Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

56 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 53 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:245, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

1

Nr 245.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott

den 16 mars 1955.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

mars 1955.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Bergquist, Domö,

Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med år

1932 ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien tillförsäkrats

ensamrätt i fråga örn införsel av socker mot skyldighet att vid inköp

av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna priser och

bestämmelser. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien täckning

av de med sockertillverkningen förbundna kostnaderna, mot det att

sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina på grund av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta SveriBihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 245.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

ges sockerfat»lillaktiebolag. Under år 1936 inträdde en förändring såtillvida,

att Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag uppgick i Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

De nuvarande bestämmelserna, grundade å ett kontrakt

mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit i överensstämmelse med

beslut av 1944 års riksdag (prop. nr 195; r. skr. nr 146) och gälla för tiden

till och med den 31 juli 1945.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 21 april 1944 (nr 164) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde ’i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 juli 1944, givits förlängd giltighet för

tiden till och med den 31 juli 1945. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt. Detta stadgande har

dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager och under visst villkor

provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel. Jämlikt

1 § förordningen den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering av införselförbjudna

varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen nr

252/1935, har stadgandet ej heller avseende å uppläggning i frihamn. Den,

åt vilken Kungl. Majit överlåter införselrätt av vara, som avses i förordningen

nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd till införsel därav. Vara, som

på grund av bestämmelserna i denna förordning icke får införas, må, därest

densamma icke är enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel att anse såsom

olovligen införd, åter utföras, under de villkor och i den ordning, som

tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget innehåller följande.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

3

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom

en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse investerat

kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under statens

garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom

rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1944 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika,

att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 4 kronor 50 öre.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran om den mellan Kungl.

Maj :t och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att

på hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån

förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §•

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1944 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen

underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönerna

1944 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna

förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos

Kungl. Majit.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

5 §•

För räkenskapsåret 1 augusti 1944—31 juli 1945 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen erhållna

biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning, som

följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av bolagets

för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid skola

särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition stående

medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,

vagnshvra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets eget

kapital (vinst) utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det att

bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,22 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta moments

första stycke avsedda konton eller i övrigt lill statsregleringens nackdel

verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra sockerrörelsen,

samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen,

cistemvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å respektive

konton.

Skulle under tiden 1 augusti 1944—31 juli 1945 sådana förändringar beträffande

en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga örn höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera

parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,22 öre. Såsom exempel

på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,

jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga lönetillägg

skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,

så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa

av 17,22 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verkställas

för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och

alltså omfattas av statsgarantien.

Det förutsättes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 morn. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1945, skall gälla, att raken
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

5

skapsårets drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att bolaget

kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av varan

till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och lagervärden

förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej fastställts,

med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar kan

anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli i945 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1945 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta innebär

i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt, genom

belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å varan

och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret — förslår

för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda avsatts,

här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken under

eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som motsvarar

det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt från å ena

sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra sidan det

ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i normallagret

för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får, under iakttagande

av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens gottskrivande

under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden vid prisfall

å varan nedgår under året — allenast för återställning av lagret. 1 syfte

att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är, skall bolaget rörande

återanskaffningen samråda med statens sockernämnd eller annat av

Kungl. Majit utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran, till staten

överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig återställning

av lagret. — Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget

rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller

mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande

efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen, skall dylik

tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

Det förutsättes, att efter erforderliga utredningar överenskommelse må

kunna träffas mellan parterna örn viss avveckling redan under kontraktstiden

av de i detta moment andra och tredje styckena intagna bestämmelser

(jämför efterföljande allmänna uttalanden från förhandlingarna punkt 4).

3 moni. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall

— oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända lill efterrättelse i mellanhavandet mellan

staten och bolaget enligt delta kontrakt. A ena sidan skall under räkenskapsåret

1944/45 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten iir redovisningsskyldig!.

räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets utgång

kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat lill vid sagda tillfälle

gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt förekommande

sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande kvarvarande

råsocker jämväl raffineringskoslnader. Å andra sidan skall under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot bolaget

lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid räkenskapsårets

ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åtemedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget den

31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad. Först

sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret,

skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten få

framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma pris,

som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl.

Majit fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att

till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång

överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den

ej intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen; dock att den betmassa,

som frigöres vid saftstationen i Ängelholm, därigenom att vissa betodlare i

Halland erhålla torrsnitsel från Hasslarp, fortfarande skall redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp ej ingår

bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Örn å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, .skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

7

6 §.

Viel försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris. ... o •

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Maj :t uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

8 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen örn skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1944 till och

med den 31 juli 1945 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, alt uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden.

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid beräknandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av 17,22

öre förutsatts, att nuvarande kvaliteter å socker i huvudsak bibehållas oförändrade.

4. För ernående av förenkling samt besparing i bokförings- och kontrollkostnader

är det önskvärt, örn redan under kontraktstiden en avveckling

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 245-

kunde ske av de i 5 § 2 mom. intagna bestämmelserna örn rekonstruktionsfonder

och andra lagervärdeberäkningar i vad bestämmelserna hänföra sig

till mindre betydande förnödenheter, såsom annat än bränsle, emballage och

kalksten. En bestämmelse härom har intagits i sagda moment sista stycket.

Då emellertid de för en dylik avveckling erforderliga sifferutredningarna icke

kunna medhinnas inom den tid, då uppgörelse rörande förevarande kontrakt

bör träffas, förutsattes, att efter förhandlingar mellan statens sockernämnd

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget särskild överenskommelse örn här avsedd

avveckling senare ingås mellan parterna, däi*vid för statens vidkommande

överenskommelsens giltighet förutsätter Kungl. Maj:ts godkännande.

I brev till generaltullstyrelsen den 21 april 1944 angående åtgärder till

sockerbetsodlingens uppehållande (SFS nr 165) har Kungl. Maj:t tillkännagivit,

att Kungl. Majit å Svenska sockerfabriksaktiebolaget för tiden från

och med den 1 augusti 1944 till och med den 31 juli 1945 överlåtit rätt att

till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vissa bestämmelser rörande betarbetarlöner för år 1944 m. m.

Enligt den förbindelse (jfr SFS nr 165/1944), som jämlikt förenämnda

kontrakts 3 § skall avfordras betodlare, åligger det sådan odlare dels att vid

användning under 1944 av lejd arbetskraft för sockerbetors skötsel eller

upptagning, där ej gällande kollektivavtal örn dylikt arbete är tillämpligt

eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning enligt de i kollektivavtalet

stadgade bestämmelserna, betala vissa i förbindelsen angivna arbetslöner,

dels ock att till täckande av kostnader, som sockemämnden har

att bestrida, under 1944 till nämnden erlägga en avgift av — enligt Kungl.

Maj :ts bestämmande — intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens

sockerbetsodling sagda år. Nyssnämnda arbetslöner, som skola gälla landet

i dess helhet, ha i förbindelsen bestämts sålunda, att för sommarskötseln

skall utgå ersättning enligt följande grundpris: för första backängen 25 öre

per 100 sträckfamnar eller 1 krona 40 öre per 1 000 meter, för gallringen 79

öre per 100 sträckfamnar eller 4 kronor 43 öre för 1 000 meter, för hackningen

närmast efter gallringen 42 öre per 100 sträckfamnar eller 2 kronor 36

öre per 1 000 meter och för varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning

23 öre per 100 sträckfamnar eller 1 krona 29 öre per 1 000 meter, dock

att, därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare höjes

till 96 öre per 100 sträckfamnar eller 5 kronor 39 öre per 1 000 meter. Arbetarna

garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln

av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning och

hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet

som två och betalas med 1 krona 1 öre per 100 sträckfamnar eller med 5

kronor 67 öre per 1 000 meter. Nu nämnda siffror äro grundpris, vartill på

grund av plantantalet tillägg eller avdrag utgår enligt vissa bestämmelser.

Örn jorden — å fältet i sin helhet eller delar därav — är avsevärt bemängd

med svårare ogräs, kan grundpriset höjas med 30 procent. För upptagningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

9

skall utgå ackord per 400 sträckfamnar med minst: för arbete verkställt före

den 25 oktober 6 kronor 80 öre, för arbete verkställt frän och med den 25

oktober till och med den 9 november 7 kronor 35 öre och för arbete verkställt

från och med den 10 november 8 kronor 65 öre, dock att beträffande

arbetare, som fullgjort åtaget arbete, totalersättningen alltid skall utgöra

minst 7 kronor 35 öre per 400 sträckfamnar. Beräknas ackordet per 1 000

meter skall ersättningen utgöras för arbete verkställt före den 25 oktober 9

kronor 54 öre, för arbete verkställt under tiden 25 oktober—9 november 10

kronor 31 öre, för arbete verkställt från och med den 10 november 12 kronor

14 öre samt totalersättningen alltid minst 10 kronor 31 öre per 1 000

meter. Härutöver skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av 8

öre per 400 sträckfamnar eller 11,2 öre per 1 000 meter för varje 1 000-tal

kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen överstiger 280 deciton

avräknade sockerbetor per hektar.

För samtliga betodlare gäller, att kvantitetstillägg skall utbetalas senast

tre veckor efter kampanjens slut vid vederbörande fabrik. Om arbetare genom

styrkt sjukdom eller annat laga förfall är förhindrad slutföra åtaget

arbete örn minst 3 200 sträckfamnar skall kvantitetstillägg utgå till respektive

arbetare i proportion till upptagen areal. Betodlare skall, sedan leveransen

av sockerbetor för året avslutats, för betarbetare som så påfordrar förete

skriftlig, av Svenska sockerfabriksaktiebolaget tillhandahållen uppgift å sin

medelskörd av sockerbetor under året.

Bestämmelse örn skyldighet för sockerindustrien att avfordra betodlarna

sådan förbindelse, varom nyss nämnts, infördes första gången 1934. Stadgandet

tillkom för att hindra underbetalning av arbetskraften samtidigt med

att betodlarna genom det statliga ingripandet erhöllo viss prisgaranti. De

betarbetarna i förbindelsen tillförsäkrade lönerna ha svarat mot bestämmelserna

i gällande kollektivavtal.

Under tiden 1934—1940 gällde även ett åtagande för sockerindustrien att

bestrida 50 procent av kostnaderna för statens sockernämnd. Från och med

budgetåret 1940/41 bekostas sockernämndens verksamhet helt av statsmedel.

För ändamålet har riksdagen anvisat för budgetåret 1941/42 under elfte

huvudtiteln ett förslagsanslag av 50 000 kronor samt för ett vart av budgetåren

1942/43—1944/45 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av 45 000

kronor. För budgetåret 1945/46 har Kungl. Majit i statsverkspropositionen

ilska t ett belopp av likaledes 45 000 kronor.

Löneförhållandena inom sockerbetsodlingen 1945.

Rörande sommarskötsel och upptagning av sockerbetor m. m. under 1945

gäller en efter förhandlingar mellan vederbörande ^^arbetsgivarorganisationer

och lantarbetarorganisationer i mars 1945 träffad överenskommelse

rörande nytt kollektivavtal. Enligt detta skall i huvudsak tillämpas följande.

För sommarskötseln är bestämt ett grundpris av 28 öre för första back
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 245.

ningen, 87 öre för gallringen, 47 öre för häcklingen närmast efter gallringen

och 23 öre för varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning, allt per

100 sträckfamnar, dock att, därest ingen hackning sker före gallringen,

priset för den senare höjes till 1 krona 5 öre per 100 sträckfamnar. Motsvarande

ersättningar för 1 000 meter utgöra 1 krona 57 öre, 4 kronor 88 öre, 2

kronor 64 öre, 1 krona 29 öre och 5 kronor 89 öre. För 1945 års sockerbetskampanj

garanteras arbetarna utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln

av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning

och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet

som två och betalas med 1 krona 11 öre per 100 sträckfamnar eller

6 kronor 23 öre per 1 000 meter. Förenämnda grundpris är vid ett avstånd

av 25 cm mellan plantorna i raden beräknat efter 38 000 plantor per 6 400

sträckfamnar eller 3 330 plantor för 1 000 meter. Tillägg till eller avdrag

från grundpriset skall göras med hänsyn till det plantantal, som gallringsarbetet

givit till resultat. Sålunda utgår tillägg, som ökar med 1 krona 50

öre för varje tusental plantor utöver 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar

upp till ett antal av 46 000 plantor men över detta antal återigen minskar

med 1 krona 50 öre per 1 000 plantor. Avdrag sker för plantantal understigande

38 000 med 1 krona 50 öre’ för ett vart av de tre första tusentalen

plantor och därefter med 3 kronor för tusental, allt per 6 400 sträckfamnar.

— För upptagning av sockerbetor utgår ersättning

vid plantantal per 6 400

sträckfamnar om

#

38 000 och därunder

39 000 .............

40 000 .............

41 000 .............

42 000 .............

43 000 .............

44 000 .............

45 000 .............

46 000 och däröver .

per 400

sträck- famnar med

kronor

per 1 000

meter med

kronor

. . 8

11-23

. . 8T0

11-37

. . 8-20

11-51

. . 8-30

11-65

. . 8-40

11-79

. . 8-50

11-93

. . 8-60

12-07

. . 8-70

12-21

. . 8-80

12-35

Förenämnda priser gälla för upptagning, verkställd annorstädes än i Östergötland

och Västergötland under tiden 25 oktober—9 november. För upptagning,

verkställd före den 25 oktober, sker avdrag med 55 öre per 400 sträckfamnar

(respektive 77 öre per 1 000 meter) samt för upptagning, verkställd

från och med den 10 november tillägg med 1 krona 30 öre per 400 sträckfamnar

(respektive 1 krona 82 öre per 1 000 meter). För Östergötland och

Västergötland skola följande tidsperioder gälla, nämligen före den 15 oktober

i stället för före den 25 oktober, den 15 till 25 oktober i stället för den 25

oktober till 9 november samt från och med den 26 oktober i stället för från

och med den 10 november.

Till arbetare, som utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å

överenskommen areal, dock minst 3 200 sträckfamnar eller 5 500 meter, eller

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

11

-— där uppgörelse om viss areal ej föreligger — upptagit minst samma

areal, utgår för verkställt upptagningsarbete s. k. kvantitetstillägg med 8

öre per 400 sträckfamnar eller 11,2 öre per 1 000 meter för varje fullt 1 000- tal kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen överstiger 28 000 kilogram

betor per hektar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annat

laga förfall är förhindrad fullgöra åtaget arbete, skall kvantitetstillägget utgå

i proportion till upptagen areal. För den areal, där plantantalet enligt gårdens

före upptagningen verkställda uppmätning överstiger 46 000 per 6 400 sträckfamnar

eller 4 030 per 1 000 meter, skall upptagare — därest arbetsgivare

påfordrat större plantantal än det nämnda — vara berättigad till en extra

ersättning av 50 öre per 400 sträckfamnar eller 70,2 öre per 1 000 meter.

Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra annat fortlöpande arbete, ha

rätt till eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget av upptagningsarbetet.

Om den s. k. »smutsprocentens» inverkan på kvantitetstillägget gälla särskilda

bestämmelser.

Liksom under år 1944 gälla kollektivavtalets bestämmelser jämväl betodlare

på Gotland och odlare på Öland anslutna till Mörbylånga råsockerfabrik.

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1944.

Såsom förut nämnts ha statsmakterna för odlingsåren 1932—1944 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna

priser och bestämmelser.

Vad särskilt angår betpriset har under tiden 1932—1939 enligt överenskommelser

mellan sockerbolaget och betodlarna i huvudsak gällt den regel,

att till grund för beräkning av betpriset för visst år skulle läggas medelpriset

å 1 kilogram krossad melis (K 5) enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets

priskurant vid försäljning till engrossister under tiden den 1 mars det

år, betorna odlats, till den 28 februari nästföljande år, sedan därifrån dragits

den i noteringen ingående engrosrabatten, utgörande 4 procent av bruttopriset.

Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset skulle utgöra

grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt skulle priset utgöra 7 gånger nämnda grundtal (grundpriset).

För varje Vio procent ökning eller minskning i medelsockerhalten skulle betpriset

röna ett tillägg eller avdrag med Vigo av grundpriset. Till följd av statsmakternas

åtgärder hade för 1932—1939 års betodling denna regel om betprisets

fastställande kompletterats med ett stadgande av innebörd, att odlaren

— oberoende av sockerprisets eventuella växlingar — garanterades ett

visst lägsta pris för betorna, under förutsättning att han avlämnade sådan

förbindelse rörande betarbetarlöner som förut omnämnts. Ifrågavarande minimipris,

som för 1932 års odling sattes till 2 kronor 30 öre för 100 kilogram

betor med 16 procent sockerhalt, undergick senare höjning och utgjorde för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

1938 och 1939 års odlingar 2 kronor 70 öre. För 1940 års odling tillämpades

en ny beräkningsgrund av innebörd att priset på sockerbetor skulle bestämmas

med hänsyn till variationerna i medelhektarskörden. För 1941 års odling

bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

till 4 kronor 10 öre, därest den totala uppmätta betarealen uppgick till

eller översteg 85 procent av 1940 års odling, och till 3 kronor 80 öre vid en

uppmätt areal understigande 85 procent av samma odling. Beträffande odlingen

under åren 1942—1944 bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor

med 16 procent sockerhalt till 4 kronor 50 öre.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. under den tid, införselmonopol

å socker varit gällande, torde följande uppgifter få meddelas.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Betskörd, inköpt

vikt

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa

Hela

riket

ton

Deciton

per

hektar

1932/33 ....

40 681

1549 398

380

16-95

230-00

13-66

243-66

1933/34 ....

50 574

1839 914

364

18-16

225-00

30-38

_

255-38

1934/35 ....

50572

1 861939

368

16-39

225-00

5-48

_

230-48

1935/36 ....

50 640

1865 930

369

17-52

225-00

21-38

4-00

250-38

1936/37 ....

51 368

1 799 565

350

18-19

225-00

30-80

12-00

267-80

1937/38 ....

55 241

2 076 740

376

18-11

255-00

33-63

_

288-63

1938/39 ....

50 760

1834 081

361

17-58

270-00

26-66

_

296-66

1939/40 ....

50 750

1 902 212

375

17-69

270-00

28-52

_

298-52

1940/41 ....

54 439

1 859 635

341

17-82

310-00

35-26

_

345-26

1941/42 ....

53 403

1 843 680

345

18-07

41000

53-04

_

463-04

1942/43 ....

53 255

1 733 660

325

16-89

450-00

25-03

_

475-03

1943/44 ....

50 335

1 868 260

371

17-10

450-05

30-94

_

480-94

1944/45 ....

54 979

1 803 350

328

1704

450-00

29-25

—

479-25

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren

uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

Kampanjår

Tillverkat

råsocker, ton

Tillverkad

raffinad, ton

1932/33 ..........

.......... 233 593

228 398

1933/34 ...........

.......... 304 310

250 738

1934/35 ..........

.......... 270 063

251 488

1935/36 ...........

.......... 293 053

262 659

1936/37 ...........

.......... 298 278

258 093

1937/38 ...........

.......... 345 428

292 127

1938/39 ...........

.......... 292 359

272 764

1939/40 ...........

.......... 308 411

343 727

1940/41 ...........

.......... 300 263

263 782

1941/42 ...........

......... 308 580

262 650

1942/43 ...........

.......... 264 057

237 237

1943/44 ...........

......... 290 907

239 841

1944/45 ...........

......... 279 113

245 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

13

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantprisema å övriga

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljdes

av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter. Priset

å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter världsmarknaden,

varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort ej behövde tilllämpas

än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår av följande tablå

varierat under de olika monopolåren.

Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5

V3 1932—28/a 1933 .................. 31 öre per kg

Vs 1933—28/a 1934 ..................| ll Öre per *Ör l!den 1/s-31/6 1933

| 30 ore per kg därefter

Vs 1934—28/2 1935 .................. 30 öre per kg •

Vs 1935—-29/2 1936 .................. 30 öre per kg

xi 1P3fi 28/ 1QS7 / 31 öre per kg för tiden Vs—*°/u 1936

3 2 ..................\ 30 öre per kg därefter

1/3 1937—28/2 1938 .................. 32 öre per kg

1/3 1938—29/2 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten garanterat bolaget täckning för de med socker tillverkningen förbundna

kostnaderna — viss förräntning av bolagets eget kapital däri inräknad —

mot det att bolaget varit redovisningsskyldig! för sina på grund av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Det har förutsatts, att priserna skola av

Kungl. Maj :t så avvägas, att den staten åvilande garantien principiellt och i

stort sett infrias genom bolagets sockerförsäljningar, en princip som emellertid

under det senaste året, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts

böra följas.

Rörande de under monopoltiden faktiskt tillämpade priserna å socker av

de viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

Priskurantprisema i öre per kg enligt

Tidsperiod sockerbolagets noteringar

Krossmelis

Bitsocker

Toppsocker

28 /

/ 2

1932-

-28/s

1932 ..............

................ 31

37

38

29/g

1932-

-W/9

1932 ..............

................ 32

38

39

14/9

1932-

-S1/6

1933 .............

................ 31

37

38

7«

1933-

- V«

1933 .............

................ 30

36

37

®/6

1933

— 8/®

1933 ..............

................ 31

37

38

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

T i

d s p e r i

o d

sockerbolagets noteringar

Krossmelis

Bitsocker

Toppsocker

9/9

1933—19/9

1933 .............

............... 32

38

39

20/9

1933—22/n

1933 .............

............... 31

37

38

23/n

1933—22/i

1934 .............

............... 30

36

37

23/l

1934— 6/s

1934 .............

............... 31

37

38

7/3

1934-29/2

1936 .............

............... 30

36

37

V»

1936—19/u

1936 .............

............... 31

37

38

2°/n

1936—27/1

1937 .............

............... 30

36

37

28/i

1937—2i/4

1939 .............

............... 32

38

39

22/4

1939— s/6

1939 .............

............... 33

39

40

76

1939—23/t

1939 .............

............... 34

40

41

24/j

1939—30/7

1939 .............

............... 33

39

40

»i/t

1939— 6/i2

1939 .............

............... 32

38

39

7/l2

1939—3i/3

1940 .............

............... 34

40

41

V*

1940—28/2

1941.............

............... 38

44

45

V3

1941— 4/u

1941.............

............... 41

47

48

ä/ll

1941—‘V?

1942 .............

............... 45

51

52

13/,

1942—

............... 49

55

56

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker ha under de senaste räkenskapsåren,

ett vart omfattande tiden från och med 1 augusti ena året till och

med 31 juli nästa år, uppgått till följande myckenheter.

1935/36 .................................. 273 835 ton

1936/37 .................................. 270 106 »

1937/38 .................................. 271 812 »

1938/39 .................................. 293 221 »

1939/40 .................................. 326 387 »

1940/41 .................................. 252 023 »

1941/42 .................................. 245 954 »

1942/43 .................................. 264 752 >

1943/44 .. ................................ 228 304 »

Den sammanlagda förbrukningen i Sverige av socker kan uppskattas till

normalt ungefär 270 000 ton per år. Den för året 1938/39 angivna siffran

innebär en ökad expedition av drygt 20 000 ton, till stor del förorsakad av

vissa av kristidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika förekommo

i än större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagels försäljning av

socker under femmånadersperioden augusti—december 1939 med icke mindre

än cirka 40 000 ton översteg den för samma månader normala försäljningen.

Lagringsköpen forlforo in på året 1940, till dess ransonering infördes

den 10 april sistnämnda år. Sedan den 3 november 1940 ingår även sirap i

ransoneringen. Vid ransoneringen har man utgått ifrån en beräknad raffinadförbrukning

av omkring 250 000 ton per år. Den låga försäljningssiffran för

1943/44 beror på att under den våren och försommaren 1944 rådande

strejken i sockerfabrikerna intet socker kunde expedieras från fabrikerna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

15

Statens sockernämnds verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Majit den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabrilcsaktiebolaget, utfärdade Kungl. Majit den 10 maj

1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända till

efterrättelse från och med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll statens

sockernämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt den

nya ordningen är sockernämndens viktigaste uppgift att granska sockerbolagets

verksamhet, vartill komma vissa andra uppdrag såsom att behandla

lönetvister mellan betodlare och höarbetare m. m. ävensom, enligt särskild

författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för

utförande av lastningsanordningar för sockerbetor.

I skrivelse den 14 mars 1945 har statens sockernämnd lämnat en redogörelse

för sin verksamhet under det senaste året.

I skrivelsen bär nämnden till en början upptagit en redogörelse för

sin granskning av socker b olagets verksamhet för verksamhetsåren

1942/43 och 1943/44. Härutinnan anföres följande.

Sockerbolagets verksamhet i vad den avser sockerrörelsen och dess biprodukter

samt statens förhållande därtill regleras allt sedan den nuvarande

sockemämndens tillkomst genom av riksdagen årligen godkända kontrakt

mellan staten och bolaget, innebärande bland annat, att staten svarar för

täckning av bolagets kostnader för sockrets och dess biprodukters tillverkning

och försäljning ävensom för åren 1939/40—1942/43 visst vinstbelopp

ikapitalränta), mot det att bolaget är redovisningsskyldig! för sina inkomster

av samma rörelse, allt enligt vissa i kontrakten närmare angivna bestämmelser.

Frånsett de två första kontraktsåren ha avtalens giltighet begränsats

till ett år, men lia efter förhandlingar årligen förnyats, varje gång med

vissa ändringar, förestavade av det senast gångna kontraktsårets erfarenheter.

De ursprungliga bestämmelserna i 1940 års kontrakt ändrades sålunda

1941 bland annat rörande lagerrekonstruktionen ävensom därutinnan, att

vissa fasta kostnadsposter utbrötos ur statsgarantien och fastlåstes vid ett

visst fixerat belopp per kilogram tillverkat råsocker oavsett tillverkningens

storlek. I 1942 års kontrakt medgavs vid i stort sett oförändrade bestämmelser

i övrigt en viss höjning i den sålunda låsta kostnadsposten, beroende

på den genom krisen förorsakade kostnadsstegringen å löner och material.

I 1943 års kontrakt utsträcktes den låsta kostnadsposten att omfatta förutom

de tidigare däri ingående kostnadsposterna flertalet av bolagets övriga

kostnader ävensom förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Utanför den

låsta posten kommo huvudsakligen att ligga sådana på förhand mera svårfixerbara

kostnader såsom betkostnader av olika slag, bränsleutgifter, ernballage,

räntor och frakter. I samband härmed höjdes den låsta kostnadsposten

från 5,22 till 17,22 öre per kilogram tillverkat råsocker, siffran baserad

på en oförändrad råsockertillverkning av 272 000 ton ävensom på den

före prisstoppet den 1 november 1942 rådande löne- och kostnadsnivån. För

innevarande verksamhetsår, alltså 1944/45, gäller i stort sett samma bestämmelser

som i 1943 års kontrakt, dock med den avvikelsen, att staten garanterat

bolaget att till visst pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets

utgång överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, var
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

jämte vissa uttalanden gjorts rörande en ifrågasatt avveckling av rekonstruktionslonderna,

i vad bestämmelserna hänföra sig till mindre betydande förnödenheter.

Det nu gällande kontraktet utgår den 31 juli 1945, dock med

vissa övergångsstadganden rörande lagerdispositioner och lagervärderingar

samt rörande salupriset å utgående sockerlager.

Nämndens viktigaste uppgift, den att granska sockerbolagets verksamhet,

har av nämnden utförts efter enahanda grunder, som omnämnts i

nämndens tidigare verksamhetsberättelser. Nämnden har sålunda jämlikt sin

instruktion utövat en fortlöpande tillsyn över sockerbolagets verksamhet, så

långt denna beröres av under respektive år gällande statskontrakt, och har

härvid särskild uppmärksamhet ägnats åt frågor, fallande under bestämmelserna

i 5 § i kontraktet, avseende bolagets redovisningsskyldighet för

sina inkomster samt statens åtagande att svara för täckning av bolagets

kostnader. Härför har nämnden tagit del av styrelsens protokoll samt genom

auktoriserad revisor och en biträdande revisor fortlöpande genomgått

och granskat såväl huvudkontorets som brukens räkenskaper, varvid på grund

av statskontraktens under de senare åren ändrade konstruktion och utökningen

av bolagets utanför sockerrörelsen liggande verksamhet tillsetts, att de olika

kostnadsposterna påförts riktiga konti, så att ej sockerrörelsen kommit att

påföras kostnader, vilka rätteligen bort drabba bolagets utanför sockerrörelsen

liggande verksamhet. Resultatet av granskningsarbetet har framlagts

för nämnden i form av rapporter och ingående analyser av bolagets

balans- samt vinst- och förlusträkningar. Härigenom ävensom ur handlingar

i övrigt berörande sockerrörelsen, genom fortlöpande överläggningar

med bolagets ledning, genom förhandsinformationer samt genom inspektion

av fabriker och andra anläggningar har nämnden följt och bildat sig en

uppfattning örn de viktigare affärshändelserna. Slutligen har nämnden för

fullgörande av sitt åliggande jämlikt § 5 e i instruktionen genom periodvis

upprättade räkenskapssammandrag för huvudkontor och fabriker ävensom

genom kalkyler och kostnadsberäkningar för den ej tilländalupna tiden av

kontraktsåret följt tillverkningskostnaderna och dessas förändringar i fråga

örn socker och dess biprodukter. Nämndens verksamhet i här berörda avseende

har vid skilda tillfällen föranlett skrivelser till Kungl. Maj:t angående

differensen mellan tillverkningskostnaderna och försäljningsprisen å

socker och dess biprodukter.

Bolagets senast föreliggande bokslut och verksamhetsberättelse avser verksamhetsåret

Vs 1943—''"17 1944, och har nämndens granskningsarbete under

det gångna kalenderåret därför huvudsakligen kommit att omfatta detta

verksamhetsår.

De allmänna betingelserna för bedrivandet av bolagets verksamhet under

verksamhetsåret ifråga ha varit övervägande gynnsamma. Vad först angår

1943 års betkampanj blev denna för såväl betodlarna som sockerbolaget

synnerligen tillfredsställande. Betaralen minskades visserligen med cirka

5,6 procent eller från 53 288 till 50 335 hektar, men utbytet per hektar ökades

från 32 534 till 37 117 kilogram eller med cirka 14 procent och betpriset

på grund av ökad sockerhalt med 5,8 öre per 100 kilogram. Betutgiften

per hektar blev härigenom även den högsta hittills under de senaste

sju åren redovisade eller 1 804 kronor, vilket innebär en stegring gentemot

förgående år med cirka 16 procent. Den inköpta betkvantiteten utgjorde

trots den lägre arealen 1 868 000 ton, sockerhalten blev 17,10 procent och

smutshalten 1,40 procent. Motsvarande siffror för 1942 års kampanj utgjorde

respektive 1 734 000 ton, 16,89 och 1,53 procent. Råsockerskörden per

hektar ökade till följd härav från 4 955 till 5 779 kilogram eller med 17 pro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

17

cent och råsockertillverkningen trots den som nämnt minskade arealen från

264 057 till 290 908 ton. Den tillverkade råsockermängden motsvarade en

raffinadkvantitet å 269 800 ton, vilken kvantitet mer än täcker årskonsumtionen.

Det för året gällande betpriset utgjorde oförändrat 4 kronor 50 öre,

tillägget för högre sockerlialt 30,8 öre, allt per deciton.

Beträffande själva sockertillverkningen har denna i fråga örn raffinadtillverkningen

påverkats av den under året inträffade arbetsinställelsen. Denna

senare tillverkning kom härigenom endast att utgöra 239 641 ton, därigenom

även påverkande tillverkningskostnaderna i stigande riktning. Den under

året låsta posten bär omfattat, förutom de i tidigare kontrakt låsta kostnadsposterna

underhåll, avskrivningar, skatter till stat och kommun och till

bolagsstyrelsens fria disposition stående medel, jämväl posterna avlöningar,

pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel, vagnshyra, betfrö och

försäkringar samt förräntningen av bolagets eget kapital (vinst). Bolaget har

haft att självt täcka dessa kostnader mot det att bolaget oavsett produktionens

storlek fått tillgodoräkna sig 17,22 öre för varje under räkenskapsåret i

fråga tillverkat kilogram råsocker. Nämnden har därför ej behövt ägna här

angivna kostnadsposter samma ingående granskning som tidigare år, utan

har nämndens granskningsarbete mera kunnat inrikta sig på att följa bolagets

verksamhet i stort, den totala kostnadsutvecklingen och de övriga detaljkostnader,

vilka falla under statsgarantien. Beträffande dessa senare,

alltså de statsgaranterade kostnaderna, varunder innefattas sådana på förhand

mera svårfixerbara kostnader såsom betkostnader, bränsle, emballage,

räntor och frakter, har nämnden sökt hålla dessa kostnader i görligaste mån

nere, varjämte nämnden som berörts tillsett, att icke sammanblandning ägt

rum mellan sockerrörelsens kostnader och kostnader, hänförande sig till

andra bolagets rörelser liggande utanför sockerregleringen. Nämndens

granskningsarbete i här berörda avseenden har föranlett ett antal utredningar

och undersökningar för fastställande av kostnadsposter och kostnadsdetaljer.

Dylika utredningar och undersökningar lia sålunda verkställts för

beräknandet och fastställandet av bränslekostnaderna, av råsockervolymen,

av kostnaderna för gåvor och understöd, kontorsutensilier och kontorsmaskiner,

av omkostnaderna samt av utgifterna för löner, hyror och vägavgifter.

Detaljgranskningen av här angivna kostnader har efter överläggning

med bolagets ledning föranlett, ali icke obetydliga belopp kunnat och ytterligare

komma att gottskrivas statsregleringen.

Den råsockerkvantitet, som skall ligga till grund för beräkningen av det

belopp, bolaget enligt avtalets 5 g 1 mom. äger tillgodoräkna sig för täckandet

av de låsta kostnaderna, har genom förut berörda utredningar med tillämpande

av i tidigare verksamhetsberättelser angivna grunder för fastställandet

av över- och undervikter vid fabrikerna och för kristidskvaliteternas omräknande

i råsocker i avtalets mening för verksamhetsåret 1943/44 fastställts

utgöra 2 909 136 deciton, vilken kvantitet är något högre än den i bokslutet

angivna. Statsregleringen kommer därför i innevarande års bokslut att påföras

ett visst mindre belopp.

Beträffande de mera betydande statsgaranterade kostnaderna kan nämnas,

att nämnden granskat inköps-, förbruknings- och lagervärden och kostnader

å de viktigare förnödenheterna, särskilt bränsle och emballage. Trots afl

bolaget på grund av den försvårade kolsituationen lia bränslekommissionens

anmodan nödgats i allt större utsträckning övergå till den väsentligt dyrare

ved- och torveldningen, har bränslekostnaden, pr kilogram råsocker räknat,

året 1943/44 kunnat hållas vid samma nivå som år 1942/43, beroende på

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 24ö. •>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

rationalisering av kraft- och ångförbrukningen ävensom på övergång till förenklad

raffinering och till vitsockerförfarandet. Även emballagekostnaden,

vilken under de föregående krisåren företett en fortgående och betydande

kostnadsstegring, beroende på den alltjämt fortgående övergången fill paketemballage

samt bomulls- och jutesäckarnas ersättande med papperssäckar,

utvisar för året en mindre nedgång. Av övriga statsgaranterade kostnader ha

särskilt frakterna underlegat granskning, då transporterna av råsocker och

raffinad ävensom av melass och kalksten huvudsakligen ägt rum medelst

egna och dotterbolags båtar. De egna fraktdebiteringarna ha härvid konstaterats

icke överstiga de i marknaden gällande fraktsatserna. De totala fraktkostnaderna

ha under året nedgått, vilket huvudsakligen är att tillskriva på

grund av strejken minskade råsockertransporter och nedgång i den ciflevererade

raffinadkvantiteten.

Enligt avtalet innefattas såsom förut framgår i den låsta posten, 17,22 öre,

samtliga bolagets lönekonto påförda löner. Enligt särskilt Kungl. Maj:ts beslut

den 14 juli 1944 gäller detta likväl icke för viss del av de ökade lönekostnader,

vilka äro en följd av förlikningen i avtalstvisten mellan bolaget och

dess arbetare våren 1944. Enligt nämnda beslut skola — utan hinder avföreskrifterna

i 5 § 1 mom. i gällande statskontrakt — de på grund av förlikningen

för bolaget för tiden t. o. m. den 31 juli 1945 uppkommande merutgifterna

å lönekontot täckas av statens garanti för icke låsta poster och

således icke inräknas under de i 1 mom. samma paragraf ingående kostnaderna.

Då avtalet löper från och med den 13 juni 1944, hade juni och juli

månaders merkostnader bort belasta statsregleringen i det gångna årets

räkenskaper. Detta har ej kunnat ske, vadan hela merkostnaden kommer

att påvila innevarande års statsreglering. Beloppet har beräknats utgöra

300 000 å 350 000 kronor.

Liksom tidigare år har nämnden med uppmärksamhet följt den fortgående

nyinvesteringen av kapital i nya rörelsegrenar, liggande utanför sockerrörelsen,

varigenom ökade räntekostnader kunnat komma att påvila statsregleringen.

Betydande dylika investeringar ha visserligen under året ägt rum,

men å andra sidan har totala i sidorörelser investerade kapitalet under året

nedgått, beroende på i förhållande till tidigare år minskad investeringsverksamhet

ävensom på att inkomsterna från dessa sidorörelser ej anlitats för

vinstutdelning utan kvarblivit såsom kapital inom bolaget ävensom på att de

investerade medlen avskrivningsvägen delvis återgått till bolaget.

De under året gjorda investeringarna i sidorörelser avse huvudsakligen

torkanläggningar. Dylika ha för närvarande färdigställts vid tolv av bolagets

bruk. Dessutom ha under året slutförts bolagets anläggningar vid Flås myr

för tillverkning av frästorv från egen mosse. Leveranser från denna debiteras

sockerrörelsen efter nya av priskontrollnämnden föreslagna grunder, vilka

godkänts av sockernämnden. Det nya prisberäkningssättet har tillämpats å

torv av 1943/44 års tillverkning och är avsett att bibehållas, så länge nu

gällande normalpris å maskintorv kvarstår oförändrat.

Den av livsmedelskommissionen anbefallda beredskapslagringen av socker

har under året föranlett en kostnad av 209 290 kronor 99 öre. Motsvarande

kostnader de tre närmast föregående åren lia utgjort respektive 243 244,

189 808 och 181 653 kronor. Kostnaderna ha samtliga år påförts sockerrörelsens

fraktkostnadskonto.

Bolagets kreditbehov, i vad det betingas av det i förhållande till tillverkningskostnaderna

alltför låga sockerpriset ävensom av kostnaderna för sockerimporten

från Danmark, har täckts i enlighet med det i föregående verk
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

19

samhetsberättelse närmare omnämnda finansieringsavtalet mellan riksbanken

och bolaget, vilket alltjämt är gällande. Genom minskningen i de inneliggande

lagren av danskt socker har bolagets nettoskuld till riksbanken under

året väsentligt nedgått och därmed även räntekostnaderna. Vid bokslutstillfället

hade bolaget hos riksbanken en växelskuld å 50 251 256 kronor. Å

särskild räkning hade emellertid bolaget jämlikt finansieringsavtalet innestående

ett tillgodohavande å 31 141 227 kronor, varför det i balansräkningen

angivna skuldbeloppet, 19 110 029 kronor, utgör bolagets saldoskuld till

riksbanken. Motsvarande saldoskuld föregående år utgjorde 34 774 921 kronor.

Då bolagets växlar av riksbanken diskonteras till ett diskonto av 1 procent

per år, har räntebesparingen utgjort 2 procent, vilken besparing helt

kommit sockerrörelsen till godo.

Beträffande lagerrekonstruktionen uttalades i 1944 års avtal, att det förutsattes,

att efter erforderliga utredningar överenskommelse må kunna träffas

mellan parterna örn viss avveckling redan under kontraktstiden av de i

5 § 2 och 3 mom. intagna bestämmelserna. För ernående av förenkling och

besparing i bokförings- och kontrollkostnader ansågs det nämligen önskvärt,

om redan under kontraktstiden en avveckling kunde ske av bestämmelserna

rörande rekonstruktionsfonder och andra lagervärdeberäkningar, i vad bestämmelserna

hänföra sig lill mindre betydande förnödenheter. Det förutsattes

härvid, att — efter erforderliga sifferutredningar och efter förhandlingar

mellan nämnden och bolaget — särskild överenskommelse örn bär avsedd

avveckling senare skulle ingås mellan parterna, därvid för statens vidkommande

överenskommelsens giltighet förutsatte Kungl. Maj:ts godkännande.

De för en avveckling av de här avsedda rekonstruktionsfonderna erforderliga

utredningarna lia under året verkställts av bolaget. Vid förhandlingar

med bolaget i frågan har emellertid nämnden såsom sin mening uttalat

att, örn en avveckling redan nu skulle äga rum, överenskommelse borde

sökas på en prisnivå, liggande mitt emellan förkrigspriset och nu gällande

dagspris. Då en uppgörelse på denna grund från bolagets sida ansågs utesluten,

har nämnden och bolaget enats örn att framställning till Kungl. Majit

rörande avvecklingen av rekonstruktionsfonderna å låsta leonti nu ej skulle

göras. För ernående av förenkling och i arbetsbesparande syfte skulle likväl

under tiden, till dess slutuppgörelse sker, bristskulderna för låsta konti icke

behöva uträknas i detalj och för värjo särskild förnödenhet för sig ulan regleras

mera summariskt med ledning av gällande index eller med hänsyn till

vid respektive bokslutstillfällen gällande prisnivå.

Sockerbolagets bokslut per den 31 juli 1944 företer, sedan de under beloppet

17,22 öre per tillverkat kilogram råsocker innefattade kostnaderna och

kapitalränta ävensom de garanterade kostnaderna blivit täckta och sedan

det av riksdagen leir kostnader i samband med sockerregleringen anvisade

anslaget å 25 000 000 kronor tagits i anspråk, en statsregleringens fordran

å sockerbolaget å 1 792 072 kronor 14 öre. A statsregleringens konto inbalanserades

vid verksamhetsårets början, alltså den 1 augusti 1943, en bolagets

fordran å statsregleringen med 2 093 449 kronor 72 öre. För täckandet av

denna skuld ävensom den genom de i förhållande lill tillverkningskostnaderna

alltför låga sockerpriserna under året uppkommande förlusten, beviljades

av riksdagen förut nämnda anslag å 25 000 000 kronor, vilket inbetaides

av statskontoret i maj 1944. Beloppet var beräknat med viss säkerhetsmarginal,

varför även vid verksamhetsårets slut den 31 juli 1944 en statsregleringens

fordran å bolaget kunde utbalanseras med förut angivna belopp

1 792 072 kronor 14 öre. Örn hänsyn ej tages till den av statskontoret

sålunda gjorda inbetalningen, bär å kontot under verksamhetsåret 1943/44

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

uppstått en räkenskapsmässig förlust å 21 114 478 kronor 14 öre mot en förlust

närmast föregående år å 19 181 444 kronor 76 öre. Förlusten å själva

sockerrörelsen under året enligt räkenskaperna, sedan bolaget tillkommande

kapitalränta utgått enligt bestämmelserna i avtalet, utgör 21 084 923 kronor

34 öre och för verksamhetsåret 1942/43 19 961 207 kronor 94 öre, beloppen

utgörande kostnader, vilka icke kunnat täckas av respektive års inkomster av

försäljningen av socker och dess biprodukter. Orsaken härtill har båda åren

givetvis såsom redan nämnts varit, att sockerpriset icke fått höjas i samma

mån, som priserna för betornas inköp och förädling stigit. Differensen mellan

förut angivna förlustbelopp föranledes av diverse tillkommande eller avgående

poster, uteslutande hänförande sig till korrigeringar av tidigare års

räkenskaper, föranledda av nämndens efterföljande och successiva granskning

av bolagets räkenskaper. Det utbalanserade skuldbeloppet å statsregleringens

konto är ej heller för det gångna verksamhetsåret definitivt utan

kommer att öka med vissa belopp, representerande återförda kostnader, vilka

kunnat gottskrivas statsregleringen först i innevarande års räkenskaper.

Nämndens granskning av bolagets verksamhet och räkenskaper för det gångna

verksamhetsåret 1943/44 har ännu ej slutförts, varför här kunna framkomma

poster, som kunna komma att ytterligare korrigera det förut angivna

överskottet.

Beträffande verksamhetsåret den 1 augusti 1944—31 juli 1945 har nämnden

anfört följande.

Betodlingen utvecklade sig under året i motsats till vad fallet var föregående

år övervägande ogynnsamt. Arealen blev visserligen den under statsregleringsperioden

hittills största eller 54 979 hektar. Skörden per hektar blev

däremot väsentligt sämre eller 32 801 kilogram mot 37 117 kilogram föregående

år, vilken förstnämnda kvantitet är ungefär densamma som det ogynnsamma

året 1942/43. Den inköpta och avverkade betkvantiteten blev lägre

än föregående år — 1 803 000 och 1 777 000 ton mot respektive 1 868 000

och 1 842 000 ton — trots en med cirka 9,3 procent ökad betareal. Betorna

voro på grund av torkan under försommaren övervägande små, sockerhalten

förhållandevis låg, 17,04 procent, och smutsprocenten och undervikten hög,

respektive 13,62 och 1,47 procent, innebärande ökade frakter och försvårat

fabrikationsarbete. För sockerbolagets del motverkas försämringen i arealutbytet

av betodlingen — 5 077 mot 5 779 kilogram råsocker per hektar föregående

år — av den från 50 335 till 54 979 hektar ökade betarealen. Den

erhållna råsockerkvantiteten minskades därför endast till cirka 279 100 ton

mot cirka 290 900 ton föregående år. Vid oförändrad areal skulle råsockerutbvtet

ha utgjort endast cirka 256 300 ton. Vid oförändrat arealutbyte och

den faktiska arealen skulle å andra sidan råsockermängden lia blivit cirka

315 000 lon. Den tillverkade råsockermängden motsvarar en raffinadkvantitet

å cirka 259 000 ton, vilken kvantitet täcker landets behov vid nuvarande

ransonering.

Om resultatet av betodlingen sålunda för närvarande kan överblickas och

måste anses såsom mindre gott, är det givetvis svårare att redan nu göra bestämda

uttalanden rörande årets sockertillverkning och dess ekonomiska slutresultat.

Råsockerkampanjen är visserligen nu avslutad och bokslut föreligger

per den 31 december 1944. Nämnden har härjämte liksom tidigare år pa

grundval av rörande kampanjen föreliggande uppgifter, genom förliandskalkyler

och kostnadssammanställningar sökt bilda sig en uppfattning örn årets

verksamhetsresultat. Några mera allmänna uttalanden torde därför kunna vå
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

21

gas rörande det sannolika utfallet av årets sockertillverkning. Råsocker- och

raffinadtillverkningarna torde såsom förut nämnts komma att utgöra respektive

cirka 279 100 och 259 000 ton, den senare kvantiteten givetvis under förutsättning

av raffinering av hela den under året tillverkade råsockerkvantiteten.

Beträffande tillverkningskostnaderna komma de i den låsta posten 17,22

öre per kilogram tillverkat råsocker innefattade kostnaderna att förbliva oförändrade,

då denna post icke underkastades någon ändring i 1944 års avtal. Av

de garanterade kostnaderna torde den ojämförligt största och betydelsefullaste

kostnaden — totala betkostnaden — komma att förete en mindre sänkning.

Grundpriset är oförändrat sedan föregående år eller 4 kronor 50 öre per

deciton 16-procentiga betor, medan tilläggspriset för högre sockerhalt företer

en mindre nedgång från 30,8 till 29,25 öre. Per kilogram råsocker räknat torde

betkostnaden bliva i det närmaste oförändrad. Räntorna torde på grund av

minskad lagerhållning komma att minska. Övriga icke låsta kostnadsposter

torde, så långt nu kan överblickas, icke komma att förete några större förskjutningar,

frånsett likväl bränsle- och fraktkostnaderna. På grund av situationen

på bränslemarknaden har bolaget enligt direktiv från bränslekommissionen

i betydande utsträckning nödgats övergå till ved- och torveldning. Då

vedbränsle och torv i förbrukningshänseende och räknade i värdeenheter

ställa sig respektive 65 och 120 procent dyrare än stenkol, då verkningsgraden

är lägre och hanteringskostnaderna väsentligt högre, äro ovisshetsmomenten

beträffande kostnadsläget här starkt framträdande.

Bolagets likviditetsställning har under året genom minskad lagerhållning

av importerat danskt socker väsentligt förbättrats. Härigenom ävensom genom

det mellan riksbanken och bolaget år 1943 träffade finansieringsavtalet,

ha bolagets ränteutgifter väsentligt nedgått, innebärande minskad kostnad för

statsregleringen.

Gestaltningen av sockerindustriens tillverkningskostnader under statsregleringsperioden

framgår av sammanställningen nedan. I nämndens tidigare

verksamhetsberättelser har såsom basår valts statsregleringsperiodens första

år 1939/40. Vid bedömandet av kostnadsutvecklingen under perioden måste

då hänsyn tagas till att raffinadproduktionen detta år var ovanligt stor,

343 727 ton mot genomsnittligt för hela perioden 269 409 ton, varför även alla

fasta kostnader blevo osedvanligt låga. Ett flertal kostnadsposter såsom förbrukningsartiklar,

råsockerfrakter och skatter hade vidare vid detta val av

basår redan påverkats av skedda pris- och skatteökningar, varjämte räntorna

väsentligt nedgått genom de osedvanligt stora banktillgodohavanden, som voro

en följd av de stora raffinadförsäljningarna detta år, 321 387 ton mot genomsnittligt

för hela perioden 262 248 ton. I här förevarande berättelse har

därför för möjliggörande av en mera rättvisande kostnadsbedömning som

basår valts förkrigsåret 1938/39, vars kostnader ännu ej påverkats av kristidens

prisförhöjningar och där årets raffinadproduktion, 272 764 ton, ej i

nämnvärdare mån avviker från genomsnittsproduktionen för hela statsregleringsperioden,

269 409 ton.

Detta års kostnader lia sålunda angivits = 100. Siffrorna belysa kostnadsutvecklingen

lier deciton tillverkad raffinad.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 24ö.

Betor ........................

Avlöningar ..................

Pensioner ....................

Materialier:

förbrukningsartiklar ........

emballage ..................

Bränsle ......................

Underhåll ....................

Råsockerfrakter ..............

Raffinadfrakter ..............

Skatter ......................

Räntor ......................

Avskrivningar ................

Kapitalränta (vinst)...........

Övriga........................

Summa kostnader

Härav:

Betkostnad..................

Övriga kostnader............

Tillverkning

Råsocker ton................

Raffinad ton................

1938/39

1939/40

1940/41

100

99-6

117-0

100

94-0

119-5

100

84-4

88-9

100

118-5

1370

100

111-8

157-4

100

166-2

238-4

100

101-3

147-1

100

125-3

165-3

100

112.8

143-6

100

256''5

148-4

100

13-6

—

100

89-9

110-1

100

78-5

87-8

100

100-9

105-6

100

103-3

1233

100

99-6

117-0

100

108-1

131-5

292 359

308 411

300 263

272 764

343 727

263 782

1941/42

1942/43

1943/44

148-5

167-3

166-2

121-3

144-8

131-5

93-3

113-3

106-7

146-3

161-1

150-0

191-2

223-5

217-6

207-9

260-9

259-6

109-8

128-8

1484

157-3

173-3

158-7

130-8

171-8

139-7

174-2

200-0

221-0

77-3

136-4

100-0

134-8

144-3

165-8

86-0

98-8

97-1

140-2

197-2

213-1

1418

leio

162-3

148-5

167-3

166-2

133-2

159-7

157-4

308 580

264057

290 908

262 650

237 237

239 641

Totala tillverkningskostnaden företer under hela statsregleringsperioden en

fortgående stegring, frånsett senaste verksamhetsåret, då en mindre nedgång

föreligger. Sockerindustriens ojämförligt största och för sockerprisets höjd

mest avgörande kostnadspost, betkostnaden, under senaste verksamhetsår utgörande

cirka 60 procent av sockrets totala kostnadspris, har under perioden

ökat med cirka 67 procent. De största ökningarna i övrigt under perioden förete

emballage, bränsle, frakter och skatter. Emballagekostnaden har ökat på

grund av den fortgående övergången till paketemballage ävensom genom

bomulls- och jutesäckarnas ersättande av papperssäckar. Uppgången i bränslekostnaden

har föranletts förutom av prisstegringen å importerade bränslen

av den särskilt de tvenne senaste åren betydande övergången till ved- och

torveldning. Uppgången i fraktkostnaderna slutligen är betingad av stegringen

i sjöfrakter och försäkringspremier. Förutom här angivna kostnadsposter förete

jämväl övriga av naturliga skäl större eller mindre kostnadsstegringar

med undantag likväl för räntor och kapitalränta. Räntekostnaden var senaste

året densamma som basårets, under det att kapitalräntan (vinsten) utslagen

per tillverkad enhet samtliga år under regleringsperioden legat under 1938/39

års nivå. Den nedgång, som flertalet av siffrorna för det allra senaste verksamhetsåret

visa, kan tillskrivas den omständigheten, att råscckertillverkningen

det året översteg föregående års, samt beträffande löner och frakter den

5 veckor långa arbetsinställelsen försommaren 1944. Av de fåtaliga kostnadsstegringarna

senaste året har ökningen i underhåll möjliggjorts genom årets

tack vare den stora råsockertillverkningen gynnsamma verksamhetsresultat.

Till följd av detta resultat har också avskrivningen kunnat ökas, särskilt genom

bortskrivning av krigsmerkostnader, samt även viss ökad skatteavsättning

kunnat ske. Totalt ha såsom av siffrorna förut framgår sockrets tillverkningskostnader

under perioden ökat med 62,3 procent, varav ökningen av betkostnaden

utgör 66,2 procent och ökningen av övriga kostnader 57,4 procent.

Differensen mellan tillverkningskostnaderna och bolagets medelförsäljningspris

belyses av nedanstående sammanställning, där siffrorna för basåret

1938/39 även här angivits = 100.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

23

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

Betkostnad ........................

100

99-6

117-0

148-5

167-3

166‘2

övriga tillverkningskostnader........

100

108-1

131-5

133-2

159-7

157-4

Summa tillverkningskostnad

100

103-3

123-3

1418

1640

162-3

Medelförsäljningspris ................

100

105-3

119-4

132-7

147-2

148-1

Försäljningsprisen lia såsom förut framgår icke följt kostnadsstegringen

under de statsreglerade åren och differensen mellan dem har frånsett senaste

verksamhetsåret fortgående ökats. Detta senare år har däremot spänningen

mellan kostnadspris och försäljningspris minskat, huvudsakligen beroende på

nedgången i tillverkningskostnaderna, medan sockerpriset, K5-priset, bibehållits

oförändrat allt sedan senaste stegringen den 13 juli 1942. I sammanställningen

förut anförda medelförsäljningspris utvisa visserligen även för året

1943/44 en mindre ökning, men är denna stegring helt beroende på ökad försäljning

av de dyrare sockerkvaliteterna.

Rörande nämndens befattning med frågor angående tvister

mellan odlare och arbetare örn löner samt rörande

den s. k. betavgiften har nämnden yttrat.

Enligt såväl nu gällande som tidigare kontrakt mellan staten och sockerbolaget

har det ålegat varje betodlare att till statens sockemämnd avgiva förbindelse,

enligt vilken betodlaren åtog sig dels att erlägga viss lägsta betalning

för betornas skötsel och upptagning, dels ock att för täckande av vissa

kostnader erlägga en avgift för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling.

De genom avgifterna erhållna medlen, vilka genom sockerbolagets

försorg skulle innehållas å odlarens betlikvider samt redovisas till sockernämnden,

skulle enligt bestämmande av Kungl. Majit användas till vissa

kostnader, som betodlingen i gemen kunde ha gagn av, såsom kontroll vid

betleveranser, försöksverksamhet på sockerbetsodlingens område e. d.

Den för 1943 års betodling ifrågakommande betavgiften blev av Kungl.

Majit den 20 augusti 1943 fastställd till 3 kronor 50 öre för varje uppmätt

hektar av varje betodlares odling 1943. Sockerbolaget inlevererade den 28

februari 1944 till sockernämnden avgiftsmedel för år 1943 med tillhopa

176 231 kronor 56 öre. Av nämnda belopp bemyndigade Kungl. Majit den 14

september 1944 statens sockernämnd att till bestridande av utgifter till betodlingens

gagn till Sveriges betodlares centralförening utbetala ett belopp av

176 179 kronor 80 öre att av centralföreningen användas enligt följande

uppställning.

Sveriges betodlares centralförening .................. kronor 70 890:26

Östergötlands, Västergötlands, Gotlands och Ölands betodlareföreningar

................................ 21 626:24

övriga till centralföreningen anslutna lokalföreningar . .__________83 663: 30

Summa kronor 176 179:80.

Sedan sistnämnda belopp utanordnats återstår av 1943 års betavgiftsmedel

ett belopp av 51 kronor 76 öre.

Enligt 3 § i nu gällande kontrakt mellan staten och sockerbolaget åligger

det betodlare att förbinda sig att till sockernämnden erlägga en avgift av intill

4 kronor för varje uppmätt hektar av odlingen. Den 4 augusti 1944 fast
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Mai:ts proposition nr 245.

ställde Kungl. Maj:! betavgiften till sist sagda belopp. Avgifterna lia i vanlig

ordning inkasserats av sockerbolaget, som den 23 februari 1945 till sockernämnden

inlevererat de influtna avgiftsmedlen 219 904 kronor 4 öre. Till

fördelning innevarande år står härefter tillgängligt ett belopp av 219 955

kronor 80 öre.

Såsom nyss erinrats, åligger det varje betodlare, som önskar erhålla det

bestämda betpriset, att i till sockernämnden avgiven förbindelse åtaga sig

att för betornas skötsel och upptagning till den lejda arbetskraften utgiva

ersättning enligt i förbindelsen närmare angivna grunder. Erhåller betarbetaren

icke ersättning enligt berörda bestämmelser, är betodlaren enligt ifrågavarande

förbindelse pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd

förelagd tid styrker sig ha till betarbetaren betalt vad som felas, efter anmodan

av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen

jämte ränta.

Liksom under åren 1941—1943 vidtog sockernämnden till 1944 års betkampanj

åtgärder (bland annat annonsering i ett stort antal ortstidningar)

för att bland den inom betodlingen sysselsatta lejda arbetskraften sprida

ökad kännedom om förefintliga möjligheter att hos nämnden inhämta upplysningar

angående den ersättning, som enligt odlarnas förbindelse till

nämnden skall utgå för utfört betarbete, ävensom att påkalla nämndens bistånd

för utfående av utebliven ersättning för dylikt arbete. Från betarbetarhåll

har man också i icke ringa utsträckning begagnat sig av dessa möjligheter.

Antalet hos nämnden under året gjorda förfrågningar i ämnet, övervägande

flertalet gällande kvantitetstillägg för betupptagning, har uppgått

till cirka 700. Under odlingsåret har ett antal tvistefrågor rörande betarbetarlöner

hänskjutits till nämnden. Under tiden 1 mars—31 juli 1944

uppgingo tvisterna till 11 och för tiden därefter, d. v. s. huvudsakligen beträffande

tiden för arbetet med betornas upptagning 1944, har antalet dylika

till nämnden hänskjutna lönetvister varit ett sjuttiotal. Av ifrågavarande

ärenden har övervägande antalet blivit av nämnden slutligt prövat. Ett mindre

antal ärenden är beroende på utredning. Till jämförelse må nämnas, att under

år 1942 och 1943 antalet dylika lönetvister inför nämnden höll sig kring

ett sjuttiotal årligen.

Beträffande utlämnande av bidrag och lån till lastning so

c b lossningsanordningar för sockerbetor vid enskilda

järnvägar har sockernämnden anfört följande.

I skrivelse den 20 augusti 1943 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

anmälde sockernämnden, att nämnden räknade nied en behållning

till år 1944 av omkring 80 000 kronor av det reservationsanslag, 150 000

kronor, som 1943 års riksdag anvisat för bidrag till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor vid enskilda järnvägar. Nämnden uttalade vidare,

att denna behållning med all sannolikhet bomme att vara tillräcklig för

att täcka behovet av medel till statsbidrag år 1944, vadan något ytterligare

anslag för detta ändamål icke ansågs behöva äskas av 1944 års riksdag. Skrivelsen

föranledde anmälan härom av statsrådet till riksdagen i 1944 års statsverksproposition.

Såsom sockernämnden redan anmält i sin berättelse till statsrådet den 13

november 1944 över verksamheten under det den 31 juli 1944 tilländalupna

verksamhetsåret, uppgick reservationen från år 1943 för ifrågavarande ändamål

i verkligheten till 109 850 kronor. I skrivelse den 10 december 1943 meddelade

nämnden vederbörande enskilda järnvägar, att de kunde inkomma

till nämnden med ansökan örn bidrag av statsmedel till betlastningsanord
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

25

ningar för 1944 års betkampanj. Dessförinnan hade en järnvägsförvaltning

lill nämnden ingivit ansökan om statsbidrag, vilket av nämnden beviljades

genom skrivelse den 9 november 1943. Efter prövning av de med anledning

av nämndens anmodan inkomna ansökningarna från ytterligare 4 enskilda

järnvägsföretag beviljade nämnden genom beslut den 2 februari, 1 och 14

mars, 12 april och 26 juli bidrag till lastningsanordningar och kompletteringsarbeten.

De till samtliga 5 järnvägar sålunda beviljade bidragen uppgingo

sammanlagt till 106 540 kronor, varav 80 700 kronor till nyanläggningar

vid 6 stationer och 25 840 kronor till kompletteringsarbeten vid 10

stationer.

De anläggningar och arbeten, till vilka statsbidrag beviljats, ha besiktigats

såväl av nämnden som av dess kontrollant, f. d. distriktschefen E. von Friesen.

Huvudsakligen på grund av brist på arbetskraft har största delen av de

tillämnade arbetena vid Gotlands järnväg icke kunnat utföras till 1944 års

betkampanj. Emellertid har nämnden på framställning av järnvägsförvaltningen

beviljat uppskov med ifrågavarande arbetens färdigställande till början

av 1945 års betkampanj. Vidare har beslutad komplettering av tidigare

utförda anläggningar vid en station tillhörande Ölands järnväg icke blivit

verkställd, emedan järnvägens ledning ändrat sina dispositioner beträffande

stationen i fråga. Det till kompletteringsarbetena vid denna station beviljade

statsbidraget har därför återgått till nämnden.

Slutlig besiktning av 1944 års anläggningar och arbeten verkställdes under

tiden 18 oktober —1 november 1944 av distriktschefen von Friesen, som

härom avgav redogörelse till nämnden den 15 februari 1945. Redogörelsen,

som utmynnade i ett tillstyrkande av anläggningarnas godkännande, behandlades

och godkändes av nämnden vid sammanträde den 7 mars 1945.

För att få kännedom örn de båda parternas erfarenheter rörande betlastningsanordningarna

under 1944 års kampanj riktade nämnden i likhet med

föregående år en anmodan till vederbörande järnvägar och till Sveriges betodlares

centralförening att till nämnden inkomma med yttrande häröver.

Av yttrandena framgår, att erfarenheterna varit övervägande gynnsamma

och att de mindre bristfälligheterna som förefunnits i allmänhet kunnat avhjälpas.

Vid Klintehamns station har uppställts en från statens järnvägar

inköpt och under några år använd elevator tillverkad år 1940 av Hässleholms

verkstäder. Denna har arbetat tillfredsställande och synes vara fullt

tillräcklig för den måttliga betmängd, omkring 2 200 ton, som lastas vid

denna station. För övrigt har det nu liksom tidigare visat sig, att tillkomsten

av mekaniska lastningsapparater är ägnad att stimulera betodlingen inom

vederbörande järnvägsstations odlingsområde.

Statsbidragen till 1944 års betlastningsanordningar ha ännu icke kunnat i

sin helhet slutligt fastställas. Av de redovisningar, som inkommit till nämnden,

framgår emellertid, att så gott som hela det belopp, 109 850 kronor,

som nämnden haft lill sitt förfogande, med all sannolikhet kommer att tagas

i anspråk för bidrag lill 1944 års arbeten och anläggningar.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Genom beslut den 10 november 1944 uppdrog Kungl. Majit åt statens

sockernämnd att i samråd med statens livsmedelskommission och statens

priskontrollnämnd vidtaga de förberedande åtgärder med avseende å sockerbetsodling

och sockertillverkning samt därmed sammanhängande frågor, som

ansågos påkallade för möjliggörande av all avtal i god tid skulle kunna träl''-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-5.

fas rörande 1945 års sockerproduktion m. m. Med anledning därav lia förenämnda

myndigheter dels verkställt erforderliga utredningar i ämnet, dels

ock förhandlat med Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Sveriges betodlares

centralförening rörande villkoren för 1945 års sockerproduktion och betodling.

I gemensam skrivelse den 14 mars 1945 lia statens livsmedelskommission,

statens priskontrollnämnd och statens sockernämnd redogjort för det

bedrivna arbetet samt vid förhandlingarna erhållna resultat ävensom framlagt

vissa förslag rörande sockerproduktionen under år 1945. Vid skrivelsen

fanns fogat förslag till nytt avtal mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

rörande sockertillverkningen lii. m. under tiden 1 augusti 1945

—31 juli 1946, vilket kontraktsförslag torde såsom bilaga 1 få fogas till detta

protokoll.

I skrivelsen har angående socker betspriset och odlingsarealen

under 1 945 anförts följande.

Grundpriset för betor med 16 procent sockerhalt har under de tre åren

1942, 1943 och 1944 varit 4 kronor 50 öre för 100 kilogram med sedvanlig

reglering för högre sockerhalt. Betodlarnas representanter lia vid förhandlingarna

yrkat på betprisets höjning för 1945 till 4 kronor 90 öre. Såsom

skäl för höjningen lia anförts huvudsakligen höjda arbetslöner och konstgödselkostnader.

Den höjning av lantarbetarlönerna, som vidtogs i höstas och

nu inverkar på årets betodling, skulle enligt odlarnas uppgift fördyra produktionskostnaderna

för 100 kilogram betor nied 11 öre. Den i början av mars

1945 träffade uppgörelsen örn ackordslönerna vid skötseln och upptagningen

av betorna innebär en ytterligare stegring med 15 öre för 100 kilogram betor.

Genom att priset å chilesalpeter i år avsetts komma att vara 24 kronor

75 öre mot 21 kronor 1944 samt till följd av ökade superfosfatgivor beräkna

odlarna att en merkostnad å 10 öre skulle uppstå, varjämte de slutligen ansett,

att inventarieposten i betodlingskalkylen stigit med 4 öre, allt för 100

kilogram betor. Såsom ytterligare skäl för den av odlarna begärda höjningen

i betpriset har anförts, att fjolårets odling, då dålig väderlek försämrade

skörderesultatet, givit så svagt utbyte för odlarna i vissa betodlingsdistrikt.

att en förbättring av betpriset vore erforderlig för att odlarna i dessa trakter

skulle finna med sin fördel förenligt att uppehålla betodlingen.

Från nämndernas sida har vid förhandlingarna rests starka invändningar

mot kravet på höjning av betpriset. Så vitt framgår av inom statens livsmedelskommission

verkställda beräkningar om produktionskostnaderna för betor

samt i övrigt kända förhållanden, måste det under de senaste åren gällande

betpriset anses lia väl täckt produktionskostnaderna, inklusive kapitalränta,

och berett odlarna ett gott vinstresultat, där odlingen bedrivits under

normala odlingsbetingelser. Vidare ha nämnderna vid förhandlingarna betonat,

att enligt uppgörelsen våren 1944 om jordbrukspriserna en höjning av

betpriset, därest fjolårets regler härom behållas, måste föranleda motsvarande

försämring av priset å någon annan av jordbrukets produkter, ty i denna

uppgörelse hade å jordbrukets utgiftssida upptagits en fixerad och maximerad

siffra för löneökningar, och de på betodlingen belöpande nu inträdda

höjningarna i arbetslönerna finge således enligt dessa regler ej föranleda ytterligare

uppräkning av jordbrukets arbetslöner. Slutligen ha nämnderna vid

förhandlingarna framhållit, att ansträngningar borde göras för att ej bryta

prisstoppet på en så viktig produkt som sockerbetorna, samt påpekat, att en

höjning här kunde tagas till intäkt för prisuppgång å andra jordbruksprodukter

och varor. Trots de starka principiella skäl, som sålunda tala för oför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

ändrat betpris, ha nämnderna — efter att i frågan ha samråd med regeringen

— ansett sig slutligen kunna förorda ett till 4 kronor 65 öre förhöjt

grundpris under den bestämda förutsättningen, att en uppgörelse i betfrågan

i enlighet härmed och på de villkor i övrigt, som nämnderna funnit skäliga,

snarast kunde uppnås. Då nämnderna, ehuru det tidigare priset alltjämt torde

genomsnittligt täcka produktionskostnaderna, sträckt sig dithän, ha de

beaktat angelägenheten av att betodlingen alltjämt uppehälles i oförminskad

omfattning i syfte att landet för egen försörjning och även för att kunna

hjälpa behövande nordiska grannländer finge sockerfrågan nöjaktigt löst

även innevarande år.

På därom av i förhandlingarna deltagande representanter för betodlingen

å Gotland och Öland gjord hänvändelse ha nämnderna vidare velat förorda,

att odlare, som tecknar kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller

Lidköpings sockerfabriker, för 1945 års odling tillerkännes ett arealtillägg av

20 kronor per hektar, att utbetalas med 10 kronor för varje påbörjat halvt

hektar, dock att för odling, som ej överstiger en kvarts hektar, arealtillägget

skall utgå med allenast 5 kronor. Under flera av de senaste åren har nämligen

skörderesultatet i de mellansvenska betodlingsdistrikten varit dåligt, och

risk föreligger att odlingen i dessa distrikt kan avsevärt nedgå eller avstanna.

Då stegringen i ackordslönerna per hektar räknat äro praktiskt taget lika för

alla odlare, men hektarskörden blivit väsentligen lägre i mellansverige, särskilt

å öarna, innebär den förut föreslagna generella prishöjningen med 15

öre en mindre kompensation för kostnadsökningen i dessa distrikt än^ vad

fallet är inom de trakter av landet, där högre hektarskördar pläga erhållas.

Då därtill kommer angelägenheten av att under rådande kristid i beredskapssyfte

uppehålla en viss spridning av betodlingen och råsockerfabrikationen,

ha nämnderna ansett det vara försvarligt och skäligt, att odlingen

inom de här ifrågasatta fyra mellansvenska distrikten för året erhålla det

förordade arealtillägget. Nämnderna äro på det klara med att svårigheter

föreligga att här draga en fullt rättvis gräns mellan de områden, där arealtillägget

skall utgå, och övriga distrikt, men nämnderna äro också av den

uppfattningen, att den nu föreslagna gränslinjen är den lämpligaste och att

man icke bör gå längre.

De villkor i avseende å 194 5 års belo äling, som nämnderna

ansett sig slutligen böra uppställa och förorda, framgå av följande sammanfattning

av det förslag i ämnet, som nämnderna såsom förhandlingsresultat

förelagt betodlarnas centralförening.

1. Beträffande grundpriset för 100 kg betor med 16 procent sockerhalt

vilja slatsdelegerade såsom yttersta bud förorda ett lill 4 kronor 65 öre förhöjt

grundpris. Dessutom tillstyrkes, att de odlare, som år 1945 teckna kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabriker,

erhålla ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade

hetor, dock att för odling, som ej överstiger en kvarts hektar, arealtillägget

skall utgå med allenast 5 kronor.

2. Prisbestämmelserna å sockerbetor i övrigt bibehållas oförändrade från

år 1944.

3. Vid föreslåendet av sagda grundpris lia statsdelegerade förutsatt, att

vad sorn i fjol slutligen överenskoms och uttalades örn betarealen och teckningsrätten

för en var odlare bibehålies oförändrat för 1945. Alltså lämnas

odlingen i princip sä till vida fri, att en var odlare får själv bestämma den

areal han år 1945 vill teckna, men därjämte skall särskilt iakttagas, att odlingen

i Västergötland och Östergötland ävensom de åren 1944 och 1945

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

nytillkommande odlingarna samt odlingar, där teckningen år 1945 ej överstiger

2 hektar, lämnas helt fri, medan sammanlagda teckningen år 1945

från andra odlare än nyss nämnts ej får överstiga den areal som sistnämnda

grupp odlare sammanlagt odlat år 1942. Vad betodlareföreningens styrelse

den 1 mars 1944 uttalat mot propaganda för arealminskning och för uppnående

av 1942 års areal skall gälla även beträffande teckningen år 1945;

dock må odlingen i Hasslarpsdistriktet bliva beroende på Hasslarpsodlarnas

egen vilja att odla betor i år, därvid skall gälla å ena sidan att förbud mot

odling i Hasslarpsdistriktet ej får godkännas av centralföreningen, men å

andra sidan att vid beräknandet av odlingsarealen åren 1942 och 1945 för

äldre odlare med mera än 2 hektars areal Hasslarpsfabrikens dylika odlingar

må lämnas utanför beräkningen enligt det förut angivna.

4. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt behållas

jämväl för 1945.

5. Beträffande melasstilldelningen förordas bibehållande av vad som i

allmänhet hittills gällt, d. v. s. att betodlare tilldelas två fat örn cirka 250

kilogram vardera per hektar odlade sockerbetor med enkel rabatt eller, om

tillgången ej medgåve detta, ett fat med dubbel rabatt (d. v. s. med nedsättning

med 7 öre per kilogram beträffande före den 1 december uttagen kvantitet

och med 5 öre per kilogram för därefter uttagen melass).

6. Beträffande tilldelningen av kvävegödselmedel antecknas, att enligt

vad livsmedelskommissionen meddelat tilldelningen blir år 1945 för betodlarna

350 kilogram chilesalpeter, 50 kilogram kalkkväve och 100 kilogram

ljungasalpeter eller svavelsyrad ammoniak, sammanlagt 500 kilogram,

allt per hektar. Priset å chilesalpeter (som vid import betingar en kostnad

av cirka 30 kronor) blir i år 23 kronor per 100 kilogram.1

7. Den av betodlarna framförda frågan om gummiringar blev ingående

behandlad vid förhandlingarna, och åberopas vad därvid meddelades bland

annat från industrikommissionens representant. Härav framgick i huvudsak,

alt någon inkallelse av gummiringar från betodlarnas hästvagnar, såvitt

nu kunde bedömas, ej vore att förvänta, samt att möjligheter funnes att

vid verkstäderna reparera ringar med fritt material.

8. I anledning av betodlarnas framställning rörande rätten att köra traktortåg

antecknas, att från trafikkommissionen erfarits att. örn ej något särskilt

inträffade, smörjolja liksom 1944 torde komma att lämnas för traktortåg

för bettransporter.

9. Betodlarnas önskemål örn bibehållande för 1945 av vad hittills gällt

örn visst statsbidrag till kockahushåll för Jutarbetare samt reseersättning

tor dylika arbetare torde, enligt vad som inhämtats från statens arbetsmarknadskommission,

bliva tillgodosedda.

10. I avseende å odlarnas krav beträffande järnvägsfrakterna för sockerbetor

och betmassa vilja statsdelegerade — liksom skedde åren 1943 och 1944

— förorda, att åtgärder vidtagas i syfte att någon fraktfördyring icke heller

1945 kommer till stånd för betor och betmassa, vare sig vid statens eller

enskilda järnvägar. I övrigt hänvisas till en redogörelse i fraktfrågan, som

vid förhandlingarna lämnades av f. distriktschefen v. Friesen.

11. Beträffande betodlarnas yrkande örn statsanslag till inrättande jämväl

under 1945 av betlastningsanordningar vid järnvägar må här antecknas,

att sockernämnden för vederbörande statsråd den 24 januari 1945 framlagt

beräkningar örn anordnande i år av dylika anläggningar, som enligt nämn
1

Detta pris har framkommit på så sätt, att man för den mängd chilesalpeter, som motsvarar

fjolårets giva, eller 150 kilogram, beräknat samma pris som i fjol (eller 21 kronor) och

för den ökade givan utgått från ett pris av 24 kronor 75 öre.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 24-5.

29

den ansåges behövliga och lämpliga, slutande å en kostnadssumma lör statens

järnvägar å 495 000 kronor och för enskilda järnvägar å 110 000 kronor.

Statsdelegerade förorda, att staten anvisar medel i syfte att i huvudsak

de sålunda angivna anordningarna må komma till stånd. Det förutsättes,

alt odlare, efter utgången av den 5-årsperiod varunder en kajavgift av 2 öre

erlägges, skall för att få begagna mekanisk lastningsanordning i fortsättningen

erlägga 1 öre per transporterat deciton betor, så länge lastningsanordningen

underhålles och skötes. Föreningen uttalar vidare, att de vidtagna

anordningarna böra vara behövliga jämväl i fortsättningen samt att de torde

komma att även i framtiden användas, i den mån så befinnes ekonomiskt

och anordningarna hållas i ordning.

12. Beträffande frågan om Hasslarpsfabriken måste statsdelegerade, med

hänsyn särskilt till bränslefrågans läge, konstatera, att omläggningen av

fabrikationen där från den s. k. Steffenska metoden med erhållande av

torkad snitsel som biprodukt lill vanlig metod med betmassa som biprodukt

är ett faktum, som ej kan ändras. För att bereda Hasslarpsfabrikens

betodlare kompensation för den bortfallande förmånen av torkad snitsel förordas,

att odlarna såväl 1945 som 1946 erhålla följande villkor i avseende å

tilldelningen av biprodukt; betodlare norr om Halmstad erhålla 25 kilogram

betmassa gratis samt 2,5 kilogram snitsel eller betfor till 15,5 öre per kilogram;

övriga odlare till Hasslarpsfabriken erhålla 45 kilogram betmassa

gratis samt 0,5 kilogram snitsel eller betfor till 17,5 öre per kilogram, allt

per deciton betor.

13. Rörande bettransporter å bilar i Västergötland antecknas, att sockerbolaget

utlovat alt välvilligt pröva odlarnas önskemål örn enahanda villkor

i Västergötland som de, vilka för närvarande gälla beträffande bolagets avhämtning

av betor å vissa platser å Öland och Östra Gotland, under förutsättning

att transporterna äro analoga och tekniska möjligheter finnas för

transporternas ordnande.

14. Det påpekas, att en uppgörelse i flertalet av förestående punkter givetvis

liksom tidigare är beroende på att överenskommelsen gillas av Kungl.

Maj:t och riksdagen.

15. Det antecknas, att centralföreningens styrelse förklarat sig beredd att

tillstyrka förenämnda förslag.

Sedan Sveriges betodlares centralförening vid stämma den 12 mars 1945

behandlat förenämnda förslag, har från föreningen meddelats att stämman

godkänt förslaget.

I fråga örn den hittillsvarande statsregleringens bibehållande

samt beträffande förhandlingarna med Svenska

s ockerfabrik saktiebolaget bar i skrivelsen anförts följande.

Sockerbolagets verksamhet i vad avser tillverkning och försäljning av

socker och vissa biprodukter samt statens förhållande härtill har för de sex

verksamhetsåren 1939/40—1944/45 reglerats genom av riksdagen godkända

kontrakt mellan staten och bolaget, innebärande bland annat att staten enligt

vissa regler svarar för täckning av bolagets kostnader för sockrets och

vissa biprodukters framställning och försäljning inklusive visst vinstbelopp

(kapitalränta), mot det alt bolaget är redovisningsskyldig! för sina inkomster

å samma rörelse. De för åren 1943/44 och 1944/45 gällande kontrakten

inneburo i förhållande lill tidigare kontrakt den skillnaden, att bolaget, i

stället för direkt kostnadsgaranti, för en serie utgiftsposter (skatter, underhåll,

avskrivningar, löner, omkostnader, förbrukningsartiklar, försäkringar

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

m. m. samt kapitalränta — tillsammans benämnda den låsta kostnadsposten)

i stället tillerkänts ett fixerat belopp per kilogram framställt råsocker. Däremot

ligga sådana på förhand mera svårfixerade poster som betkostnader,

bränsleutgifter, emballage m. m. under direkt statsgaranti och -kontroll.

Vid de innevarande år nied sockerbolaget förda förhandlingarna — därvid

nämnderna liksom föregående år ansett anledning saknas frångå det för

sockerindustrien tillämpade reglerings- och prissättningssystemet — har särskilt

ingående behandlats den s. k. låsta kostnadsposten. Det belopp, som

bolaget får tillgodoräkna sig för täckande av de i den låsta posten ingående

olika utgifterna, bär för ett vart av regleringsåren 1943/44 och 1944/45 fastställts

till 17,22 öre per kilogram råsocker. Rörande de beräkningar, som legat

till grund för bestämmandet av beloppet, hänvisas till i ämnet tidigare år

lämnade redogörelser (se prop. nr 188/1943 s. 31—33 och nr 195/1944 s. 31

—32). För frågans bedömande i nuvarande läge ha nämnderna, i likhet med

vad som skett tidigare år, från sockerbolaget införskaffat erforderligt siffermaterial

rörande berörda poster, vilket utredningsmaterial granskats av

nämnderna och legat till grund fö^r de i ämnet nu förda förhandlingar. Rörande

innebörden av den av bolaget för verksamhetsåret 1945/46 gjorda

kalkylen i vad den avser den s. k. låsta posten hänvisas till följande tablå,

däri till jämförelse även intagits vissa uppgifter, avseende motsvarande kostnadsposter

innevarande och närmast föregående år.

Enligt sockerbolagets

bokslut

Enligt sockerbolagets

kalkyler i januari 1945

för 1942/43

för 1943/44

för 1944/45

för 1945/46

Underhåll.............................

4

778 000

7 485 000

5 600 000

5 600 000

Avskrivningar ........................

5

540 000

6 981 000

6 435 000

6 385 000

Skatter......•.........................

3

000 000

3 540 000

3 000 000

3 000 000

Till fri disposition ....................

300000

300 000

300 000

300 000

Avlöningar............................

18

679 000

18 020 000

19 500 000

19 169 000

Pensioner.............................

1

250 000

1 231 000

1 230 000

1 230 000

Förbrukningsartiklar..................

2

115 000

2 188 000

2 271 000

2 262 000

Omkostnader.........................

2

565000

2 148 000

2 150 000

2 150 000

Körsel................................

686 000

326 000

400 000

400 000

Vagnshyra............................

58 000

59 000

65 000

65 000

Betfrö................................

2

029 000

2 462 000

2 385 000

2 385 000

Försäkringar..........................

1

271 000

1 021 000

1 150 000

1150 000

Bolagets kapitalränta..................

4

100 000

4 323 000

3 577 000

4 100 000

Tillhopa

46

371000

50 094 000

48 063 000

48196 000

Kvantitet tillverkat råsocker (ton)......

264 057

290 908

279 113

272 000

Öre per kg råsocker...................

17-56

17-22

17-22

17-72

Vad angår förestående uppställning må först observeras, att till följd av

god hektarskörd råsockermängden det första avtalsåret med låst post (1943/

44) blev rätt avsevärt större än beräknat, nämligen i runt tal 291 000 ton

mot beräknad normalmängd av 272 000 ton. Till följd härav tillfördes bolaget

genom den låsta postens fixerande till 17,22 öre per kilogram råsocker

ett så stort belopp, att — såsom redan antytts i 1944 års motsvarande berättelse

-— möjligheter uppstodo för bolaget att verkställa bortskrivning av vissa

krigsmerkostnader och göra en extra avsättning för avarbetandet av eftersläpande

skatter. Medan alltså sagda år till följd av stor produktion blev

gynnsamt för bolaget, synes det nu löpande året 1944/45 komma att giva

sämre resultat, trots att råsockermängden även det året är något över beräk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

31

nåd normalmängd. Såsom framgår av förestående uppställning beräknar bolaget

kapitalräntan till 3 577 000 kronor mot vid uppgörelsen kalkylerat belopp

av 4 100 000 kronor. Beträffande året 1944/45 är att märka, att i den

angivna posten för avlöningar icke här inräknats det lönebelopp, som hänför

sig till löneökningen till följd av avtalsuppgörelsen i sockerindustriens arbetarfråga

sommaren 1944. Enligt särskilt medgivande av Kungl. Majit får

nämligen viss del av sagda löneökning — nämligen vad som motsvarar skillnaden

mellan det första och det slutligt antagna medlingsförslaget i sagda

avtalstvist — läggas helt utanför den låsta kostnadsposten och alltså falla

under statens direkta kostnadsgaranti. Det sålunda utanför den låsta posten

liggande lönestegringsbeloppet har uppskattats till inemot 300 000 kronor

per år.

Vad angår den för året 1945/46 framlagda kalkylen har bolaget framhållit,

att de däri nu angivna posterna beräknats helt enligt de synpunkter och

anvisningar, som nämnderna vid tidigare års granskning ansett böra gälla.

Med utgångspunkt härifrån och en såsom normal ansedd råsockerkvantitet

av 272 000 ton, har för året 1945/46 framräknats ett till 17,72 öre stegrat belopp

för den låsta posten. Trots att bolaget ansett, att sagda belopp vore erforderligt,

har bolaget vid förhandlingarna stannat vid att begära beloppets

bestämmande för 1945/46 till 17,44 öre, innebärande en stegring av 0,22 öre

per kilogram råsocker. Därvid har bolaget såsom skäl för ökningen med 0,22

öre åberopat, att dylik böjning varit behövlig redan för året 1944/45 för att

bolaget skulle kunnat uppnå den avsedda kapitalräntan av 4 100 000 kronor,

samt att det vore ovisst örn man innevarande år kunde erhålla sådan betareal

och så stor råsockermängd som år 1944. Från nämndernas sida har

betonats nödvändigheten av att prisstoppet uppehölles, och att anledning ej

förelåge att räkna med stegring i de i den låsta posten ingående utgifterna.

Nämnderna lia dock funnit det vara ett naturligt fullföljande av Kungl.

Maj :ts sommaren 1944 meddelade beslut i avseende å täckande av bolagets

merkostnader till följd av den då gjorda avtalsuppgörelsen i lönekonflikten,

att det bolaget i särskild ordning garanterade merlönebeloppet — inemot

300 000 kronor — för enkelhets skull nu inräknas i den låsta posten. Detta

belopp motsvarar per kilogram råsocker ungefär 0,11 öre, varför nämnderna

ansett sig böra förorda, att den låsta posten för året 1945/46 höjes med detta

belopp till 17,33 öre per kilogram råsocker. Vid denna omräkning av beloppet

bör givetvis den bolaget enligt förenämnda Kungl. Majits beslut medgivna

rätten till täckning i särskild ordning av merlönebeloppet upphöra att

gälla. Bolaget har slutligen godtagit nämndernas förslag beräffande den fasta

postens bestämmande för året 1945/46, därvid bolaget dock räknat med att

betarealen ej skulle i år minskas i verkligt avsevärd mån.

Liksom i fjol har bestämmelsen örn den låsta posten, då det här gäller

ingående av ett avtal med avslutning först örn cirka 1 V2 år framåt i tiden,

kompletterats med ett stadgande örn möjlighet för vardera parten att vid väsentligt

ändrade förhållanden påkalla förhandlingar örn den låsta postens

storlek.

Angående vissa andra i kontraktet med socker b olaget

ingående, nu avhandlade frågor bär i skrivelsen anförts.

Vad angår övriga bestämmelser i det mellan staten oell bolaget gällande

kontraktet bar icke från någondera parten vid 1945 års förhandlingar framställts

yrkande örn ändringar i mer jin följande fråga. Bolaget bär framhållit,

att medan bolagets lager av vissa förbrukningsartiklar av så att säga

fredsmässig ari och kvalitet numera i Idig grad minskat eller belt förbrukats,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 24-5.

bolaget å andra sidan har måst anskaffa och även upplagra ersättningsartiklar

för åsyftade varor. Detta gäller framför allt bränsle och emballage, och

har bolaget alltså minskat sina normallager av t. ex. stenkol och jute- och

linnesäckar, men å andra sidan måst upplägga lager av torv och ved samt

papperssäckar. Enligt gällande avtal är bolaget icke berättigat att i förhållande

till statsregleringen göra några nedskrivningar å lagervärdena för dessa

ersättnings- och surrogatvaror, men har bolaget enligt avtalsreglerna ägt

upplägga rekonstruktionsfonder för återställande i sinom tid av normallagren

å fredsvarorna. Nu har bolaget begärt, att i kontraktet skulle införas en

bestämmelse i syfte att viss nedskrivning skulle få ske å lagervärdena på

dessa ersättningsvaror. Nämnderna lia funnit denna begäran motiverad och

skälig, under förutsättning att lagret av ersättningsvaran, efter omräkning

med hänsyn till användningseffekt, betraktas såsom överförd till och utfyllande

bristen i bolagets lager av motsvarande fredsvara, därvid tillika skall

iakttagas, att nedskrivningen ej får ske å större myckenhet än som med

hänsyn till användningseffekten erfordras för utfyllande av normallagret. I

enlighet härmed har under 5 § 2 mom. tredje stycket i kontraktet intagits

följande nya bestämmelse. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret Ilar

förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måste

anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag, är

bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som motsvarar

bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid

hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets

drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå i normallagret

och hänsyn till dem alltså tågås vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet än som efter

nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret.

Inom nämnderna har i enlighet med förestående utarbetats ett förslag till

kontrakt mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande

sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti 1945—31 juli 1946

med därtill fogade allmänna uttalanden från förhandlingarna. Bolaget har

förklarat sig berett att ingå avtal med staten enligt nämnda kontraktsförslag.

Liksom tidigare är till kontraktet fogat formulär till den förbindelse, en

var betodlare har att avgiva angående betarbetarlönerna m. m. I denna ha

införts de ersättningar för sommarskötseln och upptagningen, varom enighet

uppngtts vid årets förhandlingar örn nytt kollektivavtal i ämnet.

Nämnderna hemställa, att Kungl. Majit måtte för godkännande underställa

kontraktet riksdagen samt av riksdagen utverkar förlängning av nu gällande

införselmonopol å socker, förslagsvis till den 31 januari 1947.

Anslag för infriande av statens garanti till Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Som förut framhållits är Svenska sockerfabriksaktiebolaget enligt avtal med

svenska staten tillförsäkrat ensamrätt i fråga örn införsel av socker mot skyldighet

alt vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa

angivna priser och bestämmelser. I avtalet stadgas tillika, att bolaget gentemot

staten är redovisningsskyldig! för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter. A andra sidan har staten enligt avtalet åtagit sig

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 245.

33

att, med viss inskränkning, svara för täckning av bolagets för samma tillverkning

och försäljning havda kostnader. Därest vid avtalstidens utgång

skulle kvarstå något under statens garanti ingående kostnadsbetopp, varför

täckning ej under avtalstiden av bolaget erhållits, skall staten — om annan

uppgörelse ej träffas — till bolaget omedelbart vid avtalets utgång utgiva vad

sålunda återstår.

I skrivelser den 14 september 1944 och 14 mars 1945 har statens sockernämnd

anmält, att därest någon ändring icke skedde i sockerpriset, vissa belopp

syntes erforderliga för infriande av statens garanti till Svenska sockerfabriksaktiebolaget

för verksamhetsåret den 1 augusti 1944—31 juli 1945. I

skrivelsen deri 14 mars 1945 har detta belopp upptagits till 22 000 000 kronor.

Nämnden har i sistberörda skrivelse anfört i huvudsak följande.

Vid nu gällande sockerreglerings införande enligt beslut av 1940 års riksdag

förutsattes (prop. nr 189/1940 s. 19), att priserna å socker och sirap borde

i princip så avvägas under avtalstiden, att täckning därigenom erhålles för de

kostnader för sockrets tillverkning, inclusive viss förräntning av bolagets kapital,

som staten i enlighet med gällande avtal med bolaget garanterade. Denna

princip tillämpades i full utsträckning endast under de två första avtalsåren

1/8 1939—31/7 1941. Under tiden till och med den 13 juli 1942 höjdes

visserligen sockerpriset två gånger men ej i samma utsträckning, som motsvarade

ökningen i tillverkningskostnaderna. Efter nyss angivna tidpunkt

ha priserna å socker och sirap varit oförändrade, oaktat betpriset sedan

dess avsevärt ökats och även vissa andra tillverkningskostnader, huvudsakligen

bränslet, utvisat stegring. Kungl. Maj:t har emellertid låtit anstå med

erforderliga prisförhöjningar å socker och sirap, givetvis i syfte att sålunda

förhindra den fördyring av livsmedelskostadema, som förhöjda pris å dessa

produkter skulle innebära. För täckande av de härigenom årligen framkomna

förlusterna å sockertillverkningen har sockernämnden jämlikt sin instruktion

vid skilda tillfällen med överlämnande av utredningar i ämnet för Kungl.

Majit anmält frågan örn sockerprisets höjning. Efter prisstoppet i november

1942, då nämnden utgått från att Kungl. Majit icke önskade någon höjning

av priserna å socker och sirap, har nämnden inskränkt sig till att årligen

hos Kungl. Majit anmäla den av förut angivna orsaker föreliggande

bristen samt hemställa om anvisande av erforderliga anslag för bristens

täckande jämlikt bestämmelserna i avtalet.

Sålunda hemställde sockernämnden i utlåtande den 3 december 1942, att,

därest Kungl. Majit i dåvarande situation ej ville höja sockerpriset, ett särskilt

anslag för ändamålet måtte anvisas å 19 500 000 kronor, därav i runt

tal 2 500 000 kronor utgörande statens skuld till bolaget vid utgången av

avtalsåret 1941/42 och cirka 17 000 000 kronor utgörande det enligt upprättade

kalkyler beräknade underskottet för avtalsåret 1942/43. På grundval

av detta nämndens utlåtande föreslog Kungl. Majit i proposition nr 163

bil. 5, att 1943 års riksdag måtte till kostnader i samband med sockerregleringen

å lilläggsstat flir budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag å

19 500 000 kronor. 1 skrivelse nr 244 anmälde riksdagen alt propositionen

bifallits.

Nämnden hade i sitt nyssnämnda utlåtande den 3 december 1942 understrukit,

att det beräknade underskottet 19 500 000 kronor vore approximativt

och att vid tidpunkten i fråga med säkerhet ej kunde angivas, huru

utgifter och inkomster komme att gestalta sig under räkenskapsåret i fråga,

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 245. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

som först utginge sju månader senare eller den 31 juli 1943. På grund av

väsentligt försämrat areal- och råsockerutbyte blev det ekonomiska resultatet

sämre än tidigare beräknats. Sockerbolagets bokslut per den 31 juli 1943

utvisade sålunda en bolagets fordran på staten å 2 093 449 kronor 72 öre,

innebärande att det av sockernämnden i december 1942 uppskattade underskottet

för verksamhetsåret 1942/43 i verkligheten blev cirka 2 000 000 kronor

större eller 19 000 000 mot tidigare beräknade 17 000 000 kronor. Skuldbeloppet

överfördes med bolagets medgivande till påföljande år.

För infriande av statens garanti till sockerbolaget för verksamhetsåret 1943/

44 hemställde sockernämnden i skrivelse den 12 augusti 1943, att Kungl. Majit

i avbidan på senare närmare utredning måtte i budgetberäkningen preliminärt

uppföra å tilläggsstat för 1943/44 eller å riksstaten för 1944/45 ett anslag, sorn,

såvitt då kunde bedömas och därest ingen ändring skedde i sockerpriset, syntes

kunna uppskattas till 21 000 000 kronor. Sedan betkampanjen avslutats

och årets råsockertillverkning kunde överblickas, upprättades inom sockerbolaget

en ny kalkyl, vilken genom utfallet av årets betproduktion och stegringen

i vissa tillverkningskostnader utvisade delvis andra och högre siffror än den

tidigare uppgjorda. Med anledning härav anmälde sockernämnden i skrivelse

den 1 mars 1944 hos Kungl. Majit, att det för verksamhetsåret 1943/44

framkommande underskottet å årets sockertillverkning kunde med beräknande

av viss säkerhetsmarginal väntas komma att utgöra 22 600 000 kronor

i stället för tidigare beräknade 21 000 000 kronor. Med inräknande av

det från verksamhetsåret 1942/43 kvarstående skuldbeloppet å cirka 2 000 000

kronor kunde statens skuld till sockerbolaget den 31 juli 1944 sålunda sammanlagt

uppskattas till cirka 24 600 000 kronor eller avrundat 25 000 000

kronor.

På grund av denna nämndens anmälan föreslog Kungl. Maj :t i proposition

nr 195, att 1944 års riksdag måtte till kostnader i samband med sockerregleringen

å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av

25 000 000 kronor. I skrivelse nr 172 anvisade riksdagen det begärda anslaget.

Sockerbolagets bokslut per den 31 juli 1944 utvisade för verksamhetsåret

1943/44 en statsregleringens fordran på bolaget å 1 792 072 kronor 14 öre,

innebärande att rörelseunderskottet för året i verkligheten blivit i ungefärligen

motsvarande mån för högt beräknat i nämndens förenämnda skrivelse

den 1 mars 1944. Det utgjorde cirka 21 100 000 kronor mot i mars 1944 beräknade

22 600 000 kronor. Orsaken till överskottet var, att i kalkylen såsom

redan nämnts på grund av ovissheten rörande vissa kostnadsposter inlagts

en viss säkerhetsmarginal. Statsregleringens sålunda uppkomna fordran överfördes

per den 31 juli 1944 i ny räkning.

För det nu löpande avtalsåret, alltså tiden 1 augusti 1944—31 juli 1945,

har nämnden i skrivelse den 14 september 1944 hemställt, att Kungl. Majit

måtte, för den händelse höjning ej under året 1944/45 vidtages i gällande

sockerpris, i avvaktan på senare närmare utredning i ärendet för kostnader

i samband med sockerregleringen för budgetåret 1944/45 preliminärt beräkna

ett belopp av cirka 20 000 000 kronor, beloppet baserat på bokslutskalkylen

den 31 juli 1944. Det är givetvis ytterst vanskligt att redan vid ett verksamhetsårs

början göra uttalanden rörande det ekonomiska utfallet av årets rörelse

och detta särskilt inom en industri som den här förevarande, där råvaran

och därmed även utfallet av hela den efterföljande förädlingsprocessen

är avhängig av så ovissa faktorer som väderleksförhållanden, bränsleimport

m. fl. Nämnden har även i sin nyssnämnda skrivelse den 14 september 1944

framhållit, att, innan man med någon större grad av säkerhet kan bedöma

resultatet av bet- och råsockerkampanjen hösten 1944, det erforderliga an
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

35

slagsbeloppet kunde beräknas endast mycket approximativt. Sedan emellertid

nu betredovisning föreligger och årets råsockertillverkning kan överblickas,

har inom sockerbolaget en ny kalkyl upprättats, vilken utvisar andra och

beträffande vissa kostnadsposter högre siffror än de i juli 1944 framkomna.

De största skiljaktigheterna förete, liksom tidigare år varit fallet, betproduktionen.

Det av nämnden i nyssnämnda skrivelse angivna underskottet hade

uppskattats med ledning av bokslutskalkylen den 31 juli 1944, korrigerad med

intill september 1944 föreliggande skördeuppgifter. De nu föreliggande faktiska

siffrorna rörande 1944 års betkampanj och råsockertillverkning äro

delvis ändrade och på grund av den torra väderleken samt stegrade bränslekostnader

ogynnsammare. Betarealen blev 54 979 hektar, skörden per hektar

32 801 kilogram, inköpta betmängden 1 803 760 ton och sockerhalten 17,04

procent. Såsom resultat av förändringarna i sockerrörelsens kostnader och intäkter

under verksamhetsåret 1944/45 skulle, såvitt nu kan bedömas, framkomma

ett rörelseunderskott för innevarande verksamhetsår å cirka 24 000 000

kronor. Detta belopp kommer likväl att minskas med cirka 230 000 kronor,

representerande korrigeringar till statsregleringens förmån av tidigare års räkenskaper.

Frånräknas statsregleringens från verksamhetsåret 1943/44 kvarstående

fordran å sockerbolaget å cirka 1 800 000 kronor, skulle alltså statens

skuld till bolaget den 31 juli 1945 totalt kunna uppskattas till cirka

22 000 000 kronor.

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor ha sedan år 1940

särskilda åtgärder vidtagits genom byggande vid olika järnvägsstationer inom

betdistrikten av arbetsbesparande anordningar för lastning och lossning av

betor. För ändamålet ha anvisats dels till Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor tillhopa 1 185 000 kronor, dels till Anordningar

för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar sammanlagt

4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor 400 000 kronor. Kungl. Maj:t har den 21 juni 1940 utfärdat

kungörelse (nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till lastnings- och

lossningsanordningar för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats genom kungörelsen

nr 199/1943. I

I skrivelse den 24 januari 1945 har statens sockernämnd anmält, att de

för statsbidrag till betlastningsanordningar vid enskilda järnvägar disponibla

medlen helt disponerats till bidrag för 1944 års anläggningar och arbeten. För

betlastningsanordningar att utföras till 1945 års betkampanj hade under

januari månad 1945 efter påstötningar från betodlarhåll ansökningar om

statsbidrag inkommit lill sockernämnden från järnvägarna på Gotland och

Öland. Därmed avsåges nyanläggningar av elevalorer vid följande sex stationer,

nämligen Skärlöv och Ölands Lindby å Öland samt Simunde, Bäl, Levide

och Burgsvik å Gotland, till en sammanlagd kostnad av i runt tal 110 000

kronor. Med 50 procent statsbidrag skulle det härför erforderliga statsanslaget

uppgå till i runt tal 55 000 kronor eller för säkrandet av oförutsedda utgifter

65 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

I remissyttrande den 13 mars 1945 har statskontoret erinrat, att ämbetsverket

i utlåtande över framställning från statens sockernämnd den 18 februari

1943 om anvisning av medel för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1943/

44 uttalat bland annat, att ämbetsverket med hänsyn till storleken av dittills

beviljade anslag måste finna det tveksamt, huruvida behov av ytterligare medel

för ändamålet kunde anses föreligga. Denna tvekan förstärktes — enligt

vad statskontoret ytterligare anförde — därav att det förefölle tämligen ovisst,

om och i vad mån ifrågavarande anläggningar kunde komma till nytta även

efter 1943 års betsäsong. Några garantier för att järnvägarna även efter ett

återinträde av mera normala förhållanden på arbetsmarknaden och inom

kommunikationsverket skulle få behålla bettrafiken, syntes nämligen icke ha

lämnats.

I skrivelse den 28 september 1944 har Sveriges betodlares centralförening

— under framhållande av den avgörande betydelse tillfredsställande lastningsanordningar

numera hade för en rationellt bedriven sockerbetsodling — hemställt,

att vissa lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor måtte

komma till stånd inom III distriktet vid statens järnvägar.

Över denna skrivelse ha yttranden avgivits av statskontoret, järnvägsstyrelsen,

statens arbetsmarknadskommission, statens industrikommission och

statens sockemämnd.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att vid förhandlingar mellan betodlarnas

centralförening och statens järnvägars distriktschef denne låtit verkställa utredning

om kostnaderna för de av föreningen önskade nya eller förbättrade

betlastningsanordningarna. Genomförandet av dessa arbeten skulle medföra

en kostnad av 646 000 kronor. Härmed avsåges i huvudsak följande arbeten.

Nyanläggningar.

Anskaffning och uppsättning av skopkran inklusive därav betingade

komplettering av spårsystemet samt anordnande av

massaplan av betong och tillfartsvägar vid stationerna

Rynge, Ösbyholm och Lövestad för en kostnad av...... kronor 222 000

Utbyten.

Utbyte av befintliga lastningsapparater med därav följande

kompletteringsarbeten vid stationerna Östratorp, Barsebäcksby,

Rödaled, Slågarp, Kyrkhedding, Simlinge och

Vallby för en kostnad av............................ » 281 500

Kom pletteringar.

Anordnande av betongplan för betmassa å stationerna Marieholm,

Smedstorp, Kvidinge och Saxtorp samt förstärk

ning och påbyggnad av betongkaj vid Näsbyholm därjämte

uppsättning av 25 nockspel för en kostnad av.. . . » 142 500

Summa kronor 646 000.

Styrelsen har under åberopande av vad styrelsen tidigare vid ett par tillfällen

över liknande framställningar från föreningen anfört ställt sig synnerligen

betänksam inför dessa anspråk på ytterligare betydande anslag av statsmedel

för detta ändamål. Föreningen borde som motprestation någon gång

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

37

erbjuda sig att själv bära åtminstone någon del av anläggningskostnaderna

för dessa dyrbara anordningar, som, ehuru förlagda till statens järnvägars

område, dock komme endast en viss grupp av järnvägens godstrafikanter till

godo, nämligen betodlarna själva. Än vidare vore det enligt styrelsens mening

väl så att den största ekonomiska vinsten av den arbetsbesparande

metod användningen av de mekaniska betlastningsanordningarna innebure

gjordes av betodlarna själva.

För det fall att statsmakterna det oaktat ansåge sig böra tillmötesgå föreningens

framställning genom att bevilja ytterligare anslag till nya eller förbättrade

betlastningsanordningar vid statens järnvägars stationer vore styrelsen

emellertid beredd planlägga arbetena så att desamma kunde enligt

föreningens önskan bliva färdigställda i behörig tid till nästa års betkampanj.

Skulle så kunna ske, förutsättes dock, att licens erhölles för erforderliga

material- och maskinleveranser samt tillstånd medgåves till anställning

av behövlig arbetskraft, ävensom att beslut örn bifall förelåge i början

av år 1945. Styrelsen har vidare framhållit angelägenheten av att betodlarna

genom sin förening utfäste sig att fortsätta i oförminskad utsträckning

med sina bettransporter på järnväg till sockerfabrikerna, även sedan

normala förhållanden inom transportväsendet inträtt, givetvis förutsatt att

detta transportsätt icke ställde sig för betodlarna mindre ekonomiskt än

transport med bil direkt till fabriken. Vikten av sådan utfästelse framstode

än större nu, sedan statens kapitalinvestering i dessa anläggningar uppginge

till så betydande belopp som här vore fallet. Slutligen har styrelsen

hemställt, att anslagsbelopp som kunde komma att beviljas måtte omedelbart

avskrivas genom å driftbudgeten anvisat avskrivningsanslag.

Statskontoret har förklarat, att ämbetsverket i avsaknad av utredningsmaterial

icke kunde uttala sig i själva sakfrågan. Därest Kungl. Maj:t skulle

finna att särskilda medel borde anvisas för vidtagande av förevarande åtgärder,

torde enligt vad statskontoret vidare framhållit dylika medel böra

äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 i form av ett investeringsanslag

å kapitalbudgeten under rubriken Statens affärsverksfonder:

Statens järnvägar.

Statens arbetsmarknadskommission har, ur de synpunkter kommissionen

hade att beakta, funnit sig böra tillstyrka framställningen under villkor, att

arbetet i görligaste mån utfördes under vinterhalvåret. Det borde vidare ankomma

på vederbörande länsarbetsnämnd att bestämma den tid, under vilken

varje arbetsföretag finge komma till utförande, samt storleken av den

arbetsstyrka, som vid varje tidpunkt finge vara sysselsatt vid respektive arbetsplats.

Statens indus fri kommission har yttrat följande.

Ur försörjnings- och kapacitetssynpunkt finnes icke något hinder i vad

avser lastningsaggregatens tillverkning. I dessas utrustning ingå vissa elektriska

maskiner och apparater, som erfordra jämförelsevis lång leveranstid,

varför det är angeläget att, örn dessa anläggningar skola kunna färdigställas

i tid och utan forcering, verkstäderna kunna erhålla heställningen å

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

tillverkning av dessa anläggningar redan i slutet av år 1944 eller senast i

början av år 1945.

Det har nämligen visat sig att trots det, att industrikommissionen genom

reservationer av material sökt underlätta leveransernas snabba utförande,

svårigheter uppstått att få fram materiel i tid för alt få arbetena färdiga till

betkampanjens början på grund av att arbetena först under sommaren kunnat

påbörjas.

Kommissionen finner ej skäl till erinran emot att förbättringar, som

grunda sig på erfarenheter som erhållits vid de i drift varande anläggningarna,

tillämpas på de anläggningar, vilkas utförande nu begäres.

Statens sockernämnd har anfört i huvudsak följande.

Nämnden har från statens järnvägars vederbörande lokalförvaltning införskaffat

uppgifter rörande vilka stationer som avses, ävensom beräknade

kostnader för de olika planerade anläggningarna. Av dessa uppgifter framgår,

att förslaget innefattar nyanläggningar vid tre stationer för en preliminärt

beräknad kostnad av 222 000 kronor eller 74 000 kronor per station.

Med hänsyn till storleken av den vid dessa stationer inlastade betmängden

måste denna kostnad anses hög och uppgår i medeltal till omkring 18 kronor

per ton vid de tre stationerna lastade betor. För statsbidrag lill anläggningar

vid enskilda järnvägars stationer gäller jämlikt kungörelsen nr 199/1943, att

bidraget ej må, där icke särskilda skäl föreligga, överstiga ett belopp motsvarande

5 kronor för ton av den största mängd betor, som under något

av de tre senast förflutna kalenderåren lastats vid stationen. Ett bidrag av

denna storlek svarar mot en anläggningskostnad av omkring 10 kronor per

ton betor. Vidare planeras vid 7 stationer, vid vilka finnas tidigare anskaffade

och, så vitt nämnden har sig bekant, fortfarande användbara lastningsanordningar,

utbyte av dessa mot effektivare och dyrare sådana, vilket skulle

leda till att sammanlagda kostnaderna för lastningsanordningar skulle även

vid dessa stationer bliva synnerligen höga. Slutligen är ett belopp av 142 500

kronor avsett för kompletteringar av redan befintliga anläggningar vid 5

stationer, samt för ett antal elektriskt drivna nockspel.

Med all uppskattning av angelägenheten att få betlastningen vid järnvägsstationerna

rationellt ordnad, ställer sig dock sockernämnden mycket tveksam,

huruvida det kan anses ekonomiskt försvarbart att för ändamålet av

allmänna medel nedlägga så stora kostnader som här föreslagits. I den män

anordningar av ifrågavarande slag verkligen äro av betydelse för bex-örda

betodlare och för järnvägarna, kan ifrågasättas, om ej i fortsättningen odlarna

böra medverka med en något ökad del av kostnaderna och statens

järnvägar själva bestrida den återstående delen.

Skulle likväl så anses, att även för budgetåret 1945/46 särskilt anslag bör

anvisas för ifrågavarande ändamål, är sockernämnden beredd att mera ingående

granska förslagen. Nämnden vill emellertid ifrågasätta, huruvida icke

anslagsfrågan i så fall lämpligast borde prövas i samband med de förhandlingar

med betodlarna, som komma att upptagas rörande villkoren för betodling

under år 1945.

Sedermera har sockernämnden i skrivelse den 24 februari 1945 anmält att

kostnaderna för de arbeten av förevarande art, som nu kunde anses motiverade,

uppginge till i runt tal 495 000 kronor. Dessa arbeten avse:

Nyanläggningar vid Ösbyholm och Lövestad ............ kronor 77 800

Utbyte av lastningsanordningar vid 7 stationer .......... » 281 500

Kompletteringar vid 5 stationer........................ » 36 100

Nockspel vid 25 stationer............................. . » 100 000

Summa kronor 495 400.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 245-

39

Departementschefen.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen

för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det att

bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt örn sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder samt att bolaget förbundit sig

att ej låta odlare ingå betodlingskontrakt med det bestämda betpriset med

mindre odlaren avlämnat förbindelse angående betarbetarlönerna. Sedan fem

år tillbaka garanterar staten därjämte bolaget täckning av de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna, viss förräntning av bolagets eget kapital

däri inräknad, mot det att bolaget är redovisningsskyldig! för sina på grund

av sockertillverkningen erhållna inkomster. I huvudsak synas även för nästa

tillverkningsår samma principer som hittills tillämpats böra gälla för sockemäringens

reglering. Ett avtal mellan staten och sockerbolaget rörande

sockerproduktionen bör alltså även i år genomföras. Det härutinnan framlagda

förslaget (bilaga 1) torde kunna godtagas.

Efter förhandlingar angående sockerbetsodlingen har uppgörelse rörande

betpriset kommit till stånd av det innehåll, att grundpriset för 1945 års odling

skall i förhållande till priset för 1944 års odling höjas med 15 öre till

4 kronor 65 öre för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt.

Dessutom skall till odlare, som år 1945 tecknar kontrakt med Mörbylånga,

Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg av

10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor. För odling, som ej

överstiger ett kvarts hektar, skall arealtillägget dock utgå med allenast 5

kronor. Reglering av priset efter sockerhalt skall ske enligt tidigare tillämpade

grunder. Skulle svårigheter uppkomma för betodlarna att få arbetare

för skötseln av betodlingarna, böra statsmakterna vidtaga åtgärder för anskaffande

av erforderlig arbetskraft.

Bestämmelserna rörande betarbetarlönerna i den förbindelse, som betodlarna

skola avlämna till sockernämnden, böra ansluta sig till motsvarande

bestämmelser i det för året gällande kollektivavtalet. Enligt förbindelsen, som

skall gälla för landet i dess helhet, bör för sommarskötseln utgå ersättning

enligt följande grundpris: för första hackningen 28 öre, för gallringen 87 öre,

för hackningen närmast efter gallringen 47 öre samt för varje av arbetsgivaren

påfordrad annan hackning 23 öre, allt för 100 sträckfamnar; dock att,

därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare höjes till 1

krona 5 öre för 100 sträckfamnar. Motsvarande ersättningar per 1 000 meter

skola utgöra 1 krona 57 öre, 4 kronor 88 öre, 2 kronor 64 öre, 1 krona 29 öre

och 5 kronor 89 öre. Arbetarna skola garanteras utförande av minst tre arbetsmoment

vid sommarskötseln av sockerbetor. Därest allenast gallring utan

föregående hackning och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas

det förra arbetsmomentet som två och betalas med 1 krona 11 öre för 100

sträckfamnar eller 6 kronor 23 öre per 1 000 meter. Nu nämnda siffror äro

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 245-

grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg eller avdrag utgår enligt

vissa bestämmelser. Örn jorden — å fältet i sin helhet eller delar därav — är

avsevärt bemängd med svårare ogräs, kan grundpriset höjas med 5—30 procent.

För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,

väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med blast, skall utgå ackord per 400 sträckfamnar

med minst 8 kronor. Där plantantalet per 6 400 sträckfamnar överstiger

38 000 skall utgå tillägg med 10 öre för varje 1 000-tal plantor intill

46 000 plantor. Motsvarande minimiersättning per 1 000 meter skall utgöra

11 kronor 23 öre och tillägg för 1 000-tal plantor 14 öre. Nämnda ersättningar

skola gälla för upptagning, verkställd annorstädes än i Östergötland och Västergötland

under tiden 25 oktober—9 november samt i nämnda två landskap

under tiden 15—25 oktober. För upptagning, verkställd före den 25 respektive

den 15 oktober, skall ske avdrag med 55 öre per 400 sträckfamnar eller

77 öre per 1 000 meter samt för upptagning, verkställd från och med den

10 november respektive den 26 oktober, tillägg med 1 krona 30 öre per 400

sträckfamnar eller 1 krona 82 öre per 1 000 meter. Beträffande arbetare, som

fullgjort åtaget arbete, skall dock totalersättningen alltid utgöra minst 8 kronor

per 400 sträckfamnar eller 11 kronor 23 öre per 1 000 meter. Till arbetare,

som i enlighet med förenämnda föreskrifter antingen utfört åtaget arbete

med upptagning av sockerbetor å överenskommen areal, dock minst

3 200 sträckfamnar (5 500 meter), eller — där uppgörelse örn viss areal ej

föreligger — upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete,

utöver ackordet, utgå en särskild ersättning (kvantitetstillägg). För

varje fullt 1 000-tal kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen överstiger

28 000 kilogram avräknade sockerbetor per hektar, utgår kvantitetstilllägget

med 8 öre per 400 sträckfamnar eller 11,2 öre per 1 000 meter. Stadgandet

om kvantitetstillägg får ej utgöra hinder för att, där så tidigare plägat

ske, en sådan bestämmelse upptages, att en förutsättning för dylikt tilllägg

skall vara, att betorna icke hålla mer än viss angiven smutsprocent.

Liksom tidigare torde böra uttagas en betodlaravgift, som bör fastställas

till oförändrat 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarnas sockerbetsodling.

Avgiften torde böra användas för i huvudsak samma ändamål som

för närvarande.

Beträffande det närmare innehållet i förbindelsen utöver vad nu berörts

får jag hänvisa till vid statsrådsprotokollet fogad bilaga 2.

Enligt tillämpad praxis ha sockerbetsodlare ägt att till nedsatt pris uttaga

viss kvantitet melass från sockerbolaget för utfodring å egna brukningsdelar.

Före 1941 uppgick den mängd melass, som betodlarna ringö uttaga, till två

fat eller omkring 500 kilogram per hektar odlade sockerbetor. Med hänsyn

till behovet av melass vid foderförsörjningen inom landet i dess helhet har

kvantiteten de senare åren bestämts till ett fat motsvarande cirka 250 kilogram

per hektar odlade sockerbetor. Å denna kvantitet erhöllo betodlarna

en rabatt, som kompenserade dem för den minskning i tilldelning av melass,

som skett efter 1940. För år 1945 böra betodlarna liksom för år 1944 tilldelas

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

41

antingen ett fat melass om cirka 250 kilogram per hektar odlade sockerbetor

med dubbel rabatt — d. v. s. nedsättning med 7 öre per kilogram beträffande

före den 1 december uttagen kvantitet och med 5 öre per kilogram för

därefter uttagen kvantitet —- eller, om tillgången det medgiver, två fat melass

per hektar med enkel rabatt å varje fat.

Såsom i nämndernas och kommissionens skrivelse framhållits torde, under

förutsättning att odling på de av myndigheterna erbjudna villkoren kommer

till stånd, tilldelningen av kvävegödselmedel till betodlarna böra fastställas

till 350 kilogram chilesalpeter, 50 kilogram kalkkväve och 100 kilogram

ljungasalpeter eller svavelsyrad ammoniak eller sammanlagt 500 kilogram,

allt per hektar.

Vad i nämndernas och kommissionens skrivelse anförts rörande vissa specialbestämmelser

i odlingskontrakten ävensom rörande andra förutsättningar

för uppgörelsen om betpriset föranleder ej erinran från min sida.

Härefter torde jag få till behandling upptaga frågan om nytt avtal mellan

staten och sockerbolaget. Enligt det gällande avtalet omfattar statens kostnadsgaranti

ej avskrivningar, underhåll, skatter, visst mindre belopp till bolagsstyrelsens

fria disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, körsel, vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan bolaget får för täckande av dessa poster tillgodoräkna

sig ett belopp av 17,22 öre per kilogram tillverkat råsocker. I

myndigheternas skrivelse har föreslagits att den s. k. låsta kostnadsposten

skulle höjas med 0,11 öre till 17,33 öre. Höjningen innebär, att i kostnadsposten

inräknas ett belopp av cirka 300 000 kronor, motsvarande vad Kungl.

Majit i anslutning till uppgörelse i lönekonflikt sommaren 1944 beslutat

skola av då genomförd lönestegring falla under statens direkta kostnadsgaranti.

Vad myndigheterna sålunda föreslagit har godtagits av bolaget.

Även jag finner mig kunna tillstyrka att den s. k. låsta kostnadsposten

under angivna förutsättning höjes till 17,33 öre.

Med hänsyn till ovissheten i det nuvarande läget synes emellertid såsom

i skrivelsen föreslagits böra i avtalet mellan staten och bolaget, liksom i nu

gällande avtal, intagas en bestämmelse, som möjliggör ändringar i fråga

om nyssberörda belopp av 17,33 öre. Sålunda torde böra stadgas att — därest

före kontraktstidens utgång den 31 juli 1946 sådana ändringar inträda i priseller

lönehänseende, att en mera väsentlig stegring eller nedgång inträder i

summan av de i den låsta posten ingående kostnaderna — förhandlingar efter

anfordran av någondera parten skola upptagas mellan dem i syfte att

åstadkomma skälig jämkning i nyssnämnda belopp. Det har förutsatts, att

vid förhandlingar rörande jämkning, som här avses, staten skall företrädas

av sitt kontrollorgan. Dock skall fråga örn fastställande av ändring i beloppet

17,33 öre underställas Kungl. Majit, som bör äga att utan riksdagens hörande

fatta beslut i frågan.

Den av livsmedelskommissionen och nämnderna föreslagna ändringen i

avtalet anser jag mig kunna tillstyrka. För att möjliggöra viss nedskrivning å

lagervärdena på vissa ersältningsvaror torde sålunda i kontraktet böra in
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

tagas en bestämmelse av följande lydelse. Därest bolaget på något av kontona

brännmaterialier och emballage har brist i normallagret men utanför

normallagret har förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror,

som bolaget måst anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton

förda varuslag, är bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå,

som motsvarar bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen

ingående varor, därvid hänsyn skall tagas till ersättningsvaromas användningseffekt

i bolagets drift respektive försäljning, men skola dessa därefter

anses ingå i normallagret och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av

rekonstruktionsfondens belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet

än som efter nyss angiven omräkning erfordras för utfyllande av normallagret.

I anslutning till det anförda har utarbetats ett förslag till kontrakt mellan

staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. under tiden den 1 augusti 1945—31 juli 1946 med därtill fogade allmänna

uttalanden från förhandlingarna. Förslaget ansluter sig i det väsentliga

till nu gällande kontrakt. 1 enlighet med det förut anförda har ändring

vidtagits, som avser 5 § i gällande kontrakt. I övrigt tillåter jag mig hänvisa

till kontraktsförslagets lydelse, som ej synes tarva ytterligare motivering.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under tiden

den 1 augusti 1945—31 juli 1946. Såsom framgår av avtalets innehåll

komma emellertid vissa av bestämmelserna även att få giltighet efter sistnämnda

tid.

Grunderna för avtalet böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovisså förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under avtalstiden

vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrundema prövats av

riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Majit att, därest så av väsentligt

ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma om av

dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom eljest

företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31

januari 1946, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt. Meddelande av

erforderliga närmare föreskrifter torde få ankomma på Kungl. Majit. Det

bör givetvis iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra

och tredje styckena av kontraktet avsedda fallen. Beträffande den tidpunkt,

då införselmonopolet skall utlöpa, är att märka, att, ehuru avtalet med bolaget

är avsett att utgå den 31 juli 1946, det med hänsyn till statens garanti

rörande bolagets vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att

riksdagens beslut örn införselmonopolet får den innebörd, att Kungl. Majit

har möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill dess garantien

infriats genom lagrets försäljning, vilket kan antagas ha skett vid ingången

av februari månad 1947.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

43

Av vad sockernämnden uppgivit framgår, att för sockerbolaget i anledning

av sockerregleringen uppstått en förlust, som för tiden intill utgången

av löpande avtalsår beräknats komma att uppgå till omkring 22 000 000

kronor. Enligt avtalet med bolaget är staten skyldig att täcka denna förlust.

Då en höjning av sockerpriset för närvarande med hänsyn till den tillämpade

prispolitiken torde böra undvikas och då anledning saknas att uppskjuta

regleringen av förlusten, synes såsom sockernämnden ifrågasatt medel

böra anvisas för täckande av denna. För ändamålet bör därför å tillläggsstat

till riksstaten för löpande budgetår äskas ett reservationsanslag av

22 000 000 kronor.

Såsom jag föregående år anförde vid anmälan av frågan om reglering av

sockernäringen i riket blir storleken av den slutliga förlusten på sockerprisregleringen

under krigsåren tydligen beroende på hur sockerpriset framdeles

avses böra avvägas i förhållande till betpriset och andra tillverkningskostnader.

För utnyttjande av möjligheten till utjämning av vinster och förluster

över en längre period saknar det uppenbarligen betydelse, om en partiell

reglering sker nu eller örn förlusten till vidare balanseras i bolagets

räkenskaper.

Under de senaste budgetåren ha vid olika tillfällen medel ställts till förfogande

för uppförande av arbetsbesparande anordningar för lastning och

lossning av sockerbetor vid såväl vissa enskilda järnvägar som statens järnvägar.

Framställningar örn anvisande av ytterligare medel för ändamålen

ha gjorts även i år. För anordningar vid enskilda järnvägar har statsbidragsbehovet

enligt inkomna uppgifter beräknats till i runt tal 65 000 kronor. I

fråga om anordningar vid statens järnvägar har hemställts om sådana till

en beräknad kostnad av sammanlagt 646 000 kronor.

De nu ifrågasatta anordningarna för enskilda järnvägar synas i anslutning

till den träffade uppgörelsen rörande betpriset m. m. för 1945 års sockerbetsodling

nu böra komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med

vad statens sockernämnd ifrågasatt. Härför bör å riksstaten för budgetåret

1945/46 under nionde huvudtiteln äskas ett reservationsanslag å 65 000 kronor.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet vill jag tillstyrka

att genom järnvägsstyrelsens försorg vidtagas ytterligare betlastningsanordningar

vid statens järnvägar för en kostnad av tillhopa 495 000 kronor.

Det torde icke vara erforderligt att i detta sammanhang äska särskilt

anslag härför utan synes ändamålsenligt, att statens järnvägars dispositionsanslag

får för ändamålet tagas i anspråk. I den mån förberedande åtgärder

bliva erforderliga, innan detta anslag med ingången av nästkommande budgetår

blir disponibelt, torde kostnaderna härför förskottsvis få bestridas av

statens järnvägars drift medel. Förslag örn den förstärkning av dispositionsanslaget,

vilken sannolikt blir behövlig under loppet av nästa budgetår,

torde längre fram få anmälas av chefen för kommunikationsdepartementet.

De investeringar, som tidigare gjorts för betlastningsanordningar vid sta
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

tens järnvägar, ha avskrivits med 50 procent genom anvisande å driftbudgeten

av särskilda avskrivningsanslag. Beträffande de nu ifrågasatta ytterligare

investeringarna har järnvägsstyrelsen hemställt, att investeringsbeloppet

måtte i sin helhet omedelbart avskrivas. Denna fråga, vid vars bedömande

hänsyn torde böra tagas till att betlastningsanordningarnas utförande ingår

såsom ett led i den med betodlarna träffade uppgörelsen, lärer få upptagas i

samband med blivande äskande av förstärkningsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1946

till och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock senast

den 31 januari 1947, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade undantag

icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken

Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt;

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut

anfört;

4) till Kostnader i samband med sockerregleringen å till
läggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1944/45 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 22 000 000;

samt

5) till Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar för

sockerbetor å riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 65 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siv Scheler.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

45

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1945—31 juli 1946.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom

rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskomines mellan staten och

bolaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1945 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika, att

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall utgöra

4 kronor 65 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1945 tecknar kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik, utgå ett

arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock

att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, areal tillägget skall utgå

med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran om den mellan Kungl. Maj:t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till

sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att

förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till jämvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §•

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1945 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven

förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönema

1945 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser

skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall bolaget

innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj:t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga örn priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

alt med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos

Kungl. Maj:t.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

5 §•

47

För räkenskapsåret 1 augusti 1945—31 juli 1946 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldig! tor sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,

vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det

att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,33 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen,

cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å

respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 31 juli 1946 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga örn höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,33 öre. Såsom exempel

på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,

jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga

lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,

så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa

av 17,33 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis proposition nr 245.

ställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få dessa

kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och

alltså omfattas av statsgarantien.

Det förutsättes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1946, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och

lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej

fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1946 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1946 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret -—

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, bär benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom lill statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbör
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

49

lig återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmateriaiier

och emballage bär brist i norinailagret men utanför normal Ingret Ilai''

lörrad av eiler kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måst

anskal i a för alt trygga försörjningen av pä dessa konton förda varuslag, är

bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som motsvarar

bolagets boklörmgspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid

hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets

drift respektive försäljning, meli skola dessa därefter anses ingå i normallagret

och hänsyn tili dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet än som efter

nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret. —- Därest

enighet ej ernäs melian statens sockernämnd och bolaget rörande de i

detta stycke omlörmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller mellan det

statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande

elter kontraktstidens utgång av lageråterstälningen, skall dylik tvistefråga

avgöras av skiljemän enligt lag.

3 inom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom mä tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. A ena sidan skall under

räkenskapsåret 1945/46 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldig!, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, eiler avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen ä

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för konlraklsåret av Kungl. Maj:t

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger

på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. t sami. Nr 245.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

-4 morn. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade alt köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp ej

ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Intemräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 morn. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse örn

beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §■

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd (statens sockemämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

51

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Maj:t uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

8 §■

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1945 till och

med den 31 juli 1946 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941 skall

gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock näst sista stycket å s. 40 i

prop. nr 195/1944).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid beräknandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av

17,33 öre förutsatts, aft nuvarande kvaliteter å socker i huvudsak bibehållas

oförändrade.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Bilaga 2.

Förbindelse

till

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1945 samt bestridande av vissa på

statens sockernämnd ankommande kostnader.

§ 1.

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens

sockernämnd att vid användning under 1945 av lejd arbetskraft för

sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om

dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning

enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelserna — iakttaga följande:
1)

I fråga örn sommar sköt sein skall för omsorgsfullt och enligt givna föreskrifter

utfört arbete utgå ersättning enligt följande grundpris:

Per 100 sträck- Per 1 000

famnar meter

För första hackningen.............................. 28 öre 157 öre

» gallringen...................................... 87 » 488 »

» hackningen närmast efter gallringen.............. 47 » 264 »

> varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning. 23 » 129 »

dock att, därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare

höjes till 105 öre per 100 sträckfamnar (589 öre per 1 000 meter).

Arbetaren garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln

av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning

och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet

som två och betalas med lil öre per 100 sträckfamnar (623 öre per

1 000 meter).

Därest tidsperioden mellan avslutandet av hackning närmast efter gallring

och påbörjandet av nästföljande hackning utsträckes längre än tre veckor,

utgår för den senare hackningen ett tillägg av 2 öre per 100 sträckfamnar

(11,2 öre per 1 000 meter).

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg

eller avdrag utgår enligt följande tabell.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

53

a) Tillägg:

Vid plantantal

per 6 400 sträck- famnar om

Utgår

tillägg med

kronor

Vid plantantal

per 1 000 meter

örn

Utgår

tillägg med

öre

39 000 ......

1-50

3 420 .........

....... 13-2

40 000 ......

. . 3-00

3 510 .........

....... 26-3

41 000 ......

. . 4-50

3600 .........

....... 39-5

42 000 ......

. . 6-00

3 680 .........

....... 52-6

43 000 ......

. . 7-50

3 770 .........

....... 65-8

44 000 ......

. . 9-00

3 860 .........

....... 78-9

45 000 ......

. . 10-50

3 950 .........

....... 92-1

46 000 ......

. . 12-00

4 030 .........

....... 105-3

47 000 (12-00

— 1-50=) .

. . 10-50

4 120 .........

....... 92-1

48 000 (12-00

— 3-00 = ) .

. . 9-00

4 210 .........

....... 78-9

0. s. V.

o. s. V.

b) Avdrag:

Vid plantantal

per 6 400 sträck- k famnar örn

Verkställes

avdrag med

kronor

Vid plantantal

per 1 000 meter

örn

Verkställes

avdrag med

öre

37 000 ................

. . . 1-50

3 250 ........

........ 13-2

36 000 ................

. . 3-00

3 160 ........

........ 26-3

35 000 ................

. . . 4-50

3 070 ........

........ 39-5

34 000 (4-50 + 3-00-) ...

. . . 7-50

2 980 ........

........ 65-8

33 000 (4-50+ 3-00+ 3-00

=) 10-50

2 890 ........

........ 92-1

o. s. v.

o. s. v.

För 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar (= 3 330 plantor per 1 000

meter), vilket erhålles vid ett avstånd mellan plantorna i raden på 25 cm,

utgår ej tillägg eller avdrag.

Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning

förelegat, hästhackningen blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet

genom oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd med

svårare ogräs, framförallt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt grundprisberäkningen

ej förekomma.

Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,

göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen

15 procent tills slutlikvid sker.

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes

sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6 400 sträckfamnar örn

vardera 40 sträckfamnar (respektive å 4 sträckor per gallrade 11 000 meter

örn vardera 100 meter). Denna räkning, som utföres å sträckor representerande

det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen

av tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknande av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

3) Om jorden — å fältet i sin helhet eller delar därav — är avsevärt bemängd

med svårare ogräs, speciellt kvickrot, höjes grundpriset allt efter graden

av därav följande svårigheter vid gallrings- och hackningsarbetet från

5 till 30 procent.

Tillägg till grundpriset skall icke utgå vid allmänneligen förekommande

ogräsbestånd.

4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,

väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med blast, skall utgå ackord med minst

följande belopp:

Vid plantantal per 6 400

sträckfamnar örn

Per 400 sträck- famnar med

kronor

Per 1000

meter med

kronor

38 000 och därunder..........

............ 8‘—

11-23

39 000 .......................

............ 8-10

11-37

40 000 .......................

............ 8-20

11-51

41 000 .......................

............ 8-30

11-65

42 000 .......................

............ 8-40

11-79

43 000 .......................

............ 8-50

11-93

44 000 .......................

............ 8-60

12-07

45 000 .......................

............ 8-70

12-21

46 000 och däröver...........

............. 8-80

12-35

Ovanstående priser gälla för upptagning, verkställd under tiden 25 oktober

—9 november.1 För upptagning, verkställd före den 25 oktober,1 2 sker avdrag

med 55 öre per 400 sträckfamnar (respektive 77 öre per 1 000 meter) samt

för upptagning, verkställd från och med den 10 november3 tillägg med 1

krona 30 öre per 400 sträckfamnar (respektive 1 krona 82 öre per 1 000

meter).

Arbete under ovan angivna tidsperioder betalas således med de för var

och en av dem fastställda priserna, dock med iakttagande av att — därest

för arbetare, som fullgjort åtaget arbete eller, där icke överenskommelse örn

viss areal träffats, kvarstannat tills skörden på egendomen är slut samt för

arbetare, som efter avtalsenlig uppsägning avflyttat från egendomen den 1

november, den genomsnittliga ersättningen för hela upptagningstiden understiger

8 kronor per 400 sträckfamnar (respektive 11 kronor 23 öre per 1 000

meter) — utfyllnad skall ske till sist nämnda belopp

Därest levnadskostnadsindex under år 1945 uppgår till minst 249, skall

från samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal

mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen och Svenska lantarbetarförbundet

(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningspriserna

utgå med 25 öre per ruta örn 400 sträckfamnar (respektive 35,1 öre per 1 000

meter).

1 I Östergötland och Västergötland under tiden 15—25 oktober.

2 I Östergötland och Västergötland töre den 15 oktober

8 I Östergötland och Västergötland från” och med den 26 oktober.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

55

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) bär ovan

antingen utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen

areal, dock minst 3 200 sträckfamnar (5 500 meter), eller — där

uppgörelse örn viss areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall

för verkställt upptagningsarbete — utöver ackordet — utgå en särskild ersättning

(kvantitetstillägg). För varje fullt 1 000-tal kilogram per hektar, varmed

skörden å egendomen överstiger 28 000 kilogram avräknade sockerbetor

per hektar, utgör kvantitetstillägget 8 öre per 400 sträckfamnar (11,2 öre per

1 000 meter). Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annat laga förfall

är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete, skall kvantitetstillägget

utgå i proportion till upptagen areal.

För den areal, där plantantalet enligt gårdens före upptagningen verkställda

uppmätning överstiger 46 000 per 6 400 sträckfamnar (4 030 per 1 000

meter), skall upptagare — därest arbetsgivaren påfordrat större plantantal än

det nämnda — vara berättigad till en extra ersättning av 50 öre per 400

sträckfamnar (70,2 öre per 1 000 meter).

Anm. Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra annat fortlöpande arbete, lia rätt till

eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget av upptagningsarbetet.

6) Betodlaren skall senast inom tre veckor, sedan kampanjen avslutats vid

vederbörande fabrik, per post översända kvantitetstillägget till arbetare, som

är bosatt å annan ort, därest arbetaren framställer begäran härom och uppgiver

fullständig adress.

Betodlaren förbinder sig alt, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,

för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget

tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor

under året.

7) Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna här ovan

under 1)—6), är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd

förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som

felas, efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande

ersättningen jämte 5 % årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt

av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

§ 2.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockemämnd har att bestrida, under 1945 till nämnden erlägga en avgift

av intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling

sagda år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Maj:t, skall

innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras

avgiften i proportion till arealen. 8

8 3.

Tvister örn tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri

inbegripet avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

§ 1 mom. 7 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag örn skiljemän, med

iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för Svenska lantarbetarförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit.

457541. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockemäringen i riket m. m., såvitt angår anslagsfrågor. a1 i texten