Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av allmän folkräkning

1945-12-31 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:298, Angående anordnande av allmän folkräkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

1

Nr 298.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande av

allmän folkräkning; given Stockholms slott den k maj

J9k5.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den k maj

19k5.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

Allmänna folkräkningar lia i vårt land i regel verkställts vart tionde år.

Enligt kungörelsen den i november 1859, som utgör grundvalen för den

svenska befolkningsstatistiken, skola folkräkningar äga rum vart femte år.

Från och med 1860 har emellertid varannan folkräkning inställts med undantag

för år 1935, då en särskild folkräkning verkställdes efter förslag av

befolkningskommissionen. Nästa folkräkning skulle enligt det sålunda i praktiken

tillämpade systemet äga rum den 31 december 1950.

I skrivelse den 13 oktober 1944 Ivar 19kl års befolkningsutredning framlagt

förslag, att en allmän folkräkning skulle anordnas den 31 december

1945, och utredningen har hemställt, att Kungl. Majit måtte uppdraga åt

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 298. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

statistiska centralbyrån att planlägga och anordna en sådan folkräkning av

den omfattning och karaktär, som i skrivelsen närmare angivits.

Sedan yttranden efter remiss avgivits över befolkningsutredningens framställning

av socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån

och riksräkenskapsverket, har Kungl. Maj:t den 9 sistlidne februari

anbefallt statistiska centralbyrån att utarbeta och senast den 16 april 1945

inkomma med förslag till riktlinjer samt kostnadsberäkningar för en allmän

folkräkning den 31 december 1945. Ämbetsverket skulle därvid beräkna

kostnaderna för anordnande av en folkräkning dels med, dels utan inkomstoch

förmögenhetsstatistik. Tillika bemyndigades ämbetsverket att, i den mån

så prövades erforderligt, tillkalla särskilda sakkunniga för den förberedande

utredningen.

I skrivelse den 14 april 1945 har statistiska centralbyrån i anledning av

nämnda uppdrag framlagt förslag till plan för folkräkningen, kostnadsberäkningar

och förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande

mantalsskrivningen för år 1946.

Jag torde i det följande få redogöra först för befolkningsutredningens

framställning och yttrandena över denna samt därefter för statistiska centralbyråns

plan för folkräkningen jämte kostnadsberäkningar.

Befolkningsutredningens framställning.

Såsom allmän motivering för anordnande av en folkräkning vid utgången

av år 1945 har utredningen anfört i huvudsak följande.

Efterkrigsförhållandena med befarade omkastningar och svårigheter inom

näringslivet, förändrade arbetsmarknadsproblem samt skiftande sociala problem

synas kräva aktuella och säkra data om befolkningens sammansättning,

yrkesfördelning och levnadsförhållanden. Härtill kommer att det ur befolkningspolitisk

synpunkt måste te sig särskilt angeläget att vid utformningen

av de närmaste årens aktiva befolknings- och familjepolitik ha tillgång

till aktuella data av skilda slag. Det är uppenbart, att kraven på nya data

örn befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden bliva större allt

eftersom förändringarna i samhällsutveckling, befolkningsutveckling och näringsliv

bliva kraftigare och snabbare. Under sådana omständigheter föråldras

förut erhållna uppgifter hastigt och bliva relativt värdelösa. Icke endast den

statliga administrationen har intresse av såväl överskådliga som ingående

moderna siffror, detsamma gäller numera i än högre grad än förr enskilda

kommuner, varjämte näringslivets representanter och organisationer i sin verksamhet

ha behov av utförliga data för att på längre eller kortare sikt planera

för morgondagen.

Ett uppskov med nästa folkräkning i Sverige till år 1950 skulle enligt befolkningsutredningens

mening innebära avsevärda nackdelar. De första resultaten

av en folkräkning skulle i så fall icke kunna publiceras förrän tidigast

under år 1952 och efterkrigstidens ekonomiska och sociala planering måste

sålunda utföras antingen med tillhjälp av approximativa beräkningar och

lösa antaganden eller måste ett flertal skilda fristående undersökningar utföras,

som tillsammans kanske skulle komma att erfordra belopp av samma

storleksordning som en folkräkning skulle kosta.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

3

Härtill kommer, att folkräkningen 31/12 1940 på grund av tidsläget fick

ett synnerligen inskränkt program i jämförelse med tidigare folkräkningar,

varför man i flera väsentliga detaljer måste bygga på ännu äldre siffror. Den

enda betydelsefulla uppgift, som år 1940 upptogs till behandling, förutom

de för varje folkräkning grundläggande uppgifterna örn kön, ålder och civilstånd

var yrkesdata. Men mångå av de andra uppgifter, som besvarats av

tidigare folkräkningar, blevo uteslutna bl. a. på grund av tidsläget och besparingsskäl.

Sålunda må nämnas, att inkomst- och förmögenhetsdata uteslutits.

De ha ingått i de tre föregående folkräkningarna efter 1920 och deras

värde i kombination med yrkesstatistiken är obestridligt, vartill kommer att

de spela en viktig roll för finansstatistiken och socialstatistiken. I brist på tillförlitliga

inkomst- och förmögenhetsdata har man under de senaste åren

fått nöja sig med approximativa och troligen i vissa hänseenden bristfälliga

uppskattningar härav.

Uppgifter om familjestorlek och hushållsstorlek saknas för närvarande. De

senaste fullständiga data häröver härstamma från 1935/36 års partiella folkräkning

och uppgifterna äro nu uppenbart föråldrade. Uppgifter om den

aktuella familjestorleken och hushållsstorleken för städer, tätorter, ja för

varje enskild landskommun synas vara erforderliga för planeringen av

byggnadspolitiken. Deras kombination med inkomsten är nödvändig såsom

en vägledning för den statliga och kommunala hjälpverksamhetens planläggning

och kostnader. Befolkningsutvecklingen under senare år och den

kraftigt ändrade inkomstfördelningen lia medfört, att de år 1935 erhållna

data icke längre äro tillnärmelsevis giltiga för våra dagars förhållanden.

Efterkrigstidens mångahanda problem tala med nödvändighet för att en

särskild folkräkning kommer till stånd snarast möjligt. Den lämpligaste tidpunkten

för en sådan torde vara den 31 december 1945.

Utredningen har utgått ifrån att förberedelsearbetet till och anordnandet

av folkräkningen liksom tidigare skulle ankomma på statistiska centralbyrån

och förutsatt, att ämbetsverket för uppläggning av folkräkningsprogrammet

i detalj skulle tillsätta en expertkommitté.

Beträffande folkräkningens metoder och allmänna program har utredningen

särskilt uppehållit sig vid möjligheterna att i vissa avseenden göra partiella,

representativa undersökningar och härom framhållit följande.

De svenska folkräkningarna hava med undantag av den partiella delen av

1935/36 års folkräkning omfattat totala folkmängden och uppgifter ha insamlats

från samtliga i Sverige kyrkoskrivna individer.

Under senare tid har det blivit allt vanligare att utföra partiella undersökningar.

Endast delar av befolkningen beröras av undersökningen och endast

för därtill hörande personer samlas samtliga uppgifter. Genom ett väl planerat

urval av de i undersökningen ingående individerna erhålles ett s. k.

representativt material, d. v. s. delen avbildar det bela i förminskad skala.

Fördelarna med partiella folkräkningar äro förknippade med följande. För

det första minskas kostnaden och undersökningen kan utvidgas beträffande

vissa detaljfrågor avsevärt utan att kostnaderna därför springa alltför mycket

i höjden. För det andra och detta är än mer väsentligt sparas tid vid bearbetningen

av materialet. Bearbetningen kan bliva mera ingående och utförlig

och tabeller, som annars skulle draga alltför lång tid att färdigställa, erhållas

med betydligt mindre tidsutdrägt. .lii fortare undersökningen färdigställes,

desto värdefullare blir den. Detta bär vara siirskilt angeläget vid

snabbt varierande förhållanden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

Men partiella undersökningar hava också nackdelar. Ett felaktigt urval

av delmaterialet kan resultera i data, som märkbart avvika från det totala

materialets. Ett förståndigt urval undanröjer denna felkälla. Eli annan nackdel

är den att man för smärre områden såsom kommunerna icke erhåller

fullständiga uppgifter, varför inga sammanställningar kunna ske annat än

för större områden eller grupper av likartade kommuner. Endast undantagsvis

kunna uppgifter erhållas, som bliva av intresse för kommunala myndigheter

och för företag på skilda orter.

Kombinationer mellan totala och partiella undersökningar kunna förena

bägges fördelar. Om undersökningen planeras så, att ett begränsat antal men

grundläggande uppgifter införskaffas från samtliga personer men övriga uppgifter

insamlas blott från delar av befolkningen, kan ett sådant förfaringssätt

inbespara tid och kostnader utan alltför stora olägenheter i övrigt.

De uppgifter, vilkas betydelse icke är av den art, att de böra vara angivna

för samtliga individer inom varje kommun eller tätort, kunna utan olägenhet

inhämtas för ett mindre antal individer förslagsvis en tiondel av befolkningen

och bearbetas mycket ingående till gagn icke endast för det vetenskapliga

utbytet av en folkräkning och en fördjupad kännedom om befolkningsförhållandena

utan även för den statliga administrationen, vars verksamhet numera

kräver allt flera ingående undersökningar och överskådliga data. Bearbetningen

av uppgifterna kan på grund av materialets mindre storlek med fördel

läggas så att största möjliga kännedom genom ändamålsenlig detaljerad tabulering

utvinnes utan alltför stora kostnader eller alltför lång tid. Dessa skäl

synas enligt befolkningsutredningens mening tala för en kombination av total

och partiell folkräkning.

Med understrykande av att utredningen icke tagit ställning till folkräkningens

uppläggning i detalj och de metoder, som lämpligast borde komma

till användning, framhåller befolkningsutredndngen, att det ur kostnads- och

tidssynpunkt syntes vara fördelaktigast att bygga på utdrag ur församlingsböckerna

och på uppgifter, som skulle inhämtas från allmänheten vid en

utvidgad mantalsskrivning och underkastas viss lokal kontroll av särskilda

granskningsnämnder eller kommunalombud liksom vid 1940 års folkräkning.

Med hänsyn till det stora antal blanketter och formulär, som under krisaren

avlämnats av allmänheten, förmenar utredningen, att man kanske numera

kunde räkna med en större vana och beredvillighet vid uppgiftslämnandet

än tidigare.

Utredningen har förslagsvis skisserat förfarandet vid folkräkningen på följande

sätt.

Mantalsblanketterna för år 1946 utvidgas till ett frågeformulär för folkräkningen,

att avgivas av samtliga personer eller hushåll i dubbla exemplar.

Avskrift av församlingsböckerna verkställes av pastorsämbetena, som upprätta

listor på särskilda blanketter över de i församlingen kyrkoskrivna,

ordnade efter bostad och hushåll. Varje blankett eller lista beräknas upptaga

mellan 25 och 30 personer och inga hushåll, frånsett eventuella anstaltshushåll,

som delas på tvenne listor. För varje individ angivas å blanketten namn,

ställning i hushållet, kön, födelseår, civilstånd, vigselår för gifta, år för äktenskapets

upplösning för förut gifta, utländsk nationalitet, födelseort, allt enligt

uppgifter i församlingsböckerna. Därefter överföras från mantalsblanketterna

de noggranna yrkesuppgifterna samt uppgifter om arbetsplatsens belägenhet

och arbetslöshet. Uppgifterna granskas av kommunalombuden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

5

Efter en viss representativ metod kan sedan t. ex. var 10 :e lista uttagas. På

dessa listor införas de uppgifter, som äro särskilt önskvärda vid den partiella

undersökningen.

Genom denna centralt dirigerade men lokalt verkställda urvalsmetod vinnes

ett representativt material på en tiondel av befolkningen, som skall underkastas

en mera ingående bearbetning än det övriga materialet. Totalmaterialet

insändes snarast möjligt till statistiska centralbyrån. Delmaterialet

passerar länsstyrelserna, vilka, när taxeringslängdema bliva tillgängliga, införa

uppgifter om inkomst och förmögenhet. Bearbetningen verkställes var

för sig för totalmaterialet och delmaterialet. Dock verkställes uppdelningen

av befolkningen på olika yrkesgrupper gemensamt för båda materialen.

Utredningen diskuterar i fortsättningen vissa spörsmål örn den statistik i

olika avseenden, som borde utarbetas vid folkräkningen, och berör i sammanhang

därmed frågor örn utförandet av vissa fristående undersökningar

i anslutning till folkräkningen. Härom må nämnas följande.

Utredningen understryker betydelsen av tätortsstatistiken och framhåller,

att intresset för sådan statistik efter hand blivit större, allteftersom industrialiseringen

på den administrativa landsbygden tilltagit och jordbruksnäringen

förminskats i relativ betydelse. Då inom tätorterna bostadsbyggandet måste

följas med uppmärksamhet och man har början till nya administrativa samhällsbildningar

i form av municipalsamhällen är enligt utredningens mening

en ordentlig uppdelning av den administrativa landsbygden på agglomererad

och egentlig landsbygd en programpunkt av allra största intresse, som måste

ingå i folkräkningsprogrammet.

Utredningen avstyrker utförande av företagsräkning och arbetslöshetsräkning

i samband med folkräkningen. Att år 1945 anordna fullständig företagsräkning

anser utredningen icke välbetänkt, särskilt med hänsyn till att näringslivet

och arbetsmarknaden vid denna tid kunna förmodas vara utsatta

för efterkrigstidens omställningssvårigheter. Då en företagsräkning ej anordnats

i vårt land sedan 1931, blir likväl frågan om en sådan aktuell så

snart näringslivets struktur fått mera normalt utseende. För arbetsmarknadens

reglering äro aktuella statistiska data om befolkningens yrkes- och näringsförhållanden

dock av största betydelse, varför det synes utredningen

lämpligt att vid en folkräkning 1945 yrkesuppgifterna kompletteras med företagsuppgifter

belysande sysselsättningen. Det vore sålunda av intresse att t. ex.

för varje företag få veta hur många av de anställda, som äro i värnpliktsåldern

i20—47 år). Arbetslöshetsproblemen böra emellertid såtillvida beaktas vid

folkräkningen, att yrkesuppgifterna kompletteras med uppgifter örn antalet

personer, som av olika skäl (arbetsoförmåga, arbetslöshet o. s. v.) icke

är yrkesverksamma. Härigenom blir det möjligt att göra en yrkesstatistik

lör dem, som så att säga verkligen äro aktuella inom vederbörande yrke.

Att däremot sammankoppla den totala folkräkningen med en allmän arbetslöshetsräkning

anser utredningen icke välbetänkt, då en arbetslöshetsräkning

— örn resultatet skall bli tillfredsställande — kräver alltför stor apparat och

alltför stort antal frågor. Härtill kommer, att en arbetslöshetsräkning icke

synes böra fastlåsas vid en långt i förväg fixerad folkräkningstidpunkt utan

anordnas vid en tidpunkt, då arbetslöshetens speciella problem kunna väntas

bliva blist belysta.

De problem de närmaste årtiondenas befolkningsutveckling kommer alt

ställa vårt land inför i fråga örn arbetskraftsresurser göra att det enligt befolkningsutredningens

mening vore önskvärt om inom 10 procents samplingen

utföres en undersökning rörande hela den befolkning, som befinner sig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

i arbetsför ålder, exempelvis 16—65 år. De utfrågade borde därvid uppge

i vad mån de tillhöra arbetsmarknaden eller icke — i förra fallet, i vad mån

de lia heltidsarbete, deltidsarbete, äro partiellt eller helt arbetslösa eller äro

sysselsatta å reserv- eller beredskapsarbeten. De som icke tillhöra arbetsmarknaden

borde fördelas efter i vad mån de kunde anses arbetsföra eller

icke, i vad mån de gå i skola eller ägna sig åt studier, eller i vad mån de äro

hustrur, som helt ägna sig åt hemmet. En sådan undersökning skulle på

ett lyckligt sätt komplettera de undersökningar, som göras inom arbetsmarknadskommissionen

och socialstyrelsen.

En statistisk belysning av i vilken utsträckning arbetsplats och bostadsplats

äro belägna i skilda kommuner anser utredningen vara önskvärd, då

därigenom skulle vinnas värdefulla bidrag till förståelsen av näringslivets

och arbetsmarknadens problem. En sådan undersökning anses även av intresse

ur det kommunala skatteväsendets synpunkt.

Den allt starkare inrikes omflyttningen och yrkesväxlingen i sammanhang

därmed nödvändiggör enligt utredningens mening en statistisk belysning av

yrkesväxlingens storlek och riktning, och yrket för fem år sedan, d. v. s.

år 1940, bör angivas av vederbörande. Icke minst ur arbetsmarknadssynpunkt

torde en sådan utvidgning av folkräkningsprogrammet vara erforderlig. Vid

brist på arbetskraft inom ett yrke och överskott inom andra och vid frågor

om omskolning av arbetare till nya yrken synes det utredningen vara önskvärt

att ha uppgift om det större eller mindre antal yrkesutövare, som sedan

icke alltför lång tidpunkt tillbaka övergått från yrket i fråga till annat arbete.

För samtliga vuxna anses önskvärt att erhålla uppgift om skolbildning i

kombination med den erhållna ställningen i livet. Även för de minderåriga,

d. v. s. barn mellan 10 och 15 år, borde skolbildningen (bevistad skola) angivas,

då möjligheter härigenom erhållas att sammanställa barnens skolgång

med data om faderns (familjeförsörjarens) yrke, inkomst och familjestorlek.

Frågan om skolväsendets omformning och utbildningsmöjligheternas demokratisering

anser utredningen göra sådana uppgifter önskvärda. Samma synpunkter

hävdas i fråga örn yrkesutbildningen.

Familje- och liushållsstatistiken framhålles såsom en integrerande del av

dagens och morgondagens befolknings- och socialpolitik och hör enligt utredningens

uppfattning till folkräkningens allra viktigaste uppgifter. För belysning

av fruksamhetsförhållandena och familjebildningens problem anses uppgifter

örn vigselår absolut nödvändiga. Även om man enbart utgår från den

aktuella familjestorleken och icke totalantalet barn födda i äktenskapet finner

utredningen uppgifter örn vigselåret nödvändiga för att kunna skilja

mellan familjer, där tillökning ännu kan ske, och sådana där ytterligare tillökning

på grund av den långvariga durationen ter sig mindre sannolik.

Uppgifter om inkomst och förmögenhet anser utredningen vara av den

allra största vikt, icke enbart för att erhålla data om antalet inkomsttagare

och en bild av fördelningen efter inkomst och förmögenhet för hela befolkningen,

utan framför allt i kombination med yrke och i kombination med

familjestorlek. Inkomststatistiken bör här om möjligt utformas på så sätt

att den direkt kan jämföras med den vanliga lönestatistiken.

Utredningen finner det knappast lämpligt att inom ramen för folkräkningen

utföra en bostadsräkning. En allmän sådan synes böra komma till

stånd i särskild ordning, varvid förutsättes att ingående bostadsdata införskaffas.

En koordination mellan folkräkning och bostadsräkning anses däremot

vara av stort värde, så att deras uppgifter ömsesidigt kunna utnyttjas.

T. ex. borde undersökas möjligheten att maskinellt överföra hushållsdata från

folkräkning till bostadsräkning och vice versa.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 298.

7

En belysning av den inrikes omflyttningen vid folkräkningen anser utredningen

påkallad, då denna omflyttning i våra dagar alltmera tilltager. Uppgifterna

böra begränsas till att avse födelseort samt den bostadskommun, där

personen var bosatt fem år tidigare.

Befolkningsutredningen har vidare föreslagit utförandet av vissa större

statistiska specialundersökningar, antingen utförda inom ramen av folkräkningen

eller samordnade med densamma. Dessa undersökningar borde enligt

utredningens mening företagas på 1 eller 1/-> procent av befolkningen och i

stort sett avse att mera detaljmässigt söka kartlägga befolkningens levnadsförhållanden

i skilda avseenden. Trots denna av kostnadsskäl nödvändiga

begränsning av materialet till 60 000 eller 30 000 personer skulle man enligt

utredningens mening beträffande vissa förhållanden erhålla data, som i tillräcklig

grad vore representativa för svenska folket. Utredningen föreslår två

sådana specialutredningar, nämligen en konsunilionsundersökning och en

undersökning av befolkningens förhållande till socialvården, och därjämte på

ett ännu mindre material en intensivundersökning av befolkningens hälsotillstånd

och sjukdomsfrekvensen. Utredningen anför härom i huvudsak följande.

I första hand skulle det vara lämpligt att använda folkräkningsmaterialet

för att uttaga en mindre sampling för verkställande av en konsumtionsundersökning

på ett i görligaste mån representativt urval av befolkningen inom

olika inkomstklasser och samhällsskikt. Därigenom skulle man få en närmare

kännedom om familjeinkomsten och dess användning inom olika befolkningsgrupper.

En dylik undersökning utgör en nödvändig förutsättning

för en kännedom om deras försörjningsförhållanden och levnadsvillkor.

Av socialstyrelsen har föreslagits verkställande av en levnadskostnadsundersökning

för landsbygden och en ny hushållsbudgetundersökning för stadssamhällen.

Det torde böra undersökas möjligheterna att på lämpligt sätt samordna

dessa undersökningar med en folkräkning och med andra sociala

undersökningar, som kunna bli påkallade i detta sammanhang.

De framtida undersökningarna på detta område anser utredningen böra

inriktas på långt vidare aspekter i socialt hänseende än de tidigare, vilka

främst åsyftat dels att helt allmänt belysa folkets levnadssätt och levnadsstandard,

dels och framför allt att skaffa material för konstruktionen av en

normalbudget för beräkningen av levnadskostnadsindex och för dyrortsundersökningama.

Bl. a. för att den sociala och ekonomiska politiken skall kunna

bli föremål för en rationell planering erfordras, att man får en mer ingående

kännedom om levnadsstandarden inom olika befolkningsskikt. Härför erfordras

emellertid ett mera mångskiftande material än vid tidigare undersökningar.

För att erhålla ett möjligast representativt urval, synes materialet från en

folkräkning utgöra den lämpligaste grundvalen.

Alla något så när betydande grupper av medborgare, vilkas hushållning

kan tänkas mera väsentligt avvika från andra gruppers, böra komma med i

undersökningen. Icke minst bör man emellertid sträva efter uppgifter att belysa

hushållningen bland de lägsta inkomstskikten. Detta är bl. a. påkallat

för alt få elt lillräckligt fylligt material för undersökningar rörande minimistandards.

Genom en förenkling av bokföringen torde det också vara möjligt

att i konsuintionsundersökningarna få med befolkningsgrupper, som det tidigare

icke varit möjligt att nå.

Uevnadskostnadsilndersökningarna torde även böra utbyggas i annat av
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

seende. De ha i sin hittillsvarande form huvudsakligen avsett hushållens inkomster

och utgifter. För en mera ingående kännedom om befolkningens

levnadsstandard och för planering av socialpolitiken torde emellertid även

erfordras kännedom örn hushållens standard i fråga om innehavet av olika

mera varaktiga förnödenheter (kläder, husgeråd, sängar och sängutrustning

o. s. v.) för skilda hushållstyper, inkomstklasser m. m. En inventering av

hushållens uppsättning av ifrågavarande artiklar vore starkt motiverad som

underlag för eventuella åtgärder från samhällets sida att under depressionstider

rabattera möbler, sängutrustning, kläder och annat, exempelvis till barnrika

familjer.

Stickprovsundersökningen av befolkningens förhållande till socialvården i

vidsträckt bemärkelse skulle lia till sitt huvudsakliga syfte att ge en belysning

av i vilken utsträckning olika befolkningsgrupper åtnjuta understöd och

hjälp från olika grenar av socialvården. För en dylik undersökning skulle ur

folkräkningsmaterialet göras ett representativt urval på exempelvis 60 000

hushåll. Från de kommunala myndigheter, som föra socialregistren, skulle

för denna del av befolkningen infordras uppgifter om arten och storleken av

de understöd av olika slag, som personerna i fråga uppburit från olika socialvårdsorgan

(fattigvårdsstyrelser, barnavårdsnämnder, arbetslöshetsnämnder,

pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten etc.) under ett visst tidsintervall.

Utöver dessa uppgifter skulle dessutom infordras vissa uppgifter om familjemedlemmarnas

medlemskap i erkänd arbetslöshetskassa och sjukkassa samt

beträffande fattigvårdsunderstöd orsaken till understödsbehovet.

Den nuvarande socialvårdsstatistiken lämnar enligt utredningens mening

icke åt socialpolitiken tillräckligt informationsmaterial för en allmän överblick

av socialvården och för en planmässig inriktning av olika socialpolitiska

åtgärder. Den är nämligen splittrad på en mångfald olika grenar, mellan

vilka något samband merendels icke existerar. Ur synpunkten av att åstadkomma

en familjevärnande socialpolitik är det vidare en uppenbar brist att

socialstatistiken tar sikte på den individuella understödstagaren lösryckt ur

sitt samband med familjen.

Ett ännu mindre, representativt valt material än den V2 eller 1 procent avtotala

folkräkningen, varpå nyssnämnda undersökningar skulle grundas, anser

utredningen slutligen böra bli föremål för undersökningar, utförda av medicinskt

specialutbildade socialvårdare eller av läkare. Genom en sådan intensivundersökning

av befolkningens hälsotillstånd och sjukdomsfrekvensen

skulle för vårt folk synnerligen viktiga frågor bliva belysta och man skulle

bl. a. få en uppfattning om vissa sjukdomars utbredning, såsom förekomsten

av sockersjuka, av sinnesslöhet och andra lyten, ärftliga sjukdomar och sjukdomar,

som förorsaka invaliditet, i första hand den akuta reumatiska febern,

den kroniska ledgångsreumatismen samt andra s. k. reumatiska sjukdomar,

vidare tuberkulosen, särskilt i kombination med arbetsförheten. Denna undersökning

borde inom folkräkningens ram ske i samråd med medicinalstyrelsen.

Beträffande kostnaderna för folkräkningen bär befolkningsutredningen

nämnt en siffra på 2 å 2 V2 miljoner kronor men samtidigt betonat, att det

varit omöjligt att på dåvarande preliminära stadium göra några närmare

beräkningar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

9

Yttranden över befolkningsutredningens förslag.

Av de i ärendet hörda myndigheterna ha socialstyrelsen och statistiska centralbyrån

tillstyrkt anordnande av en folkräkning den öl december 1945 med

i huvudsak den utformning, som föreslagits av befolkningsutredningen, medan

riksräkenskapsverket ställt sig tvekande till det berättigade i att anordna en

fristående folkräkning vid den föreslagna tidpunkten, då man stöde inför en

omorganisation av folkbokföringen, efter vars genomförande en folkräkning

skulle kunna utföras till lägre kostnader än för närvarande. Medicinalstyrelsen

har livligt tillstyrkt specialundersökningen rörande hälsotillståndet och

sjukdomsfrekvensen. Statskontoret har för sin del begränsat sig till ett uttalande

om sättet för finansieringen av den förberedande utredningen, för den

händelse Kungl. Majit skulle anse skäl föreligga att anordna den föreslagna

folkräkningen.

Av remissmyndigheternas yttranden må anföras följande.

Socialstyrelsen bär i huvudsak tillstyrkt utredningens förslag och framhållit

bland annat:

v Styrelsen finner de anförda skälen för anordnande av en folkräkning den

31 december 1945 övertygande och anser det föreslagna tillvägagångssättet

med en kombinerad total och partiell folkräkning ändamålsenligt såväl i allmänhet

som beträffande detaljerna.

Styrelsen delar uppfattningen, att folkräkningen icke bör kombineras med

en företagsräkning och en allmän arbetslöshetsräkning.

Beträffande önskemålet om jämförbarhet mellan folkräkningens inkomststatistik

och den vanliga lönestatistiken biträder styrelsen uppfattningen, att

yrkesredovisningarna böra täcka varandra, men anmärker, att en jämföriiarhet

mellan årsinkomstsiffrorna icke är möjlig, enär detta förutsätter att

vid folkräkningen var för sig skulle redovisas arbetsinkomster och andra

inkomster samt vidare att arbetsinkomsten skulle kunna uppdelas, då denna

heror av flera inkomstkällor.

Styrelsen delar utredningens uppfattning örn att det knappast vore lämpligt

att inom ramen för folkräkningen utföra en bostadsräkning. En allmän

bostads- och hyresräkning för både tätorter och landsbygd, eventuellt kombinerad

med mera begränsade intensivundersökningar, anser styrelsen emellertid

bli nödvändig vid tiden för den planerade folkräkningen. Aktuella

bostadsdata komma nämligen att behövas främst för en eventuell ny dyrortsgruppering

och för planeringen av bostadspolitiken oell den lokala byggnadsverksamheten

efter kriget. Vid dessa bostadsundersökningar blir en kombination

av befolkningsdata (bostadshushållens storlek och sammansättning,

hushållsföreståndare^ kön, ålder, civilstånd och yrke, familjeinkomsten etc.)

och bostadsdata nödvändig. Detta problem skulle enligt styrelsens uppfattning

få en idealisk lösning, örn man kunde åstadkomma koordination mellan

folkräkning och bostadsräkning i den riktning befolkningsutredningen antytt,

innebärande maskinell överföring av vissa data mellan de båda räkningarna.

Möjligheterna att realisera detta uppslag böra därför på allt sätt beaktas

vid folkräkningens planering.

Styrelsen följer med uppmärksamhet frågan örn en bostadsräkning hösten

1945 men har ännu icke möjlighet att utarbeta en plan för densamma och

att uppskatta kostnaderna. Både den allmänna uppläggningen och kostnaderna

äro beroende av möjligheterna av en koordination mellan folkräkning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

och bostadsräkning och av formerna härför. De resultat den föreslagna expertkommittén

når därvidlag måste därför avvaktas. Innan dyrortskommittén

avgivit sitt förslag, är det även oklart vilka krav, som komma att ställas på en

ny hyresräkning för dyrortsgrupperingsändamål. Det är emellertid styrelsens

avsikt att så snart det blir möjligt avgiva framställning1 med plan till

bostadsundersökningar och hemställa örn medel härför.

Beträffande de av befolkningsutredningen föreslagna specialundersökningarna

avseende 1 eller V2 procent av folkmängden anser styrelsen materialet

väl litet. Dettas storlek bör noga övervägas och kan bestämmas endast

från fall till fall, enär kraven därvidlag växla med undersökningens ändamål

och innehåll. Urvalsenheten vid undersökningar av ifrågavarande slag

bör vidare vara familjen-hushållet och ej, såsom föreslagits, den enskilda

personen.

I utredningens synpunkter i övrigt på konsumtionsundersökningar instämmer

socialstyrelsen och hänvisar till styrelsens särskilda framställningar i

ämnet.

Den föreslagna undersökningen om befolkningens förhållande till socialvården

skulle enligt styrelsens mening fylla ett länge förefintligt behov inom

den nuvarande socialvårdsstatistiken. Denna är splittrad på flera separata

grenar utan något allmänt samband med varanda. Detta omöjliggör en allmän

överblick över socialvårdens hela område. Denna brist bär medfört allt

stone olägenheter i samma män som den sociala hjälpverksamheten differentierats

och utvecklats. Styrelsen har i ett tidigare sammanhang övervägt

möjligheterna att åstadkomma en allmän soeialvårdsstatistik, omfattande icke

endast de familjer och ensamstående personer, som åtnjuta understöd från

fattigvårdsstyrelsens, utan också alla dem som erhålla understöd eller hjälp

från pensionsstyrelsen samt olika kommunala organ, såsom barnavårdsnämnd,

arbetslöshetsnämnd m. fl. Det visade sig emellertid att vissa luckor

förefunnos i socialregistren, varpå den nya statistiken skulle grundas, och

dessa luckor hindrade upprättandet av en allmän soeialvårdsstatistik. Det

utomordentliga tillfälle, som nu erbjudes att få till stånd en allmän socialvårdsstatistisk

undersökning i samband med en folkräkning vid årsskiftet

1945/46, hälsas av styrelsen med största tillfredsställelse såsom ett första steg

till förverkligandet av styrelsens egna planer på en allmän sådan statistik.

De praktiska hinder i form av ofullständigheter i socialregistrcn på vissa håll.

som tidigare förefunnits för upprättande av en allmän soeialvårdsstatistik,

torde i huvudsak kunna undanröjas genom att undersökningen — såsom utredningen

föreslagit — förlägges framåt i tiden från den tidpunkt, då den

igångsättes och formulären utskickas.

Styrelsen förutsätter, att den föreslagna socialvårdsstatistiska undersökningen

kommer att verkställas inom styrelsen. När planerna på folkräkningen

tagit definitiv form och den socialvårdsstatistiska undersökningen slutligt utformats,

kommer styrelsen att framlägga en detaljerad arbetsplan för undersökningen

och hemställa örn .särskilda anslag för dess verkställande.

Statistiska centralbyrån har bland annat anfört följande.

I likhet med befolkningsutredningen finner centralbyrån starka skäl tala

för att den folkräkning, som författningsenligt skall anordnas den 31 december

1945. icke inställes. Även örn det kan sägas, att de omständigheter, som utöva

inflytande på en folkräknings arbetsuppgifter och resultat, för närvarande

icke med säkerhet låta sig överblicka, synes man kunna utgå ifrån,

att läget vid den ifrågavarande tidpunkten kommer att bliva sådant, att för
1

I skrivelse den 26 april 1945 bär socialstyrelsen sedermera gjort sådan framställning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 298. 11

utsättningarna för ett planenligt genomförande av folkräkningen äro för handen.

Det är otvivelaktigt, att de demografiska, sociala och ekonomiska förhålhanden,

varom en folkräkning brukar giva besked, under den gångna tiden

varit utsatta för så stora förändringar, att resultaten från tidigare folkräkningar

hastigare än eljest varit fallet förlorat den aktualitet, som utgör förutsättningen

för deras utnyttjande i det samhällsekonomiska arbetet. Härtill

kommer, att, såsom befolkningsutredningen framhåller, man för^ ett flertal

demografiska företeelser är hänvisad till uppgifter, som avse så avlägsna

tidpunkter som åren 1935/36 och i vissa fall år 1930, med hänsyn till att den

senaste folkräkningen (år 1940) på grund av det dåtida läget fick en mycket

begränsad omfattning. Bristen på aktuella uppgifter gör sig så mycket mera

påmind, som ett stegrat behov av dylika uppgifter anmäler sig i samband

med efterkrigstidens planeringsfrågor och övriga på dagordningen stående

frågor.

Centralbyrån har ingenting att erinra emot, att det förberedande arbetet

ordnas inom ämbetsverket på det sätt, som föreslagits. Under hänvisning till

den ingående prövning, som därvid kommer att ägnas åt folkräkningens uppläggning,

berör centralbyrån endast mera kortfattat riktlinjerna för denna

uppläggning. Ämbetsverket ansluter sig i huvudsak till befolkningsutredningens

allmänna uppläggning av folkräkningens program och metoder.

En av sakkunnigberedningens första uppgifter anser ämbetsverket bli att

efter samråd med olika myndigheter, institutioner och organisationer verkställa

en inventering av de frågor, vilkas upptagande på folkräkningsprogrammet

kan befinnas önskvärt och att därefter verkställa en sovring bland dessa

önskemål. Denna synes böra verkställas under beaktande bl. a. av vilka möjligheter,

som äro för handen, att beträffande en ifrågasatt programpunkt införskaffa

sådana uppgifter, att en tillförlitlig statistik kan erhållas, samt vidare

av att folkräkningsprogrammet icke får en sådan omfattning, att resultatens

färdigställande förskjutes till alltför sen tidpunkt.

Riksräkenskapsverket. som vitsordat behovet av en folkräkning men ifrågasatt

lämpligheten av den föreslagna tidpunkten, har i huvudsak framhållit

följande.

Riksräkenskapsverket delar den av befolkningsutredningen uttalade meningen,

att efterkrigsförhållandena med befarade omkastningar och svårigheter

inom näringslivet, förändrade arbetsmarknadsproblem samt skiftande

sociala problem kräva aktuella och säkra data örn befolkningens sammansättning,

yrkesfördelning och levnadsförhållanden. Det är även uppenbart,

att kraven på nya data örn befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden

bliva större, allt eftersom förändringarna i samhällsutveckling,

befolkningsutveckling och näringsliv bliva kraftigare och snabbare. Vid ett

uppskov med nästa folkräkning till år 1950 skulle efterkrigstidens ekonomiska

och sociala planeringar få utföras på grundval av approximativa beräkningar

eller också skulle ett flertal fristående undersökningar få utföras,

vilka kanske tillsammans skulle kosta lika mycket som en folkräkning.

De sålunda anförda synpunkterna anser ämbetsverket tala för att en folkräkning

bör komma till stånd nu. Diirest så skulle bliva fallet, synes vidare

det av utredningen skisserade programmet till sina huvuddrag viii ägnat all

läggas till grund för arbetet.

Trots detta ställer sig riksräkenskapsverket tvekande till det berättigade i

alt anordna en fristående folkräkning den 31 december 1945. Därest den av

folkbokföringskommittén föreslagna omorganisationen av folkbokföringen

kommer lill stånd, vill det synas som örn förutsättningarna för statistiska

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

befolkningsundersökningar skulle bliva betydligt bättre än tidigare. Fördenskull

borde det kunna förväntas, att dylika undersökningar av olika slag,

sedan det föreslagna folkbokföringssystemet genomförts, komma att kunna

genomföras till lägre kostnader än för närvarande.

Plan för folkräkningen och kostnadsberäkningar.

I sin skrivelse den 14 april 1945 har statistiska centralbyrån inkommit med

förslag till riktlinjer samt kostnadsberäkningar för en allmän folkräkning

den 31 december 1945. Centralbyrån anmäler däri, att ämbetsverket jämlikt

Kungl. Majrts bemyndigande såsom sakkunniga vid överläggningarna om den

allmänna folkräkningsplanen tillkallat professorerna C.-E. Quensel och S.

Wahlund samt fil. doktor R. Sterner, och att beträffande enskilda statistikgrenar

m. m. samråd ägt rum med ett flertal andra experter, varjämte vid

behandlingen av vissa frågor deltagit representanter för kommerskollegium,

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, arbetsmarknadskommissionen samt statens

}>>''ggnadslånebvrå. Vidare anför centralbyrån örn det förberedande arbetet:

Vid överläggningarna med de sakkunniga lia anmälts och upptagits till behandling

de framställningar, som inkommit eller överlämnats till centralbyrån

angående folkräkningen. Förutom befolkningsutredningens framställning

jämte tillhörande remissyttranden ingå bland handlingarna av detta slag

inlagor från 1942 års jordbrukskommitté och kommittén för partiellt arbetsföra

samt två av enskilda personer skriftligt framförda önskemål. Vidare

lia svenska simförbundet och riksföreningen för simningens främjande hemställt,

att i samband med folkräkningen uppgifter inhämtas angående simkunnigheten,

varvid de samtidigt utfäst sig att bestrida kostnaderna för bearbetningen

av uppgifterna.

Såsom ett led i beredningsarbetet och för att erhålla en allsidig uppfattning

om de synpunkter, som från olika håll kunde anläggas på folkräkningsprogrammet,

tillskrev statistiska centralbyrån ett flertal myndigheter, organisationer

och sammanslutningar och hemställde, att de måtte till centralbyrån

meddela, huruvida önskemål förelåg, att någon fråga berörande deras

verksamhetsområde bleve uppmärksammad i samband med planeringsarbetet.

Det har icke varit möjligt att inom den utsatta tiden upptaga till behandling

alla de frågor, som äro förknippade med folkräkningens detaljerade

utformande, eller att slutföra det samråd med olika sakkunniga, som härför

är erforderligt. Beredningsarbetet har i första hand måst inriktas på att

under beaktande av de framförda önskemålen i stora drag utforma de riktlinjer,

efter vilka folkräkningen borde verkställas. Ett återupptagande av

beredningsarbetet i form av fortsatt samråd med institutioner och sakkunniga

blir därför erforderligt, därest folkräkningen kommer till stånd.

Centralbyrån övergår härefter till att behandla de frågor, som falla inom

den egentliga folkräkningens ram, i första hand programmet för den totala

räkningen och de partiella undersökningarna, urvalsmetoden och uppgiftsinsamlingen.

Vidare behandlas de särskilda bestämmelser, som bli erforderliga

för höstens mantalsskrivning, samt folkräkningens organisation i övrigt

och kostnadsberäkningarna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

13

I avseende å den totala räkningen skola här endast behandlas

de viktigare avvikelser, som föreslås i förhållande till tidigare folkräkningar.

I fråga om tätortsstatistiken anför centralbyrån följande.

Flera skäl medverka till. att frågan om avgränsningen av tätorterna bör

upptagas till förnyad prövning. Ett av skälen härtill är, att de nya plåt- och

kortregister, som skola upprättas i samband med omläggningen av folkbokföringen,

äro avsedda att innehålla uppgift även om agglomeration, varigenom

kyrkobokföringsfastigheternas tillhörighet till sådan bebyggelse måste fastställas.

Från skilda håll har vidare framförts det önskemålet, att örn möjligt

även jordbruksagglomerationerna måtte upptagas i samband med redovisningen

av olika tätorter.

Den hittillsvarande metoden för avgränsningen av de icke-administrativa

tätorterna har i huvudsak byggt på av prästerskapet förmedlade uppgifter,

varvid avgränsningen fått ske i efterhand, sedan folkräkningsmaterialet kommit

centralbyrån tillhanda. Enligt det ändrade förfaringssätt, som planeras,

skulle avgränsningen komma att äga rum på ett förberedande stadium

med anlitande huvudsakligen av den sakkunskap, som överlantmätare och

länsarkitekter företräda. Det är centralbyråns avsikt att fullfölja de förberedande

undersökningar, som härutinnan gjorts, och upptaga förhandlingar

med vederbörande myndigheter i syfte att utröna, om den nya vägen är framkomlig.

Beträffande befolkningens fördelning efter ålder i kombination med kön

och civilstånd förordar centralbyrån, att även för de minsta regionala enheterna

åldersklasserna intill 20 år uppdelas i ettårsklasser och övriga åldrar

i femårsklasser intill gränsen 80 år. Femårsklassen 65—70 år, som inrymmer

inträdesåldrarna för pension, föreslås dock uppdelad.

I fråga om grkesstatistiken förordar centralbyrån i likhet med befolkningsutredningen,

att de inskränkningar, som av ekonomiska skäl gjordes vid 1940

års folkräkning, icke skola vidhållas, och framhåller bland annat följande.

De önskemål, som i fristående framställningar eller i samband med centralbyråns

rundfråga till olika institutioner framförts angående yrkesstatistiken,

taga i allmänhet sikte på en ökad differentiering i fråga örn fördelningarna.

Man har särskilt framhållit behovet av en utsträckt redovisning

för de minsta regionala enheterna samt vidare att näringsgrensfördelningen

och dess kombinationer beträffande vissa grupper såsom befolkningen inom

jordbruk, industri och handel få en mera detaljerad utformning. Centralbyrån

finner dessa synpunkter vara värda beaktande och utgår ifrån att de

inskränkningar, som situationen år 1940 tvingade lill, icke få samma restriktiva

karaktär som då. Därjämte förutsättes att i samband med de partiella

undersökningarna en specialundersökning kommer till stånd, som mera ingående

belyser med sysselsättning och aktiv yrkesverksamhet förknippade

faktorer.

För den totala räkningens vidkommande skulle mantalsskrivningsformulärets

frågeställningar angående yrke bliva i huvudsak desamma som år 1940

med tillägg av ett pär frågor, den ena avseende alt utröna förhållandet mellan

verksamhetsort och bostadsort samt den andra avseende biyrke. Uppgifterna

i sistnämnda hänseende skulle likväl i huvudsak tjäna såsom hjälpmaleriel

vid yrkeskodifieringen och statistiskt utnyttjas endast, där för någon

speciell yrkesgrupp eller regional enhet så påfordra». Den egentliga biyrkes
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr ''298.

statistiken, som för ett tillfredsställande resultat är beroende av tillgång till

självdeklarationsmaterialet, är avsedd att ingå bland de partiella undersökningarna.

De partiella undersökningarna skola enligt centralbyråns

förslag i avseende å underlagets storlek bestå av två olika typer, den ena

med ett urval omfattande ca Vi2 av befolkningen eller i runt tal 550 000

personer (tolftedelssamplingen) och den andra med ett urval omfattande Vs

av det förstnämnda urvalet, d. v. s. något mer än J/ 10l) av totalbefolkningen

eller ca 69 000 personer (bottensamplingen).

Beträffande urvalsmetoden framhåller centralbyrån i huvudsak följande.

Finge man förutsätta, att uppgiftsplikt beträffande samtliga frågor skulle

gälla för alla, oavsett att vid bearbetningen vissa av dessa frågor endast

komma att utnyttjas för någon ringa del av befolkningen, skulle uttagningen

enkelt kunna ske genom att exempelvis var tionde lista av de primärlistor,

som bilda underlag för den totala räkningen, finge ingå i de partiella undersökningarna.

Lösningen har dock ansetts böra sökas efter en sådan linje, som

begränsar uppgiftslämnandet beträffande de partiella frågorna till endast

delbefolkningen.

Man bör då söka anknyta uppgiftslämnandet till en sådan bestämning,

att därigenom tydligt framgår för uppgiftslämnaren, att han är deklarationsskyldig,

samtidigt som det slumpmässiga urvalet säkerställes. Denna bestämning

bör vara av så entydig och bindande karaktär, att icke åt densamma

kan ges en sådan tolkning, att uppgiftslämnandet kan undgås.

En för ändamålet lämplig bestämning i detta avseende torde vara att låta

uppgiftslämnandet bliva beroende av om vederbörande är född i en viss månad,

i det följande benämnd uttagningsmånaden. Urvalet av personer som

icke ingå i flerpersonshushåll utan lämna fristående mantalsuppgifter, skulle

ske enligt nyssnämnda regel. Består hushållet av två eller flera personer,

sker uttagningen så, att samtliga bliva skyldiga besvara de partiella frågorna,

om den äldste hushållsmedlemmen är född i uttagningsmånaden. Inneboende,

som förtecknas å hushållsföreståndares mantalsuppgift men samtidigt lämnar

separat sådan uppgift, räknas därvid såsom ingående i hushållsgemenskapen.

För anstaltshushåll användes ett modifierat uttagningsförfarande.

Metoden kan under angivna förutsättningar förväntas ge ett fullt representativt

urval, omfattande ca 1l-n av befolkningen (tolftedelssamplingen). Något

större besvär med hänsyn till identifieringen av den äldste hushållsmedlemmen

torde man icke ens för mera omfångsrika hushåll behöva räkna med,

eftersom medlemmarna och deras födelsedata äro förtecknade under varandra

på mantalsuppgiften. Självfallet förutsättes, att granskningen inom de

kommunala granskningsnämnderna kommer att gälla även hithörande frågor,

och att därvid oriktigheter rättas till och att felande uppgifter infordras.

Fördelen med det ifrågasatta förfaringssättet är framför allt, att 11/12 av

befolkningen icke behöva hesväras med de frågor som röra de partiella

undersökningarna, men därjämte tillkommer såsom vinst en betydligt förenklad

granskningsprocedur. Den lokala granskningen av de för såväl den

totala som den partiella räkningen avsedda uppgifterna kan då ske i ett

sammanhang i .samband med mantalsskrivningen, medan vid annan metod

granskningen måste ske i två omgångar, den ena vid mantalsskrivningen och

omfattande de allmänna uppgifterna samt den andra under våren 1946 i

samband med uppgiftsmaterialets insändande och då omfattande de partiella

uppgifterna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

15

Med hänsyn lill att uppgiftsmaterialet skall användas av folkräkningen

men till vissa delar även av bostadsräkningen synes mantalsskrivningsformuläret

böra utformas så, att de för mantalsskrivningsändamål och för den

totala räkningen avsedda uppgifterna, vilka skola avgivas av alla, avlämnas

å en huvudblankelt (blankett A), vari i förekommande fall ingår en bilaga

(blankett B) innehållande de partiella uppgifterna.

Urvalet av bottensamplingens personbestånd sker genom centralt verkställd

slumpmässig ut lagning på grundval av tolftedelssamplingens personbestånd.

Det är nämligen angeläget, att de uppgifter, som inhämtats för tolftedelssamplingen,

kunna utnyttjas även för bottensamplingen.

Av det program, som centralbyrån föreslår för tolftedelssamplingen,

må nämnas följande.

Centralbyrån föreslår att inkomst- och förmögenhctsstntistiken begränsas

till ifrågavarande representativa urval och anför härom bland annat följande.

Från skilda håll ha önskemål framförts, att inkomstuppgifter i kombination

med hushålls- och familjeuppgifter borde införskaffas och bearbetas

även för de minsta regionala enheterna. Särskilt med hänsyn till bostadsplanerande

åtgärder har behovet av dylika uppgifter betecknats såsom angeläget.

Ett tillmötesgående av dessa önskemål skulle innebära, att plats för

ifrågavarande grenar bereddes på programmet för den totala räkningen.

En inkomststatistik avseende totalbefolkningen och regionalt differentierad

efter de minsta enheterna skulle emellertid komma att draga dryga kostnader

både med hänsyn till anskaffningen och bearbetningen av uppgifterna

samt skulle verka försenande på folkräkningsi’esultatens färdigställande, då

inkomstmaterialet icke kan ställas till förfogande vid samma tidpunkt som

det övriga materialet. Av sådana skäl har någon inkomst- och förmögenhetsstatistik

icke ansetts böra upptagas på den totala räkningens program. Däremot

har centralbyrån i samförstånd med de sakkunniga funnit behovet av

inkomstuppgifter för de partiella undersökningarna vara .starkt dokumenterat.

Ett eftersättande av detta krav skulle innebära, att den statistiska analysen

inom vissa folkräkningsgrenar, exempelvis familjestatistiken, skulle komma

att äventyras. Inkomstuppgifternas användbarhet i det statistiska .sammanhang,

varom här är fråga, förringas enligt centralbyråns förmenande icke

nämnvärt av att det nuvarande ekonomiska läget kan komma att visa sig

vara av labil karaktär.

Inkomst- och förmögenhetsstatistiken är även av betydelse såsom underlag

för skattestatistiska utredningar. En åt befolkningsutredningen på grundval

av 1940 års folkräkningsmaterial verkställd representativ undersökning, där

de ekonomiska bestämningarna hänförde sig till taxerat belopp och beskattningsbart

belopp, har utnyttjats även för utredningar av nyssnämnda slag,

bl. a. för 1941 års familjebeskattningssakkunnigas och 1943 års dyrortskommittés

räkning. Härutöver tillkommer inkomst- och förmögenhetsstatistikens

betydelse såsom självständig folkräkningsgren, i vilken egenskap den i sina

kombinationer med kön, ålder och civilstånd samt yrke och socialklass .skulle

komplettera den årliga finansslatistikens mera summariska uppgifter örn

antalet inkomsttagare och förmögenhetsägare.

Med den detaljerade uppställning, som inkomstlängden numera har, torde

föi’ de undersökningar, som liro avsedda ali ingå i tolftedelssamplingen, de

erforderliga uppgifterna kunna hämtas ur denna längd, från vilken uppgifterna

skulle påföras listor, som utsändas till länsstyrelserna. De ur inkomstlängden

hämtade ekonomiska uppgifterna skulle utväljas under hänsynstagande

lill de ändamål, som inkomst- och förmögenhetsuppgifterna i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

enlighet med vad nyss anförts avse att tjäna i olika statistiska sammanhang,

d. v. s. behovet av dylika uppgifter för den statistiska analysen inom olika

folkräkningsgrenar, skattestatistiska synpunkter samt den fristående inkomstoch

förmögenhetsstatistikens särskilda syften. De uppgifter berörande taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, som därvid skulle införskaffas,

äro sammanräknad nettoinkomst, medgivna allmänna avdrag, antaget

taxerat belopp samt antaget beskattningsbart belopp. Den första av dessa

uppgifter torde vara den lämpligaste, då det gäller att belysa inkomstfördelningen

i allmänhet, medan den tredje och fjärde tillgodose de skattestatistiska

synpunkterna.

Från skattestatistiska synpunkter synes vid bearbetningen i första hand

böra ifrågakomma en tabell, utvisande hur befolkningen tillhörande resp.

ortsgrupper fördelar sig efter beskattningsbart belopp, varvid skillnad göres

mellan ensamstående personer och familjer, de senare grupperade efter antalet

barn, för vilka familjeavdrag utgår. Genom att å maskinkorten taxerat

belopp, beskattningsbart belopp samt ortsgrupp beräknas komma att ingå

föreligger möjligheten att i övrigt verkställa de skattestatistiska beräkningar,

som kunna befinnas erforderliga.

För yrkesstatistikens del förordar centralbyrån en specialundersökning i

följande avseenden.

Då yrkesangivningen vid folkräkningen är knuten till en fixerad tidpunkt,

synes det angeläget, att en avgränsning mellan de vid detta tillfälle aktivt

och ej aktivt yrkesverksamma, kommer till stånd, varvid de senare om möjligt

klassificeras efter arbetsuppehållets varaktighet och orsak (invaliditet,

permittering o. s. v.). Det främsta syftet med undersökningar av detta slag

blir i anslutning härtill, att för olika åldrar, kön och civilstånd erhålla en

kartläggning av sysselsättningsformen, samt för det fall aktiv yrkesverksamhet

ej eller endast delvis utövas, av de orsaker som betinga detta förhållande.

Förutom nyss angivna demografiska faktorer (kön, ålder och civilstånd)

skulle i yrkesräkningens specialundersökning inkomst samt skoloch

yrkesutbildning ingå såsom kombinationer.

Den starka inrikes omflyttningen och vrkesväxlingen i samband med denna

gör en statistik över vrkesväxlingen till en angelägen uppgift. Lämpligast

synes därvid vara att låta denna avse en jämförelse mellan yrkesställningen

åren 1940 och 1945. Förutsättningarna för att i detta avseende nå fram till

bättre resultat äro nu långt större än tidigare genom att hålkortsmaterialet

från närmast föregående folkräkning kan utnyttjas i detta sammanhang. Den

nya metoden innebär, att efter maskinell identifiering av 1945 års personbestånd

(tolftedelssamplingen) i 1940 års folkräkningsmaterial civilståndsuppgiftema

samt den utförliga vrkescoden för år 1940 på mekanisk väg överföras

till hålkortsmassan för år 1945. varigenom ett direkt sammanställande

mellan yrkesuppgifterna för de båda åren kan ske och kombinationsmöjligheterna

ökas.

I nära samband med vrkesväxlingen står den inrikes omflyttningen. Uppgifterna

härom böra i viss utsträckning bli föremål för en parallellbearbetning.

därvid de regionala variationerna särskilt uppmärksammas.

I fråga örn skol- och yrkesutbildningen anför centralbyrån i huvudsak följande.

Den nya statistiken synes böra avse såväl pågående som avslutad utbildning.

Till skolbildning torde böra hänföras sådan utbildning, som förvärvas

vid undervisningsanstalt för allmän medborgerlig utbildning, varvid student
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ;198.

17

examen får bilda övre gränsen. Liksom i flertalet andra folkräkningsgrenar

ingå här såsom viktigare kombinationer kön, ålder och civilstånd samt yrke,

men även kombinationen med de ekonomiska uppgifterna har intresse i

detta sammanhang. I förgrunden står vidare en sammanställning, där barnens

utbildi ing ställes i belysning lill familjcföreståndarens yrke och inkomst

samt familjens storlek. Bland fördelningarna ifrågasattes också en gruppering

efter vägavståndet lill skolan.

Beträffande hushålls- och familjestatistiken förordar centralbyrån ett samarbete

med bostadsräkningen, varigenom en begränsning kan ske för folkräkningens

del. Ämbetsverket anför härom:

Med skärpa har från olika håll framhållits, att även för de minsta regionala

enheterna uppgifter angående hushållens storlek samt hushållsmedlemmarnas

fördelning efter kön, ålder och civilstånd äro erforderliga, och

att denna statistik i anslutning härtill borde upptagas på den totala räkningens

program. Behovet av dylika differentierade uppgifter i samband med

bostadsplanerande åtgärder får också anses obestridligt. Den allmänna bostadsräkningen

torde vidare erfordra sådana uppgifter.

Inför en sådan situation har det närmast gällt att pröva, på vad sätt folkräkningens

och bostadsräkningens hushålls- och familjestatistik, av vilka

den förra huvudsakligen avser en analys från demografiska synpunkter, medan

den senare tar sikte på dess anknytning till bostadsstatistiska förhållanden,

skall kunna samordnas under beaktande av att dubbelbearbetning undvikes.

Olika utvägar lia därvid prövats och bästa lösningen har befunnits

vara, att mantalsuppgifterna, sedan de under våren 1946 utnyttjats för folkräkningsändamål,

ställas till bostadsräkningens förfogande, som därur kan

hämta de demografiska uppgifter (födelse- och vigseldata, yrke m. m.), som

äro behövliga i detta sammanhang. Det förutsättes då, att vid den granskning,

som inom särsk Ida kommunala granskningsnämnder är avsedd att

äga rum i fråga örn foikräkningsmaterialet, rättelse i behövliga fall sker av

de på mantalsuppgifterna angivna demografiska data. Det skulle sedan ankomma

på bostadsräkningen att framställa den hushållsstatistik för de minsta

regionala enheterna, som är erforderlig för denna räkning och för andra

ändamål. För folkräkningens vidkommande kan med sådan anordning hushålls-

och familjestatistiken begränsas lill dels några summariska data loide

delar av landet, som icke komma att beröras av bostadsräkningen, dels

en partiell undersökning, där tyngdpunkten förlägges lill familjestatistiska

förhållanden.

Uppmärksamheten synes härvid främst böra riktas på den familjeenhet,

som bildas av man och hustru, resp. förut gift man eller kvinna med eller

ulan hemmavarande barn, mii deråriga som vuxna. Vid sidan av en så utformad

statistik, som kan sägas belysa den »aktuella» familjens sammansättning

och levnadsvillkor, bör utrymme även beredas åt en analys av

fruktsamheten, vilket möjliggöres genom att vigseldata komma att ingå i

uppgiftsmaterialet.

Centralbyrån avstyrker, att stath tik över trosbekännelse upptages på 1945

års folkräkningsprogram med hänvisning lill lief nedslående resultatet vid

1930 års folkräkning.

För bottensamplingen, som skulle omfatta något mer än ''/i™ av

befolkningen, ifrågasätter centralbyrån två specialundersökningar, nämligen

dels en undersökning på grundval av självdeklarationsmaterial rörande bi
Iiihang

till riksdagens protokoll Utbo 1 sami. Nr 2QS. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 29S.

yrke i mera vidsträckt bemärkelse, dels en undersökning rörande hälsotillstånd

och sjukdomsfrekvens. Den förra skulle kartlägga förvärvsverksamheten

i allmänhet med hänsyn till dess spridning på olika förvärvskällor och

dessas inbördes betydelse, mätt efter inkomstbeloppens storlek. Vidare skulle

uppmärksamhet ägnas åt skuldsättningens storlek, förmögenhetsplaceringen,

gift kvinnas inkomst av kapital och arbete m. m. Beträffande den senare

nämnda undersökningen, sorn föreslagits och lill sina riktlinjer i huvudsak

utformats av medicinalstyrelsen, framhåller centralbyrån följande angående

urval och metod.

Undersökningsklientelet förutsättes bestå av bottensamplingens urvalsmassa.

Uppgifterna skulle erhållas genom individuell utfrågning, i särskilda

fall kompletterad med medicinsk undersökning, där så befinnes erforderligt.

Uppgiftsinsamlingen, som skulle förläggas till hösten 1946, är enligt förslaget

avsedd att ombesörjas av provinsialläkarna med biträde av distriktssköterskorna.

Någon snedvridning av representativiteten på den grund, att de

tillfrågade skulle underlåta att ställa sig till förfogande för undersökningens

genomförande, anses icke behöva befaras, åtminstone icke i den omfattning,

att resultatet äventyras.

Vid behandling av frågan om sättet för uppgiftsinsamlingen ägnar

centralbyrån uppmärksamhet åt möjligheterna att utnyttja det material, som

är avsett att upprättas för den föreslagna folkbokföringsreformen, det s. k.

präglingsunderlaget, och de fördelar, som därigenom skulle vinnas. Ämbetsverket

anför härom följande.

Enligt det sätt, varpå upprättandet av präglingsunderlaget på ett tidigare

stadium planerats, skulle detta i stort sett komma att innehålla alla de uppgifter,

som äro erforderliga för den totala räkningen, inbegripet yrkesräkningen.

Aven med hänsyn till tidsbestämningarna voro förutsättningarna sådana,

att de utan att medföra större olägenhet kunde inpassas i det tidsschema,

som gäller för folkräkningen.

Åtskilliga fördelar skulle vara att vinna örn präglingsunderlaget, sedan

det utnyttjats för sitt egentliga ändamål, kunde användas såsom folkräkningsunderlag.

Kostnadsbesparingarna skulle Idiva betydande, dels därigenom afl

ersättningen till prästerskapet för bestyret med folkräkningsmaterialet skulle

bortfalla, dels genom att kostnaden för den centrala granskningen av det inkomna

materialet kunde nedbringas. Anordningen skulle även innebära en

lättnad för pastorsämbetena i den arbetsbörda, som under den tid omläggningen

av folkbokföringen pågår, kommer att tynga desamma.

En del tekniska svårigheter äro likväl förknippade med präglingsunderlagets

utnyttjande för folkräkningen, vilka svårigheter främst hänföra sig till,

att såsom oavvislig fordran ingår, att uppgifterna till folkräkningen skola

avse den 31 december. Ändringar, som avse tiden efter detta datum, måste folden

skull å präglingsunderlaget hållas i sär från övriga uppgifter. Dessa svårigheter

äro emellertid inga avgörande hinder för utnyttjande av materialet.

Man tvingas emellertid att avstå från den ifrågavarande anordningen främst

därför, att på grund av den knappt tillmätta övergångstiden för folkbokföringens

omläggning införandet å präglingsunderlaget av vissa uppgifter, däribland

yrkesuppgifterna, tills vidare måste anstå, varigenom underlaget förlorar

större delen av sitt värde såsom folkräkningsmaterial. Härtill kommer,

att osäkerhet torde råda örn, huruvida präglingsunderlagets användning för

folkbokföringsändamål eller andra närstående ändamål medger dess disposition

för folkräkningen inom den ursprungligen avsedda tiden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

19

Centralbyrån förordar av nämnda skäl en tillämpning av det år 1940 använda

förfaringssättet och anför härom:

1 överensstämmelse med detta förfaringssätt skulle de vid höstens mantalsskrivning

införskaffade uppgifterna av olika slag underkastas en ingående

granskning inom kommunala granskningsnämnder, sammansatta på liknande

sätt som år 1940. Sedan detta arbete avslutats, disponeras mantalsuppgifterna

på sedvanligt sätt för mantalsskrivningsändamål lill början av februari

1946, då de överlämnas till pastor för att av denne utnyttjas för folkräkningsändamål.

Pastor upprättar på samma sätt som vid tidigare folkräkningar

utdrag ur församlingsböckerna, till vilka utdrag han liksom vid 1940

års folkräkning överför de å mantalsuppgiftens A-blankett (huvudblanketten)

ingående yrkesuppgiftema. Samtidigt utmärker han i utdraget pa gin lid val av

de inkomna B-blanketterna (partiella uppgifter) de personer, som tillhöra

tolftedelssamplingen, och sorterar jämsides ut dessa B-blanketter. Församlingsboksutdraget

jämte de sistnämnda blanketterna översändes därefter till

statistiska centralbyrån, medan A-blanketterna insändas till socialstyrelsen

för att användas vid bostadsräkningen.

Inom centralbyrån överföras därefter med angivande av nominativa uppgifter

samt ett begränsat antal demografiska data tolftedelssamplingens personbestånd

till listor av särskild typ, varvid en å två kopior tågås för att

möjliggöra en parallellbearbetning av materialet till de olika lolkräkningsgrenarna.

Det förutsättes nämligen, att vid sidan av hålkortskartoteket för

den totala räkningen ett å två fristående kartotek upprättas för de partiella

undersökningarna. Ett exemplar av de nämnda listorna översändes till länsstyrelserna

för att av dessa, så snart taxeringsarbetet beträffande de under

år 1946 avgivna deklarationerna avslutats, kompletteras med de uppgifter

ur inkomstlängderna, som äro avsedda att inhämtas.

Beträffande beräkningen av kostnaderna för folkräkningen

framhåller statistiska centralbyrån, att stora vanskligheter vore förenade

med att på nuvarande stadium göra en utgiftsberäkning, som gåve annat

än ett ungefärligt kostnadsbelopp. Med den stora personal en folkräkning

sysselsätter kunde förändringar i lönenivån medföra betydande rubbningar,

och även i maskinkostnaderna kunde förskjutningar inträffa. Avvikelserna

från tidigare folkräkningar påverkade också säkerheten i kostnadsbedömningen.

Med dessa uttryckliga reservationer har centralbyrån framlagt

följande tablå såsom en approximativ förhandskalkyl. I denna har angivits

kostnadsskillnaden mellan en folkräkning med inkomst- och förmögenhetsstatistik

(enligt den föreslagna planen) och en folkräkning utan sådan statistik.

Med inkommod!

förmögenhetsfördelning

Kronor

Utan inkomstocli

förmögenhetsfördelning

Kronor

Personalkostnader ................ I 440 000

Maskinell bearbetning .............. ‘282 000

Mantalsblanketter ................ 185 000

Ersättning åt kyrkobok föra re ........ 280 000

Ersättning ål länsstyrelser........... 29 000

Övriga utgifter..................... 309 000

Summa 2 475 000

1 326 000

212 000

135 000

280 000

309 000

2 262 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

Kostnaderna för den planerade folkräkningen skulle sålunda enligt denna

kalkyl uppgå till i runt tal 2,5 miljoner kronor. 1 detta belopp ingå dock icke

utgifterna för specialundersökningen om hälsotillstånd och sjukdomsfrekvens

utan dessa lia med hänsyn till utredningens fristående ställning behandlats

som en självständig post. Vidare lia icke heller inräknats kostnaderna för

kristillägg, provisoriska lönetillägg och lokalhyra, beträffande vilka centralbyrån

icke har alt i sina riksdagspetita begära medelsanvisning.

Centralbyrån anför i huvudsak följande beträffande kostnadsberäkningen.

Kostnaderna för den planerade folkräkningen, enligt tablån i runi tal 2 V»

miljoner kronor, motsvara räknat per innevånare ca 37 öre.

Utgiftsskillnaden för en folkräkning med och utan inkomstfördelning utgör

ca 215 000 kronor. En jämförelse med tidigare folkräkningar, som ger en

rättvisande bild av förskjutningarna i kostnaderna, är svår att åvägabringa.

Förändringarna i lönenivån och löneutgifternas sammansättning i avseende

på fast lön och rörliga tillägg äro ägnade att förrycka jämförbarheten. På

sådana grunder försvåras också möjligheten att genom en jämförelse mellan

folkräkningsutgifterna vid tidigare tillfällen ge en bild av de kostnadsbesparingar,

som uppkomma genom att en del av undersökningarna få partiell i

stället för total karaktär. Till belysande av storleksordningen på besparingarna

av detta slag må emellertid anföras, att kostnaderna för införskaffandet

av inkomst- och förmögenhetsuppgifter skulle växa från 29 000 kronor i fråga

örn de partiella undersökningarnas material till 335 000 kronor, örn uppgiftsinsamlingen

skulle utsträckas till befolkningen i dess helhet. Härtill skulle av

naturliga skäl komma en betydande utgiftsökning med hänsyn till bearbetningen.

För undersökningen örn hälsotillstånd och sjukdomsfrekvens uppgår den

kalkylerade kostnadssumman, vilken icke ingår i det tidigare angivna utgiftsbeloppet

för folkräkningen, till ca 725 000 kronor. Över 90 °/o av detta

belopp belöpa på uppgiftsinsamlingen. Man har nämligen för uppgifternas

anskaffande icke ansett sig kunna räkna med mindre kostnad än i genomsnitt

9 å 10 kronor per i undersökningen ingående person. Slutlig ställning

till denna undersökning synes nu icke behöva tagas. En ytterligare prövning

torde böra ägnas åt möjligheterna att nedbringa utgifterna för undersökningen.

Personalkostnaderna lia beräknats under hänsynstagande dels till den

mycket stora biträdespersonal i lägre löneställning, som blir erforderlig, dels

till att behovet av kvalificerad personal till olika ledarbefattningar blir tillgodosett.

1 detta avseende må framhållas, att folkräkningsprogrannnet upptager

ett femtontal grenar, var för sig i allmänhet av mycket arbetskrävande

natur. Angelägenheten av att resultaten bliva tillgängliga vid en så tidig

tidpunkt som möjligt medför, att en parallellbearbetning av materialet till

de olika grenarna måste komma till stånd i största möjliga utsträckning,

vilket förutsätter, att tillgången på kvalificerad personal blir säkerställd.

Förutom ett antal befattningshavare i högre biträdesgrad och amanuensgrad

beräknar centralbyrån, att ett planenligt genomförande av folkräkningen

nied användande av nyss angiven arbetsmetod kommer att kräva förutom

ledarbefattningen en befattningshavare i lönegrad 24 och 2 befattningshavare

i lönegrad 21, varvid ersättning till vederbörande befattningshavare synes

böra utgå i form av vikariatslön jämlikt 21 § 3 morn. civila avlöningsreglementet.

Det sammanlagda antalet arbetsmånader, frånsett undersökningen

angående hälsovård och sjukdomsfrekvens, har för biträdespersonalen

uppskattats till i runt tal 4 750.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition nr 208.

21

1 de kalkylerade maskinkostnaderna ingå utgifterna för maskinkort samt

för installation och hyra av stansmaskiner, sorterare, tabulator och collator,

varvid antalet maskinmånader uppskattats till, för stansmaskinerna

525 samt för övriga maskiner 570.

Med hänsyn till att mantalsuppgifterna äro avsedda att i slör utsträckning

utnyttjas för allmänna ändamål har centralbyrån, liksom skedde vid 1920

och 1930 års folkräkningar, å folkräkningens utgiftsstat upptagit ett kalkylerat

belopp, motsvarande tryckningskostnaderna för ifrågavarande blanketter.

Ämbetsverket har därvid utgått ifrån att uppgifterna till mantalsskrivning

och folkräkning komma att avgivas endast i ett exemplar. Skulle

lör något lokalt behov ytterligare exemplar vara erforderliga, synas kostnaderna

för dessa böra bestridas på annat sätt än genom statsmedel.

Någon ersättning av statsmedel för det arbete, som kommer alt åvila de

kommunala granskningsnämndema i samband med mantalsskrivningen, har

centralbyrån av samma skäl som vid 1940 års folkräkning icke ansett sig

böra ifrågasätta. Däremot synes, såsom i stor utsträckning torde ha skett vid

sistnämnda tillfälle, viss gottgörelse i detta sammanhang böra lämnas av

kommunerna.

Med hänsyn till det vidgade identifieringsarbete, som tillföljd av de partiella

undersökningarna skulle tillkomma för pastorsämbetena vid den planerade

folkräkningen, samt etl även i andra avseenden i viss mån utökat uppgiftsmaterial

anser centralbyrån skäligt, att ersättningen lill pastorsämbetena

bestämmes lill 4 kronor för varje påbörjat hundratal av de i församlingsboken

jämte boken över obefintliga upptagna personerna.

Såsom ersättning åt länsstyrelserna har upptagits ett belopp av 29 000 kronor,

vilket är avsett att täcka kostnaderna för införskaffandet av inkomst- och

förmögenhetsuppgifter ur inkomstlängderna samt för identifieringen av de

lill bottensamplingen hörande självdeklarationema. Ersättningen har beräknats

efter samma grunder som vid 1940 års representativundersökning, då

gottgörelsen utgick efter 5 öre för varje i undersökningen ingående pei-son.

I posten »övriga utgifter» ingå framför allt allmänna omkostnader såsom

utgifter för bränsle, lyse och vatten, renhållning och städning, skrivmaterial

och papper, blankettryck (däribland lörsamlingsboksutdrag) m. m. samt utgifter

för publikationslryck.

Centralbyrån har slutligen framlagt beräkningar av anslagsbehovet

I'' ö r n ä sta b u d g e t å r och i samband därmed upptagit frågan örn folkräkningsavdelningens

oi-ganisation. Efter att närmare ha berört det tidsödande

och personalkrävande förberedelsearbete som måste föregå det egentliga

folklek ni ngsarbetct, därest resultaten av folkräkningen icke skola onödigt fördröjas,

anför ämbetsverket i huvudsak följande.

Ett anslagsbehov, sorn med hänsyn lill de förberedande arbetsuppgifternas

beskaffenhet lill väsentlig del gäller avlöningskostnader för kvalificerad personal

i olika grader, kommer sålunda alf inställa sig, redan innan del egentliga

folkräkningsarbetet kan lilga sin början. Detta beräknas komma all ske

under våren 1946, då en omfattande personalanslällning blir erforderlig. Såsom

arbetsuppgifter i första hand inträda därvid granskning av materialet,

sammanställandet av vissi! summariska data angående folkmängden samt lil

skrifter av primärlislor lill de partiella undersökningarna, varefter i successiv

anslutning lill detta arbete den omfattande kodilieringen efter yrke, skol- och

yrkesutbildning m. m. kan vidtaga. Även stansningen av de maskinkort, som

ej skola upplaga inkomst- och förmögenhetsuppgifter (totala räkningen), klin

na påbörjas på eli förhållandevis tidigt stadium.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kunni. Maj:ts proposition nr 298.

Centralbyrån räknar med att arbetet skall kunna organiseras så, att personalen

tämligen snabbt kan nå upp till en styrka av 175 å 200 personer, förutsatt

att erforderliga lokalutrymmen kunna anskaffas för ändamålet.

Örn såsom vid 1940 års folkräkning byråchefen å befolkningsstatistiska avdelningen

skall leda folkräkningsarbetet, blir han under tiden i tillfälle att

handlägga endast sådana viktigare ärenden, som hans ledamotskap av ämbetsverket

påfordrar, och föredragningsskyldigheten i övriga ärenden måste

anförtros åt annan tjänsteman. Såsom skett vid 1940 års folkräkning, bör

denne då erhålla sådan lönefyllnad, som motsvaras av vikariat å byråchefsIjänst.

Därest byråchefen icke kommer att leda folkräkningen, synes ledaren

såsom vid 1930 och 1935/36 års folkräkningar böra erhålla egen föredragningsskyldighet

och tjänsteställning motsvarande byråchefs. Befattningen synes

därvid i avseende på förmåner böra jämställas med befattning i lönegrad

30 och ersättning böra utgå i form av vikariatslön jämlikt 21 § 3 mom. civila

avlöningsreglementet.

Från de utgångspunkter, som anförts i det föregående, har anslagsbehovet

lill avlöningar under budgetåret 1945/46 beräknats till 200 000 kronor.

Det för maskinkostnader erforderliga anslaget, som inbegriper kostnad för

eif begränsat antal maskinkort, installations- och hyreskostnader för stansoch

sorteringsmaskiner, har beräknats till 20 000 kronor. Vidare komma på

nästa budgetår alt belöpa de för tryckning av mantalsblanketter beräknade

utgifterna (135 000 kronor) och de till kyrkobokförare avsedda ersättningarna

(280 000 kronor). Slutligen tillkommer en till 40 000 kronor beräknad post

avseende sådana expenser som blankettryck (församlingsboksutdrag m. m.),

bränsle, lyse och vatten, renhållning och städning, inköp och underhåll av

möbler och maskiner o. dyl.

Dc på budgetåret 1945/46 belöpande kostnaderna bliva desamma, oavsett

örn inkomst- och förmögenhetsfördelningar ingå på programmet eller icke.

Departementschefen.

Till stöd för sitt förslag att anordna en allmän folkräkning den 31 december

1945 bär befolkningsutredningen främst åberopat, att de problem, som

efterkrigsförhållandena kunna antagas medföra i samband med näringslivets

omställning och därav följande förskjutningar på arbetsmarknaden, för sin

lösning kräva, alt nian har tillgång till aktuella och säkra data om befolkningens

sammansättning, yrkesfördelning och levnadsförhållanden. I likhet

med de myndigheter, som yttrat sig i frågan, delar jag uppfattningen, att en

ny folkräkning är erforderlig såsom grundval för efterkrigstidens ekonomiska

och sociala planeringar. De mycket betydande kostnader för statsverket, som

en sådan undersökning medför, anser jag icke böra få lägga hinder i vägen

för dess verkställande.

•lag har emellertid icke kunnat undgå att känna viss tvekan om lämpligheten

av den föreslagna tidpunkten. Denna tvekan har varit betingad mindre

därav, att folkräkningsuppgifterna komma att hänföra sig till relativt onormala

förhållanden, än av de svårigheter som utförandet av folkräkningen

kan antagas medföra under den period, då de nya folkbokföringsregistren

äro avsedda att uppläggas. Beaktas må även, att kostnaderna för folkräkningen

skulle bli icke obetydligt lägre, örn den verkställdes först efter genom
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 298-

23

förandet av folkbokföringsreformen. Ett uppskov med folkräkningen kunde

av dessa skäl ifrågasättas. De nämnda svårigheterna, främst den ökade belastningen

på statistiska centralbyrån och pastorsämbetena, kunna emellertid

enligt centralbyråns bedömande bemästras. Bortsett från angelägenheten

all utan längre dröjsmål få fram aktuella folkräkningsuppgifter talar emot

ett uppskov även hänsyn till de fördelar av statistisk och ekonomisk art, som

kunna vinnas genom att folkräkningen samordnas med den allmänna bostads-

och hyresräkning, som enligt ett av chefen för socialdepartementet

denna dag anmält förslag skall verkställas i slutet av detta år. Behovet av

denna bostadsräkning har ansetts vara så trängande, att den icke lämpligen

kunnat uppskjutas. Med beaktande av dessa omständigheter har jag funnit

mig böra tillstyrka, att folkräkningen utföres den 31 december 1945.

Enligt befolkningsutredningens förslag skulle folkräkningen anordnas såsom

en kombinerad total och partiell folkräkning. Från samtliga personer

i riket skulle sålunda införskaffas ett begränsat antal grundläggande uppgifter,

medan insamlingen av övriga erforderliga data skulle inskränkas till

ett representativt urval av befolkningen. Om undersökningen är väl planerad,

kunna betydande fördelar vinnas genom en dylik anordning både genom ali

tiden för utredningens slutförande förkortas och genom att kostnaderna för

materialets insamling och bearbetning begränsas, utan att därför tillförlitligheten

av undersökningsresultaten äventyras. I likhet med de remissmyndigheter,

som yttrat sig härom, ansluter jag mig därför till förslaget, att den

nya folkräkningen skall ordnas på angivet sätt. Jag vill i detta sammanhang

särskilt understryka vikten av att resultaten bli tillgängliga på ett så tidigt

stadium som möjligt.

De närmare riktlinjer för folkräkningens utförande i olika avseenden, vilka

med utgångspunkt från befolkningsutredningens förslag utformats av statistiska

centralbyrån i samråd med särskilda sakkunniga, torde få slutligt

prövas i samband med att Kungl. Majit fastställer plan för undersökningen.

I frågans nuvarande läge kan jag inskränka mig till att uttala min allmänna

anslutning till den föreslagna utformningen och inriktningen av folkräkningen.

Vad särskilt angår frågan örn medtagande av inkomst- och förmögenhetsuppgifter

vid folkräkningen tillstyrker jag, att sådana uppgifter insamlas

och bearbetas i den begränsade utsträckning som förordats av centralbyrån.

Genom komplettering med inkomst- och förmögenhetsstatistiken synes nämligen

folkräkningsuppgifternas användbarhet ökas i sådan grad, ali den kostnadsökning,

som utarbetandet av denna statistik medför, bör godtagas.

Vad statistiska centralbyrån föreslagit rörande folkräkningsarbetets organisation

och bedrivande föranleder ingen erinran från min sida. Jag finner del

dock beklagligt, att de för folkbokforingsreformen upprättade församlingsboksutdragen

icke kunna utnyttjas jämväl för insamling av folkräkningens

primäruppgifter. Därest särskilda utdrag ur församlingsböckerna icke erfordrats

för sistnämnda ändamål, skulle kostnaderna för materialinsamlingen lia

minskats icke oväsentligt.

Det är ännu för tidigt alt framlägga någon definitiv beräkning av de Intala

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

kostnaderna för folkräkningsarbetet. Statistiska centralbyrån har nämnt en

siffra av 2,B miljoner kronor för den egentliga folkräkningen. Häri ingå dock

icke kostnaderna för kristillägg, provisoriskt lönetillägg och för lokalförhyrning.

Medräknas även dessa poster, torde siffran stiga till ej fullt 3 miljoner

kronor. Denna förhandskalkyl torde på ärendets nuvarande stadium få anses

erbjuda tillräckligt underlag för frågans bedömande. I detta sammanhang må

emellertid erinras örn att ett flertal mer eller mindre fristående undersökningar

föreslagits utförda i viss anslutning lill folkräkningen. De viktigaste av dessa

äro konsumtionsundersökningar för stadssamhällen och landsbygd, en utredning

av befolkningens förhållande till socialvården och en undersökning rörande

liälsostandard och sjukdomsfrekvens, ävensom den förut nämnda allmänna

bostads- och hyresräkningen. Kostnaderna för dessa undersökningar,

till vilka ståndpunkt icke behöver tagas i förevarande sammanhang, lia delvis

ännu icke beräknats. Enligt de föreliggande kalkylerna skulle utgifterna belöpa

till följande ungefärliga belopp, nämligen för konsumtionsundersökningarna

tillhopa 400 000 kronor, för undersökningen rörande liälsostandard och

sjukdomsfrekvens 725 000 kronor samt för bostads- och hyresräkningen

(exklusive kostnaderna för kristillägg, provisoriskt lönetillägg och lokalhyra)

lägst 1 515 000 kronor och högst 2 325 000 kronor. Med bortseende från kostnaderna

för socialvårdsundersökningen skulle utgifterna för folkräkningen

och nämnda utredningar sålunda tillhopa uppgå till 6 å 7 miljoner kronor.

Statistiska centralbyråns beräkningar rörande medelsbehovet för den

egentliga folkräkningen under budgetåret 1945/46 kan jag i stort sett biträda.

Till bestridande av kostnaderna för avlöningar utom kristillägg och provisoriska

lönetillägg torde böra anvisas ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vad angår kostnaderna för tryckning av mantalsblanketter, maskinförhyrning

och övriga omkostnader för folkräkningen utom lokalhyra torde

dessa under nästa budgetår böra bestridas från centralbyråns omkostnads - anslag. Detta kommer visserligen alt föranleda, att anslaget för nästkommande

budgetår måste väsentligt överskridas, men denna omständighet synes ej

böra utgöra hinder för nämnda anordning, som ur bokföringssynpunkt torde

vara den lämpligaste.

Såsom centralbyrån föreslagit böra hyreskostnaderna påföras statens allmänna

fastighetsfond.

1 likhet med statistiska centralbyrån finner jag skäl tala för att, såsom skett

vid de senaste folkräkningarna, kyrkobokförarna tillerkännas extra ersät t - ning för del dem åliggande arbetet med utdrag ur församlingsböckerna. Dessa

ersättningar lia utgått med varierande belopp, 3 kronor år 1930, 2 kronor 50

öre år 1935 och 1 krona år 1940, allt för varje påbörjat hundratal personer

i församlingsböckerna. Nivån under sistnämnda år var i hög grad präglad

av tidsläget. På grund härav och med hänsyn till vad centralbyrån anfört torde

ersättningen böra bestämmas till ett avsevärt högre belopp än vid 1940 års

folkräkning. Med jämkning nedåt av det av centralbyrån föreslagna beloppet,

4 kronor, förordar jag, att ersättningen bestämmes lill 3 kronor 50 öre för

varje påbörjat hundratal personer. För ifrågavarande ändamål bör uppföras

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition nr 298. 25

ett särskilt anslag av förslagsanslags natur, beräknat till ett belopp av i runt

tal 250 000 kronor.

Närmare bestämmelser rörande dispositionen av de föreslagna anslagen

böra meddelas av Kungl. Majit. Likaledes torde det få ankomma på Kungl.

Majit att utfärda erforderliga föreskrifter rörande övriga med folkräkningen

sammanhängande frågor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1945/46 anvisa

dels till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid

1945 års folkräkning ett reservationsanslag

av ........... ....................... kronor 200 000,

dels ock till Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare

vid 1945 års folkräkning ett förslagsanslag

av ........................ kronor 250 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 298.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.