Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i anledning av förgiftnings/aran vid gengasdrift

1945-02-23 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:215, Angående åtgärder i anledning av förgiftnings/aran vid gengasdrift

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

1

Nr 215.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder

i anledning av förgiftnings/aran vid gengasdrift;

given Stockholms slott den 23 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf,

Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och statsrådet

Rubbestad anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 185) har Kungl.

Majit på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift

för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 215.

304 IS

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis ''proposition nr 215.

Inledning.

Förgiftningsfaran i samband med gengasdrift uppmärksammades redan på

ett tidigt stadium av vederbörande myndigheter, främst bränslekommissionen

och yrkesinspektionen. Till en början togo åtgärderna huvudsakligen sikte

på att söka förebygga förgiftningsfaran genom åstadkommande av tekniska

förbättringar av gengasaggregaten och genom utfärdande av skyddsföreskrifter

vid aggregatens användning m. m. Efter hand som gengasen erhöll

vidgad användning och antalet förgiftningsfall ökades, kom uppmärksamheten

att jämväl inriktas på gengasförgiftningens medicinska bekämpande. För

ändamålet bildades genom bränslekommissionens försorg en medicinskteknisk

nämnd under ordförandeskap av chefen för kommissionens gengasbyrå

och i övrigt bestående av representanter för medicinalstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

statens institut för folkhälsan och metallindustriarbetareförbundet.

Den kliniska delen av hithörande undersökningsverksamhet förlädes

efter avtal med Stockholms stad till Sabbatsbergs sjukhus, den s. k.

gengaskliniken, till vilkens drift staten lämnade visst bidrag. Å detta sjukhus

inrättades även ett laboratorium för undersökning av koloxidhalten i

blodet hos de gengasförgiftade, medan vissa andra laboratorieundersökningar

rörande koloxidens inverkan på den mänskliga organismen utfördes vid

karolinska institutet och Uppsala universitet. Från och med år 1942 överflyttades

ansvaret och kostnaderna för den medicinska forskningsverksamheten

rörande förgiftningsfaran vid gengasdrift å statens institut för folkhälsan.

I samband därmed förlädes blodprovsundersökningarna till institutet,

varjämte verksamheten i övrigt blev föremål för smärre jämkningar. Den

medicinsk-tekniska nämnden, som tidigare kompletterats med representanter

för arbetsgivarparten och fackföreningarnas gengaskommitté, fortsatte sin

verksamhet såsom folkhälsoinstitutets gengasråd under ordförandeskap av

institutets föreståndare.

Under utvecklingens gång kommo de kroniska formerna av gengasförgiftning

att tilldraga sig allt större intresse, varvid åtskilliga frågor uppställde

sig till utredning och besvarande. Samtidigt framstod det som angeläget

att de erfarenheter och rön, som vunnits vid gengaskliniken i Stockholm,

gjordes tillgängliga även för landet i övrigt. Med hänsyn härtill och för att

möjliggöra en på bredare bas anlagd forskningsverksamhet rörande gengasskadornas

förekomst och behandling föreslog Kungl. Majit — i anslutning

till ett av medicinalstyrelsen i skrivelse den 21 februari 1944 framlagt förslag

— i proposition till 1944 års riksdag, nr 256, att staten skulle medverka till

inrättande vid minst ett lasarett i varje sjukvårdsområde av en undersöknings-

och behandlingsstation för gengasskadade. Vid varje sådan station

skulle anställas en för ändamålet utbildad extra läkare med huvudsaklig uppgift

att handhava undersökningen och vården av de gengasskadade. I hans

uppgifter skulle även ingå att verkställa medicinska undersökningar rörande

förekomsten av gengasskador på arbetsplatser, där stationär gengasdrift förekomme,

ävensom att lämna rapporter rörande sin verksamhet till gengas
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

kliniken i Stockholm, vilken skulle få karaktären av central för denna verksamhet.

Statens medverkan föreslogs skola lämnas i form av dels bidrag till

avlöning åt sådan läkare med 6 000 kronor för år jämte rörligt tillägg därå

dels ock ersättning för läkarnas resor till arbetsplatser, där stationär gengasdrift

förekomme. För specialutbildning av dessa läkare skulle på statens

bekostnad anordnas en särskild utbildningskurs. Slutligen föreslogs förstärkning

av personalen vid gengaskliniken i Stockholm med en läkare samt

beredande av en självständigare ställning åt gengasrådet, vars ledamöter i

fortsättningen skulle utses av Kungl. Majit. Statens årliga kostnader för

dessa åtgärder uppskattades vid full utbyggnad till 290 000 kronor, därav

omkring 250 000 kronor för driften av de lokala undersöknings- och behandlingsstationerna,

30 000 kronor för Stockholmsklinikens verksamhet samt

8 500 kronor för den särskilda utbildningskursen. För budgetåret 1945/46

beräknades kostnaden komma att stanna vid omkring 150 000 kronor. Riksdagen

(skrivelse nr 361) godtog för sin del de sålunda angivna grunderna

för bidrag till verksamheten ifråga samt anvisade till åtgärder i anledning

av förgiftningsfaran vid gengasdrift för budgetåret 1944/45 ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

I enlighet med riktlinjerna i nu nämnda proposition förordnade Kungl

Majit genom beslut den 30 juni 1944, bland annat, att ledningen av den

medicinska forskningsverksamheten rörande förgiftningsfaran vid gengasdrift

skulle från och med den 1 juli 1944 under medicinalstyrelsens överinseende

handhavas av ett statens gengasforskningsråd. Kungl. Majit utsåg

vidare ledamöter och suppleanter i rådet samt utfärdade en särskild instruktion

för dess verksamhet. Enligt denna instruktion har rådet, bland annat,

att snarast möjligt uppgöra plan för forskningsverksamhetens fortsatta bedrivande,

att verka för att undersöknings- och behandlingsstationer för gengasskadade

i erforderlig omfattning komma till stånd samt att meddela råd

och anvisningar rörande verksamheten vid stationerna ävensom rörande

medicinska undersökningar å arbetsplatser, där stationär gengasdrift förekommer.

Rådet skall vidare verka för åstadkommande av samarbete mellan

rådet och de myndigheter, institutioner och organisationer, som hava beröring

med frågor rörande gengasdrift.

Genom förenämnda beslut uppdrogs tillika åt rådet att verkställa utredning

rörande frågan, huruvida och på vad sätt den tekniskt-profylaktiska

verksamhet, som hittills ombesörjts av bränslekommissionens gengasbyrå,

borde samordnas med den medicinska forskningsverksamheten på området,

samt att till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde

föranleda.

Framställning: den 28 oktober 1944 och däröver

avgivna yttranden.

Med promemoria den 28 oktober 1944 har medicinalstyrelsen överlämnat

en av statens gengas forskningsråd utarbetad plan för gengasforskningsverk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

samhetens fortsatta bedrivande, innefattande jämväl framställning örn medel

för såväl återstoden av innevarande budgetår som nästa budgetår.

Rådet framhåller till en början, att tillräckligt material ännu icke förelåge

för ett bedömande av frågan, i vad mån de olika sjukvårdsområdenas

huvudmän komme att medverka till upprättande av undersöknings- och behandlingsstationer

i landet. Det kunde för närvarande icke heller förutses,

i vilken omfattning gengasförgiftning kunde beräknas förekomma under

nästa budgetår. Rådet begränsade sig därför tills vidare till att framlägga

en plan för fortsatt forskningsverksamhet inom den centraliserade form, i

vilken verksamheten hittills bedrivits.

Rådet anser den angelägnaste uppgiften vara att utreda vissa spörsmål,

som sammanhänga med gengasförgiftningens, speciellt den kroniska gengasförgiftningens

diagnos och prognos. De undersökningar, som hittills företagits,

syntes giva vid handen, att en under längre tid fortsatt exposition för

koloxid i vissa fall framkallade dels en ökad känslighet för gasen dels vissa

förändringar i och symtom från centrala nervsystemet. Dessa undersökningar

erfordrade komplettering såtillvida, att det borde utredas i vad mån en

konstaterad större känslighet kunde vara en understundom normal företeelse.

Det vore också av vikt att utröna, huruvida och i vilken utsträckning iakttagna

centralnervösa symtom kunna observeras även såsom följder av akuta

infektioner, alkoholkonsumtion, nervös överkänslighet o. s. v.

I detta syfte anser rådet lämpligt, att en jämförande undersökning verkställes

rörande de symtom på syrebrist, som uppkomma å ena sidan till

följd av koloxidpåverkan och å andra sidan såsom ett resultat av samtidig

inverkan av koloxid och av andra skadliga moment t. ex. alkoholpåverkan.

