Sök i Ratio Lex

Angående tillbyggnad av landstatshuset i Göteborg

1945-03-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:205, Angående tillbyggnad av landstatshuset i Göteborg

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

5

Nr 205.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnad av

landstatshuset i Göteborg; given Stockholms slott den

9 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin,

Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

Efter därom av Kungl. Majit i proposition 1941:2 (bil. 17, punkten 32)

framlagt förslag anvisade 1941 års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 850 000 kronor till Nybyggnad

för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Genom beslut den 9 januari 1942 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att med anlitande av anslagiet låta för en kostnad av högst 695 000 kro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

tior uppföra tillbyggnaden. Byggnadens omfång blev därvid i besparingssyfte

begränsat på sådant sätt, att endast de vid tidpunkten för byggnadsarbetets

igångsättande aktuella behoven tillgodosågos.

Sedan det visat sig, att länsstyrelsens ökade utrymmesbehov icke kunde

tillgodoses inom tillbyggnaden, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den

2 april 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av vidare utredning rörande

ett fortsatt utbyggande av landsstatshuset taga i anspråk medel av sjätte

huvudtitelns anslag till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m.

I sitt år 1944 avgivna betänkande (SOU 1944: 13, Bilaga 22, kommunikationsdepartementet

nr 9) föreslog investeringsutredningen, att i investeringsreserven

för budgetåret 1944/45 skulle upptagas en av utredningen till 700 000

kronor kostnadsberäknad tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg.

I anslutning till investeringsutredningens förslag meddelade byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 20 april 1944, att kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden

av styrelsen preliminärt beräknades till 590 000 kronor inklusive markkostnader.

Beräkningarna grundade sig på en av länsarkitektkontoret i Göteborg

i samråd med länsstyrelsen uppgjord programutredning, enligt vilken

tillbyggnaden skulle förläggas å den nuvarande residenstomten samt å den

därtill gränsande, statsverket tillhöriga tomten nr 9 i 53 kvarteret Residenset.

Byggnadsstyrelsen framhöll såsom synnerligen angeläget, att den planerade

tillbyggnaden av landsstatshuset med det snaraste bomme till utförande med

hänsyn såväl till länsstyrelsens redan förefintliga lokalbehov som till det behov

av ökat utrymme, som kunde förväntas uppstå inom den närmaste framtiden

bland annat därest den planerade omorganisationen av civilförsvaret

skulle genomföras.

Med anledning av vad sålunda förekommit föreslog Kungl. Majit i propositionen

1944: 281 angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

(bil. 12, punkten 25) riksdagen att till tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av 590 000 kronor.

Riksdagen biföll (skrivelse 1944: 454) Kungl. Maj:ts förslag, dock med den

ändringen att det äskade anslaget med hänsyn till företagets angelägenhetsgrad

uppfördes å allmän beredskapsstat II.

Med skrivelse den 1 mars 1945 har byggnadsstyrelsen överlämnat en av

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län den 27 november 1944 gjord framställning,

vari länsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte förordna om

omedelbara åtgärder för att bereda länsstyrelsen de utökade lokaler, som

vore åsyftade med den planerade andra tillbyggnaden till landsstatshuset i

Göteborg, för vilket ändamål å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/

45 uppförts ett anslag av 590 000 kronor.

Beträffande angelägenheten av den ifrågasatta andra tillbyggnaden till

landsstatshuset har länsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kintal. Majlis proposition nr 205.

7

Den senast verkställda tillbyggnaden, som från den 1 oktober 1943 kunde

tagas i bruk, har icke berett lokaler för länsarkitektkontoret, utan detta är

i sin helhet fortfarande inrymt i förhyrd kontorslägenhet i Skeppsbrohuset.

Från den 1 oktober 1944 hava i samma hus även kunnat hyras två rum för

landskontorets uppbördsavdelning, vilken stadigvarande sysselsätter fyra arbetskrafter.

En utökning av denna personal med ytterligare sex å sju personer

är nödvändig under tiden från den 15 november och under sex månader

framåt i och för redovisningsarbeten i samband med uppbörd av kronoutskylder

från de båda uppbördsterminerna i november och maj månader

samt av krigskonjunkturskatt och automobilskatt ävensom för debitering av

automobilskatt. För ändamålet hade länsstyrelsen behövt hyra ytterligare

tre rum, men så har icke kunnat ske i rimlig närhet till landsstatshuset. I

stället har genom omplacering av personalen detta arbete pressats in i de

redan förut fullbelagda lokalerna för landskontoret. Den utökade men ännu

icke fulltaliga personalen å taxeringsavdelningen har tagit så stora utrymmen

i anspråk att en överbeläggning uppkommit, vilken för arbetets rationella

anordning icke är fördelaktig utan direkt hinderlig. Härtill kommer,

att de åt vägförvaltningen anvisade lokalerna i tillbyggnadens översta våning

redan vid inflyttningen den 1 oktober 1943 visade sig otillräckliga, så

att de måst i olika etapper utökas med för närvarande fyra rum på bekostnad

av vad som varit för landskontorets taxeringsavdelning avsett. Ändock är

beläggningen i vägförvaltningens lokaler så pressad, att utrymmena få betecknas

som fullständigt otillräckliga för den personal, som nu finnes och

kanske ytterligare behöver anställas. Än vidare kan framhållas, att till civilförsvarets

personal icke finnas disponibla annat än tre rum i landsstatshusets

bottenvåning, av vilka ett är så beläget, att det vissa delar av året knappast

kan användas såsom arbetsplats.

Byggnadsstyrelsen har i sin förut nämnda skrivelse den 1 mars 1945 vitsordat

länsstyrelsens trängande behov av ökade lokaler och tillstyrkt, att den

fortsatta tillbyggnaden av landsstatshuset måtte omedelbart komma till stånd.

Styrelsen erinrar vidare därom, att styrelsen med skrivelse den 7 december

1944 överlämnat ett av länsarkitekten i Göteborgs och Bohus län i samband

med verkställd detaljplanering av byggnadsföretaget upprättat, å 12 huvudritningar

åskådliggjort förslag till tillbyggnad av landsstatshuset.

Vid ritningarnas utarbetande hade, meddelar byggnadsstyrelsen, på länsstyrelsens

framställning byggnadsprogrammet utvidgats med en mindre garagebyggnad

med plats för fyra bilar. Anledningen härtill vore, att det

synts länsstyrelsen angeläget att inom landsstatshuset kunna bereda utrymme

för vägförvaltningens bilar, för vilka garageplatser eljest måste förhyras ute

i staden. Garaget vore avsett att anordnas i en terrassbyggnad mot Stora

Badhusgatan och beräknades draga en kostnad av 30 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som ansett fördelar kunna vinnas genom denna utvidgning

av byggnadsföretaget, har för sin del tillstyrkt detsamma. Då medel

för angivna ändamål icke inräknats i det å allmän förskottsstat II upptagna

anslaget å 590 000 kronor, hemställer byggnadsstyrelsen, att för anordnande

av garage i samband med tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg

målto för budgetåret 1944/45 anvisas elt anslag av 30 000 kronor.

Styrelsen övergår härefter till att behandla en med tillbyggnadsföretaget

sammanhängande stadsplanefråga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

Ett genomförande av den ifrågasatta tillbyggnaden till landsstatshuset förutsatte,

framhåller byggnadsstyrelsen, att med landsstatshustomten sammansloges

ej blott den kronan tillhöriga och för ändamålet inköpta tomten nr 9

i kvarteret Residenset utan även viss gaturegleringsmark. Med anledning härav

hade länsstyrelsen på anmodan av byggnadsstyrelsen upptagit förhandlingar

med Göteborgs stad om träffande av erforderliga avtal. Dessa förhandlingar

hade givit till resultat dels att Göteborgs stadsfullmäktige den 18

januari 1945 antagit det stadsplaneförslag, som berör de behövliga gränsregleringarna,

dels ock att ett preliminärt avtal träffats mellan länsstyrelsen

såsom ombud för kronan och drätselkammaren för staden rörande markupplåtelser

och ekonomiska vederlag. Avtalet hade ännu icke underskrivits

av parterna, men detta väntades komma att ske i början av mars 1945.

Enligt det preliminära avtalet skulle, anför byggnadsstyrelsen, kronan till

Göteborgs stad utbetala för tomtmark 42 520 kronor, för gatuarbeten m. m.

22 000 kronor och för gatumarksersättning 30 150 kronor samt staden gälda

kronan 1 800 kronor, vanill för kronans del komme kostnader för lagfart, avstyckning

och tomtsammanläggning m. m., vilka kunde uppskattas till 2 000

kronor. De med markförvärvet förenade kostnaderna för kronan uppginge

följaktligen till (42 520 + 22 000 + 30 150 — 1 800 + 2 000) 94 870 kronor

eller i avrundat tal 95 000 kronor.

Enligt vad styrelsen inhämtat omfattade det enligt punkten 5 i avtalet

staden åvilande utläggandet av gator m. m. även utförande och bekostande

av trappanläggning i den utmed landsstatshuSets södra gräns gående gatan.

Byggnadsstyrelsen hade tidigare utgått från, att denna anläggning skulle

utföras av kronan och kostnaden bestridas av byggnadsanslaget, samt hade

för ändamålet beräknat ett belopp av 30 000 kronor.

I det av byggnadsstyrelsen ursprungligen begärda och av riksdagen anvisade

anslaget å 590 000 kronor inginge, fortsätter styrelsen, ett sammanlagt

belopp av 70 000 kronor till gäldande av sådana kostnader, som jämlikt det

nu träffade avtalet skulle åvila kronan. Frågan örn gatumarksersättning framfördes

emellertid icke till byggnadsstyrelsen vid tidpunkten för styrelsens

första anslagsäskande. Anledningen härtill syntes hava varit, att länsstyrelsen

då ej ansett sig kunna överblicka, huruvida eller till vilket belopp sådan ersättning

borde utgå. Länsstyrelsen hade nämligen ansett, att denna fråga

borde ses i samband med motsvarande ersättning beträffande angränsande

del av residenstomten. Vid de nu avslutade förhandlingarna hade man emellertid

enats därom, att den nu aktuella frågan lämpligen borde avgöras för sig,

då anledning till bestridande av stadens krav på sådan ersättning icke förelåge,

medan däremot de ersättningsanspråk från stadens sida, som berörde residenstomten,

synts länsstyrelsen tvistiga.

Då kostnaderna för avtalets genomförande enligt det anförda för kronans

del uppgå till 95 000 kronor och för ändamålet inom ramen för tidigare kostnadsberäkningar

i samband med äskande av anslag upptagits 70 000 kronor,

erfordras ytterligare 25 000 kronor för lösen av tomtmark, gatumarksersätt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

9

ning m. m. Byggnadsstyrelsen hemställer, att sistnämnda belopp måtte anvisas

för budgetåret 1944/45.

Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda företag uppgår sålunda

till (590 000 + 30 000 + 25 000) 645 000 kronor, varav för byggnadsarbetena

550 000 kronor och för markförvärv m. m. 95 000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen omförmälda avtalet har den 6 mars 1945 undertecknats

av parterna och torde i avtryck få fogas såsom bilaga till dagens

statsrådsprotokoll.

I en under hand till mig överlämnad promemoria har Icmdskamreraren i

Göteborgs och Bohus län lämnat en sammanfattande redogörelse för de aktuella

lokalbehoven vid länsstyrelsen. Landskamreraren anför härom i huvudsak

följande.

På landskontoret äro för närvarande 92 personer anställda. Den

under år 1944 genomförda omorganisationen av taxeringsarbetet liksom

landskontorets arbete i övrigt har framtvingat utökning av den tidigare

beräknade personalstaten, så att mer än ett tiotal arbetskrafter måst därutöver

anställas och placeras inom de redan förut fullbelagda lokalerna. Ändock

är icke personalen fulltalig, utan anslag finnes anvisat till ytterligare

fyra taxeringskontrollanter, som tillsvidare icke anställts, delvis beroende på

att det möter de största svårigheter att ordna ytterligare arbetsplatser i lokalerna.

Det har hittills icke funnits möjligt eller lämpligt att utanför landsstatshuset

hyra andra lokaler för landskontoret än till 4 å 5 arbetskrafter å

uppbördsavdelningen.

