Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till riksförsäkring sanstalten

1945-02-23 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:237, Angående vissa anslag till riksförsäkring sanstalten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

1

Nr 237.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

anslag till riksförsäkring sanstalten; given Stockholms

slott den 23 februari 1945.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,

Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 30 och 31, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna

dels till riksf örsäkringsanstalten: avlöningar ett förslagsanslag av 2 867 000

kronor,

dels ock till riksf örsäkringsanstalten: omkostnader ett förslaesanslae av

287 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkommen fråga angående överBihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 237.

set 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

skridande av viss anslagspost i riksförsäkringsanstaltens avlöningsstat för

budgetåret 1944/45.

l:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar, förslagsanslag.

• Budgetår Anslag Nettoutgifter

1943/44 ........................... 2 728 000 2 793 749

1944/45 .............................. 2 867 000 —

1945/46 (förslag) ............... 2 995 000 —

Kungl. Maj:t har den 15 juni 1944 fastställt följande personalförteckning

för riksförsäkringsanstalten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .................................................................. C12

5 byråchefer ........................................................................ A 30

3 ledamöter och byrådirektörer ................................................ A 28

1 byrådirektör ..................................................................... A 28

2 förste aktuarier .................................................................. A 26

3 förste byråingenjörer ......................................................... A 26

2 förste byråsekreterare ......................................................... A 26

1 förste aktuarie .................................................................. A 24

1 förste byråingenjör ............................................................ A 24

3 förste byråsekreterare ......................................................... A 24

1 kamrerare........................................................................... A 22

9 aktuarier ........................................................................... A 21

4 byråingenjörer .................................................................. A 21

14 byråsekreterare .................................................................. A 21

15 kontorsskrivare .................................................................. A15

1 kassör .............................................................................. A14

1 materialförvaltare ............................................................... A 12

9 kansliskrivare .................................................................. All

3 kontorister ........................................................................ A 9

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass ............... A 8

1 förste expeditionsvakt ......................................................... A 7

38 kanslibiträden..................................................................... A 7

6 expeditionsvakter ............................................................... A 5

100 kontorsbiträden .................................................................. A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 materialförvaltare ............................................................... A14

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20 :e.

1 byrådirektör ..................................................................... Eo 28

5 förste byråsekreterare ......................................................... Eo 24

1 aktuarie ........................................................................... Eo 21

2 byråingenjörer ........................................................... Eo 21

2 byråsekreterare .................................................................. Eo 21

Anm. Tjänsten som materialförvaltare i lönegraden A 12 skall hållas obesatt, så länge''

den å övergångsstat uppförde materialförvaltaren kvarstår i tjänst.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 3

Vidare har Kungl. Majit samma dag fastställt följande avlöningsstat för

anstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 1 096 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj;t ..................................................................... » 37 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............... » 1 382 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................... » 351 600

Summa förslagsanslag kronor 2 867 000

I skrivelse den 29 augusti 1944 har riksförsakringsanstalten gjort framställning

örn avlöningsanslag för anstalten för budgetåret 1945/46.

Anstalten har däri till en början lämnat vissa statistiska uppgifter till belysande

av omfattningen av anstaltens verksamhet. Nämnda uppgifter, vilka

avse åren 1942 och 1943 samt de sju första månaderna av år 1944 samt sedermera

under hand kompletterats till att avse hela år 1944, äro av det innehåll

följande tablå utvisar:

I anstaltens arbetsgivarförteckningar uppförda

arbetsgivare ........................ omkring

1942

1943

1944

760 000

773 000

780 000

Inkomna anmälningar om olycksfall, som drabbat

i anstalten försäkrade arbetare..............

135 631

150105

149 594

Därav anmälningar örn olycksfall, som drabbat

statsarbetare ......................

18 771

19 942

22 470

Inkomna postförsändelser ..................

443 553

491 539

479 151

Inkomna framställningar jämlikt förordningen

den 18 juni 1927 örn ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

7 951

9 497

9 968

Ärenden jämlikt förordningen den 28 juni 1941

om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under hemvärnstjänstgöring..........

306

343

369

Ärenden jämlikt förordningen den 28 juni 1941

örn ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under tjänstgöring vid luftskyddet eller

under luftskyddsövning ...........

116

158

147

Inkomna anmälningar jämlikt förordningen den

21 april 1943 om ersättning i vissa fall i anled- ning av kroppsskada, ådragen under fullgörande

av tjänsteplikt.............

3 505

237

Riksförsäkringsanstalten framhåller härefter, att det under nu rådande

förhållanden vore förenat med större svårigheter än eljest att förutse omfattningen

av anstaltens verksamhet under nästkommande budgetår. Några

skäl att förvänta lättnad i arbetsbördan förelåge dock icke. En möjlig

nedgång i antalet nyanmälda militärersättningsärenden kunde icke omedelbart

leda till en motsvarande minskning av arbetet med dessa ärenden, vilkas

behandling i många fall måste sträcka sig över en följd av år. Även örn antalet

olycksfallsanmälningar från enskilda arbetsgivare under en befarad

sysselsättningskris skulle komma att något nedgå, kunde en sådan nedgång

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

väntas komma att i stort sett motvägas av en under sådana förhållanden sannolik

ökning av antalet olycksfall bland statsanställda. Med hänsyn därtill ansåge

sig anstalten vid sina beräkningar av anslagsbehovet till avlöningar nästkommande

budgetår böra utgå från att arbetsbördan bomme att vara ungefär

densamma som för det dåvarande vore fallet. Vid dylikt förhållande vore

det nödvändigt att räkna med en avlöningskostnad icke oväsentligt överstigande

beloppet av för innevarande budgetår till avlöningar anvisade medel.

Visserligen kunde det icke anses uteslutet, att ytterligare någon personalbesparing

utöver den dittills vunna skulle kunna ernås vid fortsatt genomförande

— i den mån detta kunde visa sig lämpligt eller möjligt — av besparingsberedningens

förslag till rationaliseringsåtgärder i fråga örn anstaltens

kontorsorganisation, men de ytterligare besparingar, som härigenom

kunde förväntas, vore dock icke av den storleksordning, att de i nämnvärd

grad kunde inverka på anslagsbehovet budgetåret 1945/46. Anstalten vore

emellertid beredd att söka utnyttja alla de möjligheter, som i detta avseende

komme att erbjuda sig.

Riksförsäkringsanstalten anför vidare, att den fortgående tillväxten av

anstaltens verksamhet medfört ett ständigt behov av nya befattningar och

av uppflyttning av tjänster i högre lönegrad, men att detta behov oaktat upprepade

framställningar från anstaltens sida tillgodosetts i alltför ringa grad.

En mera omfattande framställning i förevarande avseende hade gjorts av

anstalten i dess skrivelse angående avlöningsanslag för budgetåret 1937/38,

därvid en utförlig utredning rörande behovet av nya tjänster samt uppflyttning

av dylika framlagts. I utlåtande över ifrågavarande framställning hade

statskontoret anfört, att starka skäl syntes tala för att anstaltens organisation

och personalbestånd underkastades en allmän översyn, innan i allmänhet

ställning toges till spörsmålet örn uppflyttning av tjänster till högre lönegrad

och örn inrättande av nya högre befattningar. I propositionen nr 266/1937

hade departementschefen härefter uttalat, att han i likhet med statskontoret

vore av den uppfattningen, att en allmän undersökning rörande anstaltens

organisation och personalbehov borde äga rum samt att han hade för avsikt

att vidtaga åtgärder för att en dylik undersökning inom den närmaste tiden

måtte komma till stånd.

Efter det anstalten avlåtit nyssnämnda framställning hade — anför anstalten

vidare -— anstaltens arbetsbörda undergått en synnerligen kraftig

ökning. På grund därav hade behovet av förstärkning av arbetskrafterna

genom inrättandet av nya befattningar samt uppflyttning i lönegrad av redan

förefintliga sådana blivit än mer kännbart. Visserligen hade anstalten sedan

år 1936 tillförts ett antal nya befattningar samt ernått vissa förbättringar i

lönegradsplaceringen av äldre tjänster men den sålunda vunna förstärkningen

vore långt ifrån tillfyllest. Denna brist i personalutrustningen medförde

avsevärda olägenheter. Sålunda hade anstalten sett sig nödsakad att undan

för undan anförtro kvalificerade arbetsuppgifter åt befattningshavare i allt

lägre löne- och tjänsteställning, av vilka anstalten som regel ansett sig böra

kräva samma utbildning och kvalifikationer som av de ursprungliga befatt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 5

ningshavama i högre lönegrad. På grund av de otillfredsställande lönevillkor

och befordringsutsikter, anstalten av nu angivna anledning kunnat erbjuda

befattningshavarna, hade avsevärda svårigheter mött att förvärva och

behålla dugande tjänstemän för de mera kvalificerade göromålen. Med hänsyn

till vad sålunda anförts funne anstalten synnerligen angeläget, att en

avsevärd förbättring i olika avseenden av anstaltens personalbestånd vidtoges.

Anstalten hade i detta sammanhang icke förbisett, att det av socialvårdskommittén

framlagda förslaget örn allmän sjukförsäkring, därest det

antoges, kunde komma att inverka på anstaltens arbetsbörda och därmed på

personalbehovet. Anstalten ville emellertid framhålla, att ett samordnande

av den sociala olycksfallsförsäkringen och sjukförsäkringen efter de linjer

socialvårdskommittén tänkt sig kunde antagas komma att inverka minskande

på första skaderegleringsbyråns personalbehov men däremot medföra ökat

sådant behov för försäkringsbyrån, medan personalbehovet för verksamheten

inom anstalten i övrigt icke syntes komma att i större grad påverkas därav.

Socialvårdskommitténs ifrågavarande förslag syntes därför icke kunna anses

utgöra hinder för ett tillgodoseende åtminstone i begränsad omfattning av

det inom anstalten föreliggande behovet av nya befattningar samt uppflyttning

av tjänster.

Riksförsäkringsanstalten föreslår härefter dels uppflyttning i lönegrad av

vissa tjänster, dels nyinrättande av vissa befattningar, dels ock överföring av

en extra ordinarie tjänst till ordinarie stat.

Sålunda har riksförsäkringsanstalten till en början förnyat en av

anstalten vid flera tidigare tillfällen gjord framställning örn utbyte

av tre befattningar såsom ledamot och byrådirektör i lönegraden

A28 mot tre byråchefsbefattningar i lönegraden A30.

Innehavarna av berörda befattningar tjänstgöra såsom föreståndare den

ene för andra skaderegleringsbyrån, den andre för tredje skaderegleringsbyrån

och den tredje för byrån för försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden.

Andra skaderegleringsbyrån handlägger ärenden rörande:

1) ersättning enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag och lagen örn försäkring

för vissa yrkessjukdomar till i statens tjänst anställda arbetare utom

till officerare, underofficerare och vederlikar;

2) invaliditets- och dödsfallsersättningar och i samband därmed utgivna

ersättningar för läkarvård, proteser o. dyl. enligt samma lagar till övriga arbetare;
3)

ersättning enligt 1901 års olycksfallsförsäkringslag;

4) utbetalande av ersättningar för utländska försäkringsinrättningars räkning;

samt

5) utlåtanden till domstolar och myndigheter rörande invaliditetsersättning.

«?

Å tredje skaderegleringsbyrån handläggas huvudsakligen ärenden rörande:

1) ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring;
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

2) ersättning enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag till officerare,

underofficerare eller deras vederlikar;

3) ersättning av statsmedel för skada till följd av olycksfall, som förorsakats

av krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig;

4) ersättning i anledning av kroppsskada, som ådragits under hemvärnstjänstgöring

respektive under tjänstgöring vid civilförsvaret eller under civilförsvarsövning;

samt

5) ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under tjänsteplikt.

Byrån för försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden handlägger:

1) frågor huruvida försäkringsplikt enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag

föreligger och vem denna åvilar samt huruvida personer, som skadats

genom olycksfall eller ådragit sig yrkessjukdom, äro att anse såsom arbetare

enligt nämnda lag och vem som är att betrakta såsom skadad arbetares arbetsgivare

samt frågor rörande omfattningen av frivillig försäkring för olycksfall

utom arbete; samt

2) samtliga fiskarförsäkringen rörande ärenden, som icke äro av försäkringsteknisk

eller statistisk art.

Ifrågavarande byråer ha funnits alltsedan år 1918. Såsom föreståndare

för byråerna fungerade ursprungligen sekreterare eller andra tjänstemän

hos anstalten, vilka i egenskap av s. k. tillfälliga ledamöter — utöver lön å

egen befattning — erhöllo vikariatsersättning enligt de grunder, som gällde

vid förordnande å byråchefstjänst. Från och med budgetåret 1931/32 inrättades

under benämningen ledamot och byrådirektör särskilda tjänster för föreståndarna,

vilka tjänster placerades å extra stat i 28 lönegraden. Under

åren 1936—1938 ha dessa tjänster successivt överflyttats till ordinarie stat,

därvid emellertid någon ändring med avseende å lönegraden icke vidtagits.

I sitt den 18 juni 1942 avgivna betänkande angående revision av tjänsteförteckningen

i vad avser allmänna civilförvaltningen (del II, s. 88 ff.)

lämnade 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga en utförlig redogörelse för

nämnda befattningars tillkomst och därmed förenade arbetsuppgifter ävensom

beträffande tidigare framställda förslag rörande befattningarnas ombildning

till byråchefstjänster. De sakkunniga anförde härefter, att de med hänsyn

till den inom besparingsberedningen pågående undersökningen rörande

anstaltens kontorsorganisation ansåge sig förhindrade att framlägga något förslag

beträffande dessa tjänster, men att de ville såsom sin uppfattning uttala,

att, därest berörda undersökning komme att giva till resultat, att den nuvarande

organisationen av ifrågavarande byråer lämnades orubbad, några

bärande motiv för ytterligare uppskov med uppflyttning av dessa tjänstertill

byråchefsgraden knappast förefunnes.

I skrivelse den 26 augusti 1942 redogjorde riksförsäkringsanstalten för

nämnda uttalanden samt erinrade i anslutning härtill, att besparingsberedningens

berörda arbete visserligen ännu ej vore fullt avslutat men att av de

preliminära förslag, som framlagts, framginge, att den nuvarande organisationen

av anstaltens byråer skulle lämnas orubbad. Anstalten föreslog där
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 237.

för, att tjänsterna från och med budgetåret 1943/44 måtte ombildas till byråchefstjänster

i lönegraden A 30.

Med hänsyn till att de förslag som framlagts i 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas

förenämnda betänkande icke förelädes 1943 års riksdag

upptogs ej heller spörsmålet om förändring av byrådirektörstjänsterna till

prövning vid ifrågavarande tidpunkt (prop. 54/1943).

I skrivelse den 27 augusti 1943 upptog riksförsäkringsanstalten ånyo förevarande

fråga samt underströk därvid angelägenheten av att ifrågavarande

utbyte snarast komme till stånd. Anstalten erinrade vidare örn att besparingsberedningen

då avslutat sin undersökning av anstaltens kontorsorganisation

samt att något förslag rörande förändring av anstaltens byråindelning

därvid icke framkommit.