Kostnaderna för denna undersökning, som borde igångsättas snarast möjligt,

uppskattas till 200 kronor under var och en av fyra månader i arvode till den

person, som avses utföra arbetet, samt 15 kronor i arvode till var och en av

fyrtio personer, som befinnas villiga fungera som försökspersoner, eller

sammalagt 1400 kronor. Likaledes förordas, att en undersökning rörande

förekomst av centralnervösa symtom hos personer, vilka icke varit utsatta

för koloxidpåverkan, snarast möjligt igångsättes. Kostnaden härför beräknas

utgöra 200 kronor i arvode under var och en av sex månader samt 1 300

kronor för konstruktion av speciell materiel eller inalles 2 500 kronor. Vidare

anses kompletterande undersökningar böra företagas rörande koloxidhalten

i blodet hos gengasarbetare. Dessa undersökningar hava hittills icke kunnat

utföras i lämplig utsträckning på grund av svårigheten att erhålla tillräckligt

många blodprov från en och samma person eller från ett större antal arbetare

på en och samma arbetsplats. Sedan denna svårighet numera blivit starkt reducerad

genom konstruktion av viss apparat, föreslår rådet, att gengaskliniken medgives

rätt att snarast möjligt anställa en medicine kandidat under förslagsvis

tre månader med uppgift att verkställa en serie undersökningar av detta

slag i garage och på andra arbetsställen, där risk för gengasförgiftning föreligger.

Kostnaden för dessa undersökningar uppskattar rådet till 400 kronor

i arvode under var och en av tre månader samt 800 kronor för transporter av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215. 5

materiel till de olika arbetsplatserna eller sammanlagt 2 000 kronor. För

samtliga nu berörda undersökningar skulle alltså erfordras ett belopp av

(1 400 + 2 500 + 2 000) 5 900 kronor.

Rådet övergår härefter till att beröra vissa frågor rörande förstärkning av

personalen vid gengaskliniken å Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Klinikens

personal utgöres för närvarande av en överläkare, fyra underläkare, ett tekniskt

biträde, ett skrivbiträde, en sköterska och ett sköterskebiträde. För

vissa speciella undersökningar anlitas dessutom två vid öronkliniken å samma

sjukhus anställda läkare. Statsbidrag utgår med sammanlagt 15 600 kronor till

två av de heltidsanställda underläkarna samt 6 600 kronor till det tekniska biträdet

och skrivbiträdet. Dessutom har beräknats ett belopp av 7 800 kronor

för övriga utgifter vid kliniken, närmast avsett för anlitande av speciell sakkunskap

utom kliniken samt till förstärkning av sjukhusets kamerala personal.

Det sammanlagda statsbidraget utgör sålunda för närvarande 30 000 kronor.

Rådet framhåller, att antalet besök vid kliniken under senare tid ökat till

omkring 250 per vecka, vilket medfört, att kliniken icke utan personalförstärkning

kunde motsvara de krav, som ställdes på densamma. Väntetiden för de

besökande uppginge för det dåvarande i allmänhet till tre veckor och i vissa

fall, som jämväl krävde undersökning å öronkliniken, till nio veckor. Vid

kliniken borde därför från och med den 1 november 1944 nyanställas en underläkare,

ett tekniskt biträde och ett skrivbiträde. Statsbidrag till dessa befattningshavares

avlöning borde utgå med respektive 8 400, 3 800 och 3 300

kronor för år eller tillhopa 15 500 kronor för helt år. Staten skulle på detta

sätt bidraga till hela avlöningen av tre underläkare, medan Stockholms stad

skulle bestrida avlöningen för de återstående två underläkarna (jämte överläkaren),

vilket rådet funne rimligt med hänsyn till att klientelet till större

delen vore hemmahörande i Stockholm. Härjämte borde staten lämna visst

bidrag till avlöning av nyssnämnda två läkare vid öronkliniken. Då dessa

allenast ägnade halva tjänstgöringstiden åt ifrågavarande undersökningar,

kunde bidraget för dessa begränsas till halva avlöningen eller tillhopa 7 200

kronor per år. Detta belopp borde beräknas från och med den 1 juli 1944.

Rådet upplyser tillika, att Stockholms stad ställt ytterligare utrymme till

klinikens förfogande, i det att kliniken fått övertaga jämväl rummen i våningen

under de nuvarande lokalerna. Rådet räknade med att staden tillhandahölle

sängar och sängutrustning för dessa lokaler. För anskaffande av övrig inredning

och viss undersökningsmateriel erfordrades ett belopp av 6 000 kronor,

vilket borde bestridas av staten och ställas till förfogande under innevarande

budgetår.

Det ökade bidragsbehovet för gengasklinikens del beräknas i enlighet

härmed till (10 400 4- 7 200 + 6 000) 23 600 kronor för innevarande budgetår

samt (15 500 + 7 200) 22 700 kronor för nästa budgetår.

Rådet upptager vidare till behandling frågan, huruvida den tekniskt

profylaktiska verksamheten, som hittills ombesörjts av bränslekommissionens

gengasbyrå, bör inordnas under rådet och medicinalstyrelsen. I denna del

anför rådet i huvudsak följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Gengasbyråns ärenden kunde i stort sett hänföras till tre grupper, nämligen
1)

bekämpande av brand- och förgiftningsolyckor, som sammanhänga med

gengasdrift,

2) kontroll av apparatur för gengasdrift, samt

3) informationstjänst på grundval av erfarenheter, som samlats vid handläggning

av nämnda ärendegrupper.

Byråns verksamhet för bekämpande av med gengasdrift sammanhängande

förgiftningsolyckor omfattade i huvudsak två slag av arbetsuppgifter, i det

att byrån dels genom remisser till lokala polismyndigheter eller statspolisen

medverkade till att konstaterade eller misstänkta förgiftningsfall, varom

rapporter inkommit från statens institut för folkhälsan, gengaskliniken eller

andra sjukvårdsinrättningar, bleve föremål för utredning, dels på begäran

av myndigheter, även andra än polismyndigheter, verkställde prov för påvisande

av koloxidförekomst, företrädesvis i Stockholm. För dessa uppgifter

disponerade byrån tre tekniskt utbildade personer samt en sekreterares och

ett skrivbiträdes halva tjänstgöringstid, varjämte arbetet leddes och övervakades

av chefen för gengasbyrån, tillika ledamot av gengasforskningsrådet.

Byråns handläggning av förgiftningsärendena lede enligt bränslekommissionens

egen uppfattning i sina nuvarande former av en betänklig ofullständighet

såtillvida, att misstänka förgiftningsfall och verkställda blodprovsundersökningar

icke alltid rapporterades till byrån. Rådet ansåge, att genom

medicinalstyrelsens medverkan en effektivare sådan rapportering skulle kunna

genomföras. För en överflyttning till medicinalstyrelsen av byråns profylaktiska

verksamhet talade även den minskning av byråns rent tekniska verksamhet,

som uppkommit. En sådan överflyttning borde därför komma till stånd

samt äga rum vid den tidpunkt, som bränslekommissionen kunde finna lämplig

med hänsyn till en väntad fortsatt minskning av byråns övriga arbetsuppgifter.

Då rådet erfarit, att bränslekommissionen icke påkallat medel för den

tekniskt-profylaktiska verksamheten under nästa budgetår, upptoge rådet i

detta sammanhang kostnaderna för nämnda verksamhet. Avlöningarna uppginge

för närvarande till sammanlagt 23 700 kronor. Till omkostnader för

koloxidindikatorer borde beräknas ett belopp av 2 000 kronor och till expenser

ett lika stort belopp. Kostnaden för verksamhetens fortsättande i nuvarande

omfattning kunde således beräknas till (23 700 + 2 000 + 2 000) 27 700

kronor.

Emellertid anser rådet en viss utvidgning av ifrågavarande verksamhet

önskvärd. Rådet yttrar härutinnan bland annat:

En person borde nyanställas med uppgift att i samråd med yrkesinspektionens

chefsmyndighet lämna direkta anvisningar i de fall, då vid undersökningar

genom byråns försorg läckor eller andra fel på gengasaggregat konstaterats,

samt att utföra visst statistiskt arbete. Avlöningen till denna befattningshavare

borde utgå med 7 200 kronor för år. Vidare borde en tjänsteman

anställas för att i samarbete med yrkesinspektionens chefsmyndighet

upprätthålla en ständig kontakt via gengasbyrån mellan rådet och skyddsombuden

på de olika arbetsplatserna, närmast i syfte att sprida ökad kunskap

örn gällande skyddsföreskrifter. Åtskilliga koloxidförgiftningar på arbetsplatser

förorsakades nämligen av att givna skyddsföreskrifter icke iakttoges.

Tjänstemannen borde anställas på halvtid mot ett arvode av 3 600 kronor för

år. Till rese- och traktamentskostnader åt dessa båda befattningshavare

borde beräknas ett belopp av 2 000 kronor för år. Båda befattningshavarna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215. 7

erfordrades från och med den 1 november 1944. Sammanlagda kostnaden för

den sålunda föreslagna utvidgningen av verksamheten kunde i enlighet härmed

beräknas till (4 800 + 2 400 + 1 300) 8 500 kronor för innevarande

budgetår samt (7 200 + 3 600 + 2 000) 12 800 kronor för nästa budgetår.

I anslutning härtill har rådet för den tekniskt-profylaktiska verksamheten

påkallat ett belopp av 8 500 kronor under innevarande budgetår samt ett

belopp av (27 700 + 12 800) 40 500 kronor under nästa budgetår.

Under hänvisning till att det ännu icke kunde bedömas, i vilken utsträckning

undersöknings- och behandlingsstationer för gengasskadade kunde

komma till stånd, har rådet vidare ansett, att för statens kostnader för driften

av dessa stationer borde för nästa budgetår avses ett lika stort belopp, som

ursprungligen beräknats för ändamålet, eller 250 000 kronor. För särskild

utbildningskurs för läkare vid dessa stationer räknar rådet likaledes med

oförändrat belopp eller 8 500 kronor. Slutligen har rådet upptagit ett belopp

av 5 000 kronor för ersättning till rådets ledamöter, inklusive förekommande

reseersättningar.

I enlighet härmed har rådet hemställt, att till förfogande för hithörande

ändamål måtte ställas dels ett belopp av (5 900 + 23 600 + 8 500) 38 000

kronor för innevarande budgetår, dels ock ett belopp av (30 000 + 22 700 +

40 500 + 250 000 + 8 500 + 5 000) 356 700 kronor för nästa budgetår.

Vid rådets framställning var fogat ett skriftligt yttrande av byrådirektören

Pelow, med vilken förste byråingenjören Hising förenat sig. Däri anföres

bland annat följande.

Koloxidförgiftning sammanhängde icke endast med gengasdrift av motorfordon

utan hade sedan lång tid förekommit vid särskilt en del industriella

anläggningar, såsom järnverk, hyttor m. m. Förgiftningsfaran hade dock

först i samband med gengasdriftens efter kriget ökade omfattning vunnit

allmänt beaktande. Yrkesinspektionen hade emellertid sedan många år haft

sin uppmärksamhet riktad på denna fara och lämnat anvisningar örn förebyggande

åtgärder vid de arbetsplatser, där förgiftningsrisk förelegat. Den

nuvarande, omfattande användningen av gengas hade nödvändiggjort en avsevärt

skärpt tillsyn över de arbetsställen, där gengas användes, samt föranlett

yrkesinspektionens chefsmyndighet att utfärda särskilda anvisningar till

skydd mot yrkesfara vid sådana arbetsplatser. Inspektionen hade icke blott

att granska och godkänna färdigställda gengasanläggningar samt utöva tillsyn

över efterlevnaden av utfärdade anvisningar och gällande författningar

rörande skyddsåtgärder vid gengasens användning. En avsevärd del av hithörande

arbete utgjordes av en rent konsulterande verksamhet, bestående i

meddelande av råd och anvisningar om anläggningarnas utförande med hänsyn

till föreliggande förgiftningsrisk. Då det sålunda ålåge vederbörande

yrkesinspektör att avgöra de tekniskt-profylaktiska åtgärderna å de arbetsställen,

å vilka lagen om arbetarskydd vore tillämplig, vore det olämpligt, att

från gengasbyråns sida lämnades direkta anvisningar till arbetsgivare eller

arbetare vid sådana arbetsställen. I den mån så skedde, skulle detta komma

att medföra dubbelbesök vid arbetsställena i ett och samma syfte samt

meddelande av anvisningar eller föreskrifter från två håll. Det borde beaktas,

att yrkesinspektörerna enligt lag hade att bära ansvaret för erforderligt skydd

å ifrågavarande arbetsplatser. Det vore för den skull varken riktigt eller lämpligt,

att gengasbyrån befattade sig med arbetarskyddsfrågor, som det tillkomme

yrkesinspektionen att handhava.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Lämpligheten av att genom en vid gengasbyrån anställd tjänsteman uppehålla

kontakt med skyddsombuden på de olika arbetsplatserna kunde även

ifrågasättas. Skyddsombuden hade tillkommit för att i skyddsverksamheten

befordra samarbete mellan arbetsgivare och arbetare. Detta samarbete kunde

allvarligt äventyras, örn man från en institution utom arbetsstället ensidigt

anlitade skyddsombuden i viss skyddsverksamhet.

Tillsynen över här ifrågavarande arbetsområde hade hittills icke kunnat

utövas i den omfattning, som yrkesinspektionen ansett vara av behovet påkallad.

Inspektionen förfogade nämligen icke över tillräcklig personal samt

saknade även erforderliga tekniska instrument, främst koloxidmätare och

vindmätare. Det vore av synnerligen stor betydelse, att såväl personal som

instrumentbehovet snarast tillgodosåges. Den av gengasforskningsrådet föreslagna

förstärkningen av gengasbyråns personal skulle, ehuru den icke vore

tillräcklig för inspektionens behov, bliva till väsentligt större gagn, örn den

tillfördes inspektionen.

Medicinalstyrelsen framhåller för egen del, att, så länge våra kunskaper

i fråga örn gengasförgiftningarna äro i viktiga avseenden ofullständiga, det

måste vara angeläget att forskningsverksamheten bibehåller en starkt centraliserad

form. Styrelsen tillstyrker därför den föreslagna förstärkningen av

såväl gengaskliniken i Stockholm som bränslekommissionens gengasbyrå.

Styrelsen utgår från att den utvidgade tekniskt-profylaktiska verksamheten

icke skall i något avseende äventyra samarbetet mellan arbetsgivare och

arbetare i skyddsfrågor samt att verksamheten, såsom rådet redan framhållit,

skall bedrivas i samråd med yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Styrelsen uttalar sig likaledes för ett överflyttande till gengasforskningsrådet

och medicinalstyrelsen av den tekniskt-profylaktiska verksamheten

men anser, att ett sådant överflyttande icke bör komma till stånd före utgången

av nästa budgetår. Det syntes nämligen styrelsen lämpligt dels att

gengasbyrån före överflyttningen hunne få någon erfarenhet av den utvidgade

verksamheten, dels ock att större möjlighet att bedöma den erforderliga omfattningen

av byråns verksamhet under efterkrigstiden förelåge. Härtill

komme lokalsvårigheter för medicinalstyrelsens del. För gengasbyråns verksamhet

erforderliga medel borde därför tills vidare ställas till bränslekommissionens

förfogande.

I fråga örn de lokala undersöknings- och behandlingsstationerna upplyser

styrelsen, att av dittills från landsting och städer utom landsting lämnade

uppgifter framginge, att dylika undersöknings- och behandlingsstationer under

budgetåret 1945/46 kunde beräknas komma till stånd i ett ganska begränsat

antal sjukvårdsområden. Enär svar hittills ingått från endast en mindre del

av huvudmännen, ansåge sig emellertid icke heller medicinalstyrelsen för det

närvarande kunna taga slutgiltig ståndpunkt till frågan örn de kostnader, som

bleve erforderliga för denna del av verksamheten. Styrelsen föresloge för

den skull, att statens kostnader för undersöknings- och behandlingsstationer

för nästa budgetår beräknades till samma belopp, vartill de årliga kostnaderna

ursprungligen beräknats, eller 250 000 kronor. Styrelsen har även biträtt

rådets framställning i övrigt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

9

I enlighet med det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att till ifrågavarande

verksamhet måtte anvisas

dels för innevarande budgetår ett belopp av 38 000 kronor, varav 8 500

kronor borde ställas till bränslekommissionens förfogande för bestridande av

kostnaderna för gengasbyråns verksamhet,

dels och för nästa budgetår ett belopp av 356 700 kronor, varav 40 500

kronor borde ställas till bränslekommissionens förfogande för nyssnämnda

ändamål.

Över föreliggande framställning hava utlåtanden avgivits av riksförsäkringsanstalten

och statskontoret.

Eiksförsäkringsanstalten har gentemot förslaget örn utvidgning av gengasbyråns

verksamhet framhållit, att den verksamhet å arbetsplatser, som utövades

på grund av arbetarskyddslagen och därmed sammanhängande författningar

folie under yrkesinspektionens ämbetsuppgift och enligt anstaltens

mening liksom hittills borde bedrivas under denna myndighets uteslutande

ansvar. Det kunde icke anses tillrådligt, att representanter för ett annat statligt

organ skulle uppträda på arbetsplatserna och meddela föreskrifter eller

anvisningar i vissa hänseenden till förebyggande av yrkesfara, enär detta

skulle menligt inverka på yrkesinspektionens verksamhet. Ävenså måste det

antagas komma att verka allvarligt störande på samarbetet mellan arbetsgivare

och arbetare och mellan dessa parter och yrkesinspektionen, örn gengasbyrån

ensidigt skulle söka förbindelse med skyddsombuden. Med hänsyn

till vad nu anförts ansåge sig anstalten icke kunna tillstyrka beviljande av

anslag till en dylik särskild inspektionsverksamhet på arbetsplatserna från

gengasbyråns sida. I stället ville anstalten framhålla angelägenheten av att

yrkesinspektionen erhölle nödig förstärkning av arbetskrafterna för att på

ett tillfredsställande sätt kunna lösa sina arbetsuppgifter bland annat till

förebyggande av förgiftningsriskerna vid gengasdrift.

Statskontoret betonar, att enligt ämbetsverkets mening borde statens medverkan

till gengasförgiftningens bekämpande begränsas till forskningsuppgifter,

under det att behandlingen och vården av de gengasförgiftade borde

åligga huvudmännen för den slutna kroppssjukvården, d. v. s. landstingen och

de i landsting icke deltagande städerna. I enlighet härmed tillstyrker ämbetsverket

anvisande av 5 900 kronor för speciella forskningsuppgifter men avstyrker

framställningen, i vad den avser bidrag till ökat antal läkare och

biträden vid gengaskliniken i Stockholm.

Statskontoret framhåller vidare, att frågan huruvida den tekniskt-profylaktiska

verksamheten, som hittills ombesörjts av bränslekommissionens gengasbyrå,

borde samordnas med den medicinska forskningsverksamheten å

ifrågavarande område eller eventuellt anknytas till yrkesinspektionen, undandroge

sig i stort sett statskontorets bedömande. Oavsett hur detta organisationsspörsmål

löstes, borde emellertid enligt ämbetsverkets mening personalen

å gengasbyrån icke utökas. Då såsom gengasforskningsrådet anfört

byråns arbetsuppgifter för andra ändamål än förgiftningsfrågor numera er
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

hållit en minskad omfattning, borde den arbetskraft, som sålunda frigjorts,

kunna disponeras för intensifierad verksamhet för gengasförgiftningsfarans

bekämpande. Anslaget för gengasbyrån borde således bibehållas vid oförändrat

belopp eller 27 700 kronor.

Beträffande anslagsframställningen i övrigt framhåller statskontoret, att

ett så högt belopp som det av gengasforskningsrådet för undersöknings- och

behandlingsstationerna för gengasskadade beräknade, eller 250 000 kronor,

näppeligen torde vara erforderligt. Av dittills föreliggande uppgifter att döma

syntes man lämpligen kunna utgå från att behandlings- och undersökningsstationer

under nästkommande budgetår skulle komma till stånd vid sex lasarett

eller därmed jämförliga sjukvårdsinrättningar. Statsbidrag till sex läkares

avlöning, inklusive rörligt tillägg, utgjorde enligt ramavtalet cirka 43 000

kronor. Därest ett belopp av 7 000 kronor antoges åtgå till dessa läkares reseoch

traktamentskostnader, skulle således för ifrågavarande stationer sammanlagt

erfordras i runt tal 50 000 kronor.

Mot de beräknade beloppen för utbildningskursen för blivande gengasläkare

samt för rese- och traktamentsersättningar till rådets ledamöter har

statskontoret intet att erinra.

I enlighet härmed har statskontoret beräknat det för ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår erforderliga anslaget till (30 000 + 27 700 + 50 000 +

8 500 + 5 000) 121 200 kronor.

Framställning den 19 december 1944 och däröver

avgivna yttranden.

Med skrivelse den 19 december 1944 har medicinalstyrelsen överlämnat en

av statens gengasforskningsråd den 15 i samma månad gjord framställning

örn ytterligare medel till gengasforskningsverksamheten. Framställningen

avser dels en komplettering av den nuvarande Sabbatsbergskliniken med

expertis för neurologisk-psykiatriska undersökningar, dels ock en utvidgning

av undersöknings- och behandlingsmöjligheterna för gengasskadade i Stockholm.

I det förra avseendet yttrar rådet följande.

Erfarenheten har givit vid handen, att utredningen av misstänkta gengasskador

på gengaskliniken i Stockholm i många fall nödvändiggör anlitande av

neurologisk-psykiatrisk expertis. Undersökningar av detta slag ha i form av

konsultationer företagits under de senaste åren och på sista tiden erhållit

ökad omfattning. Utgifterna härför ha bestritts från anslaget till övriga utgifter

för gengaskliniken. Rådet hade tänkt sig att en neurolog-psykiater med

överläkarkompetens borde heltidsanställas för ändamålet. Yid under hand

gjorda förfrågningar har det visat sig, att det är osäkert, örn man för ett

dylikt, sannolikt relativt kortvarigt förordnande, kan helt och hållet förfoga

över en sådan specialist. Rådet vill därför föreslå, att framställning göres

örn ett anslag att användas antingen för anställande av en neurolog-psykiater

eller för konsulterande av en sådan. Därest anslaget beräknas till 15 000

kronor årligen och för tiden från och med den 1 december 1944, bleve kostnaden

för innevarande budgetår 8 750 kronor och för budgetåret 1945/46

15 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

För utförande av miljöundersökningar och experimentalpsykologiska funktionsprov

är neurologen-psykiatern i behov av biträde av en deltidsanställd,

kvinnlig social kurator. Framställning örn anslag för anställande av en dylik

synes sålunda jämväl böra göras. Örn kostnaden beräknas till 2 400 kronor

årligen från och med den 1 februari 1944, komrne anslagsbehovet under innevarande

budgetår att bliva 1 000 kronor och för budgetåret 1945/46 2 400

kronor.

Rörande behovet av ökade undersöknings- och behandlingsmöjligheter i

Stockholm anför rådet i huvudsak följande.

Såsom rådet i sin tidigare skrivelse framhållit, har den stora tillströmningen

av vårdsökande å gengaskliniken medfört en eftersläpning, som vid

dåvarande tidpunkt utgjorde tre veckor. Denna eftersläpning har sedermera

vuxit och utgör för närvarande icke mindre än sex veckor, vilket alltså utgör

den tid, som flertalet vårdsökande måste vänta, innan de kunna undersökas.

Förhållandet, som allvarligt äventyrar en rättidig undersökning och behandling

av gengassjuka och som givetvis även framkallat starkt missnöje bland

dessa, sammanhänger dels med en ökning av antalet vårdsökande, dels med

en ständig utvidgning av klinikens indirekta arbetsuppgifter, såsom telefonkonsultationer,

utskrift av rapporter och yttranden till olika myndigheter

m. m. Därjämte har rådet, varom medicinalstyrelsen i annat sammanhang

underrättats, funnit lämpligt förorda, att gengassjuka med låggradig symtom

i regel sjukskrivas för kortare tid än vad som nu är fallet. Det härigenom

ökade antalet återbesök på kliniken kommer givetvis att ytterligare öka arbetsbördan

därstädes. Med anledning härav torde anställandet av den förut begärda

femte underläkaren icke innebära någon avlastning av den arbetsbörda,

som förelåg vid tidpunkten för framställningens avgivande.

Principiellt torde det möjligen kunna sägas, att det här gäller en fråga,

som det närmast ankommer på den lokala sjukvårdsmyndigheten att lösa.

Bortsett från den omständigheten, att kliniken icke blott besökes av i Stockholm

bosatta personer utan även av ett icke obetydligt antal i andra delar av

landet hemmahörande, vill rådet erinra örn att åtskilliga omständigheter tala

för att forskningsverksamheten tills vidare erhåller en tämligen starkt centraliserad

form. Icke minst den omständigheten att den kroniska formen av

gengasförgiftning fortfarande är en tämligen outredd företeelse, om vars

karaktär skarpa meningsbrytningar uppkommit, utgör ett argument härför.

Ett stort antal landsting hava under hänvisning till frågans oklara läge tills

vidare avböjt begära statsbidrag för anställande av särskild läkare för undersökning

och behandling av gengasskadade. Med hänsyn härtill vill rådet

bestämt hävda, att en centraliserad forskningsverksamhet under något år

framåt måste anses vara en uppgift, som det ankommer på staten att lösa.

Statens gengasforskningsråd kan icke heller anses hava något existensberättigande,

därest icke förutsättningar skapas för utredande av de rådet enligt

dess instruktion tillkommande arbetsuppgifterna.

Beträffande tillgodoseendet av nu berörda behov av ökade undersökningsoch

behandlingsmöjligheter har rådet övervägt å ena sidan inrättande av

ytterligare en gengasklinik i Stockholm och å andra sidan en utvidgning av

gengaskliniken å Sabbatsbergs sjukhus. I båda fallen förutsattes den utvidgade

verksamheten icke fortgå längre än till den 1 januari 1946, då gengasförgiftningsfrekvensen

antages hava avsevärt nedgått. Örn de skilda alternativen

yttrar rådet bland annat följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Enligt uppgift, som under hand erhållits av sjukhusdirektören i Stockholm,

skulle för ändamålet kunna disponeras en S:t Görans sjukhus tillhörig,

mindre byggnad, innehållande två större sjuksalar, dagrum, tekök m. m. under

förutsättning att de patienter, som för närvarande vårdas därstädes, kunna

överföras till Söderby sjukhus. Detta sammanhänger i sin tur med möjligheten

att för detta ändamål kunna anskaffa ny personal, enär den nuvarande

icke velat finna sig i en förflyttning av arbetsplatsen till Söderby. En ytterligare

förutsättning vore, att samtliga med inredning och eventuella omändringar

av byggnaden ävensom med anställande av personal därstädes förenade

kostnader bestredes med statsmedel och att staden även erhölle gottgörelse

för hyran, enär staden ansåge sig ha fullgjort sina skyldigheter med avseende

å vården av gengassjuka med de relativt betydande kostnader, som varit förenade

med inrättandet av och stadens andel i driften av kliniken å Sabbatsbergs

sjukhus.

Besöksfrekvensen å kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus utgör enligt senaste

statistik cirka 1 080 besök i månaden, varav cirka 17 % utgöras av förstagångsbesök

och resten av återbesök. På grund av undersökningens omfattande

natur sysselsätter ett förstagångsbesök en läkare i genomsnitt en timme och

ett återbesök en halv timme. Statistiken visar vidare, att Sabbatsbergskliniken

endast förmår omhändertaga ett antal förstagångsbesökare, som motsvarar

63 % av dem som dagligen för första gången söka vård å kliniken. Härav

kan dragas den slutsatsen, att den nya kliniken eller utvidgningen av den

gamla bör givas en kapacitet, som motsvarar minst 50 % av den nuvarandes.

Kostnaderna för en ny klinik torde approximativt kunna beräknas sålunda:

omändringar av byggnaden (engångskostnad) ............ kronor 10 000

inredning och undersökningsmateriel (engångskostnad) » 18 000 28 000

hyra (inklusive värme och lyse) ................................. » 6 000

diverse omkostnader ................................................ » 5 500 n 500

en överläkare (heltidstjänst) .................................... » TöÖÖO

en underläkare ...................................................... » 8 400

en underläkare ...................................................... » 7 200

en halvtidsanställd otoneurolog .............................. » 6 000

psykiatriska konsultationer ....................................... » 7 500

en psykiatrisk kurator (halvtidsanställd) .................. » 2 400

en social kurator (heltidsanställd) ........................... » 7 200

ett tekniskt biträde ................................................ » 3 300

ett skrivbiträde ...................................................... >, 3 300

en sköterska ......................................................... » 4 800

ett sköterskebiträde ................................................ » 3 000 68 100

Personalkostnaderna äro beräknade för helt år. Under förutsättning att

verksamheten igångsättes den 1 februari 1945 och avvecklas den 1 januari

1946 ävensom att samtliga engångskostnader belasta innevarande budgetår

bleve kostnaderna för innevarande budgetår cirka 61 200 kronor, varav engångskostnader

28 000 kronor, samt för budgetåret 1945/46 39 800 kronor.

Rådet har tänkt sig att, därest den nya kliniken skulle komma till stånd,

de vårdsökande skulle mottagas på en gemensam central, från vilken varannan

sökande skulle hänvisas till den nuvarande gengaskliniken och varannan

till den nya kliniken.

Då det emellertid är osäkert, huruvida ifrågavarande nya klinik å S:t Görans

sjukhus kan komma till stånd, har rådet övervägt ett alternativ, utgörande en

sämre men framkomlig lösning av frågan och innebärande en utvidgning av

den nuvarande kliniken å Sabbatsbergs sjukhus. Möjligheten att erhålla nya

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

lokaler å Sabbatsbergs sjukhus är visserligen mycket begränsad. Ett eller ett

par utrymmen i källarvåningen till den byggnad, där gengaskliniken är inrymd,

torde emellertid kunna få disponeras för ändamålet och sannolikt utan

erläggande av hyra. Därjämte torde man kunna ordna skiftarbete för personalen

å kliniken, varigenom den effektiva arbetsdagen förlänges. Följande

utgifter torde böra beräknas för ifrågavarande alternativ:

undersökningsmateriel (engångsutgift) ................................. kronor 4 000

diverse omkostnader ......................................................... »- 4 000

en biträdande överläkare .............................. kronor 12 000

en underläkare ............................................. » 8 400

en underläkare ............................................. » ^ 200

ett tekniskt biträde ....................................... » 3 300

ett skrivbiträde .......................................... » 3 300 » 34 200

Kostnaderna bleve för innevarande budgetår cirka 19 900 kronor, varav engångskostnader

4 000 kronor, samt för budgetåret 1945/46 19100 kronor.

Rådet tillägger, att, då särskilda läkare för undersökning och behandling

av gengasskadade synes bliva anställda inom allenast fyra landstingsområden

under innevarande budgetår, en betydande del av det av riksdagen beviljade

anslaget till åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift icke

kommer att disponeras för avsett ändamål.

Under hänvisning till det anförda hemställer rådet,

dels att för utförande av neurologisk-psykiatriska undersökningar vid

Sabbatsbergskliniken äskas ett förslagsanslag av 9 750 kronor för innevarande

budgetår och 17 400 kronor för budgetåret 1945/46,

dels ock att för utökning av den kliniska undersökningen och behandlingen

av gengasskadade under tiden 1 februari—31 december 1945 äskas ett

förslagsanslag av 61 200 kronor för innevarande budgetår och 39 800 kronor

för budgetåret 1945/46.

Medicinalstyrelsen har för egen del tillstyrkt gengasforskningsrådets framställning

om medel till utförande av neurologisk-psykiatriska undersökningar

vid Sabbatsbergskliniken. Därvid har styrelsen upplyst, att arvodet till den

sociala kuratorn för denna verksamhet måste beräknas efter ett belopp av

3 200 kronor per år i stället för av rådet angivna 2 400 kronor, varför kostnaderna

för ifrågavarande undersökningar borde beräknas till 10 083 kronor

under innevarande budgetår och till 18 200 krönor för nästa budgetår.

Rörande frågan örn ordnandet av utvidgade undersöknings- och behandlingsmöjligheter

i Stockholm vitsordar styrelsen behovet därav samt anför i övrigt

följande.

Det är här fråga örn en försöksverksamhet av vetenskaplig karaktär med

för staten mycket vittgående konsekvenser. Oklarhet örn hur gengasfallen

rätteligen böra behandlas skapar å ena sidan risk för utbetalande i onödan

av mycket stora belopp, å andra sidan lätt — vid mera restriktiv bedömning —

allmän olust. Det gäller här dels att genom en förhållandevis kort försöksverksamhet

åstadkomma rättvisa och för alla parter godtagbara normer beträffande

samhällets skyldigheter gentemot dem, som drabbats av en många

gånger allvarlig yrkessjukdom, dels ock att med ledning av de vunha undersökningsresultaten

ytterligare effektivisera och utbygga de skyddsåtgärder

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

mot koloxidförgiftning genom gengasdrift, som av yrkesinspektionen ock

andra samhällets organ böra tillämpas. Dessutom bör framhållas, att en stor

del av de vid gengaskliniken i Stockholm omhändertagna vårdsökandena är

från annan ort än Stockholms stad. Den tveksamhet i fråga örn anställande

med statsbidrag av gengasläkare vid landsortens sjukhus, som kommit till

synes, torde till en väsentlig del bero på att vederbörande avvakta resultaten

av det utvidgade normskapande undersöknings- och forskningsarbetet vid

centralanstalten i Stockholm. Medicinalstyrelsen får därför tillstyrka, att

erforderlig utvidgning av verksamheten i Stockholm bekostas av statsmedel.

I valet mellan de av gengasforskningsrådet framförda tvenne alternativen,

avseende det ena ett iordningställande och ianspråktagande av vissa lokaler

å S:t Görans sjukhus, det andra utnyttjande av vissa källarutrymmen inom

Sabbatsbergs sjukhus, vill medicinalstyrelsen förorda det förstnämnda alternativet,

framförallt med hänsyn därtill att Sabbatsbergs-alternativet icke

bereder erforderligt utrymme för det neurologisk-psykiatriska arbetet. Dessutom

skulle S:t Görans-alternativet medföra den fördelen att genom hänvisning

av varannan sökande till den ena och varannan sökande till den andra

kliniken tvenne undersökningsserier skulle erhållas. Jämförelsen mellan de

båda seriernas resultat kan förväntas giva värdefulla rön till belysande av

frågan, i vad mån olika undersökares i viss mån subjektiva inställning kan

påverka fallens slutliga bedömning.

Kostnaden för den nya gengaskliniken uppskattar styrelsen till 61533

kronor för innevarande budgetår och 40 200 kronor för nästa budgetår. Skillnaden

mellan dessa belopp och de av gengasforskningsrådet för samma ändamål

beräknade föranledes av att arvodet för den psykiatriska kuratorn av gengasforskningsrådet

upptagits till 2 400 kronor för år i stället för 3 200 kronor,

vilket belopp medicinalstyrelsen anser böra utgå. Därigenom skulle arvodet

till sagda kurator under fem månader av innevarande budgetår höjas med 333

kronor och under sex månader av budgetåret 1945/46 med 400 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer medicinalstyrelsen, att —

utöver vad som tidigare begärts — av anslaget till åtgärder i anledning av

förgiftningsfaran vid gengasdrift måtte för innevarande budgetår få disponeras

(10 083 + 61 533) 71 616 kronor samt att för motsvarande ändamål

under nästa budgetår måtte äskas (18 200 + 40 200) 58 400 kronor.

Över denna framställning hava yttranden avgivits av Stockholms stads sjukhusdirektion,

styrelsen för statens institut för folkhälsan, statskontoret samt

direktionen för karolinska sjukhuset.

Stockholms stads sjukhus direktion finner det angeläget, att utvidgade

undersöknings- och behandlingsmöjligheter för gengasskadade i Stockholm

snarast möjligt åvägabringas. En utvidgning av den nuvarande Sabbatsbergskliniken

kan enligt direktionen icke genomföras på grund av lokalbrist.

Däremot förklarar sig direktionen villig att upplåta den omnämnda paviljongen

vid S:t Görans sjukhus mot en årlig hyra av 6 000 kronor, inklusive

värme, lyse, vatten och underhåll av byggnaden samt på villkor, att kostnaderna

för erforderliga ändrings- och förbättringsarbeten ävensom för anskaffning

av inredning och instrument bestridas av staten. Förutsättning för upplåtelsen

är emellertid, att andra vårdplatser kunna anskaffas för det 30-tal

tuberkulospatienter, som för närvarande vårdas inom paviljongen. Åtgärder

i sådant syfte äro föremål för undersökning, som dock ännu ej lett till re
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215. 15

sultat. Direktionen kan följaktligen ej lämna definitivt medgivande till upplåtelsen,

förrän utrymningsfrågan blivit löst.

Styrelsen för statens institut för folkhälsan yttrar:

En utvidgning av den kliniska forskningsverksamheten rörande s. k. kronisk

gengasförgiftning synes styrelsen väl motiverad. Möjligheterna för gengasförgiftade

att erhålla vård i Stockholm torde även böra förbättras, enär

de nuvarande resurserna rent kvantitativt synas vara otillräckliga.

Yad beträffar det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget vill styrelsen

för sm del förorda, att den nya kliniken förlägges till annan anstalt än Sabbatsberg.

Det synes styrelsen lämpligt, att, då forskningsverksamhet är en

staten åvilande uppgift, den nya institutionen anknytes till av staten drivet

kroppssjukhus, serafimerlasarettet eller karolinska sjukhuset. Till chef för

kliniken torde en neurologiskt-psykiatriskt särskild förfaren läkare böra utses.

Styrelsen tillstyrker vidare, att en neurolog-psykiater med överläkarkompetens

anställes vid den nuvarande gengaskliniken.

Styrelsen tillåter sig i detta sammanhang erinra, att styrelsen vid tidigare

tillfällen betonat vikten av att förebyggande åtgärder av teknisk art vidtagas

för ernående av en minskning av antalet skadefall. Det är tydligt, att, örn en

effektiv profylax komme till stånd, den medicinska verksamheten på området

åtminstone såvitt gäller sjukvården skulle kunna begränsas.

Statskontoret erinrar om att ämbetsverket i tidigare utlåtanden angående

åtgärder för gengasförgiftningens bekämpande intagit den ståndpunkten, att

statens medverkan borde begränsas till forskningsuppgifter, under det att

behandlingen och vården av de gengasförgiftade borde åligga huvudmännen

för den slutna kroppssjukvården. Så länge dylikt forskningsarbete bedreves,

borde således enligt statskontorets mening staten påtaga sig därmed sammanhängande

kostnader. Härefter fortsätter ämbetsverket:

Med hänsyn till de av medicinalstyrelsen framlagda förslagen örn väsentligt

ökat stöd från statens sida till den i Stockholm anordnade kliniska undersökningen

och behandlingen av gengasskadade måste statskontoret finna det

önskvärt, att en bättre åtskillnad än som för närvarande är fallet kunde

genomföras mellan den medicinska forskningsverksamheten och sjukvårdande

uppgifter av kommunal karaktär. Ur denna synpunkt vore det angeläget, att

den vetenskapliga forskningen ävensom sådan sjukvård, som är att anse såsom

en nödvändig förutsättning för forskningens bedrivande, förlädes till

något statligt sjukhus — karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet —

helst som därigenom komme att erhållas tillgång till konsulterande expertis

inom olika fackområden. Härvid må särskilt framhållas, att vid serafimerlasarettet

finnes neurologisk och vid karolinska sjukhuset psykiatrisk sakkunskap.

Därest det ur forskningssynpunkt skulle anses erforderligt med

två vid sidan av varandra verkande vetenskapliga institutioner, skulle den till

gongaskliniken vid Sabbatsbergs sjukhus förlagda forskningsverksamheten

tills vidare kunna bibehållas dock med den reducerade omfattning, som betingas

av att ett nytt forskningsorgan inrättats.

I anslutning till vad sålunda anförts anser sig statskontoret icke kunna

tillstyrka bifall till medicinalstyrelsens förslag, i vad de avse ökat statsanslag

till Stockholms stad för åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift.

I anledning av vad vid remissbehandlingen sålunda framkommit har

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

direktionen för karolinska sjukhuset anmodats yttra sig. Direktionen har i

utlåtande den 13 februari 1945 till en början anfört följande.

I avgivna yttranden hava styrelsen för statens institut för folkhälsan och statskontoret

föreslagit, att av medicinalstyrelsen ifrågasatt utökad mottagning av

gengasskadade skulle förläggas till karolinska sjukhuset eller Serafimerlasarettet.

Dessa sjukhus äro avsedda för den medicinska undervisningen och forskningen.

Ur undervisningssynpunkt synes ifrågavarande klientel vara utan

större betydelse. Däremot kan detsamma ur forskningssynpunkt vara av visst

intresse. Med hänsyn härtill anser sig direktionen icke böra ställa sig avvisande

till nämnda förslag, under förutsättning att den behövliga utökningen

av möjligheterna för de gengasskadades undersökning och behandling icke

kan lämpligare tillgodoses på annat sätt.

I fråga örn möjligheterna att vid karolinska sjukhuset anordna mottagning

av gengasskadade har direktionen åberopat ett av överläkaren för sjukhusets

medicinska klinik, professorn Nanna Svartz avgivet yttrande, varav

framgår, att begränsade möjligheter härför föreligga. Professor Svartz yttrar

bland annat:

Under den tid av dagen, då karolinska sjukhusets polikliniker vanligen

hållas öppna, kunna lokaler icke ställas till förfogande för de undersökningar,

varom här äro fråga. Ej heller finnes personal, som på ordinarie arbetstid

kan åtaga sig detta arbete. En mottagning i begränsad utsträckning för gengasfall

skulle däremot möjligen kunna anordnas på medicinska polikliniken

efter den vanliga mottagningens slut och med annan personal än den vid

polikliniken anställda. Verksamheten skulle i så fall lämpligen ordnas på

följande sätt.

Mottagning skulle kunna äga rum på den medicinska poliklinikens lokaler

vardagar mellan 17.30 och 19.30. Örn dylik mottagning anordnas, bör fördelning

av klientelet mellan de båda gengaspoliklinikerna ske från en central

byrå. Endast personer, vilka hänvisas från denna byrå, böra emottagas för

undersökning. Förslagsvis kunde var tredje sökande hänvisas till karolinska

sjukhuset. Vid fördelningen av klientelet bör tillses, att samma person icke

under samma tidsperiod söker på båda gengaspoliklinikerna. Örn klinisk

observation skulle visa sig önskvärd för mera komplicerade sjukdomsfall,

skulle sex platser eventuellt kunna ställas till förfogande för detta ändamål

på den medicinska kliniken.

Behovet av personal för verksamheten och kostnaderna för densamma uppskattar

direktionen för helt år sålunda.

1 överläkare (arvode) ...................................................... kronor 15 000

2 underläkare (Ex 22) ...................................................... » 17 858

1 otoneurolog (konsult, arvode) ....................................... » 6 000

1 laborationssköterska (halvtidstjänst, Eo 7) ........................ » 2 184

1 polikliniksköterska (halvtidstjänst, Eo 7) ........................... » 2 184

1 social kurator (Eo 10) ................................................... » 5 062

1 socialassistent (arvode) ................................................... » 2 400

1 skrivbiträde (Ex 4) ...................................................... » 3 775

1 städerska (U 1) ............................................................ » 2 959

Summa kronor 57 422

För materiel och diverse övriga omkostnader för verksamheten beräknar

direktionen ett belopp av förslagsvis 6 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj-.ts proposition nr 215.

