Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till socialstyrelsen

1945-02-23 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:233, Angående vissa anslag till socialstyrelsen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

1

Nr 233.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till

socialstyrelsen; given Stockholms slott den 23 februari

1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,

Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 3 och 5, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna

dels till socialstyrelsen: avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet

ett förslagsanslag av 830 000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 233.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

dels ock till socialstyrelsen: omkostnader ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkommen fråga angående överskridande

av viss anslagspost i socialstyrelsens avlöningsstat för budgetåret

1944/45.

l:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,

förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1943/44 ............. 1 108 000 1 252 897

1944/45 ............ 830 000 —

1945/46 (förslag) ____ 910 000 —

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1944 fastställt personalförteckning för socialstyrelsen

(statsliggaren s. 182—183). Samma dag har Kungl. Majit fastställt

följande avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 290 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis .................................. » 11 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 438 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ » 90 700

Summa förslagsanslag kronor 830 000

Samtidigt har Kungl. Majit förklarat, att den å staten upptagna anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar skulle tills vidare disponeras

på följande sätt:

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare.............. kronor 1 200

Arvode till en sakkunnig för ärenden rörande alkoholistvård .. » 4 500

Ersättningar till ledamöter och suppleanter i nämnden för

den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen, förslagsvis » 100

Ersättningar till ledamöter i indexnämnden, förslagsvis .... > 300

Ersättningar till ledamöter i socialstyrelsens rådgivande

nämnd för social hemhjälpsverksamhet, förslagsvis...... » 700

Ersättningar till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden

samt till arkitekt ............................ » 3 500

Ersättningar till läkarbiträde vid granskning av anstalter för

halvöppen barnavård, förslagsvis ...................... » 1000

Summa kronor 11 300.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstgrelsen gjort framställning rörande

anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1945/46.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

3

Beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

upplyser styrelsen, att nämnda post under budgetåret 1943/44 belastats

med 303 310 kronor. Med hänsyn till vissa ändrade dispositioner av

styrelsens ordinarie tjänster anser styrelsen för nästa budgetår ett något högre

belopp bliva erforderligt och föreslår på grund därav, att posten höjes till

315 000 kronor.

Vad angår anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, har styrelsen hemställt, att

medel måtte ställas till styrelsens förfogande för anlitande av läkare i jämväl

andra barnavårdsärenden än granskning av anstalter för halvöppen barnavård.

Styrelsen anför härom följande:

Såsom styrelsen tidigare framhållit, hade styrelsen ett bestämt behov av

att inom barnavårdens hela område kunna anlita medicinsk sakkunskap. Styrelsen

ville i nuvarande läge icke förnya en tidigare gjord framställning om

anvisande av ett belopp av 3 000 kronor för anlitande av dylik sakkunskap

men måste dock hemställa, att styrelsen bereddes någon möjlighet att i särskilda

fall anlita läkares biträde. Detta skulle kunna ske genom att delposten

å 1 000 kronor till ersättningar till läkarbiträde vid granskning av anstalter

för halvöppen barnavård erhölle en formulering, som lämnade dylik möjlighet

öppen. I samband därmed syntes någon höjning av delposten vara påkallad.

Styrelsen ville i överensstämmelse därmed hemställa, att för budgetåret

1945/46 måtte upptagas ett belopp av förslagsvis 2 000 kronor till ersättningar

till läkarbiträde vid granskning av anstalter för halvöppen barnavård

m. m. I den mån delta förslag icke kunde godtagas, måste styrelsen hemställa,

att delposten å 3 500 kronor till ersättningar till sakkunniga personer å

barnavårdens specialområden samt till arkitekt höjdes till 4 500 kronor.

Styrelsen har med anledning härav beräknat anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, till (11 300 + 1 000) 12 300

kronor.

Styrelsen, som härefter övergått till en beräkning av anslagsposten till a vlöningar

till övrig icke-ordinarie personal, framlägger åtskilliga

förslag till ändringar med avseende å denna personal.

Beträffande personalbehovet å arbetsmarknadsbyrän har styrelsen anfört

i huvudsak följande:

Sedan maj månad 1940 tjänstgjorde den personal å arbetsmarknadsbyrän,

som hade till huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden rörande den offentliga

arbetsförmedlingen, hos statens arbetsmarknadskommission. Den hos

styrelsen kvarvarande delen av arbetsmarknadsbyrän handlade allmänna

ärenden rörande arbetsmarknaden och alla på ämbetsverket ankommande

ärenden angående den privata platsförmedlingen samt utövade tillsyn över

den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen. Befattningen med sistnämnda

slag av ärenden vore den centrala arbetsuppgiften. För handhavandet av

nämnda arbetsuppgifter disponerades — förutom byråchefsbefatlningen och

en ordinarie förste byråsekreterarbefattning —• en byrådirektör (Eo 28), en

byråinspektör (Eo 24), en aktuarie (Eo 21), en revisor (Ex 21 ), en amanuens

(Ex 15), två kanslibiträden (Eo 7), två kontorsbiträden (Eo 4) samt ett skrivbiträde

(Ex 2).

Byråns arbetsuppgifter visade fortfarande stigande tendens. Detta berodde

främst på den alltjämt växande anslutningen till den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen.

Under år 1943 hade 4 erkända arbetslöshetskassor ny
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

tillkommit med tillhopa över 100 000 medlemmar, och från och med den 1

januari 1944 hade antalet registrerade kassor stigit till 30 med ett medlemsantal

enligt senast föreliggande uppgifter (31 maj 1944) av något över

733 000. Ytterligare två kassor hade beslutats och dessutom hade ett fackförbund

preliminärt beslutat inrättande av en erkänd arbetslöshetskassa. Totala

antalet verksamma och beslutade kassor uppginge således för det dåvarande

till 33 nied omkring 780 000 medlemmar. Ytterligare ett antal organisationer

övervägde bildandet av erkänd arbetslöshetskassa, och det vore

därför icke osannolikt, alt antalet kassor inom kort komme att överskrida

35 och antalet försäkrade att stiga till omkring 850 000. Byråns övriga arbetsuppgifter,

allmänna arbetsmarknadsfrågor och tillsynen över den icke

offentliga arbetsförmedlingen, visade också tendenser att bliva alltmera omfattande.

Sedan socialstyrelsen i sina petita för budgetåret 1943/44 föreslagit, att

det dittillsvarande systemet med en av styrelsen utsedd särskild revisor för

varje arbetslöshetskassa skulle ersättas med en gemensam revisor, placerad

i lönegraden Eo 21, vilken skulle tjänstgöra å ämbetsverkets arbetsmark - nadsbyrå, hade från och med nämnda budgetår å byrån inrättats en revisorst

jänst i lönegraden Ex 21. Sedan systemet med särskilda revisorer för

varje kassa slutgiltigt avvecklats, hade den hos styrelsen anställde revisorn

fungerat från den 1 oktober 1943. Erfarenheten hade därvid givit vid handen,

att tjänstens placering såsom extra icke betingades av några bärande skäl.

De arbetsuppgifter, som vore förenade med befattningen, vore uppenbarligen

av stadigvarande natur. Härtill komme, att ställningen såsom extra tjänsteman

stöde i mindre god överensstämmelse med de kvalifikationer, som

med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och svårighetsgrad borde ställas

på revisorn och den oberoende ställning, som denne av självklara skäl

borde intaga. Det borde därvid beaktas, att denne tjänstemans uppgifter

ginge utöver de företrädesvis revisionstekniska frågorna och i själva verket

vore att betrakta såsom ett viktigt led i tillsynsmyndighetens allmänna uppsikt

över kassornas sätt att tillämpa gällande bestämmelser och i övrigt handha

sina åligganden.

På grund av tjänstens ogynnsamma placering i löneavseende måste det

bli vanskligt att för någon längre tid kunna behålla en lämplig och dugande

arbetskraft såsom innehavare av densamma. Under nuvarande förhållanden

kunde det tvärtom med fog befaras, att befattningen komme att betraktas

såsom en ren passagetjänst. Detta skulle med tanke på ändamålet med densamma

vara i hög grad olyckligt.

Otvivelaktigt kunde bärande skäl andragas för en uppflyttning av revisorstjänsten

till lönegrad Eo 24. Av statsfinansiella hänsyn hade styrelsen

dock funnit sig nu endast böra föreslå, att tjänsten gjordes till extra ordinarie

med bibehållande av dess lönegradsplacering i 21 :a lönegraden. Denna

förbättring framstode för styrelsen som den minsta länkbara.

Vidare hemställer styrelsen — under åberopande av den på grund av arbetslöshetsförsäkringens

fortskridande utbyggnad ökade arbetsbelastningen

å ifrågavarande byrå — örn rätt att anställa en tjänsteman såsom förste amanuens

i lönegraden Eo 18 med uppgift att biträda revisorn.

Socialstyrelsen framhåller därjämte, hurusom ökningen av arbetsmarknadsbyråns

uppgifter sedan 1940 gjort en utvidgning av byråns kanslipersonal

med två biträden nödvändig. Enligt styrelsens mening borde arbetsuppgifternas

ökning även föranleda ändrad tjänsteställning för de befattningshavare,

som hade de mera ansvarsfulla arbetsuppgifterna inom byråns kansli, nårn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

5

ligen dels det biträde, som närmast ansvarade för registreringsarbete, dels

ock det biträde, som svarade för kansliets befattning med statsbidragens uträknande,

statistiken och det försäkringstekniska arbetet. Av statsfinansiella

skäl inskränkte sig emellertid styrelsen till att föreslå, att inom arbetsmark - nadsbyrån måtte inrättas en tjänst såsom kontorist i lönegrad Eo 9. I samband

därmed föresloges indragandet av en av byråns två extra ordinarie

kanslibiträdesbefattningar.

Styrelsen övergår därefter till att behandla personalbehovet å socialvårdsbyrån

och upplyser därvid till en början, att å denna handläggas ärenden rörande

fattigvård, barnavård, ungdomsskydd, mödrahjälp och social hemhjälp.

Byrån vore organiserad på följande sex avdelningar, nämligen mödrahjälpsavdelningen,

barnavårds- och ungdomsvårdsavdelningen, fattigvårdsavdelningen,

avdelningen för daghem och lekskolor, avdelningen för social

hemhjälp samt skyddshemsinspektionsavdelningen.

I fråga om mödrahjälpsavdelningen anför styrelsen bland

annat:

Avdelningen stöde enligt styrelsens beslut under ledning av en förste amanuens

(Eo 18), vilken lydde direkt under byråchefen och hade erhållit förordnande

att föredraga hithörande ärenden.

På grund av avdelningens alltmer ökade arbetsbörda hade det varit nödvändigt

att utöka arbetskraften med en amanuens, vilken till en början anställts

å halvtid men sedan måst helt knytas till avdelningen.

I sina petita för budgetåret 1944/45 bade styrelsen föreslagit, dels att denne

heltidsamanuens skulle behållas, dels att den å avdelningen placerade förste

amanuenstjänsten skulle förändras till en extra ordinarie notarietjänst, numera

byråsekreterartjänst (Eo 21). I propositionen nr 258/1944 hade departementschefen

ifrågasatt, att till täckande av avdelningens behov av arbetskraft

i amanuensställning den för sommarkoloniverksamheten nyanställda assistenten

i lönegrad Ex 15 skulle lämna avdelningen visst biträde. Styrelsens förslag

att omändra förste amanuenstjänsten till notarietjänst bade ej heller biträtts.

Av en inom ämbetsverket utarbetad statistik över mödrahjälpsverksamheten

under första halvåret 1944 framginge, att avsevärda differenser fortfarande

funnes mellan ersättningsbeloppen inom olika mödrahjälpsområden. Differenserna

måste otvivelaktigt delvis ha sin grund i mödrahjälpsnämndernas

olika sätt att bedöma fallen. Örn socialstyrelsen ålades alt på mödrahjälpsavdelningen

med dess nuvarande arbetsbörda endast lia en tjänsteman i amanuens-

eller högre ställning anställd, komme dennes besök hos mödrahjälpsnämnderna

att omöjliggöras. Det stora antalet besvärs- och dispensärenden på

avdelningen, vilka alla vore av den art, att de krävde ett snabbt avgörande,

bunde tjänstemannen så gott som helt vid tjänsterummet till men för inspektionsverksamheten.

Antalet till avdelningen inkomna besvärsärenden bade ökat från 1 497 år

1941 till 2 121 år 1942 och 2 293 år 1943 samt 1 442 under första halvåret

1944.1 Den enda möjligheten att motverka den omfattande ökningen av dessa

ärenden syntes vara, att en mera enhetlig praxis för ärendenas bedömande

genomfördes över hela landet genom att föreståndaren för avdelningen bereddes

möjlighet att genom personliga besök studera och påverka mödrahjälpsnämndernas

praxis. Styrelsen ansåge det därför ofrånkomligt att å avdelningen

1 Enligt av socialstyrelsen senare linder hand lämnad uppgift utgjorde antalet under är 1944

inkomna besvärsärenden i! 010.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

utom föreståndaren behålla den tidigare omnämnda heltidsamanuensen. Medgåves

icke detta, komme socialstyrelsens tillsyn över mödrahjälpsverksamheten

att allvarligt äventyras helst som den av departementschefen ifrågasatta anordningen

att låta barnavårdsinspektrisens assistent delvis tjänstgöra på avdelningen

icke kunde genomföras. Barnavårdsavdelningens arbetsbörda tilläte

icke ett dylikt arrangemang.

Styrelsen måste vidare förnya sitt i petita för innevarande budgetår framförda

förslag om förste amanuenstjänstens omvandling till en extra ordinarie

byråsekreterartjänst. Arbetet å mödrahjälpsavdelningen hade lidit avsevärd

skada genom att förste amanuenstjänsten blivit en passagetjänst. Styrelsen

bade sedan den 1 oktober 1940 haft fyra olika tjänstemän på denna

post, vilket hindrat en önskvärd kontinuitet i arbetets bedrivande och även

inverkat på den personliga kontakten mellan socialstyrelsen och mödrahjälpsnämndema.

Det stora ansvar, som åvilade föreståndaren för avdelningen och

den avsevärda självständighet, med vilken han måste kunna arbeta, vore

emellertid de främsta motiven för att han borde beredas högre tjänsteställning

än som amanuens. Det gällde ju här att kunna i samband med besök hos

mödrahjälpsnämnderna påverka dessas praxis. Föreståndarens möjligheter

därtill ökades självfallet, örn han hade det stöd, som en högre tjänsteställning

därvidlag obestridligen gåve.

Beträffande kanslipersonalen å mödrahjälpsavdelningen erinrar styrelsen

örn att under åren 1941—1943 nämnda personal, som tidigare utgjort ett

kanslibiträde i lönegraden Eo 7 och ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2, måst

utökas med tre skrivbiträden. Kanslibiträdet hade, enligt vad styrelsen gör

gällande, alltefter verksamhetens ökade omfattning erhållit allt mera krävande

arbetsuppgifter och dessa krävde numera större kvalifikationer än dem

som kunde ställas på ett kanslibiträde, varför styrelsen föreslår omändring avnämnda

tjänst till kontoristtjänst i lönegraden Eo 9.

Vad angår socialvårdsbyråns avdelning för barnavård och

ungdomsvård har styrelsen hemställt, att barnavårdsinspektrisbefattningen

i lönegraden Eo 21 måtte förändras till en byråinspektörsbefattning

i lönegraden Eo 24. Styrelsen anför härom huvudsakligen följande:

Genom beslut av 1942 års riksdag hade hos socialstyrelsen inrättats en

befattning såsom bamavårdsinspektris i lönegrad Eo 21. Denna tjänst hade

inrättats för att effektivisera socialstyrelsens rådgivande, upplysande och

kontrollerande verksamhet på barnavårdens område.

Barnavårdsinspektrisen, som sorterade under statens inspektör för fattigvård

och barnavård, hade att självständigt utöva inspektionens verksamhet

rörande barnavården ävensom att inom detta område lämna råd och anvisningar.

Det omedelbara ansvaret för den centrala bamavårdsinspektionen

vilade på inspektrisen. Vid utövandet av sin verksamhet hade inspektrisen

att följa den tillsyns- och rådgivningsverksamhet, som utövades på barnavårdens

område av fattigvårds- och bamavårdskonsulenterna och bamavårdsombuden.

Hon hade .sålunda härvidlag att exempelvis vid inspektioner

och utredningar ute i landet av den mera invecklade natur, att den centrala

barnavårdsmvndighetens medverkan påkallades, i den mån statens inspektör

icke själv kunde deltaga i handläggningen, representera socialstyrelsen

och i regel med biträde av barnavårdskonsulenten verkställa inspektion och

utredning. Härjämte borde nämnas, att barnavårdsinspektrisen av socialstyrelsen

förordnats att efter chefens för socialvårdsbyrån bestämmande

vara föredragande i ärenden rörande barnavård.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

7

Efter att ha framhållit att befattningens benämning borde ändras till byråinspektör,

vilken benämning enligt styrelsens uppfattning gåve en riktigare

föreställning om befattningens karaktär än den nuvarande benämningen,

föreslår styrelsen jämväl ändrad lönegradsplacering av nämnda befattning

och yttrar till stöd för nämnda förslag:

Vad som anförts beträffande denna befattningshavares tjänsteåligganden

syntes klart utvisa, att befattningen för närvarande vore alldeles för lågt

placerad. Kompetensfordringarna borde här icke ställas lägre utan snarare

högre än i fråga om fattigvårds- och bamavårdskonsulentema. Då befattningshavaren

vore att anse såsom överordnad i förhållande till konsulenterna,

syntes det ofrånkomligt, att även lönegradsplaceringen bleve högre

än för konsulenterna, vilka genom beslut av 1944 års riksdag inplacerats

i lönegraden Eo 23. Styrelsen funne det därför angeläget, att befattningen

placerades i lönegraden Eo 24. Till ytterligare stöd för en sådan uppfattning

ville styrelsen erinra om att andra likvärdiga tjänster, till exempel byråinspektörs

tjänsterna å arbetsmarknadsbyrån och nykterhetsvårdsbyrån, vore

placerade i lönegraderna Eo 24 respektive A 24.

Vad beträffar avdelningen för social hemhjälp hade densamma,

enligt vad styrelsen upplyser, ursprungligen bestått av hemhjälpskonsulenten

och ett extra biträde i lönegraden Ex 2, vilket sedermera befordrats

till skrivbiträde i lönegraden Eo 2. Verksamheten hade emellertid visat sig

medföra ett så omfattande arbete, att redan under sommaren 1944 en viss

personalförstärkning måst tillgripas genom anställande av en tillfällig befattningshavare

i amanuensställning och ett kontorsbiträde i lönegraden Eo

4; sistnämnda biträde tjänstgjorde emellertid även å annan avdelning men

redovisades å hemhjälpsavdelningen. Då avdelningens arbetsuppgifter icke

syntes komma att minska, föreslår styrelsen bibehållande av angivna personal

även under budgetåret 1945/46, därvid amanuensen beräknades bliva

placerad i lönegraden Ex 15.

Styrelsen anför härefter, att det visat sig nödvändigt att vid sidan av styrelsens

två ordinarie telefonister äga tillgång till en med telefonväxelns skötsel

förtrogen arbetskraft. Då någon för ändamålet lämplig befattningshavare

icke funnits tillgänglig inom ämbetsverket, hade styrelsen från och med

senare delen av augusti 1944 måst anställa ett biträde i lönegraden Ex 2, vilket

i tidigare anställning förvärvat vana att sköta en telefonväxel. Denna befattningshavare,

vilken styrelsen avsåge att placera å det till lagbyrån hörande

registrators- och kassakontoret för att, då hon icke tjänstgjorde i telefonväxeln,

tjänstgöra å detta kontor eller å någon av styrelsens övriga byråer,

där behov förelåge av tillfällig arbetskraft, komme att erfordras även under

nästa budgetår.

Styrelsen framhåller vidare, att behov av personalförstärkning å statistiska

byrån förelåge för såväl pris- och levnadskostnadsstatistikens som för socialstalistikens

del. Styrelsen anför härom:

Erfarenheterna från budgetåret 1943/44 bade givit vid handen att de arbetskrafter,

som stått till buds för ledningen av arbetet med pris- och levnad

sko st nadsstatis tiken — en ordinarie aktuarie (A 21) och, från

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 23-3.

och med den 1 augusti 1943, en amanuens (Eo 15) — icke varit tillräckliga

för att byrån skulle medhinna de specialundersökningar, analyser m. m.,

som förutsatts i Kungl. Maj:ts direktiv den 19 mars 1943 för indexberäkningen,

och vilkas betydelse understrukits av den s. k. indexkommittén. Styrelsen

beräknade, att det arbetsbehov, som sålunda måst eftersättas, möjligen skulle

kunna fyllas, om ytterligare en amanuens finge ägna halva sin arbetstid åt

prisstatistiken och ville fördenskull hemställa örn ökning av personalen i enlighet

härmed. En heltidsanställd befattningshavare skulle lämpligen kunna

tagas i anspråk även för specialundersökningar och till hälften avlönas ur

därför tillgängliga anslag.

Efter den omläggning, som företagits av fattigvårdsstatistiken år

1939 och barnavårdsstatistiken år 1940, hade dessa båda grenar

av socialvårdsstatistiken i väsentliga avseenden utvidgats och fördjupats.

Detta hade dock kunnat ske utan ökning av biträdespersonalen. Den utveckling,

vari fattigvårds- och barnavårdsstatistiken befunne sig, hade emellertid

väsentligt ökat arbetsuppgifterna för arbetsledaren, som sedan augusti 1941

varit en ordinarie aktuarie. För att möta denna ökning hade styrelsen sett

sig nödsakad att från och med april 1944 anställa en amanuens (för det dåvarande

Ex 11) såsom biträde åt honom. Denna amanuens skulle ha till

huvudsaklig uppgift att biträda vid granskningen av det inkomna primärmaterialet

och korrespondera med vederbörande kommunala myndigheter för

rättelse av felaktiga och komplettering av ofullständiga uppgifter samt för

övrigt biträda vid förekommande undersökningar. En mycket stor del av

arbetet med fattigvårds- och barnavårdsstatistikens färdigställande åtginge

nämligen för närvarande för det förberedande gransknings- och kompletteringsarbetet.

Genom anställande av en amanuens för att biträda vid detta

arbete skulle det vara möjligt att förverkliga det mål, som socialstyrelsen

eftersträvat sedan omläggningen av fattigvårdsstatistiken år 1939 och barnavårdsstatistiken

år 1940, nämligen att statistiken i båda fallen skulle färdigställas

så snabbt, att årsredogörelserna publicerades inom ett år. sedan

primäruppgifterna inkommit till styrelsen. När med ingången av april 1944

primäruppgiftema från år 1943 inkommit samtidigt till såväl fattigvårdsstatistiken

som barnavårdsstatistiken, vilken .senare vore treårig, hade det

varit synnerligen angeläget, att bearbetningen i båda fallen kunde drivas

så snabbt som möjligt och jämsides. Det hade därför varit nödvändigt att

vid denna tidpunkt anställa en amanuens för att dessa arbeten omedelbart

skulle kunna igångsättas. Behovet av denna amanuens på fattigvårds- och

barnavårdsstatistiken syntes såvitt för det dåvarande kunde förutses komma

att bli permanent. Angeläget vore nämligen, att arbetsledaren för denna

statistik med den speciella sakkunskap på det socialvårdsstatistiska området,

som han besutte, sattes i tillfälle att ägna mera tid åt en ytterligare fördjupning

av dessa båda viktiga grenar av socialvårdsstatistiken och att tid efter

annan utföra specialundersökningar av olika slag rörande aktuella spörsmål

inom socialvården. Inom den närmaste framtiden komme dessutom de arbetsuppgifter,

som åvilade arbetsledaren, att utökas med nya, för vilka erfordrades

en förstärkning av personalen.

Allteftersom reformer genomfördes inom socialvården, uppstode behov av

en statistik, som visade effekten av dessa reformer. Socialstyrelsen hade under

senare tid efter hand blivit anförtrodd nya arbetsuppgifter inom socialvården,

såsom mödrahjälpsverksamheten, den halvöppna barnavården och

den sociala hemhjälpverksamheten. För handläggning av dessa grenar av

socialvården erfordrades en fortlöpande statistik över verksamheten.

Vad beträffade^ mödrahjälps statistiken hade den sedan oktober

1943 handlagts på avdelningen för fattigvårds- och barnavårdsstatistik inom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

9

statistiska byrån efter att tidigare lia sammanställts av mödrahjälpsavdelningen

inom socialvårdsbyrån. Hittills hade denna statistik grundats på sammandragsuppgifter,

som var och en av de 31 mödrahjälpsnämnderna i riket

lämnat kvartalsvis till socialstyrelsen, varför bearbetningen icke varit synnerligen

arbetskrävande. På grund av önskvärdheten av att mera ingående

kunna följa mödrahjälpsverksamhetens utformning och omfattning inom

olika mödrahjälpsområden hade emellertid planerats en mera fullständig

mödrahjälpsstatistik från och med ingången av år 1944, grundad på individuella

uppgifter rörande samtliga mödrahjälpsfall. Efter denna omläggning

komme mödrahjälpsstatistiken att bli betydligt mera omfattande och arbetskrävande.

Det sista gällde i särskild grad den första tiden efter omläggningen.

I fråga om statistiken över den halvöppna barnavården

och den sociala hemhjälpen hade ännu inga detaljerade

arbetsplaner utarbetats. Det vöre dock tydligt, att den planerade utvidgningen

av den löpande mödrahjälpsstatistiken tillsammans med den planerade

statistiken över den halvöppna barnavården och den sociala hemhjälpen

komme att kräva utvidgning av byråns personal. Sannolikt bleve denna personalfråga

aktuell redan vid mitten av innevarande budgetår, och då detta

inträffade, syntes styrelsen finna sig nödsakad anmäla behov av ytterligare

en amanuens (Ex 15) såsom biträde åt arbetsledaren på fattigvårds- och

barnavårdsstatistiken jämte två kvinnliga biträden (Ex 2). Denna amanuens

komme att anförtros självständiga arbetsuppgifter av sådant slag, att för

arbetet egentligen skulle erfordras en tjänsteman i aktuarieställning. Tillsvidare

hade styrelsen emellertid icke ansett sig böra för detta arbete beräkna

mer än en befattningshavare i amanuensgrad. Från och med budgetåret

1945/46, när samtliga dessa statistikgrenar beräknades ha kommit i gång

i full omfattning, syntes en ökning av biträdespersonalen med ytterligare ett

biträde (Ex 2) bli erforderlig.

