Sök i Ratio Lex

Angående ändringar i bestämmelserna rörande rekreationsresor mot nedsatt avgift för viss personal i övre Norrland

1945-01-12 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:21, Angående ändringar i bestämmelserna rörande rekreationsresor mot nedsatt avgift för viss personal i övre Norrland

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 21.

1

Nr 21.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändringar

i bestämmelserna rörande rekreationsresor mot nedsatt

avgift för viss personal i övre Norrland; given

Stockholms slott den 12 januari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorf, Wigforss, Möller, Skole, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler, efter gemensam

beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen,

frågor om ändringar i bestämmelserna rörande rekreationsresor mot nedsatt

avgift för viss personal i övre Norrland samt anför därvid följande.

Till underlättande av rekryteringen av officers- och underofficerskårerna

vid vissa i Boden förlagda truppförband meddelades enligt beslut av 1928

års riksdag bestämmelser rörande rätt för officerare och underofficerare ävensom

dessas vederlikar på aktiv stat att jämte familjemedlemmar mot nedsatt

avgift företaga resor i rekreationssyfte till landets sydligare delar. BestämBihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 21.

2753 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

melserna lia enligt beslut av 1929, 1931 och 1942 års riksdagar successivt utsträckts

till vissa nya personalkategorier. Efter dessa utvidgningar avse de nu

gällande, av Kungl. Majit den 30 juni 1942 meddelade bestämmelserna följande

till Boden samt platser, belägna nordligare eller östligare än Boden, förlagda

eller där ständigt tjänstgörande beställningshavare eller befattningshavare,

nämligen

a) officerare och underofficerare samt civilmilitära personer av officers

eller underofficers tjänsteklass, allt försåvitt vederbörande innehar beställning

på aktiv stat,

b) till övergångsstat tvångsvis överförda beställningshavare, vilka förordnats

att uppehålla befattningar, som enligt gällande organisation skola bestridas

av pensionerad personal, eller eljest tagas i anspråk för ständig tjänst

göring,

c) pensionerad personal i arvodesbefattning samt

d) extra ordinarie tjänstemän, vilka åtnjuta avlöning enligt militära ickeordinariereglementet

den 15 juni 1939.

Rätten att företaga rekreationsresor innebär i huvudsak, att ifrågavarande

beställningshavare och befattningshavare — jämte i förekommande fall hustrur

och hemmavarande barn under 18 år — äga att vid en resa årligen i rekreationssyfte

till Bollnäs eller söder därom belägen station färdas mot erläggande

av halv avgift för färdbiljett. Rätt till nedsättning i andra avgifter, såsom

för snälltågstilläggs-, sovplats-, resgods- och cykelbiljetter, medgives icke.

Enligt beslut av Kungl. Majit den 14 april 1944 har viss i Boden ständigt

tjänstgörande kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal övergångsvis bibehållits

vid denna personal tidigare tillerkänd rätt till rekreationsresor.

De av 1942 års riksdag (proposition nr 82; riksdagens skrivelse nr 92) beslutade

utvidgningarna med avseende å rätten till rekreationsresor — vilka

kommit till uttryck i de nu återgivna bestämmelserna — inneburo, att denna

förmån tillerkändes pensionerad personal i arvodesbefattning samt utsträcktes

till att gälla förutom i Boden förlagd personal även personal, som stadigvarande

förlagts till platser belägna nordligare eller östligare än Boden.

När jag vid anmälan av propositionen 1942: 82 förordade en utvidgning av

bestämmelserna på sätt nu angivits framhöll jag, att därmed hithörande befattningshavarekategoriers

berättigade anspråk i förevarande avseende måste

anses ha blivit i skälig utsträckning tillgodosedda, varför jag förutsatte, att

ytterligare anspråk icke skulle behöva ifrågakomma.

