Angående ändrade grunder för användningen av anslaget till Skogsvård m. m.i Ersättning dt skogsvårdsstgrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m
1945-03-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:248, Angående ändrade grunder för användningen av anslaget till Skogsvård m. m.i Ersättning dt skogsvårdsstgrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 248.
1
Nr 248.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade grunder
för användningen av anslaget till Skogsvård m. m.i
Ersättning dt skogsvårdsstgrelser för visst biträde vid
virkesavverkning m. m.; given Stockholms slott den
16 mars 1945.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1945.
När va rande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Bergquist, Domö, Gjöres,
Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen
ävensom statsrådet Rubbestad anför chefen för jordbruksdepartementet,
statsrådet Pehrsson-Bramstorp.
I årets statsverksproposition (IX H.T. p. 202) bar Kungl. Majit på mili
hemställan föreslagit riksdagen att till Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser
för visst biträde vid virkesavverkning m. m. anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor. För detta ändamål bar för budgetåren 1943/
44 och 1944/45 anvisats förslagsanslag å respektive 300 000 och 500 000 kronor.
Av det nu äskade anslaget har, liksom beträffande motsvarande anslag
för sistförflutna och innevarande budgetår ett belopp å högst 100 000 kronor
avsetts för understödjande av kulturåtgärder efter avverkning i skogsbestånd
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami Nr 248.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
av otillfredsställande typ. Det Ilar förutsatts att i huvudsak enahanda grunder
som nu gälla för understödsverksamheten, skola få tillämpas i fortsättningen.
Sagda grunder som fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut den lii
juli 1943 och den 14 september 1944 innebära väsentligen följande.
Bidrag utgår för kostnader för skogsodling efter sådan av skogsvårdsstyreise
godkänd kalavverkning av skogsbestånd med synnerligen otillfredsställande
slutenhet och utvecklingsmöjligheter, som av markägaren frivilligt
utföres i syfte att fullgöra antingen fastigheten åliggande produktionsplikt
enligt lagen den 30 juni 1942 (nr 493) örn avverkningsskyldighet eller sådant
avtal örn leverans av ved, som slutits mellan markägaren och av bränslekommissionen
auktoriserad brännveduppköpare, hör bidragsverksamheten gäller
— med vissa undantag — i tillämpliga delar kungörelsen den 27 juni
1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodhngsa
ii slag samt cirkuläret samma dag (nr 271) till samtliga skogsvårdsstj reiser
och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda
kungörelse. Statsbidrag enligt nämnda kungörelse utgår till utförande av
skogsodlingsföretag å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd inom
område varå skogsvårdslagen, 1932 års lappmarkslag eller lagen örn allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna äger tillämpning. Bidrag utgår till
skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion
å följande marker med otillfredsställande skogstillstånd, nämligen
skogsmark, som belt saknar trädvegetation eller är bevuxen med blott enstaka
träd, vanhävdad skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande
slutenhet och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter,
samt skogsmark, som är bevuxen med s. k. stavaskogsbestånd. Beträffande
vanhävdad skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande
slutenhet och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter
utgår dock statsbidrag allenast under förutsättning att avsättningsvärdet
å det virke, som bör avverkas å marken för erhållande av nöjaktig
föryngring, understiger kostnaden för de åtgärder, som för sådant ändamål
böra utföras. Statsbidrag kan beviljas med högst 50 procent av den av
skogsvårdsstyrelsen godkända kostnaden för företaget. Statsbidrag må emellertid
icke utgå till aktiebolag. Icke heller utgår bidrag i regel till åtgärder,
som någon enligt gällande eller äldre skogsvårdslag är pliktig vidtaga.
Enligt 2 § cirkuläret nr 271/1930 skall vid statsbidrags bestämmande i kostnaden
för företag, som nyss nämnts, inräknas bland annat kostnaderna för
verkställande av erforderlig avverkning å området. Sedan från kostnadssumman
dragits avsättningsvärdet för det virke, som bör avverkas, erhålles
den nettokostnad, i förhållande till vilken statsbidrag enligt kungörelsen nr
270/1930 utgår.
De för bidragsgivning från bär ifrågavarande anslag berörda undantagen
från förut omförmälda bestämmelser innebära dels att bidrag utgår även om
avsättningsvärdet å det virke, som bör avverkas å marken för erhållande
av nöjaktig föryngring, överstiger kostnaden för de åtgärder, som böra utföras
för sådant ändamål, dels att avverkningskostnaderna för avsättnings
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 248.
3
hart vilke icke skola medräknas vid beräkning av den godkända nettokostnaden
för företaget, dels ock att avdrag icke heller skall göras för avsättningsvärdet
å det avsättningsbara virket. Slutligen gäller att bidrag i första
hand utgår till skogsägare, för vilka behov av dylik hjälp föreligger.
I skrivelse den 13 mars 1945 har skogsstyrelsen efter samråd med statens
bränslekommission föreslagit viss ändring i nyssangivna bidragsgrunder.
Styrelsen erinrar inledningsvis att en förutsättning för att bidrag till skogsodling
skall kunna utgå — antingen fråga är om bidrag från här ifrågavarande
anslag eller örn bidrag ur statens skogsodlingsanslag — är att reproduktionsplikt
före kalavverkningens utförande icke föreligger eller ock att
skogsvårdsstyrelsen med tillämpning av 15 § i 1932 års lappmarkslag medgivit
skälig begränsning av föreliggande reproduktionsskyldigliet. Sedan
skogsstyrelsen vidare framhållit, att styrelsen vid utredning rörande sysselsättningsmöjligheter
inom skogsbruket vid omfattande arbetslöshet efter
krigets slut (SOU 1944: 14) föreslagit, att statsbidrag från anslag å beredskapsstat
i vissa fall måtte kunna utgå till skogsodlingsåtgärder å all sådan
mark inom de fyra nordligaste länen, där reproduktionsskyldigliet med hänsyn
till ägarens ekonomiska ställning ej anses kunna utkrävas, fortsätter
styrelsen.
Även inom södra och mellersta delarna av landet finnas skogar, där den
lagligen åvilande reproduktionsplikten icke helt torde kunna utkrävas. Så är
framför allt förhållandet, där den huvudsakliga avverkningen utförts längre
tillbaka i tiden, utan att reproduktionsplikt utkrävts, och skogen sedermera
successivt utglesnats. Har dessutom skogen under tiden bytt ägare en eller
Hera gånger kan det för skogsvårdsstyrelsen vara synnerligen svårt att utkräva
en reproduktionsplikt, som för nuvarande skogsägare bleve mycket betungande.
Det må framhållas, att ur skoglig synpunkt otillfredsställande och för
vedavverkning lämpliga bestånd finnas, där skogsvårdsstyrelsema på grund
av vad nyss anförts knappast kunna ålägga markägaren kalavverkning som
ett led i fullgörande av reproduktionsplikt och där markägaren är ovillig att
företaga kalavverkning, då denna åtgärd otvivelaktigt skulle utlösa en kostsam
reproduktionsplikt och statsbidrag härtill icke kan utgå enligt nu gällande
bestämmelser.
Kalavverkning av ifrågavarande marker kan giva avsevärda vedkvantiteter,
varför åtgärden på ur transportsynpunkt lämpligt belägna marker synes böra
främjas med hänsyn till läget på bränslemarknaden. Lämpligast torde detta ske
genom att medgivande lämnas till att bidrag till skogsodling må utgå även där
reproduktionsplikt föreligger, men utkrävandet härav skulle vara oskäligt med
hänsyn till vad nyss sagts och för markägaren synnerligen betungande.
Styrelsen framhåller härefter, att den ifrågasatta uppmjukningen av bidragsbestämmelserna
måste, örn den skall framkalla den eftersträvade avverkningsökningen,
medföra ett väsentligt ökat medelsbehov. Ett omedelbar!
realiserande av förslaget skulle enligt styrelsens uppskattning innebära en
merutgift under innevarande budgetår med högst 200 000 kronor, medan
för nästa budgetår skulle krävas ytterligare högst 300 000 kronor.
Styrelsen har i anslutning till det anförda hemställt dels atl av förslagsanslaget
till Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst
4
Kungl. Majlis proposition nr 24S.
biträde vid virkesavverkning m. m. måtte få användas för utlämnande som
statsbidrag till kulturåtgärder efter avverkning av skogsbestånd av otillfredsställande
typ under innevarande budgetår utöver tidigare anvisat belopp örn
100 000 kronor ytterligare högst 200 000 kronor och under hudgetåret 1945/40
utöver i statsverkspropositionen upptagna 100 000 kronor ytterligare högst
300 000 kronor, dels ock att av nämnda medel bidrag måtte få utgå även örn
vederbörande markägare enligt lag är skyldig att sörja för betryggande av
ålerväxten, men där utkrävandet härav skulle vara oskäligt och för markäga.
ren synnerligen betungande.
I sin skrivelse har skogsstyrelsen även berört ett av statens bränslekommission
i skrivelse den 13 mars 1945 till Kungl. Majit framlagt förslag angående
särskilda statsbidrag vid kalavverkning vilket enligt styrelsens mening
på ett värdefullt sätt skulle kompletteras av styrelsens nu framlagda förslag.
Kommissionen föreslår sålunda att ett bidrag av 2 kronor per m3 t.
upparbetad brännved och massaved får utgå vid avverkning å med hänsyn
till transportmöjligheterna välbelägna marker inom de 17 södra länen
samt Gästrikland. Bidraget, som förutsättes ej få överstiga den av skogsvårdsstyrelsen
beräknade skogsodlingskostnaden, bör enligt kommissionen
icke utgå för vid avverkningen uttaget timmer eller annat gagnvirke än massaved.
Såsom villkor för erhållande av bidrag föreslås vidare gälla att skogsvårdsstyrelsen
på grund av beståndets otillfredsställande typ finner avverkning
önskvärd i och för uppdragning av nytt bestånd, att nytt bestånd av tillfredsställande
typ icke bedömes kunna erhållas på annat sätt än genom skogsodling
samt att markägaren i överenskommelse med skogsvårdsstyrelsen förbinder
sig att enligt av styrelsen upprättad plan verkställa skogsodling och
härvid bestrida de kostnader, skogsodlingen kan draga utöver bidraget.
Beträffande anledningen till att sålunda två olika förslag till bidragsgivning
framlagts från skogsstyrelsen respektive bränslekommissionen framhåller
skogsstyrelsen i sin skrivelse, att den av kommissionen föreslagna bidragsgivningen
blir för markägaren förmånligare vid kalavverkning av mera
virkesrika bestånd, medan skogsstyrelsens förslag tager sikte på skogsbestånd
med lägre kubikmassa samt på områden, där skogsodlingskostnaderna
äro särskilt höga. Det må härtill ytterligare framhållas, att den för skogsodlingsbidrag
gällande begränsningen att aktiebolag ej kunna erhålla dylikt
bidrag, icke är avsedd att råda i fråga om de bidrag, som kommissionen åsyftar
med sin framställning. Ett sammanförande av de båda bidragen till en
enhetlig form torde således vara ägnat att begränsa den åsyftade avverkningen
till vissa kategorier av skogsbestånd.
Departements- Genom att landet under en förhållandevis lång tid varit helt avspärrat
chefen. från importen av fossilt bränsle har behovet av brännved i hög grad stegrats.
Att tillgodose detta behov är en fråga av största betydelse för folkhushållet.
Till följd av de stora avverkningarna under krisåren ha vedskogstillgångarna,
särskilt i södra och mellersta Sverige, hårt anlitats och svårigheterna
att utan att träda skogsvårdens krav för när erhålla erforderliga mängder
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
5
ved inom ur transportsynpunkt lämpligt belägna områden ha alltmera stegrats.
Ett önskemål är därför att inom berörda områden få till stånd ökat uttag
av ved utan att likväl åsidosätta skogsvårdens krav. I detta läge torde
det vara erforderligt att utöver tidigare beslutade åtgärder ytterligare sådana
vidtagas i syfte att stimulera vedavverkningarna. En lämplig åtgärd härför
synes vara att på sätt skogsstyrelsen föreslagit bidrag från anslaget till ersättning
åt skogsvårdsstvrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m. får
utgå vid avverkning jämväl i sådana fall då reproduktionsplikt föreligger
men utkrävandet härav skulle bliva synnerligen betungande för skogsägarna.
Ett medgivande i detta hänseende torde i icke ringa grad vara ägnat att förmå
skogsägarna att verkställa kalavverkningar inom mera välbelägna områden
med mindre god bestockning, där sådan avverkning ur skogsvårdssjnpunkt
skulle vara önskvärd men där densamma med hänsyn till dryga reproduktionskostnader
hålles tillbaka. Genom en dylik åtgärd skulle tillika kunna
vinnas förbättrad skogsvård inom icke obetydliga områden av landet. Då det
är angeläget att vedavverkningen skyndsamt ökas, böra de ändrade bidragsgrunderna
avse såväl det för innevarande budgetår anvisade som det för
budgetåret 1945/46 äskade anslaget. Såsom skogsstyrelsen framhållit medför
den ifrågasatta ändringen av bidragsgrunderna att de belopp av nämnda
anslag, vilka för budgetåren 1944/45 och 1945/46 avsetts för här förevarande
ändamål, bliva otillräckliga. Medgivande att höja sagda belopp torde i anslutning
till styrelsens förslag böra utverkas av riksdagen. Emellertid synes höjningen
av beloppet för löpande budgetår kunna begränsas till 100 000 kronor
under det att ökningen för nästa budgetår synes böra upptagas till det
av skogsstyrelsen föreslagna beloppet 300 000 kronor. Därest riksdagen skulle
bifalla av mig nu förordade åtgärder, torde det få ankomma på Kungl. Majit
att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet. Det av statens bränslekommission
framlagda förslaget örn bidrag vid kalavverkning å vissa marker
med otillfredsställande skogsbestånd kommer att av statsrådet Rubbestad
senare anmälas för Kungl. Majit.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit mätte
föreslå riksdagen att
dels godkänna att utlämnande av bidrag till bestridande
av kostnader för kulturåtgärder efter avverkning i skogsbestånd
av otillfredsställande typ må ske i huvudsaklig överens^
stämmelse med av mig förordade ändrade grunder,
dels ock medgiva att för ändamålet må disponeras av det
å riksstaten för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln
anvisade förslagsanslaget till Skogsvård m. m.: Ersättning
åt skogsvårdsstvrelser för visst biträde vid virkesavverkning
m. m. ytterligare högst 100 000 kronor samt av det anslag,
som för enahanda ändamål må komma att anvisas för
budgetåret 1945/46 ytterligare högst 300 000 kronor.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 248.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlålas till riksdagen.
Ur protokollet:
Siv Schisler.
4575f>8. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:357 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn ändrade grunder för statsbidrag till lindring i mindre bemedlade djurägares kostnader för djursjukvård. s. 2 i texten
- JoU 1945:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för användningen av anslaget till Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser s. 14 i texten