Med hänsyn till såväl den avsevärt ökade omfattning arbetet på fattigvårds-

och barnavårdsstatistiken redan fått och kunde förutses få inorn^ den

närmaste tiden som tillkomsten av flera betydelsefulla grenar av sociajvårdsstatistiken

hemställde socialstyrelsen, att i styrelsens personalstat från och

med budgetåret 1945/46 en särskild förste aktuarietjänst i lönegrad Eo 24

upptoges för socialvårdsstatisliken. Detta funne styrelsen angeläget, då det

finge anses av synnerlig vikt att som arbetsledare för denna betydelsefulla

statistikgren ha tillgång till en så högt kvalificerad tjänsteman, som denna löneställning

medgåve. Romme förslaget om inrättande av denna förste aktuarietjänst

att vinna statsmakternas bifall, kunde det på grund av eventuell

befordran inom ämbetsverket öppnas en möjlighet att å den till fattigvårdsoch

barnavårdsstatistiken hörande ordinarie aktuarietjänsten (A 21) förordna

den av de till denna avdelning enligt föreliggande förslag knutna amanuenserna,

vilken avsåges tilldelad mera kvalificerade göromål. Därigenom

skulle denna tjänsteman kunna beredas en mot arbetsuppgifternas kvalitet

svarande tjänsteställning. T händelse ett dylikt förordnande kunde meddelas,

komme amanuenstjänsten i fråga att kunna indragas.

Styrelsen hemställer vidare, att en av utredningsbyråns förste amanuenstjänster

i lönegraden Eo 18 måtte utbytas mot en aktuarietjänst i lönegraden

Eo 21. Som skäl härför anför styrelsen huvudsakligen följande:

Antalet aktuarietjänster, varöver byrån för närvarande förfogade — en förste

aktuarie (A 26) och en aktuarie (A 21) — syntes otillräckligt med hänsyn

lill arlen och omfattningen av byråns arbetsuppgifter.

Under de senaste sex åren hade byråns fortlöpande arbete kraftigt tillväxt

dels genom utbyggnad av vissa statistikgrenar, såsom lantarbclarstatisti
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

ken och byggnadsstatistiken, dels genom tillkomsten av helt nya arbetsuppgifter,

såsom konjunkturstatistiken, trädgårdsarbetarstatistiken och byggnadskostnadsindex.

Denna ansvällning av arbetsuppgifterna komme med

säkerhet att bli bestående.

Samtidigt med ifrågavarande tillväxt av byråns arbete hade en rationalisering

av arbetsmetoderna ägt rum. De nya arbetsmetoderna hade lett till

skapandet av en helt ny avdelning för arbetet med hjälp av hålkortsmaskiner,

vilkens betydelse starkt ökat under senare år. Maskinavdelningen omfattade

för närvarande 11 biträden under ledning av en förste amanuens.

Avdelningen tillhörde formellt utredningsbyrån men betjänade självfallet

båda statistiska byråerna.

En försiktig jämförelse mellan arbetsuppgifternas beskaffenhet och de befintliga

tjänsterna syntes ge vid handen, att ett behov av två nya aktuariebefaltningar

vore väl motiverat, den ena för maskinavdelningens föreståndare

och den andra för ledaren av konjunkturstatistiken och bvggnadsverksamhetsstatistiken

jämte kvartalsindex över byggnadskostnaderna. I ett annat

statsfinansiellt läge hade båda befattningarna bort föreslås bli inrättade.

För närvarande ansåge sig styrelsen emellertid böra begränsa sig till att begära

ett tillgodoseende av det mest trängande behovet, vilket syntes vara

aktuarietjänsten för maskinavdelningen. Styrelsen hemställde alltså, att för

ledaren av maskinavdelningen inrättades en aktuariebefattning i lönegrad

Eo 21. Vid bifall till denna framställning kunde en av byråns förste amanuenstjänster

i lönegrad Eo 18 indragas.

Vidare föreslår styrelsen, alt en av denna byrås kanslibilrädestjänster i

lönegraden Eo 7 mätte utbytas mot en kontoristtjänst i lönegraden Eo 9.

Innehavaren av den till uppfattning föreslagna tjänsten vore arbetsbas för

de större specialundersökningarna, i vilken egenskap hon handhade fördelningen

av arbetet samt den direkta övervakningen och instruerandet av den

henne underställda personalen, vilken stundom kunde uppgå till ett 70-tal

personer, till större delen utan erfarenhet av statistiskt arbete. Med hänsyn

till det särskilt ansvarsfulla och krävande arbete som älåge arbetsbasen vore

hennes löneställning enligt socialstyrelsens mening alltför låg.

Styrelsen anmäler härefter, att styrelsen under budgetåret 1943/44 beviljat

ett av utredningsbyråns kanslibiträden i lönegraden Eo 7 halvtidstjänstgöring.

Sedermera hade styrelsen befordrat ett av byråns kontorsbiträden i

arbetsledareställning till kanslibiträde. Härigenom hade antalet kanslibiträden

— frånsett det föreslagna utbytet av en kanslibiträdestjänst mot en kontoristtjänst

— i realiteten ökat med en halvtidsanställd arbetskraft. Denna

ökning syntes vara nödvändig även i fortsättningen.

Vad angår nykterhetsvårdsbyrån framhåller styrelsen, att den av statsmakterna

beslutade intensifieringen av nykterhetsvården samt de nya arbetsuppgifter,

som tillförts byrån, komme att medföra större krav på byråns

kanslipersonal, vilken redan under föregående budgetår vid upprepade tillfällen

visat sig otillräcklig. Med hänsyn härtill syntes byrån redan under

löpande budgetår böra förstärkas med ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2. Då

behovet av denna förstärkning syntes bli konstant, hade styrelsen för budgetåret

1945/46 räknat med denna förstärkning av biträdespersonalen.

Beträffande styrelsens gemensamma personal, till vilken hänföras expedi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

tionsvakterna och ämbetsverkets telefonister, anför styrelsen bland annat

följande:

Den av departementschefen i propositionen nr 258/1944 ifrågasatta nedskärningen

av den gemensamma icke-ordinarie personalen hade icke kunnat

verkställas i full omfattning. Styrelsen ville emellertid framhålla, att

förutom en expeditionsvakt i lönegraden Eo 5 en ordinarie expeditionsvakt i

lönegraden A 6 samt en extra expeditionsvakt i lönegraden Ex 5, vilken tidigare

avlönats med särskilda anslagsmedel, överförts till utlänningskommissionen.

I realiteten hade alltså expeditionsvaktspersonalen minskats med tre

befattningshavare. Någon ytterligare inskränkning vore icke möjlig, särskilt

som ämbetsverket från och med juli månad 1944 måst placera den tidigare i

Birger Jarls torg 2 inrymda delen av statistiska byrån i stadsarkivets förutvarande

lokaler i kvarteret Västertorn å Riddarholmen. Denna ytterligare

lokalsplittring hade ökat styrelsens behov av expeditionsvaktspersonal.

Styrelsen beräknar lönekostnaderna för den erforderliga icke-ordinarie

personal, som är avsedd att avlönas från anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal, eller 124 heltidsanställda och 3 halvtidsanställda

befattningshavare, till omkring 492 100 kronor. Härutöver räknar styrelsen

med följande särskilda belopp såsom erforderliga för bestridande av

kostnader under ifrågavarande anslagspost, nämligen 6 000 kronor till vikariatsersättningar

och ersättningar för övertidsarbete, 3 500 kronor till kostnader

för befordringar och 6 000 kronor till utgifter för täckande av vissa

speciella och oförutsedda behov (tillsyn över ämbetsverkets lokaler, maskinbearbetning

av statistiskt material utanför styrelsen m. m.).

De sammanlagda utgifterna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

för nästa budgetår ha alltså av styrelsen beräknats till (492 100 + 6 000

+ 3 500 + 6 000) 507 600 kronor.

Kostnaderna för rörligt tillägg ha beräknats till 105 100 kronor.

Styrelsen har sålunda uppskattat det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar

till personal för verksamheten i allmänhet för nästa budgetår till

(315 000 + 12 300 + 507 600 + 105 100) 940 000 kronor.

över socialstyrelsens här ifrågavarande framställning ha utlåtanden avgivits

av statskontoret och av allmänna lönenämnden.

Vad beträffar socialstyrelsens hemställan örn anvisande under anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj: t, av medel för anlitande av medicinsk sakkunskap

inom barnavårdens hela område anför statskontoret, att då för löpande budgetår

dels upptagits en särskild post å 1 000 kronor avseende ersättningar

till läkarbiträde vid granskning av anstalter för halvöppen barnavård, dels

ock uppräkning medgivits av delposten till ersättningar till sakkunniga personer

å barnavårdens specialområden samt till arkitekt med 1 500 kronor,

ämbetsverket svårligen kunde tillstyrka, att ytterligare medel ställdes till

styrelsens förfogande för nu ifrågavarande ändamål.

1 fråga örn anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal finner sig statskontoret knappast böra göra någon erinran

mot att revisorsbefatlningen i lönegraden Ex 21 a arbetsmarknadsbyrån

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

från och med nästa budgetår överfördes till extra ordinarie stat. Däremot

anser sig statskontoret icke kunna biträda socialstyrelsens hemställan om

uppflyttning av ett kanslibiträde i lönegraden Eo 7 å denna byrå till kontorist

i lönegraden Eo 9. Enligt ämbetsverkets mening syntes nämligen detta

biträdes arbetsuppgifter icke vara av så kvalificerad beskaffenhet, att de

kunde motivera tjänstens placering i högre lönegrad än den nuvarande. Av

samma skäl förklarar sig statskontoret ej heller kunna tillstyrka den föreslagna

uppflyttningen av en kanslibiträdestjänst å socialvårdsbyråns mödrahjälpsavdelning

till kontoristtjänst.

Förslaget om förändring av förste amanuenstjänsten i lönegraden Eo 18 å

socialvårdsbyråns mödrahjälpsavdelning till en byråsekreterarbefattning i lönegraden

Eo 21 anser sig statskontoret icke kunna understödja, då en liknande

hemställan i styrelsens anslagsframställning för innevarande budgetår

icke blivit bifallen samt de ytterligare motiv som nu anförts för tjänstens

ombildning icke övertygat ämbetsverket örn nödvändigheten därav.

Vad beträffar den föreslagna förändringen av befattningen såsom barnavårdsinspektris

i lönegraden Eo 21 till byråinspektörstjänst i lönegraden

Eo 24 framhåller statskontoret, att barnavårdsinspektrisen ingalunda vore

att anse såsom chefsmyndighet för fattigvårds- och barnavårdskonsulentema

utan allenast såsom en representant för socialstyrelsen eller statens inspektör

för fattigvård och barnavård. Av inspektrisen meddelade råd och anvisningar

vöre att fatta såsom meddelade i chefsmyndighetens namn och å dess vägnar.

Den genom beslut av 1944 års riksdag genomförda löneregleringen för konsulenterna

kunde vid sådant förhållande enligt ämbetsverkets mening icke

med fog åberopas såsom skäl för en ändrad tjänsteställning för nu ifrågavarande

befattningshavare. Med hänsyn härtill och då frågan örn bamavårdsinspektrisens

lönegradsplacering varit föremål för statsmakternas prövning

så sent som vid 1942 års riksdag, funne sig statskontoret icke kunna

tillstyrka förslaget örn tjänstens placering i 24 lönegraden.

Beträffande förslagen örn inrättande av en förste aktuariebefattning i lönegraden

Eo 24 å statistiska byrån och en aktuarietjänst i lönegraden Eo 21

å utredningsbyrån framhåller statskontoret, att frågan om en dylik utökning

av personalen å dessa byråer endast syntes böra upptagas till prövning i

samband med den allmänna översyn av den statliga statistikens organisation,

som vore avsedd att verkställas på grundval av besparingsberedningens statistikkommittés

betänkande rörande hithörande spörsmål.

Vad angår den ifrågasatta uppflyttningen till kontorist i lönegraden Eo 9

av det kanslibiträde i lönegraden Eo 7 å utredningsbyrån, som tjänstgör såsom

arbetshus vid större specialundersökningar, erinrar statskontoret örn

att 1942 års riksdag medgivit uppflyttning av ett ordinarie kontorsbiträde å

denna byrå till kontorist i lönegraden A 9. Enligt vad ämbetsverket under

hand inhämtat hade den sålunda till kontorist uppflyttade befattningshavaren

till uppgift att tjänstgöra som arbetsbas. Då således en tjänsteställning

som kontorist ansetts skälig för befattningshavare med dessa arbetsuppgifter,

hade statskontoret i och för sig intet att erinra mot den av styrelsen nu före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 233.

