Sök i Ratio Lex

Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

1945-02-16 · 198 sidor, varav 175 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 175 av 198 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:303, Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

1

Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område m. m.; given Stockholms

slott den 27 april 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, fråga om

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition bar Kungl. Majit på mili hemställan föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret 1945/

46 dels (punkt 108 i nionde huvudtiteln) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område ett reservationsanslag av 125 000 000 kronor, dels (punkt 109)

till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

ett reservationsanslag av 53 000 000 kronor, dels ock (punkt 110) till Prisclearing

för fodermedel m. m. ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Jag torde få erinra därom, att statens livsmedelskommission i skrivelse

den 22 mars 1945 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets

produkter. Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns fogat utlåtande i

ärendet från statens priskontrollnämnd. Livsmedelskommissionen har vidare

med skrivelse den 28 mars 1945 överlämnat till kommissionen inkomna särskilda

yttranden i ärendet av vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning

av livsmedelskommissionens framställning har Kungl. Maj:t meddelat

beslut i prisfrågan den 6 april 1945.

I skrivelser den 10 april 1945 och den 26 i samma månad har statens livsmedelskommission

därefter framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt

på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj:t denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits

till och med år 1943, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna

nr 278/1941, 319/1942, 246/1943 och 253/1944.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående

mjölkcivgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts

att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, viss avgift

(mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom å

mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducent av

smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst 3 öre

för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Majit bestämmer.

Något förordnande örn uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning

har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och

vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937, äger

Kungl. Majit förordna örn uttagande av accis å margarin, konstister, matolja,

annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda

samt fettemulsion. Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för

varor, levererade intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen

— senast genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och

gäller nu tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av

varans nettovikt. 1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl.

Majit att under bugetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å

nämnda varor med ett belopp av högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans

nettovikt. Motsvarande bemyndigande har Kungl. Majit erhållit även

för budgetåren 1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller

bemyndigandet tills vidare.

I fråga om tillämpningen av förordningen nr 259/1935 under tiden efter

1943 års utgång torde följande få framhållas. För margarin med en smält
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

3

punkt understigande + 36°C (hushållsmargarin) har under tiden till och

med den 24 september 1944 utgått accis med 30 öre per kilogram av varans

nettovikt. Under tiden från och med den 25 september 1944 till och med den

4 mars 1945 har accisen utgått med 18 öre per kilogram. Från och med den

5 mars 1945 har den höjts till 23 öre per kilogram. Någon tilläggsaccis å hushållsmargarin

har ej utgått. För annat margarin än hushållsmargarin har

accisen till och med den 4 mars 1945 utgått med 39 öre per kilogram och

därefter med 23 öre per kilogram. För vissa ersättningsmedel för smör och

flott, nämligen konstister av visst slag, matolja, sådan vara, som i förordningen

nr 259/1935 betecknas såsom annat ersättningsmedel för smör eller

flott och som håller mera än en procent vatten eller, ändå att så ej är fallet,

är till konsistensen smör- eller isterliknande, sådant kokosfett, som är avsett

att användas i stället för smör, flott, margarin eller konstister, samt fettemulsion,

har accisen utgått med 60 öre per kilogram med undantag för fettemulsion

med en fetthalt av högst 17 procent, för vilken vara accisen utgått

med 44 öre per kilogram. Härjämte har utgått viss tilläggsaccis å samtliga

sist nämnda varor med undantag för sådan fettemulsion, som har en fetthalt

av högst 17 procent. Tilläggsaccisens belopp är för konstister 98 öre per kilogram,

för sådan vara, som här förut betecknats såsom annat ersättningsmedel

för smör eller flott, 10 öre för kilogram, därest varan håller minst 40

procent vatten, annars 98 öre per kilogram, för matolja 40 öre per kilogram,

för kokosfett 10 öre per kilogram och för fettemulsion med högre vattenhalt

än 17 procent 65 öre per kilogram. Beträffande konstister utgå accis och

tilläggsaccis endast å vara, i vilken ingår annat fett än sådant, som framställts

ur mjölk eller hämtats från hästar, svin eller idisslande djur. I fråga

örn fettemulsion ha accisbeloppen ändrats fr. o. m. den 15 mars 1945 så att

fr. o. m. nämnda dag för denna vara utgår, dels accis med 44 öre per kilogram

för steriliserad fettemulsion med fetthalt av högst 15 procent och förpackad

i slutna glaskärl eller bleckburkar, rymmande högst 1U liter, samt

med 60 öre per kilogram för annan fettemulsion med fetthalt av högst 15

procent ävensom för fettemulsion med högre fetthalt än 15 procent, dels tillläggsaccis

med 65 öre per kilogram för fettemulsion med högre fetthalt än

15 procent.

Tull å margarin och konstister har (under tiden efter 1941 års utgång) utgått

med belopp, motsvarande accisen och tilläggssaccisen å dessa varor med

tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel

budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 394) angående pristillägg

för mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag.

Mjölkpristillägg utgår till mejeri med visst av livsmedelskommissionen för

värjo kalendermånad bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet

fett, som innehålles i den vid mejeriet under månaden från mjölkproducenter

invägda mjölken. Mjölkpristillägg utgår dock endast, därest mejeriet under

månaden för beredande till avsalu av smör, ost eller annan mejeripro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

dukt använt mjölk och till mjölk omräknad grädde till en myckenhet, innehållande

minst 100 kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen kan bestämma,

att mjölkpristillägg skall utgå med olika belopp i olika delar av

landet. Vidare äger livsmedelskommissionen föreskriva, att mjölkpristillägg

ej skall utgå för mjölkfett i sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde,

som av mejeriet försålts för visst ändamål eller av detsamma använts för

beredande av viss mejeriprodukt. Mjölkpristillägg utbetalas för kalendermånad

till det mejeri, vid vilket mjölken invägts från producenterna.

Genom kungörelse den 2 april 1943 (nr 136) har kungörelsen den 28 november

1941 ändrats därhän, att livsmedelskommissionen fått befogenhet att

besluta, att mjölkpristillägg icke vidare skall utgå till mejeri, vilket i väsentlig

mån åsidosatt i sistnämnda kungörelse angivna villkor för erhållande av

mjölkpristillägg eller bestämmelse, som med stöd av kungörelsen meddelats

av livsmedelskommissionen. Denna äger, då den finner skäl därtill, upphäva

dylikt beslut.

De i kungörelsen den 28 november 1941 meddelade bestämmelserna om

lantsmörsbidrcig överensstämma helt med motsvarande bestämmelser i den

tidigare gällande kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 619) angående prisutjämningsbidrag

för mjölk m. m. De av livsmedelskommissionen med stöd av

sistnämnda författning meddelade närmare föreskrifterna angående grunderna

för utbetalande av lantsmörsbidrag ha även bibehållits oförändrade

efter ikraftträdandet av förstnämnda kungörelse.

I fråga om producentbidrag föreskrevs ursprungligen i 7 § kungörelsen

den 28 november 1941, att dylikt bidrag skulle utgå till mjölkproducent för

varje brukningsdel, varå mjölk producerades, med visst av Kungl. Majit bestämt

belopp för varje kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som

från brukningsdelen sålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg, eller,

därest producenten själv dreve sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts eller

använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu.

Producentbidrag skulle dock för varje brukningsdel ej utgå för större myckenhet

mjölk och till mjölk omräknad grädde än Kungl. Majit för viss tidsperiod

bestämde. Nämnda paragraf har genom kungörelse den 16 juli 1943

(nr 625) ändrats såtillvida, att producentbidrag, enligt de närmare bestämmelser

Kungl. Majit meddelar, skall utgå för mjölk och till mjölk omräknad

grädde, som producerats å brukningsdel med högst 25 hektar åker samt av

brukningsdelens innehavare försålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg,

eller, därest innehavaren själv driver sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts

eller använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu.

För varje sådan brukningsdel utgår producentbidrag dock ej för större myckenhet

mjölk och till mjölk omräknad grädde än Kungl. Majit för viss tidsperiod

bestämmer. De nya föreskrifterna, som länt till efterrättelse från

och med den 1 juli 1943, ha tillkommit för att bättre än förut tillgodose

syftet med ifrågavarande bidrag såsom ett stöd åt det mindre jordbruket.

Vad angår storleken av de belopp, nied vilka de här förut omförmälda bi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

5

dragen till mjölkproduktionen — mjölkpristillägg, producentbidrag och lantsmörsbidrag

— utgå, gäller följande.

De grunder, efter vilka mjölkpristillägget utgått för tiden december 1942

•—juni 1944, finnas angivna i propositionen nr 253/1944. Med stöd av ett utav

Kungl. Majit den 30 juni 1944 lämnat bemyndigande utgår enligt livsmedelskommissionens

beslut mjölkpristillägget tills vidare under budgetåret 1944/45

enligt följande grunder: Det allmänna mjölkpristillägget utgör 28 öre för

varje kilogram mjölkfett, som innehålles i all den vid mejeri invägda mjölken,

samt härutöver 14 öre för varje kilogram mjölkfat, som innehålles i

sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde, som av mejeri försålts annorledes

än till annat mejeri (konsumtionsmjölk). För Norrland och vissa

delar av Svealand och Götaland utgå dessutom extra mjölkpristillägg, vilka

fastställts till följande belopp för kilogram mjölkfat i den vid mejeri från

mjölkproducenter invägda mjölken, nämligen

Norrbottens län, Västerbottens läns lappmark samt socknarna Bodum,

Fjällsjö, Junsele, Ådalsliden, Ramsele och Edsele i Västernorrlands

län; nämnda socknar dock endast såvitt angår mjölk,

som levereras till Västra Ångermanlands mejeriförening ...... 129 öre,

Västerbottens län i övrigt .................................... 116 öre,

Västernorrlands län utom beträffande mjölk, som från nyssnämnda

socknar levereras till Västra Ångermanlands mejeriförening, ävensom

Jämtlands län och Gävleborgs län med undantag av Gästrikland

.................................................... 80 öre,

Gästrikland, Kopparbergs län, Tegelsmora, Österlövsta, Hållnäs,

Tierps, Söderfors, Tolfta, Västlands och Älvkarleby socknar samt

Tierps köping i Uppsala län, Östervåla och Nora socknar samt

Dalarnas mejeriförenings område i Västerfärnebo socken av Västmanlands

län, Värmlands län, Örebro läns bergslag samt Tossbo

och Vedbo härader och Åmåls stad inom Älvsborgs län........ 20 öre,

(livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935 och 2009, vilka numera ersatts

av cirkulär nr 1980).

De tidigare utgående s. k. norrländska differentieringstilläggen för mjölk

ha från och med budgetåret 1944/45 upphört att utgå såsom särskilda tilllägg.

I stället lia de extra mjölkpristilläggen såvitt angår Norrland utom

Gästrikland ökats med belopp, ungefär motsvarande de tidigare differentieringstilläggen.

Samtliga tillägg beräknas således numera efter kvantiteten

mjölkfett i den invägda mjölken.

Storleken av de belopp, som från och med juli 1944, i olika delar av landet

sammanlagt utgå i form av mjölkpristillägg per kilogram mjölkfett, framgår

av följande tablå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Mjölk pristillägg i öre per kilogram mjölkfett.

Områden

För produkt- mjölk

För konsum- tionsmj ölk

Norrbottens län, Västerbottens läns lappmark samt sock- narna Bodum, Fjällsjö, Junsele, Ådalsliden, Ramsele och

Edsele i Västernorrlands län..........................

157

171

Västerbottens län i övrigt...............................

144

158

Västernorrlands län i övrigt samt Jämtlands och Gävleborgs

län utom Gästrikland.................................

108

122

Gästrikland, Kopparbergs län, Tegelsmora, Österlövsta, Håll- näs, Tierps, Söderfors, Tolfta, Västlands och Älvkarleby

socknar samt Tierps köping i Uppsala län, Östervåla och

Nora socknar samt Dalarnas mejeriföreningsområde i Väs- terfärnebo socken i Västmanlands län, Värmlands län,

Örebro läns bergslag samt Tossbo och Vedbo härader

och Åmåls stad i Älvsborgs län.......................

48

62

Riket i övrigt.........................................

28

42

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1944 bestämmes producentbidragets

storlek från och med den 1 juli 1944 enligt andra grunder än tidigare

(livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935, numera ersatt av cirkulär nr

1980). Bidraget som, i olikhet med vad förut gällt, numera utbetalas kvartalsvis,

utgår i princip med 4 öre per kilogram för leveranser till och med 2 000

kilogram per kvartal. För kvartalsleveranser, som uppgå till mer än 2 000 men

högst 3 500 kilogram, utgör bidraget 80 kronor. För större leveranser minskas

denna summa med 2 öre för varje kilogram utöver 3 500 kilogram för att

helt upphöra vid en kvartalsleverans av 7 500 kilogram. För förenkling av

bidragens beräknande har emellertid bestämts, att beloppen skola avrundas

på så sätt, att bidrag på 50 öre eller högre öretal skola höjas till närmast

högre krontal samt att bidrag på öretal under 50 skola sänkas till närmast

lägre krontal. Någon årsutjämning av producentbidragen skall icke ske.

Genom beslut den 25 augusti 1944 bemyndigade Kungl. Majit livsmedelskommissionen

att till lokala differentieringsbidrag för mjölk under regleringsåret

1944/45 använda högst 4 000 000 kronor av medel, som stodo till

kommissionens förfogande för jordbruksregleringens uppehållande, samt att

fördela nämnda belopp mellan de produktionsområden, som under år 1944

mest lidit av ogynnsamma väderleksförhållanden. Med stöd av detta bemyndigande

beslöt livsmedelskommissionen efter samråd med Sveriges lantbruksförbund

och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. att utbetala en

åttondel av 4 000 000 kronor för envar av månaderna oktober 1944—maj

1945 enligt grunder, som närmare angivits i kommissionens cirkulär nr 2117.

De områden, som kommo i åtnjutande av bidraget, utgjordes av Stockholms

stad och län, Uppsala, Södermanlands, Gotlands, Värmlands, örebro och

Västmanlands län samt vissa delar av Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,

Kopparbergs och Gävleborgs län. Riksföreningen har att vid fördelningen

tillse, att det belopp, som tillkommer varje område, fördelas mellan mejerierna

inom området i förhållande till de myckenheter mjölk, som under

varje månad invägts vid mejerierna. Mejeri, som av riksföreningen uppburit

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

7

differentieringsbidrag, har att för varje månad fördela delta mellan sina

leverantörer med lika belopp i förhållande till de myckenheter mjölk, som

dessa under månaden levererat till mejeriet. Anteckning örn bidragens storlek

skall göras å mejeriernas avräkningsnotor. Om mejeriförbund eller mejeriförening

på grund av starkare variationer i skördeutfallet inom sitt område

skulle anse önskvärt, att bidragen differentierades inom området, kan

livsmedelskommissionen lämna medgivande till sådan differentiering.

Sedan innevarande års riksdag (prop. nr 104; r. skr. nr 115) anvisat ett

anslag å 7 000 000 kronor för jordbruksregleringens uppehållande utöver de

medel, som 1944 års riksdag anvisat för detta ändamål, har Kungl. Majit

genom beslut den 23 mars 1945 bemyndigat livsmedelskommissionen att använda

beloppet i enlighet med vissa av kommissionen i skrivelse den 22 mars

1945 angivna riktlinjer. Dessa innebära, bland annat, att av anslaget 3 500 000

kronor skola användas för utbetalande av ytterligare lokala differentieringsbidrag

i Stockholms stad och län samt Uppsala, Södermanlands, Värmlands,

Örebro och Västmanlands län ävensom i delar av Östergötlands, Jönköpings,

Kalmar, Gotlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Kopparbergs och Gävleborgs

län. Medlen fördelas på samma sätt som det förut anvisade beloppet

å 4 000 000 kronor.

I enlighet med beslut av 1944 års riksdag (skr. nr 399) har Kungl. Majit

liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa

bidrag för täckande av de av produktionsminskningen föranledda kostnaderna

för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. Sådana bidrag

utgingo även under föregående budgetår. Under budgetåret 1944/45 ha

för detta ändamål anvisats högst 8 000 000 kronor. I förevarande syfte

utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till vissa

mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för

behandling av konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera

mjölk till Stockholm, dels bidrag till mejeriorganisationerna på vissa

orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk,

dels ock bidrag för upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden,

där på grund av minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per

kilogram mjölk äro särskilt höga. Sistnämnda bidrag utgår i Norrland med

undantag av Gästrikland för liden 1 juli 1944—30 juni 1945 samt i övriga

delar av riket för tiden 1 oktober 1944—31 maj 1945. Körlinjebidraget utbetalas

månadsvis till mejeri, för vilket den genomsnittliga kostnaden för

intransport av mjölk till mejeriet under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram,

samt utgår med ett belopp, motsvarande hälften av den summa, varmed

sagda kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Majit erhållit befogenhet förordna,

att ifrågavarande belopp å 8 000 000 kronor må användas för tillgodoseende

jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för

mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Vad beträffar lantsmör äga följande bestämmelser tillämpning. Enligt kun
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

görelsen den 28 november 1941 (nr 294) gäller såsom villkor för att mejeri

skall erhålla mjölkpristillägg, att mejeriet i den ordning och på de villkor,

som livsmedelskommissionen bestämmer, från producent mottager lantsmör,

som uppfyller av kommissionen fastställda kvalitetsfordringar. Enligt bestämmelser,

utfärdade av livsmedelskommissionen, (cirkulär nr 152, numera

ersatt av cirkulär nr 1980) skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris,

som för gott lantsmör (klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott

lantsmör (klass II) 20 öre lägre och för dåligt lantsmör (klass III) en krona

lägre än svensk riksnotering å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall

göras ett pristillägg med 30 öre per kilogram smör, som produceras i Götaland

och Svealand samt landskapet Gästrikland samt med 55 öre per kilogram

smör, som produceras inom övriga delar av riket. Mejeri är vidare

skyldigt att inom sitt uppköpsområde förordna ombud att för mejeriets

räkning inköpa lantsmör. Mejeri är dock ej skyldigt att, självt eller genom

ombud, inköpa lantsmör från producent, av vilken det skäligen kunnat pålordras,

att han lämnat den mjölk, varav smöret bereus, till mejeri. För allt

till människoföda tjänligt lantsmör, som mejeri inköpt direkt eller genom ombud,

äger mejeriet genom riksföreningen erhålla lant smörsbidrag, till belopp

örn lägst förenämnda pristillägg, minskat med 10 öre, och högst samma pristillägg,

ökat med 40 öre.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen

den 28 juni 1941 inr 566), angående reglering av införseln av mjölk och

mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk,

grädde, smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. I den mån

Kungl. Maj:t så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga införselavgift

för densamma med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer. Örn

särskilda förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.

Majus bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande

av införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av

införseln av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd

av livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke

ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung.

De under konsumtionsåren 1940/41—1943/44 vidtagna åtgärderna i syfte

att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtion av matfett

och ost, örn vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941, 319/1942,

246/1943 och 253/1944 lämnade redogörelserna ha, i den mån ej uppmjukning

av dessa åtgärder skett redan under nästföregående konsumtionsår, i huvudsak

bibehållits. Genom kungörelse den 15 juni 1944 (nr 347) angående

ändring i vissa delar av kungörelsen den 1 november 1940 (nr 904) med

särskilda bestämmelser angående tillverkning av och handel med ost har

emellertid möjlighet öppnats att från och med den 1 juli 1944 tillverka ost

med en fetthalt i torrsubstansen av högst 33 procent. Vidare har livsmedelskommissionen

genom den nya kungörelsen erhållit befogenhet att, då för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

9

sörjningsläget därtill anses giva anledning, medgiva tillverkning av ost med

högre fetthalt i torrsubstansen än 33 procent. Något allmänt sådant medgivande

har kommissionen emellertid hittills icke ansett sig kunna lämna

(cirkulär nr 1934, numera ersatt av cirkulär nr 1980).

Slaktdjursregleringen. Jämlikt bemyndigande!! av 1937 och 1939 års lagtima

riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av införseln

av kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937

(nr 648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939

samt 568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat,

att levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur, får och häst,

fläsk —- torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget — samt konserver av

dylikt kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd av statens

jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission. Enligt kungörelsen

nr 648/1937, i den lydelse den erhållit genom kungörelsen nr 568/1941, äger

Kungl. Majit förordna, att för i kungörelsen omförmäld vara, som införes

till riket, skall erläggas särskild införselavgift. Någon dylik avgift har dock ej

uttagits efter den 30 juni 1941. Dessförinnan uttogos avgifter med belopp, som

angivits i propositionen nr 246/1943.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

vilken enligt förordning den 30 juni 1943 (nr 456) gäller tills vidare, skall,

därest Kungl. Majit så förordnar för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden

för slaktdjur och slakteriprodukter, upptagas viss avgift,

slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå för kött av nötkreatur, får, get, svin

eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig köttbesiktningsbyrå, offentligt

slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens belopp bestämmes av Kungl.

Maj :t under iakttagande av att den högst får utgöra, räknat för hel kropp, beträffande

nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, och

häst 3 kronor, beträffande svin 2 kronor samt i fråga om övriga djur 1 krona.

Närmare bestämmelser rörande ordningen för slaktdjursavgiftens erläggande

och indrivande ävensom i avseende å förordningens tillämpning i övrigt ha

meddelats i kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 363). Enligt kungörelse den 21

juni 1940 (nr 635) utgår från och med den 1 juli 1940 ingen slaktdjursavgift.

Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda regleringen

av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. Sagda kungörelse har

undergått vissa förändringar, senast genom kungörelsen den 17 juni 1943

(nr 408). De gjorda ändringarna innebära främst, att regleringen av förbrukningen

av köttvaror utvidgats till att omfatta även blod av de djurslag, som

omfattas av kungörelsen, att handeln med levande djur underkastats reglering

ävensom att personer, som yrkesmässigt inköpa och försälja levande

djur, ålagts viss antecknings- och redovisningsskyldighet. Enligt beslut av

statens livsmedelskommission den 9 juni 1944 (cirkulär nr 1910) lia vissa av

kommissionen tidigare med stöd av förenämnda kungörelse nr 173/1941 utfärdade

föreskrifter örn antecknings- och redovisningsskyldighet för djuruppfödare

ävensom rörande de s. k. slaktgodemännens verksamhet från och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 303.

med den 19 juni 1944 tills vidare upphört att gälla, varjämte från samma

dag väsentliga lättnader genomförts beträffande regleringen av handeln med

levande djur.

I kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59), vilken kungörelse undergått viss

ändring genom kungörelsen den 11 februari 1944 (nr 35), har förordnats om

beslag å samt reglering av handeln med tarmar, m. m. Vidare ha i kungörelsen

den 29 januari 1943 (nr 60) meddelats föreskrifter angående reglering

av införseln av tarmar. Enligt sistnämnda kungörelse må tarmar icke införas

till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen.

Slutligen kan nämnas, att livsmedelskommissionen, jämlikt av Kungl. Maj :t

den 16 februari 1945 lämnat bemyndigande, den 19 februari 1945 förordnat

om utbetalande av fraktbidrag av allmänna medel vid vissa långväga transporter

av köttvaror och slaktdjur från överskottsområden (i avseende å köttvaror)

till underskottsområden.

Äggregleringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående

reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelserna nr 283/1935,

789/1939 och 569/1941, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens

livsmedelskommission eller den kommissionen bemyndigar att meddela tillstånd

till sådan införsel. Livsmedelskommissionen har vidare berättigats

föreskriva, att för sådant tillstånd skall utgå licensavgift enligt de grunder,

som#Kungl. Majit i särskild ordning bestämmer. Vad sålunda stadgats skall

jämlikt kungörelsen den 5 oktober 1934 (nr 490) angående utsträckt tillämpning

av förstnämnda kungörelse tillämpas jämväl i fråga om flytande äggvita

samt beträffande äggula, som icke uteslutande är avsedd för beredning

av läder.

Enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 692), jämförd med kungörelsen

nr 789/1939, må vidare utförsel av hönsägg icke äga rum utan tillstånd av

livsmedelskommissionen eller, efter kommissionens bemyndigande, av Sveriges

äggintressenters förening u. p. a., därvid skall tillses, bland annat, att

utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder och på

sådant sätt, att en möjligast jämn utförsel åstadkommes.

Äggintressentföreningen har efter bemyndigande av livsmedelskommissionen

intill den 1 oktober 1941 utövat de befogenheter i avseende å beviljande

av införsel- eller utförseltillstånd samt fastställande av licensavgift och utförselavgift,

som enligt förut anförda författningar tillkommit kommissionen.

Efter utgången av september 1941 utövar kommissionen själv dessa befogenheter.

Den i september 1941 införda ransoneringen av äggförbrukningen är fortfarande

gällande.

Kungl. Majit har den 28 maj 1943 utfärdat kungörelse (nr 288) angående

märkning av kylhuslagrade och konserverade ägg. Genom denna kungörelse

har envar, som för avsalu lagrar ägg vid temperatur, vilken på artificiell väg

nedbragts under den eljest rådande (kylhuslagring) så ock envar, som för

avsalu behandlar ägg med användande av konserveringsmedel, ålagts skyldighet

att på visst sätt märka de lagrade eller behandlade äggen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

11

llrödsädsregleringen. I fråga om de regleringsåtgärder med avseende på

brödsäd, som företagits under tiden till och med första kvartalet 1944, hänvisas

till redogörelserna för de vidtagna åtgärderna i propositionerna nr

319/1942, 246/1943 och 253/1944. Härutöver må anföras följande.

Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående spannmålsregleringen

under regleringsåret 1944/45 (cirkulär nr 2011 och 2012).

För regleringsåret 1944/45 ha i motsats till föregående konsumtionsår

fastställts normalpriser på brödsäd. Dessa ha utformats efter en stigande

skala på sådant sätt, att priserna vid försäljning från odlare från och med

den 1 september 1944 till och med den 1 juni 1945 successivt stiga med

10 öre per halvmånad och deciton. Prisnivån är i huvudsak densamma som

under föregående år. För icke fullgod spannmål av vete och råg samt för

sådan spannmålsblandning och blandsäd, som är att betrakta såsom brödsäd,

ha fastställts minimipriser. Det för föregående regleringsår för södra och

mellersta Sverige återinförda systemet med prisorter har bibehållits. I norra

Sverige gälla normalpriserna fritt av köparen anvisad mottagningsplats. Vid

överlåtelse av brödsäd till kvarn från Svenska spannmålsaktiebolaget och

från auktoriserad spannmålshandlare är priset 75 respektive 40 öre högre

än priset till odlare. Det förstnämnda priset gäller fraktfritt eller eif kvarnort

och i senare fallet skall kvarnen betala frakten upp till 25 öre och över

1 krona 50 öre per deciton. I båda fallen fortgår emellertid den successiva

stegringen av priset ända fram till den 31 augusti 1945 (cirkulär nr 2011).

Den tidigare föreskrivna inblandningen av kom vid framställningen av

vete- och rågmjöl har under regleringsåret 1943/44 sänkts vid olika tillfällen

för att helt upphöra från och med den 1 september 1944. Inblandningen av

vårvete i vete har sänkts och skall från och med den 1 mars 1945 genomsnittligt

utgöra lägst 10 och högst 15 procent. Vid förmälning av vete till siktat

vetemjöl och grahamsmjöl skall från och med den 1 mars 1945 någon inblandning

av råg eller annan spannmål icke äga rum. Sammalet rågmjöl skall

till 100 procent utgöras av råg. Utmalningsprocenten vid förmälning av vete

till siktat mjöl sänktes i flera omgångar under regleringsåret 1943/44 och

utgjorde från och med den 1 september 1944 75 procent, varefter den höjdes

den 1 november 1944 till 75,5 procent, den 1 januari 1945 till 76 procent

och den 1 april 1945 till 77 procent. Utmalningsprocenten vid framställning av

vetemjöl har i olika etapper höjts från 67 till 71 procent. Utmalningen av

råg för framställning av samsikt har höjts till 76 procent (cirkulär nr 1852,

1892, 2016, 2020, 2120 och 2172).

Förmalningsersättningen för handelsförmalning av vete och råg har av

Kungl. Majit för tiden 1 september 1944—31 augusti 1945 fastställts till

samma belopp som under föregående regleringsår eller 6 kronor 50 öre per

deciton (cirkulär nr 2129). Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1944 utgår

icke förmalningsersättning vid löneförmalning efter utgången av juli

månad 1944 (cirkulär 1959).

På grund av den av systemet med successivt stegrade priser betingade allmänna

nedgången av prisnivån på spannmål vid övergången lill reglerings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Manis proposition nr 303.

året 1944/45 har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 oktober 1944 livsmedelskommissionen

bemyndigats uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget

att till auktoriserade spannmålshandlare och kvarnar utbetala en gottgörelse

för deras lager av brödsäd den 1 september 1944, motsvarande prisskillnaden

vid nämnda tidpunkt mellan brödsäd av 1943 års och äldre skörd, å

ena, samt brödsäd av 1944 års skörd, å andra sidan. I samband härmed

ha sådana kvarnar, vilka före den 1 september 1944 förmalt brödsäd och

korn av 1944 års skörd, ålagts att för sålunda förmalda kvantiteter till spannmålsbolaget

inbetala en avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti 1944

mellan spannmål av 1943 års och äldre skörd samt spannmål av 1944

års skörd.

De från och med den 28 januari 1944 gällande högsta priserna på enhetsvetemjöl,

grahamsmjöl, samsikt och sammalet rågmjöl vid försäljning från

kvam ha från och med den 20 januari 1945 sänkts med 1 krona per deciton

till för enhetsvetemjöl 36 kronor 55 öre, för grahamsmjöl 26 kronor 20 öre,

för samsikt 28 kronor 15 öre och för sammalet rågmjöl 24 kronor 45 öre, allt

per 100 kilogram brutto för netto (cirkulär nr 2129).

Foder medelsregleringen. 1944 års fodersädsskörd understeg högst väsentligt

medelskörden för åren 1930—39. Särskilt skörden av havre har till följd

av låg hektarskörd och minskad areal blivit ringa. I likhet med föregående

år ha därför mältad brödsäd och betfor fått tillgripas såsom delersättning

för fodersäd vid tilldelningarna. Därjämte har i samma syfte melass, kli och

oljekraftfoder fått tagas i anspråk. Slutligen har en begränsning av tilldelningskvantitetema

till vissa djurslag mäst genomföras för att icke belasta

de fodersädsproducerande brukningsdelarna med ett alltför betungande avstående

av fodersäd till det allmänna.

Bestämmelser angående fodersäds- och betfortilldelningarnas storlek återfinnas

för tiden 1 juni—31 augusti 1944 i livsmedelskommissionens cirkulär

nr 1890, för september 1944 i cirkuläret nr 2014, för tiden 1 oktober—31 december

1944 i cirkuläret nr 2026, för tiden 1 januari—14 mars 1945 i cirkuläret

nr 2112 och för tiden 15 mars—31 maj 1945 i cirkuläret nr 2186.

Tidigare utfärdade föreskrifter om tilldelning av fodersäd till s. k. hushållsbok

äro alltjämt gällande.

Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående avståendet

av fodersäd under regleringsåret 1944/45 (cirkulär nr 2060).

För fodersäd har — på samma sätt som för brödsäd — för regleringsåret

1944/45 fastställts normalpriser efter en successivt stigande skala. Priserna

till odlare ökas fram till april 1945. Genomsnittspriserna för kom, vicker

och foderärter äro lägre än föregående regleringsår, varjämte systemet med

stigande priser betingat en allmän nedgång av prisnivån på fodersäd vid

övergången till regleringsåret 19i4/45 i likhet med priserna på brödspannmål.

På grund av dessa förhållanden har åt spannmålsbolaget enligt Kungl.

Maj:ts förenämnda beslut den 27 oktober 1944 uppdragits att till auktoriserade

spannmålshandlare och kvarnar utbetala viss gottgörelse för deras la
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

13

ger av fodersäd vid månadsskiftet augusti/september 1941, och härjämte ha

sådana auktoriserade spannmålshandlare, som före den 1 september 1944

till förbrukare för utfodringsändamål försålt fodersäd av 1944 års skörd,

ålagts att för sålunda försålda kvantiteter till spannmålsbolaget inbetala en

avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti 1944 mellan spannmål av 1943

års och äldre skörd samt spannmål av 1944 års skörd (cirkulär nr 2070).

Beträffande stråfoder har på grund av den goda höskörden någon skärpning

av regleringsbestämmelserna icke behövt genomföras hittills under regleringsåret

1944/45.

För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande

regleringsår tillämpats i huvudsak samma principer som under konsumtionsåret

1943/44. Sålunda erhöllo jordbrukare inom Götaland, Svealand

och Gävleborgs län en viss kvantitet oljekraftfoder per mjölkko. Därjämte

utgick inom samma delar av riket en tilldelning av oljekraftfoder och kli,

som baserades på sådan mjölkproduktion, som låg över en viss fastställd

grundkvantitet per ko. I de fyra nordligaste länen ha vissa kvantiteter oljekraftfoder

och kli ställts till kristidsstyrelsernas förfogande för utdelning

(cirkulär nr 1925, 1952 och 2111). — Även under innevarande konsumtionsår

ha odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild tilldelning av oljekraftfoder

(cirkulär nr 2052).

Under konsumtionsåret 1944/45 utgår inom hela riket en allmän tilldelning

av melass för tjurar, oxar och kor (cirkulär nr 2046).

En del extra tilldelningar ha kunnat beviljas av vissa fodermedel, framför

allt kli. Sålunda medgavs under våren 1944 lill mjölkkor en extra tilldelning

av 10 kilogram kli per ko inom Götaland, Svealand och Gävleborgs

län och av en lika stor kvantitet betfor inom de fyra nordligaste länen

(cirkulär nr 1820). Något senare under våren erhöllo mjölkkor i Norrland

samt i de norra delarna av Dalarna och Värmland en extra tilldelning av

10 kilogram rågkli per ko (cirkulär nr 1874). Av rågkli lämnades i juni 1944

för vissa suggor en extra tilldelning av 100 kilogram per djur (cirkulär nr

1920). De från och med regleringsåret 1942/43 gällande bestämmelserna om

extra tilldelning av 50 kilogram vetekli för varje modersugga i samband med

grisning ha fortfarande tillämpats (cirkulär nr 1000 och 2112). För modersuggor

har för konsumtionsåret 1944/45 i ersättning för företagen reduktion

av fodersädstilldelningen medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram

kli per sugga (cirkulär nr 2047).

Särskilda bestämmelser lia utfärdats örn tilldelning av dietfoder (nämligen

kli, melass, linkakmjöl samt linfrö eller linfrömjöl) för sjuka husdjur

(cirkulär nr 1924).

Havrekli och kornkli få alltjämt försäljas fritt (cirkulär nr 1035). Under

augusti 1944 fick rågkli och maltgroddar fritt försäljas till förbrukare för

utfodringsändamål (cirkulär nr 1963).

Handeln med fodercellulosa är fortfarande fri (cirkulär nr 1003).

Genom kungörelse den 16 mars 1945 (nr 65) har förbud utfärdats mot utfodring

av till människoföda tjänliga ärter och bönor. Kungörelsen innebär,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kunni. Maj:ts proposition nr 303.

att dylika ärter och bönor ej få användas till utfodring av hästar, nötkreatur,

svin, fjäderfä eller andra husdjur ävensom att med dylika ärter och bönor

ej få vidtagas sådana åtgärder, att varan förlorar i användbarhet såsom

människoföda, dock att sistnämnda föreskrift ej utgör hinder mot betning

eller ympning av ärter och bönor till utsäde. Undantag från dessa bestämmelser

kan meddelas av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 2214).

Potatisregleringen. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen

den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade

bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet

även under tillverkningsåret 1944/45.

Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör

för potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av för

fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1944/45 liksom för

närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl. Maj:t fastställts

av livsmedelskommissionen.

Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal

mellan livsmedelskommissionen (tidigare statens potatismjölsnämnd), å ena

sidan, och Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., å den andra sidan,

vilket avtal underställts Kungl. Maj:t för godkännande. Viss del av avtalet

har därjämte av Kungl. Maj :t förelagts riksdagen för godkännande. Enligt

detta avtal har förenämnda förening ulfäst sig att inköpa den mängd

potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser upp

till en för varje tillverkningsår fastställd maximikvantitet, med undantag för

vad som får användas till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantör.

Å andra sidan har kommissionen respektive potatismjölsnämnden,

under förutsättning av statsmakternas godkännande, åtagit sig att vidtaga

eller föranstalta om åtgärder från statens sida för att bereda föreningen möjlighet

att erhålla minst ett visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets

slut inneliggande lager av potatismjöl med avdrag av viss

kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader i avseende på

inneliggande lager, med visst avdrag, under tre månader, räknat från och

med utgången av respektive tillverkningsår.

Bestämmelserna för tillverkningsåret t944/45 återfinnas i Kungl. Maj:ts

brev den 22 september 1944.

Enligt förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen den

30 juni 1943 (nr 484) förlängts att gälla tills vidare, har föreskrivits, att vid

införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr 290) samt

dextrin och stärkelseklister ävensom appreturmedel innehållande dextrin,

stärkelse, glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver enligt

tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922) förordnade Kungl. Maj:t om

beslag å samt reglering av handeln med potatisflingor, skuren och torkad

samt torkad och finmalen potatis, potatismjöl samt gryn av potatismjöl. I

anslutning härtill meddelade livsmedelskommissionen (cirkulär nr 563) be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

15

stämmelser om ransonering av potatisprodukter med giltighet från och med

den 14 december 1941. Livsmedelskommissionen har sedermera beslutat, att

skuren och torkad samt torkad och finmalen potatis ävensom gryn av potatismjöl

från och med den 25 oktober 1943 tills vidare må försäljas fritt (cirkulär

nr 1585). Handeln med potatisflingor är icke reglerad i vidare mån

än att tillverkare av varan äger sälja den endast till Svenska spannmålsaktiebolaget

eller av bolaget anvisad köpare (cirkulär nr 2067). Potatismjöl fick

enligt livsmedelskommissionens beslut från och med den 22 maj 1944 fritt

överlåtas (cirkulär nr 1877). Då det emellertid på grund av det svaga utfallet

av 1944 års potatisskörd befanns önskvärt att begränsa användningen av

potatismjöl för vissa industriella ändamål, utfärdade Kungl. Maj:t den 14

september 1944 kungörelse (nr 603) om ändring i kungörelsen den 5 december

1941 angående beslag å samt reglering av handeln med potatismjöl m. m.

Med stöd av denna kungörelse vidtog livsmedelskommissionen vissa ransoneringsåtgärder

beträffande industriernas förbrukning av potatismjöl (cirkulär

nr 2010). Då dessa åtgärder icke visade sig vara tillräckliga för att

hålla förbrukningen av potatismjöl nere på en nivå, som svarade mot befintliga

lager och planerad tillverkning, beslöt livsmedelskommissionen att

från och med den 17 januari 1945 återinföra den fullständiga ransoneringen

av potatismjöl (cirkulär nr 2132).

Vissa bestämmelser ha även utfärdats innebärande inskränkning i rätten

att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober

1942 (nr 806) har sålunda förordnats om beslag å potatis jämte viss reglering

av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis, innebärande bland annat

att handel med potatis får utövas endast av person eller företag, som erhållit

särskilt tillstånd därtill (auktorisation). Bestämmelserna i nämnda kungörelse

innebära dessutom bland annat förbud mot att utfodra annan potatis

än sådan, som är uppenbart oduglig till människoföda och ej heller kan användas

för tillverkning av potatismjöl, potatisflingor eller liknande produkter.

Med stöd av de befogenheter, som enligt kungörelsen tillkomma livsmedelskommissionen,

har kommissionen medgivit vissa undantag från utfodringsförbudet

(cirkulär nr 2057).

Vidare må nämnas att, i likhet med vad fallet varit under tidigare krigsår,

garantipriser fastställts för 1944 års skörd av potatis. Sålunda har livsmedelskommissionen,

i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 mars och

den 22 december 1944, uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att under

april månad 1945 till vissa bestämda priser inköpa all matpotatis samt

fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet, som av odlare och av personer

eller företag, vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, hembjudits

bolaget senast den 15 mars 1945.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande bar livsmedelskommissionen utfärdat

nya bestämmelser örn normalpris på potatis att gälla från och med

den 13 oktober 1944. De tidigare av kommissionen utfärdade föreskrifterna

örn normalpris på potatis avsågo allenast 1942 års skörd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 303-

Clearing. Utöver vad som i propositionerna nr 319/1942, 246/1943 och 253/

1944 meddelats rörande clearing, må nämnas, att livsmedelskommissionen

genom Kungl. Maj:ts brev den 5 maj 1944 erhållit bemyndigande att från

clearingkassan för fettvaror täcka förlust å den inhemska odlingen av oljeväxter

även under år 1944.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 10 april 1945 fogat vissa

tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1943 och

1944 samt januari och februari 1945. Dessa sammanställningar torde såsom

särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande

produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens

skrivelse.

Marknaden för mjölk- och mejeriprodukter. (Jfr tab. 2—5.) Inom 1942

års jordbrukskommitté ha i samband med undersökningar rörande jordbrukets

inkomster och kostnader utförts beräkningar i fråga om den totala

mjölkproduktionens omfattning under det sista förkrigsåret samt under åren

efter krigsutbrottet. Resultatet av nämnda beräkningar redovisas i följande

tablå för olika produktionsår (september—augusti).

1938/39 ............. 4 714 000 ton 1942/43 ............. 3 845 000 ton

1939/40 ............. 4 596 000 » 1943/44 ............. 4 188 000 »

1940/41 ............. 4 086 000 » 1944/45 (prognos) .... 4 435 000 »

1941/42 ............. 3 661000 »

Som synes nådde mjölkproduktionen ett minimum år 1941/42. Enligt den

prognos, som utarbetats för år 1944/45, väntas mjölkproduktionen detta regleringsår

komma att ligga endast 5,9 procent under 1938/39 års nivå.

Vid mejerierna invägda mjölkkvantiteter samt deras användning för olika

ändamål redovisas i följande tablå i ton.

Å r

Invägd

mjölk

Därav

använd för

produktbered- ning

försåld

som konsum- tionsmj ölk

försåld grädde

(omräknad till

mj ölk)

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941 ..................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 ..................

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

1944 ..................

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

De i tablån angivna siffrorna rörande mjölkinvägningen böra ses i samband

med utvecklingen av antalet mjölkleverantörer. Detta uppgick sålunda

i juli 1939 till 204 249 samt hade fram till juli 1944 ökats till 250 001 eller

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

17

med 22,4 procent. Det visar sig också, att invägningssiffrorna förete en betydligt

mindre nedgång under krisåren än de av jordbrukskommittén beräknade

siffrorna för den totala mjölkproduktionen. Den ökade anslutningen

till mejerierna, delvis föranledd av olika statliga åtgärder, såsom bestämmelserna

rörande försäljningen av lantsmör samt försäljningsföreskrifter i

samband med genomförandet av mjölkstandardiseringen, har sålunda lett

till att allt större del av den totala mjölkproduktionen kommit att tillföras

mejerierna. Detta belyses närmare av följande relativtal, som angiva invägningens

procentuella andel av den totala mjölkproduktionen.

1938/39.................................. 66-4 procent

1939/40.................................. 67-7

1940/41 .................................. 67 2 »

1941/42.................................. 68-9

1942/43.................................. 70-7

1943/44 .................................. 73-3 »

Av förenämnda siffror framgår, att särskilt under de två sista regleringsåren

en allt större del av mjölkproduktionen invägts vid mejerierna.

Beträffande den invägda mjölkens användning för olika ändamål lägger

man särskilt märke till en betydande uppgång av försäljningen av konsumtionsmjölk

under krigsåren. Denna försäljning synes emellertid under 1943

ha nått ett maximum och under senare delen av sistnämnda år lägger man

märke till en viss minskning. Det visar sig också, att mejeriernas mjölkförsäljning

under år 1944 var 2,3 procent lägre än året förut. En jämförelse

mellan mejeriernas mjölkförsäljning 1944 och 1939 visar en ökning för det

förstnämnda året med 90,3 procent. Denna avsevärda ökning beror dock

till en icke obetydlig del på nedgången i direktförsäljningen av mjölk och

representerar alltså icke en motsvarande konsumtionsökning. Därjämte är att

märka, att mejeriernas mjölkförsäljning sedan slutet av 1941 omfattar standardiserad

mjölk. Omräknas den standardiserade mjölken till mjölk av medelfetthalt,

stannar ökningen mellan 1939 och 1944 vid 59,0 procent.

Försäljningen av grädde visar däremot en motsatt utveckling och företer

en betydande nedgång sedan 1939. Lägst låg gräddförsäljningen under åren

1942 och 1943, då den uppgick till endast 20,1 respektive 22,9 procent av

1939 års försäljning. Under åren 1942 och 1943 var gräddförsäljningen emellertid

ransonerad. Sedan försörjningsläget i fråga om mjölk i februari 1944

medgivit, att gräddförsäljningen lämnades fri, ökade densamma kraftigt och

1944 års gräddförsäljning visar därför en stegring med 91,0 procent jämförd

med året förut.

Den under år 1944 för produktberedning tillgängliga kvantiteten invägd

mjölk uppgick som tidigare angivits till 2 184 000 ton, vilket är 11,2 procent

mer än året förut. Mejeriproduktionen samt försäljningen av smör och ost

från mejeri visa följande utveckling.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 303.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

År

Smör

O s t

Produktion

ton

Försäljning

ton

Produktion

ton

Försäljning

ton

1939 ..........

83 735

54 319

43 653

41 406

1940 ..........

80 760

74 002

35 328

37 736

1941..........

77 687

76 184

22 383

23 052

; 1942 ..........

71 926

67 785

14 991

15 052

1943 ..........

79 263

76 044

21 296

19 519

1944 ..........

87 304

92 483

29 924

29 720

Från 1943 till 1944 kan man konstatera en uppgång med 10,1 procent i

fråga örn smörproduktionen och 21,6 procent beträffande försäljningen av

mejerismör. Sistnämnda försäljning har som synes rätt betydligt överstigit

produktionen, varav följer en avsevärd minskning i smörlagren. Av tablån

framgår även, att ostproduktionen kunnat ökas avsevärt under år 1944, närmare

bestämt med 40,5 procent.

Margarinproduktionens storlek under de sista sex aren redovisas i följande

tablå. 1

Å r

Hushålls-

margarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939 ..............

51 390

8 609

59 999

1940 ..............

29 174

9 548

38 722

1941..............

18 263

7 947

26 210

1942 ..............

35 444

5 391

40 835

1943 ..............

31 578

5 424

37 002

1944 ..............

30 582

8 378

38 960

Slaktdjursmarknadcn. (Jfr tab. 6 och 7.) Under år 1944 har en fortsatt

betydande förbättring ägt rum i fråga om försörjningen med kött och fläsk,

vilket framgår av nedanstående tal, som redovisa den totala saluförda slakten

under de tre sistförflutna åren.

Djurslag

1942

1943

1944

ökning i procent

år 1944 från

ton

ton

ton

1942

1943

45 972

56 708

69 871

52-0

23-2

11 249

11 780

13 480

19-8

14-4

9 205

12 592

13 668

48-5

8-5

1 623

2 920

3 520

116-9

20-s

Häst ..........................

6 540

7 630

9 370

43-3

22-8

Summa kött

74 589

91 630

109 909

474

19-9

45 337

65 498

95 652

111-0

46-0 I

Summa kött och fläsk

119 926

157 128

205 561

71-4

30-S

1 Uppgifterna beträffande får och getter äro beräknade på grundval av den besiktigade slakten

år 1944.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

19

År 1942 nådde kött- och fläskproduktionen ett bottenläge. ökningen från

nämnda år till 1944 uppgår som synes till icke mindre än omkring 71 procent.

Störst är ökningen i fråga om fläskproduktionen, som sedan 1942 mer

än fördubblats. Aven jämfört med 1943 visar 1944 års kött- och fläskproduktion

en avsevärd förbättring, vilken även i detta fall är mest framträdande

i fråga örn fläsk.

I fråga om fläskproduktionen förtjänar anmärkas, att den genomsnittliga

slaktvikten för svin ökade avsevärt år 1943 men år 1944 sjunkit något under

1943 års siffra. Under år 1942 var den genomsnittliga slaktvikten sålunda

72,8 kilogram men steg under 1943 till i genomsnitt 89,7 kilogram. Under

1944 var motsvarande tal 88,4, vilket alltså innebär en obetydlig nedgång.

Medan alltså fläskproduktionen från 1942 till 1944 steg med lil procent,

visar antalet slaktade svin en ökning med endast 73,6 procent eller från

623 000 till 1 082 000.

Med ledning av statistiken över antalet betäckta suggor i Svea- och Götaland

kan man göra sig en föreställning örn, hur fläskproduktionen kommer

att gestalta sig under en tid av omkring ett år framåt. Under år 1943 uppgick

antalet betäckningar till 190 672 för att år 1944 minska till 182 368 eller

med 4,4 procent. Under förutsättning av oförändrad slaktvikt skulle man

alltså ha att vänta en motsvarande nedgång i fläskproduktionen under 1945.

Importen av köttvaror har under 1944 uppgått till omkring 8 500 ton.

Äggmarknaden. Inom 1942 års jordbrukskommitté ha beräkningar verkställts

rörande den totala äggproduktionen inom landet. Resultaten av dessa

framgå av följande tablå.

År

Antal

värphöns

Äggproduktion

per höna, st

Äggproduktion

ton

1938/39 ............

9 210 000

112

60 860

1939/40 ............

9 249 000

110

60 026

1940/41 ............

8 542 000

103

51 910

1941/42 ............

6 298 000

101

37 530

1942/43 ............

5 689 000

106

35 579

1943/44 ............

6 650 000

112

43 943

1944/45 ............

7 980 000

112

52 732

Till belysande av handelsutvecklingen efter äggransoneringens genomförande

meddelas i följande sammanställning uppgifter örn de auktoriserade

partihandlarnas inköp av ägg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 303.

Auktoriserade partihandlares inköp av ägg från

Period

Auktoriserade

ägguppköpare,

ton

Äggproducenter,

ton

Summa

ton

Kvartalsvis.

1941 4:e kvartalet..................

1769

302

2 071

1942 l:a » ..................

1416

207

1623

2:a * ..................

4 682

351

5 033

3:e » ..................

2 461

206

2 667

4:e » ..................

1057

158

1215

1943 l:a » ..................

2 921

225

3146

2:a »> ..................

4 276

318

4 594

3:e » ..................

2 552

226

2 778

4:e » ..................

1018

231

1249

1944 l:a » ..................

3 990

387

4 377

2:a » ..................

5 787

448

6 235

3:e » ..................

3 822

424

4 246

4:e * ..................

1925

422

2 347

1945 Vi—S8/i........................

1472

243

1715

M/i—“/»..........................

1383

176

1559

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 8.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté

beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli redovisas i

följande tablå för det senaste förkrigsåret samt tiden därefter. Siffrorna avse

inom jordbruket använda kvantiteter.

Produktionsår

Förbrukning i ton av

Oljekraftfoder

Kli

1938/39 ......................

241000

196 000

1939/40 ......................

205 000

203 000

1940/41 ......................

158 000

174 000

1941/42 ......................

125 000

151000

1942/43 ......................

90 000

126 000

1943/44 ......................

105000

158 000

1944/45 (prognos).............

165000

145000

Beträffande den inhemska foderskörden kunna följande sammanställningar

vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella

skördestatistik.

Som av den sista*tablån å s. 21 framgår lämnade år 1944 endast hö ett

bättre resultat än året förut. 1944 års höskörd var en av de största som erhållits

i landet. För samtliga slag av fodersäd ävensom för foderrotfrukter

var 1944 års skördeutfall sämre än året förut. I fråga om kom bör nämnas,

att detta sädesslag fr. o. m. september 1944 inom södra och mellersta Sverige

åter får användas för utfodringsändamål sedan inblandningen av kom i

brödsäd slopats.

Vid den arealinventering, omfattande Svea- och Götaland samt Gävleborgs

län, som företogs i oktober 1944, infordrades även uppgifter rörande de

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

21

Å r

Areal i hektar av

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1930........

132 163

660235

267 784

1 060 182

103 731

1 865 212

1931........

125 691

642 799

268 525

1 037 015

100 633

1 871 345

1932........

110 523

673 057

233 573

1 017 153

82 264

1 810 017

1933........

105 358

651319

235 394

992 071

72 441

1 807 284

1934........

100 394

659 793

238 807

998 994

74 572

1 804 654

1935........

105062

670884

251 165

1 027 lil

75 301

1 798 132

1936........

104 036

670 675

258 385

1 033 096

73 631

1 795 574

1937........

95 078

657 255

251 444

1 003 777

72 557

1 735 713

1938........

101 518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 726 755

1939........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 711918

1940........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 694 101

1941........

99 184

629 266

290 627

1 019 077

67 695

1 652 068

1942........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 656 661

1943........

113162

574 834

276 804

964 800

64 566

1 665 580

1944........

95 097

555 837

278 565

929 499

66 096

1 677 738

Skörd i kilogram per hektar

av

År

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö från

odlad jord

Hö från

naturlig äng

1930 .......

1 820

1 700

1 980

36 530

3 780

1 120

1931.......

1 770

1 540

1 860

31 660

3 820

1 210

1932 .......

2 020

1 860

2 220

40 730

3 840

1 180

1933 .......

1 890

1 690

2 020

35 740

3 200

1 110

1934 .......

2 140

1 860

2 260

39 810

3 270

1090

1935 .......

2 120

1 850

2 250

37 240

3 610

1 280

1936 .......

1 920

1 790

2 030

37 510

3 570

1 280

1937 .......

1 990

1 890

2 140

39 740

3 890

1 300

1938 .......

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1 290

1939 .......

2 220

1 930

2 350

37 680

3 360

1 330

1940 .......

1 770

1 480

1 680

36 860

2 250

980

1941.......

1 590

1 230

1 450

33 330

1 610

910

1942 .......

1 970

1 550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943 .......

2 060

1 480

1 790

35 120

2 930

1 130

1944 .......

1 840

1 310

1 690

29 660

3 770

1 270

År

Skörd

ton av

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1930 .......

240 202

1 120 723

529 488

1 890 413

3 788 813

5 647 969

1931.......

222 903

987 850

500 073

1 710 826

3 185 551

5 769 198

1932 .......

222 770

1 251 092

517 782

1 991 644

3 350 647

5 824 555

1933 .......

199 554

1 098 634

474 653

1 772 841

2 589 238

4 896 259

1934 .......

214 460

1 229 171

540 869

1 984 500

2 968 748

4 988 264

1935 .......

222 302

1 239 286

564 188

2 025 776

2 803 986

5 501 349

1936 .......

200 251

1 202 541

525 676

1 928 468

2 762 034

5 443 779

1937 .......

188 908

1 240 661

538 660

1 968 229

2 883 488

5 883 121

1938 .......

240 140

1 374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .......

231 723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .......

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941.......

157 697

775 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1 1942 .......

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943 .......

232 621

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .......

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

arealer av bland annat fodersäd, som odlarna ämnade beså våren 1945. I

följande sammanställning redovisas dessa arealer jämte skördade arealer av

samma växtslag dels år 1944 och 1943, dels i genomsnitt åren 1938—39 för

området Svea- och Götaland samt Gävleborgs län, uttryckt i hektar.

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Areal, avsedd att besås 1945 ...............

60 156

578 531

285 648

924 335

Skördad areal 1944 ........................

57 635

546 182

269 607

873 424

» » 1943 ........................

74 360

564 657

266 539

905 556

» 1938/39 .....................

69 224

648 369

245 718

963 311

En jämförelse mellan avsedd odling 1945 och skördad areal 1944 uppvisar

en ökning av den sammanlagda fodersädsarealen med 5,8 procent. Ökningen

är genomgående för samtliga tre slag av fodersäd. En jämförelse med genomsnittsarealen

under åren 1938—39 visar en nedgång i fråga om korn och

havre men ökning för blandsäd. Nedgången för havre är relativt betydlig och

uppgår till 10,8 procent.

Brödsädsmarknadcn. (Jfr tab. 2.) Beträffande de under senare år skördade

brödsädsarealema i Sverige hänvisas till följande sammanställning ur den

officiella statistiken.

Areal

i hektar av

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930 ............

214 365

47 205

261 570

235 203

6 193

241 396

502 966

1931............

215 191

61 135

276 326

200 411

6 835

207 246

483 572

1932 ............

213 849

64 444

278 293

204 876

6 792

211 668

489 961

1933 ............

220 567

82 187

302 754

218 751

7 284

226 035

528 789

1934 ............

224 444

66 002

290 446

229 006

6 794

235 800

526 246

1935 ............

214 813

57 937

272 750

218 525

8 629

227 154

499 904

1936 ............

211 788

69 263

281 051

202 220

12 741

214 961

496 012

1937 ............

233 961

65 308

299 269

189 795

7 307

197 102

496 371

1938 ............

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ............

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940 ............

216 770

91 998

308 768

163 735

7 196

170 931

479 699

1941............

177 039

109 371

286 410

198 477

8 171

206 648

493 058

1942 ............

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943 ............

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944 ............

191 961

84 178

276 139

196 938

6 071

203 009

479 148

För 1944 kan man konstatera en betydande arealökning för höstvete. Däremot

visar vårvetearealen en rätt avsevärd nedgång. Samma är förhållandet

med höstråg.

Från och med år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren

som på hösten. Vid sommarinventeringarna ha uppgifter erhållits rörande

skördad areal, varemot vid höstinventeringama uppgifter lämnats örn den

areal, som vid inventeringstillfället besåtts med höstsäd, ävensom rörande

de arealer, som under påföljande vår avsåges komma att besås med olika

angivna sädesslag. Resultatet av dessa inventeringar i vad avser brödsäd

redovisas i följande tablå för Svea- och Götaland.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

23

Areal

hektar enligt inventeringen den

Sädesslag

23/i.

1944

V.

1944

20/io

1943

V.

1943

31/

ho

1942

V.

1942

31 /

/10

1941

3/«

1941

l6/i.

1940

Höstvete.......

Vårvete........

208 099

93 889

191 365

82 714

195 499

92 242

153 614

lil 833

157 597

110 192

163 971

113 730

189 701

94 084

176 961

108 714

230 216

93 580

Summa vete

301 988

274 079

287 736

265 447

267 789

277 701

283 785

285 675

323 796

Höstråg........

Vårråg.........

174 621

5 777

195 842

5 692

203 094

6 745

212 186

7 421

222 412

7 958

240 838

8 116

250 332

7 650

198 029

7 949

203 404

7 686

Summa råg

180 398

201 534

209 839

219 607

230 370

248 954

257 982

205 978

211 090

Summa brödsäd

482 386

475 613

497 575

485 054

498 159

526 655

541 767

491 653

534 886

Då man genom de dubbla inventeringarna erhåller uppgifter rörande såväl

besådd som skördad areal av höstsäd, kan man få en uppfattning om hur

höstsäden övervintrat de olika åren. Som av föregående tablå framgår, ägde

en mycket stor utvintring av höstvete rum under vintern 1940/41, uppgående

till icke mindre än 23,1 procent av den besådda arealen. Även under

påföljande vinter utvintrade en betydande höstveteareal, uppgående till 13,6

procent av den besådda arealen. Under de två följande vintrarna har höstvetet

övervintrat väl, men däremot lia vissa mindre arealar av höstråg gått ut.

Av de uppgifter, som erhållits genom inventeringen i oktober 1944, framgår

att arealen höstvete företett en fortsatt ökning medan motsatsen är fallet

i fråga om höstråg. Som nyss påpekats resulterade de osedvanligt hårda

vintrarna 1940/41 och 1941/42 i en betydande utvintring av höstvetearealerna.

Detta föranledde jordbrukarna att minska höstvetearealen och i stället

öka arealen av höstråg, vilket sädesslag visade en betydligt större härdighet.

Sedan nämnda svåra vintrar efterföljts av betydligt mildare, ha jordbrukarna,

som av arealinventeringarna framgår, återigen börjat öka sin veteodling och

minska odlingen av höstråg. Under förutsättning att de för vårvete och

vårråg avsedda arealerna verkligen besås, synes brödsädsarealen för skördeåret

1945 komma att bliva 1,4 procent större än året förut.

Beträffande skördeutbytet per hektar av brödsäd under en följd av år

hänvisas till följande, ur den officiella skördestatistiken hämtade uppgifter.

År

Skörd i kilogram per hektar

av

Hös t vete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1930 .........

2 290

1 630

1 820

1 240

1931.........

1 710

1 570

1 370

1 120

1932 .........

2 470

1 960

2 070

1 360

1933 .........

2 570

1 820

2 070

1 420

1934 .........

2 820

1 890

2 220

1 400

1935 .........

2 480

1 880

1 910

1 350

1936 .........

2 210

1 750

1 650

1 350

1937 .........

2 440

1 810

1 920

1 310

1938 .........

2 740

2 010

2 010

1 440

1939 .........

2 780

1 860

2 040

1 460

1940 .........

1 250

1 630

1 570

1 200

1941.........

1 070

1 290

1 370

910

1942 .........

1 780

1 580

1 820

1 120

1943 .........

2 330

1 450

1 870

1 060

ion.........

2 280

1 480

1 780

1 100

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens uppgifter

över den inhemska skörden av brödsäd fr. o. m. år 1930. Av tablån

framgår att skörden av vete år 1944 visade en ökning med i runt tal 20 000

ton jämfört med året förut. Denna uppgång berodde helt på en betydande

ökning i skörden av höstvete, medan skörden av vårvete var mindre än år

1943. Skörden av höstråg var 1944 mindre än året förut. Den sammanlagda

nedgången för höstråg och vårvete var större än ökningen i fråga om höstvete,

varför den sammanlagda skörden av brödsäd år 1944 blev något mindre

än skörden året förut.

Å r

Skörd i ton av

Höst-

vete

Vår-

vete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930 .........

489 767

76 833

566 600

428 753

7 695

436 448

1 003 048

1931.........

367 558

96 015

463 573

275 485

7 641

283 126

746 699

1932 .........

528 944

126 279

655 223

423 530

9 215

432 745

1 087 968

1933 .........

566 970

149 826

716 796

452 361

10 326

462 687

1 179 483

1934 .........

632 182

124 601

756 783

507 443

9 504

516 947

1 273 730

1935 .........

533 586

108 976

642 562

417 735

11 609

429 344

1 071 906

1936 .........

467 481

121 342

588 823

334 326

17 184

351 510

940 333

1937.........

571 129

118 386

689 515

364 609

9 589

374 198

1 063 713

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9 169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941.........

189 929

141 128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496

Potatismarknaden. (Jfr tab. 2.) Den inhemska skörden av potatis redovisas

i följande sammanställning för åren fr. o. m. 1940 samt genomsnittet

per år under 5-årsperioden 1935/39. (Siffrorna för 1944 äro preliminära.)

Å r

Skörd,

ton

Areal,

hektar

Skörd per

hektar,

kilogram

1935/39 ............

1 813 408

131 711

13 770

1940 ..............

2 294 417

134 816

17 020

1941..............

2 071 086

137 375

15 080

1942 ..............

1 840 136

142 096

12 950

1943 ..............

2171118

147 307

14 740

1944 ..............

1 434 574

138 732

10 340

Av tablån framgår, att 1944 års potatisskörd blivit osedvanligt liten och

icke mindre än V3 lägre än året förut. Även i jämförelse med genomsnittsskörden

1935/39 visar 1944 års skörd en betydande nedgång. Av tablån

framgår, att nedgången från 1943 till största delen beror på minskat hektarutbyte

men även till en viss del på arealminskning.

Vid den arealinventering, som företogs i oktober 1944, inhämtades uppgifter

även om de arealer, som jordbrukarna avsåge att odla med potatis

våren 1945. Dessa uppgifter, som omfatta Svea- och Götaland jämte Gävle
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

25

borgs län, redovisas i följande tablå jämte skördade arealer inom samma område

åren 1944 och 1943 samt i genomsnitt 1938/39 i hektar.

Areal avsedd att odlas våren 1945 .......................... 121 621

Skördad areal 1944 124 502

» » 1943 130 795

» » 1938/39 119 250

Enligt dessa uppgifter skulle man i år ha att vänta en ytterligare arealminskning

för potatis.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger ingen statistisk redovisning.

Med ledning av bl. a. socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

ha inom 1942 års jordbrukskommitté verkställts vissa beräkningar rörande

storleken av denna konsumtion. Dessa redovisas nedan i ton för olika konsumtionsår.

1938/39 .............. 755 000 1942/43 ............... 1 000 000

1939/40 ............... 755 000 1943/44 ............... 950 000

1940/41 ............... 810 000 1944/45 ............... 900 000

1941/42 ............... 975 000

De anförda siffrorna angiva som synes en mycket avsevärd konsumtionsökning

fram t. o. m. år 1942/43, närmare bestämt med drygt 30 procent.

Under de följande åren har som en följd av den allmänna förbättringen av

försörjningsläget en successiv tillbakagång av potatisförbrukningen skett.

Förbrukningen av fabrikspotatis, som under konsumtionsåret 1938/39 uppgick

till 260 000 ton, har för konsumtionsåret 1943/44 beräknats utgöra

270 000 ton. Till följd av 1944 års mycket svaga potatisskörd har all förbrukning

av potatis för bränneriändamål förbjudits. Vidare har tillverkningen

av potatismjöl inskränkts till 1js av den normala. Av denna orsak beräknas

under konsumtionsåret 1944/45 endast 60 000 ton potatis komma att

användas för fabriksändamål.

Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.

I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket

och därvid bl. a. erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,

som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden som olika

storleksgrupper av jordbruk, har livsmedelskommissionen tidigare genom sin

statistiska byrå låtit bearbeta cirka 11 000 av jordbrukare avgivna självdeklarationer

för vart och ett av åren 1938 samt 1940—42. Efter vederbörligt

bemyndigande har kommissionen låtit fullfölja denna undersökning genom

en bearbetning av ungefär ''samma antal självdeklarationer för år 1943. För

de härvid erhållna resultaten har kommissionen lämnat en utförlig redogörelse

i en särskild promemoria, vilken torde få fogas till protokollet som

bilaga 2. Beträffande resultaten av undersökningen har livsmedelskommissionen

anfört följande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag lia de på

den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande

jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp

för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta

Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt

norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till

totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde

med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena sidan

samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom respektive

område och storleksgrupp. Vid framräkningen av siffror per hektar jordbruksjord

har ängsarealen reducerats till åker med ledning av det i den

officiella jordbruksstatistiken redovisade förhållandet mellan åkerns och ängsmarkens

avkastning. Utöver de på dessa båda sätt redovisade kontanta inkomsterna

respektive utgifterna ha även jordbrukarnas nettointäkter samt

den jordbrukarfamiljerna tillkommande arbetslönen framräknats med ledning

av uppgifterna på självdeklarationerna.

Förändringarna i jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster och utgifter

under den tid livsmedelskommissionens deklarationsundersökningar

omfatta framgå av följande sammanställning.

1938

1940

1941

1942

1943

Samtliga kontanta inkomster, milj. kro- nor ...............

1 506-7

1 717-8

2 011-5

2 151-6

2 423-7

» » inkomster, index.....

100-o

114-0

133-5

142-8

160-9

Därav för försålda jordbruksprodukter,

milj. kronor.......

1 161-1

1 408-2

1 618-5

1 644-9

1 861-6

» » » jordbruksprodukter,

index .............

100-o

121-3

139-4

141-7

160-3

Samtliga kontanta utgifter, milj. kronor .

» » utgifter, index.......

1 090-0

100-0

1 229-0

112-8

1 425-5

130-8

1 535-7

140-9

1 670-7

153-3 i

Vid bedömandet av de anförda siffrorna är det nödvädigt att beakta de

svårigheter med erhållandet av ett fullt representativt material, som alltid

äro förknippade med undersökningar av detta slag. De bearbetade självdeklarationerna

avse jordbruk, från vilka uppgifter inhämtades till en av

1938 års jordbruksutredning företagen undersökning rörande jordbrukets

driftsförhållanden. Trots den omsorg, som vid denna nedlades på att införskaffa

ett i möjligaste mån rättvisande material kunde det icke undvikas,

att de därvid undersökta cirka 18 000 egendomarna utvisade en i förhållande

till genomsnittsjordbruket högre produktionsförmåga och rationaliseringsgrad.

Efter allt att döma har denna avvikelse uppåt från det »normala» blivit

ytterligare markerad genom den nedskärning av undersökningsmaterialet,

som av olika anledningar måst göras i samband med deklarationsundersökningarna.

De i förestående sammanställning angivna beloppen för jordbrukets

kontanta inkomster och utgifter torde därför vara för höga, ett förhållande

som beträffande åtskilliga delposter kan uppvisas genom jämförelse

med annat tillgängligt statistiskt material. Den möjligheten kan givetvis icke

heller uteslutas, att de undersökta egendomarna under krigsåren ävenledes

kunna utvisa en i viss mån från genomsnittsjordbruket avvikande utveckling

av inkomster respektive kostnader och följaktligen också de förut anförda

indextalen kunna något avvika från de faktiska ekonomiska förskjutningarna

inom jordbruksnäringen under dessa år. Jämförelser med de inom 1942 års

jordbrukskommitté verkställda kalkylerna rörande jordbrukets inkomster och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

27

kostnader tyda närmast på att de här anförda siffrorna skulle överskatta

såväl inkomst- som utgiftsökningen under de undersökta åren. Härvid får

givetvis även beaktas de rubbningar i fråga om materialets jämförbarhet

mellan olika år, som följa av en successivt fullständigare redovisning i självdeklarationema

till följd av utvidgad lantbruksbokföring, skärpt deklarationskontroll

eller andra omständigheter. Särskilt då jämförelserna utsträckas

till att gälla en längre följd av år torde dylika förhållanden icke kunna

lämnas obeaktade.

Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att såväl

inkomster som utgifter under år 1943 stigit avsevärt i förhållande till

år 1942, men att inkomstökningen varit betydligt starkare än utgiftsökningen.

För samtliga kontanta inkomster redovisas mellan dessa båda år en stegring

med 12,7 procent och för inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

en stegring med 13,2 procent, medan den samtidiga ökningen av de kontanta

utgifterna stannar vid 8,8 procent. I fråga om inkomstutvecklingen är det av

intresse, att inkomsterna av animaliska produkter enligt deklarationerna år

1943 stigit förhållandevis starkt, nämligen med 14,5 procent, medan inkomstökningen

för vegetabilier stannar vid 10,0 procent. Under såväl 1941 som

1942 stego tvärtom inkomsterna av vegetabilier avsevärt starkare än inkomsterna

av animalier, och fortfarande föreligger i jämförelse med år 1938 en

mycket betydande skillnad i stegringstakten till vegetabiliernas fördel.

Av särskilt intresse i dessa undersökningar äro de jämförelser, som kunna

göras mellan olika områden och storleksgrupper. För de tre stora huvudområdena

redovisas följande förskjutningar i fråga om inkomster och utgifter.

_

1938

1940

1941

1942

1943

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........

100-0

117-5

134-6

142-9

160-4

» » » » skogs- o. dalbygder . . .

100-0

118-0

142-4

150-2

169-2

Norra Sverige..................................

100-0

94-6

113-0

128-7

147-0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........

100-0

117-5

134-1

139-4

158-5

» » » » skogs- och dalbygder. .

100-o

123-8

142-7

137-2

155-2

Norra Sverige..................................

100-o

147-3

176-9

184-2

201-2

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........

100-0

114-3

129-6

140-4

152-3

» » » » skogs- och dalbvgder

100-0

116-5

138-4

145-4

156-9

Norra Sverige....................................

100-0

99-0

119-9

133-6

149-6

För jordbrukarnas samtliga kontanta inkomster föreligger såsom framgår

av sammanställningen en betydligt större stegring i södra och mellersta

Sverige — särskilt inom skogs- och dalbygderna -- än i norra Sverige. Visserligen

har inkomstökningen, procentuellt tagen, från 1942 till 1943 varit

något större inom sistnämnda område än i de båda övriga, men skillnaden

är obetydlig och har icke medfört någon utjämning av den differens till

norra Sveriges nackdel, som tidigare förelåg. Denna för norra Sverige i jämförelse

med landet i övrigt ofördelaktiga utveckling av den totala inkomstsumman

synes emellertid av självdeklarationernas uppgifter att döma icke

grunda sig på någon för detta område särskilt ogynnsam utveckling av inkomsterna

av den egentliga jordbruksdriften. Tvärtom lia enligt della material

inkomsterna av försålda jordbruksprodukter i norra Sverige stigit procentuellt

betydligt starkare än i södra och mellersta Sverige. För jordbruket

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. May.ts proposition nr 303.

i norra Sverige ha emellertid inkomsterna av skogsbruk i regel en såväl absolut

som relativt taget långt större betydelse än för jordbruket i övrigt. För

dessa inkomster redovisade självdeklarationerna under de första krigsåren

en kraftig nedgång i norra Sverige och ännu 1943 var stegringen i förhållande

till 1938 av denna inkomstpost tämligen liten i jämförelse med övriga

Sverige. Dessa förhållanden belysas närmare av följande sammanställning

av skogsinkomsternas förändringar:

1938

1940

1941

1942

1943

Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........

100-0

124-8

156-1

210-9

200-4

» » » » skogs- och dalbygder .

100-O

102-4

149-6

201-0

223-8

Norra Sverige..................................

100-0

63-7

78-9

96-1

116-1

Förklaringen till de skarpt framträdande olikheterna mellan de olika områdena

i fråga örn denna inkomstpost torde framför allt vara att söka i det

förhållandet, att den genom de ökade vedavverkningarna uppkomna inkomstökningen

för norra Sveriges vidkommande mer än uppvägts av minskade

försäljningar av sågtimmer och massaved.

De nu berörda förhållandena avspeglas tydligt även i de på grundval av

självdeklarationerna framräknade siffrorna för jordbrukets sammanlagda

nettointäkter. De procentuella förskjutningar, som nettointäkterna av jordbruksfastighet

inom de olika områdena samt hela riket undergått sedan

1938, sammanfattas i följande sammanställning. I

Södra och mellersta Sveriges

Norra

Hela

slättbygder

skogs- och

dalbygder

Sverige

riket

1938 ............

100-0

100-O

100-0

100-O

1940 ............

125-7

119-8

98-8

117-8

1941............

147-0

143-3

111-9

138-0

1942 ............

148-8

153-8

131-5

146-8

1943 ............

176-5

183-0

151-8

173-4

I genomsnitt för hela riket uppgår stegringen av nettointäkterna av jordbruksfastighet

från 1938 till 1943 till 73,4 procent. Mellan åren 1942 och

1943 är densamma cirka 18 procent. Mellan de olika områdena föreligga

emellertid betydande olikheter. Starkast ha nettointäkterna stigit i södra

och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och därnäst i slättbygdsområdena,

under det att stegringstakten för norra Sverige, såsom var att vänta

med hänsyn till förut berörda förhållanden, varit väsentligt långsammare.

Såsom förut nämnts har bearbetningen av deklarationsmaterialet även

innefattat framräkningen av siffror för de kontanta inkomsterna respektive

utgifterna per hektar åker. Även de härvid erhållna resultaten belysa på ett

intressant sätt skiljaktighetema mellan olika områden, men dessutom kunna

desamma nyttjas vid jämförelser mellan olika storleksgrupper. Olikheterna

i utvecklingen mellan olika storleksgrupper, synas dock, såvitt dessa

uppgifter angår, vara mindre enhetliga än de förut berörda skiljaktigheterna

mellan storleksgrupper, såsom närmare belyses av den å s. 29 intagna

sammanställningen av indextal för de kontanta inkomsterna och utgifterna

mellan olika storleksgrupper.

För slättbygdsområdet äro skillnaderna i den procentuella inkomstökningen

mellan olika storleksgrupper icke särskilt betydande. Uppgången är dock

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Inkomster och utgifter av Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och

områden åren 1940—43. Indextal: År 1938 = 100.

Storleksgrupper, hektar

åker

Område

År

2—5

5—10

10-20

20-30

30—50

50—

100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1940

123-0

119-6

119-5

116-5

115-2

118-4

114-5

117-5

slättbygder

1941

138-9

134-6

138-6

134-4

136-8

137-3

123-8

134-6

1942

146-0

139-1

143-9

137-2

142-0

147-4

146-1

142-9

1943

161-4

158-1

159-8

157-0

160-1

166-8

160-9

160-4

Södra oeh mellersta Sveriges

1940

116-5

118-9

119-8

115-3

115-5

113-6

120-6

118-0

skogs- och dalbygder

1941

147-5

143-0

143-0

135-9

139-1

143-8

126-8

142-4

1942

158-9

154-7

147-8

137-8

141-5

140-5

136-3

150-2

1943

182-2

172-9

166-8

155-3

160-9

152-0

152-8

169-2

Norra Sverige

1940

90-8

95-5

103-4

93-6

#

.

94-6

1941

104-7

117-1

128-3

106-1

113-0

1942

122-4

132-8

140-2

114-7

128-7

1943

138-6

149-2

161-4

158-1

•

147-0

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1940

120-5

114-8

114-7

113-6

112-9

114-8

113-2

114-3

slättbygder

1941

129-0

128-6

132-9

130-5

134-3

135-4

118-1

129-6

1942

138-9

134-1

140-1

137-3

141-7

147-5

141-5

140-4

1943

149-1

142-4

148-1

150-3

156-7

163-9

153-8

152-3

Södra och mellersta Sveriges

1940

117-1

117-9

118-0

113-8

113-7

110-7

114-2

116-5

skogs- och dalbygder

1941

142-3

138-1

140-5

131-3

136-1

145-9

120-7

138-4

1942

151-3

148-8

145-6

138-1

136-7

136-6

135-9

145-4

1943

164-9

157-1

157-1

147-3

153-8

145-8

157-4

156-9

Norra Sverige

1940

96-1

99-6

106-4

96-7

»

99-0

1941

114-6

122-4

131-7

111-7

119-9

1942

131-9

133-1

143-4

124-1

133-6

1943

143-9

149-5

161-0

166-9

•

149-6

något större för brukningsdelar under 5 samt över 30 hektar än för mellanliggande

storleksgrupper. Denna skillnad motsvaras emellertid till en del av

likartade skiljaktigheter i fråga örn kostnadsutvecklingen. Inom skogs- och

dalbygderna synas såväl inkomster som utgifter i stort sett lia stigit starkast

vid de mindre brukningsdelarna. Beträffande norra Sverige är det framför

allt påfallande, att de kontanta inkomsterna, per hektar räknat, inom tre

av de fyra redovisade storleksgrupperna stigit svagare än de kontanta utgifterna.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt

på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 10 april

1945 intagen redogörelse må följande uppgifter angående nu gällande priser

på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov anföras.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Mjölk- och mejeriprodukter. Riksnoteringen på runmärkt smör, vilken

är grundläggande för prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter, har under

innevarande regleringsår utgjort 4 kronor 5 öre per kilogram. Härutöver

utgår till mejerierna mjölkpristillägg med visst av livsmedelskommissionen

bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles i

den vid mejerierna invägda mjölken samt dessutom visst tillägg per kilogram

fett, som ingår i sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde, som av

mejeriet försålts annorledes än till mejeri (konsumtionsmjölk). Vidare har

Kungl. Maj:t bemyndigat livsmedelskommissionen att använda högst

7 500 000 kronor av de medel, som stå till kommissionens förfogande för

jordbruksregleringens uppehållande, för utbetalande under tiden oktober

1944—maj 1945 av lokala differentieringsbidrag inom de produktionsområden,

som under 1944 mest lidit av ogynnsamma väderleksförhållanden.

För s. k. lantsmör utbetalas av statsmedel ett pristillägg till producenterna

av 30 öre per kilogram smör inom södra och mellersta Sverige. Inom

de norrländska länen utom Gästrikland är tillägget 55 öre per kilogram.

För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset.

Priset på konsumtionsmjölk är reglerat genom normalprissättning. Medelpriset

på konsumtionsmjölk vid försäljning till förbrukare utgör för närvarande

29 öre per liter. Till mejerierna i vissa städer utgår därjämte viss ersättning

för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölken.

Till täckande av de av produktionsminskningen föranledda extra kostnaderna

för mjölktillförseln till mejerierna och till de större konsumtionsorterna

utgå för närvarande vissa bidrag, nämligen dels s. k. merfraktbidrag,

dels s. k. regleringskostnadstillägg, dels viss ersättning för behandling av

konsumtionsmjölk vid några mejerier, dels bidrag till uppehållande av mejeriernas

körlinjer.

Slutligen utgår till flertalet mejerileverantörer producentbidrag.

Kött och fläsk. Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade Kungl. Maj:t

livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd fastställa

normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande reglering av

handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande fastställde kommissionen

normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap,

större kalv, häst och svin att gälla från och med den 19 maj 1942. Dessa

normalprisbestämmelser utvidgades från och med den 29 juni 1942 att omfatta

även spädkalv samt från och med den 15 februari 1943 att omfatta

även hela och halva kroppar av får och lamm.

De normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av olika slaktdjur,

vilka gällde från och med den 24 april 1944 (se prop. nr 253/44), voro oförändrade

fram till den 11 september 1944, då vissa prissänkningar företogos.

Sålunda sänktes priset på nötkreatur med 7 öre per kilogram, på spädkalv

med 5 öre per kilogram, för får med 20 till 30 och för lamm med 10 till

60 öre per kilogram beroende på klass, samt för häst med 25 öre per kilogram.

Även priserna på svin sänktes, nämligen för svin med en slaktvikt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 303.

31

understigande 60 kilogram med 13 öre, av 60—70 kilogram med 5 öre, av

70—100 kilogram med 7 öre och av 100 kilogram och däröver med 15 öre

per kilogram samt för galtfläsk och suggfläsk med 20 öre per kilogram.

Av följande uppställning framgå de normalpriser, som f. o. m. den 11

september 1944 gälla vid försäljning av hela och halva kroppar av nötkreatur,

får, lamm, häst, unghäst, föl och svin. Priserna avse vissa representativa

klasser inom första prisområdet, vilket omfattar Malmöhus och Kristianstads

län. Inom övriga tolv prisområden få genom varierande s. k. områdestillägg

uttagas priser, som med 1—15 öre per kilogram överstiga priserna

i första prisområdet. Priserna på svin få under tiden f. o. m. den 22

mars 1945 t. o. m. den 23 april 1945, överskridas med 6 öre per kilogram.

F. o. m. den 15 november 1944 tills vidare bär för sjätte till och med trettonde

prisområdena gällt med 2 öre per kilogram förhöjda områdestillägg.

Högsta tillägget utgör av denna anledning för närvarande 17 öre per kilogram

fläsk.

Normalpriser å hela och halva kroppar av nötkreatur, får, lamm, häst, unghäst,

föl och svin inom första prisområdet (putsad vara, öre per kilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

Tjur

Gräs-

kalv

Göd-

kalv

Späd- . kalv

Får

Lamm

Häst

ungtjur

i.......

166

176

166

165

245

120

255

300

98

ni.......

142

147

147

150

165

100

215

240

88

Fläsk med huvud

och fotter, då hela kroppens vikt

Klass

Ung-

häst

Föl

Galt-

fläsk

under- stiger

60 kg

är minst

60 men

mindre än

70 kg

är minst

70 men

mindre än

100 kg

är minst

100 men

mindre än

120 kg

är minst

120 kg

1 Prima ....

155

165

140

187

203

229

211

201

Klass

Suggfläsk icke

renskuret

i.........

155

Det förut omförmälda medgivandet från livsmedelskommissionen till överskridande

av normalpriserna å hela, halva och fjärdedels kroppar av svin

under tiden den 22 mars—den 23 april 1945 lämnades utan att någon motsvarande

förändring företogs av normalpriserna å styckade varor. Kompensation

till detaljhandeln för den sänkning av detaljhandelsmarginalen, som

medgivandet innebär, är avsedd alt lämnas på så sätt att normalpriserna på

hela, halva och fjärdedels kroppar av svin f. o. m. den 24 april 1945 sänkas

med 6 öre per kilogram, varefter normalpriserna, sedan detaljhandeln erhållit

full kompensation, åter skola höjas till sin nuvarande nivå.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 303-

Efter förslag av livsmedelskommissionen, vilket godkänts av Kungl. Maj:t,

skall viss del av det anslag å 7 000 000 kronor, som innevarande års riksdag

(prop. nr 104; r. skr. nr 115) anvisat för täckande av det i januari 1945 vid

omräkning av jordbrukskalkylen för innevarande år framkomna inkomstunderskottet,

användas för utbetalande av pristillägg för fläsk. Detta pristillägg

skall utgå å den besiktigade marknadsförda fläskproduktionen och

med sadant belopp, att jordbrukarna dels under den tid, då normalpriserna

äro sänkta, erhålla kompensation för inkomstminskningen till följd av sänkningen,

d. v. s. 12 öre per kilogram, dels för tiden därefter tills vidare under

återstoden av innevarande regleringsår få ett bidrag av högst 6 öre per

kilogram.

Ägg. Normalpriser på ägg gälla från och med den 24 september 1941.

Vid 1944 års början utgjorde producentpriset 3 kronor 10 öre per kilogram

inom första prisomradet, omfattande Kronobergs län, Kalmar läns södra

kristidsstyrelseområde, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands

och Skaraborgs län ävensom Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs

län med undantag av Göteborg med omnejd samt Borås stad. I enlighet med

givna bemyndiganden sänktes förenämnda pris till 2 kronor 75 öre per kilogram

från och med den 11 -april 1944 samt höjdes till 2 kronor 95 öre per

kilogram från och med den 18 september och till 3 kronor 15 öre från och

med den 16 oktober 1944. Från och med den 3 april 1945 har priset sänkts

till 2 kronor 69 öre per kilogram.

Spannmål. Vid försäljning av spannmål från odlare ha från och med september

1944 normalprisbestämmelser återinförts i fråga örn såväl brödsäd

som i^ mellersta och södra Sverige odlat kom. Sistnämnda sädesslag hänföres

fran och med september 1944 ater till fodersäd. Normalpriserna på brödsäd

äro följande i kronor per deciton.

Leveranstid

Vårvete

Höstvete

Råg

1—15 september 1944 . .

16—30 » » . .

1—15 oktober *

16—31 » » ..

1—15 november »

16—30 » » . .

1—15 december » . .

16—31 » » ..

1—15 januari 1945 ..

16—31 »> » ..

1—15 februari »

16—28 » » ..

1—15 mars »

16—31 » » ..

1—15 april »

16—30 » » ..

1—15 maj »

16—31 » » ..

F. o. m. den 1 juni 1945

27- 90

28—

28.10

28-20

28-30

28-40

28-50

28-60

28-70

28-80

28- 90

29—

29-10

29-20

29-30

29-40

29-50

29-60

29-70

25- 90

26—

26.10

26-20

26-30

26-40

26-50

26-60

26-70

26-80

26- 90

27—

27-10

27-20

27-30

27-40

27-50

27-60

27-70

24- 90

25—

25.10

25-20

25-30

25-40

25-50

25-60

25-70

25-80

25- 90

26—

26-10

26-20

26-30

26-40

26-50

26-60

26-70

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 303. 33

För fodersäd gälla under nedan angivna perioder följande normalpriser i

kronor per deciton.

Leveranstid

Korn

Vithavre

Svart-

havre

Strå-

blandsäd

Vicker o.

foderärter

1—15 september 1944 .......

21-90

18-30

17-80

19-30

33-30

16—30 » » .......

22—

18-40

17-90

19-40

33-40

1—15 oktober » .......

22-10

18-50

18—

19-50

33-50

16—31 » » .......

22-20

18-60

18-10

19-60

33-60

1—-15 november » .......

22-30

18-70

18-20

19-70

33-70

16—30 » » .......

22-40

18-80

18-30

19-80

33-80

1—15 december » .......

22-50

18-90

18-40

19-90

33-90

22-60

19-

on*

1—15 januari 1945 .......

22-70

19-10

18-60

20-10

34-10

16—31 » » .......

22-30

19-20

18-70

20-20

34-20

1—15 februari » .......

22-90

19-30

18-80

20-30

34-30

16—28 » » .......

23—

19-40

18-90

20-40

34-40

1—15 mars » .......

23-10

19-50

19—

20-50

34-50

16—31 » » .......

23-20

19-60

19-10

20-60

34-60

f. o. m. den 1 april 1945 .....

23-30

19-70

19-20

20-70

34-70

För matärter gälla följande inlösningspriser per deciton i juni 1945, nämligen

för gula matärter 33 kronor 25 öre, och för gröna matärter 38 kronor

25 öre. För matbönor gäller ett normalpris av 90 kronor per deciton.

Samtliga angivna priser avse vara av normalkvalitet. För vara av annan

kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För

den händelse spannmålen säljes till användning såsom utsäde, gälla icke de

angivna priserna utan prisbildningen är fri.

Stråfoder. Vid ingången av år 1944 gällde ett normalpris vid försäljning

av hö av vallväxter från odlare av 11 kronor 50 öre per deciton. För övriga

slag av stråfoder voro inga särskilda priser fastställda vid försäljning från

odlare. Normalpriserna a strafoder vid försäljning till förbrukare voro följande

per deciton, nämligen för hö av vallväxter 13 kronor 25 öre, för grönfoderhö

9 kronor 75 öre, för råg- och vetehalm 4 kronor 20 öre, för kornoch

blandsädshalm 5 kronor 20 öre, för havrehalm 6 kronor 20 öre samt

för trindsädshalm och fröhalm av vallväxter 7 kronor 20 öre. Med hänsyn

till att 1944 års höskörd syntes bliva god, slopades normalpriset på hö av

vallväxter vid försäljning från odlare samt sänktes priset på sådant hö vid

försäljning till förbrukare från och med den 17 juli 1944 till 11 kronor 75

öre per deciton. Samtidigt härmed upphävdes normalpriserna på grönfoderhö

och halm. Priset på hö av vallväxter avser med järntråd bunden pressad

vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara är priset minst en krona

lägre.

KraftfodcrmedcI. För nedan angivna slag av kraftfodermedel gälla följande

priser per deciton vid försäljning till förbrukare, nämligen för oljekraftfoder

(innehållande lägst 42 procent råprotein och fett) 35 kronor, för rågkli 16

kronor, för vetekli 19 kronor, för havre- och kornkli 12 kronor, för oriven

fodercellulosa 12 kronor, för Cellfor S 15 kronor, för Cellfor MM 15 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

25 öre, för vanlig standardiserad hönsfoderblandning 31 kronor, för vitaminiserad

hönsfoderblandning 33 kronor, för vitaminiserad kycklingfoderblandning

33 kronor, för blodmjöl 45 kronor, för dikalciumfosfat 62 kronor, för

foderbenmjöl i prisklass I 27 kronor och i prisklass II 25 kronor, för köttfodermjöl

och valmjöl i prisklass I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor och i

prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl med en råproteinhalt av 15,0 procent

eller mer 27 kronor, för luzernmjöl med en råproteinhalt av 13,5—14,9 procent

25 kronor och för luzernmjöl med en råproteinhalt av 11,5—13,4 procent

23 kronor för luzernmjöl med en råproteinhalt av högst 11,4 procent 14

kronor, för fälttorkat hömjöl 14 kronor, för maltgroddar 17 kronor, för melass

14 kronor, för våt betmassa 1 krona, för ensilerad betmassa 2 kronor,

för betfor inom södra och mellersta Sverige 23 kronor och inom norra Sverige

23 kronor 50 öre samt för vetefodermjöl 20 kronor 50 öre. Till samtliga

nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn,

kvarnplats etc.), komma tillägg för transport av varan från leveransorten

till den ort, där varan avhämtas av köparen.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare

framgå av följande sammanställning.

Varuslag

Kronor

per deciton

Priset avser

leverans ban- fritt å följande

platser

l:a tilld elnings- perioden

2:a tilldelnings- perioden

3:e tilldelnings- perioden

Superfosfat 13—14 %

12: 25per1/io 1944

12: 75 per1/. 1945

13: 50perV, 1945

fabrikshamn

12: 55

»

V. 1945

13:05

»

V. 1945

13: 90

»

Vu 1945

Superfosfat 15 %...

13: 60

»

Vio 1944

14:15

Vs 1945

15: —

»

V. 1945

»

13: 95

»

Vs 1945

14: 50

»

Vt 1945

15: 45

Vu 1945

Thomasfosfat......

12: 25

»

V» 1944

12: 75

»

V, 1945

13: 50

»

V. 1945

Domnarvet

12:55

»

Vs 1945

13:05

»

Vs 1945

13: 90

»

Vu 1945

Kali, 50 %........

23: 35

»

Vio 1944

24: 25

»

Vs 1945

25: 20

»

V. 1945

tariffhamn

23: 90

»

Vs 1945

24: 75

»

Vs 1945

25: 85

»

Vu 1945

Kali, 40 %........

18: 65

»

Vio 1944

19: 40

»

Vs 1945

20:15

»

Vt 1945

»

19:10

»

Vs 1945

19: 80

»

Ve 1945

20: 70

»

Vu 1945

Kain it.............

6: —

»

Vio 1944

6: 25

»

Vs 1945

6: 50

»

V. 1945

6: 15

»

Vs 1945

6: 40

»

Ve 1945

6: 70

»

Vu 1945

Kalksalpeter.......

—

24: —

»

kontant

24: 75

»

kontant

»

Kalkkväve, 18 % . .

23: —

»

kontant

24: —

»

»

24: 75

»

»

Svartvik-Alby

Kalkkväve, 20 % . .

24: 25

»

25: 25

»

»

26: —

»

»

»

Ammoniumsulfat . ..

—

23: 50

»

»

24:10

»

»

Ljungaverk

Ljungasalpeter.....

—

22: 50

»

23:10

»

»

Potatis. Jämlikt bemyndigande av Kungl Maj:t har livsmedelskommissionen

uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till vissa garantipriser

under april 1945 inköpa all från odlare samt från personer eller företag,

vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, före den 15 mars 1945

hemb juden potatis, som uppfyller vissa kvalitetsfordringar. För matpotatis

utgör garantipriset inom Skåne och Blekinge 10,5 öre per kilogram. I övriga

delar av Götaland samt i Svealand utgör garantipriset 11 öre per kilogram

och i Norrland är garantipriset 12 öre per kilogram. För fabriks- och foderpotatis

är garantipriset inom hela riket 10 öre per kilogram, med skyldighet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

35

för hembudsgivaren att, om Svenska spannmålsaktiebolaget det påfordrar,

mot ersättning av 50 öre per deciton sortera den hembjudna potatisen i enlighet

med de bestämmelser, som kunna komma att föreskrivas för leverans

av hembjuden potatis. Priset gäller inklusive emballage fritt av spannmålsbolaget

anvisat uppsamlingsställe.

Kungl. Maj :t har för tillverkningsåret 1944/45 fastställt de priser, som tillverkare

av potatisstärkelse eller brännvin har att vid inköp av potatis av för

fabriksändamål normal kvalitet erlägga till leverantören, till under tiden

från kampanjens början till och med den 31 oktober 1944 28 öre, under tiden

1 november—31 december 1944 29 öre, under tiden 1—31 januari 1945

30 öre och under tiden 1 februari 1945 till kampanjens slut 31 öre, allt räknat

per stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik.

Priser på jordbrukets produkter under regleringsåret 1945/46 m. m.

Grunderna för prissättningen under regleringsåren 1943/44 och 1944/45.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 22 mars 1945 lämnat

följande redogörelse för innebörden av det prissättningssystem, som tillämpats

under regleringsåren 1943/44.

För regleringsåret 1943/44 fastställdes priserna av Kungl. Maj:t redan våren

1943. Till grund för prissättningen lades en genom 1942 års jordbrukskommitté

upprättad kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

regleringsåret 1942/43, varvid man utgick från att prissättningen skulle

baseras på den produktions- och kostnadsvolym, som enligt kalkylen framräknats

för sistnämnda regleringsår. Anledningen härtill var, att man för år

1943/44 räknade med i stort sett samma produktions- och kostnadsvolym

som under år 1942/43. Prisbeslutet våren 1943 innebar, att de då rådande

priserna å jordbruksprodukter i stort sett skulle bibehållas oförändrade, såvida

ej produktions- och kostnadsbetingelserna skulle utveckla sig på ett

sådant sätt, att för jordbruket i dess helhet komme att enligt de fastslagna

grunderna för beräkningssättet uppstå ett kalkylmässigt över- eller underskott,

motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets samlade inkomster enligt

den uppgjorda inkomst- och kostnadskalkylen. Med en beräknad inkomst

för jordbruket av i runt tal 1 800 000 000 kronor skulle alltså en variation av

omkring 70 000 000 kronor få äga rum utan att förändring i prisläget skulle

komma till stånd. Vid en större förändring än den nu sagda skulle däremot

justering äga rum på sådant sätt, att marginalen nedbringades till 70 000 000

kronor, varvid justeringen i princip borde i första hand gå ut över de grenar

av produktionen, som mest föranlett över- eller underskottet.

För att utröna, huruvida anledning funnes att tillämpa 4-procentregeln,

skulle omprövning av vårpriserna äga rum så snart statistiskt material förelåge

för beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i augusti 1943. Till ledning härför

skulle vid sistnämnda tidpunkt uppgöras en prognos beträffande såväl

inkomsterna som kostnaderna under regleringsåret 1943/44. Därest det av

denna prognos skulle framgå, att justeringar borde komma lill stånd, borde

dessa ej ske efter rent mekaniska synpunkter utan hänsyn tagas även till försörjningssynpunkter

m. m. Örn det i augusti 1943 ej befunnes lämpligt att

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kunni. Maj:ts proposition nr 303.

binda priserna för hela året, vilket syntes bliva beroende av med vilken säkerhet

man ansåge sig kunna bedöma skördens storlek, borde en omräkning

av den i augusti 1943 gjorda inkomst- och kostnadskalkylen äga rum omkring

den 1 januari 1944 och omkring den 1 maj 1944. Visade någon av

dessa omräkningar över- eller underskott av mer än 70 000 000 kronor, borde

justering av priserna äga rum med tillämpning av 4-procentregeln.

Det förutsattes slutligen, att det av försörjningspolitiska eller andra skäl

kunde bliva erforderligt att vidtaga vissa smärre justeringar i priserna, även

om över- eller underskottet vöre mindre än 70 000 000 kronor. Dylika justeringar

borde dock avvägas så att relationen mellan utgifter och inkomster i

kalkylen förbleve oförändrad.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse vidare erinrat, att det

system för prissättningen, som kommit till användning för regleringsåret

1944/45, i väsentliga delar överensstämde nied det, som tillämpades för

regleringsåret 1943/44. Priserna på jordbruksprodukter för regleringsåret

1944/45 fastställdes sålunda redan våren 1944 genom ett av Kungl. Majit

den 24 mars 1944 meddelat beslut. Till grund för beslutet hade legat en

inom 1942 års jordbrukskommitté i mars 1944 upprättad kalkyl över jordbrukets

inkomster och kostnader under samma regleringsår, vilken visade ett

kalkylmässigt inkomstöverskott örn cirka 106 000 000 kronor. Beträffande

beslutet i fråga örn prissättningen, så vitt nu är fråga, har livsmedelskommissionen

lämnat följande redogörelse.

Med undantag för vissa prissänkningar å hö och matärter samt .sådana

nedsättningar av priserna, som livsmedelskommissionen skulle äga företaga

för att främja avsättningen eller av liknande skäl, skulle det beräknade inkomstöverskottet

tills vidare icke föranleda prissänkningar, utan de då rådande

priserna skulle behållas oförändrade. En omräkning av kalkylen skulle

emellertid äga rum i augusti 1944 på basis av då rådande förhållanden. Örn

det då skulle befinnas, att även efter nyss avsedda prissänkningar skulle

kvarstå ett inkomstöverskott, som vore lika med eller mindre än inkomstöverskottet

enligt marskalkylen, skulle det sålunda beräknade överskottet få

utjämnas genom en mot överskottet svarande höjning av posten för arbetskostnader

i kalkylen, dock till högst ett belopp av omkring 106 000 000 kronor.

Skulle åter vid augustiomräkningen uppstå ett inkomstöverskott, som

vore högre än sistnämnda siffra, skulle det överskjutande beloppet utjämnas

genom sänkning av priserna på jordbruksprodukter eller höjning av priserna

på statssubventionerade jordbruksförnödenheter. Därest efter prövningen av

augustikalkylen prissänkningar på jordbruksprodukter utöver dem, som vid

sagda tidpunkt ansetts befogade, bleve nödvändiga av avsättnings- eller liknande

skäl, skulle dylika sänkningar ske utan motsvarande kompensation

genom prishöjningar för andra produkter eller prissänkningar å förnödenheter.

Skulle det av andra skäl än de sistnämnda bliva erforderligt att efter

augustikalkylens prövning vidtaga justeringar av priserna, skulle justeringarna

så avvägas, att de ej påverkade relationen mellan utgifter och inkomster i

kalkylen. Kungl. Maj:ts beslut innefattade vidare godkännande av ett förslag

från livsmedelskommissionen att i samband med prövningen av augustikalkylen

skulle övervägas, huruvida en omräkning av sistnämnda kalkyl

borde vidtagas jämväl senare under loppet av regleringsåret.

Det av Kungl. Majit sålunda fattade beslutet rörande grunderna för prissättningen

å jordbrukets produkter under regleringsåret 1944/45, vilket del
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 303.

37

gavs riksdagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 253 angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område nr. nr., föranledde, på sätt framgår av riksdagens

skrivelse nr 399, icke någon erinran från riksdagens sida.

Den omräkning av kalkylen, som i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den

24 mars 1944 verkställdes i augusti 1944, gav till resultat, att jordbrukets inkomster

för regleringsåret 1944/45 skulle komma att med 142 600 000 kronor

överstiga det belopp, sorn skulle erfordras för att vid oförändrad pris- och

lönenivå giva jordbruket full täckning för den efter krigsutbrottet inträffade

kostnadsökningen. Vid omräkningen hade man då beaktat förenänrnda prissänkningar

å hö och matärter ävensom att livsmedelskommissionen redan

våren 1944 med hänsyn till avsättningsförhållandena sänkt priserna å vissa

slaktprodukter.

Efter framställning från livsmedelskommissionen bemyndigade Kungl.

Maj:t genom beslut den 25 augusti 1944 kommissionen att i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som kommissionen angivit i en den 25

augusti 1944 dagtecknad skrivelse till Kungl. Majit och därvid fogade handlingar,

vidtaga de sänkningar av priserna å jordbruksprodukter och de höjningar

av priserna på statssubventionerade jordbruksförnödenheter, som

funnes erforderliga för att utjämna det enligt augustikalkylen föreliggande

inkomstöverskottet, i den mån detta överstege 106 000 000 kronor. Vidare

förklarade Kungl. Majit, med bifall till en av kommissionen därom gjord

hemställan, att en omräkning av augustikalkylen skulle göras i januari 1945

samt att kommissionen skulle äga vidtaga de justeringar i priserna å jordbrukets

produkter och förnödenheter, som kunde föranledas av resultatet

av denna omräkning.

Den sålunda föreskrivna januariomräkningen visade ett kalkylmässigt inkomstunderskott

för jordbruket av omkring 7 100 000 kronor, för vilket jordbruket

i enlighet med de tidigare besluten i prisfrågorna skulle erhålla täckning.

Skillnaden i princip mellan det prissättningssystem, som tillämpades för

regleringsåret 1943/44, och det, som kommit till användning för innevarande

regleringsår, bestode, enligt vad livsmedelskommissionen uttalat, framför

allt däri att man under regleringsåret 1943/44, genom att den s. k. 4-procentregeln

tillämpades såväl vid inkomstöverskott som vid inkomstunderskott,

hade en viss marginal för de osäkerhetsmoment, som alltid måste vara förenade

med en beräkning av jordbrukets inkomster och kostnader, medan

man innevarande år, sedan det i augusti 1944 beräknade inkomstöverskottet

genom prisjusteringar reducerats till ett belopp av 106 000 000 kronor, haft

att vid januariomräkningen utjämna även relativt obetydliga kalkylmässiga

inkomstöverskott eller inkomstunderskott.

Inkomst- och kostnadskalkyl för regleringsåret 1945/46.

För att kunna tjäna såsom underlag vid prissättningen på jordbrukets produkter

för regleringsåret 1945/46 har, liksom skedde åren 1943 och 1944, en

kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under det kommande

regleringsåret — vilken kalkyl i sitt slutgiltiga skick redovisats i bilaga 1 ■—- uppgjorts av en särskild delegation, bestående av organisationschefen i Kooperativa

förbundet, fil. lie. M. Bonow, direktören i Sveriges lantbruksförbund

A. II. Stensgård, ledamoten av livsmedelskommissionen, hovrättsrådet Olof

Söderström samt överdirektören G. Ytterborn.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Beträffande arbetet med kalkylen har livsmedelskommissionen anfört följande.

Arbetet med upprättande av kalkylen har denna gång särskilt på tvenne

punkter, nämligen i fråga om jordbrukets utgifter för förräntning av investerat

kapital och i fråga örn jordbrukets arbetskostnader, erbjudit väsentligt

större svårigheter än tidigare, sammanhängande med de förändringar, som

under årens lopp skett i fråga om kapitalinvesteringarna inom jordbruket

och som under hösten 1944 vidtagits beträffande löneformerna för jordbrukets

arbetskraft. Kalkylen har behandlats inom 1942 års jordbrukskommitté,

därvid meningsskiljaktigheter uppstått på ifrågavarande båda punkter, medan

i övrigt enighet i stort sett förelegat såväl beträffande principerna för kalkylens

upprättande som rörande de belopp, vartill de olika inkomst- och utgiftsposterna

borde upptagas i kalkylen. I anslutning till kommitténs granskning

av kalkylen och på grundval av kommitténs uttalanden har delegationen

senare gjort vissa justeringar i kalkylen.

Rörande innebörden och resultaten av inkomst- och kostnadskalkylen har

livsmedelskommissionen yttrat.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster har delegationen, i vad angår

den vegetabiliska produktionen, utgått från dels de vid arealinventeringen

per den 23 oktober 1944 för olika grödor angivna arealerna, dels vissa beräknade

hektarskördar, vilka under nu rådande produktionsbetingelser ansetts

motsvara medelmåttig skörd. Vid beräkningen av dessa hektarskördar

ha såväl de observerade skördarna under åren 1942—44 som de för dessa

år redovisade s. k. allmänna skördeomdömena tjänat till ledning.

De i kalkylen begagnade »normalskördarna» framgå av följande sammanställning,

i vilken till jämförelse intagits även de observerade hektarskördarna

åren 1942—44, medelskörden per hektar 1931—40 samt de tre förstnämnda

årens skördesiffror, omräknade efter skördesiffran 3,0.

Gröda

Obser-

verad

hektar-

skörd

1931/40

Observerad

skörd

D:o omräknad efter

skördesiffran 3''0

Våren

1944

antagen

normal-

skörd

Våren

1945

antagen

normal-

skörd

1942

1943

1944

1942

1943

1944

Höstvete..........

2 350

1780

2 330

2 210

2 225

2 184

2 210

2 300

2 300

Vårvete..........

1820

1580

1 450

1540

1634

1740

1777

1700

1700

Höstråg..........

1880

1820

1870

1780

1761

1934

1907

1800

1800

Vårråg...........

1340

1120

1060

1090

1244

1325

1308

1100

1100

Korn.............

2 020

1970

2 060

1870

1970

2 060

2 004

2 000

2 000

Havre............

1800

1550

1480

1330

1603

1708

1 663

1600

1550

Blandsäd.........

2130

1900

1 790

1730

1839

1989

1922

1900

1900

Ärter.............

1510

1540

1340

1010

1540

1608

1443

1500

1300

Potatis...........

14 290

12 950

14 740

10 450

13 875

14 265

14929

14 000

14 000

Sockerbetor.......

35 330

32 540

37120

32 600

34 864

34 800

36 222

35 000

35 00U

Foderrotfrukter . . .

37 670

33 760

35 120

30 130

34 924

36 331

37 663

36 000

36 000

Hö från odlad jord

3 480

3 000

2 930

3 800

3103

3 516

3 257

3100

3 200

Beträffande de i kalkylen intagna normalskördama har livsmedelskommissionen

anmärkt.

Hektarskörden för ärter har ursprungligen av delegationen antagits till

1 500 kilogram, vilken siffra emellertid av 1942 års jordbrukskommitté, med

hänsyn till den menliga inverkan på produktionen, som den knappa tillgång
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

39

en på kaligödning kunde förväntas komma att få för ifrågavarande odling,

nedsatts till 1 300 kilogram. Av jordbrukarrepresentanter inom jordbrukskommittén

har uttalats, att de hyste farhågor för att även andra av de antagna

hektarskördsiffrorna vore för höga med hänsyn till de försämringar,

som produktionsbetingelserna undergått. Något yrkande örn sänkning av dessa

siffror framställdes emellertid ej i jordbrukskommittén, bortsett från ett

av kommittén avslaget yrkande örn sänkning av den beräknade normalskörden

av potatis från 14 000 till 13 000 kilogram. Kommittén uttalade emellertid,

att en allmän översyn borde vidtagas av hektarskördsiffrorna.

I anslutning till sammanställningen har livsmedelskommissionen vidkommande

jordbrukets inkomster yttrat.

Med utgångspunkt från de förut angivna hektarskördarna samt arealinventeringens

uppgifter rörande höstsådden och den planerade vårsådden har

den vegetabiliska produktionen beräknats. Kvantiteterna vete och råg till

avsalu och löneförmalning ha erhållits genom att man från den beräknade

totalskörden dragit lagringsförluster, avrens och utsäde. Vid beräkningen av

kvantiteten korn till avsalu har i kalkylen hänsyn endast tagits till den

mängd korn, som vid normal skörd kan väntas komma att tilldelas bryggerier

och kvarnar, därvid beträffande bryggerierna beaktats, att deras lager

kunna anses komma att vara praktiskt taget helt förbrukade vid slutet av

innevarande regleringsår. Någon inblandning av korn vid brödsädsförmalning

har sålunda här ej förutsatts. Av havre har i inkomstkalkylen upptagits

endast de kvantiteter, som beräknas åtgå för framställning av havregryn,

för försäljning till armén och åkerier samt för förbrukning i samband

med skogskörsler. Likaså ha av hö och halm endast förbrukningen inom

armén och åkerierna samt vid skogskörsler upptagits. I fråga örn matpotatis

hade delegationen ursprungligen utgått från en fortsatt nedgång i förbrukningen

från 900 000 till 875 000 ton. Sistnämnda kvantitet motsvarar en ökning

av förbrukningen per capita med cirka 9 procent i förhållande till

1938/39. (I jämförelse härmed bör ses att förbrukningen beräknats till

1 000 000 ton år 1942/43 och till 950 000 ton år 1943/44.) Kommittén fann

emellertid skäl ej föreligga för antagande, att konsumtionen av matpotatis

nästa regleringsår skulle bliva lägre än innevarande år, och kvantiteten matpotatis

har i enlighet härmed oförändrat upptagits till 900 000 ton. Kvantiteten

sockerbetor har beräknats under antagande av en i förhållande till

år 1944 oförändrad areal, d. v. s. cirka 55 000 hektar. Kvantiteterna oljeoch

spånadsväxter ha beräknats med ledning av arealinventeringen och vissa

antagna hektarskördar.

Till utgångspunkt för beräkningen av värdet av den för år 1945/46 kalkylerade

vegetabiliska produktionen har för all spannmål tagits det år 1944/45

rådande prisläget. För brödsäd har härvid räknats med det för spannmål

av normal kvalitet angivna årsmedelpriset. För vårvete har dock gjorts tilllägg

för proteinhalt med en krona per deciton; däremot har enligt vedertagna

principer det för innevarande år utgående stimulanstillägget för vårvete

av en krona per deciton icke medtagits. Beträffande matpotatis har priset,

eftersom man vid beräkningen av skördens storlek utgått från normal

skörd, ansetts böra beräknas avsevärt lägre än det under innevarande år

gällande priset. I fråga örn sockerbetorna har hänsyn tagits till den nyligen

medgivna höjningen av betpriset med 15 öre per deciton för betor med 16

procents sockerhalt. Vad .slutligen angår oljeväxterna lia de i Kungl. Maj:ts

proposition den 2 februari 1945 (nr 50) med förslag till åtgärder för stödjande

av odling av oljeväxter föreslagna priserna på oljeväxter av 1945 års skörd

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

lagts till grund för beräkningen. Beträffande dessa priser må emellertid anmärkas,

att i propositionen förutsatts, att Kungl. Majit skulle äga bestämma

garantipriserna på vissa slag av oljeväxter till högre belopp än som föreslagits

i propositionen, örn det med hänsyn till försörjningsläget funnes önskvärt

att stimulera till utvidgad odling av oljeväxter. Då Kungl. Majits beslut

1 Hagan ännu icke föreligger, synes det emellertid ej möjligt att nu vid kalkylens

upprättande taga någon hänsyn till denna eventualitet. För övrigt

kan anmärkas, att den inkomstökning för jordbruket, som kan bliva en

följd av en sådan prishöjning, ej får någon större betydelse i kalkylhänseende,

eftersom inkomstökningen åtminstone till största delen torde “komma

att utgöra sådant stimulanstillägg, som enligt vedertagna principer vid kai

kvlernas upprättande ej bör medräknas i inkomstsumman enligt kalkylen.

y^d angar beräkningarna av mjölkproduktionens storlek under år 1945/

46 har i kalkylerna för innevarande år räknats med en mjöikinvägning av

3 31o 000 ton och en total mjölkproduktion av 4 428 000 ton. Då samtidigt

medelkoantalet för året beräknats till 1 815 000 kor, motsvarar den sistnämnda

kvantiteten en mjölkproduktion av 2 440 kilogram per ko och år.

Det mäste ännu anses i viss mån ovisst, huruvida den sålunda beräknade

produktionen för år 1944/45 kommer att uppnås. Enligt beräkningar av

delegationen kan emellertid ett eventuellt underskott, såvida ej särskilt ogynnsamma

förhallanden skulle inträffa, knappast kunna antagas komma att

uppgå till mer än 50 000 ton. Den totala mjölkproduktionen under år 1944/

... s *Vinn11 underskott av nyss angivna storlek uppkommer, sjunka

till 4 3/8 000 ton och mjölkproduktionen per ko och år lill 2 412 kilogram.

De beräkningar, som utförts rörande mjölkproduktionens storlek under

1945/46, grunda sig på vissa antaganden rörande utvecklingen av koantalet

och mjölkproduktionen per ko. I fråga örn medelkoantalet har delegationen

antagit, att detta kommer att stiga med 37 500 till 1 847 500 djur. Medelmjölkmängden

per år och ko har delegationen ansett sig böra beräkna till

2 450 kilogram. Härvid har delegationen å ena sidan beaktat dels att den

sekulära stegringen av mjölkavkastningen får antagas komma att göra sig

gillande även i fortsättningen, dels att man med hänsyn till ökad tillgång

på oljekraftfoder och bättre koncentrationsgrad i fodret bör lia rätt att räkna

med en ökning av mjölkproduktionen per ko i förhållande till innevarande

år, samt å andra sidan uppmärksammat, att kostammen undergått

vissa förändringar i åldersammansättningen, vilka kunna antagas ha en

ogynnsam inverkan på mjölkproduktionens storlek. Den beräknade mjölkproduktionen

av 2 450 kilogram per ko och år representerar i förhållande

till 1944/45 en stegring med endast 0,4 procent, om produktionen innevarande

år kommer att uppgå till den i kalkylen antagna kvantiteten 2 440

kilogram, och med 1,6 procent, örn produktionen innevarande år skulle

stanna vid 2 412 kilogram.

Den sålunda gjorda beräkningen av mjölkproduktionens storlek under

produktionsåret 1945/46 måste enligt kommissionens uppfattning anses utgöra

en mycket försiktig beräkning. Samma förhållande underströks även

vid kalkylens behandling inom 1942 års jordbrukskommitté, vilken uttalade

att de i kalkylen gjorda beräkningarna rörande ifrågavarande post borde

göras till föremål för närmare granskning.

Något yrkande om höjning av ifrågavarande inkomstpost framställdes

emellertid ej i kommittén, och livsmedelskommissionen anser sig. särskilt

med hänsyn till den ovisshet som föreligger beträffande möjligheten av att

under hela nästa konsumtionsår tillåta en fri gräddförsäljning, ej heller

kunna tillstyrka, att ifrågavarande post nu skall uppräknas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

41

I fråga om jordbrukets inkomster av konsumtionsgrädde har man i kalkylen

räknat med fri gräddförsäljning under liela nästa produktionsår. Skulle

försörjningsläget bliva sådant, att grädden måste indragas under ransoneringen,

kommer detta att medföra en avsevärd minskning av posten för merinkomst

av gräddförsäljningen. Slutligen må beträffande mjölken anmärkas,

att vid beräkningen av de belopp, vartill mjölkbidragen skulle komma att

uppgå vid oförändrade grunder, endast upptagits ett belopp av 4 000 000

kronor för differentieringsbidrag. Någon motsvarighet till det ytterligare belopp

av 3 500 000 kronor, som i nyligen avlåten proposition begärts för innevarande

regleringsår, har sålunda, liksom för övrigt ej heller till något av

övriga i sagda proposition begärda anslag, medtagits i inkomstberäkningarna

för nästa produktionsår.

Beräkningarna rörande jordbrukets inkomster av äggproduktion och

köttproduktion ha skett med tillämpning av samma principer, som använts

i kalkylen för 1944/45. Vad produktionen av nötkött angår har därvid hänsyn

tagits till att koantalet antagits komma att stiga med 37 500 djur. För fläskproduktionen

har betäckningsstatistiken för augusti 1944—januari 1945 tagits

till utgångspunkt. Vid beräkningen av jordbrukets varuförråd har man utgått

från att dessa förråd skola vara ungefär lika stora vid produktionsårets början

och slut.

Under det att i fråga örn inkomstsidan några egentliga meningsskiljaktigheter

ej gjort sig gällande, vare sig inom 1942 års jordbrukskommitté eller

inom statens livsmedelskommission eller dess råd, hade sådana däremot efter

vad livsmedelskommissionen erinrat, uppkommit, då det gällt att beräkna

vissa av jordbrukets kostnader.

I fråga om kostnadsberäkningarna har livsmedelskommissionen först helt

allmänt framhållit att de, i likhet med vad som varit fallet i föregående kalkyler,

grundade sig på det vid beräkningstillfället rådande pris- och löneläget

samt, om man bortsåge från kapitalkostnaderna och arbetskostnaderna,

vore utförda efter i huvudsak samma grunder som tidigare. Beträffande beräkningarna

har livsmedelskommissionen vidare anfört.

Den meningsskiljaktighet, som yppat sig i fråga örn beräkningen av jordbrukets

kapitalinvesteringar, har aktualiserats genom den höjning i fastigheternas

taxeringsvärden, som ägt rum vid 1944 års allmänna fastighetstaxering.

I tidigare kalkyler har jordbrukets fastighetskapital antagits motsvara

jordbruksfastigheternas taxeringsvärden vid 1938 års fastighetstaxering och

ränta har beräknats å detta kapital. Hur stor höjning av taxeringsvärdena,

som skett vid den sista fastighetstaxeringen, kan ej exakt avgöras, då taxeringsresultaten

ännu ej äro slutgiltigt fastställda. Enligt inhämtade upplysningar

torde höjningen emellertid i genomsnitt för hela landet kunna antagas

ha uppgått till åtminstone 20—25 procent å de förutvarande taxeringsvärdena,

och man synes ganska säkert kunna räkna med att höjningen uppgått

till i genomsnitt minst 20 procent.

Delegationen införde i sin preliminära kalkyl ett belopp för kapitalkostnader,

beräknat på ett med 20 procent i förhållande till år 1938 höjt fastighetskapital,

därvid delegationen emellertid framhöll, att delegationen icke

tagit ställning till frågan, örn höjningen borde inräknas i kalkylen eller ej,

utan endast velat belysa konsekvenserna av ett inräknande av densamma.

Sker ett dylikt inräknande, medför detta en ökning av ifrågavarande post i

förhållande till 1944/45 med 22 400 000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Vid frågans behandling inom 1942 års jordbrukskommitté förelåg ett uttalande

av kommitténs första delegation, däri framhölls, att det i och för sig

vöre riktigt, att jordbruket skulle erhålla täckning för sådana påvisbara kostnadsökningar,

som föranletts av att investeringarna i jordbruket ökats, vare

sig detta skett genom ökad upplåning eller genom utvidgad användning av

eget kapital, men att några statistiska möjligheter att bedöma de förändringar,

som inträffat i detta hänseende efter basåret 1938/39, för närvarande

icke syntes föreligga. Första delegationen framhöll därjämte, att en ifrågasatt

ökning av det belopp, vartill fastighetskapitalet borde antagas uppgå,

förutom av ökade investeringar i jordbruket, kunde föranledas dels av förbättrad

räntabilitet dels av sänkt penningvärde, samt att en av förbättrad

räntabilitet föranledd höjning av taxeringsvärdena tydligen icke borde föranleda

en höjning av jordbrukets kapitalkostnader och att frågan, huruvida

ett sänkt penningvärde borde giva anledning till en dylik stegring, vöre en

principiell fråga av stor vikt för hela pris- och penningpolitiken, till vilken

delegationen icke kunde taga ställning. Vid frågans behandling inom 1942

års jordbrukskommitté yrkade godsägaren G. Liedberg med flera att man

vid beräkningen av kapitalkostnaderna skulle följa den höjning, som taxeringsvärdena

å jordbruksfastigheterna undergått vid 1944 års fastighetstaxering,

i detta sammanhang uppskattad till 20 procent, samt i enlighet därmed i

kalkylen höja posten för kapitalkostnader med 22 400 000 kronor i förhållande

till budgetåret 1944/45. Hovrättsrådet Söderström med flera yrkade,

att kommittén skulle instämma i vad första delegationen anfört angående

kapitalkostnaderna, varvid emellertid skulle göras en anteckning av följande

innebörd: »Kommittén har konstaterat att, i den mån stegringen av taxeringsvärdena

kan hänföras till kapitalökning genom realinvestering efter basåret,

hänsyn härtill i princip bör tågås i kalkylen. Någon siffermässig beräkning

av storleken av dessa investeringar föreligger emellertid icke; dock har

under diskussionen av medlemmar av den delegation som upprättat kalkylen

anförts, att den ungefärliga storleksordningen därav torde motsvara en årlig

räntekostnad av omkring 10 000 000 kronor. Försök till närmare utredning

härutinnan bör enligt kommitténs mening företagas till nästa år.»

Vid verkställd omröstning antogs godsägare Liedbergs förslag med 13

röster mot 12 för hovrättsrådet Söderströms förslag. Mot detta beslut anmäldes

reservation av de ledamöter, som röstat för herr Söderströms förslag.

Bland de ledamöter, som biträdde förstnämnda förslag, voro samtliga närvarande

jordbruksrepresentanter inom kommittén. Mot majoritetens beslut reserverade

sig ordföranden och de 11 ledamöter, som i övrigt röstat för herr

Söderströms förslag. Reservanterna förklarade därvid att de av skäl, som

anförts av kommitténs första delegation, ansett kapitalkostnadsposten icke

böra i anledning av ökningen av taxeringsvärdena höjas mer än som kunde

anses svara mot kapitalökning genom realinvestering.

Beräkningen av arbetskostnaderna hade, enligt vad livsmedelskommissionen

yttrat, erbjudit särskilt stora svårigheter. Detta berodde främst på att

i det hösten 1944 ingångna lantarbetaravtalet överenskommits, att det hittills

tillämpade s. k. statsystemet i huvudsak skulle vara avvecklat i och med

ingången av november 1945, och att till följd därav stora arbetarkategorier

inom jordbruket under nästa produktionsår komme att övergå från årslön

med stat till timavlöning utan stat. Eftersom beräkningarna rörande jordbrukets

arbetskostnader under basåret 1938/39 utförts på grundval av statsystemet,

måste man då söka finna en form för beräkningen av dessa kost
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

43

naclér, som gåve ett rättvist uttryck för förskjutningen av arbetskostnadernas

storlek från basåret till nästkommande produktionsår.

Vad ifrågavarande kostnadspost angår har livsmedelskommissionen erinrat

om att av det våren 1944 beräknade inkomstöverskottet ett belopp av

106 000 000 kronor avsattes för att möjliggöra en höjning av inkomstnivån

för den i jordbruket arbetande befolkningen. Detta belopp motsvarade å utgiftssidan

ett belopp av 113 100 000 kronor. Vid ingåendet av det lantarbetaravtal,

som trädde i kraft den 1 november 1944, skedde löneförhöjningar, som

enligt båda de avtalsslutande parternas uppfattning för de 10 månader av

produktionsåret 1944/45, under vilka avtalet skulle gälla, motsvarade en

löneförhöjning för jordbruket av åtminstone sagda belopp. Livsmedelskommissionen

har härom vidare anfört.

En löneförhöjning av 113 100 000 kronor för 10 månader motsvarar för

helt år ett belopp av 135 700 000 kronor. Örn man kunde utgå från att förändringarna

i lantanbetar av talet för jordbruket i dess helhet motsvarat en

faktisk ökning av arbetskostnadsposten med varken mer eller mindre än

135 700 000 kronor, skulle man ju vid beräkningen av arbetskostnadsposten

för 1945/46 i kalkylen kunna förfara på så sätt, att man beräknade arbetskostnadsposten

med tillämpning av det gamla lantarbetaravtalets bestämmelser

och till den härvid erhållna summan lade ett belopp avl35 700 000

kronor. En dylik beräkning har även utförts. Man erhåller då enligt det

gamla lantarbetaravtalets bestämmelser en arbetskostnad för 1945/46 av

i 152 300 000 kronor, och örn till detta belopp lägges 135 700 000 kronor, får

man alltså såsom slutsiffra för arbetskostnadsposten för 1945/46 1 288 000 000

kronor. Emellertid föreligga delade meningar örn vad förändringarna i 1944

års lantarbetaravtal faktiskt inneburit i fråga örn kostnadsökning för jordbruket.

Det synes härvid icke från något håll ha gjorts gällande, att kostnadsökningen

skulle under stiga 135 700 000 kronor, men delade meningar

ha rått örn och i vad mån kostnadsökningen överstigit nyssnämnda belopp.

Meningsskiljaktighetema på denna punkt bero främst på olika uppfattning

om hur de faktiska lönerna i fortsättningen komma att förhålla sig till de

avtalsenliga.

Beträffande denna fråga må påpekas, att principen för beräknande av arbetskostnaderna

hittills varit den, att man utgått från de löner som faktiskt

utbetalats. Dessa löner ha genomsnittligt legat ett stycke över de i lantarbetaravtalet

bestämda. Upplysningar örn de i verkligheten utbetalade lönerna lia

erhållits ur socialstyrelsens lönestatistik. Då lönerna för lantarbetarna hösten

1944 genomgående höjdes med ej obetydliga belopp och särskilt vissa arbetarkategorier,

för vilka de avtalsenliga lönerna tidigare varit särskilt låga,

erhöllo en betydande nominell löneförhöjning, uppkommer frågan, i vad

mån den klyfta mellan de faktiska och de avtalsenliga lönerna, som tidigare

existerat, i fortsättningen kommer att bestå.

När delegationen framlade sin preliminära kalkyl, hade delegationen beträffande

arbetskostnadsposten byggt på en beräkning, vari man sökt afl omräkna

de tidigare årslönerna med stat till timlöner utan stat. Dessa beräkningar

voro emellertid behäftade med mycket stor osäkerhet främst till följd

därav, att arbetskraftsvolymen ökas, när timlönerna omräknas till årslöner

under antagande av visst antal arbetstimmar per år och arbetare. Under det

att nämnda preliminära kalkyl granskades av lörsta delegationen, utarbetade

direktör Stensgård därför nya beräkningar rörande arbetskostnadsposten

enligt en annan metod. I stället för att man enligt den först använda ine
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

"Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

toden sökt omräkna arbetskostnadsposten för basåret efter timlön, har man

enligt den nya metoden beräknat arbetskostnaderna för produktionsåret 1945/

46 efter station per år. Ett dylikt beräkningssätt underlättas av att statlönesystemet

i vissa fall förutsättes komma alt kvarstå även under sagda produktionsår

och att lantarbetaravtalet därför innehåller vissa lönebelopp, beräknade

med bibehållande av statlönesyslemet.

Även med denna metod erbjuder det emellertid svårigheter att uppskatta

det belopp, till vilket arbetskostnaderna under nästa produktionsår i verkligheten

skola komma att uppgå. Detta beror bland annat på den förut påtalade

ovissheten örn och i vad mån den tidigare existerande klyftan mellan

de faktiska och de avtalsenliga lönerna i fortsättningen kommer att bestå. I

de av Stensgård verkställda beräkningarna har med hänsyn till ovissheten

härom två alternativ utarbetats. I det ena alternativet har antagits, att klyftan

kommer att, ehuru förminskad, bestå för vissa arbetarkategorier men att

klyftan kommer att helt bortfalla för andra kategorier. I det andra alternativet

har åter förutsatts, att skillnaden mellan de faktiska och de avtalsenliga

lönerna för de viktigaste arbetarkategorierna även i fortsättningen

kommer att bliva lika stor som tidigare. Enligt det förra alternativet kommer

direktör Stensgård för nästa produktionsår till en total arbetskostnad

för jordbruket av 1 281 700 000 kronor och enligt det senare alternativet till

en total arbetskostnad för jordbruket av 1 312 600 000 kronor.

Beträffande de nu nämnda, av direktör Stensgård verkställda alternativa

beräkningarna har direktör Stensgård själv förklarat, att enligt hans uppfattning

alternativet 1 312 600 000 kronor vore alltför högt, eftersom man

hade anledning räkna nied att skillnaden mellan de faktiska och de avtalsenliga

lönerna under produktionsåret 1945/46 skulle bliva mindre än tidigare,

men att å andra sidan arbetskostnaderna måste antagas bliva högre än

det belopp, som erhållits enligt det lägre alternativet, d. v. s. 1 281 700 000

kronor, detta redan på grund därav att man med utgångspunkt från föregående

lantarbetaravtal och det ostridiga faktum, att detta motsvarat en ökning

av jordbrukets lönekostnad nied åtminstone 135 700 000 kronor per år,

erhåller en arbetskostnad för 1945/46 av 1 288 000 000 kronor. Direktör

Stensgård har som sin åsikt uttalat, att arbetskostnaderna under nästa produktionsår

nied utgångspunkt från nu rådande förhållanden sannolikt i verkligheten

skulle ligga omkring beloppet 1 300 000 000 kronor.

Rörande behandlingen av ifrågavarande post i kalkylen framställdes inom

1942 års jordbrukskommitté tre olika yrkanden. Kommitténs ordförande yrkade,

att, eftersom man ej hade någon tillräckligt säker grund för beräkningen

av det belopp, vartill arbetskostnadsposten i verkligheten skulle komma

att uppgå, kommittén borde begränsa sig till att uttala, att man vid bedömandet

av priserna på jordbrukets produkter för regleringsåret 1945/46 borde

utgå från att jordbrukets arbetskostnader till följd av förändringarna i

lantarbetaravtalet och andra löneöverenskommelser ökats med det högsta

belopp, som enligt principerna för 1944 års prisbeslut kunde anses medgivet,

eller 135 700 000 kronor per år. Då man vid tillämpning av det äldre lantarbetaravtalets

bestämmelser erhöll en arbetskostnad för 1945/46 av 1 152 300 000

kronor, borde man alltså enligt denna uppfattning vid bestämmandet av

priserna räkna med en arbetskostnad för jordbruket under 1945/46 av

(1 152 300 000 + 135 700 000 -=} 1 288 000 000 kronor. Vidare yrkades av

godsägare Liedberg, att man i kalkylen skulle, i överensstämmelse med det

högre av de av direktör Stensgård utarbetade alternativen, räkna med en

arbetskostnad av 1 312 600 000 kronor. Slutligen yrkades av riksdagsmannen

W. Svensson, att man, eftersom man av olika skäl hade anledning antaga,

att jordbrukets arbetskostnader skulle uppgå till större belopp än 1 288 000 000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

45

kronor, men man å andra sidan ej hade några säkra hållpunkter lör ett antagande

att dessa kostnader skulle uppgå till så högt belopp som omkring

1 312 000 000 kronor eller överhuvud för en bedömning av det belopp, till

vilket de i verkligheten skulle komma att uppgå, nu skulle i kalkylen upptaga

arbetskostnaderna till ett uppskattat belopp av 1 300 000 000 kronor.

Sedan kommittén vid omröstning mellan de båda sistnämnda yrkandena

avvisat yrkandet att arbetskostnaderna skulle i kalkylen upptagas till ett

belopp av 1 312 600 000 kronor, antog kommittén efter votering med 12 röster

mot 5 det av herr Svensson framställda yrkandet.

Mot beslutet anmäldes reservation av herrar Sträng och Larsson.

Slutresultatet av granskningen av kalkylen inom 1942 års jordbrukskommitté

har enligt vad livsmedelskommissionen framhållit alltså blivit, att kommittén

framgått på två olika linjer. Den ena linjen innebure, att kapitalkostnaderna

upptagits med ett i förhållande till 1944/45 med 22 400 000 kronor

höjt belopp och arbetskostnaderna till 1 300 000 000 kronor. Följden härav

bleve, att jordbrukets inkomster upptagits till ett sammanlagt belopp av

2 082 700 000 kronor med ett indextal av 152,8 i förhållande till basåret,

medan kostnaderna upptagits till 2 233 800 000 kronor, med indextalet 153,7.

Kalkylen utvisade alltså enligt denna linje ett inkomstunderskott av 11 800 000

kronor.

Enligt den andra ståndpunkten skulle man vid kalkylens användande i

samband med prissättningen å jordbruksprodukter utgå från att kapitalkostnaderna

med 10 000 000 kronor överstege motsvarande belopp i kalkylen för

1944/45, och att arbetskostnaderna uppginge till 1 288 000 000 kronor. Denna

ståndpunkt i fråga örn arbetskostnaderna föranledde jämväl vissa mindre

justeringar av posterna för ekonomibyggnader och grundförbättringar, motsvarande

en kostnadsminskning av 500 000 kronor i förhållande till den motsatta

ståndpunkten. Slutresultatet enligt förevarande ståndpunkt bleve därför,

att man vid prissättningen borde utgå från att kostnadssidan borde sänkas

med (12 400 000 + 12 000 000 + 500 000 =) 24 900 000 kronor till

2 208 900 000 kronor, varigenom kostnadsindex sänkes till 151,9, och ett inkomstöverskott

av 12 800 000 kronor erhölles.

Prisfrågans behandling inom livsmedelskommissionen oell dess råd.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 22 mars 1945 framhållit,

att diskussionen inom kommissionens råd av den upprättade kalkylen

rörande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret 1945/46

huvudsakligen rört sig örn posterna för kapitalkostnader och arbetskostnader.

Beträffande denna diskussion har kommissionen lämnat följande redogörelse.

Beträffande förstnämnda post framhöll herr Liedberg, att han icke gjorde

gällande, att man i kalkylen borde räkna med någon höjning av kapitalkostnadsposten

på grund av penningvärdets fall eller höjd räntabilitet hos jordbruket,

utan att han ville motivera sin vid sammanträdet med 1942 års jordbrukskommitté

uttalade uppfattning att sagda post borde höjas med ett belopp,

motsvarande den antagna höjningen av taxeringsvärdena, därmed att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

enligt hans åsikt realinvesteringarna i jordbruket efter basåret uppginge till

ett lika stort belopp som det, varmed taxeringsvärdena höjts.

Herr Liedberg uttalade emellertid, att man enligt hans uppfattning med

hänsyn till att betydande osäkerhetsmoment förelåge beträffande vissa poster

i kalkylen och till att det enligt hans mening föreliggande inkomstunderskottet

på 11 800 000 kronor vore så obetydligt i förhållande till de sammanlagda

inkomst- och kostnadssummorna, nu ej borde begära kompensation för större

stegring av kapitalkostnadsposten än omkring 10 000 000 kronor. I anslutning

till detta uttalande antecknades vid rådssammanträdet att rådets närvarande

ledamöter voro ense örn att vid prissättningen ökningen av kapitalkostnaderna

ej skulle kompenseras med högre belopp än omkring 10 000 000 kronor,

dock att i detta sammanhang ordföranden i Riksförbundet landsbygdens

folk, landstingsmannen B. Ekström, förklarade att, i den mån därigenom

kalkylen skulle komma att stanna på ett underskott till jordbrukarnas nackdel,

han förbehölle sig att yrka på prisförhöjningar till utfyllnad av detta

underskott.

Beträffande arbetskostnadsposten uttalade flertalet i ärendets behandling

deltagande rådsledamöter, med instämmande antingen i den av jordbrukskommitténs

ordförande deklarerade uppfattningen eller i herr Strängs yttrande

i saken, att de ansåge ifrågavarande post vid prissättningen böra beräknas

till 1 288 000 000 kronor. En minoritet inom rådet, bestående av samtliga

närvarande representanter för jordbrukarna ävensom av representanten för

västkustfiskarena, uttalade däremot, att arbetskostnadsposten borde beräknas

på sätt jordbrukskommitténs majoritet angivit.

Herr Sträng sade sig härefter vilja påpeka en omständighet, som enligt

hans förmenande kunde antagas komma att medföra, att arbetskostnaderna

för jordbruket under produktionsåret 1945/46 skulle komma att stiga mer än

som bleve en direkt följd av de år 1944 vidtagna ändringarna i lantarbetaravtalet,

nämligen den omständigheten att i en i dagarna framlagd proposition

angående ändringar av lantarbetstidslagen föreslagits en minskning av arbetstiden

för vissa arbetargrupper. Då dessa sänkningar enligt herr Strängs

uppfattning borde ske utan sänkning av ifrågavarande arbetares reallön, hade

man anledning räkna med en uppjustering av sagda arbetares nominallön

och därmed även med en reell kostnadsökning för jordbruket.

I övrigt framställdes inom rådet inga yrkanden örn ändring av posterna

i den föreliggande kalkylen.

I anslutning till den lämnade redogörelsen för diskussionen inom livsmedelskommissionens

råd har kommissionen framhållit, att med den ståndpunkt,

som jordbrukets representanter i jordbrukskommittén intagit i fråga

örn beräkningen av jordbrukets kapitalkostnader och arbetskostnader, ett

kalkylmässigt inkomstunderskott av 11 800 000 kronor erhölles, vilket underskott

dock komme att sakna betydelse vid prissättningen, om man, på sätt

medgivits vid rådssammanträdet, vid prissättningen ej skulle kompensera

ökningen av kapitalkostnaderna med mer än omkring 10 000 000 kronor. Med

den ståndpunkt beträffande beräkningen av kapitalkostnaderna och arbetskostnaderna

vid prissättningen å jordbrukets produkter, som flertalet övriga

ledamöter av jordbrukskommittén förordat, erhölles ett inkomstöverskott av

12 800 000 kronor. Skiljaktigheten i åsikterna beträffande det belopp som

borde utjämnas vid prissättningen, syntes sålunda i stort sett i praktiken

avse ett belopp av omkring 12 000 000 kronor, d. v. s. ungefär samma be
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

47

lopp som representerade skillnaden mellan de olika ståndpunkterna i jordbrukskommittén

och rådet i fråga om beräkningen av arbetskostnadsposten.

Livsmedelskommissionen har anmärkt, att kommissionen, utöver den ändring

av hektarskörden av ärter, som beslöts av jordbrukskommittén, icke

funnit skäl att företaga någon ändring av de i kalkylen för normalskörd

antagna hektarskördssiffroma.

Vad angår frågan om den metod, efter vilken prissättningen på jordbrukets

produkter för produktionsåret 1945/46 borde ske, har livsmedelskommissionen

erinrat, att vid diskussionen rörande denna fråga inom kommissionens

råd från skilda håll förordats, att man för sagda produktionsår skulle tilllämpa

den prissättningsmetod, som kommit till användning för produktionsåret

1943/44, d. v. s. fastställa priserna redan innevarande vår på grundval

av en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1945/46 och sedan göra en omräkning av densamma hösten 1945, varvid

den s. k. 4-procentregeln borde användas för avgörande av örn prisjusteringar

uppåt eller nedåt skulle förekomma. Någon däremot avvikande mening hade

ej uttalats i rådet.

Livsmedelskommissionen har förklarat sig dela den uppfattning angående

metoden för prissättningen, som sålunda kommit till uttryck vid frågans behandling

inom kommissionens råd.

Enligt vad livsmedelskommissionen anmält har efter frågans behandling

inom kommissionens råd till kommissionen inkommit en den 20 mars 1945

dagtecknad skrivelse från Riksförbundet landsbygdens folk, vari yrkats, att

man vid prissättningen å jordbrukets produkter skulle utgå från ett väsentligt

större inkomstunderskott än det, som jordbrukets representanter ansett

föreligga vid frågans behandling inom jordbrukskommittén och kommissionens

råd, samt att detta inkomstunderskott skulle täckas genom höjningar av

priserna på jordbrukets produkter. Med anledning av vad i skrivelsen under

7 olika punkter åberopats såsom grund för detta yrkande, har livsmedelskommissionen

framhållit följande.

I punkt 1 i förbundets skrivelse anföres, att man genom att i kalkylen

räkna med en procents årlig minskning av arbetskraftsförbrukningen berövar

jordbruket en väsentlig del av dess andel i nationalinkomstens årliga

tillväxt samt att det bör anses rättvist, att jordbruket självt får åtnjuta vinsterna

av rationaliseringen, av vilka vinster just arbetskraftsbesparingen är

en av de viktigaste.

Antagandet om en successiv minskning av arbetskraftsförbrukningen i

jordbruket med en procent per år grundar sig på ingående undersökningar,

baserade bland annat på inom socialstyrelsen förefintligt material samt på

de av professor Nanneson bearbetade räkenskapsresultaten från vissa svenska

jordbruk. Något yrkande om att man i kalkylen ej skulle räkna med

en dylik minskning framställdes ej vare sig vid frågans behandling inom

jordbrukskommittén eller vid sammanträdet med livsmedelskommissionens

råd. Det må även framhållas, att denna beräkningsprincip genomgående

tillämpats de sista åren utan att någon invändning däremot framställts i

jordbrukskommittén eller till rådets protokoll. Vad angår det sakligt bend
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

tigade i ifrågavarande beräkningsgrund må framhållas, att jordbruket i motsats

till industrien erhållit full ersättning för minskning i skördevolymen

till följd av krisförhållandena. Det förtjänar även erinras örn att ett av de

väsentligaste motiven för den ökning av jordbrukets kapitalkostnader, som

de olika meningsriktningarna inom jordbrukskommittén ansett sig böra räkna

med (ehuru uppfattningen varit delad om storleken av denna ökning)

varit, att avsevärda nyinvesteringar varit nödvändiga för att möjliggöra den

rationalisering, som tagit sig uttryck i att man ansett sig kunna räkna med

en årlig minskning av arbetskraftsåtgången med en procent.

Ett i skrivelsens punkt 2 framställt yrkande, att man i kalkylen skall taga

hänsyn till dep förkortning av arbetstiden under sommarhalvåret, som inträder,

om en till årets riksdag framlagd proposition angående ändringar i

lantarbetstidslagen bifalles, kan enligt kommissionens mening ej föranleda

någon ändring i kalkylen redan på den grund, att det är ytterst svårt att

avgöra, vad den i propositionen ifrågasatta minskningen i arbetstiden i realiteten

kan komma att betyda i kostnadsökning för jordbruket.

I skrivelsens punkt 3 uttalas, att tillräcklig hänsyn icke synes lia tagits

till de ökade arbetskraftskostnader, som föreligga på grund av de överpriser,

vilka jordbruket får vidkännas utöver den i kalkylen beräknade kostnaden.

På grund härav får livsmedelskommissionen hänvisa till vad som

anförts angående de av direktören Stensgård utarbetade alternativa beräkningarna

av arbetskostnadsposten samt angående storleken av den klyfta,

som i fortsättningen kan tänkas komma att föreligga mellan de faktiska

och de avtalsenliga lönerna.

I punkt 4 i skrivelsen uttalas, att den minskning av utgifterna, som beräknats

uppsta på grund av den nyligen genomförda räntesänkningen, är;

beräknad utan tillförlitligt underlag och att den verkliga räntesänkningen

icke kommer att uppgå till det beräknade beloppet. Med anledning härav

ma följande framhallas. För den del av det lånade kapitalet, som är bundet

i hypotekslån, har räntesänkningen beräknats slå igenom endast till 7io,

beroende på att man här räknar med medelräntan för de tio senaste åren.

För andra lån har räntesänkningen däremot, med stöd av uppgifter, som

lämnats från Svenska sparbanksföreningen och Svenska jordbrukskreditkassan,

beräknats slå igenom helt. Ränta för eget, ej helånat fastighetskapital

och driftskapital har i kalkylen beräknats på grundval av den genomsnittliga

räntan för hypotekslån med vissa tillägg, uppgående för fastighetskapital till

0,3 procent och för driftkapital till 0.6 procent. Till följd av detta beräkningssätt

återverkar räntesänkningen alltså endast med Vio på ränta för

eget jordbrukskapital. Av vad nu anförts torde framgå, att beräkningarna

i kalkylen angående räntesänkningens inverkan äro verkställda i så nära anknytning

till de faktiska förhållandena som möjligt, och att förbundets anmärkning

på denna punkt saknar fog.

I punkt 5 i skrivelsen framhålles till en början, att höjningen av avtalslönerna

för byggnadsträarbetarna med 7 öre per timme kommer att innebära

avsevärda förhöjningar av jordbrukets byggnads- och underhållskostnader.

Det är visserligen riktigt, att denna höjning ej beaktats vid kalkylens

upprättande. Detta beror emellertid på att höjningen skett först efter kalkylens

upprättande, t. o. m. först efter dess behandling inom kommittén.

Enligt nu gjord undersökning kan höjningen beräknas medföra en ökning

av den i kalkylen upptagna posten för ekonomibyggnader med ej fullt

500 000 kronor. Höjningen påverkar sålunda ej i märkbar mån det resultat

av kalkylen, som förut angivits.

Med anledning av vad i övrigt anföres i skrivelsens punkt 5 må framhållas,

att det icke synes riktigt att i kalkylen, vilken skall grundas på faktiska

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

49

förhållanden, beakta en eventuellt förefintlig risk för framtida fördyring av

jordbrukets maskinkostnader.

I punkt 6 av skrivelsen framställt yrkande överensstämmer med den

ståndpunkt, som intagits av jordbrukskommitténs majoritet, och där angiven

höjning av kapitalkostnaderna har redan inräknats i kalkylen av dem,

som ansett kalkylen utvisa ett inkomstunderskott av 11 800 000 kronor.

Det till sin innebörd mest betydelsefulla yrkandet framställes i skrivelsens

punkt 7, då där uppställes kravet på att arbetsersättningen inom jordbruket

bör få stiga minst lika mycket som den genomsnittliga limlönestegring,

vilken industriarbetargruppen erhållit. Med anledning härav vill livsmedelskommissionen

anföra följande.

Statsmakterna ha vid olika tillfällen under de senare åren uttalat, att reallönen

för den i jordbruket arbetande befolkningen bör vara jämställd med

reallönen för andra grovarbetare å landsbygden, ävensom understrukit önskvärdheten

av att den härför erforderliga höjningen av lönenivån för den i

jordbruket arbetande befolkningen snarast möjligt skall komma till stånd.

Samtidigt har emellertid understrukits, att det med hänsyn till prisstoppet

knappast syntes möjligt att nu genomföra en sådan lönereglering. En möjlighet

att, utan äventyrande av prisstoppspolitiken, genomföra en inkomstförbättring

för jordbruksbefolkningen yppades våren 1944, då kalkylen visade

ett ganska avsevärt inkomstöverskott och den önskade löneförbättringen

följaktligen kunde genomföras utan höjning av priserna å jordbrukets produkter.

Denna möjlighet begagnades även.

Motsvarande möjlighet föreligger emellertid icke i år. Även enligt den

ståndpunkt, som vid granskningen av kalkylen intagits av de ledamöter av

jordbrukskommittén som icke representera jordbrukarna, föreligger endast

ett relativt mycket obetydligt inkomstöverskott, vars användande på samma

sätt som fjolårets överskott till möjliggörande av lönehöjningar icke skulle

betyda någon nämnvärd ökning av inkomsten för den jordbrukande befolkningen

i allmänhet. Det kan erinras örn att en höjning av timlönen för den

i jordbruket arbetande befolkningen med 1 öre innebär en stegring av arbetskostnadsposten

med omkring 12 000 000 kronor per år, vilket sistnämnda

belopp å inkomstsidan motsvarar något över 11 000 000 kronor. Vill man exempelvis

åstadkomma en genomsnittlig höjning av arbetsinkomsten för jordbruksbefolkningen

med 5 öre i timmen, skulle därför även enligt den av ickejordbrukarna

i kommittén företrädda ståndpunkten krävas avsevärda höjningar

av de nuvarande priserna på jordbruksprodukter. Det synes emellertid

i nuvarande läge icke möjligt att genomföra sådana prishöjningar i ett

dylikt syfte. Fjolårets prisbeslut innebar ju, alt man utan höjning av priserna

på jordbruksprodukter beredde jordbrukarna en inkomsthöjning utöver

vad som fordrades för att täcka efter krigsutbrottet inträffade kostnadsökningar.

Hur önskvärt det i och för sig än är att åstadkomma en ytterligare

förbättring av särskilt det sämst ställda jordbrukets ekonomiska ställning,

synes det livsmedelskommissionen nu icke böra komma i fråga att man skall

sträcka sig därhän att vidtaga en höjning av hela prisnivån i dylikt syfte.

1 della sammanhang vill livsmedelskommissionen framhålla, att den av

Riksförbundet landsbygdens folk åberopade omständigheten, att vissa grupper

av industriarbetare vid årets avtalsrörelser erhållit löneförhöjningar med

hänsyn till innebörden av prisstoppspolitiken icke i och för sig kan åberopas

som skäl för en motsvarande höjning av arbetslönerna i jordbruket. Prisstoppspolitiken

innebär ju bland annat, att företagen själva få bära eventuella

lönehöjningar efter prisstoppet och icke äga kompensera sig för dessa

genom höjningar av varupriserna. Lönehöjningarna få alltså för industriens

Biliana till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr SOS. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

del tagas på företagens vinstmarginal. Denna möjlighet finnes däremot ej

inom jordbruket, utan här skulle, såsom förut nämnts, en allmän höjning

av inkomstnivån för den i jordbruket arbetande befolkningen tydligen nödvändiggöra

höjda producentpriser.

Förslag av statens livsmedelskommission m. m.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse den 22 mars 1945 anfört, att

man vid prissättningen å jordbrukets produkter för produktionsåret 1945/46

syntes böra utgå från de förut redovisade alternativa beräkningarna rörande

jordbrukets inkomster och kostnader, utvisande den ena ett inkomstunderskott

på 11 800 000 kronor och den andra ett inkomstöverskott av 12 800 000

kronor, och att därvid borde bemärkas, att vid frågans behandling i kommissionens

råd från jordbrukarsidan medgivits, att kompensation för ökningen i

kapitalkostnadsposten i förhållande till innevarande år ej skulle utgå med mer

än omkring 10 000 000 kronor, och att sålunda jämlikt detta medgivande vid

prissättningen det enligt förstnämnda alternativ beräknade inkomstunderskottet

finge anses väsentligen utjämnat. Vid bedömningen av det sålunda

föreliggande kalkylmaterialet borde enligt kommissionens mening beaktas,

att ovissheten rörande några poster denna gång visat sig såväl inom jordbrukskommittén

som hos livsmedelskommissionens råd vara större än tidigare

men att å andra sidan de inkomstunderskott respektive inkomstöverskott,

som förelåge enligt de å ömse håll längst gående uppfattningarna, helt

folie inom en procentuellt sett mycket knapp felmarginal. Med hänsyn härtill

vore det enligt kommissionens uppfattning befogat, att man denna gång

vid vårprissättningen ej i första hand inriktade sig på att åstadkomma ett

fullständigt kalkylmässigt jämviktsläge, som dock icke från alla håll erkändes

såsom ett sådant, utan i stället förfore så att man först undersökte, vilka

justeringar av priserna i den ena eller den andra riktningen, som med hänsyn

till försörjningsläget vore sakligt motiverade, och därefter eftersåge, i vad

mån dessa justeringar kunde genomföras utan att den avsedda balansen i

stort mellan inkomst- och kostnadsstegringarna rubbades. Befunnes det härvid,

att justeringarna kunde vidtagas utan att man erhölle ett inkomstöverskott

eller inkomstunderskott, som kunde anses falla utanför den felmarginal

i kalkylen, som representerades av de förut redovisade olika meningarna,

syntes dessa justeringar böra komma till stånd oberoende av att något fullständigt

kalkylmässigt jämviktsläge ej ernåddes.

De priser, som bestämdes vid vårprissättningen, syntes därefter enligt livsmedelskommissionens

mening böra bibehållas oförändrade, såvida ej produktions-

och kostnadsbetingelsema utvecklade sig på sådant sätt, att enligt

de vedertagna grunderna för beräkningssättet ett kalkylmässigt över- eller

underskott uppkomme motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets samlade

inkomster enligt den nu uppgjorda inkomst- och kostnadskalkylen. Då

jordbrukets inkomster i denna kalkyl beräknats till nära 2 100 000 000 kronor,

borde alltså en variation av omkring 85 000 000 kronor få äga rum utan

att förändring i prisläget skulle komma till stånd. Vid större förändring än

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl: Maj:ts proposition nr 303.

51

den nu sagda borde däremot justering äga runi så att marginalen nedbringades

till omkring 85 000 000 kronor. Beträffande frågan, vilka grenar av produktionen

som främst skulle bliva föremål för en sådan justering, syntes liksom

hittills böra gälla den principen, att justeringen i första hand skulle beröra

de produktionsgrenar, som mest föranlett över- eller underskottet.

Frågan, örn anledning funnes att tillämpa 4-procentregeln, har livsmedelskommissionen

ansett böra prövas så snart statistiskt underlag förelåge för en

preliminär beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i augusti 1945. För att tjäna

som grund för denna omprövning borde vid sistnämnda tidpunkt upprättas

en ny kalkyl beträffande jordbrukets beräknade inkomster och kostnader

under produktionsåret 1945/46. Om det av denna prognos skulle framgå, att

justeringar borde komma till stånd, borde dessa ej ske efter rent mekaniska

synpunkter utan hänsyn även tagas till försörjningssynpunkter. Huruvida

priserna i samband med nu nämnda omprövning borde bindas för återstoden

av produktionsåret eller ej, har kommissionen ansett böra bliva beroende på,

med vilken grad av säkerhet man då ansåge sig kunna bedöma skördens

storlek. Ansåges priserna då ej kunna bindas, borde enligt kommissionens

mening omräkning av kalkylen ske vid tidpunkt, som bestämdes i samband

med prövningen av augustikalkylen. Visade sådan omräkning, som sist

nämnts, över- eller underskott av mer än omkring 85 000 000 kronor, borde

justering av priserna äga rum med tillämpning av 4-procentregeln.

Livsmedelskommissionen har ansett, att i likhet med vad som skett under

innevarande produktionsår även för nästkommande produktionsår torde böra

föreskrivas att, om och i den mån efter prövningen av augustikalkylen

prissänkningar på jordbruksprodukter utöver dem, som vid sagda tidpunkt

ansetts befogade, bleve nödvändiga för att främja avsättningen eller av liknande

skäl, sådana sänkningar skulle få ske utan motsvarande kompensation

genom prishöjningar för andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter.

Skulle det av andra skäl bliva nödvändigt att vidtaga justeringar av

priserna, borde dessa justeringar däremot enligt kommissionens uppfattning

avvägas så att relationen mellan utgifter och inkomster i kalkylen ej påverkades

av desamma.

Jag torde härefter få lämna en redogörelse för livsmedelskommissionens

förslag rörande vilka justeringar av priserna å jordbrukets produkter och förnödenheter,

som ur försörjningssynpunkt kunde anses motiverade och som

kunde vidtagas, utan att det kalkylmässiga jämviktsläget mellan inkomster

och kostnader rubbades mer än som ansåges ligga inom kalkylens på nyssnämnda

sätt angivna felmarginal.

Vad angår inkomstsidan har livsmedelskommissionen kommit till den uppfattningen,

att mindre prishöjningar vore önskvärda i fråga örn ärter och

fabrikspotatis, samt att viss prissänkning borde göras i fråga örn ägg.

I fråga om priserna å brödsäd och fodersäd har kommissionen

anfört.

Svenska spannmålsaktiebolaget har i skrivelse den 10 februari 1945 till statens

livsmedelskommission framfört vissa synpunkter beträffande prisregle
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ringen på spannmål under nästa regleringsår. Bolaget framhåller i skrivelsen

bland annat, att den omständighet, som hösten 1944 utgjorde hinder för övergång

till ett system med inom vissa gränser rörliga priser, byggt på en med

stödköp kombinerad inlösningsgaranti, nämligen brist på lagerutrymmen, nu

ej längre föreligger, och att man därför innevarande år kan tänka sig möjligheten

av att gå över från det för närvarande tillämpade systemet med fasta,

successivt stigande inköpspriser till förstnämnda system. Bolaget har emellertid

stannat för att föreslå, att det under innevarande produktionsår tilllämpade

systemet för brödsädsregleringen i princip skall bibehållas oförändrat

även under produktionsåret 1945/46. Som skäl härför har bolaget

förutom önskemålet att man icke utan tvingande skäl skall ändra de regleringsanordningar,

vid vilka handeln vant sig, bland annat framhållit, att de

lager av brödsäd, som kunna beräknas finnas i lager vid nästa produktionsårs

början, icke komma att bliva tillräckligt stora för att spannmålsbolaget

genom utförsäljning från desamma med säkerhet skall kunna reglera prisbildningen

vid ett inlösningsförfarande. Bolaget har emellertid framfört

önskemål örn vissa smärre justeringar av nu tillämpade ersättningar och

marginaler.

I fråga om fodersädsregleringen har bolaget icke ifrågasatt några förändringar

i nu gällande bestämmelser.

Livsmedelskommissionen har ännu ej tagit ställning till de frågor, som

beröras i bolagets skrivelse, utan återkommer härtill i samband med avgivande

av förslag rörande det tekniska regleringssystemet på jordbrukets område.

I anslutning till vad förut anförts förutsätter emellertid kommissionen

att, därest kommissionens förut angivna ståndpunkt beträffande grunderna

för prissättningen å jordbrukets produkter under produktionsåret 1945/46

godtages, priserna på spannmål skola, såvida utfallet av augustikalkylen ej

giver anledning att överväga prisjustering, motsvara de för innevarande regleringsår

gällande priserna. Det nu utgående vårvetetillägget av 1 öre per kilogram

bör sålunda bibehållas även under nästa regleringsår, men, såsom

utgörande ett stimulanstillägg, icke medräknas i kalkylen.

Vad angår priserna å potatis har kommissionen yttrat.

Även under det nu löpande regleringsåret ha, liksom fallet varit under de

närmast föregående regleringsåren, garantipriser gällt å potatis. Jämlikt bemyndigande

av Kungl. Maj:t har livsmedelskommissionen nämligen uppdragit

åt spannmålsbolaget att under april månad 1945 inköpa sådan matpotatis

samt fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet, som senast

den 15 mars 1945 hembjudits bolaget av odlare och av personer, vilka yrkesmässigt

idka handel med potatis.

I enlighet med bemyndigande av Kungl. Majit den 24 mars 1944 fastställdes

ursprungligen följande garantipriser.

För matpotatis (sorterad vara) av fullgod beskaffenhet skulle spannmålsbolaget

i nedannämnda områden betala följande priser.

Prisområde

Kronor per

deciton

I. Skåne och Blekinge .......................... 10

II. Övriga delar av Götaland samt Svealand ...... 11

III. Norrland .................................... 12

För fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet skulle spannmålsbolaget

inom hela riket betala 9 kronor per deciton.

Efter framställning från livsmedelskommissionen vidtog Kungl. Majit genom

beslut den 22 december 1944 vissa ändringar i de sålunda gällande ga
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

53

rantipriserna. Ändringarna inneburo dels att garantiprisel för matpotatis i

Skåne och Blekinge höjdes från 10 kronor till 10 kronor 50 öre per deciton,

dels att garantipriset för fabriks- och foderpotatis höjdes från 9 till 10 kronor

per deciton i hela riket, med skyldighet för hembudsgivaren att, om

spannmålsbolaget det påfordrade, mot ersättning av 50 öre per deciton sortera

den hembjudna potatisen i enlighet med de bestämmelser, som kunde

komma att föreskrivas för leverans av hembjuden matpotatis.

Beträffande dessa höjningar av garantipriserna kan nämnas, att höjningen

av garantipriset å fabrikspotatis avsåg att bereda odlare av fabrikspotatis,

vilka på grund av de av kommissionen vidtagna begränsningarna i fråga örn

potatisens användning för industriella ändamål i stor utsträckning nödgats

lagra sin potatis längre än vanligt, en viss lagringsersättning, samt att höjningen

av priset å matpotatis endast avsåg, att garantipriset å denna vara ej

skulle bliva oförmånligare än garantipriset å fabrikspotatis.

Livsmedelskommissionen har vidare efter bemyndigande av Kungl. Maj:t

fastställt de priser, som tillverkare av potatisstärkelse och tillverkare av

brännvin skola vara skyldiga att betala vid inköp under tillverkningsåret

1944/45 av potatis för stärkelsetillverkning respektive brännvinstillverkning.

Priserna ha för potatis av normal kvalitet bestämts för tiden från kampanjens

början till och med den 31 oktober 1944 till 28 öre, för tiden den 1 november—den

31 december 1944 till 29 öre, för januari 1945 till 30 öre och

för tiden den 1 februari 1945—kampanjens slut till 31 öre, allt räknat per

stärkelseprocent och hektoliter fritt fabriken.

I skrivelse den 14 februari 1945 till livsmedelskommissionen har Sveriges

potatisodlares riksförbund hemställt om ändringar i bestämmelserna angående

garantipriser å potatis och av priserna på stärkelse- och bränneripotatis.

Vad garantipriserna angår innebär förbundets hemställan, att man skall

dels införa ytterligare ett prisområde för matpotatis, dels genomgående höja

garantiprisema å såväl mat- som fabrikspotatis, dels framflytta inlösningstiden

för de södra delarna av landet. De garantipriser å potatis, som förbundet

föreslår, äro för matpotatis (sorterad vara) följande.

För fabriks- och foderpotatis (samtagen vara) har förbundet föreslagit ett

pris av 11 kronor per deciton för hela riket.

Inlösningstiden har förbundet föreslagit skola framflyttas till mars månad

för Skåne och Blekinge och till tiden den 15 mars—15 april för (övriga delar

av Götaland. För Svealand och Norrland har förbundet ej föreslagit någon

förändring av den för närvarande gällande inlösningstiden.

Systemet med garantipris å potatis har, såsom kommissionen framhöll i

sin skrivelse den 14 mars 1944 med förslag angående prissättningen på jordbrukets

produkter under produktionsåret 1944/45, otvivelaktigt varit av stort

värde ur försörjningssynpunkt. Med hänsyn till ovissheten rörande försörjningslägets

utveckling under nästkommande produktionsår anser kommissionen

det vara av vikt, afl en potatisproduktion uppehälles här i landet,

som är tillräcklig för att täcka det inhemska behovet och även innefattar

en viss reserv för export till andra länder, örn sådan export skulle bliva

nödvändig för att mildra försörjningsläget därstädes. Med hänsyn härtill

Prisområde

Kronor per

deciton

I. Skåne och Blekinge ...........

II. Övriga delar av Götaland .....

III. Svealand utom Kopparbergs län

IV. Kopparbergs län och Norrland .

12

13

14

15

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 303-

anser kommissionen det önskvärt, att systemet med garantipris å potatis bibehålies

även under produktionsåret 1945/46. Då de våren 1944 fastställda

garantiprisema dock enligt kommissionens mening få anses tillfredsställande,

jämförda med prisnivån å andra jordbruksprodukter, anser sig kommissionen

emellertid ej böra förorda någon höjning av dessa. Ej heller kan

kommissionen förorda någon framflyttning av inlösningstiden för vissa delar

av landet, då en sådan framflyttning skulle komma att bereda mycket

stora svårigheter för de organ, som skola omhänderha inlösningsverksamheten,

bland annat därigenom att dessa riskera att få omhändertaga stora kvantiteter,

vilka normalt skulle ha vunnit avsättning utan sagda organs förmedling.

Kommissionen föreslår därför, att de våren 1944 meddelade bestämmelserna

om garantipris å potatis skola bibehållas oförändrade under nästa

produktionsår.

I fråga om priserna å stärkelse- och brännvinspotatis har livsmedelskommissionen

uttalat.

Kommissionen har ansett det i hög grad önskvärt, att den konsumtionsreserv,

som fabrikspotatisen utgör, bibehålies och örn möjligt utökas. Eftersom

de vid innevarande produktionsårs början befintliga lagren av potatismjöl

beräknas bliva helt förbrukade under produktionsåret, måste man vidare

under alla förhållanden räkna med att en ganska betydande produktion

av potatismjöl måste komma till stånd under nästa konsumtionsår. Då

nuvarande pris å fabrikspotatis, vilket varit oförändrat sedan år 1942, mot

bakgrunden av den förhöjning av sockerbetspriset, varom överenskommelse

nyligen träffats, kan befaras ej komma att leda till så stor odling av fabrikspotatis,

som ur nu anförda synpunkter är önskvärd, har kommissionen funnit

skäl tala för en höjning av priset å fabrikspotatis med 1 öre per hektoliter

och stärkelseprocent. Denna höjning medför vid normalskörd en inkomstökning

för jordbruket av omkring 400 000 kronor.

Beträffande h ö och halm har livsmedelskommissionen ansett, att någon

förändring i nu gällande priser icke borde ske.

Vad angår priserna å ärter har livsmedelskommissionen anfört följande.

Garantipriset å matärter (gula ärter) utgjorde år 1942 45 kronor per deciton

och år 1943 40 kronor per deciton. Dessa förhållandevis höga priser stimulerade

till ökad odling av ärter, och man beräknade våren 1944, att lagren

av matärter den 1 september 1944 (sagda års skörd icke inräknad) skulle

uppgå till en myckenhet, motsvarande cirka tre års inhemsk förbrukning.

Med hänsyn härtill föreslog livsmedelskommissionen våren 1944 en sänkning

av garantipriset på ärter med 8 öre per kilogram för 1944 års odling. Denna

sänkning skedde även.

Skördeutfallet beträffande ärter blev år 1944 synnerligen ogynnsamt. Under

det att normal skörd beräknats giva en avkastning av omkring 1 500

kilogram per hektar, uppgick den verkliga skörden enligt skörderapporterna

endast till 1 010 kilogram per hektar. Detta förhållande ävensom sänkningen

av garantipriset har medfört, att intresset för ärtodlingen tydligt avtagit.

Enligt uppgifterna i arealinventeringen per den 23 oktober 1944 har man

sålunda att räkna med att ärtarealen innevarande år endast kommer att

uppgå till omkring 20 000 hektar, motsvarande en minskning med omkring

5 000 hektar i förhållande till år 1944. Samtidigt ha lagren av ärter nedgått

kraftigt, till stor del som följd av export till grannländerna.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

55

Under det kommande konsumtionsåret torde det bliva önskvärt, att vi äro

i stånd att såsom hjälpleveranser exportera ytterligare betydande kvantiteter

ärter, främst till grannländerna. Under ogynnsamma skördeförhållanden

skulle en god tillgång på ärter å andra sidan utgöra en värdefull livsmedelsreserv

för vårt eget land. Den nedgång av ärtarealen, som enligt arealinventeringen

är att vänta, kan emellertid komma att medföra, att de kvantiteter

ärter, som kunna bliva behövliga för dessa ändamål, bliva väsentligt

mindre än som i och för sig vore önskvärt. Med hänsyn härtill har livsmedelskommissionen

kommit till den uppfattningen, att en viss höjning av garantipriset

på ärter är önskvärd. Höjningen synes lämpligen böra utgöra 3

öre per kilogram. Denna prishöjning beräknas medföra en inkomstökning

för jordbruket av omkring 600 000 kronor. Det kan i detta sammanhang

nämnas, att den föreslagna prishöjningen för ärter under vissa omständigheter

kan medföra en större inkomstökning för jordbruket än nu nämnts.

Den angivna inkomstökningen av 600 000 kronor är nämligen beräknad under

antagande att ärtarealen ej blir större än som uppgivits i arealinventeringen

i oktober 1944. Föranleder höjningen av garantipriset, såsom ju är

avsikten, en utvidgning av ärtodlingen utöver vad som då planerats och sker

denna utvidgning på sådant sätt, att densamma ej medför någon minskning

av salukvantitetema för andra vegetabilier (exempelvis genom odling å mark,

som eljest skulle ha legat i träda), ökas jordbrukets inkomster med ett belopp,

motsvarande försäljningspriset för de kvantiteter ärter, som skördats å och

försålts från den nytillkomna arealen. Till belysande av storleken av den

inkomstökning, som härvid kan komma i fråga, kan nämnas, att en arealutvidgning

med 5 000 hektar (vilket skulle innebära att ärtarealen blir ungefär

lika stor som under år 1944) vid normal skörd medför en ytterligare

inkomstökning för jordbruket av omkring 1 900 000 kronor, om man antager,

att utvidgningen ej medför någon minskning av salukvantitetema av andra

vegetabilier.

För bönor har livsmedelskommissionen — i anslutning till ett av kommissionen

tidigare avgivet förslag som godkänts av Kungl. Majit och riksdagen

— framhållit att ett garantipris av 85 kronor per deciton borde fastställas.

Vidkommande priserna å mjölk och mejeriprodukter har

livsmedelskommissionen yttrat.

Kommissionen har övervägt en sänkning av arealgränsen för erhållande av

producentbidrag.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår producentbidrag enligt en skala,

vilken är så uppbyggd, att bidraget minskas, i den mån mjölkleveranserna

överstiga 3 500 kilogram per kvartal, och bortfaller helt vid en kvartalsleverans

av omkring 7 500 kilogram. Samtidigt är föreskrivet, att producentbidrag

endast utgår till brukningsdel med högst 25 hektar åker.

Då producentbidraget infördes, var avsikten med detsamma endast att

åstadkomma en temporär förbättring av ställningen för de mindre jordbrukarna.

Till följd av de höjningar av producentbidragen, som tid efter annan

vidtagits, utgå emellertid nu ganska betydande belopp i producentbidrag till

fastigheter av sådan storlek, att något särskilt stöd för desamma av ifrågavarande

karaktär icke kan anses påkallat. Man kan sålunda uppskattningsvis

beräkna, att av de medel, som innevarande år utbetalas i producentbidrag,

ett belopp av 5 000 000 kronor eller något mera tillfaller brukningsdelar med

större åkerareal än 15 hektar. Det är enligt kommissionens mening önskvärt,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

att man efter hand söker begränsa producentbidraget till de brukningsdelar,

för vilka det från början varit avsett och vilka kunna anses vara i behov av

ett sådant speciellt bidrag. Såsom ett led i denna strävan anser kommissionen

hektargränsen för erhållande av producentbidrag böra sänkas från 25 till

15 hektar. I samband med en sådan sänkning torde det, för att skillnaden i

bidragshänseende mellan fastigheter på olika sidor om gränsen ej skall bliva

alltför stor, bliva nödvändigt att vidtaga vissa mindre justeringar av den nu

gällande bidragsskalan. Sistnämnda fråga kommer kommissionen att närmare

behandla vid avgivande av förslag till den tekniska utformningen av regleringsanordningarna

på jordbrukets område under nästa produktionsår.

I samband med den omläggning av producentbidragsbestämmelserna, som

riksdagen vidtog år 1944 och som beräknades medföra en kostnadsökning av

omkring 5 000 000 kronor, nedsattes det belopp, som ställdes till kommissionens

förfogande för utbetalande av lokala differentieringsbidrag för mjölk,

från av departementschefen i överensstämmelse med kommissionens förslag

begärda 9 000 000 kronor till 4 000 000 kronor. I kalkylen för produktionsåret

1945/46 har anslaget till lokala differentieringsbidrag även upptagits

till sistnämnda belopp. Det har emellertid under innevarande år visat sig, att

det med ett så ringa belopp som 4 000 000 kronor är svårt att åstadkomma

någon verkligt effektiv kompensation för inkomstminskning sådana år då variationerna

i skördeutfallet äro mera betydande. Sker den av kommissionen

här förordade nedsättningen av producentbidraget, synes det därför lämpligt,

att ett belopp, ungefärligen motsvarande den besparing, som beräknas vinnas

genom nedsättningen, eller 5 000 000 kronor reserveras för att i mån av behov,

vid sidan av det i kalkylen upptagna anslaget å 4 000 000 kronor, användas

till utbetalande av lokala differentieringsbidrag för mjölk.

Kommissionen förutsätter, i anslutning till vad kommissionen förut anfört

örn grunderna för prissättningen, att i stort sett oförändrade priser på mjölk

och mejeriprodukter skola gälla under nästa reglcringsår. Detta innebär bland

annat, att smörpriset och konsumtionsmjölkpriset — det sistnämnda under

förutsättning att konsumtionsmjölkens fetthalt ej förändras — skola Idiva

oförändrade samt att mjölkbidragen med undantag av producentbidragen och

differentieringsbidragen skola utgå med i huvudsak oförändrade belopp.

I sitt förslag till prissättning å jordbrukets produkter för regleringsåret

1944/45 berörde kommissionen frågan bur man. örn fetthalten i mjölken höjdes,

borde fördela den härigenom uppkommande inkomstminskningen. Kommissionen

uttalade då, att denna inkomstminskning borde fördelas mellan

konsumenter och producenter på så sätt alt, örn mjölkens fetthalt höjdes från

3 till 3,5 procent, motsvarande en inkomstminskning för mejerierna av 2,5

öre per liter, konsumtionsmjölkpriset borde höjas med 1 öre per liter och

producenterna få vidkännas en reell prissänkning av 1,5 öre per liter. Som

skäl för denna ståndpunkt anfördes bland annat att, då standardiseringen

av konsumtionsmjölken genomfördes, en motsvarande fördelning ägde rum

av den därvid uppkommande vinsten, varjämte framhölls, att producenterna

inom de områden som särskilt kunde drabbas av en dylik prissänkning kunde

anses lia erhållit kompensation för inkomstminskningen genom en ökning av

merinkomsten av gräddförsäljningen. Mot vad kommissionen sålunda anfört

gjordes ingen erinran vare sig av Kungl. Maj:t eller riksdagen. Såvitt nu kan

bedömas, torde icke försörjningsläget under nästkommande produktionsår

bliva sådant, att en höjning av mjölkens fetthalt blir möjlig att genomföra.

Örn så mot förmodan skulle kunna ske, bör emellertid enligt kommissionens

mening den inkomstminskning, som föranledes härav, fördelas mellan konsumenterna

och producenterna på nyss angivet sätt.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

57

Beträffande priserna å slaktprodukter har livsmedelskommissionen

anfört följande.

I fråga om priserna på slaktprodukter innebär kommissionens ståndpunktstagande,

att dessa i genomsnitt för nästa regleringsår skola bliva i stort sett

desamma som under innevarande regleringsår, varvid dock, i anslutning till

förut angivna principer för prissättningen, hinder ej bör möta för kommissionen

att sänka priserna i den mån så visar sig nödvändigt för att undvika

avsättningssvårigheter eller av liknande skäl. I detta sammanhang vill kommissionen

erinra om att några särskilda statliga fraktbidrag eller andra statliga

tillägg för att höja producentpriserna på köttvaror icke förutsatts skola

utgå under nästkommande produktionsår. De statsbidrag, som nu lämnats

eller begärts för att åstadkomma en utjämning av det för innevarande produktionsår

kalkylerade inkomstunderskottet av 7 100 000 kronor, ha sålunda

ej antagits skola bestå under nästa produktionsår.

Vad angår priserna å ägg har livsmedelskommissionen yttrat.

Då kommissionen övervägt lämpligheten av en sänkning av äggpriset, beror

detta på kommissionens bedömning av torsdr jningsläget i fråga om fodersäd

under nästkommande produktionsår. Äggpriset hör till de priser å jordbruksprodukter,

som stigit procentuellt kraftigast efter krigets början. För

närvarande utgör genomsnittspriset per år 2 kronor 95 öre per kilogram,

medan motsvarande pris 1938/39 var 1 krona 41 öre per kilogram. Äggpriset

har alltså stigit med omkring 110 procent, under det att exempelvis stegringen

för fläskpriset utgör något mindre än 70 procent. Äggpriset synes även

av producenterna bedömas såsom lönsamt i förhållande till priserna å andra

jordbruksprodukter. Härpå tyder bland annat den kraftiga stegring, som

hönsstammen och äggproduktionen undergått under de senaste åren, och som

i kalkylen beräknats fortsätta även under nästkommande produktionsår.

Enligt kommissionens uppfattning finns det anledning antaga, att denna

stegring, örn inga åtgärder vidtagas för att begränsa densamma, kan bliva än

kraftigare än som antagits i kalkylen. En dylik utvidgning av äggproduktionen

kan emellertid komma att få menliga följder ur försörjningssv npunkt.

Behovet av fodersäd för olika produktionsgrenar är nämligen så stort, att det,

även örn man erhåller den i kalkylen beräknade normalskörden och äggproduktionen

håller sig inom de i kalkylen antagna gränserna, kan komma

att erbjuda vissa svårigheter att täcka detta behov. Blir äggproduktionen

ännu större eller fodersädsskörden mindre än som antagits i kalkylen, ökas

dessa svårigheter ytterligare. Ett uppehållande av äggproduktionen skulle

härvid komma att gå ut över sådana produktionsgrenar, som i ett skärpt försörjningsläge

måste bedömas såsom viktigare ur det allmännas synpunkt än

äggproduktionen.

För närvarande finnas i huvudsak två vägar att reglera äggproduktionens

storlek. Den ena är prissättningen och den andra är en begränsning av de

kvantiteter fodersäd, som tilldelas äggproducenterna per kilogram av dem

försålda ägg. Möjligheterna alt på den senare vägen, vilken i viss utsträckning

redan beträtts, åstadkomma en önskad begränsning av äggprodukhonen

äro emellertid begränsade. Full effekt får en nedskärning av fodertilldelningen

nämligen endast för äggproducenter utanför jordbruket, och dessa

producera endast en mindre del av den totala äggproduktionen. Jordbrukarna

lia däremot alltid vissa möjligheter att anviinda av dem själva producerad

fodersäd till sin äggproduktion. Örn äggransoneringen skulle bestå även under

nästa regleringsår, är dessutom en stark nedskärning av den 1 odert indelning,

som utgår i förhållande till äggförsäljningen, mindre lämplig av den

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

anledningen, att en relativt skälig fodertilldelning per kilogram försålda ägg

avsevärt underlättar strävandena att hålla försäljningen av ägg från äggproducenterna

inom ransoneringens ram.

Enligt kommissionens uppfattning är därför en justering av äggpriset det

mest effektiva medlet att begränsa äggproduktionens ökning. Kommissionen

har övervägt, örn ej en sänkning av genomsnittspriset å ägg med 20 öre per

kilogram skulle vara motiverad. En dylik sänkning skulle innebära, att äggpriset

bragtes ned på den nivå, som Sveriges ägghandelsförbund tidigare angivit

såsom lämplig och som ursprungligen avsågs vid prissättningen för

produktionsåret 1942/43. Genom en dylik sänkning skulle man enligt kommissionens

mening få en mera lämplig avvägning mellan priserna å ägg

och priserna å andra jordbruksprodukter. Det kan erinras örn att man, som

nyss nämnts, vid prissättningen å jordbrukets produkter för produktionsåret

1942/43 ursprungligen avsåg att hålla ett genomsnittspris å ägg av 2 kronor

75 öre per kilogram, och att priserna å övriga jordbruksprodukter alltjämt

i stort sett ligga kvar å den sistnämnda produktionsår bestämda prisnivån.

Vid diskussionen i denna fråga inom livsmedelskommissionens råd ha emellertid

av flertalet rådsledamöter, representerande såväl jordbrukare som konsumenter,

uttalats betänkligheter mot en prissänkning å äggen. Från jordbrukarhåll

har härvid bland annat pekats på den betydelse äggproduktionen

har för det mindre jordbruket.

Med den uppfattning kommissionen har örn den sannolika utvecklingen av

försörjningsläget har kommissionen, trots de sålunda uttalade betänkligheterna,

ej ansett sig kunna underlåta att föreslå en viss prissänkning å ägg.

Kommissionen vill emellertid i nuvarande läge inskränka sig till att föreslå,

att äggpriset sänkes med endast 10 öre per kilogram, i hopp att en dylik

sänkning skall visa sig tillräcklig för att förhindra ur försörjningssynpunkt

alltför stor äggproduktion. En sådan prissänkning medför för jordbruket en

inkomstminskning av omkring 4 700 000 kronor.

Å utgiftssidan har livsmedelskommissionen ej funnit anledning föreslå

andra justeringar än en sänkning av priset å superfosfat och en

mindre höjning av priset å oljekraftfoder. En sänkning av superfosfatpriset

hade enligt vad kommissionen framhållit länge framstått som önskvärd

ur kommissionens synpunkt, då detta pris stigit proportionsvis mycket

starkt efter krigsutbrottet. Kommissionen bär föreslagit en sänkning av detta

pris med 1 krona per deciton, motsvarande en utgiftsminskning för jordbruket

av omkring 2 900 000 kronor. Denna prissänkning kunde ske utan att

clearingkassan för konstgödselmedel tillfördes något tillskott från statskassan.

Vad angår prisjusteringen å oljekraftfoder har kommissionen anfört.

Vid prissättningen å oljekraftfodret för innevarande produktionsår vidtogs

en ganska kraftig differentiering av priserna i syfte att stimulera jordbrukarna

att uttaga så stor del som möjligt av sin tilldelning i början av

produktionsåret. Under det att priset vid leverans efter den 31 december

1944 utgjorde 35 kronor per deciton, var sålunda exempelvis priset vid leverans

i augusti 1944 endast 32 kronor per deciton. Ett av de viktigaste skälen

till denna differentiering var den knapphet på lagerutrymmen, som förelåg

i början av innevarande produktionsår. Sistnämnda skäl för en kraftig prisdifferentiering

föreligger icke längre. Med hänsyn till ovissheten om den blivande

importen kan det tvärtom ur vissa synpunkter anses önskvärt, att alltför

stora kvantiteter ej uttagas i början av nästa produktionsår. Livsmedels
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

59

kommissionen har därför funnit önskvärt, att differentieringsskalan omlägges

något. Denna omläggning, till vars detaljer livsmedelskommissionen återkommer

vid avgivande av förslag till den tekniska utformningen av jordbruksregleringen,

kan beräknas medföra en genomsnittlig höjning av priset

å oljekraftfoder med 75 öre per deciton, motsvarande en utgiftsökning för

jordbruket av omkring 1 400 000 kronor.

I anslutning till den överenskommelse, som träffats angående villkoren för

betodlingen under år 1945, har livsmedelskommissionen ansett, att priset å

chilesalpeter borde sänkas med 1 krona 75 öre per deciton. Denna

sänkning hade, enligt vad kommissionen framhållit, beaktats redan vid uppgörandet

av priskalkylen.

Beträffande andra konstgödsel- och kraftfodermedel än de nu nämnda har

livsmedelskommissionen förutsatt, att nu gällande priser skulle bibehållas i

stort sett oförändrade under nästa regleringsår.

Livsmedelskommissionen har sammanfattningsvis anfört, att slutresultatet

av de av kommissionen förordade justeringarna bleve, att de föreslagna prisändringarna

beträffande ärter, ägg, fabrikspotatis, superfosfat och oljekakor

medförde en inkomstminskning för jordbruket av omkring 2 300 000 kronor

och att man därutöver genom de föreslagna förändringarna i producentbidragsbestämmelserna

åstadkomme en inkomstminskning för jordbruket av

omkring 5 000 000 kronor, vilken inkomstminskning emellertid i mån av

behov skulle återgå till jordbruket i form av ökat anslag till lokala differentieringsbidrag,

varvid det således förutsattes, att en dylik anslagshöjning icke

skulle behöva motsvaras av en sänkning av en annan inkomstpost. Vare sig

man vid prissättningen utginge från den ena eller den andra av de förut redovisade

ståndpunkterna beträffande beräkningen av jordbrukets arbetskostnader,

komme man därför, enligt vad kommissionen anfört, med dessa justeringar

fram till ett slutresultat för jordbruket, som endast obetydligt avveke

från ett kalkylmässigt jämviktsläge.

Livsmedelskommissionen har hemställt om Kungl. Maj:ts beslut i enlighet

med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

Med skrivelse den 28 mars 1945 har livsmedelskommissionen som förut

nämnts överlämnat yttranden över kommissionens förslag i prisfrågan som

avgivits av vissa ledamöter i kommissionens råd.

Herrar Blomquist, Börjesson, Enderstein, Flytström, Johansson, Liedberg,

Lindström, Ringborg och Själander samt fru Svensson lia i anslutning till

vad livsmedelskommissionen föreslagit därom att, örn och i den mån efter

prövningen av augustikalkylen prissänkningar på jordbruksprodukter utöver

deni, som vid sagda tidpunkt ansetts befogade, bleve nödvändiga för att

främja avsättningen eller av liknande skäl, sådana sänkningar skulle få ske

utan motsvarande kompensation genom prishöjningar för andra produkter

eller prissänkningar på förnödenheter, anfört följande.

Denna fråga har ej behandlats inom livsmedelskommissionens råd. Det

ifrågasatta förfarandet kan ej biträdas, enär det kan komma att allvarligt

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj-.ts proposition nr 303.

rubba balansen mellan jordbrukets utgifter och inkomster. Den prisbildning

å jordbrukets produkter, som präglat hela kristiden, har inneburit ett prisläge,

som legat under vad efterfrågan motiverat. En prissänkning på produkter,

beträffande vilka efterfrågan eventuellt kan komma att minska utan

motsvarande prishöjning på produkter varå efterfrågan fortfarande kan vara

god, innebär därför en orättvisa mot jordbruket både med hänsyn till dess

under hela kristiden till lörkrigsnivån begränsade vinstkvot och med hänsyn

till det av alla meningsriktningar vitsordade hehovet av en förbättrad i stället

för försämrad inkomststandard inom jordbruket.

Herr Ekström har med instämmande av herr Ringborg anfört följande.

Det får anses högst anmärkningsvärt, att livsmedelskommissionen föreslår

Kungl. Maj:t att sänka jordbruksprodukternas priser, då kalkylen visar

ett inkomstunderskott på 11 800 000 kronor, vilket underskott i första hand

borde täckas medelst justerade priser uppåt. Särskilt må understrykas, att de

föreslagna sänkningarna av äggpriset liksom även sänkningarna av producentbidraget

drabba det mindre jordbrukets utövare, vilket väl måste verka

i högsta grad orättvist och ej kan sakligt motiveras. Då kommissionen anser,

att ett högre belopp till differentiering av mjölken vid felslagen skörd borde

finnas alt tillgå, är detta riktigt, men få väl de därför behövliga medlen utanordnas

pä annat sätt än genom sänkta producentbidrag. Det måste livligt

beklagas, att livsmedelskommissionen ej tagit någon hänsyn till de synpunkter

Riksförbundet landsbygdens folks centralstyrelse anfört i sin skrivelse av

den 20 mars 1945 lill kommissionen.

Herr Möller har i huvudsak yttrat.

Jag kan icke dela livsmedelskommissionens mening, att ovissheten beträffande

vissa poster i beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och

kostnader för produktionsåret 1945/46 är så stor, att man bör underlåta att

liksom tidigare inrikta sig på att åstadkomma ett kalkylmässigt jämviktsläge.

Däremot kan jag helt dela livsmedelskommissionens mening angående

lämpligheten av de justeringar av priserna å vissa jordbruksprodukter

och förnödenheter, vilka nu ur försörjningssynpunkt anses motiverade. Landets

jämfört med närmast föregående år försämrade försörjningsläge motiverar

än längre gående justeringar i av kommissionen angiven riktning vad

angår ärter, potatis, ägg och kraftfoder. Åtgärder böra även vidtagas för att

stimulera brödsädsproduktionen och motverka en ytterligare ökning av nötkreatursstammen.

Icke blott vårt vid detta produktionsårs slut starkt minskade

lager av brödsäd och fodervaror utan även de förutsedda hjälpaktionerna

till våra grannländer motivera produktionens ytterligare anpassning

efter det beräknade behovet.

Herr Sträng har med instämmande av herr Molander anfört att vid den

granskning av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

för produktionsåret 1945/46, som företagits av 1942 års jordbrukskommitté,

herr Sträng ansett det alternativ, som redovisade ett inkomstöverskolt av

12 800 000 kronor, vara det riktiga. Herr Sträng ansåge emellertid att detta

inkomstöverskott i närvarande läge icke borde resultera i prissänkningar utan

i .stället slå till förfogande för mötande av den lönekompensation, som bleve

erforderlig i händelse Kungl. Maj:ts förslag till ny lantarbetstidslag vunne

riksdagens bifall. Den föreslagna nya lantarbetstidslagen innebure en reduktion

av årsarbetstiden för vissa betydelsefulla arbetargrupper. Vid motsva
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

61

rande tidigare tillfällen hade som en allmän förutsättning gällt, att en genom

lagstiftning reducerad arbetstid icke skulle medföra någon reallöneförsämring

för de av lagstiftningen berörda arbetarna. Samma allmänna förutsättning

borde enligt herr Strängs mening gälla även vid detta tillfälle. I anslutning

härtill har herr Sträng anmält avvikande mening beträffande kommissionens

förslag om prissänkning på ägg. Detta förslag om prissänkning bär

herr Sträng ansett böra ses mot bakgrunden av att äggen voro småbrukets

speciella saluprodukt, och att äggproduktionen vore lokaliserad i stor utsträckning

till områden av landet, där de mera räntabla odlingarna sockerbetor

och oljeväxter icke förekomme.

Jag torde i detta sammanhang även få anmäla en den 6 april 1945 dagtecknad

skrivelse från Riksförbundet landsbygdens folk. I skrivelsen har riksförbundet

framhållit att förbundets stämma, representerande 140 000 aktiva

jordbrukare, den 5—6 april 1945 behandlat livsmedelskommissionens förslag

till prissättning av jordbrukets produkter under året 1945/46. I anslutning

därtill har förbundet anfört följande.

Stämman har på grund av erfarenheter från de senare åren den principuppfattningen,

att en fast prissättning är lämpligast under förutsättning att

skälig riskmarginal kan erhållas. Den nuvarande omräkningen i augusti månad,

baserad på skörderapporterna den 15 juli, vilar på mycket lösa antaganden

och har även influerats av för saken ovidkommande faktorer, varför

den icke varit tillfredställande samt åstadkommit, liksom även den senare

omräkningen, en betydande irritation inom jordbrukarleden.

Då stämman förutsätter att vissa svårigheter nu kunna uppstå vid en systemförändring

på ett så sent stadium som det nuvarande, har stämman ansett

sig för i år kunna pröva det av livsmedelskommissionen framlagda förslaget.

0 Stämman anser sig därvid böra göra vissa allvarliga erinringar mot

detsamma. „ , , ... ...

Gentemot det av livsmedelskommissionen framlagda forslaget vill stamman

i sak anföra följande. 0

1. Att minskningen i jordbrukets priskalkyl, motsvarande en procents ärlig

minskning i arbetskrafttillgången, ej vidare bör företagas, emedan denna

beräknade minskning i arbetskrafttillgången enligt stämmans uppfattning

icke motsvarar det verkliga förhållandet och ej är generell för alla jordbruk.

Den minskning av arbetskostnaderna som ägt rum motsvaras till största delen

av att nödvändiga underhållsarbeten fått anstå, då arbetskraft ej kunnat

erhållas Kostnaderna för dessa underhållsarbeten ha härigenom skjutits pa

framtiden och måste verkställas vid senare tidpunkt. Vidare måste sänkningen

av arbetskostnaderna i priskalkylen i förhållande till en eventuell arbetskraftminskning

anses beröva jordbruket en väsentlig del av andelen i nationalinkomstens

årliga tillväxt, vilken beräknas lill cirka 2,5 procent. Det bor

anses rättvist, att jordbruket självt får åtnjuta rationaliseringens vinster, varav

just arbetskraftbesparingen är en bland de viktigaste.

2. Hänsyn bör tagas till den arbetstidsförkortning under sommarhalvåret,

sorn föreslås i framlagd proposition, vilken med all sannolikhet kommer att

bifallas, och man bör tillerkänna jordbruket en inkomstökning, motsvarande

den förlorade arbetstiden för all jordbrukets arbetskraft. Den bortfallna arbetstiden

måste nämligen i nuvarande läge antingen kompenseras genom nyanställning

eller ökad Övertid för befintlig lejd arbetskraft. Därest lejd arbetskraft

icke står att få, måste arbetstiden förlängas för jordbrukarna själva

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

och deras familjemedlemmar och dessa böra då rimligen för denna tid tillgodoräknas

en arbetsinkomst, som motsvarar gällande övertidsbetalning. Därest

det framförda förslaget om utsträckning av semesterlagen att gälla även

tillfällig arbetskraft blir antaget, måste hänsyn tagas även till den kostnadsfördyring,

som därigenom kommer att åvila jordbruket.

3. Tillräcklig hänsyn bör tagas till de ökade arbetskraftkostnader, som

föreligga på grund av de överpriser, vilka jordbruket får vidkännas utöver

den i kalkylen beräknade kostnaden.

4. De höjda avtalslönerna för byggnadsarbetarna med 7 öre per limme

komma att innebära avsevärda förhöjningar av jordbrukets byggnads- och

underhållskostnader. Det förefaller även som om tillräcklig hänsyn icke tagits

till de höjda omkostnader, som bliva en följd av rådande arbetskonflikter.

Redan nu föreligga svårigheter och ökade omkostnader vid anskaffande

av reservdelar för jordbruksmaskiner och enligt uppgift från olika maskinfirmor

närstående håll, föreligger risk för en fördyring av jordbuksmaskiner

och redskap. Också en fördyring av reparationerna kan förväntas.

5. Den minskning av utgifterna, som beräknats uppstå på grund av den

genomförda räntesänkningen, bör utgå, emedan den enligt stämmans uppfattning

är beräknad utan tillförlitligt underlag och icke kan uppgå till det

beräknade beloppet. Emedan räntesänkning icke inträder för de bundna inteckningsskulderna

och knappast heller i full utsträckning för övriga skulder,

kan sänkning av räntekostnaden, örn sådan dock skall ifrågakomma,

högst beräknas å 680 000 000 kronor.

6. I kostnadskalkylen bör bibehållas det ökade förräntningsanspråk om

cirka 22 400 000 kronor, vilket uppkommer på grund av 1945 års fastighetstaxering.

Jordbrukskommittén har beräknat ökningen av jordbrukets fastighetsvärde

till 20 procent.

7. För mötandet av den årligen förekommande och ibland mycket stora

ojämnheten i skördeutfallet olika landsdelar emellan måste det anses önskvärt

att differentieringsfonden i kalkylen återföres till 9 000 000 kronor. Denna

höjning av differentieringsfonden får dock icke ske genom minskning av

summan för producentbidrag.

8. Sänkning av mjölkpriset åt producenterna Aid ett eventuellt upphävande

av standardiseringsbestämmelserna under produktionsåret må icke

företagas.

9. Om det skall finnas någon mening i den vid krigsutbrottet gjorda principutfästelsen,

att jordbruksfolket skall bliva ekonomiskt likställt med jämförbara

grupper inom andra näringar, så måste man nu när inkomsterna

stiga inom den närmaste gruppen, industriarbetargruppen, också medgiva

en kompenserande stegring av arbetsersättningen inom jordbruket. Denna

stegring skall vara minst lika stor som den genomsnittliga timlönestegringen

i öre räknat inom industriarbetargruppen. Det underskott, som under

uppfyllandet av vad förut sagts kan beräknas uppstå å jordbrukskalkylens

inkomstsida, måste utfyllas genom i första hand återgång till de priser på

slakterivaror, som voro gällande före prissänkningen i september månad

förra året, samt genom höjning av mjölkpriset. Förut har det synts möjligt

att vid oförändrade priser och stigande produktionsvolym vinna den önskvärda

utjämningen. Nu när lönestoppet brutits, blir detta icke längre tillräckligt,

utan även priserna torde få justeras uppåt.

Det förut anförda är enligt riksförbundsstämmans uppfattning berättigade

önskemål, vilkas uppfyllande utgöra en förutsättning för att de fackligt organiserade

jordbrukarna skola kunna acceptera de av livsmedelskommissionen

uppdragna linjerna.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 303.

63

Stämman hemställer därför, att i den proposition som förelägges riksdagen

hänsyn tages till förut anförda synpunkter och att, därest desamma icke

omedelbart helt kunna effektueras, dessa arbetas in vid prisomräkningen i

augusti månad.

Kungl. Maj:ts beslut.

I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj :t — under

förklarande att Kungl. Maj :t framdeles ville meddela beslut i fråga om producentbidrag

för mjölk — bemyndigat statens livsmedelskommission dels att vid

reglering av priserna på jordbrukets produkter samt på konstgödsel och kraftfodermedel

under regleringsåret 1945/46 utgå från av kommissionen i ärendet

föreslagna grunder, dock att sådana prissänkningar på jordbruksprodukter,

som efter prövningen av augustikalkylen vidtoges för att främja avsättningen,

i den mån så kunde ske skulle kompenseras genom prishöjningar för

andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter, dels att uppdraga åt

Svenska spannmålsaktiebolaget att inom motsvarande tider, som av Kungl.

Maj :t angivits för inlösen av potatis av 1944 års skörd, under regleringsåret

1945/46 inköpa potatis av 1945 års skörd, varvid inköpspriset för potatis av

fullgod beskaffenhet borde utgöra för matpotatis, sorterad vara, 10 kronor

för deciton i Skåne och Blekinge, 11 kronor för deciton i övriga delar av Götaland

och Svealand samt 12 kronor för deciton i Norrland ävensom för fabriksoch

foderpotatis 9 kronor för deciton i hela riket, dels ock att för tillverkningsåret

1945/46 fastställa det pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller

brännvin skulle erlägga till leverantör vid inköp av potatis av för fabriksändamål

normal kvalitet, till ett belopp som med ett öre för hektoliter och

stärkelseprocent överstege det pris, som enligt beslut av Kungl. Majit varit

gällande för tillverkningsåret 1944/45.

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder

för regleringsåret 1945/46.

Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 10

april 1945, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till

fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen

den 23 mars 1945 behandlade. I samband med utarbetande av sina förslag

har kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende

ifrågavarande område. Bland dessa må nämnas förenämnda skrivelse från

Svenska spannmålsaktiebolaget den 16 februari 1945, vilken torde såsom

bilaga 3 få fogas vid detta protokoll.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit,

att den förbättring av det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel,

som ägde rum under år 1943, i huvudsak ägt bestånd även under år

1944, ehuru under årets senare del en tendens till åtstramning av försörj
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ningsläget ånyo gjort sig märkbar. Bland annat till följd av den relativt

svaga spannmålsskörden år 1944 samt till följd av att betydande kvantiteter

livsmedel exporterats eller utlovats för att lindra livsmedelsbristen i vissa av

de nordiska grannländerna kunde, enligt vad kommissionen vidare yttrat,

de för Sveriges egen försörjning disponibla lagren av åtskilliga slag av livsmedel

beräknas komma att vid utgången av nu löpande regleringsår avsevärt

understiga lagren vid regleringsårets början. Det vore enligt kommissionens

mening vidare i hög grad önskvärt att Sverige även under nästa

regleringsår skulle kunna bispringa grannländerna med livsmedel. Samtidigt

vore importutsikterna såväl beträffande livsmedel som beträffande kraftfoder-

och konstgödselmedel myckel ovissa. Samtliga nu nämnda faktorer

manade enligt kommissionens uppfattning till försiktighet vid bedömningen

av det inhemska försörjningsläget under nästa regleringsår. Man borde sålunda

vid planeringen av jordbruksregleringen icke räkna med några förbättringar

i försörjningsläget i förhållande till innevarande år. Skulle utrikeshandeln

kunna komma i gång snabbare än nu kunde förutses och på

grund därav eller av andra omständigheter förbättring av vårt eller grannländernas

försörjningsläge inträda, borde givetvis de möjligheter till lättnader

i regleringsbestämmelserna som då kunde bliva möjliga utnyttjas. Tills

vidare torde emellertid böra förutsättas, att handels- och förbrukningsregleringar

beträffande livsmedel och jordbruksfömödenheter komme att bliva

erforderliga under nästa regleringsår i ungefär samma omfattning som under

innevarande år. Det förslag till regleringsåtgärder, som framlades av

kommissionen, byggde på denna förutsättning.

Efter att lia erinrat örn innehållet i vissa delar av livsmedelskommissionens

skrivelse den 23 mars 1945 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan den 6 april

1945 har kommissionen anfort följande.

Till följd av det beslut, som Kungl. Majit meddelat i prisfrågan, har man

att utgå från att nu rådande prisnivå å jordbrukets produkter skall bibehållas

i stort sett oförändrad under nästa regleringsår, såvida ej produktionsoch

kostnadsbetingelserna skulle utveckla sig på ett sådant sätt, att enligt

de fastslagna beräkningsgrunderna uppstår ett kalkylmässigt inkomstöverskott

eller inkomstunderskott, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets

inkomster enligt den nu uppgjorda kalkylen. Även beträffande priserna å

sådana förnödenheter, som äro föremål för statlig prissättning, såsom kraftfoder

och konstgödsel, har man att förutsätta, att dessa priser skola bliva i

stort sett oförändrade, såvida ej justering av priserna bör ske till utjämnande

av sådant inkomstöverskott eller inkomstunderskott som nyss nämnts.

Av Kungl. Maj :ts beslut följer jämväl, att någon ändring i princip förutsättes

ej skola ske beträffande sådana i kalkylen upptagna inkomster för jordbruket,

som utgå i fonn av anslag å budgeten exempelvis mjölkpristillägg

m. m. Då samtliga här ifrågavarande anslag ingå i den till grund för livsmedelskommissionens

förslag liggande kalkylen, antingen i form av särskilda

poster å inkomstsidan eller i form av minskade kostnader å utgiftssidan, förutsätter

nämligen Kungl. Majits godkännande av kommissionens förslag, att

dessa anslag skola, i den mån de icke ersättas av annan inkomst för jordbruket,

kvarstå under nästa regleringsår. Beträffande beloppen för producentbidrag

och lokala differentieringsbidrag må dock erinras om att Kungl.

Majit ännu ej tagit ställning till livsmedelskommissionens förslag härvidlag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

G5

Kommissionen har föreslagit, att med hänsyn till ovissheten om, hur förhållandena

kunna komma att gestalta sig i fortsättningen, Kungl. Maj:t även

för nästa regleringsår borde erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende

å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret. Nu

gällande regleringsfullmakt avsåge tiden intill utgången av innevarande regleringsår,

d. v. s. intill den 1 september 1945. Den nya regleringsfullmakten

borde gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden 1 september 1945—31 augusti

1946. I den mån annat ej framginge av kommissionens förslag, borde

den nya fullmakten innefatta samtliga de regleringsbemyndiganden, som

riksdagen tidigare lämnat under krisen och som icke avsetts skola vara begränsade

till visst regleringsår. Kungl. Maj:t borde äga befogenhet att under

nästa regleringsår handhava jordbruksregleringen i enlighet med vad nu

sagts samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma,

dock att riksdagen, då så utan olägenhet kunde ske, torde böra höras över

mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna.

Mjölk- och inatfettsregleringen. Livsmedelskommissionen har ansett, att

de statliga regleringsåtgärderna beträffande matfett, mjölk och ost m. m.,

vilka avsåge att reglera handeln nied och förbrukningen av nämnda varor,

tills vidare borde bibehållas i stort sett oförändrade. Det borde få ankomma

på Kungl. Maj :t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget

besluta om deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar i desamma.

Vad anginge de lättnader, som kunde tänkas komma i fråga vid en gynnsam

utveckling av försörjningsläget, har kommissionen nämnt en höjning av fetthalten

i den standardiserade mjölken samt en ytterligare höjning av ostens

fetthalt. För dylika åtgärder erfordrades ej något bemyndigande av riksdagen.

I detta sammanhang har kommissionen anmärkt, att en höjning av

mjölkens fetthalt, så länge lugnare förhållanden ej inträtt, borde ske under

bibehållande av standardiseringen. Skulle åter försörjningsläget skärpas,

borde enligt kommissionens mening i första hand ett återinförande av ransoneringen

beträffande tunn grädde komma i fråga.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att Kungl. Majit enligt bemyndigande

av riksdagen tills vidare ägde förordna örn uttagande av tilläggsaccis å

sådana varor, som avsåges i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis

å margarin och vissa andra fettvaror, med högst 1 krona 50 öre per kilogram

av varans nettovikt. Detta bemyndigande borde enligt vad kommissionen

anfört kvarstå.

Efter att ha erinrat, alt i kalkylen över jordbrukets inkomster och utgifter

för nästa regleringsår förutsatts, att mjölkpristillägg skulle utgå enligt samma

grunder, som gällt under innevarande regleringsår, och att vid behandlingen

inom riksdagen av jordbruksregleringen för regleringsåret 1944/45

medelsbehovet för utbetalande av mjölkpristillägg under budgetåret 1944/45

i enlighet med livsmedelskommissionens förslag beräknats till 51 200 000 kronor,

har livsmedelskommissionen framhållit, att enligt inom Svenska mejeri
Bihang

tilt riksdagens protokoll 1945. 1 sami. At 303. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ernås riksförening verkställda beräkningar kostnaderna för mjölkpristillägg

för innevarande budgetår syntes komma att uppgå till 52 500 000 kronor.

För budgetåret 1945/46 hade kostnaderna, om bidraget skulle utgå enligt

oförändrade grunder, beräknats till 54 300 000 kronor.

På samma sätt som skett under innevarande regleringsår borde livsmedelskommissionen

bemyndigas att vidtaga mindre justeringar i den för mjölkpristilläggen

gällande områdesindelningen.

För utbetalande under regleringsåret 1944/45 av lokala differentieringsbidrag

för mjölk har i överensstämmelse nied riksdagens beslut våren 1944 till

kommissionens förfogande ställts ett belopp av 4 000 000 kronor. Sedermera

har, sedan innevarande års riksdag bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr

104 örn åtgärder för utjämnande av det inkomstunderskott, som framräknats

vid en i januari 1945 vidtagen omräkning av jordbrukets inkomst- och

kostnadskalkyl för regleringsåret 1944/45, till kommissionens förfogande för

samma ändamål ställts ytterligare 3 500 000 kronor. I inkomst- och kostnadskalkylen

för nästa regleringsår har för utbetalande av lokala differentieringsbidrag

endast upptagits samma belopp, som enligt riksdagens beslut våren

1944 skulle få användas för detta ändamål, d. v. s. 4 000 000 kronor. Livsmedelskommissionen

har erinrat örn att enligt kommissionens förslag till ändring

av grunderna för utbetalande av producentbidrag för mjölk ytterligare

5 000 000 kronor skulle i mån av behov få användas för ifrågavarande ändamål.

Såsom förut nämnts i översikten över vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets

område ha under de senaste åren för täckande av de av produktionsminskningen

föranledda ökade kostnaderna för mjölktillförseln till de större

konsumtionsorterna utbetalats dels s. k. merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadslillägg

till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels

viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier, som

leverera mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas

korinter inom de områden, där på grund av den minskade mjölkproduktionen

transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande utgå vidare till mejeriorganisationema

på vissa orter bidrag såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.

För innevarande budgetår ha för nu nämnda ändamål anvisats

sammanlagt 8 000 000 kronor. Livsmedelskommissionen har uttalat, att kostnaderna

för ifrågavarande ändamål beräknades komma att uppgå till ungefär

nämnda belopp.

I kalkylen angående jordbrukets inkomster och utgifter under regleringsåret

1945/46 har förutsatts, att merfrakttilläggen, bidragen såsom ersättning

för utebliven prishöjning och körlinjebidragen skola utgå enligt i huvudsak

oförändrade grunder under nämnda regleringsår. Regleringskostnadstilläggen

och ersättningen för behandlingen av konsumtionsmjölk torde, enligt vad

livsmedelskommissionen anfört, jämväl bliva av betydelse för lösandet av

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

67

mjölkförsörjningsproblemet under nästa konsumtionsår och syntes därför

jämlikt kommissionens förslag böra bibehållas. Bidraget till upprätthållande

av mejeriernas körlinjer borde liksom under innevarande budgetår bestämmas

att i Norrland med undantag av landskapet Gästrikland utgå under hela

året och i övriga delar av landet under tiden oktober—maj. Med hänsyn till

svårigheten att på förhand beräkna medelsåtgången för varje särskilt ändamål

har kommissionen ansett, att bidragen, i likhet med vad som skett för

innevarande budgetår, borde sammanslås till ett anslag. Enligt en inom

Svenska mejeriernas riksförening gjord uppskattning skulle kostnaderna

för de olika ändamålen komma att uppgå till följande belopp, nämligen

2 500 000 kronor för merfrakter, 1 100 000 kronor för regleringskostnadstilllägg,

400 000 kronor för behandling av konsumtionsmjölk, 3 000 000 kronor

för körlinjebidrag och 1 200 000 kronor för kompensation av utebliven prishöjning.

Livsmedelskommissionen har uttalat, att storleken av ifrågavarande

anslag till särskilda mjölkbidrag med ledning av riksföreningens beräkningar

och med hänsyn till beräkningarnas osäkerhet borde bestämmas till

8 500 000 kronor. Liksom hittills borde Kungl. Maj :t enligt kommissionens

förslag äga befogenhet förordna, att anslaget skulle få användas även för

tillgodoseende av annat ändamål än förut nämnts, som vore av särskild betydelse

för mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att jordbruksutskottet vid sin behandling

av propositionen nr 253/1944, i samband med frågan om anvisande

av medel för i nästföregående stycke omförmälda ändamål, uttalade, att utskottet

ånyo ville fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på den ersättning, som

utginge för mottagning och behandling av s. k. supplementärmjölk vid vissa

mejerier, ävensom därmed sammanhängande spörsmål. Med anledning av

detta uttalande hade livsmedelskommissionen i skrivelse den 27 juni 1944

till Kungl. Maj:t rörande den närmare utformningen av vissa regleringsåtgärder

på jordbrukets område från och med den 1 juli 1944 anmält, att

Svenska mejeriernas riksförening redan år 1943 av livsmedelskommissionen

anmodats att verkställa en undersökning angående skäligheten av de av utskottet

åsyftade ersättningarna samt att riksföreningen under den tid, som

sedan dess förflutit, insamlat ett omfattande primärmaterial för undersökningen

och att bearbetningen av detta primärmaterial påginge inom riksföreningen.

Efter det kommissionen avlåtit sistnämnda skrivelse, hade den i

skrivelsen omförmälda undersökningen slutförts inom riksföreningen. Undersökningen

hade därefter granskats av statens priskontrollnämnd, som framställt

vissa anmärkningar mot densamma. Riksföreningen hade därefter bemött

priskon troi Inämndens anmärkningar, och hela det sålunda föreliggande

undersökningsmaterialet vore för närvarande under prövning inom livsmedelskommissionen.

I avbidan på resultatet av denna livsmedelskommissionens

prövning hade kommissionen allt sedan början av år 1945 förfarit så,

att kommissionen såsom ersättning för ifrågavarande mjölk endast å conto

utbetalat eli belopp av 0,5 öre per kilogram alt avräknas å den ersättning,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

som kunde befinnas skälig, sedan kommissionen fått taga ställning till hela

undersökningsmaterialet. Det belopp per kilogram, som sålunda utbetalats

ä conto, uppginge endast till hälften av den ersättning, som utgått tidigare

under krigsåren.

I en motion till 1944 års riksdag yrkades, att priset på lantsmör från sådan

producent, av vilken icke skäligen kunde påfordras, att han skulle lämna

sin mjölk lill mejeri, borde sättas så, alt han i huvudsak erhölle samma

ekonomiska utbyte av mjölken som vid leverans till mejeri. Jordbruksutskottet

uttalade i sitt utlåtande över Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område för regleringsåret 1944/45, att utskottet

-—- som ansåge att syftet med yrkandet i motionen vöre behjärtansvärt,

men att ett genomförande därav av praktiska skäl svårligen kunde ske -— förutsatte,

att den höjning skulle vidtagas av priset å lantsmör klass I och II,

som med hänsyn till avsättningsförhållandena visade sig möjlig.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att kommissionen i sin nämnda skrivelse

den 27 juni 1944 rörande en sådan höjning anförde bland annat följande.

Erfarenheten från de gångna åren hade visat, att det med nuvarande prisrelation

mellan mejerismör och lantsmör vore svårt att utan särskilda åtgärder

vinna avsättning för det till mejerierna levererade lantsmöret. Det lägre

priset å lantsmöret hade nämligen icke i tillräcklig utsträckning lockat förbrukarna

att köpa sådant smör i stället för mejerismör. För att mejerierna

skulle bliva av med sina lager av lantsmör hade livsmedelskommissionen årligen

blivit nödsakad att lämna extra tilldelning av matfett till bagerier och

liknande förbrukare, vilken tilldelning fått uttagas endast i form av lantsmör.

I en del fall, då det varit nödvändigt att snabbt vinna avsättning för vissa

partier lantsmör — hållbarheten hos lantsmör vöre sämre än hos mejerismöret

— hade det även blivit nödvändigt att utförsälja lantsmöret till ett ytterligare

reducerat pris. Den härigenom uppkommande förlusten hade fått bäras

av livsmedelskommissionen.

En teoretiskt tänkbar utväg att förbättra producentpriset å lantsmör utan

att avsättningsförhållandena försämrades vore att höja det särskilda av

statliga medel utgående lantsmörstillägget. En dylik åtgärd vore emellertid

förenad med mycket stora olägenheter, då densamma lätt kunde föranleda

missbruk av bidragsbestämmelserna. Till belysande härav kunde följande

synpunkter framhållas. Det vore ofta mycket svårt att skilja på mejerismör

och gott lantsmör, och ett parti mejerismör kunde därför med lätthet utgivas

för att vara lantsmör. De mjölkproducenter, som levererade mjölk till

mejeri, ägde i allmänhet återtaga smör från mejeriet till ett pris, som väsentligt

understege detaljhandelspriset. Tidigare hade återtagningen ofta skett

till ett pris, motsvarande riksnoteringen. Numera hade kommissionen emellertid

föreskrivit, att som villkor för att mejeri skulle äga sälja vid mejeriet

tillverkat smör skulle gälla, att mejeriet för smör, som av mjölkleverantör

återtoges för hans eget behov, tillämpade ett pris, som med lägst 15 öre per

kilogram överstege riksnoteringen. Då denna vore 4 kronor 5 öre per kilogram,

ägde alltså mjölk leverantör återtaga smör till ett pris av lägst 4 kronor

20 öre per kilogram. Därest det pris, som lantsmörsproducent erhölle

för sitt smör vid försäljning till mejeri, i någon nämnvärd grad överstege

det pris, till vilket mjölkleverantör ägde återtaga smör från mejeri, uppkom
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kunol. Maj:ts proposition nr 303.

69

me genast risk för att bestämmelserna om lantsmörstillägg skulle missbrukas på

så sätt, att av mjölkleverantörer återtaget mejerismör åter såldes till mejeris

ombud för inköp av lantsmör under påstående att detsamma utgjorde lantsmör.

Förhållandet mellan producentpriset å lantsmör och priset å mejerismör vid

återtagning från mejeri vore i Norrland redan nu sådant, att allvarlig risk

förelåge för missbruk av bestämmelserna om lantsmörstillägg, under det att

den lilla prisdifferensen i övriga delar av riket ej torde innebära någon nämnvärd

fara. Missbruk av bestämmelserna om lantsmörstillägg hade visserligen,

såvitt kommissionen hade sig bekant, hittills ej i någon mera avsevärd

omfattning förekommit i Norrland. Detta torde emellertid ha sin förklaring

i att den relativt stränga ransonering, som hittills tillämpats i fråga örn matfett,

ej torde lia givit lantsmörsproducenterna några större möjligheter att

komma över mejerismör, som de skulle kunna leverera till mejeri såsom lantsmör.

I och med att ransoneringen uppmjukades, minskades emellertid värdet

av denna återhållande faktor.

Det borde vidare framhållas, att situationen bleve särskilt kritisk, därest

producentpriset å lantsmör bleve högre än detaljhandelspriset på smör —

lantsmör eller mejerismör. Samtliga mjölkproducenter innehade inköpskort

för matfett. Vore producentpriset på lantsmör högre än detaljhandelspriset

på sådant smör, kunde en lantsmörsproducent först leverera av honom producerat

smör till den handlande, som tjänstgjorde såsom mejeriets ombud

för inköp av lantsmör, därefter inköpa lantsmör med användande av familjens

inköpskort för matfett, för att sedan till högre pris än det han själv

erlagt för smöret leverera detsamma till ombudet. På samma sätt kunde den

lantsmörsproducent, som inköpt mejerismör mot familjens inköpskort för

matfett, leverell detta smör till mejeriet eller dess ombud såsom lantsmör.

Även här gällde, att ett upphävande eller ett uppmjukande av ransoneringen

ytterligare skulle öka risken för missbruk av bidragsbestämmelserna.

För Norrlands vidkommande vore situationen i prishänseende den, att

producentpriset å lantsmör i stora delar av Norrland redan läge över utför - säljningspriset å lantsmör och endast obetydligt under utförsäljningspriset

å mejerismör, under det att producentpriset i övriga delar av

Norrland läge något under utförsäljningspriserna å lantsmör och mejerismör.

Även med en obetydlig höjning av lantsmörstillägget skulle situationen

därför sannolikt bliva ohållbar i Norrland. I övriga delar av landet funnes

väl något större utrymme för en höjning av lantsmörstillägget. Det borde

emellertid framhållas, att även här situationen, om man också begränsade

sig till en relativt blygsam höjning av lantsmörstillägget, snart skulle bliva

sådan, att risk för missbruk av bidragsbestämmelserna skulle uppstå. För

övrigt förtjänade påpekas att bestämmelserna om lantsmörstillägg hade sin

största betydelse för Norrland.

Av skäl som nu anförts ansåge livsmedelskommissionen, att någon höjning

av lantsmörstillägget eller eljest någon åtgärd i syfte att förbättra producentpriset

å lantsmör icke borde komma i fråga.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att vad kommissionen sålunda anfört

ej föranlett någon Kungl. Majlis erinran. Någon åtgärd i syfte alt höja

producentpriset å lantsmör hade därför ej vidtagits, utan bestämmelserna om

pristillägg m. m. vid försäljning av lantsmör hade under innevarande budgetår

varit desamma som under närmast föregående budgetår. Ej heller hade

producentpriset å mejerismör undergått någon förändring under innevarande

budgetår. De skäl, som anförts i förenämnda skrivelse den 27 juni 1944, ägde

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

enligt vad livsmedelskommissionen vidare framhållit alltjämt giltighet. Kommissionen

har med hänsyn härtill icke ansett det möjligt att under nästa

regleringsår vidtaga någon höjning av producentpriset å lantsmör, utan nu

gällande bestämmelser rörande pristillägg för lantsmör borde enligt kommissionens

mening gälla även under nästa regleringsår. Statsverkets kostnader

för dessa pristillägg och för omhändertagande av lantsmör kunde i så fall

— med hänsyn till hittills under innevarande budgetår för sådant ändamål

gjorda utbetalningar — beräknas till 500 000 kronor.

I fråga om producentbidragen skedde enligt beslut av 1944 års riksdag en

avsevärd omläggning av bidragsgrunderna från och med den 1 juli 1944.

Kostnaden för producentbidragen under budgetåret 1944/45 beräknades av

riksdagen skola uppgå till omkring 51 000 000 kronor. Livsmedelskommissionen

har uttalat, att enligt inom Svenska mejeriernas riksförening verkställda

beräkningar kostnaden torde komma att uppgå till eller något överstiga det sålunda

antagna beloppet. Den totala kostnaden komme dock sannolikt icke att

överstiga 52 000 000 kronor. I kalkylen rörande jordbrukets inkomster och

kostnader för nästa regleringsår hade för producentbidrag upptagits ett belopp

av 53 500 000 kronor, vilket belopp utgjorde den beräknade kostnaden

för producentbidragen, om dessa skulle utgå enligt nu gällande grunder och

mjölkproduktionen bleve den i kalkylen antagna. Ökningen av kostnaderna

för producentbidragen i förhållande till innevarande budgetår berodde på att

man i kalkylen räknat med något större mjölkinvägning vid mejerierna under

nästa budgetår än under det innevarande.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att kommissionen i sitt förslag angående

grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter under nästa

regleringsår anmärkt att det, om den av kommissionen förordade sänkningen

av arealgränsen för erhållande av producentbidrag skulle komma till stånd,

torde bliva nödvändigt att företaga vissa mindre justeringar av bidragsskaian.

Ehuru Kungl. Maj:t ännu ej tagit ställning till kommissionens förslag på

denna punkt, har kommissionen ansett sig böra redogöra för hur man enligt

kommissionens uppfattning, om en dylik sänkning komme till stånd, borde

justera bidragsreglerna. Kommissionen har härom inledningsvis anfört följande.

Rörande omfattningen av mjölkleveranserna från brukningsdelar av olika

storlek föreligga vissa statistiska uppgifter. Dels har 1938 års jordbruksutredning

verkställt en representativ undersökning (omfattande omkring 17 000

brukningsdelar) rörande dessa leveranser under produktionsåret 1937/38, dels

ha i samband med arealinventeringen och kreatursräkningen i juni 1944 insamlats

uppgifter från samtliga jordbrukare om storleken av deras mjölkleveranser

till mejeri under år 1943, vilka uppgifter sedan, såvitt avser brukningsdelar

örn mer än 2 hektar åker, bearbetats inom statistiska centralbyrån.

Enligt den undersökning, som verkställdes av 1938 års jordbruksutredning,

uppgick kvantiteten försåld mjölk för brukningsdelar i nedan angivna storleksgrupper

till följande kvantiteter.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

71

Storleksgrupp

Medeltal

Försåld mjölk per

brukningsdel, kg

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

10—20 har .......................................

15''2

17 448

20—30 > .......................................

25-4

28 136

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

14-5

16 250

20 30 > .................................

24-8

25 637

Norra Sverige.

13-7

10 608

20 30 > .......................................

24-3

20 020

Vid den av statistiska centralbyrån verkställda undersökningen hade enligt

vad livsmedelskommissionen anmärkt erhållits något lägre siffror. Detta förklarades

delvis av att den genomsnittliga åkerarealen för samtliga fastigheter,

som omfattats av centralbyråns undersökning, syntes ligga något lägre

än genomsnittliga åkerarealen för de fastigheter, som omfattats av den förra

undersökningen, delvis av att de av 1938 års jordbruksutredning undersökta

fastigheterna torde Ira varit något bättre än genomsnittet. Korrigerade man

siffrorna med hänsyn till nu nämnda faktorer, erhölles enligt kommissionens

mening god överensstämmelse mellan de båda undersökningarna. Kommissionen

har i anslutning härtill vidare yttrat.

I stort sett torde man alltså på basis av förut refererade material vid en

diskussion rörande omläggningen av producentbidragsskalan kunna utgå ifrån

att brukningsdelar med en storlek av 15 har åker i södra och mellersta Sverige

genomsnittligt till avsalu producera bortåt 16 000 kilogram mjölk örn

året, d. v. s. bortåt 4 000 kilogram i kvartalet, medan siffran för norra Sverige

ligger ej oväsentligt lägre.

Eftersom producentbidraget börjar att sjunka vid kvartalsleveranser överstigande

3 500 kilogram, betyder detta, att de fastigheter som komma i åtnjutande

av maximibidraget, regelmässigt ha lägre areal än den föreslagna

15-hektarsgränsen, och att alltså bidraget för närvarande för fastigheter, som

ligga invid 15-hektarsgränsen, i södra och mellersta Sverige i allmänhet utgår

med något lägre belopp än maximibeloppet. (För en kvartalsleverans av

4 000 kilogram utgår bidraget för närvarande med 70 kronor.) För Norrlands

del synes man dock böra räkna med att fastigheter med en areal av omkring

15 hektar för närvarande regelmässigt erhålla maximibidraget.

Av psykologiska skäl torde det, örn man sänker arealgränsen för producentbidrag

från 25 till 15 hektar, vara önskvärt, att man även något justerar

bidragsskalan för att så långt möjligt undvika det missnöje, som kan förorsakas

därav att fastigheter strax under arealgränsen regelmässigt skola erhålla

ett förhållandevis högt bidrag, medan fastigheter omedelbart över arealgränsen

ej erhålla något som helst bidrag. En sådan omläggning synes, örn

man vill utgå från att omläggningen i princip ej skall medföra större förändringar

i bidragsbeloppen för brukningsdelar under 15 hektar än som är nödvändigt

för vinnande av det angivna syftet, lämpligen kunna ske på så sätt,

att bidraget skall reduceras, så snart kvartalsleveransen överstiger 3 000

kilogram, och att avdraget då skall utgöra 3 öre för varje överskjutande kilo
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

gram. (Till belysande av verkningarna av en dylik omläggning kan nämnas,

att bidraget vid en kvartalsleverans av 4 000 kilogram skulle bliva 50 kronor

mot för närvarande 70 kronor.)

Man kan visserligen anmärka, att man även med en dylik omläggning i

en del fall kan få en rätt skarpt markerad skillnad mellan fastigheter på ömse

sidor örn arealgränsen. Detta gäller särskilt brukningsdelarna i norra Sverige,

eftersom fastigheter därstädes, som ligga omedelbart under 15-hektarsgränsen,

även efter omläggningen sannolikt i regel skulle få det högsta bidragsbeloppet,

80 kronor per kvartal. Det synes emellertid knappast möjligt

att gå avsevärt längre i fråga om reduktion av bidragen än nu nämnts

utan att åstadkomma en ganska betydande nedskärning av det totala bidragsbelopp,

som för närvarande utgår till brukningsdelar under 15 hektar.

Inkomstminskningen för brukningsdelar under 15 hektar stannar däremot

vid den angivna omläggningen vid måttliga belopp. Uppskattningsvis kan

den inkomstminskning, som skulle föranledas av densamma, beräknas till

högst 1 000 000 kronor. För brukningsdelar under 10 hektar synes den angivna

omläggningen i regel ej komma att medföra någon som helst minskning

av de nu utgående bidragsbeloppen.

Vid diskussion inom livsmedelskommissionens råd rörande det sätt, på

vilket bidragsskalan borde omläggas, därest arealgränsen skulle sänkas, har

i och för isig, någon anmärkning ej framställts mot den förut angivna lösningen.

Från rådets sida hemställdes emellertid, att kommissionen skulle närmare

överväga möjligheterna att undvika, att de ifrågasatta ändringarna i

bidragsbestämmelserna skulle medföra en försämring av det norrländska

jordbrukets ställning. Under diskussionen ifrågasattes härvid av en ledamot

av rådet, att hektargränsen för Norrlands vidkommande skulle sättas något

högre än för övriga delar av riket och av en annan rådsledamot att man,

om arealgränsen bestämmes på samma sätt för Norrland som för övriga delar

av riket, i stället skulle något höja de i Norrland utgående extra mjölkpristilläggen.

Vid bedömandet av i vad mån dylika särskilda åtgärder kunna anses motiverade

för Norrlands vidkommande synas emellertid följande förhållanden

böra beaktas.

Enligt den förut omförmälda av statistiska centralbyrån verkställda undersökningen

rörande storleken av mjölkleveranser till mejerier år 1943 från

jordbruksfastigheter med mer än 2 hektar åker var i norra Sverige antalet

mejerileverantörer följande för jordbruk i olika storleksgrupper.

Brukningsdelarnas Antal mejeri
åkerareal

hektar leverantörer

2—5 16 899

5—10 18 556

10—20 5 349

20—30 .......................... 400

över 30 ........................... 159

Rörande antalet kor å brukningsdelarna i storleksgruppen 10- lämnas i undersökningen följande uppgifter:

Antal kor per

brukningstid

1—5 ............................ 1 149

6—10 ............................ 3 832

11—20 ............................ 368

över 20 ........................... —-

-20 hektar

Antal mejerileverantörer
-

Medelantalet kor per mjölkleverantör i denna storleksgrupp utgjorde 7,2.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

73

Av hela antalet brukningsdelar i storleksgruppen 10—20 hektar ligger otvivelaktigt

den avgjort största delen mellan 10 och 15 hektar. Sannolikt torde

antalet brukningsdelar i storleksordningen 15—20 hektar uppgå endast till omkring

ett tusental.

Redan av de nu anförda siffrorna framgår, att det antal brukningsdelar i

Norrland som överhuvud taget skulle beröras av den föreslagna omläggningen

är ringa såväl absolut som i förhållande till hela antalet mjölkleverantörer

i Norrland. Härtill kommer, att åtminstone en stor del av de fastigheter, som

genom en nedsättning av arealgränsen till 15 hektar skulle gå förlustiga producentbidrag,

på grund av innehav av skog torde få anses vara av sådan

beskaffenhet att det stöd åt de mindre jordbruken som producentbidraget är

avsett att utgöra ej kan anses påkallat för deras vidkommande. I detta hänseende

kan erinras örn att enligt 1937 års jordbruksräkning den genomsnittliga

skogsmarken per brukningsdel för enskilda ägare tillhöriga fastigheter i

storleksgruppen 10—20 hektar i norra Sverige uppgår till omkring 110 hektar

samt att av samtliga enskilda ägare tillhöriga brukningsdelar i denna storleksgrupp

endast omkring 700 lia lägre skogsmarksinnehav än 25 hektar.

Om man vill ifrågasätta att som kompensation för sänkningen av arealgränsen

höja det i Norrland utgående extra mjölkpristillägget, är vidare att

märka, att den inkomstminskning, som sänkningen av arealgränsen skulle

medföra för jordbruket i Norrland, uppgår till ett i förhållande till de nu utgående

producentbidragen och mjölkpristilläggen relativt obetydligt belopp.

Om man antar, att antalet av de fastigheter i Norrland, som genom en sänkning

av arealgränsen till 15 hektar avskäras från producentbidrag, uppgår

till 1 000 och att samtliga dessa fastigheter för närvarande uppbära producentbidragets

maximibelopp, d. v. s. 320 kronor per år, blir ju den totala

nedgången endast något över 300 000 kronor. Detta innebär att av den totala

minskningen av producentbidragen, inklusive den minskning som föranledes

av omläggningen av bidragsskalan, beräknad till omkring 6 000 000 kronor,

endast omkring 5 procent faller på Norrland, medan den mjölk som levereras

till mejerierna i Norrland uppgår till över 10 procent av all den vid

mejerierna invägda mjölken. Sänkningen av arealgränsen kommer alltså att

beröra jordbruket i Norrland relativt sett mycket mindre än jordbruket i övriga

delar av landet. Då de nu i Norrland utgående extra mjölkpristilläggen

beräknas draga en kostnad av omkring 13 000 000 kronor, skulle vidare den

höjning av dessa bidrag, som skulle möjliggöras om man för sådant ändamål

ville använda vad som kan bortfalla i producentbidrag, bliva ytterst obetydligt.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden har livsmedelskommissionen ej

funnit skäl att föreslå, att producentbidraget skall utgå efter andra regler i

Norrland än i övriga delar av riket, eller att eljest förorda åtgärder i syfte

att kompensera det norrländska jordbruket för den minskning av producentbidraget,

som en eventuell sänkning av arealgränsen till 15 hektar kan

medföra.

Regleringen av andra animaliska produkter än mejeriprodukter. Livsmedelskommissionen

har förordat, att det nuvarande regleringssystemet beträffande

köttvaror skulle bibehållas i stort sett oförändrat under nästa regleringsår.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut skola priserna å köttvaror och andra

slaktprodukter i huvudsak vara oförändrade under nästa regleringsår, såvida

ej anledning till jämkning av priserna skulle föreligga enligt de allmänna

principer, som av Kungl. Maj:t fastställts och för vilkas innehåll förut redogjorts.

Beträffande priserna å köttvaror har kommissionen erinrat örn det

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

redan föregående år uttryckta önskemålet att priserna — utan rubbning av

det för hela året avsedda genomsnittspriset — skulle kunna varieras så, att

man kunde stimulera tillförseln av kött under sommaren samt i övrigt kunde

genom prishöjningar och prissänkningar reglera tillförseln.

Beträffande ransoneringen å ägg har livsmedelskommissionen erinrat, att

Kungl. Majit genom beslut den 23 mars 1945 förklarat anledning för närvarande

icke föreligga att upphäva äggransoneringen. Huruvida förhållandena

under nästa regleringsår kunde komma att utveckla sig så, att det då bleve

möjligt att upphäva äggransoneringen, kunde enligt vad kommissionen framhållit

nu ej bedömas.

Regleringen av potatis. Livsmedelskommissionen har framhållit, att till

följd av den synnerligen svaga potatisskörden år 1944 statliga ingripanden

för reglering av förbrukningen av potatis för vissa ändamål innevarande år

måst utvidgas väsentligt utöver vad som vore fallet närmast föregående regleringsår.

Skulle potatisskörden år 1945 bliva av normal storlek, har kommissionen

ansett det bliva möjligt att slopa eller väsentligt inskränka omfattningen

av dessa regleringsåtgärder.

Såsom förut berörts har Kungl. Majit fastställt garantipriser å potatis till

samma belopp, som bestämdes våren 1944, ävensom bemyndigat kommissionen

att för tillverkningsåret 1945/46 fastställa det pris, som tillverkare av

potatisstärkelse eller brännvin skulle betala till leverantören vid inköp av

potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, till ett belopp, som med ett

öre per hektoliter och stärkelseprocent överstege det under innevarande tillverkningsår

gällande priset.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har livsmedelskommissionen med Sveriges

stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse rörande

föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden den 1 oktober

1944—den 30 september 1945. Avtalet innebär, att föreningen inköpte

den mängd potatisstärkelse, som framställdes enligt meddelade tillverkningslicenser

å högst 300 000 deciton med undantag av vad som erfordrades till

husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet

åtoge sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande

och om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret 1945/46,

att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka beredde föreningen

möjlighet att erhålla dels minst 58 kronor per deciton för den 1 oktober

1945 inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,

dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och

lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande

lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton,

under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober 1945. Vid lämnandet

av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämnda avtal har

Kungl. Majit gjort förbehåll för att den i 7 § avtalet gjorda utfästelsen vunne

riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning härom till

riksdagen. Kommissionen hemställer nu, att dylikt godkännande inhämtas.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

75

Brödsädsregleringen. Livsmedelskommissionen har uppgivit, att de totala

lagren av brödsäd (vete oell råg) inom landet av 1943 års och äldre skörd

vid ingången av det nu löpande regleringsåret den 1 september 1944 uppginge

till omkring 390 000 ton, fördelade på följande sätt.

Ägare

Höstvete

Vårvete

Råg

Summa

Handelskvarnar......................

3 750

4 000

3 750

11500

Auktoriserade spannmålshandlare.....

2 500

5 750

1500

9 750

Svenska spannmålsaktiebolaget........

161 250

58 500

146 500

366 250

Summa ton

167 500

68 250

151 750

387 500

1944 års skörd av brödsäd kan enligt senast föreliggande beräkningar uppskattas

till 418 500 ton höstvete, 124 200 ton vårvete och 356 800 ton råg

eller sammanlagt 899 500 (avrundat 900 000) ton. Med utgångspunkt från

erfarenheterna under år 1943 kan man beräkna saluöverskottet av 1944 års

skörd till omkring 600 000 ton. De till förfogande under innevarande regleringsår

stående brödsädslagren kunna alltså beräknas lia utgjort (390 000 +

600 000 =) 990 000 ton. Sistnämnda kvantitet beräknas bliva disponerad på

ungefär följande sätt.

Förmälning...................... 600 000 ton

Export .......................... 250 000 »

Utfodring ........................ 25 000 »

Summa 875 000 ton

Av de nu anförda siffrorna följde enligt vad livsmedelskommissionen anmärkt,

att brödsädslagren vid ingången av regleringsåret 1945/46 — under

förutsättning att export av hela den angivna kvantiteten 250 000 ton hunne

verkställas före regleringsårets början — komme att uppgå till allenast ungefär

115 000 ton.

Spannmålsbolaget har i sin förenämnda skrivelse upptagit frågan örn det

lämpligaste sättet för anordnande av brödsädsregleringen under det kommande

regleringsåret och därvid diskuterat möjligheten av en övergång till

ett inlösningsförfarande såsom den ur regleringssynpunkt mest tilltalande

formen för stödjande av brödsädsmarknaden. Bolaget har emellertid därvid

kommit till det resultatet, att bolaget i nuvarande läge icke ville ifrågasätta

någon principiell förändring i det under innevarande regleringsår tillämpade

systemet med fasta successivt stigande priser. Såsom skäl för denna sin

ståndpunkt har bolaget anfört att, enär de nuvarande utrikespolitiska förhållandena

av allt att dilma nalkades ett avgörande skede, av krisen påkallade

regleringsanordningar nu icke borde bliva föremål för andra än nödvändiga

justeringar. Därjämte vore det enligt bolagets mening av betydelse,

att beredskapslagren av brödsäd icke komme att bliva tillräckligt stora för

att spannmålsbolaget genom utförsäljning från desamma med säkerhet skulle

kunna reglera prisbildningen vid ett inlösningsförfarande samt att det för

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 503.

övrigt icke vore lämpligt att anlita beredskapslagren för sådant ändamål,

så länge dessa lager skulle vara ur beredskapssynpunkt lämpligt placerade.

Bolaget har vidare framhållit, att ett inlösningsförfarande för brödsäd i kombination

med stödköp måste vara så utformat, att handeln med brödsäd

kunde löpa fritt i ungefär samma banor som före kriget och att därför erfordrades,

att marginalen mellan de lägsta priser, som borde garanteras

jordbrukarna genom stödköp, samt de högsta priser, som skulle tillåtas, bleve

jämförelsevis stor. Vid ett inlösningsförfarande vore det slutligen, enligt

bolagets uppfattning, örn avsikten med en dylik anordning skulle uppnås,

nödvändigt, att det nu tillämpade prisortssystemet slopades och ersattes med

regler rörande skyldighet för regleringsorganet att endast på ett fåtal orter

eller inom vissa områden vid inköp av brödsäd erlägga betalning med vissa

fastställda priser (stödköps- eller inlösningspriser). Med hänsyn till den ståndpunkt

statsmakterna under de senaste åren intagit i prisortsfrågan ansåge sig

bolaget nu icke kunna räkna med en så väsentlig nedskärning av antalet

prisorter, att ett inlösningsförfarande för brödsäd bleve i praktiken genomförbart.

Bolaget har därför föreslagit, att det under innevarande regleringsår

tillämpade systemet för brödsädsregleringen i princip skulle bibehållas

oförändrat under regleringsåret 1945/46.

Livsmedelskommissionen har i anslutning till vad spannmålsbolaget sålunda

anfört för egen del yttrat.

Ett regleringssystem för handeln med brödsäd utformat såsom ett inlösningsförfarande

förutsätter, att de statliga beredskapslagren äro av sådan storlek,

att kvarnarnas mäldbehov vid varje tidpunkt under regleringsåret kan

täckas även för den händelse utbuden från jordbrukarna av någon anledning

skulle hållas tillbaka. Såsom framgår av de förut anförda siffrorna angående

den beräknade storleken av brödsädslagren vid ingången av det kommande

regleringsåret är det emellertid mycket osannolikt, att nyssnämnda förutsättning

kommer att vara uppfylld därest icke innevarande års brödsädsskörd

skulle komma att bliva osedvanligt riklig. På grund härav och på de av

bolaget i övrigt anförda skälen har kommissionen funnit sig böra räkna med

ett bibehållande under det instundande regleringsåret av det nuvarande systemet

med fasta successivt stigande priser. Ett definitivt ställningstagande i valet

mellan de två systemen torde emellertid böra anstå till hösten.

Spannmålsbolaget har i sin skrivelse, under förutsättning att det nuvarande

regleringssystemet bleve bibehållet, föreslagit vissa smärre justeringar av de

nu tillämpade priserna och handelsmarginalerna. Bolaget har sålunda erinrat

örn att bolaget med sitt under föregående år framlagda förslag om en stegring

av spannmålspriserna med 20 öre per deciton och månad avsett att jordbrukarnas

ränte- och lagringskostnader skulle bliva täckta och att prisstegringen

därjämte skulle innebära en ur lagerutrymmessynpunkt önskvärd stimulans

för jordbrukarna att hålla utbuden tillbaka. Bolaget, som erinrat om att lagerutrymmessituationen

nu icke längre påkallade stimulansersättningar för att

hålla tillbaka utbuden, har ifrågasatt, om icke spannmålspriserna på nytt

borde göras fasta under hela regleringsåret för att stimulera till så tidiga

leveranser som möjligt. En så långt gående förändring har bolaget emellertid

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

77

ej velat föreslå av (leii anledningen, att handeln då torde komma att, i den

män inköpt spannmål icke omedelbart kunde avsättas i allmänna marknaden,

försälja densamma till spannmålsbolaget såvida icke bolaget ånyo skulle lämna

s. k. automatisk lagringsersättning. Bolaget har i stället föreslagit, att den

månatliga prisstegringen i fråga om brödsäd skulle nedsättas till 15 öre i stället

för nuvarande 20 öre per deciton och månad. Beträffande grundmarginalen

inom handeln har bolaget föreslagit en höjning fran 40 öre till högst 50 öre

per deciton. Bolaget borde vidare i den omfattning det med hänsyn till förmalningsförhållanden

befunnes nödvändigt i mån av tillgång och med beaktande

av att erforderlig beredskap upprätthölles företaga försäljning av

brödsäd till kvarn. Vid sådan försäljning borde bolaget berättigas att tillämpa

ett pris, som med 85 öre per deciton överstege odlarpriserna. Beträffande

fraktbidrag och särskilda ersättningar till handeln torde enligt bolagets uppfattning

nuvarande bestämmelser böra bibehållas oförändrade, under det att

den nuvarande partihandlarersättningen borde sänkas till 25 öre per deciton

i hela landet. Bolaget har slutligen förutsatt, att bolagets brödsädslager alltjämt

skulle placeras inom områden, som kunde anses lämpliga ur beredskapssynpunkt.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att den nuvarande situationen beträffande

lagerutrymmen för spannmål vore sådan att ur denna synpunkt

några särskilda åtgärder för att hålla utbuden fran jordbrukarna tillbaka

icke längre erfordrades. Emellertid syntes, enligt kommissionens uppfattning,

såsom av spannmålsbolaget anförts, den stigande prisskalan böra i princip

bibehållas för att i möjlig mån motverka uppkomsten av överskottslager

hos handeln med därav följande krav på lagringsersättning eller försäljning

till spannmålsbolaget. Utformningen av prisskalan ävensom bestämmandet

av handelsmarginaler, fraktbidrag och särskilda ersättningar till handeln har

kommissionen emellertid ansett böra bliva föremål för närmare övervägande

i höst i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelserna.

Förmalningsersättningarna. Förmalningsersättning för vete och råg utgår

för dylik spannmål, som förmales under tiden den 1 september 1944—den

31 augusti 1945, med 6 kronor 50 öre per deciton vid handelsförmalning.

Ersättning för löneförmalning utgår för närvarande icke av statsmedel. Enligt

Kungl. Maj:ts beslut i fråga om prissättningen på jordbruksprodukter

under regleringsåret 1945/46 skola priserna för brödsäd bibehållas i genomsnitt

oförändrade under regleringsåret. Med hänsyn härtill och då det under

rådande förhållanden icke torde vara önskvärt alt mjölpriset höjdes, har livsmedelskommissionen

föreslagit, alt förmalningsersättning skulle utbetalas till

kvarnarna även under nästa regleringsår. Det syntes enligt kommissionens

uppfattning böra ankomma på Kungl. Maj:t att på förslag av livsmedelskommissionen

och statens priskontrollnämnd i början av regleringsåret fastställa

ersättningens storlek. Vid beräkning av medclsbehovet syntes man kunna utgå

ifrån att ersättningen bibehölles vid sitt nuvarande belopp. Medelsbehovet vid

cn beräknad förmalningsvolym av 600 000 ton och i stort sett oförändrade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

regleringsbestämmelser skulle i dylikt fall komina att utgöra 39 OOO 000 kronor.

Därest emellertid förhållandena mot förmodan skulle tillåta att handelsregleringen

av brödsädsmarknaden under kommande regleringsår grundades

pa inlösningsförfarande med stödköp, skulle detta, enligt vad livsmedelskommissionen

framhållit, medföra vissa förändringar i kostnaderna för kvarnarnas

inköp av spannmål. Storleken av dessa förändringar bleve beroende på

hur regleringssystemet närmare utformades med hänsyn till stödpris, prisbasorter

m. m. Då kvarnarna vid ett dylikt regleringssystem, i motsats till

vad nu vöre fallet, hade att bära hela eller större delen av fraktkostnaderna,

har kommissionen ansett systemet motivera någon höjning av förmalningsersättningarna.

Med hänvisning till det anförda har livsmedelskommissionen föreslagit, att

förslagsanslaget till förmalningsersättningar under nästa regleringsår skulle

upptagas till 40 000 000 kronor.

Fodersädsregleringen. Livsmedelskommissionen har framhållit, att lagren

av fodersäd vid ingången av det nu löpande regleringsåret kunde uppskattas

till i runt tal 50 000 ton, fördelade på följande sätt.

Ägare

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

i

Handelskvarnar......................

750

5 000

5 750

Auktoriserade spannmålshandlare.....

500

2 000

2 250

4 750

Svenska spannmålsaktiebolaget........

16 250

19 250

3 500

39 000

Summa ton

17 500

26 250

5 750

49 500

Skörden av fodersäd blev år 1944 en av de svagaste under krisen och vad

angår havre den absolut svagaste. Skördens storlek i ton under åren 1939—

1943 och den beräknade storleken av 1944 års skörd framgår av nedanstående

uppställning.

Å r

Havre

Kom

Blandsäd

Summa

1939

1271 033

231723

591 373

2 094 179

1910

937 128

189 281

478 136

1 604 545

1941

775 733

157 697

420 966

1 354 396

1942

926 039

220 103

528 415

1 674 557

1943

850 306

323 621

494:682

1 577 609

1944

730 000

175 300

470 500

1 375 800

Såsom framgår av uppställningen torde den sammanlagda fodersädsskörden

år 1944 understiga 1943 års skörd med omkring 200 000 ton och medelskörden

för åren 1930—39, vilken utgjorde 1 961 000 ton, med icke mindre än

omkring 585 000 ton.

Vid uppgörandet av försörjningsplanerna i avseende på fodersäd för innevarande

regleringsår har livsmedelskommissionen utgått från att det icke

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

79

vore önskvärt att ånyo företaga en reducering av landets djurstam och att

man därför skulle söka fördela de befintliga fodersädstillgångarna med nedskurna

kvantiteter på samtliga tilldelningsberättigade djur. På grund av den

knappa skörden måste emellertid kommissionen härvid räkna med att foder - sädslagren skulle komma att vara praktiskt taget tömda vid ingången till det

nya regleringsåret. Härav torde följa att — även vid en god fodersädsskörd

år 1945 —- den nuvarande fodersädsransoneringen måste bibehållas. Ett bibehållande

av fodersädsransoneringen torde även göra det ofrånkomligt att i

likhet med föregående år kräva avstående av fodersäd till det allmänna.

Spannmålsbolaget har i sin skrivelse uttalat, att bolaget ansåge att de nu

gällande bestämmelserna rörande fodersädsregleringen böra i stort sett bibehållas

oförändrade. Bolaget har emellertid anfört, att det syntes önskvärt att

hittills gällande föreskrifter rörande utsädespriser och handeln med utsädesspannmål

bleve föremål för ingående omprövning. Det hade nämligen enligt

bolagets uppfattning visat sig att utsädeshandeln verkat störande på fodersädsmarknaden

i sådan grad att betydande olägenheter därigenom uppkommit.

Livsmedelskommissionen har yttrat, att de tekniska anordningarna för fodersädsregleringen

syntes kunna i huvudsak bibehållas oförändrade under

det kommande regleringsåret. Dock borde enligt kommissionens uppfattning

till övervägande upptagas vissa av spannmålsbolaget ifrågasatta ändringsförslag

i samband med utsädeshandeln. Dessa förslag vore emellertid av sådan

natur, att de icke behövde underställas riksdagen.

Spannmålsbolaget har i fråga om fodersädsregleringen slutligen påpekat

att det — därest import av fodersäd ej komme till stånd samt årets fodersädsskörd

bleve sen och icke särskilt riklig — torde bliva nödvändigt att

träffa särskilda anstalter för att trygga övergången mellan regleringsåren

1944/45 och 1945/46 i avseende på fodersädsförsörjningen. Livsmedelskommissionen

har förklarat sig dela denna spannmålsbolagets uppfattning och

anmält, att kommissionen för närvarande övervägde vilka åtgärder i detta

syfte som kunde anses möjliga och lämpliga att genomföra.

Kraftfoderregleringen. Livsmedelskommissionen har anmält, att tilldelningen

av kraftfoder (oljekraftfoder samt vete- och rågkli) till jordbruket

under de senaste åren av krisen uppgått till följande kvantiteter.

Å r

Oljekraftfoder

Kli

ton

ton

1942/43 ..........•.....

100 500

76 400

1943/44 ...............

131 500

95 400

1944/45 ...............

165 000

105 000

Lagren av kraftfoder inom landet beräknades enligt vad livsmedelskommissionen

anfört vid ingången av det instundande regleringsåret komma att

uppgå till ungefär 175 000 ton oljekraftfoder oell 5 000 ton kli. Dessutom

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

räknades med en produktion inom landet under regleringsåret av omkring

20 000 ton oljekraftfoder och 100 000 ton kli.

För att bereda jordbrukarna tillfälle att uttaga sin tilldelning av oljekraftfoder

så tidigt som möjligt på hösten och därigenom planlägga utfodringen i

god tid för hela säsongen lämnades oljekraftfodertilldelningen för det nu

löpande regleringsåret genom en tilldelning av viss kvantitet per ko under

eftersommaren och genom en på grundval av mjölkproduktionen inom de

olika besättningarna beräknad tilldelning strax därefter. För att stimulera

jordbrukarna till tidiga inköp och därigenom i största möjliga utsträckning

frigöra lagringsutrymmen, utformades för oljekraftfoder en under början av

regleringsåret stigande prisskala.

Spannmålsbolaget har beträffande kraftfoderregleringen icke ifrågasatt annat

än att de nuvarande regleringsanordningarna i princip borde bibehållas.

Beträffande frågan om avvägningen av priset på oljekraftfoder har bolaget —

som uppgivit att det under innevarande år tillämpade prissystemet varit mycket

svårt för bolaget att kontrollera och för handeln att tillämpa — anfört,

att det för närvarande ur utrymmessynpunkt icke förelåge något behov av

att påskynda utförsäljningen av oljekraftfoder. Å andra sidan torde det dock

enligt bolagets mening icke kunna göras någon erinran mot en sådan anordning

att bolaget för att besparas motsvarande ränte- och lagringskostnader

skulle lämna en viss rabatt på oljekraftfoder som inköptes jämförelsevis

tidigt under regleringsåret. Den enligt bolagets mening lämpligaste formen

för ett dylikt rabattsystem vore att under tiden 1 juli—30 september 1945

tillämpa ett visst grundpris och att därefter låta priserna stiga med 10 öre per

deciton och halvmånad fram till den 1 juli 1946.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att den ovissa importsituationen

uppenbarligen nödvändiggjorde att man måste räkna med en fortsatt ransonering

av kraftfoder i ungefär hittillsvarande omfattning. Någon anledning

att ifrågasätta några mera genomgripande förändringar i det hittills tilllämpade

ransoneringssystemet torde enligt kommissionens mening icke föreligga.

Beträffande priset på oljekraftfoder har kommissionen erinrat örn att

kommissionen i sin skrivelse till Kungl. Majit angående prissättningen på

jordbrukets produkter under regleringsåret 1945/46 föreslagit, att priset skulle

justeras så att det genomsnittliga priset höjdes med 75 öre per deciton i förhållande

till priset under innevarande år. Vid avgivandet av detta förslag,

vilket sedermera godkänts av Kungl. Majit, hade kommissionen utgått från

att priset på oljekraftfoder för tiden 1 juli—30 september 1945 skulle vara

33 kronor per deciton och att priset därefter skulle stiga i enlighet med

spannmålsbolagets förslag till prisskala.

Stråfoderregleringen. Handeln med stråfoder har under det nu löpande

regleringsåret kunnat hållas fri. Därest stråfoderskörden under år 1945 ej

bleve av svag beskaffenhet, har livsmedelskommissionen ansett, att någon

skärpning i regleringshänseende ej behövde vidtagas under regleringsåret

1945/46.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl■ Maj.ts proposition nr 303.

81

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. I skrivelse

den 29 augusti 1944 har livsmedelskommissionen avgivit preliminära beräkningar

rörande medelsbehovet för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

under verksamhetsåret 1 september 1945—31 augusti 1946. Enligt dessa

beräkningar komme kostnaderna för bolaget att uppgå till sammanlagt ungelär

60 000 000 kronor, varav 7 000 000 kronor utgöra bolagets kostnader för

oljekraftfoder.

Spannmålsbolaget har i sin förenämnda skrivelse verkställt närmare beräkning

av bolagets kostnader för verksamhetsåret 1 september 1945—31

augusti 1946. Bolaget har därvid utgått från följande förutsättningar.

Skördeutfallet år 1945 blir i stort sett normalt och det uppstår alltså ett

överskott av brödsäd av omkring 100 000 ton, varjämte omsättningen av

fodersäd kan beräknas till ungefär 300 000 ton. Prisläget inom landet på

spannmål och fodermedel förblir oförändrat. Priset på det importerade oljekraftfodret

kommer att ungefär svara mot försäljningspriserna inom landet.

På grund av sistnämnda förhållande bör bolagets inköp av oljekraftfoder,

som producerats inom landet av svenskodlat frö, ej heller medföra någon

förlust för bolaget utan eventuell dylik förlust bör täckas av clearingmedel.

De av bolaget förordade regleringsåtgärderna genomföras i enlighet med

bolagets förslag. Den humana konsumtionen av vegetabilier uppgår till normal

storlek. Exporten av brödsäd under regleringsåren 1944/45 och 1945/46

uppgår till omkring 250 000 ton.

På grundval av de sålunda angivna förutsättningarna bar bolaget, såsom

framgår av en vid bolagets skrivelse fogad kostnadstablå, funnit kostnaderna

för verksamhetsåret 1 september 1945—31 augusti 1946 böra upptagas till

sammanlagt 45 000 000 kronor. Bolaget bar emellertid anmärkt att, därest

bolaget även under regleringsåret 1945/46 skulle erlägga nu fastställt pris

för inom landet tillverkat oljekraftfoder av svenskodlat frö i stället för, såsom

i kostnadsberäkningen kalkylerats, ett pris som motsvarade priset på

importerat oljekraftfoder, bolagets kostnader komme att ökas med ungefär

7 000 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har granskat de av bolaget framlagda kostnadsberäkningarna

och har i stort sett icke funnit anledning till erinran mot desamma.

Kommissionen har emellertid erinrat örn att kommissionen i sin förenämnda

skrivelse den 29 augusti 1944 anfört att, såvitt kommissionen då

kunde bedöma, priset på det inhemska oljekraftfoder, som lillhandahölles

bolaget, under regleringsåret 1945/46 borde hållas vid ungefär samma nivå

som för det dåvarande eller 50 kronor per deciton. Vad av kommissionen sålunda

anförts syntes fortfarande äga giltighet och kostnaderna för inköp av

oljekraftfoder torde diirför såsom tidigare beräknats böra upptagas till ett

belopp av 7 000 000 kronor.

På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade 1944 års

riksdag ett reservationsanslag av 23 000 000 kronor till Kostnader i samband

med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Av sistnämnda anslag hade

emellertid enligt vad livsmedelskommissionen anmält endast behövt tagas

i anspråk sammanlagt 13 545 658 kronor 39 öre, varför av anslaget återstode

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ett belopp av 9 454 341 kronor 61 öre. Kommissionen har förklarat, att de

för bolagets verksamhet under verksamhetsåret 1944/45 beviljade anslagen

torde förslå för sitt ändamål. Anslaget till kostnaderna för bolagets verksamhet

under verksamhetsåret 1945/46 torde på grund härav kunna upptagas

till ett i motsvarande mån lägre belopp eller till i runt tal 36 000 000 kronor.

På grund av det anförda har livsmedelskommissionen föreslagit, att reservationsanslagen

till Kostnader för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

och Prisclearing för fodermedel skulle upptagas till 36 000 000 respektive

7 000 000 kronor.

Konstgödselregleringen. Livsmedelskommissionen har icke ifrågasatt någon

ändring i de nu gällande regleringsanordningarna beträffande konstgödsel.

Något tillskott av statsmedel till clearingkassan för konstgödselmedel har

ej anvisats för innevarande budgetår. Såvitt nu kunde bedömas, skulle enligt

vad livsmedelskommissionen uttalat något dylikt tillskott ej heller bliva erforderligt

under nästa budgetår.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen

framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna,

uppgår anslagsbehovet sammanlagt till i runt tal 204 000 000 kronor.

Kommissionen har upprättat följande sammanställning utvisande huru

detta belopp fördelar sig på olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag och lokala differentieringsbidrag för

mjölk ......................................... kronor

Mjölkpristillägg (häri inbegripna de i vissa delar av landet

utgående extra mjölkpristilläggen)..............

Särskilda mjölkbidrag (merfraktsbidrag m. m.) ...... »

Pristillägg för lantsmör ............................

Förmalningsersättning ............................

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........

Prisclearing för fodermedel m. m................... 8

Summa kronor

57 500 000

54 300 000

8 500 000

500 000

40 000 000

36 000 000

7 000 000

203 800 000.

Beträffande det för producentbidrag och lokala differentieringsbidrag för

mjölk gemensamt upptagna beloppet, 57 500 000 kronor, har livsmedelskommissionen

anmärkt, att därav, örn producentbidraget under nästa budgetar

skulle utgå enligt oförändrade grunder, på lokala differentieringsbidrag avsetts

belöpa 4 000 000 kronor. Skulle arealgränsen för erhållande av producentbidrag

sänkas i enlighet med vad livsmedelskommissionen föreslagit,

borde enligt kommissionens mening i mån av behov för utbetalande av lokala

differentieringsbidrag få disponeras ytterligare högst 5 000 000 kronor.

Eftersom sistnämnda belopp förutsattes skola inbesparas å producentbidragen,

erfordrades för denna eventualitet ingen ökning av det totala anslaget.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

83

Utöver nämnda belopp av 204 000 000 kronor bär livsmedelskommissionen

ansett, liksom för innevarande budgetår, böra anvisas ett belopp av

3 000 000 kronor för bestridande av diverse kostnader. Enligt vad kommissionen

uppgivit vore ifrågavarande belopp bland annat avsett att täcka kostnaderna

för 1942 års jordbrukskommittés verksamhet ävensom den ersättning,

som utginge till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet

av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande uppgifter.

Livsmedelskommissionens skrivelse den 26 april 1945.

1 sin skrivelse den 26 april 1945 har statens livsmedelskommission — efter

att ha lämnat en redogörelse för de tidigare anslagsäskandena i fråga örn

kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet — anfört följande.

I spannmålsaktiebolagets förut omförmälda kostnadsberäkningar hade

förutsatts, att någon vinst ej skulle uppstå å bolagets försäljning av importerat

oljekraftfoder under regleringsåret 1945/46. Enligt vad livsmedelskommissionen

numera inhämtat hos bolaget, kan emellertid denna försäljning

beräknas medföra en vinst, som förslår att täcka förlusten på det inhemska

oljekraftfodret. Med hänsyn härtill synes det ej erforderligt, att något belopp

anvisas för prisclearing för fodermedel under nästa regleringsår.

Vad angår kostnaderna i övrigt för bolagets verksamhet under nästa regleringsår,

bär spannmålsaktiebolaget nu för kommissionen uppgivit, att bolagets

förluster under verksamhetsåret 1944/45, bland annat till följd av den

omfattande export av spannmål som förekommit, torde komma att bliva

avsevärt lägre än bolaget vid avlåtandet av sin skrivelse den 16 februari

1945 ansett sig böra räkna med, och att till följd härav de medel, som tidigare

beviljats för täckande av kostnader i samband med bolagets verksamhet

och för prisclearing för fodermedel, torde förslå att täcka kostnaderna

för verksamheten även under nästkommande verksamhetsår. Det synes alltså

ej heller erforderligt att beräkna något nytt anslag till kostnader i samband

med spannmålsaktiebolagets verksamhet under nästa regleringsår.

Under åberopande av det nu anförda får statens livsmedelskommission,

med ändring av vad kommissionen hemställt örn i sin skrivelse den 10 april

1945, föreslå, att något anslag för täckande av kostnader för Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet eller för prisclearing för fodermedel ej äskas

hos riksdagen för nästa regleringsår.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordligaste delarna av riket lia av jordbrukets prisregleringsfond

för budgetåret 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,

600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jord
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

brukets område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.

För vart av budgetåren 1940/41—1944/45 har medgivits att ett belopp av

900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Majit fördelats mellan

hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

budgetåret 1945/46 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder

på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas

samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen

har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 5 juni

1944 från styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts

om ett statsanslag av 31 250 kronor från nyssberörda medel att användas

till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra

nordligaste län. Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen -—- under erinran att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa belopp —

uttalat, att även under nästa budgetår erforderliga medel borde få tilldelas

vall- och mosskulturföreningen för dess studiegårdsverksamhet i Norrland.

Styrelsen har förklarat sig ha för avsikt att sedermera till Kungl. Majit inkomma

med förslag i ämnet.

Forsknings- och försöksverksamhet i fråga om bekämpande av ogräs.

I enlighet med riksdagens medgivande ställde Kungl. Majit den 28 juli

1944 från det för budgetåret 1944/45 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område anvisade anslaget ett belopp av 16 800 kronor till styrelsens för

lantbrukshögskolan förfogande för forsknings- och försöksverksamhet i fråga

örn bekämpande av ogräs. Av dessa medel skulle intill 4 500 kronor användas

för att bereda föreståndaren för tekniska högskolans institution för jordbrukslära

dokt. phil. A. Åslander möjlighet att i samarbete med vederbörande

institutioner vid lantbrukshögskolan och under överinseende av högskolans

ledning bedriva fortsatt forsknings- och försöksverksamhet på ifrågavarande

område i den utsträckning doktor Åslander arbete vid tekniska högskolan

eljest kunde medgiva. Styrelsen för lantbrukshögskolan skulle, innan sistnämnda

belopp utbetalades, ha godkänt plan för verksamhetens bedrivande.

I skrivelse den 20 februari 1945 har doktor Åslander hemställt örn ett anslag

av 9 725 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga undersökningar

rörande ogräsens bekämpande, över framställningen ha yttranden avgivits

av lantbrukshögskolans försöksnämnd och styrelse samt statens livsmedelskommission.

Lantbrukshögskolans försöksnämnd har i huvudsak yttrat följande.

Enligt en av lantbrukshögskolans styrelse fastställd plan skulle doktor Åslander

bedriva forsknings- och försöksverksamhet rörande fleråriga ogräs.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

85

Såvitt nämnden kunnat finna av inlämnade redogörelser har doktor Åslander

endast bedrivit försöksverksamhet och icke upptagit något forskningsarbete

och enligt nämndens mening har doktor Åslander således hittills icke uppfyllt

förutsättningarna för statsanslag. Härtill kommer att genom den upplysningsverksamhet,

som doktor Åslander bedrivit, användningen av klorat som ogräsbekämpningsmedel

tagit en så stor omfattning, att den enligt doktor Åslanders

egna uppgifter i annat sammanhang icke vore motiverad av vår kunskap på

området. Åtskilliga grundläggande undersökningar i fråga örn kloratets användning

som ogräsbekämpningsmedel måste enligt försöksnämndens bestämda

uppfattning snarast möjligt komma till stånd. Då doktor Åslander

icke själv genomfört dessa undersökningar, har försöksnämnden funnit sig

nödsakad att i annat sammanhang föreslå anvisande av medel för att vid högskolan

snarast upptaga några av de mest aktuella problemen på detta område

till bearbetning.

Slutligen vill försöksnämnden framhålla, att de redogörelser doktor Åslander

lämnat innehålla så knapphändiga upplysningar örn hans verksamhet

att styrelsen icke har någon möjlighet att utöva det av Kungl. Majit förutsatta

överinseendet över doktor Åslanders verksamhet.

Under åberopande av det anförda får försöksnämnden avstyrka doktor

Åslanders ansökan om anslag för ifrågavarande verksamhet under nästa budgetår.

Lantbrukshögskolans styrelse har anslutit sig till de synpunkter försöksnämnden

framhållit i ärendet. Härvid har styrelsen särskilt understrukit, att

de redogörelser doktor Åslander lämnat innehölle så knapphändiga upplysningar

om hans verksamhet att styrelsen icke hade någon möjlighet att utöva

det av Kungl. Majit förutsatta överinseendet över doktor Åslanders verksamhet.

Med hänsyn till dessa omständigheter har styrelsen ansett sig icke

längre kunna ikläda sig något ansvar för den av doktor Åslander bedrivna

verksamheten. Under åberopande av det anförda har styrelsen sålunda avstyrkt

doktor Åslanders ansökan om anslag för ifrågavarande verksamhet

under nästa budgetår.

Statens livsmedelskommission har förordat statsbidrag till doktor Åslander

med 4 500 kronor för att möjlighet därmed skulle beredas denne att dels fortsätta

utförandet av redan påbörjade trädesbearbetningsförsök dels under hösten

1945 anlägga och sedan slutföra 25 nya kloratförsök. Förutsättning för

att doktor Åslander skulle erhålla det sålunda förordade bidraget borde dock

enligt kommissionens mening vara, att han till lantbrukshögskolans styrelse

avlämnade fullständig redogörelse för de hittills utförda trädesbearbetningsoch

kloratförsöken samt vidare att honom ålades att för varje år som försöken

påginge till lantbrukshögskolans styrelse överlämna redogörelse för

verksamheten jämte resultaten för denna under senast avslutade försöksåret.

Med skrivelse den 23 mars 1945 har styrelsen för lantbruksliögskolan överlämnat

två framställningar örn statsbidrag för forsknings- och försöksverksamhet

i fråga örn bekämpande av ogräs, nämligen en framställning från

föreståndaren för högskolans institution för växodlingslära, professorn Hugo

Osvald, däri anhålles att styrelsen måtte göra framställning hos Kungl. Majit

f>m ett anslag för budgetåret 1945/46 å 14 450 kronor för fortsättande av de

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

vid hans institution bedrivna forskningarna rörande kampen mot ogräsen

samt att den nuvarande arvodesassistentbefattningen för ogräsforskning

skulle omändras till en förste assistentbefattning i lönegrad Eo 21, dels ock en

framställning från föreståndaren för högskolans jordbruksförsöksanstalt, professorn

Gustav Sundelin, däri hemställes att styrelsen måtte ingå till Kungl.

Maj:t med begäran om att för jordbruksförsöksanstaltens räkning 5 800 kronor

måtte ställas till förfogande under samma budgetår till fullföljande av

anstaltens verksamhet för ogräsens bekämpande. Styrelsen har tillstyrkt, att

till ifrågavarande ändamål måtte ställas till förfogande från anslaget till

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för försöken vid institutionen

för växtodlingslära dels ett belopp av 8 600 kronor dels ock ett belopp av

8 700 kronor för avlönande av en assistent för ogräsforskning samt för försöken

vid jordbruksförsöksanstalten 5 800 kronor.

I skrivelse den 28 december 1944 har doktor Åslander hemställt örn ett

statsunderstöd av 2 500 kronor för att under sommaren 1945 studera resultaten

av användning i stor skala av natriumklorat för utrotning av ogräs.

Yttranden över skrivelsen ha efter remiss avgivits av lantbrukshögskolans

styrelse och statens livsmedelskommission, vilka avstyrkt doktor Åslanders

hemställan.

Sedermera har styrelsen för lantbrukshögskolan efter anmodan den 29

mars 1945 överlämnat och såsom eget utlåtande åberopat ett av försöksnämnden

vid högskolan uppgjort förslag till de åtgärder, som syntes böra vidtagas,

innefattande dels att åt hushållningssällskapen borde uppdragas att bland

annat igångsätta viss upplysningsverksamhet, dels att medel intill ett belopp

av 15 000 kronor måtte ställas till lantbrukshögskolans förfogande för forskningar

rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel

enligt visst angivet arbetsprogram.

Genom beslut den 13 april 1945 har Kungl. Majit, som förklarat sig ha

för avsikt att hos riksdagen göra framställning om beredande av medel för

den av högskolan föreslagna forskningsverksamheten, uppdragit åt lantbrukshögskolan

att i anslutning till vad försöksnämnden vid lantbrukshögskolan

föreslagit genom medverkan av vederbörande hushållningssällskap och

hos dem anställda konsulenter igångsätta och bedriva upplysningsverksamhet

beträffande växtodlingen på de under hösten 1944 kloratbehandlade markerna

ävensom insamla uppgifter rörande eventuella skadeverkningar samt till lantbrukshögskolan

översända inkommande uppgifter i förevarande avseende.

Inspektion över klassificering av kött ni, m.

Av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område har ett belopp av 19 400 kronor beräknats

skola disponeras för anordnande genom lantbruksstyrelsens försorg

under angivna budgetår av inspektion över köttklassificeringen m. m. och av

kurser för utbildande av köttklassificerare. Av angivna belopp ha 17 900 kronor

avsetts för avlöning ävensom resekostnads- och traktamentsersättning åt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunni. Alaj.ts proposition nr 303.

87

en särskild hos lantbruksstyrelsen anställd tjänsteman med uppgift att biträda

styrelsen med utövandet av inspektion över köttklassificeringen m. m.

samt 1 500 kronor avsetts för anordnande av kurser av förut berörda slag.

I skrivelse den 31 augusti 1044 bär lantbruksstyrelsen hemställt, att jämväl

under budgetåret 1945/46 finge av reservationsanslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område användas ett belopp av 19 400 kronor till

inspektion över klassificering av kött m. m.

Kontroll av utsädespotatis.

Kungl. Maj:t har den 8 juli 1943 av det för budgetåret 1943/44 anvisade

anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ställt ett belopp

av 40 000 kronor till förfogande för styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt

till bestridande av kostnaderna för utvidgad kontroll över produktionen

av utsädespotatis.

I skrivelse den 24 januari 1945 har styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt

hemställt, att anstalten måtte beviljas ett anslag av 36 000 kronor

för bestridande av kostnaderna för fortsatt genomförande av den förenklade

kontrollen av utsädespotatis under produktions- och försäljningssäsongen

1945—46.

Åtgärder för bekämpande av potatisbladmögel.

Under åren 1942—44 ha sammanlagt 528 körsprutor för bekämpning av

ogräs samt bladmögel hos potatis kunnat försäljas till nedsatt pris därigenom

att statsmedel för ändamålet ställts till statens livsmedelskommissions förfogande.

I skrivelse den 31 oktober 1944 har statens livsmedelskommission hemställt,

att ett anslag av 70 000 kronor måtte beviljas för möjliggörande av försäljning

till ett pris av 650 kronor i stället för 1 310 kronor för styck av 200

ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel och mot

skadeinsekter på oljeväxter.

Undersökningar över olika fosforhaltiga mineralfoders lämplighet och

värde för nötkreatur.

Med skrivelse den 12 december 1944 har styrelsen för lantbruksliögskolan

med eget yttrande överlämnat en framställning från högskolans husdjursförsöksanstalt

örn ett statsbidrag å 16 000 kronor för att möjliggöra vissa undersökningar

över olika fosforhaltiga mineralloders lämplighet och värde för

nötkreatur. Som skäl för denna framställning har försöksanstalten framhållit,

att behovet av en grundlig utredning angående de olika fosforhaltiga mineralfodrens

värde speciellt för nötkreaturen i hög grad aktualiserats pa grund

av den starkt ökade användningen av mineralfoder till dessa djur och den

därmed följande svårigheten att tillgodose behovet. Utredningen vore av behovet

påkallad både för vår nuvarande och framtida försörjning med mineralfoder.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

I infordrat yttrande har statens livsmedelskommission framhållit den stora

angelägenheten av att förevarande undersökning snarast möjligt bomme till

utförande samt tillstyrkt, att erforderliga medel ställdes till husdjursförsöksanstaltens

förfogande därför.

Undersökningar över arbetsförhållandena inom trädgårdsnäringen.

I skrivelse den 27 januari 1944 har Stockholms stads och läns trådgårdsråd

hemställt att för budgetåret 1944/45 måtte till trädgårdsekonomiska byrån

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut anvisas dels ett engångsanslag

å 2 500 kronor, dels ock ett driftsanslag å 9 300 kronor samt för ett

vart av budgetåren 1945/46—1947/48 ett anslag av 9 300 kronor för genomförandet

av undersökningar över arbetsförhållandena inom köksväxtodling,

fruktodling, blomsterodling och fröodling. Yttranden över skrivelsen ha avgivits

av styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt

av lantbruksstyrelsen.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet har som eget yttrande åberopat utlåtande av

institutets trädgårdsavdelningskollegium, som tillstyrkt att medel anvisades

för ändamålet. Den föreslagna undersökningen skulle enligt kollegiets uppfattning

vara av synnerligen stor ekonomisk betydelse icke blott för trädgårdsodlingen

utan även för de inom odlingen anställda.

Jämväl lantbruksstyrelsen har tillstyrkt framställningen. Den ifrågasatta

undersökningen, som hade till syfte att påvisa behovet av, bland annat,

ändamålsenlig arbetsmetodik för att ernå önskvärd rationalisering, vore enligt

vad lantbruksstyrelsen framhållit icke blott av privatekonomiskt intresse.

Departementschefen.

Aven om det allmänna försörjningsläget jämväl under år 1944 undergått

vissa förbättringar, har en tendens till åtstramning av detsamma sedan slutet

av nämnda år ånyo gjort sig gällande. Som statens livsmedelskommission

framhållit kunna -—- bland annat på grund av den relativt svaga spannmålsskörden

förra året samt till följd av att icke obetydliga kvantiteter

livsmedel lämnats eller ställts i utsikt för att lindra livsmedelsbristen i vissa

av våra nordiska grannländer — de för vår egen försörjning disponibla

lagren av vissa livsmedel beräknas komma att vid utgången av nu löpande

regleringsår avsevärt understiga lagren vid regleringsårets början. Med hänsyn

härtill och då utvecklingen av det försörjningspolitiska läget i allmänhet

är synnerligen oviss torde nu gällande regleringsåtgärder böra bibehållas

i stort sett oförändrade även under nästa regleringsår. Därest emellertid

utrikeshandeln kommer i gång snabbare än nu kan förutses och på grund

härav eller av andra omständigheter förbättring av vårt eller grannländernas

försörjningsläge inträder, böra givetvis de möjligheter till lättnader i

regleringsbestämmelserna som må finnas genomförbara utnyttjas.

Liksom föregående år har Kungl Majit även i år innan sådden verkställts

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

89

meddelat beslut rörande prissättningen på vissa av jordbrukets produkter.

Såsom grundval för beslutet ligger en genom 1942 års jordbrukskommitté

och livsmedelskommissionen granskad kalkyl angående jordbrukets inkomster

och kostnader under regleringsåret 1945/46. Rörande resultatet av kalkylen

ha, som den föregående framställningen närmare utvisar, delade meningar

förelegat inom jordbrukskommittén och livsmedelskommissionens

råd. Prisbeslutet innebär, att de nu rådande priserna för jordbrukets produkter

beräknats skola bibehållas i stort sett oförändrade. Frågan om priserna,

såsom tidigare skett, framdeles skola justeras bör liksom föregående produktionsår

bliva beroende av på vad sätt produktions- och kostnadsbetingelserna

utveckla sig. För att tjäna som grund för en omprövning av priserna

torde i augusti böra upprättas en ny kalkyl beträffande jordbrukets beräknade

inkomster och kostnader under produktionsåret 1945/46. Huruvida priserna

i samband med nu nämnda omprövning böra bindas för återstoden av produktionsåret

eller ej, bör bliva beroende på, med vilken grad av säkerhet

man då anser sig kunna bedöma skördens storlek. Anses priserna då ej

kunna bindas, bör omräkning av kalkylen ske vid tidpunkt, som bestämmes i

samband med prövning av augustikalkylen. De synpunkter, som framförts

av Riksförbundet landsbygdens folk böra i samband med upprättandet av en

ny kalkyl beträffande inkomst- och kostnadsutvecklingen upptagas till

övervägande. Även de synpunkter herr Sträng anfört i sin reservation inom

livsmedelskommissionens råd synas härvid böra ytterligare övervägas.

Beträffande avvägningen av priserna för de olika produkterna får jag

hänvisa till den föregående framställningen.

I anslutning till vad som gällt under den tid, som förflutit sedan krigsutbrottet,

förordar jag även nu, att Kungl. Majit erhåller befogenhet att handhava

jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar

i densamma. Skulle härvid finnas påkallat att företaga mera genomgripande

ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag emellertid att riksdagen

höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomst- och kostnadskalkylen

avser tiden från och med den 1 september 1945 till och med den

31 augusti 1946 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit Kungl. Maj:ts

nyssnämnda befogenheter böra gälla till och med sistnämnda dag. Jag vill

härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningama

gälla tills vidare, övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden,

vilkas giltighet utgår med innevarande regleringsår, torde liksom hittills,

där ej annat särskilt angives, böra förlängas för ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i

fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen. I fråga om

de åtgärder, som i prisrabatterande syfte kunna finnas påkallade, framlägger

chefen för folkhushållningsdepartementet denna dag förslag för Kungl. Majit.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,

på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort sett

oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till utvecklingen

av försörjningsläget besluta örn deras fortsatta bestånd eller örn

eventuella ändringar i desamma. Livsmedelskommissionen har framhållit, att

vid en gynnsam utveckling av försörjningsläget en höjning av fetthalten i den

standardiserade mjölken samt en ytterligare höjning av ostens fetthalt kunde

länkas komma i fråga. Skulle åter försörjningsläget skärpas, torde i första

hand ett återinförande av ransoneringen beträffande tunn grädde böra övervägas.

I anslutning till vad livsmedelskommissionen föreslagit torde Kungl. Majit

alltjämt böra äga bemyndigande att uttaga tilläggsaccis å sådana varor, som

avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa

andra fettvaror, med högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt.

Såsom livsmedelskommissionen föreslagit torde mjölkpristillägg böra utgå

efter oförändrade grunder. Kostnaderna härför lia för budgetåret 1945/46 av

livsmedelskommissionen beräknats komma att uppgå till 54 300 000 kronor.

Dessa beräkningar föranleda ingen erinran från min sida.

Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde livsmedelskommissionen

böra givas befogenhet att vidtaga mindre justeringar i den eljest

för mjölkpristilläggen gällande områdesindelningen.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.

merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk

vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels

ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlin jer inom de områden, där

transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra

liksom för närvarande beräknas medel för bidrag till mejeriorganisationerna

å vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.

Med hänsyn till svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen

torde bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras

till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen

föreslagit böra beräknas till 8 500 000 kronor. Kungl. Majit

synes böra äga möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende

av annat ändamål än förut berörts, som är av särskild betydelse

för mjölkförsäljningens ordnande under rådande kristid. Motsvarande befogenhet

tillkommer för närvarande Kungl. Maj :t.

Visserligen kunde det vara önskvärt att vidtaga någon höjning av priset å

lantsmör men såsom framgår av vad livsmedelskommissionen anfört torde

det möta stora regleringstekniska svårigheter att vidtaga en sådan höjning.

Xu gällande pristillägg för lantsmör synes därför böra bibehållas även under

nästa regleringsår. Kostnaderna för dessa pristillägg och för omhändertagandet

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ,303.

91

av lantsmör höra i enlighet med livsmedelskommissionens beräkning upptagas

till 500 000 kronor.

Den av jordbruksutskottet i dess utlåtande nr 61 över propositionen rörande

prisregleringsåtgärderna för löpande regleringsår berörda frågan örn ersättning

för mottagning och behandling av s. k. supplementärmjölk vid vissa

mejerier är för närvarande föremål för överväganden inom livsmedelskommissionen,

som i denna fråga låtit verkställa en omfattande utredning.

Livsmedelskommissionen har föreslagit, att arealgränsen för erhållande av

producentbidrag skulle sänkas från 25 till 15 hektar. Det belopp som härigenom

skulle inbesparas -— beräknat till 5 000 000 kronor — skulle enligt

kommissionens förslag i mån av behov få användas för att utbetala lokala

differentieringsbidrag för mjölk utöver ett i första hand för sådant ändamål

beräknat anslag å 4 000 000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten av att mjölkproduktionen under rådande

förhållanden upprätthålles på en så hög nivå som möjligt måste enligt min mening

varje sänkning av producentbidraget, även örn denna endast drabbaten

viss grupp jordägare och blir av mindre omfattning, för närvarande

möta betänkligheter. Jag vill också erinra därom att riksdagen så sent som

förra året fastställde de nu tillämpade grunderna för producentbidragets

beräknande. Det måste uppenbarligen vara otillfredsställande för de jordbrukare

som åtnjuta dessa bidrag att bestämmelserna angående bidragen

alltför ofta ändras. Med hänsyn till dessa förhållanden är jag icke

för närvarande beredd att tillstyrka livsmedelskommissionens förslag. Arealgränsen

för erhållande av producentbidrag torde därför även under nästa

regleringsår böra bibehållas oförändrad vid 25 hektar. Kostnaderna för producentbidraget

torde, därest bestämmelserna därom bibehållas oförändrade,

uppgå till 53 500 000 kronor.

Enligt livsmedelskommissionens förslag skulle, därest en sänkning av

arealgränsen för producentbidrag icke genomföres, för lokala differentieringsbidrag

under nästa regleringsår endast stå till förfogande ett belopp av

4 000 000 kronor. Enligt mitt förmenande bör med hänsyn lill erfarenheten

från innevarande regleringsår för detta ändamål icke beräknas ett lägre

belopp än 6 000 000 kronor. I anslutning till vad som skett under innevarande

regleringsår bör fastställandet av grunderna för utbetalningen av dessa bidrag,

vilka böra utgå i mån av behov, anstå till hösten, då större möjligheter

föreligga att överblicka mjölkproduktionen och produktionsförhållandena

inom de olika landsdelarna.

Reglering av andra animaliska produkter än mejeriprodukter.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, alt regleringssystemet beträffande

köttvaror bör bibehållas i huvudsak oförändrat under nästa regleringsår.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan skall den genomsnittliga

prisnivån i huvudsak bliva oförändrad under nästa regleringsar därest anledning

till jämkning ej skulle föreligga enligt de allmänna principer som fast
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

ställts av Kungl. Majit. Såsom livsmedelskommissionen påpekat var det ett

önskemål redan förra året att priserna skulle kunna varieras så att man kunde

stimulera tillförseln av kött under sommaren utan att dock genomsnittspriset

för hela året rubbades.

Beträffande fårskötseln synes -— med hänsyn till den ställning ylleindustrien

tagit till frågan örn avsättning av den svenska ullen till skäliga priser

— anledning föreligga för statsmakterna att överväga sådana åtgärder att

avsättning av den inhemska ullproduktionen på rimliga villkor säkerställes.

Jag torde senare få anmäla ifrågavarande spörsmål för Kungl. Majit.

Beträffande äggregleringen torde överväganden om ändringar i densamma

böra bliva beroende av produktionsutvecklingen.

Potatisregleringen.

Under innevarande regleringsår ha till följd av den svaga potatisskörden

de statliga ingripandena för reglering av förbrukningen av potatis för vissa

ändamål väsentligen utvidgats. Därest potatisskörden innevarande år blir

av normal storlek, torde det emellertid bliva möjligt att slopa eller väsentligt

inskränka omfattningen av nu gällande reglering av förbrukningen av potatis

för vissa ändamål.

Jag torde få erinra därom, att Kungl. Majit den 22 september 1944 bemyndigat

statens livsmedelskommission att med Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning

av potatisstärkelse under liden 1 oktober 1944—30 september 1945

i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal

har ingåtts mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Majit har emellertid

vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av

kommissionen gjorda utfästelsen vinner rikdagens godkännande. Avtalet

innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes

enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 300 000 deciton, med undantag

för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes

potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning

av statsmakternas godkännande och örn avtalet icke skulle komma

att förnyas för tillverkningsåret 1945/46 att vidtaga eller föranstalta örn

åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels

minst 58 kronor per deciton för den 1 oktober 1945 inneliggande lager av

extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av

30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i

avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima,

prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,

räknade fran och med den 1 oktober 1945. De enligt 7 § av kommissionen

gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

Brödsädsregleringen.

Inom Svenska spannmålsaktiebolaget har liksom föregående år till övervägande

upptagits frågan örn ändring av det nuvarande regleringssystemet be
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

93

träffande brödsäd. Enligt bolagets uppfattning vore nämligen ett inlösningsförfarande

den ur regleringssynpunkt mest tilltalande formen för stödjande av

brödsädsmarknaden. Med hänsyn till den nuvarande situationen i fråga om

tillgångarna på brödsäd och statsmakternas ställning till prisortsfrågan har

bolaget dock ansett sig böra förorda att för närvarande någon förändring i det

under innevarande regleringsår tillämpade systemet med fasta successivt stigande

priser icke skedde. I likhet med bolaget har livsmedelskommissionen

funnit sig böra räkna med det nuvarande regleringssystemets bibehållande.

Även jag kan i stort sett ansluta mig till denna uppfattning. Ett definitivt

ställningstagande i valet mellan de två systemen torde emellertid såsom kommissionen

uttalat kunna anstå till hösten.

Av den föregående redogörelsen framgår att vissa jämkningar i prisskalan

för spannmål ävensom beträffande handelsmarginaler, fraktbidrag och särskilda

ersättningar till handeln synas böra övervägas. Slutlig ståndpunkt

i dessa frågor torde dock böra tagas först i höst i samband med utfärdandet

av regleringsbestämmelserna.

Fodermcdelsregleringen.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit blev 1944 års skörd av fodersäd

en av de svagaste under kriget. I likhet med Svenska spannmålsaktiebolaget

och livsmedelskommissionen finner icke heller jag för närvarande anledning

föreslå vidtagande av ändringar i reglerna för handeln med fodersäd. Gällande

föreskrifter rörande handeln med utsädesspannmål torde dock såsom livsmedelskommissionen

uttalat böra bliva föremål för närmare omprövning.

Beträffande de regleringsanordningar, som för närvarande tillämpas med

avseende å olika slag av kraftfodermedel, torde det saknas anledning att genomföra

några principiella förändringar. Tilldelningen av kraftfoder blir i

sista hand beroende på de disponibla kvantiteterna.

Därest stråfoderskörden under år 1945 ej blir av svag beskaffenhet, synes

någon skärpning i regleringshänseende ej behöva vidtagas under regleringsåret

1945/46.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

Såsom framgår av livsmedelskommissionens förut omförmälda skrivelse

den 26 april 1945 torde för nästa regleringsår några medel icke behöva

äskas för ifrågavarande ändamål.

Konstgödselrcgleringen.

Någon ändring i gällande bestämmelser angående konstgödselregleringen

torde icke böra ifrågakomma. Såvitt nu kan bedömas, torde något tillskott

till clearingkassan för konstgödselmedel för nästa budgetår liksom för innevarande

år icke bliva erforderligt.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de

delar av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort

sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de fem senaste budgetåren

medgavs, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå av

anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med

lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda

anslag få disponeras samma belopp.

Från de medel som avsetts för produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland

ha under de senaste tre budgetåren anvisats vissa belopp till den av

Svenska vall- och mosskulturföreningen bedrivna siudiegårdsverksamheten

i Norrland. Även för nästa budgetår synas medel för detta ändamål böra

ställas till förfogande.

Till bestridande av lantbruksstyrelsens kostnader under budgetåret 1945/

46 för inspektion över klassificering av kött m. m. synes från medel som

ställas till livsmedelskommissionens förfogande för prisreglerande åtgärder

böra få disponeras ett belopp av 19 400 kronor.

För vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs lia under de senaste fyra

budgetåren olika belopp utanordnats från de medel som av livsmedelskommissionen

avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten

ha ytterligare medel begärts även för nästa budgetår. Ett oförändrat belopp

av 16 800 kronor torde av de till diverse utgifter avsedda medlen böra få användas

för ifrågavarande ändamål. Härutöver synes av samma medel ett

belopp av 15 000 kronor böra ställas till lantbrukshögskolans förfogande för

forskning rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera meddela närmare

föreskrifter om medlens disposition.

Från de medel som av livsmedelskommissionen avsetts till diverse kostnader

torde, i enlighet med vad styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt

förordat, ett belopp av 36 000 kronor ställas till förfogande för anstalten

för bestridande av kostnaderna för fortsatt genomförande av förenklad kontroll

av utsädespolatis. Jämlikt livsmedelskommissionens förslag torde av

dessa medel tillika ett belopp av 70 000 kronor på sätt tidigare skett få användas

för möjliggörande av försäljning till nedsatt pris av 200 ogrässprutor,

lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel och mot skadeinsekter

på oljeväxter.

Hinder torde icke heller böra möta att av sistnämnda medel gälda jämväl

kostnaderna för dels vissa undersökningar vid lantbrukshögskolans husdjurslörsöksanstalt

över olika fosforhaltiga mineralfoders lämplighet och värde

för nötkreatur med ett belopp av 16 000 kronor, dels ock undersökningar

över arbetsförhållandena inom köksväxtodling, fruktodling, blomsterodling

och fröodling vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut med ett

belopp av 11 800 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

95

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförande av de av mig förut förordade förslagen

uppgå i anslutning till de av kommissionen gjorda kostnadsberäkningarna

till sammanlagt i runt tal 126 000 000 kronor. Av denna summa belöpa

59 500 000 kronor på producentbidrag och lokala differentieringsbidrag för

mjölk, 54 300 000 kronor på mjölkpristillägg, 8 500 000 kronor på särskilda

mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 500 000 kronor på pristillägg för

lantsmör samt 3 000 000 kronor på diverse kostnader. Sistnämnda belopp

är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i första hand avsett att användas

för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet

av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande

uppgifter. Nu ifrågavarande post torde även få anlitas för bestridande av

kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté ävensom för täckande av de

utgifter, som föranledas av förslaget till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket

i Norrland m. m. Beträffande de medel som erfordras till förmalningsersättning,

av kommissionen beräknade till 40 000 000 kronor, kommer chefen

för folkhushållningsdepartementet att framlägga förslag. För budgetåret

1945/46 torde i enlighet med vad sålunda anförts böra anvisas till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 126 000 000

kronor.

Vissa bestämmelser på ifrågavarande område, vilkas giltighet utlöper under

nästkommande regleringsår, torde Kungl. Maj:t äga att på administrativ väg

giva fortsatt tillämpning. Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till nu framlagda

förslag, torde jag ånyo få upptaga frågan härom för Kungl. Maj:ts

övervägande.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering för nästkommande regleringsår av produktionsoch

avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående

angivna riktlinjer;

dels ock till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 126 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas lill riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' 4 ‘ I ’

rr i ytling;.

i

; \ *

.... ,''''-

-■ til»''* >•• i • •’ . .

\ ■ „

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGOR

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

7

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 303.

99

Bilaga 1.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1938/39—1944/45 samt en förkalkyl för

produktionsåret 1945/46.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader

under tiden från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i

denna promemoria, ansluta sig beträffande syfte och metod helt till motsvarande

tidigare undersökningar. Liksom dessa (jfr närmast Kungl. Maj :ts proposition

253/1944, bilaga 1) avse de sålunda att ge ett mått på den procentuella

förskjutning, som jordbrukets sammanlagda inkomster resp. kostnader

undergått sedan sista förkrigsåret. Med hänsyn till att beräkningarna utförts

för att tjäna till ledning vid prissättningen på jordbrukets produkter lia desamma

begränsats till att avse inkomster av resp. kostnader för den egentliga

jordbruksdriften. Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk

ingå sålunda icke i desamma. Icke heller ha i detta sammanhang någon

komplettering verkställts av de särskilda beräkningar av jordbrukets inkomster

av köksväxtodlingar på åkern samt av skogskörslor, som redovisades i nyssnämnda

proposition, varför dessa poster uteslutits ur den följande framställningen.

Beträffande beräkningarnas innebörd gäller nu som tidigare, att de absoluta

talen för jordbrukets inkomster och kostnader icke kunna direkt jämföras

med varandra. Dels äro nämligen inkomsterna mindre fullständigt redovisade

än kostnaderna, dels ha betydelsefulla kostnadsposter på grund av

sin natur måst redovisas i form av beräknade normalkostnader, vilka från

ett år till ett annat kunnat varieras endast med tillhjälp av pris- och löneindex,

medan däremot inkomsterna liksom vissa kostnadsposter kunnat direkt

beräknas på grundval av uppgifter om faktiskt försålda resp. förbrukade

kvantiteter. En jämförelse mellan inkomster och kostnader inom jordbruket

måste därför nu som tidigare grunda sig på de framräknade indextalen.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1942/43 utförligt redovisats i tidigare

promemorior (Kungl. Majlis propositioner 246/1943 och 253/1944) har det

icke ansetts påkallat att ånyo utförligt redogöra för desamma. I övrigt bör

anmärkas, att siffrorna för år 1944/45 äro preliminära. Desamma ansluta sig

i viss man till den omräkning av kalkylen, som verkställdes i januari 1945

för att tjäna till ledning för de därefter vidtagna justeringarna av priserna

för år 1944/45. En omarbetning av denna har dock ägt rum i de fall, där

numera tillgängliga uppgifter möjliggjort en sådan.

I den följande framställningen redovisas i direkt anslutning till inkomstoch

kostnadsberäkningarna för åren 1938/39—1944/45 den förkalkyl över

jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1945/46, vilken tjänat

som grundval för det preliminära beslutet rörande priserna på jordbrukets;

produkter och förnödenheter under sistnämnda år.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Grunderna för den för produktionsåret 1945/46 upprättade förkalkylen.

Då det i samband med vårprissättningen för åren 1943/44 och 1944/45 gällt

att redan på våren verkställa en uppskattning av den sannolika produktionsoch

inkomstutvecklingen under det kommande produktionsåret, lia olika metoder

begagnats. Vid prissättningen på våren 1943 valdes produktionen för

år 1942/43, såsom densamma då preliminärt uppskattats, såsom »normproduktion»,

och priserna bestämdes med ledning av denna, varjämte grunderna

fastställdes för de prisjusteringar, som kunde bliva erforderliga vid eventuella

avvikelser från denna produktion. Då priserna för år 1944/45 skulle preliminärt

bestämmas på våren 1944, befanns emellertid denna metod icke användbar

med hänsyn till de betydande förskjutningar i produktionsbetingelserna,

som inträffat. I stället utarbetades en »normkalkyl», varvid skördens storlek

beräknades med ledning av dels arealinventeringen i oktober 1943, dels vissa

under förutsättning av normala väderleksförhållanden beräknade »normala»

hektarskördar. På grundval av denna skördeberäkning samt föreliggande uppgifter

rörande kreatursantalet m. m. utarbetades så en kalkyl över den förväntade

inkomstutvecklingen inom jordbruket år 1944/45, varvid priserna

förutsattes förbliva oförändrade. På motsvarande sätt utarbetades samtidigt

med ledning av livsmedelskommissionens försörjningsplaner och annat material

en kalkyl över jordbrukets kostnader nämnda produktionsår, varvid förutsattes

oförändrade priser på jordbruksförnödenheter samt oförändrade löner

och räntor. De enligt dessa metoder verkställda inkomst- och kostnadsberäkningarna

lågo till grund för Kungl. Maj:ts principbeslut rörande prissättningarna

på jordbrukets produkter under produktionsåret 1944/45 av den 24 mars

1944.

Då det gäller att preliminärt beräkna jordbrukets inkomster under produktionsåret

1945/46 uppkommer likaledes frågan, efter vilka grunder en normkalkyl

bör upprättas. En granskning av den hittillsvarande produktionsutvecklingen

ger vid handen, att den för produktionsåret 1943/44 begagnade

metoden icke är tillämplig under nu föreliggande betingelser. Densamma skulle

nämligen innebära, att den för år 1944/45 beräknade produktionen valdes

såsom normproduktion för prissättningen, vilket synes uteslutet med hänsyn

till de ogynnsamma väderleksförhållandena under sensommaren, vilka på ett

kännbart sätt påverkat skördeutfallet. Under sådana omständigheter synes

det nu liksom på våren 1944 vara nödvändigt att utarbeta en särskild »normkalkyl»

över jordbrukets inkomster år 1945/46 under antagande av normala

väderleksförhållanden.

De under denna förutsättning antagna hektarskördarna år 1944 och 1945

belysas av följande sammanställning, i vilken till jämförelse medtagits även

de observerade hektarskördarna för dels 1 O-årsperioden 1931/40, dels åren

1942, 1943 och 1944 ävensom hektarskördsuppgifterna för de tre sistnämnda

åren omräknade efter skördesiffran 3,0.

Även om de efter skördesiffran 3,0 omräknade hektarskördsuppgifterna

knappast tåla att pressas alltför hårt, torde de dock kunna ge en viss vägledning,

då det gäller att bedöma rimligheten av de i normkalkylen begagnade

skördesiffroma. I stort sett synas desamma motsvara den avkastning, som

vid avgivandet av skörderapporterna betraktats såsom medelmåttig. Den 1944

antagna normalskördesiffran för höstvete synes måhända ligga något i överkant,

men å andra sidan äro siffrorna för vårvete och i synnerhet för höstråg

upptagna i underkant. Med hänsyn till såväl den ovisshet, som alltid måste

vidlåda dylika beräkningar, som till det förhållandet att skördeutfallet av de

båda sistnämnda sädesslagen torde vara underkastat större förändringar till

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303. 101

Hektarskördar (kg).

Obser-

verad

hektar-

skörd

1931/40

Observerad skörd

D:o omräknad efter

skördesiffran 3"0

Våren 1944

antagen

normal- skörd för

år 1944

Antagen

normal- skörd år

1945

1942

1943

1944

1942

1943

1944

Höstvete.........

2 350

1780

2 330

2 210

2 225

2184

2 210

2 300

2 300

Vårvete ..........

1820

1580

1450

1540

1634

1740

1777

1700

1700

Höstråg ..........

1880

1820

1870

1780

1761

1934

1907

1800

1800

Vårråg ..........

1340

1120

1060

1090

1244

1325

1308

1100

1100

Korn ............

2 020

1970

2 060

1870

1970

2 060

2 004

2 000

2 000

Havre............

1800

1550

1480

1330

1603

1708

1663

1600

1550

Blandsäd ........

2130

1900

1790

1730

1839

1989

1922

1900

1900

Ärter ............

1510

1540

1 340

1010

1540

1608

1443

1500

1300

Potatis'' ..........

14 290

12 950

14 740

10 450

13 875

14 265

14 929

14 000

14 000

Sockerbetor ......

35 330

32 540

37 120

32 600

34 864

34 800

36 222

35 000

35 000

Foderrotfrukter ..

37 670

33 760

35120

30130

34 924

36 331

37 663

36 000

36 000

Hö från odlad jord

3 480

3 000

2 930

3 800

3103

3 516

3 257

3100

3 200

följd av växlingarna i väderleken än höstvetet, har emellertid fjolårets normalskördesiffror

bibehållits för dessa grödor.

Även beträffande hö från odlad jord synes år 1944 en viss underskattning

av normalskörden ha förelegat. Med hänsyn till de i tabellen anförda avkastningssiffrorna

har en höjning av den antagna hektarskörden för hö från odlad

jord till 3 200 kilogram ansetts motiverad. Beträffande skörden av havre

är det nödvändigt att taga hänsyn till den försämring med avseende på konstgödselförsörjningen,

som den minskade tillgången på kalisalt medfört. Med

anledning av denna har hektarskördssiffran för havre sänkts till 1 550 kilogram

per hektar. Vidare har skörden per hektar av ärter år 1945 upptagits till

1 300 kilogram mot 1 500 kilogram i den på våren 1944 utarbetade normkalkylen.

Med den nu anförda skördeberäkningen såsom utgångspunkt ha såväl avsalukvantiteterna

av vegetabiliska produkter som fodertillgångama år 1945/

46 beräknats.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

År 1943144. Uppgifter rörande handelns och kvarnarnas inköp av brödsäd

från odlare ha erhållits från Svenska spannmålsaktiebolaget och uppgifter

rörande löneförmalningen från livsmedelskommissionen. Beträffande löneförmalningen

av vete, som totalt uppgått till 56 000 ton, har antagits, att densamma

fördelat sig på höstvete och vårvete på samma sätt som saluöverskottet.

Utifrån dessa förutsättningar erhållas följande siffror:

Salu-

överskott

Löne-

förmalning

Summa

Ton

Ton

Ton

Höstvete.......

..... 283 000

42 000

325 000

Vårvete .......

..... 97 000

14 000

111000

Båg...........

..... 276 000

41 000

317 000

Summa brödsäd 656 000

97 000

753 000

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

En jämförelse mellan dessa siffror och den i prop. 253/1944 publicerade

prognosen, vilken grundade sig på skördeuppskattningen. (Årsväxten 1943)

visar följande.

Prognos

Ton

Reviderad

kalkyl

Ton

Ökning resp.

minskning

Ton

Höstvete..........

284 000

325 000

+ 41 000

Vårvete ..........

131 000

lil 000

- 20 000

Råg..............

308 000

317 000

+ 9 000

Summa brödsäd

723 000

753 000

+ 30 000

Den på grundval av försäljnings- och förmalningsstatistik beräknade kvantiteten

brödsäd har sålunda visat sig överstiga den med ledning av skörderapportema

per den 15 oktober 1943 uppskattade kvantiteten med 30 000 ton.

Priset på brödsäd av 1943 års skörd har med ledning av uppgifter från

Svenska kvarnföreningen beräknats till följande belopp (kvarnarnas inköpspris

efter avdrag av handelsmarginal och frakter beräknade till 65 öre per

deciton) :

Höstvete .................. 26-46

Vårvete.................... 29‘75

Råg........................ 25-82

Priset på vårvete inkluderar s. k. stimulanstillägg med 1 krona för deciton,

vilket enligt jordbrukskommitténs tidigare uttalanden icke bör medräknas vid

kalkylens begagnande i samband med prissättningen.

År 1944145. Hittills föreligga uppgifter beträffande försäljningen av brödsäd

från odlare och löneförmalningen t. o. m. mars 1945. Därutöver finnes uppgift

rörande de kvantiteter, som mot särskild ersättning lagrats hos jordbrukarna

för leverans tidigast den 1 april 1945. För den återstående delen av produktionsåret

har en uppskattning av löneförmalningen verkställts, varjämte tillägg

gjorts för sådana leveranser som kunna väntas ske av brödsäd, som kvarligger

hos odlarna utan att lagringskontrakt därom ingåtts. Sistnämnda kvantiteter

äro givetvis mycket osäkra liksom fördelningen av löneförmalning och kvarliggande

lager på höstvete och vårvete.

Enligt ovanstående erliålles följande kalkyl.

Höstvete Vårvete Råg

Ton Ton Ton

Leveranser från odlare sept. 1944—mars 1945

(exkl. utsäde)............................. 288 000 52 000 212 000

Lager hos jordbrukarna..................... 10 000 8 000 8 000

Löneförmalning sept. 1944—mars 1945 ....... 20 000 7 000 17 000

Beräknad löneförmalning april—aug. 1945 ____ 17 000 5 000 15 000

Återstående leveranser....................... 10 000 8 000 8 000

Summa 345 000 80 000 260 000

Denna beräkning innebär en betydande sänkning av kvantiteten brödsäd i

jämförelse med såväl augustikalkylen som den i propositionen 253/1944

publicerade normkalkylen för 1944/45. En jämförelse mellan de olika beräkningarna

lämnas i nedanstående sammanställning.

Norm - Augusti- Reviderad

kalkylen kalkylen kalkyl

Höstvete ................ 364 000 391000 345 000

Vårvete.................. 122 000 106 000 80 000

Råg .................... 286 000 313 000 260 000

Summa brödsäd 772 000 810 000 685 000

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

103

I förhållande till augustikalkylen innebär den nu verkställda beräkningen

en minskning av kvantiteten brödsäd till avsalu och löneförmalning med

125 000 ton. I jämförelse med normkalkylen uppgår minskningen till 87 000

ton.

Riktlinjerna för prissättningen på spannmål av 1944 års skörd innebära

följande genomsnittspriser för spannmål av normalkvalitet:

Höstvete.............. 26: 50 kr/dt

Vårvete .............. 28: 50 »

Råg .................. 25: 50 »

Dessa priser böra emellertid justeras med hänsyn till förekommande kvalitetsreglering.

Reträffande denna ha beräkningar verkställts dels på grundval

av en av Sveriges utsädesförening i Svalöv verkställd kvalitetsinventering,

dels på grundval av vissa av livsmedelskommissionens spannmålssektion inhämtade

uppgifter rörande de till jordbrukare erlagda spannmålspriserna.

Dessutom ha från Svenska kvarnföreningen infordrats uppgifter rörande de

av kvarnarna erlagda inköpspriserna för spannmål av 1944 års skörd. Med

ledning av detta material ha de till odlare erlagda genomsnittspriserna på

spannmål beräknats till följande belopp:

Höstvete.............. 26: 82 kr/dt

Vårvete .............. 28:98 »

Råg .................. 25: 70 »

Dessa priser understiga de vid kvalitetsinventeringen framräknade sannolika

medelpriserna men överstiga något de inom livsmedelskommissionens spannmålssektion

kalkylerade priserna. Det bör erinras om att priset på vårvete inkluderar

stimulanstillägg med 1 krona per deciton.

År 1945/46. Med användande av arealuppgifterna i arealinventeringen per

den 23 oktober 1944 samt de ovan anförda hektarskördsuppgifterna har skörden

av brödsäd beräknats på följande sätt:

Areal

Skörd

Totalskörd

ha

kg/ha

ton

Höstvete ............

208 659

2 300

480 000

Vårvete..............

94 605

1 700

161 000

Höstråg ............

175 069

1 800

315 000

Vårråg..............

6 010

1 100

7 000

Summa brödsäd

963 000

Den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten har

beräk-

näts enligt följande:

Höstvete

Vårvete

Råg

ton

ton

ton

Skörd .........................

480 000

161 000

322 000

Avgår: lagringsförlust 2 %.......

9 600

3 200

6 400

avrens 8 resp. 10 % ......

38 400

12 900

32 200

utsäde .................

44 000

20 000

36 000

Återstår .......................

388 000

124 900

247 400

Beräkningen av utsädet framgår av följande sammanställning:

u

t s ä d e

Areal kg/ha

ton

Höstvete ............

.. 210 000 210

44 000

Vårvete..............

95 000 210

20 000

Råg ................

.. 180 000 200

36 000

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

För en närmare bedömning av de ovan meddelade kalkylerna torde följande

sammanställningar av skördar, arealer samt till försäljning och löneförmalning

disponibla brödsädskvantiteter under de senaste åren vara av

intresse.

Skörd av brödsäd. Ton.

1942 1943 19441 1945* 1 2

Höstvete ................ 291000 357 000 419 000 480 000

Vårvete.................. 181000 167 000 124 000 161000

Höstråg.................. 439 000 397 000 350 000 315000

Vårråg ........ 9 000 8 000 7 000 7 000

Summa brödsäd 920 000 929 000 900 000 963 000

Brödsädsareal. Hektar.

1942 1943 19441 19452

Höstvete ................ 164 009 153 342 192 079 208 659

Vårvete.................. 114 535 115 223 84 088 94 605

Höstråg.................. 241 236 212 247 196 926 175 069

Vårråg......... 8 263 7 690 6 035 6 010

Summa brödsäd 528 043 488 502 479 128 484 343

Saluöverskott och löneförmalning. Ton.

1942/43 1943/44 1944/45* 1945/463 4

Vete.............. 384 000 436 000 497 000 425 000 513 000

Råg .............. 364 000 317 000 313 000 260 000 247 000

Summa brödsäd 748 000 753 000 810 000 685 000 760 000

Priset på brödsäd beräknas enligt de för innevarande år avsedda genomsnittspriserna

för spannmål av normalkvalitet, d. v. s. 26 kronor 50 öre för

deciton för höstvete, 29 kronor 50 öre för deciton för vårvete samt 25 kronor

50 öre för deciton för råg. Priset på vårvete inkluderar stimulanstillägg med

1 krona för deciton, vilket enligt tidigare beslut icke bör medräknas vid

kalkylens begagnande i samband med prissättningen, samt beräknat proteintillägg.

Ersättning för lagring av spannmål.

År 1944/45. Till jordbrukare, som med spannmålsbolaget ingå kontrakt om

lagring av spannmål för leverans tidigast den 1 april 1945, utgår särskild ersättning

med 75 öre för deciton. Kontrakt rörande dylik lagring ha ingåtts

för 26 000 ton, varigenom jordbruket tillföres en inkomst av ca 0,2 milj.

kronor.

År 1945/46. Denna post har icke upptagits i förkalkylen för år 1945/46.

Korn.

År 1943/44. Saluöverskottet av korn har år 1943/44 uppgått till 131000

ton (försäljning från odlare till spannmålshandeln och kvarnarna). Härtill

1 Preliminär beräkning.

2 Prognos.

3 Förkalkyl.

4 Med ledning av julirapporterna.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

105

kommer löneförmalningen i Norrland, vilken beräknats till 25 000 ton. Sammanlagt

erhålles sålunda en kvantitet av 156 000 ton.

Priset på korn detta år har enligt uppgifter från Svenska kvamföreningen

uppgått till 23 kronor 65 öre per deciton (kvarnarnas inköpspris med avdrag

för handelsmarginal och av kvarnarna burna fraktkostnader). I norra Sverige,

där utfodringsförbudet icke gällt, har priset varit 50 öre lägre an det för landet

i övrigt fastställda riktpriset. Medelpriset har beräknats på följande sätt:

Kvantitet

Pris

Värde

ton

öre/kg

milj. kr

131 000

23: 65

30: 98

25 000

23: 15

5: 79

156 000

23: 57

36: 77

År 1944/4-5. Enär korn nu åter huvudsakligen begagnas såsom fodersäd, ingå

i inkomstkalkylen endast de kvantiteter, som försäljas till grynkvarnar

och bryggerier samt husbehovsförmalningen i Norrland. Den sistnämnda upptages

såsom tidigare till 25 000 ton. Försäljningen till grynkvamar och bryggerier

har av livsmedelskommissionens spannmålssektion angivits till 20 000

resp. 15 000 ton.

Priset på korn uppgår efter prissänkningen till 22 kronor 50 öre för deciton.

År 1945/46. Den totala skörden av korn beräknas på följande sätt:

Areal Skörd Totalskörd

ha kg/ha ton

99 676 2 000 199 000

Arealen har härvid beräknats enligt följande sammanställning:

Svealand, Götaland och Gävleborgs län enl. arealinventering ...... 60 156 ha

Vinterkorn .................................................... 1820 »

Norrland utom Gävleborgs län (oförändrad areal) ................ 37 700 >

Summa 99 676 ha

Av den totala kvantiteten korn upptages i inkomstkalkylen endast den

mängd, som enligt spannmålssektionens beräkning vid normal skörd väntas

komma att tilldelas bryggerier och kvarnar, samt den beräknade husbehovsförmalningen

i Norrland. Beträffande bryggerierna har hänsyn tagits till

att deras lager vid slutet av innevarande år kunna anses vara praktiskt taget

helt förbrukade. Beräkningen framgår av följande sammanställning.

Korn till bryggerier ........................ 30 000 ton

Korn till grynkvarnar...................... 20 000 »

Husbehovsförmalning ...................... 25 000 »

Summa korn 75 000 ton

Priset på korn upptages oförändrat till 22 kronor 50 öre för deciton.

Ersättning lör av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

År 1943/44. Den utökning av antalet prisorter, som ägt rum i jämförelse

med år 1938/39, beräknas ha medfört en sänkning av jordbrukets fraktkostnader

för spannmålen med i genomsnitt 10 öre för deciton. Det belopp, som

härigenom tillförts jordbrukarna, beräknas för år 1943/44 ha uppgått till 0,8

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

milj. kronor. Beräkningen grundar sig på följande kalkyl över saluöverskottet

av spannmål:

Saluöverskott av vete...................... 380 000 ton

» » råg...................... 276 000 >

» » korn .................... 131000 »

Sammanlagt saluöverskott 787 000 ton

År 19U/45. Enligt samma beräkningsgrunder erhålles för 1944/45, under

förutsättning av samma löneförmalning som föregående år, följande kalkyl:

Saluöverskott av vete...................... 376 000 ton

» » råg...................... 228 000 »

Summa 604 000 ton

Med en fraktminskning av 10 öre för deciton erhålles en fraktminskning av

0,6 milj. kronor att upptagas i inkomstkalkylen.

År 194-5/46. Under förutsättning att samma form för handelsreglering för

spannmål genomföres som innevarande år och att antalet prisorter blir i stort

sett oförändrat, uppkommer även för 1945/46 en inbesparing av fraktkostnader

i förhållande till år 1938/39 för jordbrukarna, vilken enligt spannmålssektionens

uppskattningar kan angivas till 10 öre för deciton av saluöverskottet

av brödsäd. Det sistnämnda beräknas till följande kvantiteter:

Vete Råg

ton ton

Skörd efter avdrag av lagringsförlust, avrens och utsäde 513 000 247 000

Avgår löneförmalning ................................ 56 000 41 000

Saluöverskott........................................ 457 000 206 000

Det sammanlagda saluöverskottet av vete och råg kan sålunda beräknas

till 663 000 ton. Den för jordbruket uppkomna inbesparingen av frakter kan

sålunda anges till 0,7 milj. kronor.

Havre, hö och halm.

Av havre, hö och halm upptagas i denna kalkyl endast de kvantiteter, som

beräknas bliva försålda för användning utanför jordbruket. Utöver de poster,

som i tidigare kalkyler medtagits -—- havre till grynförmalning, arméns

och åkeriernas inköp av fodersäd och stråfoder samt förbrukningen av dessa

produkter i samband med skogskörsler — redovisas här även de kvantiteter

stråfoder, som under år 1944/45 beräknas åtgå för utfodring av till Sverige

evakuerade finska kor. I anslutning härtill har den från dessa kor härrörande

mjölkproduktionen icke medtagits vid uppskattningen av mjölkinkomsterna.

Beräkningarna framgå av följande sammanställning:

Havre. Ton.

1938/39 1943/44 1944/45 1945/46

Grynkvarnarna .............. 40 000 72 000 55 000 70 000

Armén ...................... 25 000 24 000 9 000 20 000

Åkerier...................... 15 000 15 000 15 000 15 000

Skogskörsler ................ 50 000 45 000 45 000 45 000

Summa 130 000 156 000 124 000 150 000

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

107

Hö. Ton.

1938/39

1943/44

1944/45

1945/46

Armén ......................

10 000

16 000

30 000

20 000

Åkerier......................

20 000

15 000

20 000

15 000

Skogskörsler ................

40 000

45 000

45 000

45 000

Finska kor ..................

—

—

17 000

—

Summa

70 000

76 000

112 000

80 000

Halm. Ton.

Armén ......................

10 000

23 000

20 000

25 000

Åkerier......................

10 000

10 000

10 000

10 000

Skogskörsler ................

20 000

20 000

20 000

20 000

Finska kor ..................

—

—

5 000

—

Summa

40 000

53 000

55 000

55 000

Följande priser ha begagnats

1943/44

1944/45

1945/46

kr/dt

kr/dt

kr/dt

Havre ........................

18: 75

18: 75

18: 75

Hö ..........................

9:50

8:50

8:50

Halm ........................

2: 60

2:60

2: 60

Matärter.

År 1943/44. Saluöverskottet

av matärter

under

produktionsåret

1943/44

har uppgått till 29 500 ton. Härtill kommer odlarnas husbehovsförbrukning,

vilken uppskattats till 1 500 ton. Den sammanlagda kvantiteten matärter beräknas

sålunda ha uppgått till 31 000 ton.

Genomsnittspriset på matärter har för samma år beräknats till 41 kronor

per deciton.

År 1944/45. Skörden av ärter år 1944 kan med ledning av arealuppgifterna

fördelas på mat- och foderärter på följande sätt:

Areal Skörd

ha kg/ha ton

Matärter .............. 24 323 1010 24 600

Foderärter............. 5 065 1010 5100

Summa

29 700

Saluöverskottet av matärter beräknas enligt följande:

Skörd........................................ 24 600

Avgår: lagringsförlust 1 %...................... 200

avrens 7 / ............................ 1 700

utsäde (20 000 ha å 225 kg) ............ 4 500

Kvarstår...................................... 18 200

Priset beräknas till 33 kronor för deciton.

År 1945/46. Arealen matärter kan enligt arealinventeringen väntas uppgå

till ca 20 000 (19 961) hektar. Med eu antagen skörd av 1 300 kilogram per

hektar erhålles en totalkvantitet av 26 000 ton. Saluöverskott och hemmaförbrukning

beräknas enligt följande:

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Skörd.................................... 26 000 ton

Avgår: lagringsförlust 1 %.................. 300 »

avrens 7 %........................ 1 800 »

utsäde (20 000 ha å 225 kg) ........ 4 500 >

Återstår.................................. 19 400 :>

I kalkylen utjämnas denna kvantitet till 19 000 ton.

Priset beräknas oförändrat till 33 kronor per deciton.

Matpotatis.

Kvantiteten matpotatis har tidigare upptagits till 950 000 ton för år 1943/

44 och 900 000 ton för år 1944/45. Hittills föreliggande uppgifter i socialstyrelsens

konsumtionsundersökningar synas bestyrka dessa uppskattningar.

För år 1945/46 har jordbrukskommittén ansett, att någon fortsatt nedgång

av potatiskonsumtionen icke är att påräkna. Härvid har hänsyn tagits till

att det kommande året knappast kan väntas medföra någon nämnvärd förbättring

av försörjningsläget. Vid en jämförelse med den för basåret uppskattade

kvantiteten får hänsyn även tagas till befolkningsutvecklingen. En i förhållande

till år 1938/39 oförändrad potatiskonsumtion per capita motsvarar

med nuvarande folkmängd en totalförbrukning av ca 800 000 ton. I jämförelse

härmed innebär den för åren 1944/45 och 1945/46 uppskattade kvantiteten

en ökning med ca 12 procent.

Priset på matpotatis har beräknats enligt stockholmsnoteringarna med avdrag

för mellanhandsmarginalen samt kostnaderna för frakter och säckar.

Hänsyn har tagits till försäljningens fördelning på olika månader. För år

1943/44 erhålles enligt denna beräkning ett pris till producenterna av 10 kronor

16 öre per deciton.

Under tiden september 1944—januari 1945 har priset uppgått till följande

belopp (stockholmsnoteringen med avdrag för handelsmarginal samt kostnader

för frakter och säckar).

Sept—Jan. Sept. Okt. Nov. Dec. Jan. I

1944/45............ 12-34 14‘23 1P50 1P60 12-06 12’29

1943/44............ 8-28 8''52 7''95 7’85 8-14 8‘93

1942/43............ 11-25 1P56 1P22 10''85 1P29 1P35

I genomsnitt för de fem månaderna (enkelt medeltal) har priset sålunda

legat ca 1 krona högre per deciton än år 1942, som tidigare uppvisat de högsta

potatisnoteringarna under dessa månader. Vid ett bedömande av den fortsatta

prisutvecklingen får hänsyn tagas till att en viss knapphet på potatis

synes föreligga, att döma av skörderapporterna. Visar sig denna bedömning av

försörjningsläget riktig, torde en viss ytterligare höjning av odlarpriset kunna

förväntas längre fram. Härvid bör erinras om att en höjning av de tidigare

fastställda garantipriserna för 1944/45 vidtagits. En dylik prisutveckling

under våren jämte den säsongmässiga prisuppgången under sommarmånaderna

kan beräknas ge ett genomsnittspris till producenter av 13 öre

per kilogram. Vid bedömande av priset torde vidare få tagas hänsyn till att

en förskjutning av försäljningarna synes ha ägt rum på så sätt, att under

hösten en större mängd potatis än vanligt sålts direkt från producenter till

konsumenter, varvid ett väsentligt högre pris än det ovan angivna kunnat erhållas.

Även denna omständighet utgör ett skäl för att priset på matpotatis

år 1944/45 bör beräknas till 13 kronor för deciton.

o bedömningen av den för år 1945/46 upptagna potatiskvantitetens värde

får beaktas, att kalkylen utgår från den förutsättningen, att skörden blir

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

normal. Priset får med hänsyn härtill sättas lägre för detta år än för år 1944/

45. Preliminärt antages här ett genomsnittspris av 10 kronor 50 öre per deciton.

Till jämförelse kan nämnas, att priset år 1943/44, då skörden var ca 5

procent större än den nu antagna normalskörden, uppgick till 10 kronor 16

öre per deciton.

Fabrikspotatis.

År 19A3/AA. Under år 1943/44 har förbrukningen av fabrikspotatis uppgått

till 270 000 ton, därav vid stärkelsefabrikerna 170 000 ton och vid brännerierna

100 000 ton. Av nämnda kvantitet levererades 193 000 ton före den

1 april 1944 och betalades sålunda i enlighet med då gällande bestämmelser

efter stärkelsehalten, under det att 77 000 ton levererades efter nyssnämnda

datum och betalades med fastställda inlösningspriser. Beträffande den förstnämnda

kvantiteten har priset beräknats efter 29 öre per hektoliter och stärkelseprocent,

varvid den genomsnittliga stärkelsehalten uppskattats till 15

procent. Härvid har hänsyn tagits till att bränneripotatisen till mycket stor

del höll en förhållandevis låg stärkelsehalt. Utifrån nämnda förutsättningar

erhålles för ifrågavarande potatiskvantitet ett genomsnittspris av 6,84 öre per

kilogram. Det för återstående kvantiter tillämpade inlösningspriset uppgick

till 10 öre för kilogram, varifrån dock får dragas kostnaden för emballage

samt frakt till uppsamlingsställena. Priset till odlare kan beräknas ha uppgått

till 8 öre för kilogram.

På grundval av ovanstående erhålles följande kalkyl för år 1943/44.

Kvantitet

Pris

Värde

193 000

6-84

13-2

77 000

8''--

6-2

270 000

7-19

19-4

År 19AA/A5. Förbrukningen av fabrikspotatis år 1944/45 beräknas tillsvidare

komma att stanna vid 60 000 ton. Efter ett medelpris av 29 öre per

hektoliter och stärkelseprocent samt en stärkelsehalt av 17 procent erhålles

ett pris per deciton av 7 kronor 4 öre.

År 19A5/A6. Enligt livsmedelskommissionens försörjningsplaner komma vid

normal potatisskörd licenser att lämnas för en tillverkning av 250 000 deciton

potatismjöl år 1945/46. Denna produktion motsvarar en förbrukning av

ca 140 000 ton potatis.

I enlighet med en mellan livsmedelskommissionen och bränneriidkareföreningen

träffad överenskommelse får vidare vid normal potatisskörd tillverkas

10 milj. liter brännvin, vartill åtgår en kvantitet av 40 000 ton potatis.

Priset beräknas efter ett genomsnitt av 29 öre per hektoliter och stärkelseprocent

och en genomsnittlig stärkelsehalt av 17,5 procent till 7 kronor 26 öre

per deciton.

Sockerbetor.

Jordbrukets inkomster av sockerbetor för

beräknats på följande sätt:

Kvantitet Sockerhalt

ton procent

1943/44.. 1 868 260 17T0

1944/45 .. 1 803 350 17-04

åren 1943/44 och 1944/45 lia

Pris Värde

öre/dt milj. kr

480-94 89-85

479-25 86-43

För år 1945/46 har räknats med en i förhållande till år 1944/45 oförändrad

areal av 55 000 hektar samt en heklarskörd av 35 000 kilogram. Under dessa

förutsättningar erhålles en totalskörd av 1 925 000 ton. Den normala socker
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

halten torde liksom i normkalkylen för 1944/45 kunna beräknas till 17,5

procent. Vid ett pris av 4,65 kronor per deci ton för betor med 16 procents sockerhalt

samt ett tillägg av Vibo av detta grundpris för varje tiondels ökning

därutöver av sockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5 kronor 9 öre per

deciton. Inkomsten av sockerbetor skulle under dessa förutsättningar komma

att uppgå till 98,0 milj. kronor.

Oljeväxter.

År'' 1944/45. Från Sveriges oljeväxtodlares centralförening ha preliminära

uppgifter erhållits rörande areal och skörd per hektar av olika oljeväxter.

Med ledning av dessa uppgifter har följande beräkning av jordbrukets inkomster

av oljeväxter verkställts:

Areal Skörd Kvantitet Pris Inkomst

ha kg/ha ton öre/kg 1000 kr

Hostraps.......... 11 945-72 1 374 16 413 80 13 130

VarraPS .......... 8 655-44 1 119 9 685 75 7 264

Vitsenap.......... 7 708-50 1000 7 709 65 5 010

Vallmo .......... 2 749-77 934 2 568 110 2 825

Oljehn .......... 13 258*40 1 148 15 221 80 12 176

Summa 40 405

Fran den beräknade totalinkomsten skola vid beräkningarnas begagnande

i samband med prissättningen de s. k. stimulanstilläggen avdragas. Som utgångspunkt

för beräkningen av dessa har på vanligt sätt tagits den av jordbrukskommitténs

andra delegation beräknade produktionskostnaden per hektar,

vilken dock höjts i relation till den stegring, som jordbrukets totala kostnadssumma

undergått, sedan nämnda undersökning verkställdes. En dylik

överslagsberäkning ger vid handen att stimulansinkomsterna kunna beräknas

till 2,9 milj. kronor, vilket belopp sålunda bör avdragas vid beräkningens

begagnande i samband med prissättningen.

År 1945/46. Beträffande den hösten 1944 verkställda och för våren 1945

planerade sådden av oljeväxter föreligga uppgifter på grundval av arealinventermgen

per den 23 oktober 1944. Avkastningen per hektar har beräknats i

samråd med livsmedelskommissionens produktionsavdelning. Med ledning av

dessa uppgifter samt tillgängliga prisuppgifter ha inkomsterna av oljeväxter

beraknats pa följande sätt:

Areal

ha

Höstraps .......

Höstrybs .......

Vårraps .........

Vitsenap.........

Vallmo .........

Oljelin .........

Skörd

Kvanti-

tet

Pris

Värde

kg/ha

ton

öre/kg

milj. kr

1 600

13 016

69

9-0

1 300

629

69

0-4

1 200

7 781

75

5-8

1 200

6 102

62

3-8

900

2 224

91

2-0

1 200

13 759

69

9''5

Summa 30-5

Totalt skulle enligt denna beräkning jordbrukets inkomster av oljeväxter

komma att uppgå till 30,5 milj. kronor. Vid kalkylens begagnande i samband

med prissättningen skola emellertid enligt tidigare beslut avdragas de

v n r--i .''’arme,d inkomsterna överstiga den beräknade produktionskostnaden

t lil lotjd av den successiva kostnadsökningen för jordbruket ävensom företagna

prissänkningar på oljeväxterna kan emellertid någon stimulansinkomst

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

lil

f. n. icke beräknas föreligga. I kalkylen uppföres med anledning härav hela

det ovan angivna inkomstbeloppet.

I detta sammanhang bör anmärkas, att Kungl. Majit, sedan förkalkylen för

år 1945/46 behandlats inom 1942 års jordbrukskommitté, i enlighet med ett

av riksdagen givet bemyndigande företagit en viss höjning av priset på vitsenap.

Något större fel i beräkningen torde denna prishöjning dock icke medföra,

enär densamma får anses ha karaktären av ett sådant stimulanstillägg,

som enligt tidigare tillämpade principer icke bör medtagas vid kalkylens

begagnande i samband med prissättningen. Likaledes bör nämnas, att även

de uppgifter rörande oljeväxtarealerna, som blivit tillgängliga sedan ovanstående

kalkyl utarbetades, utvisa vissa förskjutningar i jämförelse med de

däri begagnade siffrorna. Då emellertid dessa förändringar gå i olika riktning

för olika slag av oljeväxter, synas icke heller dessa komma att medföra större

rubbningar i kalkylen.

Spånadsväxter.

År 1944/45. Från Riksförbundet lin och hampa ha uppgifter erhållits rörande

skörden och försäljningen av lin- och hamphalm samt linfrö (något

överskott av hampfrö till avsalu har icke förekommit). Enligt dessa uppgifter

kunna jordbrukets inkomster av spånadsväxter beräknas på följande sätt:

Linhalm.............................. 1-7 milj. kronor

Hamphalm .......................... 0-6 » s

Linfrö .............................. L3 » »

Summa 3-6 milj. kronor

Antages stimulansinkomsten, såsom tidigare skett, stå i samma relation till

totalinkomsten som beträffande oljeväxter, erhålles ett belopp av 0,3 milj.

kronor att avdragas vid beräkningarnas begagnande i samband med prissättningen.

Är 1945/46. Med ledning av föreliggande areal- och prisuppgifter samt beräknad

normalskörd beräknas jordbrukets inkomster av spånadsväxter på

följande sätt:

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg milj. kr.

Halm. Lin............ 4 000 3 000 12 000 20 2''4

Hampa ........ 1 900 4 000 7 600 12''5 1-0

Frö. Lin............ 4 000 600 2 400 68 L6

Summa 5’0

För hampa upptages icke någon särskild inkomst av fröavkastningen, enär

det visat sig att denna i regel icke uppgår till något nämnvärt belopp. Den

allmänna kostnadsutvecklingen samt vidtagna prisjusteringar synas även beträffande

spånadsväxterna böra medföra, att någon stimulansinkomst icke

beräknas.

Mjölk.

Vid den i januari månad verkställda justeringen av inkomstkalkylen för

år 1944/45 beräknades mjölkproduktionen på följande sätt för åren 1943/44

och 1944/45:

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

1943/44 1944/45

K-mjölk vid mejeri.................. 905 925

P-mjölk vid mejeri .................. 2 163 2 390

Total in vägning...................... 3068 3315

K-mjölk utanför mejeri .............. 180 170

» till hemmaförbrukning ...... 505 500

Mjölk till lantsmör .................. 175 160

Fodermjölk.......................... 260 290

Summa 4 188 4 435

Enligt de av direktör A. H, Stensgård verkställda beräkningarna av kreatursantalet

kan koantalet per den 15/9 åren 1943, 1944 och 1945 angivas till

1 770 000 resp. 1 795 000 och 1 835 000. Medelkoantalet för de båda berörda

produktionsåren kan följaktligen enligt dessa kalkyler beräknas till 1 782 500

för år 1943/44 och 1 815 000 för år 1944/45. Den ovan anförda beräkningen

av mjölkproduktionen skulle sålunda motsvara en genomsnittlig mjölkproduktion

per ko av 2 350 resp. 2 444 kilogram. Till jämförelse kan nämnas,

att mjölkproduktionen per ko år 1938/39 beräknats till 2 455 kilogram.

Ett bestämt omdöme om det sannolika utfallet av den för år 1944/45 upprättade

förkalkylen är ännu icke möjligt. Uppgifter rörande mjölkinvägningen

vid mejerierna föreligga tills vidare endast för tiden september 1944 —- januari 1945. Invägningen under dessa månader belyses av följande sammanställning

i vilken till jämförelse meddelas även invägningssiffrorna för samma

månader åren 1938/39, 1939/40 och 1943/44 (siffrorna avse 1 000 ton).

1938/39 1939/40 1943/44 1944/45

September.......... 260 291 266 273

Oktober............ 235 255 233 239

November.......... 212 223 205 216

December.......... 220 234 217 232

Januari ............ 235 243 228 244

Februari .......... 222 227 216 232

Mars .............. 252 247 233 248

Summa 1 636 1 720 1 598 1 675

I jämförelse med år 1943/44 innebär den för 1944/45 kalkylerade invägningssiffran

en ökning med 8 procent. För den del av sistnämnda produktionsår,

för vilken statistisk redovisning av mjölkinvägningen redan föreligger,

stannar emellertid ökningen vid icke fullt 5 procent. Härvid är dock att

märka, att utvecklingen från att under de första månaderna ha varit jämförelsevis

ogynnsam med en invägningsökning i förhållande till föregående

år av något mindre än 3 procent därefter har tydligt förbättrats. Den svaga

invägningsökningen under september och oktober torde bero på de ovanligt

ogynnsamma betesförhållandena under den senare delen av betesperioden.

För den egentliga stallfodringsperioden synes en fortsatt ökning av mjölkproduktionen

vara att vänta med hänsyn till den starkare ökningen av koantalet

och den i jämförelse med föregående år rikligare tillgången pä såväl oljekraftfoder

som hö. Vidare bör även beaktas, att mjölkproduktionen under

våren 1944 företedde en tämligen ogynnsam utveckling. Särskilt medförde

den ovanligt sena betessläppningen en jämförelsevis låg mjölkproduktion i

maj 1944. Härav följer att under normala väderleksförhållanden en stark

produktionsökning bör kunna påräknas för motsvarande tid i år. Med hänsyn

till dessa förhållanden fann delegationen vid den omräkning av kalkylen, som

ägde rum i januari månad, icke skäl att frångå den ovan anförda uppskattningen

av mjölkproduktionen under produktionsåret 1944/45, vilken ur
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 303.

113

sprängliden verkställdes i augusti 1944. Det bör dock framhållas, att det numera

synes sannolikt, att produktionsutvecklingen för hela året blir något

ogynnsammare än sålunda antagits. Såvitt förhållandena bli någorlunda gynnsamma

under betesperioden, synes mjölkinvägningen dock knappast kunna

väntas sjunka mer än ca 30 000 ton under den ovan beräknade kvantiteten.

1 enlighet härmed upptages mjölkinvägningen år 1944/45 i denna PM preliminärt

till 3 285 000 ton.

Det bör i delta sammanhang anmärkas, att en kontrollberäkning av foder - mjölksåtgången med ledning av de uppgifter rörande kreatursantalet, som

framkommit vid direktör A. H. Stensgårds undersökning härom, ger anledning

till en mindre justering för såväl 1943/44 som 1944/45, innebärande en

ökning med 20 000 ton för det förstnämnda och en minskning med 7 000 ton

för det sistnämnda året. Den totala mjölkproduktionen synes följaktligen

kunna uppskattas till 4 208 000 ton år 1943/44 och 4 398 000 ton år 1944/45.

Den beräknade produktionen per ko justeras härigenom till 2 361 resp. 2 423

kilogram, vilket innebär en ökning med 2,6 procent från 1943/44 till 1944/45.

Vid en prognos för mjölkproduktionens utveckling 1945/46 få de väntade

förändringarna i koantal och fodertillgångar väljas till utgångspunkt. Beträffande

de förstnämnda redovisas på annat ställe i denna PM de av direktör

A. H. Stensgård verkställda beräkningarna av kreatursantalet. I fråga

örn de sistnämnda har en särskild kalkyl verkställts på grundval av dels de

tidigare anförda normskördsberäkningarna, dels vissa av livsmedelskommissionen

lämnade uppgifter rörande tillgången på oljekraftfoder m. m., vilka

närmare redovisas i samband med beräkningarna av jordbrukets kostnader

under år 1945/46.

Mellan den 15/9 1945 och samma tidpunkt 1946 beräknas koantalet stiga

från 1 835 000 till 1 860 000 djur. Medelkoantalet, som för år 1944/45 beräknats

till 1 815 000, väntas sålunda för år 1945/46 komma att uppgå till

1 847 500. vilket i jämförelse med föregående år innebär en ökning med

1,8 procent. Tillgången på oljekraftfoder beräknas stiga från 165 000 ton år

1944/45 till 180 000 ton år 1945/46 eller med ca 9 procent. Den för mjölkproduktionen

tillgängliga fodertillgången, räknad i foderenheter, uppgår vid

de antagna normskördarna av olika grödor till ungefär samma kvantitet som

år 1944/45, och även fodrets äggvitehalt synes under de angivna förutsättningarna

bli av ungefär samma storleksordning som föregående år. Däremot

uppkommer för 1945/46, fortfarande under de förut redovisade betingelserna,

en tydlig förbättring av koncentrationsgraden i fodret. Detta beror på att såväl

mängden foderenheter som kvantiteten äggvita år 1944/45 hölls uppe till

följd av den osedvanligt stora höskörden, under det att fodrets koncentrationsgrad

samtidigt försvagades genom den knappa tillgången på fodersäd

och den ävenledes relativt svaga skörden av foderrotfrukter.

Vad nu anförts beträffande fodertillgångarna (rikligare tillgång på oljekraftfoder

och högre koncentrationsgrad i fodret) leder närmast till den slutsatsen.

att vid antagen normskörd och i övrigt angivna förutsättningar en

viss stegring av mjölkproduktionen per ko är att förvänta. Härvid bör hänsyn

även tågås till den s. k. sekulära stegringen av mjölkavkastningen, vilken

får antagas komma att göra sig gällande även i fortsiiltningen. Särskilt

med hänsyn till den osäkerhet, som alltjämt vidlåder den för år 1944/45 upprättade

kalkylen, torde dock denna stegring få beräknas bli förhållandevis

liten. Med ledning av de nu anförda övervägandena har den genomsnittliga

produktionen per ko för år 1945/46 uppskattats till 2 450 kilogram, vilket i

förhållande till den för 1944/45 antagna siffran innebär en ökning med endast

1,1 procent. Tillämpas denna produktionssiffra på det förut angivna

Bihang lill riksdagens protokoll 1 945. I sami. Nr 30-1.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Muj.ts proposition nr 303.

inedelkoantalet — 1 847 500 djur — erhålles en total mjölkproduktion år

1945/46 av 4 526 000 ton vilken kvantitet innebär en ökning i förhållande till

den beräknade produktionen år 1944/45 med 2,9 procent.

I jämförelse med erfarenheterna från de senaste åren kan den för år 1945/46

beräknade stegringen av mjölkproduktionen förefalla mycket låg. Härvid är

emellertid att märka bl. a. att kostammen undergått vissa förskjutningar i

fråga om ålderssammansättningen innebärande att antalet kvigor och äldre

kor är förhållandevis högt, medan antalet kor i medelåldern vilka lia den

högsta medelmjölkmängden per ko är jämförelsevis lågt.

Beträffande fördelningen av den sålunda för år 1945/46 uppskattade totala

mjölkproduktionen av 4 526 000 ton må följande anföras.

Kvantiteten mjölk till utfodring kan med ledning av de i annat sammanhang

berörda kalkylerna över kreatursantalets förändringar beräknas till

295 000 ton. Jordbrukarnas hemmaförbrukning av konsumtionsmjölk antages

som tidigare förbli oförändrad per capita räknad, vilket vid fortsatt

minskning av jordbrukarebefolkningen med ca 1 procent om året medför en

nedgång till 495 000 ton. Försäljningen av lantsmör synes av statistiken att

döma hålla på att stabiliseras efter att tidigare ha befunnit sig i starkt sjunkande.

Även i fråga om hemmaförbrukningen av lantsmör synes övervägande

skäl tala för att förändringarna komma att bli helt obetydliga. En viss

fortsatt nyanslutning av leverantörer till mejerierna är utan tvivel att påräkna,

men samtidigt bör ökningen av koantalet och av produktionen per

ko medföra en viss ökning av smörproduktionen hos jordbrukare utanför

mejerierna.

Huruvida dessa förskjutningar komma att helt motväga varandra kan på

förhand icke bedömas. Då fördelningen av totalproduktionen på olika delposter

emellertid icke har nämnvärd betydelse för inkomstberäkningen vid

en prognos, som måste bygga på en uppskattning av koantalet och produktionen

per ko, torde det i detta sammanhang knappast föreligga någon anledning

att revidera den förut beräknade kvantiteten mjölk till lantsmör.

Beträffande försäljningen av k-mjölk utanför mejeri torde man böra räkna

med att verkningarna av en något ökad anslutning till mejerierna å ena och

ett ökat koantal samt en ökad mjölkproduktion per ko å andra sidan i stort

sett taga ut varandra.

På grundval av dessa överväganden beräknas den förut angivna totala

mjölkproduktionen fördela sig på följande sätt:

1944/45 1945/4*4

Invägning vid mejerierna................ 3 285000 3 406 000

Försäljning av k-mjölk utanför mejeri... 170000 170000

Hemmaförbrukning av k-mjölk.......... 500 000 495 000

Mjölk till lantsmör..................... 160 000 160 000

Fodermjölk............................ 283 000 295 000

Total mjölkproduktion 4 398 000 4 526 000

Den vid mejerier invägda mjölken har för år 1944/45 beräknats fördela

sig med 925 000 ton k-mjölk och 2 390 000 ton p-mjölk. Föreliggande statistik

över försäljningen synes tyda på en svag minskning av k-mjölksförsäljningen

och en viss, likaledes tämligen svag stegring av gräddförsäljningen. Då

de förändringar, som kunna skönjas i fråga om dessa poster, emellertid äro

tämligen obetydliga, synas övervägande skäl tala för att bibehålla kvantiteten

k-mjölk år 1945/46 oförändrad vid 925 000 ton. Till produktberedning

kommer i så fall enligt den ovan anförda beräkningen en kvantitet av

2 481 000 ton att återstå.

Beträffande mjölkpriserna ha på sedvanligt sätt beräkningar verkställts

inom Sveriges lantbruksförbund. Desamma redovisas i följande tabell.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

115

Beräkningar rörande mjölkpriser.

1938/39

1943/44

1944 45 och

1945/46

I. Frän mejerier saluförd oskummad konsumtionsmjölk.

Minutpris pr liter enl. SMR:s statistik............

24-79

29-98

29-98

Avgår detaljhandelsmarginal......................

3-42

3-55

3-56

> mjölkavgift ..............................

1-65

—

—

Återstår........................................

19-82

26-43

26-42

» efter korrigering för svinn................

19-43

25-91

25-90

Avgår mejerikostnader ..........................

3-65

5-48

5-48

> extrafrakter..............................

0-26

0-68

0-68

Producentpris i öre pr liter......................

15-52

19-75

19-84

Omräknat till kg................................

1507

19-17

19-26

Tillkommer mjölkpristillägg......................

—

1-74

2-00

Producentpris, öre pr kg ........................

15-07

20-91

21-26

II. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.

Minutpris pr liter enl. SMR:s statistik............

28-98

28-98

Avgår detaljhandelsmarginal ....................

3*55

3-56

Återstår........................................

25-43

25-42

» efter korrigering för svinn ..............

24-93

24-92

Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostnad

5-63

5-63

> extrafrakter ..............................

0''68

058

Producentpris i öre pr liter......................

18-62

18-71

Omräknat till kg................................

Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till stand.-

18-08

18-17

mjölk ........................................

1-45

1-66

Producentpris i öre pr kg standardiserad mjölk....

19-53

19-83

III. Utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk

Minutpris pr liter enl. SMR:s statistik............

24-79

Avgår detaljhandelsmarginal ....................

3-42

> mjölkavgift ..............................

1-55

Återstår........................................

1982

» efter korrigering för svinn................

19-43

Omräknat till kg-pris............................

18-87

24-64

24-64

IV. Froduktmjölk vid mejerier.

Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd pr

kg smör......................................

Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag resp. mjölk- pristillägg ....................................

Allmänt tillägg (mejerikostnadsbidrag)............

Avgår mejerikostnader ..........................

11-46

1-25

0-90

11-81

17-55

1-25

1-47

17-83

17-55

1-49

1-47

17-57

V. Hemmaförbrukad K-mjölk.

11-81

17-83

1757

2-00

4-06

4-05

Pris å hemmaförbrukad K-mjölk ................

13-81

2P88

2P62

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Jordbrukets inkomster av vid mejerier försåld konsumtionsmjölk år 1944/

45 har tidigare beräknats på följande sätt:

Kvantitet

1 000 ton

Oskummad mjölk____ 140

Standardiserad mjölk. 938

Pris Värde

öre/kg milj. kronor

21-26 29-8

19-83 186-0

Summa 215-8

Omräknad till oskummad mjölk beräknas den totala k-mjölkkvantiteten

detta år uppgå till 925 000 ton. De förskjutningar, som kunna väntas inträffa

under år 1945/46, komma med all sannolikhet att bli av tämligen begränsad

omfattning, varför såväl den totala k-mjölkkvantiteten som genomsnittspriset

för densamma för sistnämnda år upptagas oförändrade.

Skummjölk till ost.

För att närmare belysa åtgången av skummjölk till ost ha detaljerade uppgifter

inhämtats rörande ostproduktionens fördelning på olika kvalitetsklasser.

För år 1943/44 beräknas förbrukningen till 225 000 ton och för 1944/45

till 215 000 ton. För år 1945/46 antages kvantiteten bli oförändrad.

Diverse mjölkbidrag.

Sådana särskilda mjölkbidrag, som icke inkluderas i de förut anförda

mjölkprisema, lia inom Svenska mejeriernas riksförening beräknats till följande

belopp, varvid för år 1945/46 antages, att grunderna för desamma förbli

oförändrade.

1943/44 1944/45

milj. kronor milj. kronor

Producentbidrag och differentieringstillägg.... 56-6 59-5

Merfrakttillägg............................. 2-4 3-0

Kompensation för utebliven prishöjning..... 1-2 P3

1945 46

milj. kronor

57-5

2-5

P2

Summa 60-2 63-8 61-2

Det i anslutning till omräkningen av kalkylen i januari 1945 beslutade ytterligare

differentieringstillägget har icke medtagits i kalkylen för 1945/46.

Merinkomst av gräddförsäljning.

På grundval av föreliggande kvantitets- och prisberäkningar har merinkomsten

av gräddförsäljning uppskattats på följande sätt:

1938/39 1943/44 1944/45

Merinkomst per kg mjölk, ören...... 2-43 11-60 11-61

Total merinkomst, milj. kronor....... 7-3 10-1 13-9

Då såväl pris som kvantitet år 1945/46 förutsatts bli oförändrade, upptages

för sistnämnda år samma belopp som för 1944/45. Det bör dock anmärkas,

att örn försörjningsläget under det kommande året skulle nödvändiggöra

vissa restriktioner i fråga om gräddförsäljningen, kommer denna inkomstpost

att stanna under det här upptagna beloppet.

Ägg och {jädcrfäkött.

Beträffande beräkningssättet hänvisas till bil. 1 i Kungl. Maj:ts proposition

253/1944.

För 1945/46 beräknas en ökning av hönsantalet med 700 000 st. till 9 100 000

i april 1945, vilket efter avdrag för tuppar ger en ökning av antalet värphöns

med 665 000 och av äggproduktionen med ca 4 400 ton eller något över 8

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303-

117

procent. Priset på ägg har för 1945/46 upptagits till 2 kronor 95 öre för kilogram

eller samma som föregående år. I fråga örn priserna å utslagshöns motses

för år 1945/46 en viss nedgång till följd av dels beräknad större slakt av

nötboskap, dels också ökad slakt av utgallringshöns, sedan årskullarna nu

blivit större. Detta torde också medföra sänkning av priset på ungtuppar.

För kycklingar beräknas däremot samma pris som för 1944/45.

Antalet höns i september, vilket ingår i beräkningen över kreaturskapitalet,

beräknas vara ca 10 procent lägre än antalet i april.

Jordbrukets inkomster av äggproduktionen beräknas på följande sätt:

Värphöns

1 000 st.

1938/39....

.... 9 210

1943/44....

.... 6 650

1944/45....

.... 7 980

1945/46....

.... 8 645

Ägg

Äggproduktion

per höna

ton

och år, st.

Totalt

Jordbruket

112

60 860

53 260

112

43 943

36 470

112

52 732

43 760

112

57 126

47 415

Pris

kr/kg

Värde

milj. kronor

Totalt Jordbruket

1-41

85-8

75-1

2-95

129-6

107-6

2-95

155-6

129-1

2-95

168-5

139-9

Värdet av fjäderfäslakten framgår av följande sammanställning:

Värde 1 000 kr

Försäljning

1 000 st.

Pris pr st.

kronor

Totalt

Härav förs.

från jord- brukare

Utgallringshöns

%

1938/39..........

........ 1609

1-50

2 414

2 112

1943/44..........

3-90

7 203

5 978

1944/45..........

........ 1 530

4-00

6 120

5 080

1945/46..........

........ 1800

3-50

6 300

5 229

Värde 1 000 kr

Försäljning

1 000 st.

Ung-

tuppar

Kyck-

lingar

M:tal V* tupp,

a/t kyckl.

Totalt

Härav förs.

från jord- brukare

Kycklingar o. ungtuppar

i samband med rekry-

tering.

1938/39 ........

2 950

1-50

1-00

1-13

3 334

2 927

1943/44 ........

3 700

3-00

1-80

2-10

7 770

6 449

1944/45 ........

3 350

3-20

1-60

2-00

6 700

5 561

1945/46 ........

3 300

3-00

1-60

1-95

6 435

5 341

Speciell kycklingpro

duktion till slakt

1938/39 ........

, 1000

—

1-00

—

1 000

878

1943/44 ........

500

—

1-80

—

900

747

1944/45 ........

500

—

1-60

—

800

664

1945/46 ........

500

—

1-G0

—

800

664

Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för jordbruket.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Utgallringshöns............

2i

2''6

5-3

10-2

67

6’0

5-1

5-2

Kycklingar och ungtuppar ..

38

3*8

3-5

5-8

7-9

7-2

6-2

6-0

5-9

C-4

8-8

160

146

13 2

lia

11 2

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Majlis proposition nr 303.

Köttproduktionen.

År 19A3/ii.

Uppgifter rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur den i jordbruksekonomiska

uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten har beräknats

med ledning av livsmedelskommissionens statistik över behållen hemslakt

enligt utlämnade slaktlicenser och den stämplingskontrollerade slakten

enligt livsmedelskommissionens veckostatistik. Medelslaktvikterna ha framräknats

med ledning av sistnämnda statistik. Då statistiska uppgifter för den

stämplade slakten och hemslakten av får finnas endast fram t. o. m. den 20

februari 1944, har antagits, att den stämplade slakten och hemslakten utgöra

en lika stor del av den totala fårslakten, som i medeltal varit fallet under

krigsåren. Beträffande medelslaktvikten å får föreligga uppgifter t. o. m.

februari 1944. Dessa ha använts för hela produktionsåret 1943/44.

Resultaten av beräkningarna sammanfattas i följande tabell.

Köttproduktionen år 1943/44.

Djurslag

Antal djur

Medelslaktvikt

(kg)

Total slaktvikt

(ton)

Storboskap.

Besiktigad slakt...........

337 710

194-3

65 617 1

Stämplad slakt............

22 590

139-0

3 140-0

S:a avsaluslakt

860 300

190-8

68 757-1

Hemslakt.................

2 019

86-0

173-7

Totala slakten

362319

190-2

68930 3

Större kalv.

Besiktigad slakt...........

248 774

49-5

12 314-3

Stämplad slakt............

18 497

52-7

974-8

S:a avsaluslakt

267 271

49 7

13289-1

Hemslakt.................

11 692

42-6

498-2

Totala slakten

27S963

49-4

13 787-3

Mindre kalv.

Besiktigad slakt...........

645 846

20-2

13 046-1

Stämplad slakt............

51 993

18-4

956-7

S:a avsaluslakt

697 839

20-1

14 002-8

Hemslakt.................

171 998

16-7

2 875-9

Totala slakten

869 837

194

16878-7

Får.

: Besiktigad slakt...........

195 478

16-9

3 303-6

Stämplad slakt1...........

8 300

14-1

117-0

S:a avsaluslakt

203 778

168

3 420 6

Hemslakt1................

45 900

11-5

527-9

Totala slakten

249 678

158

3 94S-5

Häst.

Besiktigad slakt...........

28 795

299-5

8 624-1

Stämplad slakt............

1732

269-5

466-8

S:a avsaluslakt

30527

297-8

9 090-9

Hemslakt.................

13

326-4

4-2

Totala slakten

30 540

297-8

9 095 l

1 Redovisad slakt för tiden V» 1943—al/a 1944; därefter beräknad slakt.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

På grundval av kvantitetsuppgifterna samt från lantbruksförbundet erhållna

uppgifter om priser har värdet beräknats på följande sätt.

Kvantitet

Pris

Värde

1 000 ton

öre/kg

milj. kr.

Storboskap.............

......... 68-9

196

135-0

Större kalv............

......... 13-8

233

32-2

Mindre kalv...........

......... 16-9

141

23-8

Häst..................

......... 19-1

128

11-6

Får och getter.........

.......... 3-9

360

14-0

Hela köttproduktionen 122-6 216-6

Åren 1944/45 och 1945/46.

Koantalet den 15 september 1944 har med ledning av kreatursräkningen

den 1 juni 1944 och slaktstatistiken beräknats till 1 795 000 djur. Beräkningar

och överväganden rörande koantalet och dess förändringar, vilka liksom övriga

beräkningar om kreatursantalets förändringar siffermässigt belysts i en

av direktör A. H. Stensgård upprättad PM, leder till ett antagande av en storboskapsslakt

under 1944/45 av 400 000 djur och ett koantal den 15 september

1945 av 1 835 000 djur.

Med utgångspunkt från detta antal kor samt det beräknade antalet övriga

nötkreatur och under beaktande av nötkreaturstammens nuvarande ålderssammansättning

samt rekryteringen av och avgången ur densamma under

tidigare år kan storboskapsslakten under 1945/46 uppskattas. Större delen

av de kor, som komma att slaktas under 1945/46, gingo in i koklassen vid tiden

för krigets början och torde icke ha decimerats väsentligt mer än normalt

under de stora utslaktningarna under kriget, varför underlaget för slakten

av kor under 1945/46 är relativt stort. Slakten av egentliga ungnöt torde

vara av ungefär samma relativa omfattning som före kriget. Däremot torde

slakten av tunga kalvar, vilka på grund av slaktvikten hänföras till storboskap,

fortfarande vara lägre än före kriget. Med ledning av dessa överväganden

har beräknats, att hela storboskapsslakten under 1945/46 skulle uppgå

till 430 000 djur.

Med utgångspunkt från det beräknade nötkreatursantalet i september 1945

och dess sammansättning har rekryteringen under nämnda år beräknats. Ungnötgruppens

ålderssammansättning och storlek giva anledning antaga en avgång

ur ungnötsgruppen av 455 000 djur eller 25 000 mera än den uppskattade

slakten av storboskap. Detta innebär praktiskt taget, att antalet under

året kalvande kvigor bör bliva 25 000 fler än antalet kor, som slaktas, varför

koantalet ökas lika mycket och i september 1946 sålunda skulle utgöra

1 860 000. Ungnötsgruppen beräknas samtidigt minska med 15 000° djur eftersom

de i ungnötsgruppen ingående kalvarna liksom föregående år beräknas

till 440 000, medan avgången ur gruppen såsom nämnts beräknats bli

455 000. Kalvantalet i september 1946 har antagits vara 460 000 eller detsamma

som i september de båda tidigare åren.

Multipliceras koantalet den 15 september 1946 med 0,87 (kalvprocenten) erhållas

ca 1 620 000 kalvar under 1945/46. Efter avdrag för 440 000 livkalvar

återstå 1 180 000 kalvar att slaktas under 1945/46. Slakten av större kalv under

1944/45 har beräknats bli ca 305 000, vilket innebär en stegring från föregående

år med ca 25 000 slaktdjur. Slakten av mindre kalv blir under dessa

förutsättningar 850 000. Med hänsyn till bl. a. den fortgående ökningen i

mjölkmängden och den därmed sammanhängande ökningen av skummjölkstillgången

synes det vara befogat att antaga en motsvarande ökning av slakten

av större kalv under 1945/46. Slakten av större kalv skulle nämnda år då bli

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

330 000 djur. Efter avdrag för slakten av större kalv skulle 850 000 djur återstå

till slakt som mindre kalv år 1945/46.

Slakten av får och lamm har under antagande av konstant fårstam upptagits

till 260 000 djur.

Slakten av häst, som för år 1944/45 kan beräknas till ca 33 500 djur,

torde under 1945/46 stiga till ca 35 000 djur. Härvid har hänsyn tagits till att

återverkningarna av överutslaktningen under 1940 och 1941 under detta år

få anses begränsade, varför underlaget för slakten synes motivera nämnda

slaktdjursantal.

Med hänsyn tagen till den antagliga säsongrörelsen i medelslaktvikterna ha

dessa beräknats för 1944/45 med ledning av tillgänglig statistik under nämnda

produktionsår. För 1945/46 användas samma slaktvikter under antagande

av en oförändrad relation mellan avsalu- och hemslakt.

Med ledning av dessa överväganden angående slaktens storlek och medelslaktvikterna

ha antalet slaktdjur och köttproduktionen beräknats på följande

sätt.

År 1944/45.

Antalet

Medelslakt-

Köttproduktion

slaktdjur

vikt (kg)

(1 000 ton)

Storboskap..........

400 000

189-4

75-8

Större kalv.........

305 000

49-5

15-1

Mindre kalv........

850 000

19-4

16-5

Häst...............

33 500

295-0

9-9

Får................

260 000

15-8

4-1

Summa köttproduktion

121-4

Pa grundval av de gjorda beräkningarna rörande kvantiteterna samt av

lantbruksförbundet lämnade uppgifter om årsmedelpriser har värdet av köttproduktionen

1944/45 beräknats på följande sätt:

Kvantitet Pris Värde

1000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap...................... 75-8 182 138-0

Större kalv..................... 15-1 230 34*7

Mindre kalv.................... 16-5 135 22-3

Häst........................... 9-9 96 9-5

Får............................ 4-1 310 12-7

Hela köttproduktionen 217-2

År 1945/46.

Antalet

Medelslakt-

Köttproduktion

slaktdjur

vikt (kg)

(1 000 ton)

Storboskap..........

430 000

189-4

81-4

Större kalv.........

330 000

49-5

16-3

Mindre kalv........

850 000

19-4

16-5

Får................

260 000

15-8

4-1

Häst...............

35 000

295-0

10-3

Summa köttproduktion

128-6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Värdet av köttproduktionen år 1945/46 har beräknats på följande sätt:

Kvantitet Pris Värde

1 000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap...................... 81-4 182 148T

Större kalv ..................... 16-3 230 37-5

Mindre kalv.................... 16-5 135 22-3

Får............................ 4-1 310 12-7

Häst........................... 10-3 96 9-9

Hela köttproduktionen 230 5

Fläskproduktionen.

Är 1943/M.

Fläskproduktionens storlek år 1943/44 framgår av följande sammanställning.

Medelslaktvikten för hemslaktade svin har därvid antagits vara lika

stor som under år 1942/43.

Antal

djur

Medelslakt-

vikt

(kg.)

Totala slakten

(ton)

Svin.

Besiktigad slakt. ..

. . 1

007

087

89-8

90

436-4

Stämplad slakt ...

26

820

85-6

2

295-8

S:a avsaluslakt ...

.. 1

033

907

89''7

92

732-2

Hem slakt........

580

539

90-0

52

248-5

Totala slakten....

.. 1

614

446

89-8

144

980-7

Är 1944/45.

Fläskproduktionen under 1944/45 har uppskattats med ledning av be täck - ningsstatistiken, varvid avståndet mellan betäckning och slakt antagits utgöra

13 månader. Under tiden augusti 1943—juli 1944 betäcktes 182 557 suggor.

På samma sätt som tidigare har denna siffra multiplicerats med 7,52,

varvid erhållits 1 372 800 slaktdjur för produktionsåret 1944/45.

Beträffande slaktvikten konstaterades efter prissänkningen i april 1944 en

avsevärd nedgång. Tillgängligt statistiskt material tyder på en medelslaktvikt

av 87,5 kilogram för den saluförda slakten för år 1944/45. Medelslaktvikten

för hemslaktade svin har antagits vara 90,0 kilogram. Under dessa antaganden

och med hänsyn tagen till en nedgång i antalet hemslaktade svin,

skulle svinslakten under 1944/45 uppskattas till 121 370 ton med en medelslaktvikt

av 88,4 kilogram.

Med ledning av svinräkningen den 24 april 1944 har i augustipromemorian

räknats med en nedgång i fläskproduktionen utanför jordbruket från 6 000

ton för år 1943/44 till 4 000 ton för år 1944/45.

År 1945/46.

En jämförelse mellan svinräkningen i oktober 1943 och de preliminära resultaten

från svinräkningen i oktober 1944 visar en praktiskt taget oförändrad

stam av modersuggor. Under förutsättning av eli konstant antal suggor under

1944/45 och ett i förhållande till föregående år oförändrat utnyttjande av

suggorna skulle under 1945/46 erhållas ungefär samma slaktsvinproduktion

som under 1944/45.

Forén uppskattning av fläskproduktionen under år 1945/46 föreligger även

betäckningsstatistiken t. o. m. mars månad 1945. Under antagande av en

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

intervall mellan betäckning och slakt av 13 månader kan antalet slaktsvin

beräknas med ledning av betäckningssiffrorna för augusti 1944—mars 1945.

Med ledning av säsongfördelningen under år 1943/44 erhållas för hela tiden

augusti—juli 183 200 betäckningar vilka beräknas motsvara ca 1 381 000

slaktsvin år 1945/46. Medelslaktvikterna för avsalusvin och hemslaktade svin

torde kunna beräknas bli desamma, som antagits för 1944/45, varvid hänsyn

tagits till de förändringar, som statistiskt kunnat belysas. Med hänsyn till

läget å fläskmarknaden torde proportionerna mellan avsalu- och hemslakt

bli oförändrade, varför medelslaktvikten för hela svinslakten upptages till

den för 1944/45 eller 88,4 kilogram. Då erhålles en total fläskkvantitet av

122 100 ton.

Den beräknade slakten utanför jordbruket borde under förut angivna förutsättningar

bli densamma under 1945/46 som under 1944/45 eller 4 000

ton. Avdrages denna kvantitet från den totala fläskkvantiteten erhållas

118 100 ton att upptagas i inkomstkalkylen.

På grundval av beräkningarna rörande svinslakten och från lantbruksförbundet

erhållna prisuppgifter har värdet av svinslakten beräknats. Dessförinnan

har dock avdrag gjorts för tidigare nämnda svinslakt utanför jordbruket.

Kvantitet Pris Värde

1 000 ton öre/kg milj. kr.

1943/44.................. 139-0 239 332-2

1944/45.................. 117-4 225 264-2

1945/46.................. 118-1 225 265-7

Vid beräkningen av antalet slaktsvin med ledning av betäckningsstatistiken

har antalet grisar per kull, vilka nå slaktåldern, beräknats till 7,35. Då

emellertid betäckningsstatistiken endast omfattar Svea- och Götaland har

tidigare med ledning av 1937 års jorbruksräkning gjorts ett tillägg av 2,3

procent, vilket var antalet modersuggor i Norrland i procent av antalet i övriga

delar av landet. Av husdjursräkningen den 1 juni 1944 framgår, att antalet

modersuggor i Norrland utgjorde 2,6 procent av antalet i övriga detlav

landet, varför en korrektion av antalet grisar per betäckning vidtagits.

Detta antal blir då 7,54 (tidigare 7,52), vilket använts i kalkylen för 1945/46.

Det bör i anslutning till ovanstående beräkningar anmärkas, att slaktsiffror,

som blivit tillgängliga sedan beräkningarna verkställdes, tyda på att slakten

av svin underskattats, medan slakten av vissa andra djurslag överskattats.

Då förskjutningarna, såvitt man hittills kan bedöma, i stort sett synas taga

ut varandra, och då dessutom en prognos för hela året alltjämt är förenad

med stora vanskligheter, har emellertid någon omarbetning av kalkylen på

denna punkt icke företagits.

Statliga pristillägg.

Med anledning av den omräkning av kalkylen för 1944/45, som verkställdes

i januari 1945, har riksdagen anvisat ett belopp av 7 milj. kronor till

täckande av det underskott, som därvid uppkom. Härav skall ett belopp av

3,5 milj. kronor användas som fraktbidrag och pristillägg för kött och fläsk.

Detta belopp uppföres här såsom en särskild inkomstpost.

Försäljning av smågrisar.

Värdet av försäljningen av smågrisar från jordbruket har tidigare för år

1944/45 uppskattats till 2,1 milj. kronor. Något material till en säkrare bedömning

av denna post föreligger ännu icke, enär försäljningen i huvudsak

äger rum under våren. Beräkningen bibehålies därför tills vidare oförändrad

för såväl 1944/45 som 1945/46.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

123

Försäljning av miiitärhftstar.

I samband med de tidigare anförda beräkningarna rörande kreatursantalets

förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande

försäljningen av militärhästar. Kalkylen har, såsom i denna närmare belyses,

medfört en höjning av de förut beräknade försäljningssiffrorna för åren

1939/40—1940/41. För åren 1944/45 och 1945/46 grundar sig kalkylen på anslagsberäkningen

i statsverkspropositionerna. Sedan avdrag gjorts med hänsyn

till slakt av militärhästar, vilken redan redovisats vid beräkningen av

jordbrukets slaktinkomster, kvarstår för dessa båda år en inkomst för jordbruket

av 0,6 resp. 0,8 milj. kronor.

Export av levande djur.

Export av levande djur kan, så vitt hittills kan bedömas, icke väntas förekomma

i nämnvärd omfattning år 1944/45 och upptages icke heller i kalkylen

för 1945/46.

Kapitalförändringar.

Kreatur skapital.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha behandlats i samband med beräkningarna

över köttproduktionen. Antalet oxar och tjurar har därvid i september

1946 bibehållits oförändrat i förhållande till det beräknade antalet i september

1945.

Hästantalet har beräknats med ledning av betäckningsstatistik, häststammens

ålderssammansättning och slakt. Hästar över 3 år beräknas med ledning

härav minska med 1 000 djur mellan september 1944 och september

1945 och sedan stiga med 1 000 djur fram till september 1946. Unghästantalet

stiger med 11 000 djur mellan 1944 och 1945, medan fölantalet går ned

6 000 djur. Fram till september 1946 beräknas unghästantalet stiga med ytterligare

2 000 djur. Fölantalet har antagits vara oförändrat från 1945.

Hönsantalet har beräknats med ledning av antagen rekrytering och avgång

innevarande och följande år.

Jordbrukets varuförråd.

Enligt beräkningar för år 1944/45 skulle jordbruket vid utgången av detta

år ha en foderreserv av 129 milj. foderenheter. Med tillämpning av oförändrade

normer för foderåtgången skulle, vid antagande av normalskörd år 1945

och betingelserna i övrigt för den ovan beräknade animaliska produktionen,

uppkomma ett ungefär lika stort överskott vid utgången av år 1945/46. Något

belopp för denna post införes därför icke i denna beräkning. Detta förfaringssätt

synes också bäst svara mot den uppställda förutsättningen för

hela beräkningen — normal skörd — enär vid en dylik överföringen av

foder från ett år till ett annat endast sker i form av normala övergångslager.

Beräkningarna rörande kapitalförändringarna sammanfattas i följande

sammanställning (milj. kr):

1938/39

1939/40 1940/41

1941/43

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Kreaturskapital..

—

-5U9 - 83-9

-44-4

+ 68-2

+ 32-4

+ 24-2

+ 8-7

Varuförråd .....

. . +30-0

— - 37-0

—

+ 25-5

-25-5

+ 11-6

—

Summa +300

-51-9 -120-9

-44-4

+ 93-7

+ 6-9

+ 35-8

+ 8-7

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Husdjursantalet den 15 september nedanstående år.

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Hästar.

3 år och däröver efter

1

avdrag av militär-

hästar............

502 000

464 50C

468000

451000

460000

466000

465000

466000

Unghästar..........

78 000

82 000

77 000

71000

65 000

64 000

75 000

77 000

Föl ................

48 000

43 000

40 000

35 000

40 000

48 000

42 000

42 000

Summa unghästar

och föl

120000

125000

117 000

106000

105 000

112 000

117 000

119 000

Summa hästar

682 000

589 500

580000

557 000

565 000

578000

582000

585 000

Nötkreatur.

Oxar ..............

7000

6 000

5 000

4 000

4 000

3 300

3 000

3 000

Tjurar 2 år o. där-

över..............

31000

33 000

33 000

31000

35 000

27 700

28 000

28 000

Kor................

1 920 000

1 868 000

1 750 000

1 698 000

1 770 000

1 795 000

1835000

1860 000!

Summa oxar, tjurar

och kor ..........

1958000

1907 000

1788000

1733 000

1809 000

1826 000

1866 000

1891000

Ungnöt ............

564 000

564 000

475000

471 000

546 000

615000

615 000

600 000

Kalvar under 1 år ..

467 000

419 000

420 000

420 000

502 000

458 000

460 000

460 000

Summa nötkreatur

2 989000

2890000

2683000

2624 000

2857 000

2S99000

2941000

2 951000

Svin.

Fargaltar ..........

5 000

4 600

4 000

3 600

3 500

3 700

3 900

4 000j

Modersuggor........

156 000

125 000

116 000

100000

123 000

118 000

118 000

120 ooo!

Höns.

1

Äldre höns..........

8 770 000

8 770 000

7 740 000

5 735 000

5 440 000

6 240 000

7 570 000

8 200 00u''

Unghöns och kyck-

lingar............

2 950 000

2 950 000

2 420000

2 270 000

3 350 000

3 700 000

3 350 000

3 300000

Summa höns)

11 720000

11 720 000110 160 000

8 005 000;

8 790 000

9 940 Otto 10 920000

11500 000

Jordbrukets kostnader.

Liksom den i det föregående redovisade beräkningen av jordbrukets inkomster

grundar sig även föreliggande beräkning av kostnadsutvecklingen i

stort sett på samma principer, som tillämpats vid föregående kalkyler.

Den i Kungl. Maj:ts proposition 253/1944 framlagda kalkylen för 1943/44

har nu så gott som genomgående kunnat justeras, sedan fullständigare uppgifter

örn kvantiteter och priser kunnat erhallas för nämnda produktionsår.

Även den i januari 1945 verkställda beräkningen för året 1944/45 har av

liknande skäl korrigerats i viss omfattning. I vissa fall, såsom beträffande

»diverse kostnader», ha korrigeringarna utsträckts även till år 1942/43.

Det prismaterial, som ligger till grund för kalkylen för året 1944/45, sträcker

sig i regel ej längre fram i tiden än till december 1944—januari 1945.

För kommande månader har då vanligen antagits samma prisläge som det

senast kända. Där säsongvariation i priserna brukar förekomma, har dock

hänsyn tagits därtill. För vissa förnödenheter — t. ex. konstgödsel — äro priserna

dock redan fastställda för produktionsåret 1944/45.

Prognosen för året 1945/46 bygger på förutsättningen, att det senast kända

prisläget kommer att bliva oförändrat.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kurtti. Muj.ts proposition nr 303. 125

Värdet av förestående kreaturskapital efter 1938/39 års priser. Milj. kronor.

Pris

i

kronor

pr st.

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Hästar.

3 år och däröver........

675

338*9

313-5

312-5

304-4

310-5

314-6

313-9

314-6

Unghästar..............

750

58-5

6P5

57-8

533

48-8

48-0

56-3

57-8

Föl ....................

300

14-4

12-9

12-0

10-5

12-0

14-4

12-6

12 6

Summa

4118

387-9

382-3

sos-2

3713

377-0

382-8

385-2

Nötkreatur.

Kor, tjurar och oxar ....

370

724-5

705-6

661*6

641-2

669-3

675-6

690-4

699-7

Ungnöt ................

325

183-3

183-3

154’4

153-1

177-6

199-9

199-9

1950

Kalvar ................

100

46-7

41-9

42-0

42-0

50É 2

45-8

46-0

46-0

Summa

954''5

930-8

8580

836-3

8970

9213

936-3

940-7

Svin.

Fargaltar ..............

225

1-1

l-o

0-9

0-8

0-8

0-8

0-9

09

Modersuggor............

135

21-1

16-9

15-7

13-5

16-6

15-9

15-9

16-2

Summa

22-2

17-9

166

14-3

17-4

10 7

16-8

17-1

Höns.

Värphöns ..............

3

26-3

26-3

23-2

17-2

16-3

18-7

22-7

246

Kycklingar..............

2

5-9

5-9

4-8

4-5

6*7

7-4

6-7

6-6

Summa

32 2

32-2

28-0

21 7

230

261

29-4

31-2

Totalsumma

1420-7

1308-8

1284-9

1240 5

1308-7

13411

136o''3

13740

! Värdeförändring från före-

gående år ( +1 —)......

- 51-9

-83 9

- 44-4

+ 68-2

+ 32-4

+ 24''2

+ 8-7

1. Konstgödsel och kalk.

Från livsmedelskommissionen har i .juli 1944 i jordbruksekonomiska uppgifter

publicerats en undersökning om konstgödselförbrukningen sedan gödselåret

1936/37 och fram till 1943/44 (siffrorna för 1943/44 äro dock preliminära).

De siffror, som där anföras, och vilka torde vara de mest tillförlitliga

som finnas, avvika i vissa avseenden väsentligt från dem, som tidigare

meddelats från kommissionen. De största avvikelserna gälla emellertid

1942/43. För år 1938/39 medföra de nya siffrorna en mindre ökning av kostnaderna

(ca 2 milj. kr.).

För år 1943/44 ha nu definitiva uppgifter beträffande konstgödselförbrukningen

kunnat erhållas från kommissionen. Kalkylen visar ca 7 milj. kr.

högre kostnader för konstgödsel 1943/44 än enligt vårkalkylen 1944. Förbrukningen

har för så gott som samtliga konstgödselslag blivit större än man i

denna kunde räkna med. I all synnerhet gäller detta kvävegödselmedlen.

Kvantiteter och värdesummor framgå av följande tabell.

Siffrorna för år 1944/45 äro beräknade av livsmedelskommissionen med

ledning av tilldelningsplanerna. Tilldelningen av chilesalpeter beräknas bli

mer än fördubblad jämfört med 1943/44, medan förbrukningen av kalksalpeter

och kalkkväve beräknas bli starkt reducerad. Även tilldelningen av kaligödsel

blir enligt livsmedelskommissionens planer betydligt lägre än 1943/44.

Omräknat till standardvara (40 procent kali och 15,5 procent kvävegödsel)

skulle kalitilldelningen nedgå med ungefär en tredjedel, medan minskningen

för kvävegödseln skulle stanna vid några procent. Tilldelningen av superfosfat

beräknas bli avsevärt större än 1943/44. Totalt visa kalkylerna en kostnadsminskning

för konstgödsel 1944/45 med omkring 4,5 milj. kr. i jämförelse

med 1943/44.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Sammandrag av Jordbrukets

1938/89

1939/40

1940/41

Varuslag m. m.

sg

Si- si £

O:

pr SS*

CTQ

i<

«K SO*

>1

o<

8g

El £

O:

3

\ 3

pr to*

OQ

!<

• ’ *-J

Q*

0-<5

O so

03

Si- si £

O:

pr SS*

CfQ

!<

• >-i

1

Höstvete....................

556

108

247

17-21

19-11

16-25

95-7

20-6

40-1

493

121

214

20-44

20-94

19-85

28-00

29-50

27-00

63-8

351

45-4

2

Vårvete ..................

3

Råg...........................

4

Lagringsersättning ..............

5

Arealtillägg ....................

6

Korn ..........................

96

14-02

13-5

90

17-34

74

77

18-5

7

Fraktersättning..................

8

Havre....................

130

11-57

150

158

16-72

110

23-00

25-3

9

Premie å fodersäd ..............

<60 4

10

Ärter ..........................

15

19-14

2-9

tt

17

49 65

8-4

11

Oljeväxter......................

12

Spånadsväxter ..................

0-2

69-8

15-4

66-6

23-6

7-9

146-6

5P7

103l

345-3

49-8

9-5

10-7

35-6

13

Potatis, mat-....................

755

260

1 834

5-72

4- 93

305

5- 69

2-59

15-07

18-87

13-81

11-81

10-77

2-90

43-2

12-8

55-9

4-0

1- o

319 7

45-3

74-2

275-8

45-2

2- 8

7-3

3’5

755

271

1900

130

140

815

225

530

2 297

375

92

10-08

4-95

3-09

8-34

810

8-62

5''95

3-58

22-46

6-91

20-48

24-63

19-71

17-01

16-16

5-10

14

» , fabriks- ................

15

Sockerbetor .................

1859

105

115

716

210

523

2 030

308

186

16

Hö ........................

70

40

794

17

Halm ......................

18

K-mjölk vid mejeri..............

O OO

15-77

20-14

15-81

13-61

11-83

3-io

128-5

45-3

838

312-6

19

20

21

» utanför mejeri..........

> till hemmaförbrukning ..

P-mjölk vid mejeri..............

240

537

2 335

420

98

22

Lantsmörmjölk.................

23

Skummjölk till ost..............

2-9

7-3

25-0

24

Merinkomst av grädde ......

25

Producentbidrag m. m...........

26

Körlinjebidrag ..............

27

Ägg..........................

53-3

141

75-1

5-9

93-5

51-8

12-8

5-9

5-2

196-6

52-2

1

44-7

223

99-6

8-8

149-4

51-7

18-9

5-5

10-2

247-4

2-2

5-4

3-3

5-8

1740 5

130-6

-120-9

1 619 6

118-9

28

Slakt av fjäderfä..............

29

Storboskap................

89-0

34''3

13-1

3-4

11-8

145-6

105

151

98

174

44

135

9P4

31-3

13-9

2-7

10-6

102-3

25-2

13-8

2-3

13-4

132-3

146

205

137

241

76

187

30

Kalv, större...................

183

31

Kalv, mindre ................

32

Får..................

5-3

33

Häst..................

iyo

34

Svin.................

35

36

Statligt pristillägg...............

Smågrisar .............

37

Militärhästar..............

0- 5

1- 3

5-6

1832 7

100-0

+ 300

1362-7

lOO-o

38

Ull .................

0-7

185

0-7

465

39

40

41

42

Export av levande djur ......

Summa försäljningsinkomster

Index

Kapitalförändringar ........

20

5-9

1570 3

117-8

43

44

Summa inkomster

Index |

1518 2

111-4

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

127

inkomster 1938/39—1945/46.

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

0*1

o P

OS

O:

!<

Q<!

O P

o 3

O:

%<

«K sos

•-1?;

8»

03

O:

3 2

p:

8g

O:

g. <4

££ P*

"''IS

o<!

§g

O:

3 *0

%<

«rr p:

c+

o sif

3 £

PT co

0Q

—i Di

sif

3 £

pr Sj- öa

ET »

Sif

3 &

5K Sj- öa

g-»

§ £

pr co

aa

ET®

sif

E3 S-

!* CO

aa

Ef °

187

28-38

53-1

282

26-00

73-3

325

26-46

86-0

345

26-82

92-5

388

26-50

102-8

80

31-32

25-l

102

27-91

28-5

lil

29-75

33-0

80

28-98

23-2

125

29-50

36-9

193

27-22

52-5

364

24-74

90-1

317

25-82

81-8

260

25-70

66-8

247

25-50

630

—

19-9

24-2

—

—

—

—

—

—

—

—

0-2

—

—

—

93

26-00

161

22-70

36-5

156

23-57

36-8

60

22-50

13''5

75

22-50

16-9

_

_

—

—

—

—

—

0-8

—

—

0-6

—

—

0-7

110

22-00

24-2

2-4

8-2

209

18-75

39-2

156

18-75

29-3

124

18-75

23-3

150

18-75

28-1

16

51-oo

32

46-00

14-7

31

41-00

12-7

18

33-00

5-9

19

33-00

6-3

_

_

9-2

_

—

15-2

—

—

26-3

—

—

40-4

—

—

30-5

_

_

l-o

—

—

2-6

—

—

3-3

—

—

3-6

—

—

5-0

975

16-12

157-2

1000

ll-oo

110-0

950

10-16

96-5

900

13-00

117-0

900

10-50

94-5

202

5-96

12-0

230

7-26

16-7

270

7-19

19-4

60

7-04

4-2

180

7-26

13-1

1844

4-63

85-4

1735

4-75

82-4

1868

4-81

89-9

1803

4-79

86-4

1925

5-09

98-0

60

16-50

9-9

105

10-50

ll-o

76

9-50

7-2

112

8-50

9-5

80

8-50

6-8

35

6-25

2-2

45

3-75

1-7

53

2-60

1-4

55

2-60

1-4

55

2-60

1-4

757

22-77

172-4

871

22-58

196-7

905

23-03

208-4

925

23-33

215-8

925

23-33

215-8

180

24-63

44-3

180

24-63

44-3

180

24-64

44-4

170

24-64

41-9

170

24-64

41-9

516

21-39

110-4

510

21-27

108-5

505

21-38

108-0

500

21-62

108-1

495

21-62

107-0

1767

17-68

3124

1847

17-22

318-1

2163

17-33

374-8

2 390

17-57

419-9

2 481

17-57

435-9

219

16-94

37-1

200

17-08

34-2

175

17-08

29-9

160

17-08

27-3

160

17-08

27-3

143

5-12

7-3

156

5-12

80

225

5-12

11-6

215

5-12

ll-o

215

5-12

11-0

_

_

6*5

_

—

5-1

—

—

10-1

—

—

13-9

—

—

lo''9

_

_

64-9

_

—

533

—

—

60-2

—

—

63-8

—

—

61-2

_

_

1-0

—

—

2-1

—

—

2-6

—

—

3-0

—

—

3-0

30-9

256

79-2

30-4

280

85-1

36-5

295

107-6

43-8

295

129-1

47-4

295

139-9

_

_

16-0

_

—

14-6

—

—

13-2

—

—

11-3

—

—

11-2

78-0

179

139-6

48-8

194

94-7

68-9

196

135-0

75-8

182

138-0

81-4

182

148-1

15-7

233

36-6

1 1-2

228

25-5

13-8

233

32-2

15-1

230

34-7

16-3

230

37-5

12-1

160

19-4

14-3

158

22-6

16-9

141

23-8

16-5

135

22-3

16-5

135

22-3

2-0

303

6-1

2-0

347

6-9

3-9

360

14-0

4-1

310

12-7

4-1

310

12-7

11-1

108

12-0

6-4

132

8-4

9-1

128

11-6

9-9

96

9-5

10-3

96

9-9

90''0

204

183-6

95-0

226

214-7

139-0

239

332-2

117-4

225

264-2

118-1

225

265-7

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

35

—

—

—

_

_

4-5

—

—

3-4

—

—

2-8

—

—

2-1

—

—

2-1

_

_

0-2

—

—

o-o

—

—

0-2

—

—

0-6

—

—

0-8

0 7

495

3-5

0-8

495

3 8

0-9

495

4-5

09

434

4-1

0-9

434

4-1

—

—

11-5

—

—

3-7

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 755-0

1 775-6

2 051 4

2 021-6

2075-3

181-7

133-2

153-9

151-7

155-7

- 44-1

+ 93-7

+ 6-9

+ 35-8

+ 8-7

1 710 6

1869 3

2 058-3

2 057 4

2 0840

125-5

137-2

151-0

151-0

152-9

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

30

37

38

39

40

41

42

43

44

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 1. Kostnadsberäkning för köpgödsel och jordbrukskalk.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

för-

brukn.

ton,

(kr/dl)

värde

milj.

kr.

för-

bruka.

ton,

(kr/dt)

värde

milj.

kr.

Chilesalpeter........

47 000

8-14

31500

5-80

22 000

4-46

17 000

3-56

10 300

2-16

8 300

1-74

19 000

4-70''

14 000

3-22

(17-31)

(18-41)

(20-29)

(20-94)

(21-00)

(21-00)

(24 75)

(23-00)

Kalksalpeter........

66 000

10-96

105 000

17-80

135000

27-39

145 000

30-17

97 000

23-13

77 900

19-09

50 000

12-25

30 0'' 0

7-35

(16-61)

(16-95)

(20-29)

(20-81)

(23-85)

(24-50)

(21-60)

(24-50)

Kalkkväve..........

29 000

4-97

26 400

5-19

34 800

7-85

55000

12 91

73 700

18-85

6 91 200

23-05

77 000

19-46

60 000

1516

(17-13)

(19-66)

(22-55)

(23-48)

(25-f8)

(25-27)

(25-27)

(25-27)

Svavels, amm.......

21000

336

18 800

3-08

21 200

4-28

19 000

4-22

13 800

3-41

12 800

3-22

1H 000

4-53

12 000

3-02

(16-00)

(16''36)

(20-20)

(22-23)

(24-68)

(25-15)

(25-15)

(25-15)

Ljungasalpeter......

4 200

0-67

2 500

0-41

—

—

4000

0-87

12 700

3-01

21500

5-19

27 000

6-52

65 000

15-70

(15-88)

(16-48)

(21-67)

(23-71)

(24-15)

(24-15)

(24-15)

Källsalt 40%........

88 400

10-94

82 400

12-70

95 100

15-01

105 000

17-71

93 600

18-68

6104 500

19-12

63 000

11 53

30 000

5''49

(12-37)

(15-41)

(15-78)

(16-87)

(19-96)

(18-30)

(18-30)

(18-30)

Superfosfat.........

>281000

20-37

>248 000

24-01

>197 500

21-43

>191000

22-69

2133 400

21-24

3 232 830

34-34

*290i''00

43-62

*290 000

43-62

(7-25)

(9-68)

(10-85)

(11-88)

(15-92)

(14-76)

(15-04)

(15-04)

Benmjöl............

2 700

0-29

2 500

0-32

2 300

032

—

—

_

_

_

_

_

_

_

_

(10-80)

(12-67)

(13-70)

Thomasfosfat.......

22 000

1-63

14 0t)0

1-09

18 000

1-69

14 000

1-50

9 300

1-41

24 400

3-53

15 000

2-29

15 000

2-29

(6 95)

(7-80)

(9-37)

(10-68)

(15-19)

(14-47)

(15-28)

(15-28)

Summa

61-23

70-40

82-43

93-63

91-89

109-28

104-90

95-85

Jordbrukskalk (om-

räknad i ren CaO)

187 000

4-21

154 000

3-82

167 000

4-59

187 000

5-50

206 000

6-37

215 000

6-67

216 000

663

216 000

6-63

(2-26)

(2 48)

(2-75)

(2-94)

(3-09)

(3-10)

(3-07)

(3-07)

Summa milj. kr.

Gö''44

74-22

87-02

99 13

98-26

11595

lil 53

102-48

Index ..............

100-0

113-4

133-0

151-5

150-2

177-2

170-4

156-6

1 20% superfosfat. — * 15% superfosfat. — 3 158 400 ton 13—14% 14''28.

74 430 > 15 % 15-75.

40%, 71036 ton 50%, 19 600 ton kainit 12—14%.

72 500 ton 13—14% 13-98. — 6 75 000 ton 18% 25‘06. 8 67 900 ton

217 500 » 15 % 15-41. 15 000 » 20% 26.31.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

129

Tilldelningen för år 1945/46 är beträffande fosfatgödseln upptagen till

samma kvantitet som år 1944/45. För kaligödsel har räknats med blott 30 000

ton eller den kvantitet, som nu finnes tillgänglig. För cliilesalpeter och kalksalpeter

har likaledes räknats endast med kvarvarande lager den 30 juni 1945.

Beträffande ljungasalpeter har för 1945/46 räknats med 30 000 ton från A.-B.

Ljungaverken och 35 000 ton från Kooperativa förbundets fabrik i Köping.

Slutligen kan nämnas, att även beträffande ammoniumsulfat och kalkkväve

endast räknats med den inhemska produktionen. Kalkylen visar lägre kostnader

för konstgödsel 1945/46 än för 1943/44 och 1944/45.

Kostnaderna för kalk äro beräknade på grundval av kvantitetsuppgifter

från kalkbruken och deras försäljningsorganisationer.

Priserna på konstgödsel avse liksom i tidigare kalkyler stockholmsområdet

och äro beräknade som aritmetiska medeltal av månadsprisema. Någon vägning

med hänsyn till försäljningen under olika perioder har sålunda icke

skett, och en dylik vägning skulle säkerligen endast i ringa utsträckning påverka

slutresultatet. En betydande prisstegring å chilesalpeter träder i kraft

våren 1945.

Priserna på kalk äro i förhållande till den i propositionen 253/1944 meddelade

beräkningen justerade på så sätt, att priserna på vissa kalksorter, som

under de senaste åren icke saluförts, icke medtagits.

2. Kostnad för inköpt utsäde.

Någon ändring av tidigare gjord kalkyl har icke skett, ulan räknas fortfarande

med 4,20 milj. kr. för såväl 1943/44 som 1944/45 och 1945/46.

3. Köpfodermedel.

Liksom vid tidigare beräkningar ha uppgifter om kvantiteter inhämtats

från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget, industrikommissionen och i

vissa fall — t. ex. i fråga om fabriksavfall — från vederbörande företag.

I fråga om priserna äro flertalet beräknade som enkla medeltal av de under

produktionsåret gällande normalpriserna. För vissa ha emellertid vägda medeltal

framräknats. Så är t. ex. fallet med priset på oljekraftfodret för de två

senaste åren.

Beträffande beräkningarnas uppläggning må i övrigt namnas, att foderkost - naderna för äggproduktionen redovisats endast i den mån desamma avse råvarukostnaderna

för framställning av hönsfoderblandningar. Däremot ha

blandnings- och distributionskostnaderna i enlighet med den princip., som

tidigare tillämpats, ej medtagits. Detta har ansetts motiverat av att äggproduktionen

utanför jordbruket icke medtagits i inkomstberäkningen liksom icke

heller den från jordbruket försålda kvantiteten fodersäd för denna del av

äggproduktionen. En närmare undersökning av hithörande förhallanden är

avsedd att senare verkställas.

Förbrukning av majs.

För 1943/44 tilldelade livsmedelskommissionen en majskvantitet till jordbruket

på 9 000 ton. Under år 1944/45 uppskattas kvantiteten till 8 000 ton.

För år 1945/46 har på grundval av tillgängliga lagersiffror räknats med en

kvantitet av 3 000 ton.

Förbrukning av fodersäd.

I höslkalkylen upptogs för år 1943/44 en försäljning av 100 000 ton fodersäd

ur spannmålsbolagets lager. Det har sedermera visat sig, alt endast 47 000

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

ton kommit i marknaden nämnda år. Av återstående lager beräknas 35 000

ton komma att försäljas under 1944/45. Vid slutet av år 1944/45 skulle spannmålsbolaget

sålunda förfoga över ett rastläger på 15 000 ton. Med hänsyn till

att fodersädsavståendet torde komma att tillämpas även för 1945/46 och att

spannmålsbolaget i samband därmed även detta år får hålla ett visst övergångslager,

bör denna kvantitet emellertid tills vidare icke upptagas i kostnadskalkylen.

Förbrukning av mältad brödsäd till foder.

Av mältad brödsäd användes till foder under år 1943/44 17 000 ton mot

beräknat 20 000 ton. Under året 1944/45 har räknats med 30 000 ton, under

det att för år 1945/46 tills vidare icke räknats med någon mältad brödsäd till

foder.

Förbrukning av kli.

Förbrukningen har kunnat fastställas definitivt för år 1943/44, sedan fullständiga

uppgifter om import, tillverkning vid handels- och löneförmalning

samt in- och utgående lager erhållits för detta produktionsår. För år 1944/45

har livsmedelskommissionen beräknat en ökad förbrukning av vetekli och

minskad förbrukning av rågkli i jämförelse med föregående år. Vissa prisändringar

mellan 1943/44 och 1944/45 ha också ägt rum. För år 1945/46 har

livsmedelskommissionen räknat med i det närmaste samma klikvantiteter som

under år 1944/45.

Förbrukning av oljekraftfoder.

Förbrukningen av oljekraftfoder stannade produktionsåret 1943/44 vid

105 000 ton. Under åren 1944/45 och 1945/46 beräknas förbrukningen komma

att uppgå till 165 000 ton resp. 180 000 ton.

Förbrukning av fodercellulosa.

Spannmålsbolaget har lämnat definitiv uppgift rörande den cellulosakvantitet,

som år 1943/44 såldes till jordbruket. För 1944/45 beräknar livsmedelskommissionen,

att förbrukningen i jordbruket kommer att uppgå till 50 000

ton. I de angivna kvantiteterna äro även den inblandade melassen och salterna

inräknade. Priserna ha därför justerats, så att de nu uteslutande gälla Cellfor

MM.

Förbrukningen år 1945/46 blir givetvis huvudsakligen beroende av skördeutfallet.

Under alla förhållanden torde man kunna räkna med någon förbrukning,

och under förutsättning av normal skörd har i kalkylen räknats med

20 000 ton 1945/46.

Fabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat slutgiltiga uppgifter om såväl

försäljningen av melass, betmassa och betfor för år 1943/44 som de priser

förbrukarna fått betala.

För år 1944/45 har livsmedelskommissionen uppskattat förbrukningen av

melass och betfor, och sockerbolaget har lämnat uppgift örn tillgången på

betmassa.

För år 1945/46 har livsmedelskommissionen uppskattat förbrukningen av

betfor och melass. Beträffande betmassa har gjorts en förhandskalkyl baserad

på samma antaganden beträffande skördens storlek, som ligga till

grund för beräkningen av inkomster från sockerbetsodlingen. Arealen sockerbetor

våren 1945 beräknas till 55 000 ha. Genomsnittsskörden beräknas till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 2. Kostnadsberäkning för fodermedel.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

förbr.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbr.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbr.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbr.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbr.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbr.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbr.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

förbr.

i ton,

(kr/dt)

milj.

kr

A. Kraftfoder.

Majs.............

95 300

16-93

73 500

14-05

6 930

1-28

—

—

—

—

9 000

2-25

8 000

2-—

3 000

0-75

(17''76)

(19-11)

(18-60)

(25-00)

(25-00)

(25-00)

Fodersäd.........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

47 000

10-02

35000

7-46

—

—

(21-32)

(21-32)

Mältad brödsäd till

foder...........

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

17 000

412

30 000

6-86

—

—

(24-25)

(22-86)

| Kli av vete.......

133 750

17-08

135 300

22-23

115 000

18-98

122 000

20-13

68 982

12-26

84 260

15-38

95 000

18-C5

95 000

18-05

(12-77)

(16-43)

(16-50)

(16-50)

(17-78)

(18-25)

(19-00)

(19-00)

> > råg .......

27 900

3-14

29 800

4-61

22 800

3-53

—

—

16 534

2-93

37 000

6-48

20 000

320

20 000

3-2(1

(11-24)

(15-46)

(15-50)

(17-73)

(17-50)

(16-00)

(16-00)

• > havre.....

20 850

1-86

24 400

2''79

23 900

2-76

18 800

3-01

28 312

3-58

]

21000

2-52

25 000

3-0

(8-90)

(11-45)

(11-55)

(16-00)

(12-66)

} 37 040

4''44

(12-00)

(12-00)

> > korn ......

13 500

1-52

13 500

2-09

12 000

1-86

10 500

1-68

12 221

1-55

| (12-00)

9 000

1-C8

9 000

1-08

(11-24)

(15-46)

(15-50)

(16-00)

(12-66)

(12-00)

(12-00)

»Övrigt»..........

4 000

0-45

1500

0-23

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

(11-24)

(15-46)

Linkakor och mjöl

21 000

4-52

20 800

4''87

5 320

1-28

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

(21-52)

(23-41)

(24-00)

Övr. oljekaksfoder.

220 000

45-03

184 200

4406

152 546

35-85

125 000

36-59

90 000

29-63

105 000

34-47

165 000

54-86

180 000

59-85

(20-47)

(23-92)

(23-50)

(29-27)

(32-92)

(32-83)

(33-25)

(33-25)

Summa

90-53

94-93

6554

61-41

49-95

77-16

96 03

85-93

B. Fodercellulosa.

__

_

_

_

71400

11-34

411 300

50-oi

17564

2-67

41077

6-26

50 000

7-63

20 000

3-05

(15-88)

(1216)

(15-18)

(15-26)

(15-25)

(15-25)

co

Kungl. Majlis proposition nr 303.

opaginerad Kontrollera mot PDF

05

to

Tab. 2 (forts.).

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

förbr.

i tonj

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

G. Fabriksavfall.

53 260

3''71

55 700

4''86

53 830

4’84

21000

2-29

35 016

4-52

40 765

527

44 000

4-99

34 000

3-86

Sockersnitsel......

(6-96)

7 900

0-67

(8''72)

7 330

0''64

(9-0 0

6 520

048

(10''92)

(12-92)

(12-94)

(11-34)

(11-34)

Betmassa ........

(7-28)

892 658

2''52

(7-33)

939 417

2''35

(7-33)

905 394

2''44

889 000

2-40

793 090

2-26

811 463

2-52

758 200

2-49

827 750

2-72

Betfor............

(0-25)

(0-25)

(0-27)

(0-27)

(0-286)

(0-311)

18 000

3-72

(0-328)

19 000

3-33

(0-328)

15 000

2-63

Drank, hl ........

1 681 000

0-42

1 956 300

0-49

1 432 000

043

580 000

0-17

(20-64)

1333 000

063

(17-50)

(17-50)

555 600

0-22

Drav, hl..........

(0-25)

425 900

0-45

(0-25)

434 400

046

(0-30)

348 000

O''f.3

(0-30)

117 000

0-23

260 000

0-62

(0-40)

351 000

0-70

350 000

0''70

(0-40)

325 000

0''65

Summa

(1-05)

7-67

(1-06)

8-70

(1-80)

8''82

(2-00)

5-09

(2-00)

7-30

(2-00)

12-74

(2-00)

1151

(2-00)

10''08

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 2 (forts.).

1938

1939

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

förbr.

i ton

milj.

kr

förbr.

i ton

milj.

kr

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

förbr.

i ton

kr/dt

milj.

kr

D. Animaliskt foder

Fiskmjöl..........

4185

087

5 952

1''36

1-96

2 481

1-12

2 424

1-09

5 459

2''62

5 000

2-40

6 000

2-88

(45-00)

(45''00)

(48-00)

(48-00)

(48-00)

Köttmjöl m. m. ..

789

0-13

2 591

0-49

0''80

5 009

1-30

3 000

1-17

4 537

1-95

5 500

2-36

6 500

2-79

(26-00)

(39-00)

(42 90)

(42-90)

(42-90)

Foderbenmjöl ....

1 379

0-25

1905

0''35

0''40

5 378

1-45

3 684

1-07

4 521

1-27

5100

1-43

5 500

1-54

(27-00)

(29-00)

(28-00)

(28-00)

(28-00)

Mineralfoder......

5 567

1''64

6 070

1-76

1-48

—

—

6 305

4-22

8 779

5-14

10 000

5''85

11000

6’44

(67-00)

(58-54)

(58-54)

(58-54)

Tran ............

991

0-65

1484

114

10''80

343

1-44

225

0-95

843

354

650

2-28

800

2-80

(420-00)

(420 00)

(420-00)

(350-00)

(35000)

Deltafor m. m ....

_

_

—

—

—

—

—

—

—

266

0-85

400

1-16

500

1-45

(320-00)

(290-00)

(290-00)

Foderjäst ........

_

_

—

_

_

—

—

430

032

230

0-18

550

043

600

C47

(75-00)

(78-00)

(78-00)

(78-00)

Summa

3''54

5io

544

5-31

8-82

15’55

15-91

18-37

1938/39

i 1939/40

Milj. kr.

‘4-58

25-10

1 Fyra mån. 1938 och 8 mån. 1939; — 2 1939 års värde.

09

09

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

Tab. 2 (forts.).

Sammandrag för allt köpfoder, mil], kronor.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Kraftfoder....................

90-53

94-93

65-54

61-41

49-95

77-16

96 03

85-93

Fodercellulosa ................

—

—

11-84

50''0l

2-67

6-26

7-63

3-05

Fabriksavfall..................

7-67

8-70

8-82

509

7-30

12-74

11-51

1008

Animaliskt foder..............

4-58

5-10

5’44

5-31

8-82

15-55

15-91

18-37

Återinköpt fodersäd ..........

—

—

—

—

1-50

0-86

0-61

0*60

Summa

102 78

108-73

91-14

12182

70-24

11256

13169

118-03

Avgår fodermed.rabatter ......

—

—

6-78

—

—

—

—

—

Summa milj. kr.

10278

108-73

84-36

12182

70-24

11266

13169

118-03

Index

lOOo

105-8

821

118-5

68-3

109-5

1281

114-8

Kungl. Maj.-ts proposition nr 303.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

135

35 ton för ha. Vid den torrsubstanshalt, som vi under senare år haft att räkna

med, erhålles en kvantitet betmassa, som motsvarar 43 procent av betornas

vikt. Enligt dessa förutsättningar erhålles för år 1945/46 827 750 ton betmassa.

Jordbrukarnas inköp av drank från brännvinsbrännerierna ha för år 1943/

44 med ledning av den vid brännerierna förbrukade potatiskvantiteten beräknats

till 1 333 000 hektoliter. År 1944/45 beräknas ingen brännvinstillverkning

av potatis komma att äga rum. För produktionsåret 1945/46 har liksom

i inkomstberäkningen kalkylerats med tillverkning av 10 milj. liter potatisbrännvin.

Med ledning härav har försäljningen av drank till jordbruket för

nämnda år beräknas till 555 600 hektoliter.

Dravförbrukningen är beräknad med hänsyn till den vid bryggerierna förbrukade

mängden korn. Sålunda erhållas 351 000 hektoliter för år 1943/44

samt 350 000 hektoliter för år 1944/45 och 325 000 hektoliter för år 1945/46.

Animaliskt foder m. m.

Ivvantitetsuppgiftema för 1943/44 ha slutjusterats med ledning av material

från livsmedelskommissionen. För 1944/45 har årsproduktionen beräknats

med ledning av produktionssiffrorna för tiden september—november. Kvantitetsuppgiftema

för år 1945/46 äro förhandsuppskattningar av livsmedelskommissionen.

En ny post i beräkningen är vitaminpreparatet »Deltafor».

Återinköpt foder säd.

Under produktionsåret 1943/44 beräknar livsmedelskommissionen, att

85 000 ton av den fodersäd, som jordbrukarna avstått, återförsäljas till andra

jordbrukare. År 1944/45 kan motsvarande kvantitet beräknas till 61 000 ton.

För år 1945/46 har den sista tillgängliga kvantitetsuppgiften avrundats till

60 000 ton. Vid dessa försäljningar betingar sig spannmålsbolaget 1 krona

högre pris per deciton än bolagets inköpspris.

De priser, som tillämpats i foderkostnadsberäkningarna, äro i flertalet fall

fastställda av statliga myndigheter. Hur priserna förändrats framgår av tabellen

över jordbrukets kostnader för fodermedel, där även kvantiteter och

värdesummor finnas anförda. För år 1945/46 användas uteslutande samma

priser som för 1944/45.

Den beräknade kostnadsökningen för fodermedel under år 1944/45 i jämförelse

med 1943/44 beror till väsentlig del på beräknad ökad tillgång på

kraftfoder — speciellt oljekraftfoder. ökade eller minskade kostnader för

andra fodermedel kunna sägas till huvudsaklig del eliminera varandra.

4. Maskiner och redskap.

Denna kostnadspost har beräknats efter oförändrade principer, och de avvikelser

från tidigare kalkyler, som ägt rum, bero därför helt på prisändringar.

För åren 1944/45 och 1945/46 antages prisläget i januari månad 1944

bibehållas oförändrat.

För de olika åren erhållas därvid följande kostnader:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46

Milj. kr...... 72-8 83''2 94-3 10M 106-0 107*4 107-7 107-7

Index........100-0 114-3 129-5 138-9 145-6 147 5 147-9 147-9

5. Traktorkostnader.

Av verkställda traktorinventeringar att döma torde det ani al traktorer,

varpå kalkylerna tidigare grundat sig, vara för lågt. Livsmedelskommissionens

inventering i juni 1943 gav lill resultat sammanlagt 27 300 traktorer

inkl. s. k. epatraktorer. Av dessa vörö 3 900 tillverkade tidigare än 1929.

Inom lantbruksförbundet verkställdes i början av år 1944 en undersökning

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

rörande antalet försålda jordbrukstraktorer åren 1929—1943, varvid uppgifter

inhämtades från firmorna. Under dessa år hade sammanlagt försålts

20 975 traktorer (exkl. epatraktorer). De båda undersökningarnas resultat

synas överensstämma relativt väl. Om vi till 20 975 lägga 3 900, som tillverkats

före 1929 men fortfarande äro i bruk enligt livsmedelskommissionens

undersökning samt omkring 3 500 s. k. epatraktorer, erhållas sammanlagt

28 375. Denna summa är större än det i livsmedelskommissionens undersökning

erhållna resultatet (27 300). Emellertid måste man räkna med att ett

antal traktorer av dem, som inköpts senare än 1928, blivit utkörda och skrotade.

Differensen — omkring 1 000 — torde i stort sett kunna förklaras härigenom.

I kalkylerna över jordbrukets traktorkostnader räknas emellertid fortfarande

med 20 000 traktorer + 3 500 s. k. epatraktorer. En förändring av antalet

skulle icke medföra någon förändring i kostnaderna för traktorer, vilket hav

sin förklaring i följande.

Antalet gengastraktorer är känt. Återstoden av de 20 000 traktorerna antages

vara oljedriven. Med kännedom örn tilldelningen av drivmedel beräknas

antalet driftstimmar för oljedrivna traktorer och underhålls- och

reparationskostnader beräknas med ledning av detta antal. Dessa kostnader

påverkas sålunda ej av antalet traktorer. Drivmedelskostnaden är också given.

Kostnaden för smörjmedel beräknas per traktortimme och skulle således ej

ändras vid antagande av ett större antal oljedrivna traktorer. Vad slutligen

beträffar kostnader för amortering av själva traktorkapitalet behöver endast

tilläggas, att de traktorer som av inventeringarna att döma icke ingå i kostnadskalkylen

på grund av sin ålder redan måste betraktas som slutamorterade.

Beräkningarna visa för övrigt följande resultat.

Antalet gengasdrivna traktorer vid slutet av produktionsåret 1943/44 beräknas

till 15 775. Summan bygger på uppgifter från industrikommissionen

om antalet från större fabriker levererade aggregat intill den 31 augusti

1944 samt beräknad tillverkning vid småföretag under samma tid. Under

året beräknas ha tillkommit 1 043 nymonterade traktoraggregat. Dessa ha

emellertid levererats successivt under hela året, och för alt få fram det genomsnittliga

antalet gengastraktorer under år 1943/44 har liksom tidigare

en särskild beräkning utförts, varvid hänsyn tagits till den tid av året, som

traktorerna varit försedda med gengasaggregat. Genom denna justering erhålles

464 »helårsanvända» traktorer av de 1 043 under året inalles nymonterade

gengastraktorerna. Efter tillägg av denna summa till det antal gengastraktorer,

som fanns den 1/9 1943, erhållas genomsnittligt för året 1943/44

15 115 gengastraktorer, vilket avrundas till 15 100. Denna siffra får anses

som definitiv.

För produktionsåret 1944/45 finnas uppgifter om antal till jordbruket försålda

gengasaggregat endast t. o. m. december 1944. Det har beräknats, att

den totala nyanskaffningen av gengasaggregat under produktionsåret skall

uppgå till omkring 900—1 000. Efter liknande beräkningar, som ovan antytts

beträffande år 1943/44, har erhållits ett sannolikt genomsnittligt antal

gengastraktorer i jordbruket året 1944/45 av 16 328, vilket avrundats till

16 300. (Likaså har beräknats, att totala antalet gengastraktorer vid slutet av

produktionsåret 1944/45 skall uppgå till omkring 16 700.)

Produktionsåret 1945146. Det är omöjligt att redan nu ens ungefärligt

förutsäga hur stor nyanskaffningen av gengasaggregat blir under produktionsåret

1945/46. Detta blir givetvis till stor del beroende av tillgång och

priser på flytande bränsle. Emellertid torde man kunna utgå ifrån, att ett

tusental nya aggregat komma att tagas i bruk. Man måste räkna med dessa,

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

då det gäller avskrivningskostnader för aggregaten. Då det däremot gäller

driftskostnaderna Ilar icke räknats med den eventuella nyanskaffningen under

år 1945/46. Det har nämligen antagits, att gamla aggregat måste skrotas

i ungefär samma omfattning som eventuell nyuppsättning. Sålunda har som

ett genomsnittligt antal gengastraktorer under produktionsåret endast räknats

med vad som ansetts finnas vid årets början (16 700).

På grundval av uppgifter över traktorernas antal och användningen av

gengas enligt ovan refererade beräkningar erhålles följande bild av traktorbeståndet:
Oljedrivna

lätta traktorer.......... 6 700

Gengasdrivna tunga................ 10 000

Gengasdrivna lätta ................ 3 300

Dragbilar ................ 3 500

Summa

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

6 700

4 900

3 700

3

300

10 000

10 000

10 000

10

000

3 300

5 100

6 300

6

700

3 500

3 500

3 500

3

500

23 500

23 500

23 500

23

500

Antalet driftstimmar per traktor beräknas för de gengasdrivna vara oförändrat

eller 600 per år, för dragbilarna likaså oförändrat 180, medan man

för de oljedrivna med ledning av bränsletilldelningen (se nedan) kan räkna

med ca 240 timmar för produktionsåret 1943/44. För produktionsåren 1944/

45 och 1945/46 har räknats med oförändrad total förbrukning av flytande

bränsle (närmare motiverat i samband med beräkningen av drivmedelskostnader).

Antalet driftstimmar per traktor måste därför, om denna förutsättning

är riktig, bli något högre för de senare åren än 1943/44, eftersom

antalet oljedrivna traktorer förutsättes minskat på grund av ökad gengasanvändning.

Beräkningarna ge till resultat omkring 315 driftstimmar per oljedriven

traktor 1944/45 och 355 driftstimmar år 1945/46.

Totala antalet traktortimmar har enligt givna förutsättningar beräknats

till följande i tusental timmar.

Oljedrivna lätta traktorer ----

Gengasdrivna tunga traktorer ..

» lätta traktorer ..

Dragbilar................. • • •

Summa

1942/43

1943/44

1000-tal

1000-tal

tim.

tim.

1 809-0

1 168-1

6 000-0

6 000-0

1 980-0

3 060-0

630-0

630-0

10 419-0 10 858-1

1944/45

1945/46

1000-tal

1000-tal

tim.

tim.

1 168-1

1 168-1

6 000-0

6 000-0

3 780-0

4 020-0

630-0

630-0

11 578-1

11 818-1

Avskrivningskostnaden per traktor uppgår oförändrat till följande.

Avskr. Vägd års
-

proc. avskrivning.

För oljedrivna lätta traktorer............. 8-33 242

För gengasdrivna tunga traktorer ........ 15-4 773

För gengasdrivna lätta traktorer.......... 16-0 465

För dragbilar............................ 200 160

De beräknade totala avskrivningskostnaderna för traktorer lia ökat något

för varje år i anledning av den utökade gengasdriften. Fördelningen framgår

Dragbilar

Summa

1943/44

1944/45

1945/46

1 185-8

895-4

798-6

7 730-0

7 730-0

7 730-0

2 371-5

2 929-5

3 115-5

560-0

560-0

560-0

n 847-3

12 114-9

" 12 204-1

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Avskrivningskostnaderna för gengasaggregat beräknas efter en fyraårig

amorteringsplan. Denna post av traktorkostnadema når sitt maximum år

1943/44. Under år 1944/45 bortfaller avskrivningen å de aggregat, som amorterades

första gången år 1940/41. Under produktionsåret 1945/46 blir minskningen

av kostnadsposten betydande (se sammandrag av traktorkostnader).

Amorteringskostnaderna äro som nämnts beräknade efter 4-årig avskrivning.

Fullständiga uppgifter örn antalet försålda gengasaggregat till jordbrukstraktorer

ha erhållits från industrikommissionen kvartalsvis. Därför har

avskrivningsplanen kunnat grundas på de under resp. produktionsår inköpta

aggregaten. Härvid har dessutom hänsyn tagits till, att en del av aggregaten

inköpts vid produktionsårets slut. För de aggregat, som inköpts under de

sista månaderna under varje produktionsår och som sålunda endast i ringa

utsträckning använts under inköpsåret, har första amorteringen beräknats

under det kommande produktionsåret.

Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat visa en betydande

ökning under de två sista i kalkylen medtagna åren i jämförelse med år

1943/44. ökningen beror till stor del på höjda löner till motorreparatörer,

men även den fortsatta övergången till gengasdrift inverkar, emedan underhålls-

och reparationskostnaderna beräknas betydligt högre vid gengasdrift

än vid oljedrift. Utvecklingen år från år av underhållskostnaderna för traktorer

och gengasverk kan följas i nedanstående översikter.

Tab. 3.

a) Underhållskostnader för traktorer.

Produktionsår

Vid oljedrift

Vid gengasdrift

Summa

kronor

Reservdelar

öre/tim.

Reparations-

kostnader

öre/tim.

Reservdelar

öre/tim.

Reparations-

kostnader

öre/tim.

1938/39 ................

13-3

16-5

2 655 180

1939/40 ................

14-7

18-6

_

_

3 363 300

1940/41 ................

18-7

20-7

473

52-2

3 250 453

1941/42 ................

21-3

230

53-7

58-1

7 744 790

1942/43 ................

23-0

23-0

58-0

58-0

10 026 600

1943/44 ................

23-9

23''3

601

58-9

11 630 103

1944/45 ................

23-9

27-4

60-1

69-1

13 558 185

1945/46 ................

23-9

28-2

60-1

71-2

14 093 070

b) Underhållskostnader för gengasaggregat.

Produktionsår

Reservdelar

öre/tim.

Reparations-

kostnader

öre/tim.

Summa

kronor

1938/39 ..............................

1939/40 ..............................

—

_

_

1940/41 ..............................

10-2

11*3

243 810

1941/42 ..............................

11*6

12*5

1 282 120

1942/43 ..............................

12*5

12*5

1 920 000

1943/44 ..............................

13*0

12*7

2 328 420

1944/45 ..............................

13*0

14*9

2 728 620

1945/46 ..............................

13*0

15*3

2 835 660

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

139

Driv- och smörjmedelskostnad.

Driv- och smörjmedelskostnader för år 1943/44 framgå av nedanstående

sammanställning. De nu beräknade kostnaderna för 1943/44 äro definitiva.

Som framgår av siffrorna har en ganska kraftig minskning uppstått i till
-

delningen av flytande bränsle.

3 951 ms motorfotogén å 1''05 kr/lit....................... 415 milj. kr

4 316 » »motyl 85» » 0-69 » » 2''98 » »

154 » »motyl 50» » 079 » » 0-12 » »

1 151 » »motyl 25» » 1-05 » » 1''21 » »

433 » lättbentyl » 1-05 » » ...................... 0-45 » »

Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor å 3-10 kr/hl......18-54 » »

Smörjolja, 0-22 kg/traktortimme å 2''63 kr''kg.............. 6-28 > »

Summa 33 73 milj. kr.

För produktionsåret 1944/45 räknas preliminärt med samma tilldelning av

flytande bränsle som under året 1943/44. Under den tid av det innevarande

produktionsåret, för vilken uppgifter föreligga, är tilldelningen något mindre

än under motsvarande tid 1943/44. Förbrukningen av gengasbränsle beräknas

öka i proportion till ökningen av antalet gengastraktorer. Kostnaderna för

smörjolja beräknas stiga beroende på dels högre pris, dels beräknad ökning

av antalet traktortimmar. De beräknade kostnaderna framgå av följande

översikt.

Brännoljor, beräknat samma kostn, som för år 1943/44... 8-91 milj. kr

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3-10 kr/hl.....20’01 » »

Smörjolja, 022 kg/traktortimme å 3''10 kr/kg............. 7~90 » >

Summa 36 82 milj. kr.

Produktionsåret 1945/46. Det var beräknat, att tilldelningen av flytande

bränsle till jordbrukets traktorer redan under produktionsåret 1944/45 skulle

kunna ökas något i jämförelse med närmast föregående år. Detta beräknades

kunna ske tack vare de nya bränslena — traktordestillat, som skulle användas

till vårbruket 1945 och skifferfotogen, som skulle komma till användning

under sommaren och hösten 1945. I och med att dessa två bränslen skulle rycka

in, beräknades hela traktordriften kunna klaras med svenskt bränsle och

samtidigt utökas något. För att traktordestillat skall kunna användas, måste

Tab. 4. Sammandrag av kostnader för traktorer.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Underhållskostnader lör tråk-

torerna:

1-12

0-85

0-92

0-94

Oljedrivna traktorer ......

2-66

3''b6

2 12

1-79

Gengasdrivna traktorer ....

—

—

1-13

5-96

8-91

10-78

12-64

13-16

Kostnader för gengasaggregat:

364

5-67

6-54

5-94

4-21

Avskrivningskostnader ....

—

0 26

1-36

Underhållskostnader ......

—

—

0 24

1-28

1-92

2''33

2-73

2’84

Driv- och smörjmedelskostnad

10-31

16*38

14-75

2232

35-43

33’7 b

36-82

38-04

Summa exkl. amorteringskost-

53-05

54-23

59-05

59-19

nader för traktorer

12-97

20-00

19-60

34-88

Amorteringskostnader........

5''97

6''87

7''39

963

11*44

11-85

12-11

1-2-20

Totalkostnad för traktorer

18-94

20-87

26-99

44-41

04-49

00*08

71-16

71-39

|Index ......................

1000

141-9

142-5

234-5

340-5

348-9

3757

376-9

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

emellertid traktorerna delvis ombyggas. Det är på grund av verkstadskonflikten

osäkert, örn behövliga ombyggnader nu kunna verkställas. I anledning

härav kan för tillfället icke räknas med någon ökad brännoljetilldelning under

innevarande produktionsår. Då några närmare uppgifter örn en eventuellt

ökad tilldelning för år 1945/46 icke kunnat erhållas, räknas även för

detta år med oförändrad kvantitet. De beräknade kostnaderna för driv- och

smörjmedel under år 1945/46 framgå av nedanstående översikt. Kostnadsstegringen

beror på höjt pris på smörjolja samt något ökade kvantiteter gengasbränsle.

Brännoljor, beräknat samma kostn, som för år 1943/44.... 8-91 milj. kr

Årskostnad för gengasved, 396 hl traktor å 3-10 kr/hl...... 20-50 » »

Smörjolja, 0-22 kr/traktortimme å 3-32 kr/kg.............. 8-63 » >

38-04 milj. kr

6. Diverse kostnader.

I tabell 5 lämnas en översikt över kostnadsutvecklingen. Beräkningarna ha

utförts enligt samma principer som tidigare.

Mjölkfrakterna ha ökat väsentligt sedan beräkningen våren 1944. Kostnadsökningen

år 1944/45 är delvis en följd av ökad produktion men beror

även på att mejeriernas andel i mjölkfrakterna ökat. Fraktkostnaden per liter

har icke ändrats. Ökningen från 1944/45 till 1945/46 beror på att samma förskjutningar

då väntas fortsätta.

Beträffande beräknade kostnader för elkraft föreligger ingen ändring i fråga

om kostnader för år 1943/44 i jämförelse med vårkalkylen 1944. För år 1944/

45 har däremot efter en justering, som utförts efter anvisningar av vattenfallsstyrelsen,

ytterligare kostnadsstegring framkommit. Kostnadsökningarna bero

på utbyggnad av kraftnätet, elkraftens pris hos förbrukarna m. m. För år

1945/46 har någon ytterligare justering nu icke kunnat verkställas. Vattenfallsstyrelsen

ställer en ny utredning i utsikt inom kort.

Kostnader för A.I.V-syra ha ökat något för år 1943/44 i jämförelse med

den förhandsberäkning, som utfördes våren 1944, beroende på ökad ensilageberedning.

För år 1944/45 synes kostnadsposten bli något lägre, beroende på

den dåliga vallåterväxten hösten 1944. För år 1945/46 räknas med samma

kostnad som 1943/44.

Kostnadsposten allmänna omkostnader har i likhet med beräkningarna

våren 1944 erhållits genom att en uppräkning till rikssiffror gjorts för de allmänna

omkostnaderna sådana de redovisas i »Bäkenskapsresultat för svenska

jordbruk». Sedan nu bokföringsresultaten för år 1942/43 äro publicerade,

har slutgiltig justering kunnat verkställas för detta år. Samma värde som på

så sätt erhållits för år 1942/43 har tillämpats för de efterföljande åren. Den

nya beräkningen innebär endast en obetydlig justering uppåt.

Kostnaderna för torvströ äro praktiskt taget oförändrade. Förbrukningen

är fortfarande på grund av knapp tillgång starkt begränsad.

Jordbrukets kostnader för mjölkkontroll ha kunnat beräknas definitivt för

år 1943/44. Kostnaderna bli på grund av minskat antal kontrollassistenter

en halv miljon kronor lägre än enligt förhandskalkylen våren 1944. För åren

1944/45 och 1945/46 har på lantbruksstyrelsen förslag räknats med viss ökad

omfattning av kontrollverksamheten, enär tillgången på assistenter åter kan

väntas bli bättre. Samtidigt bär emellertid kalkylerats med, att statens bidrag

till kontrollverksamheten fr. o. in. 1944/45 kommer att ökas med 30 procent.

Bidrag från staten och hushållningssällskapen ha avdragits från de totala beräknade

kostnadssummorna.

I övrigt ha inga betydande förändringar inträtt i fråga örn »Diverse kostnader».

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 5. Diverse kostnader.

141

1938/39

1939/40

1940/41

1941/421942/43

1943/44

1944/45

1945/46

milj.

milj.

milj. k

milj.

milj.

milj.

milj.

milj.

kr

kr

kr

kr

kr

kr

kr

kr

Mjölkfrakter............

15-70

18-85

23-06

27-83

32-72

38''90

42-09

43-74

Övriga frakter:

Biltransporter ........

7-13

9-83

11-97

13-16

13-47

13-51

13-51

13*51

Järnvägstransporter. ...

5-00

5-09

5-50

5-50

5''5Ö

550

5''50

5-50

Skördegarn..............

255

3-89

4''6t

5-64

8-11

8*ll

8*11

7''60

Hösalt..................

0''48

0-65

092

0-95

1-06

1-13

1*10

1*10

AlV-syra................

0’13

0-23

035

0-57

0-68

0-82

0-76

0-82

Betningsmedel..........

no

1-08

1-10

1''09

1-09

1-09

1-09

1-09

El.kraft................

39-44

43 03

52-14

61''28

68-53

73-62

77-09

77-09

Hästskor................

2-21

2-98

3-30

3 30

336

3-36

336

336

Hästskosöm ............

1-46

1-90

1-99

2-03

2''03

2-03

2-03

2-03

Silfilter ................

0-97

1-15

1-59

1''40

1-71

1-71

1-71

1-71

Rengöringsmedel........

3-u

522

5-75

6-21

6-29

6''37

637

6-37

Torvströ................

4''32

4-83

7-05

5-52

5-00

513

5-15

515

Allmänna omkostnader..

17-09

17-94

18-80

2300

23-17

23-17

23-17

23-17

Mjölkkontroll ..........

1-91

1-92

1-96

1-98

206

2-29

2-74

2-98

Summa

102-60

118-59

140 09

15946

174-78

186-74

193 78

195-22

Index

100

115-6

136-5

155’4

170-4

182-0

1889

190-3

7. Ekonomibyggnader.

Kostnaderna för ekonomibyggnader äro beräknade enligt de principer, som

fastställdes våren 1943, med undantag av att hänsyn nu måst tagas till de nya

arbetskostnadsberäkningarna för produktionsåret 1945/46. Eftersom arbetskostnaderna

utgöra en stor del av de totala byggnadskostnaderna, har för år

1945/46 uppkommit en icke obetydlig kostnadsökning.

Vad materialkostnaderna beträffar ha smärre prisändringar ägt rum sedan

beräkningen våren 1944. En viss sänkning har inträtt i indextalet för byggnadsmaterial

år 1943/44, vilket medfört lägre kostnader för byggnadsunderhåll

år 1943/44 än vad som kalkylerades med våren 1944;

Kostnaden för silosanläggningar har ökat obetydligt på grund av utvidgad

ensilageberedning.

De sammanlagda kostnaderna för vanliga ekonomibyggnader och silosanläggningar

ha beräknats till följande belopp i milj. kronor.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Byggnader:

avskrivning ....

underhåll ......

44-35

4030

44-35

4657

44-35

5079

44-35

56-93

44-35

62-05

44-35

61-15

44-35

61-41

44-35

64-26

Summa

84-65

90 92

95-14

10128

106-40

105-50

105-76

108-61

Silosanläggning. .. .

003

0-04

0-08

0-14

031

0-38

0-39

0''39

Summa milj. kr.

84-68

90-96

95-22

101-42

106 71

10588

10615

109 00

Index............

100

107-4

112-4

119-8

126-0

1250

125-4

128-7

8. Grundlörbättrlngar.

De nya arbetskostnadsberäkpingarna medföra även hiir en ökning av

kostnaderna. Med tillämpande av samma beräkningsmetoder som tidigare

erhållas följande kostnader, milj. kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Avskrivning ......

3''72

3-72

3-72

3-72

3-72

3-72

3-72

3-72

Underhåll ........

3-82

4-09

4-68

5-34

5-89

5-94

6-65

6-78

Summa milj. kr.

7*54

7-81

8-40

9-06

9-61

9-66

1037

1050

Index ............

100

103-6

111-4

120-2

127-5

128-1

137-5

139-3

9. Kapitalkostnader.

På grund av riksbankens diskontosänkning ha även andra bankinrättningar

planerat en sänkning. Från Sparbanksföreningen och Svenska jordbrukskreditkassan

meddelas, att räntesänkningen i vissa fall kan förväntas

träda i kraft redan i början av mars 1945, medan den i andra fall kan väntas

träda i kraft först vid månadsskiftet mars—april, och att man därför som

förhandsuppskattning bör räkna med den lägre räntesatsen fr. o. m. den

Is. Så har sken vid indexberäkningen. Det förtjänar emellertid att påpekas,

att den genomsnittliga räntesatsen efter sänkningen ingalunda sjunker i proportion

till den beslutade räntesänkningen å lån med rörlig räntefot. Räntesatsen

för tidigare utlämnade bundna lån ändras icke, och dessa utgöra en

betydande andel av jordbrukets lånade kapital.

Höjning av fastighetskapitalet.

I anledning av statistiska centralbyråns undersökning beträffande försäljningsvärdena

å jordbruksfastigheter under tiden 7i 1938—3% 1944 i jämförelse

med taxeringsvärdena enligt 1938 års fastighetstaxering1 har förordats

en allmän höjning av taxeringsvärdena av jordbruksfastigheter vid 1945 års

fastighetstaxering. Höjningen har ansetts i allmänhet böra uppgå till i närhet^

av 25 procent i jämförelse med 1938 års taxeringsvärde. I anledning av

fastighetstaxeringen och den därvid bebådade höjningen av jordbrukets taxeringsvärden

har ansetts riktigt alt från 1945/46 justera de kapitalsummor,

som ligga till grund för beräknandet av jordbrukets kapitalkostnader. De

nya taxeringsvärdena skola ju tillämpas vid beskattningen för inkomståret

1945. Justeringen gäller endast fastighetskapitalet.

I anledning av den förestående taxeringen ha i varje län de lokala taxeringsmyndigheterna

sammankallats för behandling av bl. a. frågan örn höjning

av taxeringsvärdena. De allmänna riktlinjer, som vid dessa sammanträden

dragits upp för taxeringen inom varje län, ha granskats i samband

med den här vidtagna justeringen av fastighetskapitalet. Det har därvid

visat sig, att en höjning av 1938 års taxeringsvärden med i allmänhet 20—

25 procent föreslagits. Inom vissa län är den föreslagna höjningen dock mindre.

De största procentuella höjningarna ha föreslagits beträffande mindre

jordbruk. Av föreliggande uppgifter att döma kan en genomsnittlig höjning

av 1938 års taxeringsvärden med 20 procent anses utgöra en försiktig siffra.

På grund härav har fastighetskapitalet höjts med 20 procent vid beräknande

av jordbrukets kapitalkostnader för år 1945/46.

Vid räntekostnadsberäkningama uppdelas fastighetskapitalet på belånad

del (inteckningslån) och icke belånad del. En undersökning visar, att inteckningslånen

sedan år 1938/39 icke ökat med 20 procent, ökningen stannar

vid ca 12 procent. Vid de nu företagna justeringarna har emellertid den

1 Statistiska centralbyrån: »Priser och taxeringsvärden å jordbruksfastigheter Vi 1938—

3% 1944». Stat. Meddel. Ser. a. Band VI: I.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

143

totala ökningen av fastighetskapitalet fördelats i lika proportioner — d. v. s.

med 20 procent höjning på såväl belånad som icke belånad andel härav. I

annat fall skulle kostnadsstegringen ha blivit större än vad som nu beräknats,

emedan något högre räntesats räknas för den icke belånade och mera riskbärande

delen.

I tabell 6 redovisas kapitalkostnadsberäkningen för år 1945/46. I tabellen

har även visats, hur kapitalkostnaderna skulle ha ställt sig, om justering av

fastighetskapitalet icke hade blivit verkställd. Den beräknade kostnadsökningen

genom justeringen av fastighetskapitalet uppgår till 22,37 milj. kronor.

Kapitalkostnadernas utveckling fr. o. m. år 1938/39 redovisas i nedanstående

översikt. För år 1944/45 uppkommer en betydande nedgång i kapitalkostnaderna

på grund av räntesänkningen, som beräknats träda i kraft i

mars 1945. För år 1945/46 har emellertid höjningen av fastighetsvärdena

medfört, att icke endast räntesänkningen eliminerats, utan att dessutom en

ej obetydlig kostnadsökning inträtt.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Milj. kr...........

Index ............

202-30

100-0

213-48

105-5

218-64

108-1

208-88

103-3

205-49

101-6

203-38

100-5

197-78

97-8

215-16

106-4

Det bör i detta sammanhang anmärkas, att olika meningar kommit till uttryck

vid jordbrukskommitténs behandling av denna post i kalkylen. Enligt

den ena uppfattningen böra kapitalkostnaderna för år 1945/46 i anledning

av höjning av taxeringsvärdena höjas med det ovan angivna beloppet,

22,37 milj. kronor. Enligt den andra uppfattningen bör en stegring av kapitalkostnaderna

ske, endast i den mån realinvesteringama i jordbruket ökats

i jämförelse med år 1938/39. Att en dylik ökning har inträffat är tydligt,

men något säkert mått på storleken av densamma föreligger tills vidare icke.

På grundval av vissa överslagsberäkningar har emellertid den av dessa ökade

investeringar föranledda stegringen av jordbrukets kapitalkostnader i avvaktan

på närmare utredning härom ansetts kunna provisoriskt upptagas

med 10 milj. kronor. Flärigenom reduceras denna post för år 1945/46 till

202,79 milj. kronor.

10. Arbetskostnaderna.

Den omläggning av avlöningssystemet inom jordbruket, som allmänt skall

träda i tillämpning från början av avtalsåret 1945/46, kräver, för att jämförande

beräkningar framdeles skola kunna göras med lönekostnaderna under

tidigare år och främst 1938/39, en teknisk omkonslruktion av beräkningsmetoderna.

Denna omkonstruktion måste innebära, att arbetskraftvolymen

för olika arbetarekategorier utlryckes i arbetstimmar per år i stället för antal

arbetsår, såsom hittills i huvudsak varit fallet. Lönen måste då givetvis också

mätas i lön per timme (för de tidigare åren även beträffande arbetaregrupper,

som haft årslön, månadslön eller daglön). Då socialstyrelsens lönestatistik

nu innehåller en tämligen omfattande timredovisning och däremot svarande

timlöner (ehuru mindre omfattande än årslöneredovisningen), synes

en tillfredsställande kostnadsberäkning kunna genomföras på detta sätt. Även

de förskjutningar mellan antalet arbetare i olika löneformer, som ägt rum

under de senaste åren, gör en omläggning på detta sätt önskvärd. Beräkningarna

torde efter omläggningen bli enklare och mera lätthanterliga. Emeller
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

tid kräver själva omkonstruktionen rätt mycket tidsödande detaljarbete och

undersökningar, vilka det icke varit möjligt att verkställa till den inkomstoch

kostnadsberäkning för jordbruket, som nu framlägges.

Inom livsmedelskommissionens delegation har gjorts ett försök att förbinda

de enligt hittillsvarande grunder utförda beräkningarna med det nya kontantlönesystemet.

Närmare överväganden lia dock givit vid handen, att väsentliga

erinringar kunna resas mot det härvid tillämpade förfaringssättet,

som kan leda till betydande statistiska fel på grund av att arbetskraftvolymen

ökas, när timlönerna omräknas till årslöner under antagande av visst

antal arbetstimmar per år och arbetare.

Emellertid innehåller 1944 års avtal även bestämmelser örn årslön med

stat liksom örn månadslön med kost och logi (däremot ej årslön med kost

och logi), och dessa bestämmelser äro i tillämpning 1944/45. Då de beräkningar,

som nu skola göras beträffande 1945/46 års lönekostnader, också

måste bygga på 1944 års avtal, synes man i beräkningarna för dessa båda

år kunna bortse från den beslutade övergången till kontantlönesystem och

med hjälp av avtalens bestämmelser basera beräkningarna på de gamla löneformerna.

Härigenom undviker man i huvudsak också eventuella svårigheter i fråga

om bedömandet av hyresersättningen för arbetarebostäderna.

Följande beräkning av kontantlöner, avseende i kostnadsberäkningarna för

tidigare år ingående arbetaregrupper och löneformer, har verkställts på

grundval av avtalen. Härvid ha för årsavlönade manliga arbetare två alternativa

lönebelopp anförts. I alternativ I upptagas för tiden efter nya avtalets

ikraftträdande (1 nov. 1944) endast de i avtalen föreskrivna lönebeloppen

utom beträffande statavlönade kördrängar, för vilken grupp en nedan närmare

motiverad höjning företagits. I alternativ II har avtalslönen för manliga

årsavlönade arbetare höjts på samma sätt som i tidigare prognosberäkningar

med hänsyn till den differens mellan avtalslön och faktisk inkomst, som för

tidigare år kunnat konstateras genom socialstyrelsens statistik. Såsom framgår

av bifogad tablå (Bihang) där lönesiffroma enligt socialstyrelsen jämförts

med kostnadskalkylens siffror för 1942/43 (det sista år för vilket statistik

föreligger), har prognosberäkningsmetoden med nämnda förhöjning detta år

i allmänhet givit för låga inkomstbelopp. Efter höjningen av avtalslönerna

från november 1944 väntas differensen mellan kollektivavtalens löner och de

faktiska inkomsterna bliva mindre markerad. Det kan dock förutses, att de

verkliga årsinkomsterna alltjämt komma att överstiga kollektivavtalslönerna,

detta såväl med hänsyn till att kollektivavtalen endast stipulera minimilöner

som nied hänsyn till att extrainkomsterna för övertidsarbete, rykt m. m. i

högre grad än tidigare kunna beräknas överstiga det garanterade beloppet

av 60 kronor. Det är givetvis omöjligt att säkert förutberäkna merinkomsterna

utöver avtalslönerna. Med de alternativa beräkningarna avses att fixera

de yttergränser, inom vilka kostnaderna kunna väntas hålla sig.

I fråga om timavlönade arbetaregrupper bär icke företagits någon liknande

alternativ beräkning av lönerna. Kollektivavtalslönen för dessa grupper

har höjts obetydligt med ledning av erfarenheterna från tidigare år, en höjning

som bland annat föranledes av att lönen för förekommande övertidsarbete

är högre än den ordinarie timlönen. Tillägget för sådan missvisning

är lägre än den för tidigare år konstaterade merinkomsten och torde få betraktas

såsom mycket försiktigt uppskattat.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Löneberäkningen redovisas nedan. Uppgifterna avse produktionsår.

Manliga arbetare

1. Tjänare i kost, kördräng

Månadsavlöningarnas summa ....................

Garanterade extraförtjänster......................

Därutöver för 2 mån. (sept.—okt.) 1944 ..........

Rörligt indextillägg ..............................

1944/45

Kronor

1 198

60

9

168-96

1945/46

Kronor

1 248

60

168-96

Summa årslön (Alt. I)

1 435-96

1 476-96

Vid tillämpande av prognosmetoderna för tidigare

år skulle de faktiska årsinkomsterna bli (Alt. II)..

1 538

1600

2.

Statare, kördräng

Årslön enligt avtal ..............................

1156

1 196

Garanterade extraförtjänster......................

60

60

Därutöver för 2 mån. 1944 ......................

23

—

Rörligt indextillägg ..............................

178

178

Summa årslön

1417

1434

I

Löneberäkningen ger säkert för låg löneökning för denna kategori, resulterande

i lägre lön än för tjänare i kost. Man måste därför säkerligen räkna

nied överbetalning. Vid tillämpande av de grunder för prognosberäkning,

som använts för 1942/43 och 1943/44, skulle statare-kördräng komma upp

i en kontant löneinkomst för 1944/45 av 1 559 och för 1945/46 av 1 605

kronor.

Man torde icke kunna räkna med lägre årsinkomster än 1 550 resp. 1 600

kronor, vilka belopp därför intagas i beräkningarna för alt. I. (Jfr bifogade

tablå över de genomsnittliga löneinkomsterna enligt socialstyrelsens statistik

för åren 1941/42 och 1942/43.) I alt. II upptagas de förut nämnda beloppen

1 559 resp. 1 605 kronor.

1944/45 1945/46

3. Statare, kreatursskötare Kronor Kronor

Årslön enligt avtal.................................. 1 614 1 701

Merinkomst för 2 mån. 1944 ........................ 21 —

Rörligt indextillägg.................................. 178 178^

Summa årslön (Alt. I) 1 813 1 879

Vid tillämpande av prognosmetoderna för tidigare år

skulle lönen bliva (Alt. II)........................ 1 956 2 052

4. Dagsverkare, utan naturaförmåner, kördräng

Timlön enligt avtal ................................ 0-968 0''99

Rörligt indextillägg.................................. 0T45 0-145

Beräknad fortsatt missvisning........................ 0 02 0-02

Summa timlön (Alt. I och II) 1T33 1T55

överbetalningen har tidigare varit ca 3 öre och en mindre överbetalning

kommer med all sannoligt att bestå.

5 o. 6. Daglönare med bostad o. bränsle, timlön samt tillfälliga daglönare,

dagsverkslön.

Lönebestämmelsen örn kontantlön till daglönare med bostad har borttagits

från avtalen. Denna lön liksom dagsverkslönen beräknas därför för de båda

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 303. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

här ifrågavarande åren med hjälp av index byggd på timlönen utan naturaförmåner,

sålunda:

Timlön utan natura, kördräng ................

Index........................................

Timlön med bostad o. bränsle (Alt. I och II) ..

Tillfälliga dagsverkare, daglön (Alt. I och II) ....

1943/44

1944/45

1945/46

Kronor

Kronor

Kronor

1-04

1T33

1-155

100

108-9

lill

0-93

1-013

1-033

9-07

9-88

10-08

Det bör observeras, att höjningen av kontantlönerna vid senaste avtalsuppgörelse

varit procentuellt starkare för de arbetare, vilkas löner delvis utgå

i natura, än för helt kontantavlönade arbetare. Detta sammanhänger med att

naturans värde i huvudsak är oförändrat och att det sålunda erfordrats en

proportionsvis större ökning av kontantlönedelen för att den totala löneökningen

skulle bliva densamma som för helt kontantavlönade. För hittills timavlönade

arbetare med bostad och bränsle borde därför rätteligen ha beräknats

något större ökning av kontantlönen än här skett.

Kvinnliga arbetare.

Löner finnas ej längre fixerade för kvinnliga arbetare i kost (landsjungfrur).

Ej heller finnes uppgift om daglön för tillfälliga daglönare. Endast timlön för

arbetare utan förmåner finnes angiven. De två övriga grupperna förändras

därför procentuellt efter timlönen, som är:

Index ......................................

Arbetare i kost (landsjungfrur) (Alt. I och II) ..

Tillfälliga daglönare, pr dag (Alf. I och II)

1943/44

1944/45

1945/46

Kronor

Kronor

Kronor

0-620

0-702

0-720

0-104

0104

0-104

0-116

o-ioo

0100

0-84

0-906

0-924

100

107-9

110-0

715

771

787

7-20

7-77

7-92

Beträffande arbetare i kost (landsjungfrur) gäller liksom i fråga om manliga

daglönare med bostad och bränsle (se föregående), att den verkliga löneökningen

kan väntas bliva större än den här beräknade.

Med användande av anförda lönesiffror erhålles följande:

Alternativ 1.

Sammanställning över kontantlöner inom olika löneformer.

Manliga arbetare

Arbetare i kost, kördräng, årslön, kr........

Arbetare, utan förmåner, timlön, öre........

Statare, kördräng, årslön, kr.................

> , kreatursskötare, årslön, kr...........

Daglönare med naturaförmån, timlön, öre ...

Tillfällig daglönare, dagsförtjänst, kr.........

Kvinnliga arbetare

Arbetare i kost, landsjungfru, årslön, kr.....

Daglönare utan naturaförmån, timlön, öre ...

Tillfällig daglönare, dagsförtjänst, kr.........

1938/39

1944/45

1945/46

Efter

gamla

avtalet

Efter nya

avtalet

Efter nya

avtalet

763

1222

1436

1477

67

104

113-3

115-5

893

1331

1550

1600

1061

1478

1813

1879

63

93

101-3

103-3

5-91

9-07

9-88

10-08

496

718

771

787

51

85

90-6

92-4

3-89

7-28

7-77

7-92

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 303-

147

Sammanställning över de beräknade totala kontantlönerna.

(milj. kr.)

1944/45

1945/46

1938/39

Efter

gamla

avtalet

Efter

nya

avtalet

Efter

nya

avtalet

Efter

gamla

avtalet

Manliga arbetare.

Arbetare i kost, lejd arbetskraft............

49-8

52-3

61-4

57-6

47-7

, farn. > ............

Statare: kördräng, lejd > ............

76''3

115-7

135-9

138-5

114-6

14''3

11-4

13-2

11-7

9-7

, farn. > ............

80-4

119-8

139-5

144-0

119-8

>

19-1

14-2

17-4

15-4

12-1

, farn. > ............

955

133-0

163-2

169-1

1330

Dagk med naturaförmåner.................

37-6

58-8

64-2

66-1

59-5

> utan > .................

31-4

90-6

98-4

108-0

97-6

Tillfälliga daglönare.......................

26-3

43-6

47-5

49-0

44-1

Driftsledarearvode o. merersättn. till special-

arbetare ................................

50-0

77-8

84-5

86-0

78-0

Summa lejd arbetskraft

2285

348 7

3866

393-8

3487

Summa farn. arbetskraft

252-2

368 5

438-6

451-6

367-4

Summa för all manlig arbetskraft

480-7

717-2

825-2

845-4

716-1

Kvinnliga arbetare.

Arbetare i kost, lejd arbetskraft............

14-1

13-7

14-7

13-7

12-5

, farn. » ............

39-6

54-3

58-3

59-0

53-8

Dagk med naturaförmåner.................

13-5

26-3

28-0

29-2

26-9

Tillfälliga daglönare.......................

5-3

14-9

15-9

17-1

15-7

Summa lejd arbetskraft

32-9

549

586

600

55-1

Summa farn. arbetskraft

39-6

543

58-3

590

53-8

Summa för all kvinnlig arbetskraft

72-5

109 2

116-9

1190

108-9

Summa för all arbetskraft

553-2

826-4

942-1

964-4

825-0

Ett sammandrag för de olika i arbetskostnaderna ingående posterna ger

följande resultat i milj. kr.

1944/45

1945/46

1938/39

Efter gamla

avtalet

Efter nya

avtalet

Efter nya

avtalet

gamla

avtalet

Kontantlön ....................

553 2

826-4

942 1

964-4

825 0

Naturalön: bostad ..............

78-7

79-3

79-3

85-4

85-4

bränsle..............

24-7

48-2

48-2

48-9

48-9

livsmedel............

198-3

297-0

297-0

283-6

283-6

naturalön

301-7

4245

4245

417-8

417.8

Summa

Tillägges olycksfallsförsäkringspre-

854-9

1250 9

1366-6

1382-2

1 242-8

mie enligt beräkning..........

10-0

12-8

14-0

14-2

12-8

Totallön

864-9

1263 7

1380-6

1 390 4

1 2556

Index ..........................

100

146-1

159-6

161-5

145-2

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Emellertid har den verkliga arbetskraftsvolymen under basåret beräknats

vara lägre än den i ovanstående kalkyl ingående. Enligt tidigare kostnadskalkyler

har densamma beräknats motsvara en lönesumma av 793,6 milj.

kronor. Med hjälp av de ovan anförda indextalen erhållas häremot svarande

arbetskostnadsbelopp för de följande åren. I kostnadskalkylen upptagas sålunda

följande belopp för arbetskostnaderna.

1944/45

1945/46

1938/39

Efter gamla

avtalet

Efter nya

avtalet

Efter gamla

avtalet

Efter nya

avtalet

Beräknad arbetskostnad ..........

Tillägges enl. prisbeslut våren 1944

793''6

1159-4

113-1

1272-5

1 266-6

1 281-7

1 152-3

135-7

1288-0

Alternativ II.

De med alternativ II betecknade lönesiffrorna voro:

1944/45

1945/46

Arbetare i kost, kördräng ..........

1538

1 600

Statare, kördräng..................

1559

1 605

Statare, kreatursskötare ............

1956

2 052

I övrigt samma löner som i alternativ I.

Slutresultaten i total beräknad lönekostnad bliva vid dessa förutsättningar

1944/45 1945/46

Total lönesumma enligt Alt. II ........................ 1 293-6 1 312-6

Såväl i Alt. I som i Alt. II har kontantlönen till timavlönade manliga arbetare

med bostad och bränsle liksom kontantlönen till kvinnliga arbetare i

kost (landsjungfrur) beräknats stiga procentuellt lika mycket som lönen för

helt kontantavlönade enligt avtalet. Då naturalönen för dessa arbetarkategorier

är praktiskt taget oförändrad, medan den procentuella lönestegringen

för de helt kontantavlönade är beräknad på hela lönen, ger nu nämnda förfaringssätt

en för svag lönestegring för berörda arbetare, vilkas lön delvis

utgår i natura.

Å andra sidan torde det i alternativ II använda förfaringssättet ha medfört

en övervärdering av lönen för kreatursskötare och sannolikt även för manliga

tjänare i kost. Då dessa senare grupper äro stora, kan den enligt alternativ

II erhållna lönesumman anses vara för hög. Med all sannolikhet kommer man

dock med detta alternativ den verkliga lönekostnaden närmare än med alternativ

I. Vid kalkylens behandling inom 1942 års jordbrukskommitté ha skiljaktiga

meningar kommit till uttryck. Kommitténs majoritet har i anslutning

till ovan anförda synpunkter ansett, att arbetskostnaderna för år 1945/46

böra uppföras i kostnadskalkylen med ett belopp av 1 300,0 milj. kronor. En

minoritet inom kommittén har däremot hävdat den meningen, att denna kostnadspost

i anslutning till föregående års prisbeslut bör fastställas till 1 288,0

milj. kronor.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Jordbrukets kostnader i sammandrag.

149

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

11)45/46

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Alt. I

Alt. 11

Köpgödsel.............

65-4

74-2

87-0

99-1

98-3

116-0

111-5

102-5

102-5

Utsäde...............

3-2

3-2

6-9

6-4

4-2

4-2

4-2

4-2

4-2

Köpfodermedel........

102-8

108-7

84-4

121-8

70-2

112-6

131-7

118-1

118-1

Maskiner och redskap. .

72-8

83-2

94-3

101-1

1060

107-4

107-7

107-7

107-7

Traktorkostnader......

18-9

26-9

27-0

44-4

64''5

66-1

71-2

71-4

71-4

Diverse kostnader.....

102-6

118-6

140-1

159-5

174-8

186-7

193-8

195-2

195-2

Ekonomibyggnader....

84-7

91-0

95-2

101-4

106-7

105-9

106-2

109-o

108-5

Grundförbättringar ....

7-5

7-8

8-4

9l

9-6

9-7

10-4

10-5

10*ö

Arbetskostnader.......

793-6

877-7

962-6

1076-1

1140-4

1151-5

ll 272-5

1 300-0

1 288-0

Kapitalkostnader......

202-3

213-5

218-6

208-9

205-5

203-4

197-8

215-2

202-8

Avgår utsädesrabatter..

—

—

30

—

—

—

—

—

Summa milj. kr.

1453 8

1604-8

1 721-6

1927-8

1 980 2

2 063-5

2 2070

2 233 8

2208-9

Index

100

110-4

118-4

132-6

136-2

141-9

151-8

153-7

151-9

Sammanfattning.

Såsom framgått av den föregående framställningen ha inom jordbrukskommittén

olika meningar kommit till uttryck vid behandlingen av två poster i

kostnadskalkylen, nämligen kapitalkostnaderna och arbetskostnaderna. Efter

beaktande av arbetskostnadsberäkningens återverkningar på posterna för ekonomibyggnader

och grundförbättringar och efter avdrag av stimulansinkomsten

för vårvete inneburo de olika alternativen följande med avseende på kal
-

kylens slutresultat.

I. Kommittémajoriteten.

Jordbrukets inkomster, milj. kronor ............................ 2 082-7

» » , index .................................. 152-8

Jordbrukets kostnader, milj. kronor ............................ 2 233-8

» » , index .................................. 153-7

II. Kommittéminoriteten.

Jordbrukets inkomster, milj. kronor ............................ 2 082-?

» » , index .................................. 152-8

Jordbrukets kostnader, milj. kronor ............................ 2 208-9

» » , index.................................... 151 "9

Enligt den bedömning av kalkylen, till vilken kommitténs majoritet anslutit

sig, uppkommer i förhållande till inkomst- och kostnadsrelationen under basåret

ett underskott av 11,8 milj. kronor, medan däremot den av minoriteten,

hävdade uppfattningen med avseende på arbets- och kapitalkostnadsposterna

medför ett motsvarande överskott av 12,8 milj. kronor. Siffermässigt uttryckt

uppgår skillnaden mellan de båda uppfattningarna till 24,6 milj. kronor, vilket

belopp motsvarar 1,1 procent av den totala kostnadssumma, som erhålles enligt

den av jordbrukskommitténs majoritet förfäktade meningen. 1

1 Arbetskostnaderna beräknade enligt det gamla avtalet med tillägg av den genom 1944 års

prisbeslut medgivna arbetskostnadsökningen av 113’1 milj. kronor. Beräknas arbetskostnaderna

lör detta år enligt det nya avtalet erhållas alternativt 1 266''6 och 1 293''6 milj. kronor.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Genomsnittliga löneinkomster lör lantarbetare enligt socialstyrelsens statistik.

Ökning

Avtalsåret

Avtalsåret

u 1 .

för produk-

1941/42

1942/43

tionsår enl.

prognosen

Manliga

Tjänare i kost, kr pr år..................

1056

1206

150

120

kördräng > > » ..................

1194

1353

159

138

kreatursskötare > » >..................

1346

1500

154

131

Dagk med naturaförmåner, kr pr timme...

0-86

0-94

0-08

007

> utan > > > >

0''96

1''07

0-11

0-09

Tillfälliga arbetare, kr pr dag ............

8-36

9-13

0-77

0-77

Kvinnliga

Landsjungfrur, kr pr år..................

618

718

100

78

Dagk utan naturaförmåner, kr pr timme ..

0-67

0-78

o-ll

O-ll

Tillfälliga, kr pr dag.....................

5-74

6-74

1-00

l-oi

Kostnadskalkylens lönesiffror bygga på följande tal.

År 1941/42 År 1942/43, prognos

Manliga

Avtals-

året

Omräknat

för produk- tionsår

Avtals-

året1

Omräknat

för produk- tionsår

Tjänare i kost, kr pr år

....... 1056

1033

1 177-5

1 153

Statare: kördräng, kr pr

år.

....... 1194

1 175

( + 28-5)

1 331

1 313

kreaturssköts kr

pr

år .... 1 346

1 329

( + 22)

1 478

1 460

Dagk nied nät.-förm., kr

pr

timme. 0-86

0-85

( + 22)

0-93

0-92

i> utan » »

»

» . 0-96

0-94

( + 0-01)

1-04

1-03

Tillfäll, arb., kr pr dag .

8-22

( + 0-03)

9-07

8-99

Kvinnliga

(+ 0-06)

Landsjungfrur, kr pr år

....... 618

610

698

688

Dagk utan nat.-förm., kr

pr timme. 0-67

0-66

( + 20)

0-79

0-77

Tillfäll, dagk, kr pr dag.

5-62

(-0-01)

6-77

6-63

(—0-03)

1 Siffrorna^ inom parentes visa huru mycket lönestatistiken överstiger ( + ) eller understiger (—)

prognosen, sålunda huru mycket prognosen behöver ändras för att överensstämma med lönestatistiken.

Prognosen har sålunda i samtliga fall utom beträffande kvinnliga daglönare kommit lägre än

de statistiskt redovisade lönerna. Felen hålla sig inom en marginal av mindre än 30 kr pr år.

De i statistiken redovisade högre inkomsterna torde främst förklaras av att tilläggen för extraarbeten

(ss rykt och övertid) stigit mera än lönerna för ordinarie tid, ett förhållande som gjort

sig gällande även under de senaste åren.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

151

Bilaga 2.

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter

under år 1943.

Såsom ett led i strävandena att till ledning för en planering av jordbrukspolitiken

på längre sikt erhålla en allsidig bild av de ekonomiska förhållandena

inom jordbruksnäringen lät 1938 års jordbruksutredning på sin tid

verkställa en omfattande undersökning av jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter under åren 1932, 1935 och 1937, grundad på av jordbrukare avgivna

självdeklarationer. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t har statens

livsmedelskommission sedermera genom sin statistiska byrå fortsatt denna

bearbetning av deklarationsmaterial. För jordbruksutredningens nyssnämnda

undersökning samt de inom livsmedelskommissionen verkställda kompletteringarna

av densamma för åren 1938 och 1940—1942 ha sammanfattande

redogörelser lämnats i bilagor till Kungl. Maj:ts propositioner 319/1942, 246/

1943 och 253/1944. I det följande framläggas huvudresultaten av en efter

samma riktlinjer genomförd bearbetning av själv deklarationer, avseende inkomståret

1943.

Material och metod.

I de ovan nämnda redogörelserna för de tidigare deklarationsundersökningama

ha ingående redogörelser lämnats för såväl det vid desamma

utnyttjade materialet som metoderna för dess bearbetning. Då den här redovisade

undersökningen är en direkt fortsättning av de tidigare, torde i detta

sammanhang endast en förhållandevis kortfattad översikt behöva lämnas

över det till grund för densamma liggande materialet samt de vid bearbetningen

därav begagnade metoderna.

I tabell 1 meddelas en sammanställning beträffande antalet av de brukningsdelar,

som ingå i de av livsmedelskommissionen företagna deklarationsundersökningama,

grupperade efter områden och storleksgrupper. I syfte att

för samtliga undersökta år erhålla ett så långt möjligt enhetligt material ha

deklarationer inhämtats från de brukningsdelar, som deltogo i en av 1938

års jordbruksutredning verkställd representativ undersökning av jordbrukets

driftsförhållanden. Vid denna bearbetades uppgifter från sammanlagt 17 760

brukningsdelar med mera än 2 hektar åker. Emellertid har det vid samtliga

deklarationsundersökningar visat sig omöjligt att från länsstyrelserna

erhålla deklarationerna från samtliga dessa egendomar. Därtill kommer att

ett icke obetydligt antal deklarationer vid bearbetningen måst utgallras. Dels

lia i syfte att erhålla full jämförbarhet mellan de olika åren sådana egendomar

måst uteslutas, beträffande vilka mera väsentliga ändringar i brukningsförhållandena

ägt rum under undersökningsperioden. Dels ha uppgifterna

i åtskilliga fall visat sig vara ofullständiga eller motsägande och fördenskull

icke kunnat medtagas. Slutligen lia vid deklaralionsundersökningarna

alla arrenderade brukningsdelar uteslutits. För den lid, som livsmedelskommissionens

undersökningar omfatta, lia såsom av tabell 1 framgår årli
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 1. Antal 1 deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

Över

100

2—5

5—10

10—20

20-30

30-50

50-100

liga

Livsmedelskommissionens undersök-

ning åren 1938 och 1940.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

186

671

1276

632

483

247

109

3 604

och dalbygder.................

933

1925

1194

239

126

56

15

4 488

Norra Sverige...................

983

1088

319

26

4

1

—

2 421

Hela riket

2102

3 684

2 789

897

613

304

124

10 513

Livsmedelskommissionens undersök-

ning år 1941.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

217

732

1396

747

565

281

126

4 064

och dalbygder.................

999

2 010

1271

253

145

67

16

4 761

Norra Sverige...................

1179

1253

401

26

7

—

—

2 866

Hela riket

2 395

3 995

3 068

1026

717

348

142

11691

Livsmedelskommissionens undersök-

ning år 1942.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

211

717

1360

700

562

287

145

3 982

och dalbygder.................

963

1987

1234

249

141

58

19

4 651

Norra Sverige...................

1210

1299

399

30

5

—

—

2 943

Hela riket

2 384

4 003

2 993

979

708

345

164

11 576

Livsmedelskommissionens Undersök-

ning år 1943.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

209

696

1348

687

561

284

127

3 912

och dalbygder.................

942

1927

1219

236

141

59

19

4 543

Norra Sverige...................

1212

1284

397

29

9

—

—

2 931

Hela riket

2 363

3 907

2 964

952

711

343

146

11386

gen cirka 11 000 självdeklarationer kunnat bearbetas. För år 1943 utvisar

antalet en mindre nedgång i jämförelse med de båda närmast föregående

åren (11 386 mot 11 691 år 1941 och 11 576 år 1942). Denna beror främst på

en fortgående förlängning av taxeringsarbetet och en ökad förekomst av besvär

i högre instans, vilket medfört, att kommissionen icke kunnat disponera

deklarationerna för vissa brukningsdelar, som tidigare ingått i undersökningen.

De undersökta brukningsdelarnas fördelning på olika storleksgrupper belyses

närmare i tabell 2. Såsom framgår av denna ha småbruken vid samtliga

dessa undersökningar varit underrepresenterade, medan de medelstora

och i synnerhet de större egendomarna varit i motsvarande mån överrepresenterade.

Detta förhållande innebär emellertid knappast någon risk för att

de erhållna resultaten skola bliva missvisande, enär det absoluta antalet

undersökta småbruk är jämförelsevis stort.

Det bör i detta sammanhang erinras örn att den av 1938 års jordbruks
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2-5

5—10

10-20

20-30

30-50

50-100

Över

100

22

27

30

11

6

3

1

100

41

37

17

3

i.

1

0

100

55

35

9

1

0

0

0

100

5

19

35

18

13

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

45

13

1

0

0

100

5

18

34

19

14

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

44

14

1

0

100

5

18

34

18

14

7

4

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

44

14

1

0

100

5

18

35

18

14

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

44

14

1

0

—

—

100

Samtliga brukningsdelar med över 2

hektar åker enligt 1937 ärs jordbruksräkning.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

åren 1938 och

1940 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1941 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1942 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1943 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.............

Norra Sverige...............

utredning företagna undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden, för

vilka dessa brukningsdelar först utvaldes, förutsatte inhämtandet av mycket

detaljerade uppgifter från de däri ingående egendomarna. Varje strävan

att för en dylik undersökning erhålla ett fullt representativt material motverkas

i viss mån av svårigheterna att från sämre skötta egendomar erhålla

erforderliga uppgifter. Jämförelser mellan de vid nyssnämnda driftsundersökning

erhållna resultaten och annat statistiskt material giva också id

handen, att de i den nämnda undersökningen ingående egendomarna genomsnittligt

taget representera en något högre produktionsförmåga och mera rationella

driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket. Denna skillnad har

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

blivit ytterligare något mera markerad genom den gallring, som av förut

nämnda anledningar måst företagas i deklarationsmaterialet.

Vid bearbetningen lia de ur självdeklarationernas A-bilaga erhållna uppgifterna

rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats

dels till siffror per hektar jordbruksjord, varvid arealen ängsmark reducerats

till åker enligt den officiella statistikens uppgifter örn avkastningens

storlek, dels till totalsiffror för riket. Denna sistnämnda omräkning har verkställts

särskilt för varje storleksgrupp och produktionsområde. Härvid har

förhållandet mellan den totala åkerarealen vid samtliga brukningsdelar inom

varje storleksgrupp och område å ena samt åkerarealen vid de undersökta

brukningsdelarna inom motsvarande storleksgrupp och område å andra sidan

tagits till utgångspunkt för omräkningen. Genom att på detta sätt uppräkningen

verkställts särskilt för varje storleksgrupp inom de olika produktionsområdena,

och de därvid erhållna resultaten därefter summerats till

totalbelopp för de tre stora huvudområdena och hela riket torde den förhållandevis

bättre representativiteten för de större brukningsdelarna icke

ha kommit att medföra någon missvisning i resultaten. Till följd av de

förut påpekade förhållandena med avseende på materialets representativitet

torde emellertid de vid undersökningarna erhållna totalbeloppen för

såväl jordbrukets inkomster som dess utgifter vara något för höga. Då några

mera betydande förändringar i fråga örn materialets sammansättning icke

skett under de år undersökningen hittills omfattar, böra däremot resultaten

av desamma på ett i stort sett rättvisande sätt avspegla de från år till år

inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.

Härvid bör dock den reservationen göras, att ojämnheter i skördeutfallet och

i den animaliska produktionens utveckling även i detta hänseende kunna

minska det bär begagnade materialets representativitet.

I övrigt bör vid resultatens bedömande beaktas, att brukningsdelar med

mindre än 2 hektar åker icke ingå i det bearbetade materialet. Detta förhållande

är av särskild betydelse beträffande å ena sidan inkomsterna av

vissa animaliska produkter, framför allt ägg och fjäderfä, och å andra sidan

utgifterna för inköpta fodermedel. Likaså bör beaktas, att vid upprättandet

av självdeklarationer den s. k. kontantprincipen tillämpas. Denna innebär,

att hänsyn i regel icke tages till eventuella lagerbehållningar vid årets

början eller slut. Härigenom kan nettointäkten av jordbruksfastighet enligt

självdeklarationerna växla starkare från ett år till ett annat än fallet skulle

bliva vid en fullt räkenskapsmässig redovisning.

Produktions- och prisutveckling 1938—1943.

Såsom en bakgrund till de förändringar i jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter, som behandlas i det följande, meddelas i tabell 3 vissa uppgifter

rörande förändringarna i areal, skörd och priser under de år undersökningen

omfattar. Desamma framläggas i form av indextal med år 1938

som bas. Vid bedömandet av dessa får givetvis beaktas, att skörden detta år

var osedvanligt god, vilket i sin tur medförde att priserna på vissa produkter

vörö förhållandevis låga i jämförelse med de närmast föregående åren.

^ Angiven i skördeenheter var skörden år 1943 ungefär lika stor som 1942.

Endast beträffande rotfrukter föreligger en mera betydande förbättring. I

jämförelse med 1938 års mycket goda skörd stannade skördeutfallet sålunda

även år 1943 på en förhållandevis låg nivå, även om förbättringen var

betydande i jämförelse med de båda dåliga skördeåren 1940 och 1941.

Indextalen över priserna på vissa jordbruksprodukter grunda sig på den

statistik, som föres inom livsmedelskommissionens utredningsbyrå. I järn
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 3. Förändringarna i areal, skörd och priser 1938—1943.

Indextal: 1938 = 100.

1939

1940

1941

1942

1943

1939

1940

1941

1942

1943

Arealförhållanden.

Prisutvecklingen.

103

97

99

106

98

Svenskt vete........

95

124

138

141

138

Övrig spannmål ....

100

102

102

99

97

Vit foderhavre......

96

150

164

155

139

Potatis ............

99

101

103

107

lil

Konsumtionsmjölk ..

104

113

125

120

121

100

107

105

105

99

Produktmjölk ......

lil

137

169

173

167

Foderrotlrukter ....

95

90

95

96

91

Kor, klass I ........

114

124

164

162

164

Vall

100

100

99

99

101

Svin ..............

99

116

146

153

171

Ägg................

101

120

162

192

207

Skörden angiven i

Köpgödsel och jord-

skördeenheter.

brukskalk ........

100

122

132

168

195

97

67

58

77

75

Köpfodermedel......

107

118

123

151

161

Rotfrukter..........

98

106

100

93

103

Maskiner och redskap

95

lil

127

133

138

Hö ................

84

56

40

75

74

Traktorkostnader....

106

154

268

438

551

Bete och grönfoder ..

85

59

42

82

93

Ekonomibyggnader..

108

124

134

152

161

Ängsmarkens avkast-

Arbetslöner ........

103

120

131

145

152

ning..............

97

72

63

86

82

Summa skördeenheter

92

68

57

80

81

förelse med år 1942 föreligga prissänkningar på spannmål, särskilt havre,

samt prishöjningar på fläsk och ägg, sammanhängande med de förskjutningar

i försörjningsläget, som blivit en följd av det bättre skördeutfallet

åren 1942 och 1943. Den prissänkning på produktmjölken, som kommer

till synes, sammanhänger med bortfallet av vissa av 1941 års mycket svaga

skörd föranledda pristillägg.

De meddelade indextalen för vissa kostnadsposter inom jordbruket ha

erhållits genom en omräkning av lantbruksförbundets prisindex. Genomgående

föreligga vissa höjningar från år 1942 till år 1943. Särskilt stark är

denna beträffande traktorkostnaderna. I jämförelse med basåret ha dessa

enligt denna index mer än femdubblats. För köpgödsel och köpfodermedel

uppgår prisstegringen -— likaledes i jämförelse med år 1938 — till 95 respektive

61 procent. Samtidigt ha byggnadskostnaderna stigit med 61 procent

och lönerna i jordbruket med 52 procent, medan prisstegringen på maskiner

stannar vid 38 procent.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas kontanta inkomster, som

verkställts på grundval av de på självdeklarationemas A-bilaga lämnade

uppgifterna, framgår av tabellerna 4 och 5. I tabell 4 redovisas för hela riket

samt de tre huvudområdena — södra och mellersta Sveriges slättbygder,

södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt norra Sverige

— de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 5 ha desamma

omräknats till indextal med åren 1938 respektive 1942 som bas. I

anslutning till A-bilagans uppställning ha inkomsterna fördelats på följande

poster: spannmål och frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker

och trädgårdsprodukter; hö jämte halm och grönfoder; hästar och

nötkreatur; svin och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav

dels vid leverans till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter

(får och getter, fisk och vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster

av skogsb rak samt diverse inkomster (körslor och uthyrning av maskiner

och dragare, försäljning av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv

opaginerad Kontrollera mot PDF

5° Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1938 och 1940—1943, milj. kronor.

1938

1940

1941

1942

1943

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror................

159-4

168-4

213-8

266-4

323-9

sockerbetor ...........................

58-5

61-4

80-4

98-3

91-4

potatis m. m.........................

29-7

38-8

42-7

66-9

65-4

hö, halm och grönfoder...............

5-0

8-2

14-0

7-1

6-6

Summa vegetabiliska produkter

252-6

276-8

350-9

438-7

487-3

hästar och nötkreatur .................

106-4

147-0

163-1

135-9

155-8

svin och grisar.......................

100-5

111-5

109-0

78-9

116-5

fjäderfä och ägg......................

23 1

24-6

23-1

18-5

23-8

mjölk till mejeri......................

246-9

302-6

340-8

352-3

381-8

mjölk till enskilda....................

18-1

15-8

14-7

14-8

15-5

Summa animaliska produkter

495-0

601-s

650-7

600-4

693-4

diverse produkter.....................

3-7

4-7

6-2

8-1

10-2

Summa inkomster av försålda produkter

7513

883-0

1 007 8

1047-2

1190 9

Diverse inkomster..............................

16-o

17-0

18-3

23-0

24-4

därav för körslor...........................

7-3

8-3

10-1

14-2

14-0

Inkomster av skogsbruk.......................

40-0

50-0

62-5

84-4

80-3

Arrenden och avgälder........................

8-3

8-7

9-4

10-9

12-3

Samtliga kontanta inkomster

815-6

958-7

1098-0

1165 5

1 307-9

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror................

24-1

27-8

39-9

48-0

55-9

sockerbetor ...........................

0-8

0-9

1-2

1-6

1-6

potatis m. m.........................

14-8

18-8

20-5

28-6

26-1

hö, halm och grönfoder...............

1-7

3-9

5-4

3-0

3-1

Summa vegetabiliska produkter

41-4

51-4

67-0

81-8

86-7

hästar och nötkreatur.................

66-4

95-4

109-8

83-2

95-8

svin och grisar.......................

62-3

67-6

70-2

54-2

73-7

fjäderfä och ägg......................

15-3

15-2

14-6

11-7

14-0

mjölk till mejeri......................

124-8

162-6

194-6

210-0

227-4

mjölk till enskilda....................

21-4

19-0

16-9

13-9

14-7

Summa animaliska produkter

290-a

359-8

406-1

373-0

425-6

diverse produkter..........*...........

2-6

2-7

3-9

4-3

6-3

Summa inkomster av försålda produkter

334 2

4139

477-0

458-5

518-6

Diverse inkomster.............................

17-7

16-5

19-6

25-0

29-2

därav för körslor...........................

12-6

12-4

15-6

20-2

23-2

Inkomster av skogsbruk.......................

91-9

94-1

137-5

184-9

205-7

Arrenden och avgälder........................

6-0

6-3

6-7

7-2

7-7

Samtliga kontanta inkomster

449-8

530-8

640-8

675-6

761-2

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror ................

0-7

0-9

1-4

1-4

2-0

sockerbetor ...........................

_

_

_

_

_

potatis m. m.........................

1-6

2-5

2-7

4-9

3-6

hö, halm och grönfoder...............

1-9

4-9

9-9

5-4

5-2

Summa vegetabiliska produkter

4-n

8-3

14-0

11-7

10-8

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303. 157

Tab. 4 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1943, milj. kronor.

1938

1940

1941

1942

1943

hästar och nötkreatur.................

14-3

22-0

27-8

27-3

29-7

svin och grisar.......................

5-4

6-8

6-7

5-2

5-3

fjäderfä och ägg......................

1-4

1-5

1-1

0-7

0-5

mjölk till mejeri......................

36-3

60-9

71-7

83-2

94-4

mjölk till enskilda....................

12-7

10-6

10-8

9-0

8-8

Summa animaliska produkter

70-1

101-3

lisi

125-1

138-7

diverse produkter.....................

1-3

1-2

1-6

2-1

2-6

Summa inkomster av försålda produkter

75-6

111-3

133 7

139-2

152-1

Diverse inkomster.............................

40-1

35-0

38-3

49-2

55-8

därav för körslor...........................

34-2

29-3

33-2

44-9

48-8

Inkomster av skogsbruk.......................

122-6

78-1

96-7

117-8

142-2

Arrenden och avgälder........................

3-0

3-9

4-0

4*3

4-5

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket.

241-3

228-3

272-7

310-5

354 6

Inkomster av försålda produkter

184-2

197-1

255-1

315-8

381-8

därav spannmål och frövaror................

sockerbetor ...........................

59-3

62-3

81-6

99-9

93-0

potatis m. ..........................

46-1

60-1

65-9

100-4

95-1

hö, halm och grönfoder............. ■ ■

8-6

17-0

29-3

15-5

14-9

Summa vegetabiliska produkter

298-2

336-5

431-9

531-6

584-8

hästar och nötkreatur.................

187-1

264-4

300-7

246-4

281-3

svin och grisar.......................

168-2

185-9

185-9

138-3

195-5

fjäderfä och ägg......................

39-8

41-3

38-8

30-9

38-3

mjölk till mejeri......................

408-0

526-1

607-1

645-5

703-6

mjölk till enskilda....................

52-2

45-4

42-4

37-7

39-0

Summa animaliska produkter

855-3

1063-1

1174-9

1 098-8

1 257-7

diverse produkter.....................

7-6

8-6

11-7

14-5

19-1

Summa inkomster av försålda produkter

1161-1

1408-2

1 618-5

1644-9

1861-6

Diverse inkomster.............................

73-8

68-5

76-2

97-2

109-4

därav för körslor...........................

54-1

50-0

58-9

79-3

86-0

Inkomster av skogsbruk.......................

254-5

222-2

296-7

387-1

428-2

Arrenden och avgälder........................

17-3

18-9

20-1

22-4

24-5

Samtliga kontanta inkomster

1506 7

1717 8

2 011-5

2151-6

2 423 7

m. m., ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter)

samt arrenden och avgälder.

Jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster år 1943 beräknas pa

grundval av självdeklarationerna ha uppgått till 2 423,7 miljoner kronor.

Till jämförelse kan nämnas, att den på samma sätt beräknade inkomstsumman

uppgick till 1 506,7 miljoner kronor år 1938 och till 2 151,6 miljoner

kronor år 1942. I jämförelse med år 1938 föreligger sålunda en ökning

med 917,0 miljoner kronor eller 60,9 procent, medan stegringen sedan 1942

uppgår till 272,1 miljoner kronor eller 12,7 procent. Av den sammanlagda

inkomstsumman hänför sig något mer än hälften eller 1 257,7 miljoner kronor

till försäljningen av animaliska jordbruksprodukter, medan försäljningen

av vegetabiliska produkter i kontanta inkomster inbringat 584,8 miljoner

kronor och det av jordbrukarna bedrivna skogsbruket givit en inkomst

av 428,2 miljoner kronor. För samtliga dessa produktionsgrenar redovisas

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

en fortgående inkomststegring. Mellan åren 1942 och 1943 har denna varit

starkast för de animaliska produkterna, beträffande vilka den uppgått till

14,5 procent, medan densamma för vegetabiliska produkter och skogsbruk

stannat vid 10,0 respektive 10,6 procent. Trots denna förhållandevis starka

inkomstökning för de animaliska produkterna år 1943, uppvisa beräkningarna

dock alltjämt i jämförelse med år 1938 en vida starkare stegring av inkomsterna

för vegetabiliska än för animaliska produkter. Även i jämförelse

med skogsinkomsterna förete de sistnämnda en väsentligt mera begränsad

uppgång. Det kan i detta sammanhang erinras om att den förskjutning i

jordbrukets inkomststruktur, som de i tabell 5 anförda indextalen för vegetabiliska

resp. animaliska produkter anger, tydligt kommer till uttryck även

i de inom 1942 års jordbrukskommitté verkställda beräkningarna av jordbrukets

inkomster och kostnader.

Vid en jämförelse mellan de tre stora huvudområden, på vilka materialet

i denna redogörelse grupperats, framträda vissa olikheter, vilka framgå av

följande sammanställning.

Samtliga kontanta inkomster.

1938

1940

1941

1942

1943

Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........

100-O

117-5

134-6

142-9

160-4

* » » » skogs- och dalbygder .

100-O

118-0

142-4

150-2

169-2

Norra Sverige..................................

100-0

9-1-6

113-0

128-7

147-0

Hela riket.....................................

100-O

114-0

133-5

142-8

160-9

Inkomster av försålda produkter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........

100-0

117-5

134-1

139-4

158-5

* » » » skogs- och dalbygder .

100-0

123-8

142-7

137-2

155-2

Norra Sverige..................................

100-O

147-3

176-9

184-2

201-2

Hela riket.....................................

100-O

121-3

139-4

141-7

160-3

Från 1942 till 1943 har inkomststegringen varit något starkare i norra

Sverige än i slättbygderna samt skogs- och dalbygderna i södra och mellersta

Sverige (14,2 procent mot 12,2 respektive 12,7 procent). Räknat ifrån år

1938 är däremot inkomstökningen i norra Sverige betydligt svagare än i de

båda övriga områdena, nämligen 47,0 procent mot 60,4 procent i slättbygderna

samt 69,2 procent i skogs- och dalbygderna. Härtill bör dock anmärkas,

att såvitt det undersökta deklarationsmaterialet giver vid handen denna i

jämförelse med landet i övrigt relativt svaga inkomstökning i norra Sverige

icke beror på en särskilt ofördelaktig utveckling av försäljningen av jordbruksprodukter.

Tvärtom ha enligt självdeklarationernas uppgifter inkomsterna

av försålda jordbruksprodukter från 1938 till 1943 stigit avsevärt

starkare i norra Sverige än i de båda övriga områdena. Den ojämförligt största

delen av denna stegring av försäljningsinkomsterna i norra Sverige hänför sig

till den vid mejerier invägda mjölken och sammanhänger bl. a. med den

mycket starkt ökade anslutningen till mejerier inom detta område under

åren efter 1938. Redan år 1938 var emellertid inkomsten av den genom mejerier

försålda mjölken inom detta område i det närmaste tre gånger så stor

som inkomsten av mjölkförsäljningen direkt till förbrukare eller till mjölkhandeln

och den under de följande åren redovisade minskningen av sistnämnda

post är obetydlig i jämförelse med den på mejerimjölken belöpande

inkomstökningen.

Medan sålunda inkomsterna av försålda jordbruksprodukter i norra Sverige

stigit mycket starkt sedan 1938, ha samtidigt inkomsterna av skogsbruk inom

detta område undergått en i jämförelse med andra delar av landet förhållan
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1943. Indextal.

År 1938 = 100

År 1942

= 100

1940

1941

1942

1943

1943

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter.......................

109-6

138-9

173-7

192-9

111-1

Animaliska produkter.........................

121-5

131-4

121-3

140-1

115-5

Samtliga jordbruksprodukter...................

117-5

134-1

139-4

158*5

113-7

Diverse inkomster.............................

106-4

114-1

143-8

152-7

106-2

Skogsbruk....................................

124-8

156-1

210-9

200-4

95-0

Samtliga kontanta inkomster

117-5

1346

142-9

160-4

112-2

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.......................

123-8

161-8

196-1

209-1

106-6

Animaliska produkter.........................

124-0

139-9

128*5

146-7

114-1

Samtliga jordbruksprodukter...................

123-8

142-7

137-2

155-2

113-1

Diverse inkomster.............................

93-0

110-4

141-4

164-6

116*4

Skogsbruk....................................

102-4

149-6

201-0

223-8

111-3

Samtliga kontanta inkomster

118-0

142-4

150-2

169-2

1127

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter.......................

201-3

337-5

283-1

261-2

92-3

Animaliska produkter.........................

145-3

168*5

178-9

197-8

110*5

Samtliga jordbruksprodukter...................

147-3

176-9

184-2

201-2

109-2

Diverse inkomster.............................

87-2

95-6

122-6

139-2

113-6

Skogsbruk....................................

63-7

78-9

96-1

116-1

120-7

Samtliga kontanta inkomster

94-6

113-0

128-7

147-0

114-2

Hela riket.

Vegetabiliska produkter.......................

112-8

144-8

178-3

196-1

llO-o

Animaliska produkter.........................

124-2

137-3

128*5

147-0

114*5

Samtliga jordbruksprodukter...................

121-3

139-4

141-7

160-3

113-2

Diverse inkomster.............................

92-8

103-2

131-7

148-2

112-6

Skogsbruk....................................

87-3

116-6

152-1

168-2

110-6

Samtliga kontanta inkomster

114-0

1335

1428

160-9

112 7

devis ogynnsam utveckling. Detta förhållande har på grund av skogsbrukets

stora omfattning i norra Sverige varit av stor betydelse. År 1938 beräknades

jordbrukarnas inkomster av skogen i norra Sverige på grundval av självdeklarationernas

uppgifter till 122,6 miljoner kronor. Härtill kommer ytterligare

ett belopp av 34,2 miljoner kronor för körslor, som tydligen till största

delen skett i samband med skogsbruk, varjämte jordbrukarnas inkomster av

tillfällig förvärvsverksamhet, vilka icke genomgående bearbetats vid denna

undersökning och följaktligen icke ingå i de här meddelade tabellerna, inom

detta område till icke oväsentlig del torde härröra från skogsarbete. Samtidigt

stannade inkomsterna av försålda jordbruksprodukter enligt dessa beräkningar

vid 75,6 miljoner kronor. Under krigsåren inträffade till att börja

med en avsevärd minskning i det norrländska jordbrukets skogsinkomster,

medan desamma i de båda övriga områdena starkt ökades. Uppenbarligen

beror denna viktiga skillnad i utvecklingen mellan å ena sidan norra och å

andra sidan södra och mellersta Sverige därpå att de starkt ökade vedavverkningarna

inom det förstnämda området mer än uppvägts av den betydande

nedgång i gagnvirkesförsäljningarna, som skogsindustriernas minskade avsättningsmöjligheter

förde med sig. Senare lia skogsinkomsterna visserligen

på nytt stigit även i norra Sverige, men ännu 1942 lågo de där enligt deklara
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Tab. 6. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter

i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper

och områden åren 1932, 1938 och 1940—1943.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

liga

2—5

5-10

10-20

20-30

30—50

50-100

över

100

1932

14-1

21-1

26-5

35-0

37-8

42-8

40-4

330

1938

15-3

20-0

26-0

33-9

39-0

44-3

45-6

33-6

1940

12-5

17-4

23-2

30-7

36-5

43-2

46-1

31-4

1941

16-7

19-9

27-3

35-3

41-5

44-0

47-9

34-8

1942

20-5

26-2

34-7

43-6

48-1

52-0

53-1

41-9

1943

18-3

22-8

32-1

42-0

48-1

52-ä

54-6

40-9

1932

83-8

77-8

72-8

64-1

61-6

56-2

59-3

66-2

1938

82-0

79-3

73-5

65-7

60-7

55-s

54-1

63-9

1940

. 85-0

82-0

76-3

68-8

63-2

56-5

53-5

68-1

1941

80-6

79-3

72-2

64-1

58-1

55-6

51-6

64-6

1942

75-2

72-5

04-7

55-9

51-4

47-7

46-3

57-3

1943

79-6

75-9

67-0

57-4

51-2

46-8

44-6

58-2

1932

4-9

8-1

11-3

17-3

22-2

24-8

32-9

12-5

1938

5-3

7-7

11-6

16-3

21-5

30-7

36-4

12-4

1940

5-1

7-8

11-1

15-8

22-2

29-4

41-6

12-4

1941

5-7

8-8

14-8

20-2

23-4

28-7

43-2

14-0

1942

8-6

12-3

18-3

23-4

28-4

34-0

46-9

17-7

1943

6-8

9-9

17-0

23-8

27-6

38-8

51-2

16-7

1932

92-6

90-3

87-2

81-8

77-2

74-4

66-8

86-1

1938

93-7

91-4

87-9

83-2

77-3

68-8

63-3

86-8

1940

93-9

91-6

88-3

83-8

76-9

70-1

57-9

86-9

1941

93-4

90-3

84-4

79-3

75-5

70-9

56-2

85-1

1942

90-3

86-7

80-9

76-1

70-3

65-1

52-2

81-4

1943

91-7

88-9

82-0

75-4

70-8

59-3

48-2

82-1

1932

6-3

6-3

11-0

13-4

8-2

1938

4-5

4-0

8-0

10-9

5-5

1940

4-9

5-7

11-5

18-8

7-5

1941

6-5

8-8

14-6

28-8

10-5

1942

5-4

7-3

12-3

19-7

8-4

1943

4-1

5-7

10-1

23-8

7-1

1932

92-0

92-2

88-0

85-7

90-4

1938

93-6

94-4

89-7

88-8

92-8

1940

93-6

93-6

87-3

.81-1

91-5

1941

91-9

90-3

84-3

69-8

88-3

1942

92-9

91-4

86-2

78-4

90-1

1943

93-8

92-8

88-4

74-4

91-2

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter.

Animaliska produkter

tionerna lägre än 1938, och 1943 uppgick stegringen i förhållande till år 1938

endast till 16,1 procent, medan denna inkomstpost samtidigt i södra och mellersta

Sverige mer än fördubblats.

De förskjutningar i vissa viktigare produktionsgrenars procentuella andel

i jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster, som inträffat under krigsåren,

belysas ytterligare av följande sammanställning.

1938 1940 1941 1942 1943

Vegetabiliska produkter............... 19''8 19-6 21-5 24''7 24-1

Animaliska produkter................. 56-8 61’9 58-4 51-1 51*

Skogsbruk........................... 16''9 12''9 14-8 18-0 17-

os

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

161

Det framgår av dessa siffror, att inkomsterna av vegetabiliska produkter,

som år 1938 utgjorde ungefär en femtedel av jordbrukets beräknade kontanta

inkomster, nu stigit till bortåt en fjärdedel därav. Samtidigt ha de animaliska

produkternas andel i inkomstsumman sjunkit från bortåt 57 till icke fullt 52

procent. Skogsinkomsterna, som på grund av den förut berörda utvecklingen

i norra Sverige till att börja med för hela landet i genomsnitt gingo tillbaka

i relativ betydelse, ha under de senast undersökta åren fått sin andel något

ökad i förhållande till år 1938.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudområdena,

erhålles följande resultat.

1938

1940

1941

1942

1943

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

54-1

55-8

54-6

54-2

54-0

» » » » skogs- och

dalbygder..........................

29-9

30-9

31-9

31-4

31-4

Norra Sverige........................

16-0

13-3

13-5

14-4

14-6

Hela riket............................

100-0

100-0

ioo-o

100-0

100-0

Inkomster av försålda produkter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

64-7

62-7

62-3

63-7

64-0

» » » » skogs- och

dalbygder ..........................

28-8

29-4

29-5

279

27-8

Norra Sverige........................

6-5

7-9

8-2

8-4

8-2

Hela riket............................

100-0

100-0

100-0

100-0

ioo-o

Beträffande jordbrukets samtliga kontanta inkomster föreligger en viss

förskjutning i fördelningen till förmån för södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder, medan däremot norra Sveriges andel minskats något.

Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter föreligger däremot

numera en ökad andel för norra Sverige i jämförelse med år 1938, medan

en viss ehuru icke särskilt stor minskning inträtt för såväl slättbygderna som

skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige. Från 1942 till 1943

äro de inträffade förskjutningarna mellan olika områden mycket obetydliga.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha

vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta

undantagsförmåner, arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder

och betmassa, potatis och rotfrukter, hö och halm m. fl. fodermedel samt

gödselmedel och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier, underhåll

av dels byggnader, dels inventarier, diverse driftskostnader (bl. a. elektrisk

ström, bränn- och smörjolja samt gengasbränsle för driften) samt räntor.

Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning av

inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats, Beträffande dessa

sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke berättiga

till avdrag vid taxeringen, varför desamma kunna antagas vara

mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen

av dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser

böra dragas.

Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena

i tabellerna 7 och 8.

För hela riket beräknas jordbrukarnas sammanlagda kontanta utgifter år

1943 lia uppgått till 1 670,7 miljoner kronor mot l 535,7 miljoner kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 30,3. 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

T »b. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1928 och IWO—1943, milj. kronor.

1938

1940

1941

1942

1943

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner......

7-5

8-1

8-1

8*2

9*3

Arbetslöner...................................

166-7

189-ä

212-7

248-7

281-3

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror................

26-5

37-5

45-1

46-3

47-1

kraftfoder och betmassa...............

83-7

89-1

79-2

72-0

72-5

potatis och rotfrukter.................

2-5

3-1

4-1

4-3

4-4

hö, halm m. fl. fodermedel............

12-9

19-2

32-0

32-9

20-2

gödselmedel och torvströ..............

50-6

60-9

75-4

79-0

82-0

Inköp av levande inventarier..................

47-0

51-7

66-5

63-8

76-1

Inköp av döda inventarier.....................

22-6

27-1

35-6

43-8

46-5

Underhåll av inventarier......................

25-8

31-4

38-4

43-9

52-0

Underhåll av byggnader.......................

38-3

39-1

49-0

54-5

67-6

Diverse driftskostnader........................

80-4

92-4

96-1

112-1

125-7

Räntor.......................................

55-x

59-0

61-x

60-6

59-2

Samtliga kontanta utgifter

6196

708-1

803-2

870-1

»43-9

Nyuppsättning av inventarier..................

13-3

8-8

6-1

6-6

8-9

Ny-, till- eller ombyggnad.....................

20-3

8-4

14-0

12 l

19-9

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner......

2-4

2-9

3-3

3-4

3-8

Arbetslöner...................................

83-9

98-4

121-5

130-9

149-6

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror................

12-9

18-9

21-9

23-8

23-7

39-1

44-7

38-ö

35*8

34.Q

potatis och rotfrukter.................

0-9

1-7

1-8

1-8

1-6

5-7

10-9

20-3

20-o

10*ä

gödselmedel och torvströ..............

28-9

3-4-0

41-1

43-6

45-5

Inköp av levande inventarier..................

34-2

37-7

47-0

46-8

54-2

Inköp av döda inventarier.....................

11-8

13-5

18-3

20-8

24-1

Underhåll av inventarier......................

11-9

14-8

18-0

20-1

23-0

Underhåll av byggnader.......................

21-3

21-2

29-7

32-7

39-2

Diverse driftskostnader........................

37-0

41-4

46-0

51-9

58-7

Räntor.......................................

25-5

27-5

28-8

27-0

26-2

Samtliga kontanta utgifter

815-6

367-6

436-6

458-6

495-0

Nyuppsättning av inventarier..................

4-8

4-0

3-5

4-s

6-9

Ny-, till- eller ombyggnad.....................

12-6

6-4

9-8

8-9

10-8

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner......

1-2

1-5

1-5

1-7

1-7

Arbetslöner...................................

63-4

59-4

69-x

78-1

90-7

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror................

6-3

6-3

8-2

9-5

10-2

kraftfoder och betmassa...............

7-2

8-1

8-6

7-6

9-1

potatis och rotfrukter.................

0-5

0-7

0-5

0-7

0-6

hö, halm m. fl. fodermedel............

7-1

7-2

13-2

13-3

13-o

gödselmedel och torvströ..............

7-7

8-4

10-2

11-9

13-0

Inköp av levande inventarier..................

13-9

12-5

16-4

20-0

22-4

Inköp av döda inventarier.....................

6-1

6-0

8-4

9-4

11-0

Underhåll av inventarier......................

4-0

4-4

4-9

5-9

6-7

Underhåll av byggnader.......................

10-4

9-3

11-6

14-5

16-5

Diverse driftskostnader........................

19-3

20-1

22-7

24-6

27-6

Räntor.......................................

8-8

9-4

10-4

9-8

9-3

Samtliga kontanta utgifter

154-9

153-3

185-7

207-0

2318

Nyuppsättning av inventarier..................

1-6

0-9

0-9

1-5

1-7

Ny-, till- eller Ombyggnad.....................

6-5

3-2

4-5

5o

4-2

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303. 163

Tali. 7 (forts.)- Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940-1943, milj. kronor.

1938

1940

1941

1942

1943

Hela riket.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner......

lil

12-5

12-9

13-3

14-8

Arbetslöner...................................

3140

347-3

403-3

457-7

521-6

Inköp av förnödenheter

79-6

81-0

därav spannmål och frövaror................

44-7

62-7

75-2

kraftfoder och betmassa...............

1300

141-9

126-7

115-4

116*5

potatis och rotfrukter.................

3-9

5*5

6*4

6-8

6-6

hö, halm m. fl. fodermedel............

25-7

37-3

65-5

66-2

43-7

gödselmedel och torvströ..............

87-2

103-3

126-7

134-5

140-5

Inköp av levande inventarier..................

95-1

101-9

129-9

130-0

152-7

Inköp av döda inventarier.....................

40-5

46-6

62-2

74-0

81-6

Underhåll av inventarier......................

41-7

50-6

61-3

69-9

81-7

Underhåll av byggnader.......................

70-0

69-6

90-3

101-7

123-3

Diverse driftskostnader........................

136-7

153-9

164-8

188-6

212-0

Räntor.......................................

89-4

95-9

100-3

97-4

94-7

Samtliga kontanta utgifter

1090o

1229 o

1425 5

1535 7

1670 7

Nyuppsättning av inventarier..................

19-7

13-7

10-3

12-9

17-5

Ny-, till- eller ombyggnad.....................

39-3

18-0

28-3

26-0

34-9

Tab. 8. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1943. Indextal.

År 1938 = 100

År 1942

= 100

1940

1941

1942

1943

1943

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner...................................

113-7

127-6

149-2

168-7

113-0

Inköp av förnödenheter.......................

119-1

133-7

132-9

128-4

96-6

Inköp av levande och döda inventarier.........

113-2

146-5

154-4

175-9

113-9

Underhåll av inventarier och byggnader........

110-0

136-5

153-7

186-8

121-5

Diverse driftskostnader.........................

114-9

119-5

139-5

156-3

112-1

Räntor.......................................

107-1

111-0

109-9

107-6

97-9

Samtliga kontanta utgifter

1143

129 6

140-4

152 3

108-5

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Arbetslöner...................................

117-3

144-8

156-0

178-4

114-3

Inköp av förnödenheter.......................

125-8

141-8

142-8

132-7

92-9

Inköp av levande och döda inventarier.........

111-6

142-1

147-2

170-7

115-9

Underhåll av inventarier och byggnader........

108-1

143-2

158-9

186-9

117-6

Diverse driftskostnader........................

111-9

124-3

140-1

158-6

113-3

Räntor.......................................

108-1

113-1

106-2

102-7

96-7

Samtliga kontanta utgifter

1165

138-4

1454

156-9

107-9

Norra Sverige.

93-7

109-0

123-1

143-0

116-2

110-5

146-8

155-5

165-6

106-5

92-5

123-9

147-2

167-2

113-6

95-3

114-8

141-3

161-4

114-0

Diverse driftskostnader........................

104-3

117-6

127-5

142-6

111-8

Räntor.......................................

106-9

117-6

110-6

105-5

95-4

Samtliga kontanta utgifter

99 0

119-9

1330

1496

1120

Hela riket.

Arbetslöner...................................

110-6

128-4

145-8

166-1

113-9

Inköp av förnödenheter.......................

120-3

137-4

138-0

133-2

96*5

Inköp av levande och döda inventarier.........

109-6

141-7

150-9

172-9

114-5

Underhåll av inventarier och byggnader........

107-6

136-7

153-6

183-5

119-4

Diverse driftskostnader........................

112-0

120-5

138-0

155-0

112-4

Räntor.......................................

107-4

112-3

108-9

106-0

97-3

Samtliga kontanta utgifter

1128

1308

140 9

153-3

108-8

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Majlis proposition nr 303.

Tab. 9. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren

1932, 1938 och 1940—1943.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5-10

10—20

20—30

30-50

50-100

Över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

1932

12-9

15-4

21-7

25-9

27-5

31-5

38-3

26-8

1938

13-2

17-1

21-3

25-6

28-4

32-2

38-6

26-9

1940

12-0

16-8

21-6

25-4

28’4;

32-0

38-7

26-8

1941

13-9

16-6

21-3

25-8

28-7

32-0

37-1

26-5

1942

13-3

17-4

23-3

27-3

30-2

34-3

40-2

28-6

1943

14-6

19-1

24-4

28-7

31-9

35-3

40-3

29-8

Räntor....................

1932

13-4

16-3

15-4

16-7

18-4

19-3

13-4

16-1

1938

8-2

8-5

8-5

9-3

10-2

10-4

7-3

8-9

1940

7-6

8-0

7-8

8-8

9-7

9-7

6-8

8-3 i

1941

6-6

7-1

7-0

7-9

8-3

8-7

7-3

7-6

1942

6-1

6-8

6-5

7-3

7-7

7-6

6*5

7-0

1943

6-0

6*4

5-9

6-5

6-7

6-8

5-8

6-3

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

1932

18-9

23-8

27-5

30-3

33-5

34-5

37-9

26-5

1938

19-9

23-6

27-3

29-4

32-6

36-8

41-1

26-6

1940

20-5

23-7

27-6

29-4

32-8

37l

41-0

26-8

1941

20-9

25-2

28-8

31-7

34-6

39-1

37-5

27-8

1942

21-7

26-1

30-1

32-4

36-4

36-2

38-7

28-6

1943

22-5

27-7

32-0

33-3

37-6

40-8

41-1

30-2

Räntor....................

1932

14-3

13-7

14-5

15-9

19-3

20-7

10-5

14-8

1938

7-0

7-7

8-t

8-9

10-4

10-2

7-5

8-1

1940

6-6

6-9

7-3

8-6

10-1

10-4

7-2

7-5

1941

5-7

5-9

6-5

7-5

8-5

8-0

9*5

6-6

% .

1942

5-0

5-1

5-9

6-6

7-6

8-9

7-6

5-9

1943

4-3

4-6

5-2

6-5

7-1

7-4

7-3

5-3

Norra Sverige.

Arbetslöner................

1932

25-7

31-7

37-6

46-2

30-8

1938

39-5

40-9

43-0

48-4

40-9

1940

36-3

39-1

42-8

44-6

38-7

1941

34-0

37-2

43-5

44-6

37-2

1942

34-7

37-9

43-3

44-9

37-7

1943

35-6

39-2

44-4

50-4

39''X

Räntor.......1 ■............

1932

13-2

13-6

13:6

5-8

13-2

1938

5-6

6-0

6*4

3-7

5-7

1940

6-2

6-5

6-0

4-0

6-1

1941

5-6

5-7

5-4

5-4

5-6

1942

4-5

5-0

4-6

1 ’5''0

4-7

1943

4*1

4-2

3-8

3-1

4-0

Hela riket.

Arbetslöner................

1932

19-7

22-7

25-0

27-4

28-6

32-1

38-3

27-1

1938

26-9

26-2

25-4

27-2

29-4

33-2

39-0

28-8

1940

24-5

25-1

25-5

26-8

29-4

33-1

39-1

28-3

1941

24-5

25-6

26-0

27-6

29-9

33-6

37-2

28-3

= i • ''

1942

25-2

26-5

27-6

28-9

31-4

34-7

40-1

29-8

1943

26-2

28-2

29-0

30-5

33-2

36-4

40-5

31-2

Räntor.......1............

1932

13-7

14-6

15-0

16-2

18-5

19-5

13-0

15-4

1938

6-6

7-5

8-1

9-0

10-1

10-3

7-3

8-2

1940

6-6

7-2

7-5

8-6

9-7

9-8

6-8

7-8

■ . j

1941

>5-8

6-2

6-7

7-7

8-3

8-5

7-6

7-0 ''

: . . . : 1 ., ■ i : ; , .

1942

5-0

5-6

6-1

7-1

7-6

7-8

6-6

6-3

i ■ l ■ s ■ *

1943

4-5

5-o

5*5

6-4

6-7

6-8

5-9

5-7

''"

■'' ■ ; i

I • • I

1- --■/< i “ 1

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

165

år 1942 och 1 090,0 miljoner kronor år 1938. Siffrorna innebära att de kontanta

utgifterna år 1943 stigit med 8,8 procent i förhållande till år 1942 och

med 53,3 procent i förhållande till år 1938. Av de olika utgiftsposterna uppvisar

underhåll av inventarier och byggnader den största stegringen eller icke

mindre än 83,5 procent räknat från år 1938. Därnäst komma kostnaderna

för inköp av levande och döda inventarier, som enligt deklarationerna ökats

med 72,9 procent. Även arbetskostnaderna utvisa en förhållandevis betydande

stegring eller med 66,1 procent. Inköpen av förnödenheter ha däremot,

tydligen på grund av rådande ransoneringar, stigit avsevärt mindre

eller med 33,2 procent. Den minsta ökningen utvisar ränteposten, som från

1938 stigit endast med 6,0 procent. Från 1942 till 1943 ha f. ö. såväl utgifterna

för inköpta förnödenheter som räntorna sjunkit, medan däremot särskilt

underhållskostnaderna för inventarier och byggnader fortsatt att stiga i snabb

takt. Detta sistnämnda förhållande kan delvis sammanhänga med att en del

under ett tidigare skede av krisen eftersatta underhållsarbeten nu kommit

till utförande.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan olika områden

föreligga emellertid vissa icke oväsentliga skillnader beträffande utvecklingen

av de kontanta utgifterna, vilka framgå av följande sammanställning:

1938 1940 1941 1942 1943

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 100-0 114-3 129-6 1404 152-3

» » » » skogs- och

dalbygder.......................... 100-0 116*5 138-4 145-4 156-9

Norra Sverige........................ 100-0 99"0 119-9 133-6 149-6

Hela riket............................ 100-0 112-8 130-8 140''9 153-3

'' I jämförelse med år 1938 har utgiftsökningen varit störst för skogs- och

dalbygderna i södra och mellersta Sverige och minst för norra Sverige. Denna

skillnad grundar sig i främsta rummet på olikheter i fråga örn löneutgifternas

utveckling och dessa torde i sin tur sammanhänga med de skiljaktigheter

mellan olika områden i fråga om skogsavverkningarnas och skogsinkomstemas

utveckling, som tidigare berörts. Från år 1942 till år 1943

synes dock en viss utjämning mellan områdena ha skett, i det att såväl

arbetslöner som summan kontanta utgifter stigit starkare för norra Sverige

än för de övriga delarna av landet. Även i detta förhållande torde man

kunna spåra verkningarna av skogsbrukets utveckling. Mellan dessa båda

år redovisas nämligen för norra Sverige en stegring av skogsinkomstema med

över 20 procent, medan för skogs- och dalbygdema redovisas en föga mer

än hälften så stor ökning och för slättbygderna en minskning med 5 procent

av denna inkomstpost.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Tidigare har nämnts, att de ur självdeklarationema erhållna uppgifterna

rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats icke endast

till de totalsummor för de tre stora huvudområdena och hela riket, som

redovisats och kommenterats i det föregående, utan även till siffror, som belysa

inkomsternas respektive kostnadernas storlek per hektar jordbruksjord.

En sammanställning av de därvid erhållna huvudresultaten meddelas i tabell

10. Genom det i densamma meddelade siffermaterialet erhålles dels en ytterligare

belysning av förskjutningarna från år till år, dels möjligheter till vissa

jämförelser mellan olika huvudområden respektive storleksgrupper.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Tab. 10. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid

jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 19S8 och 1940—1943.

Ar

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10—20

20—30

30-50 50-100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1938

418

390

372

376

369

350

386

375

slättbygder..............

1940

514

466

444

438

425

415

442

441

1941

568

528

515

505

504

479

479

505

1942

603

545

535

516

524

514

565

536

1943

665

618

594

590

591

582

625

602

Södra och mellersta Sveriges

1938

423

392

364

347

340

325

335

376

skogs- och dalbvgder.....

1940

492

466

436

401

392

368

404

444

1941

625

560

522

472

472

464

427

536

1942

674

607

541

481

483

461

467

568

1943

773

681

611

542

550

497

514

640

Norra Sverige.............

1938

562

462

395

462

486

1940

509

440

409

434

459

1941

594

544

507

492

553

1942

716

623

554

538

639

1943

817

703

642

744

734

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

322

285

264

274

275

276

335

285

slättbygder..............

''

1940

388

327

303

311

311

317

379

326

1941

407

369

350

356

369

373

396

369

1942

442

384

369

375

391

406

475

400

1943

474

407

390

411

432

451

518

434

Södra och mellersta Sveriges

1938

288

261

245

255

263

290

288

264

skogs- och dalbygder.....

1940

336

308

289

290

299

321

329

308

1941

410

360

345

335

358

421

349

365

'' ■■

1942

437

388

358

354

362

400

400

386

1943

476

412

387

377

408

426

455

416

Norra Sverige.............

1938

369

289

252

304

312

1940

354

287

268

295

309

1941

428

355

332

341

376

1942

507

390

362

383

426

1943

557

441

408

517

480

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,

att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i

allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna ganska

betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda området

i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna, medan

den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis liten. Det är sålunda

inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbruket, som höja dessa

siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som redovisas för det övriga

Sverige.

Av en jämförelse mellan olika storleksgrupper inom slättbygdsområdet

framgår att de största kontanta inkomsterna per hektar åkerjord redovisas för

de största samt de minsta brukningsdelarna. Beträffande de kontanta utgifterna

redovisas de högsta beloppen för de största brukningsdelarna och därnäst

för småbruken med 2—5 hektar åker. För skogs- och dalbygderna i södra och

mellersta Sverige äro de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord

störst vid småbruken och sjunka därefter i stort sett med stigande egendomsstorlek

för att vara lägst vid jordbruk med 50—100 hektar åker. Utgifterna

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

167

T»b. 11. Inkomster och utgifter vid Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper

och omr&den åren 1940—1943. Indextal: 1938 - 100.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5—10

10—20|20-30

30—50

50-100

Över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1940

1230

119-6

119-5

116-5

115-2

118-4

114-5

117-5

slättbygder..............

1941

138-9

134-6

138-6

134-4

136-8

137-3

123-8

134-6

1942

146-0

139-1

143-9

137-2

142-0

147-4

146-1

142-9

1943

161-4

158-1

159-8

157-0

160-1

166-8

160-9

160-4

Södra och mellersta Sveriges

1940

116-5

118-9

119-8

115-3

115-5

113-6

120-6

118-0

skogs- och dalbvgder.....

1941

147-5

143-0

143-0

135-9

139-1

143-8

126-8

142-4

1942

158-9

154-7

147-8

137-8

141-5

140-5

136-3

150-2

1943

182-2

172-9

166-8

155-3

160-9

152-0

152-8

169-2

Norra Sverige.............

1940

90-8

95-5

103-4

93-6

94-6

1941

104-7

117-1

128-3

106-1

113-0

1942

122-4

132-8

140-2

114-7

128-7

1943

138-6

149-2

161-4

158-1

147-0

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1940

120-5

114-8

114-7

113-6

112-9

114-8

113-2

114-3

slättbygder..............

1941

129-0

128-6

132-9

130-5

134-3

135-4

118-1

129-6

1942

138-9

134-1

140-1

137-3

141-7

147-5

141-5

140-4

1943

149-1

142-4

148-1

150-3

156-7

163-9

153-8

152-3

Södra och mellersta Sveriges

1940

117-1

117-9

118-0

113-8

113-7

110-7

114-2

116-5

skogs- och dalbvgder.....

1941

142-3

138-1

140-5

131-3

136-1

145-9

120-7

138-4

1942

151-3

148-S

145-6

138-1

136-7

136-6

135-9

145-4

1943

164-9

157-1

157-1

147-3

153-8

145-8

157-4

156-9

Norra Sverige..............

1940

96-1

99-6

106-4

96-7

.

99-0

1941

114-6

122-4

131-7

111-7

119-9

1942

131-9

133-1

143-4

124-1

,

133-6

1943

143-9

149-5

161-0

166-9

■

•

149-6

per hektar jordbruks jord äro inom detta område störst vid småbruken och

lägst vid de medelstora gårdarna. Även i norra Sverige äro såväl inkomster

som utgifter, räknade per hektar jordbruksjord, högst vid de minsta brukningsdelarna.

Givetvis är det nödvändigt att vid ett bedömande av dessa

siffror beakta icke endast den växlande förekomsten av skog utan även det

egna arbetets olika relativa betydelse vid brukningsdelar av olika storlek.

Förskjutningarna från år till år framträda tydligast i de i tabell 11 meddelade

indextalen. Det framgår av dessa att inom såväl slättbygderna som

skogs- och dalbygderna ha de kontanta inkomsterna stigit väsentligt starkare

än de kontanta utgifterna, räknat från år 1938, medan däremot i norra Sverige

utgiftsökningen varit något starkare än inkomststegringen. Starkast är

inkomstökningen i skogs- och dalbygdema, där den i genomsnitt för samtliga

storleksgrupper uppgår till 69,2 procent, medan den stannar vid 60,4 procent

i slättbygderna och 47,0 procent i norra Sverige. Även för utgifterna redovisas

emellertid den starkaste stegringen i skogs- och dalbygdema med 56,9

procent, medan desamma i slättbygderna stigit med 52,3 och i norra Sverige

med 49,6 procent. En särskilt stark inkomstökning redovisas för de mindre

jordbruken i skogs- och dalbygdema, för vilka även relationen mellan kontanta

inkomster och kontanta utgifter synes ha förskjutits på ett förhållandevis

gynnsamt sätt.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 12, i vil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 12. Kontanta inkomster i kronor per hektar Jordbruksjord av Jordbruksfastighet

Inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1943.

År

Storleksgrupper,

iiektar

åker

2—5

5—10

10—2C

20—3C

30-5C

50-10C

Över

100

liga

Inkomster av försålda vegeta- biliska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

58

70

91

119

135

144

155

116

slättbygder..............

1940

58

74

96

126

146

165

178

128

1941

83

95

130

167

195

194

207

161

1942

108

126

168

207

233

240

259

202

1943

106

125

175

230

266

280

302

224

Södra och mellersta Sveriges

1938

15

22

32

45

57

80

94

34

skogs- och dalbygder.....

1940

18

28

38

53

72

89

139

43

1941

24

36

60

76

84

107

150

56

1942

34

49

69

84

98

123

174

68

1943

31

44

74

96

113

151

212

73

Norra Sverige.............

1938

6

6

14

23

8

1940

9

13

30

56

17

1941

14

26

44

91

29

1942

14

22

37

65

24

1943

12

18

34

86

22

Inkomster av försålda anima- lia produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

308

281

255

232

210

180

183

228

slättbygder..............

1940

392

350

316

284

254

217

206

276

1941

403

376

342

303

273

243

224

300

1942

399

348

314

265

250

220

225

276

1943

464

417

364

314

283

250

247

319

Södra och mellersta Sveriges

1938

265

262

248

230

206

181

164

243

skogs- och dalbygder.....

1940

330

328

308

280

249

216

193

301

1941

401

370

337

297

272

263

196

340

1942

363

350

308

272

244

236

193

313

1943

424

400

355

305

290

231

200

358

Norra Sverige.............

1938

121

146

160

190

141

1940

180

216

220

237

205

1941

211

260

255

220

239

1942

236

276

262

258

258

1943

271

299

297

268

♦

287

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

1938

24

20

17

15

14

16

29

18

slättbygder..............

1940

30

25

22

18

16

22

35

23

1941

37

33

30

24

24

29

30

29

1942

43

44

39

32

27

38

54

39

1943

53

47

38

31

25

34

47

37

Södra och mellersta Sveriges

1938

108

87

67

53

57

44

63

77

skogs- och dalbygder.....

1940

108

89

73

53

52

43

57

79

1941

157

127

106

83

94

76

67

115

•>. I;-;;.

1942

222

178

140

104

117

80

83

156

1943

256

201

154

115

lil

86

80

173

Norra Sverige.............

1938

287

241

183

228

247

1940

185

151

124

122

157

1941

222

190

170

150

196

1942

281

238

203

150

243

1943

336

276

253

306

*

. 1

295

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 303.

169

Tab. 13. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastig
het

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1943.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5—10

10—20

20-30

30-50

50-100

Över

100

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1938

43

49

56

70

78

88

129

77

slättbygder.............

1940

46

55

65

79

88

102

147

87

1941

56

61

75

92

106

119

147

98

1942

59

67

86

102

118

139

191

115

1943

69

78

95

118

138

159

209

130

Södra och mellersta Sveriges

1938

57

62

67

75

86

107

119

70

skogs- och dalbygder.....

1940

69

73

80

85

98

119

135

82

1941

86

91

99

106

124

165

131

102

1942

95

101

108

115

132

145

155

110

1943

107

114

124

126

153

174

187

126

Norra Sverige.............

1938

146

118

108

147

128

1940

128

112

115

131

120

1941

145

132

144

152

140

1942

175

148

157

172

161

1943

198

173

181

260

188

Inköp av kraftfoder och

betmassa.

Södra och mellersta Sveriges

1938

54

48

42

39

35

28

: 36

39

1940

64

51

51

46

41

36

30

36,

30

41

1941

46

40

36

33

30

36

1942

42

38

36

32

30

28

32

33

1943

45

40

35

33

32

: 28

29

33

Södra och mellersta Sveriges

1938

38

34

33

31

28

27

24

33

skogs- och dalbygder.....

1940

45

41

37

35

30

28

18

38

1941

41

34

31

26

25

32

19

33;

■ f • . ;.; *

1942

37

31

28

27

23

28

28

30

1943

35

30

29

25

24 i

■■ ■. 22

31

29

Norra Sverige.............

1938

17

12

12

19

15

1940

19

15

14

19

16

1941

21

17

14

10

17

1942

20

14

14

12

16

1943

23

17

16

15

19

Inköp av gödselmedel och

torvströ.

Södra och mellersta Sveriges

1938

25

24

24

25

23

21

23

23

slättbygder..............

1940

30

28

28

29

28

26

28

28

1941

35

34

35

36

35

34

33

34

1942

37

36

37

37

36

35

36

36

1943

40

37

37

38

37

37

40

38

Södra och mellersta Sveriges

1938

28

25

23

23

20

21

18

24

skogs- och dalbygder.....

1940

33

30

27

27

24

23

23

29

. ,

1941

39

36

33

33

29

32

33

34

i v r i v ", ''

1942

42

39

35

32

31

31

36

37

1943

47

40

36

33

33

32

36

38

Norra Sverige . . . ..........

1938

18

15

12

13

15

1940

20

16

14

15

17

1941

24

20

18

17

.

21

1942

28

24

20

25

,

25

1943

32

26

21

24

•

27

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 13 (forts.;. Kontanta utgifter t kronor per hektar jordbruksjord för Jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1840—1943.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5—10

10-20120—30 30—50 50-100

1 1 !

över

100

liga

Räntor.

1 Södra och mellersta Sveriges

1938

26

24

22

25

28

29

24

25

slättbygder..............

1940

29

26

24

27

30

31

26

27

1941

27

26

24

28

31

32

29

28

1942

27

26

24

27

30

31

31

28

1943

28

26

23

27

29

31

30

27

Södra och mellersta Sveriges

1938

20

20

20

23

27

30

22

21

skogs- och dalbvgder.....

1940

22

21

21

25

30

34

24

23

1941

23

21

22

25

30

34

33

24

1942

22

20

21

23

28

35

30

23

1943

20

19

20

24

29

32

33

22

Norra Sverige.............

1938

20

17

16

11

18

1940

22

19

16

12

.

19

1941

24

20

18

18

21

1942

23

19

17

19

20

1943

23

19

16

16

19

ken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och animaliska

produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt redovisas

i tabell 13 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per

hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel

och torvströ samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan

olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med

växande egendomsstorlek och är störst inom slättbygderna och minst i norra

Sverige. Även vid storjordbruken i södra och mellersta Sveriges slättbygder

gåvo dock såväl före kriget som under de första krigsåren de animaliska produkterna

större kontanta inkomster per hektar jordbruksjord än vegetabilierna.

I detta hänseende har dock numera en förändring inträffat, i det att

för såväl 1942 som 1943 redovisas större inkomster av vegetabiliska än av

animaliska produkter vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom slättbygderna.

Beträffande inkomsterna av vegetabiliska produkter framträder f. ö. från

1942 till 1943 en viss minskning för brukningsdelar med mindre än 10 hektar

åker i såväl slättbygderna som skogs- och dalbygderna i södra och mellersta

Sverige samt för brukningsdelar vid mindre än 20 hektar i norra Sverige.

För övriga grupper redovisas däremot en fortsatt ökning av denna inkomstpost.

Starkast är denna vid de största egendomarna.

För inkomsterna av animaliska produkter redovisas så gott som genomgående

ökning från 1942 till 1943. Däremot förete inkomsterna av skogsbruk

en mera splittrad utveckling mellan dessa båda år. För norra Sverige redovisas

genomgående en betydande stegring. Även i skogs- och dalbygderna har

denna inkomstpost i allmänhet stigit, men ökningen är i allmänhet mindre

betydande än i norra Sverige, och för ett par storleksgrupper föreligger t. o. m.

en viss minskning. Sistnämnda förhållande gäller genomgående för de medelstora

och större brukningsdelarna inom slättbygdsområdet, även örn förändringarna

icke äro särskilt betydande.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Den förhållandevis betydande ökningen av skogsinkomsterna i norra Sverige

synes i fråga om jordbrukets utgifter motsvaras av det förhållandet, att

arbetslönerna per hektar jordbmksjord mellan åren 1942 och 1943 stigit starkare

inom detta än de båda övriga områdena. Det alltjämt ansträngda försörjningsläget

samt prisstoppet ha gemensamt lett till att jordbrukarnas utgifter

för kraftfoder och betmassa samt för gödselmedel och torvströ undergått

endast obetydliga förändringar. Ränteutgifterna ha inom samtliga områden

sjunkit något och förete endast tämligen obetydliga avvikelser i förhållande

till år 1938.

Jordbrukarnas nettointäkter och jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en

bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna.

