Sök i Ratio Lex

Angående ersättning för skador till följd av Tämnarens översvämning m. m

1945-04-20 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:278, Angående ersättning för skador till följd av Tämnarens översvämning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Maj.ds proposition till riksdagen angående ersättning för

skador till följd av Tämnarens översvämning m. m.:

given Stockholms slott den 20 april 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

Axel Rubbestad.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

statsrådet Rubbestad fråga örn understöd av statsmedel för skador till följd

av översvämningar i sjön Tämnaren och anför därvid följande.

Sedan ett tjugotal år tillbaka pågå undersökningar för genomförande av

ett företag för reglering av vattenståndet i sjön Tämnaren och dess avlopp

m. m. i Uppsala och Västmanlands län, avseende att bereda möjlighet till

bättre torrläggning och råda bot mot översvämningar å stora odlade och

oodlade områden belägna kring eller för sin torrläggning beroende av dessa

vattendrag. Genom beslut av 1933, 1938 och 1941 års riksdagar har medgivits,

att till bestridande av kostnaderna för nämnda undersökningar, vilka

utföras av statens lantbruksingenjör i Västmanlands län H. Welin-Berger,

linge från statens avdikningsanslag anvisas tillhopa högst 71 000 kronor

(motion 11:53/1933; r. skr. nr 156/1933, prop. nr 179/1938; r. skr. nr

Bihang till riksdagens protokoll 19A5. 1 sami. Nr 278. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mcij:ts proposition nr 278.

184/1938, prop. nr 60/1941 punkt 2; r. skr. nr 98/1941). Vidare har Kungl.

Majit i proposition nr 105 punkt 2 till årets riksdag föreslagit, att från samma

anslag ett belopp av ytterligare högst 10 000 kronor måtte anvisas för ändamålet.

Under år 1944 inträffade synnerligen omfattande och långvariga översvämningar

av Tämnaren, varigenom de kring sjön och dess avlopp liggande

markerna tillfogades skador i betydande utsträckning. Med anledning

härav ha ordföranden i sjön Tämnarens sänkningsföretag Joel Jansson,

m. fl., i skrivelse i augusti 1944 till Kungl. Majit hemställt, att ersättning av

statsmedel måtte tillerkännas de jordbrukare, som sålunda åsamkats ekonomiska

förluster. Sökandena ha tillika anhållit, att undersökningsarbetena rörande

regleringsföretaget omedelbart måtte slutföras samt att själva företaget

måtte givas en sådan angelägenhetsgrad, att detsamma med minsta

möjliga tidsutdräkt kunde komma till utförande. Härjämte har Uppsala läns

hushållningssällskap i skrivelse den 5 januari 1945 gjort framställning i enahanda

syften, över framställningarna ha infordrade utlåtanden avgivits av

lantbruksstyrelsen, statskontoret och riksräkenskapsverket. Lantbruksstyrelsen

har tillika överlämnat yttranden av lantbruksingenjören H. Welin-Berger

samt länsstyrelserna i Uppsala och Västmanlands län. Vid länsstyrelsernas

yttranden ha fogats yttranden av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott

ävensom vissa genom länsstyrelsernas försorg verkställda utredningar.

Slutligen har ett antal av sökandena till Kungl. Majit inkommit med

en den 14 april 1945 dagtecknad skrift i ärendet.

Beträffande antalet skadelidande samt skadornas uppskattade

värde torde få hänvisas till nedan intagna, på grundval av

nyssnämnda utredningar gjorda sammanställning.

i

Socken

Antal skade- lidande

Skadans uppskattade

värde, kronor

Uppsala län:

28

23 875

59

50 487

Västmanlands län:

108

179 963

39

64 097

Summa

234

318 422

Av utredningarna inhämtas vidare rörande skadornas omfattning

å de av ifrågavarande jordbrukare innehavda fastigheterna bland annat följande.

Beträffande Björklinge och Tierps socknar kunde av en areal örn

cirka 1 500 hektar åkerjord bortåt 60 hektar på grund av översvämningarna

överhuvud taget icke bliva föremål för brukning under våren 1944, medan

på hösten samma år icke mindre än omkring 700 hektar voro översvämmade.

I Harbo socken blevo av cirka 2 000 hektar åkerjord omkring 460 hektar

vattenskadade, varjämte nära 330 hektar icke kunde brukas under år 1944

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Kungl. Maj :ts proposition nr 278.

lill följd av översvämningarna. Vad angår Östervåla socken medlörde översvämningarna

skador å vårsäd på 190 hektar mark samt å vallar om cirka

110 hektar. Den totala arealen åkerjord å i sistnämnda socken herörda fastigheter

har angivits lill omkring 1 100 hektar.

I fråga örn de skadelidande jordbrukarnas ekonomiska

ställning torde jag få hänvisa till vad handlingarna i ärendet därom innehålla.

Här torde beträffande nämnda förhållanden sammanfattningsvis

endast få återgivas följande.

Såsom framgår av förut intagna sammanställning har ersättning pa grund

av ifrågavarande översvämningar ifrågasatts skola utgå till 234 jordbrukare.

För bedömande av dessas ekonomiska ställning ha genom respektive länsstyrelsers

försorg införskaffats utredningar angivande dels de av ifrågavarande

jordbrukare innehavda fastigheternas hela areal åkerjord, dels ock beträffande

flertalet av samma jordbrukare dessas taxering till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt år 1944 och behållna förmögenhet den 31^ december

1943. Av de i förstnämnda hänseende lämnade uppgifterna framgår, att fastigheternas

åkerareal i cirka 85 fall uppgår till 10 hektar eller mindre, medan

samma areal i ett hundratal fall upptagits till 10—25 hektar. I blott 13 fall

har åkerarealen angivits vara 50 hektar eller däröver samt i 6 av dessa fall

över 100 hektar. De skadelidande torde sålunda i stort sett vara att betrakta

såsom innehavare av mindre eller medelstora jordbruk. Detta bekräftas även

av nyssnämnda uppgifter rörande jordbrukarnas i fråga inkomsttaxering

år 1944 och behållna förmögenhet den 31 december 1943. Sagda uppgifter

giva nämligen vid handen, att inkomsten i blott ett relativt litet antal fall

—- cirka 35 — överstigit 5 000 kronor och därav blott i några fall 10 000

kronor. Det övervägande flertalet eller omkring 180 jordbrukare har haft

en inkomst av 1 000—5 000 kronor. Av nämnda grupp har i ungefär 100

fall inkomsten legat mellan 1 000—3 000 kronor. Uppgift beträffande inkomsttaxeringen

saknas emellertid i cirka 15 fall. Vad åter angår uppgifterna om

de skadelidandes behållna förmögenhet den 31 december 1943 utvisa dessa

uppgifter en något större variation i jordbrukarnas i fråga förmögenhetsställning.

Å ena sidan har sålunda i 7 fall icke någon förmögenhet eller brist angivits

föreligga, medan å andra sidan förmögenheten i ett tiotal fall uppgivits

till omkring 50 000 kronor eller däröver och i ett fall till ej mindre än

138 000 kronor. I fråga om huvuddelen av de skadelidande har förmögenheten

upptagits till belopp mellan 0—30 000 kronor, fördelat på grupperna

0—5 000, 5 000—10 000 och 10 000—30 000 kronor med respektive omkring

25, 35 och 70 fall. Ej heller i nu förevarande hänseende har emellertid uppgift

lämnats beträffande samtliga de skadelidande.

Sökandena ha framhållit, all de genom ifrågavarande översvämningar vållats

synnerligt avbräck i sin näring. Stora delar av åkerjorden närmast Tämnaren

stöde ännu i april 1945 under vatten och kunde därför icke besås

i rätt lid instundande vår annat än lill möjligen en mycket ringa del. För

dem av sökandena, som hårdast drabbats av katastrofen och som icke hade

tillräckligt stark ekonomi all bära de lidna förlusterna, tedde sig situationen

förtvivlad. Det inträffade syntes understryka vikten av afl undersökningarna

rörande Tämnarens reglering bringades till elt snart slut och afl själva regleringsföretaget

så snart som möjligt påbörjades och slutfördes.

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Uppsala och Västmanlands

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

län ha tillstyrkt, att understöd av statsmedel beviljades ifrågavarande jordbrukare

med belopp, som angivits i förut intagna sammanställning.

Lcmtbruksingenjören H. Welin-Berger har yttrat i huvudsak följande.

De översvämningar av Tämnaren, som påbör jades under våravsmältningen

år 1944 och sedan med längre eller kortare uppehåll fortsatte under året, togo

under hösten och särskilt i december en omfattning, som man får gå tillbaka

till år 1924 för att tinna motsvarighet till. 1 långvarighet har .sådan

översvämning ej i mannaminne förekommit. Förhållandena äro för närvarande

katastrofala, och de skador, som orsakats genom vårens flöden, lia undan

för undan ökats, varigenom flödena förhindrat ett rationellt brukande

ej blott av de översvämmade markerna utan även av kringliggande av högvattnet

beroende områden. I december 1944 stodo tusentals tunnland marker,

därav stora odlade områden, helt under vatten, och när avtappningen

kan ske är ovisst. Under alla förhållanden äro skördeutsiktema för kommande

skördar starkt försämrade. Även om vattnet skulle under närmaste

tiden avrinna och man i bästa fall finge en kort vårflod 1945, så kvarstår

ändock den skada, som översvämningen förorsakat å växande gröda och å

vallar m. m. Jordens urlakning och näringsämnenas urtvättning och bortförande,

markens sammanpackning och ihopsjunkning äro skador, som ej

under kort tid kunna repareras eller gottgöras. Det kan sålunda lämnas

ostridigt att betydande skador redan orsakats och komma att fortfarande

orsakas samt att många jordbrukare utan ekonomiskt stark ställning ej kunna

bära de påfrestningar, som måste åtfölja katastrofer av ifrågavarande

stag.

Rörande möjligheterna att snabbt avsluta undersökningarna för ifrågavarande

regleringsföretags genomförande må framhållas, att härför erfordras

utökning av personalen inom lantbruksingenjörsdistriktet. Under förutsättning

av att en sådan utökning sker synes möjligt, att undersökningarna

skota kunna avslutas under loppet av år 1945.

Vad slutligen angår själva regleringsföretaget torde väl avsikten lia varit

den, att detsamma skulle utgöra ett lämpligt arbete i samband med en blivande

krisavveckling. Härvid bör emellertid bemärkas, att arbetet i fråga

måste utföras med maskiner, därest detsamma skall kunna genomföras på

rimlig tid.

Slutligen må påpekas, att även örn arbetet med regleringsföretaget kunnat

påbörjas för några år sedan, de nu förekomna översvämningarna det oaktat

icke torde lia kunnat undvikas.

Länsstyrelsen i Uppsala län har tillstyrkt, att sökandena måtte tilldelas

högsta möjliga statsbidrag. Därvid syntes emellertid särskild hänsyn höra

tagas till dem, som i förhållande till sina arealer lidit de största förlusterna.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har tillstyrkt, att understöd lämnades

med utgångspunkt från värderingen av de åsamkade förlusterna. Enligt styrelsens

mening borde därvid tagas under särskilt övervägande, i vilken grad

vederbörande jordbrukare med hänsyn till ekonomiska förhållanden kunde

anses mäktig att i större eller mindre grad själv bära de ekonomiska följderna

av den respektive fastigheter övergångna skadegörelsen.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande inledningsvis anfört följande.

Sedan åtskilliga tiotal år tillbaka ha översvämningar av Tämnaren inträffat

nästan årligen. I allmänhet ha därav orsakade skador å markerna kring

sjön och längs dess avlopp fått relativt begränsad omfattning, i viss mån bero
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

ende därpå, att vid utnyttjandet av ifrågavarande marker viss anpassning med

nödvändighet måst ske till i sjön normalt inträdande högvatten. Gentemot

större, med olika långa intervaller återkommande flöden och därmed följande

skadegörelse ha däremot strandägarna stått helt försvarslösa. Även dessa

flöden lia likväl i regel icke varit av större omfattning och varaktighet, än att

det varit möjligt att i viss mån begränsa därigenom uppkommande skador.

Ett undantag härifrån utgör 1944 års flöde, som enligt uppgift icke i mannaminne

haft någon motsvarighet i avseende å vare sig flödenas intensitet och

höjd eller översvämningarnas omfattning och långvarighet. Skadegörelsen

har sålunda i detta fall vida överträffat vad som tidigare förekommit och

måste betecknas såsom i stor utsträckning katastrofal.

I ärendet har framhållits, att 1944 års översvämning bort kunna undvikas,

därest den sedan åtskilliga år pågående utredningen rörande Tämnarens reglering

blivit slutförd inom rimlig tid. Lantbruksstyrelsen vill häremot erinra,

att, även örn sagda utredning blivit avslutad tidigare än vad nu av särskilda

anledningar kan ske, del likväl kan ifrågasättas, huruvida det varit möjligt

att i tillräckligt god tid jämväl medhinna de synnerligen omfattande regleringsarbeten

i Tämnaren, som skulle lia erfordrats för avvärjande av den nu

inträffade översvämningen.

Rörande frågan örn unde r s t ö d av statsmedel har lantbruksstyrelsen

yttrat i huvudsak följande.

Lantbruksstyrelsen anser i likhet med länsstyrelserna i Uppsala och Västmanlands

län understöd av .statsmedel vara i detta fall av förhållandena särskilt

påkallat. Förstörelsen av gröda m. m. å den översvämmade marken har

varit av mycket betydande omfattning och i vissa fall total.

Med avseende å skadevärderingarna vill lantbruksstyrelsen framhålla, att

full överensstämmelse ej alltid synes förefinnas mellan de båda länen i fråga

om de vid uppskattningen av skadornas belopp använda beräkningsgrunderna.

Bemärkas må därjämte, alt dessa grunder kunna, enligt vad erfarenheten

visat i andra dylika fall, bedömas ur olika synpunkter. Då emellertid godtagbara

skäl kunna anföras för de använda beräkningsgrunderna, och någon

allmän erinran sålunda icke synes böra framställas mot den gjorda värderingen,

bör densamma enligt lantbruksstyrelsens uppfattning i huvudsak

kunna läggas till grund för beviljande av statsbidrag.

I fråga örn grunderna för bestämmandet av statsbidragets storlek i varje

särskilt fall lia båda länsstyrelserna antytt lämpligheten av att någon begränsning

av bidraget vidtoges med hänsyn till vissa med de skadelidandes

ekonomiska bärkraft sammanhängande förhållanden. Även lantbruksstyrelsen

är av den uppfattningen, att visst beaktande skäligen bör ägnas de förhållanden.

som kunna inverka på vederbörandes förmåga att själva bära den

förlust, varav de drabbats. Med hänsyn till den mångfald på varandra inverkande

och var flir sig svårbedömda faktorer, som härvid spela in, anser

lantbruksstyrelsen dels skadans relativa omfattning i förhållande till respektive

fastigheters totala innehav av odlad jord, dels ock storleken av den

nettoförmögenhet, varöver den skadelidande disponerar, böra härvid tillmätas

huvudsaklig betydelse. I sistberörda avseende må framhållas, ali bland

de skadelidande förekommer ett antal jordbrukare med behållen förmögenhet

av i detta sammanhang relativt betydande storleksordning. Lantbruksstyrelsen

finner för sin del .skälig hänsyn härtill böra tagas på sådant sätt.

att viss reducering vidtages av statsbidragen till ifrågavarande skadelidande.

Denna reducering torde å andra sidan med beaktande av skadornas allvarliga

ari och storleken av i värjo .särskilt fall för deras avhjälpande erforderliga

kapilalulliigg icke laira drivas för långt. Lantbruksstyrelsen linner med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

hänsyn härlin skäligt, afl relationen mellan skadebelopp och nettoförmögenhet

bestämmes på sådant sätt, att statsbidrag utgår med 100 procent av skadans

belopp till de jordbrukare, vilkas nettoförmögenhet uppgår till högst

30 000 kronor, varefter bidragsprocenten sjunker proportionsvis till 40 procent

av skadebeloppet, när vederbörandes nettoförmögenhet uppgår lill

150 000 kronor. Den av lantbruksstyrelsen föreslagna bidragsprocenten kan

otvivelaktigt förefalla hög. Med avseende härå må emellertid beaktas, bland

annat, att skadeverkningarna av ifrågavarande långvariga översvämningar

icke begränsa sig enbart till ett enda års skörd utan kunna förväntas göra

sig i olika avseenden gällande under ytterligare något år framåt i tiden.

Med tillämpning av här angivna grunder har lantbruksstyrelsen beräknat

storleken av det statsbidrag, som synes böra utgå till de skadelidande för av

översvämningen orsakade förluster, till ett belopp av i avrundat tal 300 000

kronor. Fördelningen av statsbidraget på delägarna i företaget synes böra

verkställas av länsstyrelserna i Uppsala och Västmanlands län gemensamt

efter samråd med respektive hushållningssällskap.

Med anledning av framställningen örn påskyndande av undersökningarna

rörande Tämnarens reglering har lantbruksstyrelsen

meddelat följande.

Hos lantbruksingenjören i Västmanlands län har numera för budgetåret

1944/45 placerats ett extra ritbiträde och eif extra kontorsbiträde. Vidare

må nämnas, att sagda lantbruksingenjör hos lantbruksstyrelsen anhållit, att

med anlitande av det belopp å högst 117 000 kronor, som av Kungl. Majit

genom beslut den 26 januari 1945 ställts till lantbruksstyrelsen förfogande

att användas under samma budgetår till bestridande av avlöningskostnader

vid planering av såsom beredskapsarbeten lämpade torrläggningsföretag hos

honom måtte — utöver nyssnämnda extra arbetskraft — anställas en assistent,

ett ritbiträde och ett kontorsbiträde. Styrelsen har för avsikt att anställa

denna ytterligare arbetskraft, så snart kompetenta sökande till befattningarna

blivit till lantbruksstyrelsen anmälda.

Lantbruksstyrelsen har slutligen beträffande genomförandet av

Tämnarens reglering uttalat, att nämnda företag syntes böra tillerkännas

en sådan relativ angelägenhetsgrad, att detsamma med minsta möjliga

tidsutdräkl kunde komma till utförande. Härför talade framförallt de

synnerligen betydelsefulla och omfattande såväl allmänna som enskilda intressen,

vilka berördes av företaget.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret får till en början framhålla, att krav på ekonomisk hjälp från

statens sida under senaste år i allt större utsträckning rests av jordbrukare,

vilka i sin näring drabbats av förluster till följd av naturkatastrofer av skilda

slag. Vid olika tillfällen har ämbetsverket i utlåtanden över hos Kungl. Majit

gjorda framställningar om dylik hjälp givit uttryck för sina farhågor för denna

utveckling av statens hjälpverksamhet, vilken självfallet är ägnad att

ingiva starka betänkligheter ur statsfinansiell synpunkt. Det torde därför

vara synnerligen angeläget, att dylika statsingripanden begränsas till sådana

fall, där den skadelidande visas vara i verkligt nödläge och behovet av

hjälp följaktligen är särskilt trängande.

Statskontoret vill bringa i erinran ett med det förevarande likartat fall,

nämligen 1927 års översvämning av Vänern. I detta fall hade — såsom Kungl.

Majits proposition nr 167 till 1928 års riksdag utvisar — uteslutande värde
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 278.

7

rats skador å åker, äng och invallningar samt i vissa fall betesmark, och hade

dessa skador uppgått till omkring 1 270 000 kronor. Sedan riksdagen (r. skr.

nr 182/1928) medgivit, att Kungl. Maj:t för hjälp till de skadelidande finge

av anslaget till oförutsedda utgifter disponera ett belopp av intill 200 000 kronor,

träffades vid sammanträde inför dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

mellan landshövdingarna i de berörda länen överenskommelse rörande

vissa riktlinjer för medlens fördelning. Dessa riktlinjer inneburo, att verkligt

behövande, mindre bemedlade jordbrukare skulle bekomma understöd med i

medeltal 50 procent av det beräknade värdet å dem tillskyndade skador av

förenämnda slag. Hänsyn skulle vidare tagas såväl till skadans relativa betydenhet

i förhållande till respektive jordbruks totala areal och dess därav följande

inverkan på de skadelidandes utkomstmöjligheter, som ock till arten

av den gröda, vilken vid översvämningen skadats, och översvämningens förväntade

skadeverkan på efterföljande skördar. Därjämte skulle noggrann

uppmärksamhet ägnas vederbörandes ekonomiska förhållanden i allmänhet.

I anslutning till de av statskontoret nu anförda synpunkterna synes i föreliggande

fall ersättning böra beredas allenast de jordbrukare, som med hänsyn

till sin ekonomiska ställning och till skadornas omfattning äro att anse

såsom verkligt behövande. I likhet med Vänern-fallet lärer vidare ersättningen

böra utgå såsom understöd utan återbetalningsskyldighet med högst

50 procent av det beräknade värdet å de lidna skadorna. Enligt dessa ersättningsgrunder

torde ett belopp av i runt tal 100 000 kronor vara erforderligt

för utlämnande av understöden i fråga, vilket belopp, då medel för ändamålet

ej stå till Kungl. Maj:ts förfogande, torde böra äskas av riksdagen.

Riksräkenskapsverket har yttrat följande.

I sitt utlåtande den 10 februari 1945 angående ersättning av statsmedel för

förlust på grund av hagelskada å växande gröda (se prop. 144/1945) uttalade

riksräkenskapsverket, att staten borde bidraga lill täckning av vissa särskilda,

icke självförvållade förluster i sådana fall, där skydd mot förlusten icke

kunde erhållas genom försäkring och förlusten vore av sådan art, att skaderegleringen

kunde anses ankomma på det allmänna. Såsom exempel på sådana

förluster omnämnde riksräkenskapsverket därvid bland annat skador,

orsakade av större översvämningar. Ytterligare skäl för skadeersättning i nu

förevarande fäll utgöra de omständigheter rörande utredningen angående

Tämnarens reglering, som omförmälas i lantbruksstyrelsens utlåtande. Riksräkenskapsverket

finner sålunda obestridligt, att ersättning av statsmedel i

detta fall är starkare motiverad än i fråga örn den i riksräkenskapsverkets

omnämnda utlåtande avhandlade ersättningen för vissa hagelskador. I sak

synes alltså befogat, att ersättning av statsmedel utgår.

I fråga örn avvägningen av ersättningens storlek linner riksräkenskapsverkel

likväl rimligt, alt vederbörande jordägare svara för viss självrisk. Det

ligger nämligen i sakens natur, alt jordbruksnäringen alltid måste räkna med

alt skörderesultatet icke kan bliva 100-procentigt. Riksräkenskapsverket anser

därför, alt det högsta belopp, med vilket ersättning kan utgå, bör sättas

lägre än det av lantbruksstyrelsen föreslagna maximibeloppet, 100 procent

av skadornas värderade belopp. Vid avvägningen av ersättningens storlek

synes man lia att laga ställning lill frågan, huruvida ersättning skall utbetalas

såsom skadestånd och alltså utgå med en för samtliga skador lika procentsats

eller örn ersättningen skall regleras med hänsyn (ill det individuella

behovet. Lantbruksstyrelsens förslag avser en kombination av dessa två principer,

varvid behovssynpunkten bedömts uteslutande med ledning av vederbörande

jordägares deklarerade nettoförmögenhet. Det kan emellertid ifråga
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Före
draganden.

sättas, om nian vid behovsprövning uteslutande bör taga hänsyn till vederbörandes

förmögenhetsställning. Riksräkenskapsverket vill lör sin del förorda,

att ersättningen beräknas till en för samtliga skador enhetlig procentsats,

förslagsvis 50 procent, samt att därutöver, i den mån så erfordras, efter

individuell behovsprövning utbetalas högre belopp till de jordägare, som genom

de inträffade skadorna råkat i allvarliga svårigheter, dock högst intill

90 procent av skadebeloppet.

De av lantbruksstyrelsen, statskontoret och riksräkenskapsverket sålunda

föreslagna principerna för statsunderstöd kunna sammanfattas i nedanstående

tabell.

Myndighet

Princip för understöd

Föreslaget

totalbelopp,

kronor

! Lantbrukssty-

Ersättning till samtliga. Vid nettoförmögenhet å högst 30 000

reisen

kronor 100 procent, därefter proportionell minskning till

vid nettoförmögenhet å 150 000 kronor 40 procent.........

300 000

Statskontoret

Ersättning till verkligt behövande. Högst 50 procent........

100 000

Riksräkenskaps-

Ersättning till samtliga. 50 procent; därutöver ytterligare högst

verket

40 procent efter individuell behovsprövning...............

Ej angivet

Såsom lantbruksstyrelsen framhållit ha sedan åtskilliga tiotal år tillbaka

översvämningar av Tämnaren inträffat så gott som årligen. Med anledning

härav ha undersökningar påbörjats rörande reglering av vattenståndet i

nämnda sjö och dess avlopp. Genom en dylik åtgärd skulle möjlighet beredas

till bättre torrläggning och förhindras översvämningar av stora odlade och

oodlade områden, vilka äro belägna kring eller för sin torrläggning beroende

av ifrågavarande vattendrag. I allmänhet lia visserligen skadorna icke varit

av större omfattning och varaktighet, men ett undantag härifrån utgöra

de skador, som uppkommit till följd av föregående års översvämningar. Enligt

vad utredningen i ärendet giver vid handen blevo nämligen översvämningarna

nämnda år av osedvanligt stor omfattning och långvarighet och

uppgingo skadorna enligt verkställda värderingar till icke mindre än 318 422

kronor.

I de nu föreliggande framställningarna har hemställts om understöd av

statsmedel till de jordbrukare, som lidit ekonomiska förluster på grund

av föregående års översvämningar. Med hänsyn till översvämningarnas

svårartade karaktär ävensom till vad i ärendet upplysts angående de drabbade

jordbrukarnas ekonomiska förhållanden finner jag i likhet med de

hörda myndigheterna skäligt, att staten åtminstone i viss utsträckning bidrager

till de lidna förlusternas täckande. Härför talar även den omständigheten,

att — såsom i ärendet jämväl framhållits —- de inträffade översvämningarna

torde komma att inverka försämrande på kommande års skördemöjligheter.

Jag vill i detta sammanhang tillika erinra om att Kungl.

Majit tidigare för årets riksdag framlagt förslag om understöd av statsmedel

i ett med det förevarande i viss mån likartat fall. Jag syftar härvid på de i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 27S.

9

propositionen nr 144 upptagna förslagen örn anvisande av medel till understöd

i vissa fall på grund av hagelskador.

Beträffande grunderna för det ifrågasatta statsunderstödet lia remissmyndigheterna

varit av delade meningar. Ehuru vissa skäl kunna åberopas för

lantbruksstyrelsens ståndpunkt anser jag mig likväl icke kunna tillstyrka att

full ersättning lämnas. Emellertid torde med hänsyn till att möjligheter i

förevarande fall icke torde ha förefunnits att skydda sig mot skadorna samt i

betraktande av omständigheterna i övrigt ett högre understöd böra lämnas än

i nyssberörda proposition förordades till hjälp åt dem, som lidit skador på

grund av hageloväder. Vidare bör iakttagas, att den enskilde jordbrukarens

behov av understöd åtminstone i viss utsträckning bör bliva avgörande för

understödets storlek. I överensstämmelse med dessa allmänna synpunkter har

jag kommit till den uppfattningen, att det av riksräkenskapsverket framlagda

förslaget innefattar en lämplig lösning av förevarande spörsmål. Understöd

torde sålunda böra utgå till samtliga sökande med 50 procent av den summa,

vartill skadorna uppskattats, samt därutöver efter behovsprövning med ytterligare

högst 40 procent av nämnda summa. Det högsta belopp, varmed understödet

skulle kunna utgå i det enskilda fallet, bör följaktligen bliva 90

procent av skadornas uppskattade värde.

Med utgångspunkt från dessa grunder för lämnande av understöd synes

kunna beräknas, att ett belopp av i runt tal 225 000 kronor blir erforderligt

för ändamålet. Ett anslag av nämnda storlek synes därför böra anvisas under

nionde huvudtiteln å riksstaten för budgetåret 1945/46. Anslaget, som bör benämnas

Bidrag till ersättning för skador genom Tämnarens översvämning,

synes böra givas karaktär av reservationsanslag. Därest riksdagen skulle

anvisa medel för förevarande ändamål, torde det sedermera få ankomma å

Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter beträffande grunderna för

dispositionen av anslaget, vilket synes böra fördelas genom lantbruksstyrelsens

försorg.

Det i ärendet uttryckta önskemålet att undersökningarna rörande Tämnarens

reglering måtte snarast bringas till sitt slut synes i möjligaste mån böra

tillmötesgås och jag förutsätter att — sedan riksdagen tagit ståndpunkt till

de i propositionen nr 122 framlagda förslagen rörande lorrläggningsverksamhetens

omorganisation — möjligheter skola kunna beredas för ifrågavarande

undersökningars snabba slutförande.

Vad angår frågan örn det blivande regleringsförelagets utförande kan detta

spörsmål icke lämpligen upptagas till behandling i nu förevarande sammanhang.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till ersättning för skador genom Tämnarens

översvämning för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av......kronor 225 000.

Hihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sand. Nr 278.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kunni. Maj.ts proposition nr 278.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall och förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

467808. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:408 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning för skador till följd av Tämnarens översvämning m. m. a1 i texten
  2. JoU 1945:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning för skador till följd av Tämnarens översvämning m. m. s. 1 i texten