Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till läroanstalterna för blindo och dövstumma m. m

1945-03-02 · 114 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 109 av 114 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:221, Angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till läroanstalterna för blindo och dövstumma m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 221.

1

Nr 221.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående vissa anslag

för budgetåret 1945/46 till läroanstalterna för blindo

och dövstumma m. m.; given Stockholms slott den

2 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesisastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,

Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför härefter

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén:

Enligt den till 1945 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde

huvudtiteln, punkterna 195 och 199 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna
dels

till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 374 200

kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av

204 900 kronor;

Bihang lill riksdagens protokoll 1915. 1 sami. Nr 221.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 221.

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda nied komplicerat lyte: Avlöningar

ett förslagsanslag av 216 000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

ett förslagsanslag av 101 700 kronor;

dels till Dövstumskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 180 000

kronor;

dels ock till Dövstumskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av 596 700

kronor.

Sedan utredningen i dessa ärenden numera slutförts, tillåter jag mig

ånyo anmäla desamma.

I. Dövstumskolväsendets organisation.

1. Frågan om nedläggande av en upptagningsskola m. m.

Frågans tidigare behandling.

Frågans behandling vid 1942 års riksdag. På förslag av Kungl. Majit

(propositionen nr 246) beslöt 1942 års riksdag,

dels att specialskolan och fortsättningsskolan i Gävle för skriv-teckenelever

skulle nedläggas och från och med budgetåret 1943/44 ersättas med en vårdanstalt

för dövstumma med komplicerat lyte, omfattande skolhem samt ett

arbetshem för män och ett för kvinnor,

dels och att en av de nuvarande fyra upptagningsskolorna för dövstumma

barn (Lund, Vänersborg, Manilla och Härnösand) skulle nedläggas med

utgången av budgetåret 1942/43.

Beträffande vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte beslöts,

att den under en övergångstid provisoriskt skulle förläggas till Gävleskolans

lokaler och sedermera flyttas till en lämplig jordbruksegendom. I skrivelse

den 20 april 1943 hemställde skolöverstyrelsen, att egendomen Mogård i

Finspångs köping, Östergötlands län, måtte inköpas för ändamålet samt att

medel måtte anvisas för erforderliga omedelbara örn- och nybyggnadsarbeten.

Då dessa emellertid tidigast kunde vara slutförda den 1 juli 1944, utgick

överstyrelsen ifrån, att överflyttningen av vårdanstalten från Gävle till

Mogård kunde ske först vid denna tidpunkt.

Statsmakternas beslut, att en av de fyra upptagningsskolorna för dövstumma

skulle nedläggas den 30 juni 1943, innefattade icke, vilken av skolorna

som skulle indragas; beträffande denna fråga skulle ytterligare utredning

äga rum. Angående denna frågas behandling år 1942 må i korthet erinras

örn följande.

Besparingsberedningen hade förordat, att upptagningsskolan i Vänersborg

skulle nedläggas, att Manillaskolan skulle undergå reparation för en upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221. 3

skattad kostnad av G00 000 kronor samt att specialskolan i Örebro för

oegentligt dövstumma skulle flyttas till Gävle.

Skolöverstyrelsen hade tillstyrkt nedläggande av Viinersborgsskolan och

reparation av Manillaskolan men förordat, att specialskolan i Örebro skulle

vara kvar och repareras för en kostnad av 51 000 kronor.

Statskontoret hade föreslagit bibehållande av Vänersborgsskolan, indragning

av Manillaskolan och reparation av Örebroskolan. Ämbetsverket hade

uppskattat de årliga besparingarna vid en indragning av Manillaskolan till

bortåt 100 000 kronor samt vid en indragning av Vänersborgsskolan till i

runt tal 36 000 kronor till att börja med och därefter 48 000 kronor.

För egen del framhöll dåvarande departementschefen i propositionen

1942: 246 i huvudsak följande.

Vid bedömandet, vilken upptagningsskola, som borde nedläggas, syntes

skolorna i Härnösand och Lund utan vidare böra lämnas ur räkningen, varför

valet måste stå mellan skolorna i Vänersborg och på Manilla. Vilkendera

av dessa två^skolor, som än valdes för nedläggande, kunde vägande skäl

åberopas för åtgärden. Skulle de beräkningar rörande årliga besparingar vid

ett nedläggande av Manillaskolan, på vilka statskontoret grundat sitt förslag,

visa sig riktiga, borde detta alternativ föredragas. Det kunde dock

för det dåvarande icke anses klarlagt, huruvida dessa beräkningar vore hållbara.

Men även örn de upptoges med försiktighet, syntes dock den av statskontoret

föreslagna lösningen ställa sig ekonomiskt fördelaktigare än det

alternativ, skolöverstyrelsen förordat, därest detta senare innebure att någon

flyttning av Manillaskolan icke borde förekomma. Särskilt markerad bleve

skillnaden ur besparingssynpunkt, örn den ekonomiskt fördelaktiga samorganisationen

mellan upptagnings- och fortsättningsskolorna i Vänersborg

ansåges kunna för framtiden bibehållas. — Ur pedagogisk synpunkt vore

det föga lämpligt, att en skola för dövstumma läge inom en storstad, såsom

vore fallet med Manillaskolan. En förläggning till ett mindre samhälle vore

ur denna synpunkt avgjort att föredraga.

Dövstumskolbyggnaden på Manilla vore i behov av att snarast underkastas

tämligen omfattande reparation och ombyggnad. Jämväl för specialskolan

i Örebro planerades betydande om- och tillbyggnadsarbeten. I fråga

örn båda dessa skolor hade tidigare tanken på förflyttning till Gävleskolans

lokaler varit uppe. Beträffande Örebroskolan kunde en förflyttning till Gävle

mycket väl tänkas och skulle medföra inbesparing av byggnadskostnader.

Därest Manillaskolan gjordes till föremål för sådan flyttning, skulle emellertid,

såsom skolöverstyrelsen framhållit, också därigenom — samtidigt

som vissa olägenheter icke skulle utebliva — ekonomiska och pedagogiska

fördelar vinnas, ägnade att försvaga skälen för ett nedläggande av denna

upptagningsskola. I likhet med överstyrelsen ansåge departementschefen det

förhållandet, att seminariet för dövstumlärare vore anknutet till Manillaskolan,

icke utgöra hinder för att denna skola förflyttades, enär lärarutbildningen,

örn den efter flyttningen icke lämpligen skulle kunna bedrivas vid

samma skola, utan olägenhet kunde förläggas till skolan i Lund. Departementschefen

erinrade också örn att 1939 års lagtima riksdag i sin skrivelse

nr 379 uttalat sig för Manillaskolans flyttning till annan ort.

De föreliggande förhållandena syntes vara sådana, att nedläggande av

Vänersborgs- eller Manillaskolan samt byggnadsarbeten för sistnämnda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 221.

skola eller Örebroskolan icke borde beslutas, förrän det blivit klart, om och

när Gävleskolans lokaler kunde bliva disponibla för ditflyttning av annan

skola samt huruvida lokalerna lämpade sig för vilken som helst av Manillaoch

Örebroskolorna. Så noggrant som möjligt syntes böra beräknas dels kostnaderna

för erforderliga byggnadsarbeten för Manilla- och Örebroskolorna

under förutsättning att de icke flyttades, dels de besparingar såväl i fråga

om nyssnämnda byggnadskostnader som beträffande årliga utgifter, som

kunde vinnas å ena sidan vid förflyttning av Manillaskolan till Gävleskolans

lokaler, å andra sidan vid motsvarande förflyttning av Örebroskolan,

dels ock slutligen de besparingar såväl i fråga om byggnadskostnader som

ock beträffande årliga utgifter, som borde kunna ernås å ena sidan vid nedläggandet

av Vänersborgsskolan, och å andra sidan vid nedläggandet av

Manillaskolan, beträffande vilken senare skola borde undersökas vad som

sparades ej blott jämfört med skolans bibehållande å Manilla utan även

jämfört med skolans flyttande till Gävle och drivande i Gävleskolans lokaler.

Beträffande frågan örn nedläggande av en av upptagningsskolorna uttalade

riksdagen (skrivelsen 1942: 336), att riksdagen vore ense med departementschefen

örn att valet härvid borde stå mellan skolorna i Vänersborg

och på Manilla. Riksdagen framhöll vidare i anslutning till vad departementschefen

i detta sammanhang anfört angående Gävleskolan, att riksdagen

ansåge, att denna skolas relativt goda lokaler borde såvitt möjligt

komma till användning i dövstum vår den.

Skolöverstyrelsen framlade i skrivelse den 22 januari 1943 utredning i de

av departementschefen angivna hänseenden. Utredningen utmynnade i förslag

om

dels nedläggande av upptagningsskolan i Vänersborg,

dels provisorisk reparation av Manillaskolan för en kostnad av 70 000

kronor i avbidan på en framtida förflyttning till annan lämplig ort,

dels förflyttning av Härnösandsskolan till Gävle,

dels ock bibehållande av Örebroskolan och reparation av denna för en

kostnad av 59 000 kronor.

I yttrande häröver vidhöll statskontoret sitt förslag, att Manillaskolan

skulle nedläggas i stället för Vänersborgsskolan. Ämbetsverket biträdde

skolöverstyrelsens förslag i övrigt, förslaget om Härnösandsskolans förflyttning

till Gävle dock endast under förutsättning att Manillaskolan nedlägges.

Frågans behandling vid 1943 års riksdag. På förslag av Kungl. Majit

(propositionen nr 269) beslöt 1943 års riksdag, att verkställandet av det

av 1942 års riksdag fattade beslutet om nedläggande av en av de nuvarande

upptagningsskolorna för dövstumma barn skulle uppskjutas tills vidare.

Uppskovsbeslutet föranleddes av att Gävleskolans lokaler icke kunde bliva

disponibla, förrän den dit förlagda vårdanstalten för dövstumma med komplicerat

lyte kunde förläggas till annan plats. I enlighet med därom av

Kungl. Majit framlagt förslag anvisade riksdagen medel dels till inköp av

egendomen Mogård i Finspångs köping för ändamålet, dels ock till utförande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

av vissa för ändamålet omedelbart erforderliga byggnadsarbeten, avseende

bland annat uppförande av nybyggnad för inkvartering av såväl skolhemmets

elever som arbetshemmens skyddslingar.

Frågans behandling vid 1944 års riksdag. På grundval av skolöverstyrelsens

förutnämnda utredning av den 22 januari 1943 framlades i 1944 års

åttonde huvudtitel under punkten 200 förslag örn en minskning från och

med budgetåret 1945/46 av antalet dövstumskoldistrikt från fyra till tre,

benämnda södra, mellersta och norra distrikten, samt i anslutning härtill

en förläggning av distriktens upptagningsskolor till respektive Lund, Vänersborg

och Gävle. De nuvarande dövstumskolorna i Härnösand och Manilla

skulle alltså nedläggas. Beträffande specialskolan för oegentligt dövstumma

föreslogs, att densamma skulle bibehållas i Örebro.

Beträffande frågan om förläggningen av mellersta och norra distriktens

upptagningsskolor anförde föredragande departementschefen huvudsakligen

följande.

Vad först beträffade frågan örn förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola,

framginge av skolöverstyrelsens utredning, att ett nedläggande

av Manillaskolan skulle komma att medföra en årlig besparing av icke

mindre än 127 000 kronor, medan Vänersborgsskolans nedläggande endast

skulle minska kostnaderna för upptagningsskolorna med i runt tal 29 000

kronor årligen. En av överstyrelsen övervägd men ej förordad förläggning

av mellersta distriktets upptagningsskola till Gävle skulle enligt utredningen

medföra en motsvarande besparing av 70 000 kronor. Beträffande utgifterna

för örn- och tillbyggnader av skolornas lokaler hade överstyrelsens utredning

givit vid handen, att en förläggning till Vänersborg komme att medföra

en engångsutgift av (850 000 — 375 000 =) 475 000 kronor — motsvarande

skillnaden mellan de av överstyrelsen beräknade kostnaderna, 850 000 kronor,

för byggnadsarbeten i Vänersborg, om mellersta distriktets upptagningsskola

förlädes dit, och de av ämbetsverket beräknade kostnaderna,

375 000 kronor, för byggnadsarbeten i Vänersborg, örn endast fortsättningsskolan

skulle bibehållas där — medan en förläggning till Manilla endast

skulle förorsaka omedelbara kostnader på cirka 70 000 kronor för reparations-

och ändringsarbeten. Ett bibehållande av Manillaskolan innebure

emellertid endast en provisorisk lösning för några få år framåt och förutsatte

inom kort tid högst avsevärda kostnader för en nybyggnad, därest

skolan komme sitt förflyttas till någon ort i Stockholms närhet. I detta

sammanhang ville departementschefen erinra, att 1940 års civila byggnadsutredning

i en i maj 1941 på begäran av besparingsberedningen verkställd

utredning uppskattat kostnaderna för en genomgripande modernisering av

Manillaskolans nuvarande lokaler till omkring 600 000 kronor. Kostnaderna

härför syntes numera belöpa sig till Eigst 700 000 kronor.

Vidkommande de i skolöverstyrelsens utredning framlagda alternativa

byggnadsförslagen beträffande Vänersborg ville departementschefen framhålla,

att han vid besök på platsen kommit till den uppfattningen, att det

vore möjligt att åtminstone tills vidare avsevärt inskränka de ifrågasatta

byggnadsarbetena. Sålunda syntes med den ifrågasatta nybyggnaden av elevhem

för 85 elever vid fortsiittningsskolan kunna tills vidare anstå. För när
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

varande förhyrdes vissa lägenheter till bostäder åt eleverna, då de tidigare

befintliga sovsalarna tagits i anspråk för undervisningsändamål. Den sammanlagda

årshyran för dessa lägenheter uppginge enligt överstyrelsens utredning

till 8 420 kronor. Med tillägg för vissa utgifter för bränsle syntes de

årliga kostnaderna för de förhyrda lägenheterna kunna uppskattas till i

runt tal 0 000 kronor. Förlädes mellersta distriktets upptagningsskola till

Vänersborg, syntes bostäder för fortsättningsskolans elever böra tills vidare

förhyras, varigenom de beräknade utgifterna, 500 000 kronor, för uppförande

av elevhem kunde för närvarande undvikas. Vidare syntes jämväl, vare

sig mellersta distriktets upptagningsskola förlädes till Vänersborg eller ej,

de ifrågasatta ombyggnadsarbetena kunna avsevärt inskränkas. Såsom av

den av departementschefen i det föregående lämnade redogörelsen framginge

hade rektor vid dövstumskolorna i samråd med vederbörande länsarkitekt

beräknat kostnaderna för byggnadsarbeten, som ansetts omedelbart

erforderliga, till 15 700 kronor, om upptagningsskolan förlädes till

Vänersborg, och eljest till 62 200 kronor. Försiktigheten syntes emellertid

bjuda att dessa minimikostnader avrundades uppåt till 20 000 kronor respektive

70 000 kronor.

Vid ställningstagandet till frågan om förläggningen av mellersta dövstumskoldistriktets

upptagningsskola hade skolöverstyrelsen funnit, att det ur

ekonomisk synpunkt måste vara förmånligast att förlägga upptagningsskolan

till Vänersborg, men med hänsyn särskilt till skolornas geografiska läge

och befarade nackdelar ur pedagogiska och andra synpunkter av en upptagningsskolas

förläggning i samband med en fortsättningsskola icke ansett

sig kunna förorda denna lösning. Statskontoret åter hade funnit de av skolöverstyrelsen

framlagda ekonomiska kalkylerna giva ytterligare stöd åt den

av statskontoret redan tidigare intagna ståndpunkten, att mellersta distriktets

upptagningsskola borde förläggas till Vänersborg och Manillaskolan nedläggas.

Vad överstyrelsen anfört rörande nackdelarna ur pedagogiska och

andra synpunkter av en upptagningsskolas förläggning i samband med en

fortsättningsskola, syntes enligt ämbetsverkets mening vederlagt av de

praktiska, positiva erfarenheter av ett dylikt samarbete, som dittills vunnits.

Valet av förläggningsort för mellersta distriktets dövstumskola syntes —

om man till en början bortsåge från spörsmålet örn utnyttjande av skollokalerna

i Gävle — även enligt departementschefens mening böra stå mellan

Vänersborg å ena sidan samt Stockholm (Manilla) å andra sidan. De synpunkter,

som kunde anläggas på denna fråga, syntes kunna sammanfattas

sålunda. Till förmån för vänersborgsalternativet talade för det första de

avsevärda besparingarna i såväl drifts- som byggnadskostnader i jämförelse

med manillaalternativet. I förstnämnda hänseende belöpte sig skillnaden

i kostnader till 98 000 kronor årligen; i sistnämnda hänseende utgjorde differensen

till vänersborgsförslagets förmån omedelbart cirka 50 000 kronor och

på längre sikt ytterligare approximativt 350 000 kronor. De lägre driftkostnaderna

i Vänersborg berodde framför allt på möjligheter av gemensam

administration med den dit förlagda fortsättningsskolan men även på att

Vänersborg i dyrortshänseende vore vida lägre placerat (ortsgrupp D) än

Stockholm (ortsgrupp I). De lägre byggnadskostnaderna i Vänersborg

åter sammanhängde med att lokalerna därstädes vore modernare, rymligare

och bättre utrustade än de på Manilla. I Vänersborg stöde därjämte till

skolans disposition vidsträckta och skyddade park- och lekområden, medan

Manillaskolans belägenhet på Djurgården i Stockholm icke kunde anses

vara enbart fördelaktig för barnen. Överhuvudtaget syntes miljön i en

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts ''proposition nr 221.

mindre stad vara avgjort gynnsammare för eleverna än den som Stockholm

kunde erbjuda. Ur allmän synpunkt vore det vidare enligt departementschefens

mening föga eftersträvansvärt att till huvudstaden förlägga eller där

kvarhålla sådana statliga institutioner, som med lika stor fördel kunde ligga

i landsorten.

För stockholmsalternativet åter talade — utom de gamla och förnämliga

traditioner, som vore förknippade med skolan på Manilla — främst den omständigheten,

att ett jämförelsevis stort antal av skolans elever vore hemmahörande

i huvudstaden eller dess omgivningar.

Vad slutligen beträffade fördelarna, respektive nackdelarna ur pedagogisk

synpunkt av en sådan administrativ förening av en upptagningsskola med

en fortsättningsskola, som förekomme i Vänersborg, hade starkt divergerande

åsikter gjort sig gällande. För egen del hyste departementschefen den åsikten,

att såväl skälen för som argumenten mot formen av förenade skolor

överbetonats, och kunde därför icke tillmäta de i detta hänseende anförda

synpunkterna avgörande vikt för förläggningsfrågans lösning.

Vid en avvägning mot varandra av de nu anförda synpunkterna hade

departementschefen kommit till uppfattningen, att skälen för yänersborgsaltcrnativet

väga väsentligt tyngre än de som åberopats till stöd för

manillaalternativet, och att förstnämnda alternativ således borde läggas.till

grund för omorganisationen.

Förlädes mellersta distriktets upptagningsskola till Vänersborg, syntes

med hänsyn till den utvidgning av upptagningsskolan i Vänersborg, som då

koinme att äga rum, rektorn vid skolorna därstädes böra tilldelas ytterligare

hjälp med rektorsgöromålens fullgörande.

Vid ett nedläggande av Manillaskolan torde seminariet för dövstumlärare,

som nu vore knutet till denna skola, lämpligen böra förläggas till upptagningsskolan

i Lund. Dit torde även de nu till Manillaskolan förlagda klasserna

för skriv-teckenelever böra förläggas, såframt det befunnes lämpligt

att överhuvudtaget bibehålla dylika specialklasser.

Frågan örn förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola sammanhängde

emellertid nära med spörsmålet örn förläggningen av norra

distriktets upptagningsskola på grund av den nyckelställning, som dövstumskollokalerna

i Gävle intoge vid lösningen av frågan om dövstumskolväsendets

organisation.

Den för nuvarande norra distriktets upptagningsskola i Härnösand beslutade

nybyggnaden hade med hänsyn till tidsförhållandena icke kommit till

stånd. Kostnaderna för nybyggnaden i Härnösand hade år 1941 beräknats

till i runt tal 1 200 000 kronor. På grund av inträdda prisstegringar syntes

nämnda kostnader dåmera kunna uppskattas till i runt tal 1 500 000 kronor.

Sedan beslut fattats, att nytt etablissement för Härnösands kustartilleridetachement

skulle uppföras på Norra Brännan i Härnösand, hade fragan

om ianspråktagande av de nuvarande dövstumskollokalerna för detachementets

räkning förfallit. Upptagningsskolans lokaler befunne sig i sådant

skick, att de icke ens provisoriskt ansåges kunna utnyttjas för sitt nuvarande

ändamål, med mindre skolbyggnaden genomginge en omfattande

reparation. Kostnaderna för att sätta skolbyggnaden i sådant skick, att den

under ett kortvarigt provisorium (5—6 år) skulle kunna användas för nuvarande

ändamål, hade i december 1942 uppskattats till 108 000 ä 113 000

kronor. En uppdelning av de större sovsalarna — för 52 elever — i mindre

nim beräknades därutöver överslagsvis draga en kostnad av 15 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Samtidigt uppskattades mimmikostnaderna för en mera fullständig ombyggnad

och modernisering av skolbyggnaden till 1 000 000 kronor.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framginge, hade

stadsfullmäktige i Härnösand vid sammanträde den 26 januari 1943 fattat

tva alternativa beslut, som berörde fragan örn bibehållande av upptagningsskolan

i Härnösand. Alternativ I innebure, att staden skulle av kronan

inköpa nuvarande dövstumskola för en köpeskilling av 250 000 kronor. Av

köpeskillingen skulle ett belopp av 130 000 kronor — motsvarande det belopp,

som syntes böra beräknas för att sätta dövstumskolbyggnaden i Härnösand

i sådant skick, att den under ett 5-arigt provisorium kunde användas

för nuvarande ändamål -— omedelbart erläggas. Återstoden av köpeskillingen,

120 000 kronor, skulle erläggas, när staten funne tiden lämplig att bygga

en ny dövstumskola i Härnösand. Enligt alternativ II skulle Härnösands

stad omedelbart till kronan överlämna ett belopp av 130 000 kronor att användas

för att sätta skolbyggnaden i sådant skick, att den kunde användas

under en tid av fem år. Örn det sedan funnes anledning att i fortsättningen

använda skolbyggnaden för nuvarande ändamål, skulle staden betala ytterligare

120 000 kronor mot att staden utan vederlag återfinge det markområde,

vilket staden utan vederlag upplåtit till kronan för uppförande av

ny dövstumskola. Av dessa två alternativ syntes med hänsyn till värdet

av "den nuvarande skolanläggningen endast alternativ II vara acceptabelt.

Av det anförda^ torde lia framgått, att man måste räkna med avsevärda

statsutgifter örn några år för byggnadsarbeten i Härnösand, örn norra distriktets

upptagningsskola skulle vara förlagd där. Förlädes upptagningsskolan

åter till dövstumskollokalerna i Gävle, syntes man icke behöva räkna med

några större utgifter för byggnadsarbeten därstädes. Då skolkökslokaler vore

erforderliga för en upptagningsskola men saknades i dövstumskolbyggnaden

i Gävle, måste emellertid sådana lokaler snarast inredas. Kostnaderna för

ifrågavarande ändringsarbeten kunde med ledning av beräkningar, som utförts

av vederbörande länsarkitekt, uppskattas till 32 000 kronor. Driftkostnaderna

för norra distriktets upptagningsskola syntes bliva i huvudsak

desamma, antingen skolan förlädes till Härnösand eller Gävle. Departementschefen

ville i detta sammanhang framhålla, att han med hänsyn till

elevantalets storlek förutsatte, att, örn skolan förlädes till Gävle, staden

skulle vara villig att utan vederlag överlåta markområden om tillhopa cirka

11 200 kvadratmeter till utvidgning av den nuvarande skoltomten därstädes,

så att den komme att omfatta omkring 31 000 kvadratmeter.

Under förutsättning att Manillaskolan nedlades, funne departementschefen

i likhet med statskontoret knappast några avgörande skäl tala mot en

förläggning av norra distriktets upptagningsskola till Gävle. De årliga kostnaderna

för upptagningsskolorna syntes, om norra distriktets upptagningsskola

förlädes till Gävle och mellersta distriktets upptagningsskola till

Vänersborg, kunna beräknas bliva omkring (129 000 — 69 000 =) 60 000

kronor lägre än om norra distriktets skola bibehölles i Härnösand och mellersta

distriktets skola förlädes till Gävle. Jämväl ur byggnadskostnadssynpunkt

måste det anses mycket förmånligare att förlägga norra än mellersta

distriktets upptagningsskola till Gävle.

Farhågor hade uttalats med hänsyn till den förlängning av resvägen och

restiden för barnen från övre Norrland, vilken skulle bli en följd av en förflyttning

av Härnösandsskolan till Gävle. Enligt vad departementschefen

inhämtat, syntes emellertid möjligheter föreligga att planera barnens resor,

vilka lämpligen borde företagas gruppvis i abonnerade vagnar under vår
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 221. 9

(Jares uppsikt, på sådant sätt, att olägenheter knappast leonline att följa nied

de längre avstånden mellan skola och hem. Därtill komme, att i händelse

av skolans förläggning till Gävle, dövstumskoleleverna från vissa län komme

att få förbättrade förbindelser med sin skola.

Ansåges emellertid avgörande skäl tala mot en förflyttning av norra

distriktets upptagningsskola till Gävle — sådana skäl hade dock enlig!

departementschefens mening knappast anförts — syntes i stället mellersta

distriktets upptagningsskola böra förläggas till sistnämnda stad. Att förlägga

mellersta distriktets upptagningsskola till Vänersborg, om Härnösandsskolan

bibehölles, syntes av geografiska skäl vara mindre lämpligt.

Riksdagen (skrivelsen nr 397) anförde, att riksdagen beträffande specialskolan

i Örebro i likhet med departementschefen funnit övervägande skäl

tala för att skolan bibehölles i Örebro och att de nuvarande dövstumskolbyggnaderna

därstädes reparerades och ombyggdes på sätt departementschefen

förordat. För södra distriktets upptagningsskola hade icke ifrågasatts

någon annan förläggningsort än Lund. Riksdagen hade icke heller funnit

anledning till någon erinran mot denna förläggning. Vad anginge förläggningarna

av mellersta och norra distriktens upptagningsskolor hade riksdagen

biträtt den uppfattning, som innefattades i en vid statsutskottets

utlåtande nr 135 fogad reservation av herr Pauli m. fl. Riksdagen anhöll,

att Kungl. Majit måtte — med beaktande av vad i nyssnämnda reservation

anförts — låta verkställa utredning beträffande förläggningen av mellersta

och norra dövstumskoldistriktens upptagningsskolor m. m. samt för 1945

års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

I förutnämnda reservation anfördes bland annat följande.

Vidkommande förläggningen av mellersta distriktets upptagningsskola

hade reservanterna funnit den i ärendet förebragta utredningen icke i alla

avseenden vara så fullständig, att den syntes kunna läggas till grund för

ett avgörande beslut från riksdagens sida. Såsom i motionerna I: 194 och

II: 269 framhållits syntes i rådande läge behovet av en prognos angående

det blivande lärjungeantalet i upptagningsskolorna vara uppenbart. Under

år 1939 hade vid samtliga upptagningsskolor intagits sammanlagt 85 lärjungar,

under år 1941 107 lärjungar och under år 1943 127 lärjungar. Med

den för närvarande rådande uppgången i födelsetalen syntes det vara sannolikt,

att den sålunda konstaterade ökningen av antalet dövstumma barn

komme att fortsätta. Detta borde tillmätas en avgörande betydelse för det

slutliga ställningstagandet till dövstumskolväsendets organisationsproblem.

Enligt reservanternas uppfattning syntes det därför nödvändigt, att en

dylik prognos förebringades innan slutlig ställning toges till frågan örn nedläggande

av vår största upptagningsskola.

Utredningen hade vidare endast mera periferiskt berört frågorna örn fortsättningsskolans

i Vänersborg organisation och byggnadsproblem. Enligt

reservanternas mening intoge likväl dessa frågor en mycket central ställning,

då det gällde bedömandet av mellersta distriktets upptagningsskolas förläggning

till Vänersborg eller till Manilla respektive annan ort i Stockholms

närhet. Verkstadslokalerna för fortsättningsskolan i Vänersborg befunne sig

flir närvarande i rätt otillfredsställande skick, varjämte elevhem saknades

för denna skolas clever. Kostnaderna för ett dylikt elevhem hade beräknats

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

till 500 000 kronor. Departementschefen hade emellertid skjutit frågan örn

uppförandet av ett dylikt hem på framtiden och ansett att bostäder för

ifrågavarande elever, såsom nu skedde, tills vidare borde förhyras. Enligt

vad reservanterna inhämtat vöre de för ändamålet förhyrda lokalerna i flera

avseenden otillfredsställande. Frågan måste enligt deras mening bland annat

av detta skäl inom en nära framtid vinna sin lösning. Genom ett ianspråktagande

av upptagningsskolans lokaler för fortsättningsskolans räkning —

såsom skolöverstyrelsen ifrågasatt — skulle nybyggnad för sistnämnda skolas

elever undvikas. I fortsättningsskolan meddelades nu undervisning i

yrkena snickeri, skrädderi och skomakeri. Reservanterna ansåge, att en

undersökning borde komma till stånd, huruvida icke även andra yrkesgrenar

lämpligen borde upptagas på fortsättningsskolans program. Även den

ay departementschefen föreslagna administrativa organisationen av fortsättningsskolan

syntes dem giva rum för tveksamhet. Ätt märka vore, att upptagningsskolans

i Vänersborg elevantal vid ett bifall till departementschefens

förslag komme att i det närmaste fördubblas. Samtidigt bibehölles

samorganisationen mellan upptagningsskolan och fortsättningsskolan, vilket

måste på den gemensamma ledningen för skolorna lägga i väsentlig mån

utökade uppgifter. Departementschefen hade visserligen förordat, att en

assistent skulle nyanställas och en av lärarna i kunskapsämne förordnas såsom

rektorns biträde vid den pedagogiska handledningen av upptagningsskolans

elever. Huruvida dessa åtgärder kunde vara tillfyllest syntes kunna

ifrågasättas. Reservanterna finge erinra därom, att besparingsberedningen

ansett fortsättningsskolans stora betydelse närmast böra föranleda till att

den organiserades såsom en självständig anstalt och de hade icke kunnat

undgå att finna starka skäl tala för denna av besparingsberedningen uttalade

uppfattning.

Innan fasta riktlinjer uppdragits för fortsättningsskolans i Vänersborg

organisation och byggnadsfrågor ansåge reservanterna sig icke kunna taga

ställning till frågan huruvida mellersta dövstumskoldistriktets upptagningsskola

borde förläggas till Vänersborg.

. Vad Manillaskolan beträffade krävde denna skolas lokaler vissa reparationer

och omändringar men, sedan sådana vidtagits, syntes de bliva fullt

användbara för sitt ändamål och erbjuda utrymmesmöjligheter, som på

andra håll ej stöde till buds. Skulle den av reservanterna efterlysta prognosen

rörande elevantalet i upptagningsskolorna komma att utvisa, att man

här måste räkna med en ökning, syntes det dem mindre välbetänkt att just

nedlägga den skola, som inrymde bättre möjligheter än de andra att upptaga

ett större antal barn.

Departementschefen hade icke i samband med framläggandet av förslaget

om nedläggande av Manillaskolan berört frågan om det framtida disponerandet

av skolans lokaler. Dessa representerade även i sitt nuvarande skick

ett ganska avsevärt ekonomiskt värde. Det syntes reservanterna icke vara

förenat med god ekonomi att under rådande ekonomiska förhållanden låta

detta stora byggnadskomplex stå outnyttjat och få förfalla av brist på lämplig

användning. Innan något beslut fattades örn Manillaskolans nedläggande

borde därför en plan föreligga om huru med denna stora och solida anläggning

borde förfaras. Även på denna punkt vore en komplettering av den

föreliggande utredningen önskvärd.

Gentemot vänersborgsalternativet ville reservanterna framhålla, att de

av departementschefen beräknade kostnaderna för upptagningsskolans ombyggnad

förefölle att vara väl mycket hållna i underkant. Enligt reservan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ,tu21.

temas uppfattning syntes man, om detta alternativ valdes, med säkerhet

böra räkna med ytterligare icke oväsentliga kostnader för den utvidgade

upptagningsskolans del. Driftkostnaderna bleve med nuvarande dyrortsgruppering

billigare i Vänersborg än å Manilla, men pågående utredningar

örn dyrortsgrupperingens omläggning syntes med största sannolikhet komma

att medföra en viss utjämning i detta avseende. Man borde vid bedömandet

av denna fråga även erinra örn den förut berörda eventualiteten, att

mellersta distriktets upptagningsskola i framtiden kunde komma att förläggas

till någon i dyrortsavseende billigare ort i Stockholms närhet.

Av sålunda anförda olika skäl hade reservanterna funnit frågan om förläggandet

av det mellersta distriktets upptagningsskola icke då böra företagas

till avgörande. Den i ärendet verkställda utredningen syntes böra för

frågans allsidiga belysning kompletteras med utredning jämväl i de av

reservanterna angivna avseendena. Omorganisationen vore avsedd att träda

i kraft från och med budgetåret 1945/46. Reservanterna holle före, att de

kompletterande uppgifter de ansett erforderliga för förevarande frågas bedömande

utan större svårigheter borde kunna föreläggas 1945 års riksdag,

vilken då syntes kunna fatta slutlig ståndpunkt i ärendet. Någon förskjutning

i tiden av omorganisationens genomförande skulle härigenom icke behöva

uppkomma.

På grund av vad sålunda anförts hade reservanterna funnit sig icke kunna

biträda departementschefens förslag i vad det avsåge fattande vid 1944 års

riksdag av beslut om förläggning av mellersta distriktets upptagningsskola.

De förordade, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställde, att

Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning i av dem angivna avseenden

samt för 1945 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kunde

giva anledning.

Beträffande norra dövstumskoldistriktets upptagningsskola hade i motionerna

I: 242 och lii 368 vägande skäl anförts emot att förlägga densamma

till Gävle, d. v. s. till distriktets sydligaste del, varigenom resvägen och restiden

för barnen från övre Norrland bleve avsevärt längre och möjlighet

till kontakt mellan hem och barn avsevärt förminskades. Överhuvudtaget

holle reservanterna före, att samtliga upptagningsskolor borde erhålla en i

möjligaste mån central förläggning inom respektive distrikt. Detta gällde

självfallet ej minst det till ytvidden största, nämligen det norra distriktet.

De ville i detta sammanhang erinra därom, att statskontoret i sitt i ärendet

avgivna yttrande uttalat, att därest Manillaskolan komme att bibehållas

syntes det svårligen kunna anses välbetänkt att uppbygga dövstumskolorganisationen

på sådant sätt, att de tre upptagningsskolorna förlädes till Lund,

Stockholm och Gävle. Reservanterna hade på i det föregående anförda skäl

funnit, att frågan örn förläggningen av det mellersta distriktets upptagningsskola

icke då borde företagas till avgörande, utan att viss kompletterande

utredning borde verkställas och frågan underställas 1945 års riksdag. Med

hänsyn härtill ansåge de, att ett så intimt samband förelåge mellan förläggningsfrågorna

för upptagningsskolorna i de mellersta och norra distrikten,

att det icke kunde anses riktigt att lösa det sistnämnda distriktets förläggningsfråga,

innan den av dem begärda kompletterande utredningen i fråga

örn mellersta distriktet förelåge. De hade även funnit det önskvärt, att

ytterligare omprövning ur ekonomiska och andra synpunkter ägnades trugan

örn ett bibehållande av norra distriktets upptagningsskola i Härnösand.

På grund av vad sålunda anförts hade reservanterna icke heller funnit

sig kunna biträda departementschefens förslag i fråga örn förläggningen av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Marits proposition nr 221.

norra distriktets upptagningsskola. Enligt deras mening borde riksdagen

jämväl hemställa, att Kungl. Majit i samband med den begärda utredningen

beträffande mellersta distriktets upptagningsskola till förnyat övervägande

upptoge frågan örn norra distriktets upptagningsskolas förläggning

Förnyad utredning.

Med anledning av den utav 1944 års riksdag begärda utredningen beträffande

förläggningen av mellersta och norra distriktens upptagningsskolor

m. m. uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1944 åt

byggnadsstyrelsen att verkställa utredning beträffande den framtida användningen

av dövstumskolbyggnaderna på Manilla och i Gävle, därest

dessa skolbyggnader om ett eller annat år icke vidare komme att tagas

i anspråk för dövstumundervisningsändamål; byggnadsstyrelsen borde därvid

samråda med överintendenten och chefen för nationalmuseum beträffande

ett eventuellt utnyttjande av Manillaskolan för musealt ändamål.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 28 september 1944 framlagt utredning

i nämnda avseenden.

Genom nyssnämnda beslut uppdrog Kungl. Majit tillika åt skolöverstyrelsen

att dels med särskilt beaktande av på frågan inverkande medicinska

synpunkter i samråd med rasbiologiska institutet verkställa utredning rörande

det sannolika antalet dövstumma i skolåldern under de närmaste

åren, dels ock i samråd med byggnadsstyrelsen verkställa den av riksdagen

i skrivelsen 1944: 397 begärda utredningen i övrigt.

Skolöverstyrelsen har nied skrivelse den 27 oktober 1944 inkommit med

utredning angående erforderligt antal upptagningsskolor, yrkesutbildningför

dövstumma m. m. Utredningen utmynnar, såvitt avser frågan om upptagningsskolornas

antal och förläggning, i förslag

att 1942 års riksdags beslut om nedläggande av en av de fyra upptagningsskolorna

för dövstumma måtte upphävas samt beslut fattas om bibehållande

tills vidare av fyra upptagningsskolor och oförändrad distriktsindelning,

att upptagningsskolorna för östra, södra och västra distrikten måtte tills

vidare bibehållas å nuvarande platser, Manilla, Lund och Vänersborg, östra

distriktets skola dock endast för en tid av fem år framåt för att därefter

förflyttas till nybyggnad å lämplig ort i Stockholms närhet

samt att — därest de för närvarande för vårdanstalten för dövstumma

med komplicerat lyte brukade lokalerna i Gävle anses böra även för framtiden

användas för dövstumundervisningsändamål — norra dövstumskoldistriktets

upptagningsskola måtte förflyttas till Gävle.

Framtida elevantal i barndomsskolorna för dövstumma.

Frågan om möjligheterna att genom åtgärder i arvshygieniskt avseende,

genom förbättrad barnavård, vetenskapliga framsteg m. m. minska döv
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

stumlytets frekvens har gjorts till föremål för behandling av chefen för

rasbiologiska institutet. Av dennes yttrande inhämtas bland annat följande.

Frekvensen av dövstumma barn, som behöva skolundervisning, sammanhänger

uppenbarligen med två faktorer, nämligen frekvensen dövstumma

i de olika årskullarna och storleken av dessa kullar. Det möter särskilt för

närvarande stora svårigheter att nå fram till en säker uppfattning om de

kommande årskullarnas storlek. Vi ha bättre möjligheter att få en uppfattning

om den genomsnittliga risken för dövstumhet.

Hos en del barn är dövstumheten arvsbetingad. Man räknar med att

den medfödda dövstumheten i det stora flertalet fall skall vara arvsbetingad.

Hos övriga dövstumma har lytet sin orsak i senare påkomna sjukdomstillstånd,

som medföra en dubbelsidig dövhet under barnaåren. Med

hänsyn till frågan, örn den arvsbetingade dövstumheten kan väntas ändra

frekvens, må följande anföras.

Detta lyte ärves vikande. Anlaget finns utspritt i befolkningen. I de

flesta fall äro de dövstummas föräldrar ej dövstumma utan ha anlaget

latent. Genom giftermål mellan två personer, som ha anlaget latent, kan

anlaget komma samman i dubbel dos, så att dövstumma barn födas. Ett

mindre antal dövstumma stammar från äktenskap, där den ena eller båda

föräldrarna är dövstum. Den ärftliga dövstumhetens frekvens kan under

sådana förhållanden påverkas av två processer, dels isolatbrytning, dels

selektion.

Med isolatbrytning menar man det förhållandet, att genom kommunikationernas

utveckling, flykten till städerna och dylika^ processer folkgrupper

blandas med varandra mer än förr, varigenom också frekvensen av släktgiften

minskar. Föräldrarna till dövstumma äro förhållandevis ofta besläktade.

Vid vetenskapliga undersökningar har man fått något varierande

siffror från olika länder, 7—21 procent. (Från Sverige föreligger ännu intet

siffermaterial.) På grund av isolatbrytning och den minskade frekvensen

av släktgiften borde man vänta en sjunkande frekvens av ärftligt dövstumma

och vidare, att dövstumsfrekvensen. skall vara lägre i städer än

på landsbygden samt att den skall vara speciellt låg i storstäder.

En annan faktor, som kan tänkas minska frekvensen av dövstumma,

är selektion, d. v. s. det förhållandet att dövstumma förhållandevis sällan

ingå äktenskap och ha barn. Äktenskapsfrekvensen hos dövstumma är

förhållandevis låg. Enligt en av statens rasbiologiska institut utförd sammanställning

äro 44 procent gifta eller förut gifta av dövstumma över

40 år. Motsvarande siffra för genomsnittsbefolkningen är 85—90 procent.

När dövstumma gifta sig, kan man vänta att förhållandevis ofta båda

kontrahenterna skola vara dövstumma. Detta är beroende på att lytet

är ett föreningsband, som gör det lättare för dövstumma att fa sadan kontakt

med varandra som för till äktenskap än det är för dem att komma

i förbindelse med friska personer. Dövstumma träffas genom dövstumorganisationema

och det förhållandet, att dessa organisationer särskilt utvecklats

fram mot senare tid, bör ha medfört att frekvensen av sådana

giftermål ökat. Effekten av s. k. valgiften av denna art bör med andra

ord obetydligt motverka den effekt isolatbrytningen har. Pä grund av

den stigande upplysningen kan man emellertid vänta, att de dövstummas

fruktsamhet skall minska, eftersom de i allt större utsträckning upplysas

örn att deras lyte kan vara ärftligt. Slutligen kan man tänka sig den möjligheten,

att den arvsbetingade dövstumheten kan påverkas av sterilise
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts propositicni nr 221.

ring. Det är då naturligtvis ej möjligt att sterilisera personer, som ha anlaget

latent. Endast i fråga om det mindre antal äktenskap, där endera

eller bada föräldrarna äro dövstumma, kan en sådan åtgärd ifrågakomma.

Då, som förut framhållits, det stora flertalet dövstumma stamma från

latenta anlagsbärare, torde valgiften och steriliseringsåtgärder ej kunna

tänkas spela nämnvärd roll. För att belysa situationen må anföras att örn

en sjukdom, som ärves på samma sätt som dövstumhet, förekommer hos

10: 10 000 och om man steriliserar varje individ, som lider av sjukdomen,

det dröjer tio generationer, d. v. s. 250—300 år, innan sjukdomens frekvens

minskat till något mer än hälften, d. v. s. till 6: 10 000. Föreställningen, att

man genom målmedvetna åtgärder (upplysningsverksamhet och frivillig

sterilisering eller eventuellt tvångssterilisering) skall kunna nämnvärt påverka

frekvensen av dövstumma, är med andra ord riktig endast för en

längre tidsrymd. Under en kort tidsperiod är effekten obetydlig. Matematiska

beräkningar över effekten av valgiften ge likartade resultat. Sådana

giftermål måste i avseende på de dövstumma lia liten effekt. Däremot

är det tänkbart, att den arvsbetingade dövstumheten skall minska

något på grund av isolatbrytning. Ur denna synpunkt är det av intresse

att jämföra stads- och lantbefolkning samt siffror från olika tidsperioder.

Den dö\ stumhet, som ej är arvsbetingad, kan bero på inflammationsprocesser

i båda öronen, som förstöra hörseln. Det finns naturligtvis ej

någon skarp gräns mellan dubbelsidig hörselnedsättning, som ej ^nedför

talförlust, och dubbelsidig dövhet, som för till dövstumhet. Vederbörandes

intelligens spelar en viss roll liksom också den miljö, i vilken han lever.

Den dubbelsidiga dövheten, som för till dövstumhet, kan sammanhänga

med öroninflammationer, som uppstå i samband nied förkylningssjukdomar

(snuva, halsfluss etc.), eller kan betingas av särskilda infektionssjukdomar

såsom scharlakansfeber och dylikt. Det finns inga uppgifter örn

frekvensen av förkylningssjukdomar förr och nu. Däremot kan man konstatera,

att exempelvis scharlakansfeber väsentligt minskat i utbredning.

Tiden 1881—90 avledo årligen över 2 000 personer i scharlakansfeber,

medan antalet dödsfall under senare decennier hållit sig vid ett hundratal

eller ett något mindre antal. En sådan minskning kan man konstatera för

alla de smittsamma barnsjukdomarna, och det finns skäl att förmoda, att

denna minskning sammanhänger med en förbättrad uppfödning och vård

under spädbarnsåldern och senare, vilken medför att barnen ha större motståndskraft.

Naturligtvis måste också smittoförhindrande åtgärder (förbättrad

epidemivård, bättre allmän hygien) också ha spelat en roll. Man

borde under sådana förhallanden vänta att finna en minskning i det antal

individer, som lida av förvärvad dövstumhet. Detta så mycket mera som

en förbättrad vård vid öroninflammationer samt en ökad tillgång på specialister

i vart land bör lia medfört, att även i de fall då öroninflammation

uppkommit hörselförmågan i större utsträckning numera bevaras.

I detta sammanhang är det emellertid av intresse, att man kunnat konstatera,

att kronisk^ öroninflammation och en mera utbredd förstörelse vid

en akut inflammation sammanhänger med utbildningen av de luftfyllda

hålrummen i benvävnaden vid örat. Örn dessa hålrum äro mycket små,

får en akut öroninflammation ofta ett elakartat förlopp, medan däremot!

om hålrummen äro stora, sjukdomen sällan får en olycklig utgång. Man

har kunnat konstatera, att i ett material omfattande 275^ patienter med

kroniska öroninflammationer inga individer hade luftrummen vid örat ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

bildade till sådan storlek, att de uppnådde vad som är normalt för genomsnittet

i en befolkning. Man har vidare kunnat konstatera, att storleken

av luftrummen till väsentlig grad är arvsbetingad. Enäggstvillingar visa

förhållandevis liten skillnad i avseende på hålrummens storlek, medan däremot

hos tvåäggstvillingar skillnaden är mycket mera utpräglad. Detta

innebär, att kronisk öroninflammation i viss mån är arvsbetingad, och det

blir under sådana omständigheter förståeligt, att man funnit släkter, där

ett flertal individer i varje generation lidit av kronisk öroninflammation

med mer eller mindre utpräglad hörselnedsättning. Detta förhållande är

av vikt, därför att det innebär, att en förbättrad sjukvård och vård vid

öroninflammation knappast kan väntas medföra, att ali förvärvad dövstumhet

skall försvinna. Möjligheterna att med behandling förebygga, att

en akut öroninflammation blir kronisk, äro i viss mån begränsade av de

här angivna förhållandena.

Det må i detta sammanhang erinras om möjligheten att med nya läkemedel

(sulfonamidpreparat och framför allt penicillin) i större utsträckning

än nu förebygga dubbelsidig dövhet, orsakad av infektioner av olika art.

Vi ha emellertid ännu ej underlag för ett värderande av den effekt, som

härvidlag kan tänkas uppnås.

Det må slutligen erinras om att dövstumhet i en hel del fall bottnar i

en hjärnhinneinflammation, som medfört dubbelsidig förlust av hörseln.

Epidemisk hjärnhinneinflammation var tidigare vanligare än nu, och sjukdomen

kan numera behandlas mera effektivt än tidigare varit fallet. Man

har därför närmast anledning att vänta, att även frekvensen av dövstumhet,

som orsakas av denna sjukdom, skall ha minskat och att sådana fall

i framtiden skola bli ännu mera sällsynta.

Med hänsyn till de här anförda teoretiska synpunkterna borde man alltså

vänta, att risken för dövstumhet skall ha minskat under senare decennier

och att riskminskningen skall fortsätta. De teoretiska synpunkter som här

anförts kunna emellertid ej anknytas till detaljberäkningar, som möjliggöra

ett bestämt omdöme örn hur stark denna minskning kan väntas vara.

Den kortfattade och i flera avseenden ofullständiga redogörelse som lämnats

avser framför allt att belysa, att problemen på detta område äro

mycket invecklade och att man alltså icke på grundval av aprioristiska

synpunkter kan våga göra ett uttalande.

Under sådana omständigheter återstår endast att söka erhålla ett empiriskt

underlag för ett bedömande av situationen. För vårt lands vidkommande

finns emellertid endast bristfälligt material. I officiell statistik ha

uppgifter om dövstumma insamlats endast i folkräkningarna fram till år

1930. Senare finnas inga uppgifter. I tabell 1 lämnas siffror för folkräkningarna

från år 1890 fram till år 1930. Vi finna, att frekvensen av dövstumhet

minskat från 1,1 promille till något under 0,9 promille vid de båda

sista folkräkningarna.

Tabell 1.

Dövstumma på 10 000 av folkmängden för åren 1890, 1900, 1910,

1920 och 1930 i hela riket.

II ela riket

1890

1900

1910

1920

1930

11,0!)

10,82

9,47

8,40

8,09

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ‘221.

Uppgifterna för de yngre åldrarna äro emellertid uppenbarligen bristfälliga

av det enkla skälet, att man hos späda barn inte alltid kan avgöra

om dubbelsidig dövhet föreligger i sådan grad, att den medför dövstumhet.

Vidare anmälas fall av dövstumhet hos små barn ej regelbundet. Först

lipp mot skolåldern börja uppgifterna få mera pålitlig karaktär.

Under sådana omständigheter är det av intresse att betrakta frekvensen

av dövstumma i olika åldersgrupper vid de olika folkräkningarna.

Till belysande härav åberopas bland annat nedanstående tabell (tabell 2).

Tabell 2.

Dövstumma på 10 000 av folkmängden i olika åldrar för åren 1890,

1900, 1910, 1920 och 1930 i hela riket.

Ålder,

år

H

ela riket

1890

1900

1910

1920

1930

0-10

3,31

2,79

1,77

1,78

2,81

10—20

11,78

8,90

7,62

5,67

6,67

20-40

16,04

13,33

11,17

8,33

7,26

40-60

14,42

17,03

15,63

13,42

12,36

över 60

8,40

9,05

12,66

15,33

16,17

I anslutning till sistnämnda tabell och två på grundval av de vid folkräkningarna

framkomna siffrorna för dövstumfrekvensen i olika åldrar

uppgjorda diagram, beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna

i ärendet, anföres bland annat följande.

Att dövstumheten är lägre för de högre åldersgrupperna torde i väsentlig

grad sammanhänga med en ofullständig registrering bland dessa. Om

så är förhållandet borde man finna en senare och mindre utpräglad nedgång

för de högre åldrarna vid de följande folkräkningarna åren 1900 och

1910, vilket också är fallet.

Av särskilt intresse är emellertid, att, när vi komma fram till de båda

sista folkräkningarna åren 1920 och 1930, finna vi praktiskt taget likartade

kurvor, som visa en kontinuerlig stegring upp mot högre åldrar. Det ligger

närmast till hands att anta, att förskjutningen sammanhänger med att i

de olika ålderskullarna risken för dövstumhet minskat. Om denna tolkning

är riktig, borde man emellertid också finna en tydlig skillnad mellan kurvorna

för de båda folkräkningarna, som dock ha ett tidsavstånd på 10 år.

En sådan föreligger emellertid ej. Förklaringen torde helt enkelt vara att

den minskning som faktiskt förelegat i dövstumhetens frekvens motverkats

av ™ noggrannare registrering. På grund av detta senare förhållande har

för övriga lyten (blinda, fallandesjuka och sinnesslöa) en betydande frekvensökning

ägt rum, medan för dövstumma siffrorna för de båda folkräkningarna

ligga på ungefär samma nivå.

Chefen för rasbiologiska institutet går i det följande närmare in på frågan

om frekvensen av dövstumma i skolåldern och behovet av undervisningsplatser

samt anför härom följande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Med ledning av den officiella statistikens uppgifter från de sista folkräkningarna

skulle man närmast vara böjd att räkna med att frekvensen

av dövstumma i skolåldern kommer att hålla sig vid 0,6 promille. De siffror

som sammanställts av skolöverstyrelsen lia fört fram till ett antagande av

en frekvens av 0,7 promille. Denna siffra avser alltså barn, som behöva undervisning

på dövstumanstalter. I dessa äro då inräknade barn, som lia

mera måttlig hörselnedsättning och vilka troligen ej registrerats som dövstumma

i den officiella statistiken. Siffran förefaller mig därför rimlig.

Örn nian antar en sådan frekvenssiffra, återstår att man på grundval av

antalet födda i olika årskullar beräknar antalet dövstumma. Sådana siffror

lia beräknats av skolöverstyrelsen, och dessa siffror förefalla mig att vara

rimliga för tiden fram till och med år 1957, då man känner antalet födda.

När det gäller att för följande år beräkna antalet dövstumma, möter

man den svårigheten, att man inte vet, hur hög nativiteten kommer att

vara. Karakteristiskt för krigsåren har varit en stegring av nativiteten, som

delvis betingats av en höjd äktenskapsfrekvens, men delvis också, är uttryck

för en höjd fruktsamhet inom äktenskapen. Det farliga läge i vilket

vårt land befunnit sig har ej påverkat fruktsamheten på det sätt, man

kanske ä priori skulle vara böjd att vänta. Det förhållandet, att arbetslösheten

försvunnit och att de enskilda inte behövt känna oro för sina försörjningsmöjligheter

under den närmaste framtiden, tycks ha spelat en

avgörande roll. Under förutsättning av att man även efter kriget lyckas

bemästra kriser och förebygga mera utbredd arbetslöshet, borde man även

i framtiden lia att vänta en förhållandevis hög nativitet. Emellertid komma

de årskullar, som föddes då nativiteten var som lägst i vårt land, så småningom

att nå upp i fruktsamhetsåldern. Detta förhållande måste medföra

att även vid en fortsatt hög äktenskapsfrekvens och fruktsamhetstendens

det antal barn, som födes i vårt land, dock kommer att något minska.. Med

hänsyn till vårt bristfälliga vetande örn framtiden är det emellertid ej möjligt

att nu göra mera bestämda förutsägelser om det antal barn, som kommer

att födas efter kriget. Under mera »normala» förhållanden kan man

uppställa antaganden, vilka framstå som rimliga och vilka kunna läggas

till grund för beräkningar, som ha ett visst värde. I den brytningstid vi

nu leva möter det uppenbarligen abnormt stora svårigheter att förutsäga

vad som kommer att ske under den närmaste framtiden.

Med hänsyn till det framtida antalet dövstumma är det slutligen en

detalj av praktisk art, som förtjänar att påpekas. Även om man antar en

oförändrad frekvens av dövstumma och en något så när oförändrad fruktsamhetstendens,

måste dock antalet dövstumma, som kommer att behöva

undervisning, att slumpvis variera år från år. Ena året kommer det antal,

som uppnår skolpliktig ålder, att vara större och andra året att vara något

mindre. Med hänsyn till detta förhållande kan man organisera undervisningen

på två olika sätt. Man kan vilja disponera så många undervisningsplatser,

att alla kunna intagas även sådana år, då antalet skolpliktiga dövstumma

tillfälligtvis råkar vara stort. En annan utväg är att man sådana

år tillåter ett uppskjutande av skolgångens början till ett följande år, då

antalet skolpliktiga är mindre. Genom åtgärder av denna typ kan man

något minska behovet av undervisningsplatser.

Sammanfattningsvis anför chefen för rasbiologiska institutet följande.

Sammanfattande må framhållas, att antalet ärftligt dövstumma kan

väntas långsamt minska på grund av den minskning av släktgiften och

Bihang till riksdagens protokoll Wild. 1 sand. iSr tidt. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

den isolatbrytning som försiggår i vårt land. Däremot torde sterilisering

och dylika åtgärder knappast kunna väntas lia någon större effekt. Giftermål

mellan dövstumma kan väntas något öka i frekvens, men den effekt,

som detta kan väntas ha, torde också vara mycket liten.

Antalet förvärvade dövstumma torde också komma att minska något

på grund av en bättre läkarvård, som dels medför att frekvensen av sådana

sjukdomar, som medföra dövstumhet, minskar, dels också medför, att de

följdtillstånd i form av dubbelsidig dövhet, som betingas av sådana sjukdomar,

i ökad utsträckning förebyggas.

På grundval av det siffermaterial, vi disponera över frekvensen av dövstumma

under senare decennier, finns det emellertid knappast anledning

att anta, att en sådan minskning skall försiggå mycket snabbt. Det antal

dövstumma, som är att vänta under de närmaste 5—10 åren, kan knappast

väntas förete en märkbar minskning. På längre sikt är det ej möjligt att

bedöma vilket antal dövstumma vi ha att vänta i vårt land, därför att

detta på ett avgörande sätt bestämmes av nativiteten, och det finns för

närvarande ej möjlighet att bestämt förutsäga, hur denna kommer att

utveckla sig. Frågan om ett minskat antal undervisningsplatser för de dövstumma

kan möjligen bli aktuell om bortåt ett årtionde. På grund av att

situationen nu är särskilt svår att bedöma på längre sikt och på grundval

av vad vi för närvarande veta om frekvensen av dövstumma barn i de

årskullar, som redan äro födda, framstår det i varje fall knappast som

motiverat att nu minska antalet undervisningsplatser.

Skolöverstyrelsen har i sin förutnämnda skrivelse den 27 oktober 1944

till en början anfört bland annat följande.

I den utredning, som låg till grund för överstyrelsens utlåtande över besparingsberedningens

år 1941 framlagda förslag till omorganisation av dövstumundervisningsväsendet,

diskuterade överstyrelsen även frågan om dövstumskolornas

elevantal. Därvid konstaterade överstyrelsen, att elevantalet

under senare år varit i konstant nedgång, en nedgång motsvarande nedgången

i nativitetssiffrorna med minimum åren 1933/34. Överstyrelsen påpekade

emellertid jämväl, att den allmänna nativiteten sedan år 1934 varit i stigande

och att denna tendens alltjämt vore märkbar, varför man kunde förvänta, att

antalet dövstumma barn komme att ökas i motsvarande grad, och att intagningsklasserna

åren 1943, 1945 och 1947 troligen komme att visa en successiv

ökning jämfört med åren 1939 och 1941. Överstyrelsen grundade sin uppfattning

örn detta förhållande på bland annat en jämförande undersökning

mellan elevantalet i dövstumskolorna för åren 1923/37 och motsvarande antal

barn i skolåldern (8 årsgrupper), varav utlästes, att antalet dövstumma barn

per 100 000 barn i skolåldern under de senare åren icke varit i nedgående

utan tämligen konstant.

En översikt, utarbetad av aktuarien vid Stockholms stads statistiska kontor

E. von Hofsten och intagen i Nordisk tidskrift för dövstumskolan, nr 3,

1944, synes ge ytterligare belägg för berörda förhållande.

Överstyrelsen framhöll vidare som sin uppfattning, att, även om grundade

skäl funnes för förmodan, att förbättrad hygien och bättre vårdmöjligheter

skulle bidraga att minska dövstumfrekvensen, man dock måste besinna, att

en stor del av de dövstumma fått sitt lyte i arv. Beträffande verkan av en

ökad sterilisering av dövstumma slutligen, påpekades, att denna i fråga örn

rättskapabla dövstumma blott torde kunna ske frivilligt, varvid endast de

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

ärftligt dövstumma kunde komma i fråga, samt att effekten av en sterilisering

för lytets procentuella förekomst bland hela folkmängden vore förhållandevis

ringa.

Trots detta fann emellertid överstyrelsen övervägande skäl av såväl pedagogisk

som ekonomisk art tala för en uppdelning av upptagningsskolornas

elever på tre i stället för fyra skolor, varvid enligt överstyrelsens beräkningar

var och en av dessa skolor skulle erhålla ett med hänsyn till lokala och pedagogiska

förhållanden lämpligt elevantal av mellan 100 och Ilo elever.

Sedan skolöverstyrelsens nämnda utredning hösten 1941 verkställdes, lia

emellertid inträtt förhållanden, som ämbetsverket vid nämnda tidpunkt icke

kunde förutse. Den ökning av antalet årligen levande födda bara, som överstyrelsen

i sitt yttrande år 1941 konstaterade, har nämligen icke endast bestått

utan därjämte visat för vart år allt högre siffror, vilka utläsas av nedanstående

tabell.

1934

1935

1936

1937 1938

1939

1940

1941

1942

1943

85 092

85 906

88 938

90 373 93 946

97 380

95 778

99 386

113 605

124 093

Uppgiften för de under första halvåret 1944 födda, 68 400, synes vittna örn

en ytterligare stegring.

Ökningen i förhållande till bottenåret 1933 utgör år 1943 upp emot 50 procent.

Följden av dessa kraftiga förändringar i fråga om barnantalet blir för

dövstumskolans del — om, såsom överstyrelsen tidigare sökt påvisa, dövstumfrekvensen

är relativt konstant — ett i sinom tid allt högre elevantal,

avsevärt överstigande det överstyrelsen i sin utredning år 1941 räknat med,

ehuru ämbetsverket i denna utredning givetvis inte låtit 1932—36 års låga

nativitetssiffror ligga till grund för sina beräkningar utan såväl tagit hänsyn

till stegringen åren 1937—40 som räknat nied en viss marginal.

Innan överstyrelsen nedan övergår till att lämna en prognos för elevantalet

i barndomsskolorna under de närmaste åren, har ämbetsverket funnit skäl

att här utreda två frågor, vilka vid behandlingen av föreliggande dövstumskolproblem

inom riksdagen ägnats uppmärksamhet.

I reservation till statsutskottets utlåtande 1944: 135 framhölls bland

annat, att under år 1939 vid samtliga skolor intogos 85 lärjungar, under år

1941 107 lärjungar och under år 1943 127 lärjungar, varför med den rådande

uppgången i födelsetalen det torde vara sannolikt, att den sålunda konstaterade

ökningen av antalet dövstumma barn bomme att fortsätta.

I den debatt i riksdagen, som berörde denna fråga, utvecklades ytterligare,

att de nämnda siffrorna vore att betrakta såsom betecknande för en begynnande

ökning av elevantalet i dövstumskolorna, vilken måste tillmätas avgörande

betydelse för det slutliga ställningstagandet till dövstumskolornas organisationsproblem.

Överstyrelsen har med stöd av skolornas kataloger företagit

en undersökning av ifrågavarande siffermaterial oeh därvid funnit följande.

Den stegring, som förhållandet mellan intagningssiffrorna för åren 1939 och

1941 respektive 85 och 107 synes tyda på, är imaginär, i det den har sin

grund i den omläggning av elevintagningen, som efter statens övertagande av

dövstumskolväsendet ägt ram. Intagning av elever sker vid dövstumskolorna

vart annat år. Före år 1938 hade en del distrikt sskolor intagning jämna, andra

skolor udda år. Efter år 1938 bestämdes, att samtliga upptagningsskolor .skulle

taga emot elever vartannat år på udda årtal. Denna bestämmelse hade till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis ''proposition nr 221.

följd att skolorna i Vänersborg och Härnösand, som redan år 1938 intagit elever,

följande år ånyo måste ha intagning. Denna 1939 års intagning, som då

kom att omfatta endast de under ett år födda dövstumma barnen, blev givetvis

för dessa skolor av ringare omfattning än den hade blivit, om intagning

där skett år 1937 i stället för år 1938. Ungefärligen kan beräknas, att till intagningssiffran

85 för år 1939 bör läggas halva antalet av dem, som vid Vä
-

1939 års intagning stiger till 85 + 23 = 108. Efter en noggrannare beräkningsgrund,

varvid till 1939 års grupp föras de barn födda år 1931, som år

1938 intogos vid skolorna i Vänersborg och Härnösand, tillsammans 17, erhålles

för år 1939 siffran 85 -j— 17 = 102. Även i senare fallet blir stegringen

mellan åren 1939 och 1941 synnerligen blygsam.

Beträffande förhållandet mellan intagningssiffrorna för åren 1941 och 1943

må följande anföras. Bland de år 1943 intagna eleverna, som i riksdagsdebatten

i frågan angivits till 127 men enligt kataloguppgifterna uppgår till 131,

befinna sig — utom tre elever, som redan samma år utskrivits och icke böra

inräknas — ett osedvanligt stort antal överåriga barn, upp emot 20-talet elever

födda år 1934 eller tidigare, vilka strängt taget är att räkna till tidigare års intagningsgrupper,

samt 4 elever födda år 1937, vilka äro att hänföra till 1945

års grupp. Även intagningen år 1941 uppvisar ett förhållandevis stort antal

överåriga elever, till och med flera än år 1943, medan däremot 1939 års intagning

innefattar ett mindre antal dylika elever (8). Beträffande 1943 års intagning

bör också observeras, att sju elever intogos direkt vid Örebroskolan.

En beräkning ur sista årets kataloger av antalet barn i skolorna födda åren

1931—32 (vilka samtliga bort tillhöra 1939 års intagning), 1933—34 (1941

års intagning) och 1935—36 (1943 års intagning) visar också högsta antal för

åren 1931—32 (1939 års intagning). Det förefaller dock sannolikt, att efter

några år, då eftersläntare från åren 1935 och 1936 inskrivits, siffran för

elever födda åren 1935—36 kan bliva något högre än siffran för elever födda

åren 1931—32.

Att på intagningssiffrorna för åren 1939, 1941 och 1943 grunda påståendet,

att en stegring av elevantalet redan vore märkbar, torde icke vara riktigt. Förutom

att siffrorna icke äro kommensurabla, utgöra de ett alltför ringa underlag

för en slutsats för längre sikt. Påståendet rimmar även illa med uppfattningen,

att dövstumkvoten visat sig för en längre följd av år vara ganska

konstant. Är detta förhållandet, bör — om man bortser från tillfälliga variationer

— antalet dövstumma barn inskrivna år 1939 (motsvarande siffrorna för

antalet levande födda barn åren 1931 och 1932 eller 180 853) bliva högre både

än antalet år 1941 (motsvarande siffrorna för åren 1933 och 1934 eller

170 112) och antalet år 1943 (motsvarande siffrorna för åren 1935 och 1936

eller 174 844). Skolöverstyrelsen, som i sin tidigare utredning funnit dövstumfrekvensen

relativt stabil, vill för sin del förklara förhållandet, att intagningssiffrorna

för åren 1941 och 1943 icke visat nedgång jämfört med år 1939 därmed,

att dels variationerna från år till år kunna vara väsentliga och dels att

ett större antal på gränsen mellan dövstumhet och lomhördhet stående barn

än tidigare kommit att tillföras dövstumskolorna genom inrättandet av skolan

i Örebro för oegentligt dövstumma. En viss mindre ökning av dövstumskolornas

elevmaterial har, såsom förutsetts, inträtt, och denna ökning är ej beroende

av förändringarna i nativiteten eller av dövstumhetens procentuella förekomst

inom befolkningen. Den ovan nämnda direkta intagningen vid skolan

i Örebro torde vara ett tydligt tecken härpå.

nersborgs- och Härnösandsskolorna intogos

14 + 32

år 1938

varvid

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr HHl.

Med anledning därav, att man vid ärendets behandling i riksdagen synes ha

räknat med, att ungefär 18 procent av alla dövstumma äro födda med lytet,

vill överstyrelsen erinra därom, att man i dövstumlärarkretsar vanligen brukar

ungefärligen räkna med att hälften av de dövstumma äro födda med lytet.

Härtill bör anmärkas, att det ofta kan vara synnerligen svårt att avgöra, om

ett barn är fött med dövheten eller örn det blivit dövt genom någon sjukdom

i tidig ålder. De uppgifter, som härom kunna vinnas, erhållas vanligen genom

föräldrarnas uppgifter till de handlingar, som skola företes vid dövstumma

barns intagning i dövstumskola. Ur sammandragen av katalogerna för Manilla

dövstumskola, vilken är den enda skola som innehåller uppgifter härom,

framgå följande siffror:

Ålder vid dövhetens inträde.

Födda döva 0:

1-

12 1:1-12 11:1-12

111:1-12

IV:1-12

V: 1-12

över V

1938/39. .

. . 82

7

8

2

2

1

3

1 =106

1939/40. .

. . 76

9

8

4

1

1

2

— =101

1940/41. .

. . 79

9

8

4

1

1

2

— =104

1941/42. .

. . 70

6

7

3

—

1

2

1 = 90

1942/43. .

. . 83

7

8

3

—

1

2

1 = 105

1943/44. .

Anm.:

. . 85

0: 1 = döv vid

6

en

9

månads

5

ålder,

1

1

1

1 =109

I: 2 = döv vid 1 år och 2 mån. etc.

Enligt denna översikt torde man ungefärligen kunna säga, att 75 procent

av barnen äro födda döva.

Överstyrelsen har företagit en undersökning av elevklientelet vid Manilla

dövstumskola under en följd av år, varvid medtagits elever födda år 1890 och

senare fram till nuvarande elever. Av de sedan år 1938 intagna har icke medräknats

elever hemmahörande i områden utanför det gamla distriktet, medan

däremot medräknats elever från samma distrikt överförda till specialskolorna.

Undersökningen har omfattat 702 elever och byggts på uppgifterna i skolans

matrikel. Av dessa ha 410 eller 58 procent redovisats såsom dövfödda, varjämte

åtskilliga av ett icke obetydligt antal, vilka redovisats såsom tveksamma,

torde vara att betrakta såsom födda döva.

I en akademisk avhandling, grundad på undersökningar åren 1922—27 på

855 elever vid de svenska dövstumskolorna, avger doktor Martha P:son Henning

följande procentsiffror: medfödd hos 49,6 procent, förvärvad hos 33,3

procent, obestämt ursprung hos 14,8 procent.

I 1915 års förberedande utredning rörande omorganisation av dövstumundervisningsväsendet

angives av 2 459 barn, födda under åren 1880—1906 och

intagna i de svenska dövstumskolorna till och med höstterminen 1913, 1 lil

eller 45 procent vara dövfödda.

Härtill torde böra läggas, att äldre undersökningar visserligen visa något

varierande siffror men dock ange en ganska hög siffra för den medfödda dövstumheten,

samt att det visst icke förefaller otänkbart, att procentsiffrorna

för förhållandet mellan den medfödda och den förvärvade dövheten under

årens lopp har kunnat undergå någon förskjutning.

Skolöverstyrelsen har funnit, att frekvenssiffran 7 per 10 000 kvarlevande

barn i åldern åtta år intagningsåret bör läggas till grund för en elevprognos

för de närmaste 10 till 15 åren. Vissa av de siffror, som skolöverstyrelsen åbe
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 221.

ropat till stöd för denna uppfattning, ha sammanförts i nedanstående sammanställning,

som utvisar medeltalet dövstumma per 10 000 kvarlevande barn intagningsåret

under femårsperioder med början åren 1881—85.

Födelseår

Medeltal dövstumma elever

per 10 000 kvarlevande

barn intagningsåret

1881—1885

10,4

1886—1890

10,5

1891—1895

8,6

1896—1900

8,4

1901—1905

6,4

1906—1910

6,8

1911—1915

7,8

1916-1920

•7,4

1921—1925

7,6

1926—1930

7,4

1931—1935

7,0

Skolöverstyrelsen anför i anslutning till det av överstyrelsen åberopade siffermaterialet

bland annat följande.

Då obligatorisk skolplikt stadgades först i lag av år 1889 torde siffrorna för

särskilt 1880-talet icke vara helt tillförlitliga.

Sammanställningen visar, att efter en tid med relativt hög dövstumfrekvens

i slutet på 1800-talet följt en nedgång i antalet dövstumma födda under första

årtiondet på 1900-talet, varpå ånyo skett en successiv ehuru mindre uppgång

av dövstumkvoten. Nedgången från 1880-talet till 1930-talet är väsentlig,

från omkring 10 till omkring 7, eller 30 procent. Dock bör det observeras, att

denna nedgång huvudsakligen är att hänföra till tiden omkring slutet av förra

århundradet.

Den nedgång i dövstumkvoten, som sammanställningen från år 1911 uppvisar,

synes berättiga till att i vart fall icke räkna med högre frekvens än 7,0.

Med hänsyn till de fluktuationer i det årliga antalet dövblivna barn, beroende

på variationer i insjukningsfrekvensen i till dövhet ledande sjukdomar m. m.,

torde det dock vara skäl att vid beräkning av erforderliga lokala utrymmen

därutöver kalkylera med en viss reservmarginal.

Överstyrelsen har av sina beräkningar erhållit den uppfattningen, att dövstumfrekvensen

— sedd på lång sikt — varit stadd i sjunkande. Sannolikheten

synes tala för en fortsatt nedgång av antalet dövstumma barn i förhållande till

hela antalet barn i landet. Överstyrelsen kan å andra sidan icke finna skäl att

vid sin beräkning av elevantalet i barndomsskolorna för dövstumma för de

närmaste 10—15 åren räkna med, att nedgången i antalet dövstumma barn blir

av sådan omfattning, att den motiverar, att en lägre frekvenssiffra lägges till

grund för beräkningarna.

Det antal elever, som enligt överstyrelsens beräkningar kan väntas komma

att intagas vid dövstumskolorna åren 1945/51, framgår av nedanstående

sammanställning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

23

Födelseår

Intag-

ningsår

Antal levande

födda barn

födelseåret

Beräknat antal

kvarlevande barn

i åldern 8 år

intagningsåret

(enligt dödlighets- tabell för perioden

1936/40)

Intagning av

dövstumma

vid en beräk- nad frekvens

av 7 per

10 000

19371

1938 J'' •

1945

90 373

93 946

85 262 1

88 6331'' ''

(173 895)

122

19391

1940j- •

1947

97 380

95 778

91 8731

90 3621'' ''

(182235)

128

19411

1942|'' ''

1949

99 386

113 605

93 7661

1071811'' ''

(200 947)

141

19431

1944 j'' ''

1951

124 903

124 9031

117 839 1

117 839 '' ''

(235 678)

166

1 Antalet beräknas bli lika stort som år 1943.

Överstyrelsen anför:

Enligt dessa beräkningar och under förutsättning alltså, att nativitetssiffran

för år 1944 beräknas bli lika hög som för år 1943, skulle barndomsskolornas

elevantal till och med läsåret 1952/53 komma att gestalta sig på sätt, som

tabellen nedan utvisar.

Läsår

Elever från

föregående år

Nyinskrivna

elever

Avgående

elever

Elever under

läsåret

1944/45 . .

435

—

67

435

1945/46 . .

368

122

52

490

1946/47 . .

438

—

74

438

1947/48 . .

364

128

5

492

1948/49 . .

487

—

107

487

1949/50 . .

380

141

—

521

1950/51 . .

521

—

130

521

1951/52 . .

391

166

—

557

1952/53 . .

557

—

—

557

Skolöverstyrelsen anser sig på närmare angivna skäl böra räkna med att 26

procent av det sålunda beräknade antalet elever i barndomsskolorna för dövstumma

skola komma att undervisas i specialskolan för dövstumma och i skolhemmet

vid vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte. Elevantalet

i upptagningsskolorna skulle då komma att nedannämnda läsår utgöra följande:
1945/40

1946/47 1947/48 1948/49 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53

363 324 364 360 386 386 412 412

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

Överstyrelsen anför vidare:

Att lämna någon prognos för elevantalet efter läsåret 1952/53 låter sig icke

göra, då motsvarande nativitetssiffror äro okända. Det kan måhända finnas

vissa skäl förmoda, att nuvarande höga siffra för antalet levande födda barn

under åtminstone ett mindre antal år kommer att bestå. Under denna förutsättning

kommer elevantalet i dövstumskolorna efter år 1953 att ytterligare

stiga, varvid ett elevantal i barndomsskolorna enligt följande förefaller tänkbart,

om antalet levande födda barn åren 1945—50 antages bli lika stort som

år 1943.

1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59

600 600 640 640 665 665

Antalet barn i upptagningsskolorna skulle härvid, örn 26 procent beräknas

gå till specialskolan i Örebro samt skolhemmet, bli respektive 445, 445, 475,

475, 490, 490.

Emellertid förefaller icke otroligt, att en nedgång i antalet levande födda

barn per år kan komma att inträffa. Ett förhållande, som i detta sammanhang

måste observeras, är det faktum, att för närvarande finnes ett relativt stort

antal kvinnor i fruktsamhetsåldrarna från de stora årsklasserna 1906—21,

medan årsklasserna efter år 1921 successivt och starkt avtaga i storlek. Även

om en minskning av antalet levande födda barn skulle inträda från år 1945,

torde man emellertid kunna räkna med att elevantalet från år 1953 och för i

vart fall 4 år framåt (d. v. s. för de år under vilka de åren 1949 och 1951 intagna

stora elevgrupperna äro kvar i skolorna) icke understigande 550 eller

för upptagningsskolorna över 400.

En prognos för tiden efter år 1957 torde — på grund av det allt mera minskade

antalet kvinnor i fruktsamhetsåldrarna — närmast giva vid handen en

successiv nedgång av antalet dövstumma barn i skolåldern.

Skolöverstyrelsen vill till beräkningarna foga den anmärkningen, att en viss

marginal måste beräknas med hänsyn till icke blott de tillfälliga variationer i

fråga örn de dövstummas antal, som ständigt kunna förekomma, utan även till

det förhållandet att dövstumkvoten kan komma att ligga högre än överstyrelsen

förutsatt och att överflyttningen av elever till specialskolorna och skolhemmet

kan bliva lägre än här beräknats, vilka två sistnämnda faktorer bådadera

verka i riktning av en stegring av elevantalet i upptagningsskolorna.

Upptagningsskolornas antal och förläggning m. m.

Skolöverstyrelsen framhåller, att det nu förebragta siffermaterial, för

vilket redogörelse lämnats i det föregående, måste tillmätas avgörande

betydelse för frågan örn dövstumskolorganisationen och förordar, att fyra

upptagningsskolor bibehållas tills vidare.

Då skolöverstyrelsen år 1941 fann skäl tillstyrka besparingsberedningens

förslag örn nedläggande av en av de fyra upptagningsskolorna, grundade

överstyrelsen sin uppfattning i frågan på den förutsättningen, att det elevantal,

som upptagningsskolorna kunde beräknas komma att omfatta, ur

såväl pedagogiska som ekonomiska synpunkter fördelaktigt läte sig uppdelas

på tre skolor. Överstyrelsen uttalade därvid, att ett elevantal av

mellan 100—110 elever vore att anse som det för en upptagningsskola

lämpligaste. Sedan chefen för ecklesiastikdepartementet i proposition

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Marits propositio7i nr 221.

1942: 246 i hiir berörda avseende anslutit sig till besparingsberedningens

och skolöverstyrelsens uppfattning, fattade 1942 års riksdag beslut om indragning

av en av upptagningsskolorna. Det synes emellertid nu kunna

ifrågasättas, om icke den ökning av elevantalet till dessa skolor, som med

ganska stor grad av säkerhet kan förutses komma att ske, berör själva

grunden för 1942 års nämnda riksdagsbeslut. Visserligen torde det beräknade

elevantalet för tiden 1945/49 respektive 363, 324, 364, 360 kunna

koncentreras till tre skolor, varvid vardera av dessa skulle erhilda omkring

120 elever, eller ett något högre antal än skolöverstyrelsen i sin utredningår

1941 ansåg vara optimum. I de senare årens diskussion om dövstumskolbyggnaderna

ha upptagningsskolorna ansetts böra beräknas för 112 elever,

för vilket antal jämväl ombyggnadsarbetena för skolorna i Vänersborg och

Lund planerats. Emellertid kunna flera av skolorna under vissa förutsättningar

taga emot ett större antal elever, så t. ex. Manillaskolan och Gävleskolan

120—130 elever. Förutsättning för en uppdelning på 3 skolor enligt

det ovan anförda är dock, därest upptagningsskolorna förläggas till Lund,

Manilla och Gävle, att en del av eleverna i Lund och Gävle externeras,

samt att planerade ombyggnadsarbeten verkställas.

För det icke obetydligt ökade elevantal, som beräknats för tiden 1949/53

(respektive 386, 386, 412, 412), och som kan förmodas för de därefter närmast

följande fyra åren (över 400), torde emellertid en uppdelning på tre

skolor icke böra genomföras. Vardera skolan skulle därvid taga emot tiden

1949/51 130 och 1951/53 mellan 135 och 140 elever. Överstyrelsen vill

jämväl här betona, att lärjungeantalet kan komma att bliva än högre än

här förutsatts, och att följaktligen belastningen på varje skola kan komma

att bliva än större.

En lösning av föreliggande problem synes kunna nås efter olika linjer.

En utväg vore att i enlighet med 1942 års riksdagsbeslut indraga en upptagningsskola,

då den ökade elevtillströmningen räknas bli av relativt kort

varaktighet. Under ifrågavarande tid finge man provisoriskt sörja för tillräckliga

utrymmen vid tre skolor. Därvid kunna olika utvägar tänkas.

Man kunde vid skolorna företaga sådana restaurations- och tillbyggnadsarbeten,

att tillräckliga undervisningslokaler erhölles. För förläggningen av

eleverna kunde ytterligare externering tillgripas. Härigenom skulle emellertid

statsverket erhålla relativt stora utgifter för byggnadsarbeten, som

voro erforderliga blott för ifrågavarande övergångstid, varjämte skolorna

skulle erhålla en storlek, som med hänsyn till elevernas undervisning, vård

och fostran måste betecknas såsom mindre tillfredsställande. För elevernas

förläggning kunde även externatformen användas och för undervisningen

förhyras skolorna närliggande lokaler, en anordning, som vore ekonomiskt

fördelaktig.

Statsutskottet har i sitt utlåtande 1944: 135 bland annat anfort: »Skulle

det emellertid framdeles visa sig att den för närvarande rådande uppgången

i födelsetalen kommer att stå sig eller ytterligare öka och att detta

förhållande även kommer att medföra en ökning av antalet dövstumma

barn, bör frågan örn inrättande av ett fjärde dövstumskoldistrikt upptagas

till övervägande. Enligt utskottets mening torde vid sådant förhållande

detta distrikt böra omfatta det övre Norrland och få sin upptagningsskola

förlagd pä någon härför lämplig plats i denna landsända.»

Detta innebär, att från år 1945 en av skolorna skulle nedläggas. Därefter

skulle — örn en ökning av elevantalet inträffar — upprättas en ny

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

skola för övre Norrland. Överstyrelsen finner tanken på en upptagningsskola

för övre Norrland^ och för sig tilltalande. Då emellertid behovet av

den fjärde skolan nppstar redan år 1949, skulle ett genomförande av statsutskottets

förslag innebära, först nedläggande av en skola år 1945, därefter

upprättande av en ny skola år 1949 och slutligen, örn minskning av

antalet^ elever ånyo inträder, nedläggande igen av den nyupprättade skolan

eller någon av de övriga skolorna. Överstyrelsen finner icke skäl förorda

denna utväg. I stället synes ett uppskov tills vidare med nedläggandet av

en upptagningsskola vara att förorda. Under den närmaste framtiden skulle

sålunda fyra upptagningsskolor bibehållas.

Skolöverstyrelsen går därefter närmare in på frågan om de fyra upptagningsskolornas.

förläggning och förordar därvid, såsom tidigare nämnts,

bibehållande av de nuvarande upptagningsskolorna å Manilla samt i Lund

och Vänersborg ävensom, under förutsättning att dövstumskollokalerna i

Gävle anses böra även framdeles användas för dövstumundervisningsändamål,

förflyttning av härnösandsskolan till Gävle. Överstyrelsen anför:

Vid bibehållande av fyra upptagningsskolor erbjuda sig fyra alternativ,

nämligen dels ett bibehållande av de nuvarande skolorna å Manilla samt

i Lund, Vänersborg och Härnösand, dels ett bibehållande av skolorna å

Manilla, i Lund och Härnösand samt upprättandet av en ny upptagningsskola

i Gävle, dels skolorna förlagda till Manilla, Lund, Vänersborg och

Gävle, dels ock bibehållande av skolorna i Lund, Vänersborg och Härnösand

samt förflyttning av Manillaskolan till Gävle.

Det första av dessa alternativ vore med hänsyn till en ur geografisk synpunkt

lämplig spridning av dövstumskolorna att förorda. Härnösandsskolans

nuvarande lokaler äro emellertid i så bristfälligt skick, att de icke ens

provisoriskt kunna utnyttjas med mindre byggnaden genomgår en omfattande

reparation. Kostnaderna härför uppskattas av byggnadsstyrelsen till

1 442 500 kronor. Därest en upptagningsskola för Norrland skall vara förlagd

till Härnösand, synes det önskvärt, att skolan förses med nya lokaler.

En nybyggnad beräknas draga kostnader till ett belopp av 1 440 000 kronor.

Riksdagen har redan år 1942 fattat beslut om uppförande av en ny

skola i Härnösand.

Då emellertid dövstumskolan i Gävle erbjuder fullt tillräckliga lokaler,

ifrågasätter överstyrelsen, om icke av statsfinansiella skäl skolan i Härnösand

bör flyttas till Gävle. Därest emellertid Kungl. Majit icke anser

sig böra tillmäta de finansiella synpunkterna avgörande betydelse, synes

en förläggning till Härnösand vara förmånligast. Överstyrelsen vill för sin

del betona, att under sådana förhållanden nybyggnad är att föredraga framför

en ombyggnad.

Det andra alternativet med skolor i Lund, å Manilla, i Gävle och Härnösand

skulle, därest det kunde förverkligas, onekligen innebära vissa fördelar.

Gävleskolan står färdig att mottaga en upptagningsskolas elever.

Fortsättningsskolan i Vänersborg skulle under dylika omständigheter — i

enlighet med överstyrelsens tidigare förslag —"kunna övertaga upptagningsskolans

lokaler och utan utrymmessvårigheter få upptaga sin verksamhet

som självständig anstalt, vilket framför allt ur pedagogisk synpunkt

skulle vara lyckligt. Utgifterna för elevbyggnad för fortsättningsskolan

skulle inbesparas. Därest det längre fram visade sig, att elevantalet vid

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts -proposition nr 221.

skolorna även för framtiden komme att bliva större än att det lämpligen

läte sig uppdela på tre skolor, kunde nybyggnad för övre Norrland i enlighet

med statsutskottets ovan nämnda uttalande verkställas å lämplig plats

i denna landsända, varvid skolan i Härnösand kunde nedläggas. Mot anordningen

i fråga talar dels vad ovan sagts beträffande Härnösandsskolans

byggnader, dels det förhållandet att den relativt folkrika Göteborgstrakten

skulle bli utan upptagningsskola. Skulle det emellertid ifrågasättas, att för

ytterligare en tid söka provisoriskt iståndsätta Härnösandsskolans lokaler,

synes sistnämnda alternativ böra upptagas till allvarlig omprövning.

Mot ett bibehållande av skolorna i Lund, Vänersborg samt Härnösand

med förflyttning av Manillaskolan till Gävle talar, utom det förhållandet,

att manilialokalerna synas bättre ägnade att restaurera än skolbyggnaden

i Härnösand, främst den av överstyrelsen i tidigare utredningar framförda

motiveringen, nämligen betydelsen av att i befolkningscentrum och i eller i

närheten av huvudstaden finnes en skola för dövstumma barn.

Överstyrelsen vill för sin del, ehuru med viss tvekan, förorda ett bibehållande

av de nuvarande upptagningsskolorna å Manilla samt i Lund

och Vänersborg samt förflyttning av Härnösandsskolan till Gävle. Tveksamheten

grundar sig därvid främst på den omständigheten, att härigenom

en upptagningsskola skulle komma att för ytterligare en tid samorganiseras

med fortsättningsskolan för gossar — en anordning, som överstyrelsen finner

mindre lycklig. Som överstyrelsen i sina tidigare utredningar i denna

fråga lämnat utförlig motivering för sitt ställningstagande härvidlag, må

här blott anföras, att den utredning örn fortsättningsskolans organisation,

som överstyrelsen nedan företagit, styrkt överstyrelsen i uppfattningen om

att sammankopplingen av de båda anstalterna kan komma att verka i

mindre gynnsam riktning för upptagningsskolans arbete och utveckling

samt att det för fortsättningsskolans framåtskridande är av vikt, att den

organiseras såsom självständig anstalt, och att dess rektor, som för sin

synnerligen krävande uppgift bör äga kvalifikationer av delvis annat slag

än en rektor för upptagningsskola, bör få ägna all tid och kraft åt densamma.

Ett bibehållande av upptagningsskolan i Vänersborg medför också vissa

svårigheter för en rationell lösning av bostadsproblemet för fortsättningsskolans

elever. Då överstyrelsen vidhåller sin tidigare uttalade mening, att

— därest framdeles en av upptagningsskolorna skall indragas — Vänersborgsskolan

i första hand bör ifrågakomma, varvid upptagningsskolans

lokaler skulle användas såsom bostäder för fortsättningsskolans elever,

kan överstyrelsen icke finna skäl förorda att nu uppföra en planerad elevbyggnad.

Därest upptagningsskolorna skulle komma att förläggas enligt ovanstående

förslag, synas inga förändringar av den nuvarande distriktsindelningen

krävas. Överstyrelsen synes dock böra erhålla Kungl. Maj:ts bemyndigande

att — därest elevantalet inom ett distrikt skulle komma att

överskrida det antal, som distriktets upptagningsskola lämpligen kan mottaga

— vidtaga erforderlig överflyttning av elever från cn upptagningsskola

till en annan.

Skolöverstyrelsen upptager i det följande till behandling vissa byggnadsfrågor.

Överstyrelsen framhåller därvid, att överstyrelsen vid förordandet

av Härnösandsskolans förflyttning till Gävle utgått från att de för närvä
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Marits proposition nr 221.

rande av vårdanstalten för dövstumma disponerade lokalerna i Gävle även

i fortsättningen borde brukas för dövstumundervisningsändamål. Skulle

emellertid, anför överstyrelsen, den av Kungl. Majit begärda utredningen

angående byggnadens framtida användning giva vid handen, att lokalerna

i Gävle kunde med fördel brukas för annat ändamål än dövstumundervisningsändamål,

syntes norra distriktets upptagningsskola böra kvarligga i

Härnösand. Vid skolans kvarliggande i Härnösand förordar överstyrelsen

nybyggnad framför ombyggnad.

I skrivelse den 22 januari 1943 framlade skolöverstyrelsen alternativa förslag,

I och II, till ombyggnads- och reparationsarbeten vid Manillaskolan.

En närmare redogörelse för dessa byggnadsalternativ har lämnats under

punkten 200 i 1944 års åttonde huvudtitel.

Såsom av nämnda redogörelse framgår avsåg alternativ I att göra huvudbyggnaden

brukbar för dövstumskolans räkning under ett femårigt provisorium

och omfattade utvidgning av sovavdelningarna med plats för ytterligare

10 gossar och 10 flickor, två nya lärosalar samt nytt skolkök m. m.

Kostnaderna för detta alternativ, som i januari 1943 beräknades till 75 000

kronor, ha i oktober 1944 beräknats till 77 000 kronor.

Alternativ n, som avsåg att göra skolanläggningen brukbar under en tid

av tio ar framåt, omfattade, förutom de i alternativ I ingående åtgärderna,

vissa andra inre och yttre ombyggnads- och reparationsarbeten. Kostnaderna

för detta alternativ, som i januari 1943 beräknades till 450 000 kronor,

ha i oktober 1944 beräknats till 459 000 kronor enligt följande sammanställning:
-

ombyggnad av huvudbyggnad........................ kronor 275 400

omläggning av sjukavdelningen....................... » 61 200

modernisering av gymnastikbyggnaden ................ » 20 400

yttre reparationsarbeten........................... » 102 000

kronor 459 000.

Skolöverstyrelsen har nu hemställt, att till reparations- och ombyggnadsarbeten

vid Manillaskolan enligt nyssnämnda alternativ I måtte beviljas ett

anslag av 77 000 kronor. Överstyrelsen anför:

Av de byggnadsalternativ, som av överstyrelsen redan år 1943 framlades och

som nu inom byggnadsstyrelsen omräknats med hänsyn till byggnadskostnaderna,

synes i första hand det första och mindre kostsamma alternativet,

omfattande ombyggnad m. m. för ett femårigt provisorium för en summa

av 77 000 kronor, böra ifrågakomma. Före utgången av nämnda tid synes

nybyggnad å lämplig ort i Stockholms närhet böra uppföras och skolan därefter

förflyttas dit.

Det andra alternativet synes överstyrelsen för den relativt korta tid som

avses, 10 år, bliva onödigt kostsamt. Ur andra synpunkter erbjuder förslaget

vissa fördelar. Genom ett förverkligande av detsamma skulle sålunda

byggnadsfrågan för östra distriktet — för den övergångstid på 10—15 år

med högre elevantal i barndomsskolorna, som överstyrelsen räknat med, vara

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

löst. Efter denna tid skulle nied hänsynstagande till då rådande omständigheter

frågan om nybyggnad för skolan ånyo tagas upp.

Till örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna har riksdagen för

innevarande budgetår anvisat ett investeringsanslag av 80 000 kronor,

varav 17 000 kronor avsågo vissa byggnadsarbeten i Vänersborg, nämligen

iordningställande av verkstadslokaler m. m. i en och inredande av skyddsrum

i en annan av de av fortsättningsskolan disponerade byggnaderna.

Skolöverstyrelsen — som nu föreslagit införande av utbildning i metallarbete

och tapetseri vid fortsättningsskolan i Vänersborg — framhåller, att

kostnaderna för iordningställande av erforderliga verkstadslokaler för de

sålunda föreslagna nya utbildningslinjerna rymmas inom förutnämnda anslagsbelopp

av 17 000 kronor, och anser, att ytterligare medelsanvisning

icke för närvarande är erforderlig för byggnadsarbeten i Vänersborg.

Såsom förut nämnts bar byggnadsstyrelsen i skrivelse den 28 september

1944 framlagt utredning beträffande den framtida användningen av dövstumskolbyggnaderna

å Manilla och i Gävle, därest dessa byggnader icke

vidare skulle komma att tagas i anspråk för dövstumundervisningsändamål.

Vad först beträffar dö v stumskolanläggningen å Manilla

anför byggnadsstyrelsen till en början följande.

Denna anläggnings huvudbyggnad verkar i hög grad störande för den

vackra omgivningen. Före påbyggnaden år 1912 var skolbyggnaden visserligen

påträngande stor, men dess utformning var dock i och för sig ur arkitektonisk

synpunkt tillfredsställande. I sitt nuvarande skick är emellertid

byggnaden föga tilltalande. Anmärkningarna mot Manillaskolans byggnader

äro dock icke enbart av estetisk art. Huvudbyggnaden befinner sig nämligen

i tekniskt avseende icke i nöjaktigt skick. Redan år 1936 hade styrelsen

anledning att undersöka möjligheterna för ändring och modernisering

av byggnaden, som då alltjämt avsags skola användas för dövstumundervisning,

och framhöll då, att utbyte och modernisering av samtliga ledningsanläggningar

vöre erforderlig, kopplade fönster måste insättas, ett antal

golv omläggas, tvättrum och toaletter anordnas m. m. Styrelsen beräknade

kostnaderna för endast mindre ändringar och modernisering till omkring

700 000 kronor, vilket vid nu rådande prisläge motsvarar omkring 1 000 000

På grund av den osäkerhet, som rått rörande dövstumskolan framtida

förläggning, har underhållet av byggnaderna k Manilla inskränkts till det

oundgängligen nödvändiga, varför dess tillstånd för närvarande knappast

kan anses befinna sig i bättre skick än ar 1936. I vissa hänseenden har tvärtom

ytterligare förslitning ägt rum. Så kräva numera fasaderna en genomgripande

reparation, och golven mäste praktiskt taget helt omläggas. Ett

utbyte av åtminstone vissa fönstersnickerier m. m. torde vara ofrånkomligt,

vilken användning byggnaden än kommer att erhålla, och de elektriska

ledningsanläggningarna torde komma att påkalla genomgripande åtgärder.

Vilka kostnader som behöva nedläggas på värme- och sanitära anläggningar

vid ett iståndsättande är givetvis i viss män beroende på den användning,

som byggnaden kan komma att fa, men viss modernisering lard under alla

förhållanden bli ofrånkomlig. På grund av huvudbyggnadens storlek, bygg
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts ''proposition nr £21.

nadsvolymen utgör icke mindre än 32 000 kubikmeter, måste de sammanlagda

kostnaderna för byggnadens iordningställande bli mycket höga. Det

är därför högst tvivelaktigt, örn skolbyggnadens bevarande och iordningställande

för något annat ändamål av permanent karaktär kan vara ur ekonomisk

synpunkt tillrådligt.

Byggnadsstyrelsen lämnar i det följande en redogörelse för av styrelsen

företagna undersökningar rörande möjligheterna att utnyttja Manillaskolans

lokaler bland annat för museala ändamål.

Sammanfattningsvis framhåller byggnadsstyrelsen därefter, att, därest

dövstumskolan skulle förflyttas från Manilla och byggnaderna därefter

allt framgent skulle användas, dessa svårligen kunde utnyttjas på annat

sätt än som lokaler för ifrågasatt museum, inrymmande nationalmuseets

gipsavgjutningssamlingar. Då emellertid ett iordningställande av byggnaderna

å Manilla till permanenta lokaler för dessa samlingar skulle draga

mycket stor kostnad — enligt styrelsens uppskattning ej understigande

1 000 000 kronor — kan styrelsen ej tillstyrka en sådan åtgärd. Styrelsen

anser emellertid, att ett mer provisoriskt iordningställande för nämnda

ändamål under en begränsad tid av ett tiotal år framåt eller något därutöver

vore lämpligt och även ekonomiskt försvarligt. Kostnaderna härför

har styrelsen beräknat till omkring 650 000 kronor. Därest Kungl. Majit

skulle finna en sådan provisorisk användning icke böra komma i fråga,

förordar styrelsen, att byggnaderna rivas och att parkområdet inom denna

del av Djurgården återställes.

Beträffande dö v stums kolbyggnaden i Gävle anför byggnadsstyrelsen

följande.

På byggnadsstyrelsens anmodan har länsarkitekten i Gävleborgs län

yttrat sig i fragan och därvid anfört, att nya ämbetslokaler visserligen

mäste anskaffas för vissa statliga institutioner i Gävle, nämligen vägförvaltningen,

länsarbetsnämnden-, lantmäterikontoret (nuvarande lokaler äro

avsedda att övertagas_ av länsstyrelsen), landsfogden, yrkesinspektionen,

landsfiskalen i Gävle distrikt samt jägmästaren i Gävle revir, men att dövstumskolan

byggnad icke syntes lämpligen kunna komma i fråga för tillgodoseende

av dessa lokalbehov med hänsyn till fastighetens allt annat än

centrala läge i staden. Den ombyggnad, som erfordrades för inredning av

ämbetslokaler, skulle dessutom med all sannolikhet bli mycket dyrbar utan

att samtidigt medföra en rationell lösning. Länsarkitekten hade även undersökt

möjligheten att finna köpare till fastigheten, varvid befunnits,

att något enskilt företag icke kunde förväntas ha intresse av att förvärva

denna, medan det kunde tänkas, att Gävle stad skulle kunna få användning

för byggnaden för sin yrkesskola. På frågans nuvarande ståndpunkt

hade emellertid mera ingående undersökningar rörande byggnadens antändbarhet

för sådant ändamål och de villkor, på vilka en eventuell försäljning

kunde tänkas komma till stånd, icke verkställts.

I likhet med länsarkitekten kan byggnadsstyrelsen icke för närvarande

föreslå någon framtida statlig användning av dövstumskolbyggnaden i

Gävle, därest denna örn ett eller annat år skulle bli obehövlig för sitt nu
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

varande ändamål. Styrelsen får därför föreslå, att byggnaden försäljes på

de förmånligaste villkor, som vid tidpunkten för försäljningen må kunna

erbjudas.

Yttranden.

Statskontoret har icke funnit anledning tillstyrka ett upphävande av riksdagens

beslut örn nedläggande av en av upptagningsskolorna. Ämbetsverket

anför:

Sedan 1942 års riksdag fattat beslut örn nedläggande av en av de fyra upptagningsskolorna

för dövstumma, föreslog chefen för ecklesiastikdepartementet

vid anmälan av statsverkspropositionen till 1944 års riksdag en minskning av

antalet dövstumskoldistrikt från fyra till tre, benämnda södra, mellersta och

norra, samt i anslutning härtill en förläggning av distriktens upptagningsskolor

till respektive Lund, Vänersborg och Gävle. De nuvarande dövstumskolorna

i Härnösand och å Manilla skulle alltså nedläggas.

I sitt utlåtande (nr 135 s. 32) uttalade statsutskottet vid 1944 års riksdag,

att utskottet vid sin prövning av förevarande fråga kommit till samma uppfattning

som departementschefen. I anledning av motionsvis framförda yrkanden

om förnyad utredning framhöll utskottet, att frågan redan under ett par

års tid blivit ingående utredd och att några nya synpunkter för bedömandet

av ärendet näppeligen kunde framkomma genom en ytterligare omprövning.

Det hade visserligen gjorts gällande, att utredningen lede av den bristen, att

någon prognos angående det blivande lärjungeantalet i upptagningsskolorna

ej förebragts. En dylik prognos måste emellertid enligt utskottets mening vidlådas

av åtskilliga mycket osäkra faktorer och syntes knappast kunna giva

några säkrare hållpunkter för ett bedömande av det antal dövstumma barn,

varmed man i en framtid hade att räkna. Skulle det emellertid framdeles visa

sig, att den för närvarande rådande uppgången i födelsetalen komme att stå

sig eller ytterligare öka och att detta förhållande även komme att medföra en

ökning av antalet dövstumma barn, borde frågan om inrättandet av ett fjärde

dövstumskoldistrikt upptagas till övervägande. Enligt utskottets mening borde

vid sådant förhållande detta distrikt omfatta det övre Norrland och få sin upptagningsskola

förlagd på någon härför lämplig plats i denna landsända.

Statskontoret har tidigare med skärpa hävdat den uppfattningen, att såväl

ekonomiska som andra skäl talade för att i första hand upptagningsskolan å

Manilla borde ifrågakomma till nedläggande. Den nu åvägabragta ytterligare

utredningen torde bestyrka riktigheten av denna av departementschefen och

statsutskottets majoritet delade uppfattning. Utskottets ovannämnda uttalande,

att en prognos angående det blivande lärjungeantalet måste vidlådas av

åtskilliga mycket osäkra faktorer synes direkt tillämpligt på den föreliggande

utredningen. Av utredningen torde närmast framgå, att större antal upptagningsskolor

än tre icke är erforderligt under i varje fall de närmaste fyra budgetåren,

d. v. s. under så gott som hela den tid, som enligt överstyrelsens föreliggande

förslag Manillaskolans lokaler skulle provisoriskt utnyttjas, att den

ökning av elevantalet, som kan antagas komma att inträda höstterminen 1949,

är så obetydlig i förhållande till elevantalet vårterminen 1949, att den borde

kunna kompenseras genom ökad externering inom de högre klasserna, samt att

först höstterminen 1951 svårigheter måhända kunna uppstå att utan vidtagande

av särskilda åtgärder i tre upptagningsskolor mottaga det då till 412 uppskattade

elevantalet. Huruvida svårigheterna bliva av längre eller kortare

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

varaktighet och i vad mån de kunna provisoriskt avhjälpas utan elevernas uppdelning

på fyra upptagningsskolor kan icke för närvarande bedömas. Skulle

sedermera fyra skolor visa sig erforderliga, torde — såsom utskottet framhållit

— den fjärde skolan böra förläggas på någon härför lämplig plats i övre Norrland.

Under åberopande av dessa omständigheter kan statskontoret icke finna anledning

tillstyrka ett upphävande av riksdagens beslut örn nedläggande av en

av upptagningsskolorna. Vid sådant förhållande och då i ärendet icke förebragts

några nya skäl mot ett nedläggande av Manillaskolan, måste ämbetsverket

bestämt förorda ett beslut i denna riktning.

Medicinalstyrelsen, som haft att yttra sig över frågan om antalet dövstumma

i skolåldern under de närmaste åren, har såsom infordrat utlåtande överlämnat

en av styrelsens statistiker verkställd utredning med beräkning av antalet

dövstumma barn i skolåldern under åren 1945—60. I denna utredning

anföres följande.

Beräkningen rörande antalet dövstumma barn i skolåldern under åren

1945—60 är grundad på uppgifterna rörande antalet födda barn i hela landet

varje år under tiden 1927—41, varjämte den senaste av statistiska centralbyrån

beräknade åldersfördelningen i 1-årsgrupper (avseende 1 januari 1942)

utnyttjats. Antalet levande födda från och med år 1945 har antagits komma

att uppgå till 125 000 per år, d. v. s. ett något lägre antal än år 1944, för

vilket år antalet levande födda torde visa sig komma att överstiga 130 000.

För erhållande av totalantalet barn i skolåldern (7—15 år) hava årskullarna

reducerats med hänsyn till dödligheten, och det har härvid antagits, att avgången

motsvarar den dödlighet, som rådde i respektive årsklasser under årtiondet

1930—40.

Procenttalet dövstumma i varje åldersklass har antagits uppgå till de procenttal,

som konstaterades vid 1930 års folkräkning. (Motsvarande uppgifter

saknas i 1940 års folkräkning.) Hänsyn har sålunda icke kunnat tagas till att

ändrade arvsbiologiska betingelser samt en förbättrad läkarvård sedan år

1930 eventuellt medfört en minskning av dövstumprocenten. En förbättring

kan väntas även i framtiden, men förbättringen anses åtminstone för den närmaste

tiden icke bliva av större betydelse. Nämnda procenttal för antalet dövstumma

för år 1930 hava inmultiplicerats i den enligt ovan erhållna folkmängden

i skolåldern.

Under sålunda anförda förutsättningar erhållas vid beräkningen följande antal

dövstumma barn i skolåldern.

Å r

Antal

Å r

Antal

1945 ....

363

1953 ....

460

194S ....

366

1954 ....

476

1947 ....

368

1955 ....

494

l!»48 ....

377

1956 ....

510

3949 ....

387

1957 ....

516

1950 ....

401

1953 ....

516

1951 ....

421

1959 ....

514

1952 ....

443

1960 ....

514

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2%1.

De erhållna summorna för varje år synas avsevärt understiga det nuvarande

faktiska antalet elever vid ifrågavarande skolor. Anledningen härtill torde vara

dels att åtskilliga elever intagas, vilka vid folkräkningarna icke betecknas såsom

dövstumma, dels och framför allt att flera dövstumma personer på grund

av bristfällig registrering icke bliva antecknade som dövstumma vid folkräkningarna.

Beräkningarna synas emellertid giva vid handen, att antalet dövstumma

barn i skolåldern kan väntas komma att förete en ökning under de

närmaste åren.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått beslöt 1942 års riksdag, att

en av de nuvarande upptagningsskolorna (Lund, Vänersborg, Manilla och

Härnösand) skulle nedläggas med utgången av budgetåret 1942/43. Detta

beslut innefattade icke, vilken av upptagningsskolorna som skulle nedläggas.

Beträffande denna fråga skulle ytterligare utredning äga rum. Med anledning

av att de i Gävle befintliga, av vårdanstalten för dövstumma med komplicerat

lyte disponerade dövstumskollokalerna — vilka av statsmakterna ansetts

böra efter vårdanstaltens förflyttning till annan plats komma till fortsatt

användning i dövstumvården — icke kunde beräknas bli disponibla förrän

tidigast den 1 juli 1944, beslöt 1943 års riksdag uppskov tills vidare med

verkställande av beslutet örn nedläggande av en av de fyra upptagningsskolorna.

I 1944 års åttonde huvudtitel föreslogs, till fullföljande av 1942

års principbeslut, en minskning av antalet dövstumskoldistrikt från fyra till

tre, benämnda södra, mellersta och norra, och i anslutning härtill en förläggning

av distriktens upptagningsskolor till respektive Lund, Vänersborg och

Gävle. De nuvarande dövstumskolorna i Härnösand och å Manilla skulle

alltså nedläggas. Den sålunda förordade omorganisationen av dövstumskolväsendet

ansågs med hänsyn till vissa med omorganisationen sammanhängande

byggnadsfrågor böra genomföras först från och med budgetåret 1945/46.

Riksdagen fann icke anledning till erinran mot den föreslagna förläggningen

av södra distriktets upptagningsskola till Lund. Beträffande förläggningen av

mellersta och norra distriktens upptagningsskolor biträdde riksdagen den uppfattning,

som innefattades i en vid statsutskottets utlåtande fogad reservation

av herr Pauli m. fl., och anhöll, att Kungl. Maj:t måtte — med beaktande

av vad i nyssnämnda reservation anförts — låta verkställa utredning

beträffande förläggningen av dessa distrikts upptagningsskolor m. m.

I reservationen framhölls bland annat, att behovet av en prognos angående

det blivande lärjungeantalet i upptagningsskolorna vore uppenbart. Under

år 1939 hade vid samtliga upptagningsskolor intagits sammanlagt 85 lärjungar,

under år 1941 107 lärjungar och under år 1943 127 lärjungar. Med

den för närvarande rådande uppgången i födelsetalen syntes det vara sannolikt,

att den sålunda konstaterade ökningen av antalet dövstumma barn

bomme att fortsätta. Detta borde tillmätas avgörande betydelse för det slutliga

ställningstagandet till dövstumskolväsendets organisation.

Såsom skolöverstyrelsen nu påvisat bero de högre intagningssiffrorna för

Bihang till rilcsdagens protokoll 19b5. 1 sami. Nr 221. 3

Departe
mentschefen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

åren 1941 och 1943 på tillfälliga omständigheter, såsom att ett osedvanligt

stort antal överåriga elever då intagits, och icke på en av uppgång i födelsetalen

föranledd ökning av antalet dövstumma. Däremot synes den nu verkställda

undersökningen angående barnantalet framdeles i upptagningsskolorna

giva vid handen, att man vid kommande intagningar i upptagningsskolorna

har att räkna med ett större antal dövstumma barn än som kunde förutses,

då beslut år 1942 fattades om nedläggande av en av upptagningsskolorna,

och att följaktligen lärjungeantalet i upptagningsskolorna under en

mer eller mindre begränsad tidsperiod kommer att rätt väsentligt överstiga

det antal, som man tidigare beräknat. Med hänsyn härtill anser jag mig —

även om ekonomiska synpunkter alltjämt kunna anföras till förmån för en

koncentration av upptagningsskolorna till tre läroanstalter — likväl kunna

godtaga skolöverstyrelsens förslag örn upphävande av beslutet om nedläggande

av en av de fyra upptagningsskolorna och bibehållande tills vidare

av fyra sådana skolor.

Vad beträffar frågan om upptagningsskolornas förläggning biträder jag

skolöverstyrelsens förslag, att sådana skolor alltjämt skola vara förlagda till

Lund och Vänersborg. Det av överstyrelsen diskuterade alternativet med

upptagningsskolor förlagda till Lund, Manilla, Gävle och Härnösand finner

jag nämligen med hänsyn till den geografiska fördelning, som skolorna vid ett

genomförande av detta alternativ skulle erhålla, icke vara acceptabelt. Under

förutsättning att dövstumskollokalerna i Gävle även framdeles skola användas

för dövstumundervisningsändamål föreslår överstyrelsen vid valet mellan

en förflyttning till Gävle av skolan å Manilla och av skolan i Härnösand, att

sistnämnda skola skall förflyttas till Gävle. Härigenom skulle utgifter för

uppförande i Härnösand av nybyggnad för nuvarande norra dövstumskoldistriktets

upptagningsskola undvikas. Överstyrelsen förutsätter emellertid

härvid, att nuvarande östra distriktets till Manilla förlagda upptagningsskola

endast skall bibehållas där för en tid av fem år för att därefter förflyttas till

nybyggnad å lämplig ort i Stockholms närhet. Därjämte föreslår överstyrelsen,

att i avbidan på förflyttningen ändrings- och reparationsarbeten för en beräknad

kostnad av 77 000 kronor skola verkställas vid Manillaskolan. Enligt

min mening tala såväl ekonomiska skäl som önskvärdheten av en ur geografisk

synpunkt lämplig spridning av upptagningsskolorna starkare för en förflyttning

till Gävle av Manillaskolan än av Härnösandsskolan. Jag kan därför

icke biträda överstyrelsens förslag om en förflyttning av Härnösandsskolan

till Gävle.

Med hänsyn till önskvärdheten av att upptagningsskolorna erhålla en ur

geografisk synpunkt lämplig spridning och därjämte en i möjligaste mån

centra] förläggning inom respektive distrikt är givetvis en förläggning av

upptagningsskolorna till respektive Lund, Vänersborg och Härnösand samt

Manilla eller annan ort i Stockholms närhet att förorda. Ur ekonomiska synpunkter

kan emellertid en sådan lösning av frågan örn upptagningsskolornas

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

förläggning endast anses försvarbar, om dövstumskollokalerna i Gävle, vilka

nu disponeras av vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte i avbidan

på anstaltens förflyttning till egendomen Mogård och vilka äro i tillfredsställande

skick, kunna användas på annat lämpligt sätt.

Tidpunkten för vårdanstaltens förflyttning till Mogård är beroende på när

vissa där erforderliga byggnadsarbeten, avseende uppförande av nybyggnad

för inkvartering av vårdanstaltens elever och skyddslingar, kunna vara fullbordade.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 2 februari 1945 beviljat byggnadstillstånd

för nämnda byggnadsföretag. Enligt vad jag inhämtat beräknas

nybyggnaden vara uppförd tidigast den 1 mars 1946. Jag anser mig därför böra

räkna med att vårdanstalten även under nästa budgetår kommer att vara förlagd

till Gävle.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått har byggnadsstyrelsen efter

verkställd utredning icke kunnat giva anvisning på någon lämplig användning

av dövstumskolbyggnaden i Gävle för något statligt ändamål, därest

den framdeles icke skulle tagas i anspråk för dövstumvården.

Några avgörande skäl tala enligt min mening knappast mot en förflyttning

av Manillaskolan till Gävle, örn skolbyggnaden därstädes icke kan utnyttjas

på annat lämpligt sätt. Ytterligare undersökningar rörande möjligheterna

att disponera nämnda byggnad för annat statligt eller kommunalt ändamål

torde böra vidtagas, innan slutlig ställning tages till frågan om en förflyttning

av Manillaskolan till Gävle. Jag vill i detta sammanhang erinra örn,

att frågan örn elevintagningen vid folkskoleseminarierna för närvarande är

föremål för utredning genom särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade

sakkunniga. Därest de sakkunniga finna skäl föreslå en utbyggnad

av seminarieorganisationen genom inrättande av nya folkskoleseminarier, förefaller

det mig icke osannolikt, att dövstumskolbyggnaden i Gävle lämpligen

skall kunna tagas i anspråk för ett dit förlagt seminarium.

Min ståndpunkt beträffande upptagningsskolornas förläggning innebär

sammanfattningsvis, att nuvarande södra, västra och norra dövstumskoldistriktens

upptagningsskolor alltjämt böra vara förlagda till respektive Lund,

Vänersborg och Härnösand samt att östra distriktets upptagningsskola tills

vidare bör kvarligga å Manilla. Slutlig ställning till frågan om förläggningen

av sistnämnda distrikts upptagningsskola bör tagas först, sedan ytterligare

undersökningar företagits rörande möjligheterna att disponera dövstumskolbyggnaden

i Gävle för annat ändamål än dövstumundervisningen.

Bibehålies en upptagningsskola i Härnösand, synes det mig ofrånkomligt, att

anslag anvisas till uppförande av nybyggnad för skolan. Härtill återkommer

jag i det följande.

Med den ståndpunkt jag intagit till frågan örn förläggningen av östra distriktets

upptagningsskola kan jag icke förorda, att, såsom skolöverstyrelsen

föreslagit, anslag nu äskas till ombyggnad och reparation av Manillaskolan.

Jag torde därjämte böra framhålla, att det av överstyrelsen förordade bygg
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

nadsprogrammet icke i och för sig torde vara ägnat att läggas till grund för

en ombyggnad av denna skola, då det uppgjorts under den förutsättningen,

att antalet upptagningsskolor komme att minskas till tre.

Såsom skolöverstyrelsen framhållit torde det icke vara erforderligt att för

närvarande anvisa medel till byggnadsarbeten vid dövstumskolorna i Vänersborg.

Enligt vad styrelsen för nämnda skolor meddelat har nu den största av

de för fortsättningsskolans elever förhyrda förläggningarna reparerats för en

kostnad av omkring 40 000 kronor.

2. Avveckling av skriv-teckenklasserna.

I förutnämnda skrivelse den 27 oktober 1944 har skolöverstyrelsen föreslagit,

att de för närvarande till Manilla förlagda skriv-teckenklasserna

skola successivt avvecklas och att nya sådana klasser icke vidare skola

inrättas. Överstyrelsen anför:

I det yttrande, som skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen den 18 november

1941 avgåvo över besparingsberedningens förslag till omorganisation

av dövstumundervisningsväsendet, i vad avsåg nedläggande av dåvarande

dövstumskolan i Gävle m. m., hade ämbetsverken att taga ställning

till frågan om hur staten lämpligen borde sörja för utbildningen av de

elever vid skriv-teckenskolan i Gävle för dövstumma, som vid ett eventuellt

nedläggande av nämnda anstalt icke ansågos böra överföras till det

föreslagna skolhemmet. Besparingsberedningen hade ansett, att de elever

från specialskolan, som ansågos kunna någorlunda tillgodogöra sig skolundervisningen

i barndomsskola och därefter yrkesutbildning i fortsättningsskola,

borde erhålla sin grundläggande undervisning tillsammans med

övriga lärjungar i de s. k. C-avdelningarna vid upptagningsskolorna, varigenom

upprättandet av nya undervisningsavdelningar skulle undvikas.

Styrelserna för dövstumskolorna å Manilla och i Gävle föreslogo däremot

i sina remissyttranden i detta ärende upprättande av särskilda klassavdelningar

för undervisning medelst skriv-teckenmetod, varvid manillastyrelsen

ansåg fyra sådana undervisningsavdelningar erforderliga och gävlestyrelsen

en skrivklass vid vardera upptagningsskolan eller två klasser vid

två av dem.

I skolöverstyrelsens och medicinalstyrelsens nämnda utredning fick frågan

örn dessa klasser följande formulering: »Meningarna örn tal- och skrivteckenmetodernas

användning vid dövstumundervisningen ha varit delade

och torde måhända alltid så bli. Ämbetsverken finna ej skäl nu närmare

ingå på frågan örn de båda undervisningsmetodernas inbördes ställning,

särskilt som en så ringa förskjutning till talmetodens förmån, som den av

besparingsberedningen föreslagna, ej kan tillmätas avgörande betydelse. I

princip anse sig alltså ämbetsverken kunna biträda besparingsberedningens

mening, att eleverna i fråga borde kunna inplaceras i befintliga C-klasser

och vilja på samma gång framhålla vildén av att så många som möjligt

av de dövstumma få lära sig tala, då talet, även ett dåligt sådant, otvivelaktigt

synes vara dem till stor nytta ute i livet. Ämbetsverken finna det å

andra sidan angeläget, att för varje elev i dövstumskolan lämplig undervisningsform

måtte finnas, och anse sig därför, ej minst med anledning av

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

vad skolstyrelserna å Manilla och i Gävle anfört, om ock med tvekan

böra förorda, att vid en av dövstumskolorna, lämpligen Manilla, upprättas

två undervisningsavdelningar för skriv-teckenelever. Till dessa undervisningsavdelningar

böra sådana elever från samtliga upptagningsskolorna

sammanföras, vilka på grund av afasi eller annan defekt ej lämpligen

kunna talundervisas.»

Departementschefen biträdde i proposition 1942: 246 sistnämnda förslag.

Genom beslut den 30 juni 1942 förordnade Kungl. Majit, att två undervisningsavdelningar

för skriv-teckenelever skulle inrättas vid dövstumskolan

å Manilla.

I enlighet härmed överfördes efter förslag av lärarkollegiet i Gävle 12

elever från specialskolan därstädes, för vilka jämte en elev från Vänersborgsskolan

vid Manilla upprättades två skriv-teckenavdelningar. Av dessa

utexaminerades 2 elever vid läsårets slut 1943. Vid början av läsåret

1943/44 utgjordes skriv-teckenavdelningen av en sjunde klass med 6

elever, en femte klass med 5 elever samt en tredje klass med 2 elever, av

vilka femte och tredje klasserna bildade en läraravdelning. Efter överflyttning

av lärjungar från andra klassavdelningar samt intagning av en dansk

flykting steg emellertid elevantalet under terminen till 17. Med anledning

härav gjordes av rektor vid skolan en framställning om anställande under

vårterminen 1944 av en extra lärare i kunskapsämne. Kungl. Majit biföll

genom beslut den 21 januari 1944 densamma. Innevarande läsårs katalog

upptager för skriv-teckenavdelningen 6 elever i åttonde, 6 elever i sjätte, 4

elever i fjärde samt 1 elev i andra klassen. De båda sistnämnda klasserna

undervisas gemensamt.

Med utgången av läsåret 1944/45 avgå eleverna i åttonde klassen, varefter

kvarstå två läraravdelningar bestående av nuvarande sjätte klass

(6 elever) samt fjärde -f- andra klass (4 —J— 1 elever).

I skrivelse till skolöverstyrelsen har nu föreståndaren vid vårdanstalten

för dövstumma med komplicerat lyte ifrågasatt, örn det ej skulle vara

lämpligt att i samband med utredningen örn viss omorganisation av dövstumundervisningen

taga under övervägande att nedlägga skriv-teckenavdelningen.

För sin egen del vore föreståndaren övertygad om, att det ej

är till något nämnvärt gagn att i fortsättningen upprätthålla ifrågavarande

avdelning, vars elever med undantag för ett fåtal, som borde kunna piaceras

i upptagningsskolornas C-klasser, vore av alldeles samma slag som

eleverna i skolhemmet. Det vore ej enbart så, att nuvarande system innebure

flera läraravdelningar, än vad som vore nödvändigt, och därmed förenade

kostnader, utan det medförde även ett ökat lokalbehov vid en

av upptagningsskolorna. Då avdelningen inrättades, hade det funnits ett

överflöd på examinerade dövstumlärare. Nu vore läget i detta avseende

så tillvida förändrat, att åtgärder mäst vidtagas för att utbilda nya lärare,

varmed ett skäl för avdelningens fortbestånd bortfallit.

Överstyrelsen vill först framhålla, att det med hänsyn till dövstumskolornas

organisation vore en fördel, örn de nuvarande skriv teckenklasserna,

som för närvarande utgöra ett bihang till en av upptagningsskolorna,

kunde avvecklas. Ur pedagogisk synpunkt talar för ett bibehållande av

klasserna främst det skäl, som i skolöverstyrelsens utredning år 1941 blev

avgörande för överstyrelsens ståndpunktstagande, nämligen att elever, som

inte direkt tillhöra skolhemmets elevklientel men å andra sidan inte heller

med fördel kunna följa undervisningen i talskolornas C-klasser, i skrivteckcnklassema

kunna få en för dem speciellt anpassad undervisning. I den

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

mån nämnda elever efter avslutad skolgång i barndomsskola kunna överföras

till fortsättningsskola och där förvärva sådan yrkesutbildning, att de

helt eller huvudsakligen kunna försörja sig själva, synas kostnaderna för

särundervisningen väl motiverad. Frågan är nu, hur många dylika elever

som i fortsättningen kunna beräknas. Föreståndaren för vårdanstalten har

framhållit som sin uppfattning, att av ifrågavarande klassers nuvarande

elever ingen lider av afasi eller annan sådan säregen defekt, att han därför

bort hänföras till speciell avdelning vid upptagningsskola. Härtill bör

emellertid invändas att flertalet av ifrågavarande elever med hänsyn till att

de tidigare erhållit undervisning enligt skriv-teekenmetoden vid specialskolan

i Gävle, måste anses i behov av den särundervisning de erhålla i

skriv-teckenklass. Överstyrelsen finner ur denna synpunkt ingen anledning

att redan från läsåret 1945/46 nedlägga de båda skriv-teckenklasser, femte

och sjunde, som då komma att finnas. Den elev som för närvarande ensam

utgör andra klass synes däremot lämpligen böra antingen år 1945

eller vid den senare tidpunkt år 1949, då nuvarande fjärde klassen, som

nämnde elev erhåller undervisning tillsammans med, avgår, överflyttas till

C-klass vid upptagningsskola eller till skolhemmet. Skulle brist på examinerade

lärare för dövstumskola uppstå, innan nuvarande fjärde skriv-teckenklassen

avgått, synes dock enligt överstyrelsens mening böra tagas under

omprövning att dela upp eleverna i denna klass på C-avdelningar och

skolhemmet.

Om överstyrelsen sålunda icke anser ett nedläggande av de nuvarande

skriv-teckenklasserna motiverat, har överstyrelsen å andra sidan erhållit

den uppfattningen, att det för framtiden icke torde vara erforderligt att

inrätta nya dylika klasser. Antalet elever, som icke kunna räknas till skolhemmets

klientel, d. v. s. bildbara sinnesslöa dövstumma, men dock på grund

av afasi, defekter i talorganen eller annat fel icke kunna följa undervisningen

i talklass, torde vara så ringa, att det icke kan anses varken ur pedagogiska

eller ekonomiska synpunkter rimligt att för dem upprätthålla särskilda undervisningsavdelningar.

För den särundervisning de äro i behov av, torde

man kunna sörja på annat sätt. I den mån dylik elev, som vid skolhemmet

erhållit grundläggande utbildning, visar sig äga förutsättningar att tillgodogöra

sig yrkesutbildning, möter det inga hinder att för dylik utbildning

överföra honom till fortsättningsskola. Elever i övrigt, om vilka det

råder tvekan, huruvida de böra hänföras till upptagningsskolornas C-klasser

eller till skolhemmet, synas lämpligen böra kvarstanna vid upptagningsskola

så länge, förslagsvis två läsår, att man hinner att bilda sig en

säker uppfattning om deras förutsättningar, innan de definitivt översändas

till skolhemmet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, finner överstyrelsen anledning

föreslå, att några nya skriv-teckenklasser vid upptagningsskola i fortsättningen

icke upprättas samt att nuvarande skriv-teekenavdelningen vid

upptagningsskolan å Manilla i och med de nuvarande skriv-teckenklassernas

successiva avgång helt avvecklas. Samtidigt får ämbetsverket föreslå att

för en fullständigare prövning av lämpligheten att i vissa tveksamma fall

hänvisa en lärjunge till upptagningsskolas C-klass eller skolhemmet, upptagningsskolornas

rektorer medgivas låta elev kvarstanna vid upptagningsskola

i två läsår för att därefter — örn så anses erforderligt — överföra

honom till skolhemmet.

Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens förslag örn skriv-teckenklassernas

avveckling.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Med anledning av skolöverstyrelsens förevarande förslag har svenska

dtövstumlärarsällskapet hos Kungl. Majit hemställt, att bestämmelser måtte

meddelas örn att speciella skriv-teckenklasser även i fortsättningen må vid

behov inrättas vid någon upptagningsskola, förslagsvis Manilla, för lärjungar,

som ej med fördel kunna undervisas medelst talmetod men som

med hänsyn till begåvning och fallenhet i övrigt icke böra överföras till

skolhemmet vid vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte.

Mot vad skolöverstyrelsen i förevarande avseenden anfört och föreslagit

har jag i huvudsak icke funnit anledning till erinran. Jag utgår emellertid

ifrån, att överstyrelsen, om det skulle visa sig, att antalet dövstumma

elever, som ej med fördel kunna undervisas enligt talmetod och som ej äro

att anse såsom bildbara sinnesslöa, blir så stort, att det ur ekonomisk och

pedagogisk synpunkt kan anses motiverat att för dem inrätta speciella

skriv-teckenklasser, hos Kungl. Majit gör den framställning i ämnet, som

av omständigheterna betingas. Jag förutsätter vidare, att Kungl. Majit

skall äga att efter förslag av överstyrelsen medgiva inrättande av särskilda

skriv-teckenklasser.

3. Yrkesutbildningen för manliga dövstumma m. m.

Skolöverstyrelsen. I sin förutnämnda skrivelse den 27 oktober 1944 har

skolöverstyrelsen till behandling upptagit frågor bland annat om omläggande

av slöjd- och hantverksundervisningen i barndomsskolorna, örn yrkesorientering

och yrkesvägledning, örn specialiseringen av utbildningen

vid fortsättningsskolan i Broby ävensom med hänsyn härtill lönereglering

för ladugårdsförmannen samt slöjdaren och smeden därstädes, örn införande

av utbildning i metallarbete och tapetseraryrket vid fortsättningsskolan

i Vänersborg, örn teoretiska kurser för fortsättningsskolpliktiga, som genomgå

praktisk utbildning hos enskilda företagare, och om dövstumskolpersonalens

abnormpedagogiska utbildning.

Skolöverstyrelsen anför inledningsvis bland annat följande.

Den organisation, som vid statens övertagande av dövstumskolväsendet

år 1938 genomfördes, innebär vad gäller de manliga elevernas efter genomgången

barndomsskola fortsatta utbildning i korthet följande.

För de från barndomsskolorna avgående dövstumma manliga lärjungarna

finnas följande yrken att välja på, i vilka fortsättningsskolor meddela

yrkesundervisning: snickeri, skomakeri och skrädderi vid lortsättningsskolan

i Vänersborg, lantbruk och trädgårdsskötsel vid fortsättningsskolan å

Broby gård. Utbildningstiden omfattar fyra arbetsår vid skrädderi- och

snickerilinje samt å lantbruks- och trädgårdslinje, tre arbetsår å skomakerilinje.

Utbildningen har till ändamål att bibringa eleverna sådana kunskaper

och sådan yrkesfärdighet, att de efter slutad skoltid må kunna efter graden

av sin förmåga såsom företagare eller arbetare utföra produktiv verksam
-

Departe
mentschefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

het och därigenom försörja sig själva. I enlighet härmed meddelas såväl

praktisk som teoretisk undervisning, den senare omfattande dels allmänbildande

ämnen, såsom modersmål, räkning, samhällslära m. fl., dels yrkesteori

såsom vid lantbruksskolan jordbruks- och husdjurslära, trädgårdskunskap

m. m. Utbildningen är obligatorisk, i det stadgan angående dövstumundervisningen

föreskriver, att dövstumskolplikt, som inträder vid

uppnående av den i folkskolestadgan föreskrivna skolåldern, med vissa undantag

föreligger under de tolv ar, som följa efter intagning i dövstumskola.

Styrelse för fortsättningsskola äger emellertid enligt stadgans 14 § morn. 1

medgiva, att fortsättningsskolpliktig lärjunge må, i stället för yrkesutbildning

i fortsättningsskola, på skolans bekostnad erhålla sådan utbildning hos

enskild företagare å skolorten eller i dess närhet, varvid lärjungen dock är

skyldig att deltaga i den teoretiska undervisningen vid skolan. Enligt

nämnda paragrafs mom. 2 kan fortsättningsskolpliktig, som icke är bosatt

å eller i närheten av den ort, där fortsättningsskola för dövstumma är belägen,

och som i hemmet eller hos enskild företagare åtnjuter yrkesutbildning,

motsvarande den, som meddelas i dylik fortsättningsskola, av skolöverstyrelsen

befrias från skolgång. Yrkesutbildningen underlättas i sistnämnda

fall därigenom att av statsmakterna anslagna stipendier för utbildningen

kunna beviljas.

De synpunkter pä yrkesvalet, som lågo till grund för 1936 års utredning

med förslag angående omorganisation av dövstumundervisningsväsendet,

voro dels att ifrågavarande yrken prövats och befunnits lämpliga vid de

yrkesskolor, som före statens övertagande av dövstumskolväsendet upprättats

och varit i verksamhet, nämligen lantbruks- och hantverksskolan i

Lund, vilken meddelade undervisning i lantbruk, snickeri, skrädderi och

skomakeri, samt hantverksskolan i Vänersborg, som meddelade undervisning

i snickeri, skomakeri, skrädderi samt trädgårdsskötsel, dels att vid tiden

för utredningen dessa yrken utövades av ett relativt stort antal dövstumma.

Orsakerna härtill torde i viss mån varit, att utbildning vid skolorna

skett just i dessa yrken. I utredningen betonades även, att utbildningen

med hänsyn till ekonomiska skäl borde läggas så, att den omfattade

ett mindre antal yrken, men att möjlighet borde beredas dövstumma, som

inom andra arbetsområden kunde tänkas vinna utkomstmöjlighet, att, örn

de därtill ägde förutsättningar, erhålla erforderlig specialutbildning.

. Överstyrelsen har under de år, som förflutit sedan den nuvarande organisationen

av dövstumundervisningen år 1938 trädde i kraft, haft sin uppmärksamhet

riktad på de dövstummas yrkesutbildning. Överstyrelsen har

därvid kunnat konstatera, att fortsättningsskolorna utövat en för de dövstumma

synnerligen gagnerik verksamhet. Det förhållandet att det stora

flertalet dövstumma, som vid fortsättningsskola erhållit utbildning, därefter

erhållit goda anställningar torde utgöra det bästa beviset härför. Att flera

dövstumma ynglingar vid fortsättningsskolan i Vänersborg efter avslutad

utbildning utfört gesällprov och därvid erhållit goda vitsord är jämväl ett

glädjande faktum.

Överstyrelsen har emellertid av den vunna erfarenheten icke kunnat undgå

erhålla den uppfattningen, att den nuvarande organisationen trots sina

avgjorda förtjänster uppvisar vissa brister. Det torde för statsmakterna

redan vid genomförandet av 1938 års organisation ha stått klart, att i

fråga örn yrkesutbildningen för dövstumma, erfarenheterna av utbildningen

skulle kunna komma att kräva snara förändringar. Redan för tre år sedan

framlade skolöverstyrelsen förslag till omorganisation av yrkesutbildningen

för dövstumma flickor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

Under senare år har i vårt land allt mera intresse kommit att agnäs

frågan om yrkesvalet och yrkesutbildningen. Örn yrkesvalet erbjuder svårigheter

för friska och normala ungdomar, är det givetvis än svårare för de

dövstumma. Eftersom dessa på grund av sitt lyte ha begränsade resurser,

fordras det, att deras anlag väl tillvaratagas. Även på grund av de av de

dövstummas lyte betingade svårigheterna att förvärva yrkeskunskaper torde

det vara av vikt, att de komma till den yrkesgren, för vilken de äga

förutsättningar och som de kunna förväntas stanna, i. Yrkesomskolning

blir nog i allmänhet både för dyrbar och för besvärlig för dem.

Statsverket lägger ned avsevärda kostnader för varje dövstum elevs

fortbildning. Dessa pengar böra givetvis på bästa sätt utnyttjas. Ett grundvillkor

för att så skall kunna ske torde emellertid vara, att blott de ynglingar

erhålla utbildning inom ett yrke, vilka visa sig äga håg och fallenhet

för detsamma, kunna tillgodogöra sig undervisningen och följaktligen

förväntas efter avslutad fortsättningsskolkurs kunna försörja sig inom inlärt

yrke. Det är av vikt, icke blott att yrkesutbildningen genom införande av

flera yrken ges en vidgad ram, utan även att den nuvarande utbildningen

specialiseras och intensifieras samt och framför allt, att de dövstummas

yrkesval på bästa sätt underlättas. Sistnämnda spörsmål har föranlett överstyrelsen

att jämväl till behandling upptaga frågan örn undervisning i hantverksarbete

i barndomsskolan.

Beträffande slöjd- och hantverksunde r visningen

i barndomsskolorna anför skolöverstyrelsen bland annat följande.

I och med statens övertagande av dövstumundervisningen år 1938 oell

införande av obligatorisk fortsättningsskolplikt blev det på ett helt annat

sätt än tidigare sörjt för de dövstummas yrkesutbildning. Det kunde lia

synts naturligt att på sanmia gång från barndomsskolorna helt avskilja ali

yrkesutbildning, som nu icke längre kunde anses lia någon direkt uppgift

och så till vida jämställa barndomsskolan med folkskolan. Så blev emellertid

inte fallet. Hantverksundervisningen bibehölls i huvudsak enligt samma

principer som tidigare, d. v. s. eleverna sättas ännu i 10—11 års ålder

i yrkeslära i snickeri, skomakeri och skrädderi, d. v. s. samma yrken, som

fortsättningsskolan lämnar grundläggande och fullständig utbildning i.

Från 5:e till och med 8:e klass sysselsättas eleverna 8 timmar i veckan i

verkstäderna. Vid några skolor börjar yrkesarbetet redan i 4:e klass. Valet

av yrke måste givetvis i denna tidiga ålder vara synnerligen svårt och

torde med fog kunna betecknas som slumpartat. I allmänhet bli eleverna

kvar vid ett och samma yrke skoltiden ut. Hantverkslärarna sakna i allmänhet

icke blott allmän pedagogisk utbildning utan även de speciella

kunskaper, ledningen av dövstumma barn kräva. Enligt undervisningsplanen

för statens läroanstalter för dövstumma har undervisningen i hantverk

till uppgift att hos lärjungarna utbilda praktiskt omdöme, allmän

händighet och god smak samt att öva dem i slöjd och lämpligt yrkes- och

handarbete såsom förberedelse till den kommande yrkesundervisningen i

fortsättningsskoloma. Undervisningsplanens ord för närmast tanken på pedagogisk

slöjd. , , , . .

Vid de flesta barndomsskolor synes emellertid hantverksundervisnmgen

att döma av skolornas redogör eker även efter år 1938 ha bedrivits såsom

yrkesutbildning. Visserligen erhålla eleverna i de lägre klasserna undervisning

i träslöjd, vid en skola även i pappslöjd. Överstyrelsen har sig också

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Marits proposition nr 221.

bekant, att man vid ett par skolor, t. ex. Manilla, särskilt under de sista

arén iorlänat undervisningen i fråga en mera pedagogisk prägel.

.. Överstyrelsen vill för sin del erinra därom, att varken i den egentliga

folkskolan eller i andra skolor för barn någon egentlig yrkesutbildning förekommer.

Sedan det numera genom fortsättningsskolor blivit sörjt för den

manliga dövstumma ungdomens praktiska utbildning, synes hantverksundervismngen

icke längre lia någon uppgift i barndomsskolorna för dövstumma.

Överstyrelsen kan därför icke se några bärande skäl varför dövstumskolornas

elever redan i barnaåldern skola sättas till sådant arbete i

verkstäder, som icke anses lämpligt för andra barn i motsvarande ålder.

l)et förhållandet, att vederbörande yrkeslärare icke blott sakna utbildning

i .an( lnffen av dövstumma barn utan även ofta allmän pedagogisk

utbildning, ställer problemet i fråga i än mera betänklig dager.

Enligt överstyrelsens mening synes det i barndomsskolan vara tillräckligt

att låta den pedagogiska slöjden representera det kroppsliga arbetet,

blomden ager ett eget bildningsvärde. Den är för barn mera än ett hanton

L.Sar/?e^e’ ägnad att öva synsinnet och iakttagelseförmågan, att bidraga

till handens träning samt tillfredsställa barnets verksamhetsbegär. Den allmänna

bandighet, som lärjungen tillägnar sig vid olika slag av slöjdarbete,

dar han får lära sig hantera skilda redskap och verktyg, är honom till stor

nytta, på vilken arbetsplats han än kommer.

För eleverna i /:e och 8:e klasserna, som till åldern närmast är att jämföra

med fortsättningsskolornas lärjungar, kan det däremot särskilt med

hänsyn till yrkesvalet vara lämpligt med någon undervisning i olika hantverksarbeten.

Även ur ekonomiska synpunkter kan det finnas skäl att granska frågan

örn hantverksundervisningen, särskilt då såsom skäl för dess bibehållande

kan anföras, att skolorna ha ett bestämt behov av hantverkare i ifrågavarande

yrken, och att det — då dessa yrkesmän finnas — är lämpligt att

utnyttja dem aven för undervisning. Överstyrelsen lämnar därvid tills vidare

å sido frågan örn det lämpliga i att låta en person utan pedagogisk

skolning undervisa dövstumma barn. Hantverkslärarna i barndomsskola

åtnjuta lön enligt lönegrad All. För en lärare på t. ex. F-ort utgör lönen

i näst högsta löneklassen 4 602 kronor och med nuvarande tillägg 6 029

kronor. Man torde kunna ifrågasätta, örn man inte för denna summa

skulle kunna erhålla dels fullt kunnig yrkesman, som helt kunde ägna sig åt

yrkesarbetet (de nuvarande arbetslärarna åtnjuta ferier liksom eleverna,

ha minst 10 timmars undervisning och sammanlagt högst 42 timmars

veckotjänstgöring), dels pedagogiskt skolad timlärare i slöjd, förslagsvis 8

veckotimmar. Det borde kanske även ifragasättas, örn skolorna numera

kunna, anses överhuvud ha behov av särskilda yrkesmän i snickeri, skomakeri

och skrädderi.

Då emellertid skolorna för närvarande lia anställda hantverkslärare, synas

för tillfället inga mera genomgripande förändringar böra företagas,

överstyrelsen vill framhålla, att överstyrelsen har för avsikt att vid frågan

om återbesättande av arbetslärartjänster i barndomsskola upptaga detta

problem till förnyad prövning.

Överstyrelsen finner lämpligt, att från och med läsåret 1945/46 slöjdoch

arbetsundervisningen för barndomsskolornas gossar organiseras enligt

följande plan.

I de lägre klasserna 3—6 ersättes yrkesundervisningen med pedagogisk

slöjd, varvid lämpligen början göres i 3:e klassen med pappslöjd eller enk
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

lare träslöjd, 4:e klassen läderslöjd, som efter i samråd med rektor uppgjord

plan kan skötas av vederbörande arbetskörare i skomakeri, 5:e oell

6:e klassen träslöjd, ledd av arbetsläraren i snickeri eller annan lämplig

lärare. Där så lämpligen kan ske, meddelas eleverna även någon undervisning

i husligt arbete. I 7:e och 8:e klasserna få eleverna pröva sina förutsättningar

för olika yrkesarbeten, varvid de förslagsvis få ägna 1 termin

åt vardera av yrkena snickeri, skomakeri, skrädderi samt metallslöjd.

Genom ovan nämnda slöjd- och yrkesväxling erhålla eleverna en mera

allmän händighet, varjämte övningarna i fråga äro ägnade att utveckla

elevernas smak. Därjämte få de en inblick i olika arbeten och yrkesområden

samt en bekantskap med skilda arbetsmaterial, som för yrkesvalet

måste bliva av icke oväsentlig betydelse. Timantalet för såväl slöjd- som

hantverksarbetet torde böra inskränkas, så att eleverna erhålla mera tid än

för närvarande till lek och utevistelse. .....

Ett genomförande av här föreslagna anordningar kräver vissa ändringar

av undervisningsplanen. För den föreslagna metallslöjden kräves vidare såväl

ytterligare lokalutrymme som utrustning med verktyg m. m.

Överstyrelsen finner det visserligen önskvärt, att överstyrelsens förslag

i fråga om slöjd- och hantverksundervisningen i barndomsskolorna.genomföres

snarast möjligt. Överstyrelsen är emellertid för närvarande icke beredd

att framlägga definitiva anvisningar för densamma samt kostnadsberäkningar

för metallslöjden. Dessa synas lämpligen böra utarbetas i samband

med den översyn av för dövstumskolorna gällande undervisnmgsplan,

som av under de senare åren genomförda liksom av i denna utredning föreslagna

förändringar i skolornas organisation är pakallad, oefy som inom

överstyrelsen kommer att företagas inom den närmaste framtiden.

Med hänsyn till det senast anförda torde förslaget i fråga böra definitivt

genomföras först från och med läsåret 1046/47. I den mån det vid

skolorna är möjligt att redan läsåret 1945/46 bringa undervisningen i

överensstämmelse med överstyrelsens här angivna plan synes detta dock

böra ske.

Beräffande frågan om yrkesorientering och yrkesvägledning

anför skolöverstyrelsen bland annat följande.

Enligt stadgan för dövstumundervisningen skall lärjunge, som erhållit

avgångsbetyg från upptagnings- eller specialskola, därest annat ej föranledes

av andra bestämmelser, fullgöra återstående skolplikt i den fortsättningsskola,

som på förslag av rektor efter vederbörande målsmans hörande

bestämmes av skolöverstyrelsen. Hänsyn skall därvid i möjligaste man ta

gas till målsmans önskningar. Enligt stadgan för dövstumkonsulenter skall

dövstumkonsulent bistå rektor, föreståndare och lärare vid dövstumskola

inom distriktet ävensom elev och målsman för elev vid sadan skola med råd

och upplysningar rörande elevs yrkesval samt därmed sammanhängande

spörsmål. ... ...

Nämnda bestämmelser avse att möjliggöra ett gott yrkesval för den dövstumma

ungdomen. Överstyrelsen vill betona vikten ay att vid dövstumskolorna

liksom vid övriga undervisningsanstalter sörjes för grundlig yrkesorientering

samt yrkesvägledning. Det synes överstyrelsen, som örn

lämpligaste anordning härvidlag vore, att i undervisningsplanen dessa moment

inläggas i modersmålsundervisningen för sista läsåret och att för desamma

utarbetas noggrann plan i samråd mellan dövstumlärare, dövstumkonsulent

samt representant för arbetsmarknadskommissionen. Följande

grunder för planen i fråga synas lämpliga.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

1. Vederbörande klasslärare genomgår i fonn av s. k. åskådningssstmtal

ett antal av de vanligaste yrkena, deras krav på sina utövare, m. m., varjämte

lämnas en redogörelse för löneförhållanden såsom skillnaden mellan

kontant- och naturalön. Arbetets betydelse för individens delaktighet och

framgång i samhället betonas. Orienteringen fullständigas genom visning

av bildmaterial, för ändamålet avsedda filmer samt besök å olika arbetsplatser.

„ 2- Vederbörande konsulent — som för ändamålet bör utarbeta lämpligt

askadnmgsmatenal — ger för avgångsklassen en översiktlig redogörelse för

olika yrken, som för de dövstumma kunna ifrågakomma, varvid beröras

yrkenas krav, löneförhållanden på olika banor, möjligheterna att erhålla

stadigvarande anställning m. m. Genom exempel från sin verksamhet bör

konsulenten kunna belysa sitt föredrag.

Eleverna böra beredas tillfälle att för konsulenten privat få framlägga

små eventuella framtidsplaner, få komma med frågor örn ting, som i detta

sammanhang kunna ligga dem om hjärtat o. s. v.

I samband med sin orientering bör konsulenten så vitt detta är möjligt

och lämpligt företaga en anlagsprövning eventuellt med hjälp av sådan

psykoteknisk apparatur, som härför kan prövas lämplig. Ur denna synpunkt

synes det överstyrelsen ömkligt, att dövstumkonsulenterna noga

följa utvecklingen på yrkesvägledningens och anlagsprövningens område.

3. Sedan eleverna på ovan angivet sätt erhållit en allmän orientering och

genom slöjd- och yrkesarbetet vunnit praktisk erfarenhet av skiftande arbetsområden,

synes lämpligen under 8:e klassen böra ordnas samråd för

yrkesvalet mellan eleverna, deras föräldrar eller målsmän, klasslärare, slöjdoch

yrkeslarare, skolans läkare samt dövstumkonsulenten och skolans föreståndare,

varvid varje särskilt fall bör noga prövas. Hänsyn bör vid yrkesV3°

j-1 största möjliga utsträckning tagas till elevens egna önskningar I den

man föräldrar eller målsmän icke kunna personligen komma tillstädes, böra

de i god tid anmodas yttra sig örn vilka önskningar de ha i fråga om sitt

barns framtid, varvid skolans rektor eller dövstumkonsulenten bör lämna

dem noggranna upplysningar örn dels den uppfattning man erhållit av elevens

i fråga förutsättning, dels de skilda möjligheter till yrkesutbildning

som sta honom till buds.

Överstyrelsen går i fortsättningen in på frågan om den utbildning

för hantverksyrken, som nu meddelas i fortsättningsskoloma

för dövstumma. Överstyrelsen uttalar därvid, att den utbildning av dövstumma,

som nu sker, till snickare, skräddare och skomakare bör uppehållas

i fortsättningen. Överstyrelsen erinrar, att vid de centrala verkstadsskolorna

viss prövotid tillämpas för eleverna. Överstyrelsen finner det

lämpligt att upptaga ett liknande system även för dövstumskolan del.

Förslagsvis undei de tre första manaderna borde eleverna göras till föremål

för en noggrann och ständig kontroll beträffande sina förutsättningar för

och framsteg i yrket. Därest det efter prövotidens slut kunde anses ådagalagt,

att en elev icke passade för det yrke, för vilket han åtnjöte utbildning,

borde han överföras till utbildning i annan yrkesgren. Liknande kontroll

borde även övas över de elever, som erhölle enskild utbildning. Överstyrelsen

förordar vidare, att utbildningstiden måtte, där så för s. k. utlär
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

lingsprov är erforderligt och elev så önskar, kunna utsträckas med en eller

två arbetsterminer. Härom anför överstyrelsen följande.

Överstyrelsen har erhållit den uppfattningen, att utbildningen i hantverksyrkena

i regel bör föra fram till avläggande av utlärlingsprov, därest

eleverna skola kunna anses rustade att efter avslutad skolgång på arbetsmarknaden

taga upp tävlan med fullsinnade yrkesmän inom respektive

fack. Det kan icke förnekas, att under sådana omständigheter utbildningstiden

(3 år i skomakeri samt 4 år i snickeri och skrädderi) ofta är otillräcklig.

En utsträckning av kurstiden till 4 respektive 5 år vöre ur denna

synpunkt motiverad. En dylik utsträckning skulle emellertid kunna ha

även den följden, att ifrågavarande yrken skulle komma att öva mindre

dragningskraft på den dövstumma ungdomen. Med hänsyn till denna omständighet

finner överstyrelsen för närvarande icke anledning föreslå en

förlängning av den obligatoriska utbildningstiden i hantverksyrkena. Däremot

finner överstyrelsen det synnerligen angeläget, att eleverna i största

möjliga utsträckning uppmanas att söka avlägga utlärlingsprov, även om

detta måste ha till följd en förlängning av kurstiden med en eller två arbetsterminer.

§ 4 mom. 2 i stadgan för dövstumundervisningen, ,som behandlar

utbildningstiden i fortsättningsskola, synes i enlighet med det

ovan anförda böra kompletteras med förslagsvis följande tillägg: »Utbildningstiden

för hantverksyrkena för talundervisade gossar må, där så för

avläggande av s. k. utlärlingsprov är erforderligt och elev så önskar, kunna

utsträckas med en eller två arbetsterminer.»

Skolöverstyrelsen förordar en viss specialisering av utbildningen

vid lantbruksskolan för dövstumma

och berör därvid frågan örn lönereglering för viss personal vid denna skola.

Vid lantbruksskolan för dövstumma skall enligt gällande stadga meddelas

yrkesutbildning i lantbruk och trädgårdsskötsel. Utbildningstiden bestämdes

år 1938 till tre arbetsår å jordbrukslinje och fyra år å trädgårdslinje.

Efter framställning från lärarkollegiet vid lantbruksskolan har Kungl.

Maj:t från arbetsåret 1944/45 medgivit utökning av utbildningstiden

för jordbrukslinjen till fyra år. I nämnda framställning fran lärarkollegiet

betonades bland annat vikten av att möjlighet bereddes eleverna till specialutbildning

exempelvis till traktorförare och djurskötare.

Överstyrelsen finner ifrågavarande förslag synnerligen beaktansvärt. Den

utveckling, jordbruksnäringen under senare år undergått och som haft till

följd bland annat en starkare efterfrågan på specialutbildad arbetskraft,

talar avgjort för en specialisering av utbildningen.

Samtliga elever böra erhålla en allmänt förberedande jordbruksutbildning.

Denna synes böra omfatta tre arbetsår. För vissa elever — till exempel

ynglingar från vissa trakter av Norrland, som kunna antagas efter avslutad

utbildning vid lantbruksskola komma att ägna sig åt jordbrukssamt

skogs- och flottningsarbete — torde denna treåriga utbildning vara

tillfyllest, och eleverna borde därefter, efter i varje särskilt fall ingiven ansökan,

kunna av skolöverstyrelsen medgivas befrielse från vidare fortsättningsskolplikt.

För övriga elever kunde därefter en uppdelning på olika arbetslinjer

ske, varvid främst borde ifrågasiittas utbildning till jordbruksarbetare,

husdjursskötare, traktorförare samt slöjdare och smeder. De elever, som

skola erhålla fortsatt jordbruksutbildning, synas böra erhålla särskild övning

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

i att bland annat rätt bruka de tekniska hjälpmedel, som böra förekomma

vid ett rationellt skött lantbruk. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas

at utvecklandet av deras förmåga att rätt bedöma och planlägga olika

arbeten. Givetvis bör eleverna på denna linje även deltaga i husdjursskötseln

samt slöjd och smide. För de elever, som avses bli djurskötare — ett yrke

som torde fa anses, vara väl lämpat även för dövstumma och där arbetstillgången

synes bli allt bättre — bör huvudparten av 4:e årskursens utbildningstid

ägnas at praktiskt arbete i husdjursstallarna. Det synes emellertid

icke föreligga några hinder för att eleverna i fråga parallellt därmed

åtminstone delvis följa övrigt arbete på gården liksom att de erhålla fortsatt

utbildning i slöjd och smide.

Om specialutbildning av dövstumma till traktorskötare är lämpligt, kari

ifrågasättas. Däremot torde det vara ställt utom tvekan, att de dövstumma

kunna bli fullgoda förare av traktorer. Utbildningen i traktorkörning

torde med fördel böra kombineras med utbildning till slöjdare och smed.

t?rde afkomma pa skolöverstyrelsen att vid fastställande av de av

förlängningen i utbildningstiden förorsakade ändringarna i undervisningsplanen

tillgodose ovan angivna synpunkter.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang erinra därom, att den löneplacering,

som givits yrkeslärarna vid lantbruksskolan, särskilt ladugårdsförman

samt slöjdare och smed (respektive Eo 8 och Eo7), föga motsvarar

den yrkesskicklighet samt det ansvar, som befattningarna i fråga kräver.

I sitt förslag till löneplacering för lantbruksskolans personal år 1941 förordade

överstyrelsen för ovanberörda tjänstemän placering i lönegraderna

A 12 och A 9. Då överstyrelsen nu står i begrepp att pålägga tjänstemännen

än mera omfattande uppgifter, finner överstyrelsen skäl förorda, att

frågan om deras löneplacering tages under omprövning.

Skolöverstyrelsen förordar anordnande av ytterligare yrkeslinjer

vid fortsättningsskolorna och föreslår i detta

avseende införande av utbildning i metallarbete och tapetseraryrket vid

fortsättningsskolan i Vänersborg.

Frågan om vilka yrkeslinjer som böra anslutas till de vid fortsättningsskolorna

redan förekommande erbjuder ett synnerligen komplicerat problem.

Örn ett i verklig mening differentierat yrkesval skall kunna genomföras

och den dövstumma ungdomens individuella önskemål i fråga om

utbildning tillgodoses inom ramen för fortsättningsskolornas verksamhet,

kräves inrättande av ett relativt stort antal utbildningslinjer. Detta är

emellertid ur främst ekonomiska, lokala och organisatoriska skäl omöjligt.

Antalet elever, som skola göras till föremål för utbildningen i fråga, är

nämligen alltför ringa för att motivera uppbyggandet av en mera omfattande

organisation. Om man för översiktlighetens skull räknar med avgång

från samtliga barndomsskolor vartannat år på samma årtal, vilket från

och med år 1947 blir fallet, kan antalet manliga avgångselever från år

1945 och för en tid av fjorton år framåt beräknas komma att ligga mellan

60 och 85. Örn av dessa — trots ökningen av antalet yrken i fortsättningsskolorna

— ungefär samma procent som hittills beräknas gå till lantbruksskolan

och ett något större antal än tidigare söka och erhålla befrielse för

enskild utbildning, kvarstå ett antal av mellan 35—50 att vartannat år

uppdela på de olika linjerna vid fortsättningsskolan i Vänersborg. För

närvarande finnas där tre linjer. Dessa böra under alla omständigheter

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

bibehållas. Överstyrelsen kommer i det följande att föreslå inrättandet av

utbildning i tapetseraryrket och metallarbete. Särskilt den sistnämnda utbildningslinjen

torde komma att utöva stor dragningskraft på den dövstumma

ungdomen. Överstyrelsen har visserligen funnit, att flera yrken

kunna vara lämpliga att upptaga på fortsättningsskolornas program, så

t. ex. måleriyrket och plätslageriyrket, varvid i båda fallen mindre byggnadsarbete

än verkstadsarbete bör ifrågasättas, bageriyrket, bokbinderiyrket,

körsnärsyrket, vissa grafiska yrken, glassliperi, yrken inom porslinsoch

keramikindustrien m. fl. Med hänsyn till elevernas ringa antal anser

sig emellertid överstyrelsen för närvarande inte kunna föreslå införande av

flera yrkeslinjer vid yrkesskolorna. En vidgad användning av den enskilda

utbildningsformen synes vara den bästa utvägen för en verkligt effektiv

differentiering av yrkesvalet. Överstyrelsen vill jämväl erinra därom, att

styrelsen för fortsättningsskola genom att ge befrielse åt elev för utbildning

hos enskild mästare å skolorten, vilket stadgan medgiver, äger möjlighet

att för sitt elevantal ytterligare vidga ramen för yrkesvalet. Denna form

av utbildning, som hittills varit så gott som oprövad, borde enligt överstyrelsens

uppfattning i icke få fall kunna med fördel tillämpas t. ex. i yrken

som de förut nämnda. Det synes böra ankomma på ledningen för fortsättningsskolan

i Vänersborg samt vederbörande dövstumkonsulent att söka

bland stadens industriföretagare och hantverkare finna personer, lämpliga

och villiga att åtaga sig uppgiften att i sitt yrke lära upp elever från dövstumskolan.

Vad som synes överstyrelsen utgöra en allvarlig brist i den nuvarande

organisationen av den manliga dövstumma ungdomens yrkesutbildning,

är det förhållandet, att ingen utbildningslinje för de industriella yrkena

finnes. Överstyrelsen finner övervägande skäl tala för lämpligheten av att

utbildning i metallarbete införes vid någon av fortsättningsskolorna. Yttranden

av dövstumkonsulentema synas till fullo ha visat, icke blott att

mångå dövstumma gärna söka sig till detta arbetsområde, utan även att

de där lyckats erhålla god försörjning. Styrelsen för fortsättningsskolan i

Vänersborg har för sin del tidigare gjort framställning om upprättande av

en metallavdelning vid skolan, en framställning, som överstyrelsen redan

tidigare tillstyrkt och som dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

vid ifrågavarande tillfälle fann välbetänkt. Framställningen i fråga har

emellertid av vissa skäl hittills icke föranlett någon åtgärd.

Emellertid kunna vissa erinringar mot införande av utbildning i metallarbete

resas. Rektor för fortsättningsskolan i Vänersborg har i skrivelse till

skolöverstyrelsen bland annat erinrat, att före år 1938 stor arbetslöshet

rådde inom metall- och maskinindustrien samt att liknande arbetslöshet i

ännu högre grad några år efter det nuvarande krigets slut kan återkomma.

En viss återhållsamhet beträffande utbildningen i metallarbete vore därför

välbetänkt.

De uttalade farhågorna, att inom metall- oell maskinidustrien arbetslöshet

kan komma att efter det nuvarande krigets slut inträda, delar överstyrelsen.

Överstyrelsen vågar emellertid uttala den förmodan, att ifrågavarande

arbetsminskning kan bliva av övergående natur. Överstyrelsen

finner dock liksom rektor i Vänersborg, att en viss återhållsamhet beträffande

utbildningen i metallarbete är välbetänkt. Härför talar ytterligare

det förhållandet, varom överstyrelsen upplysts från arbetsmarknadskommissionen,

att metallyrket bland den normala ungdomen står mycket högt

i kurs.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis proposition nr 221.

Överstyrelsen vill föreslå, att utbildningen i metallarbete vid fortsättnmgsskola

för dövstumma delas i en allmän 2-årig linje för samtliga elever,

som önska utbildning i yrket, samt en 1- eller 2-arig påbyggnad på denna

för det mindre antal elever, för vilka specialutbildning inom något fack

av yrket anses motiverad med hänsyn till elevernas önskningar och förutsättningar

samt arbetets krav på dylik särutbildning vid skola.

Inom metallavdelningen synes böra ordnas en särskild linje för de svagare

begåvade dövstumma, som anses bäst lämpa sig för mindre kvalificerat

tempoarbete. För dessa elevers utbildning bör inköpas några specialmaskiner,

där eleverna kunna tränas till den noggrannhet, snabbhet och

uthållighet, som tempoarbetet kräver. I den män deras förutsättningar

det medger böra dock även ifrågavarande elever erhålla en mera allmän

utbildning inom metallyrket. Utbildningen av blivande tempoarbetare bör

icke utsträckas över två år.

Till de nuvarande yrkesavdelningarna vid fortsättningsskolan i Vänersborg

synas enligt överstyrelsens uppfattning böra knytas en utbildningslinje

i tapetseraryrket. liera skäl tala härför. Vrket torde i många avseenden

vara väl lämpat för dövstumma. Det synes ge sina utövare god försörjning.

Fortsättningsskolan har en omfattande möbeltillverkning. För

densamma har skolan behov även av en tapetserare. För eleverna å snickerilinjen

vore det värdefullt att även något lära känna ifrågavarande arbete,

som ligger deras eget mycket nära. Eleverna i tapetseraryrket kunde å sin

sida under sin utbildning erhålla någon erfarenhet av möbelsnickeri. Överstyrelsen

finner lämpligt att från budgetåret 1945/46 en tapetserare anställes

såsom extra arbetslärare vid fortsättningsskolan samt att erforderliga

verktyg och maskiner anskaffas. Överstyrelsen anser dock försiktigheten

bjuda att till en början inte räkna med för många lärjungar på

denna linje. Sedan verksamheten pågått några år synes en avdelning på

5—6 elever kunna beräknas. Utbildningen torde böra huvudsakligen inriktas

på att göra eleverna kvalificerade för verkstads- och industriellt

arbete inom yrket.

Utbildningstiden torde böra fastställas till fyra år med möjlighet för

elev, som önskar avlägga utlärlingsprov, att ytterligare en termin eller ett

år stanna vid skolan. I fråga örn de flesta egentliga hantverksyrkena beräknas

en lärotid av fyra till fem år för att lärlingen skall anses kompetent

att utföra gesällprov och förklaras för »utlärd arbetare». Det torde vara

uppenbart, att utbildningstiden för en dövstum lärling inte bör vara kortare.

I undervisningsplanen för tapetserare för verkstadsskolorna omfattar

undervisningstiden fyra årskurser örn vardera 11 månader.

Vid överstyrelsens överväganden örn vilka ytterligare yrken, som böra

upptagas på fortsättningsskolans program, har starkt ifrågasatts att föreslå

inrättande av ett mindre tryckeri för utbildning av typografer. Av de

uppgifter överstyrelsen inhämtat, synas dövstumma, som erhållit utbildning

inom detta fack, vars arbetare vanligen erhålla goda löner, reda sig

gott. Ehuru arbetstillgången inom yrket är god, synes en viss brist på

lärlingar förefinnas. Ett planerat tryckeri vid skolan i Vänersborg, beräknat

för ett mindre antal lärjungar, 3—4 vid varje intagning i fortsättningsskola

eller 6—8 vid full verksamhet, _ synes kunna erhålla arbete för dövstumskolornas

rakning genom tryckning av läroböcker, kataloger, redogörelser

m. m.

För det beräknade lärjungantalet skulle emellertid erfordras en utrustning

(sättmaskin, snällpress, stilmateriel, sätterimöbler m. m.), som unge
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Majda ''proposition nr £21.

färligen kan beräknas komma att uppgå till den avsevärda summan av

minst 50 000 kronor.

Med hänsyn härtill samt till det förhållandet, att överstyrelsen redan

föreslagit införande av två nya utbildningslinjer, vilka synas böra gå före

en typograflinje, finner överstyrelsen för närvarande inte skäl förorda införande

av utbildning i typografyrket vid fortsättningsskolor för dövstumma.

Engångskostnaderna för anskaffning av maskiner och verktyg m. m. för

anordnande av utbildning i metallarbete vid fortsättningsskolan i Vänersborg

har skolöverstyrelsen på närmare angivna grunder ansett sig böra

beräkna till i runt tal 65 000 kronor, vilket belopp överstyrelsen äskar för

ändamålet för nästa budgetår. I nämnda belopp ha kostnaderna för anskaffning

av vissa maskiner för utbildning av tempoarbetare icke inräknats.

Överstyrelsen anför härom:

För den utbildning av tempoarbetare, som av överstyrelsen föreslagits,

synes böra inköpas några lämpliga övningsmaskiner, metallsvarv, excenterpress

eller liknande. Med hänsyn till att elevantalet vid avdelningen under

arbetsåret 1945/46 torde bli relativt obetydligt, synes dock med inköp

av ifrågavarande maskiner tills vidare, och tills närmare erfarenhet av utbildningen

vunnits, kunna anstå.

Engångskostnaden för anskaffning av maskiner och verktyg m. m. för

en utbildningslinje i tapetseraryrket har skolöverstyrelsen ansett böra beräknas

till 4 225 kronor. Överstyrelsen äskar anslag för ändamålet med

nämnda belopp för nästa budgetår.

Beträffande de årliga kostnaderna för de föreslagna nya yrkeslinjerna

anför skolöverstyrelsen bland annat följande.

Bland de årliga utgifterna för de föreslagna nya yrkeslinjerna synas

främst böra upptagas avlöning för två arbetslärare, en i vardera yrket.

Med hänsyn till de stora fordringar, som komma att ställas på dessa lärare

i fråga om såväl yrkesskicklighet som förmåga att meddela undervisning,

synas dessa lärare böra i likhet med övriga arbetslärare i fortsättningsskola

placeras i 14 lönegraden. Tills närmare erfarenhet örn den nya verksamheten

vunnits, böra de anställas såsom extra. Det synes icke otroligt att

tillströmningen till metallarbetarlinjen småningom kan erhålla sådan omfattning,

att ytterligare en lärare därför måste anställas. Överstyrelsen räknar

därvid med, att antalet lärjungar i varje undervisningsgrupp på de nya

linjerna, i likhet med vad som gäller för redan förekommande yrkeslmjer,

icke bör överstiga 12.

Bland övriga årliga utgifter må särskilt upptagas kostnader tor dels nyanskaffning

och komplettering samt underhåll av maskiner och verktyg,

dels arbetsmateriel för undervisningen. Vilka belopp dessa kostnader kunna

komma att uppgå till, kan givetvis flir närvarande inte bestämt angivas.

[ 1938 års verkstadsskolutredning beräknades för årlig komplettering av

maskiner 1 procent av anskaffningskostnaderna för den första uppsättningen

samt för underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel, vari

bland annat inbegreps inköp av arbetsmateriel för undervisningen, komplettering

av verktyg m. m. 1 500 kronor för 2 avdelningar metallarbetare

Bihang till riksdagens protokoll lOlfö. 1 sami. Nr %21.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

och 700 kronor för en avdelning tapetserare. Enligt denna beräkningsgrund

skulle de årliga kostnaderna för nämnda ändamål kunna ungefärligen uppskattas

till mellan 4 000 kronor och 5 000 kronor.

Efter att ha förordat en inskränkning av utbildningen vid fortsättningsskolorna

för dövstumma till förmån för utbildning hos enskilda företagare,

särskilt beträffande de oegentligt dövstumma eleverna och sådana dövstumma

elever, vilka befinnas äga fallenhet och intresse för yrken, för vilka

utbildning icke meddelas vid fortsättningsskolorna för dövstumma, upptager

skolöverstyrelsen till behandling frågan örn anordnande av

teoretiska kurser för dövstumma, som erhållit överstyrelsens

medgivande att fullgöra fortsättningsskolplikt genom utbildning hos

enskilda företagare. För anordnande av en dylik kurs vid dövstumskolan

i Broby äskar överstyrelsen för nästa budgetår ett anslag av 2 000 kronor.

Ett problem, som i samband med frågan om utbildning hos enskild mästare

måste ägnas särskild uppmärksamhet, är det om den teoretiska undervisning,

såväl yrkesteori som allmän skolbildning, som meddelas vid fortsättningsskolorna

och som onekligen utgör en väsentlig del av deras verksamhet.

Det bör därför undersökas, huruvida icke med enskild utbildning kan

förenas förmånen av nämnda teoretiska undervisning. Vad därvid först

gäller de elever, som erhålla utbildning hos enskild mästare å ort, där fortsättningsskola

är belägen, är stadgat i dövstumskolstadgan, att sådan lärjunge

är skyldig deltaga i den teoretiska undervisningen vid skolan. De

elever, som avgått från skolan för oegentligt dövstumma, och som nått en

sådan språklig ståndpunkt, att de icke oundgängligen ha behov av utbildning

vid dövstumskola, och bland annat av denna orsak ofta icke behöv;!

hänvisas till fortsättningsskolor för dövstumma, synas i flera fall kunna

följa den teoretiska undervisning, som lämnas vid lärlings- och yrkesskolor.

För övriga elever synes lämpligen kunna årligen vid någon av dövstumskolorna

med mera centralt läge i landet under en kortare tid, förslagsvis

4 veckor, anordnas en kurs för samtliga från fortsättningsskolplikt befriade

elever, varvid dessa kunde uppdelas i lämpliga klassavdelningar. Enligt

överstyrelsens mening synes lämpligast förlägga ifrågavarande kurs till tiden

omedelbart efter det läsåret vid dövstumskolorna avslutats med början

året efter det, då eleverna avgått från barndomsskola. Med hänsyn till arbetsgivarnas

behov av lärlingarnas arbetskraft synes det visserligen, enligt

de uppgifter överstyrelsen härom inhämtat, lämpligare att förlägga fortsättningskursen

till början av året, januari—februari. Av organisatoriska

skäl — främst svårigheten att erhålla lokaler och lärarkrafter — torde emellertid

detta inte låta sig göra. Undervisningen bör för ifrågavarande elever

göras obligatorisk därigenom, att såsom villkor för erhållande av befrielse

från fortsättningsskola för utbildning hos enskild företagare stadgas skyldighet

att deltaga i tre på varandra följande teoretiska kurser. Utbildningen

synes böra i främsta rummet avse modersmål, varvid särskild vikt bör läggas

på rättning av talfel samt övning i avläsning, samhällslära, yrkeshygien

och hälsolära, vilket sistnämnda moment jämväl bör innefatta sexualhygien,

räkning, naturlära samt gymnastik med lek och idrott. Nödig tid bör därjämte

enligt överstyrelsens mening ägnas åt yrkesteori och yrkesritning.

Att finna dövstumlärare benägna att under sina ferier såsom timlärare

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 281.

åtaga sig här åsyftad undervisningsuppgift torde icke bereda någon svårighet.

Däremot kommer det med all sannolikhet att vara förenat med vissa

svårigheter att under så lång tid, som här avses, frigöra eleverna från deras

uppgifter på respektive utbildnings- och arbetsplatser. Då en liknande anordning

emellertid under många år tillämpats för fortsättningsskolan, vars

elever under exempelvis 6-veckorskurserna måste söka ledighet från sina

anställningar, synes den kunna prövas jämväl för den dövstumma ungdomen.

Härtill kan jämväl fogas, att man vid de centrala hantverksskolor,

som avses inrättas inom den närmaste framtiden, kommer att söka tilllämpa

samma princip, d. v. s. sammanföra elever, som erhålla enskild utbildning

å skilda orter, till gemensam teoretisk undervisning.

Tillträde till kursen synes böra beredas jämväl äldre dövstumma, som

önska bevista densamma, dock efter prövning av överstyrelsen i varje fall.

Vid fortsättningsskolkursen synes timantalet för den teoretiska undervisningen

kunna utsträckas till 6 timmar per dag, varjämte dagligen minst

en timme bör ägnas åt gymnastik med lek och idrott. Å från egentlig undervisning

fri tid — som delvis måste beräknas för överläsning — synes

i lämplig omväxling böra anordnas föredrag i nyttiga ämnen, studiecirklar

under ledning av lärare, övningar i föreningsteknik, idrott, utflykter m. m.

Det torde böra ankomma på skolöverstyrelsen att för varje år utse ledare

för och lärare vid fortsättningskursen liksom att fastställa närmare

planer för undervisningen.

De kostnader för undervisning, undervisningsmateriel, elevernas resor till

och från skolorten samt kost m. m. jämte arvoden till kursens föreståndare

och husmoder, som fortsättningskursen kommer att medföra och som per

elev och kurs preliminärt kan beräknas icke komma att överskrida 200

kronor, torde böra helt gäldas av statsverket. Överstyrelsen vill i detta

sammanhang erinra därom, att utbildningskostnaderna per elev vid enskild

utbildning även med här ifrågasatt teoretisk kurs för statsverket kommer

att bliva ringa jämfört med kostnaderna per elev vid fortsättningsskola.

Ur skilda synpunkter synes den förmånligaste anordningen vara att förlägga

fortsättningskursen till lantbruksskolan å Broby gård, varvid kursdeltagarna

kunna beredas förmånen av en månads för deras utveckling

nyttig vistelse på landet. Skolan har i sitt nya elevhem plats för minst 42

interner, dess eget årliga elevantal synes inte komma att väsentligt överskrida

30, av vilka under de sommarveckor, som här är fråga om, upp

emot hälften har ferier.

Den av överstyrelsen föreslagna teoretiska kursen synes böra anordnas

första gången i juni 1946 under förutsättning dock, att ett tillräckligt antal

elever — varvid överstyrelsen räknar med 8 såsom minimum — anmäles.

Med hänsyn till det förhållandet, att bland de under de senare åren från

fortsättningsskolplikt befriade lärjungarna finnas flera ynglingar, som kunna

beräknas önska deltaga i densamma, torde tillräckligt antal kunna uppnås.

Örn så icke .skulle bli fallet, synes kursen böra uppskjutas till år 1947.

Sedan erfarenhet vunnits örn denna kurs, bör övervägas, örn en liknande

kurs kan befinnas erforderlig för kvinnliga dövstumma.

Skolöverstyrelsens beräkning av kostnaderna för en till Broby förlagd

kurs örn fyra veckor med ett antal av högst 10, respektive högst 20 kursdeltagare,

framgår av omstående sammanställning:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Majds proposition nr 221.

I. Högst 10 elever i flertalet undervisningsämnen sammanförda till en

grupp:

Arvode till kursens föreståndare........................ kronor 150

Arvode till skolans husmoder för i samband med elevernas

inkvartering betingade uppgifter...................... » 75

Ersättning till två timlärare (beräknad enligt för timlärare i

kunskapsämne vid dövstumskola fastställt arvode) 8 timmar

per dag........................................ » 1 000

Resor till och från kursorten beräknade efter en genomsnittskostnad

av 30 kronor per elev........................ » 300

Kost beräknad efter en krona 25 öre per elev och dag .... » 375

Undervisningsmateriel ................................. » 50

Tvätt m. m.......................................... » 50

Kronor 2 000.

II. Högst 20 elever i flertalet undervisningsämnen, fördelade på två

grupper:

Arvode till kursens föreståndare ........................ kronor 200

Arvode till skolans husmoder .......................... » 100

Ersättning till tre timlärare 14 timmar per dag.......... » 1 750

Resor till och från kursorten .......................... » 600

Kost ................................................ » 750

Undervisningsmateriel ................................. » 100

Tvätt, m. m.......................................... » 80

Kronor 3 580.

Beträffande dövstumskolpersonalens abnormpedagogiska

utbildning anför skolöverstyrelsen följande.

Det torde vara ställt utom tvivel, att varje lärare för dövstumma barn och

dövstum ungdom bör äga viss abnormpedagogisk utbildning. För närvarande

är emellertid förhållandet det, att av i dövstumskolan anställd personal

blott av lärarna i kunskapsämne kräves särskild sådan skolning. Övriga

befattningshavare, som direkt ha att skaffa med elevernas såväl undervisning

som uppfostran, såsom gymnastiklärare, slöjd- och arbetslärare,

skolköks]ägarinnor m. fl. kunna få tillträda sina tjänster utan någon närmare

teoretisk eller praktisk erfarenhet av det människomaterial de ha att arbeta

med. Det enda krav i detta avseende, som stadgan för dövstumundervisningen

uppställer för behörighet till annan lärartjänst än sådan i kunskapsämne

är »att äga nöjaktig kännedom om dövstummas meddelelsemedel».

Disproportionen i de nuvarande fordringarna på särutbildning — 2-årig

kurs för folkskollärare, som önska bli lärare i kunskapsämne vid dövstumskola

å ena sidan, å andra sidan inga som helst reella krav på specialutbildning

av övriga lärare — är markant. Överstyrelsen har den uppfattningen,

att härvidlag föreligger en brist i dövstumskolorganisationen, som med det

snaraste bör rättas. Lämpligast vore enligt överstyrelsens uppfattning, att

samtliga lärare för dövstumskolan vid dövstumlärarseminariet erhölle någon

undervisning om dövstumheten, dess orsaker och verkningar, de dövstumma,

och deras meddelelsemedel, dövstumundervisningens mål och metoder m. fl.

väsentliga moment samt bereddes tillfälle till auskultering i dövstumskolans

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. May.ts proposition nr ''221.

klasser. En utbildningskurs på till exempel en termin eller något kortare

tid skulle för visso vara till mycket gagn för vederbörande lärare i deras

framtida verksamhet i dövstumskolan. Med hänsyn till att flertalet ovanberörda

tjänster kunna betraktas såsom relativt förmånliga torde aspiranter

till dylika kurser, som efter behovet kunde anordnas vart annat eller vart

tredje år, utan större svårighet erhållas.

Överstyrelsen är emellertid för närvarande inte beredd att i sistberörda

avseende avgiva närmare preciserat förslag. Vad som enligt överstyrelsens

mening däremot omedelbart kunde åtgöras för att giva ifrågavarande personal

behövlig utbildning vore att vid varje skola för nyanställd lärarpersonal,

eventuellt för intresserade bland tidigare anställda lärare, arrangera

en kortare kurs på några veckotimmar under ledning av skolans

föreståndare eller för uppgiften lämplig ämneslärare. För det arbete, som

härigenom komme att åvila föreståndarna, kunde kompensation beredas

genom nedsättning av tjänstgöringsskyldigheten. I förekommande fall torde

det böra ankomma på överstyrelsen att lämna närmare anvisningar för utbildningen

i fråga.

Yttranden. Statskontoret har anfört följande. I ärendet har överstyrelsen

upptagit frågor bland annat om omläggande av slöjd- och hantverksundervisningen

i barndomsskolorna, om yrkesorientering och yrkesvägledning,

om specialisering av utbildningen vid Broby ävensom med hänsyn härtill

lönereglering för ladugårdsförmannen samt slöjdaren och smeden, om dövstumskolpersonalens

abnormpedagogiska utbildning, om införande av utbildning

i metallarbete och tapetseraryrket i Vänersborg, ävensom om teoretiska

kurser för fortsättningsskolpliktiga, som genomgå praktisk utbildning

hos enskilda företagare.

Statskontoret har i stort sett ansett sig kunna biträda vad överstyrelsen

i dessa avseenden anfört och föreslagit. Emellertid kan statskontoret icke

dela överstyrelsens uppfattning om nödvändigheten av en omprövning av

löneställningen för vissa befattningshavare vid Broby. Vad överstyrelsen

anfört rörande yrkeslärarnas m. fl. dövstumpedagogiska skolning giver

statskontoret allenast anledning framhålla, att det borde tillses, att ordinarie

och extra ordinarie befattningar icke tillsättas med ordinarie innehavare

utan att denne visat sig lämplig att handha skolornas klientel.

Mot införande av utbildning i metallarbete vid fortsättningsskolan i

Vänersborg talar enligt ämbetsverkets mening åtskilliga vägande skäl. Av

utredningen framgår, att den sena avgångsåldern för elever från fortsättningsskolorna

för dövstumma (20 år) medför svårigheter för eleverna att

uppta konkurrens med fullsinnade, vilka i samma ålder kunna lia ett eller

annat års praktik bakom sig. Det torde finnas särskild anledning att beakta

detta förhållande, då — enligt vad som framgår av ärendet — arbetsmarknadskommissionen

upplyst, att metallyrket bland den normala

ungdomen står mycket högt i kurs. Härtill kommer, att en betydande arbetslöshet

förväntas komma att inträda inom metall- och maskinindustrien.

Dä därjämte icke obetydliga kostnader såväl årligen återkommande som

av engångsnatur skulle uppstå vid ett bifall till förslaget, måste statskontoret

avstyrka detsamma. Därest yrkesutbildning skulle anses böra meddelas

i flera yrken än som för närvarande är fallet, synes böra övervägas att

utbilda tapetserare. Såsom villkor för inrättande av dylik utbildningslinje

lär dock böra uppställas, att visst minimiantal elever, förslagsvis 6, anmält

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

sig till utbildningen i fråga. Avdelningen för tapetserare skulle då fullt

utbyggd omfatta två årsklasser om 6 elever eller tillhopa 12 elever, vilket

är maximum för en undervisningsgrupp.

I detta sammanhang vill statskontoret fästa uppmärksamheten vid, att

antalet elever vid fortsättningsskolan i Vänersborg under innevarande läsår

utgör på de tre utbildningslinjerna snickeri, skrädderi och skomakeri respektive

40, 33 och 14. Då såsom nyss nämnts en undervisningsgrupp icke

bör omfatta mer än 12 elever, borde antalet dylika grupper vara, i snickeri

4, i skrädderi 3 och i skomakeri 2. Antalet lärare i respektive ämnen är

emellertid 5, 5 och 2, eller således — såvitt statskontoret kan finna — 3

mer än erforderligt. Av lärarna i snickeri och skrädderi äro 3, respektive 2

extra befattningshavare. Under sådana omständigheter torde någon ökning

av antalet yrkeslärare icke erfordras vid införande av ny utbildningslinje.

Tvärtom synes en minskning av antalet sådana lärare vara motiverad.

Det torde böra åligga skolans rektor ävensom överstyrelsen att tillse, att

antalet lärarkrafter anpassas efter växlingarna i elevantalet.

Vad slutligen beträffar överstyrelsens förslag örn teoretiska kurser för

sådana fortsättningsskolpliktiga dövstumma, som genomgå praktisk utbildning

hos enskilda företagare, tala onekligen vissa skäl till förmån härför. Då

kostnaderna synas bliva måttliga, vill statskontoret icke motsätta sig bifall

till framställningen i denna del.

Styrelsen för döv stumskolorna i Vänersborg har anfört, att behovet av

förlängda kurser vid fortsättningsskolorna i viss mån beaktats genom skolöverstyrelsens

förslag örn förlängning med en å två terminer av utbildningstiden

för dem, som önskade avlägga utlärlingsprov. Sannolikt vunne man

emellertid, framhåller styrelsen, bättre resultat, om steget toges fullt ut

och vissa kurser obligatoriskt förlängdes med ett år.

Styrelsen är tveksam, örn en utbildningslinje för metallarbete nu bör anordnas

med hänsyn till väntade förändringar på arbetsmarknaden. Man

förutsåge nu starkt minskade arbetstillfällen inom metallindustrien, samtidigt

som man konstaterade ett ökat intresse hos den fullsinnade ungdomen

för utbildning i metallarbete. Då man visste, att, när förhållandena i

övrigt vore lika, arbetsgivaren föredroge den fullsinnade arbetskraften före

den dövstumma, syntes klokheten bjuda, att man något sköte på startandet

av en metallindustrilinje. Liknande ogynnsamma prognoser förelåge ej

beträffande tapetserare- och typograf yrkena. Styrelsen ville därför föreslå,

att utbildningslinjer för tapetserare-, typograf- och metallyrkena anordnades

i nu nämnd ordning.

Styrelsen förordar vidare, att de teoretiska kurser, som enligt skolöverstyrelsens

förslag skola anordnas för dövstumma, som fullgöra sin fortsättningsskolplikt

genom utbildning hos enskilda företagare, förläggas till Vänersborg

i stället för till Broby.

Svenska dövstumlärarsällskapet har uttalat sin tillfredsställelse över skolöverstyrelsens

förslag örn anordnande av årliga teoretiska kurser för fortsättningsskolpliktiga,

som erhållit överstyrelsens medgivande att fullgöra

sin fortsättningsskolplikt genom utbildning hos enskilda företagare, men

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Ilar funnit frågan om förläggningsorten för dessa kurser böra bli föremål för

mera ingående prövning.

Mot de av skolöverstyrelsen uppdragna riktlinjerna för en omläggning

av slöjd- och hantverksundervisningen för de manliga eleverna i barndomsskolorna

för dövstumma, vilken omläggning bland annat syftar till att

underlätta deras yrkesval, har jag icke funnit anledning till erinran. Ej

heller har jag funnit anledning till erinran mot de av överstyrelsen uppdragna

riktlinjerna för anordnande av yrkesorientering och yrkesvägledning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått meddelas för närvarande

för de manliga dövstumma yrkesutbildning, vid fortsättningsskolan i Broby

i lantbruk och trädgårdsskötsel samt vid fortsättningsskolan i Vänersborg

i snickeri, skomakeri och skrädderi. Utbildningstiden omfattar fyra arbetsår

på samtliga linjer utom skomakerilinjen, där utbildningstiden utgör tre år.

Utbildningen är obligatorisk. Styrelse för fortsättningsskola äger emellertid

medgiva, att fortsättningsskolpliktig lärjunge må i stället för att deltaga i

fortsättningsskolans yrkesutbildning erhålla sådan utbildning hos enskild

företagare å skolorten eller i dess närhet, varvid lärjungen dock är skyldig

att deltaga i den teoretiska undervisningen vid skolan. Därjämte äger skolöverstyrelsen

medgiva befrielse från deltagande i utbildningen vid fortsättningsskola

för sådana fortsättningsskolpliktiga dövstumma, som icke äro

bosatta å eller i närheten av ort, där fortsättningsskola för dövstumma är

belägen, och som i hemmet eller hos enskild företagare åtnjuta yrkesutbildning,

motsvarande den, som meddelas i dylik fortsättningsskola. Yrkesutbildningen

underlättas i sistnämnda fall därigenom att stipendier av statsmedel

för utbildningen utgå med högst 500 kronor för arbetsår under en

tid av högst fyra år. Stipendierna bestridas från det under riksstatens

åttonde huvudtitel uppförda anslaget till stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever vid läroanstalter för dövstumma.

Jag delar överstyrelsens uppfattning, att utbildningen i hantverksyrkena

i regel bör föra fram till avläggande av s. k. utlärlingsprov. I likhet med

överstyrelsen finner jag dock icke anledning att för närvarande föreslå en

obligatorisk förlängning av utbildningstiden i hantverksyrkena. Däremot

synes det vara lämpligt, att, såsom överstyrelsen föreslagit, bestämmelse

meddelas av innebörd, att utbildningstiden för hantverksyrkena må, där

så för avläggande av utlärlingsprov är erforderligt och elev så önskar, utsträckas

med en eller två arbetsterminer. I realiteten synes en sådan bestämmelse

endast utgöra ett stadfästande av redan nu tillämpad praxis.

Såsom överstyrelsen erinrat tillämpas nu viss prövotid för eleverna vid

verkstadsskolor. En liknande anordning torde i enlighet med överstyrelsens

förslag böra införas vid fortsättningsskolorna för dövstumma. Därest det

efter prövotidens utgång kan anses ådagalagt, att en elev icke passar för

det yrke, för vilket han åtnjuter utbildning, bör han, såsom överstyrelsen

Departe
mentschefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

föreslagit, överföras till utbildning i annan yrkesgren. Liknande kontroll bör

även övas över de elever, som erhålla utbildning hos enskilda företagare.

Mot överstyrelsens förslag om en viss specialisering av utbildningen på

lantbrukslinjen vid fortsättningsskolan i Broby har jag icke funnit anledning

till erinran. Däremot torde med omprövningen av löneställningen för

viss personal vid nämnda fortsättningsskola böra anstå tills vidare.

Såsom överstyrelsen framhållit erfordras ett relativt stort antal utbildningslinjer

inom fortsättningsskolorna, örn ett mera differentierat yrkesval

skall kunna genomföras och den dövstumma ungdomens individuella önskemål

i fråga örn utbildning skola kunna tillgodoses inom ramen för fortsättningsskolomas

verksamhet. Med hänsyn till antalet fortsättningsskolpliktiga

manliga dövstumma är det av ekonomiska och organisatoriska skäl

icke möjligt att mera väsentligt utbygga fortsättningsskolorna med nya

utbildningslinjer. En vidgad användning av den enskilda utbildningsformen

synes i stället vara den bästa utvägen för en effektiv differentiering av

yrkesvalet. Vad särskilt de oegentligt dövstumma beträffar torde för dem

det allt rikare förgrenade systemet av centrala och lokala verkstadsskolor

kunna erbjuda lämpliga utbildningslinjer.

Enligt vad skolöverstyrelsen nu föreslagit bör antalet utbildningslinjer

vid fortsättningsskolan i Vänersborg utökas med en linje för utbildning av

tapetserare och en linje för utbildning av metallarbetare. Anordnandet av

utbildning i tapetseraryrket synes mig utgöra en lämplig komplettering till

den nuvarande utbildningen i snickeri. Jag har därför icke något att erinra

mot förslaget örn inrättande av en utbildningslinje för tapetserare. Statskontoret

har ansett, att såsom villkor för inrättande av en sådan linje bör uppställas,

att visst minimiantal elever, förslagsvis 6, anmält sig till utbildningen

i fråga. Med anledning härav vill jag erinra, att något motsvarande villkor

icke gäller för anordnande av utbildning på övriga linjer vid fortsättningsskolorna

för dövstumma. Det torde därför icke vara erforderligt att beträffande

denna linje uppställa ett sådant villkor. Jag förutsätter givetvis

härvid, att skolöverstyrelsen tillser, att utbildning endast anordnas på sådana

utbildningslinjer, vid vilka antalet i utbildningen deltagande elever

motiverar linjens upprätthållande. Utbildningstiden på den nya linjen torde

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag böra fastställas till fyra år med

rätt för elev, som önskar avlägga utlärlingsprov, att stanna vid skolan

ytterligare en termin eller ett arbetsår. Engångskostnaderna för anskaffning

av maskiner och verktyg m. m. för ifrågavarande linje har av skolöverstyrelsen

beräknats till 4 225 kronor. Medel för ändamålet torde böra

beräknas med i avrundat tal 4 200 kronor under dövstumskolomas örn

kostnadsanslag.

Engångskostnaderna för anskaffning av maskiner och verktyg m. m. folden

föreslagna utbildningslinjen för metallarbetare uppgå enligt skolöverstyrelsens

beräkningar till icke mindre än i runt tal 65 000 kronor. Med

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-21.

hänsyn härtill och till vad från statskontorets och styrelsens för fortsättningsskolan

i Vänersborg sida anförts är jag icke beredd att för närvarande

förorda inrättande av en utbildningslinje för metallarbetare. Ej heller anser

jag mig kunna förorda bifall till skolstyrelsens i Vänersborg förslag att i

stället för nyssnämnda linje nu inrätta en utbildningslinje för typografer.

Jag vill i detta sammanhang erinra örn att frågan örn yrkesutbildning för

partiellt arbetsföra står under utredning av särskilda inom socialdepartementet

tillkallade sakkunniga.

För skolöverstyrelsens förslag örn anordnande av teoretiska kurser för

sådana fortsättningsskolpliktiga manliga dövstumma, som genomgå praktisk

utbildning hos enskilda företagare, tala enligt min mening goda skäl.

Sedan erfarenhet vunnits örn denna kursverksamhet, torde frågan böra upptagas

om anordnande av dylika kurser även för kvinnliga dövstumma. Mot

överstyrelsens förslag, att dövstumma, som erhålla medgivande att fullgöra

fortsättningsskolplikt genom utbildning hos enskilda företagare, skola vara

skyldiga deltaga i tre på varandra följande kurser torde intet vara att erinra.

Den första kursen bör enligt överstyrelsens förslag, om minst 8

deltagare anmälas, anordnas i juni 1946 men eljest först påföljande ar.

Såsom förläggningsplats för kurserna har överstyrelsen förordat dövstumskolan

i Broby. Vissa skäl kunna även åberopas för att kurserna förläggas

till Vänersborg. Det torde få ankomma pa Kungl. Majit att framdeles taga

ställning till förläggningsfrågan. Överstyrelsens förslag att kostnaderna för

kursdeltagarnas resor till och från kursorten samt uppehälle under kursvistelsen

ävensom övriga med kursernas anordnande förenade kostnadei

skola gäldas av statsmedel föranleder icke erinran från min sida. För nästa

budgetår äskar överstyrelsen för ifrågavarande ändamål ett anslag av 2 000

kronor. Mot de till grund för anslagsäskandet liggande kostnadsberäkningarna

har jag i och för sig icke funnit anledning till erinran. Då ovisshet

råder om tidpunkten för kursens anordnande och om antalet deltagare, förefaller

det mig mest praktiskt, att särskilt anslag för ändamålet icke uppföres

på riksstaten utan att kostnaderna för kursverksamheten bestridas

från nu på riksstaten uppförda anslag för dövstumundervisningen. Utgifterna

för kursdeltagarnas resor torde sålunda böra avföras från förslagsanslaget

till resor för dövstumskolelever jämte åtföljande vårdare och övriga

utgifter från dövstumskolornas anslag till avlöningar, respektive omkostnader.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid efter förslagav

skolöverstyrelsen meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Vad skolöverstyrelsen anfört och föreslagit i fråga om dövstumskolpersonalens

abnormpedagogiska utbildning föranleder icke någon erinran från

min sida.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

II. Utbyggnad och rationalisering av den skolhygieniska

verksamheten vid dövstumskolorna

och blindanstalterna.

Med skrivelse den 27 oktober 1944 har skolöverstyrelsen framlagt utredning

och förslag rörande den skolhygieniska verksamheten vid dövstumskolorna

samt vid läroanstalterna för blinda och vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte (blindanstalterna). Överstyrelsens förslag går

i huvudsak ut på en intensifiering av de hälsovårdande och sjukdomsförebyggande

uppgifterna samt en utvidgning av tandläkarverksamheten till

att omfatta full sanering av såväl mjölktandsbettet som det definitiva

bettet. Förslagens genomförande skulle medföra en fördubbling av statsverkets

kostnader vid ifrågavarande anstalter. De ökade utgifterna härn

föra sig särskilt till den utvidgade tandvården, som skulle draga en årlig

kostnad av över 25 000 kronor mot för närvarande omkring 9 000 kronor.

Jag övergår nu till att lämna en närmare redogörelse för överstyrelsens

utredning och förslag i ämnet.

Skolöverstyrelsens utredning och förslag.

Dövstumskolorna.

Skolläkarverksamheten.

Enligt gällande stadga angående dövstumundervisningen tillkommer det

dövstumskolstyrelse att tillse, att lärjungarna erhålla nödig läkarvård.

Läkare vid läroanstalterna äro anställda mot visst stadgat arvode. Det

åligger läkaren bland annat

att undersöka nyintagna elever och, där så erfordras, lämna föreskrifter

om deras behandling särskilt med avseende på ögon, öron och hals,

att över såväl nämnda undersökning som därefter företagna undersökningar

föra anteckningar enligt av skolöverstyrelsen i samråd med medicinalstyrelsen

fastställt formulär, skolande anteckningarna förvaras å läroanstalten,

att efter anmälan örn sjukdomsfall bland lärjungarna omedelbart verkställa

undersökning och lämna anvisning om behövliga åtgärder,

att i övrigt meddela erforderlig läkarvård av lärjungarna, samt

att tillse, att de hygieniska förhållandena vid läroanstalten äro tillfredsställande.

Efter att ha lämnat en redogörelse för läkarnas nuvarande arbetsförhållanden

vid de olika dövstumskolorna framhåller skolöverstyrelsen, att läkarnas

verksamhet vore praktiskt taget helt sjukvårdande. Sjukvården be
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Majlis proposition nr ii21.

dreves på ett mycket olikartat sätt vid de olika anstalterna och under i

stort sett ogynnsamma yttre betingelser. Den centrala skolmyndigheten

ägde icke tillräcklig insyn över verksamheten i detalj, och gjorda rön komme

icke till statistisk bearbetning. Fortsättningsvis anför överstyrelsen bland

annat följande.

Modern skolhygien tager främst sikte på den hälsovårdande uppgiften,

under det att man numera i allt större omfattning överlämnar de sjukvårdande

uppgifterna på samhällets särskilda organ därför. Detta gäller skolor

av externatets karaktär. Av den dövstumma skolungdomen gå cirka 80

procent i skolor av internatets typ, och den bör hava sin sjukvård bestridd

som hittills genom de vid läroanstalterna anställda läkarna i första hand.

Men därjämte är det av synnerlig vikt, att de åtgärder i hälsovårdande och

förebyggande syfte, som "kunna vidtagas, också i möjligaste mån bli vidtagna.

I betydligt högre grad än hörande och talande elever äro de dövstumma i

behov av sorgfällig, skolhygienisk omvårdnad i förebyggande syfte. Detta

är naturligtvis beroende, "dels på att de under sin skolgång under stor del

av året äro berövade målsmännens och de egna hemmens omsorger, dels

på att de i endast begränsad omfattning bli i tillfälle att tillgodogöra sig

omgivningens erfarenheter och lärdomar på det hygieniska området och

dels slutligen därpå, att de genom sitt lyte och sin relativa isolering utsättas

för ej oväsentliga risker med avseende på den psykiska och fysiska hälsan.

Dessa risker måste i möjligaste mån elimineras genom en sund livsföring,

för vilken en rationell och ingående undervisning under skoltiden är grundväsentlig

förutsättning.

I fråga örn den psykiska hälsovården i dövstumskolorna vill överstyrelsen

framhålla betydelsen av, att anstalternas läkare genom en rationell arbetsorganisation

och genom andra åtgärder sättas i tillfälle att biträda i arbetet

rörande den psykiska hälsovården på ett lämpligt sätt.

Vad den fysiska, förebyggande hälsovården beträffar, synes den böra

ordnas i principiell likhet med vad överstyrelsen föreslagit i särskilda framställningar

till Kungl. Maj:t rörande det skolhygieniska arbetets bedrivande

vid folkskolor och vissa högre skolor. Allmänna klassundersökningar synas

också vid dövstumskolorna med vissa fixerade tidsintervaller böra äga rum,

vilket nedan närmare skall beröras, varjämte i skolor av viss storlek läkarna

böra åläggas att med angiven frekvens besöka skolorna för kontrollundersökningar

av vissa elever m.m. Vidare bör obligatorisk tuberkulinundersökning

och efter målsmännens medgivande calmette-vaecinering emot tuberkulos

företagas av alla elever efter vissa bestämda grundsatser. Likaså böra

särskilda föreskrifter utfärdas rörande vaccination emot smittkoppor (skyddskoppympning)

genom skolornas försorg. Beträffande läkarnas uppgifter

med avseende på förebyggande åtgärder emot smittsamma sjukdomar, bitr

detsamma gälla som för läkarna i folkskolorna. Överstyrelsen har rörande

dessa förhållanden i framställning av den 9 oktober 1943 föreslagit, att folkskolläkarna

böra vidtaga åtgärder emot smittsamma sjukdomar bland

lärjungar, lärare och övriga tjänstinnehavare i skolorna. Det är av särskild

vikt, att icke endast lärarna utan ock övrig personal vid dövstumanstalterna

i detta avseende noggrant kontrolleras, emedan ju särskilt i anstalter

av internatskaraktär lärare och elever under längre tid komma i intim,

personlig kontakt med varandra.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2%1.

Läkarnas arbete bör genom lämpliga föreskrifter vara i huvudlinjerna

reglerat med avseende på främjandet av ett nära samarbete med läroanstalternas

lärare, gymnastiklärare och tandläkare liksom även med elevernas

enskilda hem och beträffande externerade elever med inaekorderingsställena

för dem.

Det är vidare önskvärt, att hälsokorten för lärjungarna läggas upp i principiell

överensstämmelse med motsvarande kort för de elever, som gå i

läroanstalter av övriga typer.

Läkaren bör årligen avgiva årsberättelse över verksamheten enligt formulär,

som fast ställes av överstyrelsen.

Det synes lämpligt, att sådan bestämmelse meddelas, att läkare skall ingå

i dövstumskolornas styrelser. Det angelägna häruti framgår bland annat

därav, att vid läroanstalterna i Lund, Örebro, Växjö och Broby redan nu

läkare ingått i styrelserna. Sådan läkare saknas å Manilla, Härnösand, Vänersborg

och Gävle.

Läkarna böra anställas enligt samma principer som följas beträffande

läkare vid de allmänna läroverken. De synas alltså efter förslag av vederbörande

skolstyrelse böra tillsättas av skolöverstyrelsen.

De nyintagna eleverna böra alla undersökas av specialist i öron-, näsoch

halssjukdomar, i de fall detta icke nyligen gjorts. Detta synes överstyrelsen

vara ofrånkomligt nödvändigt. I sammanhang härmed må anföras

lämpligheten av att sedermera under skoltiden specialistundersökning

sker efter den vid läroanstalten anställde läkarens bedömande från fall till

fall. Specialisten bör vara skyldig att å elevernas hälsokort anteckna sina

fynd jämte ordinationer.

Beträffande frågan om allmänna klassundersökningar må följande anföras.

I gällande författning förutsättas inga regelbundna, allmänna klassundersökningar.

Emellertid har det visat sig, att dylika svårligen kunna

undvaras. För närvarande äga dylika rum en gång årligen i Manilla och

Vänersborg, två gånger årligen i Härnösand, Örebro, Växjö, Gävle och

Broby samt tre gånger årligen i Lund. Det synes uppenbart, att beträffande

dövstum ungdom ett starkt behov gör sig gällande av läkarövervakning,

och överstyrelsen föreslår, att vid alla dövstumanstalter allmänna

klassundersökningar av eleverna må ske två gånger årligen. Eleverna böra

mätas och vägas minst två gånger årligen, vilket lämpligen kan ske genom

sjuksköterskas eller lärares försorg.

Rörande frågan örn regelbundna besök av läkaren å anstalterna i övrigt

må följande framhållas. För närvarande besöka läkarna anstalterna på

detta sätt: Manilla en gång i veckan, Lund vid behov, Vänersborg vid behov,

Härnösand en gång i veckan, Örebro vid behov, Gävle vid behov, Växjö

vid behov och Broby vid behov''. Det är nödvändigt med tätare läkarbesök

vid de anstalter, där de yngsta eleverna gå. Detta gäller främst upptagningsskolorna.

Vid dessa skolor synes det lämpligt med läkarmottagning en

gång i veckan. Vid skolan för dövstumma med komplicerat lyte, som avses

förlagd till Mogard, synas särskilda förhållanden föreligga. Anstaltens läkare

torde kunna beräknas vara boende i finspång, cirka en md från Mogård.

Under förutsättning att sköterska finnes anställd, torde här regelbundna

läkarbesök var fjortonde dag kunna vara tillfyllest. Dessutom skall på

kallelse läkaren där avlägga extrabesök. Även i Örebro, där eleverna bo å

inackorderingsställen, synes läkarmottagning en gång i veckan erforderlig.

Däremot torde det icke vara nödvändigt med så täta läkarmottagningar för

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Majlis proposition nr 221.

eleverna i Växjö samt å Broby. På de två sist nämnda ställena äro elevernas

levnadsålder relativt hög (respektive 15—21 år och 15—30 år). Det torde

vara ett arrangement till elevernas bästa, örn läkaren dock vid regelbundna

tidpunkter inställer sig å anstalten i Växjö. Där torde han lämpligen bora

besöka anstalten två gånger i månaden. Å Broby torde det vara tillfyllest,

om läkaren vid behov är anträffbar för eleverna.

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, utgår för innevarande budgetår ett belopp av 7 100 kronor

till arvoden till läkare vid dövstumskolorna. Skolöverstyrelsen

föreslår en höjning av anslagsmedlen till läkararvoden för nästa budgetår

med 6 100 kronor till 13 200 kronor. De till läkarna vid de olika dövstumskolorna

nu utgående och av överstyrelsen för nästa budgetår föreslagna

arvodena framgå av nedanstående sammanställning:

Läroanstalt

Nuvarande arvode

Kronor

Föreslaget arvode

Kronor

1 700

2 000

700

1 500

Vänersborg.......

1300

800

2100

Örebro..........

800

800

2 500

2 000

500

1000

500

600

Mogård.........

—

1 500

Summa kronor

7 100

| 13 200

Beträffande läkararvodenas storlek anför skolöverstyrelsen följande.

Läkarverksamheten har hittills varit nästan helt sjukvårdande. De principiella

uppgifter, som hittills ålegat läkarna, böra allt]arnt avila dem Men

dessutom tillkomma enligt föreliggande förslag en råd förebyggande, halsovårdande

uppgifter. Mot denna principiella bakgrund mäste aven arvodesproblemet

betraktas. Skall en förebyggande effekt av lärarens verksamhet

kunna påräknas, innebär detta, att han icke som hittills pa vissa hall endast

besöker skolan vid sjukdomsfall bland eleverna, utan att han också mäste

med regelbunden frekvens uppsöka och undersöka eleverna och Iran nygie
nisk

synpunkt inspektera deras miljö. ....

För att man skall kunna få en detaljerad uppfattning örn arvodenas skabba

storlek, böra förhållandena vid de enskilda anstalterna skärskadas.

Manilla. Nuvarande arvode utgår med 1 700 kronor per år. Läkaren avlägger

ett besök i veckan å anstalten och därutöver cirka 15 besök per ar,

summa 50. Med resetiden inberäknad åtgår för läkaren för varje gang cirka

2V3 timmar. , ... ... .. . . ... .

För den händelse skolan å Manilla skulle med ungefär oforandrat Iarjungeantal

fortsätta sin verksamhet efter de nya skolhygiemska linjerna, vill

överstyrelsen föreslå, att arvodet höjes från 1 700 kronor till 2 000 kronor.

Bland de nya uppgifterna må nämnas regelbundna Massundersökningar,

samråd med lärarna i vidgad omfattning rörande elevernas psykiska till
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

stånd vidgade skyldigheter beträffande skyddskoppympning och tuberkuloskontroll,

aktivt deltagande efter bestämda grundsatser i ungdomens

iostran till sunda levnadsvanor, förande av nytt, utförligt hälsokort och

avgivande av utförlig ^redogörelse, reglerad hygienisk inspektion av lokaliteterna

och mathållningen.

Nuvarande arvode är 700 kronor. Elevantalet utgör 68, varav cirka

hälften aro externerade. Läkaren avlägger tre besök å anstalten årligen

samt därutöver vid behov. Eleverna besöka som regel läkaren vid dennes

privata mottagning. Han förutsättes nu besöka anstalten för allmän Massundersökning

endast två gånger per år men dessutom en gång i veckan

Läkaren har aven att göra hembesök hos sjuka elever. Med den nya formen

i onSn i° hygieniskt,ar!)ete bordf läkaren skäligen åtnjuta ett årsarvode av

+-u°qo x°n0r'' Fjr lasaret,1945/46 beräknas emellertid lärjungeantalet stiga

till 80. Årsarvodet synes böra beräknas till 1 500 kronor.

Vänersborg Nuvarande läkararvode är 1 300 kronor. Elevantalet är 186

Läkaren besöker anstalten för allmän klassundersökning en gång årligen

v j?jU!sattes två, gånger årligen) och dessutom tidvis en gång i veckan

° tare:,Över hälften av lärjungarna (106) befinn? sfg i åldern

V . ..ar (*ortsattnmgsskolan) och torde giva läkaren betydligt mindre

arbete an de yngre eleverna (80 i upptagningsskolan). För läsåret 1945/46

kronor8 larjungeantalet uPP&å tiU 174i arvodet torde böra fixeras till 2 100

Härnösand. Nuvarande årsarvode är 800 kronor. Elevantalet är 97 Två

massundersökningar per år förekomma, och läkaren besöker dessutom anstalten

en gang i veckan. Verksamheten kan sägas vara ungefär densamma

som utövas pa Manilla, till arten och till omfattningen endast obetydligt

mindre an dar. Anstalten avses överflyttad till Gävle? y

Örebro (externat). Nuvarande arvode är 800 kronor. Elevantalet 98 Allmänna

klassundersökningar äga runi två gånger årligen, och därutöver beso-er

kikaren anstalten endast vid behov. Läkaren besöker sjuka elever i

deras hem, och de fa besöka honom vid hans privata mottagning. Antalet

sjukbesök i elevernas hem äro cirka 50 per år. Nu förutsättes läkaren besöka

anstalten en gang i veckan. För läsåret 1945/46 antages elevantalet vid

rÄSiXi"8-Vid della elevim,al syn''s en ,äk”ar™de

Gävle. Nuvarande arvode är 800 kronor. Elevantalet utgör 49. Allmänna

klassundersoknmgär aga rum två gånger årligen, och därutöver besöker

akaren anstalten endast vid behov. Nu förutsättes läkaren besöka anstalten

en gårig i veckan. Arvodet föreslås vid oförändrat elevantal höjt till 1 200

kronor. För lasaret 1945/46 förutses ett elevantal på 102 (klientelet från

Härnösand). Vid sådant förhållande föreslås ett årsarvode föi^ läkaren på

storlek r0n°r &6r detsamma som va4 övriga dövstumanstalter av denna

AuS!k^yVaran,de lakararvode är 500 kronor. Antalet elever utgör 82.

AUmunna klässundersoknmgar aga rum två gånger årligen, och därutöver

aSSen^yrS T /"’, vid behT Nu förutsättes läkaren besöka

f j” var f->or„tonde. da§;- Elevantalet beräknas läsåret 1945/46 bli 75

An odet vid ungefär nämnda elevantal torde böra höjas till 1 000 kronor

/froby. Nuvarande läkararvode är 500 kronor. Elevantalet utgör 25 Två

allmänna undersökningar förekomma per år, och dessutom besöker läkaren

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Mårds ''proposition nr 221.

anstalten endast vid behov. De vuxna eleverna vid denna anstalt torde i

stort sett icke vara i behov av annan läkarövervakning än den, som kommit

dem till del hittills. Dock tillkommer för läkaren vissa nya hälsovårdande

uppgifter och registreringsarbete. Anstalten torde läsåret 1945/46 komma

att lia cirka 30 elever. Årsarvodet för läkaren bör bestämmas till 600 kronor.

Mogård. Denna anstalt beräknas läsåret 1945/46 komma att ha cirka 68

elever (klientelet från Gävle). Här förutsättes läkaren avlägga två regelbundna

besök i månaden jämte extrabesök. Varje resa till och från anstalten

medför för läkaren en utgift på cirka 10 kronor (bilkostnad och väntekostnad).

Varje besök beräknas taga en tid av 1% timme i anspråk, resetiden

inräknad. Varje år kommer läkaren alltså att besöka anstalten 24

gånger samt dessutom för extrabesök summa cirka 35 gånger. Läkararvodet

inklusive reseersättning torde böra beräknas till 1 500 kronor.

Utgifter för förbandsmateriel, medicin, specialistvård m. m. bestridas från

den i dövstumskolornas omkostnadsstat under anslagsposten till övriga utgifter

upptagna delposten å 13 800 kronor till sjukvård åt elever och skyddslingar

samt tandvård och bad. Sjukvårdsutgifterna uppgingo under budgetåret

1942/43 till närmare 12 000 kronor. Med hänsyn härtill och till att

kostnaderna kunna beräknas stiga något vid läkarverksamhetens omorganisation

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, uppskattar överstyrelsen

medelsbehovet för bestridande av sjukvårdskostnaderna under nästa budgetår

till 12 100 kronor.

Till komplettering och nyanskaffning av instrumentarium för läkarverksamheten

vid dövstumanstalterna hemställer skolöverstyrelsen om ett anslag

av 10 000 kronor. Överstyrelsen anför:

Förhållandena beträffande instrumentarium åt läkarna lämna mycket

övrigt att önska. Det är att märka, att läkarna vid dessa skolor för dövstumma

också ha den skyldigheten att ombesörja sjukvården för eleverna,

vilket innebär, att kraven på instrumentarium här är större än t. ex. i allmänna

och kommunala läroverk. Ingenstädes är instrumentariet tillfredsställande.

Ett otillräckligt sådant finnes å Manilla, i Vänersborg, Härnösand

och Gävle. Instrumentarium saknas helt i Örebro, Lund och å Broby. Vid

samtliga anstalter behövs ett instrumentarium av tillräcklig omfattning och

fullgod kvalitet. Om man räknar med nuvarande kostnad per mstrumentarium

(cirka 1 500 kronor) skulle totalkostnaden^ för 7 läroanstalter bil

10 500 kronor. Då instrumentarier delvis finnas å Manilla, Vänersborg,

Härnösand, Växjö och Gävle, samt då Broby endast är i behov av ett mindre

instrumentarium torde för nyanskaffning endast erfordras 10 000 kronor.

Sjuksköterskeverksamheten.

Gällande personalförteckning för läroanstalterna för dövstumma upptager

fyra sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 6. Dessa befattningar äro

placerade vid dömstumskolorna å Manilla, i Vänersborg oell i Härnösand

samt vid vårdanstalten i Gävle för dövstumma med komplicerat lyte. Befattningarna

å Manilla och i Härnösand hallas i avvaktan pa statsmakternas

ställningstagande till frågan örn upptagningsskolornas antal och förlägg
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

ning vakanta och uppehållas med icke-ordinarie befattningshavare. Sjuksköterskor

äro icke anställda vid dövstumskolorna i Lund, Örebro, Växjö och

Broby.

Skolöverstyrelsen föreslår, att sjuksköterskebefattningarna uppflyttas till

lönegraden A 7. Till stöd härför anför överstyrelsen bland annat följande.

_ Lönegrad A 6 är i förhållande till arbetets art rätt låg. Emellertid måste

vid bedömandet av dess lämplighet åtskilliga, särskilda omständigheter tagas

i betraktande. Sjuksköterskorna ha för dövstumskolornas behov endast med

svårighet stått att finna. Det är att märka, att arbetet med dövstum ungdom

för sköterskorna torde innebära en arbetsuppgift, som kräver särskilda

personliga förutsättningar. Vidare kompensera tydligen de nuvarande löneförmånerna

icke enligt sköterskornas mening i allmänhet den nackdel, som

ligger däruti, att de avskäras från möjligheten att utöva sjukvård i andra,

vanligare former. Vidare är i sammanhanget av betydelse, att dövstumanstalternas

sköterskor stå i lönegrad A 6, under det att blindskolornas sköterskor

avlönas i A 7. Man kan även motivera placeringen i 7 lönegraden

därmed, att sköterskornas uppgifter dels kvantitativt komma att ökas och

dels icke som förut bli enbart sjukvårdande utan också hälsovårdande med

vissa speciella uppgifter av social och pedagogisk art.

Skolöverstyrelsen finner behov föreligga av ordinarie sjuksköterskebefattning

— förutom vid de dövstumanstalter, där sådan nu är placerad —

jämväl vid dövstumskolan i Lund. Då bostad emellertid icke för närvarande

kan beredas en sjuksköterska i skolbyggnaden i Lund, föreslår överstyrelsen,

att tills vidare anställes en sjuksköterska med deltidstjänstgöring mot

ett särskilt arvode. Jämväl vid dövstumskolorna i Örebro och Växjö bör enligt

överstyrelsens mening anställas arvodesavlönade sjuksköterskor med deltidstjänstgöring.

Däremot finner överstyrelsen icke behov föreligga av sköterska

vid dövstumskolan i Broby. Överstyrelsen föreslår ett arvode av 340

kronor till vardera av sköterskorna vid skolorna i Lund och Örebro samt

ett arvode av 240 kronor till sköterskan vid skolan i Växjö. Beträffande arvodessättningen

anför överstyrelsen följande.

Det synes vara tillräckligt, om sköterskorna vid anstalterna i Lund, Örebro

och Växjö inställa sig en gång i veckan och för varje gång 2 timmar.

Därjämte böra de vid lästerminernas början för assistens vid de allmänna

klassundersökningarna m. m. vara tillgängliga å anstalterna 2 timmar dagligen

under en vecka (6 dagar). Vardera sköterskan beräknas under året på

detta sätt göra 40 besök å anstalten med ett sammanlagt antal tjänstgöringstimmar

av 80. Skäligt arvode härför blir per år beräknat efter 6 kronor per

inställelse 240 kronor. Sköterskan i Lund och Örebro bör dessutom ha skyldighet

att enligt läkarens bestämmande göra hembesök hos eleverna. Antalet

dylika besök per år beräknas till cirka 25. Sköterskan torde böra åtnjuta

ett arvode av 100 kronor per år för de hembesök, som erfordras. (Enligt

från svenska sjuksköterskeföreningen inhämtade uppgifter beräknas

kostnaderna för sköterskas hembesök under dagen till 3 kronor 50 öre och

på natten till 5 kronor.) Kostnaden för de tre deltidsanställda sköterskorna

blir per år efter denna beräkningsgrund 920 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. May.ts proposition nr 221.

Skolöverstyrelsen föreslår, att medel till arvoden åt de deltidsanställda

sköterskorna beräknas under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit.

Tandläkarverksamheten.

Enligt gällande stadga angående dövstumundervisningen skola eleverna

beredas nödig tandvård.

Från den under anslaget till avlöningar vid dövstumskolorna uppförda

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, utgår för innevarande budgetår arvoden till tandläkare vid följande

skolor med nedan angivna belopp:

Broby ........................... kronor 350

Manilla .......................... » 900

Vänersborg ....................... » 600

Växjö ................. »_900

Summa kronor 2 750.

Vid de övriga skolorna anlitas privata tandläkare eller tandpoliklinik.

Kostnaderna härför bestridas från den i dövstumskolornas omkostnadsstat

under anslagsposten till övriga utgifter upptagna delposten till sjukvård

åt elever och skyddslingar samt tandvård och bad.

Skolöverstyrelsen har lämnat uppgifter örn tandvårdens omfattning vid

vissa av dövstumanstalterna.

Manilla. Tandläkaren besöker dövstumskolan cirka 150 gånger per år.

Samtliga elever, som varit i behov av vård, ha behandlats. Dock har full sanering

av bettet icke kunnat ske.

Vänersborg. Fullständig sanering av tänderna äger icke rum, utan behandling

sker endast vid särskilt framträdande tillfälligt behov därav.

Gävle. Elevernas tänder kontrolleras en gång årligen.

Broby. Tandläkaren besöker skolan en gång årligen och medför därvid

instrumentarium.

Beträffande principerna för tandläkarverksamhetens bedrivande i fortsättningen

anför skolöverstyrelsen följande.

Den huvudprincip beträffande tandläkarverksamhetens bedrivande, som

bör följas, är, att alla eleverna erhålla full sanering av mjölktandsbettet och

det definitiva bettet, innefattande givetvis även behandling vid akut uppträdande

tandvårdsbehov och dessutom årlig kontroll av tandstatus jämte

behandling för därvid iakttagna sjukdomar i tänderna och deras omgivningar.

Nyinskrivna elever böra snarast möjligt efter ankomsten till anstalterna

erhålla av behovet påkallad behandling. Vederbörliga registreringsåtgärder

böra av tandläkarna vidtagas. Dessutom bör genom samarbete mellan

tandläkare och anstalternas läkare under givna enhetliga direktiv den förebyggande

tandvården i övrigt så vitt möjligt är beaktas.

Det är av synnerlig vikt, att tandvårdsverksamheten bedrives på i möjligaste

mån likformigt sätt vid alla anstalterna i den meningen, att huvud
Bihang

till rilcsdagcns protokoll 19%6. 1 sami. Nr 221. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 221..

principerna för den lämnade behandlingen och profylaxen överallt äro desamma.

Det är fördenskull principiellt lämpligt antingen att verksamheten

sker inom anstalterna eller ock inom folktandvårdens ram utanför dessa.

Även vid förläggande av verksamheten inom anstalterna synes vården böra

ske enligt folktandvårdens principer. Detta är lämpligt också av det skälet,

att instrumentarier och förbrukningsartiklar på sådant sätt kunna kontrolleras

vara av lämplig beskaffenhet och draga rimliga kostnader.

. ^*ssa skäl av psykologisk art tala för behandling inom anstalterna. Härvid

må erinras om betydelsen av, att eleverna också vid tandbehandlingen

kunna göra sig förstådda så väl som möjligt och i övrigt stå i kontakt med

personer, som äga förutsättningar för åvägabringande av dylik kontakt.

Detta gäller kanske särskilt de efterblivna dövstumma, som också av andra

humanitära skäl helst icke böra föras till allmänna tandvårdspolikliniker.

Inom anstalten arbetande tandläkare och tandsköterska måste beräknas så

småningom bli väl kända för eleverna, och tillgången på övrig specialutbildad

personal inom döystumskolorna är vid tandbehandlingen en stor tillgång

av naturliga skäl. Å andra sidan synes det i många fall vara lämpligt,

att eleverna snarast möjligt komma i kontakt med livet utanför internaten

och lära sig att där finna sig tillrätta. Detta skäl kan tala för överförande av

vissa elever för tandvård till folktandvårdspoliklinikerna.

Det synes som sagt i varje fall lämpligt, att tandvården vid dessa skolor

utövas inom folktandvårdens ram, och att verksamheten inspekteras av vederbörande

tandvårdsinspektör. Därutöver måste givetvis skolöverstyrelsen

ha insyn över verksamheten i dess detaljer, varför ett samarbete förutsättes

i kontrollerande och ledande syfte mellan tandvårdsinspektörerna och skolornas

tandläkare och läkare.

Fragan huruvida och i vilken omfattning den tandvårdande verksamheten

vid dövstumanstalterna bör förläggas inom eller utanför dessa måste

givetvis också bedömas ur ekonomisk synpunkt. Det blir för staten betydligt

dyrbarare att anordna tandvårdslokaler inom anstalterna, än om eleverna

behandlas vid folktandvårdspoliklinikerna. I förra fallet kan redan den

instrumentella utrustningen beräknas draga en kostnad av minst 50 000

kronor.

Slutligen kan denna fråga icke rationellt lösas, innan man helt kan överskåda,

i vilken omfattning folktandvårdsorganisationen kan utnyttjas för

här avsett ändamål. På grund av det läge, vari utvecklingen inom folktandvården

ännu befinner sig, föreligger synbarligen icke förutsättningen för ett

dylikt bedömande. Överstyrelsen avstår fördenskull ifrån att i detta sammanhang

taga slutgiltig ställning till här behandlade organisatoriska huvudproblem

men har för avsikt att vid lämplig tidpunkt snarast möjligt återkomma

härtill.

Emellertid synes det angeläget, att redan nu modernisera och utbygga

tandläkarverksamheten vid dövstumanstalterna, vilket framgår av redogörelsen

för, huru densamma för närvarande bedrives.

Skolöverstyrelsen föreslår, att för nästa budgetår under den i dövstumskolornas

avlöningsanslag ingående anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptages ett belopp av 14 750

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2*21. 67

kronor till arvoden åt tandläkare. Arvoden föreslås skola utgå med följande

belopp:

Anstalt Kronor

Broby ................................. 350

Gävle.................................. 2 040

Lund .................................. 1 540

Manilla .................. 2 530

Mogård ................................ 1 250

Vänersborg............................. 3 280

Växjö ................................. 1 400

Örebro ................................ 2 360

Summa kronor 14 750.

Vid beräkningen av arvodenas storlek har skolöverstyrelsen, enligt överstyrelsens

uppgift i likhet med svenska tandläkarförbundet, ansett sig böra

utgå från en ersättning av 9 kronor 50 öre — 11 kronor 50 öre, allt efter

dyrort. Antalet arbetstimmar per år vid de olika anstalterna har beräknats

med ledning av vissa för skolan å Manilla verkställda beräkningar.

De av skolöverstyrelsen föreslagna tandläkararvodena avse närmast ersättning

för arbetsprestationerna. Kostnaderna för erforderlig förbrukningsmateriel

m. m. föreslås skola bestridas från dövstumskolornas omkostnadsanslag.

Det erforderliga medelsbehovet under nästa budgetår till driftkostnader

för tandläkarverksamheten vid dövstumskolorna beräknar överstyrelsen

till 2 800 kronor. Enligt för Stockholms folkskolors räkning utförda

beräkningar medför tandläkarverksamheten vid dessa skolor en driftkostnad

av 1 krona 80 öre per arbetstimme. Detta belopp, som avser kostnaden

för material och ersättning för slitage, har av överstyrelsen lagts till grund

vid beräkningen av medelsbehovet till driftkostnader för tandläkarverksamheten

vid dövstumskolorna.

Såsom förut nämnts är i omkostnadsstaten för dövstumskolorna för innevarande

budgetår under anslagsposten till övriga utgifter uppförd en delpost

å'' 13 800 kronor till sjukvård åt elever och skyddslingar samt tandvård och

bad. Skolöverstyrelsen framhåller önskvärdheten av att medel till bestridande

av utgifterna för de ändamål, för vilka delposten är avsedd, från och

med nästa budgetår anvisas under tre särskilda delposter. Delposten till

sjukvård har såsom förut nämnts beräknats till 12 100 kronor och delposten

till tandvård till 2 800 kronor. Delposten till bad beräknar överstyrelsen till

2 500 kronor. Med hänsyn till den osäkerhet, som vidlåder beräkningen av

medelsbehovet till sjukvård, tandvård och bad, föreslår överstyrelsen, att

delposterna till dessa ändamål uppföras med förslagsvis betecknade belopp.

Överstyrelsens förslag till fördelning av ifrågavarande anslagsmedel mellan

de olika dövstumanstalterna framgår av omstående sammanställning:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majlis ''proposition nr 221.

Skola

Sjukvård

Kronor

Tandvård

Kronor

Bad

Kronor

Manilla.........

1900

450

_

Växjö..........

2100

260

—

Lund...........

1900

270

400

Vänersborg.......

1 900

610

500

Örebro ..........

1 100

430

1600

Gävle..........

2 000

350

—

Broby..........

400

200

—

Mogård.........

800

230

—

Summa kronor

12100

2 800

2 500

Blindanstalterna.

Läkarverksamheten.

Enligt gällande stadga för statens läroanstalter för blinda tillkommer det

vederbörande skolstyrelse att ombesörja nödig läkarvård av lärjungarna.

Jämlikt stadgan skall läkaren undersöka nyintagna lärjungar och därvid

så vitt möjligt utröna blindhetens uppkomst och beskaffenhet. Minst en

gång årligen under följande skolår skola lärjungarna därjämte läkarundersökas.

I övrigt innehåller stadgan inga föreskrifter rörande läkarverksamheten.

Även enligt reglementet för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte skall vid elevs eller skyddslings första ankomst till anstalten fullständig

läkarbesiktning å denne anställas, varvid särskilt lytenas uppkomst

och beskaffenhet såvitt möjligt skola utrönas. Läkarundersökning bör å

skyddsling företagas minst en gång varje år. Skyddsling, som visat sig farlig

för omgivningen, skall, örn anstaltens läkare prövar sådant lämpligt, utskrivas

till någon statens sinnessjukanstalt. Skyddsling från anstalten i Lund må

icke anbringas i familjevård, innan lämpligheten därav prövats av vederbörande

inspektör eller av anstaltens läkare. I övrigt innehåller stadgan

inga föreskrifter om läkarverksamheten.

Skolöverstyrelsen anför till en början bland annat följande.

Stadgandena rörande läkarverksamheten vid anstalterna för blinda äro

mycket ofullständiga och betydligt mindre detaljerade än motsvarande bestämmelser

för dövstumanstalterna.

Läkarnas tillsättning sker som vid dövstumanstalterna efter lokala beslut;

enhetliga bestämmelser rörande förordnandetidens längd och avgångsåldern

finnas icke. Enhetliga hälsokort finnas icke. Hälsokorten följa icke lärjungarna

vid övergång från en anstalt till en annan.

Årsberättelse efter allmän, gemensam plan avgives icke av läkarna. Hittills

avgivna årsberättelser äro summariska och giva icke möjlighet till detaljerad

insyn över läkarverksamhetens bedrivande.

Inga föreskrifter äro meddelade rörande specialistundersökning eller specialistvård

utanför den vanliga skolläkarverksamheten, ehuru det här gäller

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts -proposition nr ''221.

ett klientel, som är i synnerligt behov av och också i viss form åtnjuter

dylik specialistövervakning. Bestämmelser äro icke meddelade om läkarnas

samarbete med lärare, gymnastiklärare, tandläkare, sköterskor m. fl.

Vad som framför allt faller i ögonen vid iakttagande av den nuvarande

läkarverksamheten vid anstalterna för blinda är, att det hela rör sig om sjukvård,

under det att hälsovårdande uppgifter icke alls fyllas av läkarna annat

än på deras eget initiativ. Sjukvård åt eleverna vid hantverksskolan i Kristinehamn

bekostas av staten endast beträffande från Tomteboda dimitterade

elever, under det att sjukvård åt alla elever, även icke dimitterade, i

Växjö bestridas med statsmedel. Båda anstalterna äro dock i övrigt fullt

jämställda beträffande eleverna.

Sammanfattande kan sägas, att läkarverksamheten i hög grad är i behov

av utbyggande och omläggning efter både sjukvårdande och hälsovårdande

linjer, enhetlig reglering samt central kontroll och ledning.

Beträffande läkarnas nuvarande arbetsförhållanden m. m. vid de olika

blindanstalterna inhämtas bland annat följande av överstyrelsens utredning.

Tomteboda. Allmänna klassundersökningar förekomma en gång årligen.

Läkaren besöker anstalten en gång i veckan. Dessutom avlägger han per år

cirka 30 extra besök å anstalten. Han mottager också elever vid behov i sin

privata mottagning.

Relativt tillfredsställande instrumentarium för läkaren finnes. Dock

måste läkaren för närvarande på grund av brist på t. ex. mikroskop och

centrifug medföra urinprov till sin privata mottagning för att där undersöka

dem.

Läkaren åtnjuter i arvode per år 2 100 kronor. Ögonläkare finnes anställd

emot ett årsarvode av 500 kronor. Han undersöker alla eleverna en gång

årligen och dessutom de nyinskrivna eleverna under höstterminens tre första

veckor. Dessa senare undersökningar ske, bland annat på grund av att

instrumentarium saknas å anstalten, å läkarens privata mottagning.

Kristinehamn. Allmänna klassundersökningar förekomma en gång årligen.

Läkaren besöker i övrigt anstalten endast vid behov. Han mottager eleverna

vid sin privata mottagning.

Läkaren åtnjuter icke särskilt årsarvode utan debiterar arvode för varje

konsultation. Arvode för från Tomteboda dimitterade elever utgår av statsmedel

och bestrides för övriga elever av vederbörande fattigvårdsstyrelse.

Specialister ha i förekommande fall konsulterats i Karlstad och Örebro,

och denna undersökning har bekostats av eleverna själva.

Växjö. Allmänna klassundersökningar förekomma en gång årligen. Läkaren

besöker anstalten i övrigt endast vid behov. Elever mottagas vid läkarens

privata mottagning.

Läkarens arvode per år är 400 kronor.

Ögonspecialist är icke anställd. Rektor har framhållit, att bristen på

ögonspecialist vore för eleverna rätt kännbar, då flera av dem behövde särskild

ögonvård för att behålla förefintliga synrester. I flera fall hade resor

måst företagas till lasarett med särskild ögonavdelning och ögonspecialist.

Dessa resor och denna vård bekostades av eleverna själva.

Lund. Undersökning av alla elever jämförlig med s. k. allmänna klassundersökningar

förekommer icke. Läkaren besöker anstalten cn gång i veckan,

varje gång 3—4 timmar, vartill komma cirka 50 extrabesök årligen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Elever mottagas i enstaka fall å läkarens privata mottagning. Tillfredsställande

instrumentanum för läkaren finnes.

Läkaren åtnjuter ett årsarvode på 2 000 kronor samt en månads semester

jämte fria resor till och från anstalten. Läkare och rektor anse, att skäligt

arvode skulle vara 4 000 kronor. Specialister anlitas vid Lunds lasaretts

polikliniker.

Beträffande de allmänna riktlinjerna m. m. för den skolhygieniska verksamheten

vid blindanstalterna anför skolöverstyrelsen bland annat följande.

De principiella synpunkter, som vid behandlingen av dövstumanstalterna

anförts rörande den skolhygieniska verksamhetens allmänna inriktning och

omfattning, gälla också i fråga om den blinda ungdomen. Nu ligga emellertid

förhållandena beträffande anstalterna för blinda delvis till på ett annat

sätt än för klientelet å dövstumanstalterna. De å blindanstalterna vårdade

vörö läsåret 1943/44 till antalet 396. Av dessa vårdades ungdom under

16 år endast å Tomteboda och i Lund (skolavdelningen och vårdhemmet).

Antalet elever å Tomteboda under 16 år var 100 och antalet elever i samma

åldersgrupp i Lund 41; 141 elever eller 35,6 procent av totalantalet å anstalterna

vårdade var alltså ungdom under 16 års ålder. Av det totala antalet

elever och skyddslingar voro 44 externerade.

Det är tydligt, att kontinuerlig övervakning i hälsovårdande syfte med

aktiv fostran till sunda levnadsvanor framför allt måste taga sikte på eleverna

och skyddslingarna i uppväxtåldern, under det att för det övriga,

vuxna klientelet i första hand sjukvårdsbehovet måste tillgodoses. Även för

de elever i Kristinehamn, som icke dimitterats från Tomteboda, synes staten

böra bestrida kostnaderna för läkarvård och övrig sjukvård såsom sker

i den i övrigt alldeles jämställda anstalten i Växjö. Dessa elever kunna eljest

icke bliva föremål för sådan hälsoövervakning, som motsvarar berättigade

krav också med hänsyn till övriga elevers bästa.

I gällande stadgor för blindanstalterna kunna och böra vissa direktiv

lämnas för den hygieniska verksamhetens bedrivande av den art, att de

bli gällande för alla anstalterna. En instruktion för anstaltsläkaren synes

böra inryckas i stadgorna.

Vid blindanstalterna böra läkarna anställas på samma sätt som vid allmänna

läroverken och som för dövstumanstalterna föreslagits. Vid varje

anstalt bör alltså medelst förordnande för högst sex år anställas en läkare.

I direktionen för Tomteboda torde en läkare böra ingå i likhet med vad

som gäller beträffande styrelsen för anstalten i Lund.

För blindanstalterna gemensamt hälsokort, som följer eleverna vid förflyttning

mellan anstalterna, bör fastställas av överstyrelsen. Läkaren bör

avgiva årsberättelse enligt av överstyrelsen fastställt formulär.

Vidare synes det lämpligt, att bestämmelse meddelas örn, att alla nyintagna

elever obligatoriskt skola undersökas av ögonspecialist, där så kan

ske inom anstalternas lokaler och i övrigt å sjukvårdsanstalt vid poliklinisk

mottagning eller å privat mottagning. Specialistundersökningarna böra ordnas

så, att läkarna härvid hava tillgång till elevernas hälsokort, varvid då

gjorda fynd jämte ordinationer skola antecknas.

Enligt av skolöverstyrelsen framlagt förslag till instruktion för läkarna

vid blindanstalterna skall det bland annat åligga läkarna

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

71

att undersöka nyinskrivna elever omedelbart efter denis intagning a

anstalten, o

att följa elevernas själsliga och kroppsliga utveckling samt hälsotillstånd

och att i samarbete med rektor, lärare, sköterskor och målsmän vidtaga åtgärder

för bevarande av deras hälsa och för deras fostrande till sunda levnadsvanor,

att följa sjuka och klena, internerade och externerade elevers hälsotillstånd

och vidtaga lämpliga åtgärder i detta sammanhang,

flit vid behov avlägga hembesök hos å skolorten boende, externerade

elever

att vid fall av smittsam sjukdom bland eleverna eller bland anstaltens

befattningshavare lämna rektor nödiga råd och vidtaga på läkaren ankommande

lämpliga åtgärder för att hindra smittans spridning,

att två gånger årligen utföra allmänna klassundersökningar av eleverna

utom vad beträffar vårdhemmets elever vid anstalten i Lund, där undersökning

av alla skyddslingarna sker en gång årligen,

att å anstalten i Lund två gånger i veckan, å Tomteboda en gång i veckan

samt å anstalterna i Växjö och Kristinehamn en gång i månaden pa

tid, som av rektor efter anstaltsläkarens förslag bestämmes, vara inom anstalten

tillstädes för att därvid gå rektor, lärare och elever tillhanda med

de råd, som elevernas hälsotillstånd och sundhetsanordningarna vid anstalten

kunna påkalla,

att även eljest, därest av hälsoskäl någon elev av rektor till honom hanvisas,

verkställa erforderlig undersökning samt

att föra och förvara elevernas hälsokort.

Beträffande läkarnas arvoden anför skolöverstyrelsen följande.

Som förut nämnts är läkararvodet å Tomteboda per år 2 000 kronor och

i Lund 2 000 kronor jämte en månads semester och fria resor till och från

anstalten. I Kristinehamn debiterar läkaren arvode per konsultation, som

för från Tomteboda dimitterade elever utgår av statsmedel och för övriga

elever från vederbörande fattigvårdsstyrelse. I Växjö är läkararvodet 400

kronor. .,

Först må framhållas, att den läkarverksamhet, som nu förutsattes vid

blindanstalterna, dels blir mera omfattande än förut och dels blir av annan

karaktär än förut, i det att nya hälsovårdande uppgifter vid sidan av de

sjukvårdande nu föreslås komma att fyllas av läkarna.

Tomteboda. Lämpligt arvode torde vara 2 700 kronor per år. Ögonläkarens

arbete beräknas taga 35—40 timmar i anspråk per år, och torde arvodet

härför böra fastställas till 800 kronor.

Lund. Två årliga allmänna undersökningar förutsättas för skolans och

arbetshemmets elever och en dylik för vårdhemmets skyddslingar. A värdhemmet

behöves endast en årlig allmän undersökning på grund av att läkaren

där två gånger i veckan går ronder av å sjukhus vanlig typ med observationer

och undersökningar. Två mottagningar i veckan beil- läkaren ha i stället

för en. Klientelet är nämligen fysiskt och psykiskt defekt i stor utsträckning

och i starkt behov av noggrann medicinsk övervakning. Arvodet per

ar torde böra faststiillas till 4 500 kronor. ,

Kristinehamn. Det synes motiverat, att till läkaren av statsmedel utgår

årsarvode samt att även icke från Tomteboda dimitterade elever beredas

sjukvård på statens bekostnad. Det bör åligga läkaren att vid behov verk
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

stalla sjukbesök å de enskilda elevernas inackorderingsställen utan särskild

k°®tnad ior..dem: Pet forutsattes vidare, att läkaren två gånger årligen skall

utterå allmänna klassundersökningar, och att han skall avlägga regelbundna

besök a anstalten en gang i månaden under läsåret, utföra hygieniska inspektmner

m. m., varför for honom ett årsarvode av 1 000 kronor synes lämpligt.

Växjö. Läkaren har hittills endast besökt anstalten för undersökning av

nymsknvna, för en årlig allmän klassundersökning och dessutom vid behov.

Ilan iorutsättes. nu utföra två årliga klassundersökningar och besöka anstalten

en gang i månaden. Årsarvodet föreslås till 800 kronor.

Efter denna plan skulle läkarnas, frånsett ögonläkarens, sammanlagda

arvode per ar i stället för som hittills 4 400 kronor bli 9 000 kronor.

För närvarande bestridas de på statsverket fallande utgifterna för läkare

och sjukvård från blindanstalternas omkostnadsanslag. I omkostnadsstaten

för läroanstalterna för blinda är för ändamålet uppförd en delpost å

förslagsvis 7 350 kronor till läkare och sjukvård åt elever, och i omkostnadsstaten

för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte är

likaledes uppförd en delpost å förslagsvis 8 000 kronor till läkare och sjukvård

åt elever. Från förstnämnda delpost utgå 6 600 kronor till tomtebodainstitutet,

100 kronor till hantverksskolan i Kristinehamn och 650 kronor

till hantverksskolan i Växjö.

_ Skolöverstyrelsen föreslår, att medel till bestridande av arvoden åt läkarna

vid blindanstalterna — dock ej arvoden åt specialister — skola i fortsättningen

anvisas under de i avlöningsstaterna för blindanstalterna uppförda

anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit. Enligt överstyrelsens förslag skulle under nämnda anslagsposter beräknas

till läkararvoden vid läroanstalterna för blinda ett belopp av 4 500

kronor och till läkararvode vid vårdanstalten i Lund ett belopp av 4 500

kronor.

Utgifterna för specialistvård, medicin, förbandsmateriel m. m. föreslås alltjämt

skola bestridas från blindanstalternas omkostnadsanslag. Utgifterna

för nämnda ändamål ha enligt vad överstyrelsens utredning svnes giva vid

handen under budgetåret 1943/44 uppgått till 3 900 kronor vid läroanstalterna

för blinda och till i runt tal 4 800 kronor vid vårdanstalten i Lund.

Överstyrelsen framhåller, att de för sjukvårdsändamål disponibla medlen

visat sig otillräckliga. Med hänsyn härtill och till de ökade kostnader, som

kunna beräknas uppstå vid läkarverksamhetens omorganisation i enlighet

med skolöverstyrelsens förslag, uppskattar överstyrelsen medelsbehovet’ till

specialistvård, medicin, förbandsmateriel m. m. under nästa budgetår till

5 450 kronor vid läroanstalterna för blinda, varav för tomtebodainstitutet

3 850 kronor och för vardera av hantverksskolorna 800 kronor, samt vid

vårdanstalten i Lund till 6 500 kronor. Utgifterna för ifrågavarande ändamål

böra enligt överstyrelsens förslag avföras från särskilda i omkostnadsstaterna

under anslagsposterna till övriga utgifter uppförda, förslagsvis betecknade

delposter till sjukvård åt elever.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr £81.

Till nyanskaffning och komplettering av instrumentarium för läkarverksamheten

vid läroanstalterna för blinda hemställer skolöverstyrelsen örn

anslag för nästa budgetår med 2 500 kronor. Överstyrelsen anför:

Läkarna å blindanstalterna behöva i sitt arbete visst standardinstrumentarium.

För närvarande finnes icke något sådant vid hantverksskolorna i

Kristinehamn och Växjö. I Kristinehamn finnas cirka 42 elever och i Växjö

cirka 30, alla över 16 års ålder. Eleverna i Kristinehamn äro alla externerade.

För dessa anstalter förutsättes som förut nämnts en årlig undersökning

av alla eleverna. Därjämte böra alltjämt förekomma undersökningar

av alla nyinskrivna elever. Hittills ha läkarna undersökt eleverna framför

allt vid sina privata mottagningar och med tillhjälp av sina privata instrumentarier.

Visst enkelt instrumentarium erfordras också å dessa anstalter,

särskilt som det nu förutsättes, att läkaren skall avlägga ett besök i månaden

å anstalten. Kostnaden per anstalt skulle härför bli ungefär 650 kronor

eller sammanlagt för bägge 1 300 kronor. Instrumentariet å Tomteboda är

icke helt tillfredsställande och behöver kompletteras. Kostnaden för dylik

komplettering skulle belöpa sig till ungefär 1 200 kronor. Instrumentarier

för ingående ögonundersökning, vilka för övrigt äro synnerligen dyrbara,

synas icke vara erforderliga. Sammanlagda kostnaden för tomtebodainstitutets

och hantverksskolornas instrumentarier skulle alltså uppgå till omkring

2 500 kronor. Anslag för ändamålet synes böra anvisas å omkostnadsstaten

för läroanstalterna för blinda under en särskild delpost, förslagsvis

benämnd utrustning för läkarrum, under anslagsposten till övriga utgifter.

Sjuksköterskeverlcsamheten.

Gällande personalförteckning för vårdanstalten i Lund upptager en befattning

såsom Översköterska i lönegraden A 7. Vid vårdanstalten är därjämte

anställd en extra ordinarie assistentsköterska i 5 lönegraden. Assistentsköterskan

tjänstgör även såsom vårdarinna å asylen vid vårdanstalten.

Skolöverstyrelsen föreslår, att i stället för den nuvarande extra ordinarie

assistentsköterskebefattningen vid vårdanstalten i Lund skall inrättas en

ordinarie skötersketjänst i lönegraden A 6. Assistentsköterskans åligganden

som sköterska å asylen måste då, anför överstyrelsen, övertagas av en särskild

asylsköterska i lönegraden V 1. Närmare motivering för vad sålunda

föreslagits lämnar överstyrelsen icke.

Överstyrelsen föreslår vidare, att en allmän instruktion fastställes för

sjuksköterskorna i enlighet med av överstyrelsen härutinnan framlagt förslag

samt att bestämmelser meddelas örn behörighet till sjuksköterskebefanning

vid blindanstalterna. Behörighetsvillkoren böra, anför överstyrelsen,

lämpligen vara desamma som nu gälla för sjuksköterskebefattningar vid dövstumanstalterna.

Tandläkarverksamheten.

Några bestämmelser örn tandvård åt eleverna vid blindanstalterna äro

icke meddelade i gällande stadgor, medan däremot, såsom förut nämnts, i

stadgan för dövstumundervisningen siiges, att eleverna skola beredas nödig

tandvård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ■proposition nr 221.

Skolöverstyrelsen framhåller, att tandvården för eleverna vid blindanstalterna

genomgående är synnerligen otillfredsställande. Beträffande de nuvarande

förhållandena vid de olika blindanstalterna anför överstyrelsen följande.

Tomteboda. Kvinnlig tandläkare finnes anställd. Hon arbetar i läkarens

Ti TT-T''111'' Samäga elever kontrolleras en gång årligen och sanerin

ker dock icke av mjolktandsbettet. Tandläkaren besöker anstalten en gån

i veckan, varje gang cirka 2 timmar. För detta arbete åtnjuter hon ett årsarvode

av 1 OoO kronor.

Tandläkarens arbete försvåras väsentligt dels av att hon icke har någon

egentlig hjälp av sköterskan, som endast dirigerar barnen till mottagningen

dels av att instrumentariet är omodernt och helt otillräckligt, dels av att

utrymmet i lärarens mottagningsrum är för litet och dels slutligen av att

belysmngsanordnmgarna äro otillfredsställande. Verksamheten är otillfredsställande

till sill art och utövas under ogynnsamma yttre betingelser.

Lund y iss tandläkare anlitas emot överenskommen taxa för varje utfört

arbete. Tandyarden kostade läsåret 1942/43 1 207 kronor. Tandläkaren

besöker anstalten endast pa anfordran. Något biträde i arbetet har han

icke. Vanhg tandvård lamnas åt arbetshemmets och skolans elever extraktion

tor asyhsterna. landbehandlingen sker å tandläkarens privata mottagning

nstrumentarmm finnes icke. Omkostnader för arbetet ha ersatts av

tandlakaren själv.

Kristinehamn. Tandläkare är ej anställd. Eleverna söka privat tandläkare

och betata vardén själva.

Växjö Eleverna få själva bekosta tandvården, vilket enligt rektor är otillfredsställande;

bristen pa ordnad tandvård är kännbar.

Statens utgifter för tandvård åt elever vid tomtebodainstitutet och vårdanstalten

i Lund avföras från de i omkostnadsstaterna för blindanstalterna

under anslagsposterna till övriga utgifter upptagna delposterna till läkare

och sjukvård åt elever.

Beträffande principerna för tandvårdsverksamhetens ordnande anför

överstyrelsen följande.

,..,Pen huvudprincip beträffande tandläkarverksamhetens bedrivande bör

toljas som föreslagits för de dövstummas del. Det är tydligt, att om staten

icke bekostar rationell tandvård åt elever och skyddslingar, så blir särskilt

tor hantverksskolornas elever den tandvård, som dessa kunna bekosta

sig sjalva, synnerligen bristfällig. Det är angeläget, att de blinda såväl

som de dövstumma ia åtnjuta samma förmåner i berört avseende.

.... ef^. hör bedrivas inom folktandvårdens principiella ram. Av

tomt tor de dovstummas deHörd argumentering framgår att tandvård där

sig sa gora later, bör givas å anstalterna. Lämpligen bör arbetet bedrivas

etter denna linje för institutet å Tomteboda och vid anstalten i Lund. Vad

särskilt anstalten i Lund beträffar, är det förenat med stor nackdel att föra

otta nedkomna och svårt andligen och kroppsligen särpräglade patienter till

tandläkare^ privata mottagning; man kan också befara, att tandläkaren

kan vägra mottaga dylika patienter i sin privata mottagning. Dessa transporter

fordra personal, som är svår att lösgöra för ändamålet. Framför allt

humamtara skal tala för förläggandet av tandbehandlingarna till anstalten

CJC CfQ

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Majlis proposition nr 2621.

Däremot torde tandvården vid de bägge hantverksskolorna böra givas å

folktandvårdspoliklinik eller hos privat tandläkare, som åtnjuter statligt

årsarvode för sitt arbete, som då givetvis bör bedrivas efter samma principer

som arbetet å anstalterna. Av skäl, som på tal örn dövstumskolorna anförts,

har överstyrelsen för avsikt att framdeles taga ställning till fragan, i

vilken utsträckning folktandvårdsorganisationen lämpligen bor utnyttjas.

För närvarande torde privata tandläkare i Kristinehamn och Växjö böra anlitas.

Verksamheten bör liksom tandläkarverksamheten för de dövstumma

vara underkastad inspektion av statens tandvårdsinspektörer jämte skolöverstyrelsen.

X Lund och a TI örn teboda böra tandläkarna ha assistens av

tandsköterskor, vilket är ägnat att betydligt effektivisera arbetet och förkorta

arbetstiden.

Skolöverstyrelsen föreslår, att för nästa budgetår under de i blindanstalternas

avlöningsanslag ingående anslagsposterna till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptages ett belopp av 5 000 kronor

till arvoden åt tandläkare vid läroanstalterna för blinda och ett belopp

av 2 100 kronor till arvode åt tandläkare vid vårdanstalten i Lund. Av beloppet

å 5 000 kronor skulle såsom arvode utgå vid tomtebodainstitutet

2 600 kronor, vid hantverksskolan i Kristinehamn 1 400 kronor och vid

hantverksskolan i Växjö 1 000 kronor. Vid beräkningen av arvodenas storlek

har överstyrelsen liksom för dövstumskolornas del lågt till grund en efter

dyrort differentierad ersättning av 9 kronor 50 öre — 11 kronor 50 ore.

Antalet erforderliga arbetstimmar vid de olika anstalterna har beräknats

med ledning av vissa för dövstumskolan a Manilla verkställda beräkningar.

De av skolöverstyrelsen föreslagna tandläkararvodena avse närmast ersättning

för arbetsprestationerna. Kostnaderna för tandvårdsmateriel samt

vid tomtebodainstitutet och vårdanstalten i Lund jämväl för tandsköterskeassistens

föreslår skolöverstyrelsen skola bestridas från blindanstalternas

omkostnadsanslag. Till grund för beräkningen av medelsbehovet för tandvårdsmateriel

har överstyrelsen liksom beträffande dövstumskolorna lagt

en beräknad kostnad av en krona 80 öre per arbetstimme. Med denna utgångspunkt

uppskattar överstyrelsen kostnaderna under nästa budgetar föi

tandvårdsmaterial vid läroanstalterna för blinda till 850 kionor och vid

vårdanstalten till 350 kronor. På grundval av en ersättning av 2 kronor

per arbetstimme beräknar överstyrelsen vidare ett belopp av 450 kronor

vara erforderligt vid vardera av tomtebodainstitutet och vårdanstalten för

bestridande av utgifter för tandsköterskeassistens, varvid överstyrelsen räknar

med att tandläkarna komma att anlita sina privata tandsköterskor. De

sammanlagda kostnaderna för tandvårdsmateriel och tandsköterskeassistens

beräknar överstyrelsen sålunda till 1 300 kronor vid läroanstalterna föi

blinda och till 800 kronor vid vårdanstalten. Utgifterna för ifrågavarande

ändamål böra enligt överstyrelsens förslag avföras från en i respektive omkostnadsstat

under anslagsposten lill övriga utgifter upptagen delpost till

tandvård åt elever örn förslagsvis 1 300 kronor, respektive 800 kronor. Av

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

delposten a 1 300 kronor avses 850 kronor för tomtebodainstitutet, 250 kro
nor

för hantverksskolan i Kristinehamn och 200 kronor för hantverksskolan

i Växjö.

Till utrustning for tandläkarrum vid tomtebodainstitutet och vårdanstalten

i Lund askar överstyrelsen tillhopa 13 000 kronor. Överstyrelsen anför:

Den dentalutrustnmg, som bör ifrågakomma, är densamma, som förekommer

såsom standardutrustning för folktand vårdspoliklinik. Enligt uppofft

uppgick kostnaden i januari 1944 för dylik standardutrustning, omfattande

möbler och apparater för operationsrum, steriliseringsanläggning, rönt°enanlaggnmg,

glasvaror, instrument för operationsrummet, rStfvllnadsbstm
pS5r!£m

°CK Ve,rk-yg for Pro^es’ tiH 8 341 kronor enligt billigaste offert.

lii rfo LCnmi beräkningsgrund skulle kostnaderna uppgå till (2 X 8 341 =)

menfm ‘ torde härifrån viss summa kunna avgå för instru
ment

m. m„ som finnas i anvandbart skick å Tomteboda, varför kostnaden

skulle kunna stanna vid cirka 13 000 kronor. Anslag leii’ ändamåfet svnes

omkostnadsstfltpder a,nslagsP0Ls.^rna till övriga utgifter å blindanstaltemas

för S l Under Tarsk,l da dejP°Ster’ förslagsvis benämnda utrustning

for tandlakarrum. I omkostnadsstaten för läroanstalterna för blinda

StEÄÄas tm 4600 kronor och 1 vård— *

Yttranden.

Statskontoret har anfört:

Vat! först angår läkarverksamheten bör denna i fråga örn den förebvv
Znneiih

V, S°Vari?en glV6tT1S ordnaS på 1 PrinciP samma sätt som vid folkskolor

och högre kommunala och statliga skolor. Vid läro- och vårdanstalter

rndrStrma °Cih bhrdrvbÖ,ra e!everna härutöver liksom hittills komma i

åtnjutande av sjukvård Da den hittillsvarande verksamheten varit nästan

helt sjukvårdande, skulle forslaget medföra ökade arbetsuppgifter för skol!akarnai''

iDetta bar fnSGttf motlv1era i stort sett icke obetydliga höjningar

terna sZltrnainö Utfaende arvoden. VidMövstumskolorna och blindanstalterna

skulle således dessa arvoden okas fran totalt 7100, respektive 4 400

kronill för ar till 13 200, respektive 9 000 kronor för år

Forslaget innebär att till läkarna skulle utgå fasta årsarvoden, vilka

skulle vara, oberoende av elevantalets vaxhngar. Av handlingarna i ärendet

PaAif Prm«Per överstyrelsen grundat sina beräkningar i

detta avseende. Att hänsyn harvid i viss mån synes ha tagits till förekomsten

av olika åldersgrupper vid skilda skolor ävensom till storleken av antalet

internerade och externerade elever, torde emellertid framgå av de föreslagna

arvodena. Fördelat pa det av överstyrelsen för nästkommande budgetar

beraknade elevantalet vid respektive skolor skulle arvodet variera

mellan omkring 12 kronor per elev vid upptagnings- och fortsättningsskolan

tor dövstumma i Vänersborg samt cirka 21 kronor per elev vid dövstumskolan

i Orebro (externat). Vid Manilla komme arvodet per elev att

"liva unffar 17 Kronor för ar. Vid blindanstalterna skulle arvodena ligga

högre och uppgå til a Tomteboda 19 kronor 50 öre, i Lund och Kristinehamn

(externat) 24 kronor samt i Växjö över 26 kronor 50 öre, allt för elev

oell ar.

Till jämförelse med de angivna siffrorna må nämnas, att vid folk- och

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Majlis proposition nr lilli.

småskoleseminarierna, clar läkarna i fråga om de externerade seminarieeleverna

skola svara för såväl den förebyggande hälsovården som sjukvården,

läkarnas årliga arvoden bestämts till ett grundarvode av 500 kronor och

ett rörligt arvode av 5 kronor för elev. Örn två tredjedelar av grundarvodet

anses belöpa på seminarieklasserna erhåller läkaren vid ett dubbelseminarium

med sex klasser per seminarieelev och år (5 + 6 -- = j ungefär

7 kronor 30 öre.

Statskontoret kan icke finna överstyrelsens förslag rörande läkararvodena

tillfredsställande. Genom bifall till detsamma skulle nämligen komma att

fastställas arvoden under hänsynstagande till ett elevantal, som påverkats

av en — såvitt kan bedömas — tillfällig höjning av födelsetalen, och som

ligger icke obetydligt över genomsnittet för den närmast föregående tioårsperioden.

De föreslagna arvodena äro också avsevärt högre än de, som utgå

till läkare vid folk- och småskoleseminarierna. Statskontoret vill visserligen

icke bestrida, att läkarnas arbetsuppgifter vid upptagningsskolorna med

hänsyn till elevmaterialets beskaffenhet kunna vara av större omfattning

än vid seminarierna. Det synes emellertid med fog kunna ifrågasättas, örn

uppgifterna äro så omfattande, att de motivera mer än dubbelt så stora

arvoden. Handlingarna i ärendet giva — såvitt statskontoret kan finna —

icke något stöd härför. Uppmärksammas må särskilt, att arvodet vid fortsättningsskolan

i Växjö föreslagits till 1 000 kronor för år eller vid ett beräknat

elevantal av 75 ett belopp av 13 kronor 33 öre per elev. Då eleverna

här tillhöra i stort sett samma åldersgrupper som seminarieeleverna, borde

någon större skillnad icke förefinnas mellan läkarens åligganden och ersättning

vid denna skola och vid småskoleseminariet å orten. Enligt förslaget

skulle emellertid arvodet för dövstumskolelev ligga cirka 85 procent över

det förut beräknade arvodet för seminarieelev, oaktat dövstumskoleleverna

äro internerade.

Statskontoret måste för sin del finna det ur alla synpunkter lamphgast,

att arvode till läkarna vid dövstumskolorna utgår efter samma principer

gom vid andra skolformer med en fast och en rörlig, av elevantalet beroende

del. Till utgångspunkt för fastställande av beloppen synes böra tågås de

nyssnämnda för seminarieläkarna gällande arvodesbestämmelserna, vilka

dock torde få jämkas med hänsyn till de vid dövstumskolor rådande förhållandena.

Sålunda kan måhända vara motiverat, att det per elev utgående

beloppet sättes något högre för externerade än för internerade elever. Det

lär få ankomma på överstyrelsen att närmare överväga den lämpliga storleken

av arvodena efter sådana grunder.

Vad däremot angår blindanstalterna anser statskontoret hinder icke böra

möta mot att fastställa läkararvodena till vissa bestämda belopp. Det gäller

här allenast fyra anstalter, av vilka två ha ett relativt litet elevantal. En

höjning av nu utgående arvoden synes motiverad allenast för anstalten i

Lund, där läkararvodet torde vara tillmätt i knappaste laget. Ämbetsverket

får för sin del föreslå ett arvode a 3 000 kronor för ar. Varl överstyrelsen

föreslagit beträffande sjukvård åt elever i Kristinehamn föranleder icke

annan erinran från statskontorets sida, än att arvodet till läkaren synes

böra bestämmas till 000 kronor.

För komplettering och nyanskaffning av lnst nimen tanum vid dövstumskolorna

anser sig statskontoret kunna tillstyrka anvisande av ett belopp

av högst (i 000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr Ml.

Med avseende å sjuksköterske verksamheten har överstyrelsen föreslagit

upptlyttmng från 6 till 7 lönegraden av de fyra ordinarie sjuksköterskorna

vid dovstumskolorna. I anledning härav får statskontoret erinra, att den

nuvarande loneställnmgen för sjuksköterskorna bestämdes av 1938 års riksdag

etter förslag av överstyrelsen (proposition 1938:212 sid. 59 och 73)

Da överstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 under hänvisning

till riksdagens nyssnämnda beslut hemställde om uppförande å ordinarie

stat jämväl av sjuksköterskan å Tomteboda, framhöll överstyrelsen,

■l^ överstyrelsen icke ville motsätta sig en placering i 7 lönegraden, då en

jämförelse med förhållandena vid dovstumskolorna syntes kunna motivera

en högre löneställning för sjuksköterskan vid blindinstitutet än vid sagda

skolor (proposition 1939:211 sid. 187—189). Även detta förslag godtogs

av statsmakterna. Under sådana omständigheter och då översköterskorna

vid sinnessjukhusen äro placerade i 6 lönegraden får statskontoret avstyrka

förslaget i denna del. Erinras må för övrigt, att de statsanställda sjuksköterskornas

lone- och anställningsförhållanden inom kort torde komma att

bh föremål för utredning genom särskilda sakkunniga. Icke heller kan ämbetsverket

förorda ombildande av den extra ordinarie assistentskötersketjänsten

i 5 lönegraden vid vårdanstalten för blinda i Lund till en ordinarie

sköterskebefatäning i 6 lönegraden samt inrättandet av en tjänst som asylsköterska,

för vilka förslag i ärendet icke förebragts någon motivering.

lör deltidsanställd sköterska i Lund och Örebro har beräknats ett särskilt

arvode för hembesök med 100 kronor för år och sköterska. Då antalet externer

i Lund är 32 och i Örebro 98, synes en lämpligare fördelning av det för

ändamålet beräknade beloppet, 200 kronor, böra övervägas.

Såsom överstyrelsen framhållit, skola eleverna vid dovstumskolorna enligt

gällande stadgebestämmelser på skolans bekostnad erhålla tandvård.

De begränsade medel, som hittills stått till förfogande, svnas i stort sett lia

medgivit behandling allenast av akuta fall. Det föreliggande förslaget avser

en betydande utvidgning av* tandläkarverksamheten. Då huvudprinciperna

för den lämnade behandlingen överallt borde vara densamma, har överstyrelsen

funnit lämpligt, att verksamheten bedrives inom anstalterna eller ock

inom folktandvårdens ram utanför dessa. I vilken omfattning folktandyårdsorganisationen

kunde utnyttjas för här avsett ändamål kunde emellertid

enligt överstyrelsen icke nu överblickas. Överstyrelsen har därför avstått

från att i detta sammanhang taga slutgiltig ställning till det organisatoriska

problemet men funnit angeläget att redan nu modernisera och utbygga

tandläkarverksamheten vid förevarande dövstum- och blindanstalter.

Enligt statskontorets mening är det uppenbart, icke minst av ekonomiska

skäl, att folktandvårdsorganisationen bör utnyttjas flir beredande av tandvård

åt berörda anstalters elever. Det bör därför enligt ämbetsverkets mening

icke ifrågakomma att nu utbygga den inom anstalterna bedrivna tandvården.

En förbättrad tandvård för eleverna bör sålunda genomföras successivt

i den mån avtal kan komma till stånd med vederbörande landsting edelstad

örn anlitande för ändamålet av kommunal tandpoliklinik. Statskontoret

kail således icke tillstyrka det av överstyrelsen framlagda förslaget beträffande

tandläkarverksamheten. Vad särskilt angar blindanstalterna mäste

statskontoret avstyrka, att statsverket generellt påtager sig kostnaderna för

tandvård åt elever i hantverksskolorna. Anmärkas må, att dessa skolor äro

avsedda för beredande av yrkesutbildning även för blinda, tillhörande icke

skolpliktiga åldersgrupper.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts -proposition nr 221.

Beträffande övriga av överstyrelsen berörda anslagsfrågor finner statskontoret

icke anledning till annan erinran, än att de föreslagna delposterna till

sjukvård, tandvård och bad icke synas böra betecknas förslagsvis.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Såsom följd av den skolhygieniska verksamhetens omläggning vid abnormskolorna

föreslås höjning av läkararvodena. Beträffande dövstumskolorna

föreslås härvid ökningar, som variera mellan 100 kronor (Broby) och 1 700

kronor (Örebro), och i fråga om blindanstalterna skulle ökningen av redan

förefintliga arvoden utgöra lägst 400 kronor (Växjö) och högst 2 500 kronor

(Lund). Lönenämnden vill erinra, att vid en statlig realskola med ett Järjungeantal

motsvarande det högsta vid abnormskolorna för budgetåret

1945/46 beräknade, eller 174, läkararvodet för år utgör (400 + 1:75 X

X 174 =) 704 kronor 50 öre. Vid den abnormskola, som enligt framställningen

beräknas få nämnda elevantal, nämligen dövstumskolan i Vänersborg,

skulle emellertid arvodet enligt förslaget uppgå till i det närmaste

3 gånger nämnda belopp, eller 2 100 kronor. Vad dövstumskolan i Örebro

beträffar, vilken skola beräknas få 118 elever, skulle läkararvodet utgöra

icke mindre än 2 500 kronor. Det synes lönenämnden med fog kunna ifrågasättas,

huruvida rationaliseringen av den skolhygieniska verksamheten vid

dövstumskolorna verkligen kräver fastställande av läkararvoden, som sa

avsevärt överstiga dem som gälla vid realskolorna. Det må understrykas,

litt det här icke gäller undersökning eller vård av specialist, eftersom dylik

förutsatts skola förekomma i särskild ordning. Vad lönenämnden nu anfört

äger motsvarande tillämpning beträffande blindanstalterna; härutinnan

fäster man sig särskilt vid det föreslagna höga arvodet vid vårdanstalten i

Lund (4 500), för vilket förslag endast lämnats den motiveringen, att klientelet,

såsom varande i stor utsträckning fysiskt och psykiskt defekt är i

starkt behov av noggrann medicinsk övervakning. Lönenämnden, som med

det anförda velat påvisa behovet av en närmare granskning av det föreliggande

förslaget till läkararvoden, har likväl för egen del funnit sig sakna

bestämda hållpunkter för att kunna framställa något direkt förslag i nu

omhandlade avseende. Lönenämnden vill emellertid i detta sammanhang

uttala, att det torde få förutsättas, att den höjning av de nuvarande läkararvodena,

som kan komma att medgivas, verkligen kommer att motsvaras

av en förbättrad och intensifierad hälsovård vid ifrågavarande läroanstalter.

Vad angår förslaget örn uppflyttning av vissa sjukskötersketjänster vid

dövstumskolor från A 6 till A 7 har till stöd härför bland annat åberopats,

utt sjuksköterskorna vid blindanstalterna liro placerade i A 7. Lönenämnden

vill emellertid erinra, att vid blindanstalterna finnas endast 2 ordinarie

sjukskötersketjänster. Härvid har den vid institutet och förskolan för blinda

ii'' Tomteboda gällande lönegradsplaceringen för sjuksköterskan bestämts med

hänsyn till lönegradsplaceringen för översköterskan vid vårdanstalten i

Lund (A 7) och tillika med utgångspunkt från att dövstumskolornas sjuksköterskor

år 1938 inplacerats i 6 lönegraden (jämför proposition 1939: 211

sid. 188, 190). Tillräcklig anledning att nu uppflytta dövstumskolornas sjuksköterskor

till 7 lönegraden föreligger enligt lönenämndens mening icke, särskilt

med hänsyn tili att inom kort torde komma att igångsättas en allmän

utredning angående avlöningsförhållandena för statsanställda sjuksköterskor

m. fl. Av sistnämnda skill kan lönenämnden ej heller för närvarande

tillstyrka, att assistcntskötersketjänsten vid vårdanstalten i Lund i Loa

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

utbytes mot en ordinarie tjänst i A 6. Därest efter den planerade omläggningen

av hälsovården vid sistnämnda anstalt full tjänstgöring kan beredas

den i framställningen avsedda sköterskan å asylen, har lönenämnden icke

något att erinra mot att för ändamålet inrättas en extra ordinarie befatt1942-

637)™ asy^Sköterska med lön enligt lönegrad V1 (kungörelsen

Mot de för avlönande av tandläkare vid ifrågavarande läroanstalter föreslagna

grunderna (9:50-11: 50 per arbetstimme, allt efter vederbörande

dyrort) synes lonenamnden någon erinran icke vara att göra.

Skolöverstyrelsen har med anledning av statskontorets och allmänna lönenamndens

yttranden anfört bland annat följande.

Redan nu, då läkarna ännu icke ha att bestrida de nya hälsovårdande

uppgifter, som överstyrelsens förslag innebär, variera deras årsarvoden per

niTff Vo1(ilabrlo™skol1Orna mellan 6 och 20 kronor. På sina håll är arvodet

dubbelt sa högt eller än högre än arvodet per seminarieelev, om detta arvode

i enlighet med statskontorets uträkning antages vara 7 kronor 30 öre Så

tiar för närvarande läkaren å Manilla 15 kronor 60 öre per lärjunge''och

?. GaT 16 kron°r 33 öre, i Broby 20 kronor, å Tomteboda 14 kronor

49 ore och i \ axjö 13 kronor 33 ore. Statsmakterna ha alltså ansett, att

arbetsuppgifterna för lakarna vid dövstumskolor och blindanstalter äro av

den art och omfattning, att arvodena per år och lärjunge i ett flertal fall

bora vara mera an dubbelt så stora som de, vilka utgå till läkarna för vården

av seminariernas elever. Detta synes också vara väl motiverat. Seminarieeleverna

komma till seminarierna med friskbetyg, under det att lärjungarna

vid dovstumskolor och blindanstalter utom sitt huvudsakliga lyte och

otta komplicerade defekter ej sällan förete mentala avvikelser från normala

torhallanden, varjamte de i stor utsträckning ha en nedsatt motståndskraft

emot psykiska och fysiska sjukdomar.

Nar överstyrelsen ansett sig böra föreslå höjda arvoden beror detta "ivetvis

pa den betydande arbetsökning, som läkarna måste antagas få, om det

av ovei styrelsen föreslagna, skärpta och delvis omlagda övervakningssystemet

förverkligas. J

Statskontoret förordar såsom ur alla synpunkter lämpligast, att läkararvodet

vid dövstumskolorna utgår med en fast och en rörlig, av elevantalet

beroende del. Överstyrelsen däremot har föreslagit, att arvodet som hittills

skall utgå med en fixerad summa per år. Statskontoret anser, att arvodesbestammelserna

för semmarieläkarna böra tillämpas med de jämkningar

s°m kunna motiveras av vid dövstumskolorna rådande förhållanden.

Läkarnas arbetsuppgifter vid de olika dövstumskolorna variera betyd 1 i "i.

Detta förhållande är orsakat av olikheterna i lärjungarnas ålder, graden av

dövhet och stumhet, komplikationer och andra lyten, det mentala tillståndet

samt larjungarnas egenskap av interner, respektive externer. Läkarnas

arvoden mäste avvägas med hänsyn till de till omfattning och art växlande

arbetsuppgifterna. Någon enhetlighet i arvodesfördelningen kan därför icke

vinnas, därest arvodet skulle uppdelas pa en fast och en rörlig del. Den

ena av dessa komponenter kan visserligen bestämmas till ett för alla skolor

enhetligt belopp, men den andra måste då varieras efter anstaltens särart

Det synes överstyrelsen därför vara betydligt enklare, örn arvodet finge

i enlighet med överstyrelsens förslag, utgå med ett bestämt ouppdelat belopp

tor varje anstalt.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. May.ts proposition nr 2:21.

Överstyrelsen vill fästa uppmärksamheten på att statskontoret icke anser

uppdelning av årsarvodet behövlig vid blindanstalterna dels pa grund därav,

att det här endast gäller fyra läroanstalter och dels enär tvenne av dessa

ha ett relativt litet lärjungeantal. Det förhållandet att dövstumskolorna

äro åtta och blindanstalterna fyra kan överstyrelsen icke finna vara ett

skäl för att arvodena skola utgå enligt skilda principer vid dessa bada grupper

av läroanstalter. ... . ....

Enligt statskontoret bör beträffande blindanstalterna höjning av lakararvodena

endast ske vid anstalten i Lund. Överstyrelsen vidhåller sitt förslag

härutinnan. Vad blindanstalten i Lund beträffar bor observeras, att

läkaren jämlikt överstyrelsens förslag skall besöka anstalten tva gånger i

veckan i stället för som hittills en och att årligen två allmänna klassundersökningar

skola ske, utom för vårdhemmets skyddslingar, i stället för som

nu ingen alls. Den ökning av övervakningens intensitet, som överstyrelsen

funnit nödvändig, innebär alltså ett mera än fördubblat arbete för läkaren,

varför minst en fördubbling av arvodet bör ske. Med tanke på nya hälsovårdande

uppgifter, som nu skulle komma till, har överstyrelsen toreslagi

ett årsarvode av 4 500 kronor i stället för nu 2 000 kronor.

Statskontoret tillstyrker för komplettering och nyanskaffning av mstrumentarier

vid dövstumskolorna ett belopp av högst 6 000 kronor i stallet

för 10 000 kronor enligt överstyrelsens förslag. Den relativt betydande kostnaden

per instrumentarium betingas framför allt av de mikroskop och

centrifuger, som svårligen kunna undvaras av läkarna för undersökning och

behandling av lärjungarna. Det bör beaktas, att läkarna vid dövstumskolorna

till skillnad från vid exempelvis allmänna läroverken äro skyldiga att

bestrida ej endast hälsovårdande utan även sjukvårdande uppgifter.

Statskontoret finner det uppenbart, att folktandvårdsorganisationen bor

utnyttjas för beredande av nödig tandvård åt eleverna vid abnormskolorna

och anser därför, att den inom anstalterna bedrivna tandvården icke nu bör

utbyggas. Såsom överstyrelsen tidigare framhållit, bör tandvården i varje

fall utövas inom folktandvårdens ram, varvid är att märka, att detta kan

ske både inom och utom anstalterna. Överstyrelsen har också papekat,

att för den största delen av eleverna tandvården bör ske inom anstalterna

av humanitära och psykologiska skäl. Överstyrelsens förslag till ordnande

av verksamheten är uppgjort på basen av denna^ uppfattning.

Då statskontoret avstyrker, att statsverket påtager sig kostnaderna tor

tandvård åt elever vid hantverksskolorna, anmärker ämbetsverket, att dessa

skolor äro avsedda för beredande av yrkesutbildning aven för blinda tillhörande

icke skolpliktiga åldersgrupper. Överstyrelsen mäste härtill framhålla,

att just dessa grupper av elever Ira visat sig vara i synnerligen stort

behov av tandvård, som de under nuvarande förhallanden i stort sett icke

kunnat komma i åtnjutande av.

Såsom den lämnade redogörelsen givit vid handen går skolöverstyrelsens

nu framlagda förslag rörande den skolhygieniska verksamheten vid dövstumskolorna

och blindanstalterna i huvudsak ut på en intensifieiing av

de hälsovardande och sjukdomsförebyggande uppgifterna samt en utvidgning

av tandläkarverksamheten (ill att omfatta full sanering av såväl

mjölktandsbettet som det definitiva bettet. Förslaget bör ses mot bakgrund

av de beslut, som vid 1944 års riksdag fattades örn rationalisering

Bihang till riksdagens protokoll 19li5. 1 sami. Nr 821. ®

Departe
mentschefen.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Martts proposition nr 221.

och utbyggnad av skolhälsovarden vid folkskoleväsendet, de allmänna läroverken,

de högre kommunala skolorna samt folk- och småskoleseminarierna. •

Även vid dövstumskolorna och blindanstalterna föreligger, såsom framgått

av den lämnade redogörelsen, behov av att rationalisera den skolhygieniska

verksamheten.

Läkarverksamheten vid saväl dövstumskolorna som vid blindanstalterna,

har hittills varit i stort sett helt sjukvårdande. Den rätt till fri sjukvård, som

nu tillkommer elever vid ifrågavarande anstalter, bör i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag alltjämt tillkomma dem och utsträckas till att vid

hantverksskolan för blinda i kristinehamn avse även andra än från blindinstitutet

a Tomteboda dimitterade elever. Den förebyggande läkarvården

bör, såsom överstyrelsen föreslagit, i princip ordnas på samma sätt som vid

folkskolor samt högre kommunala och statliga skolor. I enlighet härmed bör,

såsom föreslagits, obligatorisk tuberkulinundersökning och efter målsmännens

medgivande calmette-vaccinering emot tuberkulos ske av alla elever

i dövstumskolor och blindanstalter efter vissa grundsatser. Såsom överstyrelsen

framhållit torde det icke endast beträffande eleverna utan även i fråga

örn lärare och övrig personal vara av särskild vikt, att noggranna åtgärder

vidtagas mot smittsamma sjukdomars spridning inom nämnda anstalter.

Med hänsyn härtill synes det mig lämpligt, att i erforderlig utsträckning

även lungröntgenfotografering (skärmbildsfotografering) sker av personal

och elever vid abnormanstalterna. Tills vidare torde för ändamålet från anstalternas

sida samarbete böra upptagas med vederbörande tuberkulosdispensärer,

varvid kostnaderna liksom för gruppundersökningar i övrigt enligt

vad jag inhämtat kunna förväntas bli ersatta av svenska nationalföreningen

mot tuberkulos.

Mot detaljutformningen enligt skolöverstyrelsens förslag av läkarverksamheten

vid de särskilda anstalterna har jag icke funnit anledning till erinran.

De ökade arbetsuppgifter, som enligt det förordade förslaget komma att

åvila läkarna vid dövstumskolorna och blindanstalterna, har skolöverstyrelsen

ansett motivera icke obetydliga höjningar av de till läkarna utgående

arvodena. Enligt överstyrelsens förslag böra alltjämt till läkarna vid såväl

dövstumskolorna som blindanstalterna utgå fasta årsarvoden, medan statskontoret

för dövstumskolornas del förordar, att läkararvodet skall utgå efter

samma principer som vid andra skolformer med en fast och en rörlig, av

elevantalet beroende del. För egen del anser jag mig böra biträda skolöverstyrelsens

förslag i förevarande avseende.

Fran den under dövstumskolornas avlöningsanslag upptagna anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgår

för närvarande ett belopp av 7 100 kronor till arvoden åt läkare vid dövstumskolorna.

Skolöverstyrelsen föreslår för nästa budgetår en höjning av

anslagsmedlen till arvoden till läkare vid dövstumskolorna med 6 100 kronor

till 13 200 kronor. Beträffande de till läkarna vid de olika dövstumsko
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

loma nu utgående och de av överstyrelsen för nästa budgetår föreslagna arvodena

torde jag få hänvisa till den sammanställning, som finnes intagen på

sid. 61. Överstyrelsens förslag bygger på den förutsättningen, att upptagningsskolan

i Härnösand från och med nästa läsår kommer att vara förlagd

till Gävle och vårdanstalten för dövstumma till Mogård. Mot de av överstyrelsen

föreslagna arvodena till skölläkarna vid dövstumskolorna å Manilla

(2 000 kronor) samt i Lund (1 500 kronor), Vänersborg (2 100 kronor),

Växjö (1 000 kronor) och Broby (600 kronor) har jag icke funnit anledning

till erinran. Arvodet till skolläkaren torde böra bestämmas till 2 200 kronor

vid dövstumskolan i Örebro i stället för av överstyrelsen föreslagna 2 500

kronor, till 2 000 kronor vid skolan i Härnösand och till 1 200 kronor vid

vårdanstalten för dövstumma, vilken anstalt enligt vad jag beräknat kommer

att vara förlagd till Gävle under nästa budgetår. Anslagsbehovet till

arvoden åt skolläkare vid dövstumskolorna under nästa budgetår beräknar

jag sålunda till (2 000 -j- 1 500 -j- 2 100 -j- 1 000 600 -f- 2 200 -j- 2 000

-f- 1 200 =) 12 600 kronor.

Under åberopande av vad statskontoret och allmänna lönenämnden anfört

kan jag icke biträda skolöverstyrelsens förslag örn uppflyttning av sjuksköterskebefattningarna

vid dövstumskolorna från lönegraden A 6 till lönegraden

A 7. Mot förslaget om anställande av sjuksköterskor med deltidstjänstgöring

vid dövstumskolorna i Lund, Örebro och Växjö har jag icke funnit

anledning till erinran. Vid allmänna läroverk åtnjuter skolsköterska med

heltidstjänstgöring 75 kronor för vecka och 3 kronor 75 öre för timme

vid kortare tjänstgöring än en vecka i följd. Med tillämpning av

dessa ersättningsgrunder synes årsarvodet till sköterskorna vid nyssnämnda

dövstumskolor böra beräknas till 330 kronor för inställelsen

vid läroanstalterna i stället för av överstyrelsen föreslagna 240 kronor. Därutöver

torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra beräknas viss ytterligare

ersättning till sköterskorna vid dövstumskolorna i Lund och Örebro

för hembesök hos sjuka elever enligt läkarens bestämmande. Skolöverstyrelsen

har i sådant avseende beräknat en ersättning av 100 kronor till vardera

av sköterskorna. Med beaktande av vad statskontoret anfört anser jag mig

i stället böra beräkna ett belopp av 70 kronor för sköterskan i Lund och ett

belopp av 130 kronor för sköterskan i Örebro. Årsarvodet skulle sålunda

enligt mitt förslag utgöra för sköterskan i Växjö 330 kronor, för sköterskan

i Lund (330 -f- 70 =) 400 kronor och för sköterskan i Örebro (330 + 130 =)

460 kronor. Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål skulle alltså uppgå

till (330 -f 400 -f- 460 =) 1 190 kronor. Medel torde böra anvisas under anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit.

Till komplettering och nyanskaffning av instrumentarium för läkarrum

vid dövstumskolorna har skolöverstyrelsen hemställt örn ett anslag av 10000

kronor. Jag biträder detta förslag och beräknar i det följande medel för

ändamålet under dövstumskolomas omkostnadsanslag.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

De medel, som hittills stått till dövstumskolornas samt blindinstitutets å

Tomteboda och vårdanstaltens i Lund förfogande för tandvård åt elever och

skyddslingar, synas i stort sett endast ha medgivit behandling av akuta fall.

Såsom förut framhållits innebär det föreliggande förslaget en utvidgning av

tandläkarverksamheten att omfatta full sanering av såväl mjölktandsbettet

som det definitiva bettet. Därjämte föreslås, att statsverket generellt skall

påtaga sig kostnaderna för tandvård även åt eleverna vid hantverksskolorna

för blinda. Då huvudprincipen för den lämnade behandlingen överallt

borde vara densamma, har skolöverstyrelsen funnit lämpligt, att verksamheten

bedreves inom folktandvårdens ram, varvid detta kunde ske inom

eller utom anstalterna. I vilken omfattning folktandvårdsorganisationen

kunde utnyttjas för här avsett ändamål kunde emellertid enligt överstyrelsens

mening icke nu överblickas. Överstyrelsen har därför avstått från att

i detta sammanhang taga slutlig ställning till detta organisationsproblem

men funnit angeläget att redan nu modernisera och utbygga tandläkarverksamheten

vid abnormskolorna. Överstyrelsens förslag till ordnande av verksamheten

är uppgjort på grundval av den uppfattningen, att tandvården av

humanitära och psykologiska skäl för den största delen av eleverna borde

ske inom anstalten. Statskontoret, som funnit det vara uppenbart, icke

minst av ekonomiska skäl, att folktandvårdsorganisationen borde utnyttjas

för beredande av tandvård åt dövstumskolornas och blindanstalternas elever

och skyddslingar, har därför motsatt sig, att den inom anstalterna bedrivna

tandvården utbygges. Ämbetsverket har likaledes avstyrkt, att statsverket

påtager sig kostnaderna för tandvård åt eleverna vid hantverksskolorna

för blinda.

Mot överstyrelsens förslag att tandvården vid abnormanstalterna skall

omfatta full sanering av såväl mjölktandsbettet som det definitiva bettet

har jag icke funnit anledning till erinran. Jag anser mig även kunna biträda

överstyrelsens förslag att statsverket skall påtaga sig kostnaderna jämväl

för tandvård åt eleverna vid hantverksskolorna. Vad beträffar frågan,

huruvida tandvårdsverksamheten vid abnormanstalterna skall inom folktandvårdens

ram bedrivas inom eller utom anstalterna, delar jag överstyrelsens

uppfattning att humanitära och psykologiska skäl tala för att tandvården

i viss utsträckning bedrives inom anstalterna. Ur humanitära skäl

synes'' detta vara särskilt påkallat i fråga om klientelet vid vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte. Även andra skäl såsom anstalternas belägenhet

kunna åberopas för att tandvårdsverksamheten skall bedrivas inom

vissa anstalter. Jag anser mig därför kunna godtaga skolöverstyrelsens förslag

till ordnande av ifrågavarande verksamhet.

Från den under anslaget till avlöningar vid dövstumskolorna uppförda

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, utgå för närvarande fasta årsarvoden endast till tandläkarna vid dövstumskolorna

å Manilla samt i Broby, Vänersborg och Växjö, medan kostnaderna

för anlitande av tandläkare vid de övriga dövstumskolorna bestri
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 821.

das från den i dövstumskolornas omkostnadsstat upptagna delposten till

sjukvård åt elever och skyddslingar samt tandvård och bad. Enligt skolöverstyrelsens

förslag böra fasta årsarvoden utgå fran nyssnämnda anslagspost

under dövstumskolornas avlöningsanslag till tandläkare vid samtliga

dövstumskolor. Häremot har jag icke funnit anledning till erinran. Ej heller

synes något vara att erinra mot de för avlönande av tandläkare vid dövstumskolorna

och blindanstalterna föreslagna grunderna (9 kronor 50 öre

— 11 kronor 50 öre per arbetstimme, allt efter vederbörandes dyrort).

Medelsbehovet till arvoden åt tandläkare vid dövstumskolorna har överstyrelsen

beräknat till 14 750 kronor. Med anledning av att vårdanstalten

för dövstumma med komplicerat lyte torde komma att under nästa budgetar

vara förlagd till Gävle och icke, såsom överstyrelsen beräknat, till Mogård,

torde sistnämnda belopp böra höjas med 100 kronor till 14 850 kronor.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag torde i omkostnadsstaten för

dövstumskolorna för nästa budgetar böra upptagas tre särskilda, förslagsvis

betecknade delposter till respektive sjukvård, tandvård och bad. Dessa poster

ha av överstyrelsen beräknats till respektive 12 100 kronor, 2 800 kronor

och 2 500 kronor. Mot överstyrelsens beräkningar i och för sig har jag icke

funnit anledning till erinran. Någon höjning eller sänkning av posterna torde

ej heller vara påkallad med hänsyn till den av mig förordade förläggningen

av dövstumskolorna under nästa budgetår.

För närvarande bestridas de på statsverket fallande utgifterna för läkare

och sjukvård åt elever och skyddslingar vid blindanstalterna fran dessa anstalters

omkostnadsanslag. Jag anser mig böra biträda överstyrelsens förslag

att medel till bestridande av arvoden åt läkarna vid blindanstalterna

1 fortsättningen skola anvisas under de i avlöningsstaterna för blindanstalterna

uppförda anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit. Medelsbehovet till arvoden at läkarna vid läioanstalterna

för blinda har skolöverstyrelsen beräknat till 4 500 kronor, varav

2 700 kronor för arvode åt läkaren vid blindinstitutet å Tomteboda, 1 000

kronor för arvode åt läkaren vid hantverksskolan i Kristinehamn och 800

kronor för arvode åt läkaren vid hantverksskolan i Växjö. Mot storleken av

de sålunda föreslagna arvodena har jag icke funnit anledning till erinran.

Däremot torde det av överstyrelsen föreslagna arvodet, 4 500 kronor, till

läkaren vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte böra reduceras

till 4 000 kronor. Utgifterna för specialistvård, medicin, förbandsmaterial

m. m. torde, såsom föreslagits, alltjämt böra bestridas fran blindanstalternas

omkostnadsanslag och avföras från särskilda i omkostnadsstaterna

uppförda, förslagsvis betecknade delposter till sjukvård åt elever.Medelsbehovet

torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra beräknas till 5 450

kronor för läroanstalterna för blinda och till (» 500 kronor för vårdanstalten

i Lund.

Till nyanskaffning och komplettering av instrumentarium för läkarverksamheten

vid läroanstalterna för blinda torde för nästa budgetår under

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr ''221.

nämnda anstalters omkostnadsanslag böra beräknas av överstyrelsen föreslaget

belopp, 2 500 kronor.

Förslaget om ombildande av den extra ordinarie assistentskötersketjänsten

i 5 lönegraden vid vårdanstalten för blinda i Lund till en ordinarie

sköterskebefattning i 6 lönegraden kan jag i likhet med statskontoret och

allmänna lönenämnden icke förorda. Ej heller kan jag tillstyrka förslaget

örn inrättande av en tjänst såsom asylsköterska vid vårdanstalten, för vilket

förslag icke förebragts någon motivering.

Till arvoden åt tandläkare vid läroanstalterna för blinda torde i överensstämmelse

med vad skolöverstyrelsen föreslagit böra beräknas ett belopp

av 5 000 kronor under den i avlöningsstaten för nämnda läroanstalter upptagna

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit. Under motsvarande anslagspost i avlöningsstaten för vårdanstalten

i Lund torde vidare, såsom överstyrelsen föreslagit, böra beräknas

ett belopp av 2 100 kronor till arvode åt tandläkare vid denna anstalt. Utgifter

för tandvårdsmaterial samt vid tomtebodainstitutet och vårdanstalten

i Lund jämväl för tandsköterskeassistens torde i enlighet med överstyrelsens

förslag böra bestridas från blindanstalternas omkostnadsanslag. Medelsbehovet

under nästa budgetår för ifrågavarande ändamål har överstyrelsen

beräknat till 1 300 kronor vid läroanstalterna för blinda och till 800

kronor vid vårdanstalten. Beräkningarna ha icke givit mig anledning till

erinran.

lill utiustning för tandläkarrum torde i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag böra anvisas ett belopp av 4 600 kronor för blindinstitutet å Tomteboda

och ett belopp av 8 400 kronor för vårdanstalten för blinda i Lund.

Medel härför beräknar jag i det följande under respektive omkostnadsanslag.

lil. Anslagsberäkningar m. m.

1. Läroanstalter för blinda: Avlöningar.

Detta anslag är uppfört med 374 200 kronor. Personalförteckning och avlöningsstat

med därtill hörande bestämmelser äro intagna på sid. 603 f. i

statsliggaren.

Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till

388 700 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 14 500 kronor. Av

överstyrelsens framställning och därvid fogade handlingar inhämtas följande.

A.,v ^ ® n i n S a r till ordinarie tjänstemän. Överstyrelsen

beräknar anslagsposten till 230 800 kronor, vilket innebär en minskning

med 5 800 kronor. Denna betingas av att tva ledigblivna ordinarie lärarbefattningar,

nämligen en befattning såsom ämneslärare och en befattning

såsom arbetslärare, icke må jämlikt Kungl. Majrts beslut den 24 mars

1944 tills vidare återbesättas med ordinarie innehavare. Den härav betingade

minskningen motväges emellertid av ökat medelsbehov på grund

av emotsedda löneklassuppflyttningar.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

Arvoden m. m., bestämda av Kungl. Maj :t. Denna anslagspost,

som nu är uppförd med 3 100 kronor, föreslås av överstyrelsen

höjd med 9 500 kronor till 12 600 kronor. Höjningen är föranledd av överstyrelsens

förslag örn anvisande under ifrågavarande anslagspost av dels

4 500 kronor till arvoden åt läkare, dels ock 5 000 kronor till arvoden at

tandläkare.

Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, bosten

är uppförd med ett förslagsvis betecknat belopp av 82 600 kronor, varav

72 100 kronor disponeras av institutet å Tomteboda och 10 500 kronor av

hantverksskolan i Växjö. Nämnda av institutet och hantverksskolan disponerade

belopp må ej utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas. Att posten

upptagits med ett förslagsvis betecknat belopp beror pa att närmare

erfarenheter beträffande medelsbehovet ansetts böra avvaktas, innan maximering

av anslagsposten ägde rum. Sedan nu lönerna utgått enligt samma

bestämmelser sedan den 1 augusti 1942 och någon erfarenhet angående

medelsbehovet numera vunnits, torde, anför överstyrelsen, anslagsposten

i likhet med vad som i regel gäller anslagsposter till avlöningar till lckeordinarie

personal böra maximeras. Överstyrelsen föreslår, att posten uppföres

med oförändrat belopp, 82 600 kronor, varav 72 000 kronor skulle

tillkomma blindinstitutet och 10 600 kronor hantverksskolan. Den andrade

fördelningen motiveras med att löneklassuppflyttningar nödvändiggöra, att

hantverksskolan tilldelas förhöjt anslag.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Överstyrelsen

föreslår, att denna anslagspost höjes med 11 600 kronor till 21 200

kronor. Höjningen motiveras med — förutom löneklassuppflyttnmg och

dylikt — att förutnämnda ordinarie lärarbefattningar komma att uppehållas

av icke-ordinarie lärare.

Rörligt tillägg. Denna post kan enligt överstyrelsens beraknmgar

sänkas med 800 kronor till 41 500 kronor.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag torde för avlöningar till ordinarie

tjänstemän vid läroanstalterna för blinda böra anvisas förslagsvis

230 800 kronor, vilket innebär en minskning med 5 800 kronor. Under anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, vilken post nu är uppförd med 3 100 kronor, bör i enlighet med vad

jag i det föregående förordat beräknas ett belopp av 4 500 kronor till arvoden

åt läkare och ett belopp av 5 000 kronor till arvoden åt tandläkare.

Posten bör sålunda höjas med 9 500 kronor till 12 600 kronor. Anslagsposten

till avlöningar till vård- och ekonomipersonal, som nu är uppförd med ett

förslagsvis betecknat belopp, torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra

uppföras med ett oförändrat, maximerat belopp av 82 600 kronor. I överensstämmelse

med överstyrelsens förslag torde vidare anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal böra höjas med 11 600 kronor till

21 200 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg kunna sänkas med 800

kronor till 41 500 kronor.

Anslaget bör alltså uppföras med (230 800 + 12 600 + 82 600 +

+ 21 200 + 41 500 —) 388 700 kronor. Ökningen i förhållande till anslaget

för innevarande budgetår utgör 14 500 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

2. Läroanstalter för blinda: Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 204 900 kronor

och disponeras enligt omkostnadsstat med tillhörande bestämmelser, införd

på sid. 605 f. i statsliggaren.

Skolöverstyrelsen har i anslutning till de av läroanstalternas styrelser

framlagda beräkningarna och överstyrelsens förslag till utbyggnad och rationalisering

av den skolhygieniska verksamheten ifrågasatt följande ändringar

i omkostnadsstaten.

Nuvarande

Ökning eller

belopp

minskning

Utgifter:

kronor

kronor

1. Sjukvård m. m. åt personal, förslagsvis..........

400

—

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis...........

71 100

— 5200

b. Övriga expenser...............

27 600

+ 400

3. Övriga utgifter:

a. Undervisnings- och arbetsmateriel, förslagsvis........

13 900

+ 1000

b. Kosthåll, förslagsvis.........

79 850

+ 1500

c. Beklädnad för elever vid institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda, förslagsvis.........

19 800

—

d. Skyddsbeklädnad, förslagsvis..........

1200

—

e. Utrustningsbidrag till avgående elever, förslagsvis.....

7 700

— 200

f. Läkare och sjukvård åt elever, förslagsvis. .

7 350

— 7 350

g. Sjukvård åt elever, förslagsvis........

—

+ 5 450

h. Tandvård åt elever, förslagsvis.......

—

+ 1300

i. Utrustning för läkarrum.......

—

+ 2 500

j. Utrustning för tandläkarrum......

—

+ 4 600

k. Utackorderingsbidrag till elever vid hantverksskolan i Kris-

tinehamn för blinda män, förslagsvis......

17 400

—

1. Utgifter för från institutet och förskolan för blinda å Tom-

teboda till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män

dimitterade elever, förslagsvis ....

20 000

+ 1000

Summa utgifter kronor

266 300

+ 5 000

Inkomster:

1. Elevavgifter............

6 670

_

2. Ersättning för värme, elektrisk ström, städning, tvätt, skydds-

beklädnad m. m.........

14 430

— 600

3. Försäljning av slöjdalster m. m.......

10 000

+ 1000

4. Kostersättning m. m..........

30 300

+ 900

Summa inkomster kronor

61 400

+ 1 300

Nettoutgift kronor

204 900

+ 3 700

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Av överstyrelsens framställning inhämtas bland annat följande.

2 a. Bränsle etc. För blindinstitutet beräknas en minskning med

5 000 kronor och för hantverksskolan i Kristinehamn en minskning med

-0°2 br0IÖv riga expenser. Överstyrelsen tillstyrker en höjning av

anslagsmedlen till de två hantverksskolorna med 200 kronor till värdera

skolan. Medelsåtgången vid hantverksskolan i Kristinehamn utgjorde tor

tiden den 1 juli 1943—den 30 april 1944 2 727 kronor, lill övriga expenser

har budgetåret 1943/44 vid hantverksskolan i Växjö algatt 2 800 kronor,

varjämte räkningar å omkring 500 kronor, avseende nämnda budgetar,

måst betalas av innevarande budgetårs anslag. En del av de inventarier,

som inköpts år 1935, då skolan började sm verksamhet, vore nu sa förslita,

att de behövde utbytas mot nya. . , i

3a Undervisnings- och arbetsmateriel. Den loies 0

na höjningen av denna post med 1 000 kronor avser hantverksskolan i

Växjö och motsvaras av en höjning med samma belopp av inkomstposten

för försäljning av slöjdalster m. m. , . ,

3 b Kosthåll. Med hänsyn till de verkliga utgifterna och inkomsterna

under budgetåret 1943/44 vid hantverksskolan i Växjö föreslår överstyrelsen

en höjning av utgiftsposten till kosthåll med 1 oOO kronor och en

uppräkning av inkomstposten för kostersattnmg m. m. med 900 kronor.

3 e Utrustningsbidrag. Sänkningen beror pa.minskning av

antalet bidragsberättigade elever vid hantverksskolan i Kristinehamn.

3 1. Utgifter för di mittera de elever. Höjningen motive

ras med ökning av kostnaderna för inackordering (från 4 kronor 2o ore till

4 kronor 50 öre per dag och elev).

Inkomster. Minskningen av inkomstposten för värmeersättnmg

m. m. beror på att färre befattningshavare numera bo i \ äxjoskolan.

Delposten till bränsle, lyse och vatten torde i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag böra sänkas med 5 200 kronor. Den av överstyrelsen föreslagna

höjningen med 400 kronor av delposten till övriga expenser finner

jag° mig böra biträda. Mot den av överstyrelsen förordade höjningen av

delposten till undervisnings- och arbetsmateriel med 1 000 kronor, vilken

höjning uppväges av motsvarande uppräkning av inkomstposten för försäljning

av slöjdalster m. m., har jag icke funnit anledning till erinran.

Likaså biträder jag överstyrelsens förslag om höjning av delposten till kosthåll

med 1 500 kronor och sänkning av delposten till utrustningsbidrag till

avgående elever med 200 kronor. Såsom jag i det föregående förordat bor

under anslagsposten till övriga utgifter uppföras dels en delpost å förslagsvis

5 450 kronor till sjukvård åt elever, dels en delpost a förslagsvis 1 300

kronor till tandvård åt elever, dels en delpost a 2 500 kronor till utrustning

för läkarrum, dels ock en delpost å 4 600 kronor till utrustning för tandläkarrum.

Den nuvarande delposten å förslagsvis 7 350 kronor till läkare

och sjukvård åt elever bör utgå ur omkostnadsstaten. Mot den föreslagna

höjningen med 1 000 kronor av delposten till utgifter för dimitterade elever

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

finner jag icke anledning till erinran. Då jag i likhet med överstyrelsen icke

ifrågasätter någon ändring beträffande övriga i omkostnadsstaten upptagna

utgiftsposter, bör sålunda omkostnadsstatens utgiftssida höjas med (400_

5 200 + 1 000 + 1 500 — 200 + 5 450 + 1 300 -f 2 500 -f 4 600 _

— 7 350 + 1 000 => 5 000 kronor till 271 300 kronor. I enlighet med över
styrelsens

förslag beräknar jag inkomstsidans slutsumma till 62 700 kronor.

Anslaget till omkostnader torde sålunda böra beräknas till (271 300_

— 62 700 =) 208 600 kronor.

3. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med 216 000 kronor. Personalförteckning och

avlöningsstat aterfmnas pa sid. 606 i statsliggaren.

Skolöverstyrelsen har beräknat medelsbehovet under nästa budgetår till

229 200 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 13 200 kronor. Överstyrelsen

har anfört bland annat följande.

\n ''11 S a rf * >11 ordinarie tjänstemän. Vårdanstaltens

styrelse har hemställt, att den extra ordinarie befattningen såsom eldare

i 5 lönegraden matte förändras till ordinarie. Till stöd härför har från anstaltens

sida framhållits, att tjänsten vore absolut nödvändig för framtiden

« ioqo ?? nuYarande tjanstinnehavarén varit anställd vid anstalten sedan

ar 1932. Den ringa merkostnad, som skulle följa med omändringen, skulle

mer an val upptagas av vinsten för vårdanstalten att få behålla en kunnig

energisk och plikttrogen person. Överstyrelsen har intet att erinra mot

detta förslag. Ifrågavarande anslagspost, som nu är uppförd med 72 400

kronor, torde vid bifall till detta förslag och överstyrelsens i annat sammanhang

framstallda förslag om utbyte av en extra ordinarie assistentskoterskebefattning

i o lönegraden mot en ordinarie assistentsköterskebe
1

6 ’oneoraden bora höjas med i avrundat tal 5 400 kronor till

77 öUU kronor.

retlig™ ? ch särskilda ersättningar, bestämda av

snn '' ,Den, 1 .avIo.ningsstaten nu uppförda anslagsposten å

800 kronor till arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl. Maid

ar avsedd till arvode at biträde å rektorsexpeditionen. Vårdanstaltens styrelse

har hemställt, att, enar anslagsmedlen för detta ändamål vore otillrackhga

dessa matte höjas med 700 kronor till 1 500 kronor. Inspektören

för bhndundervisnmgen tillstyrker detta förslag under åberopande av att

''Ilo" UT™1 dovfurTlskolor utgår anslag för motsvarande ändamål

med 2 000 kronor, oaktat antalet elever vid dessa skolor vore betydligt

lägre an vid vårdanstalten, överstyrelsen har icke något att erinra mot att

anslagsmedlen till arvode at biträde å rektorsexpeditionen höjes med föreslaget

belopp, 700 kronor. — I annat sammanhang har överstyrelsen föreslagit,

att arvodet till vårdanstaltens läkare, nu 2 000 kronor, vilket bestndes

ur delposten till läkare och sjukvård å vårdanstaltens omkostnads
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Majlis grcyposition nr 221.

stat skulle höjas med 2 500 kronor till 4 500 kronor och bestridas ur nu

ifrågavarande anslagspost och att arvode till tandläkare, 2 100 kronor,

jämväl skulle utgå ur denna post. Vid bifall till detta förslag och forslaget

om höjning av arvodet åt biträde å rektorsexpeclitionen med 700 kronor

bör posten, vars benämning torde böra ändras till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, höjas med 7 300 kronor till 8

kronor.

Avlöningar till vård- och ekonomipersonal. Denna

anslagspost är i gällande avlöningsstat upptagen till förslagsvis 103 500

kronor. Liksom motsvarande post i avlöningsstaten for laroansta terna tor

blinda torde posten böra maximeras. Enligt vad vårdanstaltens rektor upplyst

har under budgetåret 1943/44 till avlöningar till vård- och ekonomipersonal

åtgått 102 351 kronor 92 öre, varav till sjukvikarier 2 534 kronor

77 öre och till semestervikarier m. m. 4 075 kronor 36 öre. Avlöningar till

extra ordinarie personal ha alltså uppgått till 95 741 kronor 79 öre. För

budgetåret 1945/46 ha på grund av uppfattning i loneklass av 34 beiattningshavare

lönerna till extra ordinarie personal beraknats till 99 307 kronor

eller avrundat 100 000 kronor, varjämte till sjukvikarier raknats med

ett belopp av 2 500 kronor och till semestervikarier 4 500 kronor eller tillhopa

107 000 kronor. Vid bifall till överstyrelsens i annat sammanhang

framställda förslag om anställande av en asylsköterska i lönegrad V 1 (kungörelsen

1942: 637) skulle förevarande anslagspost behöva höjas med i

runt tal 2 000 kronor. Med hänsyn härtill och då överstyrelsen icke har

något att erinra mot rektors beräkning får överstyrelsen tillstyrka, att anslagsposten

höjes med 5 500 kronor till 109 000 kronor.

Avlöningar till övrig i c k e-o r d i n a r i e personal. l''oi

budgetåret 1944/45 har beräknats att ur denna anslagspost, som är uppförd*3

med 16 400 kronor, skola bestridas avlöningar till, jämte andra, förut

nämnda extra ordinarie assistentsköterska och extra ordinarie eldare med

tillhopa (2 778 -f- 2 625 =) 5 403 kronor. Vid bifall till förslaget örn eldartjänstens

omändring till ordinarie och utbyte av assistentsköterskebefattningen

mot en ordinarie sjuksköterskebefattning minskas alltså medelsbelastningen

under denna post med sistnämnda belopp. Däremot mentor

uppfattning av en lärare till högre löneklass en utgiftsökning av 357 kronor.

Posten synes alltså kunna sänkas med (5 403 357 =)5 046 kronor

eller avrundat 5 000 kronor till 11 400 kronor.

Rörligt tillägg. Denna anslagspost torde kunna upptagas med

oförändrat belopp, 22 900 kronor.

Skolöverstyrelsens förslag örn beredande av ordinarie anställning åt den

sedan är 1932 vid vårdanstalten anställde extra ordinarie eldaren anser jag

mig böra biträda. Vid bifall härtill bör den extra ordinarie befattningen

såsom eldare i 5 lönegraden indragas och en befattning såsom eldare i lönegraden

A 5 uppföras på personalförteckningen för vårdanstalten. Förslaget

örn utbyte av en extra ordinarie assistentsköterskebefattning i 5 lönegraden

mot en ordinarie sköterskebefattning i 6 lönegraden har jag i det föregående

icke ansett mig kunna tillstyrka. Anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän bör med hänsyn till det av mig förordade förslaget örn

Departe
mentschefen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

inrättande av en ordinarie befattning såsom eldare höjas med 2 900 kronor

till 75 300 kronor. Ur den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten å 800

kronor till arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl. Majit, utgår

nu arvode till biträde å rektorsexpeditionen med samma belopp. Rektors

arbetsbörda är enligt vad inspektören för blindundervisningen framhållit

synnerligen betungande. Den föreslagna höjningen med 700 kronor av

anslagsmedlen till arvode åt biträde å rektorsexpeditionen finner jag mig

därför böra biträda. Under ifrågavarande anslagspost, vars benämning bör

ändras till »Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit»,

bör i enlighet med vad jag i det föregående förordat beräknas ett belopp

av 4 000 kronor till arvode åt läkare och ett belopp av 2 100 kronor till

arvode åt tandläkare. Anslagsposten bör sålunda höjas med (700 -f 4 000 +

+2 100 —) 6 800 kronor till 7 600 kronor. Mot skolöverstyrelsens beräkning

av medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till vård- och

ekonomipersonal har jag i och för sig icke funnit anledning till erinran. Då

jag emellertid i det föregående icke ansett mig kunna tillstyrka överstyrelsens

förslag örn anställande av en asylsköterska i lönegraden V 1, bör

det av överstyrelsen beräknade beloppet, 109 000 kronor, minskas med

2 000 kronor. Posten bör sålunda uppföras med 107 000 kronor, vilket innebär

en höjning med 3 500 kronor. Såsom överstyrelsen föreslagit torde posten

nu böra maximeras. Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal bör vid bifall till förslaget om ordinariesättning av befattningen

såsom eldare uppföras med 14 200 kronor, vilket innebär en minskning

med 2 200 kronor. Posten till rörligt tillägg torde böra beräknas till

oförändrat belopp, 22 900 kronor. Avlöningsanslaget i sin helhet beräknar

jag sålunda till (75 300 + 7 600 + 107 000 + 14 200 + 22 900 =) 227 000

kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor.

4. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Omkostnader.

Detta anslag är för närvarande uppfört med 101 700 kronor och disponeras

enligt omkostnadsstat, införd på sid. 607 i statsliggaren.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår i anslutning

till de av vårdanstaltens styrelse framlagda beräkningarna och

överstyrelsens förslag till utbyggnad och rationalisering av den skolhygieniska

verksamheten ifragasatt följande ändringar i omkostnadsstaten:

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 221.

93

Utgifter:

1. Sjukvård m. m. åt personal, förslagsvis..........

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis..........

b. Övriga expenser......................

3. Övriga utgifter:

a. Undervisnings- oeh arbetsmateriel, förslagsvis.....

b. Kosthåll, förslagsvis...................

c. Beklädnad, förslagsvis..................

d. Skyddsbeklädnad, förslagsvis..............

e. Läkare och sjukvård åt elever, förslagsvis......

f. Sjukvård åt elever, förslagsvis.............

g. Tandvård åt elever, förslagsvis.............

h. Utrustning för tandläkarrum..............

Summa utgifter kronor

Särskilda uppbördsmedel:

beklädnad m. m.......

2. Försäljning av slöjdalster

3. Kostersättning......

Nuvarande

Beräknade

belopp

belopp

kronor

kronor

200

200

29 400

29 400

17 900

18 800

9 500

9 500

70 000

70 000

12 000

12 000

1700

1700

8 000

—

—

6 500

—

800

—

8 400

148 700

157 300

10 300

10 300

9 000

9 000

27 700

27 700

47 000

47 000

101 700

110 300

Till stöd för höjningen av delposten till övriga expenser anför överstyrel
-

sen följande.

Vårdanstaltens styrelse har anfört, att en icke ringa del av anstaltens

inventarier vore i allra största behov av upprustning, vartill delposten till

övriga expenser icke lämnade tillgång, sedan övriga ofrånkomliga utgifter

blivit täckta. Till övriga expenser har budgetåret 1943/44 atgatt 20 569

kronor 69 öre. För budgetåret 1940/41 sänktes denna post fran 18 900

kronor till 17 900 kronor, varefter posten för budgetåren 1941/45 upptagits

till sistnämnda belopp. Denna beskärning av posten har i forsta hand

minskat möjligheterna att nöjaktigt underhålla och förnya mventariebeståndet.

Med hänsyn härtill och till medelsåtgången föregående budgetar

finner överstyrelsen sig böra tillstyrka anstaltsstyrelsens förslag örn höjning

av denna post till 18 800 kronor.

Den föreslagna höjningen av delposten till övriga expenser med 900

kronor anser jag mig böra biträda. I enlighet med vad jag i det föregående

förordat bör i omkostnadsstaten under anslagsposten till övriga utgifter

uppföras dels en delpost å förslagsvis 6 500 kronor till sjukvård åt elever,

dels en delpost å förslagsvis 800 kronor till tandvård åt elever, dels ock en

Departe
mentschefen.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kungl. Maj:ts proposition nr £21.

delpost a, 8 400 kronor till utrustning för tandläkarrum. Den nu i omkostnadsstaten

ingående delposten å förslagsvis 8 000 kronor till läkare och

sjukvård åt elever bör utgå ur staten. Då jag i övrigt icke ifrågasätter några

ändringar beträffande omkostnadsstaten för nästa budgetår, bör ifrågavarande

anslag höjas med (900 + 6 500 + 800 + 8 400 — 8 000 =) 8 600

kronor till 110 300 kronor.

5. Dövstumskolorna: Avlöningar.

Förslagsanslaget till avlöningar vid dövstumskolorna är för innevarande

budgetår uppfört med 1 180 000 kronor. Personalförteckning och avlöningsstat

med tillhörande bestämmelser äro införda på sid. 609 f. i stafsågare!!.

Elevantalet vid dövstumskolorna, som enligt av skolöverstyrelsen lämnade

uppgifter innevarande budgetår uppgår till 595, beräknas nästa läsår bli

697. Vid vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte, vars utgifter

tills vidare bestridas från dövstumskolornas anslag, beräknas för nästa budgetår

för skolhemmet ett elevantal av 30 (nu 27) och för arbetshemmen

sammanlagt 38 skyddslingar (nu 28).

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsberäkningar utgått ifrån, att antalet

upptagningsskolor nästa läsår kommer att vara oförändrat men att nuvarande

norra distriktets upptagningsskola kommer att överflyttas från Härnösand

till Gävle samt att vårdanstalten för dövstumma med komplicerat

lyte då kommer att överflyttas till Mogård. Då jag för egen del förordat

bibehållande under nästa budgetår av fyra upptagningsskolor med oförändrad

förläggning och räknar med att vårdanstalten jämväl under samma budgetår

kommer att vara förlagd till Gävle, ingår jag icke närmare på konsekvenserna

beträffande personalförteckningen och avlöningsanslaget av den

av överstyrelsen beräknade överflyttningen av en av upptagningsskolorna

och av vårdanstalten.

Av överstyrelsens framställning örn anslag för nästa budgetår inhämtas

bland annat följande.

Lärare i kunskapsämne. Innevarande läsår tjänstgöra vid dövstumskolorna

61 lärare i kunskapsämne, varav 51 ordinarie, 9 extra ordinarie och 1

• Tetta a/lta M?gar aven de två s- k- landstingslärarna vid dövstumskolan

i Lund, för vilka reserverats en av vardera av nämnda ordinarie och

^KL0r(!mane rJanSter''J med av Kungl. Maj:t fastställd perso
nalförteckning

finnas vid skolorna 53 ordinarie lärartjänster i kunskaps
\Pirö

11 Ap!? tf r-aV dessa åtnjuter en lärare vid dövstumskolan å

Manilla tjänstledighet för uppehållande av dovstumkonsulentbefattningen i

Stockholms distrikt, och en lärare vid samma skola innehar förordnande såsom

rektor vid dövstumskolan i Växjö. Från dövstumskolan i Örebro har

vilken frnmS!a n|ng ^ av ytterligare en icke-ordinarie lärare,

XrTm !aJ* bevd^s> kommer antalet lärare i kunskapsämne tjänst

görande vid dövstumskolorna under läsåret 1944/45 att utgöra 62. För nästkommande

lasar blir antalet läraravdelningar avsevärt högre. Enligt över
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

styrelsens beräkningar skulle, med den föreslagne nye läraren vid örebroskolan,

antalet erforderliga lärare i kunskapsämne uppgå till 70. Vid ett så

högt lärarantal synes det överstyrelsen rimligt, att ytterligare en extra ordinarie

tjänst inrättas och att antalet extra ordinarie lärare i kunskapsämne

bestämmes till 10. Någon svårighet att bereda dessa extra ordinarie lärare

anställning även under påföljande läsår, läsåret 1946/47, torde icke komma

att föreligga, även om antalet läraravdelningar kommer att minska på grund

av avgång från vissa barndomsskolor utan motsvarande nyintagning. För

budgetåret 1945/46 räknar överstyrelsen sålunda med 19 icke-ordinarie

lärare i kunskapsämne, varav 10 extra ordinarie och 9 extra.

Arbetslärare i fortsättningsskola. Vid dövstumskolorna äro för innevarande

verksamhetsår anställda 17 arbetslärare i fortsättningsskola, varav 7

ordinarie. Befattningshavarna äro fördelade med 12 på Vänersborgsskolan

(6 ordinarie och 6 extra) och med 5 på växjöskolan (1 ordinarie och 4

extra). Styrelserna för de båda skolorna ha nu gjort framställningar örn inrättande

av extra ordinarie arbetslärartjänster från och med budgetåret

1945/46. Sålunda föreslår styrelsen för Vänersborgsskolan, att 5 nu anställda

extra arbetslärare måtte göras till extra ordinarie. Styrelsen för fortsättningsskolan

i Växjö anhåller i likhet med föregående är, att en arbetsförtjänst

i ldädsömnad måtte förändras till extra ordinarie. Vad först Vänersborgsskolan

beträffar vill överstyrelsen anföra följande. Skolans 12 arbetslärare

representera yrkena snickeri, skrädderi och skomakeri. Av de ordinarie

arbetslärarna äro två snickare, tre skräddare och en skomakare, av de

extra tre snickare, två skräddare och en skomakare. Förslag föreligger nu

örn införande från och med budgetåret 1945/46 av utbildning i två nya

yrken, metallarbete och tapetseraryrket. För undervisning i dessa yrken

erfordras en arbetslärare i vardera yrket. Överstyrelsen föreslår, att två dylika

arbetslärare anställas såsom extra med placering i lönegrad Ex 14,

samma löneställning som övriga extra arbetslärare i fortsättningsskola. Någon

nedskärning av antalet arbetslärare i de övriga yrkena vågar överstyrelsen

icke föreslå, då det på nuvarande stadium är omöjligt att förutsäga,

huru tillströmningen av elever till de nya yrkena och förskjutningen av elevantalet

mellan de olika yrkena kan komma att gestalta sig. Antalet ickeordinarie

arbetslärare vid fortsättningsskolan i Vänersborg skulle sålunda

under budgetåret 1945/46 komma att uppgå till 8. Överstyrelsen kommer

givetvis icke att förordna hela detta antal, därest det icke blir erforderligt

för undervisningens bedrivande. Av de 8 icke-ordinarie lärarna föreslår

överstyrelsen, att en anställes såsom extra ordinarie. I skolans framställning

har särskilt omnämnts en arbetslärare, som sedan fem år tjänstgjort vid

skolan. Då han är snickare och en lämplig fördelning av snickerilärarna på

olika anställningsformer (2 ordinarie, 1 extra ordinarie och 2 extra) härigenom

skulle uppnäs, föreslår överstyrelsen extra ordinarie anställning från

och med läsåret 1945/46 för en arbetslärare i snickeri. Yrkesutbildningen i

Växjö omfattar huvudsakligen vävning, klädsömnad, tvätt och strykning

samt bakning. För undervisning i dessa yrken iiro nu anställda 1 ordinarie

lärare i vävning, 2 extra lärare i klädsömnad och 1 extra lärare i vardera

tvätt och strykning samt bakning. Genom den från och med budgetåret

1943/44 genomförda omläggningen av yrkesundervisningen vid dövstumskolan

i Växjö har klädsömnad blivit den yrkesgren, som vunnit mest anslutning.

Styrelsens framställning örn en fastare anställningsform för en

lärare i klädsömnad synes därför vara fullt motiverad. För dövstumskolan

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

i Växjö räknar överstyrelsen sålunda för budgetåret 1945/46 med 4 ickeordinarie

arbetskörare, varav 1 extra ordinarie och 3 extra. Sammanlagda

antalet icke-ordinarie arbetslärare vid fortsättningsskolorna för dövstumma

nämnda budgetår skulle, därest överstyrelsens förslag vinner bifall, uppgå

till 12, varav 2 extra ordinarie och 10 extra.

Lärare i gymnastik med lek och idrott. Vid de dövstumskolor, som icke

hava ordinarie lärare i gymnastik med lek och idrott, äro under innevarande

budgetår med undantag för Brobyskolan anställda extra lärare i gymnastik

med sammanlagt 68 veckotimmars tjänstgöring. Överstyrelsen föreslår för

nästkommande budgetår för dessa lärare ett något högre timantal, förslagsvis

74 veckotimmar. Höjningen hänför sig till Örebroskolan, vars elevantal

beräknas komma att stiga med ett tjugutal elever.

Timlärare. Innevarande budgetår äro vid dövstumskolorna anställda ett

antal timlärare med undervisning i hushållsgöromål, olika arbetsämnen såsom

linnesömnad, stickning och bokbinderi samt träslöjd och kindergartenarbete.

Antalet timlärartimmar uppgår till 103. För budgetåret 1945/46 har

begärts ett sammanlagt antal timlärartimmar av 118. Höjningen avser skolorna

i Lund, Vänersborg och Härnösand, där antalet undervisningsgrupper

i hushållsgöromål respektive kindergartenarbete beräknas komma att stiga.

Vård- och ekonomipersonal. Överstyrelsen beräknar en ökning av antalet

vårdarinnor i Vänersborg från 7 till 8. Som motiv för denna ökning har åberopats

tillkomsten av nya klassavdelningar.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Arvoden

till läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Från

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj .t, utgå nu till arvoden till läkare 7 100 kronor och till arvoden till

tandläkare 2 750 kronor. I enlighet med skolöverstyrelsens i det föregående

redovisade förslag har överstyrelsen under ifrågavarande anslagspost beräknat

till arvoden till läkare 13 200 kronor, till arvoden till tandläkare

14 750 kronor och till arvoden till deltidsanställda sjuksköterskor vid dövstumskolorna

i Lund, Örebro och Växjö tillhopa 920 kronor. Till sistnämnda

skola utgår nu från arvodesposten ett särskilt arvode med 100 kronor för

praktiska övningar i hem- och olycksfallsvård. Dessa övningar ledas av

sjuksköterska. Vid bifall till överstyrelsens förslag örn anställande vid

skolan i Växjö av en sjuksköterska med deltidstjänstgöring anser överstyrelsen,

att denna sjuksköterska bör utan särskild ersättning kunna åtaga

sig ledningen av övningarna, varför det härför avsedda arvodet enligt överstyrelsens

förslag bör indragas från och med nästa budgetår.

® kr iv- och b o k f ö r i n g s h j ä 1 p. Överstyrelsen föreslår, att de

nu till \ circlanstaltcii för nämnda, ändamål utgående medlen höjas från

1 000 kronor till 1 200 kronor.

Arvoden till föreståndare, biträdande lärare m.m.

vid d öv s tu mlärarseminariet. Överstyrelsen anför härom följande^

Föreståndaren för dövstumlärarseminariet har gjort framställning

örn höjda arvoden och anslag till seminariets verksamhet. Till föreståndaren,

som själv undervisar två veckotimmar vid seminariet, begäres ett

arvode av 1 200 kronor, till tre biträdande lärare med sammanlagd undervisning

av fyra veckotimmar föreslås ett belopp av 1 200 kronor och för

särskild undervisning vid seminariet ett sammanlagt belopp av 300 kronor.

Till nämnda arvoden utgå nu respektive 800, 750 och 200 kronor. Överstyrelsen

vill här erinra örn att dessa arvoden före krisens inträde utgingo

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr :til.

med respektive 900, 1 100 och 300 kronor. I föreståndarens arvode ingår,

som förut nämnts, även ersättning för två veckotimmars undervisning. Det

torde böra övervägas, örn icke föreståndarens arvode borde bestammas

med lägre belopp och han därutöver för sin undervisning finge särskild

ersättning. De biträdande lärarna åtnjuta nied nuvarande anslag ersättning

per veckotimme med belopp, som understiger 200 kronor, medan till

timlärare i kunskapsämne vid dövstumskola å I-ort utgår ett arvode av

229 kronor per veckotimme. Rätteligen borde timlärararvodena vid dovstumlärarseminariet

jämställas med timlärararvodena vid övriga lararutbildningsanstalter

för folkskolestadiet. Vid folk- och smaskolesemmarierna

utgå timarvodena å I-ort med följande belopp: till timlärare, som agei

behörighet att vinna anställning som extra ordinarie adjunkt eller att

genomgå provår, med 293 kronor, till annan timlärare med 2o7 kronor och

till timlärare å övningsskollärartjänst med 278 kronor. Med hänsyn till

lärarnas vid dövstumlärarseminariet kompetens (innevarande lasar tjänstgöra

förutom föreståndaren, vid dövstumskolan anställda lärare samt

dövstumprästen i Stockholm) synes sistnämnda belopp vara det lägsta,

sorn bör ifrågakomma för dövstumlärarseminariet. Överstyrelsen toreslar,

att till arvoden åt fyra lärare vid seminariet (med en tjänstgöring av sammanlagt

i genomsnitt 6 veckotimmar) för budgetåret 1945/46 beraknas,

efter ett belopp av 275 kronor per veckotimme, sammanlagt 1 6o0 kronor.

Då seminariets föreståndare för sin undervisning därigenom skulle komma

i åtnjutande av ett belopp av 550 kronor, torde arvodet for det egentliga

föreståndarskapet kunna bestämmas till 500 kronor lill arvoden för särskild

undervisning vid seminariet (föreläsningar av läkare i tal- och rostfysiologi

samt hörselfysiologi) föreslås det begärda beloppet, 300 kronor,

eller samma belopp som tidigare utgått.

Statskontoret har anfört bland annat följande.

Beträffande den skolhygieniska verksamheten har statskontoret den 18

november 1944 avgivit utlåtande över överstyrelsens förslag i amnet. I vad

anslagsäskandena beröra kostnader för nämnda ändamål må hänvisas till

sagda utlåtande. ...... , ....

IVIed hänsyn till vad därom anförts vill statskontoret icke motsatta sig

en reglering av arvodena till lärarna vid dövstumlärarseminariet. Ämbetsverket

får i sådant avseende föreslå, att arvodet för undervisningstimme

bestämmes till det för timlärare i kunskapsämne vid doystumskola fastställda

beloppet, under förutsättning dock att semmarieundervismngen ligger

utanför vederbörande lärares maximitjänstgöring. Någon ändring av

arvodet för föreståndarskapet för seminariet, vilket för närvarande torde

kunna beräknas till (sOO - 7|° = j 425 kronor, eller av det för särskild

undervisning avsedda beloppet, 200 kronor, kan statskontoret icke tillstyrka.

Ej heller kan ämbetsverket tillstyrka den av överstyrelsen förordade

förhöjningen av arvodet till skriv- och bokförmgshjälp vid vårdanstalten,

för vilken höjning någon särskild motivering icke anförts

Som motiv för ökningen av antalet vårdarinnor i Vänersborg tran 7 til/8

har åberopats tillkomsten av nya klassavdelningar. Med utgångspunkt fran

överstyrelsens förslag örn ett bibehållande av fyra upptagmngsskolor torde

emellertid elevantalet i Vänersborg komma att minskas fran 186 lasaret

Bihang till riksdagens protokoll 19iS. 1 sami. Nr Sif. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

1943/44 till 174 nästkommande läsår. Vid sådant förhållande borde ökning

av antalet vårdarinnor icke erfordras.

Vidkommande de icke-ordinarie arbetslärarna i fortsättningsskola må

hanvisas till ämbetsverkets utlåtande i anledning av skolöverstvrelsens förslag

beträffande upptagningsskolornas förläggning m. m. I betraktande av

vad i nämnda sammanhang anförts får statskontoret avstyrka ombildningen

av en extra lärarbefattning i snickeri vid fortsättningsskolan i Vänersborg

till extra ordinarie. Däremot vill ämbetsverket icke motsätta si»

uppförande på extra ordinarie stat av en extra lärare i klädsömnad i Växiö

vilken tjänstgjort vid skolan i 6 år.

Såsom närmare framgår av sid. 91 ff. i propositionen nr 154 till 1940 års

lagtima riksdag, önskade vid statens övertagande av dövstumundervisningen

två av de dåvarande dövstumlärarna icke övergå i statstjänst.

Dessa lärare, ordinarie dövstumlärarna vid tredje dövstumskoldistriktets

skola i Lund Evert Nikodemus Lundberg och Ebba Borgström, född Sjölin,

uppfördes därför på indragningsstat hos landstinget i Malmöhus län. Landstinget

begärde därefter, i anslutning till vad som förutsatts vid statsövertagandet,

statsbidrag för deras avlönande. Sådant bidrag utgår till Malmöhus

läns landsting för avlönande av nämnda lärare från det under åttonde

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget av 14 200 kronor till bidrag till avlöning

åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare.

Statsbidraget motsvarar vad lärarna under året ägd uppbära enligt för dem

den 30 juni 1938 — d. v. s. omedelbart före statens övertagande av ansvaret

för dövstumundervisningen — gällande löneförmåner med tillägg av ett

belopp, motsvarande landstingets utgifter för deras delaktighet i statens

pensionsanstalt. Lärarna lia enligt en den G augusti 1940 ingången överenskommelse

mellan skolöverstyrelsen, på statens vägnar, och landstinget

beretts sysselsättning vid dövstumskolan i Lund.

Lundberg och Ebba Borgström ha nu i skrivelse den 30 oktober 1944

anhållit, att Kungl. Majit måtte bereda dem tillfälle att så snart som möjligt

övergå i statstjänst som ordinarie lärare vid upptagningsskolan i Lund,

och därvid förklarat sig villiga att mottaga sådan tjänst på samma villkor,''

som gälla för de statligt anställda dövstumlärarna.

Ansökningen har tillstyrkts av styrelsen för upptagningsskolan i Lund,

inspektören för dövstumundervisningen, skolöverstyrelsen och statskansli-

Statskontoret har därvid anfört följande.

Enligt vad statskontoret under hand inhämtat utgöras de till landstingets

förfogande ställda tjänsterna av en ordinarie och en extra ordinarie befattning.

Då båda lärarna vid övergång till statstjänst böra erhålla ordinarie

anställning, mäste åtgärder vidtagas för att ersätta den nyssnämnda till

landstingets förfogande ställda extra ordinarie befattningen med en ordinarie

tjänst. Enligt från överstyrelsen erhållen uppgift kommer en ordinarie

lärare i kunskapsämne vid skolan i Vänersborg att avgå med pension den

30 juni 1945. Därest båda de å indragningsstat uppförda lärarna alltjämt

vilja tvärstanna vid skolan i Lund, föreligger alltså vid utgången av inne
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

varande budgetår möjlighet att ordna ett utbyte av tjänster, så att två

ordinarie tjänster stå till förfogande i Lund.

Lärarnas övergång till statstjänst bör enligt statskontorets mening kunna

ske på det sättet, att överstyrelsen bemyndigas att utan ansökningsförfarande

utnämna dem till innehavare av omförmälda ordinarie tjänster. Lärarnas

löneställning torde få bedömas efter bestämmelserna i civila avloningsreglementet,

varvid givetvis bör tillses, att lärarna icke lida ^minskning

i till dem nu utgående löneförmåner. Några särskilda övergångsbestämmelser

lära således icke vara erforderliga i föreliggande fall. ^

Ett tillmötesgående av framställningen kommer givetvis att påverka

överstyrelsens anslagsäskanden för nästkommande budgetår. Sålunda torde

anslagsposterna till ordinarie tjänstemän och till övrig icke-ordinarie personal

få ökas med kostnaderna^ för en ordinarie, respektive en extra ordinarie

lärare i kunskapsämne. Å andra sidan lärer anslaget till bidrag till

avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare

kunna indragas.

Vid beräkningen av ifrågavarande anslag utgår jag ifrån, att nuvarande

fyra upptagningsskolor komma att bibehållas under nästa budgetår med

oförändrad förläggning samt att vårdanstalten för dövstumma med komplicerat

lyte jämväl under samma budgetår kommer att vara förlagd till Gävle.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått uppehållas en ordinarie

och en extra ordinarie befattning såsom lärare i kunskapsämne vid dövstumskolan

i Lund av de på indragningsstat hos Malmöhus läns landsting

uppförda ordinarie dövstumlärarna Evert Nikodemus Lundberg och Ebba

Borgström, vilka nu anhållit att få övergå i statstjänst såsom ordinarie

lärare vid dövstumskolan i Lund och därvid förklarat sig villiga att mottaga

sådan tjänst på samma villkor som gälla för de statligt anställda

lärarna. I likhet med de hörda myndigheterna anser jag mig böra tillstyrka

bifall till ansökningen. Lundberg och Ebba Borgström torde böra beredas

ordinarie anställning såsom lärare i kunskapsämne från och med den 1 juli

1945. Den ordinarie lärarbefattning i kunskapsämne, som nu uppehälles

av en av de två på indragningsstat uppförda lärarna och som jämlikt anmärkning

i personalförteckningen tills vidare skall hållas obesatt, bör för

ändamålet få tillsättas från och med nämnda tidpunkt, till följd varav nyssnämnda

anmärkning bör utgå ur personalförteckningen. Med utgången av

juni 1945 blir en ordinarie lärartjänst i kunskapsämne vid skolan i Vänersborg

ledig, vilken, därest såväl Lundberg som Ebba Borgström alltjämt

vilja kvarstanna i Lund, kan förflyttas dit. Lundbergs och Ebba Borgströms

övergång i statstjänst torde, såsom statskontoret föreslagit, böra

ske på så sätt, att skolöverstyrelsen bemyndigas att utan ansökningsförfarande

utnämna dem till innehavare av omförmälda ordinarie tjänster.

Såsom statskontoret framhållit torde lärarnas blivande löneställning fa

bedömas efter bestämmelserna i civila avlöningsreglementet, varvid bör

tillses, att lärarna icke lida minskning i till dem nu utgående löneförmåner.

Antalet innevarande läsår tjänstgörande liirare i kunskapsämne utgör 62,

Departementschefen

.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

varav 9 extra ordinarie och 2 extra. Utöver de ordinarie lärartjänsterna i

kunskapsämne torde för nästa budgetår i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag böra räknas med 19 icke-ordinarie sådana tjänster, av vilka 10 torde

böra vara extra ordinarie och 9 extra.

Skolöverstyrelsens förslag om förändring av en av de två extra befattningarna

i 14 lönegraden såsom lärare i klädsömnad vid fortsättningsskolan

i Växjö till extra ordinarie befattning i samma lönegrad anser jag

mig i likhet med statskontoret böra tillstyrka.

Vid fortsättningsskolan i Vänersborg äro nu anställda 6 ordinarie och 6

extra arbetslärare. Av de ordinarie lärarna äro två lärare i snickeri, tre i

skrädderi och en i skomakeri samt av de extra lärarna tre i snickeri, två i

skrädderi och en i skomakeri. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att en av de

extra lärarbefattningarna i snickeri skall förändras till extra ordinarie. För

den av mig i det föregående förordade utbildningslinjen i tapetseri har överstyrelsen

vidare föreslagit anställande av en extra arbetslärare i 14 lönegraden

eller samma lönegrad, som övriga extra arbetslärare vid fortsättningsskola

äro placerade i. Statskontoret, som ansett, att antalet lärare i

snickeri och skrädderi nu vore för stort i förhållande till lärjungeantalet

vid fortsättningsskolan, har med hänsyn härtill icke funnit någon ökning

av antalet arbetslärare vara erforderlig vid införande av en ny utbildningslinje.

Av samma skäl har ämbetsverket motsatt sig förslaget örn ombildning

av en av de extra lärarbefattningarna i snickeri till extra ordinarie.

Vid sitt ställningstagande torde statskontoret emellertid ha förbisett, att undervisningen

i snickeri, skrädderi och skomakeri vid upptagningsskolan i

Vänersborg meddelas av arbetslärarna vid fortsättningsskolan därstädes

och icke såsom vid övriga upptagningsskolor av särskilda vid dessa anställda

arbetslärare. Det är givetvis vanskligt att redan nu exakt beräkna

behovet av arbetslärare under nästa läsår vid skolorna i Vänersborg. Vid

beräknande av medelsbehovet synes det emellertid vara lämpligt att utgå

ifrån, att ytterligare en extra arbetslärare kommer att erfordras på grund

av inrättandet av en utbildningslinje i tapetseri. Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen

anfört anser jag mig böra biträda förslaget örn förändring

av en av de tre extra lärartjänsterna i snickeri till extra ordinarie.

Då antalet elever vid upptagningsskolan i Vänersborg, vilket nu utgör

64, nästa läsår beräknas uppgå till 92, torde behov då uppstå av att anställa

ytterligare en vårdarinna. Jag utgår härifrån vid anslagsberäkningen.

Förslaget om höjning av anslagsmedlen till skriv- och bokföringshjälp vid

vårdanstalten för dövstumma, för vilket förslag särskild motivering icke

lämnats, kan jag i likhet med statskontoret icke tillstyrka.

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, utgår för närvarande dels 800 kronor såsom arvode åt föreståndaren

vid dövstumlärarseminariet, dels 750 kronor såsom arvoden med

lika belopp per veckotimme till tre lärare vid seminariet med en sammanlagd

undervisning av fyra veckotimmar, dels ock 200 kronor såsom

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

arvoden för särskild undervisning vid seminariet. För nämnda ändamål

utgingo senast för budgetåret 1940/41 respektive 900 kronor, 1 100 kronor

och 300 kronor. Överstyrelsens förslag till höjning och omreglering av ifrågavarande

arvoden kan jag endast på så sätt bifalla, att jag förordar en återgång

till nyssnämnda, tidigare gällande belopp. Vad jag sålunda förordat

medför ett ökat medelsbehov av 550 kronor.

Medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

uppskattar jag till i runt tal 625 000 kronor, vilket innebär en uppräkning

med 10 000 kronor. Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, är nu uppförd med förslagsvis 24 400

kronor. I enlighet med vad jag i det föregående förordat böra under denna

anslagspost beräknas dels ytterligare (12 600 - 7 100 =) 5 500 kronor till

arvoden till läkare, dels 1 190 kronor till arvoden till deltidsanställda skolsköterskor,

dels ock ytterligare (14 850-2 750 =) 12 100 kronor till arvoden

till tandläkare. Det nu utgående arvodet å 100 kronor för praktiska

övningar i hem- och olycksfallsvård vid fortsättningsskolan i Växjö torde

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag kunna indragas vid bifall till det

av mig förordade förslaget örn anställande av skolsköterska med deltidstjänstgöring

vid nämnda fortsättningsskola. Posten bör vidare uppräknas

med 550 kronor på grund av den av mig förordade höjningen av arvodet

till föreståndaren vid dövstumlärarseminariet m. m. Arvodesposten i sm

helhet bör sålunda höjas med (5 500 + 1 190 -f 12 100 — 100 + 550 =)

19 240 kronor till 43 640 kronor. Anslagsposten till avlöningar till vårdoch

ekonomipersonal, som nu är uppförd med förslagsvis 220 000 kronor,

torde böra uppräknas med 5 000 kronor till 225 000 kronor. Till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal utgår nu ett belopp av förslagsvis

183 300 kronor, vilket ej må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

Under budgetåret 1943/44, då anslagsposten till detta ändamål var uppförd

med samma belopp som för innevarande budgetår, överskreds posten

med i runt tal 40 700 kronor. Med beaktande härav och med hänsyn till

det i förhållande till behovet under läsåret 1943/44 ökade lärarbehov, som

förutses för nästa läsår, förordar jag, att anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal höjes med 66 700 kronor till 250 000 kronor.

Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Majit att på förslag av

skolöverstyrelsen bestämma antalet extra ordinarie lärare i kunskapsämne.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra uppföras med 146 400 kronor

eller för avrundning av avlöningsanslagets slutsumma med 146 360 kronor,

vilket innebär en höjning med 9 060 kronor. Avlöningsanslaget i dess helhet

beräknar jag sålunda till (625 000 + 43 640 + 225 000 + 250 000 +

+ 146 360 =) 1 290 000 kronor. Ökningen i jämförelse med anslaget för

innevarande budgetår utgör Ilo 000 kronor. Ä andra sidan kan det nu på

riksstaten uppförda förslagsanslaget av 14 200 kronor till bidrag till avlöning

åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare

indragas.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Majli# ''proposition nr 221.

6. Dövstumskolorna: Omkostnader.

förslagsanslaget till omkostnader vid dövstumskolorna ;ir för innevarande

budgetår uppfört med 596 700 kronor och disponeras på sätt framgår av

sid. 611 f. i statsliggaren.

Skolöverstyrelsen har vid sina anslagsberäkningar utgått ifrån, att antalet

upptagningsskolor nästa läsår kommer att vara oförändrat men att upptagningsskolan

i Härnösand kommer att överflyttas till Gävle samt att vårdanstalten

för dövstumma med komplicerat lyte då kommer att överflyttas

till Mogård. Överstyrelsen har under nämnda förutsättningar beräknat omkostnadsanslaget

till i runt tal 675 000 kronor. Därjämte äskar överstyrelsen

anslag till vissa i samband med omorganisationens genomförande stående

kostnader.

Av skolöverstyrelsens anslagsberäkningar inhämtas bland annat följande.

S j u k v å r d m. m. Till detta ändamål utgå nu 5 000 kronor. Skolöverstyrelsen

föreslår en höjning för dövstumskolorna i Broby, Härnösand,

Vänersborg, Växjö och Örebro med tillhopa 1 300 kronor.

^B rädsle, lyse och vatten. Nuvarande anslagsbelopp utgör

150 800 kronor, varav 5 100 kronor utgå till dövstumskolan i Broby. Skolöverstyrelsen

föreslår, att anslagsmedlen till denna skola höjas med 5 900

kronor till 11 000 kronor. De verkliga utgifterna vid skolan för ifrågavarande

ändamål utgjorde budgetåret 1943/44 cirka 11 500 kronor.

Övriga expenser. Till detta ändamål utgå nu 12 000 kronor. Från

samtliga skolors sida med undantag av skolorna å Manilla och i Lund ha

begärts höjda anslag. Såsom motiv för de begärda höjningarna har bland

annat anförts, att, under det att anslagsmedlen efter krigsutbrottet sänkts,

tryckningskostnaderna för föreskrivna blanketter m. m. linder senare år

avsevärt stigit. Vid vissa skolor beräknas dessutom elevantalet bli högre.

För dövstumskolan i Vänersborg uppgår den ifrågasatta höjningen av anslaget

till 1 400 kronor. Detta belopp är huvudsakligen avsett att täcka

kostnaderna för uppsättning av fem nya telefoner samt för ökade telefonavgifter.

Telefonerna ha av skolöverläkaren vid besök å skolan föreslagits

skola insattas i de olika elevförläggningarna och i sjuksköterskans bostad.

för att snabb kommunikation vid hastigt påkommande sjukdomsfall skall

kunna ordnas mellan den sjuke och sjuksköterskan. Enligt vad överstyreisen

inhämtat från rikstelefonbyrån skulle kostnaderna för telefonerna,

uppsättning och avgifter under ett år uppgå till i runt tal 1 000 kronor!

Den sammanlagda höjningen synes skolöverstyrelsen med hänsyn tagen

aven till det utökade elevantalet böra upptagas till 1 200 kronor. Överstyrelsen

föreslår en höjning av nu utgående anslag med 200 kronor för vardera

av dövstumskolorna i Gävle och Örebro, vilkas elevantal i likhet med

v anersborgsskolans kommer att avsevärt ökas, samt för vardera av skoorna

i Broby och Växjö samt vårdanstalten nied 100 kronor. Det sammanlagda

anslaget till övriga expenser skulle därigenom komma att uppgå till

13 900 kronor eller 1 900 kronor högre belopp än innevarande budgetår.

Undervisnings- och arbets materiel. Nuvarande anslagsbelopp

utgör 66 200 kronor. Skolöverstyrelsen föreslår oförändrad medels
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. May.ts proposition nr 221.

anvisning för nästa budgetår. Därvid tillstyrker överstyrelsen skolstyrelsens

i Vänersborg förslag örn sänkning av Vänersborgsskolans anslag

med 5 000 kronor. Den sålunda föreslagna sänkningen motväga av föreslagen

nedräkning med samma belopp av inkomstposten för från lortsättningsskolan

i Vänersborg försålda arbeten. A andra sidan föreslår skolöverstyrelsen

höjning av anslagsmedlen till skolan i Härnösand med 900

kronor till 1 900 kronor, till skolan i Lund med 500 kronor till 1 500 kronor,

till skolan å Manilla med 2 500 kronor till 3 700 kronor, till skolan

i Örebro med 500 kronor till 2 300 kronor och till vårdanstalten med 600

kronor till 1 200 kronor. Överstyrelsen framhåller, att anslagsmedlen för

ifrågavarande ändamål efter krigsutbrottet starkt beskurits samt att ständiga

klagomål framförts från skolorna över anslagsmedlens otillräcklighet.

I det för Manillaskolan föreslagna beloppet har inräknats medel tor an
-

skaffande av hörapparater.

Inventarier och maskiner. Härom anför skolöverstyrelsen

bland annat följande. Denna anslagspost har på grund av krisförhållandena

starkt beskurits. Sammanlagda anslaget utgick budgetaret 1939/40 med

22 640 kronor, medan samma anslag innevarande budgetar utgör 10 200

kronor. Anslagsminskningen har under de senare åren blivit alltmera kännbar

och vid vissa skolor äro inventarierna i ett synnerligen bristfälligt skick.

Detta gäller särskilt Örebroskolan. Styrelsen för nämnda skola har nu gjort

framställning örn ett inventarieanslag å 31 000 kronor för budgetaret

1945/46 Detta är avsett för inköp av pulpeter, armatur, symaskiner, arbetsbord

m. m. Styrelsen hade redan till 1940 års riksdag begärt anslag

till de ifrågavarande inventarierna, dä kostnadsberäknade till 23 500 kronor

Överstyrelsen tillstyrkte 21 000 kronor. Nu beräknas samma inventarier

draga en kostnad av 31 000 kronor. Överstyrelsen finner det for sm

del i hö" grad önskvärt, att skolan i Örebro erhåller de begärda inventarierna.

Skolan har alltsedan 1938 i stor utsträckning fått nöja sig med gamla

pulpeter vilka kasserats vid annan läroanstalt i Örebro, och den elektriska

armaturen är i hög grad ålderdomlig till och med skadlig för barnens egon.

Överstyrelsen tillstyrker därför ett belopp av 21 000 kronor till inköp ay

de nödvändigaste inventarierna. Vidare ha för skolorna i Härnösand och a

Manilla begärts höjda anslag från respektive 1 300 till 2 800 och 1 600 till

5 000 kronor. Beloppen äro avsedda att täcka kostnaderna for förnyelse av

vissa inventarier såsom möbler, sängkläder, linnepersedlar och porslin m. m.

Överstyrelsen tillstyrker flir vardera skolan en höjning av 500 kronor till

dessa ändamål.

T vått o c h r e n h å 11 n i n g. Örebroskolans anslagsmedel föreslås

höjda med 200 kronor till 1 200 kronor med hänsyn till att skolans lokaler

efter ombyggnad kommer att ökas.

Sjukvård, tandvård och b a d. 1 lil dessa ändamål beraknar

skolöverstyrelsen, såsom i annat sammanhang framhållits, respektive 12 100

kronor 2 800 kronor och 2 500 kronor eller sålunda tillhopa 17 400 kronor,

medan nu till dessa ändamål utgå 13 800 kronor fran ifrågavarande anslag.

Utrustning för läkarrum. Skolöverstyrelsen beräknar tor

detta ändamål under förevarande anslag ett belopp av 10 000 kronor

Kosthåll. Skolöverstyrelsen beräknar en ökning av anslagsbehovet

med 11 000 kronor till 261 000 kronor. Å andra sidan beräknas inkomsterna

i form av ersättning för kost åt personal endast uppgå till 57 300

kronor eller till 4 100 kronor lägre belopp än det i nu gällande omkost
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

nadsstat upptagna. Resultatet blir sålunda en nettoökninsr med (11 000 4- + 4 100 =) 15 100 kronor.

ytackorde r i n g av elever. Skolöverstyrelsen beräknar, att utgifterna

för detta ändamål komma att stiga med 14 900 kronor på grund

av ökat elevantal. Överstyrelsen föreslår därför, att det nuvarande anslagsbeloppet

hojes med detta belopp till 129 900 kronor.

Beklädnad åt elever. Nuvarande anslagsbelopp utgör 72 200

kronor. Överstyrelsen föreslår en höjning med 9 000 kronor.

Ersättning för värme och lyse i tjänstebostäder.

Denna inkomstpost, som nu är upptagen med 9 000 kronor, beräknar överstyrelsen

till 11 200 kronor, vilket innebär en höjning med 2 200 kronor.

.dövstumskolan i Lund försålda produkter.

Någon inkomstpost för detta ändamål är icke upptagen i gällande omkostnadsstat.

Skolöverstyrelsen räknar för nästa budgetår med en inkomst

av 1 000 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

Under innevarande budgetar ställdes till dövstumskolornas förfogande

anslag till övriga expenser av samma storlek som för budgetåret 1943/44.

oaktat elevantalet beräknades sjunka med genomsnittligt sju procent’

Uppenbarligen bör då icke en stegring av elevantalet i förhållande till

innevarande budgetår tagas till intäkt för anvisandet av ökade medel till

övriga expenser. Statskontoret anser sig därför icke kunna tillstyrka framställningen

härom. Höjning av anslagsposten ifråga bör enligt ämbetsverkets

mening ske allenast för bestridande av kostnader för 5 nya telefoner

uppsättning av dessa samt avgifter under ett år vid skolan i Vänersborg''

bor andamålet torde erfordras 1 000 kronor, varav G00 kronor synas ha

karaktären av engångskostnad.

Statskontoret vill icke bestrida, att begränsningen av anslagen medfört

väsentliga brister i beståndet av inventarier och maskiner. I nuvarande

situation bör det emellertid av skilda anledningar vara angeläget att uppskjuta

erforderliga nyanskaffningar av större omfattning. Ämbetsverket

kan darfor icke för närvarande förorda det för nyanskaffning vid skolan

i Orebro föreslagna beloppet av 21 000 kronor. Till instrumentarier för

läkarrummen har ämbetsverket i utlåtande den 18 november 1944 föreslagit

anvisande av 6 000 kronor. Till beklädnad av elever bör vara tillfyllest

med ett belopp av 80 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. m. torde böra uppföras med oförändrat

belopp. Beträffande delposten till bränsle, lyse och vatten ifrågasätter jag

icke någon annan ändring än en uppräkning av anslagsmedlen till dövstumskolan

i Broby med 5 000 kronor. Delposten till övriga expenser, som

för budgetåret 1939/40 var uppförd med 14 700 kronor, sänktes för budgetåret

1940/41 till 12 000 kronor, med vilket belopp posten sedan dess

varit uppförd. Mot den av överstyrelsen nu föreslagna höjningen av denna

post med 1 900 kronor, varav 600 kronor synas avse utgifter av engångsnatur,

har jag icke funnit anledning till erinran. Delposten till undervisnings-

och arbetsmateriel torde, såsom överstyrelsen föreslagit, böra uppföras

med oförändrat belopp, varvid emellertid viss ändrad fördelning av

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

delposten mellan de olika skolorna torde böra vidtagas. Den begränsning

av anslagsmedlen till inventarier och maskiner, som vidtagits efter krigets

utbrott, synes ha medfört väsentliga brister i beståndet av inventarier och

maskiner. Särskilt behövlig är en förnyelse av inventariebeståndet vid dövstumskolan

i Örebro. Jag anser mig därför böra tillstyrka överstyrelsens

förslag om höjning av anslagsmedlen till inventarier och maskiner vid dovstumskolorna

i Örebro och Härnösand samt å Manilla med tillhopa 22 000

kronor. Under delposten till inventarier och maskiner torde jämväl böra

beräknas ett belopp av 4 200 kronor till anskaffning av maskiner och verktyg

m. m. för den av mig förordade utbildningslinjen i Vänersborg för

tapetserare, varför delposten bör höjas med tillhopa 26 200 kronor. Delposten

till tvätt och renhållning torde böra höjas med 200 kronor, med

hänsyn till att Örebroskolans lokaler efter ombyggnad komma att ökas. I

anslutning till vad jag i det föregående förordat bör i omkostnadsstaten

under anslagsposten till övriga utgifter upptagas dels en delpost å förslagsvis

12 100 kronor till sjukvård åt elever, dels en delpost å förslagsvis 2 800

kronor till tandvård åt elever, dels en delpost å förslagsvis 2 500 kronor

till bad åt elever, dels ock en delpost a 10 000 kronor till utrustning föi

läkarrum. Den nuvarande delposten å 13 800 kronor till sjukvård åt elever

och skyddslingar samt tandvård och bad bör därvid utgå ur omkostnadsstaten.

Delposten till kosthåll bör höjas med 8 600 kronor. Slutligen torde,

såsom överstyrelsen föreslagit, delposten till utackordering av elever böra

höjas med 14 900 kronor och delposten till beklädnad åt elever med 9 000

kronor. Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande omkostnadsstatens

utgiftsposter, beräknar jag omkostnadsstatens utgiftssida,

som nu slutar på 736 150 kronor, till (736 150 + 5 000 + 1 900 + 26 200 +

_u 200 + 12 100 + 2 800 + 2 500 + 10 000 — 13 800 + 8 600 + 14 900 +

+ 9 000 =) 815 550 kronor.

Inkomstposten för värme och lyse i tjänstebostäder bör uppräknas med

2 200 kronor och inkomstposten för från dövstumskolan i Härnösand försålda

produkter med 200 kronor. I omkostnadsstaten bör vidare upptagas

en inkomstpost å 2 000 kronor för från dövstumskolan i Lund försålda produkter.

Inkomstposten för från fortsättningsskolan i Vänersborg försålda

arbeten bör minskas med 5 000 kronor och inkomstposten för ersättning föi

kost åt personal med 6 100 kronor. Omkostnadsstatens inkomstsida, som nu

slutar på 139 450 kronor, beräknar jag sålunda till (139 450 + 2 200 +

+ 200 + 2 000 — 5 000 — 6 100 =) 132 750 kronor.

Anslaget till omkostnader torde sålunda böra beräknas till (815 550

_132 750 =) 682 800 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 86 100

kronor.

Den av skolöverstyrelsen nu gjorda framställningen örn anslag till vissa

kostnader, som sammanhänga med förflyttningen av vårdanstalten för dö\-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 221.

stumma från Gävle till Mogård torde, med hänsyn till att jag räknar med

att vårdanstalten under nästa budgetår skall vara förlagd till Gävle, icke

böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Skulle det emellertid visa sig

möjligt och lämpligt att före nästa budgetårs utgång förflytta vårdanstalten,

helt eller delvis, till Mogård, förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga

besluta om en sådan förflyttning och vad därmed äger samband. Kostnaderna

för förflyttningen och för erforderliga nyanskaffningar torde därvid få

bestridas från dövstumskolornas omkostnadsanslag.

7. Ändringsarbeten vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 17 oktober 1944 under åberopande

av en av direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

hos styrelsen gjord framställning hemställt, att för nästa budgetår måtte

anvisas ett anslag av 27 000 kronor för vissa ändringsarbeten vid nämnda

institut och förskola. De föreslagna ändringsarbetena, som åskådliggjorts å

tre i ärendet företedda, i oktober 1944 uppgjorda ritningar, lia kostnadsbeläknats

till 2/ 000 kronor, varav 21 000 kronor för byggnadsarbeten och

b 000 kronor för skåp- och hyllinredningar. Byggnadsstyrelsen har anfört:

. ,.D? / direktionens framställning föreslagna arbetena avse flyttning av

blmdskrifttryckeriet från sjukhusbyggnaden till huvudbyggnaden, varvid

gamla tryckerilokalen (nr 110) iordningställes till tandklinik och plåtförrådet

(nr 109) tages i anspråk för utökning av gårdskarlens bostad. Lokaler

i-r-liry. ,en 0C7 bokförlag m. m. erhållas genom uppdelning av de gamla

slojdlokalerna (nr 136 och 137 i huvudbyggnaden), varvid dock en del avutrymmet

lagges till bredvidliggande vaktmästarbostad. Träslöjden i sin

tur Hyttas till rum nr 4 och 5 inom verkstadsbyggnaden, vilka nu äro upplåtna

till vuxna blinda för tillverkning av skurdukar och läderstansning.

^Nuvarande förråd och expeditionen för blindskrift, som nu är belägen innanfor

vaktmastare!^ bostad, flyttas till rum nr 133, som nu tillhör vaktmästarbostaden,

och gamla expeditionsrummet tilldelas denna bostad, som därigenom

kommer att bestå av två rum och kök.

Genom de ifrågasatta omflyttningarna och ändringarna erhålles i första

hand en lämplig lokal för tandklinik intill läkarens rum samt en centralisering

av lokalerna för tryckning, bindning och expediering av blindskrift,

''1jlfnu *Jro spridda på skilda håll. Dessutom kommer gårdskarlens bostadslagenhet,

som nu består av ett rum och kök med köket beläget innanför

rummet utan särskild ingång, att innehålla två rum och kök med tambur

och särskilda ingångar till rum och kök, vilket måste anses som en

önskvärd förbättring. Aven vaktmästarens bostadslägenhet, som nu innelaller

ett rum och kök, kommer genom de föreslagna förändringarna att

utökas med ett runi, varigenom den bättre motsvarar nutida fordringar nå

en tjanstebostad.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. May.ts proposition nr 221.

De vid Tomtebodainstitutet nu ifrågasatta ändringsarbetena lia aktualiserats

genom skolöverstyrelsens förslag till utbyggnad och rationalisering

av tandvårdsverksamheten vid blindanstalterna. landvården bedrives nu

vid institutet i läkarens mottagningsrum. Detta är emellertid för litet såsom

tandklinik. Utrymme för skåp och bord saknas. Belysningsförhållandena

i rummet äro därjämte otillfredsställande. Genom de föreslagna ändringsarbetena

avhjälpes bristen på lämplig tandvårdslokal inom institutet. Därjämte

ernås vissa andra förbättringar. Ändringsarbetena synas mig därför

böra komma till utförande. Mot kostnadsberäkningarna har jag icke funnit

anledning till erinran. Jag förordar därför, att till ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 27 000 kronor.

8. Vissa byggnadsfrågor vid dövstumskolan-na.

Härnösand.

För örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna anvisades på riksstaten

för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 500000 kronor.

Anslaget avsåg vissa byggnadsarbeten vid dövstumskolorna i Örebro och

Härnösand samt på Broby gård, av vilka arbeten nybyggnaden för dövstumskolan

i Härnösand beräknades draga en totalkostnad av 1 700 000

kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1939 fick omförmälda

anslag tills vidare, intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, icke

tagas i anspråk för andra ändamål än uppgörande av byggnadsritningar,

entreprenadhandlingar och dylikt beträffande den beslutade nybyggnaden

i Härnösand. Detta byggnadsföretag, som ännu icke kommit till utförande,

ansågs böra igångsättas endast under samma förutsättningar som gällde för

byggnadsföretag, vartill anslag anvisats på allmän beredskapsstat (jfr propositionen

nr 79 till 1939 års urtima riksdag).

Med skrivelse den 20 februari 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen ritningar

till nybyggnader för dövstumskolan i Härnösand. Kostnaderna för

anläggningen beräknades uppgå till sammanlagt 1 950 000 kronoi.

Förslaget underkastades sedermera granskning av 1940 års civila byggnadmtredning,

som med skrivelse den 6 november 1940 överlämnade

en promemoria i ämnet jämte ritningar, avseende en reviderad byggnadsplan.

Kostnaderna för det reviderade förslaget beräknades uppgå till

1 170 000 kronor, vilket belopp fördelade sig sålunda: skolbyggnaden

405 000 kronor, elevbyggnaden 550 000 kronor, rektorsbostad 40 000 kronär,

vaktmästarbostad 18 000 kronor och utvändiga arbeten 97 000 kronor.

Uyggnadsförslaget hänför sig till det markområde a den s. k. Hovsjorden,

vilket Härnösands stad upplåtit till kronan för uppförande av en ny dövstumskola.

Departe
mentschefen.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts -proposition nr 221.

Byggnadsstyrelsen framställde erinran mot byggnadsutredningens förslag

endast i fråga örn elevrummens storlek. Skolöverstyrelsen framställde liknande

erinran och åberopade därjämte vissa av dövstumskolans styrelse

gjorda detaljerinringar.

Genom beslut den 22 november 1940 fastställde Kungl. Majit de av

byggnadsutredningen företedda ritningarna utom i fråga om rektorsbostaden,

beträffande vilken Kungl. Majit förklarade Sig vilja framdeles meddela

beslut örn fastställande av ritningar. Byggnadsstyrelsen medgavs därvid

rätt att, där så prövades nödigt, vidtaga sådana jämkningar beträffande

elevrummen och i övrigt, som kunde visa sig erforderliga och möjliga

att genomföra inom den på andra delar av byggnadsföretaget än rektorsbostaden

belöpande kostnadsramen.

På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade riksdagen

till om- och tillbyggnadsarbeten vid dövstumskolorna ett reservationsanslag

(B) av 725 000 kronor, varav 500 000 kronor voro avsedda för

Härnösandsskolan. Enligt de av Kungl. Majit i propositionen 1941: 2 framlagda

kostnadsberäkningarna uppskattades totalkostnaderna för byggnadsföretaget

i Härnösand till 1 170 000 kronor. Riksdagen (skrivelsen nr 78)

godkände kostnadsberäkningarna med den ändringen, att riksdagen förklarade

sig icke ha något att erinra mot att den angivna kostnadsramen

överskredes med högst 30 000 kronor för realiserande av ett av riksdagen

framställt önskemål om utökning av vissa elevrums storlek.

Genom beslut den 4 april 1941 fastställde Kungl. Majit de av byggnadsutredningen

företedda ritningarna till rektorsbostad vid dövstumskolan i

Härnösand. Tillika bemyndigades byggnadsstyrelsen att i fråga om de av

Kungl. Majit den 22 november 1940 fastställda ritningarna till ifrågavarande

dövstumskolanläggning, efter samråd med skolöverstyrelsen och

vederbörande lokalstyrelse, vidtaga av riksdagen i dess skrivelse 1941:78

angivna jämkningar beträffande storleken av vissa elevrum, dock att den

härav föranledda kostnadsökningen icke finge överstiga 30 000 kronor.

I en den 11 december 1942 dagtecknad promemoria, avgiven av generaldirektören

W. Björck och byggmästaren A. Dios, vilka jämlikt uppdrag

företagit besiktning av den nuvarande dövstumskolbyggnaden i Härnösand,

anföres bland annat följande.

Vad angår kostnaderna för en fullständig ombyggnad av skolan, hade

dessa den 25 augusti 1938 av arkitekten W. Gahn uppskattats till 961 700

kronor, varav 861 000 kronor för örn- och tillbyggnad av skolhuset. Detta

belopp har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 21 februari 1939 funnit för

beräknat. Sagda förslag gjordes av civila byggnadsutredningen till

föremal för ingående övervägande i samband med prövning av frågan örn

nybyggnad för skolan. I syfte att utröna möjligheterna för en begränsning

av ombyggnadskostnaderna besökte civila byggnadsutredningens ledamöter

Lindh och Dios under hösten 1940 skolan och kunde därvid konstatera,

att även örn kostnaderna för en skälig modernisering syntes kunna begrän
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

sns under de av byggnadsstyrelsen tidigare beräknade, de i allt fall måste

stiga till en sådan höjd, att det icke vore motiverat att utgiva sa avsevarda

belopp för renovering av den gamla byggnaden. Därtill komme, att densamma

även i ombyggt skick måste föranleda betydande merkostnader för

driften, särskilt med avseende å uppvärmningen Den begränsning av kostnaderna,

som utredningen åsyftade, innebar enligt Lindas och Dlos uP^

skattning en reduktion till lägst 800 000 kronor, sannolikt närmare 900 000

kronor. Med nuvarande byggnadskostnader torde siffran 1 000 000 kronor

få anses utgöra ett skäligt uttryck för ett salunda begränsa! ombyggnadsprograms

minimikostnader. Vi hava med hänsyn härtill icke ansett oss bora

ingå i en ytterligare prövning av sagda program, da kostnadsdinerensen

mellan nybyggnad och ombyggnad är sa relativt ringa.

Vid sammanträde den 26 januari 1943 ha stadsf ullmäktige i Härnösand

fattat alternativa beslut beträffande dövstumskolans bibehållande därstädes

av följande innehåll.

Alternativ 1. Härnösands stad inköper av kronan nuvarande dövstumskolan

för en köpeskilling av 250 000 kronor, av vilket belopp staden genast

till kronan inbetalar en summa av 130 000 kronor, motsvarande den kostnad,

staten beräknat för reparationer, vilka genast måste utföras å skolan

för dess fortsatta användning. Återstoden av köpeskillingen eller 120 000

kronor betalas till kronan, när staten finner tiden lämplig att bygga en ny

dövstumskola i Härnösand.

Alternativ 2. Staden överlämnar redan nu till kronan ett belopp av

130 000 kronor. Sagda belopp använder kronan för att nödigt reparera

skolan och bringa den i sådant skick, att den kan användas under en tid

av fem år. Därest det sedan finnes anledning att alltjämt i fortsättningen

använda gamla skolbyggnaden för fortsatt dövstumskolundervisning, betalar

staten ytterligare 120 000 kronor mot att staden av kronan återfår

utan vederlag det markområde å s. k. Hovsjorden, vilket staden redan utan

vederlag upplåtit till kronan för uppförande av ny dövstumskola.

Lund.

På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 har till om- och

nybyggnadsarbeten anvisats ett reservationsanslag av 450 000 kronor, varav

300 000 kronor avsetts för ombyggnads- och reparationsarbeten vid dövstumskolan

i Lund. Inom ramen av sistnämnda belopp ansågos de mest

trängande arbetena kunna utföras. Byggnadsföretaget i Lund har ännu

icke påbörjats. ...

I förutnämnda skrivelse den 27 oktober 1944 med utredning och förslag

angående antalet upptagningsskolor m. m. har skolöverstyrelsen, under åberopande

av en inom byggnadsstyrelsen upprättad, den 16 oktober 1944 dagtecknad

promemoria, hemställt, att ytterligare 45 000 kronor måtte anvisas

till ombyggnads- och reparationsarbeten vid dövstumskolan i Lund.

Kostnaderna för de arbeten, vilka ansetts böra i första hand komma till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

HO Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

utförande, uppgå enligt nämnda promemoria till 285 000 kronor enligt föl
-

jande specifikation:

byggnadsarbeten ................................... kronor 106 000

malmngsarbeten .................................... , 15 qoo

sanitära arbeten, utvändigt........................... » 53 qoo

sanitära arbeten, invändigt........................... » 24 000

ändring av värmeledning............................. » iq qoo

elektriska arbeten.......................... » 12 qoo

yttertak .............................‘i.''!.''.''.''.''!.'' » 35000

oförutsedda arbeten, ritning och kontroll ............... » 30 000

Summa kronor 285 000.

Kostnaderna för vissa ytterligare arbeten, som skolöverstyrelsen ansett

lämpligen böra utföras samtidigt med nyssnämnda till 285 000 kronor kostnadsberäknade

arbeten, lia beräknats till 60 000 kronor enligt följande specifikation:
-

nedgång till fruktkällare.............................. kronor 450

upptagande av särskild ingång till rektorsbostaden....... » 2 900

isoleringsrum........................................ » g qqq

slöjdsal för flickor.................................... » 5 100

läkarmottagning m. m................................ » g QOO

omklädningsrum till gymnastiksalen m. m............... » 29 000

oförutsedda arbeten, ritningar och kontroll.............. » 7 550

Summa kronor 60 000.

Den av riksdagen redan år 1939 beslutade nybyggnaden för dövstumskolan

i Härnösand har av skilda anledningar icke kommit till utförande.

I det föregående har jag förordat, att en upptagningsskola alltjämt skall

vara förlagd till Härnösand. Jag har därvid framhållit, att det syntes mig

ofrånkomligt, att anslag anvisades till uppförande av nybyggnad i Härnösand,

örn en upptagningsskola bibehölles där. På grundval av prisnivån i

början av år 1941 ha kostnaderna för denna nybyggnad i huvudsaklig

överensstämmelse med av Kungl. Maj:t den 22 november 1940 och den

4 april 1941 fastställda ritningar och med iakttagande av den av riksdagen

i skrivelsen 1941: 78 ifrågasatta utökningen av vissa elevrums storlek

uppskattats till 1 200 000 kronor. Nybyggnaden har inom byggnadsstyrelsen

i oktober 1944 på grundval av då gällande priser beräknats draga

en kostnad av 1 440 000 kronor. Då de tidigare av riksdagen anvisade anslagen

för ifrågavarande byggnadsföretag ej längre stå till förfogande, förordar

jag, att ett belopp av 700 000 kronor beräknas för nästa budgetår

till påbörjande av nybyggnaden för Härnösandsskolan.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, ha stadsfullmäktige

i Härnösand vid sammanträde den 26 januari 1943 fattat två

alternativa beslut, som beröra frågan örn bibehållande av upptagningsskolan

i Härnösand. Då jag förordat, att nybyggnad skall uppföras för döv
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

stumskolan i Härnösand, synes endast alternativ 1 i detta sammanhang

vara av intresse. Detta alternativ innebär, att staden skall av kronan inköpa

nuvarande dövstumskola för en köpeskilling av 250 000 kronor. Av

köpeskillingen skulle ett belopp av 130 000 kronor — motsvarande det

belopp, som torde böra beräknas för att sätta dövstumskolbyggnaden i

Härnösand i sådant skick, att den under ett 5-årigt provisorium kan användas

för nuvarande ändamål — omedelbart erläggas. Återstoden av

köpeskillingen, 120 000 kronor, skulle erläggas, när staten funne tiden lämplig

att bygga en ny dövstumskola i Härnösand.

Jag är icke beredd att nu taga ställning till frågan, huruvida den nuvarande

dövstumskolanläggningen lämpligen kan framdeles användas för

annat statligt ändamål än dövstumundervisningen eller om den bör försäljas.

Denna fråga torde framdeles få underställas riksdagen. Jag utgår

emellertid ifrån, att Härnösands stad med hänsyn till nyss återgivna beslut

skall vara villig att, därest Kungl. Majit senast i samband med dövstumskolans

inflyttning i nybyggnaden så påkallar, inköpa den nuvarande

dövstumskolanläggningen för en köpeskilling av 250 000 kronor.

De vid dövstumskolan i Lund erforderliga ombyggnads- och reparationsarbeten,

vilka kostnadsberäknats till sammanlagt 345 000 kronor, synas

mig lämpligen böra komma till utförande i ett sammanhang. För bestridande

av sagda kostnader finnes för närvarande tillgängligt ett belopp av

300 000 kronor. För ändamålet erfordras alltså ytterligare 45 000 kronor.

Detta belopp torde böra beräknas för nästa budgetår.

Till byggnadsarbeten för dövstumskolorna i Härnösand och Lund beräknar

jag sålunda för nästa budgetår tillhopa 745 000 kronor. Jag förordar,

att ett investeringsanslag anvisas för nästa budgetår med detta

belopp.

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 230 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 12 600

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal

............................. » 82 600

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ............................. kronor 21 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 41 500

Summa kronor 388 700;

2. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av kronor 388 700;

3. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av kronor 208 600;

4. till Ändringsarbeten vid institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av....................kronor 27 000;

5. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte, som föranledes av vad jag i

det föregående anfört;

6. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 75 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 7 600

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal

........................... » 107 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 14 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .. ......... » 22 900

Summa kronor 227 000;

7. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av.............................kronor 227 000;

8. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av.........................kronor Ilo 300;

9. med upphävande av det av 1942 års riksdag fattade beslutet

om nedläggande av en av de nuvarande upptagningsskolorna

för dövstumma barn besluta, att fyra sådana skolor

skola tills vidare bibehållas;

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 2%1.

10. godkänna den av mig i det föregående jämväl i övrigt

förordade organisationen av dövstumskolväsendet;

11. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för läroanstalterna för dövstumma,

som föranledes av vad jag i det föregående anfört;

12. godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 625 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 43 640

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis............... » 225 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... » 250 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 146 360

Summa kronor 1 290 000;

13. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av . . . kronor 1 290 000;

14. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 682 800;

15. till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investering sanslag

.....................................kronor 745 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

Bihang lill riksdagens protokoll HUS. 1 sund. Nr Hill.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Majlis proposition nr 221.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Dövstumskolväséndets organisation.................... 2

1. Frågan om nedläggande av en upptagningsskola m. lii....... 2

2. Avveckling av skriv-teckenklasserna..................... 36

3. \ rkesutbildningen för manliga dövstumma lii. lii............ 39

II. Utbyggnad oell rationalisering av den skolhygieniska verksamheten

vid dövstumskolorna och blindanstalterna.........58

III. Anslagsberäkningar m. m..............................86

1. Läroanstalter för blinda: Avlöningar.................... 86

2. Läroanstalter för blinda: Omkostnader..................88

3. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

.........................................90

4. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

.......................................... 92

5. Dövstumskolorna: Avlöningar.................. 94

6. Dövstumskolorna: Omkostnader.......................102

7. Ändringsarbeten vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

...........................................106

8. Vissa byggnadsfrågor vid dövstumskolorna ...............107

IV. Hemställan........................................lil

Stockholm 1945 Ivar Hfeggströms Boktryckeri A. B.

4L07VG

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:425 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 191)51 1)6 till läroanstalterna för blinda och dövstumma m s. 2 i texten
  2. SU 1945:224 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till läroanstalterna för blinda och dövstumma m. m. jämte i äm s. 1 i texten