Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1945/46 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

1945-03-02 · 71 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 71 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:232, Angående anslag för budgetåret 1945/46 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

1

Nr 232.

Kungl. Miaj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1945/46 till avlöningar vid de allmänna

läroverken m. m.; given Stockholms slott den 2

mars 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,

Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför härefter

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén.

Under åttonde huvudtiteln, punkterna 120 och 147, har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1945/46

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 30 440 000

kronor;

dels ock till Psykologisk-pedagogiska institutet ett reservationsanslag av

15 500 kronor.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla

desamma.

Bihang till riksdagens protokoll 19!f5. 1 sami. Nr 232.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr %3%.

I. Organisatoriska förändringar.

1. Upprättande av statligt gymnasium i Sollefteå.

Sedan krigsutbrottet år 1939 ha i landsorten fyra nya statliga gymnasier

tillkommit, nämligen genom beslut av 1942 års riksdag gymnasierna i

Boden och Hässleholm och genom beslut av 1944 års riksdag gymnasierna

i Ludvika och Örnsköldsvik. Emellertid föreligga framställningar örn inrättande

av statliga gymnasier även på andra platser, nämligen i Arvika, Avesta,

Karlshamn, Nässjö, Sollefteå, Söderhamn, Tranås, Åmål och Ängelholm. Med

anledning av ett av 1939 års lagtima riksdag därom uttalat önskemål

tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet den 17 juni 1939 statssekreteraren

Börje Knös såsom sakkunnig för att utreda frågan angående

utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen. Den sakkunnige överlämnade

den 30 april 1940 betänkande och förslag i ämnet. Den sakkunnige

förklarade sig ha utgått från de förutsättningar, som förelågo vid början av

och under hösten 1939, och uttalade, att utredningen byggde på ett på

normala förhållanden baserat läge i såväl statsekonomiskt som andra hänseenden.

Ehuru den sakkunnige med hänsyn till befolkningskvoten per gymnasium

och klassavdelning å gymnasiestadiet i Västernorrlands län icke fann länet

i förevarande hänseende intaga någon särskilt missgynnad ställning i jämförelse

med andra län, ansåg han likväl tillkomsten av ytterligare ett högre

allmänt läroverk i Västernorrlands län väl motiverad. För att utröna den

lämpligaste förläggningsorten för ett ytterligare läroverk anställde den sakkunnige

en jämförelse mellan de båda städer, som närmast kunde komma

i fråga, nämligen Sollefteå och Örnsköldsvik. Efter ingående överväganden

fann den sakkunnige Örnsköldsvik böra, örn ock med en viss tvekan, tillerkännas

företräde.

Av den sakkunniges utredning och av eljest tillgängliga uppgifter inhämtas

följande fakta angående Sollefteå stads storlek, lärjungeområdets

omfattning, lärjungeantalet m. m.:

En enskild samskola i Sollefteå blev 1920 ombildad till kommunal mellanskola,

vilken i sin tur i samband med den stora skolreformen år 1927 omorganiserades

till samrealskola. Under åren 1919—1928 fanns dessutom ett

tvåårigt kommunalt gymnasium i staden.

Stadens folkmängd, som ännu den 1 januari 1943 utgjorde 3 479 personer,

uppgår nu till följd av inkorporering av Sollefteå landskommun till

mellan 7 000 och 8 000 personer. Skolans lärjungeområde omfattar Boteå,

Sollefteå och Ångermanlands västra domsagas tingslag, Fors och Ragunda

socknar samt delar av Håsjö och Hällesjö socknar i Jämtlands län ävensom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Mårds -proposition nr 288.

Dorotea socken i Västerbottens län. Detta område inneslöt den 1 januari

1940 en befolkning av inemot 75 000 personer. Räknar man i likhet med

skolöverstyrelsen för ett eventuellt gymnasieområde jämväl med södra och

västra delarna av Ångermanlands norra tingslag samt Åsele socken och

en del av Vilhelmina socken i Västerbottens län, stiger nyss angivna siffra

till inemot 130 000 personer.

Lärjungeantalet i samrealskolan stegrades från 219 höstterminen 1935

till 294 höstterminen 1939 och utgjorde höstterminen 1944 267. Skolan hör

till de större fristående realskolorna i landet. Antalet lärjungar från landsbygden

utgjorde år 1940 omkring 40 procent av totala lärjungeantalet.

Underlaget för ett eventuellt gymnasium kommer i främsta rummet att

utgöras av Sollefteå samrealskola, kommunala mellanskoloma i Vilhelmina

och Åsele samt högre folkskolorna i Ytterlännäs och Hoting. Delvis kan

även räknas med samrealskolorna i Bräcke och i Gudmundrå.

Samrealskolans i Sollefteå lokaler äro icke tillräckliga även för ett gymnasium.

Ett nybygge torde därför vara nödvändigt, om samrealskolan skall

utbyggas till högre allmänt läroverk. Provisoriska lokaler kunna ordnas

under byggnadstiden.

Till Sollefteå äro förlagda ett stort antal offentliga inrättningar, militära

etablissement, sjukhus, domsagokanslier m. m. och det kan enligt den sakkunniges

uppfattning med fog göras gällande, att det allmänna har att

med hänsyn härtill sörja för tillkomsten av en utbildningsanstalt utöver

det mått en realskola erbjuder. Avstånden per järnväg till närmaste gymnasier

äro betydande, till Örnsköldsvik 120 km, till Härnösand 102 km,

till Östersund 215 km och till Umeå 255 km.

Med anledning av att sedermera förnyade framställningar gjorts örn upprättande

av statliga gymnasier i Arvika, Ludvika, Sollefteå och Örnsköldsvik

fann skolöverstyrelsen i utlåtande den 30 januari 1943 över nämnda

framställningar starka skäl tala för upprättande av statliga gymnasier

både i Sollefteå och Örnsköldsvik. Överstyrelsen anförde vidare:

I fråga om Sollefteå gäller visserligen, att antalet lärjungar i samrealskolan

icke uppvisar den utvecklingstendens, vilken på senare år i så hög

grad utmärkt samrealskolan i Örnsköldsvik. Men den hör dock till de största

i landet och överträffar realskolorna vid 20 av de 61 högre allmänna läroverken.

Stadens betydelse som centrum för en betydande del av länet har på

senare tid icke minskats. Ett ökat antal statstjänstemän på orten understryker

ytterligare behovet av ett gymnasium. Särskilt förtjänar framhållas,

att den nya försvarsordningen medför och kommer att medföra en

utökning av antalet militära befattningshavare av olika grader. Därför

synes man för upprättande av ett gymnasium i Sollefteå kunna anföra

liknande skäl som för ett år sedan anfördes för upprättande av ett gymnasium

i Boden. Västernorrlands län hör till de mindre gynnade länen och intar

enligt en av överstyrelsen upprättad tabell1 den 19 platsen. Den sakkunnige

ansåg, att länet icke intoge någon missgynnad ställning, men han

torde på denna punkt ha blivit missledd av de av honom använda järn

förelsekvotema. Man måste också, synes det överstyrelsen, taga hänsyn

1 Beträffande denna hänvisas till sid. 7 i propositionen 1944: 207.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

4 Kungl. Marits ''proposition nr 23%.

till de stora avstånden till närliggande gymnasier och inom länet överhuvud.

Man synes därför kunna ifrågasätta, örn icke länet kunde vara berättigat

erhålla två nya gymnasier. Såsom ovan framgått, kunna synnerligen starka

skäl anföras för gymnasium på vardera orten. Skälen ha också vid olika

tillfällen vägt över än för den ena, än för den andra staden. Då därtill

kommer, att ett gymnasium i Örnsköldsvik icke synes kunna vara av någon

betydelse för Sollefteå och ett gymnasium i Sollefteå icke av någon betydelse

för Örnsköldsvik, synas tillräckliga skäl förefinnas att föreslå gymnasium

på såväl den ena som på den andra orten. Just på grund av förbindelsernas

relativa betydelse synes det ej oberättigat, att de norrländska

länen erhålla förmånligare jämförelsekvoter än övriga län. Vid lika jämförelsekvoter

torde nämligen ett län med större utsträckning kunna sägas

vara det mindre gynnade.

Överstyrelsen är sålunda av den uppfattningen, att det är fullt berättigat

att inrätta statliga gymnasier såväl i Örnsköldsvik som i Sollefteå.

Sollefteå stad har ånyo hemställt om inrättande av ett statligt gymnasium

i staden. Det synes, framhålla stadsfullmäktige, följdriktigt och rättvist

att, sedan gymnasier nu börjat upprättas i Ludvika och Örnsköldsvik, vilka

städer under de gångna åren i angelägenhetsgrad jämställts med Sollefteå,

även denna stad blir tillgodosedd med ett högre allmänt läroverk.

Skolöverstyrelsen har livligt tillstyrkt framställningen under framhållande,

att de skäl, som överstyrelsen tidigare ansett tala för ombildning av

samrealskolan i Sollefteå till högre allmänt läroverk, alltjämt ägde giltighet.

Överstyrelsen ville även framhålla att lärjungeområdet för högre allmänna

läroverket i Örnsköldsvik vore helt skilt från lärjungeområdet för ett eventuellt

högre allmänt läroverk i Sollefteå, ävensom att genom upprättande

av gymnasium i Sollefteå en avlastning från gymnasiet i Härnösand skulle

ernås, vilken möjligen skulle kunna medföra indragning av en parallellavdelning

av det 3-åriga realgymnasiet därstädes och i varje fall skulle vara välkommen

med hänsyn till lokalsvårigheterna vid detta läroverk.

I anslutning till vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen besluta, att samrealskolan i Sollefteå

skall från och med budgetåret 1945/46 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Majit på framställning av skolöverstyrelsen bestämmer, under vissa angivna

förutsättningar successivt ombildas till högre samläroverk med ett 4-årigt

latin- och ett 3-årigt realgymnasium. Kostnaderna för det förordade nya

gymnasiet beräknar skolöverstyrelsen till 15 974 kronor första året och till

100 099 kronor vid fullt utbyggd organisation.

De statsfinansiella förhållandena äro alltjämt sådana, att de mana till

försiktighet vid prövning av förslag om utbyggande av läroverksorganisationen

med nya gymnasier. Därtill kommer att riksdagen vid mer än ett

tillfälle framhållit, att en ansvällning av gymnasieorganisationen i allmänhet

i nuvarande läge borde undvikas. 1943 års riksdag uttalade därjämte

som sin mening, att en ingående översyn borde inom 1940 års skolutredning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts -proposition nr 232.

ägnas frågan om den nuvarande fördelningen av de statliga gymnasierna

mellan olika delar av landet i syfte att ernå en ur olika synpunkter jämn

och rättvis fördelning av desamma, innan förslag i ämnet underställdes

riksdagen. Emellertid biföll sedermera 1944 års riksdag Kungl. Maj:ts förslag

om upprättande av statliga gymnasier såväl i Örnsköldsvik som i

Ludvika, enär bärande skäl blivit anförda för upprättande av båda dessa

gymnasier utan avvaktan på nämnda översyn.

Vägande skäl ha emellertid anförts, vilka föranleda mig att, trots vad nyss

sagts, förorda, att förslag nu förelägges riksdagen angående upprättande av

ett statligt gymnasium i Sollefteå. Jag vill därvid först erinra om sakkunnigförslaget,

vari framhölls, att goda skäl förefunnos för ett utbyggande av samrealskolan

i Sollefteå till ett högre allmänt läroverk, nämligen realskolans

storlek, den höga kommunalskatten, det stora och folkrika gymnasieområdet

med ett betydande elevunderlag samt statens förpliktelser mot de militära

och civila befattningshavarna i staden. Som motskäl angavs främst, att stadens

folkmängd vore förhållandevis ringa och att Västernorrlands län icke

intoge någon särskilt missgynnad ställning i gymnasiehänseende, varför det

blott kunde komma i fråga att tills vidare inrätta ett enda gymnasium i länet,

varvid Örnsköldsvik, ehuru med tvekan, borde tillerkännas företräde. Den

sakkunnige medtog därför icke Sollefteå bland de orter, som i första hand

borde ifrågakomma till erhållande av statliga gymnasier.

De skäl som sålunda anförts mot inrättande av ett statligt gymnasium

i Sollefteå ha bemötts av skolöverstyrelsen, som påpekat, att Västernorrlands

län i själva verket icke intoge en så fördelaktig ställning i fråga örn

statliga gymnasier, som den sakkunnige velat göra gällande. Man kunde

icke bedöma denna fråga enbart med utgångspunkt från de resultat, uträknandet

av vissa jämförelsekvoter gåve, utan man måste också taga

hänsyn till de stora avstånden till närliggande gymnasier och inom länet

överhuvudtaget.

Såsom överstyrelsen framhållit ha de omständigheter, som anförts till

förmån för upprättande av ett gymnasium i Sollefteå, icke minskat i betydelse

genom Örnsköldsviks-gymnasiets tillkomst. Det senare gymnasiets

lärjungeområde inkräktar icke på lärjungeområdet för ett eventuellt gymnasium

i Sollefteå. Härtill kommer, att stadens folkmängd på senare tid

väsentligt ökats. Lärjnngeområdet är stort och folkrikt, och samrealskolan

hör till de större i landet. Elevunderlaget för ett gymnasium är så stort,

att man synes kunna räkna med en tillströmning av minst 30 elever till första

ringen av ett 3-årigt gymnasium eller omkring 40 till första ringen av ett

4-årigt gymnasium.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag, att även andra synpunkter än

blott hänsynen till folkmängden i vederbörande län böra anläggas på frågan

örn inrättande av nya gymnasier. Därvid ligger det beträffande Norrlands
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

länen nära till hands att beakta avståndet till närmaste gymnasiestäder och

inom länet överhuvudtaget. Härigenom skapas möjligheter att jämväl på

detta område i ökad utsträckning tillgodose norrländska intressen och behov.

I detta sammanhang förtjänar vidare nämnas, att i hela mellersta och

nedre Norrlands inland blott finnes ett enda gymnasium, nämligen i Östersund.

Den starkt växande bebyggelsen i dessa delar av vårt land torde med

full rätt kunna tagas till intäkt för anspråk på inrättande av ytterligare en

högre läroanstalt därstädes.

Av det föregående torde framgå, att så vägande skäl tala för inrättande

av ett gymnasium i Sollefteå, att ett dylikt nied det snaraste bör komma

till stånd. Med hänsyn till de föreliggande omständigheterna torde ett upprättande

av ett gymnasium i Sollefteå icke föregripa skolutredningens översyn

av gymnasieorganisationen.

Gymnasiet bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag omfatta en 4-årig

latinlinje och en 3-årig reallinje. Då enligt vad jag under hand inhämtat

lokalfrågan icke torde lägga hinder i vägen därför, bör gymnasiet upprättas

successivt från och med nästa budgetår. Statens kostnader för gymnasiet

ha av skolöverstyrelsen beräknats till omkring 15 000 kronor under det första

budgetåret och cirka 100 000 kronor vid fullt utbyggd organisation.

Dessa beräkningar giva mig icke anledning till erinran. Till kostnadsfrågan

återkommer jag i det följande. För upprättande av gymnasiet böra uppställas

sedvanliga villkor beträffande tillhandahållande av lokaler m. m., varjämte

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag bör fordras, att Sollefteå

stad beviljar ett engångsanslag av minst 5 000 kronor till bestridande av

kostnader för komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av

biblioteket.

2. Utbyte av gymnasielinjer vid vissa läroverk.

Skolöverstyrelsen har hemställt,

dels att en av de befintliga två linjerna av det 3-åriga realgymnasiet vid

ett vart av högre allmänna läroverken i Borås, Falun, Gävle, Halmstad,

högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg, högre allmänna läroverken

i Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Norrköping,

Västerås, Växjö och karolinska högre allmänna läroverket i Örebro

måtte successivt från och med läsåret 1945/46 utbytas mot en 4-årig realgymnasielinje,

varvid ombildningen föreslås böra tillgå sålunda, att en avdelning

av RI4 upprättas läsåret 1945/46 och följande år successivt en avdelning

av RII4—RIV4 och att en avdelning av realskolans avslutningsklass

örn möjligt indrages läsåret 1945/46 och följande år successivt en

avdelning av R I3—R lil3;

dels att en av de befintliga två linjerna av det 4-åriga realgymnasiet vid

katedralskolan i Lund måtte successivt från och med läsåret 1945/46

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

utbytas mot en 3-årig realgymnasielinje, varvid föreslås, att en avdelning

av RI3 upprättas läsåret 1946/47 och följande år successivt en avdelning

av RII3 och RHI3 och att en avdelning av R I4 indrages läsåret 1945/46

och följande år successivt en avdelning av R II4—R IV4;

dels ock att den av de båda befintliga linjerna av det 4-åriga realgymnasiet

vid högre allmänna läroverket i Motala, som för närvarande icke är

fullständig, måtte successivt från och med läsåret 1945/46 utbytas mot

en 3-årig realgymnasielinje, vilket skulle ske sålunda, att en avdelning av

RI3 upprättas läsåret 1945/46 och följande år successivt en avdelning

av R II3 och R lil3 och att en avdelning av R II4 indrages läsåret 1945/46

och följande år en avdelning av RIII4 och RIV4 i den mån mer än en

sådan finnes.

Som förutsättning för de föreslagna ombildningarna bör enligt överstyrelsen

gälla, att vederbörande kommuner åtaga sig att tillhandahålla för

respektive nyinrättade gymnasielinjer erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning och för läroverket i dess helhet bostäder

åt erforderlig vaktmästarpersonak

Överstyrelsen har framhållit, att överstyrelsen i anledning av under senare

år inkomna framställningar från vissa högre allmänna läroverk örn utbyte

av gymnasielinjer varit av den uppfattningen, att de ifrågasatta organisationsändringama

icke borde vidtagas isolerat vid enstaka läroverk utan

i samband med den allmänna översyn av gymnasiets organisation, som inginge

i 1940 års skolutrednings uppgifter. Då emellertid skolutredningens

förslag beträffande gymnasiet ännu icke framlagts och ej heller syntes vara

att emotse under den närmaste tiden, hade överstyrelsen nu ansett sig böra

upptaga frågan i ett större sammanhang och föreslå vissa ändringar i den

gällande gymnasieorganisationen. Det syntes överstyrelsen, som örn de

ifrågasatta mindre genomgripande förändringarna icke på något sätt kunde

anses föregripa de förslag till gymnasiets blivande organisation, som skolutredningen

kunde komma att framlägga.

Beträffande de föreslagna åtgärderna har skolöverstyrelsen närmare anfört

följande.

Borås, Falun, Gävle, Halmstad, gossläroverket i Hälsingborg, Jönköping,

Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Norrköping, Västerås,

Växjö och karolinska läroverket i Örebro. Organisationen med två linjer av

det 3-åriga realgymnasiet vid dessa läroverk har förefunnits under flera å.r

och synes vara stabil. Klassavdelningarna i första ringen äro i allmänhet väl

fyllda. Innevarande läsår understiger sammanlagda antalet lärjungar i båda

avdelningarna i intet fall 42. De lärjungar i nämnda ring, som från läroverkets

egen realskola övergått till gymnasiet, äro tillräckligt många för

att väl besätta en av avdelningarna. I flertalet fall utgöra de mer än halva

det sammanlagda antalet i de båda avdelningarna. Det synes vara sannolikt,

att dessa lärjungar — i varje fall det övervägande flertalet av (lein —

skulle lia övergått till 4-årigt realgymnasium, därest sådant funnits vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 232.

läroverket. En dylik anordning skulle för dessa lärjungar erbjuda avsevärda

fördelar därigenom, att de ett år tidigare än nu är möjligt skulle kunna

inrikta sig pä gymnasiestudiernas mål, studentexamen. Allmänt anses det

4-åriga gymnasiet vara ur pedagogisk synpunkt överlägset det 3-åriga.

Skulle den ena linjen av 3-årigt realgymnasium vid dessa läroverk utbytas

mot en linje av 4-årigt realgymnasium synes samtidigt en avdelning

av realskolans avslutningsklass kunna indragas. Antalet klassavdelningar

påverkas alltså icke av organisationsändringen. På grund av olikhet i timantal

i de olika klasser och ringar, som beröras av omorganisationen, skulle

uppstå en minskning första året av 3 veckotimmars och vid fullt genomförd

organisation 7,5 veckotimmars undervisning i läroämnen. I övningsämnena

torde ingen ändring uppstå. Örn nyssnämnda undervisningstimmar beräknas

uppehållas av timlärare, som genomgått eller äger behörighet att genomgå

provårskurs, skulle vid vart och ett av de nämnda läroverken uppstå en

kostnadsminskning av första året 726 å 801 kronor och vid fullt genomförd

organisation 1 815 ä 2 002 kronor och 50 öre för år. Sammanlagt skulle vid

ifrågavarande läroverk omorganisationen medföra en kostnadsminskning av

första året 10 941 kronor och vid fullt genomförd organisation 25 537 kronor

och 50 öre för år.

Då starka skäl tala för en dylik justering av gymnasieorganisationen vid

dessa läroverk och organisationsändringen är föga genomgripande och medför

en kostnadsminskning för statsverket, får överstyrelsen tillstyrka, att

den genomföres.

Katedralskolan i Lund är ett pro vårsläroverk. Från pro vårsutbildningens

synpunkt vore det av betydelse, om 3-årig reallinje funnes. De mera

allsidiga pedagogiska utbildningsmöjligheter, som förekomsten av såväl

4-årigt som 3-årigt realgymnasium skulle medföra, vore nämligen av

värde för provårsarbetet. Då det 3-åriga realgymnasiet är vanligare vid läroverken

än det 4-åriga, synes det vara angeläget ur lärarutbildningens synpunkt,

att lärarkandidaterna under provåret vinna erfarenhet från denna

skolform, som de i sin fortsatta verksamhet med viss sannolikhet komma

att få beröring med. Överstyrelsen vill erinra om att från och med inne

varande läsår en 3-årig realgymnasielinje i stället för en av de 4-åriga in

rättats vid högre allmänna läroverket i Umeå. För densammas inrättande

åberopades bland annat samma skäl som ovan anförts. En organisationsändring

av liknande slag, ehuru i motsatt riktning, har vidtagits vid högre

allmänna läroverket för gossar i Malmö från och med innevarande läsår,

föranledd av att provårskurs förlagts till läroverket. En av de 3-åriga realgymnasielinjerna

där har ombildats till 4-årig.

Härtill kommer, att katedralskolan i Lund mottager ett stort antal lärjungar

från andra orter. Många målsmän, som sakna möjlighet till gymnasiestudier

för sina barn på hemorten, sända gärna sina barn till en känd

skolstad, som kan erbjuda andra fördelar för studerande ungdom. Med hänsyn

till denna kategori lärjungar vore en 3-årig realgymnasielinje av värde,

då lärjungarna därigenom ofta kunna kvarstanna ett år längre på hemorten.

Överstyrelsen finner därför starka skäl tala för att en 3-årig realgymnasielinje

inrättas vid detta läroverk.

Den 3-åriga realgymnasielinjen bör inrättas samtidigt med att den ena

av de 4-åriga realgymnasielinjerna indrages. Möjligen kan detta ske utan

annan ändring i klassavdelningarnas antal än att 4 klassavdelningar av det

4-åriga realgymnasiet utbytas mot 3 klassavdelningar av det 3-åriga real
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

gymnasiet, vilket skulle medföra en kostnadsminskning vid fullt genomförd

organisation av omkring 6 500 kronor för år. Emellertid kan det tänkas inträffa,

att en ytterligare avdelning av realskolans avslutningsklass behöver

inrättas, varför överstyrelsen försiktigtvis räknar härmed. På grund av olikhet

i timantal i de av organisationsändringen berörda klasserna och ringarna

skulle uppstå en ökning av första året 3 veckotimmars och vid fullt genomförd

organisation 7,5 veckotimmars undervisning. I övningsämnena torde

ingen ändring i timantal uppstå.

Med samma beräkningsgrund, som ovan använts, skulle uppsta en kostnadsökning

av första året 750 kronor och vid fullt genomförd organisation

1 875 kronor för år.

Motala. Vid detta läroverk motiveras en linje av 3-årigt realgymnasium

med att lärjungar från kringliggande samrealskolor, Mjölby och

Skänninge, Askersund och Vadstena, skulle undgå ett års resor (gäller de

båda förstnämnda skolorna) eller ett års inackordering på främmande ort

(gäller de båda sistnämnda skolorna). Det 4-åriga realgymnasiets andra och

tredje ringar äro dubblerade och kommande läsår väntas även högsta ringen

bli delad. Denna för närvarande ofullständiga linje av 4-årigt realgymnasium

skulle då ersättas med en linje av 3-årigt realgymnasium. Överstyrelsen linner

starka skäl tala för denna organisationsförändring. Första aret uppstår

ingen ändring i det erforderliga timantalet i berörda ringar. Vid fullt genomförd

organisation uppstår en ökning av 4,5 veckotimmars undervisning.

Efter samma beräkningsgrunder, som ovan använts, skulle alltså ingen kostnadsändring

uppstå första året och en kostnadsökning av 1 165 kronor 50 öre

vid fullt genomförd organisation.

Sammanlagt skulle alltså de ifrågasatta organisationsändringarna medföra

en kostnadsminskning av under första budgetåret (10 941 — 750 =)

10 191 kronor och vid fullt genomförd organisation (25 537: 50 — 1 875 —

— 1 165: 50 =) 22 497 kronor för år.

De av skolöverstyrelsen föreslagna organisationsändringarna vid vissa

gymnasier synas mig väl motiverade och ägnade att för berörda läroverk

medföra rätt avsevärda pedagogiska fördelar. Det torde få anses vara ett

allmänt intresse, att ökade möjligheter beredas ungdomen att vid övergång

till gymnasiet välja mellan olika linjer. Ett genomförande av förslaget

synes icke komma att föregripa 1940 års skolutrednings blivande

förslag rörande läroverksorganisationen. Som utredningen själv i under

hand inhämtat yttrande framhållit, torde nämligen ett genomförande

av en eventuellt ny organisation kräva lång tid, och det vore förvisso icke

tillfredsställande, om man av hänsyn till det pågående utredningsarbetet

skulle anse sig förhindrad att vidtaga de förbättringar inom den nuvarande

organisationens ram, som utan genomgripande åtgärder kunna genomföras.

Jag tillstyrker sålunda, att följande organisationsändringar successivt och

på sätt överstyrelsen närmare föreslagit genomföras från och med budgetåret

1945/46, nämligen dels att en 4-årig realgymnasielinje i stället för en

av de 3-åriga upprättas vid vart och ett av högre allmänna läroverken i

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Marits proposition nr 232.

Borås, Falun, Gävle, Halmstad, högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg,

högre allmänna läroverken i Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad,

Kristinehamn, Norrköping, Västerås, Växjö och karolinska högre

allmänna läroverket i Örebro, dels ock att en 3-årig realgymnasielinje i stället

för en av de 4-åriga upprättas vid katedralskolan i Lund och högre allmänna

läroverket i Motala. De sålunda föreslagna åtgärderna komma i sin

helhet icke att medföra någon kostnadsökning utan tvärtom, på grund av

olikhet i timantal i de olika klasser och ringar, som beröras av omorganisationen,

en kostnadsminskning, som av överstyrelsen beräknats till i runt tal

10 000 kronor första budgetåret och till omkring 22 500 kronor vid fullt

genomförd organisation. Jag återkommer i det följande till kostnadsfrågan.

För omorganisationens genomförande böra i huvudsak uppställas de av skolöverstyrelsen

angivna villkoren rörande tillhandahållande av lokaler m. m.

II. Ersättning åt lärarkandidater under

pr o vårstj änstgöring.

Inledning.

Jämlikt läroverksstadgan gäller som förutsättning för anställning som

extra ordinarie eller ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk, att vederbörande

förutom föreskrivna akademiska examina genomgått s. k. provårskurs.

Närmare bestämmelser härom lämnas i provårsstadgan den 19 maj

1917. Enligt denna skall provåret i princip omfatta två på varandra följande

terminer vid en och samma läroanstalt; dock må skolöverstyrelsen

under vissa förutsättningar medgiva avkortning av provåret till en termin.

Pro vårstjänstgöringen omfattar dels åhörande av undervisning, dels meddelande

av undervisning och dels deltagande i vissa kurser och föreläsningar

m. m.

Berättigad att genomgå provår är den som avlagt för behörighet till ämneslärartjänst

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium föreskrivna

kunskapsprov. Ansökan göres hos skolöverstyrelsen, som efter prövning av

de inkomna ansökningarna och i mån av tillgång på platser hänvisar de

sökande till de olika provårsläroverken. Enär efterfrågan på platser länge

varit större än tillgången, har följden för flertalet lärarkandidater blivit en

längre eller kortare väntetid. Under denna kunna de räkna med att erhålla

längre eller kortare förordnanden som tim- eller extralärare. Ehuru väntetiden

på grund av den under senare år utökade provårskapaciteten väsentligt

förkortats, utgjorde dock längden av den lärartjänstgöring, som de vid

början av höstterminen 1944 hänvisade lärarkandidaterna redan fullgjort,

i medeltal omkring 8 terminer. Medelåldern för de under de senaste 5 terminerna

hänvisade provårskandidaterna uppgick till 3414 år.

För pro vårstjänstgöringen i och för sig utgår ingen som helst ersättning;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

dock kan provårskandidaten stundom påräkna kortare förordnanden som

timlärare vid provårsläroverket eller lärarförordnanden vid andra läroanstalter.

De inkomster, som härigenom kunna förvärvas, äro emellertid relativt

blygsamma. Av under läsåret 1943/44 tjänstgörande sammanlagt 207

provårskandidater voro 73 helt utan tillfälliga förordnanden vid de allmänna

läroverken; inkomsterna av dylik timlärartjänstgöring för de övriga uppgingo

i medeltal till 587 kronor per kandidat.

Frågan örn beredande av ersättning åt lärarkandidater under provårstjänstgöring

har icke på senare tid varit föremål för statsmakternas prövning.

Emellertid har i olika sammanhang spörsmålet varit under diskussion

och jag vill här kortfattat redogöra för de förslag och uttalanden, som därvid

gjorts.

I sitt år 1929 avgivna betänkande rörande praktisk lärokurs för blivande

lärare vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter (stat. off.

utr. 1929: 10) stannade 1927 års skolsakkunniga, efter att lia övervägt olika

alternativ, vid den uppfattningen, att medlen borde utgå som ett slags uppmuntran,

och föreslogo därför, att en gratifikation av 300 kronor skulle vid

varje termins slut utbetalas till lärarkandidat, som med nit och skicklighet

fullgjort sitt arbete under terminen.

I utlåtande över betänkandet i maj 1935 föreslog skolöverstyrelsen, att i

provåret i regel borde ingå ett timlärarförordnande, förenat med däremot

svarande arvode. Då emellertid sådant förordnande icke kunde beredas

åt samtliga lärarkandidater, föreslog överstyrelsen, att för lärarkandidater,

som vore helt utan förordnande eller vilkas förordnande understeg 5 timmars

tjänstgöring i veckan, ett stipendium av högst 500 kronor skulle utgå.

1936 års lärarutbildningssakkunniga, som beträffande den praktiska lärarutbildningens

ordnande förordade dels en förberedande kurs, parallell

med studierna, och dels en egentlig lärarkurs, vilken närmast skulle motsvara

det nuvarande provåret, föreslogo i sitt år 1938 avgivna betänkande

(stat. off. utr. 1938:50), att i den egentliga lärarkursen obligatoriskt skulle

ingå förordnande som timlärare under minst sex veckotimmar, varigenom

lärarkandidaterna skulle erhålla ekonomiskt stöd under utbildningsåret.

Timläraranställning förutsattes också i det ena av de båda alternativa

förslag i ämnet, som skolöverstyrelsen framlade i utlåtande över nämnda

sakkunnigas förslag, dock med den modifikationen, att sådan skulle förekomma

blott så långt det vore möjligt. Enligt det andra av överstyrelsens

förslag skulle efter ett s. k. assistentår följa en egentlig lärarkurs på en termin,

varunder någon ersättning ej skulle utgå. Överstyrelsen förutsatte härvid,

att den praktiska lärarutbildningen skulle följa omedelbart efter avlagd

akademisk examen.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning av en våren 1944 av samtliga då provårstjänstgörande

lärarkandidater gjord framställning örn att ett provisoriskt

arvode av 500 kronor måtte tillerkännas envar av dem anbefallt skol
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

överstyrelsen att i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1945/40

inkomma med utredning och förslag i fråga om ersättning till lärarkandidater

under provarstjänstgöring, har överstyrelsen nu inkommit med utredning

och förslag i ämnet.

Skolöverstyrelsens utredning och förslag.

Överstyrelsen framhåller inledningsvis, hurusom i diskussionen örn ekonomiskt

stöd åt lärarkandidaterna under provåret jämförelser ofta gjorts

med utbildningsförhållandena på andra områden. Överstyrelsen ansåge sig

emellertid sakna anledning att närmare ingå på jämförelser av denna art,

enär det finge anses vara tämligen allmänt erkänt, att lärarkandidaterna

i utbildningshänseende intoge en särställning i förhållande till andra statstjänstemän.

Överstyrelsen ville därför inskränka sig till att i detta sammanhang

framhålla följande allmänna och grundläggande synpunkter.

I regel genomgås provåret först sedan lärår tjänstgöring under avsevärd

tid fullgjorts. Visserligen kan det inträffa, att en filosofie eller teologie doktor

hänvisas till provår efter endast obetydlig tjänstgöring, och även licentiater

kunna få provårshänvisning efter relativt kort tjänstgöring. För läraraspiranter

med enbart ämbetsexamen blir däremot väntan på möjlighet att

få genomgå provår ganska lång, även om den under senare år väsentligt

utökade provårskapaciteten märkbart bidragit att förkorta tiden. Sålunda

utgjorde tjänstgöringstiden i medeltal för samtliga lärarkandidater vid de

allmänna läroverken — även doktorer och licentiater äro sålunda medräknade

— för de vid början av höstterminen 1942 hänvisade ungefär tio och

en halv terminer, höstterminen 1943 i det närmaste nio terminer och höst

terminen 1944 något mer än sju och en halv terminer. I själva verket är

mellantiden mellan akademisk examen och provår ej sällan avsevärt längre,

än vad dessa siffror antyda. Sålunda kunna filosofie magistrar gå helt utan

arbete eller med endast partiell tjänstgöring under vissa delar av mellantiden.

Upplysande ur denna synpunkt kan vara, att vid början av innevarande

hösttermin å överstyrelsens extralärarbyrå anmälde sig omkring

500 läraraspiranter med akademisk examen men" utan provår, under det

att endast 286 av dem erhöllo tjänstgöring för hel termin.

Att den praktiska lärarutbildningen genom provåret i regel följer en avsevärd

tid efter den teoretiska lärarutbildningen genom akademiska studier

och att lärartj änstgöring i betydande omfattning fullgjorts under mellantiden

har enligt överstyrelsens mening principiell räckvidd. Efter en redan

i sig anmärkningsvärt långvarig och kostsam akademisk utbildning vinner

läraraspiranten anställning i statens tjänst. För att med tiden kunna få befattning

som extra ordinarie eller ordinarie tjänsteman måste han emellertid

vid viss tidpunkt avbryta sin tjänst för att genomgå en utbildningskurs,

som han icke —- annat än i undantagsfall — kunnat få genomgå i omedelbar

anslutning till de akademiska studierna. Den tid, under vilken han före

provåret varit i tjänst, är i genomsnitt så pass omfattande, att den i andra

statliga verk skulle kunnat berättiga till extra ordinarie anställning. Detta

framgår tydligt nog av de sammanställningar, som lämnats av 1941 års

riksdags revisorer (Revisorernas uttalande § 30). Revisorerna ansågo princi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Marits proposition nr H32.

piellt, att tiden mellan första anställningsdag och tidpunkten för antagandet

till extra ordinarie tjänsteman icke borde sättas alltför kort, och förklarade

som sin mening, att en tjänstgöringstid på tre år före antagandet till extra

ordinarie tjänsteman icke kunde anses innefatta någon obillighet. Även örn

kravet på tre år skulle uppställas, vilket är avsevärt strängare än den

praxis, som hittills tillämpats för de administrativa amanuenserna och därmed

jämställd personal, skulle sålunda lärarkandidaten i genomsnitt ha

uppnått extra ordinarie anställning, om samma normer gällt för det statliga

undervisningsväsendet som för den allmänna civilförvaltningen. Detta förhållande

är särskilt värt att beakta med hänsyn till civila icke-ordinarieregl

emen tets stadganden angående extra ordinarie tjänstemans avlöningsförmåner

under utbildningskurs vid verket. Civila icke-ordinariereglementet

föreskriver nämligen, att »under tjänstledighet för deltagande såsom elev

i utbildningskurs vid verket skall extra ordinarie tjänsteman äga åtnjuta

oavkortad lön». Det kan under sådana omständigheter icke anses vara utan

skäl, som det statliga undervisningsväsendets lärare mena sig intaga en

missgynnad undantagsställning, när de stälhs helt utan avlöning vid nödtvunget

avbrott i tjänstgöringen för genomgående av provårets utbildningskurs.

Förutom dessa mera principiella skäl för viss ersättning åt lärare under

provåret kunna anföras rent humanitära. Lärarkandidaterna ha, vilket

också av allmänna lönenämnden framhållits, i stor utsträckning uppnått en

relativt hög levnadsålder. Ett ej obetydligt antal lärarkandidater äro därjämte

familjeförsörjare. Ha de dessutom, såsom mycket ofta är fallet, studieskulder

att förränta och amortera samt skatter för inkomster under de

föregående tjänstgöringsåren att betala, förstår man, att provåret, som även

ur andra synpunkter anses pressande, för dem måste bli en i ekonomiskt

avseende synnerligen besvärlig tid.

Sedan skolöverstyrelsen sålunda vid bedömandet av den första här uppkommande

frågan, nämligen örn ersättning överhuvudtaget bör utgå till

lärarkandidat under pro vårstjänstgöring eller ej, principiellt anslutit sig till

uppfattningen, att sådan ersättning bör utgå, har överstyrelsen till behandling

upptagit spörsmålet örn jorm en för sådan ersättning.

Härvid har överstyrelsen först erinrat om att i den tidigare diskussionen

huvudsakligen två olika former för ersättning ifragasatts, nämligen tim

lärararvode för timlärartjänstgöring under provåret och särskilt arvode

(»gratifikation» eller »stipendium»). Överstyrelsen har i det följande huvudsakligen

diskuterat dessa båda möjligheter.

Beträffande frågan om timlärartjänstgöring för provarskandidaterna

har överstyrelsen anfört bland annat följande.

Utan tvivel tala flera skäl för att lärarkandidaterna under provåret erhålla

timlärartjänst. Sålunda skulle statsverket därigenom besparas extra

kostnader — vissa besparingar skulle till och med göras genom att nuvarande

extra ordinarie och extra tjänster ersättas av billigare timlärartjänster.

Även ur utbildningssynpunkt skulle det vara en förtjänst, om lärarkandidaterna

såsom timlärare finge svara för sammanhängande undervisning under

hel termin eller helt år. I överstyrelsens underdåniga yttrande i maj 1935

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

betraktades rent av förslaget till timlärarförordnande för lärarkandidaterna

som en kärnpunkt i den planerade omorganisationen av pro vårsinstitutionen.

Överstyrelsens förslag örn timlärarförordnande i nyss berörda yttrande

byggde emellertid på en annan grundval, än den nuvarande provårsorganisationen

erbjuder. Sålunda utgick överstyrelsen från att provårsutbildningen

alltid skulle omfatta ett läsår — en lärarkandidat skulle alltså icke, såsom

nu är fallet, kunna avsluta provåret redan efter en termin eller påbörja

provåret med ingången av en vårtermin. Såsom skäl för att provåret

skulle sammanfalla med läsåret anfördes, att ändringar i timlärarförordnande

under läsårets lopp skulle medföra mycket svåra olägenheter.

Av denna anledning förutsatte överstyrelsen till och med, att örn en lärarkandidat

av en eller annan anledning hindrades att fullfölja det under höst

terminen påbörjade provåret och en provårsplats sålunda bleve ledig, denna

icke skulle utnyttjas under vårterminen. Även med en sådan anordning

skulle det dock enligt överstyrelsens yttrande 1935 ej vara möjligt att bereda

alla lärarkandidater förordnande av samma omfattning och i vissa fall

icke möjligt att överhuvudtaget bereda dem förordnande.

Överstyrelsens förslag om timlärarförordnande 1935 var således förbundet

med en icke oväsentlig omläggning av provåret. Att under nuvarande förhållanden

genomföra den ifrågasatta omorganisationen förefaller emellertid

icke möjligt. Bland annat är överstyrelsen med hänsyn till det stora antal

lärare, som vänta på att få genomgå provår, icke beredd att föreslå indragning

av möjligheten att genomgå provår under en termin utan att samtidigt

föreslå en utvidgning av provårskapaciteten. Därtill kommer, att sedan

överstyrelsen 1935 avgav sitt här åberopade yttrande, nya förslag till ordnande

av den praktiska lärarutbildningen efter delvis andra riktlinjer framlagts

av 1936 års lärarutbildningssakkunniga och av överstyrelsen i yttrande

den 18 december 1939. I avvaktan på beslut med anledning av dessa

förslag torde provåret böra bibehållas vid sin nuvarande organisation. Denna

låter sig emellertid icke gärna förena med ett konsekvent genomförande av

timlärarsystemet, något som antyddes redan i överstyrelsens yttrande 1935

och som blivit än mer uppenbart, sedan antalet lärarkandidater vid varje

provårsläroverk utökats.

Ett av hindren för timlärarsystemets genomförande vid nuvarande organisation

av provåret är, att man icke kan beräkna att under hösttermin

och vårtermin få lärarkandidater i samma ämneskombinationer. Till belysning

av förhållandena må några uppgifter angående lärarkandidaterna vid

högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm under läsåret

1943/44 meddelas. Under höstterminen funnos ej mindre än tre

lärarkandidater i kristendomskunskap men under vårterminen ej en enda.

Vidare funnos under höstterminen två lärarkandidater i grekiska och två i

kemi men under vårterminen ingen i någotdera ämnet. Å andra sidan funnos

under vårterminen fem lärarkandidater i tyska, under höstterminen en

enda. Självfallet skulle det icke ha varit möjligt att utan upprivande av

höstterminens schema och arbetsfördelning ordna timlärarförordnande för

vårterminens nytillkomna lärarkandidater. Överstyrelsen torde icke närmare

behöva ingå på vilken osäkerhetskänsla för läroverkets övriga lärare detta

skulle medföra och än mindre på vilket avbräck i undervisningens konti

nuitet och planmässiga bedrivande, som därigenom skulle vållas.

Gentemot här senast förda resonemang skulle kunna invändas, att de

svåraste olägenheterna skulle kunna avhjälpas, örn man för varje läroverk

fastställde en viss serie ämneskombinationer och vid provårshänvisningarna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

för vårterminerna helt rättade sig efter dessa serier. Kvar stöde visserligen

de ogynnsamma lärarbytena på timlärarförordnandena mitt under läsåret,

men schema och arbetsfördelning i övrigt skulle icke behöva rubbas. Emellertid

torde de pedagogiska olägenheterna av ifrågavarande lärarbyten icke

få bagatelliseras, så pass talrika som de måste bliva — vid början av vårterminen

1944 hänvisades sålunda 72 nya lärarkandidater till provårsanstaltema

vid de allmänna läroverken. Dessutom skulle det ifrågasatta systemet

få mindre önskvärda konsekvenser för provårshänvisningarna. Hittills

har längden av tidigare tjänstgöring samt högre akademiska examina, vilka

beräknats motsvara ett visst antal tjänstgöringsterminer, varit avgörande,

när överstyrelsen haft att bestämma, vilka läraraspiranter som skola hänvisas

till provår. Inom den på detta sätt givna ramen har så den enskilda

aspirantens motiverade önskemål örn visst provårsläroyerk i möjligaste mån

tillgodosetts. Skulle överstyrelsen vara bunden vid vissa serier av ämneskombinationer

vid varje läroverk, bleve det ej längre möjligt att rättvist

fördela provårsplatsema efter föregående tjänstgörings längd. Antalet sökande

i olika ämneskombinationer kan nämligen fördela sig mycket ojämnt

vid olika ansökningstillfällen. Därtill kommer, att till provår hänvisade ej

sällan återkalla sin ansökan, ofta kort före provårets början. Redan under

nuvarande förhållanden kan det ställa sig besvärligt för överstyrelsen att

finna lämpliga ersättare bland anmälda sökande. Skulle överstyrelsen därjämte

vara bunden vid timlärarförordnande i vissa ämnen, skulle det vissa

terminer tämligen säkert vara omöjligt att hänvisa tillräckligt antal

aspiranter.

Ännu en ogynnsam konsekvens torde i detta sammanhang böra påpekas.

Örn lärarkandidaterna skola kunna beredas timlärarförordnande i år från

år skiftande ämnen, måste vid varje provårsanstalt finnas en bred marginal

av ganska tillfälligt anställda timlärare — utom lärarkandidaterna — eller

i bästa fall extra lärare. Det skulle under sådana omständigheter icke vara

möjligt att till dessa skolor erhålla väl kvalificerade icke-ordinarie lärare,

vilket i förening med de täta lärarombytena skulle vara till allvarligt men

för undervisningen.

Redan av vad här anförts torde ha framgått, att tanken att med provår

kombinera timlärarförordnande — hur tilltalande den ur andra synpunkter

än kan vara — av praktiskt organisatoriska skäl och även med hänsyn till

undervisningen vid provårsanstalterna icke utan synnerligen stora olägenheter

och likväl icke i fullständig utsträckning kan genomföras förutan en

väsentlig omläggning av provårsinstitutionen. Överstyrelsen finner sig därför

icke för närvarande kunna tillstyrka ett förslag om att bygga ersättning

åt lärarkandidaterna på timlärarförordnande. Ändock har överstyrelsen därvid

icke berört en omständighet, som redan ensam för sig är ägnad att

väcka allvarliga betänkligheter mot ett sådant förslag, nämligen konsekvenserna

för de extra lärarnas arbetsmöjligheter.

Innevarande termin äro till provår hänvisade 130 lärarkandidater vid de

allmänna läroverken och 9 vid folkskoleseminarierna. Örn varje lärarkandidat

crhölle ett timlärarförordnande på 8 å 10 veckotimmar — ett timtal

sorn förefaller överstyrelsen rimligt under nuvarande förhållanden — skulle

det sammanlagda timtalet motsvara mellan 45 och 50 hela lärartjänster.

Detta skulle betyda, att 45 å 50 lärare ställdes utan anställning som extra

liirarc. Visserligen kan sägas, att införandet av timlärarförordnande för Lärarkandidater

i många fall blott inneburc en förskjutning till en tidigare tid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

punkt av de ekonomiska svårigheter, vilka för personer med betydande

studieskulder oundvikligen åtfölja ett oavlönat år. Emellertid är redan nu

arbetslösheten bland akademiskt utbildade lärare inom vissa ämnesgrupper

betydande. Att ytterligare förvärra den genom att plötsligt med ytterligare

ett år uppskjuta möjligheten till tjänstgöring, kan överstyrelsen icke finna

välbetänkt, sä mycket mer som intet allvarligt ingripande mot överproduktionen

av lärare företagits.

Överstyrelsen har därefter framkastat tanken, att oavkortad lön

skulle under provåret utgå till sådan lärarkandidat, som vid provårets början

innehaft anställning som extra lärare. Överstyrelsen har emellertid av

olika anledningar icke ansett sig kunna framlägga något förslag i denna

riktning. Överstyrelsen har anfört:

Överstyrelsen har ovan påpekat, att den lärartjänstgöring, som de till

provår vid början av innevarande läsår hänvisade tidigare fullgjort, uppgick

till i medeltal drygt sju och en halv terminer, d. v. s. närmare fyra år.

Överstyrelsen har också framhållit, att enligt 1941 års statsrevisorers mening

en statens befattningshavare efter tre års tjänstgöring skulle kunna

påräkna extra ordinarie anställning. Vidare har överstyrelsen redan förut

funnit anledning åberopa den föreskrift i civila icke-ordinariereglementet,

enligt vilken extra ordinarie tjänsteman under tjänstledighet för deltagande

såsom elev i utbildningskurs vid verket skall äga åtnjuta oavkortad lön.

Det kunde under sådana omständigheter ligga nära till hands att draga

den slutsatsen, att också lärarkandidat under provåret borde äga åtnjuta

oavkortad lön.

Enligt överstyrelsens mening förefaller en sådan slutsats ur flera synpunkter

berättigad, hur starkt den än avviker från tidigare förhållanden.

Det kan knappast vara motiverat att för en kategori statstjänstemän bevara

en ogynnsam särställning, endast därför att den vunnit viss historisk

hävd. Den omständigheten, att de statsanställda lärarna icke som andra

statstjänstemän vinna extra ordinarie anställning senast efter tre års tjänstgöring,

är redan i sig en betydande olägenhet ur lärarnas synpunkt. Det kunde

därför anses försvarligt, att de på en viss punkt erhölle en förmån, som

utan vidare tillkommer andra befattningshavare med deras tjänsteålder.

Man torde icke heller med så stort skäl mot ifrågavarande förmån kunna

åberopa, att de extra lärarna fått en relativt hög lönegradsplacering (Ex 20).

Denna gynnsamma placering motväges nämligen av de osäkra anställningsförhållandena.

Därför att en lärare ett eller ett par år innehaft förordnande

som extra lärare, har han nämligen inga garantier för erhållande av dylikt

förordnande även i fortsättningen. När överstyrelsen likväl icke ansett sig

kunna framlägga något förslag om oavkortad lön under provåret, beror detta

— förutom på hänsynen till det statsfinansiella läget — främst på att sådan

lön icke gärna kan tänkas utgå åt lärarkandidat, som icke omedelbart

före provåret innehaft förordnande som extra lärare vid statlig undervisningsanstalt.

En del lärarkandidater ha ju haft sin senaste tjänstgöring eller

all sin tjänstgöring vid högre kommunala eller enskilda läroanstalter eller

vid folkhögskola. Andra — det gäller främst docenter och andra doktorer

— komma direkt från universiteten. Det skulle alltså bliva nödvändigt att

i fråga om ersättningen dela upp lärarkandidaterna i olika kategorier. Då

lärarkandidaterna icke i förväg kunnat inrätta sig därefter, måste förmånen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Marits proposition nr 232.

av oavkortad lön komma att ur deras synpunkt falla ojämnt och slumpvis.

Överstyrelsen finner därför mer rättvist, att en mindre förmån utgår men

fördelas lika på alla lärarkandidater.

Överstyrelsen har därmed kommit in på frågan om möjligheten att genom

ett särskilt arvode förbättra lärarkandidaternas ekonomiska ställning

under provåret. Överstyrelsen har därvid funnit det angeläget att finna

en sådan beräkningsgrund vid bestämmandet av arvodets storlek, att beloppet

icke framstode såsom nyckfullt valt. Helst borde även beloppet vara

lönetekniskt motiverat. Överstyrelsen har härom anfört följande.

En lämplig medelväg synes kunna ta sin utgångspunkt i civila ickeordinariereglementets

bestämmelse örn tjänstledighet med B-avdrag under

studier. Enligt sagda reglemente 15 § skall »vid tjänstledighet för enskild

angelägenhet extra ordinarie tjänsteman vidkännas B-avdrag för tid, varunder

han idkar studier eller bedriver arbete, som prövas vara av betydelse

för verket eller för tjänstemannens kompetens för viss uppgift eller

befattning inom verket, dock sammanlagt högst 120 dagar av den tid, varunder

han innehar extra ordinarie anställning». Enligt överstyrelsens mening

kan icke anses oskäligt, att lärarkandidaterna — oberoende av deras

tidigare tjänstgöring — på så sätt jämställas med extra ordinarie tjänstemän

i allmänhet, att provårskursen betraktas såsom studier eller arbete »av betydelse

för verket eller för tjänstemannens kompetens för viss uppgift eller

befattning inom verket» och att arvode under denna kurs utmätes i anslutning

till nyss citerade bestämmelse.

Extra ämneslärare vid det statliga undervisningsväsendet äro placerade

i lönegrad Ex 20 och ha alltså 17 löneklassen som begynnelseklass. Då lärarkandidaternas

tjänstgöringstid, efter vad som ovan påpekats, uppgår till

bortemot fyra år, kan en extra lärare före provåret ha hunnit uppflyttas till

högre löneklass än den lägsta inom lönegraden. Överstyrelsen räknar dock i

fortsättningen med 17 löneklassen.

Provårsanstalterna fördela sig på fyra olika dyrortsgrupper: I (sex provårsanstalter

i Stockholm), G (fyra pro vårsanstalter i Göteborg och Umeå),

E (två provårsanstalter i Uppsala och Malmö) och D (en provårsanstalt i

Lund). Då lärarkandidaternas ekonomi under provåret starkare påverkas

av andra faktorer än levnadskostnaderna speciellt i den dyrortsgrupp, till

vilken provårsanstalten är hänförd, finner överstyrelsen icke tillräckliga

skäl föreligga för en dyrortsgruppering beträffande provårsarvodet. Vidare

synes det överstyrelsen skäligt, att arvodet beräknas efter högsta dyrortsgrupp

med hänsyn till att endast ett mindre antal lärarkandidater ha tillfälle

att genomgå provår å hemorten.

Vid beräkning av arvode åt lärarkandidat torde vidare böra bortses från

pensionsavdrag, då det ju icke gärna kan ifrågasättas, att pro vårstjänstgöringen

eller del därav skall få tillgodoräknas i pensionshänseende.

I 17 löneklassen å I-ort under 120 dagar — för enkelhetens skull räknat

som fyra månader — utgör lönen kronor 2 004. B-avdraget i samma löneklass

under samma tid belöper sig till kronor 624. Med nuvarande rörligt

tillägg och kristillägg skulle därför avlöningsförmånerna under 120 dagar

uppgå till kronor (1 380 -j- 0,31 X 1 380 =) 1 807 kronor och 80 öre.

Med utgångspunkt från dessa beräkningar har skolöverstyrelsen föreslagit,

att ett arvode av 1 800 kronor måtte utgå till lärarkandidat under prov
Bihang

filt riksdagens proiokoll Wirf. 1 sami. Nr 282. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

år. För lärarkandidat, som genomgår provåret under en termin, skulle halvt

arvode eller 900 kronor utgå. Arvodet borde lämpligen utbetalas med 900

kronor vid slutet av varje termin. Örn lärarkandidat visat försummelse i

arbetet, borde provårsföreståndaren kunna hos överstyrelsen föreslå, att arvode

ej skulle utbetalas. Som villkor för erhållande av arvode skulle vidare

gälla, att lärarkandidat ej under större delen av terminen uppburit docenteller

forskarstipendium eller motsvarande arvode för akademisk undervisning.

Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle anslagsbehovet för nästa budgetår

enligt överstyrelsens beräkningar uppgå till 261 000 kronor. Överstyrelsen

har härvid ansett sig böra räkna med 145 provårstjänstgörande lärarkandidater

varje termin.

Remissyttranden.

Statskontoret har för sin del funnit en förbättring av lärarkandidaternas

ekonomiska villkor under provåret i första hand böra åstadkommas genom

att lärarkandidaterna bereddes timlärarförordnande och finge uppbära häremot

svarande arvode. Vad av överstyrelsen gentemot en sådan anordning

anförts hade icke övertygat statskontoret örn att de organisatoriska och

pedagogiska olägenheter, som kunde vara förenade härmed, ovillkorligen

lade hinder i vägen för en utvidgning av det redan nu i mindre utsträckning

anlitade systemet med dylika förordnanden. Enär det emellertid icke syntes

möjligt att tillförsäkra samtliga provårstjänstgörande lärarkandidater timlärarförordnande,

stöde enligt statskontorets mening i de fall, då sådant

förordnande icke kunde meddelas, endast den utvägen till buds, att vederbörande

lärarkandidater tillerkändes visst bidrag av statsmedel. Med hänsyn

till det statsfinansiella läget syntes emellertid ett dylikt arvode ej böra

fastställas till högre belopp än 250 kronor för termin. Som villkor för erhållande

av sådant arvode syntes även böra uppställas det villkoret, att

vederbörande lärarkandidat ej haft timlärartjänstgöring om i medeltal minst

5 veckotimmar under terminen eller annan tjänstgöring med motsvarande

avlöningsförmån vid de allmänna läroverken eller annan under överstyrelsens

inseende stående läroanstalt.

Statskontoret beräknade anslagsbehovet för nästa budgetår vid bifall till

vad statskontoret sålunda förordat och under förutsättning, att timlärarförordnande

framdeles komme att meddelas i större omfattning än hittills,

till i runt tal 50 000 kronor.

Allmänna lönenämnden har med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört

funnit en lösning av frågan örn ersättning åt lärarkandidaterna efter den

linjen, att ett kontant arvode tillerkändes dem, vara den anordning, som

närmast kunde ifrågakomma. På vad sätt ett dylikt arvode skulle bestämmas,

kunde emellertid vara föremål för olika meningar. Lönenämnden har

närmare anfört härom följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr :tS2.

Skolöverstyrelsen har valt den utvägen, att alla skola tillerkännas arvode

med samma belopp, oavsett örn deras tidigare lärartjänstgöring varit lång

eller kort eller ingen alls. Man kunde också rent principiellt överväga exempelvis

en sådan lösning, att lärarkandidaterna finge under tiden för provårstjänstgöringen

bibehålla den löneställning de haft såsom lärare omedelbart

dessförinnan, med skyldighet att i förekommande fall bestrida vikariats- eller

annan lärartjänstgöring under tiden för provåret i mån av behov; för sådana

lärarkandidater, som icke hade haft någon lärartjänstgöring före provåret,

finge i så fall arvodet utmätas efter särskilda grunder. Givet är emellertid,

att den nyss antydda lösningen ställer sig väsentligt dyrare för statsverket

än den av skolöverstyrelsen förordade.

Beträffande storleken av ett eventuellt arvode har lönenämnden icke

funnit det av överstyrelsen föreslagna beloppet, 900 kronor för termin, i och

för sig för högt, ehuru lönenämnden gjort vissa erinringar mot överstyrelsens

motivering för sagda belopp.

I fråga örn sättet och villkoren för arvodets utbetalande har lönenämnden

framfört vissa från överstyrelsen avvikande synpunkter. Lönenämnden

har anfört:

Beträffande beloppets utbetalning utgår skolöverstyrelsen ifrån att arvodet

skulle utbetalas med 900 kronor vid slutet av varje termin. Med

hänsyn till att det här är fråga örn personer, vilka i allmänhet icke torde ha

någon arbetsinkomst under tiden för provåret, vill det synas lönenämnden,

att arvodet hellre borde utbetalas i åtminstone ett par etapper eller eventuellt

månadsvis, varvid utbetalningen bör ske i efterskott för den tid, provårstjänstgöringen

omfattat. I detta sammanhang vill lönenämnden framhålla,

att den av skolöverstyrelsen föreslagna påföljden för lärarkandidat,

som visat försummelse i provårsarbetet, nämligen att han skulle gå miste

om arvodet, synes lönenämnden mindre lämplig. Erinras må, att i betyg

över genomgången provårskurs författningsenligt skall avgivas vederbörligt

vitsord för nit. Det torde dessutom få förutsättas, att lärarkandidat vid

uppenbar misskötsel avlägsnas från påbörjad provårskurs.

Såsom villkor för erhållande av arvode föreslår skolöverstyrelsen allenast

skola gälla, att lärarkandidat ej under större delen av terminen uppburit

docent- eller forskarstipendium eller motsvarande arvode för akademisk

undervisning. Örn i enlighet med vad lönenämnden ovan berört arvodet

skulle komma att utbetalas månadsvis i efterskott, tarvar den anförda bestämmelsen

viss jämkning. Därest nyssnämnda villkor kommer till stånd,

anser lönenämnden det även böra övervägas, i vad mån mera betydande

inkomst av annan lärarverksamhet än akademisk undervisning lämpligen

bör inverka på rätten att uppbära provårsarvode — en fråga, som skolöverstyrelsen

icke berört.

Lärovcrkslärnrnas riksförbund har anfört:

Det är med odelad tillfredsställelse som förbundet ser en möjlighet öppna

sig till underlättande, örn också icke undanröjande, av de ekonomiska svårigheter,

vilka av ålder varit förknippade med läroverksläramas provårsut

bildning. Det är självfallet, att de belopp, som nu föreslås, icke gärna kunna

tänkas tillräckliga att täcka levnadsomkostnaderna för en lärarkandidat,

än mindre för en lärarkandidat med familj och allra minst örn lärarkandi
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

daten till på köpet har studieskulder att förränta och amortera. Men då

varje läraraspirant hittills måst ställa in sig på att efter ett antal år i läroverkens

tjänst underkasta sig uppoffringen av ett år utan inkomster, är

det också tydligt, att läraraspiranterna skulle bli djupt tacksamma, örn

denna lättnad i deras villkor komme till stånd.

Örn frågan kommer att prövas av riksdagen år 1945 och detta förslag

blir bifallet, vore det av lätt insedda skäl ömkligt, att eventuell ersättning

även kunde utgå till de lärarkandidater, som under vårterminen 1945 undergå

provårsutbildning.

Särskilda framställningar.

Sveriges yngre läroverkslärares förening har som sin uppfattning uttalat,

att ersättningen till provårskandidat under inga förhållanden borde fastställas

till lägre belopp än som utgår som grundlön enligt löneklassen Ex 12

jämte därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg. Som motivering härför

har föreningen anfört i huvudsak följande.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 maj 1944 utgår till personer, som antagits

till kurs för utbildning av kammarskrivare vid tullverket under en

två månaders förberedande kurs i Stockholm ett bidrag till uppehället med

5 kronor per dag, dock att därest vederbörande är bosatt i Stockholm, ersättningen

utgår med endast 2 kronor och 50 öre per dag. Sedan vederbörande

genomgått denna förberedande kurs, äger han under de återstående 14

månader kammarskrivarkursen pågår uppbära arvode med belopp, motsvarande

lön enligt 7:e löneklassen löneplan Ex civila icke-ordinariereglementet.

De första tre månaderna kammarskrivarkursen varar utgår ingen ersättning.

Även inom andra områden av den statliga verksamheten, såsom

vid statens järnvägar, kungl, postverket och kungl, telegrafverket utgår

i olika sammanhang ersättning till personer, som genomgå utbildningskurser

för erhållande av vissa anställningar.

I motsats till de personer, som deltaga i ovan omförmälda kurser för utbildning

av kanmiarskrivare och som regelmässigt antagits till elever omedelbart

efter avlagd studentexamen, måste den, som genomgår pro vårstjänstgöring,

ha underkastat sig långa med stora ekonomiska uppoffringar förenade

akademiska studier, vilka oftast medfört stor skuldsättning och därmed

förknippade ekonomiska skyldigheter såsom amorteringstvång, kostnader

för försäkringsskydd och räntebetalningar. Härtill kommer, att lärarkandidaterna

vid genomgång av provår passerat den för familjebildning

lämpligaste åldern, varför vederbörande, därest deras ekonomiska ställning

det tillåtit, ofta ha att utom sig själva även försörja familj.

I likalydande skrivelser ha de innevarande termin provårs tjänstgörande

lärarkandidaterna vid samtliga provårsanstalter dels understrukit önskvärdheten

av att frågan örn ersättning åt lärarkandidater löses i enlighet med det

av Sveriges yngre läroverkslärares förening framförda förslaget, dels ock att

förslaget måtte genomföras retroaktivt från och med den 1 januari 1944 eller

att, därest detta icke kunde ifrågakomma, intill ikraftträdandet ersättning

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag måtte utgå till lärarkandidater

retroaktivt från nyssnämnda dag. Som motivering härför har anförts, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

de lärarkandidater, som hänvisats till provår efter den 1 januari 1944, i allt

större utsträckning under sin studietid och under sin meritering för provåret

drabbats av de stegrade levnadskostnaderna och därför vore i särskilt

behov av lättnad i den svåra ekonomiska ställning, som den oavlönade

provårstjänstgöringen innebure.

Filosofie doktorn A. Lundström har anhållit, att ett eventuellt beslut om

arvode åt lärarkandidater under provårstjänstgöring måtte givas den utformningen,

att arvode kunde utgå retroaktivt åtminstone till dem, som

gjort provårstj änstgöring under vårterminen 1944, ävensom ätt arvodet

graderades med hänsyn till försörjningsskyldighet m. m.

Filosofie doktorn N. E. Anrup m. fl. höstterminen 1944 vid högre allmänna

läroverket för gossar i Malmö provårstjänstgörande lärarkandidater

ha anhållit, att ett eventuellt arvode måtte utgå retroaktivt till dem, som

under innevarande läsår genomgått eller genomginge provårskurs.

Skolöverstyrelsen har, under förutsättning att medel kunde ställas till

förfogande för ändamålet, förklarat sig icke ha något att erinra mot att

ersättning utginge till lärarkandidater vid provårsanstalter under vårterminen

1944 ävensom under innevarande läsår.

Underlättandet av de ekonomiska villkoren för lärarkandidater, som fullgöra

provårstj änstgöring, är en fråga, som länge varit brännande. Spörsmålet

har tid efter annan varit föremål för diskussion, utan att dock några

resultat uppnåtts. Att problemet åter, nu med ökad skärpa, förts fram på

dagordningen torde till väsentlig del bero på att förhållandena i nu ifrågavarande

avseende med den allmänna stegringen av levnadskostnaderna under

krigsåren kommit att framstå som särskilt otillfredsställande.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen för provårsinstitutionens nuvarande

anordning framgår, att hänvisning till provår för det övervägande

flertalet lärarkandidater kan påräknas tidigast i genomsnitt fyra år efter

de akademiska studiernas avslutande. Detta för i sin tur med sig, att lärarkandidaterna

vid provårets början ofta nått en relativ hög ålder. Det torde

vara i dessa omständigheter, man framförallt har att söka anledningen till

de otillfredsställande förhållandena. En förbättring av lärarkandidaternas

ställning synes därför icke enbart böra innefatta åtgärder i syfte att bereda

lärarkandidaterna ekonomisk ersättning utan torde till viss del kunna åvägabringas

genom att så långt möjligt undanröja grunden till antydda missförhållanden.

Detta senare torde framförallt böra ske genom ökning av

provårskapaciteten, bland annat genom inrättande provisoriskt av nya

pro vårsläroverk. Åtgärder i sådant syfte äro även och framför allt motiverade

ur pedagogiska synpunkter. Provårsutbildningen bör nämligen icke

komma så sent, att de blivande lärarnas mottaglighet för pedagogiska impulser

hunnit avtrubbas; särskilt för dem, som icke lämpa sig för lärarkal
-

Departe
ment»chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 23‘2.

let, är det därjämte av vikt, att provåret infaller, innan det ännu är förenat

med nära nog oöverstigliga svårigheter att övergå till annan bana,

vartill deras teoretiska utbildning kan meritera. Jag förutsätter, att skolöverstyrelsen

tager denna fråga under övervägande och i samband med sina

anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 framlägger förslag i ämnet, varefter

frågan torde kunna underställas nästa års riksdag. En önskvärd avkortning

av tiden mellan studiernas avslutande och pro vårstjänstgöringens

början skulle säkerligen därigenom vinnas.

Jag är emellertid på det klara med att den antydda åtgärden icke ensam

skall vara i stånd att lösa frågan örn en förbättring av lärarkandidaternas

ställning och är därför beredd att redan nu till övervägande upptaga frågan

örn viss ekonomisk ersättning åt lärarkandidaterna under provåret.

Liksom det måste anses vara ett statens intresse, att den under en lång

tid pågående lärarutbildningen fullföljes genom pro vårstjänstgöringen, synes

det även böra vara ett allmänt intresse, att sådana ekonomiska betingelser

skapas härför, att i övrigt lämpade och skickade kandidater icke

på grund av ekonomiskt trångmål se sig nödsakade att på obestämd tid

uppskjuta eller helt avstå från pro vårsmerit eringen. För mången blir provåret

icke blott en psykiskt pressande utan även en ekonomiskt bekymmersam

tid. Det kan icke gärna vara till fördel för arbetsresultatet, örn lärarkandidaten

under den i och för sig krävande provårstjänstgöringen skall

nödgas kämpa med ekonomiska svårigheter för sig och sina närmaste.

För min del har jag svårt att finna, att den särställning, som lärarkandidaterna

i utbildningshänseende intaga i förhållande till andra statstjänstemän,

sakligt kan motiveras. Denna särställning har också genom utvecklingen

på andra områden under de senaste åren än mer markerats. Jag vill

härvid erinra om att den s. k. tingstjänstgöringen för unga jurister, vilken

såsom ett absolut villkor för erhållande av åtskilliga anställningar i statens

tjänst måste betraktas som ett led i juristutbildningen, är förenad med

löneförmåner, vilka på senare tid ökats rätt avsevärt. Vidare kan erinras

örn att utbildningskurserna vid postverket, telegrafverket, tullverket och

statens järnvägar i regel äro förknippade med visst arvode för deltagarna.

Samma är förhållandet med landsfiskalsaspiranter, som deltaga i de s. k.

distriktsåklagarkurserna i Stockholm.

Om det sålunda med hänsyn till vad ovan anförts får betraktas såsom

skäligt, att ersättning i någon form utgår till lärarkandidaterna under

provårstjänstgöringen, uppstå åter vissa svårigheter, då det gäller att avgöra,

vilken form en sådan ersättning lämpligen bör givas. Olika synpunkter

få här vägas mot varandra. Jag vill här endast nämna hänsynen till det

statsfinansiella läget, lärarkandidaternas genomsnittliga ålder, skuldbelastning

och försörjningsplikter samt statens intresse av att få lärarbefattningarna

besatta med i kvalitativt avseende bästa möjliga krafter. Hänsynen

till dessa och andra omständigheter blir avgörande för frågan, om er
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

sättningens syfte huvudsakligast bör vara att utgöra en uppmuntran för

vederbörande lärarkandidat eller om den skall givas en sådan storlek, att

den kan utgöra ett verkligt ekonomiskt stöd för denne.

Skolöverstyrelsen har prövat olika vägar för frågans lösning. Av dessa

synes mig systemet med timlärarförordnande i förening med arvode lia de

starkaste skälen för sig. Med hänsyn till de avsevärda praktiska och organisatoriska

svårigheter, som enligt vad överstyrelsen påvisat skulle vara

förbundna därmed, är jag emellertid icke beredd att för närvarande förorda

en lösning av frågan efter den linjen. Överstyrelsen har vidare, liksom

även allmänna lönenämnden, framfört tanken att tillerkänna de lärarkandidater,

som vid provårets början innehaft anställning som extra lärare,

oavkortad lön under provåret. Då emellertid denna förmån med hänsyn

till att långt ifrån alla provårskandidater omedelbart före provåret innehaft

sådant förordnande vid statlig undervisningsanstalt komme att falla ojämnt

och slumpvis, har överstyrelsen — jämväl av statsfinansiella skäl — funnit

mer rättvist, att en mindre men för alla lärarkandidater lika förmån

utginge. Överstyrelsen har i sådant syfte föreslagit, att ett fixerat arvode

av 1 800 kronor skulle utgå till lärarkandidat, som genomgått fullständigt

provår. Till lärarkandidat, som genomgått provår under en termin, skulle

utgå halvt arvode eller 900 kronor.

Jag är ense med skolöverstyrelsen, att ersättningen bör utgå efter ett

system, som möjliggör enhetlig tillämpning i alla förekommande fall. Efter

samråd med chefen för finansdepartementet finner jag mig i huvudsak

kunna godtaga skolöverstyrelsens förslag med den jämkning, att arvodet

avrundas till 2 000 kronor för lärarkandidat, som genomgår fullständigt

provår, och till 1 000 kronor för lärarkandidat, som genomgår provår under

en termin. Ehuru jag är medveten örn att den sålunda föreslagna ersättningen

icke kan eliminera de ekonomiska svårigheter, som för närvarande

ofta medfölja pro vårstjänstgöringen, är jag dock böjd att tro, att

den för mången lärarkandidat skall bli till icke så ringa hjälp. Örn jag å

ena sidan av skilda anledningar icke anser mig kunna tillmötesgå från olika

håll framställda krav på högre ersättning, är jag å andra sidan icke beredd

att biträda statskontorets förslag, att arvodet skall utgå endast under förutsättning,

att vederbörande lärarkandidat ej haft timlärartjänstgöring av

viss omfattning. Jag finner det i stället önskvärt, om lärarkandidaterna genom

timlärarförordnanden kunna få ytterligare ekonomisk kompensation.

Jag förutsätter därför, att denna redan nu till en viss grad tillämpade anordning

för framtiden skall utnyttjas icke blott i samma utsträckning som

nu utan i ökad omfattning. Jag utgår därvid ifrån, att skolöverstyrelsen

noggrant tillvaratager alla de möjligheter, som härigenom erbjuda sig att

ytterligare underlätta lärarkandidaternas ekonomiska ställning. Jag vill

även framhålla vikten av att detta sker så rättvist som möjligt.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela de bestämmelser i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Marits proposition nr 23%.

ämnet, som kunna befinnas erforderliga. Därvid torde bland annat böra

övervägas kompletterande föreskrifter i fråga örn docentstipendiema i syfte

att på lämpligt sätt i förekommande fall begränsa pro värst jänstgör ande

lärarkandidats rätt att uppbära dylikt stipendium. Arvodet torde böra utbetalas

månadsvis i efterskott.

De nya bestämmelserna torde böra gälla från och med budgetåret

1945/46. Av principiella skäl är jag icke beredd att tillstyrka en retroaktiv

tillämpning av de föreslagna bestämmelserna.

Det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet till arvoden åt lärarkandidater

under provårstjänstgöring vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier

torde vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kunna beräknas

till i runt tal 290 000 kronor, varav 270 000 kronor för allmänna läroverken

och 20 000 kronor för folkskoleseminarierna. Jag har därvid i enlighet med

skolöverstyrelsens förslag räknat med omkring 145 pro värstjänstgörande

lärarkandidater nästa år. Anslagsmedlen synas böra i riksstaten uppföras

som ett särskilt, för läroverken och folkskoleseminarierna gemensamt förslagsanslag

under Allmänna läroverken m. m., benämnt Arvoden åt lärarkandidater

under provårstjänstgöring.

lil. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar,

a) Besparingsåtgärder.

Antalet nybörjar avdelningar utgjorde under budgetåret

1939/40 533. I samband med budgetarbetet för därpå följande budgetår

upptogs frågan om en begränsning i besparingssyfte av antalet sådana

avdelningar. För budgetåret 1940/41 föreskrevs i enlighet därmed, att

nybörjaravdelningarna icke skulle få i antal överstiga de för budgetåret

1939/40 befintliga; antalet kom i själva verket att stanna vid 520, vilket

innebar en nedgång med1 13. För budgetåret 1941/42 föreskrevs en begränsning

till 525, eller, därest särskilda omständigheter därtill föranledde,

533; antalet stannade vid 529. För budgetåret 1942/43 bestämdes, att

totala antalet nybörjaravdelningar skulle begränsas till 525 eller, därest

särskilda omständigheter därtill föranledde, 535; verkliga antalet blev 535,

av vilka 4 hänförde sig till de nya gymnasierna i Boden och Hässleholm.

Överstyrelsen beräknade, att antalet nybörjaravdelningar utan spärr skulle

ha stigit till 539. För budgetåret 1943/44 föreskrevs en begränsning till

540, vilket även blev det verkliga antalet. Överstyrelsen beräknade, att

antalet nybörjaravdelningar utan spärr skulle ha stigit till 554. För innevarande

budgetår har någon begränsning av antalet nybörjaravdelningar

icke föreskrivits. Verkliga antalet innevarande läsår är 563, vilket innebär

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232. 25

en ökning med 23; av dessa hänföra sig 4 till de nya gymnasierna i Ludvika

och Örnsköldsvik.1

Antalet nybörjaravdelningar på realskole- och gymnasiestadierna har

från och med budgetåret 1939/40 varit följande:

Budgetår

Antal

nybörj aravdelningar

På realskole- stadiet

På gymnasie- stadiet

Summa

1939/40 ........

345

188

533

1940/41 ........

341

179

520

1941/42 ........

348

181

529

1942/43 ........

354

181

535

1943/44 ........

364

176

540

1944/45 ........

3791)

184

563

Samtidigt har antalet lärjungar undergått följande förändringar:

Budgetår

Totalt antal

lärjungar

Antal lärjungar i nybörj aravdelningar

På real- skole- stadiet

På gym- nasie- stadiet

Summa

1939/40 ......

51 217

10 349

4 379

14 728

1940/41 ......

61 622

9 971

4 338

14 309

1941/42 ......

52 667

10 429

4 449

14 878

1942/43 ......

53 633

10 886

4 248

15134

1943/44 ......

54 649

11 416

4 260

15 676

1944/45 ......

56 0321)

11 7841)

4 334

16 118

För nästa läsår beräknar skolöverstyrelsen vid ostörd utveckling och

under hänsynstagande endast till sådana förändrade organisatoriska förhållanden,

som föranledas av förstatligandet av kommunala mellanskof,

antalet lärjungar och klassavdelningar på följande sätt:

Lärjungar

Klassavdelningar

i nybörj aravdelningar

Totalt

i nybörjaravdelningar

Totalt

realskolan

gymnasiet

antal

realskolan

gymnasiet

antal

Läsåret 1944/45 .......

11 784

4 334

56 032

379

184

2194

Ökning 1945/46:

a) Läroverk utom kommu- nala mellanskolor under

förstatligande.....

446

126

1 808

13

4

55

b) Kommunala mellansko- lor under förstatligande

1 595

_

2 370

53

—

79

Summa

13 825

4 460

60 210

445

188

2 328

1 Härvid bär hänsyn ej tagits till de kommunala mellanskolor, vilkas förstatligande påbörjats

innevarande budgetår.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

Överstyrelsen förutsätter vid denna beräkning, att icke heller instundande

läsår lärjungeintagning skall äga rum i första kretsen av lyceilinjen

vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö och av de klassiska försökslinjerna

vid Hvitfeldtska högre allmänna läroverket i Göteborg och

vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm, i första

ringen av det treåriga latingymnasiet vid högre allmänna läroverken i

Halmstad, Karlskrona, Kristianstad, Skara och Västerås samt högre allmänna

läroverket för gossar i Malmö och karolinska högre allmänna läroverket

i Örebro, i första ringen av den fyraåriga latinlinjen vid högre allmänna

läroverket i Vänersborg ävensom i första klassen av den fyraåriga

realskollinjen vid samrealskolan i Trelleborg, samt att intagning i första

ringen av det treåriga latingymnasiet vid högre allmänna läroverket för

gossar å Södermalm skall ske, endast örn motsvarande ring vid högre allmänna

läroverket för gossar å Norrmalm visar sig otillräcklig. Likaså förutsätter

överstyrelsen, att lärjungemaximum i realskolans avslutningsklass

jämväl för instundande år sättes till 35.

Liksom föregående år anser sig emellertid överstyrelsen även nu böra

undersöka, huruvida icke på något håll inom läroverksorganisationen

mindre välbesökta linjer finnas, vilka utan alltför kännbara olägenheter

kunna indragas. Överstyrelsen har därvid anträffat endast två fall, där

lärjungeantalet i begynnelseklassen under två på varandra följande år

understigit 10 eller eljest lärjungetillströmningen syntes mindre tillfredsställande.

En översikt över dessa linjer lämnas i följande tablå.

Linje

Lärjun

g e a n t a 1

höstterminen 1943

höstterminen 1944

Gymnasielinje:

Strängnäs: 4-årig latinlinje..............

4 + 8 + 9 + 10 = 31

8+4 + 8 + 10 = 30

Realskollinje:

Strängnäs: 4-&rig....................

9 + 13 + 5 + 7 = 34

5 + 8 + 9 + 3 — 25

Överstyrelsen anför:

o Såsom av översikten framgår, utgöres den enda gymnasielinje, som är

fåtaligt besökt, av den fyraåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket

i Strängnäs. Denna linje är emellertid den enda vid läroverket förekommande

latinlinjen, varför överstyrelsen icke är beredd att föreslå den till

indragning.

Däremot torde man kunna ifrågasätta, örn icke den vid samma läroverk

befintliga fyraåriga realskollinjen skulle kunna temporärt nedläggas. Antalet

elever i nybörjarklassen på denna linje har nu tre år å råd understigit

10. I sina petita föregående år skrev överstyrelsen härom: »Då antalet

elever i klass l4 vid nämnda läroverk höstterminen 1940 och höstterminen

1941 överstigit 10 och därtill kommer, att elevantalet i första

klassen de båda sist förflutna läsåren endast med 1 understigit 10, är det

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 23%.

möjligt, att nedgången i lärjungeantalet är av endast tillfällig natur. Överstyrelsen

anser sig därför böra tills vidare avvakta linjens framtida utveckling,

innan överstyrelsen fattar slutlig ståndpunkt i fråga örn dess

nedläggande.» Med hänsyn till den i största möjliga utsträckning tillämpade

samläsningen mellan den fyraåriga och den femåriga realskollinjen,

varigenom kostnaden för linjens uppehållande avsevärt inskränkes, samt

till den fasta ställning den fyraåriga linjen intager i vårt skolsystem, vill

överstyrelsen icke heller nu påyrka den här ifrågavarande realskollinjens

avveckling.

Som av det föregående framgår har skolöverstyrelsen vid sina beräkningar

av antalet lärjungar och klassavdelningar för nästa läsår utgått

ifrån att någon intagning alltjämt ej skulle ske å den 3-åriga latinlinjen

vid högre allmänna läroverket i Skara, Emellertid har överstyrelsen nu, i

anledning av framställning i ämnet från läroverkets rektor, hemställt, att

intagning å ifrågavarande linje från och med nästa budgetår åter måtte få

äga rum. Överstyrelsen har härom anfört i huvudsak följande.

Av rektors framställning inhämtas bland annat följande. Den minskning

i elevantalet, som föranledde linjens nedläggande från och med höstterminen

1943, har visat sig vara av tillfällig natur. Sommaren 1943 förhörde

sig 15 elever om möjligheten att komma in i L I3. Sommaren 1944

hade det hunnit bli mera känt, att den treåriga latinlinjen icke längre fanns

till, varför endast 5 lärjungar anmälde sig som aspiranter. I stället har tillströmningen

till den fyraåriga latinlinjen blivit större. Antalet lärjungar i

ring L I4 de senaste fem åren framgår av följande översikt.

K i ii g L I4

Antal lär- jungar

Därav med

realexamen

Hösterminen

1940 ...........

23

i

»

1941...........

22

i

>

1942 ...........

14

0

.»

1943 ...........

29

8

>

1944 ...........

28

6

Ring L II4 har innevarande termin 33 lärjungar. Nyintagna äro 3 elever,

alla med realexamen. Därtill kommer, skriver rektor, att vid slutet av förra

vårterminen åtskilliga lia förhört sig örn möjligheten att komma in i L II4

men muntligen fått det beskedet, att de ej hade stora utsikter, varför de

sannolikt ordnat sina studier på annat sätt. Det torde vara ganska uppenbart,

att L I3 skulle fylla ett behov vid detta läroverk. Av den stora ökningen

på den fyraåriga linjen att döma låta de föräldrar, som ämna sända

sina barn till latinlinjen vid Skara läroverk, barnen antingen först avlägga

realexamen eller från 45 respektive 34 söka inträde i L I4, varigenom de få

lämna hemmet och inackorderas ett år tidigare.

Av de ovan meddelade uppgifterna örn tillströmningen till den fyraåriga

latinlinjen vid läroverket synes framgå, att utsikterna för en tillfredsställande

rekrytering av den treåriga latinlinjen måste betecknas som goda. Innevarande

termin ha 9 elever med realexamen intagits i första eller andra

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

ringen av den fyraåriga latinlinjen, och det skulle således ytterligare behövts

endast ett par elever för att komma upp över 1 O-gränsen. Av allt

att döma skulle erforderligt antal lärjungar anmält sig, därest linjen detta

år funnits tillgänglig. Då den treåriga linjen särskilt för de resande och

inackorderade lärjungarna innebär en ekonomisk fördel, vill överstyrelsen

föreslå, att linjen från och med instundande budgetår åter upprättas.

Vid bifall till skolöverstyrelsens nyssnämnda förslag skulle alltså antalet

klassavdelningar vid de allmänna läroverken under nästa budgetår komma

att uppgå, till (2 328 + 1 =) 2 329. Härav skulle (445 + 188 + 1 =)

634 utgöra nybörjära vdelningar.

I detta sammanhang upptar skolöverstyrelsen till diskussion den för

varje år återkommande frågan örn en allmän begränsning av

antalet nybör j aravdelningar och anför i detta hänseende

bland annat följande.

Det beräknade antalet nybörjaravdelningar höstterminen 1945 kommer

att överstiga antalet avdelningar av detta slag höstterminen 1939. Såsom

framgår av följande tabell, kommer ökningen dock nästan uteslutande att

falla på realskolans nybörjaravdelningar. (Siffrorna inom parentes ange

antalet nybörjaravdelningar vid de nytillkommande samrealskolorna.)

Å r

Antalet nybörjaravdelningar

i realskolan

på gymnasiet

1939 ...................

345

188

1940 ...................

341

179

1941...................

348

181

1942 ..................

354

181

1943 ...................

364

176

1944 .................

379 ( + 26)

184

1945 ...................

[392 ( + 53)]

[189]

Denna relativt långsamma utveckling av gymnasiet får under innevarande

kristid i det hela anses lycklig. Betänkligheterna mot en ökad tillströmning

till realskolan äro i varje fall avgjort mindre än mot en ansvällning

av gymnasiet. Överstyrelsen har tidigare vid skilda tillfällen framhållit,

att restriktionerna på lågstadiet icke böra göras strängare än att platstillgången

någorlunda svarar mot efterfrågan, medan överstyrelsen däremot

i fråga örn högstadiet ansett olika avledande åtgärder önskvärda.

1 avvaktan på de åtgärder i sådant syfte, som kunna komma att föreslås

av 1940 års skolutredning, hemställde överstyrelsen i sina anslagsäskanden

den 14 oktober 1941, att intet maximiantal skulle fixeras för nybörjaravdelningarna.

Såsom motivering för denna hemställan anfördes

bland annat följande. I längden torde restriktioner i fråga om nybörjaravdelningarnas

antal bli allt svårare att vidmakthålla. En utrymmesspärr

till gymnasiet skulle huvudsakligen innebära en ransonering av studietillfällena

på den redan nu starkt utnyttjade reallinjen. De avvisade aspiranterna

skulle säkerligen i allmänhet icke efter första försöket avstå från

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr

den tillämnade studiebanan utan vid nästa tillfälle återkomma med förstärkta

meriter. Effektiv bleve gallringen endast i den mån de vid läroverken

avvisade kunde förskaffa sig inträde i näringslivet. Den måste

därför kompletteras med lämpliga åtgärder i avledande syfte. En strängare

ransonering av platserna i realskolans nybörjarevdelningar torde på samma

sätt komma att leda till en forcerad träning för inträdesprövningarna till

nybörjarklasserna. Där denna icke förde till målet, försenades övergången

till läroverken men inhiberades vanligen icke. Efter ytterligare ett år i

folkskolan brukade de flesta förut avvisade komma in i läroverken. Liksom

i fråga om gymnasiet hade spärren till realskolan visat sig ineffektiv; den

hade endast medfört tidsutdräkt och kostnader.

De här anförda argumenten lia sedermera vunnit i styrka. I fjolårets

petita framhöll överstyrelsen, att den oförutsett starka disproportionen

mellan antalet inträdessökande och antalet tillgängliga platser vid slutet

av vårterminen 1943 och början av höstterminen 1943 enligt överstyrelsens

mening otvetydigt pekade på önskvärdheten av ett slopande av begränsningsbestämmelserna.

Överstyrelsen hemställde således ånyo, att intet maximital

skulle fixeras för nybörjaravdelningarna under budgetåret 1944/45.

Nya avdelningar borde efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall

kunna upprättas, därest i annat fall ett avsevärt antal inträdessökande måste

avvisas. Departementschefen upptog med utförlig motivering (propositionen

nr 207, sid. 84) överstyrelsens förslag. I likhet med departementschefen

ansåg riksdagen, att en ansvällning av gymnasierna icke vore önskvärd,

och underströk angelägenheten av att det allmänna undervisningsväsendet

så utbyggdes och organiserades, att rekryteringen av de praktiska yrkena

underlättades. Vad sistnämnda fråga beträffade, hade departementschefen

framhållit, att det påginge en brett upplagd undersökning av ifrågavarande

utbildningsmöjligheter. Riksdagen erinrade örn att riksdagen genom maximeringen

av antalet nybörjaravdelningar främst velat undvika en alltför

stark tillströmning till de teoretiska studiebanorna. Spärranordningen

hade emellertid samtidigt haft betydelse ur statsfinansiell synpunkt genom

att motverka den eljest fortgående automatiska stegringen av statens utgifter

för de allmänna läroverken. Då riksdagen nu icke ansåge sig böra

motsätta sig ett bifall till departementschefens förslag om spärrens upphörande,

hade för detta riksdagens ståndpunktstagande — förutom de

skäl departementschefen anfört ■— det förhållandet varit avgörande, att

avsevärda svårigheter med hänsyn till ovissheten om vilket antal kommunala

mellanskolor som leonline att förstatligas budgetåret 1944/45 förelåge

för fastställande av en lämpligt avvägd maximisiffra beträffande antalet

nybörjaravdelningar.

De skäl, som föranledde riksdagen att för innevarande budgetår slopa

maximeringsbestämmelserna för antalet nybörjaravdelningar och som i det

föregående utförligt refererats, kvarstå alltjämt med oförminskad giltighet.

Såsom framgår liv den ovan meddelade tabellarisk;! översikten, har

tillväxten huvudsakligen skett på realskolestadict, medan den inom gymnasiet

icke varit större, lin alt antalet nybörjaravdelningar här ännu innevarande

år understiger antalet sådana avdelningar vid stormaktskrigets

utbrott. Överstyrelsen vill därför ånyo hemställa, att intet maximital fixeras

för nybörjaravdelningarna under nästkommande budgetår. Nya avdelningar

böra efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall kunna upprättas,

därest i annat fall ett avsevärt antal inträdessökande måste avvisas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

1940 års riksdag beslöt på förslag av Kungl. Majit viss begränsning i

besparingssyfte av undervisningen i grekiska såtillvida, som

dylik undervisning regelmässigt icke skulle få förekomma vid lägre deltagarantal

än 4; dessförinnan hade deltagarminimum varit 3. Skolöverstyrelsen

har nu föreslagit en återgång till sistnämnda minimiantal och till

stöd härför anfört bland annat följande.

Indragningen av svagt frekventerade gymnasielinjer har uteslutande gått

ut över linjer med klassisk orientering. I samma riktning verkar den år

1939 beslutade höjningen av minimiantalet deltagare vid undervisning i

grekiska. Såsom av följande tabell framgår, har omfattningen av undervisningen

i klassiska språk under de senaste åren avsevärt nedgått. Svårigheter

ha framträtt att behålla i tjänst anställd personal inom denna ämnesgrupp.

Antal veckotimmar i klassiska språk läsåren 1939/^5.

Läsår

Latin

Näst

högsta

ringen

G r e li

Högsta

ringen

liska

Klassiska

linjen

Summa

Summa

latin -f

grekiska

1939/40........

2 042

224

217

30

471

2 513

1940/41 ........

2 028

140

231

38

409

2 437

1941/42 ........

2 012

182

140

33

355

2 367

1942/43 ........

1934

217

182

21

420

2 354

1943/44........

1862

140

217

17

374

2 236

1944/45 ........

1823

189

140

10

339

2162

Utsikterna för nästa läsår kunna för närvarande icke tillförlitligt bedömas,

enär de bero av de från år till år fluktuerande tillvalen i näst högsta ringen.

Även örn tillvalen nästa vår skulle erhålla samma någorlunda gynnsamma

utgång som förliden vårtermin, kvarstår dock en betydande reduktion av

undervisningen i grekiska i förhållande till tiden vid krigsutbrottet. Därtill

kommer nedgången i ämnet på grund av den pågående indragningen av den

klassiska linjen, vilken kommer att vara fullbordad med utgången av nästa

läsår.

Denna reduktion går längre, än som kan anses försvarligt med hänsyn

till den stora allmänkulturella betydelsen av de klassiska studierna. Den

är dessutom ägnad att skärpa vissa olägenheter, som äro förenade med

gymnasiets differentieringssystem. För många studerande återkommer aldrig

det tillfälle till grundläggande studier, som under skoltiden genom restriktioner

av detta slag gått förlorat. En fyllnadsprövning i grekiska är ett dyrbart

och tidsödande företag.

Även om beskärningen av ämnet vid en viss tidpunkt av besparingshänsyn

måst företagas, bör den dock icke erhålla längre varaktighet än nödvändigt.

Överstyrelsen vill för sin del ifrågasätta, huruvida icke nu en återgång

kan ske till de före krisens inbrott gällande villkoren för anordnande av

undervisning i ämnet. En ökning av antalet veckotimmar i grekiska från

nuvarande 329 ungefär upp till de 441 timmar, som — bortsett från undervisningen

på den klassiska linjen — inrymdes i undervisningen under läs
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts -proposition nr 232. 31

året 1939/40, skulle i sådant fall kunna förväntas. Omkring hälften av

ökningen eller 56 veckotimmar kan emotses redan höstterminen 1945. Kostnaderna

för denna undervisning, som bereder full tjänstgöring åt två extra

adjunkter och därutöver 12 veckotimmars timlärartjänstgöring, kunna beräknas

till 13 770 kronor förutom rörligt tillägg och kristillägg. En ytterligare

kostnadsökning på ungefär samma belopp kan beräknas för höstterminen

1946.

Genom den sålunda föreslagna ökningen av undervisningen i grekiska

skulle en viss förbättring kunna påräknas i fråga örn anställningsmöjligheterna

för lärarna i klassiska språk. Situationen har under de senaste åren

blivit allt ogynnsammare för denna lärarkategori. Provårsmeriterade lärare

med utmärkta akademiska examina, även någon filosofie doktor, gå innevarande

läsår utan arbete. Utsikterna för dem att få helterminsanställning

visa inga tecken till ljusning. Vad de kunna hoppas på är i många fall endast

ett tillfälligt vikariat. Den förbättring, som skulle kunna inträda för dessa

lärare genom sänkning av deltagarminimum i grekiska, är visserligen icke

betydande men innebär dock för dem ett steg i riktning mot vidgade möjligheter

för anställning.

Statskontoret har beträffande frågan örn en begränsning av a ntalet

nybörj aravdelningar anfört följande.

Statskontoret vill erinra, att ämbetsverket i utlåtande den 30 november

1944 angående vidgade möjligheter till högre undervisning för landsbygdens

ungdom framhållit, att det vore av vikt, att de åtgärder, som vidtagits med

sådant syfte, icke finge leda till en ökad tillströmning till läroanstalter med

teoretisk utbildning (jfr riksdagens skrivelse 1943:229). Skolorganisationens

kapacitet borde därför icke vidgas. Åtgärder, som borde övervägas för

att förhindra en utveckling i antydd riktning, syntes, enligt ämbetsverkets

mening, bland annat böra inriktas på inrättande av praktiska linjer i realskolan

i ökad omfattning och en begränsad elevintagning på de teoretiska

linjerna. Därest statsmakterna icke skulle finna särskilda maximital för

antalet nybörjaravdelningar böra fastställas, synes i vart fall upprättande

av nya parallellavdelningar inom sådana avdelningar böra ske med den största

försiktighet, detta i synnerhet beträffande gvmnasiet (jfr riksdagens skrivelse

1944:368).

Statskontoret har avstyrkt förslagen örn intagning av lärjungar å

3-åriga latinlinjen i Skara och om sänkning av deltaga rminimum

i grekiska från 4 till 3 samt anfört:

Då det temporära nedläggandet av 3-åriga latinlinjen vid Skara-läroverket

påbörjats så sent som läsåret 1943/44, vill det förefalla ämbetsverket som

om tillräcklig erfarenhet ännu icke kunnat vinnas rörande verkningarna av

organisationsändringen. Erinras må, att antalet lärjungar i linjens första

ring höstterminerna 1941 och 1942 var 8 respektive 7. De av rektor lämnade

uppgifterna om antalet lärjungar med realexamen å latingymnasiet höstterminerna

1943 och 1944 synas jämväl knappast i och för sig kunna anses

motivera, förutom den 4-åriga latinlinjen, en särskild 3-årig linjo vid gymnasiet.

Möjligheterna till undervisning i grekiska synas för närvarande icke

heller böra utvidgas. De statsfinansiella skäl, som motiverade statsmakternas

s. 32 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

32 Kungl. Majus ''proposition nr ''232.

beslut om införande av bland annat angivna restriktioner, göra sig alltjämt

gällande.

Under läsåret 1940/41 sattes av statsfinansiella skäl för första gången en

mekaniskt verkande spärr för upprättandet av nya klassavdelningar på

nybörjarstadiet. När sedermera 1942 års riksdag beslöt att alltjämt maximera

antalet nybörjära vdelningar, synes motivet främst ha varit en önskan

att undvika en alltför stark tillströmning till de teoretiska studiebanorna.

När departementschefen förra året hade att taga ställning till frågan

om ett fortsatt upprätthållande av nybörjarspärren, förelågo fyra års erfarenheter

av densamma att bygga på. Dessa gåve enligt departementschefens

uppfattning vid handen, att spärranordningen icke på ett tillfredsställande

sätt fyllt den tillämnade uppgiften, nämligen att utgöra en effektiv

gallring av de elever, som sökte sig till läroverken. Det förhölle sig nämligen

i allmänhet så, framhöll departementschefen, att avvisade inträdessökande

icke uppgåve hoppet örn att vinna inträde på den studiebana, de

utstakat för sig, utan vid nästa tillfälle återkomme bättre rustade. Spärren

medförde sålunda tidsspillan och extra kostnader men hindrade i regel ej

vederbörande att fullfölja sina planer. Enär spörsmålet om begränsning av

elevtillströmningen till läroverken inrymde frågor av så stor principiell betydelse,

att det icke gärna kunde rationellt lösas annat än i samband med

den pågående allmänna översynen av vårt lands skolväsen, ansåg departementschefen

sig ej böra föreslå någon intagningsspärr för innevarande läsår.

Riksdagen ansåg sig icke böra motsätta sig förslaget örn spärrens upphävande,

främst med hänsyn till svårigheten att på grund av ovissheten om

vilket antal kommunala mellanskolor, som skulle komma att förstatligas

under innevarande år, fastställa en lämpligt avvägd maximisiffra beträffande

antalet nybörjaravdelningar.

Någon ändring beträffande de omständigheter, som sålunda föranledde

1944 års riksdag att slopa maximeringsbestämmelserna för antalet nybörjaravdelningar,

har sedan dess ej inträtt, utan de åberopade skälen äga alltjämt

oförminskad giltighet. Det kan måhända även förtjäna anmärkas, att,

som framgår av tabellerna i det föregående, tillväxten på gymnasiestadiet

varit relativt ringa och icke större än att antalet nybörjaravdelningar här

alltjämt understiger antalet sådana avdelningar vid krigsutbrottet. Såsom

framgår av mitt ställningstagande i fråga örn det tidigare för riksdagen framlagda

förslaget angående studiehjälp för högre undervisning åt landsbygdens

ungdom är jag icke främmande för möjligheten av att de där förordade stödåtgärderna

under vissa förutsättningar kunna vara ägnade att öka tillströmningen

till gymnasierna och att med hänsyn härtill en skärpning av fordringarna

för tillträde till gymnasiet måhända får tagas under allvarligt övervägande.

Restriktioner i detta avseende synas mig böra inriktas på en utgallring

av icke studiebegåvade eller i övrigt för högre studier icke lärn
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

pade ungdomar och sålunda ej få karaktär av en mekaniskt verkande spärr,

vars konsekvenser kunna bli ganska godtyckliga. Jag vill således förorda,

att icke heller för nästa budgetår något maximum för antalet nybörjaravdelningar

föreskrives. Jag förutsätter därvid givetvis alltjämt, att medgivande

från Kungl. Maj:ts sida att upprätta nya parallellavdelningar inom sådana

avdelningar skall föregås av en omsorgsfull prövning och att sådant medgivande

icke skall lämnas annat än då särskilda omständigheter så föranleda.

Jag förutsätter, att nu gällande restriktioner i fråga örn intagning av elever

i vissa nybörjaravdelningar skola gälla även nästa läsår med undantag av

att elever åter torde få intagas å 3-åriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket

i Skara. Jag är ense med skolöverstyrelsen, att restriktionerna icke

för närvarande böra ytterligare utsträckas.

Mot skolöverstyrelsens beräkningar av antalet klassavdelningar för budgetåret

1945/46 har jag i övrigt ingen erinran att göra.

Vad överstyrelsen anfört till stöd för en sänkning av deltagarminimum för

undervisning i grekiska från 4 till 3 finner jag värt beaktande och vill tillstyrka

förslaget. Den härav föranledda kostnadsökningen för nästa budgetår

har av överstyrelsen beräknats till i runt tal 13 700 kronor. Till kostnadsfrågan

återkommer jag i det följande.

b) Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med

20 990 000 kronor.

Personalförteckningen för de allmänna läroverken har för innevarande

budgetår följande utseende:

Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp I. . . E 13

19 » » » » » » II... E 12

23 » » » » » » III... Eli

3 » » realskolor, avlöningsgrupp I..............E 9

25 » » * » II..............E 8

27 » » » * III..............E 7

23 » » » » IV..............E 6

448 lektorer........................................A 27

Anm.: Av dessa lektorstjånster må endast 443 uppehållas.

1 283 adjunkter.......................................A 23

Anm.: Av dessa adjunkts^''änster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 1 282.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 232.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Lönegrad.

265 ämneslärarinnor..................................A 21

Anm..: Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att

antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat

ej överstiger sammanlagt 265.

114 lärare i teckning.................................A 20

85 lärare i musik...................................A 20

103 lärare i gymnastik med lek och idrott................A 20

4 övningsskollärare.................................A 20

31 lärarinnor i kvinnlig slöjd..........................A 16

81 vaktmästare.....................................A 7

61 » A 6

17 » A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

39 adjunkter.......................................A 22

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 1 282.

9 ämneslärarinnor..................................A 22

Anm : Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att

antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat

ej överstiger sammanlagt 265.

1 lärare i teckning.................................A 21

1 lärarinna i kvinnlig slöjd...........................A 18

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

250 adjunkter......................................Eo 21

Ämneslärare.

Skolöverstyrelsen har till en början undersökt behovet av nya tjänster vid

läroverk, som befinna sig under upprättande eller omorganisation

eller vilkas upprättande eller omorganisation nyligen

fullbordats utan att deras behov av nya tjänster hittills blivit till fullo tillgodosett.

Efter att därvid ha konstaterat ett behov av ytterligare 14 lektorsoch

14 adjunktstjänster vid sådana läroverk har överstyrelsen emellertid av

statsfinansiella skäl ansett sig böra föreslå nyinrättande av endast 8 lektorsoch

12 adjunktstjänster enligt följande tablå:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 232.

35

"öS »o

Beräknat antal

klassavdel- ningar 1945/46

Nuvarande

antal

Föreslagna

nya

Läroverk

3 2!

CO 03

03 r—t

3 M

. ed

a to

" c

c *5

i hela

läroverket

i gymnasiet

lektors-

tj änster

adjunkts- och

ämneslärarin-

netj änster

lektors-

tj änster

adjunkts-

tjänster

Högre allmänna läroverket i Boden . . .

16

17

7

3

9

1

1

> > »i Haparanda

17

17

7

4

10

—

1

» > > i Hässleholm

18

19

6

4

9

1

1

> » »i Ludvika. .

10

12

4

1

6

1

—

» » »för gossar i

Malmö . . .

33

34

16

11

22

—

1

> » »i Motala . .

20

21

11

5

10

1

1

» » »i Skellefteå .

25

25

7

6

16

—

1

» » > för flickor ä

Norrmalm i

Stockholm .

30

31

15

9

20

1

» » »för flickor å

Södermalm i

Stockholm .

17

18

8

5

9

1

t> » »i Västervik .

17

18

6

5

10

1

—

> » » för flickor i

Örebro . . .

11

11

7

5

7

1

—

> » »i Örnskölds- vik .....

19

21

4

1

13

1

1

Samrealskolan i Enskede.........

6

9

—

—

4

—

1

» i Ljusdal.........

9

10

—

—

6

—

1

» i Ängby ..........

7

11

-

—

4

—

2

Dessutom har skolöverstyrelsen föreslagit, att av de å personalförteckningen

upptagna, för statens normalskola avsedda lektors- och adjunktsbefattningar,

vilka nu icke må uppehållas, ytterligare en lektors- och en adjunktstjänst

må besättas från och med nästa budgetår. Därmed skulle sammanlagt

3 av de å personalförteckningen upptagna 7 lektor stjänsterna och samtliga

3 å personalförteckningen upptagna adjunktstjänster komma att uppehållas.

Överstyrelsen har beträffande sina förslag här ovan närmare anfört bland

annat följande.

I fråga örn de nya lektorstjänstema ha tidigare anförda skäl för uppskov

med inrättande av den sjätte lektorstjansten vid läroverket i Motala och

flickläroverket i Örebro bortfallit redan läsåret 1942/43. Någon ändring härutinnan

har sedan dess ej inträtt. Lärjungeantalet har ökats så starkt, att

någon samläsning mellan latin- och reallinjerna icke torde vara sannolik i

fortsättningen, bortsett från vissa mindre frekventerade ämnen å det differentierade

gymnasiet, i vilka samläsning förekommer vid flertalet högre allmänna

läroverk. Överstyrelsen anser det därför liksom i fjolårets petita syn
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

nerligen önskvärt, att dessa två läroverk erhålla vartdera en ny lektorstjänst.

Detsamma gäller om högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm i

Stockholm. Redan i fjolårets petita föreslog överstyrelsen, att läroverket

skulle få sin sjätte lektorstjänst. Läroverket har åtta gymnasieavdelningar,

varför överstyrelsen fortfarande finner starka skäl tala för att läroverket erhåller

en ny lektorstjänst från och med budgetåret 1945/46. Överstyrelsen

får vidare bestämt tillstyrka besättande av ytterligare en lektorstjänst vid

statens normalskola, då ännu en ring av gymnasiet kommer att upprättas

från och med nästa läsår.

I fråga om högre allmänna läroverken i Boden och Hässleholm får överstyrelsen

bestämt avråda från uppskov med inrättande av de föreslagna lektorstjänsterna.

Läroverket i Hässleholm har från och med innevarande läsår

fullt utbyggt gymnasium och läroverket i Boden får från och med läsåret

1945/46 fullständigt gymnasium. Då högre allmänna läroverket i Boden

från och med innevarande budgetår har 3 lektorstjänster skulle behovet budgetåret

1945/46 vara 3 nya lektorstjänster. överstyrelsen har dock ifrågasatt

blott 2 nya lektorstjänster och en ny adjunktstjänst. Högre allmänna

läroverket i Hässleholm har innevarande budgetår 4 lektorstjänster. Överstyrelsen

finner behovet av 2 nya lektorstjänster från och med budgetåret

1945/46 synnerligen starkt. Överstyrelsen vill dock nöja sig med att föreslå

en ny lektorstjänst vid vartdera läroverket.

Överstyrelsen vill likaledes bestämt tillstyrka inrättandet av åtminstone

en ny lektorstjänst vid högre allmänna läroverken i Örnsköldsvik, Ludvika

och Västervik.

Beträffande de föreslagna adjunktstjänsterna har skolöverstyrelsen icke

heller i år ansett sig kunna ifrågasätta, att de skulle besättas genom överflyttning

från andra läroverk. Väl hade överstyrelsen beaktat, vad chefen

för ecklesiastikdepartementet i proposition nr 207 till 1944 års riksdag anfört

därom, att även behovet av ordinarie adjunkter vid läroverk under upprättande,

omorganisation eller förstatligande under nuvarande förhållanden

borde kunna åtminstone delvis tillgodoses genom förflyttning av tjänster,

men då blott ett relativt ringa antal tjänster under det närmaste året bleve

disponibla för överflyttning och dessa mer än väl behövdes för att motverka

förefintlig disproportion mellan antalet ordinarie och antalet icke-ordinarie

lärare, såge sig överstyrelsen nödsakad att begära nyinrättande av de adjunktstjänster,

som framginge av tablån. I

I sina petita år 1939 framlade skolöverstyrelsen en utredning angående

proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie

lärare vid de allmänna läroverken, vilken anbefallts av Kungl. Majit den

9 juni 1939. På grundval av denna utredning föreslog överstyrelsen inrättande

av ett stort antal nya tjänster, fördelade på tre år. Till följd av det

utbrutna kriget och därav föranledda utomordentliga förhållanden kunde

överstyrelsens förslag icke realiseras ens i mindre omfattning.

I anslutning härtill föreslår nu överstyrelsen inrättande av ytterligare 11

adjunkts^änster och anför till stöd härför bland annat:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts ''proposition nr SSSS.

Överstyrelsen vill, i likhet med vad som skett i de närmast föregående

årens petita, framhålla, att den i nyssnämnda utredning påvisade ogynnsamma

proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare alltjämt finnes

vid många läroverk och ingalunda minskats. Vid ett fåtal av de sämst

ställda läroverken ha förhållandena kunnat förbättras genom att vid uppkomna

ledigheter lärartjänster överflyttats från läroverk med förhållandevis

få lärare över stat. Ifrågavarande olägenheter kvarstå dock alltjämt vid

ett alltför stort antal läroverk och ha endast i ringa grad påverkats av de

under senare år företagna tillfälliga besparingsåtgärderna: ökning av lärarnas

tjänstgöring, inställd delning av nybörjarklasser i modersmålet och främmande

levande språk, indragning av vissa gymnasie- och realskolelinjer. Den

mest ogynnsamma fördelningen av ordinarie och icke-ordinarie lärare finnes

nämligen dels vid vissa mindre samrealskolor, dels vid vissa högre allmänna

läroverk, som snabbt utvecklats under senare år. Vid den förra kategorien

skolor medföra besparingsåtgärderna endast ganska obetydliga verkningar,

vid den senare kategorien åter, där åtgärderna medföra en större absolut

minskning av lärarbehovet, har detta motverkats av läroverkets fortgående

utveckling.

De läroverk, vid vilka proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare

är mest ogynnsam, återfinnas i en av överstyrelsen upprättad översiktstabell.

1

I tabellen har införts en kolumn, upptagande 101 nya tjänster, som erfordras

utöver förut föreslagna tjänster, örn proportionen av lärare över stat skall

nedbringas till 20 procent. De s. k. extralärarsakkunniga räknade med ett

procenttal av 7, överstyrelsen i sina petita till 1940 års riksdag med 10. Överstyrelsen

anser allt fortfarande, att nämnda procenttal icke utan olägenheter

för läroverken kan överstiga 10, men med hänsyn till det stora antalet nya

tjänster, som då skulle behövas, har överstyrelsen liksom föregående år räknat

med ett högsta procenttal av 20. Endast de allra mest kännbara missförhållandena

skulle undanröjas, om nya tjänster beviljas till sådant antal, att detta

procenttal icke överskrides.

Trots att 20 adjunktstjänster flyttats under budgetåret 1943/44 har behovet

av tjänster för att utjämna proportionen mellan antalet lärare över stat

och antalet ordinarie lärare ökats. Detta beror på att hos läroverken under

det senaste året uppstått en oförutsett stark ansvällning.

Beträffande möjligheterna att genom överflyttning av tjänster motverka

denna disproportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare har överstyrelsen

anfört följande.

Denna fråga har tidigare beaktats av överstyrelsen, som därvid beräknat,

att överflyttning borde ske, när procenttalet lärare över stat underskrede 10

— extralärarsakkunniga räknade som redan nämnts med 7 procent. I nådiga

brevet den 4 juni 1943 fäste Kungl. Maj:t skolöverstyrelsens uppmärksamhet

på vad chefen för ecklesiastikdepartementet enligt proposition 1943: 150 anfört

beträffande proportionen mellan antalet ordinarie och antalet icke-ordinarie

ämneslärare vid de allmänna läroverken, varvid ifrågasattes, huruvida

icke flyttning av adjunkts- eller ämneslärarinnetjänst från ett läroverk borde

ske, redan när procenttalet ämneslärare över stat i relation till samtliga ämneslärare

understiger 15 i stället för det hittills tillämpade procenttalet 10. Örn

jämlikt detta uttalande överflyttning sker redan när antalet lärare över stat 1

1 Beträffande denna hänvisas till handlingarna i ärendet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Marits proposition nr 232.

understiger 15 procent, vilket redan tillämpades i fjolårets petita, bli möjligheterna

flera.

Av en av överstyrelsen upprättad tabell (se handlingarna i ärendet) framgår,

att sammanlagt 44 lärartjänster finnas, som med utgångspunkt från

nyssnämnda procentberäkning skulle kunna förflyttas. Av dessa tjänster bli

inga lektorstjänster tillgängliga för flyttning utan endast adjunkts- och ämneslärarinnetjänster,

och av dessa bli endast ett fåtal tillgängliga under innevarande

och nästa budgetår. Överstyrelsen räknar nämligen med att flyttning

av tjänst från ett läroverk endast bör äga rum efter ordinarie innehavares

avgång. Enligt en utförd överslagsberäkning skulle endast 19 adjunktstjänster

bli lediga för flyttning intill utgången av 1945 genom nuvarande

innehavares avgång med pension. Av dessa äro två placerade vid läroverk i

Stockholm. Härtill torde komma ett mindre men oförutsebart antal tjänster,

som bli lediga genom innehavarens avgång av andra orsaker än avsked med

pension.

Överstyrelsen konstaterar därefter, att de för överflyttning till andra läroverk

disponibla tjänsterna icke förslå långt för eliminerande av den stora

disproportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare. Med hänsyn härtill

och då några nya adjunktstjänster, varav behov uppstått genom ansvällningen

av läroverken, icke erhållits sedan år 1939, utan behovet tillgodosetts

genom överflyttning av tjänster, har överstyrelsen ansett sig ej längre kunna

underlåta att påyrka inrättande av nya adjunktstjänster vid vissa läroverk,

där relationstalet mellan de ordinarie och icke-ordinarie lärarna är särskilt

ogynnsamt. De 11 adjunktstjänster, som skolöverstyrelsen med hänsyn härtill

föreslagit, skulle inrättas vid samrealskolorna i Avesta, Borlänge, Gudmundrå,

Karlskoga, Köping, Nässjö, Sala, Sandviken, Sunne, Vara och

Åstorp. Vid alla dessa läroverk utgöra lärare över stat mer än tredjedelen av

samtliga lärare vid skolan.

Skolöverstyrelsen har därefter till behandling upptagit frågan om 1 e ktorsrepresentationen

vid läroverken samt därvid anfört bland

annat följande.

Det förhållandet har ofta påtalats, att ett oproportionerligt stort antal

av gymnasiets lärotimmar vid somliga läroverk måste bestridas av andra

lärare än lektorer eller lektorskompetenta. Örn man fasthåller vid de beräkningar,

som skedde i samband med 1927 års riksdagsbeslut och som beträffande

lektorsrepresentationen bland annat inneburo, att läroverk, omfattande

6 ä 7 gymnasieavdelningar, erhölle 6 lektorstjänster, så finnes till att börja

med ingen anledning att nu överflytta någon lektor från något läroverk. Men

däremot synes det rimligt, att en del läroverk få en förstärkt lektorsrepresentation.

I sitt underdåniga utlåtande den 27 maj 1935 angående 1927 års skolsakkunnigas

utredning och förslag rörande praktisk lärokurs för blivande lärare

vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter uttalade sig skolöverstyrelsen

för att med vissa undantag varje vid en provårsanstalt förekommande

ämne borde representeras av ettämneslektorat. I detalj kunna

ämneskombinationerna växla från fall till fall, bland annat med hänsyn till

de växlingar, som ur ämnessynpunkt kunna inträda på rektorstjänsten. Men

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr ‘232.

i stort sett skulle överstyrelsen anse följande ämnen eller ämneskombinationer

lämpliga, nämligen vid latinläroverk, dit sällan eller aldrig hänvisas lärarkandidater

i ämnena matematik, fysik och kemi: kristendomskunskap och

filosofi, modersmålet, latin och grekiska, tyska, engelska, franska, historia, med

samhällslära, geografi, matematik, biologi med hälsolära, fysik och kemi, således

11 lektorstjänster; vid realläroverk: kristendomskunskap och filosofi,

modersmålet, tyska, engelska, franska, historia med samhällslära, geografi,

matematik, biologi med hälsolära, fysik, kemi, således 11 lektorstjänster; vid

läroverk med både latin- och realgymnasium: kristendomskunskap och filosofi,

modersmålet, latin och grekiska, tyska, engelska, franska, historia med

samhällslära, geografi, matematik, biologi med hälsolära, fysik, kemi, således

12 lektorstjänster.

Under hänsynstagande till nu anförda synpunkter har överstyrelsen för

varje högre allmänt läroverk beräknat antalet behövliga lektorstjänster. Sammanfattningsvis

kan resultatet av utredningen, beträffande vars detaljer hänvisas

till handlingarna i ärendet, angivas sålunda, att utöver förut föreslagna

8 nya lektorstjänster ytterligare 57 sådana tjänster skulle behöva inrättas.

Av dessa anser sig emellertid överstyrelsen för nästa budgetår böra föreslå

endast ett ofrånkomligt minimum, nämligen 8 lektorstjänster enligt följande

tablå.

Läroverk

Beräknat

antal gym- nasieav- delningar

1945/46

Nuvaran- de antal

lektors- tjänster

Antal er- forderliga

lektors- tjänster

1945/46

Föreslagna

nya lek- torstjäns- ter

Anm.

Högre allmänna läroverket i Borås . . .

10

6

8

i

» » »för flickor i

Göteborg................

10

6

8

i

Vasa högre allmänna läroverk i Göteborg

18

9

12

i

provårs-

läroverk

Katedralskolan i Lund..........

15

9

12

i

»

Högre allmänna läroverket i Bromma .

16

8

12

i

>

> » > för flickor å

Norrmalm i Stockholm........

16

9

12

i

>

Högre allmänna läroverket i Umeå . .

14

8

12

i

>

» » »i Uppsala .

19

10

12

i

»

Slutligen har överstyrelsen undersökt lärarbehovet vid de kommunala

mellanskolor, som äro eller avses komma under

förstatligande. Från och med innevarande budgetår skola 20 kommunala

mellanskolor förstatligas och överstyrelsen räknar med att förstatligande

av ytterligare 19 kommunala mellanskolor skall påbörjas under nästa

budgetår. Under första året av förstatligandet inrättas vid varje skola en

rektors- och en adjunktstjänst, vilken senare dock tills vidare ej skall uppehållas.

Överstyrelsen räknar med att av de under förstatligande från och med

budgetåret 1944/45 varande kommunala mellanskolorna de i Alvesta och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 23%.

Solna böra tillföras vardera ytterligare två lärartjänster och övriga vardera

en lärartjänst eller sammanlagt 22 nya lärartjänster, varav 10 adjunkts- och

12 ämneslärarinnetjänster. Dessa tjänster skulle besättas genom överflyttning

av lärare från respektiv kommunala mellanskolor. Därtill skulle komma en

rektorstjänst vid envar av de 19 kommunala mellanskolor, som avsåges komma

under förstatligande från och med budgetåret 1945/46.

Sammanfattningsvis kan alltså skolöverstyrelsens förslag beträffande

de ordinarie ämneslärartjänsterna angivas sålunda, att nästa budgetår

följande tjänster skola uppehållas utöver dem, som skola uppehållas under

innevarande budgetår, nämligen 19 rektorstjänst er, (8 + 1 + 8 =) 17 lektorstjänster,

(12 + 1 + 11 + 10 =) 34 adjunktstjänster och 12 ämneslärarinnetjänster.

Statskontoret har beträffande de föreslagna tjänsterna vid'' läroverk,

som befinna sig under upprättande eller omorganisation

eller vilkas upprättande eller omorganisation nyligen fullbordats

utan att deras behov av nya tjänster hittills blivit tillfullo tillgodosett,

endast tillstyrkt lektorstjänsterna vid läroverken i Boden, Ludvika och Örnsköldsvik,

varjämte ämbetsverket beträffande statens normalskola blott tillstyrkt

besättandet av ännu en adjunktstjänst. Statskontoret har anfört:

Vid ett vart av högre allmänna läroverket i Motala samt högre allmänna

läroverken för flickor å Södermalm i Stockholm och i Örebro begärde överstyrelsen

i sina anslagsäskanden jämväl för innevarande budgetår en lektorstjänst.

Chefen för ecklesiastikdepartementet ansåg sig dock av statsfinansiella

skäl icke kunna förorda någon av dessa tjänster (se propositionen 207/1944,

sid. 91), vilket också blev riksdagens beslut. Då dessa läroverk alltjämt skola

hava oförändrad gymnasieorganisation, kan statskontoret för den skull icke

nu tillstyrka, att dessa tjänster inrättas. Ej heller kan ämbetsverket finna

tillräckliga skäl föreligga för ett bifall till förslaget om ett nytt lektorat vid

läroverket i Hässleholm, som från och med innevarande budgetår är helt

färdigbildat. Läroverket i Västervik undergår för närvarande visserligen en

utvidgning. Enligt ämbetsverkets mening torde dock tillsvidare kunna anstå

med inrättande av det där föreslagna lektoratet, då vid läroanstalten, som

under läsåret 1945/46 skulle få 6 klassavdelningar å gymnasiet, redan finnas

fem lektorstjänster, varav en nyinrättad i år. Den utvidgning, som gymnasierna

i Boden, Örnsköldsvik och Ludvika undergår, synes däremot erfordra

ökat antal kvalificerade lärarkrafter.

De av organisationsskäl föreslagna adjunktsbefattningarna skulle inrättas,

två vid samrealskolan i Ängby samt en vid ettvart av högre allmänna läroverken

för gossar i Malmö och för flickor å Norrmalm i Stockholm samt

läroverken i Boden, Haparanda, Hässleholm, Örnsköldsvik, Motala och Skellefteå

och samrealskolorna i Ljusdal och Enskede. Då enligt skolöverstyrelsens

beräkningar någon utvidgning av antalet klassavdelningar å realskolestadiet

icke skulle komma till stånd vid någon av ovannämnda läroanstalter

å Norrmalm i Stockholm, Boden, Haparanda, Örnsköldsvik, Motala, Malmö

och Skellefteå, kan statskontoret emellertid icke finna någon ny tjänst vid

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts -proposition nr 232.

något av dessa läroverk motiverad1 av organisationsskäl. Ej heller bör enligt

ämbetsverkets mening tillkomsten av nya parallellavdelningar vid läroverket

i Hässleholm och samrealskolan i Ljusdal medföra inrättande av nya ordinarie

tjänster. Den snabba tillväxten av samrealskolorna i Enskede och Ängby

synes däremot motivera ett ökat antal adjunkts^änster. Då upprättandet

av dessa läroverk icke avser att utvidga skolorganisationen utan endast att

åvägabringa en omfördelning inom Stockholm av redan tillgängliga utbildningslinjer,

synas emellertid erforderliga tjänster i första hand böra överflyttas

från de läroverk i Stockholm, vilkas organisation härigenom skäres ned. Hinder

föreligger dock givetvis icke att jämväl härför disponera vid läroverk i

landsorten tillgängliga tjänster.

Enligt den i framställningen gjorda översikten över statens normalskolas

utveckling tillkomma nästa läsår två klassavdelningar, en å realskolestadiet

och en å gymnasiet. Statskontoret kan icke finna detta utgöra tillräckligt

skäl för att skolan redan från och med nästa läsår skulle få disponera ytterligare

två ordinarie lärare. Ämbetsverket får för sin del föreslå, att endast

ännu en ordinarie adjunktstjänst må tillsättas.

Beträffande frågan örn förefintlig disproportion mellan antalet

ordinarie och icke-ordinarie lärare vid vissa

läroverk har statskontoret anfört:

I anledning härav vill statskontoret erinra, att ämbetsverket vid åtskilliga

tillfällen framhållit, att enligt ämbetsverkets mening vid bestämmande av

proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare hänsyn borde tågås till

det förhållandet, att ett stort antal av de icke-ordinarie lärarna innehade

extra ordinarie anställning. Under framhållande härav förordade statskontoret

i ett utlåtande den 10 oktober 1942, att överstyrelsen skulle verkställa

en utredning rörande relationen mellan ordinarie, extra ordinarie och övriga

icke-ordinarie lärare vid såväl samtliga läroverk som varje enskild läroanstalt.

Någon sådan synes emellertid icke hava kommit till stånd. Innan en dylik

översyn verkställts, kan statskontoret icke tillstyrka inrättande av några nya

ordinarie tjänster på grund av nu åberopade skäl. Erinras må jämväl, att

chefen för ecklesiastikdepartementet vid föredragning i statsrådet av petita

för innevarande budgetår förklarade sig anse, att genom förflyttning av adjunktstjänster

icke endast disproportionen mellan olika kategorier av lärare

kunde motverkas utan även att behovet av ordinarie adjunkter vid läroverk

under upprättande, omorganisation eller förstatligande under nuvarande förhållanden

härigenom kunde åtminstone delvis fyllas. Han framhöll, att han

ämnade föreslå ökning av antalet extra ordinarie adjunkter, vilken åtgärd

tillsammans med det av överstyrelsen numera tillämpade systemet för tillsättning

av dylika lärare borde starkt bidraga till att giva läroverken en

fastare personalorganisation. Nämnda uttalande föranledde icke någon erinran

av Kungl. Maj:t eller riksdagen.

Överstyrelsens förslag om inrättande av 8 nya lektorstjänster i syfte att

åstadkomma en bättre lektorsrepresentation vid vissa läroverk

har statskontoret uppenbarligen uppfattat endast som en annan sida av frågan

om relationen mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare, varför

ifrågavarande förslag icke särskilt berörts i ämbetsverkets utlåtande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Övningslärare.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande av dels tre nya musiklärartjänster,

nämligen vid högre allmänna läroverken i Eslöv och Haparanda

samt högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm i Stockholm, dels

två nya teckningslärartjänster vid samrealskolorna i Enskede och Ängby,

dels ock en ny gymnastiklärartjänst vid sistnämnda skola. Överstyrelsen har

anfört bland annat:

Behovet av nya ordinarie Övningslärare är allt fortfarande synnerligen

stort och kan endast till mycket ringa del täckas genom överflyttningar.

I en skrivelse från Musiklärarnas riksförbund den 7 juli 1943 gjorde förbundet

en framställning om att nya ordinarie övningslärartjänster i musik

måtte inrättas vid högre allmänna läroverken i Eslöv och Haparanda,

vilka jämte högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm i Stockholm

äro de enda högre allmänna läroverk, som ännu icke erhållit ordinarie

befattningar i musik.

Överstyrelsen anser denna förbundets framställning vara synnerligen

behjärtansvärd och då överstyrelsen i annat sammanhang ämnar göra frarns

ställning örn att undervisningsplanen i musik enligt 1933 års läroverksstadga

må börja tillämpas, varigenom dessa läroverk erhålla ett större

antal lärartimmar i musik, vill överstyrelsen föreslå, att från och med budgetåret

1945/46 dessa tre ordinarie musiklärartjänster inrättas.

Även i andra ämnen finnes ett synnerligen stort behov av ordinarie befattningar.

Samrealskolan i Enskede i Stockholm kommer att budgetåret

1945/46 åtminstone behöva 22 lärartimmar i teckning och välskrivning.

I gymnastik med lek och idrott blir behovet av lärartimmar 20.

Samrealskolan i Ängby i Stockholm kommer under budgetåret 1945/46

att ha 30 lärartimmar i teckning och välskrivning. I gymnastik med lek

och idrott kommer behovet av lärartimmar att utgöra 40.

Vid dessa båda samrealskolor finnes sålunda behov av vardera en ordinarie

lärartjänst i teckning och välskrivning samt en ordinarie lärartjänst

i gymnastik med lek och idrott. Då emellertid vid samrealskolan i Enskede

gymnastiklokalfrågan troligen icke kan bli tillfredsställande ordnad före

budgetåret 1945/46 finner sig skolöverstyrelsen för närvarande icke böra

föreslå inrättande av ordinarie lärartjänst i gymnastik med lek och idrott

vid nämnda skola.

Statskontoret har avstyrkt förslaget örn nya övningslärartjänster, enär

frågan om övningslärarnas avlönings- och anställningsförhållanden för närvarande

vore föremål för utredning av 1941 års lärarlönesakkunniga. Innan

nämnda utredning fullbordats och statsmakterna tagit ställning därtill,

syntes enligt statskontorets mening några nya ordinarie tjänster ej böra

inrättas.

Vaktmästarp er sonalen.

Skolöverstyrelsen har upprepat sin framställning från de båda föregående

åren om förändring av den extra ordinarie vaktmästartjänsten vid vart

och ett av högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg (Eo 6), högre

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Martts proposition nr 232.

allmänna läroverket i Uddevalla (Eo 5) och östra realskolan i Göteborg

(Eo 6) till ordinarie i lönegraden A 6. Vidare föreslår överstyrelsen, att

vaktmästartjänsterna i lönegraden A 6 vid högre allmänna läroverken i

Boden och Hässleholm ombildas till vaktmästar^''änster i lönegraden A 7,

ävensom att en ny vaktmästartjänst i lönegraden A 7 inrättas vid högre

allmänna läroverket för flickor å Södermalm i Stockholm. Det syntes överstyrelsen

lämpligast för arbetets rätta bedrivande, att vid läroverk av ungefär

samma storlek och därför med i stort sett samma arbetsåligganden för

vaktmästarpersonalen denna erhölle likartade anställningsvillkor.

I detta sammanhang torde jag få anmäla en framställning från vaktmästaren

vid högre allmänna läroverket i Hässleholm H. Forsbring, vari

denne — med förmälan att han i och med att läroverket från och med den

1 juli 1944 helt förstatligats gått miste örn ett årligt arvode av 500 kronor,

som han dessförinnan åtnjutit av kommunen — anhållit att bliva uppflyttad

i lönegraden A 8 löneklass 12.

I utlåtande över framställningen har skolöverstyrelsen — under hänvisning

till sitt förslag om uppf lyftning av vaktmästart jönsten i lönegraden

A 6 vid ifrågavarande läroverk till lönegraden A 7, till vilken tjänst Forsbring

vore innehavare — förklarat sig icke kunna föreslå någon annan

åtgärd än den av överstyrelsen sålunda ifrågasatta.

Statskontoret har icke heller i år kunnat finna skäl tillstyrka överförandet

av de extra ordinarie vaktmästartjänsterna vid högre allmänna

läroverken i Majorna i Göteborg och i Uddevalla samt östra realskolan i

Göteborg å ordinarie stat. Däremot har ämbetsverket ej funnit anledning

till erinran beträffande överstyrelsens förslag i övrigt.

Civilförvaltningens personalförbund har i särskild framställning anhallit,

att Kungl. Maj:t måtte upptaga frågan om proportionen mellan antalet ordinarie

och icke-ordinarie vaktmästarbefattningar vid det statliga undervisningsväsendet

ävensom frågan om lönegradsplaceringen av vaktmästarpersonalen

till förnyad prövning.

A nslagsb er åkning en.

Beträffande denna inhämtas av skolöverstyrelsens framställningar bland

annat följande.

Kostnaderna för de nu befintliga ordinarie tjänsterna beräknar överstyrelsen

med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser på följande

sätt:

nettolön enligt löneplan .......................... kronor 21 010 000

kallortstillägg ................................... » 41 000

vikariatsersättningar.............................. »_47 000

Summa kronor 21 098 000.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

44 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

För budgetaret 1945/46 tillkomma enligt överstyrelsens beräkning följande

minskning (—) respektive ökningar (+) av utgifterna i avrundade

tal:

1. Kostnadsminskning på grund av övergångsbestäm
-

melserna i det nya tjänstepensionsreglementet........ kronor _7 000

2. Automatisk ökning av kostnaderna för undervisning

i övningsämnen genom ordinarie lärare........ » -)- 248 000

3. Inrättande av 19 rektors-, 16 lektors-, 33 adjunkts-,

12 ämneslärarinne-, 3 musiklärar-, 2 teckningslärar-, 1

gymnastiklärar- och 3 vaktmästartjänster i lönegraden

A 6, en vaktmästartjänst i lönegraden A 7 samt uppfattning

av 2 vaktmästartjänster från lönegraden A 6

till lönegraden A 7, ävensom besättande av 1 vakant

lektors- och 1 vakant adjunktstjänst................ » _|_ 708 000

Summa ökning kronor 949 000.

Ifrågavarande anslagspost skulle alltså enligt skolöverstyrelsens beräkningar

böra uppföras med (21 098 000 -f 949 000 —) 22 047 000 kronor.

Härtill kommer dock den utgiftsökning, som uppkommer vid bifall till förslaget

om inrättande av statligt gymnasium i Sollefteå.

Vid det föreslagna gymnasiet i Sollefteå bör inrättas en ny rektorstjänst

i lönegraden Elli stället för den nuvarande i lönegraden E 8.

Vidare böra vid de kommunala mellanskolor, vilkas förstatligande är avsett

att pabörjas nästa budgetar, inrättas rektorstjänster med lönegradsplacering

enligt av 1944 års riksdag fastställda principer.

Det nya gymnasiet i Sollefteå liksom även högre allmänna läroverken i

Ludvika och Örnsköldsvik böra förses med var sin 1 e k t o r s t j ä n s t.

Det synes nämligen ofrånkomligt att med nya tjänster tillgodose sådana

läroverk, som befinna sig under upprättande eller omorganisation. Enahanda

skäl tala för de övriga av skolöverstyrelsen föreslagna lektorstjänsterna

vid högre allmänna läroverken i Boden, Hässleholm, Motala och Västervik,

högre allmänna läroverken för flickor å Södermalm i Stockholm och

i Örebro samt ytterligare en lektorstjänst vid statens normalskola i Stockholm,

den sistnämnda dock ej nyinrättad utan ingående i de 7 lektorstjänster,

som redan finnas upptagna å personalförteckningen för läroverket,

ehuru tills vidare endast 2 av dem må upprätthållas. Av statsfinansiella

skäl nödgas jag dock begränsa mig till att förorda inrättande av en lektorsbefattning

vid vartdera av högre allmänna läroverken i Boden, Hässleholm

och Motala samt tillsättande av ytterligare en sådan befattning vid

statens normalskola. Vid sistnämnda läroverk skulle således enligt detta

förslag under nästa budgetår 4 lektorst jänster ej få uppehållas. Överstyrelsen

har vidare i syfte att ernå en bättre lektorsrepresentation vid vissa

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

läroverk föreslagit inrättande av ytterligare 8 nya lektorstjänster. Av

dessa skulle 6 tillfalla pro vårsläroverk. Med hänsyn till den viktiga uppgift

dessa läroanstalter ha att fylla i fråga örn lärarutbildningen anser

jag i likhet med skolöverstyrelsen starka skäl tala för att de utrustas med

ett relativt sett något större antal lektorsbefattningar än övriga läroverk.

Jag tillstyrker alltså, att vid ett vart av högre allmänna läroverken i Lund,

Bromma i Stockholm, Umeå och Uppsala, Vasa högre allmänna läroverk i

Göteborg samt högre allmänna läroverket för flickor å Norrmalm i Stockholm

inrättas ytterligare en lektorstjänst. Däremot kan jag icke för närvarande

biträda förslaget örn nya lektorstjänster vid högre allmänna läroverket

i Borås och högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg.

Möjligheterna att fylla behovet av ordinarie tjänster vid ett läroverk

genom förflyttning av tjänster från andra läroverk äro ringa i fråga örn

lektoraten. I fråga örn adjunktstjänster äro förutsättningarna härför

gynnsammare. Dock synas förefintliga möjligheter icke förslå att både

täcka behovet av lärare vid läroverk, vilka äro eller nyligen varit under upprättande

eller omorganisation, och motverka förefintlig disproportion mellan

antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare. Den utredning överstyrelsen

förebragt i denna fråga ådagalägger fastmera, att ett utnyttjande av förefintliga

förflyttningsmöjligheter icke mer än till en del kan råda bot ens på

sistnämnda förhållande. Under sådana omständigheter och då den restriktiva

politik beträffande inrättande av nya lärartjänster, som krigsåren framtvungit,

i längden icke kan upprätthållas, anser jag mig böra biträda överstyrelsens

förslag beträffande inrättandet av nya adjunktstjänster. Sålunda

räknar jag med att 2 adjunktstjänster böra inrättas vid samrealskolan i Ängby

samt en adjunktstjänst vid ett vart av högre allmänna läroverken i Boden,

Haparanda, Hässleholm, Motala, Skellefteå, Örnsköldsvik, högre allmänna

läroverken för gossar i Malmö och för flickor å Norrmalm i Stockholm samt

envar av samrealskolorna i Enskede, Ljusdal, Avesta, Borlänge, Gudmundrå,

Karlskoga, Köping, Nässjö, Sala, Sandviken, Sunne, Vara och Ästorp.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att besluta örn den definitiva placeringen

av de nyinrättade adjunkts^änsterna, varvid vissa jämkningar

måhända kunna befinnas påkallade. Utöver inrättandet av de nu nämnda

befattningarna bör den återstående av de vakanssatta adjunktstjänsterna

vid statens normalskola återbesättas. I enlighet med tilllämpade

principer torde vidare en ordinarie adjunktstjänst böra inrättas

vid var och en av de kommunala mellanskolor, som beräknas komma

under förstatligande från och med nästa budgetår. Dessa tjänster

böra avses för rektorerna vid de nya samrealskolorna men tills vidare icke

återbesättas. Då ännu ej förslag föreligger beträffande vilka kommunala

mellanskolor som skola börja förstatligas nästa budgetår, torde dessa

adjunktstjänster liksom de nyss föreslagna rektorstjänsterna vid iirågavarande

skolor tills vidare ej böra uppföras å personalförteckningen. Emot överstyrelsens

förslag att vid de kommunala mellanskolor, som redan äro under

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

förstatligande, inrätta ytterligare, vid samrealskolorna i Alvesta och Solna

vardera 2 och vid envar av de övriga en ämneslärartjänst synes icke vara

något att erinra. Vid dessa skolor komma nämligen från och med nästa

budgetår två klassavdelningar att vara förstatligade. Sålunda torde vid

samrealskolan i Alvesta ytterligare 2 adjunkts^ änster böra inrättas, vid

envar av samrealskolorna i Kinna, Kungsbacka, Lycksele, Nybro, Strömsnäsbruk,

Vellinge och Älmhult en adjunktst jaust, vid samrealskolan i Solna

en adjunkts- och en ämneslärarinnetjänst samt vid envar av samrealskolorna

i Arvidsjaur, Bengtsfors, Bräcke, Hyltebruk, Lindesberg, Molkom,

Skänninge, Svalöv, Sveg, Torsås och Valdemarsvik en ämneslärarinnetjänst.

Tjänsterna torde böra besättas genom överflyttning från respektive kommunala

mellanskolor. Därest någon av adjunktstjänsterna skulle bli besatt

med icke-adjunktskompetent lärare, torde denne i överensstämmelse med

hittills tillämpad praxis — jämför riksdagens skrivelse 1937: 469, sid. 21 —

böra placeras i 22 lönegraden.

Med hänsyn till det ådagalagda behovet av nya ordinarie övningslärartjänster

biträder jag överstyrelsens förslag om inrättande av

dels en musiklärartjänst vid ett vart av högre allmänna läroverken i Eslöv

och Haparanda samt högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm

i Stockholm, vilka för närvarande äro de enda fullständiga högre allmänna

läroverk, som sakna dylik tjänst, dels en teckningslärartjänst vid vardera av

de nya samrealskolorna i Enskede och Ängby och dels en gymnastiklärartjänst

vid sistnämnda samrealskola.

Överstyrelsens ånyo framlagda förslag om förändring av de extra ordinarie

vaktmästartj änsterna vid högre allmänna läroverken i

Majorna i Göteborg och i Uddevalla samt vid östra realskolan i Göteborg

till ordinarie tjänster i lönegraden A 6 anser jag icke längre kunna avvisas,

utan tillstyrker bifall till detsamma. Likaledes biträder jag överstyrelsens

förslag örn inrättande av en ny vaktmästartjänst i lönegraden A 7 vid högre

allmänna läroverket för flickor å Södermalm i Stockholm ävensom ombildning

av vaktmästartjänsterna i lönegraden A 6 vid högre allmänna läroverken

i Boden och Hässleholm till tjänster i lönegraden A 7. Vaktmästaren

H. Forsbrings framställning kan jag sålunda icke tillstyrka.

I personalförteckningen för de allmänna läroverken böra

de föreslagna ändringarna med förut angivet undantag införas. Därjämte

böra å denna uppföras de av 1944 års riksdag i princip beslutade rektorsoch

adjunktstjänsterna vid de kommunala mellanskolor, som redan innevarande

år börjat förstatligas. Liksom för närvarande torde Kungl. Majit

böra äga att under nästa budgetår, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunkts- eller ämneslärarinnebefattning.

Med hänsyn till inträffade förändringar torde antalet adjunkter å

övergångsstat, nu 39, böra minskas till 33. På sätt jag i det följande föreslår,

bör vidare antalet extra ordinarie adjunkter ökas till 270.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 232.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

nu upptagen till 20 990 000 kronor, har av skolöverstyrelsen för

nästa budgetår beräknats till 22 047 000 kronor. Mot överstyrelsens beräkningar

finner jag icke annan anledning till erinran än att det enligt dessa

beräkningar erforderliga beloppet bör minskas med dels i runt tal J+5 000

kronor med hänsyn till att jag icke tillstyrkt inrättande av samtliga av

överstyrelsen föreslagna ordinarie befattningar, dels ock 90 000 kronor med

hänsyn till att jag i det följande icke kommer att biträda överstyrelsens

förslag om genomförande av 1933 års tim- och undervisningsplaner i musik.

Å andra sidan bör anslagsposten höjas med det belopp, som betingas av

det föreslagna inrättandet av statligt gymnasium i Sollefteå och som torde

kunna beräknas till i runt tal 14 000 kronor. Förevarande anslagspost torde

alltså för nästa budgetår böra uppföras med (22 047 000 — 45 000 —

— 90 000 + 14 000 =) 21 926 000 kronor.

c) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Arvoden åt kvinnliga sakkunniga. Arvoden åt tillsynslärare.

Personliga tillägg sarvoden åt första lärarinnor.

Dessa delposter äro nu uppförda med respektive 450 kronor, 8 450 kronor

och 1 200 kronor.

Skolöverstyrelsen har icke föreslagit annan ändring beträffande dessa poster

än att posten till arvoden åt tillsynslärare med hänsyn till det fortsatta

förstatligandet av kommunala mellanskolor bör höjas med i runt tal 1 000

kronor till 9 450 kronor.

Arvoden åt skolläkare m. m.

Denna delpost är för närvarande uppförd med förslagsvis 231 500 kronor,

varav 174 000 kronor för arvoden åt skolläkare och 57 500 kronor för arvoden

åt deltidsanställda skolsköterskor. Till de heltidsanställda sköterskorna

utgår lön enligt lönegraden Ex 7. Genom beslut den 15 juli 1944 har Kungl.

Majit meddelat bestämmelser rörande arvoden åt läkare och sköterskor vid

de allmänna läroverken (statsliggaren sid. 553 f.). Med hänsyn till ökat lärjungeantal

och fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor beräknar

skolöverstyrelsen anslagsbehovet för nästa budgetår till 248 000 kronor, varav

185 000 kronor skulle belöpa på arvoden åt skolläkare och 63 000 kronor

på arvoden åt deltidsanställda skolsköterskor.

Arvoden åt bibliotekarier.

Delposten är för närvarande uppförd med 93 200 kronor. Skolöverstyrelsen

har hemställt örn höjning av posten med 3 500 kronor med hänsyn till

det fortsatta förstatligandet av kommunala mellanskolor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Arvoden åt biträden på rektor sexpeditionerna.

Denna delpost är för innevarande budgetår uppförd med 123 000 kronor

och disponeras av skolöverstyrelsen enligt å sid. 554 i statsliggaren angivna

grunder. Skolöverstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning med 6 000

kronor på grund av den ökade lärjungetillströmningen och det fortsatta

förstatligandet av kommunala mellanskolor.

Särskilda arvoden vid pr ovår släroverk.

Denna delpost är för närvarande uppförd med 172 500 kronor. Skolöverstyrelsen,

som icke för närvarande ansett sig böra föreslå någon ändring

beträffande provårskursernas antal och förläggning, har uppskattat anslagsbehovet

för nästa budgetår till 173 600 kronor. Ökningen beror i huvudsak

på att ett anslagsbelopp av 1 000 kronor till ersättningar för föreläsningar

och övningar, vilket tidigare varit uppfört på folkskoleseminariernas avlöningsstat,

av praktiska skäl ansetts böra överföras till nu ifrågavarande

delpost.

Särskilda arvoden vid statens aftonskola.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att denna post, som för innevarande budgetår

är uppförd med 5 800 kronor, måtte för nästa budgetår upptagas till

5 600 kronor. Sänkningen beror enligt vad överstyrelsen anfört på det minskade

antalet kombinationer av tillvalsämnen å det differentierade gymnasiet.

Arvode åt biträdande föreståndarinna. Personlig lönefyllnad

åt vissa rektorer.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att dessa delposter uppföras med oförändrade

belopp, 1 200 kronor respektive 11 500 kronor.

Jag biträder skolöverstyrelsens förslag i fråga om arvoden till kvinnliga

sakkunniga, Jf50 kronor, arvoden åt tillsynslärare, 91+50 kronor, samt personliga

tilläggsarvoden till första lärarinnor, 1 200 kronor.

Posten till arvoden åt skolläkare m. m. torde i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag böra höjas med 16 500 kronor till 2Jf8 000 kronor.

Posterna till arvoden åt bibliotekarier och till arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna

torde på av skolöverstyrelsen anförda skäl böra uppräknas

med 3 500 kronor respektive 6 000 kronor, varjämte beträffande den

förstnämnda posten det nya gymnasiet i Sollefteå medför en ytterligare höjning

av 200 kronor. Ifrågavarande delposter torde alltså böra upptagas till

96900 kronor respektive 129 000 kronor.

I övrigt torde icke det föreslagna Sollefteå-gymnasiet inverka på överstyrelsens

beräkning av de olika arvodesposterna.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

Beträffande delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk vill jag

erinra, att jag redan tidigare i årets åttonde huvudtitel, punkt 151, biträtt

överstyrelsens förslag om överflyttning av ett å folkskoleseminariernas avlöningsstat

under delposten till särskilda arvoden vid provårsseminarier

upptaget belopp av 1 000 kronor till ersättningar för föreläsningar och

övningar till motsvarande delpost vid de allmänna läroverken. Då någon

ytterligare höjning av förestående delpost icke torde vara erforderlig, bör

densamma uppföras med (172 500 + 1 000 =) 173 500 kronor.

Delposten till särskilda arvoden vid statens aftonskola synes i enlighet

med skolöverstyrelsens förslag böra uppföras med 5 600 kronor, vilket innebär

en minskning med 200 kronor.

Jag biträder slutligen överstyrelsens förslag örn oförändrade belopp, 1 200

kronor respektive 11 500 kronor, beträffande delposterna till arvode åt biträdande

föreståndarinna och till personlig lönefyllnad åt vissa rektorer.

Nu förevarande anslagspost bör sålunda vid bifall till vad jag i det föregående

förordat uppföras med (450 -j- 9 450 + 1 200 -f- 248 000 -f- 96 900 -f+

129 000 + 173 500 + 5 600 + 1 200 + 11 500 =) 676 800 kronor.

d) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med förslagsvis

5 840 000 kronor.

Ämneslärare.

Såsom av sid. 25 och 28 framgår beräknar skolöverstyrelsen antalet klassavdelningar

vid de allmänna läroverken under läsåret 1945/46 under förutsättning

att alltjämt inga spärråtgärder vidtagas till 2 329, vilket innebär en

ökning med 135. Härvid kar hänsyn tagits dels till sådana organisatoriska

förändringar, som sammanhänga med förstatligandet av kommunala mellanskolor,

dels till förslaget örn återupprättande av den 3-åriga latinlinjen

vid högre allmänna läroverket i Skara. Höjningen av antalet klassavdelningar

beräknas motsvara en ökning med 159 av antalet erforderliga

ämneslärare. Av dessa beräknas 27 motsvara den undervisning, som fullgöres

av rektorerna vid de under förstatligande varande kommunala mellanskolorna.

Detta antal bör sålunda frånräknas. Då överstyrelsen förut

föreslagit inrättande av 16 nya lektors-, 33 nya adjunkts- och 12 nya ämneslärarinnebefattningar

samt tillsättande av 1 vakant lektors- och 1 vakant

adjunktstjänst vid statens normalskola, skulle antalet icke-ordinarie ämneslärare

med full tjänstgöring, för närvarande 522, behöva ökas med (159 —

— 27 — 17 — 34 — 12 =) 69 lärare till 591. Vid bifall till mitt förslag

om sänkning av deltagarminimum för undervisning i grekiska (sid. 33)

tillkommer ett behov av ytterligare 2 lärare över stat samt 12 timlärartimmar.

Härtill kommer ett visst antal vikarier. Överstyrelsen uppskattar

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr %32. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

det erforderliga antalet vikarier till 230, d. v. s. samma antal, som faktiskt

förefanns den 20 mars 1944. Kostnaderna för icke-ordinarie ämnes
-

lärare beräknar överstyrelsen sålunda:

Grundavlöningar åt icke-ordinarie lärare ............ kronor 5 042 300

Avlöningsförhöjningar till lärare i högre löneklass .... » 153 000

Kallortstillägg .................................... » 15 000

Ersättning åt läraren i ryska vid nya elementarskolan » 8 208

Ersättningar åt extra lärare och timlärare för efter vårterminens

slut förrättade prövningar................ » 500

Ersättningar för föreläsningar i sexuella frågor ........ »_4 200

Summa kronor 5 223 208.

Beloppet föreslås avrundat till 5 223 000 kronor.

Sveriges yngre läroverkslärares förening har anhållit, att samtliga

adjunktskompetenta extralärare med full tjänstgöring måtte antagas såsom

extra ordinarie adjunkter vid de allmänna läroverken. Styrelsen

framhåller, att de icke-ordinarie lärarnas ställning i befordringshänseende

under senare år väsentligt försämrats. Antalet extra lärare uppgick

år 1941 till 24 procent av hela antalet ämneslärare eller samma procenttal,

som förefanns år 1935 och som då föranledde riksdagen att till avhjälpande

av det s. k. extralärareländet nedbringa antalet till omkring 10 procent.

Styrelsen påpekar vidare, att för närvarande omkring 60 procent av de

provårsutbildade extra adjunkterna uppnått en sådan ålder, att de antingen

redan gått eller komma att gå miste om möjligheten att erhålla

full ålderspension.

Skolöverstyrelsen anförde förra året i anledning av en liknande framställning

från centralstyrelsen för Sveriges extraläAreförening följande.

Ett genomförande av centralstyrelsens förslag skulle medföra avsevärda

organisatoriska svårigheter. Läroverkens organisation och arbetssätt nödvändiggöra

årligen omfattande omplaceringar av icke-ordinarie lärare. Extra

ordinarie lärare äro i dylika fall, i motsats till extra lärare, berättigade till

flyttningsersättning. Ökning av antalet extra ordinarie lärare skulle därför

medföra starkt ökade kostnader för flyttningsersättningar, i ali synnerhet

som antalet provårsutbildade lärare stiger. Överstyrelsen har sökt tillämpa

systemet med extra ordinarie adjunkter så, att större kontinuitet uppnås i

undervisningen, men detta syfte skulle förfelas, om centralstyrelsens förslag

genomfördes.

Det allvarligaste hindret för biträdande av framställningen äro dock de

uppkommande kostnadsökningarna, vilka överstyrelsen beräknar till ett

belopp av omkring 100 000 kronor årligen.

Däremot har överstyrelsen intet att erinra mot en begränsad successiv

ökning av antalet extra ordinarie adjunkter, i mån som totalantalet ickeordinarie

lärare växer. De av centralstyrelsen påpekade svårigheterna för

de obefordrade lärarna äro otvivelaktigt av den art, att de icke böra lämnas

obeaktade.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

I beloppet grandavlöningar åt icke-ordinarie lärare ingår ett belopp av

131 300 kronor till avlöningar till lärare i praktiska läroämnen

vid inbyggda praktiska realskollinjer.

Överstyrelsen anför härom:

Hela antalet i allmänna läroverk inbyggda praktiska realskollinjer uppgår

för närvarande till 29, nämligen 26 handelslinjer, 2 tekniska linjer och 1 huslig

linje. Samtliga dessa linjer äro med läsåret 1945/46 fullt utbyggda.

Sannolikt kommer under loppet av nästkommande år ytterligare en eller

annan linje av detta slag att upprättas med sin första årsklass. Överstyrelsen

beräknar för sin del, att läroverksorganisationen under nästa år kommer

att tillföras 2 nya handelslinjer.

Ersättning åt lärare i praktiska läroämnen utgår för närvarande enligt

kungörelsen 787/1942. Lärarna indelas alltefter undervisningsämnena i tre

grupper. Överstyrelsen kan i viss utsträckning tillerkänna lärare i praktiska

läroämnen lönetillägg uppgående till högst 55 kronor per veckotimme.

För budgetåren 1943/44 och 1944/45 har medgivits, att vid inbyggda

praktiska realskollinjer vid de allmänna läroverken få förekomma 10 extra

adjunktstjänster i praktiska läroämnen.

Läroverkens handelslärares förening har i en till överstyrelsen ingiven

framställning anhållit, dels att samtliga handelslärare med full tjänstgöring

och viss kompetens måtte oavsett tidigare lärartjänst förordnas som extra

adjunkter från och med läsåret 1944/45, dels att löneförmånerna för handelslärare,

som icke kunna få full tjänstgöring, måtte förbättras, dels slutligen

att frågan om inrättande av extra ordinarie adjunkturer för handelslärare

måtte upptagas till prövning snarast möjligt. Föreningen framhåller,

att handelslärarnas anställning och avlöningsförhållanden alltjämt i många

avseenden äro otillfredsställande, även örn de något förbättrats efter tillkomsten

av de 10 extra adjunktstjänsterna i ifrågavarande läroämnen. Ett

flertal av lärarna kunna fortfarande icke påräkna annan anställning än som

timlärare, vilket bland annat innebär, att de vid sjukledighet gå miste om

hela lönen och att de under inkallelse till militär tjänstgöring icke erhålla

B-avdrag utan — under vissa förutsättningar — på sin höjd halva lönen.

Varken som timlärare eller som extra adjunkter ha de rätt att räkna tjänstår

för pension. Ett viktigt motiv för en förbättring av dessa lärares löne- och

anställningsförhållanden är, framhåller föreningen, att en sådan förbättring

skulle utöva en gynnsam återverkan på rekryteringen av den lärarkår det

här gäller.

Vad beträffar föreningens första önskemål, att samtliga handelslärare med

full tjänstgöring och med viss kompetens skulle från och med läsåret 1944/45

förordnas till extra adjunkter, låter detta sig icke realiseras, enär innevarande

läsår endast 10 extra adjunktstjänster i praktiska läroämnen stå till förfogande.

Icke heller önskemålet om förbättring av löneförmånerna för handelslärare,

som icke kunna få full tjänstgöring, torde nu kunna förverkligas. Best

ämmelserna angående ersättning åt timlärare i praktiska läroämnen liksom

åt övriga timlärare ha utfärdats så sent som i september 1942 med giltighet

från och med höstterminen 1942. Det förefaller knappast möjligt att redan

två år efter det att riksdagen fattat beslut angående timlärararvodena upptaga

frågan örn omreglering av ersättningen åt en viss grupp av timlärare

till förnyad prövning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Marits ''proposition nr 23%.

Vad slutligen beträffar frågan om inrättande av extra ordinarie adjunkturer

för handelslärare, så sammanhänger denna intimt med det av överstyrelsen

den 8 november 1940 för Kungl. Majit framlagda förslaget om införande i

läroverksstadgan av bestämmelser om praktiska linjer och praktisk realexamen.

Såsom kompetenskrav för innehavare av adjunkts^anst, i vilken

praktiskt läroämne ingår, har överstyrelsen i berörda framställning bland

annat föreslagit, att läraren icke blott skall ha styrkt sig äga nödig pedagogisk

erfarenhet och erforderliga kunskaper i tjänstens ämnen utan dessutom

skall lia blivit av Kungl. Majit, efter överstyrelsens hörande, förklarad behörig

till adjunktstjänst i de ifrågavarande ämnena. Någon automatiskt inträdande

behörighet har alltså icke förutsatts för ordinarie anställning, varför

sådan icke heller torde böra komma i fråga för extra ordinarie eller extra

befattning. Behörighetsförklaring skall förvärvas efter prövning i varje individuellt

fall. Denna princip har överstyrelsen vid ett tillfälle redan tillämpat,

nämligen då överstyrelsen genom särskilda beslut den 22 november 1943

förklarat 10 lärare i praktiska läroämnen behöriga till extra adjunktur i dessa

ämnen. — Av nämnda 10 lärare ha hälften en tjänstgöringstid av 10 terminer

eller mera. En filosofie magister med provår och genomsnittlig meritering

i övrigt brukar, om han icke begränsar sig till de allra mest eftersökta

läroverksorterna, ha rätt goda utsikter att bli extra ordinarie adjunkt, när

han tjänstgjort ett tiotal terminer. Det vore därför i och för sig icke obefogat,

att även lärarna i praktiska läroämnen finge samma förmån under eljest likartade

betingelser. I avvaktan på Kungl. Majits beslut i fråga örn kompetensfordringarna

för adjunktstjänst i praktiska läroämnen, enbart eller i förening

med teoretiska läroämnen, anser sig överstyrelsen dock icke för närvarande

kunna föreslå inrättandet av extra ordinarie adjunktstjänster i dylika

ämnen.

Däremot är överstyrelsen beredd att tillstyrka en ökning av antalet med

praktiska läroämnen förenade extra adjunktstjänster. En sådan ökning är

påkallad1 ej minst med hänsyn till att rekryteringen av lärarna i praktiska

läroämnen eljest kan löpa risk att utfalla mindre tillfredsställande. Tills vidare

vill överstyrelsen föreslå, att antalet extra adjunktstjänster i praktiska

läroämnen från och med instundande budgetår höjes från 10, som ovan föreslagits,

till 15. Att döma av förhållandena innevarande termin torde det icke

möta någon svårighet att finna kompetenta sökande till detta antal tjänster.

Överstyrelsen räknar således för instundande budgetår med 15 extra adjunktstjänster

i praktiska läroämnen vid de inbyggda praktiska realskollinjerna.

Statskontoret har med hänsyn till betydelsen av den praktiska utbildningen

vid läroverken förklarat sig icke ha något att erinra mot överstyrelsens förslag

om ökning av antalet extra adjunktstjänster i praktiska läroämnen.

Tecknings-, musik- och gymnastiklärare.

Skolöverstyrelsen har beräknat medelsbehovet till i runt tal 987 000 kronor,

avseende undervisning i teckning och välskrivning 4 702 veckotimmar, varav

65 veckotimmar frivillig teckning, i musik 3 014 veckotimmar samt i gymnastik

med lek och idrott 4 710 veckotimmar, varav 150 veckotimmar hållningsrättande

gymnastik. Den ökning av timtalen, som överstyrelsen sålunda föreslår,

beror, förutom på den motsedda ökningen av antalet klassavdelningar,

på vissa andra omständigheter, varom överstyrelsen närmare anfört följande.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr l23u2.

Teckning och välskrivning. Antalet undervisningstimmar

lör den frivilliga teckningen, för närvarande 53, har sedan länge visat sig otillräckligt.

Överstyrelsen, som erinrar om att den frivilliga teckningen tidigare

— före 1933 — varit företrädd vid de allmänna läroverken med inemot 200

veckotimmar, samtidigt som den ordinarie teckningsundervisningen intog en

rymligare plats på läroverkens schema än nu, vill tills vidare begränsa sig

till att föreslå, att antalet höjes så mycket, att åtminstone varje högre allmänt

läroverk kan erhålla 1 veckotimme för detta ändamål. Nämnda höjning omfattar

endast 12 veckotimmar.

Musik. Ämnet musik är ett av de ämnen, för vilka de av Kungl.

Maj:t den 17 mars 1933 utfärdade tim- och undervisningspianerna på grund

av övergångsbestämmelser ännu icke trätt i kraft. Formellt sett gälla fortfarande

undervisningspianerna av den 19 augusti 1895. I underdånig skrivelse

den 19 november 1928 framlade överstyrelsen utredning angående kostnaderna

för genomförande av den till nådiga kungörelsen den 29 juni 1928

fogade undervisningsplanen, från vilken 1933 års undervisningsplan föga avviker.

Överstyrelsen fann sig därvid med hänsyn till kostnaderna icke böra

förorda ett omedelbart genomförande av undervisningsplanen utan tänkte sig,

att musikundervisningen vid de allmänna läroverken borde gradvis avpassas

efter undervisningsplanen, så att denna i sin helhet skulle kunna träda i kraft

vid den tidpunkt, då den av 1927 års riksdag beslutade läroverksorganisationen

vore fullt genomförd. Riksdagen beviljade också under vart och ett av

åren 1929, 1930 och 1931 nödiga anslag för den föreslagna successiva omorganisationen

av musikundervisningen. Men på grund av den därefter under

en följd av år rådande ekonomiska depressionen måste den fortsatta utbyggnaden

av musikundervisningen anstå. De av riksdagen beviljade anslagen

ökades visserligen, men icke i vidare mån än som påkallades av den automatiska

ökningen av antalet klassavdelningar.

Är 1936 upptog överstyrelsen i samband med beräkningen av anslagsbehovet

för budgetåret 1937/38 åter frågan om fullföljande av den avbrutna

omorganisationen. Departementschefen fann sig emellertid av finansiella skäl

icke kunna biträda förslaget. Även 1937 och 1938 upprepade överstyrelsen

sitt förslag, dock alltjämt utan framgång. Året därpå, då stormaktskriget

redan utbrutit, avstod överstyrelsen från att förnya försöket.

Överstyrelsen anser det knappast försvarligt, att avgörandet av denna

fråga ytterligare uppskjutes. Det är ingen överdrift, att ungdomens musikliv

i vår tid på mångahanda sätt löper fara att förflackas. Överstyrelsen finner

det nödvändigt, att skolan så effektivt som möjligt ingriper mot den smakförsämring,

som på många håll bevisligen hotar att gripa omkring sig. Det

är skolans plikt att här ge ledning och hållpunkter. Ännu viktigare är det,

att de elever, som ha de nödvändiga förutsättningarna härför, lära sig att

sjunga, att aktivt utöva musik. Dessa lärjungar äro många fler, än vad man

i allmänhet föreställer sig.

Givetvis var det överstyrelsens bestämda uppfattning av musikundervisningens

betydelse, för den enskilde och för hela vårt folk, som gjorde, att överstyrelsen,

såsom nyss nämnts, under tre år i följd i slutet av 1930-talet framställde

önskemålet om genomförande av 1933 års undervisningsplan för ämnet.

Då överstyrelsen nu upprepar sitt förslag, är utgångspunkten alltjämt densamma.

Skola musiklärarna på ett mera verksamt sätt än hittills kunna bidraga

till att odla sina elevers sinne flir musik, lära dem röstbehandling, utbilda

deras gehör och sångteknik, inöva värdefulla sånger o. s. v., så är det

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Mårds ''proposition nr £3%.

ofrånkomligt att ge musikundervisningen mera tid, än vad den nu förfogar

över. Den undervisningstid, musiken skulle erhålla, därest 1933 års undervisningsplan

tillämpades, är i grund och botten även den för knapp och skulle,

icke minst i fråga om den för körsång och instrumentalmusik anslagna tiden,

väl behöva en ökning. Men överstyrelsen anser, att redan en tillämpning av

1933 års undervisningsplan skulle innebära en avsevärd förbättring för ämnet,

och vill fördenskull icke framställa längre gående önskemål.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang även framhålla vikten av att 1933

års undervisningsplan för musik någon tid blir prövad, innan 1940 års skolutredning

skall taga ståndpunkt till musikundervisningens ställning vid våra

läroverk.

Då man i detalj har att avgöra., hur många timmar musikundervisningen

skall omfatta, därest 1933 års tim- och undervisningsplaner skola tillämpas,

stöter man på vissa svårigheter. I anmärkning till timplanerna lämnas

vissa anvisningar för lärjungarnas fördelning i undervisningsavdelningar,

men dessa anvisningar äro icke alltid fullt uttömmande. I fråga örn

antalet undervisningstimmar i klasserna l5, l4, 55, 44 och ring I4 liksom

i fråga om antalet undervisningstimmar i körsång råder visserligen ingen tvekan.

Men beträffande timantalet för stämövning och teoretisk undervisning

föreligga bestämmelser endast för minimiantalet sådana undervisningstimmar,

växlande för läroverk av olika slag och storleksordning, och i fråga örn

de för undervisning i instrumentalmusik anslagna timmarna saknas regler

helt och hållet. I sistnämnda hänseende beräknar överstyrelsen 1 undervisningstimme

för varje påbörjat femtiotal lärjungar. Vad undervisningen i

stämsång och musikteori beträffar, beräknar överstyrelsen för ifrågavarande

undervisning det för varje särskild skoltyp gällande lägsta antalet timmar.

Ett genomförande av 1933 års undervisningsplan för musik i den ovan

skisserade gestaltningen medför en ökning av antalet erforderliga veckotimmar

med 614 utöver den automatiska ökningen på grund av ökat antal klassavdelningar.

Merkostnaden för de icke-ordinarie musiklärarnas del kan beräknas

belöpa sig till i runt tal 29 000 kronor.

Gymnastik med lek och idrott. Vid undervisning i detta

ämne bilda vanligen 2 sammanslagna klassavdelningar av normalstorlek en

gymnastikavdelning med 4 timmars undervisning per vecka. Det automatiska

tillskottet för 135 nya avdelningar höstterminen 1945 blir således, uttryckt

i veckotimmar, 270. Då emellertid gymnastikavdelningarna vid de förstatligade

kommunala mellanskolorna på grund av otillräckliga lokalutrymmen

ej sällan måste göras mindre, än vad fallet i regel är vid andra läroverk, uppstår

ett ökat behov av lärartimmar. Vidare torde numera en viss mindre

höjning av gymnastikanslaget vara ofrånkomlig. Behovet är störst i fråga

om den hållningsrättande gymnastiken, men även timmarna i friskgymnastik

ha visat sig otillräckliga för behovet. Sålunda förtjänar nämnas, att för

innevarande år icke mindre än 134 veckotimmar hållningsrättande gymnastik

begärts av rektorerna, ehuru det varit känt, att anslag stöde till disposition

endast i samma utsträckning som föregående år. På anförda grunder vill överstyrelsen

föreslå en höjning — förutom den ovan angivna automatiska —

av antalet undervisningstimmar i gymnastik med lek och idrott med sammanlagt

125 veckotimmar, varav 50 skulle tillkomma den hållningsrättande

gymnastiken.

Statskontoret har förklarat sig endast kunna förorda en sådan utökning av

antalet undervisningstimmar i övningsämnen, som är oundgängligen nöd
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

vändig för undervisningen av nytillkommande klassavdelningar. I nuvarande

läge borde sålunda den frivilliga undervisningen i teckning icke utvidgas,

liksom ej heller timantalet för den hållningsrättande gymnastiken.

Vidare syntes någon utvidgning av undervisningen i musik icke nu böra

komma till stånd, enär läroplanerna för samtliga ämnen vid läroverken för

närvarande vore föremål för prövning av 1940 års skolutredning.

Övning sskollär are.

Skolöverstyrelsen har beräknat oförändrat belopp för detta ändamål, 6 000

kronor.

Lärare i manlig slöjd.

För detta ändamål stå för innevarande läsår 820 veckotimmar till förfogande.

Skolöverstyrelsen har beräknat en stegring av behovet med 150 veckotimmar

till följd av ökad elevtillströmning och ökat antal praktiska linjer

samt det pågående förstatligandet av kommunala mellanskolor. Kostnaderna

för slöjdundervisningen nästa år beräknar överstyrelsen vid nu gällande anställnings-

och löneförhållanden till 160 000 kronor. Härtill böra enligt överstyrelsens

förslag läggas dels 1 000 kronor för anställande från och med nästa

budgetår av högst 10 extra ordinarie lärare i manlig slöjd i lönegraden Eo 15,

dels ock 36 000 kronor för partiellt genomförande av 1933 års tim- och undervisningsplaner

för manlig slöjd. Beträffande de båda sistnämnda förslagen

har överstyrelsen anfört följande.

Extra ordinarie slöjdlärare. I sina anslagsäskanden den

14 oktober 1942 hemställde överstyrelsen i samband med avgivande av

remissutlåtande över en framställning från slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund

om inrättande från och med budgetåret 1943/44 av högst 10 extra

ordinarie lärare i manlig slöjd i lönegraden Eo 15. Departementschefen ansåg

sig emellertid för det dåvarande icke kunna tillstyrka detta förslag.

Enär behovet av ifrågavarande tjänster icke blott kvarstår utan sedan dess

betydligt stegrats, vill överstyrelsen till förnyad prövning upptaga frågan örn

inrättande av extra ordinarie lärartjänster i manlig slöjd.

Lärarna i manlig slöjd vid de allmänna läroverken äro, på några undantag

när, anställda först då undervisningen i ämnet mera allmänt återupptogs

efter den ekonomiska depressionen i början av 1930-talet. Vid den nya

krisens inbrott hösten 1939 hade de i regel ännu icke uppnått så lång

tjänstetid, att de skäligen kunde erhålla anställning som extra ordinarie

lärare. Under de allra senaste åren ha slutligen de statsfinansiella svårigheterna

avhållit överstyrelsen från att föreslå ekonomiska förbättringar för

denna lärargrupp.

Efter hand har emellertid antalet slöjdlärare med tillräckligt lång och

tillräckligt omfattande tjänstgöring avseviirt tillväxt. Allt starkare skäl

kunna anföras för att en gynnsammare anställningsform än hittills beredes

några av de mest meriterade slöjdlärarna. Vid vissa läroverk bär ämnet

numera en mycket stark position. Vid Vasa realskola i Stockholm har sålunda

slöjden tilldelats 48 veckotimmar, vid högre allmänna läroverket i

Bromma i Stockholm 30, vid högre allmänna läroverket flir gossar å Söder
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Marits ''proposition nr 232.

malm i Stockholm 30, vid högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm 34

och vid högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg 34 veckotimmar.

Överstyrelsen har genomgått de vid läroverken anställda slöjdlärarnas

merithandlingar och bland dessa lärare funnit åtskilliga, som med goda

teoretiska och praktiska meriter förena tjänstgöring av den längd och omfattning,

att de skäligen böra anställas såsom extra ordinarie lärare från

och med budgetåret 1945/46. Överstyrelsen har därvid givetvis beaktat,

att till följd av slöjdens ställning som övervägande frivilligt skolämne anslutningen

till undervisningen och därmed även tjänstgöringens omfattning

kan komma att fluktuera år från år. Så länge den manliga slöjden intager

denna något osäkra ställning, torde en viss försiktighet vara påkallad

vid anställning av extra ordinarie lärare. Tjänstgöringen måste ligga avsevärt

högre än det för extra ordinarie anställning i övningsämnen stadgade

minimum och högre, än som i andra övningsämnen ansetts nödvändigt.

Överstyrelsen har emellertid funnit mer än ett tiotal fall, där dessa villkor

otvivelaktigt äro uppfyllda och där enligt överstyrelsens mening tillräckliga

skäl saknas att förmena lärarna den gynnsammare ställning, som de skulle

hava erhållit, om de representerat något av de övningsämnen, där extra

ordinarie tjänster äro inrättade. Antalet torde sannolikt komma att stiga

inom de närmaste åren. Tills vidare synes det dock vara tillräckligt, om

förslagsvis 10 extra ordinarie lärartjänster i manlig slöjd inrättas.

Den merbelastning på förevarande anslagspost, som skulle följa av den

ändrade anställningsformen, är tämligen obetydlig och inskränker sig till

i runt tal 1 000 kronor.

Partiellt genomförande av 1933 års tim- och undervisningsplaner.

1 underdånig skrivelse den 30 september 1937

hemställde överstyrelsen om åtgärder för genomförande av 1933 års undervisningsplan

för ämnet manlig slöjd. Överstyrelsen erinrade örn att ifrågavarande

ämne enligt gällande timplan vore obligatoriskt men att föreskrift

meddelats, att planen tills vidare icke skulle följas, förrän särskild föreskrift

därom framdeles lämnades. Någon sådan föreskrift hade ännu icke

utfärdats. Den nu meddelade undervisningen i ämnet vore frivillig.

Efter en uttömmande utredning fann sig överstyrelsen kunna i princip

tillstyrka, att föreskrift meddelades om obligatorisk undervisning i manlig

slöjd. Med hänsyn till existerande lokal- och anpassningssvårigheter ansåg

överstyrelsen, att övergången till den obligatoriska undervisningen borde

göras så smidig som möjligt. Överstyrelsen föreslog därför, att slöjden för

gossar läsåret 1938/39 skulle bli obligatorisk allenast i den femåriga realskolans

första klass. Den obligatoriska undervisningen skulle därefter, under

samtidig avveckling av den frivilliga slöjdundervisningen, successivt utsträckas

till följande klasser och beräknades vara fullständigt genomförd

läsåret 1941/42.

För utbildande av lärare i slöjd vid de allmänna läroverken föreslog

överstyrelsen såsom en provisorisk åtgärd anordnande av tvenne kurser,

en pedagogisk för aspiranter, som redan ägde erforderlig yrkesteknisk

skicklighet, och en yrkesteknisk för sådana, som ägde pedagogisk utbildning

men icke helt förvärvat erforderlig yrkesskicklighet. Anslag för en yrkespedagogisk

kurs beviljades av 1938 års riksdag och anslag för en yrkesteknisk

kurs av 1939 års riksdag.

I 1938 års statsverksproposition avböjde däremot vederbörande departementschef

överstyrelsens förslag angående undervisningsplanens ikraftträ
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

dande under hänvisning till nödvändigheten av att — innan slöjdundervisningen

gjordes obligatorisk — åtgärder vidt oges för att trygga tillgången

på Kompetenta lärarkrafter.

Det är därför i närvarande stund tämligen svårt att fixera något program

för slöjdundervisningens ordnande under de närmaste åren. 1936 års

yrkesskolsakkunniga framlade visserligen redan år 1938 ett förslag till

ordnande av slöjdlärarnas utbildning. Detta förslag blev i allt väsentligt

tillstyrkt av överstyrelsen men har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts

åtgärd. 1940 års skolutredning har enligt sina direktiv bland annat att

undersöka, hur den praktiska utbildningen på skilda stadier skall kunna

utbyggas och höjas till full likvärdighet med den teoretiska. Det är föga

troligt, att definitiva beslut örn de praktiska ämnenas ställning kunna fattas,

förrän resultatet av den pågående utredningen föreligger.

Ehuru överstyrelsen helst skulle velat föreslå ett genomförande av undervisningsplanen

redan nu, så snabbt som tillgarfgen till kompetenta lärare

och lämpliga lokaler det medger, synes det i sakens nuvarande läge knappast

möjligt att nå längre än till partiella reformer och provisoriska åtgärder.

Mest trängande är behovet av en planmässig slöjdundervisning i den

femåriga realskolans första klass, enär dess lärjungar gått miste jämväl

om den undervisning i ämnet, som folkskolans övre klasser erbjuda. Införande

av obligatorisk slöjdundervisning i denna klass innebär givetvis intet

avgörande i fråga om slöjdundervisningens framtida ställning i realskolans

övriga klasser.

För obligatorisk slöjdundervisning i klass 1® skulle instundande budgetår

erfordras 650 veckotimmar, vartill för frivillig undervisning i realskolans

övriga klasser böra läggas 600 veckotimmar. En på detta sätt begränsad

partiell reform skulle enligt överstyrelsens beräkningar betinga en kostnadsökning

av i runt tal 36 000 kronor i jämförelse med det för instundande

budgetår under nuvarande förutsättningar beräknade anslaget.

Alternativt till sistnämnda förslag har överstyrelsen framlagt förslag

till vissa jämkningar i de nu gällande bestämmelserna för den frivilliga undervisningens

bedrivande i syfte att bättre anpassa dem till för övriga

ämnen gällande ordning. Överstyrelsens förslag går i korthet ut på följande.

De nuvarande bestämmelserna återfinnas i kungörelsen 139/1926. Arvode

utgår för högst två veckotimmars undervisning för varje avdelning. Undervisning

kan icke komma till stånd, såvida icke minst 12 deltagare anmält

sig. En normal slöjdavdelning skall bestå av 15 lärjungar, men överstyrelsen

kan medgiva minskning av deltagarantalet till 12.

* Beträffande arvodet föreslår överstyrelsen att det nu gällande stadgandet

ersättes med bestämmelsen, att undervisningen i varje avdelning må omfatta

högst så många veckotimmar som enligt undervisningsplanen skulle

komma lärjungarna i avdelningen till godo. Härigenom skulle bättre överensstämmelse

ernås med stadgandet i motsvarande kungörelse för de kommunala

mellanskolorna (nr 938/20), att statsbidrag endast utgår för undervisning,

som omfattar minst 2 veckotimmar för varje slöjdavdelning,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Marits proposition nr 233.

ävensom med 1933 års undervisningsplan för ämnet, som upptager i regel

2 veckotimmar men för realskolans näst högsta klass 3 veckotimmar.

Beträffande förutsättningen för anordnande av slöjdundervisning föreslår

överstyrelsen, att det uppställes fordran på ett minsta deltagarantal

av 5 lärjungar vid läsårets början i stället för nu 12. Överstyrelsen erinrar

härvid örn att för den frivilliga undervisningen i hushållsgöromål jämlikt

kungörelsen 149/1935 ett minsta deltagarantal av 5 lärjungar är stipulerat

samt att första årskurs av praktisk utbildningslinje må anordnas, om

minst 5 lärjungar anmält sig till linjen.

Beträffande slutligen frågan om slöjdavdelningarnas normalstorlek och

örn villkoren för uppdelning av slöjdavdelning i flera avdelningar föreslår

överstyrelsen i anslutning till motsvarande regler i fråga om laborationer,

hushållsgöromål och kvinnlig slöjd sådana ändrade bestämmelser, att det

normala deltagarantalet sättes till 16 och att ny avdelning må kunna inrättas,

så snart minst 16 .deltagare komma på varje redan förefintlig avdelning.

Ett genomförande av de sålunda föreslagna jämkningarna skulle enligt

överstyrelsens beräkningar förutsätta en ökning av timantalet med omkring

100 veckotimmar och medföra en merkostnad av i runt tal 13 000 kronor.

Statskontoret har motsatt sig inrättande av extra ordinarie slöjdlärarbefattningar.

Ämbetsverket har härvid erinrat, att samma förslag för budgetåret

1943/44 icke föranledde någon statsmakternas åtgärd ävensom att

övningslärarnas avlöningsförhållanden för närvarande vore föremål för

övervägande av 1941 års lärarlönesakkunniga. Beträffande skolöverstyrelsens

förslag örn partiellt genomförande av 1933 års undervisningsplan för

undervisningen i manlig slöjd har statskontoret under enahanda motivering

som beträffande musikundervisningen icke funnit någon utvidgning nu böra

komma till stånd. Icke heller kunde ämbetsverket förorda den av överstyrelsen

föreslagna ändringen av vissa av bestämmelserna för den frivilliga slöjden,

enär hela detta ämnes ställning inom en snar framtid torde komma att

upptagas till prövning.

Lärare i kvinnlig slöjd.

För innevarande läsår stå 1 477 veckotimmar till förfogande för undervisning

i detta ämne. Överstyrelsen har räknat med ett behov av 156 nya

slöjdavdelningar eller tillhopa 312 veckotimmar. Detta ökade behov är

huvudsakligen framkallat av automatiskt verkande förhållanden, men även

till någon del av att överstyrelsen funnit önskvärt, att ingen slöjdavdelning

omfattar mer än 18 lärjungar. Undervisningen komme alltså att omfatta

sammanlagt 1 789 veckotimmar. Därvid förutsättes, att frivillig undervisning

i kvinnlig slöjd icke skall under året anordnas. Anslagsbehovet

beräknas till 180 000 kronor.

Statskontoret har funnit en minskning av undervisningsavdelningarnas

storlek i nuvarande tidsläge icke böra ifrågakomma.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Majlis proposition nr 232.

Lärare i hushållsgöromål.

För undervisning i hushållsgöromål stå för närvarande 480 veckotimmar

till förfogande. Det verkliga behovet för innevarande läsår har enligt

rektorernas framställningar understigit detta antal med 16. Inalles ha 456

timmar beviljats av överstyrelsen för denna undervisning. Överstyrelsen,

som för nästa läsår beräknar totalbehovet till 500 veckotimmar, har anfört:

Överstyrelsen utgår i det följande från att undervisningen i hushållsgöromål

även under läsåret 1945/46 skall vara frivillig på de allmänna

linjerna men obligatorisk på handelslinjerna. Då till nästa läsår nya praktiska

linjer sannolikt äro att emotse, bör en ökning av den obligatoriska

undervisningen beräknas med åtminstone 8 veckotimmar. I övrigt torde

ämnet befinna sig på jämn frammarsch vid läroverken och kunna påräkna

ökad anslutning även på orter, där det är helt frivilligt. Med hänsyn till

den statsfinansiella situationen anser sig överstyrelsen dock icke böra för

dessa nya behov begära mer än 36 veckotimmar.

Kostnaderna för undervisningen i ämnet beräknar överstyrelsen till 81 000

kronor.

Vaktmästarpersonalen.

Antalet extra ordinarie vaktmästarbefattningar vid de allmänna läroverken

fastställdes av 1939 års lagtima riksdag till 34, varav 5 med halvtidstjänstgöring.

Av dessa, tjänster tillhöra 32 lönegraden Eo 5, de två återstående,

båda i Göteborg, lönegraden Eo6. Under de två senaste budgetåren ha tillkommit

ytterligare 7 tjänster, varav 1 med halvtidstjänstgöring. Av sistnämnda

tjänster ha 6 hänförts till lönegraden Eo 5 och 1 till lönegraden

Eo 7. Kostnaderna för samtliga dessa tjänster beräknar skolöverstyrelsen till

162 600 kronor. Vid bifall till överstyrelsens i det föregående berörda förslag

om inrättande av 3 nya ordinarie vaktmästartjänster kan detta belopp minskas

med 8 300 kronor. Överstyrelsen har å andra sidan förordat inrättande

av en ny extra ordinarie vaktmästartjänst vid ett vart av högre allmänna

läroverken i Boden och Örnsköldsvik. Kostnaderna härför skulle belöpa sig

till 5 300 kronor; delpostens slutsumma skulle sålunda komma att utgöra

(162 600 — 8 300 -f- 5 300 =) 159 600 kronor eller i runt tal 160 000 kronor.

Till stöd för förslaget om inrättande av nya extra ordinarie vaktmästartjänster

har överstyrelsen bland annat anfört:

Nämnda båda läroverk förfoga för närvarande endast över vartdera en

statlig vaktmästartjänst. Omfattningen av vaktmästarsysslorna vid dessa

båda läroverk är avsevärd och befinner sig i tillväxt. Vid högre allmänna läroverket

i Boden ha lokalerna utvidgats genom tillkomsten av en annexbyggnad

innehållande lärosalar. Antalet klassavdelningar uppgår innevarande år,

då gymnasiet ännu icke är fullt utbyggt, till 16 och lärjungeantalet till 371.

Vid högre allmänna läroverket i Örnsköldsvik, där det nyinrättade gymnasiet

innevarande läsår omfattar endast första ringen av 4-årig latin- och reallinje,

uppgår antalet avdelningar till 19 och antalet lärjungar till 531. Läroverk

av sistnämnda storleksordning lia eljest med få undantag två ordinarie

vaktmästare.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

Överstyrelsen finner i ovanberörda fall behovet av de nya vaktmästartjänsterna

till fullo styrkt. Helst skulle överstyrelsen velat föreslå inrättandet av

ordinarie vaktmästartjänster vid de båda läroverken, men nödgas inskränka

sig till att hemställa om inrättande vid vart och ett av läroverken av en statlig

extra ordinarie vaktmästarbefattning i lönegraden Eo 5.

Statskontoret har icke velat motsätta sig en förstärkning av vaktmästarpersonalen

vid läroverken i Boden och Örnsköldsvik, men enligt ämbetsverkets

mening syntes de nya befattningshavarna tillsvidare böra anställas som

extra tjänstemän i lönegraden Ex 5.

Ersättningar till vämtjänstinstruktörer. Särskilda ersättningar

för vissa extra arbeten.

Skolöverstyrelsen har beräknat oförändrade belopp för dessa ändamål, alltså

11 000 kronor respektive 1 000 kronor.

Sammanfattning.

Skolöverstyrelsens förslag innebär sammanfattningsvis, att till avlöningar

till icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle erfordras följande be
-

lopp, nämligen för

Icke-ordinarie ämneslärare .......................... kronor 5 223 000

» » tecknings-, musik- och gymnastiklärare ... » 987 000

» » övningsskollärare ...................... » 6 000

» » lärare i manlig slöjd.................... » 197 000

» » lärare i kvinnlig slöjd.................. » 180 000

» » lärare i hushållsgöromål................ » 81 000

» » vaktmästare.......................... » 160 000

ledare och instruktörer vid värntjänstiutbildning........ » 11 000

Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten.......... » 1 000

Summa kronor 6 846 000.

Vid anslagsberäkningarna har hänsyn tagits till den ungefärliga inverkan

på läroverkens avlöningsanslag, som det fortsatta förstatligandet av kommunala

mellanskolor under nästa budgetår kan väntas medföra.

Det behöver knappast betonas, framhåller överstyrelsen, att samtliga beräkningar

i det föregående komma att mer eller mindre influeras av ännu

obekanta faktorer, framför allt naturligtvis av omfattningen av landets försvarsanstalter.

Överstyrelsen har i kalkylerna icke ansett sig böra förutsätta

vare sig en skärpning eller en mildring av försvarsberedskapens personalkrav.

Bortser man vid anslagsberäkningen från den stora ökning av antalet vikarier,

som blivit en följd av de militära inkallelserna, kommer man givetvis

fram till en lägre kostnadssumma. Stickprovsförfarandet vårterminen 1944 har

visat, att inverkan av krigsberedskapen på anslagsberäkningen varit något

större i år än i fjol. Om detta utslag får anses signifikativt för den kommande

utvecklingen, torde fortfarande en viss minskning av anslaget kunna göras,

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

och sänkningen bör beräknas med ett något större belopp än under det närmast

föregående året. Med hänsyn till dessa förhållanden föreslår överstyrelsen,

att posten för instundande läsår måtte uppföras med ett belopp av allenast

6 400 000 kronor.

Inverlcan av organisationsändringar.

Enligt av skolöverstyrelsen framlagda beräkningar skulle de i det föregående

föreslagna ändringarna av den statliga gymnasieorganisationen medföra

följande ökningar respektive minskning av anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie personal för budgetåret 1945/46:

Upprättande av gymnasium i Sollefteå.............. kronor + 1 794

Ombildning av en 3-årig realgymnasielinje vid ett vart

av högre allmänna läroverken i Borås, Falun, Gävle,

Halmstad, högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg,

högre allmänna läroverken i Jönköping, Kalmar,

Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Norrköping, Västerås,

Växjö och karolinska högre allmänna läroverket i

Örebro till 4-årig .................................. * 10 941

Ombildning av en 4-årig realgymnasielinje vid katedralskolan

i Lund till 3-årig............................ » ~f~ ^oO

Summa minskning kronor 8 397.

Skolöverstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet för avlöning åt ickeordinarie

personal utmynna i en hemställan örn höjning av ifrågavarande anslagspost

med 560 000 kronor från 5 840 000 kronor till 6 400 000 kronor.

Överstyrelsens beräkningar och dess i samband därmed framlagda förslag

ge mig anledning till följande erinringar och uttalanden.

Beträffande frågan örn begränsning av antalet nybörjaravdelningar vid läroverken

under nästa läsår hänvisar jag till vad jag i det föregående anfört.

I det föregående har jag icke helt biträtt överstyrelsens förslag örn inrättande

av nya ordinarie tjänster, varför anslagsbehovet till avlöningar åt ickeordinarie

tjänstemän i någon mån ökas. Jag uppskattar denna ökning till i

runt tal 25 000 kronor. Å andra sidan medföra de föreslagna ändringarna

i den statliga gymnasieorganisationen en minskning av anslagsbehovet med

omkring 8 400 kronor.

I fråga örn den inverkan på förevarande anslagspost, som det avsedda

förstatligandet av ytterligare ett antal kommunala mellanskolor kommer att

medföra, kunna detaljerade beräkningar icke göras, förrän det fastställts, vilka

läroanstalter som skola omorganiseras. På grund härav bör såväl antalet

icke-ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring — utom vikarier — som an
-

Departe
mentschefen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

talet veckotimmar i de olika övningsämnena, i den män förstatligandet så

kräver, kunna överskridas.

Visserligen har jag, som nyss erinrats, ansett mig böra i ej ringa utsträckning

tillstyrka överstyrelsens förslag örn inrättande av nya ordinarie lärartjänster,

men då detta i huvudsak endast avsett att täcka ett under krigsåren

kumulera! behov och befordringsförhållandena för lärarna det oaktat

komma att förbli allt annat än gynnsamma, är jag benägen att söka ytterligare

förbättra desamma. Då det synes mig skäligt, att möjligheterna för

läroverkens extra personal att erhålla en fastare, med pensionsrätt förenad

anställning åtminstone i viss utsträckning förbättras, vill jag förorda, att

antalet extra ordinarie adjunkter, nu 250, ökas med 20. Merkostnaderna

härför kunna beräknas till i runt tal 12000 kronor. Däremot anser jag mig

alltjämt icke kunna tillstyrka förslaget örn inrättande av extra ordinarie

befattningar i manlig slöjd, vilket medför en minskning av anslagsbehovet

med omkring 1 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har vid sin beräkning av anslagsbehovet för avlöningar

åt icke-ordinarie lärare i praktiska läroämnen vid inbyggda praktiska realskollinjer

förutsatt, att antalet extra adjunkts^änster skulle ökas från 10

till 15. Då den från och med budgetåret 1943/44 införda anordningen med

extra adjunkt stjänster i praktiska läroämnen utan tvivel är ett viktigt led i

strävandena att främja utvecklingen av den praktiska utbildningen vid läroverken

och då antalet praktiska linjer de senaste två åren ökats och av allt

att döma kommer att ytterligare stegras, tillstyrker jag livligt överstyrelsens

förslag.

1933 års tim- och undervisningsplaner i ämnena manlig slöjd och musik

ha av statsfinansiella skäl ännu ej kommit att genomföras. Vad överstyrelsen

anfört till stöd för förslaget om ett partiellt genomförande av undervisningsplanen

i manlig slöjd, varigenom denna skulle bli obligatorisk i första klassen

av den 5-åriga realskolan, finner jag värt beaktande och vill, trots av statskontoret

däremot uttalade betänkligheter, tillstyrka detsamma. Enligt vad överstyrelsen

under hand meddelat torde vid de flesta läroverk ej några svårigheter

möta ur lokalsynpunkt för förslagets genomförande. Överstyrelsen torde

emellertid böra erhålla bemyndigande att i de fall, då sådana hinder finnas,

medgiva uppskov med tillämpandet av hithörande bestämmelser. De av överstyrelsen

alternativt förordade jämkningarna i gällande bestämmelser för den

frivilliga slöjden föranleda vid detta mitt ställningstagande intet yttrande från

min sida. Då jag däremot ej för närvarande anser mig kunna biträda förslaget

örn genomförande av 1933 års undervisningsplan i musik, beror detta — förutom

på statsfinansiella skäl — jämväl därpå, att frågan om musikundervisningens

anordnande och andra därmed sammanhängande spörsmål för närvarande

äro föremål för övervägande inom olika sakkunnigutredningar. Då

det ännu är för tidigt att yttra sig om resultaten av dessa överväganden,

torde det vara befogat att ännu en tid ställa sig avvaktande härutinnan.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 232.

En minskning av anslagsposten med 29 000 kronor i förhållande till överstyrelsens

förslag kan med hänsyn härtill ske.

I övrigt ha överstyrelsens anslagsberäkningar icke givit mig anledning till erinran.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde anslagsposten böra uppföras

med (6 400 000 + 25 000 — 8 400 + 12 000 — 1 000 — 29 000 =)

6 398 600 kronor eller i runt tal 6 399 000 kronor, vilket innebär en höjning

med 559 000 kronor.

e) Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel.

Anslagsposten till rörligt tillägg är nu uppförd med 3 887 800 kronor. För

nästa budgetår torde den böra beräknas till 4 184800 kronor (-(- 297 000

kronor).

I avlöningsstaten för de allmänna läroverken äro nu uppförda särskilda uppbördsmedel

till ett belopp av 926 600 kronor. Någon ändring av detta belopp

ifrågasätter jag icke.

f) Sammanfattning.

Vad jag i det föregående föreslagit innebär, att anslaget till Allmänna läroverken:

Avlöningar för nästa budgetår skulle uppföras med (21 926 000 +

+ 676 800 + 6 399 000 + 4 184 800 — 926 600 =) 32 260 000 kronor, vilket

innebär en anslagshöjning med 1 820 000 kronor.

2. Reservationsanslaget till psykologisk-pedagogiska institutet.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 15 500 kronor

och disponeras på följande sätt:

1. Arvode för år räknat, till direktor.................... kronor 1 000

2. Arvode för år räknat, till vetenskaplig expert.......... »

3. Rese- och traktamentsersättningar åt styrelseledamöter . . »

4. Driftkostnader:

a. Undersökningar och kurser.......... kronor 10 000

b. Övriga expenser.................... » 3 000 »

500

1 000

13 000

Summa kronor 15 500.

Institutets styrelse har begärt en höjning av anslaget för nästa budgetår

med 79 647 kronor. Härav belöpa 3 700 kronor på anslagsposten till reseoch

traktamentsersättningar åt styrelseledamöter, 65 000 kronor på delposten

till undersökningar och kurser samt 10 947 kronor på lön och rörligt tillägg

å en föreslagen särskild sekreterarbefattning i lönegraden A 26. Styrelsen har i

dessa hänseenden anfört bland annat följande:

Beträffande re sekostnads ansi a ge t, som för närvarande utgår

med 1 000 kronor, finner styrelsen detta vara alldeles otillräckligt. Med detta

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Marits ''proposition nr 232.

anslag skola kostnaderna bestridas för styrelsens sammanträden, vetenskapliga

nämndens sammanträden och direktors resor dels till de vetenskapliga institutioner,

som deltaga i institutets forskningsarbete, dels till sådana läroanstalter,

där försöksverksamhet bedrives. Utgifterna för ett styrelsesammanträde med

styrelsens nuvarande sammansättning — 2 ledamöter från Göteborg, 1 från

Lund, 1 från Kalmar och 1 från Uppsala — uppgå till cirka 900 kronor. Ett

sammanträde med den vetenskapliga nämnden kostar omkring 480 kronor.

Då anslaget utgör 1 000 kronor, är det tydligt, att det endast räcker till ett

styrelsesammanträde per år och att medel till nämndsammanträden och till

direktors resor helt saknas. Då det givetvis är av största vikt såväl att styrelsens

och nämndens ledamöter icke alltför sällan få konferera med varandra

som att direktor genom personliga besök kan följa arbetet vid institutioner

och läroanstalter, måste anslaget högst väsentligt höjas. Under förutsättning

att styrelsen måste sammankomma åtminstone två gånger om året och

nämnden fyra, skulle härför åtgå cirka (2 X 900 + 4 X 480 =) 3 720 kronor.

Sammanlagt skulle sålunda resekostnadsanslaget upptagas med 4 700

kronor, under förutsättning att för direktors resor cirka 1 000 kronor torde

vara behövliga. Anslagsposten föreslås utgå förslagsvis, dock så att den ej

utan Kungl. Maj:ts medgivande må överskridas.

Anslaget till undersökningar och kurser torde vara i behov

av högst betydande förstärkning, därest undersökningarna, som önskligt är,

skola kunna läggas på bred basis. Följande större undersökningar anser styrelsen

närmast kunna ifrågakomma.

Kronor.

a) undersökningar rörande intagningsförfarandet vid högre skolor

och därmed sammanhängande problem; kostnaderna beräknas till

cirka ...................................................... 20 000

b) utarbetande av lämpliga psykologiska prov för olika åldersstadier

(psykologiska tests) för utrönande av skolmognaden; ungefärlig kostnad

....................................................... 20 000

c) utarbetande av standardiserade kunskapsprov även för högre

skolstadier; beräknad kostnad......................... 20 000

Kronor 60 000.

För anordnande av pedagogiska kurser torde ett belopp av cirka 15 000

kronor erfordras. Styrelsen föreslår därför att posten »undersökningar och

kurser» för budgetåret 1945/46 höjes till 75 000 kronor.

Det torde för institutets närmaste verksamhet vara nödvändigt att redan

nu reglera sekreterarens ställning på ett mera tillfredsställande sätt än

hittills. Styrelsen anser det vara ett ofrånkomligt krav, att institutet äger tillgång

till en tjänsteman, som helt kan ägna sig åt uppdraget att arbeta för institutet

och oavlåtligt följa dess verksamhet. Direktor kan med den arbetsbörda,

som åvilar honom i egenskap av rektor vid statens normalskola samt

vid statens skolköksseminarium och hushållsskola, omöjligen ägna sig åt institutet

i den omfattning, som vore önskvärt, utan måste här ha stödet av en

effektiv medhjälpare, som i en sekreterares ställning kan sköta det löpande

arbetet. Styrelsen erinrar om att skolutredningen för sin del förutsatte, att sekreteraren

skulle vara en lärare vid läroanstalten med halv tjänstgöring och ett

tilläggsarvode av 1 500 kronor. Skolöverstyrelsen var i stort sett av samma

uppfattning, men ansåg, att sekreterarens nedsättning i tjänstgöringsskyldig
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 232. 65

heten som lärare under första arbetsåret, då verksamheten kunde väntas bli

rätt begränsad, kunde sättas till 6 veckotimmar.

Det synes emellertid styrelsen vara angeläget att vid institutet kunna fästa

en kvalificerad kraft i något fastare former, än vad dessa förslag inneburit.

Det finns givetvis ingen säkerhet för att det med institutet förenade läroverket

statens normalskola på vanlig väg och med tillämpning av gängse befordringsgrunder

ständigt skall kunna ha tillgång till en lärare, som är både villig till

och lämplig för uppdraget att tjänstgöra som sekreterare vid institutet. Dock

synes det vara önskvärt, att den blivande sekreteraren är utbildad lärare och

även i fortsättningen blir i tillfälle att utöva viss lärartjänst, så att han icke

tappar kontakten med skolans arbetsliv.

Styrelsen föreslår därför att det vid institutet inrättas en sekreterare änst —

exempelvis i A 26 (10 020 kronor) — vars innehavare förutom sekreterargöromålen

är skyldig bestrida timlärartjänstgöring vid statens normalskola

med 6—8 veckotimmar. Styrelsen finner det angeläget, att sekreteraren får

en så pass förmånlig löneplacering, att tjänsten kan locka en verkligt väl

meriterad sökande. Genom att befattningen förenas med viss undervisningsskyldighet

— någon särskild ersättning skulle ej utgå härvid — kan en

nedsättning av anslaget till de allmänna läroverken »Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal» göras med 6 till 8 veckotimmars lön eller med

1 680 kronor till 2 240 kronor.

Allmänna lönenämnden har funnit skäl tala för att frågan om sekreterarens

ställning upptages till förnyat övervägande. Nämnden har anfört:

Allmänna lönenämnden har under hand från institutets direktor inhämtat,

att sekreterarbefattningen vid institutet ännu icke är tillsatt i brist på lämplig

och villig aspirant. Den i propositionen 1944: 207 förutsatta anordningen, enligt

vilken sekreterarbefattningen vid institutet skulle bestridas av en lärare

vid statens normalskola mot 6 veckotimmars nedsatt tjänstgöring men utan

särskild gottgörelse i övrigt, har sålunda visat sig icke tillfyllest för att tillförsäkra

institutet lämplig sekreterare. Enligt lönenämndens mening får det anses

som en nödvändig förutsättning för att psykologisk-pedagogiska institutets

verksamhet skall tillfredsställande motsvara de därmed förenade kostnaderna,

att institutet erhåller en sekreterare, som har särskild utbildning i psykologi

och pedagogik och kan ägna icke alltför obetydlig tid åt erforderliga undersökningar,

utarbetande av prov m. m. Institutets direktor, vilken tillika är

rektor vid statens normalskola och för övrigt enligt egen uppgift icke är

psykolog av facket, torde nämligen endast i mera begränsad utsträckning

kunna åtaga sig dylika arbetsuppgifter.

Lönenämnden har emellertid icke för ändamålet velat förorda inrättandet av

en ordinarie tjänst i lönegraden A 26. Med hänsyn till ovissheten angående personvalet

och därmed angående kvalifikationerna hos den blivande sekreteraren

funne nämnden, att en anordning med ett lämpligt avpassat arvode vore

den för närvarande närmast till hands liggande lösningen. Lönenämnden funne

sig böra förorda, att ett belopp av förslagsvis högst 12 000 kronor ställdes till

förfogande i syfte att möjliggöra utbetalande av arvode till sekreteraren.

Kungl. Majit syntes i så fall böra förbehålla sig att avgöra, till vilket belopp

och efter vilka grunder arvodet skulle inom ramen av det sålunda beviljade

an slagsbeloppet utgå, sedan klarhet vunnits i personfrågan.

1lilläng lill riksdagens protokoll 19\ö. 1 sami. Nr 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Departe
mentschefen.

Kungl. Majda proposition nr 232.

T anslutning till av 1942 års riksdag fattat principbeslut biföll 1944 års

riksdag Kungl. Majlis förslag örn inrättande av det psykologisk-pedagogiska

institutet. I samband därmed angåvos vissa riktlinjer för institutets blivande

verksamhet. Dessa komma att närmare utformas i det reglemente för institutet,

som Kungl. Maj:t avser att fastställa. Jag är emellertid angelägen att redan

här framhålla ett par synpunkter. Institutets främsta uppgift skall vara

att tjäna praktiskt pedagogiska syften. I den mån alltså i diskussionen om

skolväsendet uppkommande frågor föranleda därtill, skall institutet kunna

företaga utredningar, sorn ur praktiska och pedagogiska synpunkter belysa

dessa frågor, och därigenom bidraga till en lämplig lösning av desamma.

Den psykologiska och pedagogiska forskningsverksamheten vid institutet

bör bedrivas så, att den främjar dessa ändamål.

Institutets styrelse har hemställt örn en icke obetydlig anslagshöjning för

nästa budgetår. Till huvudsaklig del är denna en följd av att institutet först

under nästa år kommer att träda i full verksamhet. Styrelsens förslag beträffande

de undersökningar, som närmast böra komma i fråga, har icke givit

mig anledning till erinran. Det torde emellertid vara tillfyllest, att för ändamålet

ett belopp av 50 000 kronor ställes till styrelsens förfogande att utbetalas

i mån av behov. Då beloppet för anordnande av pedagogiska kurser synes

böra i enlighet med styrelsens förslag beräknas till 15 000 kronor, skulle delposten

till undersökningar och kurser behöva upptagas till 65 000 kronor

eller 55 000 kronor mer än för innevarande budgetår.

Den hittills förutsatta anordningen, enligt vilken sekreterarbefattningen vid

institutet skall bestridas av en lärare med 6 veckotimmars nedsatt tjänstgöring

men utan särskild gottgörelse i övrigt, har icke visat sig vara ägnad att tillförsäkra

institutet lämplig sekreterare, utan befattningen står alltjämt vakant i

brist på lämplig och villig kandidat. I likhet med allmänna lönenämnden finner

jag det därför motiverat att upptaga frågan örn sekreterarens ställning till

förnyat övervägande. Jag delar dämd nämndens betänkligheter mot bifall

till styrelsens förslag om inrättande för ändamålet av en ordinarie tjänst i lönegraden

A 26 och ansluter mig till lönenämndens förslag om inrättande av en

med ett arvode av högst 12 000 kronor förenad befattning. Anslaget torde alltså

böra uppräknas med detta belopp, varefter det torde böra förbehållas

Kungl. Majit att med hänsyn till personvalet och andra på frågan inverkande

omständigheter avgöra, till vilket belopp inom den sålunda angivna ramen

och efter vilka grunder arvodet skall utgå.

Anslagsposten till rese- och traktamentsersättningar åt styrelseledamöter

synes med hänsyn till vad styrelsen anfört böra undergå viss höjning. Jag anser

emellertid, att denna i avbidan på närmare erfarenhet bör kunna begränsas

till 3 000 kronor. Då någon annan ändring av förevarande anslag icke

ifrågasättes torde detta alltså böra höjas med (55 000 + 12 000 + 3 000 =)

70 000 kronor till (15 500 + 70 000 =) 85 500 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

67

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att samrealskolan i Sollefteå skall från och med

budgetåret 1945/46 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit

bestämmer, successivt utbyggas till högre allmänt läroverk,

omfattande, förutom nu befintlig realskollinje, en 4-årig

latin- och en 3-årig reallinje, under förutsättning att nämnda

stad åtager sig att ej mindre tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad

\t rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostad åt

erforderlig vaktmästarpersonal än även bevilja ett engangsanslag

av minst 5 000 kronor till komplettering av undervisningsmaterielen

och utvidgning av biblioteket,

2. besluta följande ändringar i gymnasieorganisationen att

genomföras successivt från och med budgetåret 1945/46,

nämligen dels upprättande av en 4-årig reallinje i stället för en

av de befintliga 3-åriga vid vart och ett av högre allmänna

läroverken i Borås, Falun, Gävle, Halmstad, högre allmänna

läroverket för gossar i Hälsingborg, högre allmänna läroverken

i Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn,

Norrköping, Västerås, Växjö och karolinska högre allmänna

läroverket i Örebro, dels ock upprättande av en 3-arig

reallinje i stället för en av de befintliga 4-åriga vid katedralskolan

i Lund och högre allmänna läroverket i Motala; skolande

för ifrågavarande organisationsändringar gälla, att

vederbörande kommuner åtaga sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostäder åt för respektive läroverk erforderlig

vaktmästarpersonal;

3. besluta, att ersättning åt lärarkandidater under provårstjänstgöring

skall utgå enligt av mig i det föregående förordade

grunder;

4. godkänna följande personalförteckning för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetaret

1945/46:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

1 I.

E

9

II

E

8

III..

E

7

IV . .

E

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 23%.

Personalförteckning.

Befattning. T.. ,

Ivo negrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

I........................El3

19 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

II.......................E 12

24 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlö
ningsgrupp

III.......................E n

3 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp

25 » » » »

30 » » » »

39 » » » »

460 lektorer ...................

Anm. Av dessa lektorstjänster må endast 456 uppehållas.

1 336 adjunkter.................... ^

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så

många, att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie

stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt 1316.

277 ämneslärarinnor.............

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast

så många, att antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster

a ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

277.

116 lärare i teckning..............

88 » » musik................

104 » > gymnastik med lek och idrott

4 övningsskollärare.................. A 20

31 lärarinnor i kvinnlig slöjd..............A 16

A 27

23

A 21

A 20

A 20

A 20

84 vaktmästare

62

17

A 7

A 6

A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

33 adjunkter........................ A 22

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så

mångå, att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie

stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt 1 316.

9 ämneslärarinnor .................. A 22

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast

så många, att antalet ämneslärarinnetjänster å ordinarie

stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt 277.

1 lärare i teckning.................

1 lärarinna i kvinnlig slöjd.............

A

A

21

18

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Majlis ''proposition nr ''232.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

270 adjunkter..........................Eo 21;

5. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda

personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1945/46,

då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen

skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis..............''.....kronor 21 926 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a) Arvoden åt kvinnliga

sakkunniga . . . kronor 450

b) Arvoden åt tillsyns
lärare.

......... » 9 450

c) Personliga tilläggs
arvoden

åt första

lärarinnor....... » 1200

d) Arvoden åt skol
kare

m. m., förslagsvis

............. » 248 000

e) Arvoden åt bibliotekarier

......... » 96 900

f) Arvoden åt biträden

på rektorsexpeditio
nerna.

.......... » 129 000

g) Särskilda arvoden

vid provårsläroverk » 173 500

h) Särskilda arvoden

vid statens aftonskola

........... » 5 600

i) Arvode åt biträdande

föreståndarinna. » 1 200

j) Personlig lönefyll
nad

åt vissa rektorer

............. » 11 500

676 800

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Majlis proposition nr 232.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............kronor 6 399 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... » 4 184 800

Summa kronor 33 186 600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad........kronor 15 000

2. Av kommuner och lärare

erlagda hyresersättningar

och hyror.

3. Avkastning av dona
tioner

från kronan

m. m.............

4. Av vaktmästare erlag
da

hyror samt ersättning

för bränsle och

lyse . /............

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning.....

» 274 000

» 37 600

» 120 000

» 480 000 kronor 926 600

Nettoutgift kronor 32 260 000;

7. bemyndiga Kungl. Majit att förordna örn de avvikelser

från personalförteckningen och de överskridanden av

maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas av den

fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor;
8.

till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 32 260 000;

9. till Arvoden åt lärarkandidater under provår stjänstgöring

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 290 000;

10. till Psykologisk-pedagogiska institutet för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 85 500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23£. 71

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Organisatoriska förändringar .......................... 2

1. Upprättande av statligt gymnasium i Sollefteå............ 2

2. Utbyte av gymnasielinjer vid vissa läroverk.............. 6

II. Ersättning åt lärarkandidater under provårst jänstgöring..... 10

III. Anslagsberäkningar.................................. 24

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.......24

a) Besparingsåtgärder...............................24

b) Avlöningar till ordinarie tjänstemän..................33

c) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit 47

d) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ 49

e) Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel..............03

f) Sammanfattning ................................63

2. Reservationsanslaget till psykologisk-pedagogiska institutet ... 63

IV. Hemställan .......................................67

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:481 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till avlöningar vid de allmänna läroverken m.m. jämte i s. 1 i texten
  2. SU 1945:225 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående anslag jör budgetåret 1945/46 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckt s. 1 i texten