Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av ett radiohus i Stockholm

1945-03-09 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:228, Angående uppförande av ett radiohus i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 228.

1

Nr 228.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande av

ett radiohus i Stockholm; given Stockholms slott den

9 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin,

Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och ecklesiastikdepartementen

anmäler chefen för kommunikationsdepartementet,

statsrådet Domö, fråga örn uppförande av ett radiohus i Stockholm och

anför därvid följande.

Tanken på ett radiohus i Stockholm framfördes redan år 1931. Nämnda år

utarbetades inom aktiebolaget Radiotjänst ett förslag till byggnad. Förslaget

kom dock icke till utförande, enär Radiotjänst ansåg sig icke kunna överblicka

rundradions utveckling och behov i tillräcklig utsträckning för att

binda sig för en egen byggnad.

Under de följande åren lät Radiotjänst undersöka och bearbeta de akustiska

frågorna av därför särskilt avdelad personal, varefter byggnadsfrågan upptogs

lill ny behandling. Man utgick därvid från de rika erfarenheter, som

efter år 1931 vunnits genom omfattande undersökningsarbete såväl i Sverige

som i utlandet.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 228.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

I samråd med byggnadsstyrelsen uppdrog Radiotjänst år 1938 åt arkitekterna

B. E. P. Romare och K. G. A. Scherman att på grundval av skisser till

byggnadsprogram, som utarbetats inom Radiotjänst, uppgöra förslag till ett

radiohus i Stockholm. Under åren därefter ha byggnadsplanerna bearbetats

och kontinuerligt hållits å jour med utvecklingen å området inom Sverige

och i utlandet.

I detta läge befann sig frågan, då 1943 års rundradioutredning1 tillsattes.

Enligt de för utredningsuppdraget meddelade direktiven hade rundradioutredningen

att till närmare prövning upptaga frågan örn ett radiohus i Stockholm.

I skrivelse den 7 februari 1945 har utredningen framlagt förslag i ämnet.

Vid förslagets utarbetande har utredningen biträtts av ekonomichefen hos

Radiotjänst, radiokommissarien E. H. Mattsson samt arkitekterna Romare

och Scherman. Därjämte har utredningen samrått med byggnadsstyrelsen och

djurgårdskommissionen.

Över rundradioutredningens förslag ha utlåtanden avgivits av djurgårdskommissionen

den 14 februari 1945, riksmarskalksämbetet den 16 februari

1945, arméns fortifikationsförvaltning den 20 februari 1945, styrelsen för

aktiebolaget Radiotjänst den 21 februari 1945, telegrafstyrelsen den 23 februari

1945 och byggnadsstyrelsen den 1 mars 1945.

Behovet av ökade utrymmen för Radiotjänst.

Efter att hava erinrat, att Radiotjänst, som år 1925 vid verksamhetens

början provisoriskt erhöll lokal genom telegrafverkets försorg, år 1928 inflyttat

i Fastighetsbolaget Hufvudstadens nybyggnad Kungsgatan 8, där lokaler

vid husets uppförande särskilt inretts för ändamålet, anför rundradioutredningen

följande.

Behovet av ökade utrymmen har vuxit med rörelsens omfattning. För närvarande

disponerar Radiotjänst i Fastighetsbolaget Hufvudstadens fastigheter

Kungsgatan 6, 8 och 10 samt Brunnsgatan 5, 7 och 9 sammanlagt cirka

3 500 m2. Dessutom användas för vissa radioutsändningar konserthusets stora

och lilla sal samt musikaliska akademiens konsertsal med en sammanlagd

golvyta, inklusive erforderliga tekniska utrymmen men exklusive kommunikationsutrymmen,

av cirka 2 000 m2. Lokalerna i musikaliska akademien

disponeras, förutom av akademien, helt av Radiotjänst, medan de i konserthuset

delas med övriga mera permanenta eller tillfälliga hyresgäster. Dessutom

förhyr Radiotjänst garage, arkiv m. m. på olika platser i staden omfattande

cirka 500 m2. Sammanlagt disponerar Radiotjänst för närvarande

cirka 6 000 m2 och 35 000 m3.

Behovet av större utrymmen har i första hand föranletts av att programtiden

ökat. Sålunda uppgick riksprogramtiden år 1925 till 1 200 timmar.

Under år 1945 beräknas den komma att uppgå till något över 4 000 timmar.

År 1936 tillkommo kortvågsprogrammen för bland andra svenskar i utlandet

med en sändningstid, som år 1944 uppgick till omkring 1 000 timmar.

1 Ledamöter av utredningen äro talmannen A. V. Sävström, tillika ordförande, t. f. kansli
rådet

i kommunikationsdepartementet O. A. Berger, verkställande direktören i aktiebolaget

Radiotjänst Y. Hugo, chefredaktören fru Eva Hökerberg, rektorn vid lantmannaskolan i Grimslöv

J. Johansson, redaktören E. H. Linder och generaldirektören H. K. A. Sterky.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

3

Utrymmesbehovet måste emellertid bedömas även mot bakgrunden av planerade

utvidgningar i programhänseende. Hänsyn måste sålunda tagas dels

till den längre sändningstid, som beträffande det nuvarande programmet är

under successivt införande, dels ock till de krav, som motses i samband med

införandet av flera samtidiga program samt vid vidgad kortvågssändning.

Jämsides med denna redan inträffade och planerade kvantitativa stegring

av själva utsändningstiden lia fordringarna på programmens innehåll, konstnärliga

utformning samt akustiska och tekniska kvalitet ökat. Innehållet har

blivit fylligare, nya programinslag ha tillkommit och antalet programpunkter

samt antalet uppträdande per tidsenhet stigit, vilket allt medfört ökat utrymmesbehov.

Den konstnärliga utformningen har dragit med sig ett i hög grad

ökat repetitionsarbete med dess krav på tillgång till lämpliga studioutrymmen

och därtill hörande tekniska lokaler. Ett mera fulländat akustiskt och

tekniskt återgivande har nödvändiggjort bland annat dels speciella studios

för olika slag av program, dels ock en allmän och avsevärd ökning av studiolokalemas

volym och för programkontrollen erforderliga utrymmen.

De stegrade kvalitativa fordringarna föranleda en långt gående differentiering

av studioutrymmena med hänsyn till de olika programinslagens innehåll

och besättning. Därjämte måste hänsyn tagas till att närvaron av publik

utgör en påtaglig stimulans för medverkande i radioprogrammen. Med hänsyn

härtill söker man redan nu att vid orkesterkonserter låta ett visst antal

åhörare avlyssna programmet i studion, exempelvis militär ur Stockholms

garnison samt elever i stadens läroverk, folk- och fortsättningsskolor. Vidare

är att märka att vissa lättare underhållningsprogram och kabareter i många

fall äro så upplagda, att de vid genomförandet kräva den färg och akustiska

kuliss, som närvaron av publik skänker. I flertalet ledande rundradioländer

är publik allmänt förekommande vid radioframföranden.

De av Radiotjänst nu disponerade kontors- och studioutrymmena äro icke

endast otillräckliga utan även i de flesta hänseenden otidsenliga. Studiolokalernas

fördelning på ett flertal platser ute i staden medför påtagliga olägenheter.

Örn alltså förhållandena redan nu äro allt annat än tillfredsställande,

måste situationen bli ohållbar, då det gäller att tillgodose det behov avökade

utrymmen, för vilket i det föregående redogjorts.

Rundradioutredningen framhåller, att det för utredningen står klart, att

uppförandet av ett radiohus i Stockholm är den enda möjliga lösningen av

Radiotjänsts lokalbehov.

Såväl styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst som telegrafstyrelsen instämma

i rundradioutredningens uttalande. Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst

anför därjämte följande.

Såsom utredningen framhåller äro de av Radiotjänst nu disponerade lokalerna

såväl otillräckliga som otidsenliga. Svårigheterna göra sig allt starkare påminta

och redan med rörelsens nuvarande omfattning är lokalfrågan leir företagets

ledning ett problem, som i olika avseenden försvårar arbetet och äventyrar

ett gott resultat. Detta gäller såväl beträffande kontor som studios och utrymmen

för den tekniska tjänsten. T fråga örn kontoret har möjligheten övervägts

att förhyra lokaler i andra fastigheter. En dylik uppdelning av företagets

tjänstemän på ett flertal platser i staden är emellertid ur organisationsoch

arbet ssynpunkt otillfredsställande, då ett rundradioföretag för det förberedande

programarbetets smidiga gång är mycket beroende av en intim

kontakt mellan tjänstemännen. Trots de betänkligheter, som styrelsen hyser

mot alt delar av kontoren förflyttas, skulle dock denna utväg för länge sedan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

ha tillgripits, därest icke de av kristiden betingade onormala förhållandena

på hyresmarknaden utgjort hinder härför.

Den fördelning av studiolokalerna på olika platser, som redan skett genom

förhyrning i musikaliska akademien och konserthuset har varit lättare att

genomföra på grund av karaktären hos den del av rundradioarbetet, som

omfattar repetition och utsändning. Dock förorsakar även denna uppdelning

svårigheter. Sålunda ökas behovet av i rundradiohänseende konstnärligt och

tekniskt förfaren personal. Friheten i programarbetet beskäres och den

teknisk-akustiska kvaliteten kan icke alltid hållas på önskvärd nivå, då

företaget icke självt bestämmer över disposition och inredning av dessa förhyrda

konsertstudios. Trots att samarbetet med musikaliska akademien och

konsertföreningen är gott uppstå ofta kollisioner mellan deras egna konsertoch

repetitionsdagar, radions samt övriga hyresgästers. De tre institutionerna

driva visserligen samtliga musikverksamhet men vid akademien och konsertföreningen

omfattar verksamheten uteslutande musik och arbetet är konsekvent

planerat efter års- eller säsongplaner. För radion utgör musikverksamheten

endast en del av rörelsen och den är underkastad det för radioprogrammet

allmänna kravet på rörlighet och aktuell anpassning, varför den

i allmänhet måste planläggas på kortare sikt.

Lokaler avsedda för förstärkar- och inspelningsapparatur, verkstäder och

laboratorier äro nu i många avseenden sådana, att tjänsten i hög grad försvåras.

Bristen på möjligheter till utvidgningar gör sig här särskilt gällande,

likaså frånvaron av lokaler, där programmen genom avlyssning av inspelningar

från repetitioner kunna underkastas en i olika hänseenden grundligare

prövning före utsändningen.

Styrelsen har i det föregående behandlat lokalfrågan endast ur synpunkter

anslutande till programmets nuvarande omfattning. Med de ökade kvalitativa

krav, som ständigt anmäla sig, och med den kvantitativa utökning, som

längre sändningstid, vidgad kortvågsverksamhet och flera samtidiga program

innebära, utgör lokalfrågan ett reellt hinder för utvecklingen.

Samarbete med musikaliska akademien beträffande konsertlokalerna

i radiohuset.

Vid de överläggningar, som rundradioutredningen haft med byggnadsstyrelsen

rörande radiohusets förläggning, har från styrelsens sida ifrågasatts,

huruvida icke samarbete mellan musikaliska akademien och Radiotjänst

skulle kunna äga rum beträffande utnyttjandet av radiohusets större konsertlokaler.

Rundradioutredningen har låtit närmare undersöka möjligheterna härutinnan

och därvid kommit till den slutsatsen, att ett sådant samarbete är förenat

med svårigheter men att det likväl skulle kunna ske. Därvid förutsättes

dock, att samarbetet planeras rationellt under ömsesidigt hänsynstagande

till respektive institutioners speciella arbetssätt med därav betingade

krav.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst finner med de erfarenheter, som Radiotjänst

nu har i förevarande avseende, att fördelarna av ett samarbete

kunna diskuteras. Dock vill styrelsen icke motsätta sig, att de större konsertlokalerna

i radiohuset i viss omfattning få disponeras även av akademien.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

5

En förutsättning för att ett samarbete skall kunna etableras är dock att akademien

för sin verksamhet icke uteslutande är beroende av en viss konsertlokal

i radiohuset. En annan förutsättning är att i akademiens byggnadsprogram

angivna utrymmen för orkesterrepetitionssal och operaskola ökas

till cirka 2 500 respektive 400 kubikmeter samt att orkesterrepetitionssalen

utrustas med orgel, så att de till elevkonserterna och operauppvisningarna

hörande repetitionerna icke alltid skola behöva förläggas till radiohuset.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att i programmet för nybyggnad för musikaliska

akademien, vilken byggnadsfråga för närvarande är under utredning inom

styrelsen, från akademiens sida begäras konsertsalar av ungefär samma storleksordning,

som föreslås i radiohuset. Styrelsen finner det kunna starkt ifrågasättas,

om icke åtminstone någon av nämnda, mycket utrymmeskrävande och

kostsamma salar kunna anordnas för gemensamt bruk av Radiotjänst och akademien

under förutsättning att dessa båda institutioners byggnader förläggas

i närheten av varandra. Styrelsen anför vidare, att styrelsen för rundradioutredningen

framhållit ett sådant sambruk av konsertsalarna såsom önskvärt

men att mot detta anförts att vissa organisatoriska svårigheter skulle

uppstå vid uppgörande av tidsschema m. m. Styrelsen anser emellertid, att

allvarliga ansträngningar böra göras för att lösa dessa svårigheter i avsikt att

hålla byggnadskostnaderna för de nämnda båda institutionerna nere. Huruvida

konsertsalarna skola anslutas till radiohuset eller akademibyggnaden

synes vara en lämplighetsfråga, som bland annat sammanhänger med tidpunkterna

för de olika byggnadsföretagens genomförande.

Förslag till tomt för radioliuset.

Vid valet av tomt för radiohuset har rundradioutredningen utgått från

det ulrymmesbehov, för vilket i det föregående redogjorts. Därnäst har utredningen

måst uppställa det kravet, att tomten till sin beskaffenhet är sådan,

att den ger möjlighet till ytterligare utvidgning. Man måste nämligen, framhåller

utredningen, med hänsyn till den snabbhet, som utmärker utvecklingen

å rundradioväsendets område, räkna med att nya behov icke endast

kunna utan med all säkerhet komma att uppstå. Utredningen anför därefter

följande.

En annan viktig omständighet, som måste beaktas vid valet av tomt, är

sättet för byggnadens utformning. Vid alla senare byggnader för rundradio

utomlands lia studiolokalerna förlagts i markplanet. Därigenom undvikas de

av ljudisoleringskraven betingade synnerligen omfattande och fördyrande

bvggnadskonstruktioner, som vid högbyggnadssystem äro ofrånkomliga. Administrations-

och kontorslokaler kunna däremot förläggas i höghus.

Hänsyn måste vidare tagas till att Radiotjänst i mycket stor omfattning

använder konstnärliga krafter, vilka jämsides med sin verksamhet vid radion

äro sysselsatta vid bland annat teatrar och musiklokaler i stadens centrala

delar. En ur sistnämnda synpunkt lämplig placering av radiohuset återverkar

å såväl programkostnaderna som möjligheterna att kunna disponera

för olika uppgifter bäst lämpade medverkande.

Rundradioutredningen räknar med att tomten bör lia en areal, som vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

möjlighet till gott utnyttjande av marken uppgår till minst 20 000 m2. Därutöver

måste markutrymme reserveras för framtida tillbyggnad av den planerade

anläggningen samt för eventuell byggnad för television.

Såsom förut framhållits har rundradioutredningen rådgjort med byggnadsstyrelsen

örn lämplig plats för radiohuset å något av staten disponerat

markutrymme. Även djurgårdskommissionen har tillfrågats. Sedan byggnadsstyrelsen

med biträde av arkitekterna Romare och Scherman undersökt

åtskilliga markområden i Stockholm, har styrelsen i skrivelse till rundradioutredningen

förklarat, att det syntes styrelsen lämpligast att förlägga

radiohuset i nu nämnd ordning till det nuvarande kasernområdet vid Marieberg,

Konradsbergsområdet intill Drottningholmsvägen eller kvarteren Artilleristen

och Fyrverkaren vid Valhallavägen. Beträffande dessa tomtområden

anför rundradioutredningen följande.

Tomtplatsen å Marieberg är belägen inom fälttelegrafkårens förutvarande

område. Grundförhållandena äro goda. Trafikförbindelserna äro sämre än

beträffande övriga föreslagna områden. Tomtplatsens form och inklämda

läge mellan två bergpartier och två huvudgator medför svårigheter att på ett

organiskt sätt kunna tillgodose erforderliga framtida tillbyggnader. Genom

att helt borttaga bergpartiet söder om nuvarande kaserngården skulle visserligen

erforderlig frihet i dispositionshänseende och trygghet för framtida utbyggnadsbehov

kunna ernås. Sprängningskostnaderna beräknas dock bliva

så avsevärda, att en sådan lösning icke synes tillrådlig. En annan olägenhet

är, att skilda meningar synas vara rådande beträffande Mariebergsområdets

allmänna utformning, varför tidpunkten för stadsplanens fastställande icke

kan förutsägas.

Tomtplatsen å Konradsberg omfattar det område, som nu upptages av

psykiatriska sjukhusets norra del, samt området norr därom vid Drottningholmsvägen.

Grundförhållandena äro goda. Trafikförhållandena kunna, efter

det den planerade tunnelbanan tillkommit, betecknas såsom relativt gynnsamma.

Den föreslagna tomten är emellertid för liten, enär den icke medger

framtida tillbyggnader. För att mark inom området skall kunna reserveras

för tillbyggnader erfordras ett avsevärt ingrepp i de parkytor och det parksammanhang,

som bildar grundmotivet i en av byggnadsstyrelsen för rundradioutredningen

företedd skiss avseende ändrad stadsplan för Konradsbergsområdet.

Härtill kommer att den tid, som kräves för stadsplaneändringen,

måste befaras bliva mycket lång. Enligt vad utredningen inhämtat av

medicinalstyrelsen, torde vidare psykiatriska sjukhuset icke kunna nedläggas

inom avsevärd tid. Slutligen föreligga svårigheter ur planerings- och

grupperingssynpunkt bland annat på grund av den kuperade terrängen.

Beträffande området vid Valhallavägen inom kvarteren Artilleristen och

Fyrverkaren äro grundförhållandena i allmänhet goda. Ur trafiksynpunkt

är tomten lämplig. Därest kvarteren Artilleristen och Fyrverkaren jämte del

av kvarteret Regementet och viss gatumark, allt i den omfattning som å

bilagda situationsplan angives. kunna få disponeras för radiohusets nuvarande

och framtida behov, är denna tomt i alla avseenden val lämpad för

sitt ändamål.

Rundradioutredningen anser för sin del, att området vid Valhallavägen

bör anvisas för radiohuset, varjämte den på östra sidan av Sibyllegatan belägna

tomten inom kvarteret Konstapeln tills vidare bör reserveras för ra
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 228.

7

dioändamål, bland annat för att möta de krav televisionens införande kan

komma att medföra. Det förslag till radiohus, som utredningen framlagt, är

utarbetat med tanke på en förläggning å området vid Valhallavägen.

Såväl djurgdrdskommissionen som riksmarskalksämbetet tillstyrka den

föreslagna förläggningen. Kommissionen framhåller därvid, att området vid

Valhallavägen omfattar cirka 32 000 m2 och ingår i den år 1931 fastställda

stadsplanen för Ladugårdsgärde. Värdet av tomten kan med utgångspunkt

från 1935 års tomtpriser beräknas till 7 700 000 kronor, sedan avdrag verkställts

för rivningskostnadema för nu befintliga byggnader. För områdets

disposition förutsättes ändring av gällande stadsplan och i samband därmed

överenskommelse med Stockholms stad angående återlämnande till kronan

av överlåten tomtmark.

Även arméns fortifikationsförvaltning tillstyrker förslaget. Ämbetsverket

upplyser, att de för Svea artilleriregemente planerade byggnaderna å Järvafältel

beräknas kunna tagas i bruk vid årsskiftet 1946/47 samt tillägger, att

ämbetsverket förutsätter, att full ersättning för den ianspråktagna markens

värde tillgodoföres de av statskontoret förvaltade försäljningsmedlen för

tomter å Ladugårdsgärde, av vilka medel kostnaderna för de till Stockholms

garnison hörande förbandens utflyttning till Järvafältet bestridas.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst har i sitt utlåtande understrukit, att

den föreslagna tomten har ett sådant läge, att medverkande utan alltför stora

svårigheter kunna förflytta sig mellan radiohuset och sina övriga arbetsplatser

såsom teatrar och konsertlokaler i stadens centrum. Av stor betydelse

är, att möjligheter till utvidgningar finnas. Detta bör särskilt beaktas med

kännedom om erfarenheterna från utlandet, där bristen på utrymme på

många ställen förorsakat onödiga kostnader både genom från början för

snävi tillmätta byggnader och genom för små tomtområden.

Liknande synpunkter ha framförts av telegrafstyrelsen, som med hänsyn

till framtida utvidgningsmöjligheter finner någon annan förläggning än till

Valhallavägen överhuvud taget icke kunna ifrågakomma.

Byggnadsstyrelsen slutligen framhåller, att åtgärder för stadsplaneändringens

genomförande icke böra vidtagas, förrän byggnadsplanerna närmare utformats,

så att önskemålen beträffande tomtens storlek och form kunna

med större säkerhet överblickas.

Förslag till radiohus A tomtområdet vid Valhallavägen.

Vid förslagets utarbetande ha rundradioutredningen och dess medarbetare

tagit del av ritningar samt införskaffat närmare informationer rörande

de mera moderna av utländska anläggningar för rundradioändamål. På

samma gång utredningen försökt att uppskatta lokalbehovet så riktigt som

möjligt har utredningen eftersträvat sådana dispositioner, att framtida utvidgningar

skola bliva möjliga utan att komplexets användning försvåras

och dess från början skapade arkitektur fördärvas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Lokalerna i det föreslagna komplexet omfatta kontorslokaler, studiolokaler,

lokaler för teknisk drift, arkiv, garage, bombskyddad reservanläggning,

allmänna skyddsrum m. m. Rörande dessa lokaler anför rundradioutredningen

följande.

Kontorshuset. Radiotjänst har för närvarande ett i alla avseenden för litet

kontorsutrymme örn cirka 2 500 m2. Kontoren i det föreslagna radiohuset

omfatta 5 500 m2. Detta utrymme har beräknats med tanke på verksamhetens

behov .så långt rundradioutredningen nu kunnat överblicka detsamma.

Studiolokaler. Såsom av skisserna framgår ha olika studiolokaler med

tillhörande utrymmen sammanförts till enheter. Dessa s. k. block åtskiljas

av kommunikationsleder. En sådan disposition medger — inom ramen för

vad tomten tillåter — utvidgningar utan att den ändamålsenliga planlösningen

förryckes och arbetsmöjligheterna därmed försvåras. Förändringar

inom ett block kunna också ske utan att driften i närgränsande enheter

störes.

Studiolokalerna ha huvudsakligen förlagts i markplanet. Utöver vad förut

anförts vinnes härigenom den fördelen, att det dagliga arbetet underlättas.

Placeringen i ett och samma plan bidrager i hög grad till lokalernas i tidsoch

transporthänseende rationella utnyttjande. Goda transportmöjligheter

äro av stor betydelse, och i syfte att underlätta dem ha vid studioblockens

ena kortsida placerats lokaler, där ankommande materiel kan lastas direkt

från fordon in i rekvisitarum, varifrån transportkorridorer leda till de olika

studioutrymmena.

Radioprogrammet kräver vid utsändning lokaler av mycket skiftande storleksordning

för att varje inslag skall med hänsyn till art och innehåll

kunna givas en lämplig teknisk-akustisk utformning. Den minskning i omväxling,

som frånvaron av det visuella momentet medför, måste delvis kompenseras

genom variation av programmets akustiska ram. På grund härav

erfordras lokaler, som med lätthet kunna anpassas efter programmets olika

betingelser. För musikinslag användas därför nu studios från 12 000 ned

till 400 m3 och för teater utrymmen varierande mellan 700 och 75 m3. I

stort sett äro studiolokalerna i den planerade byggnaden av samma storlek

som de nu disponerade.

I förslaget upptagna musikstudios variera mellan 12 000 och 450 m3; de

mindre av dessa beräknas dock användas även för teater. Storleken av

dessa studios framgår av följande sammanställning, i vilken måtten angivits

i avrundade tal:

Volym

Golvyta

Höjd

m3

m-

m

Studio

1.....

... 12 000

900

13

5>

2.....

... 6 000

550

11

3.....

... 3 500

400

9

(försedd

med läktare)

>

4.....

... 1500

220

7

>

* ■»

2>

5.....

9<i0

150

6

o.....

600

110

5-5

7.....

450

80

5-5

Såsom förut angivits är publik önskvärd vid framförandet av vissa program.

Till detta förhållande har tagits hänsyn vid planerandet av studios

1, 2, 3 och 4, vilka äro avsedda för ett antal åhörare av 1 000 respektive

500, 200 och 100 personer. I anslutning till dessa lokaler erfordras reservutgångar,

foajéer, kapprum, toaletter m. m.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Förslaget upptager talstudios för teater och liknande ändamål enligt föl

jande sammanställning, i vilken måtten jämväl angivits i avrundade tal:

Volym

Golvyta

Höjd

m3

ma

in

Studio

8 .........

......... 310

70

45

»

9 .........

......... 2i)0

50

4-0

»

10 ..........

......... 150

40

o*6

v>

11..........

......... 130

35

3-6

2»

12..........

........ 130

35

3-6

»

13..........

........ 130

35

3’6

14..........

......... 130

35

3-6 (döddämpad)

15..........

......... ilo

30

3-6

Vidare upptager förslaget b er ätt ar studios och andra mindre talstudios för

föredrag, reportage m. m. Sålunda planeras 5 studios för berättare å cirka

5 m2 vardera. De särskilt för föredrag, reportage och uppläsningar planerade

utrymmena omfatta 6 enheter, var och en bestående av 1 talstudio å

cirka 20 m2, 1 kontrollrum å cirka 10 m2 och 1 rum för grammofon- och

magnetofonuppspelning å 15 m2. För. inspelning av kortare programinslag

avses 2 enheter, vardera omfattande 1 talstudio å 25 m2, 1 kontrollrum å

12 m2, 1 förstärkarrum å 10 m2 och 1 inspelningsrum å 15 m2.

Antalet effektstudios har upptagits till 4, därav 2 å cirka 20 m2 och 2 å

cirka 30 m2, de sistnämnda försedda med vattenbassänger.

För grammofon- och magnetofonuppspelning planeras, förutom här förut

omnämnda 6 rum för detta ändamål, ytterligare 7 rum å cirka 15 m2 vardera

samt för grammofonuppspelning och hallåtjänst 3 rum å cirka 10 nr

vardera.

Vidare finnas ekorum till ett antal av 4, därav 3 å 30 m" och 1 ekogång

cirka 100 m lång.

För avlyssning samt teknisk-akustisk övervakning av program och repetitioner

upptagas 8 kontrollrum med förstärkarrum. Kontrollrummen omfatta

cirka 25 m2 och förstärkarrummen cirka 10 m2. Dessa rum äro avsedda

för samtliga musikstudios, talstudios för teater och liknande ändamål, berättarstudios,

effektstudios, det förut särskilt omnämnda 7 rummen för

grammofon- och magnetofonuppspelning, samt ekorummen.

Till de sålunda specificerade lokalerna äro fogade diverse utrymmen, vilka

utrymmen omfatta expedition för vakthavande tjänstemän ävensom andra

expeditionsutrymmen, lyssnarrum, rum för kollationeringar och studiecirklar,

effektarkiv, kapprum, uppehållsrum för medverkande, övningsrum, instrumentrum

för 200 musikinstrument, orgelrum m. m.

Till jämförelse mellan antalet studios och kontrollrum i den planerade

byggnaden och antalet liknande utrymmen, som nu disponeras av Radiotjänst,

meddelas följande sammanställning:

Lokalens art Planeras Disponeras nu

Musikstudios ....................................

Talstudios för teater och liknande..................

Berältarstudios och andra mindre talsludios för föredrag,

reportage m. m...........................

Effektstudios ....................................

Rum för grammofon- och magnetofonuppspelning ....

Ekorum ........................................

Kontrollrum ....................................

1 Omfattar 2 egna lokaler, musikaliska akademiens stora sal, konserthusets stora sal och

konserthusets lilla sal.

51

4

13

4

16

4

16

2

1

5

3

8

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Av sammanställningen framgår, att det särskilt är antalet berättarstudios

och andra mindre talstudios för föredrag, reportage m. m. samt antalet

rum för grammofon- och magnetofonuppspelning, som ökat i det planerade

radiohuset, ökningen påverkar icke radiohusets totalvolym. Utredningen har

emellertid ansett, att dessa var för sig relativt små utrymmen böra redan

nu planeras med hänsyn till de behov, som följa av utvidgad kortvågsverksamhet

och införandet av flera samtidiga program.

En jämförelse mellan sammanlagd yta respektive volym för å ena sidan

det föreslagna radiohusets studiolokaler och kontrollrum och å andra sidan

nuvarande utrymmen av dessa kategorier ger cirka 4 800 m2 och cirka

32 000 m3 mot nu cirka 2 500 nr och cirka 24 000 m3.

Tekniska centralen. För den tekniska centralen lia följande lokaler, vilka

även inkludera erforderliga personalutrymmen, förråd m. m., upptagits:

Förstärkarcentralen .................... 1 100 nr

Inspelningscentralen .................... t 300 m2

Laboratorie- och verkstadslokaler ........ 1 300 nr

Sammanlagd yta 3 700 nr.

Lokaler av denna kategori äro för närvarande sämst tillgodosedda. Av

utrymmesskäl måste nu sådana förhållanden på förstärkar- och inspelningscentralerna

tolereras, att den dagliga driften och utrustningens rationella

skötsel äventyras. Laboratorie- och mätlokaler, vilka äro nödvändiga för en

verksamhet av så expansiv och utvecklingsrik art som rundradion, saknas i

egentlig mening. Verkstadsutrymmena äro mycket otidsenliga och i den mån

de finnas äro de sammanblandade med förrådsutrymmen och arbetslokaler

för själva programutsändningen.

Arkiv. Arkiven för noter, grammofonskivor, pjäsmanuskript och dokument

upptaga i förslaget en golvyta av 1 600 m2.

En direkt och riktig jämförelse mellan de planerade och de nuvarande

lokalernas yta kan svårligen göras, enär grammofonskiveskåp för närvarande

finnas uppställda på allehanda ställen i korridorer och kontorsrum. Aven

notarkivet har i brist på utrymme måst uppdelas. Som jämförelse kan dock

nämnas, att antalet hyllmeter för noter nu är 350 och att det planerade

utrymmet ger plats för 1 000 hyllmeter. Antalet hyllmeter för grammofonarkivet

är nu 400 och det planerade 1 500. Både not- och grammofonarkiven

innehålla materiel stadd i stark tillväxt. Det kan förutses, att denna tillväxt

kommer att ske i än hastigare tempo, då världsläget åter medger internationellt

utbyte av musikverk och grammofonskivor.

Garage. Garageutrymmen för bolagets reportage- och transportbilar med

tillhörande reparationsverkstad ha planerats i en undervåning och omfatta

1 300 m2.

Bombskyddad reservanläggning ni. ni. En bombskyddad anläggning nedsprängd

i berg bär planerats omfattande cirka 3 700 m3. Den är avsedd för

(,n efter krigsmässiga förhållanden anpassad programverksamhet och består

av sändaravdelning örn cirka 600 nr och 2 000 m3 — omfattande musikstudio,

tal- och grammofonstudios, kontroll-, inspelnings- och sändarrum

samt utrymmen för reservkraft — personal- och arkivutrymmen örn cirka

500 nr och 1 700 m3. Större delen av sistnämnda utrymmen skall i fredstid

nyttjas såsom akustiskt laboratorium.

Förutom den i berg nedsprängda anläggningen förutses i anslutning till

kontorsbyggnaden och den tekniska byggnaden normalskyddsrum omfattande

cirka 700 m2 och 1 700 m3.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 228-

Diverse lokaler. Lunchrum och kaffebar erfordras för personal och medverkande.

I allt beräknas att cirka 300 personer behöva betjänas dagligen.

Nämnda utrymmen äro placerade så, att bekväma förbindelser erhållas med

såväl kontorshuset som studiolokalerna.

I byggnaden finnas även inrymda olika förrådsrum, uppehållsrum för

barn (barnkrubba), sjukrum, bostad för Övervaktmästare och övermaskinist,

omklädningsrum för städerskor och vaktmästare, utrymmen för luftkonditioneringsaggregat

m. m.

Den närmare utformningen av byggnaden framgår av de skisser, som bifogats

rundradioutredningens förslag och som komma att tillställas riksdagens

vederbörande utskott. Vid detta protokoll torde få lögås en av arkitekterna

Romare och Scherman utarbetad kortfattad beskrivning av radiohuset.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst bär i sitt utlåtande hänvisat till att

byggnaden planlagts med iakttagande av kravet pa att inom ramen för rimliga

kostnader erhålla en byggnad väl anpassad till företagets speciella struktur

och arbetssätt. Det oaktat komma givetvis, framhåller styrelsen, smärre

ändringar i dispositionen av utrymmena enligt nu föreliggande ritningar att

ske i anslutning till de ytterligare erfarenheter, som stå att vinna i olika

hänseenden.

Telegrafstyrelsen har icke ingått på någon detaljgranskning av förslaget,

då styrelsen förutsatt att detta är att betrakta som ett utkast, avsett att undergå

överarbetning, innan den huvudsakliga anvisningen av medel sker.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande anfört följande.

Man torde böra utgå från att radioverksamheten kommer att med den utveckling

på olika hithörande områden, som efter allt att döma förestår,

underkastas förändringar, som ej nu kunna närmare överblickas. Med anledning

härav måste det bestämt påfordras, att radiohuset sa planlägges, att

örn- och tillbyggnader kunna vidtagas för de olika avdelningarna var för

sig, utan att driftsrubbningar behöva uppstå. Härför kräves i första hand,

att tomten så bebygges, att lämpligt beläget reservutrymme på densamma

erhålles samt att de lokaler, som avses för olika avdelningar, förläggas sa,

att förändringar eller tillbyggnader kunna vidtagas beträffande var och en

särskild, utan att allvarligare störning för andra avdelningar uppkomma.

Dessa önskemål synas visserligen i princip ha beaktats vid utformningen

av nu ifrågavarande förslag, men byggnadsstyrelsen finner detta spörsmål

så betydelsefullt, att frågan bör ägnas ytterligare uppmärksamhet vid det fortsatta

ritningsarbetet.

Aktiebolaget Radiotjänsts verksamhet är uppdelad pa ett flertal avdelningar.

Såvitt styrelsen kunnat finna, är förslaget utarbetat med hänsyn till

att dessa avdelningars lokaler skola ligga i ett lämpligt förhållande till varandra.

Det utrymmesbehov, som skäligen bör anses föreligga för de särskilda

avdelningarna, måste givetvis prövas ingående i avsikt att tillse, att byggnadskostnaderna

icke springa upp till större belopp, än som är oundgängligen

nödvändigt. Sådan ingående behovsgranskning bar byggnadsstyrelsen

ej kunnat medhinna på den till buds stående tiden. Det bar dock förefallit

styrelsen, som örn vissa inskränkningar skulle vara möjliga utan att därmed

ändamålsenligheten och hänsyn till behövlig utrymmesreserv åsidosättas.

Kontorsutry minena synas sålunda vara väl rikligt tilltagna både beträffande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

rumsenheternas antal och storlek. I vad mån någon reducering av den tekniska

avdelningens lokaler kan genomföras, synes böra bliva föremål för

särskild och ingående granskning i samråd med sakkunniga. Därvid torde

givetvis bland annat frågan örn det antal program, som från Radiotjänst äro

avsedda att utsändas, komma att starkt inverka.

Styrelsen har funnit det av rundradioutredningen framlagda förslaget

vara ägnat att läggas till grund för fortsatt utredning och utarbetande av ett

slutligt byggnadsförslag. Det synes lämpligen böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen

att i samråd nied Radiotjänst och telegrafstyrelsen samt de sakkunniga

i övrigt, som finnas böra anlitas, verkställa denna utredning och låta

upprätta erforderliga ritningar för frågans slutliga bedömande.

Kostnadsberäkningar.

I avseende å kostnaderna för radiohuset har rundradioutredningen låtit

verkställa detaljerade beräkningar. Jag tillåter mig att härutinnan hänvisa

till handlingarna i ärendet.

De egentliga byggnadskostnadema uppgå till 14 600 000 kronor på sätt

tramgår av följande sammandrag av beräkningarna.

Kronor.

Kontorsbyggnaden ....................................... 2 900 000

Tekniska centralen........................................ 3 144 750

Blocklängan ............................................ 2 025 750

Rekvisitautrymmen till blocken ............................ 204 600

Mindre konsertsalen ...................................... 737 200

Stora konsertsalen ....................................... 1 383 550

Foajéer, garderober, toaletter och övriga biutrymmen till konsertsalarna

.............................................. 908 400

1 berg insprängt skyddsrum med sändaravdelning ............ 412 000

Fast inredning i restaurangens ekonomiutrymmen............ 100 000

Pannskorsten ........................................... 25 000

Konstnärlig utsmyckning .................................. 300 000

Uthändiga arbeten ........................................ 281 000

Akustisk inredning....................................... 982 900

Diverse installationer .................................. 255 000

Ospecificerade och oförutsedda arbeten...................... 939 850

Summa kronor 14 600 000.

Rundradioutredningen har i sina kostnadsberäkningar icke medtagit tomtkostnaden.

Såsom förut framhållits, har djurgårdskommissionen uppskattat

värdet av tomten till 7 700 000 kronor.

För rivning av Svea artilleriregementes byggnader å det föreslagna tomtområdet

beräknar rundradioutredningen ett belopp av 500 000 kronor, därvid

utredningen utgått från en rivningskostnad av 3 kronor per m3.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

13

Vidare uppskattar rundradioutredningen kostnaderna för anskaffning av

teknisk utrustning för Radiotjänsts och telegrafverkets verksamhet i radiohuset

till 3 900 000 kronor enligt följande sammanställning.

Kronor.

Kontorslokaler ............................................ 18 000

Studiolokaler ............................................ 1 341 700

Tekniska centralen ........................................ 1 712 100

Skiv- och bandarkiv ...................................... 42 000

Garage .................................................. 41500

Skyddsrum .......................................... 141075

Diverse lokaler ........................................... 13 600

Lokaltelefon, trådradiosändare, distributionsnät för elektrisk kraft,

kabeldragning m. m..................................... 791 000

Utrustning för orglar i konsertsalarna ...................... 400 000

Oförutsedda utgifter ...................................... 254 000

Summa 4 754 975

Avgår: värdet av befintlig materiel .......................... 854 975

Summa kronor 3 900 000.

Enligt rundradioutredningens mening böra byggnadskostnaderna lämpligen

bestridas genom anslag för kapitalinvestering i antingen statens allmänna

fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond, eller telegrafverkets fond. Vare

sig den ena eller den andra fonden väljes, böra sedvanliga ränte- och amorteringskostnader

utgå av radiolicensmedel. Å Radiotjänst bör ankomma att

svara för det underhåll av byggnaden, som är förknippat med programverksamheten

och den därtill anknutna tekniska tjänsten, under det att den

fondförvaltande myndigheten bör ombesörja byggnadens yttre underhåll.

Kostnaderna för teknisk utrustning, inventarier och möbler anser utredningen

liksom hittills böra bestridas av radiolicensmedel. En häremot svarande

utökning av Radiotjänsts årliga tilldelning av licensmedel bör alltså

sike. Enligt utredningens mening bör utrustningen icke anskaffas på en gång.

Såväl möjligheten av prisfall som eventuellt nya landvinningar å teknikens

område tala för en uppdelning av anskaffningen av ifrågavarande utrustning

på flera år.

Telegrafstyrelsen har i fråga örn byggnadens ställning i förvaltningshänseende

samt i fråga om anläggningskostnadernas finansiering framhållit, att

allt talar för att byggnaden bör förvaltas av telegrafstyrelsen och kostnaderna

bestridas genom kapitalinvestering i telegrafverkets fond, i den mån icke

vissa kostnader i enlighet med rundradioutredningens förslag böra bestridas

direkt av radiolicensmedel.

Byggnadsstyrelsen har funnit de till 14 600 000 kronor uppskattade byggnadskostnaderna

i och för sig riktigt beräknade men ansett deni böra godtagas

endast såsom en ungefärlig uppgift rörande blivande byggnadskostna
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

der. En detaljerad beräkning anser styrelsen böra framläggas senare, då det

slutliga förslaget upprättats.

Beträffande byggnadens finansiering och dess framtida förvaltning finner

.styrelsen uppenbart, att en det allmänna i verkligheten tillhörig byggnad av

den art och storlek, varom här är fråga, bör ställas under dess inseende.

Därvid kan enligt styrelsen lämpligen samma förvaltningsform tänkas komma

till användning, som tillämpas beträffande de kungl, teatrarna, med

vilka radiohuset förvaltningsmässigt och i ekonomiskt hänseende torde komma

att utvisa vissa likheter. I så fall skulle yttre underhåll omhänderhavas

av byggnadsstyrelsen, medan det inre underhållet skulle åvila Radiotjänst.

Departementschefen.

Den svenska rundradions programverksamhet är helt anförtrodd åt aktiebolaget

Radiotjänst. I Stockholm är verksamheten sedan år 1928 förlagd till

förhyrda lokaler vid Kungsgatan, varjämte för musikutsändningar disponeras

såväl stora och lilla salen i konserthuset som musikaliska akademiens

konsertsal.

Av den lämnade redogörelsen framgår, alf utrymmena vid Kungsgatan äro

utnyttjade till bristningsgränsen. Några möjligheter att genom förhyrning tillgodose

det trängande behovet av ökade utrymmen finnas för närvarande icke.

Aven örn utsikterna härutinnan skulle förändras, har programverksamheten

likväl nått en sådan omfattning och de tekniska kraven på lokaliteternas utformning

så skärpts, att lösningen av den länge förberedda frågan örn uppförande

av en egen byggnad för Radiotjänst icke bör vidare uppskjutas.

Liksom de i ärendet hörda myndigheterna anser jag, alt det av rundradioutredningen

utarbetade förslaget bör läggas till grund för byggnadsfrågans

vidare behandling. I första hand gäller det därvid att träffa ett avgörande

beträffande förläggningen av radiohuset.

Rundradioutredningens förslag är utarbetat med tanke på det område vid

Valhallavägen, som nu disponeras av Svea artilleriregemente. Några erinringar

mot att detta område upplåtes för ändamålet ha under ärendets

remissbehandling icke framförts. Även jag tillstyrker denna förläggning,

vilken ur skilda synpunkter framstår såsom lämplig. Såsom djurgårdskommissionen

och byggnadsstyrelsen framhållit, erfordras för tomtens ändamålsenliga

utnyttjande viss ändring av gällande stadsplan för området. Förhandlingar

härom böra upptagas med Stockholms stad.

Rundradioutredningens förslag till radiohus har närmast karaktären av en

i princip upplagd skiss till lösning av byggnadsfrågan. Förslaget synes mig

väl planlagt och ur arkitektonisk synpunkt förtjänstfullt. Vid dess utarbetande

har utredningen kunnat tillgodogöra sig resultaten av de förarbeten,

som verkställts inom Radiotjänst, ävensom den erfarenhet, som vunnits från

liknande anläggningar utomlands. Den snabbhet, varmed utredningsarbetet

måst bedrivas efter det tanken på radiohusets förläggning till tomten vid

Valhallavägen tagit fastare form, har självfallet icke möjliggjort för utred
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 228.

15

ningen alt framlägga ett i detalj genomarbetat förslag. En vidare bearbetning

av frågan om byggnadskomplexets utformning är därför erforderlig

och har även av rundradioutredningen förutsatts. Denna fortsatta utredning

synes lämpligen böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen i samråd med telegrafstyrelsen

och Radiotjänst. Detaljplaneringen bör så bedrivas, att byggnadsarbetena

kunna igångsättas, så snart utflyttningen av Svea artilleriregemente

till Järvafältet verkställts.

Vid de fortsatta övervägandena bör eftersträvas att utan åsidosättande av

berättigade krav i möjligaste mån begränsa byggnadskostnaderna. Såväl utrymmenas

storlek som material och teknisk standard böra underkastas prövning.

Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas åt kontorslokalerna. Liksom

rundradioutredningen utgår jag från att konsertsalarna så planeras, att

de kunna utnyttjas gemensamt av Radiotjänst och musikaliska akademien.

Även om akademiens blivande nybyggnad icke skulle förläggas i närheten

av radiohuset böra enligt min mening radiohusets konsertsalar kunna disponeras

av bägge institutionerna.

Kostnaderna för radiohuset böra på sätt hittills skett med övriga av statsmedel

bekostade anläggningar för rundradiorörelsen bestridas genom investering

i telegrafverkets fond. Anledning synes mig knappast förefinnas att nu

närmare ingå på frågan örn det förvaltningsmässiga handhavandet av byggnadens

underhåll. .Tåg anser mig endast böra framhålla, att vissa skäl tala för

att det inre underhåll av byggnaderna, som är förknippat med programverksamheten

och den därtill direkt knutna tekniska tjänsten, anförtros åt Radiotjänst.

Arméns f or ti fi k a t i on s f ö rva lini n g har i sitt utlåtande förutsatt, att full ersättning

för den ianspråklagna markens värde skulle tillgodoföras de av statskontoret

förvaltade försäljningsmedlen för tomter å Ladugårdsgärde. Enligt

min mening bör tomten överföras för redovisning från försvarets fastighetsfond

till telegrafverkets fond utan att någon medelsanvisning för ändamålet

äger rum men med en sådan justering av värdet, att tomten å telegrafverkets

fond kommer att upptagas med det affärsmässiga tomtvärdet, vilket givetvis

bör vara förräntningsunderlag. Någon fondering i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag skulle alltså icke komma till stånd. Å Kungl.

Majit torde få ankomma att meddela beslut örn den av mig ifrågasatta överflyttningen

mellan försvarets fastighetsfond och telegrafverkets fond.

Enligt vad jag i det föregående anfört skulle statsmakterna nu icke fatta

ståndpunkt till det föreliggande byggnadsprojektets närmare utformning.

Olika med förslaget sammanhängande detaljfrågor skulle sålunda liksom

den närmare granskningen av kostnadsberäkningarna uppskjutas till nästa

års riksdag. Viktigast är, alt avgörande nu träffas rörande radiohusets förläggning.

Det för nästa budgetår för fortsalt detaljutformning av byggnadsförslaget

erforderliga medelsbehovet har av rundradioutredningen uppskattats till

500 000 kronor. Häremot är från min sida icke något all erinra. Av anslaget

böra även täckas de kostnader, som hittills föranletts av utredningsarbetet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Vid anmälan av frågor om anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1945/46

uttalade jag, att det vöre min avsikt att söka inom en relativt nära framtid

bringa till avgörande en av rundradioutredningen väckt fråga om anläggande

av två kortvågssändare. Jag anser mig i detta sammanhang böra meddela, att

jag med hänsyn till de betydande kostnaderna för genomförande av det härutinnan

framlagda förslaget icke anser mig kunna nu förorda framställning

i ämnet till riksdagen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Uppfdrande av ett radiohus i Stockholm under Statens

affärsverksfonder, Telegrafverket, för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av.......... kronor 500 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

17

Bilaga.

Kortfattad beskrivning av radiohuset.

Utarbetad i januari 19A5 av arkitekterna SAR Romare och Scherman.

Allmän orientering.

Såsom av situationsplanen närmare framgår omfattar tomtplatsen huvudsakligen

kvarteren Artilleristen och Fyrverkaren ävensom del av kvarteret

Regementet vid Valhallavägen i Stockholm. Förslaget har upprättats i anslutning

till av Radiotjänst utarbetade programskisser och »P. M. rörande

lokalbehov m. m.» av den 17 dec. 1944 med iakttagande av de ändringar,

som under hand anvisats av Radiotjänst.

Byggnaden, som med hänsyn till sin funktion uppdelas i flera — sinsemellan

genom erforderliga förbindelseleder sammanlänkade — byggnadskroppar,

föreslås förlagd inom områdets södra del med sina byggnadslängor

grupperade kring en mot Valhallavägen helt öppen monumentalt utformad

förgård.

Längorna omsluta två inre gårdar, en större benämnd inre gården och

en mindre benämnd blomgården.

A. Kontorsbyggnaden.1

Längst åt öster begränsas komplexet av en i nordsydlig riktning orienterad

länga, kontorsbyggnaden.

Denna byggnad innehåller sju våningar, en souterrängvåning och källarvåning.

I utrymmena från bottenvåningen och uppåt finnas huvudsakligen

kontors- och arkivlokaler. I bottenvåningen har även en restaurant förlagts,

som lätt kan anslutas till en sommartid på förgården ordnad uteservering. I

souterrängvåningen im-ymmas bl. a. restaurantkök samt omklädningsrum för

städ- och vaktpersonal. Källarvåningen upptages till största delen av panncentral

avsedd för komplexet i dess helhet.

Kommunikationerna i vertikalled i denna byggnad föl-medlas av en huvudtrappa

med tvenne större hissar samt Iva reservtrappor och en mindre

hiss.

B. Tekniska byggnaden.

Närmast väster örn kontorshuset ligger den s. k. tekniska byggnaden, omfattande

fyra våningar, souterrängvåning och källarvåning. Byggnaden omsluter

bygelformigt inre gården och inrymmer från bottenplanet och uppåt

entréhall, mindre studiolokaler, studiocentral och övervakningsrum, tekniska

centraler, laboratorier och verkstadslokaler. I souterrängvåningen, som sträcker

sig under hela inre gården, ligger garage med inkörning från byggnadens

nordsida. Souterrängvåningen innehåller även vissa verkstäder samt demonstrationsrum.

Källarvåningen upptager normalskyddsrum. Vaningama

inom byggnaden kommunicera genom tvenne trapphus, en varu- och en

mindre personhiss.

1 Bokstavsbeteckningarna ansluta sig till föreliggande skissritningar.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. t sami. Nr 228.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Den ovannämnda entréhallen betjänar kontorsbyggnaden, tekniska byggnaden

och flertalet studiolokaler. I direkt anslutning till densamma finnas

bl. a. vaktmästarcentral, den förut nämnda studiocentralen, rum för studiecirklar

samt kaffebar. Entréhallen sträcker sig ut på förgården i en låg byggnadskropp

av en vånings höjd innehållande huvudentré, kapprum, toaletter

för besökande samt väntplatser.

CDEF. Blocklängan.

Väster om tekniska byggnaden och skild från denna av blomgården ligga

studiolokaler, sammanförda till fyra byggnadsblock. Dessa block, bestående

av rum med skiftande takhöjder, ha lagts under ett gemensamt yttertak. Befintligt

vindsutrymme utnyttjas för ekorum, luftkonditioneringsaggregat, ledningsdragning

m. m. Mellan förgården och blocken ligger det galleri, som utgör

kommunikationsled för tjänstemän, medverkande och andra besökande.

I galleriet finnas repetitions- och väntrum, vilka som risaliter skjuta ut i förgården.

Genom dörrar har galleriet förbindelse med trädgårdsanläggningen,

där uppträdande under pauser och väntetider kunna hämta rekreation. Utmed

blockens motsatta sida sträcker sig en transportkorridor med direkt anslutning

till bl. a. uppacknings- och rekvisitautrymmen. Galleriet och transportkorridoren

förbindas medelst tvärkorridorer utefter blockens långsidor.

GH. Konsertsalar.

Väster om blocklängan och i förbindelse med dess kommunikationssystem

ligga de två största konsertlokalerna — studio 1 och 2 — med tillhörande foajéer

och kapprum. I en med dessa konsertlokaler sammanbyggd flygel om

två våningar finnas bl. a. kontrollrum, talstudios samt övnings- och uppehållsrum

för musiker. Under denna flygel ligga bergskyddsrum i vilka sändaravdelning,

vissa arkiv och akustiskt laboratorium inrymmas. Det senare

avses att vid krigsfara apteras såsom personalskyddsrum.

Foajéer och kapprum för åhörare i studio 1, 2 och 3 ha sammanförts i en

gemensam hall med direkt entré från Valhallavägen. Salarna äro orienterade

med sin längdaxel i öst—västlig riktning. Den största salen är förlagd längst

söderut vid Valhallavägen och bildar fond i förgårdens huvudaxel, varigenom

den giver anläggningen en samlad och fast arkitektonisk avslutning.

Den mot söder vettande förgården med dess trädgårdsanläggning och spegeldamm

samt den föreslagna konstnärliga utsmyckningen understryker anläggningens

helhetsverkan och torde tillsammans med de relativt fristående

byggnadskuberna åstadkomma ett samspel av öppen och välkomnande karaktär.

Material och arbete.

A. Kontorsbyggnaden.

Grund av betong, socklar av natursten. Stomme av tegel. Fasader av rött

fasadtegel. Bjälklag och trappor av betong. Balkong och räcken av konstsmide.

^ Fönster, Åtvidabergs eller liknande. Yttertak med asfalttäckning ev.

plåt på trätakstolar. Golv i korridorer och tjänsterum av parkett eller linoleum.

Trappor och trapplaner i kalksten.

B. Tekniska byggnaden.

I tillämpliga delar lika A. Ljudisolering och akustisk behandling av väggar,

golv och tak i vissa utrymmen. Altanens golv av skiffer i asfalt. Inre gården

planterad. Entréhallens golv samt trappor och trapplaner av kalksten. Luftkonditioneringsanläggning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

19

CDEF. Blocklångan.

Yttertak av siporex eller strängbetong på takstolar av svetsad stålplåt

burna av fria betongpelare. Ytterväggar av rött fasadtegel i mönstermurning.

Studioväggar m. m. av tegel på separata betonggrunder. Studiogolv av parkett

på från väggarna fria betongplattor, s. k. flytande golv. Ekorum av betong

på ljudisolerande underlag. I allmänhet högvärdigt ljudisolerande konstruktioner

för väggar, golv och tak. Trappor av betong eller ek. Luftkonditioneringsaggregat

upphängda i takkonstruktionen. Korridorer med friliggande,

ljudabsorberande tak av siporexblock med undertak av trä, golv av linoleum.

Galleri på betonggrund, fasadbeklädnad i natursten, yttertak täckt av asfalt,

golv av kalksten, fönster i järn, räcken av konstsmide.

GH. Konsertsalar.

Grund av betong med sockel av natursten. Stomme av tegel och järn.

Yttertak av plåt. Fasader muras av rött fasadtegel i mönstermurning. Salarnas

väggar och tak utföras i ädelträ. Ljudskärm av betong med ingjutna plattor.

Golv av parkett. Innerfönster i studios monteras i panelen. Luftkonditioneringsanläggning.

Foajéer. Grund av betong. Stomme av lättegel. Utvändig beklädnad av

natursten. Invändiga golv och socklar av kalksten. Väggar och tak stuckputsade.

Fönster i järn. Inredning av ädelträ.

Småutrymmen. I tillämpliga delar lika motsvarande utrymmen under A,

B och C.

Bergskyddsrum med sändaranläggning m. m. I tillämpliga delar lika motsvarande

utrymmen i B—E.

Gårdar. Plattsättning med natursten. Damm med botten av natursten i

mönster. Planteringar, blomkvarter och bänkar av gedigen standard.

Konstnärlig utsmyckning.

över huvudentrén en stenrelief, förslagsvis »Svenska folkets radio». Över

förgårdens fond en polykrom relief i glaserad klinker, förslagsvis »Musiken».

I foajén vid studio 1 en muralmålning ev. textil å fondväggen.

Allmänna anmärkningar.

a) Den akustiska behandlingen av studiolokalerna avses utförd enligt vid

Radiotjänst utarbetade specifikationer över lämpliga materiel och konstruktioner.

b) Sådana anordningar planeras, att elektriska ledningar inom byggnaden

lätt kunna framdragas och ändras.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av ett radiohus i Stockholm. s. 31 i texten
  2. SU 1945:200 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av ett radiohus i Stockholm. s. 1 i texten