Yid anmälan av förevarande fråga i propositionen nr 225/1944 anförde jag,

att jag icke ville förneka, att vissa skäl talade för ett bifall till den föreslagna

ombildningen. Jag framhöll emellertid, att de i 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas

omförmälda betänkande framlagda förslagen vore avsedda att

för prövning underställas först 1945 års riksdag. Då frågan örn berörda ombildning

lämpligen borde upptagas till slutlig prövning i samband med

nämnda sakkunnigförslag, ansåg jag mig icke för det dåvarande kunna ifrågasätta

någon förändring med avseende å befattningarna. I överensstämmelse

härmed bibehöllos tjänsterna i lönegraden A 28.

I sin skrivelse den 29 augusti 1944 har riksförsäkringsanstalten — såsom

nämnts —- nu förnyat sin framställning i ämnet och därvid ånyo understrukit

angelägenheten av att utbytet snarast företoges.

Riksförsäkringsanstalten har vidare förnyat ett tidigare framlagt förslag

örn inrättande å arbetarskyddsbyrån av en byråingenjörsbefattning.

Med anledning av nämnda förslag vill jag erinra örn följande.

I skrivelse den 31 oktober 1941 föreslog riksförsäkringsanstalten viss

ändring av stadgandet i 6a § arbetarskyddslagen i syfte att erhålla bättre

kontroll därå, att maskiner och redskap vid försäljningen vore försedda med

nödiga skyddsanordningar och även i övrigt erbjöde betryggande säkerhet

mot olycksfall. I sammanhang därmed hemställde anstalten örn anställande

å arbetarskyddsbyrån av ytterligare arbetskraft för övervakande av de ifrågasatta

bestämmelsernas tillämpning och föreslog i sådant hänseende uppförande

å anstaltens stat av en överingenjör eller maskininspektör i lönegraden

A 28 och en byråingenjör i lönegraden A 21.

Sedan Kungl. Majit i propositionen nr 20/1944 för riksdagen framlagt förslag

till vissa ändringar i arbetarskyddslagen, i allt väsentligt överensstämmande

med det förslag i ämnet, som innefattades i riksförsäkringsanstaitens

framställning, samt nämnda proposition blivit av riksdagen bifallen, anmäldes

frågan om personalbehovet å arbetarskyddsbyrån i anledning av de beslutade

lagändringarna i propositionen nr 225/1944. Jag framhöll däri, att

en förstärkning av de kvalificerade tekniska arbetskrafterna å arbetarskyddsbyrån

vore erforderlig för att den mera effektiva kontroll rörande tillverk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

ning och försäljning av maskiner m. m., som åsyftades med ändringarna i

arbetarskyddslagen, skulle kunna i praktiken genomföras. I avbidan på närmare

erfarenhet rörande behovet härutinnan syntes emellertid denna förstärkning

kunna tills vidare begränsas till en förste byråingenjör i lönegraden

Eo 24.

I anledning av sistnämnda proposition väcktes inom riksdagen två motioner

(1:290 och 11:466), vari hemställdes, att i stället för den föreslagna förste

byråingenjörsbefattningen i lönegraden Eo 24 måtte å arbetarskyddsbyrån

inrättas en maskininspektörsbefattning i lönegraden A 28 och en byråingenjörsbefattning

i lönegraden A 21.

Allmänna lönenämnden förordade i yttrande över motionerna inrättande

av en befattning såsom byrådirektör i lönegraden Eo 28. Frågan örn tillskapandet

av den i motionerna föreslagna byråingenjörstjänsten i lönegraden

A 21 ansåg lönenämnden böra bli beroende på förslag framdeles från riksförsäkringsanstaltens

sida, sedan närmare erfarenhet örn personalbehovet

vunnits.

Riksdagen anförde i skrivelse nr 342/1944, att den nya ledande befattningen

på arbetarskyddsbyrån med hänsyn till de betydelsefulla arbetsuppgifter,

som komme att åvila innehavaren av densamma, på sätt allmänna

lönenämnden förordat, syntes böra inrättas såsom en byrådirektörstjänst i

lönegraden Eo 28. Frågan om inrättande av ytterligare en tjänst å nämnda

byrå syntes tills vidare böra anstå i avvaktan på närmare erfarenheter.

I sin skrivelse den 29 augusti 1944 har riksförsäkringsanstalten nu anfört,

att det vore ett oavvisligt behov för anstalten att från och med nästa budgetår

erhålla förenämnda byråingenjörsbefattning. Anstalten yttrar härom bland

annat följande:

Det har redan visat sig, att arbetsbördan för den nye byrådirektören är

så stor, att det blir oundgängligt, att han till sitt biträde får en ingenjör med

god teknisk utbildning och flerårig erfarenhet från yrkesinspektionens verksamhet.

Efter det författningen örn den nya lydelsen av 6a g arbetarskyddslagen

och därmed i samband stående ändringar i lagen utkommit från trycket

i mars 1944 har antalet ärenden på byrån av detta slag undergått en högst

betydande ökning. För tiden april—juni 1944 har sålunda antalet nya ärenden

enligt nämnda lagrum ökat med ej mindre än 80 procent jämfört med motsvarande

tid 1943. Det är med säkerhet att förutse, att ökningen kommer att

fortgå ytterligare avsevärd tid framåt. Vidare måste framhållas, att byrådirektören

för fullgörandet av sina arbetsuppgifter måste tillbringa en

mycket stor del av sin tid på tjänsteresor samt att han härunder och i övrigt

i stor utsträckning kommer att bli upptagen av konferenser med maskintillverkare,

yrkesinspektörer m. fl. Antalet tjänsteresor i ärenden enligt 6 a §

arbetarskyddslagen har redan under den gångna delen av år 1944 visat en

högst avsevärd stegring. Med hänsyn till nu anförda omständigheter kan

byrådirektören icke i större utsträckning taga befattning med ärendenas

förberedande behandling å byrån utan måste härför finnas tillgång till en

kunnig och med arbetet väl förtrogen ingenjör, som under byrådirektörens

ledning kan självständigt utreda och i övrigt förbereda ärenden. Att härför

anlita någon av den nuvarande tekniska personalen på byrån låter sig

icke göra med hänsyn till den på senare år högst avsevärt ökade allmänna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 9

arbetsbelastningen å byrån, vilken i en nära framtid torde påkalla ytterligare

förstärkning av byråns arbetskrafter.

Som tillräckligt kvalificerad innehavare till den nu begärda befattningen

torde man icke kunna räkna med annan person än en ordinarie distriktsingenjör

vid yrkesinspektionen. Med hänsyn härtill vore det önskvärt, att

tjänsten redan från början uppfördes såsom ordinarie i 21 lönegraden. Då

den för ifrågavarande ärenden inrättade byrådirektörsbefattningen tills

vidare endast uppförts å extra ordinarie stat, vill anstalten emellertid nu

endast föreslå, att byråingenjörsbefattningen tills vidare upptages i lönegraden

Eo 21. På grund av angelägenheten att för uppgiften kunna anlita

en ordinarie distriktsingenjör vid yrkesinspektionen får anstalten hemställa,

att en liknande anordning vidtages som föreslagits ifråga örn byrådirektörsbefattningen,

det vill säga att genom särskilt beslut av Kungl. Majit tillses,

att dylik befattningshavare, örn sådan förordnas bestrida nu ifrågavarande

göromål, icke lider minskning i de honom såsom ordinarie tjänsteman

tillkommande avlöningsförmånerna.

Härefter föreslår riksförsäkringsanstalten inrättande av en förste

byråsekreterarbefattning i lönegraden Eo24 å administrativa

byrån.

Nämnda byrå har att handlägga, förutom ärenden av rättslig natur, bland

annat ärenden rörande riksförsäkringsanstaltens och yrkesinspektionens

personal (omkring 700 personer) och organisation, att uppgöra förslag till

utlåtanden till Kungl. Majit och andra myndigheter samt att handha förvaltningen

av anstaltens och yrkesinspektionens anslagsmedel ävensom anstaltens

fonder. Byråns verksamhet är i huvudsak fördelad å två avdelningar,

en för administrativa ärenden och en för rättsärenden. Den förra står

under byråchefens omedelbara ledning, medan den sistnämnda avdelningen

förestås av riksförsäkringsanstaltens ombudsman (förste byråsekreterare i

lönegraden A 26). Den högre personalen å den administrativa avdelningen

utgöres av en kamrerare i lönegraden A 22 samt en byråsekreterare i lönegraden

Eo 20. Å rättsavdelningen tjänstgöra jämte ombudsmannen en byråsekreterare

i lönegraden Eo 20 samt en amanuens.

I skrivelse den 31 augusti 1936 hemställde riksförsäkringsanstalten örn

inrättande av bland annat en sekreterarbefattning i lönegraden B 24 å byråns

administrativa avdelning. Anstalten anförde därvid bland annat följande:

Oaktat arbetsbördans ökning har antalet högre befattningar (B 21 och

däröver) å administrativa byrån icke ökats sedan 1918 utan tvärtom minskats

med en notarie. Arbetsförhållandena ha också för dessa högre befattningshavare

under de senaste åren blivit mer och mer olidliga, beroende bland

annat på ökningen i antalet rättsärenden, vilket antal sedan år 1928 flerdubblats.

Handläggningen av rättsärendena har därjämte blivit alltmera arbetskrävande.

Under det att ombudsmannen tidigare kunde medhinna att biträda

byråchefen med löpande göromål och utredningar, har utvecklingen numera

gått därhän, att han måste ägna nästan all sin tid åt rättsärendena. Samtidigt

har ombudsmannen erhållit en alltmera självständig ställning gentemot byråchefen,

i det att han på riksförsäkringsanstaltens vägnar beslutar i alla rättsärenden

utom i vissa frågor, som skola föredragas för generaldirektören i

byråchefens närvaro.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Då byråchefen nödgats avstå från erforderligt sekreterarbiträde, har därav

blivit en följd, att hans arbetsbörda blivit oproportionerligt stor. Han nödgas

själv handlägga de flesta ärenden, som sammanhänga med anstaltens vidlyftiga

förvaltning. Till hans göromål höra bland annat: ärendena rörande

den vissa tider av året till mer än 400 befattningshavare uppgående personalen

och dess avlöningar, ärenden angående de omkring 940 ortsombuden,

fondärendena, det dagliga utanordnandet av ersättningar från åtta olika fonder

med ett sammanlagt belopp av omkring 16 miljoner kronor örn året förutom

utbetalning av förvaltningsmedel med närmare 2 miljoner kronor (10

postgirokonton, 15 olika bankräkningar) samt åtgärder för insättande å bankkonton

av de oftast i smärre poster inflytande direkta inbetalningarna, uppgående

till omkring 3,7 miljoner kronor örn året, upphandlingsärenden och

övriga mångskiftande ärenden, som röra den inre organisationen, lokalerna

m. m., mottagande av talrika besök av allmänheten och tjänstemännen å andra

byråer, verkställande av ofta mycket vidlyftiga och tidsödande utredningar

i anledning av remisser samt uppsättning av skrivelser i viktigare ärenden.

Han kan numera icke utan ett högst betydande övertidsarbete medhinna

göromålen. Därtill kommer att byråchefen ej kan ägna så mycket tid åt kontroll

av räkenskaper och dylikt samt åt ombudsorganisationen, som önskligt

vore.

I sin förenämnda skrivelse den 29 augusti 1944 har riksförsäkringsanstalten

nu beträffande behovet av sekreterarbiträde åt byråchefen å administrativa

byrån anfört ytterligare följande:

Yad anstalten anfört i sin skrivelse den 31 augusti 1936 äger alltjämt

ehuru i än högre grad sin giltighet. Sedan 1936 har riksförsäkringsanstaltens

verksamhet ytterligare starkt ökats. Denna utvidgning av verksamheten har

medfört, att en utökning av anstaltens personal från omkring 400 till omkring

600 personer måst företagas. Att den administrativa byråchefens arbetsbörda

under dylika förhållanden kommit att undergå en högst betydande ytterligare

stegring torde utan vidare vara uppenbart. Till denna stegring har jämväl

bidragit den år 1938 verkställda överflyttningen från socialstyrelsen av

arbetarskyddsbyrån samt i anslutning härtill yrkesinspektionens inplacering

under anstalten såsom chefsmyndighet.

På grund av den nu anförda starka arbetsökningen har det icke varit

möjligt för chefen för administrativa byrån att medhinna alla de med byråchefsbefattningen

förenade göromålen. Det har därför visat sig nödvändigt

att i avsaknad av en sekreterarbefattning å den administrativa avdelningen

vidtaga en provisorisk anordning för att bereda honom någon lindring i

arbetsbördan. För detta ändamål har han alltsedan den 1 maj 1939 erhållit

biträde av en extra ordinarie befattningshavare i 20 lönegraden vid verkställande

av utredningar i personal- och anslagsfrågor, uppgörande av förslag

till utlåtanden, handläggning av ombudsärenden m. m. Emellertid har på

detta sätt någon effektiv avlastning för byråchefens vidkommande givetvis

icke kunnat åvägabringas.

Riksförsäkringsanstalten framhåller vidare, att redan med hänsyn till vad

sålunda anförts anstalten funne det påkallat, att byråchefen såsom närmaste

biträde för de administrativa göromålen erhölle en förste byråsekreterare.

Riksförsäkringsanstalten har emellertid i detta sammanhang även upptagit

till behandling ett av besparingsberedningen framlagt förslag örn inrättande

av en kontorschefsbefattning hos anstalten. I anledning härav får

jag erinra örn följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 237.

11

I mars 1941 inleddes under samverkan mellan besparingsberedningen och

riksförsäkringsanstalten en undersökning rörande anstaltens kontorsorganisation.

För detta ändamål inrättades inom anstalten en temporär s. k. organisationsavdelning

bestående av dels vissa representanter för besparingsberedningens

delegation för kontorsunderökningar, dels vissa befattningshavare

hos anstalten.

I en den 23 maj 1942 dagtecknad rapport föreslog riksförsäkringsanstaltens

organisationsavdelning bland annat inrättande av en kontorschefsbefattning

hos anstalten. Till stöd för detta förslag anförde organisationsavdelningen

följande:

Genom den snabba utveckling kontorstekniken uppvisat under de senaste

årtiondena har ämnet kontorsorganisation blivit synnerligen omfattande.

Därest de stora möjligheter den moderna kontorstekniken erbjuder skola

kunna effektivt utnyttjas inom ett större kontor, torde det som regel få anses

nödvändigt, att den eller de personer, vilkas uppgift det är att handlägga

kontorsorganisatoriska frågor, dels besitta särskilda insikter i ämnet, dels

ock hava tillfälle att ägna ingående uppmärksamhet åt uppkommande organisatoriska

problem inom kontoret ävensom att fortlöpande följa utvecklingen

inom det kontorstekniska området.

Enligt den fastställda arbetsordningen för riksförsäkringsanstaltens

tjänstemän åligger det chefen för administrativa byrån att handlägga ärenden

rörande bland annat anstaltens organisation och personal. Organisatoriska

åtgärder, som i huvudsak äro att betrakta som en inre angelägenhet

å viss byrå, ha dock som regel ansetts böra ankomma på vederbörande byråchef

eller byrådirektör att vidtaga.

Då chefen för administrativa byrån förutom ovannämnda ärenden har en

mångfald andra maktpåliggande arbetsuppgifter, vilka i hög grad taga hans

tid i anspråk, synes det vara lämpligt, att han såsom biträde erhåller en i

organisatoriska frågor speciellt utbildad tjänsteman. Det skulle härigenom

bii möjligt att för framtiden i avsevärd omfattning centralisera handläggningen

även av sådana organisatoriska frågor, som för närvarande betraktas

såsom byråangelägenheter, varvid större uppmärksamhet skulle kunna ägnas

dessa frågor samt en mera enhetlig handläggning ernås. Lösandet av uppkommande

kontorstekniska problem skulle självfallet ske i samråd med

chefen för den byrå, som beröres.

Kontorschefens huvudsakliga arbetsuppgifter synas således böra bli

att såsom biträde till administrativa byråns chef

1) biträda vid planerandet och genomförandet av de organisatoriska förändringar

inom riksförsäkringsanstalten, som beslutas;

2) noggrant följa arbetsmängdens förändringar samt avgiva förslag örn

lämpligaste fördelning av personalen byråerna emellan;

3) verka för goda arbetsförhållanden i syfte att vidmakthålla arbetsglädjen

samt att öka arbetseffektiviteten;

4) ur kontorsteknisk synpunkt biträda vid inköp av kontorstekniska hjälpmedel,

såsom möbler, kontorsmaskiner, blanketter o. s. v.;

5) tillse att de kontorstekniska hjälpmedlens kapacitet utnyttjas i största

möjliga utsträckning;

6) i övrigt verka för att principerna för modern kontorsorganisation vinna

tillämpning inom anstalten; samt

7) ständigt följa den kontorstekniska utvecklingen genom besök å utställningar,

bevistandet av föredrag och diskussioner i ämnet, studiebesök hos

olika företag samt genom studium av facklitteratur.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

Organisationsavdelningens förslag överlämnades av besparingsberedningens

delegation för organisationsundersökningar till besparingsberedningen

med skrivelse den 9 december 1942, vari delegationen beträffande den

föreslagna konstorschefsbefattningen yttrade följande:

Delegationen vill kraftigt understryka behovet av en kontorschef. Riksförsäkringsanstalten

är av den storleksordning, att en tjänsteman helt bör avdelas

härför. För att åsyftat resultat skall ernås, måste även särskilda krav

ställas på den tjänsteman, som utses därtill. Delegationen är emellertid av

den uppfattningen att kontorschefen i ett verk av anstaltens storlek ej bör

såsom tjänsteman tillhöra viss byrå utan i stället direkt bör underställas

generaldirektören och chefen för verket. Härigenom anses bättre möjligheter

uppkomma för kontorschefen att på ett mera friktionsfritt sätt utföra många

av de honom åliggande uppgifterna, särskilt omfördelningen av personalen

på de olika byråerna vid tillfälligt uppkommande större arbetsbelastningar.

Organisationsavdelningen har icke angivit örn inrättandet av denna kontorschefsbefattning

kan ske utan personalökning för anstalten. Delegationen

vill därför föreslå, att närmare undersökes, huruvida ej genom överföring

av de olika byråernas organisationsuppgifter till en tjänsteman och fördelning

av dennes tidigare uppgifter på andra tjänstemän, kontorschef sbefattningen

kan tillskapas utan personalökning för anstalten i dess helhet.

Besparingsberedningen anslöt sig i skrivelse den 19 december 1942 till

vad dess delegation för organisationsundersökningar anfört.

I anledning av besparingsberedningens förslag avgåvos yttranden av

statskontoret och riksförsäkringsanstalten.

Statskontoret erinrade, att ämbetsverket i sitt utlåtande över besparingsberedningens

slututlåtande (jfr bilaga till proposition 305:1943), avgivit ett

principyttrande i kontorschefsfrågan. Statskontoret hade däri anfört, att det

syntes välbetänkt att icke överskatta de rationaliseringsmöjligheter, som

kunde förefinnas. Statskontoret kunde därför knappast finna det motiverat

att i de större verken inrätta särskilda kontorschefsbefattningar för ombesörjande

av löpande kontorsorganisationsfrågor. Frånsett kostnaderna för

avlönande av ett antal permanenta rationaliseringsexperter syntes arbetsuppgifterna,

sedan den grundläggande organisationsundersökningen val

blivit slutförd, knappast bliva mera betungande än att de kunde uppdragas

åt en befattningshavare inom verket, som eljest omhänderhade ärenden

rörande verkets personal och ekonomi. Statskontoret tilläde, att vad riksförsäkringsanstalten

beträffade därstädes funnes en särskild administrativ

byrå, som bland annat hade att handlägga ärenden angående anstaltens organisation

och personal. Under sådana förhållanden syntes behov av en särskild

kontorschef icke påkallat.

Biksför säkringsans tälten förklarade sig vilja upptaga förslaget örn inrättande

av en kontorschefsbefattning hos anstalten till närmare behandling i sin

framställning örn avlöningsanslag till anstalten för budgetåret 1945/46. Gentemot

vad statskontoret anfört ville anstalten dock redan då framhålla, att byråchefen

å administrativa byrån på grund av den stora arbetsbörda, som åvilade

honom, saknade möjlighet att, såsom högeligen önskvärt vore, ägna organisatoriska

och liknande frågor någon mera ingående uppmärksamhet. Han kunde

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

sorn regel icke keller erhålla biträde av sekreterare vid handläggning av dylika

frågor liksom ej heller vid handläggningen av anslagsfrågor och personalfrågor,

enär byråns ende sekreterare, som tillika vore anstaltens ombudsman,

vore helt upptagen med handläggning av rättsärenden. Att, såsom statskontoret

syntes ha tänkt sig, förstnämnda frågor skulle kunna ägnas tillbörlig

uppmärksamhet utan att byrån erhölle förstärkning av den högre personalen,

vore uteslutet.

I sin skrivelse den 29 augusti 1944 har riksförsäkringsanstalten nu rörande

förevarande fråga anfört följande:

I likhet med organisationsavdelningen inom riksförsäkringsanstalten anser

anstalten det vara av stor betydelse, att de organisatoriska spörsmålen inom

anstalten ägnas större uppmärksamhet. Det synes även i hög grad önskvärt

att för ändamålet finnes att tillgå en i organisatoriska frågor speciellt kunnig

tjänsteman. Anstalten, som är klart medveten örn de organisatoriska frågornas

stora vikt och tillika måste konstatera, att dylika frågor ständigt i större eller

mindre omfattning föreligga inom ämbetsverket, anser sig emellertid för närvarande

icke böra föreslå inrättandet av en särskild befattning för handläggningen

av dessa. Anstalten utgår från att desamma skola kunna beredas tillräckligt

utrymme samt erhålla tillfredsställande behandling, örn de förenas

med den av anstalten föreslagna förste byråsekreterarbefattningen, förutsatt

att till innehavare av denna utses en person, som jämväl besitter erforderliga

insikter i dylika frågor.

Med åberopande av vad sålunda anförts har riksförsäkringsanstalten hemställt

örn inrättande å anstaltens administrativa byrå av en befattning som

förste byråsekreterare. Anstalten framhåller, att ehuru starka skäl kunde anses

tala för en högre placering samt för befattningens omedelbara uppförande

på ordinarie stat, man tills vidare syntes kunna nöja sig med att den inrättades

som extra ordinarie befattning i 24 lönegraden. Med hänsyn till byråns

stora arbetsbelastning och då förste byråsekreteraren i mycket stor utsträckning

komme att tagas i anspråk för organisatoriska och dylika uppgifter,

varåt byrån tidigare ej kunnat ägna någon mera ingående uppmärksamhet,

borde enligt anstaltens mening den nuvarande byråsekreterartjänsten på

byråns administrativa avdelning alltjämt bibehållas.

Riksförsäkringsanstalten föreslår härefter inrättande å andra skaderegleringsbyrån

av en förste byråsekreterarbefattning i lönegraden

Eo24 och en byråsekreterarbefattning i lönegraden

Eo21. Till stöd härför har anstalten anfört i huvudsak följande:

Andra skaderegleringsbyrån är organiserad å två avdelningar. Å den ena

av dessa (livränteavdelningen) handläggas ärenden rörande livränta enligt

1916 års olycksfallsförsäkringslag utom vid olycksfall, som drabbat statens

arbetare, frågor örn ersättning jämlikt 1901 års olycksfallsersättningslag samt

ärenden rörande utlåtande till domstol eller annan myndighet angående invaliditet

och dylikt. Den andra avdelningen (avdelningen för statens arbetare)

omhänderhar skaderegleringen för statens arbetare samt skadeärenden rörande

fångar, alkoholister m. fl. A förstnämnda avdelning tjänstgöra bland annat

tvenne förste byråsekreterare i lönegraderna A 24 och Eo 24 jämte en byrå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Marits proposition nr 237.

sekreterare i lönegraden Eo 20 samt å den sistnämnda avdelningen två byråsekreterare

i lönegraden Å21.

Arbetsbördan å avdelningen för statens arbetare har sedan länge undergått

en mycket stark ökning. Enbart under de senaste fem åren har densamma fördubblats.

En bidragande orsak härtill har varit statsmakternas beslut örn

övertagande för statlig drift av vissa enskilda järnvägar. Från och med den

1 januari 1944 har arbetsbördan även ökats på grund av vägväsendets förstatligande.

Därest den s. k. beredskapsstaten tages i anspråk och örn planerat

förstatligande av ytterligare ett antal enskilda järnvägar och av polisväsendet

kommer till stånd, kommer ytterligare ökning att inträda. Ökade göromål ha

jämväl blivit följden av vissa av försäkringsrådet den 16 maj 1944 meddelade

direktiv beträffande handläggningen av ärenden rörande livräntor till skadade,

vilkas arbetsgivare (staten inberäknad) stå självrisk. Med avseende på

arbetet å denna avdelning må ytterligare framhållas, att detsamma innefattar

fullständig skadereglering. Här möta alltså alla problem, som sammanhänga

med prövning av frågor om olycksfall i arbete, olycksfallsskada m. m. Expeditionen

avser, förutom läkarvård, såväl sjukpenning som livränta. Yid skaderegleringsarbetet

å avdelningen för statens arbetare måste vidare hänsyn tagas

till den mångfald av lönebestämmelser, som innefattas i för statsanställda

gällande avlöningsreglementen och kollektivavtal, varigenom skadeärendenas

behandling i många fall i olika avseenden blir särskilt omständlig och invecklad.

Med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som sålunda

numera åvila avdelningen för statens arbetare, är det av behovet synnerligen

påkallat, att densamma erhåller en förste byråsekreterare. Denne

skulle, förutom utövandet av arbetsledning å avdelningen, åvila sådana göromål,

som i allmänhet tillkomma förste byråsekreterare å anstaltens skaderegleringsbyråer,

d. v. s. bland annat att handlägga tveksamma skadeersättningsfall.

Befattningen torde till en början kunna inrättas såsom extra ordinarie i

24:e lönegraden. Anstalten vill nämna, att anstalten sett sig nödsakad att

redan nu genom en provisorisk anordning tillgodose behovet av en dylik befattningshavare

å avdelningen för statens arbetare. Anstalten har sålunda

tilis vidare till nämnda avdelning överflyttat den ene av de båda förste byråsekreterarna

å livränteavdelningen, medan anstalten med stöd av 21 § 2 mom.

civila avlöningsreglementet meddelat förordnande för en tjänsteman att med

placering å sistnämnda avdelning bestrida göromål, som eljest ankomma å

förste byråsekreterare.

Avdelningen för statens arbetare, vars ökade arbetsbörda nödvändiggjort

en omorganisation av densamma, är numera sedan någon tid uppdelad i tre

skaderegleringsgrupper. En av grupperna har att handlägga skaderegleringsärenden"

beträffande arbetsgivare, som angivas i 2 § kungörelsen den 30 juni

1942 (nr 678), d. v. s. ärenden rörande olycksfall, som träffat arbetare vid

försvarets fabriksverk, postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk m. fl. myndigheter. En annan grupp handhar ärenden rörande

övriga arbetare, som användas till arbete för statens räkning, exempelvis vid

tullverket, lotsverket, det statliga vägväsendet m. m. Å den återstående gruppen

slutligen handläggas ärenden rörande tillämpningen av 11 § olycksfallsförsäkringslagen,

remissärenden samt ärenden rörande fångar, alkoholister

m. fl. Särskilt frågorna örn tillämpningen av 11 § olycksfallsförsäkringslagen

ha, icke minst på grund av försäkringsrådets i det föregående omnämnda

direktiv, efter hand blivit alltmera svårbehandlade och arbetskrävande, varför

det ansetts lämpligt, att samtliga dessa frågor för vinnande av enhetlighet

vid handläggningen handhas av en och samma skaderegleringsgrupp.

Såsom chefer för de två förstnämnda skaderegleringsgrupperna tjänstgöra

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

för närvarande två byråsekreterare med placering i 21 :a lönegraden. Chef för

den tredje gruppen är en förste amanuens i lönegraden Eo 18. Med hänsyn

till omfattningen och vikten av de ärenden, som ansetts böra hänföras till

denna skaderegleringsgrupp, samt dessa ärendens svårighetsgrad bör även

denna grupp, i likhet med avdelningens övriga grupper, såsom chef erhålla en

byråsekreterare, vilken tills vidare torde kunna placeras i lönegraden Eo 21.

Vidare föreslår riksförsäkringsanstalten uppflytt ning av två aktuarieb

©fattningar i lönegraden A21 å f örsäkringsbyrån till

förste aktuariebefattningar i lönegraden A 24. Anstaltens förslag

avser de befattningar, vilkas innehavare tjänstgöra den ene såsom chef för

debiteringssektionen inom byråns försäkringsavdelning och den andre såsom

chef för registreringssektionen inom byråns registeravdelning. Ifrågavarande

båda befattningar föreslogos till uppflyttning redan i anstaltens framställning

om avlöningsanslag för budgetåret 1937/38. Till närmare belysande av

befattningarnas natur och för desamma erforderliga kvalifikationer anför anstalten

nu i huvudsak följande:

Till f örsäkring savdelningens debiteringssektion höra för närvarande, förutom

sektionschefen, 2 aktuarier i 21 :a (alltså samma lönegrad som den, i

vilken sektionschefen är placerad), 2 amanuenser i 16:e, 4 kontorsskrivare i

15:e samt 2 kansliskrivare i Ilie lönegraden. Därjämte finnas 32 kvinnliga

biträden i lägre lönegrader.

Debiteringssektionen har till uppgift bland annat att granska dagsverksoch

löneuppgifter med avseende på dagsverken och avlöningar (omkring

46 000 år 1935 och omkring 51 000 år 1943), fastställa lönesumma, efter vilken

försäkringsavgift skall utgå, uträkna försäkringsavgift — dels provisoriskt,

dels ock därjämte definitivt — med ledning av lönesumman och förut bestämd

premiesats samt med beaktande av i varje särskilt fall gällande försäkringsformer

ävensom bestämma förvaltningsbidrag (antalet debiteringsärenden

utgjorde cirka 50 000 år 1935, cirka 60 600 år 1943; det influtna avgiftsbeloppet

uppgick till omkring 10,5 miljoner år 1935 och till cirka 22,6 miljoner

kronor år 1943); att övervaka, att föreskrivna avgiftsinbetalningar verkställas

samt emottaga och i övrigt kontrollera dem; att upprätta förteckningar

över ej erlanda försäkringsavgifter samt översända dem till länsstyrelserna;

att verkställa återbetalning av för mycket påförda försäkringsavgifter,

att kontrollera, att samtliga som större registrerade arbetsgivare påföras

försäkringsavgift; att handha ärenden avseende klagomål över påförda

försäkringsavgifter samt i övrigt ombesörja all till debiteringsarbetet hörande

skriftväxling.

Det åligger chefen för denna stora sektion med 43 befattningshavare att

leda, övervaka och ansvara för arbetet å sektionen samt att i samband därmed

utarbeta förslag till erforderliga skriftliga instruktioner, promemorior

och formulär. Därjämte har han att svara för handläggningen av klagomål

över påförda försäkringsavgifter och för övrig till debiteringsarbetet hörande

skriftväxling samt att berecia sektionens remisser från försäkringsrådet. Han

beslutar i ett stort antal ärenden, som tjänstemännen å sektionen dagligen

föredraga för honom, och har att för avdelningschefen respektive byråchefen

föredraga ärenden, som enligt gällande instruktion eller praxis skola företes

dem. Av anstaltens beslut och försäkringsrådets utslag samt av rådets direktiv

i övrigt föranledda ändringar av praxis med flera faktorer ha medfört, att

ärendena inom sektionen liksom inom andra delar av försäkringsbyrån under

senare år blivit alltmera svårbehandlade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Registeravdelningens registreringssektion Ilar till uppgift bland annat att

föra och handha riksförsäkringsanstaltens stora register över landets samtliga

arbetsgivare (representerade av 1 100 000 registerkort) och lämna ämbetsverkets

olika avdelningar för premiedebitering och skadereglering m. m. erforderliga

uppgifter. Av sektionen behandlas numera per år cirka 52 000 (år

1935 35^000—40 000) skadeanmälningar och omkring 62 000 (år 1935 35 000

-—40 000) läkarintyg och räkningar m. m., omkring 30 000 (år 1935 25 000)

skrivelser och dylikt samt omkring 25 000 (år 1935 20 000) dagsverks- och

löneuppgifter, anmälningar örn arbetsföretag och dylikt. Dessutom lämnas

ständigt upplysningar vid besök, per telefon och skriftligen. Sektionen handhar

vidare frågor om mindre arbetsgivares försäkringsvillkor (frivillig försäkring

och dylikt). Vid fullgörandet av dessa uppgifter har sektionen att i

många fall bedöma, huruvida försäkringsplikt föreligger, eller, där så erfordras,

hänskjuta frågor härom till försäkringspliktsbyrån för avgörande.

Sektionens personal utgöres av, förutom chefen, en aktuarie i 21 :a lönegraden

(alltså samma lönegrad som den i vilken sektionschefen är placerad),

en amanuens i 18:e lönegraden, tre kontorsskrivare i 15:e lönegraden samt 27

kvinnliga biträden i olika lönegrader.

Sektionschefen har i främsta rummet att sammanhålla och förestå det

mångskiftande arbetet å sektionen och de fyra underavdelningar, varå sektionen

arbetar. Skulle något brista härvidlag eller i fråga örn arbetsgivarregistrets

tillförlitlighet eller beträffande befattningshavarnas uppmärksamhet

och omsorg måste detta på grund av registrets centrala ställning inom riksförsäkringsanstalten

— förr eller senare — leda till förvecklingar inom andra

delar av ämbetsverkets verksamhet. Det torde därför utan vidare, i betraktande

av arbetsgivarregistrets ändamål och komplicerade beskaffenhet, vara

klart, att stora anspråk måste ställas på sektionschefens kunnighet såväl beträffande

olycksfallsförsäkringslagen som i fråga örn näringslivets och samhällets

olika förhållanden och organisation. Han måste därjämte vara en god

arbetsledare.

Det ankommer vidare på honom att själv handlägga sådana ärenden, som

äro av mera krävande natur, liksom att efter föredragning av sektionens

tjänstemän avgöra ärenden, vilka icke självständigt slutbehandlas av dem.

Det rör sig här, såsom ovan antytts, bland annat örn frågor huruvida i enskilda

fall försäkringsplikt föreligger i enlighet med gällande principer eller

örn frågan härom skall hänskjutas till försäkringspliktsbyrån för utredning

och avgörande.

Ansvaret för sektionens omfattande korrespondens åvilar vidare denne

tjänsteman.

Sektionschefen har slutligen att i förekommande fall enligt gällande instruktion

eller praxis föredraga ärenden för avdelningschefen respektive byråchefen.

Härefter framlägger riksförsäkringsanstalten förslag om upp flyttning

av två byråingen jörsbefattningar i lönegraderna A 21 respektive

Eo21 å försäkringsbyrån till förste byråingen jörsbefattningar

i lönegraderna A24 respektive Eo24.

Anstalten erinrar inledningsvis, att å nämnda byrås tekniska avdelning

funnes inrättade sex ingenjörsbefattningar, nämligen en förste byråingenjör

i lönegraden A 26 samt fem byråingenjörer, av vilka sistnämnda en vore placerad

i lönegraden A 21, en i lönegraden Eo 21 samt tre i lönegraden Eo 20.

Anstalten framhåller vidare, bland annat, att den konkurrens örn den ingen
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

jörsutbildade personalen, som förekomme från andra statliga institutioners

och från industriens sida, visat sig medföra stora svårigheter för anstalten

att med de lönegradsplaceringar och de befordringsutsikter, som vore för handen

för ingenjörerna på försäkringsbyrån, kunna förvärva och behålla skickliga

och för de speciella arbetsuppgifter, varom här vore fråga, lämpliga högskoleingenjörer.

En framträdande brist i berörda hänseende utgjorde särskilt det förhållandet,

att bland de å byrån befintliga ingenjörstjänsterna ej funnes någon

befattning mellan 21 :a och 26:e lönegraderna. I detta sammanhang omnämner

anstalten, att sedan år 1939 icke mindre än sex högskoleingenjörer, som

varit placerade å försäkringsbyrån i lönegraderna Eo 18 och Eo 20, övergått

till annan verksamhet, därav flertalet till annan statstjänst med förmånligare

villkor.

På grund härav och med hänsyn till de betydande fordringar, som måste

ställas på försäkringsbyråns ingenjörer i fråga örn tekniska kunskaper och

praktisk utbildning samt kännedom örn arbetsförhållandena inom olika industrigrenar

ävensom i fråga om omdöme och självständighet, anser anstalten

en mera allmän uppflyttning i lönegradshänseende av ingenjörstjänsterna vara

motiverad. Anstalten anser sig emellertid för närvarande endast böra hemställa

örn uppflyttning av de två byråingenjörerna i 21 :a lönegraden till förste

byråingenjörer i 24:e lönegraden.

Rörande de arbetsuppgifter, som åvila de till uppflyttning föreslagna ingenjörerna,

anför anstalten följande:

Byråingenjören i lönegraden A 21 har att leda det löpande arbetet på avdelningen,

att handha personalärenden och att biträda chefen på avdelningen

i dennes åligganden att med stöd av inkommande anmälningar örn olycksfall

och yrkessjukdomar företaga mera ingående skyddstekniska utredningar samt

lämna råd och anvisningar till arbetsgivarna i syfte att nedbringa olycksfallsoch

yrkessjukdomsrisken ävensom att företaga utredningar med hänsyn till

olycksfallsförsäkringslagens 25 §.

För de skyddstekniska utredningar, som utföras av denne byråingenjör,

fordras god kännedom örn olika tekniska och industriella förhållanden och

om hithörande lagar och förordningar samt ett gott omdöme. Efter slutförd

utredning avseende olycksfallsförsäkringslagens 25 § avgives utlåtande och

förslag i nedsättningsfrågan och därmed sammanhängande spörsmål till första

skadebyrån. Särskilt krävande är i regel handläggningen av hithörande remissärenden

från försäkringsrådet.

Byråingenjör en i lönegraden Eo 21 har att deltaga i det skyddstekniska

arbetet och behandlingen av ärenden med hänsyn till 25 § olycksfallsförsäkringslagen

samt att handlägga yrkessjukdoms- och olycksfallsärenden av kemisk-teknisk

och närbesläktad natur.

Detta sistnämnda arbete omfattar ej blott verkställandet eller dirigerandet

av de erforderliga tekniska utredningarna och, då så erfordras, förhandlingar

med specialister på kemisk-tekniska och medicinska områden utan

även avgivande av utlåtanden och förslag i ersättningsfrågan och därmed

sammanhängande spörsmål till första skadebyrån. Härför erfordras omfattande

kunskaper i kemi jämte ingående kännedom om kemisk-tekniska arbetsprocesser

och förfaranden och om sjukdomsformerna samt deras samband

med de skadliga faktorerna. Förutom förmåga att kunna orientera sig jämväl

i den utländska facklitteraturen i ämnet erfordras även vissa insikter i

Bihang till riksdagens protokoll IDIA. 1 sami. Nr 237.

361 .15 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

medicinska frågor (rörande differentialdiagnoser m. m.), bland annat emedan

dessa frågor och de medicinska spörsmålen ofta äro intimt förenade. Härtill

kommer att vederbörande tjänsteman måste följa resultaten av den fortgående

vetenskapliga forskningen inom detta område. Yrkessjukdomsärendena

och olycksfall av nu ifrågavarande slag, som förut till stor del handlagts

av sektionschefen (i lönegraden A 26), ha på grund av honom åliggande

andra krävande arbetsuppgifter under de senaste åren huvudsakligen överlåtits

till denne byråingenjör. Dennes tid upptages numera på grund härav

till övervägande delen av handläggning av dessa ärenden.

Vidare föreslår riksförsäkringsanstalten uppflyttning av sju befattningar

i lönegraden Eo20 till lönegraden Eo21.

Anstalten erinrar örn att hos anstalten för närvarande funnes icke mindre

än 16 befattningar i lönegraden Eo 20. Dessa befattningar hade tillkommit

under årens lopp såsom provisoriska anordningar i samband med den ständiga

ökningen av anstaltens arbetsbörda. Anstalten hade därvid räknat med

att desamma inom en icke alltför lång tidrymd skulle kunna uppflyttas till

den lönegrad, vari de rätteligen borde vara placerade, eller den 21 :a. De

arbetsuppgifter, som anförtrotts innehavarna av nämnda befattningar, skilde

sig kvalitativt på intet sätt från dem som åvilade befattninghavare i 21 :a lönegraden

och anstalten hade med hänsyn härtill i merithänseende såsom fullt

likvärdiga ansett förordnanden i dessa båda lönegrader. På grund av omständigheterna

hade ifrågavarande provisorier fått längre varaktighet än som

från början varit avsett. Anstalten ansåge emellertid, att frågan örn deras

avveckling nu borde upptagas. Ehuru starka skäl talade för att samtliga dessa

befattningar på en gång uppflyttades till 21 :a lönegraden, ville anstalten dock

för närvarande begränsa sig till att hemställa örn dylik ändring i lönegradsplaceringen

för följande sju befattningar, vilkas uppflyttning anstalten ansett

i främsta rummet påkallad, nämligen en byråsekreterarbefattning å administrativa

byrån, en aktuariebefattning å försäkringsbyrån, en byråingenjörsbefanning

å försäkringsbyrån, en byråsekreterarbefattning å andra skaderegleringsbyrån,

en byråsekreterarbefattning å tredje skaderegleringsbyrån samt två

byråsekreterarbefattningar å försäkringspliktsbyrån.

Riksförsäkringsanstalten föreslår härefter uppflyttning av tio kontorsskrivarbefattningar

i lönegraden A15 till förste kontorsskrivarbefattningar

i lönegraden Ali. Anstalten anför härom i

huvudsak följande:

I den för riksförsäkringsanstalten fastställda personalförteckningen finnas

upptagna 15 befattningar som kontorsskrivare i lönegraden A 15. Därjämte

finnas 6 extra ordinarie kontorsskrivare i 15:e lönegraden. Av de ordinarie

befattningarna tillkommo 10 år 1935 och 5 år 1937. Anstalten har vid upprepade

tillfällen hemställt om inrättande därjämte av kontorsskrivarbefattningar

i 17:e lönegraden. Senast var en dylik framställning fran anstaltens

sida föremål för uttalanden i anledning av anstaltens skrivelse den 31 augusti

1934 angående avlöningsanslag för budgetåret 1935/36, vari anstalten föreslog

inrättande av ett antal tjänster i dåvarande lönegraderna B 15 och B 17. Yttranden

avgåvos härvid av statskontoret samt allmänna civilförvaltningens

lönenämnd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Statskontoret anförde bland annat, att därest här avsedda befattningar med

hänsyn till de säregna förhållandena inom riksförsäkringsanstalten skulle befinnas

böra inrättas utan avvaktan på en mera allmän prövning av frågan örn

lämpligheten av ordinarie tjänster i dessa mellangrader, statskontoret beträffande

anstaltens förslag i varje fall ville göra den erinringen, att samtliga

föreslagna nya tjänster syntes böra tills vidare — under benämningen kontorsskrivare

— hänföras till lönegraden B 15.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd ansåg sig med hänsyn till vad

anstalten anfört som skäl för sin framställning icke böra göra någon annan

erinran mot anstaltens förslag, än att samtliga befattningar i avvaktan på

någon tids erfarenhet syntes böra uppföras i lönegraden B 15 under benämningen

kontorsskrivare.

Vid behandlingen av riksförsäkringsanstaltens ifrågavarande förslag i 1935

års statsverksproposition anförde departementschefen, vilken föreslog inrättandet

av 10 kontorsskrivarbefattningar hos anstalten, att dessa tjänster med

hänsyn till vad statskontoret och lönenämnden anfört tills vidare borde hänföras

till lönegraden B 15.

Numera vunnen erfarenhet har bestyrkt, att framträdande behov föreligger

av ett antal befattningar i 17:e lönegraden. Det har visat sig, att vissa göromål

av betydligt mer kvalificerad beskaffenhet än som normalt kan anses

förenligt med placering i löre lönegraden med fördel kunna anförtros vissa

av anstaltens kontorsskrivare. Närmast äro dessa göromål jämförbara med

dem som åvila förste amanuens hos anstalten. En uppflyttning av dessa kontorsskrivare

till lönegraden A 17 måste således i betraktande av arbetsuppgifternas

art anses väl motiverad. En dylik lönegradsplacering, vilken skulle

vara ägnad att utgöra en jämförelsevis tillfredsställande slutplacering för

tjänstemän av här ifrågavarande kategori, måste därjämte ur rekryteringssynpunkt

anses synnerligen önskvärd.

I anslutning till vad anstalten sålunda anfört föreslår anstalten nu uppflyttning

av tio av de femton kontorsskrivarna till förste kontorsskrivare i

lönegraden A 17, nämligen två å första skaderegleringsbyrån, en å andra skaderegleringsbyrån,

en å administrativa byrån, en å försäkringsmatematiska och

statistiska byrån samt fem å försäkringsbyrån.

Riksförsäkringsanstalten föreslår vidare överförande till ordinarie

stat av en befattning såsom expeditionsvakt i lönegraden Eo 7.

Anstalten framhåller, att det på grund av den stora omfattningen av anstaltens

korrespondens — under år 1943 icke mindre än 491 539 inkommande

och 593 065 utgående postförsändelser — sedan länge varit erforderligt med

en särskild expedition inom anstalten för öppnande av den inkommande

posten och kuvertering av den avgående. Som föreståndare för denna expedition

fungerade en expeditionsvakt, vilken anstalten med hänsyn till de ansvarsfulla

uppgifter, som åvilade honom, ansett sig böra förordna till befattningshavare

i lönegraden Eo 7. Då emellertid enligt anstaltens mening någon

som helst tvekan icke rådde om att befattningen såsom föreståndare för anstaltens

postexpedition komme att erfordras jämväl för framtiden, hemställde

anstalten, att ifrågavarande extra ordinarie befattning från och med nästa

budgetår måtte utbytas mot en befattning såsom förste expeditionsvakt i lönegraden

A 7.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Riksförsäkringsanstalten föreslår slutligen uppfattning i lönegrad

av ett större antal ordinarie och extra ordinarie biträdesbef attningar

ävensom inrättande av två nya extra ordinarie biträdesbefattningar.

Såsom allmän motivering för de föreslagna åtgärderna anför anstalten, att

det förelåge ett starkt behov av förbättring i fråga örn anstaltens biträdesbefattningar.

Särskilt framträdande vore det sedan gammalt föreliggande behovet

av ytterligare befattningar i 7—11 lönegraderna. Anstalten framhåller,

att hos anstalten för närvarande funnes ett mycket stort antal kvinnliga befattningshavare,

vilkas lönegradsplacering icke motsvarade den kvalificerade

beskaffenheten av de göromål, som blivit dem anförtrodda. Anstalten anser

sig under nuvarande förhållanden dock icke böra ifrågasätta en omreglering

redan nästkommande budgetår av samtliga dessa befattningshavares tjänsteställning

utan begränsar sig till att föreslå ändrad lönegradsplacering för ett

antal ordinarie och extra ordinarie biträdesbefattningar, beträffande vilka anstalten

anser en snar förbättring särskilt påkallad, varjämte anstalten föreslår

inrättande av ett par nya extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar.

Riksförsäkringsanstaltens förslag innebär i fråga örn de ordinarie biträdesbef

attningarna följande:

Första skaderegleringsbyrån: 4 kanslibiträden i lönegraden A 7 uppflyttas

till kontorister i lönegraden A 9.

Försäkringsmatematiska och statistiska byrån: 2 kontorsbiträden i lönegraden

A 4 uppflyttas till kanslibiträden i lönegraden A 7.

Byrån för försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden: 1 kontorsbiträde

i lönegraden A 4 uppflyttas till kontorist i lönegraden A 9.

Försäkringsbyrån: 21 kontorsbiträden i lönegraden A 4 uppflyttas till kansli''

biträden i lönegraden A 7, 3 kanslibiträden i lönegraden A 7 uppflyttas till

kontorister i lönegraden A 9, 1 kanslibiträde i lönegraden A 7 uppflyttas till

kansliskrivare i lönegraden All och 2 kontorister i lönegraden A9 uppflyttas

till kansliskrivare i lönegraden All.

Vid bifall till riksförsäkringsanstaltens förslag skulle antalet ordinarie biträdesbefattningar

bli följande (antalet i gällande personalförteckning upptagna

befattningar angives inom parentes), nämligen 12 (9) kansliskrivare i

lönegraden A 11, 9 (3) kontorister i lönegraden A 9, 53 (38) kanslibiträden i

lönegraden A 7 och 76 (100) kontorsbiträden i lönegraden A 4.

Vad beträffar de extra ordinarie biträdesbefattningarna innebär anstaltens

förslag följande:

Andra skaderegleringsbyrån: 2 kanslibiträdestjänster i lönegraden Eo 7

nyinrättas.

Tredje skaderegleringsbyrån: 1 kanslibiträde i lönegraden Eo 7 uppflyttas

till kontorist i lönegraden Eo 9 och 2 kontorsbiträden i lönegraden Eo 4 uppflyttas

till kanslibiträden i lönegraden Eo 7.

Riksförsäkringsanstalten har härefter övergått till en beräkning av utgifterna

för nästa budgetår under de särskilda i avlöningsstaten förekommande

anslagsposterna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 21

Beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

framlägger anstalten följande beräkningar.

Utgifterna under denna post hade för budgetåret 1943/44 uppgått till 1081236

kronor. Örn hänsyn toges till den kostnadsökning, som kunde beräknas uppkomma

på grund av löneklassuppflyttningar, syntes kostnaden för avlöningar

till nuvarande ordinarie tjänstemän under nästa budgetår med utgångspunkt

från nyss anförda belastningssiffra. kunna beräknas till omkring 1 090 000

kronor. Vid bifall till anstaltens i det föregående framförda förslag örn uppflyttning

i lönegrad av ett antal ordinarie befattningar samt överflyttande till

ordinarie stat av en extra ordinarie befattning som förste expeditionsvakt

skulle härtill komma ett belopp i runt tal av 33 000 kronor.

De sammanlagda avlöningarna till ordinarie tjänstemän skulle sålunda

kunna beräknas till (1 090 000 + 33 000) 1 123 000 kronor.

Vad angår anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, föreslår riksförsäkringsanstalten under hänvisning

till den allmänna löneutvecklingen en höjning till 1 200 kronor av den

under anslagsposten upptagna delposten till ersättning för utförande av portvaktsgöromål

till anstaltens värmeledningsskötare, vilken ersättning sedan

budgetåret 1932/33 utgått med 900 kronor. I övrigt ifrågasätter anstalten

icke någon ändring med avseende å de under ifrågavarande anslagspost upptagna

delposterna. Anstalten har alltså beräknat medelsbehovet under anslagsposten

för nästa budgetår till (37 400 + 300) 37 700 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

ha av anstalten beräknats med utgångspunkt från medelsbehovet för avlöning

av den hithörande personal, som redan funnes anställd hos anstalten vid

tidpunkten för avlåtande av anstaltens här behandlade skrivelse. Börande

detta medelsbehov har anstalten anfört följande:

Avlöningskostnaderna för nuvarande extra ordinarie tjänstemän syntes

kunna beräknas till omkring 1 263 000 kronor.

Utgifterna för avlöningar till extra tjänstemän utgjorde för närvarande i

runt tal 176 500 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts medgivande den 15 juni 1944 hade å tredje

skaderegleringsbyrån tills vidare till och med utgången av innevarande budgetår

inrättats en arvodesbefattning, vars innehavare fullgjorde göromål som

ankomme å förste byråsekreterare. Genom särskilt beslut av Kungl. Majit

den 4 augusti 1944 hade arvodet till den av anstalten förordnade innehavaren

fastställts till 11 832 kronor för år räknat. Ifrågavarande befattning komme

att bli erforderlig även under nästa budgetår. Med hänsyn till att innehavaren

av densamma vore ordinarie byråsekreterare i 21 :a lönegraden samt i

denna egenskap sedan den 1 april 1943 placerad i 24:e löneklassen, ville anstalten

föreslå, att arvodet till denne från och med nästa budgetår bestämdes

till belopp motsvarande den avlöning som skulle utgå till honom vid placering

i 25:e löneklassen eller 12 478 kronor för år räknat ävensom att han finge

åtnjuta semesterförmåner, motsvarande dem som tillkomme befattningshavare

i 24:e lönegraden.

För tillfälliga tjänstemän hade under sistförflutna budgetår i avlöningar

utbetalats 232 170 kronor. Motsvarande kostnader kunde för nästa budgetår

beräknas till i runt tal 235 000 kronor.

Vidare erfordrades till vikariatsersättningar 12 000 kronor och till ackordsoch

övertidsersättningar 21 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

I tjänstledighetsavdrag kunde beräknas avgå 40 000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål ha alltså sammanlagt beräknats

till (1 263 000 + 176 500 + 12 478 + 235 000 + 12 000 + 21 000 — 40 000)

1 679 978 kronor.

Anstalten framhåller vidare, att vid bifall till anstaltens i det föregående

framlagda förslag örn inrättande av vissa extra ordinarie befattningar samt

uppfattning i lönegrad av vissa andra dylika befattningar skulle tillkomma

ytterligare ett belopp av 38 211 kronor.

Härutöver räknar anstalten med att det till följd av arbetsökningen komme

att bli erforderligt att företaga ytterligare någon förstärkning av såväl amanuens-

som biträdespersonalen. Sålunda avsåge anstalten att inom den närmaste

tiden utöka försäkringsbyråns personal med ett par tjänstemän i amanuensgrad

samt 7 å 8 kvinnliga biträden. Det syntes därjämte bliva erforderligt

att bland annat anställa ett par kvalificerade befattningshavare å första

skaderegleringsbyrån. För detta ändamål ävensom för oförutsedda utgifter

syntes utöver ovan upptagna belopp få anslås 75 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

ha i enlighet härmed av anstalten beräknats till (1 679 978 + 38 211 +

75 000) 1 793 189 kronor, vilket belopp avrundats till 1 793 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås av anstalten höjd från 351 600

kronor till 390 000 kronor.

Det totala medelsbehovet under ifrågavarande anslag har riksförsäkringsanstalten

alltså för nästa budgetår beräknat till (1 123 000 + 37 700 + 1 793 000

+ 390 000) 3 343 700 kronor.

I ärendet ha utlåtanden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden.

Statskontoret framhåller, att organisationsundersökningarna inom riksförsäkringsanstalten

ännu icke blivit slutförda. Härtill komme, att socialvårdskommittén

övervägde frågan örn samordnande av den sociala olycksfallsförsäkringen

och sjukförsäkringen. Redan i betraktande härav syntes det statskontoret

mindre lämpligt att skrida till en så omfattande prövning av personalens

löneställning, som anstalten nu föreslagit. Statskontoret ville i detta

sammanhang erinra, att statens organisationsnämnd förordat (se proposition

nr 225/1944 s. 28), att den av besparingsberedningen väckta frågan om inrättande

av en kontorschefsbefattning i verket upptoges till prövning. Åt en

sådan kontorschef borde enligt nämndens mening lämnas i uppdrag att dels

genomföra de av beredningen föreslagna åtgärderna i fråga om det expeditionella

arbetet å första skaderegleringsbyrån och övriga byråer, dels även

fullfölja undersökningarna beträffande det kvalificerade arbetet inom hela

anstalten. Först efter en sådan genomgång kunde personalbehovet bedömas.

Sedan riksförsäkringsanstalten nu upptagit detta spörsmål till närmare övervägande,

ville statskontoret, med hänsyn till vad anstalten anfört beträffande

behovet av en förstärkning av administrativa byråns personal med en i organisatoriska

frågor speciellt utbildad tjänsteman, icke motsätta sig inrättandet

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

för detta ändamål av en befattning som förste byråsekreterare i lönegraden

Eo 24. Vid bifall därtill syntes i övrigt föreslagna ändringar av personalens

löneställning böra, såvitt ej särskilda skäl förelåge, anstå till dess närmare

klarhet vunnits angående anstaltens blivande organisation.

Statskontoret anför vidare, att frågan, i vilken mån förestående reformer

på socialvårdens område komme att påverka byråorganisationen inom riksförsäkringsanstalten

—■ ett spörsmål, som dock undandroge sig statskontorets

bedömande — icke syntes böra lämnas obeaktad, därest frågan örn uppflyttande

av icke mindre än tre byrådirektörer till byråchefs tjänsteställning

bleve föremål för prövning vid 1945 års riksdag.

Förslaget örn uppflyttning av sju befattningar i lönegraden Eo 20 till lönegraden

Eo 21 har statskontoret på av riksförsäkringsanstalten anförda skäl

icke velat motsätta sig.

Däremot har statskontoret avstyrkt den föreslagna uppflyttningen av vissa

kontorsskrivarbefattningar i lönegraden A15 till lönegraden A17. Statskontoret

erinrar, att dessa tjänster enligt beslut vid 1935 års riksdag inrättats

som sluttjänster för här avsedda befattningshavare, vilka närmast motsvarade

kontorsskrivarna vid de affärsdrivande verken. Redan vid inrättandet av

dessa tjänster hade ämbetsverket framhållit, att frågan härom bort upptagas

först i samband med liknande spörsmål för andra verk inom den centrala

statsförvaltningen. I ännu högre grad måste betänkligheter möta mot att

uppflytta vissa av dessa tjänster i 17:e lönegraden med hänsyn till konsekvenserna

inom andra förvaltningsgrenar, icke minst för kommunikationsverkens

vidkommande, där samtliga kontorsskrivare vore placerade i 15:e

lönegraden.

Statskontoret har icke heller ansett sig kunna biträda den av riksförsäkringsanstalten

föreslagna höjningen av ersättningen till anstaltens värmeledningsskötare

för utförande av portvaktsgöromål. Enligt ämbetsverkets mening

borde, därest arvoden av hithörande slag befunnes böra höjas på grund

av den allmänna prisutvecklingen, detta ske efter enhetliga regler för samtliga

dylika arvoden.

Statskontoret har slutligen icke heller ansett sig kunna tillstyrka riksförsäkringsanstaltens

förslag om höjning av arvodet samt utvidgade semesterförmåner

för den arvodesbefattning å tredje skaderegleringsbyrån, vars innehavare

fullgör göromål, som ankomma å förste byråsekreterare.

Allmänna lönenämnden framhåller inledningsvis, att det vid bedömandet

av riksförsäkringsanstaltens framställning borde beaktas, att omfattningen

av anstaltens arbetsbörda stigit betydligt under de senare åren. Ehuru denna

stegring i viss utsträckning torde vara att tillskriva omständigheter av mera

krisbetonad karaktär, syntes den dock i väsentlig mån vara av bestående

natur, exempelvis i de delar den vore föranledd av att anstalten erhållit nya,

av krisförhållandena icke betingade arbetsuppgifter oller av att redan förefintliga

arbetsuppgifter genom vissa författningsändringar blivit mera betungande

ur förvaltningsmässig synpunkt. Med hänsyn därtill funne lönenämnden

för sin del starka skäl tala för att prövningen av de av riksförsäkrings
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

anstalten nu framlagda förslagen icke undanskötes i avvaktan på resultatet

av en kommande utredning. Betänkligheter däremot syntes så mycket mindre

behöva möta, som anstaltens framställning i fråga örn de ordinarie befattningarna

i stort sett holle sig inom ramen för anstaltens förslag för budgetåret

1937/38, vilket upprättades med utgångspunkt från anstaltens dåvarande

arbetsbörda.

Lönenämnden, som därefter övergått till att behandla riksförsäkringsanstaltens

förslag till löneställning för olika befattningar, har beträffande förslaget

örn utbyte av tre befattningar som ledamot och byrådirektör i lönegraden

A 28 mot tre byråchefstjänster i lönegraden A 30 anfört bland annat

följande:

Då frågan örn en förändring av riksförsäkringsanstaltens byråindelning för

närvarande icke synes vara aktuell och då innehavarna av de tre befattningarna

såsom ledamot och byrådirektör i lönegraden A 28 i verkligheten tjänstgöra

såsom chefer, envar för sin byrå, anser sig lönenämnden böra tillstyrka deras

uppf lytta ing till byråchefsgraden. Eftersom frågan örn dessa befattningshavares

lönegradsplacering icke heller torde ha något samband med av 1939

ås tjänsteförteckningssakkunniga i deras betänkande del II behandlade spörsmål

av principiell natur, synes i och för sig hinder icke möta mot att en dylik

uppflyttning kommer till stånd, oavsett huruvida av de sakkunniga framlagda

förslag beträffande byråchefs- och rådstjänster m. m. komma att föreläggas

1945 års riksdag eller icke. Lönenämnden anser sig dock böra begränsa sig

till att föreslå inrättande av tre extra ordinarie byråchefsbefattningar i lönegraden

Eo 30. Vid bifall härtill böra motsvarande byrådirektörstjänster hållas

vakanta.