Vid landskansliet har 1944 års omorganisation samt inrättandet av

en särskild avdelning för civilförsvaret skärpt den redan förut kännbara lokalbristen.

Den nya vägförvaltningen sysselsätter för närvarande 35 arbetskrafter

och ökning väntas behövlig senare i år. När lokalerna skulle tagas i

bruk år 1943, beräknades personalen till ungefär hälften härav. Att en höggradig

överbeläggning i lokalerna följt med utvecklingen, är uppenbart.

Till länsarkitektkontoret förhyras sedan flera år lokaler i Skeppsbrohuset.

Trots någon utökning av desamma för ett år sedan är dock kontoret

med sin till 10 arbetskrafter ökade personal mycket illa tillgodosett med

arbetsplatser, och det saknas möjlighet att hyra ytterligare arbetsrum intill

kontoret.

Genom den redan godkända planen för den andra tillbyggnaden skulle, anför

landskamreraren, länsarkitektkontoret få lokaler inom landsstatshuset,

vägförvaltningen få någon utvidgning av sina utrymmen samt landskontoret få

plats för erforderlig personal för taxeringsarbetet och dessutom kunna placera

en något utvidgad uppbördsavdelning inom landsstatshuset.

Örn och i vad mån ett blivande beslut i frågan örn uppbördsreform och

folkbokföring kunde medföra utökning av landskontorets uppbördsavdelning

och örn därav föranlett behov av ytterligare lokaler för länsstyrelsen kunde

tillgodoses inom landsstatshuset eller komme att nödvändiggöra antingen påbyggnad

av detsamma eller anskaffande av lokaler pa annat sätt, kunde för

närvarande icke bedömas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Departements
chefen.

Vid uppförandet av den tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg, vartill

1941 års riksdag anvisat medel och som hösten 1943 började tagas i bruk,

kunde hänsyn icke tagas till det ökade utrymmesbehov, som sedermera blev

en följd av taxeringsorganisationens utbyggnad och vägväsendets förstatligande.

Enbart den utökning av lokalbehoven, som kräves för sistnämnda

båda ändamål, torde i Göteborgs och Bohus län vara av den storleksordning,

att det icke kan tillgodoses annorledes än genom en nybyggnad i anslutning

till landsstatshuset. Vid anmälan år 1944 av denna byggnadsfråga uttalade

min företrädare i ämbetet, att en tillbyggnad till landsstatshuset lämpligen

borde beräknas även för de ytterligare utrymmen för länsstyrelsen, som kunde

uppkomma under de närmaste åren. Departementschefen förordade i anslutning

därtill, att anslag för ändamålet skulle uppföras å allmän beredskapsstat

III för innevarande budgetår med det av byggnadsstyrelsen äskade

beloppet 590 000 kronor. 1944 års riksdag fann vid prövning av företagets

angelägenhetsgrad det för ändamålet erforderliga anslaget böra uppföras å

allmän beredskapsstat II.

Lokalbehovet för länsstyrelsen och densamma närstående statsinstitutioner

är nu än mera trängande än då byggnadsfrågan föregående år behandlades i

samband med fastställande av beredskapsstat. Ehuru lokaler bland annat

för landskontorets uppbördsavdelning förhyras har, enligt vad länsstyrelsen

upplyser, å taxeringsavdelningen uppkommit överbeläggning i sådan utsträckning,

att arbetets rationella bedrivande förhindras. För vägförvaltningen, åt

vilken vissa utrymmen bereus i den år 1943 färdigställda tillbyggnadens

översta våning, äro de nuvarande lokalerna otillräckliga. En ytterligare skärpning

av utrymmesbristen har framkallats genom tillkomsten av den nya civilförsvarsorganisationen.

Starka skäl tala sålunda för en snabb lösning av berörda lokalfrågor. Denna

bör, såsom av statsmakterna tidigare förutsatts, åstadkommas genom

uppförande av en andra tillbyggnad till landsstatshuset. Det av byggnadsstyrelsen

nu framlagda förslaget till sådan tillbyggnad har efter styrelsens

uppdrag upprättats av länsarkitekten i Göteborgs och Bohus län. Därvid har

byggnadsprogrammet utvidgats med en garagebyggnad, som kostnadsberäknats

till 30 000 kronor. Utformningen av det utvidgade förslaget har icke givit

mig anledning till erinran.

Då det å allmän förskottsstat II för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget

å 590 000 kronor icke nu lärer böra tagas i anspråk och då medelsanvisning

å tilläggsstat för löpande budgetår icke torde böra komma ifråga, böra medel

för ändamålet anvisas i form av ett investeringsanslag å kapitalbudgeten för

budgetåret 1945/46. I anslutning till byggnadsstyrelsens beräkningar, mot

vilka jag icke har något att erinra, kan medelsbehovet för själva byggnadsarbetena

beräknas till 550 000 kronor.

Ett genomförande av tillbyggnadsföretaget förutsätter, såsom byggnadsstyrelsen

framhållit, vissa ändringar i stadsplanen för det berörda området. Beslut

härom har den 18 januari 1945 fattats av stadsfullmäktige i Göteborg.

Härmed sammanhänga vidare vissa frågor om ersättning för mark och gatu
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

11

kostnader m. m., om vilka preliminär överenskommelse nu träffats mellan

kronan och staden. Enligt överenskommelsen skall kronan för tomtmark, gatuarbeten

m. m. och gatumarksersättning till staden gälda ett nettobelopp av

92 870 kronor. Härtill komma vissa ytterligare kostnader för lagfart m. m.,

överslagsvis beräknade till 2 000 kronor. Den med markförvärvet förenade

kostnaden skulle sålunda komma att uppgå till sammanlagt i runt tal 95 000

kronor. Även om markkostnaderna för de relativt små områden, om vilka här

är fråga — kronans markförvärv omfattar 173,6 kvadratmeter och gatumarksersättningen

avser omkring 201 kvadratmeter mark i Stora Badhusgatan —

torde få anses i och för sig höga, anser jag dock villkoren i överenskommelsen

vara för statsverket godtagbara. För avtalets genomförande erforderliga medel

böra inräknas i det förutnämnda investeringsanslaget, vilket sålunda skulle

komma att uppgå till (550 000 + 95 000) 645 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg å kapitalbudgeten

under Statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av kronor 645 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Nils Hellenius.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

Bilaga.

Emellan Göteborgs stad genom dess drätselkammare, å andra avdelningen,

här nedan kallad staden, samt Kungl. Majit och Kronan genom länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län, här nedan kallad Kronan, träffas härigenom

följande

Avtal.

Staden överlåter med full äganderätt till Kronan dels det område örn 130,1

m2 av Skräddaregatan i Göteborg, vilket på bifogade, av stadsingenjör Hugo

P. Hofflander i mars 1945 uppgjorda »Karta över del av stadsdelen Inom Vallgraven

i Göteborg, upprättad på grundval av ett av stadsfullmäktige den 18

januari 1945 antaget förslag till ändring av stadsplanen för stadsdelen» betecknats

med röd kantfärg, dels det område om 40,0 m2 av tomten nr 2 i 64

kvarteret Branten Inom Vallgraven, vilket på kartan betecknats med blå

kantfärg, och dels det område om 3,5 m2 av tomten nr 2 i 68 kvarteret Bergväggen

Inom Vallgraven, vilket på kartan betecknats med grön kantfärg,

vilka tre områden enligt ovannämnda förslag till ändring av stadsplanen (bifogad

karta E II 2531 med tillhörande stadsplanebestämmelser) skola ingå

i byggnadskvarter, mot en köpeskilling av tillsammans fyrtiotvåtusenfemhundratjugo

(42 520) kronor. På området av Skräddaregatan befintligt gatubeläggningsmaterial

såsom trappsten, kantsten, ränndalar, gatsten, räcken

m. m. samt befintlig lykta ingå icke i överlåtelsen. På området av tomten nr 2

i kvarteret Bergväggen befintligt staket ingår icke heller i överlåtelsen.

Kronan överlåter med full äganderätt till staden dels det område om 77,2 nr

av tomten nr 10 i 53 kvarteret Residenset Inom Vallgraven, vilket på kartan

betecknats med rödgul kantfärg, och dels det område om 22,0 m2 av tomten

nr 9 i sistnämnda kvarter, vilket på kartan betecknats med brun kantfärg,

vilka två områden enligt ovannämnda förslag till ändring av stadsplanen

skola ingå i gata och annan allmän plats, området av tomten nr 10 och 16,0

m2 av området av tomten nr 9 utan kontant ersättning samt återstoden av

området av tomten nr 9 mot en köpeskilling av ettusenåttahundra (1 800)

kronor. På området av tomten nr 10 befintlig mur med staket och på området

av tomten nr 9 befintlig byggnadsdel ingå icke i överlåtelsen.

För överlåtelsex-na gälla i övrigt följande villkor:

1) De på ömse sidor överlåtna områdena tillträdas med den rätt här ovan

angivits å första dagen i andra kalendermånaden näst efter den dag, då avtalet

i enlighet med vad nedan under moment 14 stadgas blivit slutligen

giltigt.

2) Intill dess Kronan enligt moment 1 ovan tillträtt de av staden överlåtna

områdena, dock längst under en tid av fem (5) år från avtalets undertecknande

av staden, äger Kronan att utan ersättning nyttja dessa områden och

därpå, såvitt på drätselkammarens andra avdelning ankommer, uppföra

byggnad eller byggnadsdel i enlighet med ovannämnda förslag till ändring

av stadsplanen. Uppförandet av byggnaden eller byggnadsdelen får dock icke

påbörjas förrän staden utfört erforderliga sprängningsarbeten för trappa och

ledningar samt anlagt ledningarna i den på ändringsförslaget angivna allmänna

platsen (plantering, parkeringsplats o. dyl.).

För den händelse Kronan icke skulle äga att enligt moment 1 ovan tillträda

områdena under nämnda femårsperiod, förbinder sig staden, i vad på

drätselkammarens andra avdelning ankommer, att lämna sin medverkan till,

att på områdena eventuellt uppförd byggnad eller byggnadsdel får bibehållas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

13

3) De av staden överlåtna områdena äro, med undantag för det med grön

kantfärg betecknade området, fria från inteckningar. Genom ett mellan staden

och änkefru Josefine Ahlberg träffat villkorligt bvtesavtal av den 3 och

6 mars 1945 åligger det fru Ahlberg att vidtaga åtgärder för delvis dödning av

de inteckningar, som besvära bland annat det med grön kantfärg betecknade

området.

De av staden överlåtna områdena äro fria från ointecknat intrång med undantag

därav, att ledningar för avlopp och gatubelysning äro framdragna i

det med röd kantfärg betecknade området.

Det åligger staden att avstänga och slopa nyssnämnda ledningar, då området

av kronan behöver tagas i anspråk för bebyggelse, dock ej förrän

erforderlig nyanläggning av ledningar ägt rum enligt moment 2, första stycket.

Staden förbehåller sig rätt, att därest staden så önskar tillvarataga i de

slopade ledningarna ingående material.

4) De av Kronan överlåtna områdena äro fria från inteckningar. Områdena

äro även fria från ointecknat intrång med undantag därav, att på det med

rödgul kantfärg betecknade området finnes mur med staket, som jämlikt moment

5, andra stycket, skall flyttas m. m., och att på det med brun kantfärg

betecknade området finnes byggnadsdel, som är upplåten med nyttjanderätt.

Det åligger Kronan att, sedan denna nyttjanderätt upphört men innan staden

verkställer i moment 5 härnedan angivna arbeten i vad de avse det med

brun kantfärg betecknade området, på egen bekostnad nedriva byggnadsdelen

till angränsande gatas nivå och bortföra rivningsmaterialet.

5) Staden förbinder sig, under förutsättning att erforderligt byggnadstillstånd

erhålles, att inom ett år från den dag tillståndet erhållits utlägga och

med erforderliga ledningar förse outlagda delar av Skräddaregatan och av

Stora Badhusgatan samt mellan dessa gatudelar belägen allmän plats (med

bland annat trappa) enligt ovannämnda förslag till ändring av stadsplanen.

Byggnadstillståndet skall sökas av staden omedelbart efter det Konungen

medgivit bebyggande av bland annat de av staden överlåtna områdena.

Här avsedd utläggning av Skräddaregatan omfattar även flyttning av den

på det med rödgul kantfärg betecknade området befintliga muren med staket

till områdets östra och norra gränser och eventuellt erforderlig nyanläggning

av mur med staket i dessa gränser.

Därest i detta moment nämnda arbeten eller vissa delar därav skola påbörjas

innan staden enligt moment 1 tillträtt de av Kronan överlåtna områdena

äger staden att utan ersättning i erforderlig mån nyttja områdena för

avsett ändamål intill dess staden tillträder desamma med äganderätt.

6) Kronan förbinder sig att med tjugotvåtusen (22 000) kronor bidraga till

stadens kostnader för i moment 5 ovan nämnda arbeten.

7) Kronan förbinder sig vidare att till staden utgiva trettiotusenetthundra
femtio

(30 150) kronor, utgörande gatumarksersättning för i Stora Badlmsgatan

ingående, på bifogade karta över del av denna gata med gul kantfärg

betecknad mark, i areal tillsammans ca 201 m2. = o .

8) Kronan ansvarar för och bekostar den renhållning på och invid de enligt

moment 2 ovan med nyttjanderätt upplåtna områdena, vilken eljest kan

åligga staden.

9) För överlåtna områdena intill dess desamma blivit i taxenngshanseende

skilda från stamfastigheterna utgående skatter, ulskylder och andra

onera skola betalas av respektive överlåtare.

10) Vardera partén har att tillhandahålla den andra för lagfart ä dennes

fång erforderliga åtkomst- och andra handlingar med undantag av mätnings-

och taxeringshandlingar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

11) Vardera parten har att gälda samtliga med hans fång förenade mätnings-

och lagfartskostnader, vad staden beträffar stämpelavgift inberäknad.

12) Staden fritages från skyldighet att deltaga i kostnad för anordnande

och underhåll av hägnad samt brand- eller stängselmur i de å ömse sidor

överlåtna områdenas gränser utöver vad i moment 5 härovan, andra stycket,

angivits.

13) Köpeskillingen för av staden överlåtna områden, 42 520 kronor, i moment

6 nämnt bidrag, 22 000 kronor, och i moment 7 nämnd ersättning, 30 150

krgnor, tillsammans 94 670 kronor, inbetalas av Kronan i stadskassan på den

i moment 1 nämnda tillträdesdagen. Köpeskillingen för del av de av Kronan

överlåtna områdena, 1 800 kronor, utbetalas till Kronan i stadskassan sistnämnda

dag.

14) Detta avtal är giltigt endast under förutsättning att ovan nämnda, i

februari 1944 uppgjorda, i november samma år reviderade och av stadsfullmäktige

i Göteborg den 18 januari 1945 antagna förslag till ändring av stadsplanen

för del av stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg (nordvästra delen

av 53 kvarteret Residenset m. m.) blivit i vederbörlig ordning fastställt på

sådant sätt, att de av staden överlåtna områdena ingå i byggnadskvarter och

de av Kronan överlåtna områdena ingå i gata eller annan allmän plats, och

att stadsfullmäktige i Göteborg samt Kungl. Maj:t godkänt avtalet före utgången

av år 1945; dock att de i momenten 2, 3, tredje stycket, 4, andra stycket,

5 och 8 intagna bestämmelserna skola gälla, så snart stadsfullmäktige

godkänt avtalet.

Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar, av vilka parterna tagit

ett vardera.

Göteborg i drätselkammaren, å andra avdelningen, den 6 mars 1945.

J. A. FAGERBERG.

OSVALD ARNULF-OLSSON. EDVIN SÖDERBERG.

EMIL ANDERSSON. CARL C. LARSSON.

CARL ENGLUND.

O. H. STRÖMBERG.

F. Persson.

Göteborg i landskontoret den 6 mars 1945.

MALTE JACOBSSON.

Birger Gillner.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

450915

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg. s. 9 i texten
  2. SU 1945:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg. s. 4 i texten