13

slagna uppflyttningen. Huruvida den av byrån bedrivna utredningsverksamheten

vore av sådan omfattning, att ytterligare en sådan befattning vore

oundgängligen nödvändig, undandroge sig dock ämbetsverkets prövning.

Allmänna lönenåmnden finner för sin del icke anledning till erinran mot

att revisorstjänsten å arbetsmarknadsbyrån uppflyttas från lönegraden Ex 21

till lönegraden Eo 21. Vidkommande förslaget örn anställande av en amanuens

såsom biträde åt revisorn påpekar lönenämnden, att amanuensen,

därest han vöre nyanställd, syntes böra erhålla lägre löneställning än den

föreslagna i lönegraden Eo 18.

Vad angår socialvårdsbyrån finner lönenämnden skäl föreligga för en höjning

av löneställningen för den för ledning av mödrahjälpsavdelningen anställde

förste amanuensen i lönegraden Eo 18 men anser sig — i viss anslutning

till vad som tillämpades inom riksförsäkringsanstalten — icke kunna

för närvarande tillstyrka högre placering än i lönegraden Eo 20. För uppflyttning

av en befattning i lönegraden Eo 7 å ifrågavarande avdelning till

lönegraden Eo 9 anser lönenämnden däremot icke tillräckliga skäl föreligga.

Förslaget örn uppfattning av befattningen såsom barnavårdsinspektris från

lönegraden Eo 21 till lönegraden Eo 24 finner lönenämnden motiverat. Beträffande

tjänstebenämningen förordar lönenämnden för sin del titeln harna

vårdsinspektör.

Vad beträffar statistiska byrån anser lönenämnden att, örn behov ansåges

föreligga av en ny befattning på denna byrå för arbete med socialvårdsstadstiken,

inrättandet av en aktuarietjänst i lönegraden Eo 21 åtminstone tillsvidare

vore tillfyllest.

Vad slutligen angår utredningsbyrån finner sig lönenämnden för den föreslagna

befattningen såsom ledare för maskinavdelningen icke kunna för närvarande

tillstyrka högre placering än i lönegraden Eo 20. Den s. k. arbetsbasen

vid större specialundersökningar anser lönenämnden i enlighet med socialstyrelsens

förslag böra uppflyttas från lönegraden Eo 7 till lönegraden

Eo 9.

I skrivelse den 5 december 1944 har socialstyrelsen härefter hemställt, att

den under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj: t, upptagna delposten till ersättningar till

sakkunniga personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt måtte

för nästa budgetår fastställas på sådant sätt, att till arkilektarvoden funnes

tillgängligt ett belopp av 5 500 kronor. Styrelsen har härom anfört i huvudsak

följande:

Sedan ett flertal år tillbaka hade den till ersättningar till arkitekt m. m.

beviljade delposten visat sig otillräcklig. Detta hade medfört, att varje budgetår

börjat med en balans från föregående år. Balanserna hade växlat något

men i regel uppgått till 800—1 000 kronor. Sålunda hade även vid ingången

av innevarande budgetår förelegat en balans å 980 kronor från budgetåret

1943/44. Denna summa belastade alltså innevarande års anslag å 3 500 kronor.

Från och med budgetårets ingång lill och nied november månad 1944

hade styrelsen överlämnat sammanlagt 65 ärenden för behandling av de till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

ämbetsverkets förfogande stående arkitekterna. Kostnaderna för detta arbete

uppginge till, räknat efter 25 kronor per ärende, 1 625 kronor. För det dåvarande

vore alltså av delpostens 3 500 kronor ett belopp av 2 605 kronor

förbrukat. För återstoden av budgetåret funnes alltså ett belopp av endast

895 kronor disponibelt. Med det stora och successivt stigande behov av att

anida arkitekternas sakkunskap, som styrelsen motsåge under nuvarande

livliga utbyggnad av hem för sluten och halvöppen barnavård, sommarkolonier

m. m., vore denna summa klart otillräcklig.

Det kunde med säkerhet hävdas, att det för ändamålet under innevarande

budgetår disponibla beloppet, 3 500 kronor, icke vore tillräckligt ens för de

med anlitande av arkitekt förknippade kostnaderna. Angivna summa skulle

säkerligen icke vara till fyllest för arkitektarvoden, även om den tidigare

angivna balansen icke förelegat vid budgetårets början. Kostnaderna under

innevarande budgetår kunde med stor säkerhet beräknas icke understiga

4 000 kronor. Detta innebure, att icke endast ett belopp, motsvarande underskottet

från budgetåret 1943/44, eller omkring 1 000 kronor, måste balanseras

över till budgetåret 1945/46 utan därjämte ett belopp av 500 kronor. Sammanlagt

måste man alltså räkna med att till nästa budgetår balansera 1 500 kronor.

Då årskostnaderna för budgetåret 1945/46 kunde antagas icke understiga

4 000 kronor, erfordrades för nämnda budgetår till arkitektarvoden ett belopp

av 5 500 kronor.

För anlitande av barnläkar- och annan expertis på barnavårdens område i

andra sammanhang än med daghem och lekskolor funnes, såsom framginge

av vad sålunda anförts, under inga förhållanden några medel disponibla

under innevarande budgetår. Ämbetsverket hade i skrivelse den 28 augusti

1944 angående avlöningsanslag för nästkommande budgetår hemställt att

för dessa ändamål få taga i anspråk medel ur den för daghemmen avsedda

delposten å 1 000 kronor. Om denna framställning icke skulle bifallas, hade

alternativt yrkats, att 1 000 kronor skulle beräknas till täckande av de med

anlitande av barnläkare och annan expertis på barnavårdens område förenade

kostnaderna. Därest det senare alternativet bifölles, innebure detta, att delposten

till ersättningar till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden

samt till arkitekt bestämdes till 1 000 kronor utöver förut angivna 5 500

kronor, eller till sammanlagt 6 500 kronor.

Vidare har socialstyrelsen i ett den 4 december 1944 avgivet utlåtande över

1941 års befolkningsutrednings den 18 november 1944 framlagda förslag örn

ökat statligt stöd åt den halvöppna barnavården (jfr 1945 års statsverksproposition,

femte huvudtiteln, punkten 91) framhållit, att ett genomförande avutredningens

förslag komme att medföra behov av förstärkning av

den för behandling av ärenden rörande halvöppen

barnavård avsedda personalen å styrelsens socialvårdsbyrå.

Styrelsen erinrar till en början örn att Kungl. Majit dels uppdragit

åt särskild person att mot ett årligt arvode av 2 500 kronor under budgetåret

1944/45 inom styrelsen bereda och föredraga ärenden angående statsbidrag

till driften av anstalter för halvöppen barnavård, dels ock medgivit,

att hos styrelsen finge tillsvidare under budgetåret för biträde vid handläggningen

av angivna ärenden finnas anställd en befattningshavare — av

styrelsen benämnd konsulent — med arvode av högst 625 kronor i månaden.

Avdelningens kansligöromål ombesörjdes av fattigvårds- och barnavårdsavdelningens

kanslipersonal.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

15

Socialstyrelsen fortsätter härefter:

I sina förslag till anslagsäskanden för nästkommande budgetår hade styrelsen

icke ifrågasatt någon ändring av avdelningens personalförhållanden.

Om befolkningsutredningens förslag genomfördes, syntes det emellertid bliva

nödvändigt att i vissa avseenden förstärka personalen. I första hand borde

konsulenten beredas extra-ordinarie anställning. Hennes nuvarande arvode

motsvarande löneställning såsom förste amanuens i lönegraden Eo 18, löneklassen

17. Hon intoge emellertid en så självständig och ansvarsfull ställning

på avdelningen, att en placering i lönegraden Eo21 mera skulle motsvara

henne ålagda arbetsuppgifter. Styrelsen ville därför föreslå, att angivna arvodestjänst

utbyttes mot en konsulenttjänst i lönegraden Eo 21. Till ytterligare

motivering för den föreslagna uppflyttningen av konsulenttjänsten ville styrelsen

erinra örn att skolöverstyrelsen hemställt, att en befattning hos överstyrelsen

såsom pedagogisk inspektör över verksamheten vid daghem och

lekskolor tills vidare icke måtte tillsättas och att anslag för ändamålet icke

måtte beräknas för budgetåret 1945/46. Socialstyrelsen hade biträtt denna

framställning. Därigenom skulle även den pedagogiska sidan av inspektionen

komma att vila på nu ifrågavarande konsulent i socialstyrelsen.

Vidare erfordrades en amanuens i lönegraden Ex 15 såsom biträde åt konsulenten.

Härigenom skulle konsulenten kunna frigöras från det löpande

arbetet i en sådan omfattning, att hon kunde företaga inspektionsresor m. m.

Slutligen komme en utvidgning av verksamheten att medföra krav på ökad

skrivhjälp, förslagsvis ett biträde i lönegraden Ex 2.

I förevarande sammanhang torde jag jämväl få anmäla, att socialvårdskommittén

i sitt i juli 1944 avgivna betänkande med utredning och förslag

angående revision av lagstiftningen örn bamavårdsanstalter och fosterbarnsvård

(SOU 1944:34) bland annat föreslagit viss förstärkning

av personalen å socialstyrelsens socialvårdsbyrå. I

nämnda betänkande — vari kommittén bland annat föreslagit, att socialstyrelsen

skulle bliva central tillsynsmyndighet för samtliga barnavårdsanstalter

— har kommittén beträffande personalbehovet inom socialstyrelsen

vid ett genomförande av kommitténs ifrågavarande förslag anfört i huvudsak

följande:

De uppgifter, som i anledning av den av kommittén föreslagna lagstiftningen

påläggas socialstyrelsen, förutsätta oundgängligen viss förstärkning

av dess personal. Kommittén är medveten om att de nuvarande statsutgifternas

höjd manar till återhållsamhet, då fråga är örn inrättandet av nya

tjänster. Såväl på grund härav som med hänsyn till svårigheten att nu överblicka

det personalbehov, som efter en genomförd socialreform skulle förefinnas

hos socialstyrelsen, anser sig kommittén icke kunna förorda, att man

nu skrider till förverkligandet av kommitténs i dess betänkande angående

socialvårdens organisation m. m. (SOU 1942:56) framlagda preliminära förslag

angående inrättandet inom socialstyrelsen av en särskild byrå för barnavårdsärenden.

Liksom hittills böra dessa ärenden tills vidare handläggas

av styrelsens andra byrå, socialvårdsbyrån.

Den förstärkning av socialstyrelsens personal, som kommittén finner oundgängligen

erforderlig, bör enligt kommitténs mening ske i den formen att i

samband med den av kommittén föreslagna lagstiftningens ikraftträdande

till byrån knytes en befattningshavare i byrådirektörs tjänsteställning med

uppgift alt under byråchefens överinseende deltaga i handläggningen av de

på socialstyrelsen ankommande barnavårdsärendcna. Då denna anordning

får anses lia i viss mån provisorisk karaktär, synes det tillrådligt alt tjänsten

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

som byrådirektör tills vidare göres extra ordinarie. Tjänsten torde böra placeras

i lönegraden Eo 28.

Med hänsyn till arten av de nya uppgifter, som enligt kommitténs förslag

skola tillkomma socialstyrelsen, vill kommittén jämväl förorda, att till

styrelsens socialvårdsbyrå knytes en rådgivande läkare.

I utlåtande över socialvårdskommitténs betänkande om barnavårdsanstalter

och fosterbarnsvård har statskontoret anfört, att det undandroge sig statskontorets

bedömande, huruvida vid sidan av den år 1942 hos socialstyrelsen

inrättade befattningen såsom barnavårdsinspektris i lönegraden Eo

21 en ny inspektionstjänst kunde vara erforderlig. Därest den av kommittén

föreslagna befattningen komme till stånd, syntes i varje fall barnavårdsinspektrisen

böra bibehållas vid sin nuvarande löneställning och icke, såsom

i styrelsens anslagsframställning beträffande budgetåret 1945/46 hemställts,

uppflyttas till 24 lönegraden. Vilken lönegradsplacering, som skäligen borde

avses för den nya befattningshavaren, syntes, innan närmare erfarenheter

vunnits rörande arten och omfattningen av tjänstegöromålen, vara svårt att

avgöra. Tjänsten syntes dock icke böra hänföras till högre lönegrad än

den 26:e.

Ytterligare har socialstyrelsen i skrivelse den 30 december 1944 framlagt

förslag om inrättande av en harna vårdsbyrå inom styrelsen.

Styrelsen har däri till att börja med erinrat, hurusom den centrala handläggningen

av ärenden rörande fattigvård och barnavård, vilken tidigare varit

förlagd till socialdepartementet, genom beslut vid 1937 års riksdag överflyttats

till styrelsen. I samband härmed hade för handläggningen av dessa

ärenden inom styrelsen inrättats en särskild byrå, vilken från början benämnts

fattigvårdsbyrån men sedermera erhållit benämningen socialvårdsbyrån. Till

denna byrå hade jämväl förlagts nykterhetsvårdsärendena, vilka tidigare

handlagts av socialstyrelsens första byrå. Vidare hade stadgats, att chefen för

socialvårdsbyrån skulle vara statens inspektör för fattigvård och barnavård.

Inom socialvårdsbyrån hade — anför styrelsen vidare — såväl skyddshemsärenden

som nykterhetsvårdsärenden från början handlagts på i väsentlig

grad fristående avdelningar. Den utveckling, som dessa avdelningar var

för sig sedermera undergått, hade ägt rum oberoende av byrån i övrigt.

Beträffande nykterhetsvårdsavdelningen hade denna faktiska självständighet

numera även formellt bekräftats, i det att avdelningen från och med den

1 juli 1944 ombildats till en egen byrå. Vad anginge skyddshemsavdelningen

hade styrelsen under hand erfarit, att 1942 års skyddshemsutredning i sitt

väntade betänkande ämnade föreslå, att även skyddshemsavdelningen skulle

utbrytas ur socialvårdsbyrån och bilda en särskild byrå. Liksom i fråga om

nykterhetsvårdsbyrån skulle detta enligt styrelsens mening endast utgöra den

naturliga avrundningen av en utveckling, som redan kommit till stånd.

Socialvårdsbyrån i övrigt — fortsätter styrelsen — hade ursprungligen

bestått förutom av byråchefen i lönegraden A 30, av en sekreterare, tillika

assistent hos statens inspektör för fattigvård och barnavård, i lönegraden A 26,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

17

en notarie i lönegraden A 21, en amanuens i lönegraden Eo 15, en kansliskrivare

i lönegraden A 11 samt ett skrivbiträde i lönegraden Eo 2. Byråns

arbetsuppgifter hade nära överensstämt med dem, som förekommit, innan

ärendena överfördes till socialstyrelsen. Redan innan denna överföring ägt

rum, hade emellertid en utveckling begynt, som skulle komma att i hög grad

påverka socialstyrelsens uppgifter på området, i det att dels lagstiftningen

på berörda områden utvidgats och nya former av bidragsverksamhet införts,

varigenom helt nya uppgifter tillförts styrelsen, dels — utan att lagändringar

gjorts — helt nya krav ställts på den offentliga barnavården. Ehuru den våldsamma

utveckling, som försiggått sedan år 1938, inneburit en kraftig förskjutning

av tyngdpunkten i socialvårdsbyråns arbete i riktning mot barnavård

och mödrahjälp, betydde detta emellertid icke att fattigvårdsärendena

minskat i omfattning eller betydelse. Snarare kunde man tala örn att även på

detta område en viss intensifiering visat sig påkallad.

Styrelsen har härefter lämnat en utförlig redogörelse för den inverkan nämnda

utveckling haft med avseende å socialvårdsbyråns organisation och personaluppsättning.

Av sagda redogörelse framgår, att byrån ■— med bortseende

från alkoholist- och skyddshemsavdelningarna — sedan år 1938 vuxit ut från

en enhetlig byrå till en byrå på fem olika avdelningar, nämligen mödrahjälpsavdelningen,

barnavårdsavdelningen, avdelningen för halvöppen barnavård,

fattigvårdsavdelningen samt avdelningen för social hemhjälpsverksamhet.

Den nuvarande personalbesättningen å de ovannämnda fem avdelningarna

framgår av nedanstående av socialstyrelsen upprättade tablå.

Mödrahjälps-

avdelningen

Barnavårds-

avdelnimen

Halvöppna barna- vårdsavdelningen

Fattigvårds-

avdelningen

Hemhjälps-

avdelningen

1 förste arna-

1 barnavårdsin-

1 föredragande

1 förste byråsekre-

1 hemhjälps-

nuens (Eo 18)

spektris (Eo 21)

(arvode 2 500

terare (A 26)

konsulent

kr./år)

(Eo 21)

1 amanuens

2 amanuenser

1 konsulent (arvo-

1 byråsekreterare

1 amanuens

(Ex 11)

(Eo 16, Ex 15)

de 625 kr ./mån.)

(A 21)

(Ex 11)

1 kanslibiträde

1 kontorist (Ex 9)

1 förste amanuens

1 kontorsbiträde

(Eo 7)

(Eo 18)

(Eo 4)

4 skrivbiträden

1 skrivbiträde

(Eo 2, Ex 2)

Gemensamt kansli

(Eo 2)

1 kansliskrivare

3 kontorsbiträden

1 skrivbiträde

(A 11)

(Eo 4)

(Ex 2)

Efter arbetets nuvarande omfattning

kunna dessa befattningshavare

fördelas på de

tre avdelningarna ungefärligen

med -''/‘i. 1 och P/2, nedan

avrundat till 2, 1 och 2.

Summa 7

Summa G

Summa 3

Summa 5

Summa 4

Socialstyrelsen framhåller vidare, att den utveckling, som socialvårdsbyrån

sålunda undergått, gjort byråns arbete månghövdat och svårbemästrat. På

grund av ökningen av byråns uppgifter och nödvändigheten för byråchefen

att företaga tidskrävande tjänsteresor, hade han i betydande grad måst avstå

från att utöva enhetlig ledning av byrån, varför dess olika avdelningar i

Billan;/till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 233. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj-.ts proposition nr 233.

stor utsträckning kommit att fungera som särskilda byråer. Den av praktiska

förhållanden framtvingade differentieringen av byråns arbete måste

enligt styrelsens mening givas en ,i viss män fast form genom en uppdelning

av socialvårdsbyrån på två byråer.

Styrelsen anför vidare, att styrelsen utöver den redan föreliggande situationen

funnit ytterligare vägande skäl för en sådan uppdelning i vissa nyligen

framlagda kommittébetänkanden. Styrelsen erinrar sålunda om att socialvårdskommittén

— såsom ovan nämnts — i sitt betänkande angående revision

av lagstiftningen om barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård föreslagit

inrättande hos styrelsen av en byrådirektörsbefattning i lönegraden Eo

28 med uppgift att under byråchefens överinseende deltaga i handläggningen

av de på styrelsen ankommande barnavårdsärendena. Redan med utgångspunkt

från förhållandena vid den tidpunkt, då detta förslag avgavs,

syntes emellertid enligt socialstyrelsens mening den föreslagna förstärkningen

av styrelsens arbetskrafter ha varit i knappaste laget. Om hänsyn därjämte

toges till den sedermera fortsatta utvecklingen av styrelsens förutvarande

uppgifter och från andra håll framlagda förslag om nya uppgifter,

bleve det uppenbart, att den nämnda personalförstärkningen icke kunde bliva

tillräcklig. Ytterligare nya uppgifter skulle nämligen enligt ungdomsvårdskommitténs

betänkande angående psykisk harna- och ungdomsvård

läggas på socialstyrelsen. Visserligen skulle den centrala ledningen av denna

nya verksamhet handhavas av medicinalstyrelsen, men på grund av verksamhetens

starkt betonade sociala sidor hade kommittén förutsatt, att medicinalstyrelsens

ledning skulle i synnerligen stor utsträckning utövas i samråd

med socialstyrelsen. Slutligen kunde erinras om att det av 1941 års befolkningsutredning

den 18 november 1944 framlagda förslaget om ökat statligt

stöd åt den halvöppna barnavården komme att ställa nya betydande

krav på socialvårdsbyråns chef och byråns avdelning för halvöppen barnavård.

I anslutning till vad sålunda anförts framhåller styrelsen, att styrelsen vore

angelägen att allvarligt understryka, att styrelsens egen organisation icke

gåve möjligheter att bemästra de nuvarande och nytillkommande betydelsefulla

och omfattande uppgifterna. Styrelsen måste därför hemställa, att den

nuvarande socialvårdsbyrån delades på två byråer, i det att samtliga barnavårds-

och mödrahjälpsärenden avskildes från socialvårdsbyrån och förlädes

till en särskild byrå. Barnavårdsamrådet skulle sålunda genom chefen

för denna byrå erhålla en särskild företrädare inom socialstyrelsen.

Till den föreslagna nya barnavårdsbyrån borde enligt socialstyrelsen sammanföras

avdelningarna för mödrahjälp, barnavård och ungdomsvård samt

halvöppen barnavård jämte tills vidare även skyddshemsavdelningen. Vidare

borde arvsfondsärendena, vilka hade ett nära samband med barnavård,

och ungdomsvård, handläggas på denna byrå. Byrån borde ställas under ledning

av en byråchef i lönegraden A 30, vilken vid sin sida borde ha en förste

byråsekreterare i lönegraden A 26. Jämväl beträffande personalbeståndet i

övrigt på byrån framlägger styrelsen förslag. Sammanfattningsvis anför sty
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

19

reisen, att den egentliga skillnaden mellan styrelsens förslag och den av

socialvårdskommittén föreslagna organisationen vore, att en ny byråchefstjänst

tillkommit, varigenom emellertid den av kommittén föreslagna byrådirektörstjänsten

kunnat nedflyttas till en förste byråsekreterartjänst.

Socialvårdsbyrån skulle efter barnavårdsbyråns tillkomst enligt socialstyrelsens

förslag bestå av fattigvårdsavdelningen och bemhjälpsavdelningen.

Utom fattigvårds- och hemhjälpsärenden skulle vidare på byrån ankomma

handläggningen av ärenden av allmän socialvårdsnatur. Nuvarande

förste byråsekreterartjönsten i lönegraden A 26 borde med hänsyn till byråns

minskade omfattning nedflyttas till lönegraden A 24. Byråns personalbestånd

i övrigt borde utgöras av en byråsekreterare i lönegraden A 21, en

hemhjälpskonsulent i lönegraden Eo 21, två amanuenser samt kanslipersonal.

Över socialstyrelsens framställning örn inrättande av en barnavårdsbyrå

inom styrelsen ha yttranden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden.

Statskontoret anför:

Med hänsyn till vad i ärendet anförts ville det förefalla, som örn en förstärkning

av socialstyrelsens personal för barnavårdsärenden vore påkallad.

Statskontoret ansåge sig däremot icke för närvarande kunna tillstyrka, att

antalet byråer utökades. Någon slutlig plan för socialvården i riket hade ännu

icke framlagts. I direktiven för socialvårdskommittén hade framhållits

såsom en av kommitténs huvuduppgifter att söka åvägabringa ett samordnande

av den sociala hjälpverksamhetens olika grenar. Kommittén hade hittills

begränsat sig till utredningar rörande olika delproblem på socialvårdens

område. I sitt betänkande angående socialvårdens organisation m. m. (SOU

1942: 56) bade kommiitén uttalat, att med en slutgiltig reglering av socialvårdens

organisationsspörsmål borde anstå, intill dess en fullständig överblick

kunde erhållas över det blivande socialvårdssystemets materiella innehåll.

Statskontoret delade denna uppfattning. På grund härav ville statskontoret

uttala, att enligt ämbetsverkets mening frågan om en uppdelning av

socialvårdsbyrån borde vila i avvaktan på ett slutförande av socialvårdskommitténs

uppdrag. Den personalförstärkning, vilken kunde vara erforderlig,

borde fördenskull ske inom den nuvarande byråindelningens ram. Härvid

syntes i första hand ökad amanuenshjälp böra anlitas. Därest det skulle anses

behövligt att å byrån lia tillgång till en befattningshavare, vilken närmast

under byråchefen skulle ansvara för samtliga barnavårdsärenden, syntes

för ändamålet en förste byråsekreterartjänst med placering på extraordinarieplanen

böra inrättas. Örn så skedde, syntes någon höjning av löneställningen

för förste amanuensen å mödrahjälpsavdelningen, barnavårdsinspektrisen

och konsulenten å avdelningen för halvöppen barnavård icke böi-a

vidtagas,

Allmänna lönenämnden anser sig böra fästa uppmärksamheten vid vad socialstyrelsen

anfort därom, att 1942 års skyddshemsutredning i sitt väntade

betänkande komme att föreslå, att även skyddshemsavdelningen skulle brytas

ut ur socialvårdsbyrån och bilda en särskild byrå. Om framdeles förslag

framlades om inrättande av en skyddshemsbyrå, syntes det lönenämnden

erforderligt att i samband med ställningstagandet härtill överväga, i vad

mån även andra ärenden än skyddshemsärenden lämpligen borde överflyt
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kunni. Majlis proposition nr 233.

tas dit från den nuvarande social vårdsbyrån. Lönenämnden ansåge det fördenskull

icke tillrådligt att genom inrättandet redan från och med den 1 juli

1945 av en särskild barnavårdsbyrå föregripa den omprövning av byråindelningen

inom socialstyrelsen, som syntes böra komma till stånd, sedan skyddshemsutredningen

framdeles framlagt sitt förslag. På grund härav och då det

överhuvud synts lönenämnden tveksamt, huruvida socialvårdsbyi''ån vore

av den storlek, att en uppdelning av densamma för närvarande borde vidtagas,

har lönenämnden funnit sig icke kunna tillstyrka det av socialstyrelsen

framlagda omorganisationsförslaget.