Förslaget örn inrättande av en byråingenjörsbefattning i lönegraden Eo 21

å arbetarskyddsbyrån har icke föranlett någon erinran från lönenämndens

sida.

Lönenämnden har vidare tillstyrkt inrättandet av en förste byråsekreterarbefattning

i lönegraden Eo 24 å administrativa byrån.

Vad angår förslaget om inrättande av en förste byråsekreterarbefattning i

lönegraden Eo 24 och en byråsekreterarbefattning i lönegraden Eo 21 å andra

skaderegleringsbyråns avdelning för statens arbetare framhåller lönenämnden,

att ett bifall till detta förslag skulle innebära en icke obetydlig ökning av

den för arbetsledning och behandling av mera kvalificerade ärenden avsedda

personalen inom avdelningen. Med hänsyn emellertid till den ökning av

avdelningens arbetsuppgifter, som redan inträtt och som ytterligare syntes

vara att emotse, och då de för befattningshavarna i fråga avsedda arbetsuppgifterna

i och för sig syntes motivera för dem föreslagna löneställningar, har

lönenämnden ansett sig icke böra framställa någon erinran mot anstaltens

berörda förslag.

Beträffande riksförsäkringsanstaltens hemställan örn uppflyttning av två

aktuariebefattningar i lönegraden A 21 å försäkringsbyrån till förste aktuariebefattningar

i lönegraden A 24 har lönenämnden anfört följande:

Lönenämnden vill erinra, att anstalten i sin skrivelse angående avlöningsanslag

för budgetåret 1937/38 föreslog inrättande av dels en förste aktuarietjänst

i lönegraden B 26, vars innehavare skulle tjänstgöra såsom chef för

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

såväl försäkringssektionen som debiteringssektionen inom försäkringsbyråns

försäkringsavdelning, dels ock en förste aktuarietjänst i lönegraden B 24. Innehavaren

av den senare befattningen skulle vara föreståndare för debiteringssektionen,

under det att den omedelbara ledningen av arbetet inom försäkringssektionen

skulle utövas av förste aktuarien i lönegraden B 26. I utlåtande

över anstaltens förslag framhöll allmänna civilförvaltningens lönenämnd,

att det syntes lämpligare, att vardera sektionen ställdes under ledning av en

förste aktuarie i lönegraden B 24, vilken borde vara direkt underställd byråchefen.

Allmänna lönenämnden kan icke tillstyrka nu föreliggande förslag örn upp

flyttning av föreståndaren för debiteringssektionen till förste aktuarie i lönegraden

A 24 under annan förutsättning, än att han kommer att erhålla den

ställning i organisatoriskt avseende, som sålunda tidigare förordats. Framhallas

må, att en förste aktuarie i lönegraden A 24 för närvarande tjänstgör

såsom chef för såväl försäkringssektionen (numera benämnd korrespondenssektionen)

som debiteringssektionen.

Den föreslagna uppflyttningen av den aktuarie, som förestår registreringssektionen

inom försäkringsbyråns registreringsavdelning, till förste aktuarie

i A 24 finner sig lönenämnden böra tillstyrka.

Yad angår den föreslagna uppflyttningen av två byråingenjörer i lönegraderna

A 21 respektive Eo 21 å försäkringsbyrån till förste byråingenjörer i

lönegraderna A 24 respektive Eo 24 har allmänna lönenämnden ansett, att sådana

speciella krav på icke blott tekniskt kunnande utan även vissa insikter i

medicinska frågor måste ställas på innehavaren av den extra ordinarie befattningen,

att dess placering i lönegraden Eo 24 syntes väl motiverad, varför

nämnden tillstyrkt vad anstalten i fråga örn denna tjänst föreslagit. Däremot

har lönenämnden funnit övertygande skäl knappast vara anförda för en motsvarande

höjning av den ordinarie byråingenjörstjänsten.

Lönenämnden har vidare tillstyrkt riksförsäkringsanstaltens förslag örn

uppflyttning av sju befattningar i lönegraden Eo 20 till lönegraden Eo 21.

Beträffande anstaltens hemställan örn uppflyttning av tio befattningar som

kontorsskrivare i lönegraden A 15 till förste kontorsskrivartjänster i lönegraden

A 17 har lönenämnden anfört bland annat följande:

Allmänna lönenämnden har icke någon principiell erinran att göra mot inrättande

av ordinarie befattningar i 17:e lönegraden vid anstalten. Erinras

må i detta sammanhang, att de ordinarie landskanslisterna och landskontoristerna

numera äro hänförda till denna lönegrad. Den redogörelse, som riks

försäkringsanstalten lämnat för arbetsuppgifterna för de befattningshavare,

vilka nu skulle komma i fråga för uppflyttning från kontorsskrivare till förste

kontorsskrivare, synes även ge vid handen att skäl föreligga för en förbättring

av deras löneställning. Särskilt synes så vara förhållandet med de tre till uppflyttning

föreslagna kontorsskrivama å första skaderegleringsbyrån samt försäkringsmatematiska

och statistiska byrån. Vid en mera ingående granskning

av vederbörande åliggande arbetsuppgifter torde dock ytterligare några dylika

särskilt kvalificerade befattningar kunna avskiljas från de övriga. Med hänsyn

jämväl till att en lämplig avvägning mellan antalet befattningar i 15:e och

17 :e lönegraderna bör åstadkommas, anser sig lönenämnden därför böra till

styrka, att av nu förefintliga 15 kontorsskrivarbefattningar 6 utbytas mot

förste kontorsskrivartjänster i lönegraden A 17.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Lönenämnden har vidare tillstyrkt överförande till ordinarie stat av den

förste expeditionsvakt i lönegraden Eo 7, som tjänstgör såsom föreståndare

för riksförsäkringsanstaltens postexpedition. Lönenämnden har emellertid

ifrågasatt, om icke med hänsyn till arbetsuppgifternas art en något högre löneställning

och jämväl en annan tjänstebenämning vore påkallad för denna befattning.

Yad angår biträdesbefattningarna framhåller lönenämnden bland annat,

att ett genomförande av riksförsäkringsanstaltens förslag i fråga örn de ordinarie

befattningarna icke syntes medföra risk för att beståndet av dylika befattningar

i de olika lönegraderna bleve större än vad som bomme att erfordras

under den tid, som nu kunde överskådas. Av försiktighetsskäl skulle

dock enligt lönenämndens mening måhända en ökning av antalet kontorsbiträden

i lönegraden A 4 och en motsvarande minskning av antalet kanslibiträden

i lönegraden A 7 kunna ifrågasättas.

Beträffande de särskilda befattningarna har lönenämnden framhållit bland

annat, att tvekan syntes kunna råda, örn en uppflyttning av en kontoristbefattning

å försäkringsbyråns premiesättningsavdelning till kansliskrivartjänst

vore påkallad. Lönenämnden har icke heller ansett tillräckliga skäl föreligga

för den föreslagna uppflyttningen av ett extra ordinarie kanslibiträde till kontorist

i lönegraden Eo9 och två extra ordinarie kontorsbiträden till kanslibiträden

i lönegraden Eo 7, samtliga å tredje skaderegleringsbyrån. Lönenämnden

framhåller, att försiktighet syntes böra iakttagas beträffande befattningar å

ifrågavarande byrå, eftersom ökningen av arbetsuppgifterna å denna byrå berodde

av de nu rådande särskilda förhållandena i större utsträckning än å

andra byråer. Slutligen har lönenämnden ansett skälig förbättring av löneställningen

för det kontorsbiträde å byrån för försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden,

vilket av riksförsäkringsanstalten föreslagits uppflyttat

till kontorist, kunna åstadkommas genom att vederbörande antoges till extra

ordinarie befattningshavare i 7:e lönegraden.

Yad angår riksförsäkringsanstaltens förslag örn höjning av arvodet till anstaltens

värmeledningsskötare för utförande av portvaktsgöromål framhåller

lönenämnden, att ifrågavarande ersättning hade karaktären av bisysslearvode

och borde höjas endast om och i den mån så skedde med andra arvoden av

detta slag.

Lönenämnden har slutligen funnit det otillfredsställande, att den byråsekreterare,

som innehade den från och med den 1 juli 1944 inrättade arvodesbefattningen

å tredje skaderegleringsbyrån, under tiden för förordnandet icke

komme i åtnjutande av någon löneökning, och på grund härav ansett, att ifrågavarande

befattningshavare borde förordnas att mot vikariatslön fullgöra göromål,

som eljest ankomme på förste byråsekreterare i lönegraden A 24.

I en den 24 januari 1945 dagteclmad skrift har vidare riksförsäkringsanstaltens

personalförening hemställt, att de i riksförsäkringsanstaltens skrivelse

den 29 augusti 1944 framlagda förslagen måtte läggas till grund för Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen angående avlöningsanslag till anstalten för

nästa budgetår.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts proposition nr 237.

Vid anmälan i propositionen nr 266/1937 av riksförsäkringsanstaltens Departement»- framställning angående avlöningsanslag för budgetåret 1937/38 förklarade chefenjag

mig vara av den uppfattningen, att en allmän undersökning av anstaltens

organisation och personalbehov borde äga rum samt att det icke syntes lämpligt

att vidtaga några mera vittgående förändringar med avseende å anstaltens

personal, innan en sådan undersökning verkställts. Jag ansåg mig därför

i huvudsak böra bortse från de omfattande förslag om inrättande av ordinarie

tjänster m. m., vilka framlagts av anstalten i dess förenämnda framställning.

Den sålunda avsedda undersökningen har emellertid ännu icke

kommit till stånd. Enligt vad jag framhöll i 1940 års statsverksproposition

borde den planerade översynen icke verkställas under dåvarande förhållanden

utan borde med densamma tills vidare anstå. Emellertid har riksförsäkringsanstaltens

organisation sedermera blivit föremål för en omfattande

undersökning genom besparingsberedningens försorg. En redovisning för

beredningens undersökningar har lämnats i ett den 19 december 1942 överlämnat

förslag, för vars huvudsakliga innehåll redogjorts i propositionen nr

225/1944. Syftet med den av mig i propositionen nr 266/1937 avsedda allmänna

översynen har, såvitt avser befattningar i lägre lönegrad, i stort sett

tillgodosetts genom de av besparingsberedningen sålunda verkställda undersökningarna

och anledning till någon ytterligare allmän granskning i dessa

hänseenden av anstaltens organisation och personalbehov synes mig därför

för närvarande icke föreligga. Vad angår de kvalitativt mera krävande befattningarna

är jag av den bestämda uppfattningen, att utsikter saknas att genom

organisatoriska åtgärder få till stånd förenklingar, för vilkas genomförande

de av anstalten nu framförda förslagen skulle utgöra ett hinder. Med hänsyn

härtill synas betänkligheter icke möta mot att till saklig prövning upptaga de

av riksförsäkringsanstalten i dess nu föreliggande skrivelse framlagda förslagen

örn inrättande av nya tjänster samt uppfattning i lönegrad av olika

befattningar. Mot tanken på ett avvisande av en sådan saklig prövning talar

starkt den omständigheten att anstaltens förslag i stor utsträckning innebär

ett upprepande av framställnihgar, som anstalten gjorde redan för åtta å tio

år sedan, och att en fortsatt underlåtenhet att pröva rättmätigheten av de

framställda anspråken knappast ter sig skälig.

Vid ställningstagande till anstaltens förslag böra emellertid två särskilda

synpunkter beaktas.

För det första bör, såsom anstalten själv framhållit och statskontoret ytterligare

understrukit, hänsyn tagas till de konsekvenser, som det av socialvårdskommittén

nyligen framlagda förslaget om samordnande av den sociala olycksfallsförsäkringen

och sjukförsäkringen kan komma att medföra med avseende å

anstaltens organisation och personalbehov. Såsom närmare framgår av kommitténs

i april 1944 avgivna betänkande med förslag till lag örn allmän sjukförsäkring

har kommittén diskussionsvis förordat att, sedan den nya sjukförsäkringsorganisationen

någon tid varit i verksamhet, å sjukkassorna skulle överflyttas

uppgiften att utbetala sjukhjälp i anledning av olycksfall i arbete under viss

kortare tid efter olycksfallets inträffande. Vid genomförande av e''n sådan

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

anordning skulle riksförsäkringsanstalten befrias från ett stort antal skadefall,

vilket, såsom anstalten framhåller, kan antagas inverka minskande på personalbehovet

å anstaltens första skaderegleringsbyrå. Anstalten påpekar

emellertid samtidigt, att å andra sidan ett realiserande av den förordade

samordningen skulle medföra ökat personalbehov för försäkringsbyrån.

Ehuru relativt lång tid kan beräknas förflyta, innan samordningen mellan

olycksfalls- och sjukförsäkringen kan bliva genomförd i praktiken, synes mig

försiktigheten dock bjuda att första skaderegleringsbyrån lämnas utanför de

nu ifrågasatta löneregleringarna.

För det andra bör beaktas, att det även vid detta års riksdag funnits påkallat

att iakttaga återhållsamhet i fråga om förverkligandet av föreliggande

löneregleringsförslag. Med hänsyn härtill har jag funnit mig böra tillämpa

en strängare bedömningsgrund i fråga örn tjänsteuppflyftningar än den som

synes ha varit vägledande för anstalten vid uppgörandet av dess förslag.

Jag övergår härefter till att behandla anstaltens förslag beträffande de

enskilda befattningarna.

Yad först beträffar frågan rörande ombildning av de tre befattningarna

såsom ledamot och byrådirektör till byråchefsbefattningar har jag av den utredning,

som i ämnet förebragts av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga i

deras år 1942 avgivna betänkande rörande byråchefs- och rådstjänster m. m.,

kommit till den uppfattningen att de arbetsuppgifter, som åvila innehavarna

av ifrågavarande tre befattningar, måste betraktas såsom fullt likvärdiga med

dem, vilka i allmänhet fullgöras av byråcheferna i de centrala ämbetsverken.

Med hänsyn härtill synes mig en ombildning av nämnda befattningar nu

böra komma till stånd. Såsom allmänna lönenänmden påpekat, torde frågan

örn dessa tre befattningshavares lönegradsplacering icke ha något samband

med de i förenämnda betänkande behandlade spörsmålen av principiell natur.

Förevarande fråga synes överhuvud intaga sådan särställning i förhållande

till de ännu icke behandlade förslagen av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga,

att hinder icke bör möta att upptaga densamma till separat behandling.

Jag förordar alltså, att de tre befattningarna såsom ledamot och byrådirektör

i lönegraden A 28 från och med nästa budgetår ombildas till byråchefstjänster,

därvid jag dock i likhet med allmänna lönenämnden begränsar

mig till att föreslå, att byråchefstjänstema tills vidare placeras i lönegraden

Eo 30. I samband härmed torde befattningarna såsom byrådirektör och ledamot

böra överföras till övergångsstat.

