Angående anslag till undervisning i folkrätt vid Stockholms högskola
1945-03-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:224, Angående anslag till undervisning i folkrätt vid Stockholms högskola
Dokumentets text
Kungl. Majlis ''proposition nr 2°24-
1
Nr 224.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till undervisning
i folkrätt vid Stockholms högskola; given
Stockholms slott den 9 mars 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Georg Andrén.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 mars 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss,
Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsministern
Hansson, och chefen för finansdepartementet anför chefen för ecklesiastikdepartementet,
statsrådet Andrén, följande.
Kanslern för rikets universitet har i anledning av framställning i ämnet av
Stockholms högskolas styrelse hemställt, att ett anslag av förslagsvis 8 000
kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för anställande av en biträdande
lärare i folkrätt vid högskolan. Styrelsens ifrågavarande framställning har
föranletts av en skrivelse från stats- och rättsvetenslcapliga avdelningen, i vilken
anföres i huvudsak följande.
Knut och Alice Wallenberg stiftelse beviljade år 1939 ett anslag för att
bereda Stockholms högskola tillfälle att under tre år anställa docenten Torsten
Gihl såsom biträdande lärare i folkrätt. Anslaget bär utgått med 5 000 kronor
Bihang till rihdagens protokoll 191,5. 1 sami. Nr 22!,. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 22Ih
årligen från och med läsåret 1939/40 och har sedermera förnyats för ytterligare
en treårsperiod. Anslaget upphör sålunda med utgången av läsåret
1944/45 och enligt vad som under hand meddelats från stiftelsens sida kan
förnyat anslag efter denna tidpunkt icke vidare påräknas därifrån. Avdelningen
skulle i hög grad beklaga, om den i följd härav skulle bliva urståndsatt att i
fortsättningen på sätt under dessa sex år skett anordna undervisning och
främja forskning i ämnet folkrätt, som uppenbarligen blir av utomordentlig
betydelse under den tid, då en rättsligt ordnad samlevnad mellan folken efter
krigets slut ånyo skall utvecklas.
Avdelningen tillåter sig ifrågasätta, huruvida icke statsbidrag kunde erhållas
för fortsatt upprätthållande av den akademiska verksamhet, som på ett
synnerligen förtjänstfullt sätt bedrivits av Gihl. Såsom nyss nämndes har
Gihl för denna sin verksamhet uppburit ett årsarvode av 5 000 kronor.
Detta belopp framstår emellertid såsom otillräckligt. Det har nämligen för
Gihl varit förenat med stora svårigheter att bedriva sin verksamhet vid
högskolan jämsides med full tjänstgöring i utrikesdepartementet. Särskilt
har denna hans dubbla tjänstgöring icke lämnat så mycken tid övrig för
vetenskaplig forskning, som vore önskvärt. Det vore därför tacknämligt,
om han årligen kunde erhålla ledighet under viss tid från nämnda tjänst.
Avdelningen har också inhämtat, att vissa utsikter förefinnas att sådan
ledighet skall kunna beviljas. För den inkomstminskning han därigenom skulle
komma att vidkännas, borde skäligen någon ersättning beredas honom. Då
tjänstledighetens omfattning torde böra bliva föremål för ytterligare utredning,
anser avdelningen sig för närvarande ej kunna framställa något förslag i detta
avseende. Med hänsyn till behovet av vetenskaplig forskning inom folkrätten
framstår det för avdelningen såsom ett givet önskemål, att Sihls ledighet får
så stor omfattning, soln sig göra låter. Till ledning för bedömandet av storleken
av det arvode Gihl borde tillerkännas för sitt arbete vid högskolan
anser sig avdelningen kunna erinra örn, att docentstipendium vid avdelningen
för närvarande utgår med 10 050 kronor inklusive dyrtidstillägg.
Universitetskanslern, som funnit styrelsens framställning synnerligen beaktansvärd,
har anfört följande.
Visserligen har staten endast i undantagsfall beviljat anslag till högskolan
\ för dess ordinära verksamhet. Den principiella frågan om regelbundet statsunderstöd
till högskolan, framförd i en av högskolans styrelse den 20 juni
1939 gjord underdånig framställning, över vilken jag den 31 augusti 1939
avgivit yttrande, har icke varit föremål för ställningstagande från statsmakternas
sida. Men ett anslag av tillfällig karaktär för möjliggörande av viss
undervisning eller forskning synes icke föregripa den nämnda principfrågan.
Sedan några ar tillbaka har ett anslag beviljats av riksdagen för undervisning
i meteorologi vid högskolan. Ett bifall till den nu gjorda framställningen
skulle icke i högre grad än sistnämnda anslag föregripa statsmakternas ställningstagande
i den allmänna frågan om förhållandet mellan staten och högskolan.
'' Det arvode, som hittills från privata medel utgått till Gihl för hans
undervisning och examination vid högskolan, utgör 5 000 kronor. Såsom
framgår av den rätts- och statsvetenskapliga avdelningens skrivelse, torde
detta belopp icke vara tillräckligt med hänsyn till att Gihl skäligen
bör beredas tillfälle att taga tjänstledighet under viss tid från sin befattning i
utrikesdepartementet. Vid tjänstledighet för här ifrågavarande ändamål lärer
3
Kungl. May.ts proposition nr 221±.
Gihl bli förpliktad avstå hela den honom i utrikesdepartementet tillkommande
avlöningen, utgörande 1 340 kronor i månaden. Jag utgår från att Gihl behöver
tjänstledighet under en hel termin eller större delen av en termin för
verksamheten vid högskolan. Det erforderliga anslaget torde böra täcka förlorade
löneinkomster och därutöver medgiva utbetalande av ett arvode, såsom
varit fallet beträffande anslaget för undervisning i meteorologi.
I anslutning till vad sålunda anförts har kanslern hemställt, att ett anslagsbelopp
av förslagsvis 8 000 kronor måtte beviljas Stockholms högskola för nu
ifrågavarande ändamål.
Statslcontoret har avstyrkt bifall till framställningen och till stöd därför anfört
i huvudsak följande.
I anledning av gjorda framställningar har statskontoret tidigare haft anledning
ingå på frågan örn ett allmänt understödjande med statsmedel av
verksamheten vid högskolan. Ämbetsverket tillåter sig hänvisa till sina utlåtanden
den 2 december 1939 och den 17 december 1941. Endast i ett hänseende
hava dessa framställningar lett till resultat, nämligen i fråga om undervisningen
i meteorologi vid högskolan, för vilket ändamål sedan budgetåret
1942/43 ett anslag å 8 000 kronor varit uppfört i riksstaten. Speciella skäl
motiverade emellertid detta statsbidrag, nämligen främst flygvapnets behov
av väderleksassistenter (jfr propositionen 1944: 179). Staten hade därvid ett
omedelbart intresse att samordna specialundervisningen i meteorologi vid statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt med undervisningen vid högskolan.
Såvitt statskontoret kan finna har staten icke något mera påtagligt intresse
av att undervisningen i folkrätt vid högskolan handhaves av särskild lärare,
detta så mycket mindre som utredningen i ärendet synes giva vid handen, att
vid universitetet i Uppsala undervisningen i folkrätt och internationell rätt
alltjämt utan särskild olägenhet kan och bör samordnas med undervisningen
i förvaltningsrätt och statsriitt samt i civilrätt. Ett bifall till den föreliggande
framställningen skulle därför innebära ett principiellt ståndpunktstagande
till frågan om statens understödjande av verksamheten vid högskolan.
Statskontoret kan emellertid icke förorda, att frågan örn statsbidrag till de
icke statliga högskolorna upptages till övervägande i sådan ordning. Skulle |
sådana understöd anses ofrånkomliga, bör enligt ämbetsverkets mening hela j
spörsmålet med alla dess konsekvenser upptagas till omprövning i ett sam-j
manhang.
I detta sammanhang torde böra erinras om att i vårt land icke finnes någon
särskild lärostol i vare sig folkrätt eller internationell privaträtt eller i båda
dessa ämnen förenade i »internationell rätt». Folkrätten ingår vid alla tre
juridiska fakulteterna i den professur, som därjämte omfattar ämnena statsrätt
och förvaltningsrätt.
På förslag av Kungl. Maj:t beslöt emellertid 1938 års riksdag (skrivelse
nr 417), att vid Uppsala universitet skulle från och med den 1 juli 1940 eller
elen senare tidpunkt, som kunde varda bestämd, inrättas en professur i internationell
rätt (folkrätt och internationell privaträtt). I 1940 års åttonde
huvudtitel bringades emellertid till riksdagens kännedom, att det större akademiska
konsistoriet i Uppsala icke ansett sig brira ifrågasätta något anslag
4
Kungl. Maj:ts proposition nr .
Departe
mentschefen.
för nämnda professur för budgetåret 1940/41 och att universitetskanslern icke
funnit det möjligt att i då rådande läge göra någon framställning i ämnet. Departementschefen
anslöt sig till denna ståndpunkt och utgick ifrån att åtgärder
för tillsättning av nämnda professur tills vidare icke skulle vidtagas. Riksdagen
delade denna departementschefens uppfattning. Anslag till professuren
har icke heller senare upptagits i budgeten. Universitetskanslern har i sitt
utlåtande över den nu föreliggande framställningen förklarat, att han icke
funnit sig böra för närvarande upptaga frågan om ett återupplivande av 1938
års riksdags beslut.
Ehum den internationella rätten representerar ett betydelsefullt område
av rättsvetenskapen, intager densamma likväl, såsom i det föregående påpekats,
alltjämt en relativt undanskymd ställning vid våra akademiska lärosäten.
Jag är på det klara med att åtgärder böra vidtagas för ernående av
bättre förhållanden i detta avseende.
Föreliggande fråga är emellertid av mera begränsad räckvidd och gäller
närmast, vilka åtgärder som lämpligen kunna vidtagas för att även i fortsättningen
ekonomiskt säkerställa den undervisning i folkrätt, som sedan snart
sex år tillbaka meddelats vid Stockholms högskola av docenten T. Gihl i
egenskap av biträdande lärare. Som förut nämnts är icke det anslag om
5 000 kronor av privata medel, som hittills utgått för Gihls undervisning och
biträde vid examination, att vidare påräkna från och med nästa budgetår.
Såväl stats- och rättsvetenskapliga avdelningen och högskolans styrelse som
universitetskanslern äro ense örn att ett fortsättande av Gihls verksamhet
skulle vara synnerligen betydelsefullt. Det har därför ifrågasatts, att statsbidrag
skulle utgå för nämnda ändamål. Med hänsyn till att Gihl, som tillika
innehar anställning med full tjänstgöring i utrikesdepartementet, synts böra
erhålla möjlighet till ledighet under viss tid från nämnda tjänst för att i
större utsträckning än hittills varit möjligt ägna sig åt vetenskaplig forskning,
har kanslern funnit ett belopp av förslagsvis 8 000 kronor erforderligt för
täckande av förlorade löneförmåner under sådan tjänstledighet och skäligt
arvode för verksamheten vid högskolan.
Vad i ärendet anförts har övertygat mig om skäligheten av att staten,
då de hittills utgående donationsmedlen icke längre komma att stå till förfogande,
träder hjälpande emellan för att möjliggöra, att Gihls gagnande verk
samhet fortsättes. Jag är beredd att såtillvida tillstyrka kanslerns förslag, a
jag förordar, att för ändamålet ett anslag av 6 500 kronor ställes till högskol
styrelsens förfogande för budgetåret 1945/46.
Till den av statskontoret berörda frågan om ett allmänt understödjan
med statsmedel av verksamheten vid Stockholms högskola är jag icke bere
att i förevarande sammanhang taga ställning. Jag erinrar, att från och
budgetåret 1942/43 statsanslag årligen beviljats till undervisningen i meteo
logi vid högskolan. Vid anmälan av detta ärende anförde dåvarande de
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 224-
tementschefen (propositionen 1942: 99), att den föreslagna åtgärden vore av
tillfällig natur och därför icke kunde tillmätas någon prejudicierande betydelse
för bedömande av nyssnämnda principfråga. Enligt min uppfattning
skulle ett bifall till nu föreliggande framställning icke i högre grad än nyssnämnda
anslagsfråga vara ägnat att föregripa statsmakternas ställningstagande
till nämnda principfråga : j
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att såsom Bidrag till undervisning i folkrätt vid Stockholms
högskola för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 6 500.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Inga Bäcklin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angånde anslag för budgetåret 1945/46 till undervisning i folkrätt vid Stockholms högskola. s. 1 i texten