Sök i Ratio Lex

Angående ändrade grunder för användningen av anslaget till Skogsvård m. m.i Ersättning dt skogsvårdsstgrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m

1945-03-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:248, Angående ändrade grunder för användningen av anslaget till Skogsvård m. m.i Ersättning dt skogsvårdsstgrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 248.

1

Nr 248.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade grunder

för användningen av anslaget till Skogsvård m. m.i

Ersättning dt skogsvårdsstgrelser för visst biträde vid

virkesavverkning m. m.; given Stockholms slott den

16 mars 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 mars 1945.

När va rande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Bergquist, Domö, Gjöres,

Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

ävensom statsrådet Rubbestad anför chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

I årets statsverksproposition (IX H.T. p. 202) bar Kungl. Majit på mili

hemställan föreslagit riksdagen att till Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser

för visst biträde vid virkesavverkning m. m. anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor. För detta ändamål bar för budgetåren 1943/

44 och 1944/45 anvisats förslagsanslag å respektive 300 000 och 500 000 kronor.

Av det nu äskade anslaget har, liksom beträffande motsvarande anslag

för sistförflutna och innevarande budgetår ett belopp å högst 100 000 kronor

avsetts för understödjande av kulturåtgärder efter avverkning i skogsbestånd

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami Nr 248.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

av otillfredsställande typ. Det Ilar förutsatts att i huvudsak enahanda grunder

som nu gälla för understödsverksamheten, skola få tillämpas i fortsättningen.

Sagda grunder som fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut den lii

juli 1943 och den 14 september 1944 innebära väsentligen följande.

Bidrag utgår för kostnader för skogsodling efter sådan av skogsvårdsstyreise

godkänd kalavverkning av skogsbestånd med synnerligen otillfredsställande

slutenhet och utvecklingsmöjligheter, som av markägaren frivilligt

utföres i syfte att fullgöra antingen fastigheten åliggande produktionsplikt

enligt lagen den 30 juni 1942 (nr 493) örn avverkningsskyldighet eller sådant

avtal örn leverans av ved, som slutits mellan markägaren och av bränslekommissionen

auktoriserad brännveduppköpare, hör bidragsverksamheten gäller

— med vissa undantag — i tillämpliga delar kungörelsen den 27 juni

1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodhngsa

ii slag samt cirkuläret samma dag (nr 271) till samtliga skogsvårdsstj reiser

och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda

kungörelse. Statsbidrag enligt nämnda kungörelse utgår till utförande av

skogsodlingsföretag å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd inom

område varå skogsvårdslagen, 1932 års lappmarkslag eller lagen örn allmänningsskogar

i Norrland och Dalarna äger tillämpning. Bidrag utgår till

skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion

å följande marker med otillfredsställande skogstillstånd, nämligen

skogsmark, som belt saknar trädvegetation eller är bevuxen med blott enstaka

träd, vanhävdad skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande

slutenhet och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter,

samt skogsmark, som är bevuxen med s. k. stavaskogsbestånd. Beträffande

vanhävdad skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande

slutenhet och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter

utgår dock statsbidrag allenast under förutsättning att avsättningsvärdet

å det virke, som bör avverkas å marken för erhållande av nöjaktig

föryngring, understiger kostnaden för de åtgärder, som för sådant ändamål

böra utföras. Statsbidrag kan beviljas med högst 50 procent av den av

skogsvårdsstyrelsen godkända kostnaden för företaget. Statsbidrag må emellertid

icke utgå till aktiebolag. Icke heller utgår bidrag i regel till åtgärder,

som någon enligt gällande eller äldre skogsvårdslag är pliktig vidtaga.

Enligt 2 § cirkuläret nr 271/1930 skall vid statsbidrags bestämmande i kostnaden

för företag, som nyss nämnts, inräknas bland annat kostnaderna för

verkställande av erforderlig avverkning å området. Sedan från kostnadssumman

dragits avsättningsvärdet för det virke, som bör avverkas, erhålles

den nettokostnad, i förhållande till vilken statsbidrag enligt kungörelsen nr

270/1930 utgår.

De för bidragsgivning från bär ifrågavarande anslag berörda undantagen

från förut omförmälda bestämmelser innebära dels att bidrag utgår även om

avsättningsvärdet å det virke, som bör avverkas å marken för erhållande

av nöjaktig föryngring, överstiger kostnaden för de åtgärder, som böra utföras

för sådant ändamål, dels att avverkningskostnaderna för avsättnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

3

hart vilke icke skola medräknas vid beräkning av den godkända nettokostnaden

för företaget, dels ock att avdrag icke heller skall göras för avsättningsvärdet

å det avsättningsbara virket. Slutligen gäller att bidrag i första

hand utgår till skogsägare, för vilka behov av dylik hjälp föreligger.

I skrivelse den 13 mars 1945 har skogsstyrelsen efter samråd med statens

bränslekommission föreslagit viss ändring i nyssangivna bidragsgrunder.

Styrelsen erinrar inledningsvis att en förutsättning för att bidrag till skogsodling

skall kunna utgå — antingen fråga är om bidrag från här ifrågavarande

anslag eller örn bidrag ur statens skogsodlingsanslag — är att reproduktionsplikt

före kalavverkningens utförande icke föreligger eller ock att

skogsvårdsstyrelsen med tillämpning av 15 § i 1932 års lappmarkslag medgivit

skälig begränsning av föreliggande reproduktionsskyldigliet. Sedan

skogsstyrelsen vidare framhållit, att styrelsen vid utredning rörande sysselsättningsmöjligheter

inom skogsbruket vid omfattande arbetslöshet efter

krigets slut (SOU 1944: 14) föreslagit, att statsbidrag från anslag å beredskapsstat

i vissa fall måtte kunna utgå till skogsodlingsåtgärder å all sådan

mark inom de fyra nordligaste länen, där reproduktionsskyldigliet med hänsyn

till ägarens ekonomiska ställning ej anses kunna utkrävas, fortsätter

styrelsen.

Även inom södra och mellersta delarna av landet finnas skogar, där den

lagligen åvilande reproduktionsplikten icke helt torde kunna utkrävas. Så är

framför allt förhållandet, där den huvudsakliga avverkningen utförts längre

tillbaka i tiden, utan att reproduktionsplikt utkrävts, och skogen sedermera

successivt utglesnats. Har dessutom skogen under tiden bytt ägare en eller

Hera gånger kan det för skogsvårdsstyrelsen vara synnerligen svårt att utkräva

en reproduktionsplikt, som för nuvarande skogsägare bleve mycket betungande.

Det må framhållas, att ur skoglig synpunkt otillfredsställande och för

vedavverkning lämpliga bestånd finnas, där skogsvårdsstyrelsema på grund

av vad nyss anförts knappast kunna ålägga markägaren kalavverkning som

ett led i fullgörande av reproduktionsplikt och där markägaren är ovillig att

företaga kalavverkning, då denna åtgärd otvivelaktigt skulle utlösa en kostsam

reproduktionsplikt och statsbidrag härtill icke kan utgå enligt nu gällande

bestämmelser.

Kalavverkning av ifrågavarande marker kan giva avsevärda vedkvantiteter,

varför åtgärden på ur transportsynpunkt lämpligt belägna marker synes böra

främjas med hänsyn till läget på bränslemarknaden. Lämpligast torde detta ske

genom att medgivande lämnas till att bidrag till skogsodling må utgå även där

reproduktionsplikt föreligger, men utkrävandet härav skulle vara oskäligt med

hänsyn till vad nyss sagts och för markägaren synnerligen betungande.

Styrelsen framhåller härefter, att den ifrågasatta uppmjukningen av bidragsbestämmelserna

måste, örn den skall framkalla den eftersträvade avverkningsökningen,

medföra ett väsentligt ökat medelsbehov. Ett omedelbar!

realiserande av förslaget skulle enligt styrelsens uppskattning innebära en

merutgift under innevarande budgetår med högst 200 000 kronor, medan

för nästa budgetår skulle krävas ytterligare högst 300 000 kronor.

Styrelsen har i anslutning till det anförda hemställt dels atl av förslagsanslaget

till Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 24S.

biträde vid virkesavverkning m. m. måtte få användas för utlämnande som

statsbidrag till kulturåtgärder efter avverkning av skogsbestånd av otillfredsställande

typ under innevarande budgetår utöver tidigare anvisat belopp örn

100 000 kronor ytterligare högst 200 000 kronor och under hudgetåret 1945/40

utöver i statsverkspropositionen upptagna 100 000 kronor ytterligare högst

300 000 kronor, dels ock att av nämnda medel bidrag måtte få utgå även örn

vederbörande markägare enligt lag är skyldig att sörja för betryggande av

ålerväxten, men där utkrävandet härav skulle vara oskäligt och för markäga.

ren synnerligen betungande.

I sin skrivelse har skogsstyrelsen även berört ett av statens bränslekommission

i skrivelse den 13 mars 1945 till Kungl. Majit framlagt förslag angående

särskilda statsbidrag vid kalavverkning vilket enligt styrelsens mening

på ett värdefullt sätt skulle kompletteras av styrelsens nu framlagda förslag.

Kommissionen föreslår sålunda att ett bidrag av 2 kronor per m3 t.

upparbetad brännved och massaved får utgå vid avverkning å med hänsyn

till transportmöjligheterna välbelägna marker inom de 17 södra länen

samt Gästrikland. Bidraget, som förutsättes ej få överstiga den av skogsvårdsstyrelsen

beräknade skogsodlingskostnaden, bör enligt kommissionen

icke utgå för vid avverkningen uttaget timmer eller annat gagnvirke än massaved.

Såsom villkor för erhållande av bidrag föreslås vidare gälla att skogsvårdsstyrelsen

på grund av beståndets otillfredsställande typ finner avverkning

önskvärd i och för uppdragning av nytt bestånd, att nytt bestånd av tillfredsställande

typ icke bedömes kunna erhållas på annat sätt än genom skogsodling

samt att markägaren i överenskommelse med skogsvårdsstyrelsen förbinder

sig att enligt av styrelsen upprättad plan verkställa skogsodling och

härvid bestrida de kostnader, skogsodlingen kan draga utöver bidraget.

Beträffande anledningen till att sålunda två olika förslag till bidragsgivning

framlagts från skogsstyrelsen respektive bränslekommissionen framhåller

skogsstyrelsen i sin skrivelse, att den av kommissionen föreslagna bidragsgivningen

blir för markägaren förmånligare vid kalavverkning av mera

virkesrika bestånd, medan skogsstyrelsens förslag tager sikte på skogsbestånd

med lägre kubikmassa samt på områden, där skogsodlingskostnaderna

äro särskilt höga. Det må härtill ytterligare framhållas, att den för skogsodlingsbidrag

gällande begränsningen att aktiebolag ej kunna erhålla dylikt

bidrag, icke är avsedd att råda i fråga om de bidrag, som kommissionen åsyftar

med sin framställning. Ett sammanförande av de båda bidragen till en

enhetlig form torde således vara ägnat att begränsa den åsyftade avverkningen

till vissa kategorier av skogsbestånd.

Departements- Genom att landet under en förhållandevis lång tid varit helt avspärrat

chefen. från importen av fossilt bränsle har behovet av brännved i hög grad stegrats.

Att tillgodose detta behov är en fråga av största betydelse för folkhushållet.

Till följd av de stora avverkningarna under krisåren ha vedskogstillgångarna,

särskilt i södra och mellersta Sverige, hårt anlitats och svårigheterna

att utan att träda skogsvårdens krav för när erhålla erforderliga mängder

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

5

ved inom ur transportsynpunkt lämpligt belägna områden ha alltmera stegrats.

Ett önskemål är därför att inom berörda områden få till stånd ökat uttag

av ved utan att likväl åsidosätta skogsvårdens krav. I detta läge torde

det vara erforderligt att utöver tidigare beslutade åtgärder ytterligare sådana

vidtagas i syfte att stimulera vedavverkningarna. En lämplig åtgärd härför

synes vara att på sätt skogsstyrelsen föreslagit bidrag från anslaget till ersättning

åt skogsvårdsstvrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m. får

utgå vid avverkning jämväl i sådana fall då reproduktionsplikt föreligger

men utkrävandet härav skulle bliva synnerligen betungande för skogsägarna.

Ett medgivande i detta hänseende torde i icke ringa grad vara ägnat att förmå

skogsägarna att verkställa kalavverkningar inom mera välbelägna områden

med mindre god bestockning, där sådan avverkning ur skogsvårdssjnpunkt

skulle vara önskvärd men där densamma med hänsyn till dryga reproduktionskostnader

hålles tillbaka. Genom en dylik åtgärd skulle tillika kunna

vinnas förbättrad skogsvård inom icke obetydliga områden av landet. Då det

är angeläget att vedavverkningen skyndsamt ökas, böra de ändrade bidragsgrunderna

avse såväl det för innevarande budgetår anvisade som det för

budgetåret 1945/46 äskade anslaget. Såsom skogsstyrelsen framhållit medför

den ifrågasatta ändringen av bidragsgrunderna att de belopp av nämnda

anslag, vilka för budgetåren 1944/45 och 1945/46 avsetts för här förevarande

ändamål, bliva otillräckliga. Medgivande att höja sagda belopp torde i anslutning

till styrelsens förslag böra utverkas av riksdagen. Emellertid synes höjningen

av beloppet för löpande budgetår kunna begränsas till 100 000 kronor

under det att ökningen för nästa budgetår synes böra upptagas till det

av skogsstyrelsen föreslagna beloppet 300 000 kronor. Därest riksdagen skulle

bifalla av mig nu förordade åtgärder, torde det få ankomma på Kungl. Majit

att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet. Det av statens bränslekommission

framlagda förslaget örn bidrag vid kalavverkning å vissa marker

med otillfredsställande skogsbestånd kommer att av statsrådet Rubbestad

senare anmälas för Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit mätte

föreslå riksdagen att

dels godkänna att utlämnande av bidrag till bestridande

av kostnader för kulturåtgärder efter avverkning i skogsbestånd

av otillfredsställande typ må ske i huvudsaklig överens^

stämmelse med av mig förordade ändrade grunder,

dels ock medgiva att för ändamålet må disponeras av det

å riksstaten för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln

anvisade förslagsanslaget till Skogsvård m. m.: Ersättning

åt skogsvårdsstvrelser för visst biträde vid virkesavverkning

m. m. ytterligare högst 100 000 kronor samt av det anslag,

som för enahanda ändamål må komma att anvisas för

budgetåret 1945/46 ytterligare högst 300 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlålas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siv Schisler.

4575f>8. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:357 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn ändrade grunder för statsbidrag till lindring i mindre bemedlade djurägares kostnader för djursjukvård. s. 2 i texten
  2. JoU 1945:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för användningen av anslaget till Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser s. 14 i texten