Direktionen tillägger, att den med hänsyn till att den begränsade mottagningstiden

för gengasskadade övervägt, huruvida halvtidsanställning kunde

ifrågakomma beträffande större del av personalen än vad som framgår av

sammanställningen. Då emellertid en sådan reduktion av arbetstiden skulle

kunna äventyra effektiviteten av det utrednings- och forskningsarbete, som

borde vara förenat med en verksamhet av ifrågavarande slag, hade direktionen

icke velat förorda en sådan minskning av den föreslagna personalens arbetstid.

Beträffande klientelets fördelning mellan gengasklinikerna ansluter sig

direktionen till professor Svartz’ yttrande.

Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, föreligga till prövning två

framställningar i ämnet, vilka till väsentliga delar komplettera varandra men

i vissa delar beröra en och samma sida av verksamheten. Frånsett frågan

örn medelsanvisning till vissa speciella forskningsuppgifter av begränsad omfattning

•—■ vilka torde få anses falla inom ramen för det för innevarande

budgetår anvisade anslaget — träda bland de spörsmål, som framlagts till

bedömande i framställningarna särskilt följande i förgrunden, nämligen

1) frågan örn anordnande i Stockholm av ytterligare undersöknings- och behandlingsmöjligheter

för gengasskadade, 2) frågan om komplettering av den

nuvarande sabbatsbergskliniken med särskild expertis och annan personal

m. m. samt 3) frågan om organisationen av den tekniskt-profylaktiska verksamheten.

Det synes mig lämpligt att taga ställning till dessa frågor i nu

nämnd ordning och därefter övergå till behandling av framställningarna i

övrigt.

Till stöd för en utökning av undersöknings- och behandlingsmöjligheterna

i Stockholm har främst åberopats den ständigt stigande

arbetsbördan för gengaskliniken vid Sabbatsbergs sjukhus. Denna har bland

annat tagit sig uttryck däri, att den tid, som flertalet vårdsökande vid denna

klinik fått vänta, innan undersökning av dem kunnat verkställas, i december

1944 stigit till sex veckor och i åtskilliga fall utgjort nio veckor. Därefter

har, efter vad jag inhämtat, väntetiden stigit ytterligare. Någon väsentlig

minskning av besöksfrekvensen torde icke vara att påräkna under innevarande

kalenderår. Enligt ett nyligen gjort uttalande av chefen för bränslekommissionen

torde man nämligen få räkna med att gengasdrift måste anlitas för

vårt transportväsen i ungefär nuvarande omfattning under det närmaste året

framåt, även om importen av flytande bränsle skulle komma igång. Ej heller

lärer någon nämnvärd avlastning av sabbatsbergskliniken vara att förvänta

genom inrättande av lokala undersöknings- och behandlingsstationer i angränsande

län. Det stora flertalet landsting synes tyvärr hava ställt sig tveksamt

till inrättande av dylika stationer med hänsyn till det oklara läge, vari frågan

om diagnosen och behandlingen av gengasskador befinner sig. Under sådana

förhållanden anser jag mig icke kunna underlåta att nu påkalla medverkan

från statens sida till anordnande i Stockholm av ytterligare undersökningsoch

behandlingsmöjligheter för gengasskadade.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 215.

304 45 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

För tillgodoseende av nu ifrågavarande behov hava tre alternativa förslag

framförts. Ett av dessa — utvidgning av den nuvarande kliniken vid Sabbatsbergs

sjukhus — anser sjukhusdirektionen i Stockholm icke genomförbart på

grund av lokalbrist och torde alltså redan från början böra avföras ur diskussionen.

Det andra alternativet — anordnande av en provisorisk gengasklinik

vid S:t Görans sjukhus — synes realiserbart under viss förutsättning. Enligt

vad jag under hand inhämtat torde utsikterna för en lösning efter detta

alternativ vara relativt goda men full klarhet på denna punkt föreligger ännu

icke. Enklast att genomföra och fördelaktigast ur kostnadssynpunkt synes

det tredje alternativet ställa sig: anordnande av mottagning för gengasskadade

vid karolinska sjukhusets medicinska klinik. Möjligheterna att undersöka

och behandla gengasfall vid detta sjukhus uppgivas visserligen kvantitativt

sett vara tämligen begränsade, men å andra sidan torde förutsättningarna för

en ingående forskningsverksamhet på området där vara gynnsammare än annorstädes.

Detta synes mig vara desto mera beaktansvärt som läkarvetenskapen

på detta område befinner sig i utredningsstadiet och meningarna örn sjukdomens

karaktär och diagnostik äro mycket delade. Det lärer icke vara uteslutet

att viss utökning av mottagningstiden utöver den av direktionen för

sjukhuset angivna (2 timmar per dag) kan ske, därest behov därav skulle yppa

sig. Jag föreslår därför, att detta alternativ godtages. Fördelningen av klientelet

mellan de båda klinikerna torde i huvudsak böra ske enligt de grunder,

som direktionen förordat.

Den föreslagna personalorganisationen för gengasfallens undersökning

och behandling vid karolinska sjukhuset överensstämmer i sina grunddrag

med den för sabbatsbergskliniken avsedda. En viss begränsning av personalbehovet

har dock kunnat ske, främst med hänsyn till den kortare mottagningstiden

och vid sjukhuset tillgänglig psykiatrisk sakkunskap. Förslaget föranleder

ingen annan erinran från min sida än att åtminstone en av de tre

läkarna bör kunna tjänstgöra på halvtid till dess närmare erfarenhet örn läkarbehovet

vunnits och att, då här är fråga örn en provisorisk anordning, samtlig

personal torde böra anställas mot avlöning i form av arvode. De föreslagna

lönebeloppen torde kunna i huvudsak godtagas med den jämkning, som kan

påkallas med hänsyn till förkortning av arbetstiden. Eventuellt torde därjämte

för vissa befattningshavare mindre jämkningar böra vidtagas till vinnande

av större överensstämmelse med arvodena vid sabbatsbergskliniken.

Möjlighet torde vidare böra föreligga för Kungl. Majit att medgiva förstärkning

av personalen, därest så skulle visa sig erforderligt.

Verksamheten torde icke kunna påbörjas före den 1 april 1945 och kan

förväntas pågå omkring ett år. Från denna utgångspunkt torde för avlöningar

böra beräknas ett belopp av omkring 15 000 kronor under innevarande budgetår

och 45 000 kronor under nästa budgetår. Till materiel och diverse omkostnader

torde böra avses ett belopp av 3 000 kronor för vartdera budgetåret.

Vid ett godtagande av detta förslag torde det kunna ifrågasättas, huruvida

staten skall lämna bidrag till förstärkning av personalen vid sabbatsbergskliniken.

I sådant hänseende har i den första framställningen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

påkallats medel till anställande av en femte underläkare jämte ett tekniskt

biträde och ett skrivbiträde, räknat från och med den 1 november 1944. Under

hand har upplysts, att behovet av en ytterligare läkarkraft provisoriskt tillgodosetts

därigenom, att Stockholms stads spårvägsbolag åtagit sig att tills vidare

avlöna en särskild läkare vid kliniken på villkor, att denne enbart avsåges för

bolagets personal. Någon anledning att rubba på denna anordning, som tillgodoser

speciella behov för Stockholms stads vidkommande, synes mig icke

föreligga. Till frågan örn anvisande av medel till avlöning av ytterligare

biträdespersonal vid kliniken torde ställning icke heller nu böra tagas. Skulle

behov av denna personal alltjämt förefinnas, sedan mottagningarna vid karolinska

sjukhuset öppnats, eller skulle eljest förhållandena så påfordra,

torde Kungl. Majit få förutsättas äga möjlighet att med anlitande av förevarande

anslag besluta örn den medelsanvisning från statens sida, som kan

bli erforderlig för verksamhetens bedrivande i tillräcklig omfattning.

Medel har vidare påkallats för arvoden åt dels två otoneurologer, räknat

från och med den 1 juli 1944, dels ock en neurologisk-psykiatrisk expert

jämte biträde åt denne, räknat från och med den 1 november 1944. I anledning

härav vill jag erinra örn att medel för otoneurologiska undersökningar

redan för innevarande budgetår beräknats inom ramen för det till sabbatsbergskliniken

avsedda totalbeloppet av 30 000 kronor. Härutinnan torde

någon ändring icke böra ske för nästa budgetår. I fråga örn de neurologiskpsykiatriska

undersökningarna vill jag med hänsyn till vad gengasforskningsrådet

anfört icke motsätta mig, att visst belopp avses för detta ändamål. Beloppet

torde emellertid tills vidare böra begränsas till 12 000 kronor för år.

Med hänsyn till att det under löpande budgetår visat sig nödvändigt att i relativt

betydande omfattning anlita dylik expertis, torde för detta budgetår böra

beräknas ett belopp av 6 000 kronor. Härutöver torde, räknat från och med

den 1 april 1945, böra avses ett belopp av 3 000 kronor för år till biträde

vid verkställande av miljöundersökningar och experimentalpsykologiska funktionsprov.

I enlighet härmed skulle för ifrågavarande undersökningar erfordras

ett sammanlagt belopp av (6 000 + 750) 6 750 kronor för innevarande

budgetår och (12 000 + 3 000) 15 000 kronor för nästa budgetår.

Vissa skäl synas mig även tala för att staten lämnar bidrag till inredning

och utrustning av de ytterligare lokaler, som Stockholms stad ställt till gengasklinikens

förfogande. Mot det härutinnan äskade beloppet, 6 000 kronor,

har jag intet att erinra.

Vad härefter angår frågan örn organisationen av den teknisktprofylaktiska

verksamhet, som hittills handhafts av bränslekommissionens

gengasbyrå, delar jag gengasforskningsrådets och medicinalstyrelsens

uppfattning, att densamma i princip bör administrativt samordnas med den

medicinska forskningsverksamheten på området. Praktiska svårigheter synas

dock för närvarande mota att vidtaga en sådan åtgärd. För att vid lämplig

tidpunkt underlätta en överflyttning av verksamheten från bränslekommissionen

till medicinalstyrelsen torde för verksamheten erforderliga medel böra

från och med nästa budgetår anvisas under förevarande anslag. Kostnaden

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

för nämnda verksamhet beräknas för närvarande till 27 700 kronor för år. Jag

vill erinra om att medel till denna verksamhet för nästa budgetår icke beräknats

under elfte huvudtitelns anslag till kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat.

Emellertid har gengasforskningsrådet och medicinalstyrelsen ansett, att —

utöver nämnda belopp — medel erfordras för anställande av dels en person

med uppgift att lämna anvisningar och råd till avhjälpande av fel å gengasa8§reSat

samt utföra visst statistiskt arbete, dels ock en person med uppgift

att i samverkan med skyddsombuden sprida ökad kunskap om gällande

skyddsföreskrifter på området, båda räknat från och med den 1 november

1944. I egenskap av yrkesinspektionens chefsmyndighet har riksförsäkringsanstalten

— i likhet med två reservanter inom gengasforskningsrådet — ställt

sig avvisande till en dylik utvidgning av gengasbyråns verksamhet under

framhållande av att densamma kunde komma att menligt påverka yrkesinspektionens

verksamhet. I stället borde enligt riksförsäkringsanstalten yrkesinspektionen

erhålla nödig förstärkning av sina arbetskrafter. Jag vill med anledning

härav erinra örn att Kungl. Majit genom beslut den 17 november 1944

medgivit, att tre vakanta befattningar inom yrkesinspektionen finge återbesättas.

Vidare har jag inhämtat, att den förstnämnde befattningshavarens rådgivningsverksamhet

skulle begränsas till fordonstekniska detaljer och icke

avse anordningar å själva arbetsplatserna, varför verksamheten väsentligen

torde falla utanför yrkesinspektionens arbetsområde. Den andre befattningshavaren

skulle delvis tjänstgöra som social kurator med uppgift, bland

annat, att underlätta erforderligt arbetsombyte för gengasskadade personer.

Båda befattningshavarna skulle dessutom arbeta i nära samråd med yrkesinspektionens

chefsmyndighet. Under sådana förhållanden torde några allvarligare

olägenheter för yrkesinspektionens del icke behöva befaras. Och då

erfarenheten ådagalagt, att behov av en sådan kompletterande verksamhet

föreligger, anser jag mig böra tillstyrka gengasforskningsrådets förslag härutinnan.

Mot de för ändamålen beräknade beloppen, 7 200 respektive 3 600 kronor

för år, har jag intet att erinra. Då det visat sig nödvändigt att besätta befattningen

som kurator redan i november månad 1944, torde medel för densamma

böra beräknas från och med nämnda månad. För den andra befattningen åter

torde det vara tillfyllest att beräkna medel från och med den 1 nästkommande

april. Detta innebär, att för nu nämnda ändamål skulle erfordras ett

belopp av 4 200 kronor för innevarande budgetår och 10 800 kronor för nästa

budgetår. Det totala medelsbehovet för den tekniskt profylaktiska verksamheten

under nästa budgetår skulle i enlighet härmed bli (27 700 + 10 800)

38 500 kronor. Med hänsyn till väntad minskning av denna verksamhet torde

dock detta belopp kunna avrundas till förslagsvis 35 000 kronor.

Beträffande de lokala undersöknings- och behandlingsstationerna

föreligga för närvarande icke tillräckliga hållpunkter för ett bedömande

av medelsbehovet under nästa budgetår, i det att endast ett fåtal

huvudmän anmält som avsikt att inrätta dylika. Medicinalstyrelsen har för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

sin del ansett, att för ändamålet borde avses 250 000 kronor eller det belopp,

vartill kostnaderna ursprungligen beräknats. Statskontoret har med ledning

av de från huvudmännen inkomna uppgifterna förordat, att medel beräknas

för sex stationer, och uppskattat utgifterna härför, inklusive läkarnas reseoch

traktamentskostnader för besök å arbetsplatser med stationär gengasdrift,

till 50 000 kronor. Själv anser jag, att för detta ändamål icke bör upptagas

lägre belopp än 90 000 kronor, motsvarande den ungefärliga kostnaden

för tio stationer. Jag vill i anslutning härtill understryka angelägenheten av

att huvudmännen, var inom sitt område, beakta behovet av dylika stationer.

Mot gengasforskningsrådets, av remissmyndigheterna understödda framställning

i övrigt har jag intet att erinra. Till utbildningskurs för blivande

gengasläkare torde alltså böra beräknas ett belopp av 8 500 kronor samt till

rese- och traktamentsersättningar åt gengasforskningsrådets ledamöter ett belopp

av 5 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle medelsbehovet till åtgärder

i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift utgöra för innevarande budgetår

ytterligare cirka 35 000 kronor samt för nästa budgetår omkring 230 000

kronor. Jag vill tillägga, att de angivna delbeloppen i åtskilliga fall endast

äro preliminära och att jämkningar av desamma därför kunna bliva nödvändiga.

Kostnaderna för den utvidgade verksamheten under innevarande budgetår

torde böra bestridas från det å gällande riksstat uppförda förslagsanslaget till

åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift å 150 000 kronor.

Med hänsyn till omfattningen av den förordade utvidgningen torde riksdagen

böra beredas tillfälle att taga ställning till densamma även för löpande budgetår.

Det för nästa budgetår erforderliga anslaget torde böra upptagas till

ett belopp av 230 000 kronor. Å Kungl. Maj :t torde få ankomma att meddela

närmare bestämmelser rörande anslagets användning.

Till sist vill jag framhålla, att min uppmärksamhet blivit fäst på en uppkommen

vetenskaplig tvist örn den rätta bedömningen av ett antal gengasfall,

som förelegat till prövning inom riksförsäkringsanstalten. Enligt vederbörande

undersökningsläkare har gengasförgiftning i dessa fall förelegat, medan annan

medicinsk auktoritet ansett fallen ha haft neurotisk karaktär. Denna tvist

har av förklarliga skäl skapat osäkerhet hos riksförsäkringsanstalten, huruvida

i dessa fall ersättning borde utgå såsom vid yrkessjukdom. Enligt vad jag

inhämtat har emellertid anstalten, sedan yttrande beträffande fallens medicinska

bedömning avgivits av medicinalstyrelsen efter gengasforskningsrådets

hörande, vid prövning av ersättningsfrågan i praktiskt taget alla gengasfall

följt vederbörande undersökningsläkares utlåtande. Då det icke synes mig

rimligt, att den sjukes rätt till ersättning skall röna inverkan av att olika

medicinska auktoriteter hava en sinsemellan skiljaktig uppfattning i en fråga,

där det vetenskapliga ställningstagande ännu icke är slutgiltigt, vill jag i anledning

av vad sålunda förekommit uttala min anslutning till den uppfattningen,

att ersättning för yrkessjukdom i fall av nu angiven art som regel

icke bör förvägras den sjuke, där denne enligt intyg från vederbörande under
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

sökningsstation lider av gengasförgiftning eller sannolika skäl för dylik förgiftning

befunnits föreligga.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift

för budgetåret 1945/46 å driftbudgeten under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av .................. kronor 230 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Bergström.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. AK 3TU 1945:17 Utlåtande i anledning av väckt motion angående åtgärder mot gengasfaran. s. 25 i texten
  2. Rskr. 1945:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i anledning av förgiftning sfaran vid gengasdrift. a1 i texten
  3. SU 1945:68 Statsutskottets utlåtande nr 68 s. 1 i texten