Lönenämnden ifrågasätter emellertid, om icke det vöre förtjänt av övervägande

att mera än för närvarande frigöra statens inspektör för fattigvård

och barnavård för rena inspektionsuppgifter, varvid erforderligt kvalificerat

biträde kunde i ökad utsträckning ställas till hans förfogande för byråarbetets

skötande. Lönenämnden erinrar därvid om socialvårdskommitténs förut

refererade förslag, att till socialvårdsbyrån skulle knytas en befattningshavare

i byrådirektörs tjänsteställning med uppgift att under byråchefen deltaga

i handläggningen av på socialstyrelsen ankommande barnavårdsärenden.

Lönenämnden erinrar härefter om att nämnden i utlåtande över socialstyrelsens

petitaframställning för budgetåret 1945/46 ansett sig — i viss anslutning

till vad som tillämpades inom riksförsäkringsanstalten — icke kunna

tillstyrka högre placering än i lönegraden Eo 20 för den förste amanuens i

lönegraden Eo 18, som hade den närmaste ledningen av socialvårdsbyråns

mödrahjälpsavdelning och av socialstyrelsen i nyssnämnda framställning

föreslagits uppflyttad till byråsekreterare i lönegraden Eo 21. Med hänsyn

till att lönenämnden i utlåtande över riksförsäkringsanstaltens petitaframställning

för nästa budgetår tillstyrkt uppfattning till lönegraden Eo 21 av

vissa befattningar i lönegraden Eo 20 hos anstalten, finner sig lönenämnden

nu kunna godtaga förslaget om uppfattning till lönegraden Eo 21 av föreståndaren

å mödrahjälpsavdelningen, varigenom denne skulle erhålla samma

löneställning som hemhjälpskonsulenten.

Vidare erinrar lönenämnden om att nämnden i sitt nyssnämnda utlåtande

över socialstyrelsens petitaframställning för nästa budgetår tillstyrkt uppflyttning

av barnavårdsinspektrisen från lönegraden Eo 21 till lönegraden

Eo 24. Lönenämnden framhåller nu, att, därest i enlighet med socialvårdskommitténs

förslag en byrådirektörstjänst för barnavårdsärenden inrättades,

frågan om barnavårdsinspektrisens lönegradsuppfiyltning syntes komma i

förändrat läge.

Vad slutligen beträffar konsulentbefattningen å avdelningen för halvöppen

barnavård, framhåller lönenämnden, att organisationen av ifrågavarande

avdelning ännu icke nått den stadga, att en extra ordinarie befattning borde

inrättas för ändamålet. Avlöningen syntes fördenskull även för nästkommande

budgetår böra utgå i form av arvode.

Än vidare har socialstyrelsen i ett den 31 januari 1945 avgivet utlåtande

över ett av 1941 års befolkningsutredning den 26 januari 1945 framlagt förslag

om fria eller rabatterade resor för barn, vårdare och husmödrar under

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

21

budgetåret 1945/46 framhållit, att en viss förstärkning av den för

de fria resorna avsedda personalen å styrelsens socialvårdsbyrå

vore erforderlig på grund av den utvidgning av reseverksamheten,

som av utredningen föreslagits. Styrelsen anför härom, aft det

icke allenast vore den föreslagna ökningen av antalet resor som komme

att föranleda merarbete utan framför allt den omständigheten, att styrelsen

för verksamhetens administrering måste stå i kontakt med så gott som

samtliga kommuner (barnavårdsnämnder) i riket rörande dessa frågor i

stället för såsom dittills nästan uteslutande med nämnderna i större och

medelstora städer. Särskilt behovet av upplysnings- och konsulterande verksamhet

komme i hög grad att öka bland annat till följd av utredningens förslag

örn husmodersresor, vilka dessutom skulle pågå under den del av året,

som dittills kunnat ägnas huvudsakligen åt planläggnings- och revisionsarbete.

Styrelsen ansåge sig böra räkna med att den för reseverksamheten

avsedda personalen måste utökas med en amanuens i lönegraden Ex 11 och

ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2.

Slutligen har socialstyrelsen i utlåtande den 15 februari 1945 över ett av

1941 års befolkningsutredning den 8 januari 1945 framlagt förslag om statsbidrag

till seminarier för småbarnsfostrarinnor •— vari utredningen bland

annat föreslagit, att de statsunderstödda seminarierna skulle ställas under

tillsyn av socialstyrelsen — framhållit, att styrelsen för ifrågavarande

tillsyn lämpligen borde ha tillgång till en särskild inspektör. En dylik tjänsteman

syntes enligt styrelsens mening endast behöva ägna en mindre del

av sin tid åt inspektionsverksamheten, varför befattningen borde vara en

arvodestjänst.

Innan jag ingår på de olika anslagsposterna, vill jag beröra socialstyrel- Departementssens

förslag örn inrättande inom styrelsen av en särskild barnavårdsbyrå cJlelenoch

socialvårdskommitténs förslag om förstärkning av de för barnavården

avsedda arbetskrafterna genom inrättande av en byrådirektörstjänst i lönegraden

Eo 28.

De reformer som under de senare åren genomförts på barnavårdens område

lia tillfört socialstyrelsen nya arbetsuppgifter, i följd varav förstärkningar

tid efter annan måst ske av dess personal. Då det uteslutande varit

socialvårdsbyrån, som berörts härav, har följden därav naturligen måst bliva

en stark ansvällning av nämnda byrå, vilket i sin tur lett till att byråns chef

fått mindre möjligheter än förut att överblicka och leda arbetet å byråns

olika avdelningar. Vid bedömande av vilket avseende som bör fästas vid

sistnämnda omständighet måste beaktas, att byråns chef måste tillbringa

en ej oväsentlig del av sin tid på tjänsteresor.

Med hänsyn till det sagda kan det ej betraktas som anmärkningsvärt,

att socialstyrelsen nu ansett tiden inne att föreslå inrättande av en särskild

barnavårdsbyrå. Det förefaller mig också troligt, all utvecklingen kommer

att nödvändiggöra en sådan åtgärd. Ställning måste emellertid också tagas

till frågan, örn det nu är den lämpligaste tidpunkten härför.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

En anledning att ställa sig frågande härtill synes mig vara att de nya arbetsuppgifterna

tillförts byrån på senaste tiden och att så småningom en

stabilisering kan väntas ske, som tillåter en mera säker överblick för de närmaste

åren av reformernas verkningar på socialstyrelsens arbetssätt. I varje

fall föreligga större möjligheter härtill än nu vid den ej avlägsna tidpunkt,

då prövningen av skyddshemsutredningens betänkande åter aktualiserar frågan

om styrelsens byråindelning. Det får då bliva föremål för närmare

övervägande, vilka åtgärder i fråga örn styrelsens byråindelning som äro av

så trängande natur, att de böra genomföras oberoende av den slutliga utformningen

av organisationen inom vår socialvård. Övervägande skäl synas

mig därför tala för att för närvarande ställa sig avvaktande till förslaget

om en särskild barnavårdsbyrå, och jag anser mig därför ej nu böra framlägga

förslag härom.

Vad däremot angår social vårdskommitténs förslag örn inrättande av en

byrådirektörstjänst för barnavårdsärenden i lönegraden Eo 28 synas mig de

uppgifter, som skola tillkomma socialstyrelsen enligt kommitténs förslag

örn barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård, väl motivera inrättandet av en

dylik tjänst. Då jag har för avsikt att senare i dag föreslå avlåtandet till

riksdagen av en på grundval av nämnda förslag byggd proposition, tillstyrker

jag inrättandet av den föreslagna nya tjänsten. Väl skall enligt nyssnämnda

proposition den nya organisationen träda i verksamhet först den 1

januari 1946, men då åtskilliga förberedande åtgärder i samband därmed

torde bliva erforderliga, bör hinder ej föreligga att tillsätta den nya tjänsten

redan från och med den 1 juli 1945.

Jag övergår härefter till att redogöra för mitt ställningstagande till styrelsens

förslag under de olika anslagsposterna. Jag förordar därvid, att de särskilda

posterna liksom under löpande budgetår beräknas exklusive avlöningskostnadema

för den styrelsens personal, som tills vidare överförts till statens

arbetsmarknadskommission och statens utlänningskommission. Överflyttade

ordinarie och extra ordinarie befattningar böra det oaktat liksom

tidigare vara upptagna å styrelsens personalförteckning.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie t j än st em än, som

för innevarande budgetår är upptagen till 290 000 kronor men av socialstyrelsen

för nästa budgetår föreslagits höjd till 315 000 kronor, torde i nära

anslutning till belastningssiffran för budgetåret 1943/44 kunna upptagas till

305 000 kronor.

I fråga örn anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, har styrelsen — i skrivelse

den 5 december 1944 — hemställt örn höjning av delposten til! ersättningar

till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt

från 3 500 till 6 500 kronor. Av höjningen granda sig 2 000 kronor på styrelsens

beräkning att oguldna arkitektarvoden till ett belopp av 1 500 kronor

måste balanseras över till nästa budgetår samt att arvodeskostnaderna till

arkitekten för nästa budgetår komma att uppgå till omkring 4 000 kronor.

Återstoden av den föreslagna höjningen av delposten, 1 000 kronor, avses av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 233.

23

styrelsen för anlitande av läkarexpertis på andra områden inom barnavården

än i samband med daghem och lekskolor.

För att den redan uppkomna, vid ingången av nästa budgetår till 1 500

kronor beräknade balansen icke i fortsättningen skall belasta ifrågavarande

delpost torde en tillfällig höjning av densamma med 1 500 kronor vara påkallad.

Den därutöver förutsatta stegringen av kostnaderna för arkitektarvoden

torde ej böra föranleda höjning av delposten, innan stegringens varaktighet

blivit genom erfarenheten ytterligare bestyrkt. Men då delpostens

belopp bestämts under antagande att det anvisade beloppet skulle förslå till

bestridande av ersättningar till anlitad annan sakkunskap å barnavårdens

specialområden men så icke synes bliva fallet, vill jag ej motsätta mig, att

posten av denna anledning höjes med ytterligare 500 kronor och alltså bestämmes

till 5 500 kronor. Jag vill emellertid med anledning av vad styrelsen

framhållit rörande behovet av läkarexpertis påpeka att som regel detta

behov torde kunna tillgodoses genom att styrelsen söker samråd med medicinalstyrelsen

i ärenden, där ett medicinskt bedömande kräves.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, torde på grund av vad jag sålunda föreslagit böra höjas till (11 300 +

2 000) 13 300 kronor.

Vad härefter angår anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal har styrelsen framlagt ett stort antal förslag

till personalökningar eller uppfattning av tjänster i högre lönegrad.

För arbetsmarknadsbgråns del föreslår styrelsen sålunda, dels att den nuvarande

revisorstjänsten i lönegraden Ex 21 ombildas till extra ordinarie

tjänst i 21 lönegraden, dels att en amanuenstjänst i lönegraden Eo 18 inrättas

med närmaste uppgift för tjänstens innehavare att biträda revisorn, dels

ock att en kanslibiträdesbefattning i lönegraden Eo 7 ombildas lill kontoristtjänst

i lönegraden Eo 9. Till förmån för förstnämnda förslag synas mig tillräckliga

skäl vara anförda, varför jag tillstyrker, att revisorstjänsten göres

till extra ordinarie tjänst. Däremot synes den hittills skedda ökningen av

antalet registrerade arbetslöshetskassor icke utgöra tillräckligt skäl för att

arbetsmarknadsbyrån, å vilken år 1943 nyinrättades en byråinspektörs- och

en revisorstjänst, nu tillföres en ny amanuenstjänst. Ej heller kan jag förorda

den föreslagna lönegradsuppflyttningen för ett kanslibiträde. Härvid

har — liksom i fråga örn åtskilliga andra av socialstyrelsen framlagda förslag

om uppfattning av befattningar i högre lönegrad — det huvudsakliga

motivet varit den starka återhållsamhet som enligt tillämpade riktlinjer alltjämt

bör prägla statsmakternas ställningstagande i dylika frågor.

Den nuvarande förste amanuenstjänsten i lönegraden Eo 18 å socialvårdsbgrdns

mödrahjälpsavdelning föreslås av socialstyrelsen ombildad till byråsekreterartjänst

i lönegraden Eo 21. Med hänsyn till att nämnda befattningshavare

i stor utsträckning självständigt och på eget ansvar leder avdelningens

arbete och utövar rådgivande och inspekterande verksamhet bland

mödrahjälpsmämnderna vill jag — i betraktande även av arbetets ökade omfattning

— nu ej motsätta mig ifrågavarande förslag. Då det visat sig, att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

den vid behandlingen av socialstyrelsens pelita för innevarande budgetår

ifrågasatta utvägen att förstärka mödrahjälpsavdelningen icke kunnat genomföras,

har jag ej heller någon erinran mot att för nästa budgetår medel

beräknas för en vid beräknandet av icke-ordinarieposten för innevarande

budgetår ej upptagen amanuenstjänst. För den av socialstyrelsen föreslagna

uppflyttningen av kanslibiträdestjänsten å avdelningen till kontoristtjänst

synes mig tillräckliga skäl icke vara förebragta.

Tjänsten å socialvårdsbyråns avdelning för barnavård och ungdomsvård

som barnavårdsinspektris inrättades år 1942 och placerades i lönegraden Eo

21. Med hänsyn till att så kort tid förflutit, sedan tjänsten inrättades, måste

styrelsens förslag om uppflyttning av tjänsten i lönegraden Eo 24 möta vissa

betänkligheter. Därtill kommer emellertid, att skälen härför försvagas, därest,

såsom jag ovan förordat, en byrådirektörstjänst för barnavårdsärenden

inrättas. Jag finner mig därför icke kunna tillstyrka förslaget om uppflyttning

av bamavårdsinspektrisen. Däremot vill jag med hänsyn till den planerade

utökningen av verksamheten beträffande fria sommarresor icke motsätta

mig styrelsens förslag om förstärkning av de härför avsedda arbetskrafterna

med en amanuens i lönegraden Ex 11 och ett skrivbiträde i lönegraden

Ex 2.

För den centrala ledningen av sociala hemhjälpen och halvöppna barnavården

beräknades i propositionen till fjolårets riksdag angående anslag till socialstyrelsen

ett belopp av tillhopa 17 000 kronor. Vad hemhjälpen beträffar

torde för nästa budgetår medel böra beräknas till — förutom den i lönegraden

Eo 21 placerade hemhjälpskonsulenten — en amanuens i lönegraden

Ex 15, ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 och ett skrivbiträde i lönegraden

Eo 2. I fråga om den halvöppna barnavården torde — utöver de belopp som

för närvarande utgå för den centrala ledningen av densamma — böra beräknas

dels en amanuens i lönegraden Ex 15 och ett skrivbiträde i lönegraden

Ex 2, dels ock förslagsvis 500 kronor såsom arvode till den person, vilken

kan komma att förordnas till inspektör för förskoleseminarierna inom den

halvöppna barnavården, i fråga om vilka det är min avsikt att föreslå proposition

till årets riksdag på grundval av befolkningsutredningens förslag

örn statsunderstöd till nämnda seminarier. Däremot synes den föreslagna

placeringen i lönegraden Eo 21 av den för biträde vid handläggningen av hithörande

statsbidragsärenden anställda befattningshavaren böra anstå, så

länge den nuvarande provisoriska anordningen för ärendenas handläggning

består.

Skäl ha icke av styrelsen anförts för förstärkning av det till lagbyrån hörande

registrator- och kassakontoret med ett skrivbiträde. I den mån behov

föreligger av en med telefonväxelns skötsel förtrogen arbetskraft, synes denna

kunna placeras å någon av de till nyinrättande föreslagna biträdestjänsterna.

Styrelsens förslag i fråga örn statistiska byrån innefattar dels inrättande

av en ny förste aktuarietjänst i lönegraden Eo 24, dels ock beräknande av

medel för två heltidsamanuenser, en halvtidsamanuens och tre extra biträden,

vilka ej inbegripas i icke-ordinarieposten sådan denna beräknats för inneva
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

25

rande budgetår. Vad aktuarietjänsten beträffar är förslaget, enligt vad av socialstyrelsens

skrivelse i ärendet framgår, i realiteten avsett att innefatta lönegradsuppflyttning

för två av byråns tjänstemän, vilka skulle befordras i succession

efter varandra. Den redogörelse som socialstyrelsen i samband därmed

lämnat för socialvårdsstatistiken synes mig emellertid icke giva vid handen

att kvalitativt sett sådana förändringar inträtt i arbetsuppgifterna att den nuvarande

löneställningen bör i rådande läge frångås. Däremot torde arbetets

kvantitativt ökade omfattning nödvändiggöra personalutökning, vilken emellertid

torde kunna begränsas till en heltidsamanuens, en halvtidsamanuens

och ett extra biträde.

Å utredningsbxjrån föreslår socialstyrelsen uppfattning av en förste amanuenstjänst

till aktuarietjänst i lönegraden Eo 21 och av en kanslibiträdestjänst

till kontoristtjänst i lönegraden Eo 9 ävensom beräkning av medel —

utöver vad som förutsatts vid fastställandet av icke-ordinarieposten för löpande

budgetår — för ett halvtidsanställt kanslibiträde. Förslaget om aktuarietjänsten

synes på likartade grunder som dem, vilka anförts i fråga om den

föreslagna förste aktuarietjänsten å statistiska byrån, icke kunna tillstyrkas.

Däremot synas de uppgifter, som åvila arbetsbasen vid större specialundersökningar,

så pass krävande, att en placering i lönegraden Eo 9 synes betydligt

rimligare än den nuvarande placeringen. Socialstyrelsens förslag i sistnämnda

del är jag därför beredd att tillstyrka. Vad som anförts rörande

viss utökning av byråns kanslibiträdestjänster synes icke utgöra skäl för att

den gjorda dispositionen bör bestå.

I fråga örn nykterhetsvårdsbyrån har jag räknat med oförändrad personaluppsättning

och alltså icke upptagit den föreslagna utökningen av biträdespersonalen.

I fråga om den gemensamma personalen synes en ökning av de för innevarande

budgetår beräknade medlen erforderlig. Denna ökning torde dock

kunna begränsas till 3 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är för innevarande

budgetår upptagen till 438 000 kronor. De merkostnader, som uppkomma

under posten vid bifall till vad jag i det föregående i olika hänseenden

förordat beträffande den icke-ordinarie personalen — däri inbegripet

det inledningsvis framlagda förslaget örn inrättande av en byrådirektörsbefattning

i lönegraden Eo 28 — torde kunna beräknas till i runt tal 52 000

kronor. Posten bör alltså för nästa budgetår upptagas till (438 000 + 52 000)

490 000 kronor.

Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 101700

kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet kan alltså uppskattas till (305 000 +

13 300 + 490 000 + 101 700) 910 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för socialstyrelsen:
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän, å ordinarie stat.

1 generaldirektör .............................. C 12

4 byråchefer ................................. ... A 30

1 byråchef, tillika statens inspektör för fattigvård

och barnavård .............................. A 30

1 skyddshemsinspektör ......................... A 27

2 förste aktuarier .............................. A 26

1 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 förste byråsekreterare, tillika assistent hos statens

inspektör för fattigvård och barnavård.......... A 26

2 byråinspektörer ............................. A 24

2 förste aktuarier ............................. A 24

3 förste byråsekreterare .......................... A 24

4 aktuarier .................................. A21

1 byråsekreterare .........................«.... A 21

1 registrator och kassör ........................ A 14

4 kansliskrivare ................ All

2 kontorister .................................. A 9

1 förste expeditionsvakt ....................„... A 7

7 kanslibiträden .............................. A 7

1 expeditionsvakt ......... A 6

2 expeditionsvakter ............................ A 5

15 kontor sbiträden ....... A 4

4 skrivbiträden ............................... A 2

Tjänsteman å övergångsstat.

1 förste byråsekreterare ........................ A 26

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

2 byråchefer ....................... Eo 30

3 byrådirektörer .............................. Eo 28

1 byråinspektör ....... Eo 24

2 förste byråsekreterare ........................ Eo 24

2 byråinspektörer ............................. Eo 22

1 aktuarie ................................ Eo 21

1 harnavårdsinspektiis ........................'' Eo 21

6 byråsekreterare ...... Eo 21

1 hemhjälpskonsulent ......................... Eo 21

1 revisor ...........................M......... Eo21

Anm. 1 byråinspektörstjänst å ordinarie stat må icke besättas, så länge

förste byråsekreteraren å övergångsstat kvarstår i tjänst.

dels godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Mcij:ts proposition nr 233.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 305 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 13 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal

.................... » 490 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 101 700

Summa förslagsanslag kronor 910 000;

dels ock lill Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för

verksamheten i allmänhet för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av ........................kronor 910 000

2:o) Socialstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1943/44 ................. 196 000 342 223

1944/45 ................ 175 000 —

1945/46 (förslag) ........ 175 000 —

För anslagets användning har Kungl. Majit den 30 juni 1944 fastställt följande

stat:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .........

2. Reseersättningar, förslagsvis..........

3. Expenser, förslagsvis ...............

4. Publikationstryck, förslagsvis .......

Särskilda uppbördsmedel:

Inkomst av försålda publikationer, förslagsvis .......... kronor 10 000

Nettoutgift kronor 175 000

I skrivelse den 28 augusti 1,944 har socialstyrelsen framlagt förslag rörande

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår. Styrelsen

har därvid framhållit, att styrelsens omkostnader komme att minska genom

tillkomsten den 1 juli 1944 av statens utlänningskommission, vilken övertagit

styrelsens utlänningsbyrås personal och lokaler. Hur stor denna minskning

komme att bli, kunde för det dåvarande icke bedömas. På grund därav

måste styrelsens beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår betraktas

som i avsevärd grad approximativa.

Anslagsposten till sjukvård m. m. har styrelsen upptagit till oförändrat

belopp, 9 000 kronor.

Beträffande anslagsposten lill reseersättningar anför styrelsen följande:
-

...... kronor 9 000

...... » 18 000

...... » 118 000

........»_40 000

Summa kronor 185 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

Departements
chefen.

Under budgetåret 1942/43 hade för reseersättningar disponerats sammanlagt

23 000 kronor. Med utgångspunkt från denna summa och under hänsynstagande

till allt mer ökat behov av tjänste- och inspektionsresor inom styrelsens

verksamhetsområde hade ämbetsverket i sina förslag till anslagsäskanden

för innevarande budgetår föreslagit, att anslagsposten skulle upptagas

till 25 000 kronor. Vid en sedermera företagen preliminär uppdelning av

anslagsbehovet mellan å ena sidan utlänningsbyrån och å andra sidan styrelsen

i övrigt hade föreslagits, att för den beskurna styrelsen skulle beräknas

20 000 kronor. Dessa beräkningar hade sedermera visat sig hållbara; av de

under budgetåret 1943/44 till närmare 26 000 kronor uppgående reseersättningskostnaderna

hade omkring 4 800 kronor hänfört sig till utlänningsbyråns

tjänstemän. Behovet av tjänsteresor under budgetåret 1945/46 komme, enligt

vad som för det dåvarande kunde bedömas, att vara minst lika trängande som

under innevarande år. Vid sådant förhållande uppskattade styrelsen ånyo

anslagsbehovet till 20 000 kronor.

Av det för innevarande budgetår beräknade beloppet till expenser ha

11 500 kronor avsetts för bränsle, lyse och vatten och 106 500 kronor för övriga

expenser.

Medelsbehovet för bränsle, lyse och vatten för nästa budgetår uppskattar

styrelsen till oförändrat belopp, 11 500 kronor, medan utgifterna för övriga

expenser under nämnda budgetår av styrelsen beräknats till 117 500 kronor.

För expenser skulle alltså enligt styrelsens förslag erfordras (11 500 + 117 500)

129 000 kronor. Styrelsen framhåller, att styrelsen vid uppgörande av sitt

förslag till beräkning av anslagsposten till expenser icke ägt tillgång till exakta

uppgifter om hur stor del av föregående års expenskostnader, tillhopa i runt

tal 249 400 kronor, som hänförde sig till den del av styrelsen, som återstode

efter utlänningsbyråns uppgående i statens utlänningskommission, samt att

styrelsens beräkningar på grund härav kunde komma att visa sig ohållbara.

Posten till publikationstryck föreslår styrelsen med hänsyn till

belastningen å posten under de två senaste budgetåren, 58 600 och 60 500 kronor,

höjd till 50 000 kronor.

De särskilda uppbördsmedlen beräknar styrelsen till oförändrat

belopp, 10 000 kronor.

Omkostnadsanslaget i dess helhet har alltså av styrelsen för nästa budgetår

beräknats till (9 000 + 20 000 + 129 000 + 50 000 — 10 000) 198 000 kronor.

1 utlåtande över socialstyrelsens framställning har statskontoret med hänsyn

till avsaknaden av exakta uppgifter om hur stor del av föregående budgetårs

expenskostnader, som hänförde sig till den del av socialstyrelsen, som

återstode efter utlänningsbyråns bortflyttning, ansett den i omkostnadsstaten

ingående delposten till övriga expenser tills vidare böra upptagas med oförändrat

belopp. Då anslagsposten till publikationstryck för löpande budgetår

uppräknats med 5 000 kronor, har statskontoret ej heller ansett sig kunna

biträda socialstyrelsens förslag om höjning av denna post från 40 000 till

50 000 kronor.

Mot styrelsens beräkning av anslagsposten till sjukvård m. m. har

jag intet att erinra.

Vad beträffar posten till reseersättningar vill jag erinra om att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

29

posten, som under budgetåret 1943/44 var upptagen till 18 000 kronor, för

löpande budgetår trots utlänningsbyråns bortflyttning upptagits till oförändrat

belopp. Då härigenom icke oväsentligt ökade medel för reseersättningar

ställts till den återstående styrelsens förfogande under innevarande budgetår,

anser jag mig icke nu kunna tillstyrka någon höjning av posten utan förordar,

att densamma även för nästa budgetår upptages till 18 000 kronor.

Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört örn omöjligheten att beräkna

den exakta fördelningen av expensutgifterna under budgetåret 1943/44 åt utlänningsbyrån

och styrelsen i övrigt torde jämväl posten till expenser

tills vidare böra upptagas till oförändrat belopp, 118 000 kronor, varav 11 500

kronor till bränsle, lyse och vatten och 106 500 kronor till övriga expenser.

Vad angår posten till publikationstryck förordar jag i likhet

med statskontoret, att posten beräknas till samma belopp som under innevarande

budgetår eller 40 000 kronor. Jag förutsätter därvid, att socialstyrelsen

tillvaratager alla möjligheter att begränsa de under de senaste budgetåren

starkt stegrade utgifterna för styrelsens fortlöpande publikationstryck.

Mot beräkningen av uppbördsposten särskilda uppbördsmedel

har jag ingen erinran.

Då jag alltså icke beträffande någon av de i omkostnadsstaten ingående

anslagsposterna ansett mig böra räkna med någon förändring i förhållande

till löpande budgetår, uppskattar jag socialstyrelsens omkostnadsanslag jämväl

för nästa budgetår till 175 000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av ..............kronor 175 000.

3:o) Överskridande av viss anslagspost i socialstyrelsens avlöningsstat för

budgetåret 1944/45. I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är upptagen

en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 438 000

kronor.

I skrivelse den 5 december 1944 har socialstyrelsen meddelat, att för innevarande

budgetår erfordrades en förstärkning av sagda anslagspost.

Styrelsen framhåller, att av de anvisade medlen under budgetårets fem

första månader förbrukats ett belopp av i runt tal 192 000 kronor. Till avlöning

av den personal, som under återstoden av budgetåret erfordrades för

fullgörande av ämbetsverket ålagda arbetsuppgifter, krävdes ett belopp av

omkring 289 000 kronor. Det för hela budgetåret 1944/45 uppskattade medelsbeliovet,

481 000 kronor, skulle alltså överstiga det för ändamålet tillgängliga

anslagsbeloppet med 43 000 kronor.

Rörande anledningarna lill det sålunda väntade överskridandet anför styrelsen

huvudsakligen följande:

Arbetsmarknadsbyrån. I skrivelse den 28 augusti 1944 med anslagsäskanden

för budgetåret 1945/46 hade framhållits, att byråns förste byråsekreterare

i lönegraden A 24 åtnjöte tjänstledighet för tjänstgöring hos socialvårdskommittén

samt alt förste byråsekreterarbefattningen uppehälles av en förste

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

amanuens, för vilken lön icke vore beräknad för budgetåret 1944/45. Omflyttningar

av ämbetsverkets amanuenspersonal hade ägt rum, sedan anslagsbehovet

för innevarande budgetår i slutet av augusti 1943 beräknats,

varför i förevarande sammanhang överskridandet av anslagsposten redovisades

med lönen för en amanuens i lönegraden Ex 15 eller 4 590 kronor.

Socialvårdsbyråns möclrahjälpsavdelning. Styrelsen erinrar om att styrelsen

i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår anmält, att styrelsen på

grund av den växande omfattningen av arbetet på detta område såge sig

nödsakad att till hösten 1943 knyta en ny heltidsamanuens till avdelningen.

1 propositionen till fjolårets riksdag angående anslag till styrelsens verksamhet

hade denna arbetskraft ej medräknats och såsom skäl härför åberopats

dels att personalbehovet å avdelningen icke syntes kunna bedömas efter arbetsuppgifterna

under budgetåret 1943/44, då styrelsen haft ett speciellt utredningsuppdrag

rörande mödrahjälpen, dels ock att den för sommarkoloniverksamheten

under år 1943 nyanställda assistenten kunde lämna avdelningen

visst biträde. Emellertid hade styrelsen funnit det icke vara möjligt

att utan bibehållande av nämnda amanuens utöva den tillsyn över mödrahjälpsnämndernas

verksamhet som ålåge styrelsen, varför styrelsen icke ansett

sig kunna underlåta att bibehålla sagda tjänst, ehuru detta bidroge till

att göra tilläggsanslag nödvändigt. Denna styrelsens inställning hade under

hand anmälts till chefen för socialdepartementet i en promemoria den 22

juli 1944. Amanuensens arbetskraft hade, anför styrelsen vidare, dittills helt

tagits i anspråk å avdelningen, och behov av densamma förelåge även i

fortsättningen. Kostnaderna för amanuensen, som åtnjöte lön enligt lönegraden

Ex 11, uppginge för innevarande budgetår till 3 837 kronor.

Socialvårdsbyråns hemhjälpsavdelning hade nyinrättats i februari 1944

och hade från början bestått av en hemhjälpskonsulent och ett skrivbiträde.

Såsom framhållits i styrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 hade

personalen sedan ingången av innevarande budgetår måst utökas med en

amanuens och ett delvis å avdelningen tjänstgörande kontorsbiträde, som i

övrigt hade sitt arbete förlagt till generaldirektörens avdelning. Dessa personalutvidgningar

vore på grund av avdelningens arbetsbörda erforderliga även

1 fortsättningen. Av avdelningens fyra befattningshavare — vid redovisning

av personalen hänfördes kontorsbiträdet helt till denna avdelning —- omfattades

emellertid endast hemhjälpskonsulenten av budgetårets icke-ordinarie

personalstat. Lönekostnaderna för de tre övriga tjänstemännen måste därför

redovisas som överskridande av anslaget (en tillfällig befattningshavare med

400 kronor i månaden, ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 och ett skrivbiträde

i lönegraden Eo 2). Nämnda kostnader uppginge till (4 800 + 2 781 +

2 436) 10 017 kronor.

Socialvårdsbyråns barnavårdsavdelning. På framställning av styrelsen

hade Kungl. Maj:t den 9 juni 1944 medgivit, att hos styrelsen finge såsom

förstärkning av personalen å ämbetsverkets socialvårdsbvrå tillsvidare intill

utgången av budgetåret 1944/45 finnas anställd en befattningshavare, benämnd

barnavårdsinspektris, med uppgift att biträda med tillsynen av de

finska barn, som vistades i riket. Genom beslut den 30 juni 1944 hade styrelsen

förordnat innehavare av befattningen från och med den 1 augusti 1944.

På grund av inspektionsverksamhetens omfattning hade erfordrats ytterligare

en befattningshavare; Kungl. Maj:ts medgivande alt anställa ännu en

barnavårdsinspektris till budgetårets slut hade meddelats den 20 oktober

1944. Innehavare av denna befattning hade förordnats från och med den 21

oktober 1944. I Kungl. Maj:ts båda angivna beslut hade föreskrivits, att ifrågavarande

befattningshavare skulle under tiden för anställningen uppbära

arvoden med belopp motsvarande den lön jämte rörligt tillägg och kristilllägg

därå, som tillkomme å I-ort stationerad extra ordinarie tjänsteman med

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

31

placering i 20 lönegraden, 19 löneklassen, att bestridas från den i styrelsens

avlöningsstat upptagna anslagsposten tili avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal. De till dessa båda befattningshavare utgående arvodena (under 11

respektive 81/2 månader) utgjorde en merbelastning å innevarande budgetårs

icke-ordinariepost nied sammanlagt omkring (8 180 + 6 320) 14 500 kronor.

Lagbyrån. Såsom framhållits i styrelsens anslagsäskanden för budgetåret

1945/46 hade styrelsen utöver beräknad personalstyrka måst anställa en med

telefonväxelns skötsel förtrogen arbetskraft, vilken, i den mån hon icke tjänstgjorde

såsom tredje telefonist, vore placerad på registrator- och kassakontoret

(skrivbiträde i lönegraden Ex 2). Lönekostnaderna för denna befattningshavare

beräknades till 2 382 kronor.

Statistiska byrån. I petita för budgetåret 1945/46 hade styrelsen anfört,

att styrelsen, för att möta en i nämnda framställning närmare berörd ökning

av de arbetsuppgifter, som åvilade arbetsledare!! för fattigvårds- och

barnavårdsstatistiken, sett sig nödsakad att från och med april 1944 anställa

en amanuens (då i lönegraden Ex 11, numera i lönegraden Ex 15) såsom

biträde åt denne arbetsledare. Den nyanställde amanuensen, av vilkens arbetskraft

styrelsen vöre i behov hela innevarande budgetår, hade såsom planerats,

från arbetsledaren, en ordinarie aktuarie, övertagit det med fattigvårds-

och barnavårdsstatistikens färdigställande förknippade granskningsoch

kompletteringsarbetet, som krävde såväl tid som sakkunskap och omdöme.

Därigenom hade aktuarien kunnat till viss del frigöras för andra uppgifter

inom socialvårdsstatistikens ram.

För att möta de krav, som efter hand restes på statistisk bearbetning av

mödrahjälpsverksamheten samt verksamheten inom den halvöppna barnavården

och sociala hemhjälpen, komme, enligt vad styrelsen i sina anslagsäskanden

för nästkommande budgetår betonat, en utvidgning av byråns

personal med en amanuens i lönegraden Ex 15 och två biträden i lönegraden

Ex 2 att påkallas redan under innevarande budgetår. Styrelsen kunde

nu angiva tidpunkten för denna personalutvidgning till början av mars 1945,

då den statistiska bearbetningen av dessa socialvårdsgrenar borde sättas i gång

i planerad ordning och omfattning.

Lönekostnaderna beräknades för den förstnämnde amanuensen till 4 590

kronor och för den sistnämnde amanuensen och de båda biträdena till (1 530

+ 794 + 794) 3 118 kronor eller alltså till sammanlagt (4 590 + 3 118)

7 708 kronor.

Styrelsen har alltså uppskattat merkostnaderna för nämnda personalförstärkningar

till (4 590 + 3 837 + 10 017 + 14 500 + 2 382 + 7 708) 43 034

kronor eller i runt tal 43 000 kronor. På grund härav har styrelsen hemställt,

alt sistnämnda belopp måtte ställas till styrelsens förfogande såsom

förstärkning av den i styrelsens avlöningsstat för löpande budgetår upptagna

anslagsposten lill avlöningar lill övrig icke-ordinarie personal.

Med hänsyn lill angelägenheten av att det stora antal finska barn, som Departement*.

överförts till Sverige, skulle erhålla en så effektiv tillsyn som möjligt och chelendå

inom socialstyrelsen saknades erforderlig arbetskraft för den omfattande

verksamhet, det här var fråga örn, medgav Kungl. Maj:! genom särskilda

beslut den 9 juni och den 20 oktober 1944, att personalen å styrelsens socialvårdsbyrå

finge intill utgången av budgetåret 1944/45 förstärkas med två

barnavårdsinspektriser med uppgift att biträda med nämnda tillsyn. Dessa

båda befattningshavare skulle enligt Kungl. Majlis beslut äga åtnjuta arvoden

med belopp motsvarande den lön jämte rörligt tillägg och kristillägg

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

därå, som tillkommer å I-ort stationerad extra ordinarie tjänsteman med

placering i 20 lönegraden, 19 löneklassen, vilka arvoden skulle bestridas

från den i socialstyrelsens aviöningsstat för innevarande budgetår upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Då vid beräkningen

av ifrågavarande anslagspost någon hänsyn icke tagits till kostnaderna

för nämnda arvoden, av styrelsen nu beräknade tili sammanlagt 14 500

kronor, erfordras uppenbarligen en förstärkning av posten med sagda belopp.

Av socialstyrelsens framställning framgår emellertid vidare, att styrelsen

på grund av den växande omfattningen av de styrelsen åliggande arbetsuppgifterna

sett sig nödsakad att redan utvidga eller har för avsikt att utöka

personalen å vissa av styrelsens byråer utöver den personalstyrka, som beräknades

vara erforderlig vid fastställande av den i styrelsens aviöningsstat

för löpande budgetår upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal. Det är emellertid enligt min mening icke tillfredsställande

att, sedan icke-ordinarieposten fastställts på grundval av detaljerade beräkningar,

styrelsen utan att avvakta tillstånd därtill vidtager dispositionex-,

vilka kunna med säkerhet förutses leda till att de anslagna medlen icke förslå.

I det inträdda läget vill jag emellertid tillstyrka, att medel ställas till

förfogande för sådana personalförstärkningar, vilka redan ha vidtagits av

styrelsen. I anslutning härtill anser jag mig böra begränsa den av styrelsen

föreslagna medelsanvisningen för personalförstärkning å statistiska byrån

att avse en amanuens i stället för begärda två amanuenser och två biträden,

varemot i övrigt anvisning av medel torde böra ske i enlighet med styrelsens

hemställan. På grund härav synas kostnaderna för nu ifrågavarande personalökningar,

av styrelsen beräknade till 28 500 kronor, böra bestämmas till i

runt tal 25 500 kronor.

Det belopp, varmed anslagsposten skulle behöva överskridas under löpande

budgetår, skulle alltså uppgå till (14 500 + 25 500) 40 000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1944/45 överskridas med

högst 40 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna l:o)—3:o) med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Bergström.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

450695

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:453 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945/46 till socialstyrelsen. s. 7 i texten
  2. SU 1945:216 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1945I46 till socialstyrelsen jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten