Sök i Ratio Lex

Angående anslag till poliskåren i Boden: omkostnader för budgetåret 1945/46

1945-04-13 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:274, Angående anslag till poliskåren i Boden: omkostnader för budgetåret 1945/46

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 274.

1

Nr 2U.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till poliskåren

i Boden: omkostnader för budgetåret 1945/46;

given Stockholms slott den 13 april 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 april

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

statsrådet Erlander följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkten 215, föreslagit riksdagen alt, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Poliskåren i Boden: Omkostnader för budgetåret

1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 26 800 kronor.

Att detta anslag i statsverkspropositionen beräknades allenast preliminärt

föranleddes av att svenska polisförbundet och polischefen i Boden gjort särskilda

framställningar i fråga örn befattningshavarnas vid poliskåren uniformering

samt att ståndpunkttagandet till dessa framställningar, vilka då

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 274. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 274.

vörö föremål för remissbehandling, kunde utöva inverkan på medelsbehovet

under anslaget. Sedan sagda remissförfarande numera avslutats, anhåller

jag att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling och ämnar

härvid till en början uppehålla mig vid uniformeringsfrågan.

Uniformering av befattningshavarna vid poliskåren i Boden.

Inledning.

Från och med den 1 oktober 1942 finnes inrättad en statlig poliskår i

Boden, bildad genom sammanslagning av fästningspoliskåren i Boden och

den kommunala poliskåren därstädes.

Antalet befattningshavare vid fästningspoliskåren var 30. Konstaplarna

•— vilkas förmåner i detta sammanhang tilldraga sig största intresset —

voro placerade i lönegrad Ca 10 i militära avlöningsreglementet. Denna lönegrad

motsvarar beträffande kontanta löneförmåner helt lönegrad A 10 i

civila avlöningsreglementet, i vilken konstaplarna vid den nya statliga poliskåren

i Boden äro placerade. Befattningshavarna vid fästningspoliskåren

skulle icke vara uniformerade under tjänstgöring. Något beklädnadsbidrag

utgick därför icke till dem. Genom kungörelse den 9 juni 1933 (nr 341) förordnades,

att fästningspolispersonalen skulle biträda vid upprätthållande av

allmän ordning m. m. även utom det egna verksamhetsområdet. Samtidigt

ställde Kungl. Majit medel till förfogande för uniformering av 14 befattningshavare

vid fästningspoliskåren. Denna personal, som närmast erhöll

karaktären av reservpolis, beordrades till tjänstgöring för utbildning vid

statspolisavdelningen i Luleå under kortare tid, som regel en eller två månader.

Personalen togs därefter vid enstaka tillfällen i anspråk för rent

polisiära uppgifter och uppträdde då i uniform. Uniformerna voro i gott

skick, då de år 1942 överlämnades till den nyorganiserade statliga poliskåren

i Boden. — I samband med krigsutbrottet hösten 1939 utrustades all

personal vid fästningspoliskåren med militära uniformer jämte polisemblem.

Anledningen härtill torde ha varit, att personalen var krigsplacerad i Boden.

Polischefen i Boden har upplyst, att endast sex man i taget förrättade tjänstgöring

iförda militär uniform. Denna tjänstgöring var att betrakta som

fältpolisverksamhet.

Den kommunala poliskåren i Boden omfattade 10 befattningshavare.

Konstaplarna vid denna poliskår voro i det avlöningsreglemente för stadens

befattningshavare som trädde i kraft den 1 juli 1939 hänförda till en lönegrad

närmast motsvarande lönegrad A 10 i civila avlöningsreglementet.

Emellertid var stadgat, att i lönen skulle ingå värdet av fri uniformering.

Tidigare behandling av uniformsfrågan.

Utredningsmännen rörande omorganisation av fästningspolisen i Boden

ha i sitt den 7 mars 1942 avgivna förslag i ämnet icke på annat sätt be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 274.

3

handlat frågan om uniformering av befattningshavarna vid den föreslagna

poliskåren i Boden än att de vid beräkningen av kostnaderna för denna kår

upptagit dels såsom engångskostnad ett belopp av 15 800 kronor för uniformsutrustning

utöver redan befintlig sådan utrustning och dels såsom

årligen återkommande kostnad ett belopp av 10 300 kronor för underhåll

och förnyelse av uniformspersedlar.

I propositionen nr 342 till 1942 års riksdag angående inrättande av statlig

poliskår i Boden, vilken proposition grundar sig på utredningsmännens förslag,

beröres icke uniformsfrågan annorledes än att föredragande departementschefen

beräknade nyssnämnda engångskostnad och årliga kostnad till

respektive 16 000 och 10 400 kronor.

Sedan riksdagen i skrivelse nr 458 icke funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj:ts förslag i förevarande delar, fastställde Kungl. Maj:t den

30 juni 1942 omkostnadsstat för poliskåren i Boden, att tillämpas tills

vidare under tiden från och med den 1 oktober 1942 — den dag då poliskåren

inrättades —- till och med den 30 juni 1943. I denna stat fanns under

anslagsposten till övriga utgifter upptagen en delpost till inköp och underhåll

av uniformer av 7 800 kronor. Samtidigt förordnade Kungl. Majit, att

det för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget till Poliskåren i

Boden: Engångskostnader skulle få disponeras av polischefen i Boden i

huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen i

propositionen nr 342 förordat förslag.

I 1943 års statsverksproposition (punkten 190) anförde föredragande

departementschefen, att frågan rörande de normer, enligt vilka kostnaderna

för inköp och underhåll av uniformer åt personalen vid poliskåren i Boden

.skulle bestridas, icke vore slutgiltigt reglerad. I avvaktan härpå beräknades

den för ändamålet avsedda delposten i omkostnadsstaten för poliskåren för

budgetåret 1943/44 enligt samma grunder som tillämpats för tiden 1 oktober

1942—30 juni 1943 eller således till 10 400 kronor.

Ytterligare överväganden gåvo emellertid till resultat, att bestämmelserna

örn tjänstedräkt i 45—47 §§ civila avlöningsreglementet skulle utan jämkning

gälla för befattningshavarna vid poliskåren i Boden. Detta innebär i

huvudsak, att uniformspliktig befattningshavare äger genom myndighetens

försorg bekomma erforderliga uniformspersedlar mot en ersättning motsvarande

myndighetens självkostnadspris med avdrag av 30 % eller, när särskilda

skäl därtill föreligga, högst 50 %.

Meddelande härom lämnades polischefen i Boden den 25 maj 1943. Sedan

polischefen bringat detta meddelande lill befattningshavarnas kännedom,

gjorde svenska polisförbundet den framställning i ämnet, för vilken redogörelse

i det följande skall lämnas.

I den för innevarande budgetår fastställda omkostnadsstaten för poliskåren

i Boden är delposten lill inköp och underhåll av uniformer nedsatt

till 4 400 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

Enär polischefen i sitt petitaförslag för nästa budgetår alltjämt utgick från

att uniformeringen skulle vara kostnadsfri för befattningshavarna, avfordrades

polischefen en uttömmande redogörelse för dittills tillämpade normer beträffande

uniformeringen.

Framställningar i ämnet och yttranden häröver.

Såsom tidigare antytts har svenska polisförbundet i skrivelse den 28 juni

1943 hemställt, att befattningshavarna vid poliskåren i Boden måtte tillerkännas

förmånen av fri uniformering. Till stöd för framställningen har förbundet

anfört i huvudsak följande.

Polischefen har meddelat sökande till tjänster vid den nyorganiserade

poliskåren, att tjänsteinnehavarna erhölle uniformsutruslning på statens bekostnad.

Med bestämdhet kan påstås, att polismän från andra polisdistrikt

icke tagit anställning vid kåren därest de haft kännedom örn att de själva

skulle bekosta sin uniformering. I Luleå stads polisdistrikt, från vilket ett

antal polismän sökt sig över till poliskåren i Boden, äro polismännen placerade

i lönegrader som överensstämma med dem som gälla vid poliskåren i

Boden och ha därjämte rätt till fri uniform. Därest denna rätt icke skulle

tillkomma bodenkårens befattningshavare, skulle övergången från luleåkåren

innebära en löneförsämring.

På grund av de klimatiska förhållandena äro uniformeringskostnaderna

betydligt högre i polisdistrikten i rikets nordliga delar än i distrikten i mellersta

och södra Sverige. För poliskåren i Boden tillkommer, att en stor del

av kåren, bevakningsavdelningen, har sin tjänstgöring förlagd till terrängen

inom befästningsområdet. Detta medför en väsentligt ökad förslitning av

uniformspersedlar för bevakningsavdelningens befattningshavare. För de i

bevakningsavdelningen ingående beridna polismännen tillkomma vissa särskilda

uniformspersedlar, vilka medföra förhållandevis betydande merkostnader.

Inom alla poliskårer med beriden personal beräknas uniformskostnaderna

för denna till högre belopp än för övrig personal.

Polischefen i Boden har i skrivelse den 6 december 1944 lämnat en redogörelse

för huru uniformsutrustning dittills tillhandahållits befattningshavarna

vid poliskåren i Boden. Vid ett sammanträffande i Boden hösten 1942

mellan statspolisintendenten, landsfogden i Norrbottens län och polischefen

hade efter konferens med ordföranden bland utredningsmännen rörande omorganisation

av fästningspolisen i Boden stått klart, att statsmakterna avsett

att de vid poliskåren i Boden anställda polismännen skulle äga utfå uniformspersedlar

utan kostnad för dem själva. Denna uppfattning hade polischefen

delgivit den vid poliskåren redan anställda personalen och sökande

till lediga befattningar. På försommaren 1943 lämnat meddelande, att civila

avlöningsreglementets bestämmelser om tjänstedräkt skulle utan jämkning

gälla befattningshavarna vid poliskåren i Boden, hade omkring den 1 juli

1943 delgivits dessa. Av de för inköp och underhåll av uniformer avsedda

medlen hade ianspråktagits för engångsanskaffning 12 045 kronor samt såsom

löpande kostnader för budgetåren 1942/43—1944/45 respektive 7 078,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 274.

5

7 461 och 4 400 kronor. Ersättning för erhållna uniformspersedlar hade ännu

icke avkrävts polismännen.

Polischefen finner, att en tillämpning av civila avlöningsreglementets bestämmelser

örn tjänstedräkt å poliskårens befattningshavare skulle föranleda

svårigheter. Detta föranleddes bland annat därav, att behovet av uniformspersedlar

icke vöre likartat vid de båda uniformerade avdelningarna inom

kåren, ordningsavdelningen och bevakningsavdelningen. Medan en polisman

vid ordningsavdelningen kunde räkna med normal förslitning av sina uniformspersedlar,

finge en polisman vid bevakningsavdelningen vara beredd på

en dubbelt hastig förslitning av sina. I den sistnämndes uppgifter inginge

nämligen en krävande patrullering till fots, på cykel eller på skidor inom

fästningens vidsträckta skyddsområde. Vid bevakningsavdelningen tjänstgjorde

de beridna polismännen. Utöver standardartiklarna måste dessa utrustas

med stövlar och ryttarhandskar, varjämte deras byxor måste vara försedda

med skinnskoning. En tillämpning av civila avlöningsreglementets bestämmelser

måste sålunda i ekonomiskt hänseende beröra de särskilda polismännen

mycket olika och leda till betänkliga orättvisor. Vidare kunde framhållas,

att de fästningspolismän, som utan att ha övergått till poliskårens

stat tjänstgjorde vid kåren, syntes ha rätt till fri uniform.

Under hänvisning till vid skrivelsen fogade persedelkort med fullständiga

upplysningar rörande de persedlar, som utlämnats till eller beställts för de

särskilda befattningshavarna vid poliskåren före och efter den tidpunkt, då

polischefen lämnat befattningshavarna besked, att civila avlöningsreglemenlets

bestämmelser örn tjänstedräkt skulle gälla för poliskåren, hemställer

polischefen, att de utbetalningar som dittills verkställts vid poliskåren för

uniformspersedlar skulle stanna å statsverket.

Polischefen har med sin .skrivelse överlämnat en av kommissarien vid

poliskåren i Boden upprättad promemoria i ämnet. Kommissarien framhåller,

att poliskåren vid sin tillkomst, då det ansågs att befattningshavarna hade

rätt till fri uniformering, tämligen väl kunnat hävda sig i konkurrensen örn

den kvalificerade arbetskraften. Häri hade en förändring inträtt, sedan löneregleringar

genomförts i flertalet städer och polisdistrikt med större samhällen.

Romme härtill, att poliskårens personal icke längre skulle åtnjuta

förmånen av fri uniformering, förelåge fara för en sänkning av kårens standard.

En viss flykt från kåren hade redan börjat. Vad anginge tjänstgöringen

vid bevakningsavdelningen kunde denna icke jämföras med någon annan

polistjänstgöring. Bevakningstjänsten utfördes under samma förhållanden

sorn militärtjänst och uniformsåtgången inom sistnämnda båda tjänster vore

densamma. Det läge därför nära till hands att vid behandlingen av uniformsfrågan

beträffande bevakningsavdelningens personal peka på det sätt, varpå

motsvarande fråga ordnats för militärens del. En konstapel vid poliskåren

och en sergeant vore i stort sett lika avlönade. Konstapeln hade något högre

begynnelselön men lägre slutlön än sergeanteti. Den sistnämnde hade utöver

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

den kontanta lönen vissa förmåner, sorn icke lillkomme konstapeln. Sålunda

erhölle sergeanten vid tillträdet av sin befattning ett beklädnadsbidrag av

700 kronor samt årligen 250 kronor i beklädnadsersättning. Den uniform

han använde lill dagligt bruk inköpte han i regel ur kronans förråd till pris

väsentligt understigande det som konstapelns uniform betingade.

Över de gjorda framställningarna hava yttranden avgivits av länsstyrelsen

i Norrbottens län, landsfogden i länet, statspolisintendenten, allmänna lönenämnden

och statskontoret.

Landsfogden förklarar, att han varit av den uppfattningen, att såväl vederbörande

utredningsmän som föredragande departementschefen och riksdagen

utgått från att fri uniform skulle tillhandahållas polismännen i Boden.

Anledningen till att särskilda föreskrifter icke meddelats örn att bestämmelserna

om tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet icke skulle äga tillämpning

å poliskåren i Boden hade, såvitt landsfogden kunde förstå, icke föranletts

av en uppfattning, att fri uniformering icke skulle utgå, utan berott

på ett förbiseende. Landsfogden tillstyrker sålunda polisförbundets och polischefens

framställningar.

Jämväl länsstyrelsen •— vilken åberopar landsfogdens yttrande — och

statspolisintendenten tillstyrka framställningarna.

Allmänna lönenämnden anför följande.

Av handlingarna i ärendet framgår, att de i 7 kapitlet civila avlöningsreglementet

meddelade tjänstedräktsbestämmelserna icke i vederbörlig ordning

tillämpats på befattningshavarna vid poliskåren i Boden. Detta synes

emellertid icke böra föranleda, att genom uttryckliga undantagsbestämmelser

avsteg nu medgives från de för övriga befattningshavare gällande och

tillämpade tjänstedräktsbestämmelserna. Genomförande av fri uniformering

av förevarande befattningshavare synes dessutom med hänsyn till sina konsekvenser

vara att anse såsom lönereglering. Med hänsyn till vad sålunda anförts

finner sig allmänna lönenämnden icke kunna tillstyrka bifall till nu

förevarande framställningar. Lönenämnden vill emellertid erinra, att omhandlade

fråga kan komma i ett förändrat läge vid ett eventuellt förstatligande

av polisväsendet i riket.

Av de i ärendet ingivna framställningarna inhämtas, att poliskårens befattningshavare

inom relativt kort tid efter kårens inrättande och i varje fall

före den 1 juli 1943 underrättats, att de i civila avlöningsreglementet. intagna

tjänstedräktsbestämmelserna skulle tillämpas. För persedlar och materialier.

sorn utbekommits under tiden från och med nämnda dag, bör nied hänsyn

härtill ersättning erläggas i enlighet med bestämmelserna i civila avlöningsreglementet.

I vad mån statsverkets krav på ersättning för under tiden 1 oktober

1942—30 juni 1943 utbekomna persedlar och materialier helt eller

delvis bör efterskänkas, torde böra upptagas till prövning efter särskilda

framställningar, i vilka uppgifter böra lämnas bland annat örn persedlarnas

brukningstid.

Statskontoret ansluter sig till vad lönenämnden anfört och avstyrker alltså

bifall till de gjorda framställningarna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 274.

7

Den hittillsvarande behandlingen av frågan om befattningshavarnas vid yöreiJraycinpoliskåren

i Boden uniformering kan sammanfattas sålunda. Ostridigt torde den''

vara att utredningsmännen rörande omorganisation av fästningspolisen i

Boden vid sina beräkningar av kostnaderna för den föreslagna organisationen

utgått från att at de befattningshavare vid den nya poliskåren som äro

skyldiga att under tjänstgöring vara uniformerade skulle tillhandahållas uniform

på statens bekostnad. Vid statsmakternas handläggning av organisationsspörsmålen

har uniformsfrågan icke annorlunda berörts än att utredningsmännens

kostnadsberäkningar i denna del lagts till grund för anslagsäskandena.

Någon jämkning av bestämmelserna om tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet

har icke av statsmakterna beslutats beträffande befattningshavarna

vid poliskåren i Boden. Vid tiden för poliskårens uppsättande var

emellertid polischefen, vilken disponerar de för poliskåren avsedda anslagen,

av den uppfattningen, att förmånen av fri uniform tillkom kårens befattningshavare.

Även örn de skäl varå denna uppfattning vilar icke äro objektivt

godtagbara, få de likväl ur polischefens synpunkt icke anses ogrundade.

Polischefen vidarebefordrade sin uppfattning till befattningshavarna vid de

båda poliskårer genom vilkas sammanslagning den nya poliskåren bildats

och till sökande av lediga befattningar vid sistnämnda poliskår. Vid mottagande

av tjänst å den nya poliskårens stat synes sålunda vederbörande ha

haft anledning utgå från att uniformeringen skulle bekostas av staten. Även

sedan polischefen på försommaren 1943 erhållit besked örn att för befattningshavarna

vid poliskåren i Boden andra och fördelaktigare bestämmelser

beträffande rätt till tjänstedräkt icke gällde än för tjänstemän i allmänhet,

på vilka civila avlöningsreglementet eller civila icke-ordinariereglementet är

tillämpligt, har polischefen till befattningshavarna vid poliskåren utlämnat

uniformspersedlar utan kostnad för befattningshavarna men med förbehåll

att dessa framdeles kunde komma att krävas på ersättning enligt bestämmelserna

i sagda avlöningsreglementen.

Avgörande betydelse kan icke tilläggas polischefens handläggning av uniformsfrågan.

Vid ett ställningstagande till frågan torde skilda på densamma

inverkande faktorer böra tagas i beaktande.

Enligt 8 § polislagen åligger det polisdistrikt, bland annat, att draga försorg

örn föreskriven uniformering av distriktets polispersonal. Härvid står

det distriktet fritt att välja mellan att tillhandahålla uniformspersedlar in

natura och att ålägga befattningshavarna att själva anskaffa sådana mot särskild

bcklädnadsersältning eller mot det alt lönen bestämmes med hänsyn

till ifrågavarade skyldighet. Del vanligaste torde vara att särskild beklädnadsersättning

utgår. Ersättningen skall motsvara kostnaden för föreskrivna

uniformpersedlar och dessas underhåll ävensom för erforderlig nyanskaffning.

Vid bedömningen av löneläget för personalen vid viss poliskår torde konstapelslönerna

få anses vara normerande. Konstaplarna vid poliskåren i Bo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

den äro placerade i lönegrad A 10 civila avlöningsreglementet. Enligt 46 §

nämnda reglemente utgår till de konstaplar som äro skyldiga att under

tjänstgöring vara iförda uniform bidrag härtill av statsmedel med 30, högst

50 procent av myndighetens självkostnadspris. Bodenpolisens löner bestämdes

under visst hänsynstagande till löneställningen för befattningshavarna

vid poliskåren i Luleå. Kontantlönen till konstaplarna vid sistnämnda poliskår,

av vilka fem i anslutning till organiserandet av poliskåren i Boden erhöllo

transport till denna, utgick vid den tid, då statsmakterna meddelade

beslut om inrättande av poliskåren i Boden, med ett belopp, som ligger mellan

lönegrad A 9 och A 10 civila avlöningsreglementet. Efter en den 1 juli

1943 genomförd lönereglering motsvarar sagda kontantlön helt lönegrad

A 10. Fri uniformering in natura genom polisdistriktets försorg har såväl

före som efter löneregleringens genomförande tillkommit luleåkonstaplarna.

Drätselkamreraren i Luleå har på förfrågan upplyst, att förmånen av fri

uniformering värderas till 520 kronor för år. Även om detta belopp synes

vara tilltaget i överkant — som jämförelse kan nämnas, att beklädnadsersättningen

till ordningskonstapel vid Stockholms stads poliskår, vilken å

ena sidan får förutsättas tillhandahålla en mycket högklassig uniformering

men å andra sidan kan tillgodogöra sig de fördelar upphandling i

stor skala innebär, för närvarande utgår med 380 kronor för år —

torde dock den årliga uniformskostnaden för en ordningskonstapel vid en

så nordligt belägen och till storleken relativt ordinär poliskår som den i

Boden kunna beräknas till omkring 450 kronor. Denna beräkning stödes

även av de uppgifter rörande priser å och normal förslitningstid för olika

uniformspersedlar, som under hand införskaffats fran polischefen i Boden.

Vid ett statligt bidrag av 30 respektive 50 procent skulle sålunda å konstapeln

själv falla en årlig kostnad för uniformering av 315 respektive 225 kronor.

Att denna självkostnad är av icke oväsentlig betydelse för den enskilde torde

bäst framgå därav, att skillnaden mellan nettolönerna i högsta löneklass för

lönegraderna A 10 och A 9 i den ortsgrupp Boden tillhör uppgår till cirka

300 kronor.

Poliskåren i Boden omfattar tre avdelningar, nämligen kriminalavdelningen,

ordningsavdelningen och bevakningsavdelningen om respektive 9,

12 och 14 ordinarie eller extra ordinarie befattningshavare. Befattningshavarna

vid kriminalavdelningen skola vara civilklädda i tjänsten och beröras

således icke av uniformsfrågan. Befattningshavarna vid de båda andra

avdelningarna däremot äro uniformspliktiga. Skillnaden i fråga örn tjänstgöringens

art mellan ordningsavdelningen och bevakningsavdelningen är

väsentlig. Medan ordningspolismännen huvudsakligen fullgöra vanlig

patrulleringstjänst, ha bevakningsavdelningens befattningshavare sin tjänstgöring

förlagd till terrängen mellan befästningsanläggningarna, där de taga

sig fram till fots eller på cykel eller skidor. En del av bevakningsavdelningen

är beriden. Polischefens påstående, att en befattningshavare vid be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

9

vakningsavdelningen till följd av tjänstgöringens art sliter sina uniformspersedlar

dubbelt så hastigt som en ordningspolisman, torde vara ägnat

mera att angiva tendensen än att direkt läggas till grund för en kostnadsberäkning.

Uniformsersättningen till beridna konstaplar vid Stockholms

stads poliskår utgår för närvarande med 580 kronor för år. Den årliga

uniformeringskostnaden torde kunna för beriden polisman vid bevakningsavdelningen

i Boden begränsas till 600 kronor och för annan polisman vid

samma avdelning till 550 kronor. Självkostnaden i sistnämnda fall kommer

vid ett statsbidrag av 30 procent att utgöra 420 respektive 385 kronor och,

vid 50 procent bidrag, 300 respektive 275 kronor. Då samtliga konstaplar vid

poliskåren i Boden äro placerade i samma lönegrad, skulle en tillämpning av

civila avlöningsreglementets bestämmelser örn tjänstedräkt medföra en olika

ekonomisk belastning å konstaplarna alltefter det dessa beordrades till

tjänstgöring vid ordningsavdelningen eller vid bevakningsavdelningen. Slutligen

må anmärkas, att två konstaplar vid bevakningsavdelningen kvarstå

å fästningspoliskårens stat och således åtnjuta — utöver samma kontanta

lön som övriga konstaplar vid poliskåren — ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag

jämlikt 50 och 51 §§ militära avlöningsreglementet.

De särskilda förhållanden i fråga om tjänstgöringens art och därmed

sammanhängande slitage av uniformspersedlar som äro rådande vid poliskåren

i Boden göra det angeläget att uniformskostnaderna vid poliskåren

gäldas av statsverket. Jag förordar sålunda — utan att därmed taga ställning

till löneförmånerna inom ett eventuellt förstatligat polisväsen — att

åt de ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare vid poliskåren i Boden,

som äro pliktiga att under tjänstgöring vara iförda uniform, sådan tilihandahålles

på statens bekostnad. En sådan rätt till fri uniformering synes

böra gälla retroaktivt från den dag då poliskåren i Boden organiserades.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning besluta

om formerna för den fria uniformeringen.

Anslagsberäkning.

Detta avsnitt torde få inledas med följande sammanställning rörande förslagsanslaget

till Poliskåren i Boden: Omkostnader:

Budgetår

Anslag

Nettoutgifter

1943/44 .............

. 24 000

24 000

1944/45 .............

. 26 800

—

1945/46 (förslag).....

. 34 000

—

Den 5 maj 1944 har Kungl. Maj:t fastställt följande omkostnadsstat för

poliskåren i Boden, att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 274.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... kronor 500

2. Reseersättningar, förslagsvis ......................... » 600

3. Expenser, förslagsvis ............................... » 8 300

4. Övriga utgifter:

a. Underhåll av och drivmedel för motorfordon,

högst ...................... kronor 8 000

b. Spilthyra och furage lii. m. för hästar,

högst ............................. > 5 000

c. Inköp och underhåll av uniformer, högst » 4 400 » 17 400

Summa kronor 26 800

Av anslagsposten till expenser hava för lyse och vatten avsetts 1 300 kronor

samt för övriga expenser högst 7 000 kronor.

Polischefen i Boden har i skrivelse den 30 augusti 1944 framlagt förslag

till beräkning av poliskårens omkostnader för nästa budgetår.

Kostnaderna för sjukvård m. m. och för reseersättningar

upptager polischefen till samma belopp som för innevarande budgetår eller

sålunda till 500 respektive 600 kronor.

Vad härefter angår utgifterna för expenser beräknar polischefen desamma

till 11 000 kronor, varav för lyse och vatten 1 300 kronor och för

övriga expenser 9 700 kronor. Av sistnämnda belopp belöpa 1 800 kronor

å städning av poliskårens lokaler, 4 800 kronor å telefonavgifter, 1 700 kronor

å skrivmateriel m. m., 1 040 kronor å underhåll och förnyelse av poliskårens

utrustning samt 360 kronor å skötseln av polishund.

Den under anslagsposten till övriga utgifter upptagna delposten

till underhåll av och drivmedel för motorfordon beräknar polischefen oförändrat

till 8 000 kronor. Delposten till spilthyra och furage m. m. för hästar

föreslår polischefen höjd från 5 000 till 7 000 kronor samt anför som skäl

härför, att enbart kostnaderna för spilthyra och furage uppginge till 5 700

kronor, vartill komme kostnader för remtyg och sjukvård m. m. Vad slutligen

angår delposten till inköp och underhåll av uniformer förordar polischefen

en höjning av densamma från 4 400 till 10 400 kronor. — För övriga

utgifter upptager polischefen sålunda ett belopp av (8 000 + 7 000 -f- 10 400)

25 400 kronor.

I enlighet härmed hemställer polischefen, att till poliskårens omkostnader

under budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett anslag av (500 + 600 + 11 000

+ 25 400) 37 500 kronor.

Statspolisintendenten, vilken avgivit yttrande över förslaget, har intet annat

att erinra mot detsamma än att han finner kostnaden för skötseln av

polishund böra höjas från 360 till minst 500 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

Posterna till sjukvård m. m. och till reseersättningar tordeFöredragankunna

bibehållas vid oförändrade belopp. den
Under

posten till expenser lärer för lyse och vatten liksom för innevarande

budgetår få upptagas 1 300 kronor. Förslaget om höjning av det

för övriga expenser avsedda beloppet kan jag icke biträda. Jag uppskattar

sagda belopp oförändrat till 7 000 kronor och expensposten i dess helhet till

8 300 kronor.

Den under anslagsposten till övriga utgifter upptagna delposten

till underhåll av och drivmedel för motorfordon torde alltjämt kunna upptagas

till 8 000 kronor. Delposten till spilthyra och furage m. m. för hästar

torde med hänsyn till de av polischefen angivna kostnaderna för enbart

spilthyra och furage böra höjas till 6 200 kronor. Vidkommande slutligen

delposten till inköp och underhåll av uniformer bör densamma, vid bifall

till mitt förslag om fri uniformering för poliskårens befattningshavare, uppräknas

med 6 000 kronor till 10 400 kronor. Posten bör alltså upptagas till

(8 000 + 6 200 —f— 10 400) 24 600 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle ifrågavarande anslag i sin helhet uppgå

till (500 + 600 + 8 300 + 24 600) 34 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels medgiva sådant undantag från bestämmelserna om

tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet, att befattningshavare

vid poliskåren i Boden, som är pliktig att under

tjänstgöring vara iförd tjänstedräkt (uniform), tills vidare

intill dess annorlunda bestämmes, äger bekomma sådan på

statens bekostnad,

dels ock till Poliskåren i Boden: Omkostnader för budgetåret

1945/46 anvisa elt förslagsanslag av .. kronor 34 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Bergström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:331 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för statens räkning av respiratorer till beredskap vid barnförlamning sepidemier s. 1 i texten
  2. SU 1945:144 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till Poliskåren i Boden: Omkostnader för budgetåret 1945146. s. 18 i texten