Emellertid ha sedermera från olika håll väckts förslag örn ytterligare ut

vidgning av rätten till rekreationsresor. Sålunda hemställde försvarsväsendets

underbefälsförbund i skrivelse den 5 april 1943, att förmånen måtte till

komma s. k. långtjänstunderbefäl, d. v. s. personal tillhörande lönegraden

Mb 1 i manskapsavlöningsreglementet. Vidare hemställde försvarets sjukvårdsförvaltning

i en med försvarets civilförvaltning gemensam skrivelse den

5 januari 1944, att rätten till rekreationsresor mot nedsatt avgift måtte utsträckas

att omfatta jämväl den ordinarie sjuksköterskepersonalen vid garnisonssjukhuset

i Boden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

Sedan Kungl. Majit i anledning av dessa framställningar genom beslut

den 14 april 1944 uppdragit åt försvarets civilförvaltning att i samråd med

vederbörande myndigheter verkställa allsidig utredning, i vad mån behov

förelåge av ändring i gällande bestämmelser rörande rekreationsresor, har

försvarets civilförvaltning i skrivelse den 8 september 1944 framlagt utredning

i ämnet samt föreslagit vissa ändringar i de nu gällande bestämmelserna.

Vid skrivelsen finnas fogade av civilförvaltningen inhämtade yttranden från

cheferna för armén och flygvapnet, järnvägsstyrelsen, svenska officers- och

underofficersförbunden, försvarsväsendets underbefälsförbund, försvarets

civila tjänstemannaförbund, civilmilitära tjänstemannaföreningen samt svensk

s j uksköterskef örening.

Försvarets civilförvaltnings förslag.

Efter att ha redogjort för innehållet i de yttranden, som försvarets civilförvaltning

enligt Arnd nyss anförts inhämtat, och vissa däri framlagda förslag

örn utvidgad rätt till rekreationsresor mot nedsatt avgift har försvarets civilförvaltning

erinrat om att syftet med bestämmelserna ursprungligen varit att

utgöra ett led i åtgärderna att underlätta rekryteringen av officers- och underofficerskårerna

vid de tre passagetruppförbanden Norrbottens regemente,

Bodens artilleriregemente och Norrbottens artillerikår. Bestämmelserna hade

först sedermera utsträckts att gälla viss annan personal vid försvarsväsendet.

Det syntes icke kunna bestridas, att ifrågavarande förmån härigenom kommit

att tillförsäkras personalgrupper, vilka även därförutan syntes kunna rekryteras

i tillfredsställande omfattning. Av de i ärendet avgivna yttrandena framginge

emellertid, att ifrågavarande förmån på vissa håll uppfattats såsom en

form av kompensation för de olägenheter i fysiologiskt hänseende, som den

nordliga tjänstgöringsorten inneburit. Denna uppfattning vore med hänsyn

till vad nyss anförts felaktig. Icke heller vid ett bedömande i förevarande

sammanhang borde nämnda olägenheter tillmätas betydelse, enär kompensation

därför redan i viss utsträckning medgivits statstjänstemän i form av

kallortstillägg.

Vid behandlingen av frågan, vilka personalkategorier som borde äga rätt till

rekreationsresor mot nedsatt avgift, har försvarets civilförvaltning utgått från

vad ämbetsverket sålunda anfört angående den ursprungliga grunden för tillkomsten

av bestämmelserna, nämligen rekryteringssvårigheterna beträffande

viss militär personal i Boden. Civilförvaltningen har med denna utgångspunkt

funnit sig böra föreslå, att den rätt till rekreationsresor mot nedsatt

avgift, som enligt gällande bestämmelser tillkommer viss civil personal,

nämligen extra ordinarie personal med avlöning enligt militära icke-ordinarie

reglementet, skall upphöra och att således denna förmån för framtiden icke

skall beredas civil personal annat än övergångsvis. I denna fråga har ämbetsverket

närmare anfört i hu\''udsak följande.

Enligt gällande bestämmelser vore från rätt till rekreationsresor utesluten

bland andra personal, vilken innehade civil ordinarie anställning med avlöning

enligt militära avlöningsreglementet. Civil extra ordinarie personal med av

lening enligt militära icke ordinariereglementet vore däremot berättigad till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 21.

rekreationsresor. På sätt framginge av propositionen 1942: 82 hade tidigare

framställning gjorts, att omförmälda till rekreationsresor icke berättigade

civila personal måtte komma i åtnjutande av rätt till dylika resor. Framställningen,

vilken prövats av Kungl. Majit i samband med avlåtande till riksdagen

av nämnda proposition, hade emellertid icke föranlett någon Kungl.

Majits åtgärd. Föredragande departementschefen hade därvid förklarat, att

han icke kunde förorda bifall till framställningen samt att några svårigheter

i fråga örn rekryteringen av nu ifrågavarande personal, vilken efter egen ansökan

vunne anställning med Boden som tjänstgöringsort, icke syntes lia

förmärkts.

Med hänsyn till de av departementschefen i nyssnämnda uttalande anförda

synpunkterna, vilka direkt anknöte till de skäl, som ursprungligen föranlett

tillkomsten av bestämmelserna örn rätt till rekreationsresor, ansåge civilförvaltningen

sig icke böra föreslå sådan ändring av gällande bestämmelser i

ämnet, att civil ordinarie personal tillerkändes ifrågavarande förmån.

Vid sådant förhållande syntes det emellertid vara anledning överväga, örn

skäl förelåge att bibehålla den civila extra ordinarie personalen vid rätten till

ifrågavarande förmån. Såsom förut framhållits hade bestämmelserna örn rätt

till rekreationsresor ursprungligen föranletts av svårigheterna att rekrytera

viss militär personal i Boden. Då dylika svårigheter aldrig anförts i fråga

om de civila extra ordinarie tjänstemännen, syntes således hinder icke kunna

anses föreligga att -— för undanröjande av den påvisade olikheten i förevarande

avseende mellan civil ordinarie och extra ordinarie personal —- utesluta sistnämnda

personal från rätt till nämnda förmån. Därest en rationell lösning av

förevarande spörsmål skulle ernås, syntes en dylik åtgärd vara oundviklig.

Att härvid göra skillnad mellan olika personalgrupper — exempelvis beträffande

sjuksköterskor på sätt svensk sjuksköterskeförening och tidigare försvarets

sjukvårdsförvaltning påyrkat — syntes knappast låta sig göra.

En eventuell ändring av gällande bestämmelser i förevarande hänseende

syntes lämpligen böra träda i kraft först från och med exempelvis den 1 juli

1945 och avse all efter denna tidpunkt nyanställd extra ordinarie personal.

Med hänsyn till vad ovan anförts beträffande civil ordinarie och extra ordinarie

personal syntes skäl icke föreligga att på sätt försvarets civila tjänstemannaförbund

yrkat tillerkänna extra tjänstemän rätt till rekreationsresor.

Försvarets civilförvaltning har därefter behandlat frågan örn rätt till rekreationsresor

mot nedsatt avgift för fast anställt manskap och därvid —

med erinran att denna personalkategori icke för närvarande vore berättigad

till ifrågavarande förmån — föreslagit, att sådan förmån skulle tillerkännas

jämväl överfurirer, d. v. s. manskap med avlöning enligt löneplan Mb i manskapsavlöningsreglementet.

Ämbetsverket har däremot på i skrivelsen närmare

anförda skäl avstyrkt utsträckning av förmånen till övriga manskapskategorier.

I fråga örn överfurirerna har civilförvaltningen åberopat innehållet i arméförvaltningens

civila departements utlåtande den 7 mars 1943 i anledning av

svenska underbefälsförbundets framställning i ämnet den 5 april 1943, i vilket

utlåtande bland annat anförts, att överfurirerna innehade en anställning, som

normalt kunde förutsättas komma att pågå intill uppnådd pensionsålder. De

åtnjöte i motsats till det kontraktsanställda underbefälet endast kontant lön

samt vore anställda medelst konstitutorial, varför de i anställningshänseende

närmast syntes vara att jämföra med underofficerare. Ur rekryteringssynpunkt

syntes ett tilläggande av här ifrågavarande rätt åt överfurirer icke vara

utan betydelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 21. 5

Vidkommande civilmilitär personal — vilken för närvarande äger

lätt till rekreationsresor allenast örn den innehar officers eller underofficers

tjänsteklass har försvarets civilförvaltning framhållit, att anledning knappast

syntes föreligga att undantaga civilmilitär personal med furirs tjänsteklass

—- vissa förrådsvaktmästare — från denna förmån.

Beträffande personal i arvodesbefattliing har civilförvaltningen icke

föreslagit några ändringar. Ämbetsverket har emellertid framhållit, att svenska

officersförbundet föreslagit utsträckning av rätten till rekreationsresor mot

nedsatt avgift till all personal, som upprätthåller för pensionerad personal

avsedda arvodesbefattningar, samt har i denna fråga närmare anfört följande

Den personal, som icke enligt gällande bestämmelser åtnjöte dylik förmån,

utgjordes av beställningshavare på reservstat, till övergångsstat frivilligt överförda

samt i reserven utnämnda, vilka efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje

särskilt fall förordnats å för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning.

Dylika förordnanden vore av mera tillfällig art och avsåge regelmässigt tid

intill den 1 oktober 1945, efter vilken tidpunkt pensionerad personal i större

utsträckning förväntades bliva disponibel för ifrågavarande arvodesbefattningar.

Med hänsyn till den mera provisoriska karaktären av de härutinnan

vidtagna åtgärderna ansåge civilförvaltningen sig icke böra förorda utsträc

kande av rätten till rekreationsresor till angivna personalkategorier.

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att beställningshavare på

avgångsstat och disponibilitetsstat icke för närvarande vore berät

tigade till förmån av rekreationsresor, därest de förordnades att uppehålla

för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning eller eljest toges i anspråk

för ständig tjänstgöring exempelvis i Boden. Ur rekryteringssynpunkt syntes

behov att utsträcka förmånen att avse jämväl dessa kategorier knappast föreda.

I fråga örn sjukvårds- och ekonomipersonal har civilförvaltningen

anfört, att ämbetsverket icke ifrågasatte någon ändring med avseende å rätten

till rekreationsresor för den i Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 14 april

1944 avsedda personalen. Chefen för armén hade föreslagit, att köks- och

servisbiträden samt sjukvårdsbiträden skulle tillerkännas rätt till rekreationsresor

mot nedsatt avgift. Enligt civilförvaltningens åsikt syntes skäl icke

föreligga att i förevarande hänseende göra skillnad mellan här avsedd per

sonal och övrig civil personal med avlöning enligt militära avlöningsrégle

mentet och militära icke-ordinariereglementet.

Försvarets civilförvaltning har därefter behandlat frågan örn ändring av

gällande bestämmelser i vad avser det område, inom vilket vederbörande skall

vara förlagd eller tjänstgöra för att äga åtnjuta ifrågavarande förmån. Av

civilförvaltningens skrivelse framgår, att svenska officersförbundet föreslagit,

att förmånen borde beredas personal inom YT. militärområdet i dess helhet

medan civilmilitära tjänstemannaföreningen under åberopande av de klimatologiska

förhållandena i Stomman och platsens isolerade läge hemställt,

att till nämnda ort förlagd personal måtte erhålla denna förmån.

Civilförvaltningen har framhållit, att enligt ämbetsverkets åsikt en ändring

i nu ifrågavarande avseende syntes kunna motiveras allenast ur de synpunkter,

som legat till grund för bestämmelserna om rätt till rekreationsresor mot ned
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

satt avgift. Då den i ärendet förebragta utredningen icke kunde anses ha

givit vid handen, att behov av en dylik utvidgning på grund av rekryteringssvårigheter

förefunnes, syntes ur denna synpunkt ändring av gällande be

stämmelser icke påkallas. För undvikande av tvekan vid tillämpningen syntes

dock skäl tala för en omformulering av bestämmelserna på det sätt, att rätten

till rekreationsresor förklarades tillkomma personal inom Yl. militärområdet

med undantag av försvarsområdena nr 61 (Umeå försvarsområde) och 62 (Storumans

försvarsområde).

I övrigt har civilförvaltningen icke funnit anledning till ändring i de nu

gällande bestämmelserna.

Utlåtanden över försvarets civilförvaltnings

förslag.

Civilförvaltningens förslag har i huvudsak tillstyrkts av de i ärendet hörda

myndigheterna, allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd

samt statskontoret.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha för sin del

funnit tveksamt, örn tillräckliga skäl kunde anses föreligga för att tillerkänna

enbart militära och civilmilitära beställningshavare rätt att årligen företaga

en rekreationsresa. Det syntes nämligen kunna ifrågasättas, om icke en förmån

av den beskaffenhet, varom här vore fråga, rättvisligen borde tillkomma

alla befattningshavare i statens tjänst, vilka ständigt tjänstgjorde i övre Norrland.

Med hänsyn till konsekvenserna av en dylik utvidgning av rätten till

dessa resor och då svårigheterna att för tjänstgöring i övre Norrland rekrytera

militär personal måhända vore större än i fråga örn civila befattningshavare,

hade lönenämnderna emellertid ansett sig icke böra motsätta sig civilförvaltningens

förslag att inskränka förmånen till att avse endast militär och civil

militär personal.

Lönenämnderna ansåge, att förmånen borde tillkomma militär och civilmilitär

personal jämväl inom försvarsområde nr 62 med hänsyn till detta försvarsområdes

isolerade läge och begränsade kommunikationsmöjligheter.

Då enligt vad lönenämnderna inhämtat svårigheterna att rekrytera arvodesbefattningar

i övre Norrland vore lika stora som i fråga om andra militära be

ställningar, ansåge lönenämnderna, att bestämmelserna borde utvidgas att avse

samtliga personer, vilka förordnades uppehålla befattningar, som enligt gäl

lande organisation skulle bestridas av pensionerad personal, ävensom till

övergångsstat tvångsvis överförda beställningshavare, som toges i anspråk

för ständig tjänstgöring.

I särskilt yttrande ha ledamöterna av allmänna lönenämnden Andersson,

Broström och Englund anfört, att enligt deras mening skäl saknades för att

någon del av försvarets personal skulle i ifrågavarande hänseende intaga en

särställning, varför de tillstyrkte, att samtliga försvaret tillhörande befattningshavare

med lön enligt av Kungl. Majit fastställd löneplan tillerkändes

rätt att årligen företaga en rekreationsresa.

Statskontoret har ansett, att de nya bestämmelserna borde träda i kraft

den 1 april 1945, från och med vilken dag tidigare i ämnet utfärdade före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 21. 7

skrifter borde upphöra att gälla, dock att de äldre föreskrifterna fortfarande

borde äga tillämpning beträffande extra ordinarie tjänsteman med avlöning

enligt militära icke-ordinariereglementet, vilken före den 1 april 1945 erhållit

sådan anställning, så länge han kvarstode i vid denna tidpunkt innehavd be

fattning.

Frågan om rätt till rekreationsresor mot nedsatt avgift för viss försvaret

tillhörande personal i övre Norrland har upprepade gånger varit föremål för

riksdagens prövning, senast år 1942. Då frågan nämnda år förelädes riksdagen,

var det min förhoppning, att ytterligare anspråk på förmånen i fråga

icke skulle behöva framkomma. Sedan emellertid från såväl personalhåll

som försvarets sjukvårdsförvaltning väckts förslag örn en utsträckning av

rätten utöver vad som innefattades i 1942 års beslut, fann jag erforderligt,

att frågan i sin helhet underkastades en allsidig utredning.

Den av försvarets civilförvaltning verkställda utredningen synes mig giva

vid handen, att vissa jämkningar i bestämmelserna böra vidtagas. En riktlinje

bör härvid vara, att förmånen begränsas att avse endast de personalkategorier,

beträffande vilka särskilda rekryteringssvårigheter kunna anses

föreligga. Det av civilförvaltningen framlagda förslaget, vilket i huvudsak

tillstyrkts av lönenämnderna och statskontoret, synes ur denna synpunkt i

stort sett väl avvägt.

I enlighet härmed föreslår jag, att den rätt till rekreationsresor mot nedsatt

avgift, som för närvarande tillkommer viss civil extra ordinarie personal,

bibehålies allenast övergångsvis för befattningshavare, som redan kommit

i åtnjutande av densamma. Det synes nämligen knappast med fog kunna

göras gällande, att det föreligger större rekryteringssvårigheter beträffande

försvarets civila befattningar i övre Norrland än i fråga om civila befattningar

därstädes inom andra grenar av statsförvaltningen.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som ur rekryteringssynpunkt

föreligga beträffande den militära och civilmilitära personalen, synes det däremot

erforderligt att bibehålla den rätt till rekreationsresor mot nedsatt avgift,

som tillkommer officerare och underofficerare samt civilmilitär personal

med motsvarande tjänsteklass. På sätt civilförvaltningen föreslagit bör

förmånen utsträckas att gälla även överfurirer, vilkas anställningsvillkor nära

ansluta sig till underofficerarnas. Däremot kan jag ej tillstyrka förslaget,

att även civilmilitära befattningshavare med manskaps tjänsteklass skulle

komma i åtnjutande av ifrågavarande rättighet. Svårigheter att rekrytera

ifrågavarande befattningar synas nämligen icke föreligga.

De rekryteringssvårigheter, som föreligga beträffande militära befattningar

i övre Norrland, ha med särskild styrka gjort sig gällande såvitt avser befattningar,

som avses för pensionerad personal i arvodesbefattningar. Med

hänsyn härtill har Kungl. Maj:t i ett flertal fall nödgats medgiva, att sådana

befattningar må tills vidare besättas med personal, som frivilligt överförts

till övergångsstat, samt med reservanställd och reservstatsanställd personal.

I vissa fall har även civil personal måst anställas i stället för pensionerade

underofficerare. Enligt 1942 års riksdags beslut äger allenast pen
-

Departements

chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

zonerad personal i arvodesbefattning rätt till rekreationsresor. Försvarets

civilförvaltning har icke föreslagit någon ändring härutinnan, medan däremot

lönenämnderna av rekryteringsskäl förordat, att förmånen borde utvidgas

att avse samtliga personer, förordnade att uppehålla befattningar, som enligt

gällande organisation skola bestridas av pensionerad personal. För egen del

ansluter jag mig till civilförvaltningens uppfattning. Utnyttjandet av annan

personal an pensionerad i befattningar som här avses får anses såsom ett

provisorium och bör icke föranleda en utsträckning av nu ifrågavarande bestämmelser.

Enligt de av 1942 års riksdag godkända grunderna för rätten till rekreationsresor

mot nedsatt avgift är denna begränsad till att avse personal, som

är förlagd eller ständigt tjänstgörande i Boden samt å platser, belägna nordligare

eller östligare än Boden. Då viss tvekan uppstått vid tillämpningen av

dessa bestämmelser, böra de förtydligas. Därvid synes den av lönenämnderna

föreslagna avgränsningen, vilken i stort sett innebär en utsträckning av förmånen

till den till antalet obetydliga personalen inom försvarsområde nr 62,

vara lämplig. Rätten till rekreationsresor bör således tillkomma i det föregående

angiven personal, som är förlagd till eller ständigt tjänstgörande å

plats inom VI. militärområdet med undantag av försvarsområde nr 61.

I övrigt finnér jag i likhet med civilförvaltningen, statskontoret och lönenamndernas

majoritet ej anledning till ändring av de nu gällande bestämmelserna.

För den taxenedsättning, som medgivits för ifrågavarande resor, utgår icke

någon ersättning till statens järnvägar, vilka således få vidkännas den inkomstminskning,

som kan föranledas av nedsättningen. Av handlingarna i ärendet

framgår, att järnvägsstyrelsen förklarat sig icke ha något att erinra mot att

rätten till rekreationsresor utsträckes till överfurirer. De av mig föreslagna

ytterligare utvidgningarna beträffande ifrågavarande förmån motvägas av den

begränsning av förmånen, som jag föreslagit beträffande den civila personalen.

Forslaget lärer med hänsyn härtill vara godtagbart ur de synpunkter, järnvägsstyrelsen

har att beakta.

De nya bestämmelserna synas böra träda i kraft senast den 1 juli 1945.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att medgiva,

att lätt till företagande av omförmälda rekreationsresor mot

nedsatt avgift må tillkomma personal vid försvaret i den utsträckning,

som av mig i det föregående angivits.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. F. von Horn.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:455 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringar i bestämmelserna rörande rekreationsresor mot nedsatt avgift för viss person a1 i texten
  2. SU 1945:212 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringar i bestämmelserna rörande rekreationer esor mot nedsatt avgift för viss personal i övre Nor s. 1 i texten