Yad härefter angår anstaltens förslag örn inrättande av en byråingenjörsbefattning

i lönegraden Eo 21 å arbetarskyddsbyrån för handläggning av

ärenden jämlikt 6 a § arbetarskyddslagen framgår visserligen av vad anstalten

anfört, att antalet ärenden enligt nämnda lagrum undergått en väsentlig

ökning. Då emellertid ännu någon tids erfarenhet rörande personalbehovet

synes böra avvaktas, anser jag mig icke nu kunna tillstyrka, att byrån tillföres

ytterligare arbetskraft för handläggning av nämnda ärenden utöver den från

och med innevarande budgetår inrättade befattningen såsom byrådirektör

i lönegraden Eo 28.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Däremot synas mig övertygande skäl anförda för inrättande av den av

anstalten föreslagna förste byråsekreterarbefattningen i lönegraden Eo 24 å

administrativa byrån. Av vad anstalten anfört framgår, att byråchefen å

nämnda byrå är i starkt behov av sekreterarbiträde vid handläggningen av

de administrativa ärendena. Redan med hänsyn härtill anser jag i likhet med

anstalten påkallat, att byrån tillföres en befattningshavare i förste byråsekreterares

ställning. Vidare är att märka, att byråchefen på grund av den omfattande

arbetsbördan icke varit i tillfälle att annat än i mera begränsad

omfattning till behandling upptaga de till hans byrå hörande ärendena angående

anstaltens organisation. Med anledning härav föreslog besparingsberedningen,

att hos anstalten skulle inrättas en särskild kontorschefsbefattning,

vars innehavare skulle i första hand ägna sig åt frågor rörande anstaltens

organisation och personal. Anstalten har nu till närmare övervägande upptagit

denna fråga men därvid icke ansett sig böra föreslå inrättande av en

särskild befattning för handläggning av nyssnämnda ärenden utan i stället

ansett behandlingen av dessa frågor lämpligen böra förenas med den av anstalten

föreslagna förste byråsekreterarbefattningen i lönegraden Eo 24.

Ehuru jag icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan örn lämpligheten av en

sådan förening — jag vill erinra örn att besparingsberedningen framhållit,

att riksförsäkringsanstalten vore av den storleksordningen, att en tjänsteman

borde helt avdelas för de organisatoriska frågorna — anser jag mig likväl

böra godtaga den av anstalten nu föreslagna lösningen av kontorschefsfrågan.

Under hänvisning till den ökning av arbetsbördan, som inträtt å andra

skaderegleringsbyråns avdelning för statens arbetare, har anstalten vidare

föreslagit inrättande å nämnda avdelning av dels en förste byråsekreterarbefattning

i lönegraden Eo 24, dels ock en byråsekreterarbefattning i lönegraden

Eo 21. Såsom framgår av vad anstalten anfört, har anstalten redan

nödgats vidtaga en provisorisk anordning för förstärkning av personalen å

denna avdelning, i det anstalten till avdelningen överflyttat en av de båda

förste byråsekreterarna å byråns livränteavdelning och samtidigt meddelat förordnande

för en tjänsteman att å livränteavdelningen fullgöra göromål, som

eljest ankomma å förste byråsekreterare. Av vad anstalten anfört finner jag

tydligt, att en förstärkning av den kvalificerade personalen å avdelningen

för statens arbetare är erforderlig. Denna förstärkning synes dock böra begränsas

till en förste byråsekreterarbefattning i lönegraden Eo 24. Samtidigt

som jag alltså tillstyrker, att en sådan befattning nu inrättas å avdelningen,

förutsätter jag, att den från livränteavdelningen provisoriskt överförde förste

byråsekreteraren återgår till denna avdelning samt att det av anstalten meddelade

förordnandet för en tjänsteman att å sistnämnda avdelning fullgöra

göromål som eljest ankomma å förste byråsekreterare upphör.

Yad härefter angår försäkringsbyrån har riksförsäkringsanstalten föreslagit

uppflyttning av dels två byråingenjörsbefattningar i lönegraderna A 21 respektive

Eo 21 till förste byråingenjörsbefattningar i lönegraderna A 24 respektive

Eo 24, dels ock två aktuariebefattningar i lönegraden A 21 till förste aktuariebefattningar

i lönegraden A 24. Anstaltens förslag beträffande den extra ordi
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts proposition nr 237.

narie byråingenjörs tjänsten kan jag biträda. Jag tillstyrker alltså uppflytt

ning av densamma till förste byråingenjörstjänst i lönegraden Eo 24. Däremot

finner jag mig för närvarande nödsakad avstyrka den föreslagna uppflyttningen

av den ordinarie byråingenjörs tjänsten och de båda aktuariebefattningarna

till högre lönegrad.

Anstalten har vidare föreslagit, att sju av de sexton befattningar i lönegraden

Eo 20, som för närvarande finnas inrättade hos anstalten, måtte uppflyttas

till lönegraden Eo 21. Då, som anstalten framhållit, de göromål som

utföras av innehavarna av nämnda befattningar i kvalitativt avseende icke

skilja sig från dem, som åligga befattningshavare i 21 :a lönegraden, vill jag

tillstyrka anstaltens ifrågavarande förslag. Yid bifall härtill tillkomma i anstaltens

personalförteckning för nästa budgetår följande befattningar i lönegraden

Eo 21, nämligen en aktuarie, en byråingenjör och fem byråsekreterare.

Anstaltens hemställan örn uppflyttning av tio kontorsskrivare i lönegraden

A 15 till förste kontorsskrivare i lönegraden A 17 innebär, att det övervägande

flertalet av de ordinarie kontorsskrivarbefattningarna inom anstalten skulle

omändras till förste kontorsskrivarbefattningar. Ett sådant förslag synes mig

alltför vittgående, bland annat enär det är ägnat att leda till den uppfattningen,

att 17:e lönegraden utgjorde det normala löneläget för kontorsskrivarna.

Vid genomgång av de till uppflyttning föreslagna kontorsskrivarnas

arbetsuppgifter har jag emellertid funnit, att tre av dem — en å administrativa

byrån, en å försäkringsmatematiska och statistiska byrån samt en å

försäkringsbyråns försäkringsavdelning — ha uppgifter av den kvalitativa

art, att de böra — enligt de grunder som förut angivits skola tillämpas i fråga

örn det föreliggande förslaget — framför de övriga ifrågakomma till uppflyttning.

Då en uppflyttning av endast dessa tre befattningar icke torde behöva

medföra några prejudicerande verkningar, vill jag tillstyrka, att tre förste

kontorsskrivarbefattningar i lönegraden A 17 inrättas och antalet ordinarie

kontorsskrivare minskas i motsvarande mån. Vid bifall härtill torde bestämmelserna

i cirkulären den 5 juni 1942 (nr 362) och den 30 juni 1943 (nr 580)

i tillämpliga delar få gälla.

Då arbetsuppgifterna för den förste expeditionsvakt i lönegraden Eo 7,

som förestår anstaltens postexpedition, uppenbarligen äro av stadigvarande

art, finner jag mig icke böra göra någon erinran mot anstaltens förslag örn befattningens

överförande till ordinarie stat. Jag tillstyrker alltså, att å anstaltens

personalförteckning upptages ytterligare en befattning som förste expeditionsvakt

i lönegraden A 7.

Vad beträffar biträdespersonalen vill jag icke bestrida, att behov kan föreligga

av förbättrad löneställning för flertalet av de befattningshavare, vilkas

lönefråga nu upptagits av anstalten. Dock anser jag mig med hänsyn till de

bedömningsgrunder som jag angivit skola tillämpas i fråga om anstaltens

förslag icke kunna tillstyrka uppflyttning i lönegrad av biträdestjänster i den

omfattning anstalten föreslagit. Då vidare, vad beträffar anstaltens förslag

i fråga örn de ordinarie biträdestjänsterna, en uppflyttning till högre ordinarie

lönegrad skulle kunna medföra ett föregripande av resultatet av 1944

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts proposition nr 237.

års personalutrednings arbete, har jag i de fall, där uppflyttning ansetts böra

ifrågakomma, icke funnit mig kunna tillstyrka uppflyttning till högre ordinarie

lönegrad utan ansett mig böra begränsa mig till att föreslå placering i motsvarande

extra ordinarie lönegrad. Jag tillstyrker således uppflyttning av 2 kontoristtjänster

i lönegraden A 9 (å försäkringsbyråns premiesättningsavdelning

och å dess registeravdelning) till kansliskri vart jänster i lönegraden Eo 11, av 1

kanslibiträdestjänst i lönegraden A 7 (å försäkringsbyråns tekniska avdelning)

till kontoristtjänst i lönegraden Eo 9 samt av 12 kontorsbiträdest jänster

i lönegraden A 4 (därav 2 å försäkringsmatematiska och statistiska byrån, 1 å

byrån för försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden och de övriga å

försäkringsbyrån, nämligen 1 å försäkringsavdelningens korrespondenssektion,

4 å nämnda avdelnings debiteringssektion, 1 å premiesättningsavdelningen

och 3 å registeravdelningens debiteringssektion) till kanslibiträdestjänster

i lönegraden Eo 7. De ordinarie tjänster, som sålunda föreslagits uppflyttade

till högre extra ordinarie befattningar, böra kvarstå å ordinarie stat

i anstaltens personalförteckning men böra icke uppehållas. Vidkommande

anstaltens förslag i fråga örn de extra ordinarie biträdestjänsterna tillstyrker

jag, att 2 kontorsbiträden i lönegraden Eo 4 å tredje skaderegleringsbyrån

uppflyttas till kanslibiträden i lönegraden Eo 7, varemot tillräcklig

anledning icke synes mig föreligga att uppflytta en nu såsom

kanslibiträde i lönegraden Eo 7 å samma byrå placerad befattning i högre

lönegrad. Behovet av ökad biträdespersonal å andra skaderegleringsbyrån

finner jag styrkt. Förstärkningen av byråns biträdest jänster, av anstalten

föreslagen till 2 kanslibiträden i lönegraden Eo 7, synes mig dock bliva tillgodosedd

genom att allenast det ena biträdet (å livränteavdelningen) placeras

i lönegraden Eo 7, medan det andra biträdet, vars göromål ej synas bliva av

lika kvalificerad art, placeras i lönegraden Eo 4.

Enligt vad jag inhämtat kommer den i anstaltens personalförteckning å

övergångsstat upptagne materialförvaltaren att avgå från tjänsten med utgången

av mars 1945. Med anledning härav bör denna befattning från och

med nästa budgetår uteslutas ur personalförteckningen. Därvid bör även den

till förteckningen fogade anmärkningen utgå.

Å tredje skaderegleringsbyrån finnes sedan den 1 juli 1944 inrättad en

arvodesbefattning, vars innehavare fullgör göromål som ankomma å förste

byråsekreterare. I propositionen nr 225/1944, vari förslag framlades örn inrättande

av nämnda befattning, föreslogs arvodet till befattningens innehavare

till 10 600 kronor för år. I skrivelse nr 342/1944 framhöll emellertid

riksdagen, som i och för sig icke hade något att erinra mot det föreslagna

arvodesbeloppet, att, därest en tjänsteman i 21: a lönegraden vid anstalten

förordnades till innehavare av befattningen, Kungl. Majit skulle vara oförhindrad

att bestämma arvodet till det högre belopp, som kunde erfordras för

att tjänstemannen icke genom förordnandet skulle lida minskning i sina löneförmåner.

Med anledning härav föreskrev Kungl. Majit, sedan anstalten anmält,

att anstalten till innehavare av befattningen förordnat en ordinarie byråsekroterare

i 21 :a lönegraden, placerad i 24:e löneklassen, att arvodet till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

denne under den tid lian innehade befattningen skulle utgå med ett

belopp, motsvarande lön i nyssnämnda löneklass jämte rörligt tillägg

och kristillägg därå eller i avrundat belopp 11 832 kronor för år. I likhet

med riksförsäkringsanstalten utgår jag från att en tillfällig förstärkning

av de kvalificerade arbetskrafterna å tredje skaderegleringsbyrån med

en befattningshavare i förste byråsekreterares ställning kommer att vara erforderlig

även under nästa budgetår. Då det emellertid synes mindre tillfredsställande,

att den befattningshavare, som förordnas att fullgöra förste

byråsekreterargöromål, icke under förordnandet kommer i åtnjutande av

någon löneökning, vill jag förorda, att i stället för den under innevarande

budgetår inrättade arvodesbefattningen må, på sätt allmänna lönenämnden

föreslagit, under nästa budgetår å byrån tillfälligt förordnas en befattningshavare

att mot vikariatslön fullgöra göromål, som eljest ankomma på förste

byråsekreterare i lönegraden A 24.

Jag övergår härefter till en beräkning av de olika posterna i riksförsäkringsanstaltens

avlöningsstat för nästa budgetår.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde

böra uppskattas med utgångspunkt från belastningssiffran för det sistförflutna

budgetåret, i runt tal 1 081 000 kronor. Till denna summa torde få

läggas de beräknade merkostnader, som uppkomma vid bifall till vad jag

ovan förordat rörande uppflyttning av tre kontorsskrivarbefattningar till förste

kontorsskrivartjänster samt överflyttning av en extra ordinarie förste expeditionsvaktsbefattning

till ordinarie stat, eller i runt tal 5 500 kronor. Å andra

sidan minskas vid bifall till vad jag föreslagit rörande ombildning av de tre

befattningarna som ledamot och byrådirektör i lönegraden A 28 till byråchefsbefattningar

i lönegraden Eo 30 samt uppflyttning av ett antal ordinarie biträdestjkuster

till högre extra ordinarie befattningar medelsbehovet under

nu ifrågavarande anslagspost med sammanlagt omkring 80 500 kronor. Posten

torde alltså kunna uppskattas till (1081 000 + 5 500 — 80 500) 1006 000

kronor.

Yad beträffar riksförsäkringsanstaltens förslag örn höjning med 300 kronor

till 1 200 kronor av det från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, utgående arvodet till anstaltens

värmeledningsskötare för utförande av portvaktsgöromål får jag erinra örn att

ifrågavarande ersättning, såsom allmänna lönenämnden påpekat, har karaktären

av bisysslearvode. Såsom framgår av vad chefen för finansdepartementet anfört

vid anmälan i årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor, ha arvoden av detta slag ansetts böra lämnas oförändrade vid

den uppräkning av vissa arvoden, som föreslagits skola ske från och med nästa

budgetår. Med hänsyn härtill torde nu ifrågavarande ersättning böra bibehållas

vid oförändrat belopp eller 900 kronor. Förevarande anslagspost kan på

grund härav upptagas till samma belopp som under innevarande budgetår

eller 37 400 kronor.

Vidkommande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal erbjuder uppskattningen härav vissa vanskligheter. Posten är i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 237. 33

gällande avlöningsstat upptagen till 1 382 000 kronor. Såsom framgår av vad

jag anför i det följande under punkten 3:o) beräknas emellertid detta belopp

icke bliva tillfyllest för täckande av avlöningskostnaderna under innevarande

budgetår för den hos anstalten anställda icke-ordinarie personalen, varför jag

ansett mig böra tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas att för sagda

budgetår överskrida anslagsposten med 180 000 kronor. De sammanlagda utgifterna

under posten under löpande budgetår ha alltså beräknats till (1 382 000

+ 180 000) 1 562 000 kronor. Huruvida man även under nästa budgetår har att

raina med kostnader för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal av den

storleksordning, som sålunda ansetts erforderlig under löpande budgetår, låter

sig för närvarande icke med säkerhet bedöma. Frågan härom är i väsentlig

grad beroende av den omfattning anstaltens verksamhet kommer att få under

nästa budgetår. Av de av anstalten lämnade statistiska uppgifterna för de

tre senaste åren framgår, att den starka successiva ökning i anstaltens arbetsbörda,

som ägt rum under senare åren, nu avstannat. Med hänsyn härtill och

till osäkerheten i de faktorer, som äro bestämmande för omfattningen av anstaltens

arbetsbörda, synes till grund för beräkningen av nu ifrågavarande

anslagspost för nästa budgetår kunna läggas ett belopp, understigande de för

innevarande budgetår beräknade kostnaderna under posten. Jag förordar, att

det belopp, som alltså tages till utgångspunkt för beräkningen av postens

storlek, bestämmes till 1 475 00U kronor. Härvid har jag jämväl räknat med

att ett fortsatt genomförande av de av besparingsberedningen framlagda förslagen

till rationaliseringsåtgärder i fråga örn anstaltens kontorsorganisation

skall komma att medföra viss minskning i kostnaderna för avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal. Till sistnämnda belopp, 1 475 000 kronor, böra emellertid

läggas de merkostnader, som uppkomma vid bifall till vad jag i det

föregående förordat örn inrättande av nya extra ordinarie befattningar samt

uppflyttning i högre lönegrad av extra ordinarie tjänster. Dessa merkostnader

torde kunna beräknas till i runt tal 27 000 kronor. Vidare medför ombildningen

av de tre ordinarie befattningarna som ledamot och byrådirektör till

byråchefstjänster i lönegraden Eo 30 samt uppflyttningen av ett antal ordinarie

biträdestjänster till extra ordinarie befattningar i högre lönegrad ett

ökat medelsbehov under posten, vilket torde kunna uppskattas till omkring

86 500 kronor. Å andra sidan minska utgifterna under posten på grund av

överflyttningen av en extra ordinarie förste expeditionsvaktsbefattning till

ordinarie stat med 3 300 kronor. Posten torde alltså kunna uppskattas till

(1 475 000 -f 27 000 + 86 500 -— 3 300) 1 585 200 kronor eller i avrundat belopp

1 585 000 kronor.

Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 366 600 kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna för riksförsäkringsanstaltens personal

skulle alltså enligt dessa beräkningar för nästa budgetår uppgå till

(1 006 000 + 37 400 + 1 585 000 + 366 600) 2 995 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1945. t sami. Nr 237.

361 45 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj-.ts proposition nr 237.

dels godkänna följande personalförteckning för riksförsäkringsanstalten:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ................................................... C 12

5 byråchefer ......................................................... A 30

1 byrådirektör ...................................................... A 28

2 förste aktuarie!'' ................................................ A 26

3 förste byråingenjörer .......................................... A 26

2 förste byråsekreterare ....................................... A 26

1 förste aktuarie ................................................... A 24

1 förste byråingenjör ............................................. A 24

3 förste byråsekreterare ....................................... A 24

1 kamrerare ......................................................... A 22

9 aktuarier ......................................................... A 21

4 byråingenjörer ................................................... A 21

14 byråsekreterare ................................................ A 21

3 förste kontorsskrivare .......................................... A 17

12 kontorsskrivare ................................................ A15

1 kassör ............................................................ A 14

1 materialförvaltare ............................................. A12

9 kansliskrivare ................................................... A11

3 kontorister ......................................................... A 9

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass A 8

2 förste expeditionsvakter .................................... A 7

38 kanslibiträden ................................................... A- 7

6 expeditionsvakter ............................................. A 5

100 kontorsbiträden ................................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

3 ledamöter och byrådirektörer .............................. A 28

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

3 byråchefer ...................................................... Eo 30

1 byrådirektör ................................................... Eo 28

1 förste byråingenjör .......................................... Eo 24

7 förste byråsekreterare ....................................... Eo 2A

2 aktuarier ......................................................... Eo 21

2 byråingenjörer ................................................ Eo 21

7 byråsekreterare ................................................ Eo 21;

dels godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 35

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 1 006 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.................... » 37 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1 585 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. »_366 600

Summa förslagsanslag kronor 2 995 000;

dels och till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av kronor 2 995 000. .

2:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1943/44 .............................. 257 000 304184

1944/45 .............................. 287 000 —

1945/46 [förslag).................... 308 000 —

Kungl. Majit har den 15 juni 1944 fastställt följande omkostnadsstat för

riksförsäkringsanstalten, att tillämpas under budgetåret 1944/45.

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Sjukvård m. mförslagsvis.................................... kronor 23 000

2. Reseersättningar, förslagsvis.................................. » 18 000

3. Expenser, förslagsvis .......................................... » 230 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ................................ » 13 000

5. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksför
säkringsanstaltens

fonder), förslagsvis........................ » 7 000

Summa kronor 291 000

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader

................................... kronor 4 000

Nettoutgift kronor 287 000

Av det för expenser upptagna beloppet ha 35 000 kronor avsetts för bränsle,

lyse och vatten och 195 000 kronor för övriga expenser.

I skrivelse den 29 augusti 1944 har riksförsäkringsanstalten framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa

budgetår.

Under förklaring, att utgifterna under posten till sjukvård m. m.

under budgetåret 1943/44 uppgått till omkring 31 900 kronor, föreslår anstalten,

att denna post för nästa budgetår upptages till 32 000 kronor.

I reseersättningar har under sistförflutna budgetår utbetalats ett

sammanlagt belopp av omkring 12 000 kronor. Anstalten framhåller, att det

s. 36 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår måste beaktas, att den

från och med den 1 juli 1944 inrättade byrådirektörsbefattningen å anstaltens

arbetarskyddsbyrå bomme att föranleda ett ökat resemedelsbehov, då

den som uppehölle denna befattning i mycket stor omfattning måste befinna

sig på resor. På grund därav borde anslagsposten till reseersättningar icke

upptagas till lägre belopp än för innevarande budgetår eller 18 000 kronor.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten ha under budgetåret 1943/44 uppgått

till omkring 37 400 kronor medan under samma tid för övriga expenser

utgivits i runt tal 214 000 kronor. För nästa budgetår uppskattar anstalten

utgifterna för motsvarande ändamål till 38 000 respektive 218 000 kronor.

Det. sammanlagda medelsbehovet för expenser beräknar anstalten alltså

till (38 000 + 218 000) 256 000 kronor.

För publikationstryck ha under budgetåret 1943/44 åtgått omkring

3 800 kronor mot i runt tal 15 000 kronor för budgetåret 1942/43. Anstalten

anför, att anledningen till att det för budgetåret 1943/44 utgivna beloppet

vore så avsevärt mycket lägre än motsvarande belopp för budgetåret dessförinnan,

vore dels att publiceringen av yrkesinspektörernas rapporter angående

mera beaktansvärda olycksfall eller olyckstillbud, vilken tidigare skett

genom anstaltens försorg, från och med den 1 januari 1943 överlåtits på tidskriften

Arbetarskyddet, dels ock att i beloppet för budgetåret 1942/43 inginge

kostnaden för tryckning av ett femårssammandrag för åren 1934—1938

av publikationen Olycksfall i arbete. För nästa budgetår anser anstalten ett

belopp av 5 000 kronor tillräckligt för publikationstryck.

Medelsbehovet för övriga utgifter uppskattar anstalten till oförändrat

belopp, 7 000 kronor.

I särskilda uppbördsmedel ha under budgetåret 1943/44 influtit

1 349 kronor mot 2 607 kronor budgetåret 1942/43. Anstalten föreslår, att de

särskilda uppbördsmedlen med hänsyn till nämnda siffror för nästa budgetår

beräknas till 1 000 kronor.

I enlighet härmed har anstalten uppskattat det sammanlagda medelsbehovet

för omkostnader för nästa budgetår till (32 000 + 18 000 + 256 000 +

5 000 + 7 000 — 1 000) 317 000 kronor.

I likhet med riksförsäkringsanstalten anser jag en höjning av posten till

sjukvård m. m. påkallad. Posten torde dock i avbidan på ytterligare

erfarenhet icke behöva upptagas till högre belopp än 28 000 kronor.

Även örn hänsyn tages till det ökade resemedelsbehov, som föranledes av

den från och med löpande budgetår inrättade byrådirektörsbefattningen å

anstaltens arbetarskyddsbyrå, torde posten till reseersättningar med

hänsyn till belastningssiffran för sistförflutna budgetår kunna sänkas något.

Jag förordar, att posten för nästa budgetår beräknas till 16 000 kronor.

I likhet med anstalten beräknar jag utgifterna för bränsle, lyse och vatten

till 38 000 kronor. Kostnaderna för övriga expenser uppskattar jag i anslutning

till den senaste belastningssiffran till 215 000 kronor. Hela medelsbehovet

för expenser blir med denna beräkning (38 000 + 215 000) 253 000

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 37

Posten till publikation stryck torde i enlighet med anstaltens förslag

kunna nedsättas till 5 000 kronor.

Mot anstaltens beräkning av posten till övriga utgifter och av de särskilda

uppbördsmedlen har jag intet att erinra.

Anstaltens omkostnader torde alltså kunna beräknas i enlighet med följande

sammanställning.

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.................................... kronor 28 000

2. Reseersättningar, förslagsvis.................................. » 16 000

3. Expenser, förslagsvis .......................................... » 253 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ................................ » 5 000

5. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksför
säkringsanstaltens

fonder), förslagsvis........................ » 7 000

Summa kronor 309 000

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader

................................................ kronor 1 000

Nettoutgift kronor 308 000

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader för bud
getåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av ... kronor 308 000

3:o) Överskridande av viss anslagspost i riksförsäkringsanstaltens avlöningsstat

för budgetåret 1944/45. Såsom framgår av det föregående har i

den av Kungl. Maj:t den 15 juni 1944 fastställda avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten

upptagits bland annat en anslagspost till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal å 1 382 000 kronor.

I skrivelse den 22 februari 1945 har riksförsäkringsanstalten meddelat, att

för innevarande budgetår erfordrades en förstärkning av sagda anslagspost.

Anstalten har till en början lämnat vissa statistiska uppgifter till belysande

av omfattningen av anstaltens arbetsbörda, vilka uppgifter i huvudsak

sammanfalla med dem, för vilka förut redogjorts vid behandlingen av frågan

örn avlöningsanslag till anstalten för nästa budgetår. Anstalten framhåller

härefter, att, oaktat anstalten sökt iakttaga nödig återhållsamhet, en ytterligare

utökning av anstaltens personalbestånd visat sig ofrånkomlig. På

grund av bland annat svårigheten att med de anställningsvillkor och befordringsutsikter,

anstalten kunde erbjuda, förvärva tillräckligt antal lämpliga

arbetskrafter hade, trots att arbetsbördan sedan någon tid vore i stort sett

oförändrad, till följd av den tidigare inträdda ökningen i arbetet personalrekryteringen

alltjämt måst fortsättas och kunde ännu icke anses helt avslutad.

För att på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra sina uppgifter hade an
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

stalten måst giva ifrågavarande rekrytering en omfattning, varmed anstalten

vid avlåtandet av sin skrivelse den 27 augusti 1943 angående avlöningsanslag

för budgetåret 1944/45 icke ansett sig ha anledning räkna. Vidare hade

anstalten funnit sig nödsakad att bereda förbättrad ställning åt vissa ickeordinarie

befattningshavare med kvalificerade arbetsuppgifter. På grund

härav bomme kostnaderna för avlöningar åt icke-ordinarie personal att icke

oväsentligt överstiga det av riksförsäkringsanstalten i nyssnämnda skrivelse

beräknade beloppet, 1 409 000 kronor. Det kunde därvid särskilt framhållas,

att i sistnämnda belopp icke inräknats kostnaden för vissa från och med

den 1 juli 1944 tillkomna icke-ordinarie befattningar, örn vilka framställning

gjorts dels i anstaltens skrivelse den 14 februari 1944, dels ock i en av anstaltens

generaldirektör avgiven, den 2 mars 1944 dagtecknad promemoria

(se prop. 225/1944). Det årliga beloppet av de med dessa befattningar förenade

kontanta avlöningsförmånerna utgjorde i runt tal 49 000 kronor, rörligt

tillägg och kristillägg oberäknade. A andra sidan hade i förenämnda

beräknade belopp ingått avlöningskostnaden, omkring 14 000 kronor, för

vissa befattningar, örn vilkas inrättande anstalten hemställt i 1943 års statskrivelse

utan att framställningen vunnit bifall.

Riksförsäkringsanstalten framlägger härefter följande beräkningar rörande

utgifterna under ifrågavarande anslagspost för tiden 1 juli 1944—30 juni

1945, därvid anstalten uttalar sig i huvudsak sålunda:

Avlöningarna till övrig icke-ordinarie personal ha under tiden 1 juli

1944 —31 januari 1945 dragit en sammanlagd kostnad av 880 324 kronor.

Ifrågavarande avlöningar utgöra för närvarande omkring 128 000 kronor för

månad. Pörutsatt att denna kostnad icke skulle komma att undergå någon

nämnvärd förändring under återstoden av innevarande budgetår, skulle den

totala kostnaden för avlöningar till icke-ordinarie personal komma att uppgå

till (880 324 + 5 X 128 000) 1520 324 eller i runt tal 1520 000 kronor. Då

för ändamålet anvisats 1382 000 kronor skulle således behov av anslagsförstärkning

med 138 000 kronor komma att föreligga.

Emellertid är en viss kostnadsökning att vänta. Löneklassuppflyttningar,

som skola verkställas den 1 april 1945, torde sålunda komma att medföra

en ökning av kostnaderna med omkring 1 000 kronor. Vidare komma under

februari månad 1945 företagna nyanställningar att medföra en utgiftsökning,

vilken för återstoden av budgetåret kan beräknas till omkring 10000 kronor.

Såsom i det föregående nämnts räknar anstalten med en viss ytterligare

personalrekrytering och beräknar anstalten kostnaden härför för tiden intill

den 1 juli 1945 till omkring 14 000 kronor. Anstalten måste vidare räkna

med att debiteringen av premier för mindre arbetsgivare icke kan medhinnas

inom föreskriven tid utan övertidsarbete i avsevärd omfattning. För detta

ändamål torde till övertidsersättningar få avses ett belopp av 3 000 kronor.

Slutligen tillkomma omkring 14 000 kronor för anställande av erforderliga

semestervikarier.

De sammanlagda kostnaderna under löpande budgetår för ifrågavarande

slag av avlöningar ha alltså av anstalten uppskattats till (1520 000 + 1000

+ 10 000 + 14 000 + 3 000 + 14 000) 1 562 000 kronor, vilket belopp anstalten

med hänsyn till behovet av medel för oförutsedda utgifter ansett böra höjas

till 1 572 000 kronor. Anstalten har därför hemställt örn medgivande att för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 39

innevarande budgetår överskrida anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal nied (1572 000— 1 382 000) 190 000 kronor.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har riksförsäkringsanstalten Departementsför

att på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra de omfattande arbets- chefen.

uppgifter, som åvila anstalten, sett sig nödsakad att vidtaga förstärkningar

av sin icke-ordinarie personal i en omfattning, som icke var möjlig att

förutse vid fastställandet av den i anstaltens avlöningsstat för innevarande

budgetår upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal. Väsentligen på grund härav torde det bliva nödvändigt att medgiva

ett överskridande av nämnda anslagspost. Det belopp, varmed överskridande

behöver ske, synes böra uppskattas till 180 000 kronor. Jag får

därför tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas till att den ifrågaI

varande posten får överskridas med högst sistnämnda belopp.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal må för budgetåret 1944/45 överskridas med

högst 180 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna l:o)—3:o) med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Bergström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 31ajäs proposition angående vissa anslag till riksförsäkringsanstalten. s. 2 i texten
  2. SU 1945:127 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till riksför säkring sunsta I ten jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten