Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m

1945-03-02 · 61 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:206, Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 206.

1

Nr 206.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förändring i

avseende å löneställning och antal beträffande vissa

ordinarie befattningar vid kommunikationsverken

m. m.; given Stockholms slott den 2 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö, föreliggande

framställningar örn ändring i avseende å löneställning och antal beträffande

vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m. och anför

därvid.

Bihang till riksdagens protokoll 1045. 1 sami. Nr 206.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Få grenar av den statliga verksamheten kunna uppvisa en sådan expansion

som den, vilken under de senaste åren kännetecknat kommunikationsverken.

Det är klart, att denna expansion till en del är att hänföra till rådande krissituation.

Lika tydligt är emellertid, att väsentliga förändringar av bestående

karaktär inträffat i förhållande till rörelsens omfattning vid tiden före krigsutbrottet.

Orsakerna härtill äro mångahanda. Det må vara tillräckligt att

här hänvisa till den starka utvecklingen av postverkets betalningsförmedlande

verksamhet, den ökade bostadsbebyggelsen i städerna med därav följande

stegrade krav på post- och telefontrafiken, telefonväsendets utbredning

såväl i städerna som på landsbygden nied de tekniska problem, som därav

följt, automatiseringens utbredning och radioteknikens hastiga utveckling,

den omfattande utvidgning av det statliga järnvägsnätet, som ägt rum genom

successivt förstatligande av enskilda järnvägar, den fortskridande tekniska

utvecklingen inom järnvägsområdet genom bland annat elektrifiering samt

den väsentliga utbyggnad av statsägd vattenkraft och av statliga anläggningar

för elektrisk kraftdistribution, som ägt rum.

För kommunikationsverken blir rörelsens omfattning i alldeles särskild

grad bestämmande för personalorganisationens storlek. Trafiken måste avvecklas,

och den härför erforderliga personalen måste anskaffas. Därmed är

ingalunda sagt, att den personal, som kräves för avvecklingen av en viss

trafikmängd, också skall erhålla fast anställning vid verket. Det gäller tvärtom

att tillse, att åt den fasta personalen icke gives större omfattning än som

svarar mot den trafikvolym, vilken kan förväntas bliva bestående.

Att det är förenat med vanskligheter att bestämma storleken av den personal,

varav konstant behov kan anses föreligga, är uppenbart. En viss garanti

mot misstag härvidlag utgör dock den erfarenhet, som vunnits från

tidigare krissituationer, och den försiktighet, som numera karakteriserar

verksstyrelsemas prövning av personalbehovet.

Den återhållsamhet, som på grund av lönestoppet varit utmärkande för

statsmakternas ställningstagande under de senaste åren till föreliggande

krav på personalökningar inom statsförvaltningen i dess helhet, har självfallet

sträckt sina verkningar även till kommunikationsverken. Det avgörande

motivet för den försiktiga politik, som från såväl verksstyrelsemas som statsmakternas

sida förts beträffande kommunikationsverken, har dock i första

hand varit en strävan att hålla den fasta personalen inom de gränser, som

betingas av den bestående trafikomfattningens behov. Så bör alltjämt ske.

Den erfarenhet, som alltmer vunnits i avseende härå liksom den eftersläpning

beträffande den fasta personalens utökning, som i samband därmed kunnat

konstateras, har emellertid aktualiserat behovet av en kraftigare utökning

av den fasta personalorganisationen. Jag erinrar härutinnan om de uttalanden,

som i förevarande hänseende gjordes av min företrädare i ämbetet vid

anmälan föregående år av då föreliggande förslag till personalstater för kommunikationsverken.

Vad jag här anfört har i främsta rummet tagit sikte på en utökning av den

fasta personalen inom olika tjänstegrader. Därmed sammanhänger emellertid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

3

intimt frågan om uppfattning av befattningar från lägre till högre tjänstegrad.

Av rörelsens ansvällning liksom av fortgående teknisk utveckling och

rationalisering följer nämligen en kvalitativ förändring av arbetsuppgifterna

för vissa befattningshavare, vilken icke kan kompenseras med ökat antal

medarbetare, då det gäller befattningshavare i ledande ställning, eller med

ökat antal tjänster inom samma grad, då det gäller befattningshavare i underordnad

ställning. Vill man alltså acceptera vad i det föregående anförts

rörande en av bestående utvidgning av rörelsen betingad ökning av den fasta

personalen, så följer därav, att krav på förbättrad löneställning inom vissa

gränser måste tillgodoses.

Det förslag till personalstater vid kommunikationsverken för befattningshavare

i 21 och högre lönegrader, som jag i det följande framlägger, bör

ses mot bakgrunden av vad jag nu anfört. Jag vill tillägga, att de personalstater

för befattningshavare av högst 20 lönegraden, som av Kungl. Majit

fastställts för år 1945, utformats enligt samma riktlinjer. De utvisa alltså en

betydande utökning av personalantalet men på samma gång ett icke obetydligt

antal uppflyttningar till högre tjänstegrad.

Enligt vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av finansplanen

framhållit, ha vilande förslag till ändrad löneställning för byråchefer m. fl.

icke upptagits till behandling i årets statsverksproposition. För kommunikationsverkens

vidkommande föreligga vissa förslag i detta hänseende, vilkas

genomförande framstår såsom angeläget. Med hänsyn till den ståndpunkt,

som intagits beträffande statsförvaltningen i övrigt, böra ej heller nämnda

förslag upptagas till avgörande vid årets riksdag.

Jag vill vidare erinra, att personalsakkunniga vid statens järnvägar den

12 september 1944 avgivit betänkande med utredning och förslag angående

förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personal vid statens

järnvägars smalspåriga bandelar (SOU 1944: 58). Över betänkandet ha

utlåtanden avgivits av järnvägsstyrelsen och allmänna lönenämnden. Jag har

för avsikt att sedermera underställa Kungl. Majit de förslag i anledning av

betänkandet, som påverka den av Kungl. Majit för år 1945 fastställda personalförteckningen

för statens järnvägar. I det följande anmäler jag de förslag,

vilkas genomförande kräver riksdagens medverkan.

Slutligen har trafiktjänstemännens riksförbund i skrivelse den 6 februari

1945 gjort framställning i fråga örn provisorisk omklassificering av trafikanstalterna

vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar. Över framställningen

ha utlåtanden avgivits av verksstyrelserna och allmänna lönenämnden.

Efter en redogörelse för de uttalanden, som i samband med 1938 års

klassificering gjordes i fråga örn förutsättningarna för en omklassificering

av trafikanstaltema under löpande klassificeringsperiod, anför lönenämnden

följande.

Lönenämnden kan knappast finna uttalandena i samband med 1938 års

omklassificering av trafikanstalterna i och för sig utgöra hinder för uppflyllning

till högre klass av sådana trafikanstalter, vilkas rörelse undergått

en särskilt stark stegring på grund av förhållanden, som icke liro direkt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

föranledda av nu rådande krisläge. Av för lönenämnden tillgängliga utlåtanden

över förevarande framställning från vederbörande verksstyrelser

framgår emellertid, att generalpoststyrelsen och järnvägsstyrelsen men

icke telegrafstyrelsen ansett sådant hinder föreligga. Med hänsyn härtill

finner lönenämnden skäl tala för att åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma

ett enhetligt förfaringssätt vid samtliga tre kommunikationsverk

i dylika frågor. Främst bör härvid gälla, att sådan förändring av arbetets

art och omfattning, som föranletts av rådande krisläge, icke bör få påverka

en trafikanstalts hänförande till viss klass. Vidare bör en uppflyttning

av trafikanstalt till högre klass endast få komma till stånd, där

av krisförhållandena oberoende arbetsuppgifter sedan år 1935 — vars trafiksiffror

legat till grund för nu gällande klassindelning — stegrats i avsevärt

snabbare takt än som beräknas vara normalt för anstalter av ifrågavarande

slag eller eljest nått sådan omfattning, att en uppfattning till högre

klass uppenbarligen är påkallad. Beaktas må nämligen, att vid en kommande

allmän revision av klassindelningarna gränstalen för de olika klasserna

med säkerhet komma att förskjutas uppåt. Lönenämnden vill tillägga, att

den förutsätter, att samtliga verksstyrelser vid tillämpning av angivna riktlinjer

skola iakttaga nödig återhållsamhet vid framläggande av förslag örn

uppflyttning av trafikanstalt till högre klass. I anslutning härtill vill lönenämnden

framhålla, att en enhetlig bedömning av styrelsernas framställningar

skulle underlättas, därest de kunde bliva föremål för samtidig behandling,

när angivna riktlinjer för första gången skola tillämpas. I fortsättningen

däremot synas förslagen lämpligen kunna ingå i verksstyrelsernas sedvanliga

personalstatsförslag.

Av vad lönenämnden i det föregående anfört torde framgå, att lönenämnden

icke anser riksdagens medverkan erforderlig för vidtagande av ovanberörda

åtgärder i vidare mån än de komma att föranleda förslag örn uppflyttningar

av föreståndare för trafikanstalt till lönegrad högre än den 20:e.

Lämplighetsskäl tala emellertid måhända för att ovan berörda riktlinjer

för prövning av frågor om uppflyttning av trafikanstalter till högre klass i

någon form underställas innevarande års riksdag.

Vad allmänna lönenämnden anfört föranleder icke någon erinran från min

sida. Lämpligen torde verksstyrelserna böra anbefallas att, under iakttagande

av de av lönenämnden angivna riktlinjerna, verkställa undersökning

rörande de förändringar av bestående klassindelning, som må befinnas påkallade,

samt att i sina nästkommande personaläskanden framlägga av undersökningen

föranledda förslag till ändring av klassindelningen. Innan riksförbundets

framställning anmäles för Kungl. Majit för slutligt beslut, bör

dock tillfälle beredas riksdagen att laga del av vad sålunda förekommit.

Jag övergår härefter till detaljbehandlingen av föreliggande förslag.

Postverket.

Uppfattning av postdirektörerna från A 29 till C G. Postverkets lokala

organisation är fördelad på sju distrikt, vart och ett med en postdirektör

såsom chef. På postdirektören vilar det närmaste ansvaret för posttrafiken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

o

inom distriktet. Han har bland annat att vidtaga åtgärder för att distriktets

behov av postanordningar blir tillgodosett samt övervaka, att personalen

vid varje tjänsteställe är avpassad efter behovet och utnyttjas på lämpligaste

sätt.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 3 november 1944 anfört i huvudsak

följande.

Före år 1910 tillsattes postdirektörerna -— då benämnda postinspektörer

— medelst förordnande. Att förordnandeformen övergavs, torde främst hava

berott på de praktiska olägenheter, som följde av att tjänster i succession

efter den förordnade enligt då gällande regler icke kunde besättas med ordinarie

innehavare. För återgång till förordnandesystemet talar den självständiga

ställning, som postdirektör intager, och den relativt stora befogenhet

han måste äga att träffa avgöranden inom sitt område.

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga förordade en placering av postdirektörerna

i lönegraden G 6. Särskilt med hänsyn till att förordnande såsom

postdirektör även ekonomiskt bör innebära en lockelse för dugliga tjänstemän

inom verket anser styrelsen, att lönegraden C 7 vore att föredraga.

Då emellertid ett visst samband mellan byråchefernas och postdirektörernas

lönelägen kan förefinnas och då största vikten ligger vid att anställningsformen

ändras, finner sig styrelsen — i avvaktan på en reglering av byråchefernas

löneställning — kunna tillstyrka, att postdirektörsbefattningarna

tills vidare hänföras till lönegraden C 6.

Enär flertalet postdirektörer komma att avgå med pension under de närmaste

åren -— en redan den 1 juli 1945 och fyra under åren 1946—1949 —

anser styrelsen angeläget, att den nya ordningen genomföres utan dröjsmål.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 1 december 1944 tillstyrkt förslaget.

Enligt min mening ha fullgoda skäl förebragts för att postdirektörsbefattningarna,

liksom tidigare skett med telegrafverkets och statens järnvägars

distriktschef sbefattningar, ombildas till förordnandetjänster. Då icke mindre

än fem av de sju postdirektörerna avgå med pension under de närmaste

åren, synes det önskvärt, att den ifrågasatta förändringen nu genomföres.

Jag tillstyrker alltså, att postdirektörerna från och med den 1 juli 1945

överföras till löneplanen C samt därvid placeras i lönegraden G 6. Liksom

övriga till löneplanen C hänförliga befattningar vid postverket böra de nya

postdirektörsbefattningarna tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av föreståndaren för blankettryekeriet från intendent i A 24

till förste intendent i A 27. Blankettryekeriet, som inrättades år 1909 och

sedan hösten 1943 är förlagt till postverkets industrifastighet i Ulvsunda,

framställer — med undantag av kuvert — alla postverkets blanketter samt

utför praktiskt taget allt annat tryck ävensom allt bindningsarbete för postverkets

behov. Därjämte levererar tryckeriet kronodebetsedlar, kvittenshäften

för allmänna folkpensioneringen, radiolicensblanketter m. m. Å tryckc
-

Departements
chejem.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

riexpeditionen tjänstgöra 1 föreståndare, benämnd intendent (A 24), 1 kontorsfaktor

(Eo 17), 1 tryckeriassistent (Eo 15), 1 kontorist (A 9), 3 kanslibiträden

(A 7) samt 1 tillfälligt kontorsbiträde.

Generalpoststyrelsen har föreslagit, att föreståndaren, som erhållit sin nuvarande

löneställning den 1 juli 1934 före tillkomsten av den nya industrianläggningen

i Ulvsunda, uppflyttas till byrådirektör i lönegraden A 28. Till

stöd härför har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Under perioden 1933—1943 har tryckeriets rörelse mer än fördubblats.

Ökningen har bland annat föranletts av att postverkets allmänna rörelse avsevärt

stegrats, men särskilt är det postsparbankens och framför allt postgirorörelsens

utomordentliga tillväxt, som påskyndat utvecklingen. Den anskaffning

av blanketter, som postgirokontoret ombesörjer för sina kunder, har med

åren blivit av högst betydande omfattning, och i detta avseende har blankettryckeriet

haft att hålla jämna steg med postgirorörelsen.

Tillverkningsvärdet i självkostnader vid tryckeriet uppgick år 1943 till

2 237 000 kronor. Efter en planerad utökning av verksamheten kommer personalen

att omfatta 225—230 befattningshavare.

Tryckerirörelsen är utan tvivel en mycket god affär för postverket. Besparingsberedningens

postkommitté har uttalat, att tryckeriet är välskött samt

försett med god utrustning och sakkunnig ledning. På förslag av kommittén

har postverkets blankettförråd sammanslagits med tryckeriet. Vidare

är avsett, att centralupphandlingen (inköp av papper och ombesörjande av

tryck för vissa statsmyndigheter) skall överflyttas till tryckeriet.

Frågan örn den ledande tryckeripersonalens löneställning har länge varit

aktuell. Med genomförandet av ändringarna har dock ansetts böra anstå, till

dess tryckeriet erhållit nya lokaler i verkstadsfastigheten i Ulvsunda. I samband

med tryckeriets utflyttning till Ulvsunda hava föreståndarens befogenheter,

särskilt i vad gäller arbetarpersonalen, betydligt utökats.

Styrelsen vill erinra, att föreståndaren för statens reproduktionsanstalt under

benämningen direktör är placerad i lönegraden Eo 29. Reproduktionsanstaltens

personal uppgår till ej fullt 150 personer och tillverkningsvärdet

(år 1943) till i runt tal 1,8 miljoner kronor. Föreståndaren för statens järnvägars

biljett- och blankettkontor åtnjuter såsom intendent lön enligt lönegraden

A 26. Omsättningen uppgick år 1943 till cirka 1,5 miljoner kronor.

Därav hänförde sig emellertid nära 1,1 miljoner kronor till inköp av färdiga

blanketter m. m. Tillverkningsvärdet vid tryckeriet (självkostnaderna) belöpte

sig alltså till omkring 400 000 kronor.

Av det anförda torde framgå, att föreståndarens placering i lönegraden A 24

icke kan anses innebära en rättvis värdesättning av hans arbetsuppgifter redan

med hänsyn till den stora omfattning tryckerirörelsen nått och den betydelse

för postverkets ekonomi, som tryckeriet har. Med den ökade befogenhet,

sorn det ur organisatorisk synpunkt är angeläget att lämna honom, och de

vidgade arbetsuppgifter, som anses böra tilldelas honom, blir skälet för en

höjning av hans tjänst ännu starkare.

Allmänna lönenämnden har förordat, att tryckeriföreståndaren under benämningen

förste intendent uppflyttas till lönegraden A 27. Lönenämnden

anför härutinnan följande.

Med hänsyn till de fackkunskaper, som föreståndaren måste besitta, och

under beaktande av att han tjänstgör såsom driftledare för en verksamhet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

7

som sysselsätter över 200 arbetare och som under år 1943 redovisade ett

tillverkningsvärde av över 2 miljoner kronor, finner lönenämnden uppenbart,

att hans nuvarande löneställning är för låg. Lönenämnden är emellertid

icke beredd tillstyrka befattningens placering i lönegraden A 28. Erinras må,

att vid statens järnvägar förste verkstadsingenjörer i lönegraden A 27 tjänstgöra

såsom föreståndare för vissa huvudverkstäder, exempelvis huvudverkstaden

i Malmö med omkring 700 arbetare.

Inom lönenämnden har ledamoten Linnäs i särskilt yttrande tillstyrkt generalpoststyrelsens

förslag.

Rörelsen vid postverkets blankettryckeri har under de senaste åren under- Departementsgått

en kraftig stegring. För närvarande torde tryckeriet vara ett av landets c **''

största civiltryckerier. Någon nedgång av verksamheten är, såvitt nu kan bedömas,

icke att förvänta.

Den närmaste ledningen av och ansvaret för verksamheten åvilar tryckeriets

föreståndare. Av honom kräves en grundlig tryckeriteknisk utbildning, att

han är väl insatt i kostnadskalkylering samt att han äger goda ledaregenskaper.

Med hänsyn härtill och då i samband med rörelsens utvidgning allt större

krav ställts på hans organisationsförmåga och initiativkraft, anser jag en förbättrad

löneställning motiverad. I anslutning till vad lönenämnden uttalat

föreslår jag därför, att befattningen såsom förste intendent hänföres till lönegraden

A 27.

Inrättande av en intendentsbefattning i A 24 å blankettryckeriet. Till

stöd för detta förslag har generalpoststyrelsen anfört bland annat följande.

Med den sammansättning, som tryckeriexpeditionens personaluppsättning

har, torde det vara uppenbart, att så gott som hela ledningen av den stora

tryckeri- och bokbinderirörelsen kommit att åvila tryckeriföreståndaren. Det

finnes icke någon tjänsteman, vilken kunnat övertaga mera kvalificerat arbete

eller vid förfall för föreståndaren inträda såsom vikarie för denne.

I särskilt hög grad är det angeläget, att föreståndaren erhåller ett kvalificerat

biträde med den kamerala delen av arbetet. Det föreståndaren åvilande

bestyret med debitering av kostnader för arbeten, vilka utföras åt statsinstitutioner

och enskilda, skulle ställföreträdaren i huvudsak övertaga.

Ur organisatorisk synpunkt är det angeläget, att tryckeriföreståndarens befogenhet

att verkställa upphandlingar avsevärt utökas. Det vöre lämpligt att

åt ställföreträdaren överlämnas att självständigt handlägga viss del av upphandlingsärendena.

För att generalpoststyrelsen och i första hand chefen för styrelsens andra

byrå skola kunna följa tryckeriets verksamhet, böra månadsvis till byråchefen

avgivas rapporter så uppställda, att de giva en klar överblick över arbetets

fortskridande, personalens och maskinutrustningens utnyttjande m. m. På

den nye befattningshavaren bör ankomma alt övervaka upprättandet och sammanställandet

av dessa rapporter.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas art anser styrelsen, att den nya befattningen

icke bör placeras lägre än i lönegraden A 24. Denna löneställning motiveras

även av önskvärdheten av att för tjänsten förvärva en befattningshavare,

som kan beräknas kvarstanna någon längre tid vid tryckeriet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Allmänna lönenämnden tillstyrker, att för ändamålet inrättas en befattning

såsom förste kontrollör i A 22.

Departements- Mot generalpoststyrelsens förslag om inrättande av en ordinarie befattning,

*en'' vars innehavare skulle fungera såsom tryckeriföreståndarens närmaste man,

har jag icke något att i och för sig erinra. Liksom allmänna lönenämnden

finner jag likväl tveksamt, huruvida de med befattningen förenade göromålen

böra föranleda en så hög placering som i 24 lönegraden. Verkställda

undersökningar lia emellertid givit vid handen, att svårigheter skulle föreligga

att för befattningen nu förvärva och någon längre tid behålla en därför lämpad

tjänsteman, för den händelse styrelsen ej skulle äga möjlighet att välja

även bland befattningshavare tillhörande 24 lönegraden. I detta läge och med

hänsyn till befattningens betydelse har jag ej velat motsätta mig styrelsens förslag.

\ id framtida ledighet å befattningen bör dock en omprövning av löneställningen

äga runi. Den nya befattningen synes lämpligen böra erhålla benämningen

intendent.

Uppflyttning av föreståndaren för frimärkstryckerlet från aktuarie i A 21

til! intendent i A 24. Frimärkstryckeriet inrättades år 1920. Tryckeriet

är numera uppdelat på följande avdelningar, nämligen gravyr- och mekaniska

avdelningen för gravyrframställning och reparation av maskinparken,

galvaniska avdelningen för kopparbeläggning och förkromning av vid

frimärkstillverkningen använda gravyrcylindrar, frimärksavdelningen för

framställning och kontroll av frimärken, kvittenskuponger och sparobligationer

samt helsaksavdelningen för tillverkning och kontroll av brevkort,

kortbrev och frankokuvert. Såsom föreståndare för tryckeriet tjänstgjorde

till en början en befattningshavare i kontrollörs tjänstegrad (A 20). Från och

med den 1 juli 1935 placerades emellertid föreståndaren såsom aktuarie i 21

lönegraden.

Generalpoststyrelsen har föreslagit, att föreståndaren uppflyttas till intendent

i 26 lönegraden, samt därvid anfört i huvudsak följande.

Föreståndaren aligger att utöva den omedelbara ledningen av och tillsynen

över tryckeriet samt att ansvara för arbetets behöriga fullgörande ävensom

för förrådet av papper och andra materialier. Han har vidare att själv verkställa

eller hos styrelsen föreslå upphandling av för driften nödvändiga förbrukningsartiklar.

Driften av tryckeriet ställer stora krav på föreståndarens

rent tekniska kunnande och förmåga att behärska även detaljerna i tillverkningen.

År 1933 omfattade tillverkningen 352,5 miljoner värdetecken med ett åsatt

värde av 167,5 miljoner kronor. Under år 1943 framställdes 535 miljoner

värdetecken till ett värde av 506 miljoner kronor.

„ Driften har under de senaste åren rationaliserats genom maskinanskaffning.

Kostnaden per 1 000 frimärken utgjorde vid postverkets övertagande av tillverkningen

77 öre och är nu nere i 69 öre.

De inträffade ändringarna hava lett till att föreståndarens lönegradsplacering

icke längre kan anses tillfredsställande.

Allmänna lönenämnden tillstyrker tjänstens uppflyttning till intendentsbefattning

i 24 lönegraden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

9

Även enligt mili uppfattning är föreståndarens nuvarande löneställning väl Departementslåg.

I likhet med lönenämnden och vid jämförelse med den av mig tidigare chefenföreslagna

löneställningen för blankettryckeriets föreståndare anser jag mig

likväl icke böra tillstyrka placering i högre lönegrad än A 24. Även vid denna

placering torde befattningen böra upptagas under benämningen intendent.

Inrättande av en förste byråsekreterarbefattning i A 24 å bankavdelningens

personalavdelning och i samband därmed utbyte av en byråsekreterare i

A 21 mot kontrollör i A 20. Till motivering av detta förslag har generalpoststyrelsen

anfört följande.

Bankavdelningens personalavdelning förestås av en byråsekreterare (notarie

före V? 1944), som haft att bland annat biträda postsparbankschefen

med rekryteringen av bankavdelningens kvinnliga personal, att handlägga

frågor örn tjänstledighet och om förordnanden samt i allmänhet alla sådana

ärenden, som röra tillämpningen av gällande avlöningsbestämmelser.

Han har sålunda haft att upprätta avlöningslistor och semesterplaner samt

att bestämma tjänstledighetsavdrag m. m.

För personalärendenas handläggning å bankavdelningen har en ökning av

de kvalificerade arbetskrafterna befunnits ofrånkomlig. Härför erfordrades

en tjänsteman, som kunde självständigt svara för hela rekryteringen och

övertaga vissa av de arbetsuppgifter, som tidigare åvilat kontorschefen men

vilka denne med hänsyn till rörelsens utveckling numera svårligen kunde medhinna.

Dessa arbetsuppgifter voro av så kvalificerad art, att det för deras

fullgörande erfordrades en tjänsteman i lönegraden A 24. Under trycket av

den starkt växande ai-betsbördan på bankavdelningen fann sig generalpoststyrelsen

nödsakad att från den 16 juni 1942 tills vidare uppdraga åt särskild

tjänsteman å bankavdelningen att övertaga omförmälda göromål mot förordnande

i nyssnämnda lönegrad.

Bland de ärenden, som denne tjänsteman övertog från kontorschefen, märkes

tillsynen över att nyantagen personal utbildas för tjänstgöring på olika avdelningar.

En viktig arbetsuppgift blev vidare att i samråd med respektive avdelningsföreståndare

fördela den kvinnliga personalen på underavdelningar

med hänsyn till vunnen erfarenhet örn vederbörandes lämplighet för olika

arbeten.

Då tjänstemannen ifråga jämväl övertog de viktigaste ärenden, som förut

ålegat notarien å personalavdelningen, blevo de göromål, som kvarstodo å denna

senare befattning, mindre krävande än tidigare oell närmast jämförliga med

redogöraregöromål. Dessa göromål ansågos vid sådant förhållande kunna fullgöras

av tjänsteman i kontrollörs grad, varför notariebefattningen från ovannämnda

tidpunkt, den 16 juni 1942, icke behövt uppehållas.

Denna organisation av personalavdelningen, som således försöksvis tillämpats

under två år, har enligt styrelsens erfarenhet visat sig ändamålsenlig och

bör bliva bestående för framtiden.

Styrelsen framhåller, att antalet befattningshavare å bankavdelningen vid

slutet av år 1943 uppgick till 2 678, att personalkostnaderna nämnda år belöpte

sig till 9,5 miljoner kronor samt att under året nyanställdes 833 personer.

Allmänna lönenämnden har med hänsyn till det stora antalet anställda och

det årliga rekryteringsbehovets storlek ansett sig icke böra framställa någon

erinran mot förslaget.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 206.

Departements

efie) en.

Ej heller från min sida är något att erinra mot att åt den anordning, som

försöksvis tillämpats under två år, gives bestående karaktär genom att den av

generalpoststyrelsen föreslagna ordinarie befattningen i 24 lönegraden inrättas.

Samtidigt bör en ordinarie byråsekreterarbefattning indragas. Å Kungl.

Maj:t torde därefter få ankomma att meddela beslut örn ökning av antalet

kontrollörer med en.

Uppflyttning av en kontrollör i A 20 å postsparbankens propagandaavdelning

till förste byråsekreterare i A 24. Postsparbanken har sedan länge bedrivit

en omfattande upplysningsverksamhet såväl för bankens egen rörelse

som för sparandet i allmänhet. Verksamheten ledes närmast under postsparbankschefen

av en kontrollör med biträde av erforderlig personal för expedition,

ateljé och distribution.

Generalpoststyrelsen har till stöd för den föreslagna uppflyttningen anfört

bland annat följande.

Tillkomsten av nya sparformer och statsmakternas ökade krav på att söka

väcka större intresse och förståelse för sparandet bland folkets breda lager har

medfört en intensifiering av bankens riksomfattande sparpropaganda och nödvändiggjort,

att denna måst söka sig delvis nya vägar. Detta har gjort ledningen

av densamma mera ansvarsfull och komplicerad.

För sin propaganda använder sig postsparbanken av reklamens olika hjälpmedel.

Sålunda utger banken periodiska skrifter, framställer broschyrer, annonserar

i tidningar och tidskrifter, deltager i utställningar, ordnar affischkampanjer,

filmförevisningar och föredragsverksamhet m. m.

Efter en redogörelse för de olika propagandaformernas användning anför

styrelsen följande.

Den konstnärliga utformningen av det från avdelningen utgående trycket

ävensom i stor utsträckning av utställningsmaterialet sker inom postsparbankens

ateljé efter direktiv av föreståndaren. Denne biträder även vid den tekniska

utformningen av propagandamaterial för postgirorörelsen och statens

intressekontor. Ärenden av propagandanatur föredragas av föreståndaren för

propagandaavdelningen för postsparbankschefen. Även örn vederbörande

tjänsteman således icke har direkt beslutanderätt, är det dock tydligt, att hans

förslag och åtgärder äro av stor betydelse inte endast rent ekonomiskt utan

än mer för sparverksamhetens utveckling och tillväxt. Av föreståndaren måste

fordras en ingående kännedom om reklamens olika uttrycksformer, om tryckeri-

och filmteknik och andra tekniska förfaranden, varav reklamen är beroende,

samt förmåga att följa och tillgodogöra sig reklamteknikens snabba framsteg

på olika områden. Självfallet erfordras dessutom uppslagsrikedom och en viss

Stilistisk förmåga samt att riktigt kunna bedöma lämpligheten av olika propagandaåtgärder.

Eftersom reklam- och propagandaverksamhet i allmänhet är förenad med

förhållandevis stora omkostnader, är det synnerligen angeläget att den, som

leder en sådan verksamhet, har förmåga att kunna ekonomisera med det till

förfogande stående propagandaanslaget.

Innehavaren av den kontrollörsbefattning, varom här är fråga, har under

mer än tio år i huvudsak ägnat sig åt postsparbankens propagandaverksamhet.

Det är ur tjänstens synpunkt önskvärt att få behålla honom vid propa
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

11

gandaarbetet, vilket ej torde kunna påräknas, därest befattningen icke inom

den närmaste tiden höjes i tjänstegrad.

Genom att ifrågavarande befattning placeras i 24 lönegraden, vinnes dessutom

den rent organisatoriska fördelen, att den föredragningsskyldighet inför

generalpoststyrelsen i ärenden rörande skolsparverksamhet, annonsering och

annan propagandaverksamhet, som tidigare åvilat den å bankavdelningen

placerade förste byråsekreteraren för allmänna ärenden, kan överflyttas på

föreståndaren för propagandaavdelningen.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig hysa tvekan örn lämpligheten av

att inrätta en ordinarie förste byråsekreterarbefattning för ifrågavarande arbetsuppgifter.

Enligt lönenämndens mening äro dessa uppgifter av så speciell

art, att särskilda synpunkter göra sig gällande vid val av innehavare av befattningen.

Det synes icke uteslutet, alt vid inträffande ledighet å befattningen

lämplig kandidat till densamma med fördel kan sökas bland yngre tjänstemän

än dem, som i merithänseende stå i tur för befordran till 24 lönegraden.

Lönenämnden tillstyrker emellertid, att en personlig förste byråsekreterartjänst

inrättas för den nuvarande tjänstinnehavaren.

Såsom allmänna lönenämnden framhållit äro de arbetsuppgifter, som åvila Departement*- föreståndaren för postsparbankens propagandaavdelning, av speciell art. Även c

om det med hänsyn härtill är förenat med vissa svårigheter att i saknad av

jämförelsematerial inom statsverksamheten åstadkomma en rättvisande värdering

av uppgifterna, synes mig just denna deras speciella karaktär motivera

en icke allt för låg löneställning. Härtill kommer, att med befattningen skall

förenas viss föredragningsskyldighet. På grund härav är jag — bortsett från

det mindre tilltalande i att inrätta personliga befattningar — närmast böjd

för att tillstyrka styrelsens förslag. Vid bifall till detsamma torde å Kungl.

Majit få ankomma att besluta örn minskning av antalet kontrollörer med en.

Jag vill tillägga, att den ståndpunkt jag intagit icke utgör hinder för ett tillgodoseende

av lönenämndens synpunkter med avseende å framtida rekrytering

av befattningen. Vid inträffande ledighet å densamma kan nämligen ett

förnyat övervägande av löneställningen äga rum med hänsyn till då föreliggande

omständigheter.

Uppflyttning av en kontrollör i A 20 å tidningsavdelningen vid Stockholms

bangårdspostkontor till förste kontrollör i A 22. Av generalpoststyrelsen.

? skrivelse framgår följande.

Då Stockholms bangårdspostkontor år 1926 trädde i verksamhet, överflyttades

dit bland annat expeditionen för avgående tidningar, vilken expedition

tidigare varit förlagd till postkontoret Stockholm 1. Såsom föreståndare

för expeditionen tjänstgjorde en förste kontrollör med biträde av en förste

poslassistent. På grund av postkontorets utveckling måste förste kontrollören

efter hand tagas i anspråk för den centrala arbetsledningen även vid övriga

avdelningar av postkontoret, för handläggning av personalärenden m. m.

Del egentliga föreståndarskapet för expeditionen — innefattande förhandlingar

med tidningsutgivarna, utredningar och viktigare skriftväxling beträffande

tidningsrörelsen, klagomål mot tidningsbefordringen och dylikt —

övertogs då av postmästaren. Från och med den 1 februari 1940 utbyttes förste

post assis ten t tjänsten mot en befattning som kontrollör.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Tidningsröreisen vid Stockholms bangårdspostkontor är av betydligt större

omfattning än vid något annat postkontor i riket och har företett en fortgående

ökning. Från postkontoret expedierade nummerexemplar av postabonnerade

tidningar uppgingo år 1940 till omkring 63 miljoner och år 1943 till

cirka 84 miljoner. Den fasta personalstyrkan å avdelningen uppgår till 77

man. Därutöver förstärkes personalen vid kvartalsskiftena med ett 30-tal och

vid årsskiftena med ytterligare ett 60-tal personer. Postkontorets övriga rörelse

har snabbt utvecklats i omfattning.

På grund av angivna förhållanden är det icke längre möjligt för postmästaren

att utöva föreståndarskapet för tidningsexpeditionen. Från och med

den 1 juli 1944 har ock handläggningen av dessa ärenden överförts å avdelningens

kontrollör, åt vilken samtidigt uppdragits att taga mera självständig

befattning med avdelningens personalärenden.

Vid bifall till styrelsens förslag skulle befälspersonalen å avdelningen hava

samma sammansättning som före överflyttningen från postkontoret Stockholm

1 till bangårdspostkontoret och alltså utgöras av en förste kontrollör

och en förste postassistent.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag.

chefen ntS~ ^ ^en ifrågasätta förändringen endast åsyftar en återgång till tidigare rådande

befälsförhållanden, desto mer påkallad som postkontorets tidningsrörelse

under senare ar kraftigt ökat i omfattning, är jag för min del beredd

tillstyrka generalpoststyrelsens förslag. Vid bifall härtill torde å Kungl.

Maj:t få ankomma att besluta örn minskning av antalet kontrollörer med en.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande

av 7 postdirektörer i C 6, uteslutning av 7 postdirektörer i A 29, ökning

av antalet förste intendenter (A 27) från 1 till 2, ökning av antalet förste

byråsekreterare i A 24 från 8 till 10, ökning av antalet intendenter i A 24

från 1 till 2, ökning av antalet förste kontrollörer (A 22) från 15 till 16,

minskning av antalet aktuarier (A 21) från 5 till 4 samt minskning av antalet

byråsekreterare (A 21) från 11 till 10.

I tjänst eförteckningen skulle postdirektör införas i C 6 och uteslutas i

A 29.

Telegrafverket.

Uppfattning å tekniska byrån av två byrådirektörer från A 28 till avdelningsdirektörer

i C 6 samt en förste byråingenjör från A 27 till byrådirektör

i A 28. Arbetsuppgifterna å tekniska byrån äro fördelade å — förutom

allmänna avdelningen — tre tekniska avdelningar, nämligen provningsanstalten,

stationsavdelningen och transmissionsavdelningen. Provningsanstalten

förestå^ av en förste byråingenjör och de båda övriga avdelningarna av byrådirektörer.

Till föreståndaren för provningsanstalten har enligt riksdagens

medgivande från och med den 1 juli 1941 utöver lönen provisoriskt utgått

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

13

ett ärligt arvode, motsvarande skillnaden mellan två löneklasser i 27 lönegraden.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 22 december 1944 framlagt förslag

om förbättrad löneställning för föreståndaren samt därvid anfört i huvudsak

följande.

På grund av telegrafverkets fortgående snabba utveckling ha tekniska byråns

arbetsuppgifter under tiden efter den provisoriska avlöningsförbättringens

genomförande blivit än mer omfattande och krävande. Arbetsbördan

för ifrågavarande befattningshavare har ökats i samma män. Det kan då

icke anses skäligt att längre bibehålla den provisoriska avlöningsformen.

Befattningshavaren bör i stället tills vidare erhålla byrådirektörs tjänsteställning

och placeras i lönegraden A 28. *

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 2 februari 1945 tillstyrkt framställningen.

Föreståndaren för stationsavdelningen uppbär enligt riksdagens

medgivande från och med den 1 juli 1942 ett särskilt arvode utöver lönen

med 1 000 kronor för år.

Telegrafstyrelsen åberopar till stöd för en avveckling av det särskilda

arvodet samma skäl som anförts beträffande föreståndaren för provningsanstalten.

Därutöver yttrar styrelsen följande.

Med hänsyn till karaktären av ifrågavarande befattning bör lämpligen

löneplanen C anlitas. I betraktande av befattningshavarens funktioner och

ställning i organisationen skulle benämningen överingenjör vara den mest adekvata

tjänstetiteln. Om denna benämning kommer till användning, torde detta

emellertid förr eller senare böra medföra ändring av titeln överingenjör för

cheferna för tekniska byrån och radiobyrån. Styrelsen föreslår för närvarande,

att den nya förordnandetjänsten benämnes avdelningsdirektör.

Enligt styrelsens mening bör lägre löneställning än lönegraden C 7 icke

ifrågakomma.

Allmänna lönenämnden anser för sin del, att fördelarna av att överföra

befattningen till C-planen i varje fall icke äro så uppenbara, att — då frågan

om byråchefernas lönegradsplacering ännu icke är löst — beslut nu bör

fattas om tjänstens överförande till nämnda löneplan. Lönenämnden förordar

i stället, att tjänsten placeras i lönegraden A 30 under benämning förste

byrådirektör.

Beträffande tran smis stons av delningen har Kungl. Majit genom

beslut den 10 oktober 1941 medgivit, att dess föreståndare må uppbära vikariatslön

å tjänst i lönegraden A 30. Löneförbättringen har tillkommit bland

annat med hänsyn lill att föreståndaren även tjänstgör såsom chef för telegrafverkets

kabelkontor.

Till stöd för förslaget örn föreståndartjänstens uppflyttning i lönegrad anför

telegrafstyrelsen följande.

Förenandet av chefskapet för kabelkontoret och föreståndarskapet för

transmissionsavdelningen har inneburit vissa fördelar med hänsyn till det

intima samarbete, som måste äga rum mellan kabelkontoret och stora de
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Departements
chefen.

lar av transmissionsavdelningens arbetsområde. På grund av den snabba

och oavlåtliga ökningen av transmissionsavdelningens arbetsuppgifter bär

emellertid arbetsbördan för avdelningens föreståndare numera blivit så stor,

att det snart icke längre är möjligt för honom att samtidigt leda kabelkontorets

arbeten. Förordnandet av särskild föreståndare för kabelkontorets

byggnadstekniska uppgifter torde därför vara att förutse inom en rätt nära

framtid.

I samband därmed blir det nödvändigt att från kabelkontoret till transmissionsavdelningen

överföra vissa grupper av ärenden, som till sin natur

äro sådana, att de böra handläggas genom transmissionsavdelningens expertis.

Transmissionsavdelningens redan nu mycket omfattande arbetsuppgifter,

vilka i och för sig väl motivera en avsevärt förbättrad löneställning för avdelningens

föreståndare, biltla tillsammans med dem, som sålunda skulle

tillkomma från kabelkontoret, ett arbetsområde av sådan storlek och med

så betydelsefulla arbetsproblem, att avdelningsföreståndarens nuvarande

tjänsteställning icke kan anses stå i rimligt förhållande till de krav, som

måste ställas på honom.

Styrelsen anser, att befattningen är av sådan karaktär, att den bör överföras

till löneplanen C, därvid befattningshavaren bör erhålla tjänstetiteln avdelningsdirektör.

Beträffande löneställningen förordar styrelsen lönegraden C 7.

Allmänna lönenåmnden förordar, att befattningen under benämningen förste,

byrådirektör placeras i lönegraden A 30.

Såsom telegrafstyrelsen framhållit, har telegrafverkets rörelse under de senare

åren genomgått en snabb utveckling, vilken icke endast varit av kvantitativ

art utan även berört de tekniska förutsättningarna för driften, ökningen

av arbetsvolymen å tekniska byrån i förening med rationaliseringen har

självfallet kvalificerat de arbetsuppgifter, som åvila föreståndarna för såväl

provningsanstalten som stations- och transmissionsavdelningarna. Härtill kommer

att utvecklingen under den närmaste framtiden med visshet kan förutses

stegra kraven på insatser i den tekniska anpassningens tjänst. Under sådana

förhållanden torde nu bestående avlöningsprovisorium beträffande föreståndarna

för ifrågavarande avdelningar av tekniska byrån böra avlösas av en

fastare reglering av befattningshavarnas löneställning. Jag biträder styrelsens

hemställan om uppflyttning av föreståndaren för provningsanstalten

från förste byråingenjör i lönegraden A 27 till byrådirektör i lönegraden A 28.

Beträffande de två andra föreståndartjänsterna synes en placering å C-planen

erbjuda vissa fördelar. I avbidan på statsmakternas slutliga ställningstagande

till byråchefstjänsternas lönegradsplacering kan jag emellertid icke tillstyrka,

att befattningarna hänföras till högre lönegrad än C 6. Befattningarna torde

i enlighet med telegrafstyrelsens förslag kunna tills vidare benämnas avdelningsdirektör.

Liksom övriga befattningar vid telegrafverket å C-planen böra

ifrågavarande tjänster tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av en förste hyråsekreterare å förrådsbyrån från A 24 till

A 26. I sin förenämnda skrivelse har telegrafstyrelsen hemställt örn förbättrad

löneställning för ifrågavarande befattningshavare samt därvid anfört i huvudsak

följande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

15

Den av 1941 års riksdag godkända omorganisationen av telegrafverket innebar

bland annat en sådan omläggning av verkets förrådsrörelse, att denna lösgjordes

från distriktsindelningen och såsom en självständig rörelsegren direkt

underställdes chefen för förrådsbyrån. Denna förändring har för förrådsbyråchefens

vidkommande medfört en betydande ökning av arbetsbördan. För

att kunna ägna mera tid åt de viktigaste av de ärenden, som äro förenade med

byråchefskapet, har byråchefen måst överlämna en del av göromålen till sin

närmaste man och ställföreträdare. Denne har härigenom fått ökade befogenheter

och ökat ansvar.

Med hänsyn till denna betydande utvidgning av arbetsuppgifterna samt de

stora krav, som med anledning därav och i övrigt måste ställas på ifrågavarande

befattningshavare, föreslår styrelsen, att befattningen höjes till förste

byråsekreterare i lönegraden A 27.

Allmänna lönenåmnden anser, att uppflyttningen av befattningen för närvarande

bör begränsas till lönegraden A 26.

De erfarenheter, som efter omläggningen av telegrafverkets förrådsrörelse Departementsvunnits,

giva otvetydigt vid handen, att förste byråsekreteraren å förråds- chelenbyrån

erhållit mera kvalificerade arbetsuppgifter än tidigare. Med hänsyn

härtill synes en viss förbättring av hans löneställning motiverad. Liksom

allmänna lönenämnden anser jag emellertid, att befattningen icke bör uppflyttas

till högre lönegrad än A 26.

Inrättande å radiobyrån av en byråingenjörsbefattning i A 26 samt uppfattning

av en ingenjör från A 20 till byråingenjör i A 26. Till stöd för ifrågavarande

förslag anför telegrafstyrelsen bland annat följande.

Radioväsendets oerhört snabba utveckling har ställt stora krav på personalen

å styrelsens radiobyrå. Vid blivande övergång till fredsförhållanden, då

en kraftig utveckling för radions vidkommande i vårt land är att emotse,

komma dessa krav att ytterligare ökas.

Flera större arbeten på radioområdet äro redan påbörjade eller planerade

för den närmaste tiden. På Gotland hava arbeten igångsatts för anordnande

försöksvis i stor skala av en liögfrekvent trådradiodistribution (kostnad

1 150 000 kronor). Planering pågår av en rundradiostation i Göteborg, till vars

uppförande riksdagen redan beviljat medel (2 400 000 kronor). I skrivelse till

Kungl. Majit den 3 oktober 1944 har styrelsen hemställt örn medelsanvisning för

nya rundradiostationer samt för trådradio (3 800 000 kronor). En ny stor

kustradiostation på västkusten bör snarast komma till utförande (2 500 000

kronor).

Det alltmer ökade arbetet på radiobyrån har medfört, att behovet av ytterligare

en befattning i byråingenjörsgraden gjort sig starkt gällande.

Avstörningsverksamheten för rundradion jämte därmed sammanhängande

frågor ledes centralt från radiobyråns landstationsavdelning. I samband med

avstörningsverksamheten har avdelningen att beträffande elektriska apparater,

motorer otc., vilka ge upphov lill störningar, utföra undersökningar rörande

störspänningarnas exakta storlek. Vid det å avdelningen befintliga laboratoriet

verkställas bland annat dämpningsmätningar vid högfrekvens av

olika typer koaxialkabel och skärmade ledningar, mätning av kondensatorer,

spolar m. m.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Departements
chefen.

Under rådande krisförhållanden har en del spörsmål rörande radiostömingar

måst uppskjutas i avvaktan på bättre tillgång å personal och materiel.

Sedan fredsförhållanden åter inträtt, kommer avstörningsproblemet alt åter

bliva högaktuellt.

För avstörningsverksamheten samt för det ovan omförmälda laboratoriearbetet

äro å landstationsavdelningen placerade en byråingenjör (A 26) samt

en högskoleutbildad ingenjör i lönegraden A 20. Av båda fordras allsidiga

och omfattande insikter i avdelningen berörande frågor. Sedan byråingenjören

måst tagas i anspråk för tekniskt-vetenskapliga utredningar jämväl å radiobyråns

övriga avdelningar, har avstörningsarbetet i allt större omfattning

måst påläggas ingenjören. Styrelsen anser väl motiverat, att åt denne beredes

en tjänsteställning, som bättre än den nuvarande motsvarar bans arbetsuppgifter.

Allmänna lönenämnden tillstyrker de föreslagna förändringarna.

Den snabba utveckling, som radioväsendet genomgått, har otvivelaktigt

medfört behov av ytterligare personal å radiobyrån i byråingenjörs tjänsteställning.

På grund härav är jag liksom allmänna lönenämnden beredd tillstyrka

telegrafstyrelsens förslag. Vad särskilt ingenjören i 20 lönegraden angår

torde den förändring av arbetsuppgifter och tjänsteansvar, som för honom

inträffat, väl motivera en så betydande ändring i lönegradsplaceringen, som

förordats.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit torde å Kungl. Majit få ankomma

att meddela beslut om minskning av antalet ingenjörer i lönegraden A 20

med en.

Uppflyttning av två ingenjörer från A 20 till linjeingenjörer i A 26 och av

en ingenjör från A 20 till radioingenjör i A 26. Av ifrågavarande ingenjörer

tjänstgör en å andra distriktet, en å Stockholms stadssektion och en såsom

föreståndare för Hörby rundradiostation.

Till stöd för förslagen anför telegrafstyrelsen följande.

Vid telegrafverkets andra distrikt inrättades år 1920 en linjeingenjörstjänst

(A 26) med placering vid Göteborgs stationer och med uppgift att handhava

underhåll och utbyggnad av telefonstationerna i Göteborg. Denna tjänst blev

med hänsyn till de snabbt växande arbetsuppgifterna i samband med automatiseringen

av Göteborgs lokala telefonnät år 1929 höjd till förste linjeingenjörstjänst

(A 27). Ifrågavarande uppgifter krävde sedermera ökning av

den kvalificerade ingenjörspersonalen, och för ändamålet inrättades bland

annat en ingenjörstjänst i lönegraden A 20.

Under 1930-talets senare hälft påbörjades successivt automatisering av

ett flertal centraltelefonstationer och ett stort antal landsväxlar inom distriktet.

En ny linjeingenjörstjänst inrättades därför år 1937 med uppgift för

innehavaren att svara för den tekniska ledningen av anläggnings- och underhållsarbetena

vid de distriktets automatstationer, som icke voro underställa

förste linjeingenjören för Göteborgs stationer.

År 1941 ställdes planläggningen av alla telefonstationsanläggningar inom

distriktet under ledning av förste sektionsingenjören (förutvarande förste

linjeingenjören) vid Göteborgs stationer. Denne måste då frigöras från det

omedelbara överinseendet över Göteborgs telefonstationer med tillhörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

17

automatiska förortsstationer. Arbetsuppgifterna uppdelades därvid så, att

ansvaret för den tekniska driften av stationsanläggningarna i fastigheten

Kaserntorget 11 och för arbetena med förekommande utökningar av dessa

anläggningar pålades ingenjören i lönegraden A 20, under det ait linjeingenjören

ålades att svara för driften av övriga automatiska stationer i Göteborg

jämte automatiska understationer i stadens omedelbara närhet.

Värdet av stationsanläggningarna i fastigheten Kaserntorget 11 uppgår till

i runt tal 5 miljoner kronor.

Med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som numera

åvila ingenjören i lönegraden A 20, anser styrelsen hans lönegradsplacering

vara avgjort för låg. Styrelsen har också från och med den 1 juli 1943 tilldelat

honom förordnande i lönegraden A 26. Styrelsen finner det nu ofrånkomligt,

att åt honom beredes ordinarie anställning i sistnämnda lönegrad.

A Stockholms stadssektion förestås avdelningen för linjeväljare och abonnentväxlar

av en högskoleutbildad ingenjör i lönegraden A 20.

Avdelningen har att utföra samtliga inom sektionen förekommande nyanläggningar

av linjeväljare och abonnentväxlar (manuella såväl som automatiska)

med därtill anknutna apparater och övriga anordningar ävensom att

verkställa ändringar beträffande befintliga sådana anläggningar. Inom sektionens

område finnas för närvarande omkring 2 600 linjeväljaranläggningar

och manuella abonnentväxlar samt nära 300 automatiska abonnentväxelanläggningar.

Till dessa anläggningar äro anslutna sammanlagt cirka 60 000

telefonapparater.

Till avdelningens uppgifter hör vidare att ombesörja montering av telefon

i större affärsfastigheter etc. ävensom diverse specialarbeten för militära och

andra myndigheter, luftskydd och enskilda abonnenter.

Arbetsuppgifterna ha undergått en hastig utveckling, vilken icke visar tecken

att avstanna. Under den senaste femårsperioden har sålunda arbetenas

antal ökat med ungefär 50 °/o. Jämsides härmed pågår en teknisk omdaning

av anläggningarna, vilken i kvalitativt hänseende ställer allt större anspråk

på avdelningens föreståndare.

Styrelsen finner det angeläget, att åt ingenjören snarast beredes ordinarie

anställning i sådan lönegrad, som svarar mot de högkvalificerade och omfattande

arbetsuppgifter han har sig ålagda. Då med befattningen förenade

arbetsuppgifter och ansvar väl mäta sig med motsvarande för flertalet ingenjörstjänster

i 26 lönegraden, anser styrelsen, att tjänst i lägre lönegrad än

A 26 icke kan ifrågakomma.

Rundradiostationen i Hörby, med en antenneffekt på 100 kilowatt, tillhör

de svenska storstationerna. Stationen har enligt internationell överenskommelse

tilldelats en s. k. exklusiv våglängd, varigenom den — frånsett genom

kriget tillkomna störningar från utländska störningssändare — kan avlyssnas

även i utlandet.

Med hänsyn till de höga fordringar, som måste ställas på föreståndarbefattningen,

har innehavaren av densamma från och med den 1 januari 1943 förordnats

att bestrida göromål såsom radioingenjör (A 26). Han bör nu i likhet

med föreståndarna för storstationerna i Motala och Spånga erhålla ordinarie

tjänst i nämnda lönegrad.

Allmänna lönenämnden har för sin del tillstyrkt styrelsens förevarande

förslag.

De arbetsuppgifter, som numera åvila ifrågavarande befattningshavare, sy- Departementsnas

mig motivera en förbättrad löneställning. Jag tillstyrker alltså telegraf- chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 200.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Departements
chefen.

styrelsens förslag. Vid bifall härtill torde å Kungl. Majit få ankomma att besluta

örn minskning av antalet ingenjörer i lönegraden A 20 med tre.

Inrättande av en sektionsingenjör^befattning i A 26 vid Göteborgs landssektion.

Ifrågavarande sektion omfattar Varbergs, Borås, Ulricehamns,

Vara, Trollhättans, Varekil, Lysekils, Uddevalla, Vänersborgs och Strömstads

redovisningsområden. Sektionen förestås av en förste sektionsingenjör i A 27.

Telegrafstyrelsen anför till stöd för förslaget att inrätta en sektionsingenjörsbefattning

i huvudsak följande.

Inom Göteborgs landssektion uppsatta telefonapparater äro till antalet flera

än i övriga linjesektioner i landet med undantag allenast för Stockholms och

Göteborgs stadssektioner samt sektionerna för Stockholms stationer respektive

för Göteborgs stationer och för felbyrån i Stockholm.

Göteborgs landssektion har genomgått en snabb utveckling, vilken alltjämt

fortgår i oförminskad takt. Antalet telefonapparater inom sektionen utgjorde

den 1 juli 1944 54 442. Genom utvecklingen av sektionen ha föreståndarens

arbetsuppgifter vuxit till sådana proportioner, att en uppdelning av sektionen

är nödvändig för att ledningen och överinseendet av underhålls-, förnyelseoch

anläggningsarbetena i fortsättningen skall kunna ske på bästa sätt.

För detta ändamål böra från sektionen avskiljas Trollhättans, Varekil, Lysekils,

Uddevalla, Vänersborgs och Strömstads redovisningsområden. Av dessa

skulle bildas en ny sektion, vars föreståndare lämpligen bör stationeras i

Uddevalla. Föreståndarens tjänsteställning bör vara sektionsingenjör (A 26).

Till den återstående delen av den hittillsvarande Göteborgs landssektion

bör i detta sammanhang från Göteborgs stadssektion överföras Alingsås redovisningsområde.

I betraktande av den storlek, som denna sektion även efter

förändringen kommer att få, kan — vid en jämförelse med övriga linjesektioners

i landet storlek och föreståndarnas för dessa lönegradsplacering —

någon sänkning i grad av den nuvarande föreståndarbefattningen å Göteborgs

landssektion icke ifrågakomma.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig icke hava något att invända mot

de föreslagna lönegradsplaceringarna för sektionsingenjören och förste sektionsingenjören.

Emellertid erinrar nämnden, att förste sektionsingenjören

till biträde har en ingenjör, som enligt beslut av 1944 års riksdag — med

hänsyn till utvecklingen av arbetsuppgifterna inom den odelade sektionen —

uppflyttades från lönegraden A 20 till lönegraden A 24. Nämnden ifrågasätter,

huruvida vid bifall till nu föreliggande förslag ingenjörsbefattningen i A 24

bör bibehållas.

Göteborgs landssektion omfattar flera telefonapparater än någon av rikets

övriga landssektioner. I anledning härav och under åberopande av vad telegrafstyrelsen

i övrigt anfört anser jag en uppdelning av sektionen böra genomföras

i enlighet med styrelsens förslag. Därvid bör till Göteborgsdelen överflyttas

det nu till Göteborgs stadssektion hörande Alingsås redovisningsområde.

Jag tillstyrker jämväl styrelsens hemställan, att föreståndaren för den

nya landssektionen såsom sektionsingenjör placeras i lönegraden A 26 och att

föreståndaren för den kvarvarande delen av Göteborgs landssektion bibe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

19

hålles vid sin nuvarande löneställning. Vid bifall härtill bör, såsom lönenämnden

ifrågasatt, den biträdande ingenjörsbefattningen i lönegraden A 24 utgå

ur personalförteckningen.

Uppflyttning av telegrafkoinmissarietjänsten i Kristianstad från klass 1

B (A 24) till klass 1 A (A 26), telegrafkommissarietjänsterna i Boden och

Nyköping från klass 2 (A 22) till klass 1 B (A 24) samt telegrafkommissarietjänstcrna

i Västervik och Falköping från klass 3 (A 20) till klass 2 (A 22),

Till stöd för ifrågavarande förslag anför telegrafstyrelsen i huvudsak följande.

Under åren 1942 och 1943 hava telegraf- och centraltelefonstationerna i

Sölvesborg, Oxelösund, Gamleby och Tidaholm förändrats till växelstationer

med^ telegramexpeditioner samt tillsammans med vederbörande redovisningsområden

lagts under stationerna i Kristianstad respektive Nyköping, Västervik

och Falköping.

Genom införlivandet lia de utvidgade områdena erhållit en sådan omfattning,

att en höjning i glad av föreståndartjänsterna är starkt påkallad. En

beräkning av poängtalen enligt de principer, som legat till grund för den

senast verkställda klassificeringen av stationerna, och med utgångspunkt

från 1943 års trafiksiffror giver till resultat för Kristianstad 1 864 poäng,

för Nyköping 991 poäng, för Västervik 806 poäng och för Falköping 736

poäng. Vid nyssberörda klassificering hänfördes stationer med poängtal 261—

370 till klass 3, 371—530 till klass 2, 531—1 117 till klass 1 B samt stationer

med högre poängtal än 1 117 till klass 1 A. Vid tillämpning av dessa grunder

skulle sålunda Kristianstad bliva hänförlig till klass 1 A samt Nyköping,

Västervik och Falköping till klass 1 B. Då emellertid de rådande krisförhållandena

förorsakat en viss stegring i trafikrörelsen och då den av dessa

förhållanden betingade stegringen givetvis övar inflytande vid beräkning av

stationernas poängtal, anser styrelsen försiktigheten bjuda att — i avvaktan

på mera normala förhållanden — Västerviks och Falköpings stationer för

närvarande icke placeras högre än i klass 2.

Bodens station hade vid den senaste klassificeringen ett poängtal, beräknat

på 1935 års siffror, av 457. En omräkning av poängtalet på basis av 1943

års trafiksiffror giver till resultat 992 poäng. Med hänsyn till de svårigheter

i förvaltningshänseende, som trafikarbetets ökning medfört, och till de

stora fordringar, som de speciella förhållandena i Boden ställa på föreståndaren,

anser styrelsen det icke vara försvarligt att längre hålla föreståndartjänsten

så långt nere under dess naturliga plats på löneskalan, som placeringen

i klass 2 innebär. Det torde icke råda något tvivel om att stationen

kommer att även i framtiden väl försvara en placering i klass 1 B.

Allmänna lönenämndcn har icke framställt någon erinran mot styrelsens

förslag.

Vid den av 1938 års riksdag beslutade allmänna omklassificeringen av Depariementstrafikanstalterna

vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar utta- chefen.

lades, alt ändring av klassindelningen under löpande klassificeringsperiod

borde medgivas endast då så befunnes påkallat på grund av organisatoriska

förändringar eller andra inträffade speciella omständigheter. Då i fråga

om stationerna Kristianstad, Nyköping, Västervik och Falköping inträffat vissa

organisatoriska förändringar och beträffande Boden speciella omständig
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Departements

ychejen.

heter föreligga, torde förutsättningar för en justering av klassindelningen

i dessa fall få anses vara för handen. Jag tillstyrker därför telegrafstyrelsens

förslag. Den med klassindelningen sammanhängande förändringen av

föreståndarnas löneställning torde böra genomföras från och med den 1 juli

1945. Vid bifall härtill torde å Kungl. Majit få ankomma att meddela beslut

om minskning av antalet telegrafkommissarie!- av klass 3 med två.

Uppfattning av en ingenjör å distriktsbyrån i Sundsvall och en ingenjör

vid Göteborgs sfadssektion från A 20 till A 24. Såsom motiv för den föreslagna

uppflyttningen anför telegrafstyrelsen följande.

Å distriktsbyrån i Sundsvall är anställd en högskoleutbildad ingenjör i

lönegraden A 20, vilken tjänstgör såsom distriktsingenjörens närmaste man

och ställföreträdare. Han har till åliggande att uppgöra distriktets årliga

arbetsplaner, att granska de från sektionerna inkommande förslagen beträffande

arbeten i telefonnäten och å stationerna samt beträffande landskabelarbeten,

att handlägga frågor om arbetarskydd, arbetsplanering, rationalisering,

underhåll av ledningar m. m., koncessions- och andra ärenden

beträffande starkströmsledningar, ärenden beträffande utbildningskurser för

linjearbetare, reparatörer m. fl. samt att i övrigt verkställa utredningar i

frågor av teknisk natur.

Med hänsyn till göromålens art och omfattning anser styrelsen angeläget

att bereda tjänstemannen en högre tjänsteställning än den nuvarande. Befattningen

föreslås därför uppflyttad till lönegraden A 24.

Å Göteborgs stadssektion, vilken förestås av en förste sektionsingenjör

med en linjeingenjör såsom närmaste man, är förutom dessa anställd bland

annat en högskoleutbildad ingenjör i lönegraden A 20. Sistnämnda befattningshavare

handhar ärenden rörande anläggning och underhåll av automatiska

abonnentväxlar inom sektionen samt automatiska växelstationer

inom sektionens yttre delar jämte de tekniska problem och utredningar, som

sammanhänga därmed. Arbetsuppgifterna för denna ingenjör ökas snabbt,

allteftersom automatiseringen av stationer och abonnentanläggningar fortskrider.

Med hänsyn till de krav, som göromålens omfattning och art ställa på

befattningshavaren, anser styrelsen en höjning av befattningen till lönegraden

A 24 starkt påkallad.

Allmänna lönenämnden tillstyrker förslagen.

Även jag finner övertygande skäl hava anförts för en förmånligare avvägning

av löneställningen för ifrågavarande befattningshavare och tillstyrker

fördenskull telegrafstyrelsens förslag. Vid bifall härtill torde å Kungl. Majit

få ankomma att meddela beslut om minskning av antalet ingenjörer i lönegraden

A 20 med två.

Uppflyttning av fem kontrollörer (A 20) till förste kontrollörer (A 22).

Av dessa kontrollörer tjänstgöra en vid envar av Stockholms, Hälsingborgs,

Borås och Östersunds telefonstationer samt en vid telegrafverkets kabelkontor.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningama anför telegrafstyrelsen väsentligen

följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

21

Kontrollören vid Stockholms telefonstation tjänstgör såsom föreståndare

för personal- och avlöningsbyrån.

Arbetet å denna byrå har efter hand avsevärt ökat såväl kvalitativt som

kvantitativt. Antalet tjänstgörande å byrån uppgår nu, exklusive föreståndaren,

till 23. Å byrån handläggas helt de löpande personal- och avlöningsärendena

i fråga om för närvarande cirka 2 300 anställda.

Föreståndaren åligger att granska och ansvara för behandlingen av byråns

ärenden. A honom personligen ankommer vidare att handha nyanställningen

av personal för telefonstationen; enbart under de nio första månaderna av

år 1944 ha icke mindre än 531 ansökningar örn anställning handlagts; 250

av dessa sökande ha antagits.

Utöver nyssnämnda arbetsuppgifter har kontrollören från och med den

1 oktober 1944 sig anförtrodd den omedelbara tillsynen och ledningen av arbetet

å avlönings- och kassakontoret för fjärde distriktets linjesektioner. På

detta avlönings- och kassakontor äro för närvarande placerade sammanlagt

12 befattningshavare.

Med hänsyn till det starkt ökade arbete och ansvar, som numera ^ åvilar

kontrollören, finner styrelsen hans placering å löneskalan vara för låg och

hemställer, att befattningen höjes till förste kontrollörs grad.

Kontrollörerna vid telefonstationerna i Hälsingborg, Borås och Östersund

tjänstgöra såsom befäl vid telefontjänsten närmast under vederbörande telegrafkommissarie.

Stationerna ha nu nått den storlek, att en höjning till förste

kontrollörs grad är starkt påkallad.

Vid telegrafverkets kabelkontor finnes anställd en kontrollör, vilken förestår

kontorets kassa- och kansliavdelning. Den personal, som är direkt underställd

honom, uppgår för närvarande till 13 befattningshavare. Förutom

uppgiften att leda och svara för avdelningens arbete har kontrollören att

självständigt handlägga å kontoret förekommande personal-, författningsoch

instruktionsärenden, avtalsfrågor för kabelkontorets säsongarbetare, fastighetsfrågor,

expropriationsärenden m. m. Med hänsyn till de stora fordringar,

som ställas på befattningshavaren, måste hans lönegradsplacering anses

vara för låg. Styrelsen har därför förordnat honom att från och med den

1 juni 1942 bestrida göromål, vilka eljest ankomma på förste kontrollör.

Styrelsen finner det angeläget, att ifrågavarande förordnande nu utbytes mot

ordinarie tjänst i den högre graden.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag.

Telefonstationerna i Hälsingborg, Borås och Östersund ha nu nått en sådan ncpartementestorleksordning,

alt de göromål, som åvila de av telegrafstyrelsen till upp- chefen.

flyttning föreslagna kontrollörerna, motivera befattningarnas uppflyttning till

förste kontrollörsgraden. Jämväl de göromål, som åvila kontrollören å personal-

och avlöningsbyrån vid Stockholms telefonstation och kontrollören vid

telegrafverkets kabelkontor, måste betecknas såsom kvalificerade. Jag tillstyrker

alltså telegrafstyrelsens förslag. Vid bifall härtill torde å Kungl. Majit

få ankomma att meddela beslut örn minskning av antalet kontrollörer med

fem.

Uppflyttning av två ingenjörer från A 20 till A 22. Beträffande ifrågavarande

ingenjörer, vilka äro placerade vid huvudverkstaden i Nynäshamn, anför

telegrafstgrclsen följande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Departementchef

en.

Såsom personalchef för arbetar- och arbetsledarpersonalen vid verkstadsavdelningens

samtliga verkstäder, vilken personal för närvarande uppgår till

omkring 1 500 personer, tjänstgör å verkstadsavdelningens driftskontor en

ingenjör i lönegraden A 20. Denne har därjämte det direkta överinseendet

över den vid huvudverkstaden anordnade verkstadsskolan. Det åligger honom

att anställa erforderlig personal samt att verkställa sådan överflyttning av

personalen mellan de olika arbetsavdelningarna, alt personalbeståndet blir

rätt avvägt mellan avdelningarna. Han har vidare att behandla frågor rörande

tillämpningen och tolkningen av kollektivavtal samt att svara för

registrerings- och statistikarbetet beträffande personalen.

Jämsides med den fortgående ökningen av personalen har omfattningen

av de ärenden, som personalchefen har att handlägga, undergått och undergår

fortfarande en motsvarande successiv ökning, vilken ytterligare accentueras

av den stegrade omsättningen bland personalen. Ärendenas rätta handläggande

förutsätter god kännedom örn förhållandena inom hela arbetsområdet,

god organisationsförmåga, psykologisk blick och gott handlag.

Med hänsyn till de fordringar, som sålunda ställas på innehavaren av

ifrågavarande personalchefsbefattning, måste hans nuvarande tjänsteställning

anses vara alltför låg. Styrelsen anser en höjning av tjänsten till lönegraden

A 22 väl motiverad.

Vid huvudverkstaden är för produktionsplaneringen vid verkstadsavdelningens

samtliga verkstäder inrättat ett särskilt planeringskontor, vilket haltin

uppgift att ställa arbetskraft, maskiner och verktyg samt erforderligt material

till förfogande på sådant sätt, att utlovade leveranstider kunna hållas

och verkstädernas kapacitet till fullo utnyttjas. Såsom föreståndare för verkstadsavdelningens

planeringskontor är anställd en ingenjör i lönegraden A 20.

Under honom sortera leveranskontor, lagerbokföring av hel- och halvfabrikat

samt registrerings-, planerings- och maskinskrivningsavdelning. Den honom

underställda personalen — ingenjörs- och övrig personal — utgör omkring

50 personer. Av föreståndaren kräves stor organisationsförmåga och

smidighet samt ingående kännedom örn samtliga tillverkningsgrenar vid

verkstaden. Med hänsyn härtill anser styrelsen, att den av honom innehavda

befattningen bör vara placerad i lägst lönegraden A 22.

Allmänna lönenämnden har funnit styrelsens förevarande förslag icke föranleda

någon erinran från lönenämndens sida.

Arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvila innehavarna av

ifrågavarande befattningar, synas mig väl motivera en förbättrad löneställning.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att befattningarna uppflyttas till ingen

jörsbefattnin gar i lönegraden A 22. Vid bifall härtill torde å Kungl.

Majit få ankomma att besluta örn minskning av antalet ingenjörer i lönegraden

A 20 med två.

Inrättande av en ingenjörsbefattning i A 22 å televerkstaden i Vänersborg.

Till stöd för detta förslag anför telegrafstyrelsen följande.

Vid den nystartade televerkstaden i Vänersborg sysselsättas för närvarande

cirka 100 personer, huvudsakligen arbetare. Personalstyrkan beräknas

komma att tredubblas inom de närmaste åren och därefter successivt

ytterligare utökas. Organiseringen av verkstadens tillverkning samt skolningen

och utbildningen av arbetarpersonalen ställer stora krav på verkstadens

föreståndare i fråga om initiativkraft och arbetsförmåga samt förutsätter

en omfattande praktisk erfarenhet på området.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

23

För närvarande förestås verkstaden av en extra ordinarie ingenjör i 20

lönegraden, vilken anställts i telegrafverkets tjänst år 1926 och för närvarande

innehar förordnande såsom ingenjör i 22 lönegraden. Med hänsyn till

de krav, som måste ställas på befattningen, bör densamma placeras i lägst

lönegraden A 22.

Allmänna lönenämnden tillstyrker förslaget.

Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot telegrafstyrelsens för- Departementslag.

Jag tillstyrker alltså, att en befattning såsom ingenjör i lönegraden A ct,efen22

inrättas vid verkstaden i Vänersborg.

Övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort,

har telegrafstyrelsen hemställt om uppfattning av två ingenjörer å driftsbyrån

från A 20 till byråingenjörer i A 26. Av dessa ingenjörer tjänstgör den

ene å rationaliseringsavdelningen och den andre å husbyggnadsavdelningen.

Därjämte föreslår styrelsen uppflyttning av dels en förste byråsekreterare å

lekniska byrån från A 24 till A 26, dels två ingenjörer å vardera av tekniska

byråns stations- och transmissionsavdelningar från A 20 till A 22, dels ock en

kontrollör å förrådsbyrån från A 20 till byråsekrelerare i A 21.

Slutligen har styrelsen föreslagit utbyte av tjänstebenämningen ritare i A 15

mot ingenjörsassistent.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt de föreslagna uppflyttningarna. Beträffande

förslaget örn ändrad tjänstebenämning å ritarna framhåller lönenämnden,

att vissa skäl talade för detsamma. Frågan borde dock prövas

under hänsynstagande jämväl till förhållandena icke blott vid andra affärsverk

utan även vid statsförvaltningen i övrigt.

De två ingenjörer, som av telegrafstyrelsen föreslagits till uppflyttning Departements
,

, chefen.

till byråingenjörer i 26 lönegraden, ha sa sent som den 1 juni 1944 lorordnats

att inneha tjänst i lönegraden Eo 26. Med hänsyn härtill synes mig

med befattningarnas överförande till ordinarie stat kunna anstå ännu något

år. Ej heller övriga här berörda uppflyttningar är jag beredd att nu tillstyrka.

Med anledning av den ifrågasatta titelförändringen för ritarna i 15 lönegraden

vill jag erinra, att tjänstebenämningen ingenjörsassistent tidigare

förekommit i tjänsteförteckningen i 20 lönegraden. Den avfördes därifrån

under den motiveringen, att differentierade ingenjörstitlar icke borde förekomma

i 24 och lägre lönegrader. Med hänsyn härtill är jag icke beredd

medverka lill den föreslagna förändringen.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen

införande av 2 avdelningsdirektörer i C 6, minskning av antalet byrådirektörer

(A 28) från 8 till 7, minskning av antalet förste byråingenjörer (A 27) från

7 till 6, ökning av antalet byråingenjörer (A 26) från 18 till 20, ökning av

antalet förste byråsekreterare i A 26 från 2 til! .3, ökning av antalet linje
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

ingenjörer (A 26) irån 10 till 12, ökning av antalet radioingenjörer (A 26)

från 6 till 7, ökning av antalet sektionsingenjörer (A 26) från 10 till 11, ökning

av antalet telegrafkommissarier av klass 1 A (A 26) från 12 till 13.

minskning av antalet förste byråsekreterare i A 24 från 15 till 14, ökning

av antalet ingenjörer i A 24 från 3 till 4, ökning av antalet telegrafkommissarier

av klass 1 B (A 24) från 24 lill 25, ökning av antalet förste kontrollörer

(A 22) från 16 till 21 samt ökning av antalet ingenjörer i A 22 från

12 till 15.

I tjänsteförteckningen skulle avdelningsdirektör införas i C 6.

Statens järnvägar.

Inrättande av en byrådirektörsbefattning i A 28 å maskintekniska byrån.

I skrivelse den 18 december 1944 har järnvägsstyrelsen anfört följande.

Å maskinbyrån, numera maskintekniska byrån, fanns tidigare en byrådirektör

såsom föreståndare för byråns inspektionsavdelning. Denne ålåg att

svara för kontrollen av tillverkningen vid enskilda leverantörers verkstäder

av rullande materiel och andra effekter för statens järnvägars behov samt att

utöva den kontroll av de enskilda järnvägarna och deras materiel, som författningsenligt

ålåg järnvägsstyrelsen.

Byrådirektörsbefattningen å dåvarande maskinbyrån indrogs emellertid

enligt statsmakternas beslut den 1 juli 1928 och samtidigt uppfördes innehavaren

av befattningen på övergångsstat, men bibehöll — med förordnande

å en vakant förste byråingenjörsbefattning å samma byrå — handläggningen

och föredragningen av ärenden angående kontroll och tillsyn över enskilda

normalspåriga järnvägars nyanskaffade rullande materiel. Genom beslut

den 23 november 1934 föreskrev Kungl. Maj:t, att den förste byråingenjör å

maskinbyrån, som av järnvägsstyrelsen därtill utsåges, skulle beträffande

maskintjänsten vid statens järnvägar i egenskap av specialinspektör inom

yrkesinspektionen tills vidare utöva tillsyn å efterlevnaden av lagen om

arbetarskydd. Detta uppdrag lämnades då åt nämnde byrådirektör på övergångsstat,

vilkens arbete således utökades med denna tjänst. På förslag av

järnvägsstyrelsen föreskrev Kungl. Majit den 16 oktober 1936, att uppdraget

såsom yrkesinspektör för maskintjänsten skulle åligga den å drifltjänstbyrån

placerade överinspektören för maskintjänsten. Sedermera har denne även

erhållit uppdraget att vara yrkesinspektör för bantjänsten.

Styrelsen framhåller, att fråga uppstått om återinrättande av en byrådirektörsbefattning

å maskintekniska byrån. Anledningen härtill vore närmast

den ansvällning av högt kvalificerade arbetsuppgifter, som på senare tid

ägt rum inom maskintjänsten, huvudsakligen såsom en följd av statsbaneföretagets

ökade omfattning. Såsom ytterligare motiv för befattningens återinrättande

anför styrelsen därefter följande.

Vidare må omnämnas en omfattande utredning på längre sikt av hela

dragkraftsfrågan vid statens järnvägar. Därjämte har tillkommit behov av

undersökningar beträffande dragkraften i elektrisk drift samt utredningar

rörande den rullande materielen vid det smalspåriga järnvägsnätet med

särskilt beaktande av den nyanskaffning av materiel, som med hänsyn till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

25

trafikförhållandena kan bliva på längre sikt erforderlig, därest någon förändring

av spårvidderna icke skulle komma att vidtagas. Det kan vidare

förutsättas, att vid de omgestaltningar inom trafikväsendet — såväl allmänt

som inom statens .järnvägar — vilka äro att emotse under en följd av år framåt,

ytterligare omfattande utredningar bland annat rörande maskintjänsten och

maskintekniska frågor komma att ständigt avlösa varandra. De av de nuvarande

förhållandena betingade och för den kommande utvecklingen erforderliga

utredningarna och arbetsuppgifterna vid sidan av de mera normalt

förekommande äro och väntas även framgent bli av så vittomfattande och

synnerligen betydelsefull art, att för dessa uppdrag bör finnas tillgång till

fullt kvalificerad tjänsteman i byrådirektörs grad.

Med befattningen ifråga bör förenas uppdraget såsom yrkesinspektionens

specialinspektör för ball- och maskintjänsten vid statens järnvägar, vilket

uppdrag sålunda komme att återflyttas til] maskintekniska byrån. Därigenom

skulle även vinnas den fördelen, att överinspektören för maskintjänsten mera

odelat kunde ägna sig åt sina egentliga arbetsuppgifter samt åt alla de frågor

och ärenden, som ankomma på honom dels i samband med alltjämt pågående

statsinlösen av enskilda järnvägar, dels såsom en följd av det därav alltmer

ökade verksamhetsområdet.

Styrelsen hemställer alltså, att en byrådirektörsbefattning inrättas å maskintekniska

byrån samt att i samband därmed uppdraget såsom yrkesinspektionens

specialinspektör för ban- och maskintjänsten överflyttas från

överinspektören för maskintjänsten till den nyinrättade byrådirektörsbefattningen.

Riksförsäkringsanstalten och allmänna lönenumnden ha i utlåtanden den

20 respektive den 26 januari 1945 tillstyrkt järnvägsstyrelsens framställning.

Från riksförsäkringsanstaltens sida har därvid förutsatts, att den nye byrådirektören

till sitt förfogande finge kvalificerade medhjälpare för yrkesinpektionsarbetet

i samma utsträckning som överinspektören för maskintjänsten

för närvarande hade.

Liksom riksförsäkringsanstalten och allmänna lönenämnden anser jag mig Departementsböra

tillstyrka, att en byrådirektörsbefattning inrättas å maskintekniska byrån

för de arbetsuppgifter, för vilka järnvägsstyrelsen i sin framställning redogjort.

Med den nya befattningen bör även enligt min mening förenas uppdraget

såsom yrkesinspektionens specialinspektör för ban- och maskintjänsten.

Jag utgår därvid liksom riksförsäkringsanstalten från att byrådirektören erhåller

kvalificerade medhjälpare för yrkesinspektionsarbetet i samma utsträckning

som överinspektören för maskintjänsten.

Uppfattning av en byråingenjör å verkstadsbyrån från A 26 till förste

byråingenjör i A 27. Från och med den 1 juli 1940 bar pa verkstadsbyrån

inrättats en byråingenjörsbefattning, närmast avsedd för den centrala ledningen

och övervakningen av eleklrolokunderliållet.

I sin förenämnda skrivelse anför järnvägsstyrelsen följande.

De undersökningar och den forskning, som kunnat genomföras efter tillkomsten

av nämnda befattning, ha givit till resultat ett rationellare underhåll

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Departements
chefen.

av elektroloken och därmed ökad säkerhet i lokdriften samt mera ingående

kontroll av kostnaderna för lokunderhållet. Vidare har det, ävenledes efter

omfattande undersökningar, varit möjligt att enhetliggöra och effektivt genomföra

särskilt under rådande förhållanden betydelsefulla åtgärder för besparing

av smörjolja och andra viktiga driftförnödenheter för elektroloken.

För driftsekonomien är det av största vikt, att denna rationalisering kan

föras vidare samt att övriga med elektrolokunderhållet sammanhängande

problem bliva sakkunnigt behandlade och lösta.

Arbetsområdet för befattningen har emellertid efter hand alltmer utvidgats,

varigenom de med befattningen från början förenade göromålen ökat

ej blott kvantitativt utan även kvalitativt, särskilt på sista tiden efter tillkomsten

av större och modernare loktyper, vilka till sin konstruktion avvika från

förut befintliga och därför fordra en mera omfattande behandling i verkstäderna

än vad som tidigare var behövligt, när loken voro mindre komplicerade.

Till belysande härav får styrelsen framhålla, att statens järnvägar under

tiden efter styrelsens framställning om inrättandet av befattningen tillförts

icke mindre än 110 nya elektrolok med ett sammanlagt anskaffningsvärde av

omkring 40 miljoner kronor samt att under samma tid införts tre nya huvudtyper

och fyra undertyper av elektrolok. Härtill kommer att den högsta

per lokenhet inbyggda effekten ökats från 2 000 till 3 600 hästkrafter.

Den arbetsbörda, som åvilar den under verkstadsdirektören för elektrolokunderhållet

närmast ansvarige tjänstemannen på verkstadsbyrån, har helt

naturligt icke kunnat undgå en successiv ökning genom de sistförfluten årens

starka utveckling på elektrolokområdet.

Göromålen med övervakandet och numera även planläggningen av de för

verkstäderna behövliga elektriska anläggningarna ha också ökat till följd

av verkstadsdriftens allt hastigare utveckling och tillkomsten av ytterligare

verkstäder i samband med förstatligandet av enskilda järnvägar.

Med hänsyn till vikten och omfattningen av de göromål, som numera äro

förenade med ifrågavarande befattning, samt de stora krav på teknisk kunnighet

och initiativ, som ställas på innehavaren av befattningen, föreslår styrelsen,

att den ombildas till en förste byråingenjörsbefattning.

Allmänna lönenämnden tillstyrker.

Tillkomsten av större och modernare elektrotyper med därav följande kvalitativa

förändringar av de med ifrågavarande befattning förenade arbetsuppgifterna

utgör enligt min mening övertygande motiv för en uppfattning

av befattningen från byråingenjör till förste byråingenjör. Jag är följaktligen

liksom allmänna lönenämnden beredd att tillstyrka järnvägsstyrelsens

förslag.

Inrättande å distrikten av en förste maskiningenjörsbefattning i A 27

samt uppflyttning av sex baningenjörer, fyra maskiningenjörer och sex trafikinspektörer

från A 26 till förste baningenjörer respektive förste maskiningenjörer

och förste trafikinspektörer i A 27. Vid den omorganisation, som

från och med den 1 juli 1928 genomfördes beträffande linjebefälet vid statens

järnvägar, inrättades vid vart och ett av de dåvarande fem distrikten ett distriktschefens

kansli. För varje kansli avsågs en förste baningenjörs-, en

förste maskiningenjörs- och en förste trafikinspektörsbefattning. Från och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

27

med den 1 juli 1932 blevo befattningarna i besparingssyfte nedflyttade från

27 lönegraden till baningeniörs- respektive maskiningenjörs- och trafikinspektörsbefattningar

i 26 lönegraden, med undantag dock för förste maskiningenjörsbefattningen

å distriktskansliet vid III distriktet (Malmö). Med

denna befattning var nämligen och är alltjämt förbundet uppdrag att vara

sektionsföreståndare för tågfärjorna.

Den 1 juli 1940 inrättades ett sjätte distrikt (Borås) för enskilda järnvägar,

som införlivats nied statsbanenätet. Å distriktskansliet vid detta distrikt inrättades

en baningeniörs- och en trafikinspektörsbefattning.

Järnvägsstyrelsen har nu föreslagit en uppfattning av ifrågavarande befattningar

till 27 lönegraden. Samtidigt föreslås, att en förste maskiningenjörsbefattning

inrättas vid sjätte distriktet. Till stöd lör de föreslagna förändringarna

anför styrelsen följande.

Efter hand som åren gått har det visat sig, att den genomförda sänkningen

i lönegrad av kansliexperterna medfört avsevärda olägenheter. Vid tidpunkten

för genomförandet och under de närmaste åren därefter var befordringsåldern

till ifrågavarande befattningar i 26 lönegraden jämförelsevis hög, varigenom

till befattningarna kunde erhållas tjänstemän __ nied stor erfarenhet

inom respektive tjänstegren. Sedermera hava förhållandena härutinnan

ändrats, i det att under de senaste åren yngre tjänstemän än tidigare vunnit

dylik befordran. Härigenom hava emellertid tjänsterna kommit att bliva utpräglade

passagetjänster, enär de utnämnda kansliexperterna efter jämförelsevis

kort tid i stor utsträckning sökt sig ut såsom sektionsföreståndare i 27

lönegraden. Detta har medfört stora nackdelar. Att komma in i och kunna

behärska de skiftande förhållandena inom ett distrikt fordrar en flerårig

tjänstgöring såväl å sektion som å distriktskansli. Det är därför ur tjänstens

synpunkt otillfredsställande, att experten, sedan han väl vunnit sådan erfarenhet,

lämnar sin tjänst där. Det har därför visat sig nödvändigt, att någon

åtgärd vidtages för att motarbeta sådana täta ombyten. Enligt styrelsens mening

är den enda utvägen att befattningarna ifråga höjas i lönehänseende.

så att icke blott sektionsföreståndare i 26 lönegraden kunna väntas söka över

till distriktskanslierna utan även möjlighet beredes styrelsen att dit förflytta

andra sektionsföreståndare. Styrelsen anser därför, att en uppflyttning bör

äga rum men att denna bör begränsas till 27 lönegraden.

I detta sammanhang må framhållas, att 1938 års personalkommission i sitt

betänkande del II (SOU 1941: 33) s. 17 anfört, att en dylik höjning av de ifrågavarande

befattningarna borde tågås under övervägande men alt kommissionen,

enär denna fråga kunde anses falla utom kommissionens uppgift, icke

ingått på närmare prövning av densamma.

Beträffande den föreslagna nya förste maskiningenjörsbefattningen å kansliet

vid sjätte distriktet framhåller styrelsen, att nya bandelar tillförts detta

distrikt i samband med statsförvärv av enskilda järnvägar. På grund härav

har vid distriktet uppkommit samma behov av maskinexpertis som vid övriga

distrikt.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag.

Vid 1928 års omorganisation av linjetjänsterna i befälsslällning eftersträvades

att till distriktskanslierna knyta bästa möjliga expertis inom ban-,

Dcjiartemcjtid
chefen
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 206-

maskin- och trafiktjänsten. Erfarenheten har emellertid visat, att förhållandena

utvecklats i ej önskvärd riktning efter den nedflyttning av experttjänslerna,

som vidtogs år 1932. De vid distriktskanslierna placerade haningenjörs-,

maskiningenjörs- och trafikinspektörsbefattningarna ha nämligen i betydande

omfattning blivit passagetjänster för det högre sektionsbefälet. För

att råda bot på dessa icke önskvärda förhållanden anser jag mig i likhet med

allmänna lönenämnden böra tillstyrka, att ifrågavarande tjänster vid distriktskansliema

under vedertagna benämningar uppflyttas till 27 lönegraden.

Liksom lönenämnden tillstyrker jag jämväl, att en förste maskiningenjörsbefattning

inrättas för kansliet vid sjätte distriktet.

Uppfattning av cn baningenjör, en maskiningenjör och en trafikinspektör

från A 26 till förste baningenjör respektive förste maskiningenjör och

förste trafikinspektör i A 27. Ifrågavarande befattningshavare förestå 25

bansektionen (Borås) respektive 27 maskinsektionen (Växjö) och 28 trafiksektionen

(Ystad).

Till stöd för förslaget om ifrågavarande sektionsföreståndares uppflyttning

till 27 lönegraden har järnvägsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

En numera företagen värdering av storleksförhållandena vid 25 bansektionen,

byggd på samma faktorer och utförd efter enahanda principer, som tilllämpades

av 1938 års personalkommission, men grundad på förhållandena

under åren 1941—1943, har givit till resultat, att sektionen utvisar ett poängtal

av 1 756. Detta tal kan visserligen icke direkt jämföras med de av personalkommissionen

för de övriga sektionerna angivna siffertalen, eftersom dessa

hänföra sig till en annan tidpunkt, men då förhållandena vid banavdelningen

icke på samma sätt som vid trafik- och maskinavdelningama beröras

av trafikens växlingar, kan man med fog påstå, att —- hänfört till förhållandena

åren 1935—1937 — sektionens poängtal icke skulle understiga gränsen

1 490, d. v. s. det poängtal som vid personalkommissionens värdering uppnåddes

av den minsta av bansektionerna med förste baningenjör såsom föreståndare.

Vid värdering år 1944 av maskinsektionernas storleksförhållanden -— verkställd

efter samma principer, som på sin tid tillämpades av personalkommissionen,

men byggd på siffror och faktorer från 1943 och 1944, d. v. s. de

mest aktuella siffror, som stått till buds — har givit vid handen bland annat

att 27 maskinsektionen kommit att intaga platsen som nr 4 närmast efter

Hagalund, Malmö och Göteborg. Den har ett personalantal av 850 man, är

tilldelad 143 dragkraftsenheter och har en kostnadsstat per år exklusive lokbränsle

uppgående till 9 746 000 kronor. Sektionen är mera svårskött än

andra maskinsektioner av liknande storleksordning därigenom, att i densamma

ingå banor av 3 olika spårvidder och att ånglokparken är mycket heterogen.

Verkställd beräkning av storleken av 28 trafiksektionen i förhållande till

övriga trafiksektioner, utförd på sätt personalkommissionen använt för bedömande

av trafiksektionernas storleksordning och med användande av siffror

för motsvarande tid, utvisar ett poängtal för 28 trafiksektionen av 102.

Sektionen placerar sig härigenom som nr 15 bland de 19 i tabellen på s. 72

i personalkommissionens betänkande del III (SOU 1941: 33) uppräknade trafiksektioner,

vilka lia förste trafikinspektör som föreståndare.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 206.

29

Allmänna lönenämnden Ilar beträffande förslaget om uppfattning av föreståndaren

för 25 bansektionen anfört följande.

Lönenämnden vill erinra, att personalsakkunniga vid statens järnvägar

beräknat poängtalet för ifrågavarande sektion till 1 353 (SOU 1944: 58 s.

76.) Till utgångspunkt för sin beräkning ha de sakkunniga tagit bland annat

de till sektionen hörande banornas utgifter för åren 1935—1937, då de ägdes

av enskilda. Dessa utgiftsbelopp lära emellertid icke vara direkt jämförbara

med motsvarande belopp för statens järnvägars banor för samma tid, eftersom

vid de enskilda banorna lönerna i allmänhet varit lägre än vid statens

järnvägar. Vidare torde underhållet ha i viss mån eftersatts vid de enskilda

banorna. Enligt vad som från järnvägsstyrelsen under hand framhållits,

skulle vid ett hänsynstagande till berörda omständigheter det av personalsakkunniga

beräknade poängtalet komma att höjas till över 1 600. Ehuru

denna beräkning givetvis måste vara mycket approximativ, synes dock

grund föreligga för järnvägsstyrelsens påstående, att bansektionens poängtal

— hänfört till förhållandena åren 1935—1937 — icke skulle understiga 1 490.

Då sålunda denna sektion synes jämförbar med sådana, som nu förestås av

förste baningenjörer, har lönenämnden icke funnit anledning motsätta sig

förslaget, att föreståndaren för sektionen skall uppflyttas till förste baningenjör.

Jämväl i övrigt tillstyrker lönenämnden järnvägsstyrelsens förslag.

Föreståndaren för de mera krävande sektionerna vid statens järnvägar äro DepaHemtnt*- hänförda till 27 lönegraden, medan föreståndarna för övriga sektioner äro c

placerade i 26 lönegraden.

Järnvägsstyrelsens förevarande förslag örn uppf lyftning av tre sektionsföreståndare

till den högre lönegraden är grundat på de principer, som av

1938 års personalkommission tillämpades vid dess prövning av sektionsföreståndarnas

lönegradsplacering. På grund härav och under hänvisning till vad

allmänna lönenämnden anfört rörande värderingen av 25 bansektionens storleksordning

anser jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag. Utöver vad av

styrelsen anförts vill jag framhålla, att jämväl personalsakkunniga vid statens

järnvägar förordat en uppfattning av föreståndaren tor 27 maskinsektionen

till 27 lönegraden.

Inrättande av en telegrafingenjörsbefattning i A 26 å sjätte distriktets

kansli samt en trafikinspektörsbcfattning i A 26 å godstrafikbyrån. I sin

förenämnda skrivelse har järnvägsstyrelsen beträffande den föreslagna telegrafingenjörsbefattningen

anfört följande.

Enligt 1938 års personalkommission bör å varje dislriktskansli finnas bland

annat en signalingenjör och en telegrafingenjör för att bereda ärenden, den

förre rörande signal- och säkerhetsanläggningar och den senare rörande

telegraf-, telefon- och sådana elektriska anläggningar, som icke äro alt hänföra

till signalingenjörens verksamhetsområde.

Vid inrättandet på sin tid av sjätte distriktet iakttogs en viss återhållsamhet

med avseende å personaluppsättningen. Delta gäller även beträffande

telegraf ingen järs tjänsten därstädes. Det var ursprungligen avsett, att den

å kansliet tjänstgörande baningenjören skulle tills vidare kunna handlägga

även de ärenden, som eljest bort åvila telegrafingenjören. Som en

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kunql. Maj.ts proposition nr 206.

iJepartementschef

en.

följd av den utveckling, som ägt rum å det svagströmstekniska området —

särskilt då inom telefonen — visade det sig emellertid ofrånkomligt att å

distriktet hava tillgång till Ijänstehavare nied sådan utbildning och erfarenhet

inom detta fack, att han ägde nödiga förutsättningar att sätta vid dc

tidigare enskilda bandelarna befintliga elektriska anläggningar i nivå med

dylika å statsbanenätet i övrigt. Då det emellertid förefanns brist å för

detta uppdrag lämpliga ingenjörer, fick frågan till cn början sin provisoriska

lösning genom tillfällig återanställning av en pensionerad telegrafingenjör.

När denne sedermera av åldersskäl önskade draga sig tillbaka från den

på grund av ökade arbetsuppgifter alltmer tyngande tjänsten, nödgades

styrelsen till tjänstgöring i Borås från och med den 1 oktober 1942 förflytta

ordinarie telegrafingenjören vid kansliet i Luleå, vilken därstädes i sin tur

ersattes med en yngre ingenjör. Det ansågs nämligen mera angeläget, att det

nya distriktet fick tillgång till en tjänsteman, som förenade tillräcklig teoretisk

sakkunskap med långvarig erfarenhet i järnvägstjänst inom berörda

område.

Beträffande den nya trafikinspektörsbefattningen anför styrelsen följande.

I och med statsförvärvet av aktiemajoriteten i Stockholm—Västerås—Bergslagens

nya järnvägsaktiebolag har arbetet på de godstransportärenden,

som röra bolagets järnväg, tillförts godstrafikbyråns transportavdelning, vilken

därigenom fått en sådan omfattning, att avdelningsföreståndaren, en

förste byråsekreterare i lönegraden A 26, icke alls eller i mycket ringa utsträckning

kan utföra den inspektionsverksamhet, som enligt arbetsordningen

åvilar byrån och som i första hand tillkommer honom. Det kommer därför att

bliva nödvändigt, att en ny befattning inrättas för att bland annat utföra och

leda just denna inspektionsverksamhet.

Det skulle åligga innehavaren av nämnda befattning att företaga inspeklionsresor

för att övervaka och kontrollera de omfattande godstransporternas

skötsel, det under alla förhållanden synnerligen viktiga vagnomloppet,

godstågsföringen, godsvagnsväxlingens ändamålsenliga fördelning och planering

ur ekonomisk och praktisk synpunkt på olika bangårdar, godstågsplanens

och transportplanernas ändamålsenlighet, styckegodsvagnarnas utnyttjande

m. m., kort sagt allt som erfordras för kontroll över att godstransporttjänsten

skötes på bästa möjliga sätt. Biträde med denna inspektionsverksamhet

skulle vid behov lämnas av övriga tjänstemän på byråns transportavdelning,

men det skulle åligga den nya befattningens innehavare att leda

och övervaka inspektionsverksamheten inom transportijänsten. Vidare skulle

han närmast under byråchefen inom byrån leda och ansvara för arbetet

med godstågsplanen och därmed sammanhängande ärenden ävensom för

arbetet med den av godstågsplanen nära beroende transportplanen för

vagnslastgodsel.

Allmänna lönenämnden har för sin del tillstyrkt styrelsens förslag.

Även jag finner vad järnvägsstyrelsen anfört utgöra fullgoda motiv för

inrättande av de föreslagna befattningarna. Jag tillstyrker alltså, att i personalförteckningen

för statens järnvägar upptagas ytterligare en telegrafingenjörs-

och en trafikinspektörsbefattning.

Uppflyttning av Olskroken och Stockholm N från stationer av klass 1 A

till överinspektorsklasscn. Enligt beslut av järnvägsstyrelsen har Göteborg

SJ hamnbanestation från och med den 1 maj 1944 förändrats till expedi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

31

tionsställe under stationen vid Olskroken. En stationsinspektorsbefattning

av klass 2 kunde därvid enligt medgivande av 1944 års riksdag indragas. Vidare

har styrelsen från och med den 1 oktober 1944 förändrat Tomteboda

station till expeditionsställe under Stockholm N. Stationsinspektorsbefattningen

av klass 1 A vid Tomteboda har därigenom blivit obehövlig. De sålunda

vidtagna förändringarna ha emellertid aktualiserat behovet av en

uppflyttning av Olskroken och Stockholm N. Styrelsen anför härutinnan

följande.

Stationsinspektorema vid Olskroken och Stockholm N lia genom nu berörda

åtgärder fått sin ansvars- och arbetsbörda väsentligt ökad. De med

ledning av 1935 års trafik beräknade poängtalen för de förändrade stationerna

uppgå till 1 765 respektive 3 597. Till jämförelse må nämnas, att de

hittillsvarande överinspektorsstationerna vid samma års trafik uppvisade

följande poängtal, nämligen Malmö C 3 156, Stockholm G 2 500, Göteborg C

1 992, Hallsberg 1 930 och Nässjö 1 799.

Vad stationsinspektoren vid Olskroken beträffar må särskilt framhållas

dennes utomordentligt stora inspektionsområde. Enbart de på södra älvstranden

belägna bangårdarna Sävenäs rangerbangård, Olskroken, hamnrangerbangården

och Göteborg SJ hamnbana ha nämligen en sammanlagd

utsträckning av cirka 9 km. Härtill komma de på norra älvstranden belägna

bangårdarna vid Göteborg—Tingstad, Göteborgs frihamn, Sannegården och

oljehamnen med en längd av cirka 6 km, allt med de jämförelsevis korta

förbindelselinjerna mellan dessa bangårdar inräknade. Samordnandet av

tjänsten inom dessa driftplatser på sådant sätt, att en rationell godsvagnsväxling

och snabb vagnomsättning erhålles med utnyttjande av minsta möjliga

antal personal, ställer stora krav på denna stationsföreståndare.

Det må jämväl framhållas, att såväl Olskroken som Stockholm N voro

av 1936 års klassificeringskommitté föreslagna till stationer av överinspektorsklass,

ehuru deras föreståndare på den tiden hade ett mera begränsat

verksamhetsområde än för närvarande.

På grund av vad sålunda anförts har det synts styrelsen rimligt, att vederlag

beredes ifrågavarande båda stationsinspektorer för de utökade och mycket

krävande uppgifter, som pålagts dem genom stationernas höjning i

klass.

Allmänna lönenämnden tillstyrker.

Järnvägsstyrelsens förslag om uppflyttning av Olskroken och Stockholm Departement

N från stationer av klass 1 A till överinspektorsklassen är föranlett av så- cheiendana

organisatoriska förändringar, som vid 1938 års klassificering av trafikanstalterna

förutsattes kunna föranleda ändring av klassindelningen under

löpande klassificeringsperiod. Jag anser mig med hänsyn härtill böra

tillstyrka styrelsens förslag. Vid bifall härtill bör i personalförteckningen

antalet överinspektorsbefattningar i lönegraden A 26 ökas med två och antalet

stationsinspektorsbefattningar av klass 1 A i lönegraden A 25 minskas

med tre.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Inrättande å förrådsbyrån av en förste byråsekreterarbefattning i A 24

saint uppflyttning å envar av förråds- och persontrafikbyråerna saint ombudsmannens

expedition av en byråsekreterare från A 21 till förste byråsekreterare

i A 24. Till stöd för ifrågavarande förslag har järnvägsstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Inom förrådsbyrån äro de mångskiftande göromålen fördelade på

olika avdelningar med sina speciella arbetsuppgifter enligt en i detalj uppgjord

arbetsordning. Därvid har emellertid icke kunnat undvikas att särskilt

avdelningarna 3 och 4 pålagts en kvantitativt och kvalitativt vida större ökning

i arbetsbördan än övriga avdelningar, varför får anses befogat att föreståndarna

för dessa avdelningar tillerkännas en bättre löneställning än för

närvarande.

Inom avdelning 3 beredas ärenden rörande anskaffning av materiel och effekter

för lok- och vagnparken, växel- och signalsäkerhetsanläggningar, telefonanläggningar,

banelektrifieringen m. m. Under år 1942 belöpte sig kostnaden

för dessa upphandlingar till ungefär 28,5 miljoner kronor. Dessa upphandlingsärenden

måste beredas med minutiös noggrannhet, så att de ekonomiska

intressena bliva tillgodosedda och ingen orättvisa blir begången. I

detalj kontrolleras även detta arbete såväl av statliga revisorer som av konkurrerande

firmor.

Av föreståndaren för denna avdelning kräves, att han äger ingående kännedom

om de varor, som upphandlas, och vilka tillverkare, som kunna anförtros

arbetet med materielens framställning. Det tillkommer honom vidare att

noggrant följa med fluktuerande priser å arbets- och varumarknaden för att

på så sätt kunna analysera ingivna offerter och bedöma deras skälighet. Det

åligger honom därjämte att på uppdrag förhandla i prisfrågor med olika leverantörer

i avsikt alt ernå fördelaktigaste anbud. För att kunna anförtros

dylika uppdrag kräves förhandlingsvana samt förmåga att sakligt kunna påvisa

oskäligheten av en ingiven offert. Genom dylikt ingripande ernås ofta,

att reducerade priser erhållas, varigenom icke obetydlig vinst uppstår.

Arbetsuppgifterna för föreståndaren ifråga äro enligt styrelsens mening

numera av den art, att en uppflyttning av befattningen från lönegraden A 21

till A 24 är motiverad.

Föreståndaren för avdelning 4 bereder samtliga ärenden inom trävarubranschen.

Under kristiden har arbetsbördan inom denna avdelning ökats

oerhört, vilket framgår därav, att trävaror nu upphandlas för mellan 35 och

40 miljoner kronor. Även sedan normala tider inträtt, torde med de priser,

som beräknas då komma att tillämpas, virkesanskaffningen per år belöpa sig

till minst 15 miljoner kronor.

Av föreståndaren för denna avdelning kräves icke blott teoretisk utbildning

utan även att han under många år praktiserat inom trävarubranschen och

därvid förvärvat ingående virkeskännedom samt förtrogenhet med gängse

praxis ifråga om sortering och kvalitetsbedömning av virke. Han representerar

ensam sakkunskapen på virkesområdet inom järnvägsstyrelsen och särskilt

stora krav på fackinsikter måste därför ställas på honom.

Med stöd av ingivna behovsuppgifter samt träffade avtal skola under ledning

av föreståndaren upprättas förslag till virkesdistribuering, varjämte

han har att förhandla med speditörer om fartygstransporter beträffande särskilt

sliprar, som skola fraktas sjöledes. Vidare åligger det honom att upprätta

förslag till leveransavtal beträffande alla virkesleveranser.

Befattningen, som för närvarande innehas av en tjänsteman i lönegraden

Eo 22, är enligt styrelsens mening av så krävande natur, att en höjning till

lönegraden A 24 anses väl befogad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

33

I och med det fortsatta förstatligandet av enskilda järnvägar har arbetet

på persontrafikbyråns tidtabellsavdelning ökat avsevärt såväl kvantitativt

som kvalitativt.

Tidtabellsavdelningens arbeten äro uppdelade på fyra arbetsgrupper benämnda

TI—T4. På arbetsgruppen T3 tjänstgör för närvarande en byråsekreterare

som arbetsledare.

Med hänsyn till SJ-nätets utsträckning har det ansetts lämpligt att till denna

arbetsgrupp hänföra samtliga statsbanelinjer norr örn Stockholm och Kristinehamn

samt linjerna Krylbo—Mjölby, Örebro—Svartå och Laxå—Charlottenberg.

Av samma skäl ha till denna arbetsgrupp efter den 1 juli 1944

måst hänföras även samtliga tidtabellsärenden berörande Stockholm—Västerås—Bergslagens

järnvägars relativt stora linjenät. En avsevärd ökning av arbetet

har därmed inträtt på denna arbetsgrupp.

På grund av den stora omfattning det samlade tidtabellsarbetet inom järnvägsstyrelsen

numera fått, har det vidare blivit nödvändigt att låta arbetsledaren

å arbetsgruppen T3 själv under byråchefen helt ansvara för ledningen

av allt det arbete, som tillhör denna arbetsgrupp, ävensom själv inför byråchefen

föredraga samtliga hit hörande ärenden. Det arbete och det ansvar,

som sålunda ålagts denne arbetsledare, anser järnvägsstyrelsen vara av den

art och omfattning, som motsvarar befattning i 24 lönegraden. Ledningen

under byråchefen ävensom föredragningen inför denne av tidtabellsärenden i

övrigt åvilar förste byråsekreteraren i 27 lönegraden.

I sitt förslag till personalstat för innevarande budgetår hemställde styrelsen

örn uppflyttning av notarie-(numera byråsekreterar-)befattningen å ombud

s m a unens expedition till 24 lönegraden. Allmänna lönenämnden

förordade uppskov med ett ställningstagande till förslaget, tills ytterligare

erfarenhet vunnits för ett bedömande av den framtida omfattningen

av ombudsmannens arbetsbörda. Förslag till uppflyttning förelädes ej heller

riksdagen.

De å ombudsmannens expedition diarieförda ärendena lia under år 1943

ökat till 632. Är 1942 var antalet 584. En fortsatt ökning är att räkna med

på grund av det fortgående förstatligandet av enskilda järnvägs- och billinjer

och den livligare bil- och busstrafik, som kan beräknas återkomma

efter krigets slut. Det finnes icke skäl antaga, att ökningen av ombudsmannens

ärenden är att tillskriva nuvarande krisförhållanden. Den huvudsakliga

och naturliga orsaken till arbetsökningen är den utvidgning av statens järnvägars

verksamhetsområde, som ägt rum under senare åren genom förvärv

av enskilda järnvägar och billinjer och vilken utveckling ju alltjämt kommer

att fortgå. Det kan framhållas, att under normala förhållanden, då biltrafiken

är i gång i full utsträckning, ett mycket stort antal ärenden handlägges

hos ombudsmannen rörande olyckor och missöden genom kollisioner

mellan tåg och bil vid järnvägsövergångar. Antalet av dessa ärenden har

varit .starkt reducerat under de sistförflutna åren. Även lia ärenden, vilka

föranletts av betalningssvårigheter hos järnvägens trafikanter, varit relativt

fåtaliga under kristiden. Denna synes i och för sig icke nämnvärt inverka

på antalet ärenden hos ombudsmannen, utan ökningen har berott på faktorer,

som komma att fortfara och i de flesta fall mera göra sig gällande under

normala förhållanden.

Styrelsen anser sig därför böra upprepa sill tidigare framställning och

sålunda hemställa, ali byråsekreterarbefattningen uppflyttas lill förste byråsekreterarbefattning

i lönegraden A 24.

Allmänna lönenumnden bär för sin del tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.

Bihang till riksdagens protokoll tt)i5. 1 sami. Nr 200. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Departementschef

en.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

\ ad järnvägsstyrelsen anfort föranleder icke någon erinran från min sida.

Framförallt synes mig den utvidgning av statens järnvägars verksamhetsområde,

som ägt rum genom förvärv av enskilda järnvägar och billinjer, tala

för bifall till styrelsens förslag. Jag tillstyrker alltså, att en förste byråsekreterarbefattning

nyinrättas i 24 lönegraden samt att till nämnda lönegrad

uppflyttas tre byråsekreterare.

Inrättande av en ingenjörsbefattning i A 24 å bantekniska byrån. Befattningen

är avsedd för bantekniska byråns broavdelning. Jiirnvägsstyreisen

erinrar, att 1938 års personalkommission år 1942 uttalat, att det borde övervägas,

huruvida icke ingenjörsbefattning i 24 lönegraden erfordrades på

bland annat ifrågavarande avdelning. Styrelsen ansåg sig då böra ställa sig

avvaktande i detta avseende. Förhållandena ha emellertid allt starkare accentuerat

behovet av befattningen. Till närmare utveckling härav anför styrelsen

följande.

Omfattningen av avdelningens arbetsuppgifter visar en fortgående ökning

och detta även i avseende på mycket krävande anläggningar. Ökningen

sammanhänger med den trafikerade banans utveckling, särskilt därav föranledda

linjeomläggningar, dubbelspårsbyggnader, nya bi- och sidospår, utsträckt

banelektrifiering samt stigande behov av ombyggnad eller förstärkning

av broar för ökande av banlinjernas bärförmåga. Härtill kommer växande

krav på anordnandet av skenfria vägkorsningar (vägportar och vägbroar),

i syfte att i största möjliga utsträckning göra järnvägs- och landsvägstrafiken

oberoende av varandra. En väsentlig utökning av arbetet har även uppkommit

genom enskilda banors förstatligande.

Arbetsuppgifternas utförande kräver tillämpning av moderna konstruktionsprinciper,

ej minst beträffande val av byggnadsmaterial. Särskilt må

fiamhallas betongteknikens snabba utveckling, genom vilken armerad, betong

numera fått en synnerligen betydelsefull och växande användning till såväl

hus- som brobyggnader. För ett rätt utnyttjande av betongens goda egenskaper

måste betongarbeten projekteras och utföras med stor sakkännedom

och omsorg.

Med hänsyn till de ökade fordringar, som nu måste ställas på de ingenjörer

hos avdelningen, som hava att utföra mera krävande konstruktionsuppgifter

och till den alltjamt ökade omfattningen av dylika arbetsuppgifter

finner styrelsen tiden nu vara inne för inrättande av en ingenjörsbefattnina

i lönegraden A 24 på avdelningen.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag.

De erfarenheter, som vunnits under de senare åren, bestyrka enligt min

mening riktigheten av personalkommissionens år 1942 uttalade förmodan

rörande behovet av en ingenjörsbefattning i 24 lönegraden för här angivna

arbetsuppgifter. I likhet med allmänna lönenämnden anser jag mig därför

böra tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag.

Uppf lynning av två ingenjörer å bantekniska byrån och en ingenjör vid

huvudverkstaden i Örebro från A 20 till A 22. Till stöd för de föreslagna

förändringarna anför järnvägsstyrelsen följande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

35

För ombesörjande av de tekniska arbetsuppgifterna å allmänna avdelningen

å bantekniska byrån ha sedan den 1 juli 1942 disponerats — förutom avdelningsföreståndaren

— två ingenjörer i lönegraden A 24 och två ingenjörer

i lönegraden A 20 samt ett antal ritare och kopister. Denna personaluppsättning

överensstämmer nied det av 1938 års personalkommission angivna förslaget.

Nämnda befattningshavare åliggande göromål bestå bland annat i beredning

av nybyggnadsstater för byggnader och anläggningar, utarbetande

av förslag med därför erforderliga undersökningar och utredningar för omgestaltning

eller nybyggnad av bangårdar, utredningar och planläggning för

utförande av dubbelspårsbyggnader, upprättande av bangårdspianer och generalprofiler,

handläggning av ärenden angående stads- och byggnadsplan^

vägar och vägomläggningar, utarbetande av föreskrifter för byggnad och underhåll

av bana och bangårdar ävensom beredning av övriga ärenden rörande

byggnader och anläggningar, vilka ej äro hänförliga till någon av byråns

specialavdelningar.

Avsikten har varit, att de tekniskt mera krävande göromålen skulle handhavas;

av de tvenne ingenjörerna i lönegraden A 24, under det att die håda

ingenjörerna i lönegraden A 20 skulle dels biträda med dylika göromål, dels

ock handlägga ärenden av enklare art. På grund av den avsevärda ökning

av arbetsuppgifterna inom avdelningens verksamhetsområde, sorn under de

senare åren inträtt, hava emellertid även sistnämnda båda ingenjörer måst i

betydande omfattning anförtros en mera självständig handläggning av tekniskt

krävande ärenden, på grund varav dessa befattningshavares tjänsteåligganden

numera icke kunna anses stå i proportion till innehavande lönegrad.

Någon minskning av arbetet inom förenämnda avdelning svnes icke vara att

förutse. Med hänsyn biand annat till det fortgående förstatligandet av enskilda

järnvägar m. m. torde snarare en ytterligare utökning av arbetsuppgifterna

vara att emotse, varför en höjning av ifrågavarande tvenne befattningar

till lönegraden A 22 anses vara motiverad.

Befattningen som föreståndare för arbetsstudieavdelningen vid huvudverkstaden

Orebro är för närvarande placerad i lönegraden A 20 såsom ingenjör.

Denna befattnings innehavare har att för verkstadsöveringen jören framlägga

förslag till rationaliseringsåtgärder, att leda arbetet och fördela arbetsuppgifterna

mellan de vid avdelningen tjänstgörande arbetsstudieingenjörerna, att

vid behov deltaga i förhandlingar med arbetarparten angående ackordssättmngar,

att loda utbildningen av nyantagna arbetsstudieingenjörer samt att i

man av tid själv utföra viktigare arbetsstudier.

Stora fordringar beträffande tekniska kunskaper, initiativförmåga och förhandlingsvana

måste sålunda ställas på föreståndaren för denna ur driftsekonomisk

synpunkt viktiga avdelning, vars personal dessutom under årens

lopp successivt avsevärt utökats, vilket i sin (ur medfört större arbetsbörda

och ökat ansvar för föreståndaren. Styrelsen har därför ansett en förbättrad

lonestallning för denna befattning vara väl befogad och att den bör uppflvttas

till 22 lönegraden.

Allmänna lönenämnden tillstyrker.

Vad järnvägsstyrelsen i förevarande hänseende föreslagit anser jag mig Departement».

böra tillstyrka. Vid bifall härtill torde å Kungl. Majit få ankomma att med- Zieten.

dela beslut örn minskning av antalet ingenjörer i lönegraden A 20 med tre

Inrättande av en aktuaricbcfattning i A 21 å ekonoinibyrån. I sina personaläskanden

tor innevarande budgetår hemställde järnvägsstyrelsen örn

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 206-

inrättande å ekonomibyrån av en ordinarie aktuariebefattning i A 21 för utredningar

av försäkringsteknisk oell därmed jämförlig natur, avsedd för en

för ändamålet anställd extra ordinarie aktuarie i 21 lönegraden. Allmänna

lönenämnden tillstyrkte förslaget, som emellertid icke föranledde någon

Kungl. Maj:ts åtgärd.

Järnvägsstyrelsen erinrar, att styrelsen till stöd för förslaget anförde bland

annat följande.

De arbetsuppgifter, som åvila ifrågavarande befattningshavare, äro synnerligen

omfattande och ansvarsfulla och kräva dessutom särskilda kvalifikationer.

De synas därjämte, att döma av den hittills iakttagna utvecklingstendensen,

snarast öka i omfattning. Förutom utredningar rörande

statens järnvägars pensionsfonder och andra pensionsinrättningar ha nämligen

på befattningshavaren på grund av hans härför lämpade utbildning

kommit att läggas även andra vidlyftiga och arbetskrävande utredningar av

olika slag, exempelvis rörande pensionskostnadernas rationella införande

vid beräkningar rörande de för taxesättningen relevanta driftkostnaderna,

vilka beräkningar äro föremål för närmare undersökningar dels genom

en av Kungl. Majit tillsatt kommitté — 1942 års jämvägskostnadsutredning

— dels på dennas hemställan genom styrelsens olika organ. Vid

dessa undersökningar med den mångfald av svåra problem, som därvid uppställde

sig, är det givetvis av stor nytta, icke blott med hänsyn till de speciella

pensionsfrågorna utan även ur en vidare synpunkt, att kunna lita till

en person med sådan högre matematisk utbildning, som ifrågavarande tjänsteman

besitter.

I sin nu gjorda framställning örn förnyad prövning av spörsmålet anför

styrelsen följande.

I ett den 15 december 1937 avgivet, i Kungl. Majlis proposition nr 274 till

1938 års riksdag återgivet utlåtande rörande frågan om fondering för statsanställdas

pensionering framhöll försäkringsinspektionen bland annat, att

det särskilt i fråga örn affärsverken, där successiva avsättningar motsvarande

värdet av pensionsförpliktelserna borde betraktas som verkliga driftkostnader,

vöre av vikt, att pensionskostnadernas betydelse beaktades vid verkställande

av olika ekonomiska utredningar angående driftresultaten. I annat fall

erhölles nämligen missvisande resultat, så att verksamheten framstode i en

ekonomiskt sett bättre dager än som svarade mot det verkliga läget. Även

om någon fondering icke genomfördes borde alltså, framhöll försäkringsinspektionen

sammanfattningsvis, framtida pensionskostnader beaktas vid ekonomiska

undersökningar angående statens affärsdrivande verksamhet.

I anslutning till detta uttalande torde här böra erinras örn att i enlighet

med beslut vid 1944 års riksdag några avsättningar av pensionsfondsmedel

visserligen icke vidare verkställas efter den 1 juli detta år men att denna

ändring i och för sig icke gör det mindre angeläget än tidigare att vid utredningar

rörande statens järnvägars kostnadsförhållanden och resultatredovisning

taga vederbörlig hänsyn till pensionsförpliktelsernas ekonomiska inverkan.

Såsom framgår av den proposition, nr 276, vilken ligger till grund för

nyssnämnda beslut, har av såväl riksräkenskapsverket som chefen för finansdepartementet

tvärtom betonats den alltjämt kvarstående betydelsen av korrekta

pensionskostnadsberäkningar bland annat vid taxesättningen, även örn

avsättningarna av pensionsfondsmedel slopas.

Slutligen må framhållas, att — i enlighet med Kungl. Maj'' :ts förslag i pro
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

37

positionen nr 96 lill 1944 års riksdag — från och med den 1 juli

detta år å ekonomibyrån inrättats en förste aktuariebefattning (A 24) för

fortlöpande järnvägsekonomisk planering och forskning, att innehavaren av

denna befattning givetvis icke ensam hinner verkställa alla ifrågakommande

dylika utredningar samt att den extra ordinarie aktuarie, vars tjänst nu föreslås

överförd till ordinarie stat, besitter sådan speciell matematisk kompetens,

som gör honom lämpad att fungera som närmaste man och medhjälpare till

nyssnämnda förste aktuarie.

Allmänna lönenämnden tillstyrker jämväl nu.

Såsom järnvägsstyrelsen framhåller, förefinnes även efter det avsättningen Departementsav

pensionsfondsmedel numera upphört behov av att vid utredningar röran- chefende

statens järnvägars kostnadsförhållanden och resultatredovisning taga hänsyn

till pensionsförhållandenas ekonomiska inverkan. Den tveksamhet, som

i fjol förelåg rörande lämpligheten av att uppföra ifrågavarande aktuariebefattning

såsom ordinarie, får därmed anses undanröjd. Jag tillstyrker alltså

styrelsens förslag.

Inrättande av en byråsekreterarbefattning i A 21 å persontaxebyrån samt

uppfattning av en byråassistent i A 20 å elektrotekniska byrån och en bokhållare

i A 17 å persontrafikbyrån till byråsekreterare i A 21. Till stöd för

ifrågavarande förslag anför järnvägsstyrelsen följande.

I sina personaläskanden för såväl budgetåret 1944/45 som 1943/44 hemställde

styrelsen örn inrättande av en notarie-(byråsekreterar-)befattning å

persontaxebyrån. Såsom motiv för befattningens inrättande anförde styrelsen,

att bland mera betydande arbetsuppgifter, som skulle påvila innehavaren

av denna befattning, kunde nämnas ekonomiska och statistiska taxeutredningar

bland annat i samband med partiella ändringar av biljettpris och

andra avgifter i persontrafik, taxefrågor i samband med förstatligande av

enskilda järnvägar, varvid taxeläget för personbefordran vid ifrågavarande

banor undersökes och åtgärder föreslås för anpassning till statens järnvägars

taxa, ärenden rörande personsamtrafik mellan statens järnvägars järnvägs-

och busstrafik i syfte att uppnå nära samverkan mellan de båda verksamhetsgrenarna

samt ärenden rörande personsamtrafik med enskilda trafikföretags

busslinjer, vilket arbete är inriktat på att öka möjligheterna för

trafikanterna att erhålla direkta biljetter i sådan samtrafik.

Allmänna lönenämnden förklarade sig icke vara beredd att tillstyrka förslaget

utan ansåg att med befattningens inrättande borde något anstå.

Styrelsen förnyar nu framställningen och vill därvid dels framhålla, att

ovannämnda arbeten åligga en extra ordinarie byråsekreterare, vilken är

lödd år 1904, avlagt filosofie licentiatexamen och varit i statens järnvägars

tjänst under nära sex år efter att dessförinnan hava varit anställd hos

Svenska Järnvägsföreningen, dels ali styrelsen finner det angeläget att han

med hänsyn lill de viktiga arbetsuppgifter, som påvila honom, knytes fastare

vid verket genom erhållande av ordinarie befattning.

I sitt år 1942 avgivna betänkande angående järnvägsstyrelsen uttalade

1938 års personalkommission, att å elektrotekniska byrån upphandlings-,

räkenskaps- och personalärenden, redigeringen av vissa under byråns verksamhet

hörande särtryck och formulär, ärenden angående rikstelefonabonnemang

m. fl. uppgifter åvilade en bokhållare och alt dessa uppgifter

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition nr 206.

Departements
chefen.

befunnits vara av den art, att de skäligen motiverade uppflyttning av befattningen

till notariebefattning.

Styrelsen ansåg sig emellertid för det dåvarande icke kunna tillstyrka en

höjning mer än till byråassistentbefattning i lönegraden A 20, vilket ock blev

Kungl. Maj:ts beslut.

Arbetsbördan på byrån har under de senaste åren ökat avsevärt dels genom

kraft- och telefonanläggningarnas växande omfattning, dels genom en

under år 1944 genomförd överflyttning av bantekniska byråns signalavdelning

till elektrotekniska byrån. Härigenom hava även de kamerala arbetena

på byrån ökat högst avsevärt, såväl kvalitativt som kvantitativt. Då dessa

arbetens vikt och omfattning i viss mån äro beroende på den ekonomiska

omslutning, som regleras av byrån, må nämnas, att årliga arbeten till ett

värde av omkring 30 miljoner kronor där projekteras, utföras eller övervakas,

energileveranser kontrolleras till ett belopp av omkring 15 miljoner kronor

och upphandlingar ombesörjas till ett värde av omkring 7 miljoner

kronor.

Styrelsen anser det därför numera fullt motiverat, att föreståndaren för

byråns kamerala avdelning i enlighet med personalkommissionens förslag

uppflyttas ännu en lönegrad och att sålunda en byråsekreterarbefattning inrättas.

Nuvarande byråassistentbefattningen i 20 lönegraden kan därvid indragas.

1938 års personalkommission uttalade sig år 1942 bland annat för en ny

notarietjänst å styrelsens persontrafikbyrå. Kommissionen ansåg emellertid,

att vidare erfarenhet rörande denna befattning under någon tid borde avvaktas,

innan densamma uppfördes på ordinarie stat, och föreslog därför, att en

extra ordinarie notariebefattning tills vidare skulle inrättas. Så har också

skett. Befattningen ifråga har sålunda sedan 1 juni 1942 beklätts med en

extra ordinarie innehavare, vilken för övrigt redan 1 oktober 1941 erhållit

förordnande å denna tjänst i 21 lönegraden.

Då järnvägsstyrelsen efter förnyad prövning funnit behovet av befattningen

vara av bestående art, hemställde styrelsen i sina personaläskanden för

budgetåret 1943/44, att befattningen med hänsyn till vikten och omfattningen

av de göromål, som därmed voro förenade, skulle uppföras på ordinarie

stat. Allmänna lönenämnden ansåg dock, att därmed borde tills vidare anstå.

Förslaget föranledde ej heller någon Kungl. Majrts åtgärd. Så blev ej

heller fallet för budgetåret 1944/45. Lönenämnden hade jämväl då ansett,

att med frågans lösning borde tills vidare anstå.

Då erfarenheten under den gångna tiden givit vid handen, att befattningen

ifråga är för framtiden behövlig, hemställer styrelsen, att en ordinarie

byråsekreterartjänst nu måtte inrättas, varvid en bokhållarbefattning kan indragas.

Allmänna lönenämnden har nu icke funnit anledning till erinran mot bifall

till styrelsens förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har järnvägsstyrelsen tidigare

framfört förslagen om inrättande av en byråsekreterarbefaltning å persontaxebyrån

och uppflyttning av en bokhållare å persontrafikbyrån. Allmänna

lönenämnden har därvid ställt sig avvisande mot förslagen ifråga,

vilka ej heller vunnit statsmakternas bifall. Då emellertid lönenämnden med

hänsyn till numera vunna erfarenheter övergivit sina betänkligheter, anser

jag mig böra tillstyrka de av styrelsen föreslagna åtgärderna.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

39

Jag har ej heller funnit anledning till erinran mot uppfattning till byråsekreterargraden

av en byråassistent å elektrotekniska byrån.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde å Kungl. Majit få ankomma

att meddela beslut örn minskning med en av antalet byråassistenter i A 20

och antalet bokhållare i A 17.

Inrättande av en kontrollörsbefattning i A 21. Efter att hava erinrat, att

antalet kontrollörsbefattningar i gällande personalstat utgör 11, anfpr järnvägsstyrelsen

följande.

Härtill kommer, att sedan lång tid tillbaka en tjänsteman erhållit förordnande

att fullgöra arbete, som ankommer på kontrollör, vilket antal under

år 1944 måst utökas till två. Ifrågavarande kontrollörer hava till uppgift att

på stationerna verkställa kassainventeringar och granskning av dessas uppbördsverksamhet.

Det är därvid önskvärt, att varje uppbördsställe kontrolleras

minst en gång årligen. På grund av den ökning av antalet inventeringsställen,

som genom förstatligandet av enskilda järnvägar oavlåtligt ägt rum

efter år 1939, har antalet kontrollörer måst okas, enär det är av stor vikt

att kontrollen icke eftersättes.

Styrelsen föreslår, att ytterligare en kontrollörsbefattning uppföres å ordinarie

stat.

Allmänna lönenåmnden tillstyrker.

Då, såsom järnvägsstyrelsen framhållit, behovet av kontrollörer står i di- Departementsrekt

samband med antalet inventeringsställen, synes mig med hänsyn till den chetenutvidgning

av statsbanenätet, som järnvägsförstatligandet medfört, icke något

vara att erinra mot att ytterligare en kontrollörsbefattning uppföres å ordinarie

stat. Jag tillstyrker alltså styrelsens förslag.

Uppflyttning av stationen i Karlshamn från klass 3 till klass 2. I sitt inledningsvis

omnämnda betänkande ha personalsakkunniga ''vid statens järnvägar

till behandling upptagit frågan om grunderna för klassificering av stationerna

vid smalspårsbanor (s. 58 ff.). De sakkunniga erinra därvid, att de

år 1938 fastställda klassificeringsgrundema icke kunnat helt följas, då det

gällt att bestämma klasserna för de med enskilda banor, särskilt smalspåriga

sådana, övertagna stationerna. På grund av frånvaron av statistik rörande

de i poängberäkningen ingående faktorerna har järnvägsstyrelsen måst bestämma

stationsklasserna för ifrågavarande bandelar på grundval av en erfarenhetsmässig

bedömning av stationernas storleksordning, varvid dock en på

tillgängliga siffror upprättad approximativ klassificering fått lämna viss vägledning.

De sakkunniga finna uppenbart, att vissa grenar av stationstjänsten vid hittills

förstatligade smalspårsbanor genomsnittligt erbjuda enklare uppgifter

än motsvarande tjänstegrcnar vid normalspåriga linjer. Detta gäller särskilt

säkerhetstjänst, tågutrustning och godsvagnsrörelse med därtill hörande ärenden.

Till närmare utveckling härav anföra de sakkunniga följande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Säkerhetstjänsten kan visserligen icke sägas vara mindre ansvarsfull vid

smalspåriga bandelar än vid normalspåriga, men den är genomsnittligt icke

så komplicerad som vid normalspåriga linjer. Orsakerna härtill äro flera.

Sålunda äro bangårdarna vanligen kortare och ha ett enklare spårsystem än

vid normalspårsnätet, varför tågklareraren lättare kan få överblick över tågvägarna

och stationsområdet i övrigt. Där växel- och signalsäkerhetsanläggningar

förekomma, äro dessa i regel av enkel beskaffenhet. Vidare är tågstorleken

mindre och tåghastigheten i regel lägre såväl på linje som vid ingående

på station. Det har, bland annat med hänsyn till vad nu nämnts,

ansetts*önskvärt att för statens järnvägars smalspårslinjer få tillgång till en

enklare säkerhetsordning än den vid statens järnvägar eljest gällande. Ett

förslag till en sådan förenklad och till sin omfattning väsentligt begränsad säkerhetsordning

lär också föreligga och vara avsedd att efter godkännande

i första hand tillämpas vid flertalet statens järnvägar för närvarande tillhöriga

smalspåriga bandelar.

Tågutrustningen är enklare på grund av liten tågstorlek, enkla tågsammansättningsplaner

och enkelt inredda vagnar av ett fåtal typer.

Godsvagnsrörelsen slutligen är mindre betungande än vid normalspår av

flera orsaker. Sålunda underlättas själva godsvagnsväxlingen genom den

lättare vagnmaterielen ävensom av centralbuffertsystemet, som, särskilt på

linjer, där kopplingsanordningarna utgöras av centralbuffert med självkopplande

hake, medger en något snabbare och mera riskfri sammankoppling.

Vidare taga smalspårsvagnama på grund av sin mindre längd mindre utrymme

vid kajer, de äro utrustade med färre och lätthanterligare stöttor

m. fl. tillbehör och äro lättare att flytta utan lok. Presenningarna äro

mindre och lättare att hantera än vid normalspår. Slutligen är vagnredovisningen

mindre invecklad vid smalspårsbanorna, enär antalet vagntyper där

är ringa och vagnsamtrafiken obetydlig samt lättare att handhava än vid

normalspårsnätet. Den s. k. vagnsynartjänsten underlättas av den smalspåriga

vagnmaterielens genomsnittligt enklare konstruktion och utrustning än

vid normalspår.

Nu angivna förhållanden böra enligt de sakkunnigas mening föranleda, att

de i poängberäkningen ingående faktorerna säkerhetstjänst, antal utgångståg,

antal godsvagnar, rengöring och dylikt av personvagnar samt avsyning

av godsvagnar värderas lägre än vad som gäller för normalspåriga bandelar.

De sakkunniga uppdraga därefter vissa riktlinjer för denna värdering,

beträffande vilka jag tillåter mig hänvisa till betänkandet. Enligt de sålunda

angivna riktlinjerna skulle Karlshamn uppflyttas från klass 3 till klass 2.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 1 december 1944 uttalat sin anslutning

till de sakkunnigas förslag.

Allmänna lönenämnden har avgivit utlåtande i ärendet den 12 januari

1945. I förevarande hänseende anför lönenämnden följande.

Med hänsyn till att frågan om en omklassificering av statens järnvägars

trafikanstalter torde bliva aktuell, så snart trafikförhållandena stabiliserats,

ha de av de sakkunniga föreslagna grunderna för klassificering beträffande

de smalspåriga bandelama närmast provisorisk karaktär. Det synes

därför vara motiverat, att — såsom järnvägsstyrelsen förordat i sitt

yttrande — vid tillämpning av ifrågavarande grunder försiktighet iakttages

med upp- eller nedflyttning av stationer i klass ävensom med utbyte av

trafikplats mot station eller vice versa. Lönenämnden bär alltså ansett sig

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

kunna godtaga de sakkunnigas förslag som en provisorisk lösning av frågan

om trafikanstalternas klassificering vid smalspåriga linjer.

Den föreslagna uppflyttningen av stationen i Karlshamn har icke föranlett

någon erinran från lönenfimndens sida.

Gällande grunder för klassificeringen av statens järnvägars stationer lia Depariemenisuppgjorts

med tanke på förhållandena vid normalsparsbanor. Liksom personalsakkunniga

anser jag skäl tala för en lägre värdering för smalspårsbanornas

del av vissa i poängberäkningen ingående faktorer. Vad de sakkunniga

härutinnan föreslagit föranleder icke någon erinran från min sida.

Jag förutsätter dock, att frågan kommer under en mera allsidig bedömning

vid en blivande allmän omklassificering av trafikanstalterna vid kommunikationsverken.

De av personalsakkunniga förordade grunderna böra alltså

erhålla allenast provisorisk karaktär. Därest någon erinran däremot icke

framställes från riksdagens sida, har jag för avsikt att föreslå Kungl. Majit

vissa förändringar av den nuvarande klassindelningen av de smalspårsstationer,

som förestås av befattningshavare upptagna i den av Kungl. Majit

beslutade personalförteckningen.

Beträffande .stationer, som förestås av befattningshavare i högre lönegrader,

erfordras riksdagens medgivande till uppflyttning av stationen i Karlshamn

från klass 3 till klass 2. För min del är jag liksom järnvägsstyrelsen

och allmänna lönenämnden beredd att tillstyrka personalsakkunnigas förslag

härutinnan. Uppflyttningen torde böra ske från och med den 1 juli

1945. Vid bifall härtill bör i den av riksdagen fastställda personalförteckningen

upptagas ytterligare en stationsinspektor av klass 2 i 22 lönegraden.

Å Kungl. Majit torde få ankomma att meddela beslut örn minskning av antalet

stationsinspektorer av klass 3 i lönegraden A 20 med en.

Uppförande å övergångsstat av en kontrollörsbefattning i A 21 och en

förste byråsekreterarbefattning i A 24. Genom beslut den 22 december 1944

har Kungl. Maj :t medgivit, att fyra befattningshavare hos enskilda järnvägars

försäkringsanstalter, däribland kamreraren Gustaf Yngve Lindström, finge

från och med den 1 januari 1945 eller den senare tidpunkt under år 1945,

som föranleddes av nämnda försäkringsanstalters likvidation, övertagas i

statens järnvägars tjänst, därvid övertagandet skulle ske under samma förutsättningar

och villkor, som gälla för i samband med statsförvärv av enskild

järnväg övertagen personal. Samtidigt förklarade Kungl. Majit Sig vilja framdeles

meddela beslut beträffande Lindströms placering i lönegrad samt rörande

den förändring av antalet ordinarie befattningar eller befallningar å

övergångsstat, som föranleddes av Lindströms övertagande i statens järnvägars

tjänst. Vad sålunda förekommit synes böra bringas till riksdagens kännedom.

Efter övertagandet bör Lindström lämpligen upptöras å statens järnvägars

övergångsstat.

Enligt det av 1943 års järnvägspensionsulredning framlagda förslag, som

ligger till grund för Kungl. Majlis proposition till innevarande års riksdag

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

angående reglering av tjänste- och familjepensioneringen för personal vid

av staten övertagna enskilda järnvägar, skulle viss personal hos enskilda

järnvägarnas pensionskassa övertagas i statens järnvägars tjänst. Bland denna

personal finnes en kamrerare, vilken enligt vad i nämnda proposition förutsatts

skulle placeras å en förste byråsekreterarbefattning i 24 lönegraden.

Jämväl sistnämnda befattning torde tills vidare böra upptagas å statens

järnvägars övergångsstat.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att besluta om de ändringar av

övergångsstaten, som påkallas i anledning av här berörda förslag.

Förhållandet mellan löneställningcn för maskin- oeh däeksbefäl å tågfärjorna.

I anledning av uttalande vid 1944 års riksdag (statsutskottets utlåtande

nr 116 och riksdagens skrivelse nr 260) uppdrog Kungl. Maj:t den

26 maj 1944 åt järnvägsstyrelsen att, under beaktande av vad i motionerna

vid 1944 års riksdag nr 41 och 273 i första kammaren samt nr 55 och 444

i andra kammaren anförts, till omprövning upptaga maskinbefälets å tågfärjorna

löner i förhållande till däcksbefälet samt att för Kungl. Majit i

samband med förslag angående personaläskanden, som skulle underställas

1945 års riksdag, framlägga resultatet av nämnda omprövning.

I skrivelse den 18 december 1944 har järnvägsstyrelsen framlagt sin utredning

i ärendet. Styrelsen har därvid till en början redogjort för maskin- och

däcksbefälets löneställning alltsedan den första tågfärjan år 1900 insattes i

trafik ävensom för motsvarande befattningshavares löneställning vid de

danska statsbanorna och tyska riksbanan. Vidare avhandlas tågfärjebefälets

löneställning i förhållande till motsvarande befattningshavare vid den

svenska handelsflottan. Utredningen, som närmast tagit sikte på förhållandet

mellan löneställningcn för å ena sidan såsom reservbefälhavare tjänstgörande

förste styrman (nu A 21) och å andra sidan övermaskinist (nu A 20),

utmynnar i det resultatet, att den nuvarande lönerelationen nämnda befattningshavare

emellan bör bibehållas. Styrelsen sammanfattar sin ståndpunkt

härutinnan sålunda.

. Vid jämförelse av löneförmånerna för förste styrmannen, då denne ej

tjänstgör som befälhavare, och övermaskinisten måste behörig hänsyn tagas

lill den omständigheten, att övermaskinisten uppbär seglingspenningar för

varje resa. För sassnitzfärjorna kan denna löneförmån beräknas till omkring

1 200 kronor för ett normalår, vilket är avsevärt mer än löneskillnaden mellan

21 och 20 löneklassen. Å köpenhamnsfärjan kunna seglingspenningarna

för övermaskinist vid regelbunden samsegling med danska färjan beräknas

till något mer än 500 kronor per år. Påståendet att övermaskinisten är

sämre ställd i lönehänseende än förste styrmannen kan således icke anses

riktigt beträffande vare sig sassnitzfärjorna eller köpenhamnsfärjan.

Vid en jämförelse mellan förste styrmannen och andra befattningshavare

ombord bör detta enligt styrelsens mening ske i hans egenskap av reservbefälhavare.

Förste styrmännen tjänstgöra under normala förhållanden å

färja i. trafik i avsevärd utsträckning som befälhavare. Det ökade ansvar,

som härigenom är pålagt förste styrmannen-reservbefälhavaren, måste därför

komma till uttryck på något sätt. Styrelsen anser, att detta liksom för

närvarande bör ske så, att ifrågavarande befattningshavare bibehålies i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

43

tjänsteställning närmast efter den ordinarie befälhavaren. Styrelsen vill även

understryka, att erfarenheten i synnerhet under de senare åren tydligt visat,

att stora krav måste ställas på färjebefälhavamas omdöme och initiativ, särskilt

av den anledningen alt fartygen gå i trafik med utlandet. Härmed avser

styrelsen icke att på något sätt förringa övermaskinisternas och ej heller övrigt

maskinbefäls ansvarsfulla och viktiga värv.

Någon direkt jämförelse mellan förste styrmannen-reservbefälhavaren å

tågfärjorna och förste styrman i handelsflottan är icke möjlig.

Enligt styrelsens bestämda mening hava ej tillräckliga skäl anförts och

kunna ej heller anföras för uppflvttning av övermaskinist i lönegrad över

förste styrman. En dylik uppfattning skulle ock enligt styrelsens mening

vara direkt olämplig ur tjänstesynpunkt.

Allmänna lönenåmnden har avgivit utlåtande i ärendet den 23 januari

1945. Efter en redogörelse för färjtrafikens omfattning och personalens

tjänstgöringsturer anför lönenämnden följande.

Lönenämnden anser skäl tala för att en viss utjämning av löneförmånerna

för, å ena sidan, förste styrmännen av klass 1 och, å andra sidan, övermaskinisterna

kommer till stånd, i så måtto att befattningarna såsom förste

styrman av klass 1 och övermaskinist placeras i samma lönegrad. Det vill

nämligen förefalla lönenämnden, som om alltför stor betydelse tillmätts

det förhållandet att förste styrmännen av klass 1 i viss utsträckning ha att

tjänstgöra såsom befälhavare å färja i trafik, då nämnda förhållande ansetts

böra medföra, att de — som under sagda tjänstgöring åtnjuta seglingspenningar

och vikariatsersättning -— dessutom skola åtnjuta lön efter högre

lönegrad än övermaskinisterna. Härvid har lönenämnden även beaktat, att

övermaskinist — till skillnad från förste styrman av klass 1 —- icke äger

någon vid tågfärja anställd överordnad med samma fackutbildning. Under

erinran tillika, att förste styrmännen och övermaskinisterna före den 1 juli

1920 voro placerade i samma lönegrad, vill lönenämnden därför föreslå, att

övermaskinistbefattning å tågfärja uppflyttas till lönegraden A 21.

Vid lönenämndens utlåtande har fogats en av svenska maskinbefäls/örbundet

till lönenämnden avlåten skrivelse. Vidare lia tågfårjebefälhavarna

ävensom reservbefälhavare och förste styrmän å tågfärjorna samt Sveriges

fartygsbefälsförening ingivit särskilda skrivelser i ämnet till chefen för kommunikationsdepartementet.

I tjänsteförteckningen ingår befattningen förste styrman av klass 1 i lönegraden

A 21, medan befattningen övermaskinist är placerad i lönegraden

A 20. Personalförteckningarna upptaga tre förste styrmän av klass 1 och tre

övermaskinister. Av dessa tjänstgöra en förste styrman av klass 1 och en

övermaskinist å en var av tågfärjorna Konung Gustaf V och Drottning Vicloria.

En förste styrman av klass 1 och en övermaskinist beräknas komma alt

tjänstgöra å tågfärjan Malmöhus, då denna blivit färdigbyggd och insatt i

trafik. Å sassnitzfärjorna har tjänstgöringen hittills varit så fördelad, att

förste styrmannen av klass 1 å vardera färjan tjänstgör en dag i egen befattning

och nästa dag såsom befälhavare samt är ledig (leii tredje dagen,

under det att övermaskinisten tjänstgör i egen befattning två dagar i följd

och är ledig den tredje. Ä köpenhamnsfärjan beräknas förste styrmannen

av klass 1 komma att tjänstgöra såsom befälhavare varannan dag och vara

Departements
chefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

ledig varannan. Övermaskinisten beräknas komma att tjänstgöra i egen befattning

varannan dag och vara ledig varannan.

Övermaskinisterna uppbära under varje resa s. k. seglingspenningar. Så är

också fallet med förste styrmännen av klass 1, då de tjänstgöra såsom befälhavare,

varvid de även komma i åtnjutande av vikariatsersätlning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, anser järnvägsstyrelsen den

nuvarande lönegradsplaceringen av förste styrmännen av klass 1 och övermaskinisterna

lämpligt avvägd. Allmänna lönenämnden åter förordar en

uppflyttning av övermaskinisterna till samma lönegrad som förste styrmännen

av klass 1. Däcksbefälet och Sveriges fartygsbefälsförening ha anslutit

sig till styrelsens ståndpunkt, medan svenska maskinbefälsförbundet såsom

företrädare för maskinbefälet förordat avsevärda löneförbättringar för maskinpersonalen

i dess helhet. Sålunda föreslås, att övermaskinist placeras å

ångfärja i 24 och å motorfärja i 25 lönegraden.

Av den här lämnade redogörelsen för ifrågavarande befattningshavares

tjänstgörings- och löneförhållanden framgår, att problemet om avvägning av

löneställningen är svårbedömligt. Mot varandra stå de uppfattningar, som

representeras å ena sidan av verksstyrelsen, däcksbefälet och fartygsbefälsföreningen

samt å andra sidan av lönenämnden och maskinbefälet. Riksdagen

anslöt sig år 1942 till järnvägsstyrelsens ståndpunkt men ansåg år

1944 frågan så pass tveksam, att en utredning förordades. För min del är

jag icke beredd att med ledning av det föreliggande utredningsmaterialet tillstyrka

vare sig den ena eller den andra lösningen. Jag anser därför, att spörsmålet

bör hänskjutas till förnyad utredning, därvid bör övervägas att även

anlita särskild sakkunskap beträffande tjänste- och lönerelationerna mellan

tågfärjebefälet och motsvarande befattningshavare vid handelsflottan. Den

fortsatta utredningen bör så bedrivas, att resultatet av densamma kan föreläggas

1946 års riksdag.

Fråga om införande av förste maskinist å tågfärja i A 18. I sin förenämnda

skrivelse rörande maskinbefälets å tågfärjorna löneställning har

järnvägsstyrelsen erinrat, att de båda främsta andre styrmännen å sassnitzlarjorna

från och med den 1 juli 1942 uppflyttats från 16 lönegraden till

förste styrmän av klass 2 i 20 lönegraden med den motiveringen, att dessa

tjänstemän å färja i trafik ständigt förrätta förste styrmanstjänst. Styrelsen

anför därefter följande.

Beträffande den främste andre maskinisten å varje färja föreligger ett i

viss omfattning analogt förhållande. Denne maskinist tjänstgör nämligen i

stor utsträckning som övermaskinist. Vad angår sassnitzfärjorna fullgör han å

färja i trafik övermaskinisttjänst lika mycket som han tjänstgör i egen befattning.

Turfördelningen för det högre maskinbefälet är nämligen den, att

då färja utför fyra turer, vilket anses som normal trafik, tjänstgör övermaskinisten

två dagar och är fri den tredje, under det att främste andre maskinisten

tjänstgör som övermaskinist en dag, som andre maskinist en dag

och är fri den tredje dagen. Å den nya köpenhamnsfärjan torde ävenledes

främste andre maskinisten komma att till övervägande del förrätta tjänst

såsom övermaskinist. Styrelsen anser det därför motiverat, att de tre andre

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 206.

45

maskinister, som i första hand och i stor utsträckning tjänstgöra som ställföreträdare

för övermaskinisten, uppflyttas i lönegrad och finner en uppfattning

från 16 till 18 lönegraden lämpligt avvägd. För detta ändamål bör en ny

tjänst, benämnd förste maskinist å tågfärja, inrättas i sistnämnda lönegrad.

Styrelsen hemställer sålunda, att i tjänsteförteckningen måtte i 18 lönegraden

införas befattningen förste maskinist å tågfärja, och att tre sådana

befattningar upptagas i personalstaten från och med den 1 juli 1945, varvid

motsvarande antal andre maskinistbefattningar kunna utgå.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag. Därutöver anför lönenämnden

följande.

Lönenämnden anser sig böra erinra, att på förslag av 1938 års personalkommission

vid statens järnvägar en andre styrman och en tredje maskinist

å vardera av tågfärjorna på sassnitzlinjen uppflyttades till förste styrman av

klass 2 respektive andre maskinist, men att motsvarande åtgärder icke ansågos

böra vidtagas på köpenhamnslinjen på grund av att seglingstiden å denna

linje regelmässigt omfattade endast halva året samt — i fråga örn andre

styrmannen — på grund av att denne vid uppfattning till förste styrman av

klass 2 skulle blivit placerad i samma lönegrad som reservbefälhavaren å linjen.

Med hänsyn till att numera däcks- och maskinbefälet å den nya färjan

Malmöhus i övrigt genomgående är placerat i samma lönegrader som befälet

å färjorna på sassnitzlinjen, kan det enligt lönenämndens mening ifrågasättas,

huruvida icke — under förutsättning, att tågfärjan Malmöhus kommer

att vara i trafik 9 månader per år — nyssnämnda uppfinningar av

en andre styrman och en tredje maskinist böra genomföras jämväl å denna

färja.

I brist på närmare utredning rörande de blivande tjänstgöringsförhållandena

å den nya köpenhamnsfärjan har lönenämnden dock icke kunnat framlägga

något förslag i frågan.

Vad järnvägsstyrelsen i förevarande hänseende föreslagit synes mig i och Departementsför

sig befogat. Ståndpunkt i frågan torde dock lämpligen böra tagas först chelensedan

den i det föregående förordade utredningen örn förhållandet mellan

löneställningen för maskin- och däcksbefälet å tågfärjorna slutförts. I anslutning

till lönenämndens uttalande förutsätter jag, alt järnvägsstyrelsen i

samband med frågans ompröving tager i övervägande spörsmålet örn uppfattning

av en andre styrman och en tredje maskinist å köpenhamnsfärjan

samt i detta hänseende framlägger det förslag, vartill anledning prövas föreligga.

Införande av förste banmästare i A 14. I skrivelse den 12 november 1943

hemställde Sveriges järnvägars banmästare!örening, att befattningen förste

banmästare, som för närvarande förekommer i lönegraden A 12, måtte införas

jämväl i lönegraden A 14. Såsom motiv åberopades, att stationsmästarbefattningar

införts i såväl 12 som 14 lönegraderna. Till sistnämnda lönegrad

borde vid bifall till föreningens hemställan hänföras föreståndare för

medelstora hamnäs tara vdelningar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Departements

chefen.

I utlåtande den 11 januari 1944 över föreningens framställning har järnvägsstyrelsen

framhållit, att variationerna i omfattningen av förste banmästamas

arbetsuppgifter och det därmed förenade ansvaret talade för en gradering

av dessa befattningshavares löneställning på så sätt, att befattningen

infördes jämväl i 14 lönegraden.

Jämväl allmänna lönenämnden har i utlåtande den 28 januari 1944 tillstyrkt

föreningens förslag.

Liksom de i ärendet hörda myndigheterna finner även jag befogat, att

förste banmästarbefattningar upptagas i tjänsteförteckningen jämväl i 14

lönegraden. Förändringen torde böra genomföras från och med den 1 juli

1945. I överensstämmelse med vad som skett vid införandet av befattningen

stationsmästare i 14 lönegraden bör järnvägsstyrelsen vid avgivandet av förslag

rörande antalet förste banmästarbefattningar i den nya tjänstegraden

överväga, huruvida anledning förefinnes att till densamma nedflytta vissa

av de föreståndare för mindre arbetstyngda banmästaravdelningar, som nu

äro placerade som Överbanmästare i 16 lönegraden.

Införande av rälsbussförarc i A 7. Efter därom av järnvägsstyrelsen

gjord framställning ha personalsakkunniga vid statens järnvägar i skrivelse

den 13 januari 1944 till styrelsen uttalat sig rörande löneställningen för rälsbussförare

vid smalspårsbanor. De sakkunniga erinra till en början, att befattningen

rälsbussförare för närvarande förekommer endast i lönegraden

A 8. Därefter anföra de sakkunniga följande.

Vid placeringen av befattningen rälsbussförare i 8 lönegraden torde i allt

väsentligt hänsyn ha tagits till de uppgifter, som ankomma på förare av

rälsbussar å statens järnvägars normalspåriga banor. Befattningen har därför

i första hand avsetts för dylika förare. Huruvida motsvarande löneställning

skäligen bör beredas förare av rälsbussar å statens järnvägars smalspåriga

nät blir därför beroende på i vad mån deras arbetsuppgifter kunna anses

lika krävande som å normalspårsnätet.

I förevarande avseende må till en början framhållas, att rälsbussarna på

det smalspåriga nätet ha samma tekniska utrustning som på normalspårsnätet,

i följd varav förarna i fråga örn kraven på kännedom om bussarnas

konstruktion och dylikt synas likställda. Emellertid torde förarna i relativt

liten omfattning taga befattning med fordonens tekniska skötsel och i än

mindre omfattning deltaga i erforderliga reparationsarbeten, då dessa arbeten

utföras av särskild personal vid maskinavdelningen. Med hänsyn härtill

kunna de sakkunniga ej finna berörda förhållande vara av avgörande betydelse

vid bedömande av spörsmålet om ifrågavarande befattningshavares

löneställning.

De övriga uppgifter, som ankomma på rälsbussförare, innefatta huvudsakligen

dels fordonets förande med iakttagande av för respektive bandel

gällande säkerhetsföreskrifter, dels befattning med person-, post- och godstrafiken,

d. v. s. biljettvisering och biljettförsäljning samt omhänderhavandet

av post och gods, som befordras med fordonet.

Beträffande rälsbussförarens åligganden i förstnämnda avseende synes en

jämförelse med lokförarnas vara av intresse. Därvid bör beaktas, att genom

beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen en ny lokförarbefattning, avsedd för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

47

smalspårsnätet, i tjänsteförteckningen införts i 10 lönegraden eller alltså två

lönegrader lägre än den placering, som givits lokförare å normalspårsnätet.

Orsaken till denna skillnad ligger uppenbarligen däri, att förartjänsten vid

de smalspåriga banorna ansetts mindre krävande bland annat med hänsyn

till att i regel säkerhetstjänsten å dessa banor är enklare och tågtätheten

mindre samt den rullande materielen lättare.

Vad angår rälsbussförarnas befattning med person-, post- och godstrafiken,

närmast motsvarande konduktörsgöromål, må erinras, att enligt Kungl.

Maj:ts och riksdagens beslut för dylika göromål å trafiksvaga banor må

kunna användas trafikbiträde, d. v. s. befattningshavare i två lönegrader

lägre än konduktör.

På grund av nu berörda omständigheter och med stöd av de iakttagelser,

som de sakkunniga gjort under sina resor å smalspårsnätet, ha de sakkunniga

funnit, att å de delar av detta nät, vilka kunna betecknas såsom trafiksvaga,

trafikbiträden (A 6) skäligen böra kunna anlitas såsom rälsbussförare.

Å andra sidan må framhållas, att vissa smalspåriga bandelar uppvisa en

livlig trafik och sådana förhållanden i övrigt, att om rälsbussar där förekomma

rälsbussförartjänsten icke torde vara väsentligt mindre krävande än på

normalspårsnätet. I dylikt fall bör jämväl föraren få samma löneställning

som å sistnämnda nät.

Mot de sakkunnigas uttalande har ledamoten Christiansson anmält avvikande

mening under framhållande av att rälsbussförarna å trafiksvaga smalspårsbanor

borde placeras i 7 lönegraden.

I skrivelse den 25 januari 1944 till Kungl. Majit hemställde järnvägsstyrelsen,

att befattningen rälsbussförare måtte i tjänsteförteckningen införas jämväl

i lönegraden A 6. Denna befattning skulle därvid avses för rälsbussförare

på de delar av smalspårsnätet, vilka kunde betecknas såsom trafiksvaga.

I 8 lönegraden borde däremot placeras rälsbussförare å vissa smalspåriga

bandelar med livlig trafik och sådana förhållanden i övrigt, att rälsbussförartjänsten

icke torde vara väsentligt mindre krävande än på normalspårsnätet.

Allmänna lönenämnden har avgivit utlåtande i ärendet den 8 februari 1944

samt därvid anfört följande.

Enligt allmänna lönenämndens mening är skillnaden i arbetsuppgifter och

ansvar för rälsbussförare vid å ena sidan en normalspårig linje och å andra

sidan en trafiksvag smalspårig linje förhållandevis mindre än för lokförare

vid de olika slagen av linjer. Med hänsyn härtill synes tillräcklig anledning

icke föreligga att — på sätt som skett i fråga örn lokförarna — placera rälsbussförare

vid trafiksvaga smalspåriga linjer två lönegrader lägre än förarna

vid de normalspåriga linjerna. Lönenämnden vill därför för sin del förorda

en placering av de förra i 7 lönegraden eller samma lönegrad, till vilken

automobilförare med kvalificerade arbetsuppgifter hänföras.

Häremot har ledamoten Ruist anmält avvikande mening under framhållande

av att lönenämnden bort tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag.

Jag anser mig till en början böra framhålla, att personalsakkunniga vid Depariement*- statcns järnvägar icke närmare ingått på frågan örn rälsbussförarnas löne- ehdén.

gradsplacering i sitt förut i olika sammanhang omnämnda belänkande rö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kunut. Maj.ts proposition nr 206

rande personalen vid smalspårsbanorna. De sakkunniga uttala däri endast,

att frågan vore föremål för statsmakternas prövning, varför de sakkunniga

icke hade anledning att vidare yttra sig i denna del. Såväl järnvägsstyrelsen

som allmänna lönenämnden ha i sina utlåtanden över betänkandet vidhållit

sin tidigare intagna ståndpunkt.

I anslutning till lönenämndens jämförelse mellan rälsbussförare å smalspårsbanor

och automobilförare med kvalificerade arbetsuppgifter vill jag

erinra, att vid införandet år 1942 av befattningen rälsbussförare i 8 lönegraden

hänsyn tagits till att automobilförare med kvalificerade arbetsuppgifter

hänförts till 7 lönegraden. Det ansågs därvid, att rälsbussförarna å normalspårsbanor

— om några andra var det då ej fråga — borde placeras en lönegrad

över automobilförarna med kvalificerade arbetsuppgifter. Att mot

denna bakgrund och i betraktande av de arbetsuppgifter, som tillkomma rälsbussförarna

å de trafiksvaga normalspårsbanorna, värdera dessa befattningshavare

lägre än de kvalificerade automobilförarna, finner jag mindre tilltalande.

Jag anser mig därför med instämmande jämväl i övrigt i vad lönenämnden

anfört böra förorda, att befattningen rälsbussförare införes i tjänsteförteckningen

jämväl i lönegraden A 7.

Införande av motorvagnsförare i A 7. Såväl personalsakkunniga vid statens

järnvägar som järnvägsstyrelsen och allmänna lönenämnden ha uttalat

sig för en placering av motorvagnsförare vid smalspårsbanorna i samma lönegrad,

som kunde komma att fastställas för rälsbussförare vid dessa banor.

Under åberopande härav och med hänvisning till vad jag anfört beträffande

rälsbussförare, får jag förorda, att befattningen motorvagnsförare införes i

tjänsteförteckningen jämväl i lönegraden A 7.

Nya tjänster i anledning av statsförvärv av vissa enskilda järnvägar. Vid

bifall till de förslag, som i annat sammanhang framläggas rörande införlivande

i statsbanenätet av Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar,

Halmstad—Nässjö järnvägar och Nässjö—Oskarshamns järnväg böra följande

befattningar inrättas, nämligen dels från och med den 1 juli 1945 1 förste

baningenjör (A 27), 1 förste maskiningenjör (A 27), 1 maskiningenjör (A 26),

1 trafikinspektör (A 26), 1 verkstadsingenjör (A 26), 1 stationsinspektor av

klass 1 B (A 24), 1 ingenjör (A 22), 3 stationsinspektorer av klass 2 (A 22),

1 byråassistent (A 21) och 1 kontrollör (A 21), dels ock från och med den 1

januari 1946 1 baningenjör (A 26), 1 trafikinspektör (A 26), 1 stationsinspektor

av klass 1 B (A 24), 1 stationsinspektor av klass 2 (A 22) och 1 byråassistent

(A 21). Från och med den 1 juli 1945 bör vidare 1 maskiningenjör

(A 26) indragas.

Därutöver böra å övergångsstat uppföras dels från och med den 1 juli

1945 1 telegrafingenjör (A 26), 1 förste byråsekreterare i A 24, 2 ingenjörer

i A 22 och 3 byråsekreterare (A 21), dels ock från och med den 1 januari

1946 1 byråingenjör (A 26), 2 maskiningenjörer (A 26), 2 trafikinspektörer

(A 26), 2 byråassistenter (A 21) och 2 kontrollörer (A 21).

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort,

har järnvägsstyrelsen med tillstyrkan av allmänna lönenämnden föreslagit

inrättande av en ingenjörsbefattning i A 22 å förrådsbyrån och uppflyttning

av en förste bokhållare i A 18 a samma byrå till byrasekreteraie i

A 21. Dessa förslag är jag för närvarande icke beredd att tillstyrka.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

från och med den 1 juli 1945 vidtagas följande förändringar beträffande

personalförteckningen, nämligen ökning av antalet byrådirektörer (A 28)

från 4 till 5, ökning av antalet förste baningenjörer (A 27) från 16 till 24,

ökning av antalet förste byråingenjörer (A 27) från 14 till 15, ökning av antalet

förste maskiningenjörer (A 27) från 10 till 17, ökning av antalet förste

trafikinspektörer (A 27) från 19 till 26, minskning av antalet baningenjörer

(A 26) från 19 till 12, minskning av antalet byråingenjörer (A 26) från 17

till 16, minskning av antalet maskiningenjörer (A 26) från 9 till 4, ökning

av antalet telegrafingenjörer (A 26) från 5 till 6, minskning av antalet trafikinspektörer

(A 26) från 12 till 7, ökning av antalet verkstadsingenjör

(A 26) från 4 till 5, ökning av antalet överinspektörer (A 26) från 5 till 7,

minskning av antalet stationsinspektorer av klass 1 A (A 25) från 16 till 13,

ökning av antalet förste byråsekreterare i A 24 från 10 till 14, ökning av antalet

ingenjörer i A 24 från 16 till 17, ökning av antalet stationsinspektorer

av klass 1 B (A 24) från 27 till 28, ökning av antalet ingenjörer i A 22 från

49 till 53, ökning av antalet stationsinspektorer av klass 2 (A 22) från 28 till

32, ökning av antalet aktuarier (A 21) från 4 till 5, ökning av antalet byråassistenter

(A 21) från 31 till 32 och ökning av antalet kontrollörer (A 21) från

11 till 13. Därjämte böra följande förändringar vidtagas från och med den 1

januari 1946, nämligen ökning av antalet baningenjörer (A 26) från 12 till 13,

ökning av antalet trafikinspektörer (A 26) från 7 till 8, ökning av antalet

stationsinspektorer av klass 1 B (A 24) från 28 till 29, ökning av antalet

stationsinspektorer av klass 2 (A 22) från 32 till 33 och ökning av antalet

byråassistenter (A 21) från 32 till 33.

I tjänsteförteckningen skulle från och med den 1 juli 1945 införas förste

banmästare i A 14 samt motorvagnsförare och rälsbussförare i A 7.

Statens vattenfallsverk.

Uppflyttning av driftclicferna från A 28 till C 6. Vid statens vattenfallsverk

finnas fyra driftchefsbefattningar — en vid Trollhätte kraftverk, en

vid Västerås kraftverk, en vid Mellersta Norrlands kraftverk och en vid Porjus

kraftstation — samtliga placerade i lönegraden A 28. Till drii tellef en vid

Västerås kraftverk utgår enligt medgivande av riksdagen ett tillfälligt lönetillägg

å 2 000 kronor för år. Driftchefen i Porjus äger enligt bestämmelse i

civila avlöningsreglementet (58 § 4 mom. 4 punkten) åtnjuta avlöningsför
Bihang

till riksdagens protokoll 19i5. 1 somt. Nr 200. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

stärkning med 1 000 kronor om året. Genom beslut den 26 maj 1944 har

Kungl. Maj:t med stöd av 9 § nämnda reglemente — medgivit, att den

nuvarande innehavaren av driftchefsbefattningen vid Trollhätte kraftverk

C. E. Söderbaum må placeras i 33 löneklassen av den i reglementet intagna

löneplanen A.

I skrivelse den 15 maj 1944 har vattenfallsstyrelsen hemställt, att förslag

örn driftchef eimas placering i lönegraden C 6 måtte framläggas för 1945 års

riksdag. Styrelsen har därvid erinrat, att tjänsteförteckningssakkunniga för

affärsverken i sitt den 13 februari 1939 avgivna betänkande (SOU 1939:5)

föreslagit, att ifrågavarande befattningar måtte förändras till förordnandetjänster

i lönegraden C 6. Detta förslag har biträtts av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

i deras den 18 juni 1942 avgivna betänkande (SOU

1942:30).

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 30 juni 1944 biträtt styrelsens

hemställan under erinran, att lönenämnden tidigare tillstyrkt tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag. Lönenämnden förutsatte därvid liksom de

sakkunniga, att förut omnämnda tillfälliga lönetillägg och avlöningsförstärkning

skulle bortfalla.

DeZeZerU'' ..FÖr °mändring av driftchefsbefattningarna vid statens vattenfallsverk till

förordnandetjänster tala samma skäl som i det föregående åberopats för

motsvarande åtgärd beträffande postdirektörerna. Då de förvaltningschefer

vid statens vattenfallsverk, som inneha ställning såsom kraftverksdirektörer,

redan överförts till C-planen, skulle vid bifall till vattenfallsstyrelsens förslag

verkets samtliga förvaltningschefer liksom cheferna för övriga kommunikationsverks

lokala organisationer vara hänförda till C-planen.

Jag tillstyrker alitsa, att driftcheferna i enlighet med föreliggande förslag

omändras till förordnandetjänster från och med den 1 juli 1945. I samband

därmed bör föreskriften i 58 § 4 mom. 4 punkten civila avlöningsreglementet

om särskild avlöningsförstärkning till driftchefen i Porjus upphävas. Försås

härom framlägges av chefen för finansdepartementet. Ej heller bör tillfälligt

lönetillägg åt driftchefen vid Västerås kraftverk vidare utgå. Liksom

övriga befattningar å C-planen vid statens vattenfallsverk böra driftchefsbefattningama

tillsättas medelst förordnande på viss tid.

I detta sammanhang anser jag mig böra omnämna, att enligt anmärkning

vid personalförteckningen en befattning såsom kraftverksdirektör i lönegraden

C 9 skall indragas vid inträffande ledighet å befattningen såsom

kraftverksdirektör vid kraftverket i Västerås. Enligt anmärkningen skall

vidare i avvaktan härå en driftchefsbefattning hållas vakant. Sedan den

personligt inrättade befattningen såsom kraftverksdirektör i Västerås numera

blivit ledig, kan ifrågavarande anmärkning utgå ur personalförteckningen.

Uppflyttning av en förste byråingenjör å vattenbyggnadstekniska byrån

från A 27 till byrådirektör i A 28. Till stöd för förslaget har vattenfallsstyrelsen

i skrivelse den 13 december 1944 anfört i huvudsak följande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

51

Vid 1938 års utredning om ändringar i vattenfallsstyrelsens organisation

förutsattes, att vattenfallsverkets kraftproduktion skulle tills vidare ökas med

normalt 110 miljoner kWh per år och under de närmaste åtta åren med 150

miljoner kWh per år.

I verkligheten har kraftförbrukningen ökats med i genomsnitt 320 miljoper

kWh per år. För fortsättningen räknas med en ökning av 200 miljoner

kWh per år. Ökningen beror delvis på att vattenfallsverket blivit kraftleverantör

till stora områden, som tidigare voro i huvudsak självförsörjande, och

att den enskilda vattenkraften blivit tagen i anspråk i procentuellt mycket

större omfattning än statens. De bästa privata vattenfallen ha utnyttjats, och

de fall, som hädanefter skola utbyggas, medföra ökade kostnader.

På grund härav torde ny- och ombyggnaderna nu kräva ungefär 80 %>

mera arbete än som år 1938 beräknades för den närmaste åttaårsperioden.

Som en följd därav har arbetet inom vattenbyggnadstekniska byrån ökats i

betydande grad. Samtidigt har förprojekteringen av vattenkraftanläggningar

fått större omfattning och betydelse.

Styrelsen hade under åren 1909—1925 en teknisk utredningsbyrå, vars

chef från och med den 1 juli 1920 erhöll tjänsteställning såsom extra byråchef.

Efter år 1925 inordnades byrån såsom en utrednings- och förprojekteringsavdelning

inom byggnadsbyrån (nuvarande vattenbyggnadstekniska

byrån).

Det ansågs vid utredningen år 1938, att förprojekteringsarbetena skulle

efter extra byråchefens pensionering år 1941 kunna direkt ledas av överingenjören

och förste byrådirektören vid vattenbyggnadstekniska byrån. Detta

har icke blivit möjligt. För arbetsuppgifterna har i stället under de senaste

åren måst anlitas byråns mest erfarne förste byråingenjör, vilken kompenserats

genom gratifikationer.

Allmänna löne nämnden har i utlåtande den 12 januari 1945 tillstyrkt

styrelsens förslag.

Att de arbetsuppgifter, örn vilka här är fråga, skulle kunna tillfredsstäl- iMparUmenttLande

utföras utan att särskild befattningshavare avdelas därför får med vat- diefen.

tenkraftutbyggnadernas nuvarande och sannolikt för lång framtid blivande

omfattning anses uteslutet. Med hänsyn härtill och då uppgifternas art och

omfattning motivera den av vattenfallsstyrelsen föreslagna löneställningen,

anser jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag.

Inrättande av en förste byråingenjörsbefattning i A 27 å driftbyråns allmänna

avdelning. Till stöd för detta förslag anför vattenfallsstyrelsen i huvudsak

följande.

I 1938 års betänkande angående vattenfallsstyrelsens organisation tillstyrktes,

att driftbyrån .skulle omfatta bland annat en allmän avdelning under

en ordinarie byråingenjör. Styrelsen har ännu icke begärt inrättande av

befattningen, enär den rådande knappheten på mera erfarna ingenjörer

hittills försvårat dispositionen av tillgängliga ingenjörskrafter. Detta hinder

föreligger icke längre.

Under tiden efter 1938 års organisationsutredning ha emellertid förhållandena

utvecklat sig på sådant sätt, att styrelsen numera funnit nödvändigt,

att föreståndaren för allmänna avdelningen erhåller tjänsteställning såsom

förste byråingenjör.

De för avdelningen ursprungligen angivna arbetsuppgifterna ha avsevärt

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Departementschefen.

ökats såväl kvantitativt som kvalitativt. Avdelningen har därjämte erhållit

en del nya betydelsefulla uppgifter.

Den allmänna samkörningen av landets olika kraftsystem, vilken år 1938

endast hade obetydlig omfattning men nu är nästan fullständig, samt den

ständigt växande kraftöverföringen från Norrland till sydligare landsdelar

ställer mycket stora fordringar på vattenfallsstyrelsens centrala driftledning

och därmed på allmänna avdelningens föreståndare, vilken har att planlägga

de olika kraftföretagens deltagande i kraftproduktionen.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag.

Enligt vad jag inhämtat förestås driftbyråns allmänna avdelning för närvarande

av en extra ordinarie förste byråingenjör. Då arbetsuppgifterna å

avdelningen äro av permanent karaktär, torde emellertid — såsom vid 1939

års omorganisation avsetts — en ordinarie föreståndartjänst böra inrättas.

Enär tillväxten av antalet under vattenfallsstyrelsen hörande anläggningar i

förening med uppkomna tekniska samordningsproblem — samköming av

landets olika kraftsystem och kraftöverföring mellan skilda landsändar —

komplicerat avdelningens uppgifter, synes en högre löneställning böra tilldelas

föreståndaren än som förutsatts vid nämnda omorganisation. Jag finner

mig fördenskull böra tillstyrka, att för ändamålet inrättas en ordinarie

förste byråingenjörstjänst i lönegraden A 27.

Uppfattning av tre byråingenjörer från A 26 till förste byråingenjörer i

A 27. Ifrågavarande befattningshavare äro placerade en å vattenbyggnadstekniska

byråns vattenbyggnadsavdelning, en å elektrobyggnadsbyråns linjekontor

och en vid driftbyråns undervisningsanstalt.

Till stöd för förslagen anför vattenfallsstyrelsen bland annat följande.

Vid vattenbyggnadstekniska byråns vattenbyggnadsavdelning äro konstruktionsarbetena

för vattenkraftanläggningar fördelade på ett varierande antal

underavdelningar, som tidvis uppgått ända till fem. För närvarande finnas

tre underavdelningar. Dessa förestås av extra ordinarie förste byråingenjörer,

av vilka en är ordinarie byråingenjör. Åtminstone en av nämnda tjänstemän

bör nu erhålla ordinarie anställning såsom förste byråingenjör.

Vid elektrobyggnadsbyråns linjekontor är arbetet fördelat på två konstruktionsavdelningar

och en skogsteknisk avdelning. Envar av de båda konstruktionsavdelningarna,

vilkas arbeten avse såväl kraftledningar som järnkonstruktioner

och grundläggningar för utomhusställverk, står under ledning

av en ordinarie byråingenjör.

Den ena ordinarie byråingenjörstjänsten inrättades år 1937 och den andra

år 1941. Med hänsyn till den ökade mängden av svårare arbetsuppgifter är

det väl motiverat att ändra en av bvråingenjörstjänsterna till en förste byråingenjörsbefattning.

Driftbyråns undervisningsanstalt förestås av en byråingenjör, ordinarie

sedan år 1939. Kursverksamheten avsåg då endast utbildning av driftpersonal.

Numera har styrelsen funnit behövligt att dessutom anordna dels utbildningskurser

för kameral personal såväl i kamerala och administrativa ämnen

som även rörande den tekniska funktionen hos verkets anläggningar,

dels ock kortare kurser för speciella kategorier bland personalen, särskilt

arbetsledare vid linje- och montagearbeten.

s. 53 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 206. 53

I anslutning till kursverksamhetens utveckling har det befunnits lämpligt

att samla såväl tekniska som kamerala tjänstemän i högre tjänsteställningar

till regelbundet återkommande konferenser, vilka omhändertagits av undervisningsanstalten.

För att kunna tillgodose det alltmer växande rekryteringsbehovet av driftpersonal

har införts en i regel fyraårig lärlingsutbildning, följd av en aspirantutbildning

omfattande ett å två år. Nämnda praktiska utbildning sker

vid lokalförvaltningarna men erfordrar central ledning och övervakning;

dessa uppgifter ha under år 1944 överflyttats på undervisningsanstaltens föreståndare.

Med hänsyn till den inträdda avsevärda ökningen i det arbete och ansvar,

som åvilar föreståndaren för undervisningsanstalten, hemställer vattenfallsstyrelsen,

att hans byråingenjörsbefattning måtte ändras till en befattning

såsom förste byråingenjör.

Allmänna lönenämnden tillstyrker styrelsens förslag. Beträffande befattningen

såsom föreståndare för undervisningsanstalten förutsätter dock lönenämnden,

att befattningen vid eventuellt uppkommande vakans hålles obesatt

till dess för undervisningsuppgifterna lämpad befattningshavare anträffats

och under en längre tid prövats.

Den med vattenfallsverkets utveckling sammanhängande stegringen av de Departementskvalificerade

göromålen för de av styrelsen till uppflyttning föreslagna by- chefenråingenjörerna

å vattenbyggnadstekniska byrån och elektrobyggnadsbyrån

synes mig motivera en löneförbättring för dem. Då vidare den vid driftbyrån

bedrivna undervisningsverksamheten de senaste åren blivit mera omfattande

och mångskiftande än tidigare, måste å den tjänsteman, som har att

sammanhålla de olika undervisningsgrenarna, ställas stora krav i fråga örn

insikter, erfarenhet och pedagogisk förmåga. Jag anser mig därför böra tillstyrka,

att för föreståndaren för undervisningsanstalten avses en befattning

såsom förste byråingenjör. Vad allmänna lönenämnden anfört bör därvid

vinna beaktande.

Uppflyttning av en driftsingenjör vid Övre Norrlands kraftverk från A 26

till förste driftsingenjör i A 27. Till stöd för förslaget anför vattenfallsstyrelsen

väsentligen följande.

I samband med att en ny lokal kraftverksförvaltning, Mellersta Norrlands

kraftverk, inrättades provisoriskt från och med den 1 januari 1942 och definitivt

från och med den 1 juli samma år överfördes till densamma vissa

kraftanläggningar från Norrländska kraftverken, vilka sistnämnda därvid

erhöllo den ändrade benämningen övre Norrlands kraftverk. Med anledning

därav blev samtidigt den dåvarande förste driftsingenjörsbefattningen vid

Norrländska kraftverkens huvudkontor i Umeå förändrad till en driftsingenjörsbefattning.

Styrelsen har funnit, att denna ändring var mindre välbetänkt.

Förutom kraftstationen vid Norrfors har driftsingenjören i Umeå att svara

dels för driften å ett distributionsnät, som sträcker sig genom hela kustlandet

från Ångermanälven till Torneälv, dels för nybyggnads-, utvidgnings- och

underhållsarbetena å ett stort antal stora och viktiga understationer.

Antalet sekundärstationer har visserligen efter år 1941 ökats endast från

s. 54 Kontrollera mot PDF

Departementschef

ev.

f

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

6 till 7. Tre av de äldre stationerna lia emellertid avsevärt utvidgats. Det har

därjämte tillkommit två sekundärstationer, vilka visserligen ägas av abonnenter

men dock kräva viss tillsyn från kraftverkets sida. Antalet av verkets

egna tertiär- och kopplingsstationer var vid 1942 års ingång 27 och kommer

att till och med år 1945 ökas med 20. Längden av de kraftledningar, som i

drifthänseende äro underställda driftsingenjören i Umeå, utgjorde vid 1942

års utgång 1 200 km men kommer att under år 1945 ökas till 1 720 km.

Vissa abonnenter begagna sig av större elektriska ångpannor — flertalet

för 10 000 kW vardera — som tillhöra vattenfallsverket; driftavdelningen i

Umeå övervakar installationen och skötseln samt underhållet av dem. Antalet

av dessa ångpannor var vid 1942 års ingång 2 och är nu 6 samt beräknas

komma att under år 1945 ökas till 8.

Befattningen är särskilt krävande på grund av den vidsträckta omfattningen

av distributionsområdet med dess delvis till glest bebyggda trakter

förlagda anläggningar. Man har att vänta en fortsatt betydande utveckling

av deni. Vattenfallsstyrelsen har sålunda funnit, att befattningen bör höjas

till förste driftsingenjörsbefattning.

Allmänna lönenämnden tillstyrker förslaget.

Även jag finner det motiverat, att ifrågavarande driftsingenjörsbefattning

med hänsyn till utvecklingen under senare år ombildas till förste driftsingenjörstjänst.

Jag tillstyrker alltså vattenfallsstyrelsens framställning i denna

del.

Inrättande av en förste byråsekreterarbefattning i A 24 å försvarskontoret.

Till stöd för detta förslag anför vattenfallsstyrelsen följande.

Styrelsen har vid upprepade tillfällen, första gången år 1939, hemställt, att

den extra ordinarie sekreterarbefattningen i 24 lönegraden å försvarskontoret

måtte ändras till ordinarie befattning. Dessa framställningar ha hittills

icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

De arbetsuppgifter, som avsetts för befattningen, gälla ärenden angående

civilförsvar och verkshemvärn samt uppskov med inställelse till militär

tjänstgöring. Civilförsvarsärendena avse jämväl sådana kraftanläggningar,

som icke tillhöra staten. Därjämte bör tjänstemannen fungera såsom ställföreträdare

för försvarskontorets chef, militärassistenten, samt upprätthålla

kontinuiteten i arbetet å försvarskontoret vid ombyte av mililärassistent.

Under år 1944 har sekreteraren tilldelats en ny arbetsuppgift av tydligt

permanent karaktär, i det att ansvaret för en väsentlig del av brandförsvaret

vid verkets anläggningar pålagts försvarskontoret, där dithörande frågor

handläggas av sekreteraren.

Styrelsen tillåter sig därför att återkomma med hemställan om inrättande

av en förste byråsekreterarbefattning i lönegraden A 24 å försvarskontoret.

Allmänna lönenämnden, som tidigare — i avvaktan på återgång till normala

förhållanden — ställt sig avvisande mot förslaget, tillstyrker nu detsamma.

Nämnden framhåller, att försvarskontoret numera erhållit nya arbetsuppgifter

med avseende på den jämväl under fredsförhållanden erforderliga

brandförsvarsorganisationen vid verket. Vidare lärer befattningshavaren

— för den händelse att under fredsförhållanden hans arbetskraft icke

helt skulle tagas i anspråk för försvarskontorets räkning — kunna i åtmins
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

55

tone viss utsträckning utnyttjas för andra administrativa uppgifter inom verket.

Lönenämnden har även beaktat, att inrättandet av en ordinarie befattning

torde vara av vikt för befrämjande av kontinuiteten i försvarskontorets

arbete.

Då de arbetsuppgifter, som efter hand kommit att påläggas ifrågavarande

befattningshavare, torde få anses vara av stadigvarande karaktär och hava

sådan omfattning, att de även under fredsförhållanden åtminstone i stort sett

fylla befattningshavarens arbetstid, tillstyrker jag, att för uppgifterna inrättas

en ordinarie förste byråsekreterartjänst i 24 lönegraden.

Uppflyttning av en förrådsförvaltare vid huvudförrådet i Västerås från

A 21 till förrådsintendent i A 24. Till stöd för förslaget anför vattenfallsstyrelsen

bland annat följande.

Förrådsförvaltartjänsten inrättades såsom ordinarie år 1932. Huvudförradet

var då administrativt inordnat i Västerås kraftverk, varigenom förrådsförvaltaren

var underställd driftchefen vid nämnda kraftverk.

I samband med vattenfallsstyrelsens omorganisation år 1939 skildes huvudförrådet

från Västerås kraftverk och underställdes helt styrelsens förrådskontor.

Härigenom erhöll förrådsförvaltaren en självständigare och ansvarsfullare

ställning med ökade befogenheter.

Varuomsättningen vid huvudförrådet har efter 1932 stigit betydligt. Räknad

i penningar var omsättningen (ankommande och avgående) år 1943 49

miljoner kronor mot cirka 4,3 miljoner kronor år 1932. Godsmängden var

år 1943 cirka 19 000 ton mot cirka 4 000 ton år 1932. Bokförda värdet av

huvudförrådets lagerbehållning den 31 december 1943 utgjorde cirka 12,2

miljoner kronor mot cirka 2 miljoner kronor den 31 december 1932. Antalet

förrådsverifikationer uppgick under år 1943 till cirka 65 000 mot cirka

23 000 år 1932. Personalen vid huvudförrådet omfattade den 30 september

1944 101 befattningshavare.

På innehavaren av ifrågavarande befattning måste ställas stora krav i fråga

örn förmåga såsom arbetsledare, kommersiell erfarenhet och varukännedom.

Rörelsen omfattar en mycket stor mångfald av synnerligen olikartade

varuslag. Befattningen bör därför uppflyttas till sådan högre lönegrad, att

det blir möjligt att i densamma anställa en person med erforderliga kvalifikationer,

förslagsvis till 24 lönegraden, i vilken förrådsintendenterna vid telegrafverkets

fyra huvudförråd äro placerade.

Allmänna lönenämnden framhåller, att en jämförelse mellan de av vattenfallsstyrelsen

lämnade uppgifterna angående varuomsättning m. m. vid

vattenfallsverkets huvudförråd i Västerås samt motsvarande av lönenämnden

under hand införskaffade uppgifter för telegrafverkets huvudförråd i

Stockholm, Göteborg och Nässjö synts lönenämnden giva vid handen, att

skäl föreligga för en uppflyttning av föreståndaren för vattenfallsverkets huvudförråd

till samma lönegrad som telegrafverkets förrådsintendenter.

I likhet med allmänna lönenämnden tillstyrker jag förevarande förslag.

Vid bifall härtill bör i tjänsteförteckningen benämningen förrådsintendent

införas i lönegraden A 24 och benämningen förrådsförvaltare uteslutas i lönegraden

A 21.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Departementschefen.

Uppfattning av en ingenjör vid provningsanstalten i Älvkarleby från A

20 till A 22. Rörande detta förslag har vattenfallsstyrelsen anfört huvudsakligen

följande.

Provningsanstalten i Älvkarleby är underställd förste driftsingenjören därstädes.

Den direkta ledningen av arbetet vid anstalten handhaves emellertid

sedan många år av en ingenjör i lönegraden A 20 (ordinarie sedan 1937).

Sedan år 1937 har arbetet med sådana prov, som tidigare förekommit vid

provningsanstalten, i hög grad ökat i omfattning, varjämte en del prov nytillkommit.

Särskilt må nämnas, att till anstalten anskaffats en större elektrisk

impulsgenerator, medelst vilken omfattande, systematiska prov utföras

på olika anläggningsdelar i ändamål att enligt moderna principer bringa anläggningsisolationen

på en tillfredsställande nivå.

Anstaltens verksamhet har numera utvecklats till sådan omfattning och

karaktär samt kräver sådana kvalifikationer hos ledaren för arbetet därstädes,

att en uppfattning av ifrågavarande ingenjörsbefattning till 22 lönegraden

är fullt befogad.

Allmänna lönenämnden tillstyrker förslaget.

Med hänsyn till arten och omfattningen av de å provningsanstalten i Älvkarleby

numera förekommande arbetsuppgifterna tillstyrker jag vattenfallsstyrelsens

förslag. Vid bifall härtill bör å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela

beslut örn minskning av antalet ingenjörer i lönegraden A 20 med en.

Uteslutning av kanalinspektör i A 21. Vid bifall till det förslag, jag i annat

sammanhang framlagt rörande överflyttning av förvaltningen av Södertälje

kanal från och med den 1 juli 1945 från vattenfallsstyrelsen till vägnell

vattenbyggnadsstyrelsen, bör befattningen kanalinspektör i A 21 utgå ur

personalförteckningen.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen

minskning av antalet kraftverksdirektörer i C 9 från 3 till 2„ införande av

4 driftchefer i C 6, ökning av antalet byrådirektörer (A 28) från 1 till 2,

uteslutning av 4 driftöhefer i A 28, ökning av antalet förste byråingenjör

(A 27) från 12 till 15, ökning av antalet förste driftsingenjörer (A 27)

från 3 till 4, minskning av antalet byråingenjörer (A 26) från 12 till 9, minskning

av antalet driftsingenjörer (A 26) från 3 till 2, införande av 1 förrådsintendent

i A 24, ökning av antalet förste byråsekreterare i A 24 från 2 till

3, ökning av antalet ingenjörer i A 22 från 3 till 4 samt uteslutning av 1 förrådsförvaltare

och 1 kanalinspektör i A 21.

I tjänsteförteckningen skulle införas driftchef i C 6 och förrådsintendent i

A 24 ävensom uteslutas driftchef i A 28 samt förrådsförvaltare och kanalinspektör

i A 21.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206. 57

Hemställan.

y, ■.) .. :• '' i: : w

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

l:o) godkänna följande personalförteckningar, att gälla

tills vidare från och med den 1 juli 1945:

Personalförteckning för postverket.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör........ C 13

1 överdirektör............. G 10

1 postsparbankschef ................ C 7

7 postdirektörer ................................ C 6

3 byråchefer................................... A 30

2 byrådirektörer................... A 28

1 byrådirektör och ombudsman .................. A 28

1 förste byråingenjör...............:........... A 27

2 förste intendenter ............................ A 27

1 kontorschef ...................... A 27

1 förste aktuarie................ A 26

7 förste byråsekreterare ............ A 26

1 intendent .................................... A 26

1 kamrer...................................... A 26

3 överpostmästare .............................. A 26

22 postmästare av klass 1 A ...................... A 25

10 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 förste revisor ......... A 24

1 ingenjör....... A 24

2 intendenter .................................. A 24

38 postmästare av klass 1 B...................... A 24

9 överkontrollörer ............. A 24

16 förste kontrollörer............................ A 22

58 postmästare av klass 2 ........................ A 22

4 aktuarier ............ A 21

10 byråsekreterare ......... A 21

8 revisorer ........... A 21

Personalförteckning för telegrafverket.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. C 15

1 överdirektör .................................. C 10

1 överingenjör ................................ C 10

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majus proposition nr 206.

Befattning. Lönegrad.

6 distriktschefer ................................ C 8

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 överingenjör ..................... C 7

2 avdelningsdirektörer .......................... C 6

1 verkstadsöveringenjör ........................ C 5

3 byråchefer .................................. A 30

1 telefondirektör .............................. A 30

2 telegraf direktörer ............................ A 30

7 byrådirektörer .............................. A 28

2 överinspektörer .............................. A 28

6 förste byråingenjörer.......................... A 27

2 förste byråsekreterare .........................A 27

17 förste sektionsingenjörer ...................... A 27

1 förste verkstadsingenjör ........................A 27

20 byråingenjörer................................ A 26

6 distriktsingenjörer ............................ A 26

3 förste byråsekreterare ......................... A 26

1 förste revisor ...................... A 26

1 kameralintendent ............................ A 26

12 linjeingenjörer ................................ A 26

7 radioingenjörer ............... A 26

11 sektionsingenjörer ............................ A 26

13 telegrafkommissarier av klass 1 A.............. A 26

9 trafikinspektörer ............................ A 26

1 verkstadsingenjör ............................ A 26

4 förrådsintendenter ............................ A 24

1 förrådskamrer ................................ A 24

14 förste byråsekreterare ........................ A 24

4 ingenjörer.................................... A 24

1 inköpschef ......................... A 24

25 telegrafkommissarier av klass 1 B .............. A 24

6 överkontrollörer .............................. A 24

21 förste kontrollörer ............................ A 22

15 ingenjörer .................................. A 22

3 radiokommissarier ............................ A 22

20 telegrafkommissarier av klass 2 ................A 22

3 aktuarier ....................................A 21

6 byråsekreterare .............. A 21

1 huvudkassör ................................A 21

5 revisorer .................................... A 21

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

59

Personalförteckning för statens järnvägar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. C 17

1 överdirektör .................................. C 11

6 distriktschefer ................................ C 9

1 förrådsdirektör ................ C 8

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 verkstadsöveringenjör.......................... C 6

10 byråchefer .................................. A 30

1 arkitekt .................................... A 28

5 byrådirektörer .............................. A 28

1 ombudsman .................................. A 28

4 överinspektörer .............................. A 28

5 distriktssekreterare ............................ A 27

3 förrådsintendenter.............................A 27

24 förste baningenjörer .......................... A 27

15 förste byråingenjörer .......................... A 27

7 förste byråsekreterare ........................ A 27

17 förste maskiningenjörer........................ A 27

26 förste trafikinspektörer ....................... A 27

4 förste verkstadsingenjörer ..................... A 27

1 lantmätare .................................. A 27

12 baningenjörer ............................... A 26

3 befälhavare å tågfärja ........................ A 26

16 byråingenjörer ........... A 26

5 elektroingenjörer ............................ A 26

2 förrådsintendenter ................... A 26

1 förste aktuarie .............................. A 26

5 förste byråsekreterare ......... A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 intendent ................................. A 26

1 kamrer .................................... A 26

4 maskiningenjörer .......................... A 26

6 signalingenjörer ............................. A 26

6 telegr af ingenjörer ............................ A 26

7 trafikinspektörer ............................ A 26

5 verkstadsingenjörer .......................... A 26

7 överinspektörer .............................. A 26

13 stationsinspektorer av klass 1 A............... A 25

1 expeditionsföreståndare ...................... . A 24

1 förrådskontrollör ............................ A 24

1 förste aktuarie ..................... A 24

14 förste byråsekreterare ........................ A 24

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Befattning. Lönegrad.

17 ingenjörer ................................>T., A 24

28 stationsinspektorer av klass 1 B ................ A 24

3 överkontrollörer ............................. A 24

8 expeditionsföreståndare ....................... A 22

53 ingenjörer .................................. A 22

32 stationsinspektorer av klass 2 .................. A 22

1 verkstadskamrer .............................. A 22

5 aktuarier ...................... A 21

32 byråassistenter ...............................A 21

27 byråsekreterare ..................... A 21

22 expeditionsföreståndare ......... A 21

3 förste styrmän av klass 1 .......... A 21

1 huvudkassör ..................... . ........... A 21

13 kontrollörer ....................■)........... A 21

4 revisorer ................................... A 21

Personalförteckning för statens vattenfallsverk.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör . ........ C 16

1 överdirektör och souschef..................... C 13

2 kraftverksdirektörer ............. C 11

2 överingenjörer ............................... C 10

2 kraftverksdirektörer .......................... C 9

1 driftdirektör .................................C 7

4 driftchefer ..................... C 6

1 förrådsdirektör ............................ C 5

1 kanaldirektör ................... C 5

3 byråchefer .................................. A 30

1 förste byrådirektör .............. A 30

2 byrådirektörer .......................... A 28

4 direktörsassistenter vid kraftverk .............. A 27

7 distriktsingenjörer ................... A 27

15 förste byråingenjörer ........................ A 27

2 förste byråsekreterare ....... A 27

4 förste driftsingenjörer ........... A 27

1 jägmästare .................................. A 27

9 byråingenjörer .............................. A 26

1 direktörsassistent vid kanalverk ................ A 26

2 driftsingenjörer .............. A 26

3 förste byråsekreterare ..............i......... A 26

1 förrådsintendent .............. A 24

3 förste byråsekreterare .............. A 24

1 förste revisor ....... A 24

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 206. 61

Befattning. Lönegrad.

6 ingenjörer............... A 24

1 kamrer ...................................... A 24

1 lantmätare .................................. A 24

1 förste kontrollör.............................. A 22

4 ingenjörer.................................... A 22

1 kanalinspektör................................ A 22

5 byråsekreterare .............................. A 21

1 huvudkassör ................................. A 21

7 kontrollörer .................................. A 21

1 revisor ...................................... A 21;

2:o) medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar

må från och med den 1 januari 1946 vidtagas följande

ändringar, nämligen ökning av antalet baningenjörer (A 26)

från 12 till 13, ökning av antalet trafikinspektörer (A 26)

från 7 till 8, ökning av antalet stationsinspektorer av klass

1 B (A 24) från 28 till 29, ökning av antalet stationsinspektorer

av klass 2 (A 22) från 32 till 33 samt ökning av antalet

byråassistenter (A 21) från 32 till 33;

3:o) förklara, att befattningarna i lönegraden C 6 såsom

postdirektör, avdelningsdirektör vid telegrafverket och

driftchef vid statens vattenfallsverk skola tillsättas medelst

förordnande på viss tid;

4:o) förklara, att av riksdagen medgivet tillfälligt lönetilllägg

av 2 000 kronor för år åt driftchefen vid Västerås kraftverk

ej vidare skall utgå;

5:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av

mig i det föregående förordade ändringar;

6:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda förslag

må erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattning s. 1 i texten
  2. SU 1945:195 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommuni s. 1 i texten