Härutöver ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas

nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats

till totalsiffror för hela riket och de tre huvudområdena, dels beräknats i

kronor per brukningsdel. Huvudresultaten av denna del av undersökningen

redovisas i tabellerna 14—15.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för hela riket stigit

med 73,4 procent i jämförelse med år 1938. Mellan 1942 och 1943 uppgår

stegringen till 18,1 procent. Densamma har varit starkast i skogs- och dalbygderna,

där den från 1938 räknat uppgår till 83,0 procent, och svagast i

norra Sverige, där den stannar vid 51,8 procent. För slättbygdsområdet i

södra och mellersta Sverige redovisas för samma tid en stegring av nettointäkterna

med 76,5 procent.

De betydande skillnader i inkomsthänseende, som föreligga mellan olika

storleksgrupper och i viss mån även mellan olika områden, belysas i tabell

15, i vilken de taxerade nettointäkterna per brukningsdel redovisas. Som naturligt

är stiger nettointäkten genomgående med stigande egendomsstorlek.

Mot en genomsnittlig nettointäkt av 1 665 kronor per brukningsdel i den

lägsta storleksgruppen inom slättbygderna står sålunda ett genomsnittsbelopp

av 19 841 kronor för egendomar med över 100 hektar åker. Beträffande de

mindre och medelstora gårdarna gäller, att nettointäkterna per brukningsdel

inom varje särskild storleksgrupp äro högst i norra Sverige och lägst inom

slättbygdsområdet. Efter allt att döma sammanhänger denna olikhet med att

brukningsdelarna särskilt i norra Sverige men även inom skogs- och dalbygdsområdet

utöver själva åkerjorden, som ligger till grund för grupperingen

i storleksklasser, ofta även förfoga över icke obetydliga skogsarealer.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även

beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt

självdeklarationema kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar

ha verkställts på så sätt att till nettointäkterna av jordbruksfastighet

lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats med ett

belopp, sorn ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda belopp

utgör förränlningen av det på självdeklarationen såsom tillgång redovisade

värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt

av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man utgått från

oförändrat värde på jordbruksfastigheterna samt en räntefot av 4 procent

för samtliga undersökta är. Resultaten av denna beräkning redovisas i tabell

16.

Det framgår av denna, att jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster stigit

mycket starkt under krigsåren. För brukningsdelar med upp till 50 hektar

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 14. Jordbrukets nettointäkter Inom olika områden, åren 1938 och 1940—1943,

milj. kronor.

År

■

jordbruks-

fastighet

Nettointäkter a

tjänst och

tillfällig

förvärvs- verksamhet

V

kapital

Samtliga

netto-

intäkter

Södra och mellersta Sveriges

1938

254-5

25-9

20-6

310-9

slättbygder..............

1940

319-9

31-0

23-4

383-1

1941

374-0

36-7

22-7

443-1

1942

378-6

39-8

22-9

452-4

1943

449-2

41-6

25-1

528-6

Södra och mellersta Sveriges

1938

204-5

26-6

12-8

252-4

skogs- och dalbygder ....

1940

245-1

31-3

15-5

299-5

1941

293-1

38-0

15-5

354-0

1942

314-7

38-3

15-9

379-5

1943

374-4

40-3

17-5

445-2

Norra Sverige.............

1938

128-7

30-9

5-5

168-0

1940

127-3

34-1

6-4

170-9

1941

144-0

38-3

5-9

193-0

1942

169-3

44-1

6-2

227-0

1943

195-3

49-4

7-5

262-1

Hela riket.................

1938

587-7

83-4

38-9

731-3

1940

692-3

96-4

45-3

853-5

1941

811-1

113-0

44-1

990-1

1942

862-e

122-2

45-0

1058-9

1943

1 018-9

131-3

50-1

1235-9

‘ Indextal. År 1938 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

1940

125-7

119-8

113-0

123-2

slättbygder..............

1941

147-0

141-9

110-2

142-5

1942

148-8

153-7

110-7

145-5

1 V ; * t . 4 •'' •• i *i

1943

176-5

160-8

121-4

170-0

Södra och mellersta Sveriges

1940

119-8

117-8

121-6

118-7

skogs- och dalbygder.....

1941

143-3

143-1

120-9

140-3

1942

153-8

144-2

125-3

150-4

1943

183-0

151-5

137-7

176-4

Norra Sverige.............

1940

98-8

110-6

116-3

101-8

1941

111-9

123-9

107-5

114-9

1942

131-5

142-9

111-9

135-1

1943

151-8

160-0

135-8

156-1

Hela riket.................

1940

117-8

115-7

116-3

116-7

"

1941

138-0

135-6

113-3

135-4

'' : 1 i ‘ . .. >

1942

146-8

146-7

115-7

144-8

1943

173-4

157-5

128-8

169-0

> Indextal. Ar 1942 =''■ 100.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

1943

118-6

104-6

109-7

116-8

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.....

1943

119-0

105-1

109-9

117-3

införrå Sverige . ............

1943

115-4

111-9

121-3

115-5

Hela riket.................

.. • r •• ■ ■ .

1943 1

118-1

107-4

111-4

116-7

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

173

Tåb. 15. Taxerade nettointäkter 1 kronor per brukningsdel åren 1938

och 1940—1943.

År

Storleksgrupper, hektar åker

2-5

5—10

10-20

20—30

30-50

50-100

Över

100

Taxerad, nettointäkt av jord-

bruksfastighet.

.

Södra och mellersta Sveriges

1938

978

1527

2 228

3 055

4038

5600

12 029

slättbygder . .............

1940

1188

1914

2 854

3 800

4 916

7 303

15 257

1941

1427

2168

3 309

4 456

5 951

8177

18636

1942

1467

2 264

3 401

4 328

5 930

8188

18 808

1943

1665

2 762

4 045

5 462

7 045

9 911

19 841

Södra och mellersta Sveriges

1938

1269

1737

2 390

2 840

3 788

3 644

8 256

skogs- och dalbygder.....

1940

1451

2 078

2 953

3 483

4 448

4 580

13 557

1941

1751

2 509

3 470

4111

5 398

5114

13 934

1942

1948

2 730

;3 647

4186

5 700

6 030

11742

1943

2 267

3 262

4 349

5172

6 905

6 607

14 148

1938

1506

2 036

2 620

4 945

1940

1467

2 030

.2 762

4 298

1941

1580

2 373

3 327

4 252

1942

1876

2 841

3 783

4 625

1943

2178

3 205

4 488

6 502

Samtliga taxerade

nettointäkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

1407

1815

2 526

3 460

4 581

6 664

20048

1940

1681

2 268

3 220

4 287

5 560

8 566

22 539

1941

1990

2 573

3 697

5 046

6 801

9 578

25 262

1942

2 072

2 677

3 850

4 941

6 883

9 622

25 553

1943

2 412

3 237

4 511

6174

7 980

11471

26115

Södra och mellersta Sveriges

1938

1652

2 012

2 808

3 889

4 553

7 304

12 162

skogs- och dalbygder.....

1940

1875

2 408

3 449

4 593

5 340

8 366

17 851

1941

2 247

2 886

3 979

4 870

6 351

11690

16 616

1942

2 473

3188

4 262

5173

7 021

8 079

14637

1943

2 834

3 746

5 042

6103

8 568

8 710

18498

Norra Sverige.............

1938

2115

2 471

3 212

6 241

1940

2145

2 523

3 455

5358

1941

2 342

2 913

4 041

5 673

1942

2 813

3 460

4 549

5 857

■ ■■ v.Y

1943

3 248

3 912

5 405

8 893

åker i slättbygderna och 30 hektar i skogs- och dalbygdema ha desamma

ungefär fördubblats, medan stegringen vid större egendomar inom de båda

områdena varit än starkare. I norra Sverige har däremot ökningen i allmänhet

varit mindre.

Vid ett bedömande av siffrorna bör givetvis beaktas, både att det här

är fråga om den samlade arbetsinkomsten för jordbrukarefamiljema och

att till dessa arbetsinkomster kommer förräntningen av det egna lantbrukskapitalet.

Vid de mindre jordbruken uppgår emellertid detta sistnämnda i

regel endast till tämligen anspråkslösa belopp. Även efter den procentuellt

sett mycket starka stegring, som jordbrukarefamiljemas arbetsinkomster undergått

under krigsåren, äro desamma alltjämt vid småbruken jämförelsevis

låga. Vid de större egendomarna utgör däremot räntan på jordbrukskapitalet

en större del av jordbrukarnas inkomster. Då denna del av desamma i denna

beräkning förutsatts vara konstant under samtliga undersökta år, kommer

för dessa egendomar den i tabell 1f> redovisade stegringen av familjernas ar
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Tab. 16. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938

och 1940—1943.

Område

År

Storleksgrupper, hektar åker

2—5

5—10

10—20

20—30

30—50

50—100

Över

100

Södra och mellersta Sveriges

1938

743

1163

1539

2 013

2 621

3 288

773

slättbygder..............

1940

961

1557

2166

2 764

3 538

5 051

3 987

1941

1187

1800

2 622

3 439

4 556

5 994

7 950

1942

1210

1868

2 649

3 214

4 382

5 705

7 884

1943

1402

2 346

3 254

4 299

5 393

7 317

8 587

Södra och mellersta Sveriges

1938

944

1227

1553

1606

1867

715

1504

skogs- och dalbygder.....

1940

1128

1567

2114

2 275

2 585

1846

7 030

1941

1423

1987

2 643

2 909

3 532

2 321

9059

1942

1598

2167

2 747

2 856

3 583

3 221

5 743

1943

1900

2 676

3 406

3 819

4 765

3 420

8 834

Norra Sverige.............

1938

1194

1507

1644

3114

1940

1154

1499

1763

2 440

1941

1269

1844

2 342

2 542

1942

1545

2 282

2 754

2 831

1943

1838

2 629

3 422

4 634

.

Hela riket.................

1938

997

1281

1554

1957

2 530

2 894

1059

1940

1104

1548

2106

2 643

3 387

4 507

4 570

1941

1320

1896

2 600

3 290

4 381

5 354

8 223

1942

1501

2110

2 694

3121

4 253

5 300

7 681

1943

1780

2 568

3 325

4 200

5 314

6 691

8 805

betsinkomster att bli relativt sett mycket stor. Densamma får givetvis icke

tagas som ett mått på den faktiska förändringen av dessa jordbrukaregruppers

sammanlagda inkomster.

Stockholm den 25 april 1945.

Statens livsmedelskommission

Statistiska byrån

OTTO ZETTERBERG

Helmer Olsson

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

175

Bilaga 3.

Till statens livsmedelskommission.

Svenska spannmålsaktiebolaget får härmed avgiva förslag till de åtgärder,

som under konsumtionsåret 1945/46 synas böra vidtagas med avseende å

spannmåls- och fodermedelsregleringarna m. m., ävensom överlämna beräkning

över bolagets kostnader för samma konsumtionsår.

A. Allmänna synpunkter.

I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 3 mars 1944 med förslag

till regleringsåtgärder under konsumtionsåret 1944/45 framhöll bolaget, hurusom

man i stora drag sökt successivt anpassa de statliga ingripandena å

spannmåls- och fodermedelsmarknaderna med hänsyn till det allmänna försörjningsläget,

därvid hänsyn givetvis tagits till den försörjningsberedskap

som ansetts erforderlig. Bolaget framhöll ock. att det ur såväl det allmännas

som den enskildes synpunkt syntes såsom i hög grad önskvärt att, så snart

tillfälle därtill gåves, förenkla de i vissa fall mycket omfattande regleringsåtgärderna

å skilda områden av bolagets verksamhet, givetvis utan att därigenom

alltjämt erforderlig kontroll över användningen av befintliga varutillgångar

eftersattes. Vad bolaget sålunda anförde synes alltjämt gälla, enär

bolaget icke anser sig kunna räkna med någon annan förutsättning än att

under konsumtionsåret 1945/46 behov av regleringsåtgärder i nuvarande omfattning

kommer att föreligga. Även efter ett eventuellt fredsslut torde det

nämligen draga jämförelsevis lång tid, innan handeln med spannmål och

fodermedel kan lämnas fri. Av avgörande betydelse härför är nämligen, att

import i erforderlig omfattning av i första hand oljekraftfoder och fodersäd

(majs) kan komma till stånd. Det aktuella utrikespolitiska läget skulle dock

kunna ge anledning att överväga en sådan utformning av regleringsåtgärderna,

att de medgåve en jämförelsevis enkel övergång till friare handel utan

en omfattande medverkan från statsmakternas sida. Emellertid är det ett

allmänt önskemål såväl från handel och industri som från regleringsorganen

att icke under pågående reglering vidtaga andra än nödvändiga förändringar

i regleringsanordningarna. Härutinnan må särskilt framhållas, att handeln

vant sig vid vissa regleringssystem, och att det för alla parter skulle vålla

stort besvär, örn nya former för regleringsverksamheten nu skulle genomföras.

Enligt bolagets mening tala mycket starka skäl för att fästa avgörande

vikt vid denna synpunkt.

Ännu en omständighet synes tala för ett bibehållande i stort sett av de

nuvarande regleringsanordningarna. Dessa äro nämligen redan nu så utformade,

att de jämförelsevis lätt kunna skärpas respektive lättas, örn försörjningsläget

skulle kräva respektive medgiva detta. Det får icke anses uteslutet,

att försörjningsläget inom landet kan komma att väsentligt försämras.

Med avseende å brödsäd har en dylik försämring redan inträtt, sedan betydande

myckenheter brödsäd försålts för export. Vidare var fodersädsskörden

år 1944 jämförelsevis svag med påföljd, att tidigare reserver av fodersäd

sannolikt komma att förbrukas under nu löpande konsumtionsår. Möjligheterna

till fortsatt import västerifrån av oljekraftfoder samt råvaror för

margarintillverkningen m. m. äro för dagen ovissa. Skulle slutligen utfallet

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Majlis proposition nr 303.

av 1945 års skörd bliva svagt, kan försörjningsläget komma att bliva ganska

ansträngt. Inför dessa ovissa utsikter har bolaget såsom redan anförts ansett,

att några väsentliga förändringar i de nuvarande regleringsåtgärderna

beträffande spannmåls- och fodermedelsmarknaderna icke äro tillrådliga.

B. Brödsädsregleringen.

J s\n tidigare berörda skrivelse framhöll bolaget, att örn icke särskilda omständigheter

inträffade, de totala tillgångarna på brödsäd (vete och råg) vid

utgången av konsumtionsåret 1943/44 komme att uppgå till inemot 450 000

ton. Örn utfallet av 1944 års skörd bleve gott. komme denna skörd icke endast

att täcka behovet vid en normal brödsädsförbrukning utan även att

lämna ett icke oväsentligt överskott, helst örn beslaget å brödsäd och förbud

mot användningen av brödsäd till foderändamål alltjämt bibehölles. Inom

bolagets styrelse hade därför den meningen framförts, att försörjningsläget

med avseende å brödsäd vöre sådant, att det vid en någorlunda god brödsädsskörd

år 1944 vöre önskvärt att lätta på bestämmelserna i samband med beslaget

å brödsäd och att övergå till ett inlösningsförfarande ungefärligen motsvarande

vad som tillämpades före kriget, vilket skulle tillåta en viss rörlighet

i brödsädspriserna. Samtidigt framhöll bolaget dock den meningen, att

vid en knapp skörd eller därest större extra-ordinära anspråk komme att ställas

på våra brödsädstillgångar, det alltjämt kunde bliva nödvändigt att bibehålla

regleringsanordningar, som innebure ett mera fast grepp om såväl priser

som spannmålskvantiteter. I detta sammanhang framhölls det från

Svenska lantmännens riksförbund, att tillgången på lagerutrymmen med hänsyn

till de dåvarande stora lagren av brödsäd och andra varor vöre så knapp,

att ett inlösningsförfarande icke vore tillrådligt. Vederbörande befarade nämligen

en desorganisation av brödsädsmarknaden, örn icke fasta, successivt

stigande inköps- och försäljningspriser för brödsäden fastställdes.

På grund av nu omförmälda förhållanden ävensom den omständigheten,

att bolaget icke hade sig bekant i vilken utsträckning beredskapslager avbrödsäd

skulle komma att uppläggas, föreslog bolaget alternativt ett stödköpsförfarande

eller en anordning med fasta, successivt stigande inköpspriser.

Sedermera blev det av olika skäl detta senare alternativ, som kom att

tillämpas under nu löpande konsumtionsår.

Ben 1 september 1944 uppgingo de totala lagren av vete och råg hos spannmålsbolaget,

handeln och kvarnindustrien till något över 450 000 ton. Emellertid

kan icke hela denna kvantitet anses utgöra ett övergångslager från konsumtionsåret

1943/44 till konsumtionsåret 1944/45, ty av densamma utgjordes

en del av vete och råg av 1944 års skörd. Visserligen komma varje år

vissa myckenheter vete och råg av ny skörd att finnas hos handel och industri

vid övergången från ett konsumtionsår till ett annat, men dessa myckenheter

variera från det ena året till det andra beroende på senare eller" tidigare

bärgning. Bolaget vill därför i detta sammanhang såsom övergångslager

räkna endast de myckenheter av gammal skörd, som den 1 september

1944 funnos disponibla hos bolaget, handeln och industrien. Dessa voro

följande.

Ägare

Höstvete

ton

Vårvete

ton

Råg

ton

Summa

ton

Handelskvamar .......................

Auktoriserade spannmålshandlare.......

Svenska spannmålsaktiebolaget.........

■

3 750

2 500

161 250

4 000

5 750

58 500

3 750

1500

146 500

11 500

9 750

366 250

Summa ton

167 500

68 250

151 750

387 500

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

177

Det egentliga övergångslagret uppgick sålunda till cirka 390 000 ton. Skörden

av vete och råg beräknad på grundval av skörderapporterna den 15 oktober

1944 har uppgivits till 919 000 ton. År 1943 uppgick skörden till 929 000

ton och lämnade ett saluöverskott av cirka 660 000 ton, om man bortser ifrån

de myckenheter, som inköpts såsom utsäde. Skörden år 1944 av vete och råg

skulle enligt nu anförda uppgifter med endast cirka 10 000 ton understiga

skörden år 1943. Av allt att döma är emellertid denna skillnad i själva verket

större. Bolaget anser sig därför ej böra räkna med ett större saluöverskott

av 1944 års skörd än cirka 630 000 ton. De totala tillgångarna av vete och

råg den 1 september 1944 böra sålunda ha utgjort:

äldre skördar .......................................... 390 000 ton

1944 års skörd (saluöverskott) ........................... 630 000 »

Summa 1 020 000 ton.

Såvitt bolaget har sig bekant äro med avseende å dessa myckenheter vete

och råg dispositioner i enlighet med nedanstående redan träffade eller under

förberedelse:

Förmälning inom landet minst ............................ 590 000 ton

Försäljning för export cirka .............................. 250 000 »

Avsett för utfodring cirka ................................ 30 000 »

Summa 870 000 ton.

Det är emellertid ovisst, om hela den ovan angivna myckenheten om 250 000

ton kommer att exporteras under nu löpande konsumtionsår.

Av vad ovan sagts finner bolaget utifrån nu angivna förutsättningar, att

övergångslagret av vete och råg den 1 september 1945 kan komma att utgöra

högst cirka 200 000 ton och lägst''140 000 å 150 000 ton. Särskilt med

tanke på denna lägsta myckenhet har inom bolagets styrelse uttalats allvarliga

betänkligheter emot användningen av brödsäd till utfodringsändamål,

även örn brödsäden ifråga är av mindre god kvalitet. I stället borde det

övervägas att inskränka fodertilldelningen, där foderåtgången ur försörjningssynpunkt

är minst rationell. Övergångslagren av brödsäd bliva ändock

icke större, än att de vid en felslagen skörd innevarande år komma att helt

förbrukas, om möjligheter till import icke skulle yppa sig.

Då frågan om det närmare utformandet av brödsädsregleringen under konsumtionsåret

1944/45 slutgiltigt avgjordes, syntes lagerulrymmessituationen så

oroande, att det ifrågasatta inlösningsförfarandet icke ansågs böra ifrågakomma.

Under konsumtionsåret 1945/46 kan det icke komina att bereda

några svårigheter att anskaffa lagerutrymmen. Tvärtom måste bolaget till

nedbringande i görligaste mån av lagringskostnaderna söka avveckla vissa

tidigare förhyrda ulrymmen. Ur utrymmessynpunkt skulle därför nu ett

inlösningsförfarande för brödsäden kunna förordas. Vidare är det, som bolaget

tidigare framhållit, otvivelaktigt så, att ett inlösningsförfarande är den

ur regleringssynpunkt mest tilltalande formen för ett stödjande av brödsädsmarknaden.

I nuvarande läge anser sig bolaget emellertid av olika skäl icke

vilja ifrågasätta en övergång till ett inlösningsförfarande för brödsäd under

konsumtionsåret 1945/46. I stället vill bolaget förorda, att de för nu löpande

konsumtionsår fastställda riktlinjerna för brödsädsmarknadens stödjande bliva

gällande jämväl för konsumtionsåret 1945/46. De omständigheter, som

närmast föranlett detta bolagets ståndpunkstagande, äro förutom det tidigare

framhållna önskemålet att icke utan tvingande skäl ändra regleringsanordningarna

följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

1) Enär de nuvarande utrikespolitiska förhållandena av allt att döma nalkas

ett avgörande skede, böra av krisen påkallade regleringsanordningar nu

icke bliva föremål för andra än nödvändiga justeringar. Bolaget förutsätter

givetvis i detta sammanhang, att om läget inom en jämförelsevis snar framtid

skulle komma att väsentligt förändras, brödsädsrcgleringen liksom andra

regleringsanordningar bliva föremål för förnyad omprövning.

2) Beredskapslagren av brödsäd komma icke att bliva tillräckligt stora

för att spannmålsbolaget genom utförsäljning från desamma med säkerhet

skall kunna reglera prisbildningen vid ett inlösningsförfarade. Dessutom

är det icke lämpligt att anlita beredskapslagren för sådant ändamål, så länge

dessa lager skola vara ur beredskapssynpunkt lämpligt placerade.

3) Ett inlösningslörfarande för brödsäd i kombination med stödköp måste

vara så utformat, att handeln med brödsäd kan löpa fritt i ungefärligen

samma banor som före kriget. Härför erfordras, att marginalen mellan de

lägsta priser, som böra garanteras jordbrukarna genom stödköp, samt de

högsta priser som skola tillåtas blir jämförelsevis stor och avsevärt större,

än vad den var under normala tider. Nu berörda förhållande påverkas nämligen

i mycket hög grad av fraktkostnaderna, vilka alltjämt äro stadda i

uppåtgående. Vid ett inlösningsförfarande är det vidare, om avsikten med

en dylik anordning skall uppnås, nödvändigt, att det nu tillämpade prisortssystemet

slopas och ersättes med regler rörande regleringsorganets skyldighet

att å ett fåtal orter eller inom vissa områden vid inköp av vete och råg

erlägga betalning med vissa fastställda priser (stödköps- eller inlösningspriser).

Med hänsyn till den ståndpunkt statsmakterna under de senaste åren

intagit i prisortsfrågan anser sig bolaget nu icke kunna räkna med en så

väsentlig nedskärning av antalet prisorter, att ett inlösningsförfarande för

brödsäd blir i praktiken genomförbart.

Bolaget föreslår sålunda, att det under innevarande konsumtionsår tillämpade

systemet för brödsädsregleringen i princip bibehålies oförändrat under

konsumtionsåret 1945/46.

Erfarenheterna från löpande konsumtionsår hava emellertid i vissa fall

föranlett övervägande av smärre justeringar av nu tillämpade priser och

handelsmarginaler. Härutinnan får bolaget anföra följande. Enligt nu gällande

bestämmelser stiga inköps- och försäljningspriserna för brödsäd successivt

under konsumtionsåret med 10 öre per halvmånad. Vid inköp av

brödsäd från auktoriserad handlande skall kvarn erlägga priser, som med

40 öre per deciton överstiga de vid varje tidpunkt för inköp från odlare gällande

priserna. Partihandlare, som inköper brödsäd från annan handlande

och med bolagets medgivande intager sålunda inköpt brödsäd å magasin, erhåller

vidare av bolaget ersättning med i Skåne 30 och i övriga delar av landet

40 öre per deciton. Då kvarn inköper brödsäd från auktoriserad handlande,

gäldar spannmålsbolaget de i samband härmed uppstående fraktkostnaderna

med avdrag av 25 öre per deciton, dock högst 1 krona 25 öre per

deciton. Vidare ersätter bolaget handeln vissa torkningskostnader. Svenska

kvarnföreningen har både till kommissionen och till bolaget gjort gällande,

att såväl den särskilda ersättningen till partihandlare som bestämmelserna

om utbetalande av fraktbidrag med nyss nämnt avdrag hade till följd, att

brödsäd onödigtvis gick över partihandlares magasin och icke direkt till

kvarn, varigenom kommunikationsmedlen onödigtvis belastades och kostnaderna

för det allmänna fördyrades. Från kvarnföreningens sida har det därför

ifrågasatts, att handelsmarginalen, som enligt vad nyss sades nu är 40

öre per deciton, generellt skulle höjas, men att någon partihandelsersättning

icke skulle utgå. Dessutom skulle kvarns skyldighet att betala en grundfrakt

upp till 25 öre per deciton bortfalla. Enligt bolagets mening ligger det ett

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

179

visst berättigande i kvarnföreningens erinran. A andra sidan har handeln

med brödsäd så olika karaktär inom skilda delar av landet, att det skulle

bliva förenat med stora olägenheter att slopa partihandlarersättningen och

att i stället avväga en total ersättning, som skulle inrymma den nu utgående

partihandlarersättningen, eftersom dylik nödvändigtvis i någon form måste

lämnas. Efter ingående prövning av denna fråga har bolaget ansett övervägande

skäl tala för att den nuvarande anordningen med en särskild partihandlarersättning

bibehålies. Det har nämligen visat sig, att partihandlarersättning

utgått för endast 20 ä 25 procent av all från jordbrukare mottagen

spannmål. Skulle en totalmarginal fastställas, som även omfattade partihandlarersättningen,

finge marginalen säkerligen avvägas så stor, att de totala

kostnaderna för det allmänna bleve större än för närvarande. Med hänsyn

till beslaget å brödsäd och de skyldigheter, som i det sammanhanget ålagts

handeln, måste marginalerna nämligen avvägas så, att även den del av handeln,

som arbetar under ogynnsamma uppsamlings- och distributionsförhållanden,

får sina kostnader täckta. Beträffande slutligen kvarnföreningens

förslag, att skyldigheten för kvarnarna att betala en grundfrakt örn 25 öre

per deciton skulle upphöra, får bolaget framhålla följande. Denna anordning

har på sin tid träffats för att bolaget ej skulle behöva betala småfrakter

och vissa körningar m. m., som bl. a. ur kontrollsynpunkt vålla svårigheter,

och är ur denna synpunkt att anse såsom en rent praktisk åtgärd. Samtidigt

bidrager densamma lill att hålla dylika småfrakter och körningskostnader

i görligaste mån nere. Det är en allmän iakttagelse, att i den mån bolaget

betalar fraktkostnaderna, ägnas frågan om att hålla dessa kostnader

så låga som möjligt icke önskvärd uppmärksamhet. Härigenom belastas ock

trafikmedlen i onödigt stor utsträckning. Bolaget har därför övervägt en .sådan

anordning, att bolaget ej endast i fråga örn brödsäd utan även beträffande

andra varor blott skulle betala viss procentuell andel av fraktkostnaderna.

Även detta stöter emellertid på vissa praktiska svårigheter, och bolaget

har därför icke för närvarande ansett sig böra förorda någon ändring i

nu gällande bestämmelser i detta hänseende.

Då bolaget år 1944 föreslog, att brödsädspriserna skulle successivt stiga

linder konsumtionsåret med 20 öre per månad och deciton, avsågs, att härigenom

ränte- och lagringskostnaderna skulle täckas. Dessutom skulle prisstegringen

innebära en viss stimulans för jordbrukarna att hålla utbuden av

spannmål tillbaka. Detta var då erforderligt med hänsyn till lagerutrymmessituationen.

I nuvarande läge är någon dylik stimulans icke längre påkallad.

Det spörsmålet har i stället väckts, om icke på nytt brödsädspriserna

liksom även fodersädsprisema borde göras fasta för hela konsumtionsåret

för att därigenom söka stimulera jordbrukarna till så tidiga leveranser som

möjligt. En dylik anordning är emellertid opraktisk av den anledningen, att

handeln då kornine alt, i den mån inköpt .spannmål icke omedelbart kunde

avsättas i allmänna marknaden, försälja densamma till spannmålsbolaget,

såvida icke bolaget ånyo skulle lämna s. k. automatisk lagringsersättning.

Denna fråga löses betydligt enklare genom lämpligt avvägda, successivt stigande

priser. Bolaget vill därför föreslå, att den månatliga prisstegringen i

Håga örn brödsäd bibeliålles för konsumtionsärel 1945/46 niell att densamma

nedsättes till 15 i stället för nuvarande 20 öre per månad och deciton.

Under konsumtionsåret 1942/43 utgjorde grundmarginalen för handeln vid

försäljning till kvarn 50 öre per deciton brödsäd, varjämte till handeln utbetalades

dea s. k. automatiska lagringsersäUningen. Då nian för konsumtionsåret

1944/45 återgick lill eli system nied fasta priser, sänktes denna

grundmarginal lill 40 öre, enär handeln genom de successivt .stigande priserna

i anslutning lill vad ovan sagts ej endast erhöll täckning för ränte- och

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 303.

lagringskostnader utan även en viss ersättning därutöver. Om nu enligt bolagets

förslag den månatliga prisstegringen begränsas till 15 öre i stället för

20 öre, måste grundmarginalen åter höjas. Enligt bolagets mening bör vidare

för att i görligaste mån förhindra, att spannmål onödigtvis tages över magasin,

partihandlarersättningen sänkas till 25 öre per deciton, vilket belopp

skall gälla lika inom bela landet. En inom bolaget företagen undersökning

har givit vid handen, att med hänsyn till lagren av brödsäd hos handeln under

de två senaste konsumtionsåren nämnda minskning av den månatliga

prisstegringen samt sänkningen av partihandlarersättningen komma att medföra

en minskad inkomst för handeln med cirka 15 öre per deciton. Då som

regel möjligheter torde föreligga för handeln att genom tidigare försäljningar

nedbringa detta belopp, har bolaget, ehuru representanter för handeln inom

bolagets styrelse yrkat på att grundmarginalen skulle böjas till att utgå med

högst 60 öre per deciton, ansett, att denna marginal bör kunna hållas inom

en ram av 50 öre och därför fastställas att utgå med högst 50 öre per deciton.

Vid den slutliga utformningen av brödsädsregleringen för innevarande konsumtionsår

ansågs det med hänsyn till de befarade svårigheterna att uppbringa

erforderliga lagerutrymmen nödvändigt att ålägga kvarnindustrien

viss skyldighet att inköpa av bolaget anvisad spannmål. I samband härmed

tillförsäkrades industrien att till bolaget få försälja innehavd spannmål. Ävenså

meddelades vissa föreskrifter för bolaget att vid behov tillhandahålla industrien

spannmål, därvid bolagets försäljningspriser skulle med 75 öre per

deciton överstiga de vid envar tidpunkt gällande priserna vid inköp från jordbrukare.

Bolaget skulle vidare till nämnda priser leverera brödsäden fraktfritt

kvarnplats. 1 nuvarande läge torde behov icke föreligga att föreskriva

någon inköpsskyldighet för kvarnindustrien. Under sådana omständigheter

synes ej heller det allmänna, därest icke prisläget för brödsäd förändras, i

form av allmän skyldighet för spannmålsbolaget att inköpa kvarnindustriens

spannmål eller på annat sätt böra bära kostnader för de övergångslager av

gammal spannmål, som äro erforderliga för industrien i början av ett nytt

konsumtionsår. Däremot bör industrien givetvis skyddas för det säsongmässiga

prisfallet å sådana myckenheter brödsäd, som vid utgången av konsumtionsåret

1945/46 överstiga ett normalt övergångslager, vilket torde kunna

anses motsvara en genomsnittlig månadsförmalning. Bolaget vill vidare framhålla.

att de priser, som bolaget under innevarande konsumtionsår tillämpat

vid försäljning till kvarnindustrien av bolagets spannmål, särskilt i början

av konsumtionsåret inbjödo till väl stora inköp från bolaget av spannmål av

äldre skörd. Bolaget anser därför, att denna fråga bör ägnas vederbörlig

uppmärksamhet vid det närmare utformandet av bestämmelserna för spannmålsregleringen

under konsumtionsåret 1945/46. Sålunda torde det vara uppenbart,

att kvarnar, som icke själva försett sig med erforderliga övergångslager

av spannmål, icke skola komma i gynnsammare läge än de företag, som

själva ombesörjt detta, utan snarare tvärtom. Frågan om huru förhållandena

skola gestalta sig vid övergången från nu löpande konsumtionsår till konsumtionsåret

1945/46 med avseende å av kvarnarna innehavd spannmål är emellertid

redan i princip avgjord. I anslutning härtill anser sig bolaget ej böra

ifrågasätta någon annan justering av de priser, bolaget skall tillämpa vid försäljning

av brödsäd till kvarn under konsumtionsåret 1945/46, än att bolagets

utförsäljningspriser skola med 85 i stället för som hittills 75 öre per deciton

överstiga de vid envar tidpunkt gällande priserna vid inköp från odlare, detta

för att bibehålla den nuvarande skillnaden av 35 öre mellan bolagets och handelns

priser vid försäljning till kvarn.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

181

Sammanfattningsvis innebär bolagets förslag beträffande brödsädsregleringen

följande.

1) I princip bibehållas de för konsumtionsåret 1944/45 fastställda bestämmelserna

för brödsädsregleringen.

2) Brödsädspriserna böra från vissa före den 1 september 1945 gällande

grundpriser successivt stiga med 5 öre per deciton den 1, 11 och 21 i varje

månad under tiden september 1945—augusti 1946.

3) Grundmarginalen inom handeln höljes från 40 till »högst 50 öre» per

deciton, varför kvarnarnas inköpspriser från auktoriserade handlande högst

med sistnämnda belopp få överstiga de under 2) anförda priserna.

4) i den omfattning så med hänsyn till förmalningsförhållandena befinnes

nödvändigt skall bolaget, i mån av tillgång och med beaktande av att erforderlig

beredskap upprätthålles, företaga försäljning av brödsäd till kvarn.

Härvid skola tillämpas priser, som med 85 öre per deciton överstiga de priser,

sorn skola erläggas till odlare. Till vinnande av samma syfte skall bolaget

ombesörja, att auktoriserade handlande företaga försäljning till kvarn.

5) Nuvarande bestämmelser angående fraktbidrag och särskilda ersättningar

till handeln inom vissa delar av landet bibehållas oförändrade, under

det att partihandlarersättningen sänkes till 25 öre per deciton i hela landet.

6) Slutligen förutsätter bolaget, att bolaget tillhöriga lager av brödsäd alltjämt

böra placeras inom ur beredskapssynpunkt lämpliga områden.

Därest kommissionen trots de betänkligheter häremot, som bolaget anfört,

likväl skulle anse, att ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp

bör genomföras, vill bolaget beträffande den närmare utformningen av ett

sådant inlösningsförfarande utöver vad ovan sagts anföra följande. De ökade

utgifterna för bränsle m. m. ha medfört, att kostnaderna inom spannmålshandeln

blivit större än tidigare. Även under det sista året lia på detta område

kostnaderna fortsatt att stiga. Detta gäller särskilt i fråga örn båtfrakter och

torkningskostnader m. m. Till närmare belysande härav må det framhållas,

att kostnaderna för att från jordbruket i Skåne överföra brödsäd till de

mellansvenska kvarnarna för närvarande torde uppgå till minst 2 kronor

50 öre per deciton, då desamma före kriget torde ha stannat vid ungefär

halva detta belopp. Vid inköp av brödsäd till stockholmskvarnama från Mälaroch

Hjälmarehamnar torde kostnaderna före kriget ha uppgått till 0: 75—1

krona per deciton mot för närvarande 1: 75—2 kronor för deciton, örn även

i detta fall i kostnaderna inräknas handelsmarginaler och transportkostnader

m. m. Ett inlösningsförfarande kan därför icke nöjaktigt fungera, om icke

åtminstone i början av konsumtionsåret det tillätes en marginal mellan stödköpspriser

och spannmålsbolagets ut försäljningspriser av 3: 50 å 4 kronor

per deciton. Samtidigt kunna de berörda fraktförhållandena komma att medföra

allt för stora skillnader i priserna inom överskotts- respektive underskottsområden

för spannmål. Det är vidare vid ett inlösningsförfarande nödvändigt

ali slopa det nu tillämpade prisortssystemet. 1 anslutning till vad nu

sagts beil- enligt bolagets mening ett eventuellt inlösningsförfarande utformas

efter i huvudsak följande allmänna riktlinjer:

1) Det skall åligga spannmålsbolaget alt under juni och juli månader

1946 inköpa all till bolaget senast den 15 maj 1946 hembjuden kvamgill brödsäd

till av Kungl. Maj:t fastställda priser.

2) På anfordran av statens livsmedelskommission skall det ankomma på

bolaget ali före den 1 juni 1946 inköpa lill bolaget salubjuden brödsäd till

vissa lägsta, under konsumtionsåret successivt stigande priser (stödköpspriser).

Dessa priser, som den 1 juni 1946 böra ansluta till inlösningspriserna,

skola på förband angivas. Anfordran lill bolaget bör dock ej ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

komma, förrän brödsädspriserna tendera att för någon längre tid understiga

nyssnämnda lägsta priser.

3) Bolagets skyldighet enligt t) och 2) skall inom varje län avse minst

en bestämd ort (prisort). Ä annan ort än prisort skola erläggas reducerade

priser, varvid prisreduktionen skall motsvara fraktkostnaden från den ort,

där brödsäden mottages, till närmaste prisort. Antalet prisorter inom varje

län måste vara mycket begränsat.

4) Det skall vid envar tidpunkt åligga bolaget att i mån av tillgång och

i den omfattning så med hänsyn till förmalningsförhållandena är nödvändigt,

till kvarn försälja vete och råg. Därvid skola tillämpas priser, som i

början av konsumtionsåret med minst 3 kronor 50 öre överstiga stödköpsprisema.

I slutet av konsumtionsåret böra bolagets försäljningspriser med

1 krona å 1 kiona 50 öre överstiga inlösningspriserna.

C. Fodersädsregleringen.

I anslutning till vad ovan sagts anser spannmålsbolaget, att nu gällande

bestämmelser rörande fodersädsregleringen böra bibehållas i stort sett oförändrade.

Bolaget vill emellertid i detta sammanhang erinra därom att bolaget

i särskild skrivelse till kommissionen den 22 januari 1945 framhållit

såsom önskvärt, att hittills gällande föreskrifter rörande utsädespriser och

handeln med utsädesspannmål bliva föremål för ingående omprövning. För

närvarande har det nämligen visat sig, att utsädeshandeln verkat störande

på fodersädsmarknaden i sådan grad, att betydande olägenheter därigenom

uppkommit. Sålunda skulle på grund av en viss spekulativ utsädeshandel

behovet av fodersäd under hösten 1944 och fram till februari 1945 i stor utsträckning

icke kunnat tillgodoses, örn bolaget icke innehaft vissa fodersädsreserver.

Fodersädsskörden år 1944 blev svag. I medeltal för åren 1930—1939 uppgick

den totala fodersädsskörden till cirka 1 960 000 ton. År 1943 beräknades

den totala fodersädsskörden till cirka 1 580 000 ton och år 1944 till endast

cirka 1410 000 ton. Detta innebär, att år 1944 skördats 170 000 ton

fodersäd mindre än år 1943. Däremot var 1944 års höskörd god och uppgick

till cirka 5 130 000 ton.

Beträffande tillgångarna av fodersäd av äldre skörd vid ingången till konsumtionsåret

1944/45 må lämnas följande uppgifter.

Lager av fodersäd av äldre skörd den 1 september 1944.

Ägare

Korn

ton

Havre

ton

Blandsäd

ton

Baij växter

ton

Summa

ton

Handelskvarnar....................

750

5 000

5 750

Auktoriserade spannmålshandlare....

500

2 000

2 250

250

5 000

Svenska spannmålsaktiebolaget......

16 250

19 250

3 500

750

39 750

Summa ton

17 500

26250

5 750

1000

50500

Övergångslagren av fodersäd, därvid hänsyn icke tagits till eventuella

övergångslager av utsädesspannmål, uppgingo sålunda till cirka 50 000 ton,

varav i bolagets ägo cirka 40 000 ton. Ehuru bolaget med hänsyn till det ansträngda

försörjningsläget med avseende å fodersäd, vilket kan komma att

skärpas innan fodersäd av 1945 års skörd börjar saluföras, sökt hålla tillbaka

försäljningarna av fodersäd från bolagets lager, hade dessa likväl till

den 1 januari 1945 nedgått till cirka 12 000 ton. Denna kvantitet är för ringa

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

183

för övergången mellan nu löpande och nästkommande konsumtionsår och

bör därför om möjligt utökas, vilket med hänsyn till det svaga skördeutfallet

1944 kan bliva svårt att genomföra. I detta sammanhang bör det erinras

örn att havregrynskvamarna hösten 1945 kunna få betydande svårigheter

med avseende å tillförseln av havre, enär bolaget åtminstone för närvarande

icke innehar någon för grynberedning lämplig vara. I anslutning till vad

nu sagts vill bolaget framhålla, att om import av fodersäd under våren och

sommaren 1945 icke kan komma till stånd, torde det, framför allt örn årets

fodersädsskörd skulle bliva sen och icke särskilt riklig, bliva nödvändigt att

träffa särskilda anstalter för att trygga övergången mellan konsumtionsåren

1944/45 och 1945/46 med avseende å fodersädsförsörjningen. Därvid synes

det böra övervägas, dels att inknappa på fodersädstilldelningen för att bereda

bolaget möjlighet att utöka sina reserver av fodersäd, dels ock att hösten

1945 genom vissa pristillägg stimulera tidigare leveranser av fodersäd. Bortsett

ifrån de nu senast ifrågasatta åtgärderna har bolaget alltså icke anledning

att föreslå några ändringar i fråga om fodersädsregleringen. Bolaget

torde dock, då fråga blir om den närmare utformningen av dessa bestämmelser

för konsumtionsåret 1945/46, få anledning att upptaga frågan örn

smärre justeringar av handelsmarginalerna inom vissa delar av landet. Härvid

är det dock fråga om så obetydliga förändringar, att desamma icke spela

någon praktisk roll vid beräknandet av bolagets kostnader m. m.

D. Fodermedelsregleringen.

Tillgången inom landet på oljekraftfoder har på grund av den import,

som företagits av oljekakor och oljefrö, ävensom genom den inhemska oljefröodlingen

varit förhållandevis god. Vid utgången av år 1944 var beträffande

tillgångarna på oljekx-aftfoder läget följande:

tillhörigt bolaget, lagrat inom landet ................ cirka 150 000 ton.

tillhörigt oljefabriker, lagrat inom landet (delvis i form

av frö) ......................................... »_50 000 »

Summa cirka 200 000 ton.

Vid samma tidpunkt återstodo att fördela till jordbruket under nu löpande

konsumtionsår cirka 35 000 ton. Under tiden 1 juli—31 december 1944

hade jordbrukarna nämligen inköpt cirka 125 000 ton oljekraftfoder.

I avsikt dels att så litet som möjligt rubba de före krigsutbrottet inom

handeln med oljekraftfoder rådande förhållandena, dels ock att icke belasta

jordbruket med allt för betungande frakter har bolaget hittills betalat alla

fraktkostnader för oljekraftfoder till ett flertal hamnar, som betraktats som

prisbaser, ävensom vissa merfraktersättningar till handeln. På den tid, då

import av oljekakor ägde rum från Sovjetunionen och från Balkanstaterna,

spelade dessa förhållanden ur transport- och kostnadssynpunkt icke någon

avgörande roll. Sedan all import kommit att koncentreras till Göteborg, har

läget emellertid väsentligt förändrats. Hittills har bolaget dock — för att

exemplifiera förhållandena — transporterat oljekakor från Göteborg till

Stockholm och Kalmar, för vilka kakor merfraktsersättning därefter utbetalats,

då desamma försålts till Lidköping och örebro resp. till Jönköping

och Tranås. Bationellast vore det, örn bolaget icke betalade andra frakter

än från importhamn och fabriker till de orter, där anläggningar finnas för

framställning av oljekaksblandningar, och att jordbrukarna därefter belastades

med fraktkostnaderna från närmaste dylik ort. Med hänsyn till önskvärdheten

att icke nu företaga några större förändringar i regleringsanord
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ningarna vill bolaget emellertid icke ifrågasätta så långt gående åtgärder.

Däremot har bolaget för avsikt att fr. o. in. konsumtionsåret 1945/46 genom

vissa justeringar av de nu gällande reglerna för merfraktsberäkning förhindra

korsbefraktningar och dubbeltransporter av oljekaksfoder. Därigenom komma

priserna å oljekraftfoder till förbrukarna dock icke att ändras. Av denna

anledning har bolaget ock i förevarande fall låtit sig nöja med att härigenom

anmäla de tilltänkta åtgärderna.

Under innevarande konsumtionsår har i fråga örn prissättningen å oljekraftfoder

tillämpats ett system med dubbla rabatter i avsikt att ur utrymmessynpunkt

få jordbrukarna att företaga inköp av oljekraftfoder så tidigt

som möjligt. Enligt vad inledningsvis anförts rörande de före den 1 januari

1945 försålda myckenheterna oljekraftfoder har det ock visat sig, att oljekraftfodret

redan tidigt under konsumtionsåret vunnit avsättning i betydande

omfattning.

Det tillämpade rabattsystemet, vilket torde kunna betecknas som en kompromisslösning,

har emellertid varit mycket svårt att kontrollera. I ett flertal

fall synes handeln emellertid icke ha följt eller icke kunnat följa gällande

pris- och rabattföreskrifter. För närvarande föreligger icke ur utrymmessynpunkt

något behov av att påskynda utförsäljningen av oljekraftfoder.

Men å andra sidan torde någon erinran icke kunna göras emot en sådan

anordning, att bolaget lämnar en viss rabatt å oljekraftfoder, som inköpes

jämförelsevis tidigt under konsumtionsåret. Härigenom besparas bolaget

nämligen motsvarande ränte- och lagringskostnader. Hinder torde ej heller

nu föreligga att såsom skett under löpande konsumtionsår lämna jordbruket

hela tilldelningen av oljekraftfoder i en eller två omgångar jämförelsevis

tidigt under konsumtionsåret. Den enligt bolagets mening lämpligaste formen

för att åstadkomma, vad som här avses, vore att under tiden 1 juli —

30 september 1945 tillämpa ett försäljningspris å oljekraftfoder av exempelvis

32 kronor 50 öre per deciton och att därefter låta priserna å oljekraftfoder

stiga med 10 öre per deciton och halvmånad fram till den 1 juli 1946.

Härutöver har bolaget icke något att andraga beträffande själva regleringsåtgärderna

å fodermedelsmarknaden. Däremot anser sig bolaget i detta

sammanhang böra redogöra för de nuvarande tillgångarna på fodercellulosa

samt vissa dispositioner, som äro träffade med avseende å denna vara.

Den 1 september 1944 innehade bolaget följande myckenheter fodercellulosa

av nedanstående kvaliteter:

Fodersulfit..............

Blekbar sulfit............

Sulfatcellulosa Roe-tal 3 2

» »4

» »5

Färdig cellfor ...........

.......... 97 405 ton

.......... 39 977 »

1 352 ton

67 330 )>

26 0Q7 » 94 779 »

.......... 297 »

Summa 232 458 ton.

Under konsumtionsåret 1944/45 torde försäljningarna av cellfor komma

att uppgå till 60 000 å 70 000 ton. Till jämförelse må nämnas, att under

konsumtionsåret 1943/44 försåldes 54 000 ton cellfor.

Enär det knappast kunde förväntas, att bolagets jämförelsevis stora lager

av cellulosa helt eller ens till större delen skulle komma att förbrukas för

foderändamål, såvida icke alldeles särskilt svåra skördeförhållanden skulle

inträffa, trädde Svenska cellulosaföreningen redan våren 1944 i förbindelse

med bolaget och anhöll, att, därest bolagets cellulosa skulle komma att försäljas

för export, ett samarbete skulle komma till stånd mellan föreningen

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

185

och bolaget. I annat fall vöre det att befara, alt konkurrens om försäljningarna

kunde få icke önskvärda återverkningar på exportmarknaderna.

Efter rätt långvariga förhandlingar träffades ock ett avtal i berörda hänseende

mellan föreningen och bolaget, som sedermera den 1 december 1944

godkändes av Kungl. Maj:t.

I enlighet med bestämmelserna i detta avtal har hittills, sedan överenskommelse

träffats med kommissionen, att bolaget tillsvidare skulle för export

få försälja intill 100 000 ton cellulosa, för den nordamerikanska marknaden

preliminärt försålts 16 360 ton cellulosa, därav 8 565 ton blekbar sulfitcellulosa

och 7 795 ton sulfatcellulosa. Dessa försäljningar äro i likhet

med andra för närvarande gjorda försäljningar å denna marknad ej definitiva

utan beroende av att framdeles överenskommelse om priset kan träffas.

De priser, som diskuteras, beräknas emellertid motsvara ett pris av

omkring 280 å 285 kronor per ton för sulfatcellulosa och omkring 295 kronor

per ton för blekbar sulfitcellulosa, fritt ombord svensk hamn.

E. Övriga regleringar.

Övriga här ovan icke nämnda spannmålsbolagets verksamhet berörande

regleringsåtgärder har bolaget i detta sammanhang icke anledning att mera

ingående beröra. Sålunda finnes icke anledning att föreslå några ändrade

eller kompletterande bestämmelser beträffande ifrågavarande regleringar.

Bolaget vill i detta sammanhang endast framhålla såsom önskvärt att, då

fråga uppkommer om export av varor som bolaget av en eller annan anledning

i prisstödjande syfte inköpt det i första hand undersökes, huruvida icke

de i bolagets ägo befintliga varorna lämpa sig för export. I fråga om vissa

utsädesvaror m. m. är ju förhållandet det, att örn de icke i tid avyttras, bliva

de praktiskt taget värdelösa.

F. Kostnadsberäkningar.

Spannmålsbolaget framhöll år 1944, att det i dåvarande läge var en ganska

vansklig uppgift att uppgöra kostnadsberäkningar för regleringsåret 1944/45.

Säkerligen är det ännu vanskligare att företaga dylika beräkningar för konsumtionsåret

1945/46. Örn import- och exportspärrama före eller under sistnämnda

konsumtionsår lätta eller helt bortfalla komma bolagets kostnader

att bliva helt andra än om dessa spärrar fortvara. Bl. a. lärer, örn ovan

nämnda försäljningar av 100 000 ton cellulosa för export kunna genomföras

under regleringsåret 1945/46, kunna påräknas en vinst av i runt tal 15 000 000

kronor. Det är vidare sannolikt, att efter ett eventuellt fredsslut importvarorna

komma att förbilligas genom sänkta frakter och försäkringspremier.

Å andra sidan kan givetvis den ökade efterfrågan på varor medföra höjda

priser samt även kontingentering av varorna i exportländerna.

Vid de efterföljande beräkningarna över bolagets kostnader, vilka fogas

som bilaga A till denna skrivelse, har bolaget utgått från följande förutsättningar.

a) Ett i stort sett normalt skördeutfall hösten 1945. Härigenom kan det

räknas med ett överskott av brödsäd av 1945 års skörd örn cirka 100 000 ton

samt en omsättning i handeln av fodersäd regleringsåret 1945/46 av cirka

300 000 ton.

b) Oförändrat prisläge inom landet beträffande spannmål och fodermedel.

c) Import av oljekraftfoder till priser, som ungefärligen svara emot försäljningspriserna

inom landet. Under sådana förhållanden bör bolagets in
-

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

köp av inom landet tillverkat oljekraftfoder av svenskodlat frö ej heller medföra

några kostnader för bolaget, utan böra eventuella dylika kostnader täckas

av clearingmedel.

d) De av bolaget förordade regleringsanordningama beträffande olika slag

av varor genomföras.

e) Normal human konsumtion av vegetabilier.

f) Export under konsumtionsåren 1944/45 och 1945/46 av cirka 250 000

ton brödsäd.

Därest bolaget även under regleringsåret 1945/46 skall erlägga nu fastställt

högre pris för inom landet tillverkat oljekraftfoder av svenskodlat frö i stället

för, såsom i kostnadsberäkningen kalkylerats, ett pris, som motsvarar

priset å importerat oljekraftfoder, komma bolagets kostnader att ökas med

cirka 7 000 000 kronor.

Vid behandlingen av här ifrågavarande ärende inom bolagets styrelse ha

förelegat vissa avvikande meningar ävensom gjorts vissa uttalanden. Dessutom

har det framhållits såsom önskvärt, att en sådan undersökning rörande

de ekonomiska förhållandena inom spannmåls- och fodermedelshandeln

företoges, som kunde ligga till grund för bedömandet av skäligheten av de nu

utgående resp. föreslagna ersättningarna inom denna handel. I nu berörda

hänseenden får bolaget hänvisa till härvid som bilaga B fogade utdrag ur

protokoll.

Stockholm den 16 februari 1945.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET

Carl Mannerfelt

Erik Carlsson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

18T

Bilaga A.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för

verksamhetsåret 7» 1945—:iVs 1946.

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för omsättning av brödsäd......................kr. 5 600 000

2. Kostnader för omsättning av fodersäd...................... > 5 500 000

3. Kostnader vid inköp till resp. försäljning från bolagets lager » 8000 000

4. Lagerhyror m. m....................................... » 2 200 000 kr. 21 300 000

B. Fodermedelssektionen.

Kostnader och prisskillnad för diverse varor.............................. > 2 000 000

C. Sektionen för utsäde och diverse varor.

Kostnader och prisskillnad för diverse varor

1. Potatis och grönsaker ..................................kr. 5 000 000

2. Övriga diverse varor (betfor, ärter, fröer m. m.).......... > 2 000 000 , 7 000 000

D Beredskapslagring av mjöl, havregryn, makaroner m. m....................... » 1 500 000

E. Allmänna omkostnader.

Personal, kontrollavdelning, kontor ...................................... » 2 300 000

F. Räntor.

Räntekostnad efter 2''/« % å ett genomsnittligt belopp av kr. 130 000 000.. .. > 3 250 000

G. Eventuella kostnader för särskild omflyttning ao varor........................ > 2 000 000

H. Oförutsedda kostnader...................................................... » 5 650 000

Kronor 45 000 000

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Bilaga B.

Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för

Svenska spannmålsaktiebolaget å bolagets lokal, Drottninggatan

25 i Stockholm, den 16 februari 1945.

Närvarande: herrar Mannerfelt, Näsgård, Kuylenstjerna, Martin Andersson,

Westman, Janson (t. o. m. det första under 6 § antecknade beslutet) och

Alwerud (t. o. m. det första under 6 § antecknade beslutet) samt av styrelsesuppleanterna

herrar K. A. M. Andersson (fr. o. m. under 6 § såsom suppleant

för herr Janson), Frödin (fr. o. m. under 6 § såsom suppleant för herr Alwerud)

, Christenson, Forsman (t. o. m. det första under 6 § antecknade beslutet),

Rehnby, Sandberg och Hamling.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören Carlsson samt herrar

Brolén, Strömsten (t. o. m. 5 §), Mattsson, Du Rietz och Wedberg.

6 §•

Under hänvisning till styrelsens beslut enligt 7 § i protokollet för styrelsens

sammanträde den 26 januari 1945 anmälde verkställande direktören, att han

utarbetat förslag till skrivelse till statens livsmedelskommission angående

regleringsåtgärder för konsumtionsåret 1945/46. Förslaget, som icke behandlats

av direktionen, hade (med undantag av därtill hörande kostnadsberäkning

— se nedan) i förväg utsänts till styrelsens ledamöter och suppleanter.

Sedan de närvarande förklarat sig icke påkalla en uppläsning av förslaget,

redogjorde verkställande direktören för vissa ändringar i detsamma, som

efter dess utsändande funnits böra vidtagas, och diskuterades vissa avsnitt av

förslaget. Enligt det sålunda ändrade förslaget skulle i fråga örn brödsädsregleringen

bl. a. den månatliga prisstegringen nedsättas från 20 till 15 öre

per månad och deciton, handelsmarginalen för brödsäd höjas från 40 till

högst 50 öre per deciton samt partihandlarerabatten inom hela landet utgå

med 25 öre per deciton. Efter livlig diskussion beslöt styrelsen godkänna

dessa förslag, men skulle i skrivelsen omnämnas den reservation för en höjning

av handelsmarginalen till högst 60 öre, som herrar Sandberg, Forsman

och Christenson under diskussionen förklarat sig vilja ha antecknad till protokollet.

Till protokollet skulle jämväl antecknas, att herr Rehnby för sin del ville

förorda särskild utredning före det slutliga ståndpunktstagandet till ovannämnda

spörsmål, ävensom att herr Frödin ansåg det omöjligt att avgöra,

om handelsmarginalen skulle föreslås till 50 eller 60 öre, förrän det utrönts,

huru marginalförhållandena över huvud komme att utfalla i förhållande till

de för närvarande tillämpade marginalerna.

Vidare diskuterades förslaget i fråga om bolagets skyldighet att, så långt

förhållandena det medgåve och då det befunnes påkallat för tillgodoseende

av kvarnarnas behov av brödsäd, företaga försäljning till kvarn av bolaget

tillhörig brödsäd till priser, som med 1 krona per deciton skulle överstiga

det vid varje tidpunkt gällande försäljningspriset från odlare. Härvid beslöt

styrelsen, att förslaget i denna del skulle omformuleras därhän, att försäljning

i mån av tillgång och med beaktande av att erforderlig beredskap upp
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

189

rätthölles skulle ske i den omfattning så med hänsyn till förmalningsförhållandena

vöre nödvändigt, samt att överpriset skulle föreslås till 85 öre i stället

för 1 krona.

Till protokollet skulle slutligen antecknas, att herrar Rehnby och Hamring

förklarade sig anse, att någon ändring i nu gällande bestämmelser för kvarnarnas

inköpsskyldighet och därmed sammanhängande prisfallsskydd icke

borde ske, utan att sålunda prisfallsskyddet fortfarande borde avse kvarnarnas

hela lager.

Med nu nämnda ändringar beslöt styrelsen godkänna det framlagda förslaget

samtidigt som styrelsen ville uttala sig för att en förnyad utredning

rörande de ekonomiska förhållandena inom spannmålshandeln komme till

stånd.

Härefter anmälde herr Brolén en nu framlagd beräkning av bolagets kostnader

för verksamhetsåret Va 1945—31/s 1946, avsedd att ingå i skrivelsen

till statens livsmedelskommission. Efter granskning godkändes denna beräkning.

Ett exemplar av ovannämnda skrivelse i dess slutgiltiga skick finnes fogat

vid detta protokoll (bil. 3).

In fidem:

G. Rossander.

Justeras:

Carl Mannerfelt

Bernhard Näsgård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

#

#. . J

■ •. f ''''

‘

''■ti

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 7,945. 1 saini. Nr 303.

Tal). 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal.

År och månad

Socialstyns

index för

livsm.p. i

hush.-budg.

(1935= 100)

Prisförändringar sedan år 1935 i vissa varor enligt social- styrelsens prisstatistik (1935 = 100)

Kommerskollegii index

(1935 = 100)

för

Mjölk

Mejeri-

smör

Mjöl

Bröd

Nötkött,

stek

Färskt

sidfläsk

Potatis

Anim.

livs-

medel

Veget.

livs-

medel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1935 ............

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ............

104

102

98

102

101

108

110

107

104

101

105

102

1937 ............

108

107

lil

110

107

107

lil

lil

108

107

117

102

1938 ............

lil

112

116

114

109

110

124

113

113

104

112

105

1939 . .

116

117

122

113

113

120

128

119

120

105

114

106

1940 . .

132

127

138

118

130

129

144

157

140

131

148

135

1941............

151

139

161

121

141

171

188

142

176

157

164

146

1942

162

1 134

170

125

139

182

198

202

186

181

175

213

1943

160

134

170

127

138

185

213

160

194

187

175

229

1944 ............

160

135

170

126

137

177

218

162

194

189

176

224

1943 januari.....

162

162

2 134

134

2 170

170

127

127

138

138

177

177

201

206

160

168

192

193

187

187

176

176

238

243

mars.......

april.......

maj........

nini........

juli.........

augusti.....

september. . .

162

134

170''

127

137

178

3 206

169

193

188

176

243

162

134

170

127

138

178

206

166

194

189

176

230

161

134

170

127

138

185

216

164

194

189

176

230

161

134

170

127

138

186

217

160

194

188

176

230

161

134

170

126

138

196

217

158

194

189

175

219

158

135

170

126

138

196

217

—

194

187

172

219

159

158

135

135

170

170

126

126

138

138

197

197

217

217

166

152

195

195

185

185

173

174

219

225

158

135

170

126

138

176

217

146

196

185

175

225

december . ..

160

135

170

126

138

173

217

146

196

186

176

225

160

135

170

120

138

173

217

148

196

188

176

225

160

135

170

126

138

173

217

148

196

188

177

225

159

135

170

126

138

173

217

148

196

189

177

232

april........

maj........

juni........

juli.........

augusti.....

september.. .

159

135

170

126

138

173

217

150

195

189

177

228

159

135

170

126

138

190

227

154

195

189

177

228

159

135

170

126

137

190

229

161

195

191

177

232

159

135

170

126

137

190

229

162

195

195

176

218

161

135

170

126

137

190

217

146

194

192

172

218

161

135

170

126

137

169

211

230

191

189

175

218

160

135

170

125

137

169

211

167

190

186

175

223

160

135

170

125

137

169

211

166

191

186

176

223

december . . .

158

135

170

125

137

169

211

168

191

186

178

223

1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom standardiseringen minskade kalorivärde, ^

- blir indextalet 146 t. o. m. juli 1943, därefter 147. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som töre höjningarna i december 1942 to

~ voro jo öre per liter mjölk och 1:50 kr per kg matfett, bli indextalen 88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per w

liter resp 2 kr per kg bliva talen 65 resp. 95. Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen i

mjölkprisét i verkligheten mindre. — 3 Fr. o. m. denna månad har införts indextalet för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma

som å färskt sidfläsk.

Kungl. Majlis proposition nr 303.

opaginerad Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och månad

Avräkningspriser

med mejerileve- rantörer å mjölk1

Konsum-

tions-

mjölk2

Produkt - j mjölk,

produ- centpris8

Slakteriernas avräknings- priser till jordbrukare å

Ägg4

exkl.

prod.-

bidr.

inkl.

prod.-

bidr.

Stor-

boskap

Större

kalv

Svin

1935 ............

21

9-2

94

137

110

114

1936 ............

22

10-o

96

144

118

127

1937 ............

■

23

10-8

96

160

122

138

1938 ............

•

24

11-3

97

161

135

136

1939 ............

.

25

12-5

115

179

135

138

1940 ............

16-5

17-5

27

15-5

127

203

158

163

1941............

20-7

22-0

30

19-l

176

266

195

220

1942 ............

23-0

24-6

29

19-5

194

282

207

261

j 1943 ............

22-9

24-3

29

18-9

195

279

206

281

■ 1944 ............

23-5

25-0

29

19-3

188

282

233

295

! 1943 januari.....

23-0

24-7

29

19-1

196

279

209

300

februari.....

23-3

25-0

29

18-9

196

279

205

300

mars.......

23-3

24-9

29

18-6

197

279

205

300

april.......

23-3

24-8

29

18-3

196

279

205

293

maj........

22-9

24-3

29

18-o

195

278

204

250

juni........

22-5

23-8

29

18-2

195

278

204

250

juli.........

22-4

23-7

29

18-3

195

278

204

250

augusti.....

22-4

23-6

29

18-5

196

278

204

250

september. . .

22-4

23-8

29

19-2

195

278

204

274

oktober .....

22-8

24-4

29

20-1

194

277

208

290

november . ..

23-6

25-3

29

20-7

193

277

212

310

december....

23-ä

25-1

29

20-3

194

283

212

310

1944 januari.....

23-5

24-9

29

19-6

197

283

242

310

februari.....

23-6

25-1

29

19-6

196

282

241

310

mars.......

23-6

25-0

29

19-3

196

283

241

310

april.......

23-5

24-9

29

19-0

196

284

240

287

maj........

23l

24-5

29

18-7

186

284

236

275

juni........

22-5

23 7

29

18-6

186

283

235

275

juli.........

22-4

23-8

29

18-7

195

283

235

275

augusti.....

22-5

23-9

29

18-7

189

282

235

275

september...

22-6

24''0

29

19-6

173

279

224

284

oktober .....

23-3

25l

29

20-5

181

279

224

305

november . .. 1

23-8

25-6 |

29

20-6

181

279

223

315

december . .. :

23-9

25-7

29

20-2

181

280

224

315

1945 januari.....

239

29

181

282

225

315

februari.....

23-9

29

315

1 Pris till producent för 3-5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid

ett skummjölks värde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2-0 öre/kg och därefter 4-5 öre/kg. —

2 Socialstyrelsens detaljprisnoteringar. — 8 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader

samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag samt exkl. skummjölksvärde.

— 4 T. o. m. den 23 september 1941, svensk äggnotering, nettopris till producenten,

därefter av staten fastställda priser.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 2 (forts.). Priser (notering) i öre/kg å nedanstående varuslag.

195

År och månad

Potatis1

Vete2

Råg8

Korn-

2-rads8

Havre8

Vetekli4

Majs5

Kraft-

foderbl.

48 %•

1935 ............

8-28

16-69

15-59

13-13

12*15

12-85

15-51

17*33

1936 ............

8-53

17-01

15-92

13-75

12-77

13-70

15-93

18-23

1937 ............

9-02

19-60

18-29

18-22

15-58

14-38

16-33

19-11

1938 ............

8-66

18-85

17-27

15-81

13-62

13-90

16-83

19-45

1939 ............

9-03

17-99

17-29

14*55

13-03

13-39

18-61

21-41

1940 ............

13-67

23-30

23-29

22-71

20-41

16-89

18-50

28*50

1941............

13-66

26-00

26-00

24-60

22-30

16-50

23-71

25-13

1942 ............

21-85

26-60

26-20

24-80

21-10

16-78

25-33

30-92

1943 ............

7 13-80

26-08

25-08

23-08

18-88

18-08

25-00

32-84

1944 ............

16-18

26-70

25-70

23-24

19-03

18*50

25-00

8 32-79

1943 januari.....

15-25

26-00

25-00

23-00

19-00

18-oo

25-00

33-00

februari.....

15-90

26-00

25-00

23-00

19-00

18-00

25-00

33-00

mars.......

14-71

26-00

25-00

23-00

19-00

18-00

25-00

33-00

april.......

14-05

26-00

25-00

23-00

19-00

18-oo

25-00

33-00

maj........

13-10

26-00

25-00

23-00

19-00

18-00

25-00

33-00

juni........

11-05

26-00

25-00

23-00

19-00

18-00

25-00

33-00

juli.........

18-23

26-00

25-00

23-00

19-00

18-00

25-00

32-57

augusti.....

15-28

26-00

25-00

23-00

19-00

18-oo

25-00

32-34

september. . .

12-42

26-00

25-00

23-00

18-50

18-25

25-00

32-34

oktober.....

11-85

26-05

25-05

23-05

18-55

18-25

25-00

32-83

november ...

11-75

26-25

25-25

23-25

18-75

18-25

25-00

33-00

december ...

12-04

26-45

25-45

23-45

18-95

18-25

25-00

33-00

1944 januari.....

12-83

26*65

25-65

23-65

19-15

18*25

25-00

33-00

februari.....

12-65

26-85

25-85

23-85

19-35

18-25

25-00

33-00

mars.......

13-27

27-05

26-05

24-05

19-55

18*25

25-00

33-00

april.......

14-40

27-25

26-25

24-25

19-70

18-25

25-00

33-00

maj........

14-60

27-45

26-45

24-45

19-70

18-25

25-00

33-00

juni........

15-71

27-60

26-60

24-60

1019-70

18-25

25-00

33-00

juli.........

22-69

s

9

1024-60

1819-70

18-25

25-00

32-00

augusti.....

23-04

25-80

24-80

21-80

18-20

18-25

25-00

32-00

september. . .

18-13

25-95

24-95

21-95

18-35

19-00

25-00

32-50

oktober.....

15-40

26-15

25-15

22-15

18-55

19-00

25-00

32-85

november . . .

15*50

26-35

25-35

22-35

18-75

19-00

25-00

33-15

december.. . .

15-96

26-55

25-55

22-55

18-95

19-00

25-00

33-50

1945 januari.....

16-19

26-75

25-75

22-75

19-15

19-00

25-00

35-00

februari.....

17-00

26-95

25-95

22-95

19*35

19-00

25-00

35-00

1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. — 8 Svensk spannmålsnotering,

medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter) t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten

fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av staten fastställda normalpriser 1 sept.—

1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för höstvete och råg 1 sept. 1943—-31 aug.

1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31 maj 1944, därefter åter av staten

fastställda normalpriser. — 8 T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris för flera orter, den 16 okt.

1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter av staten fastställda normalpriser.

— 4 Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter

av staten fastställda priser. — 5 T. o. m. den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten

vid försäljning direkt till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten iastställda priser

vid försäljning till förbrukare. — 8 Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m.

den 30 sept. 1939, därefter av staten fastställda priser. T. o. m. sept. 1941 pris å 48 %, okt. 1941—

juni 1944 pris å 45 %, därefter å 42 % kraftfoderblandning. -— 7 Fr. o. m. 1943 ett med ledning

av fr. o. m. den 12 okt. 1942 fastställda normalpriser inom lantbruksförbundet sammansatt

engrospris för Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar. —- 8 Vägt genomsnitt av pris

å 45 % och 42 % kraftfoderblandning. — 8 För brödsäd, som skall avstås till det allmänna, men

som den 15 maj 1944 ännu ej hembjudits spannmålsbolaget, betalas följande priser: höstvete kr.

26 00 och råg kr. 25-00. — 18 Ej medtaget vid beräkning av årsmedelpriserna, då någon försäljning

ej ägt rum.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 3. Invägning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, i ton.

Vid mejerier invägd mjölk ... . ....

_ ■_° ‘_____Mejeriproduktion

Därav av

Ar och månad

Total

kvantitet

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk1

Försåld

grädde

(omräk- nad till

mjölk)

Smör

Ost

1934 ............

2 498 378

1 854 670

352 247

291 461

62 509

31105

1935 ............

2 550 916

1875 422

376 433

299 061

63 452

31669

1936 ............

2 720 166

2 008 586

408 014

303 566

67 168

37 759

1937 ............

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

73 247

35 443

1938 ............

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

80 103

36 524

1939 ............

3 205688

2 395 153

494 367

316 168

83 735

43653

1940 ............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

80 760

35328

1941............

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

77 687

22 383

1942 ............

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

71 926

14 991

1943 ............

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

79 263

21 296

1944 ............

3 107 561

2 183 544

940625

138 213

87 304

29 924

1943 januari.....

191 844

121 622

75 471

6 449

5030

1040

februari.....

181 032

lil 391

74 243

5 404

4 559

928

mars.......

204 979

125 058

84153

6 608

5 073

1024

april.......

220 989

142 310

82 077

6 447

5 602

1638

maj........

264 470

182 577

84 477

7 854

6 970

2 279

juni........

296 585

222 727

78 864

6 435

8 542

3 520

juli.........

284 399

207 765

83193

5 951

8 203

2 267

augusti.....

286 917

210 502

82 580

7 250

8 411

2 366

september.. .

266 480

195602

80 120

4 830

8 011

2192

oktober .....

232 712

161157

81 045

5 221

6 842

1155

november ...

204 779

136 036

77 824

5 015

5 894

1079

december.. . .

216 845

146 488

79 145

4 917

6126

1808

1944 januari.....

228340

157 837

75 030

7 288

6 334

2 251

februari.....

216 359

141171

75 140

11215

5 624

1899

mars.......

233 422

152 208

80175

12 624

5 991

1909

april........

245 000

166 993

76 382

12 473

6 476

2 340

maj........

275 215

192 659

79675

13 787

7 476

2 587

juni........

319 541

244693

77 288

11034

9614

4 289

juli.........

318 154

238 572

80 323

12 539

9 319

3 785

augusti.....

311161

229 069

83 807

12 257

8 988

3197

september. . .

273 469

199 473

79 633

9 867

*8 218

2 643

oktober .....

239 215

163 629

78628

11741

*6 976

1503

november . ..

215 729

141 072

77 711

11187

*6 030

1329

december . ..

231 956

156 168

76 833

12 201

*6 258

2192

1945 januari.....

244 275

167 442

75 061

13 453

*6 511

2 614

februari ....

222 937

148 817

71915

13 129

*5 762

2122

* Häri ingår smör, producerat av mjölk från evakuerade finska kor.

1 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsemas ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas

i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad mjölk. Av denna anledning blir summan av

produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk,

alldenstund den genom standardiseringen erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas

under produktmjölk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303. 1

Tab. 4. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett, i ton.

År och månad

Smör från mejeri

Lant-

smör

från

pro-

ducent

Ost

från

mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister 0.

Matolja

från

parti-

handlare

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-,

Bage-

ri-,

kokosfett

från

fabrik

1934 ............

39430

30 824

52 831

2 085

1935 ............

43 681

7 937

32 385

55 201

2 915

1936 ............

48153

9180

34 498

56125

3 700

1232

1937 ............

49 098

10 198

36 615

58 815

4 731

1314

1938 ............

51 534

11246

38 816

58 407

6 303

1523

1939 ............

54 319

12 274

41 406

51 475

8 047

3 794

1901

1940 ............

74002

13 580

37 736

29 468

9 519

1064

1405

1941............

76 184

10 859

4138

23 052

17 531

7 987

9

1173

1942 ............

67 785

11519

1787

15 052

35 228

5 374

0

1441

1943 ............

76 044

12 257

1298

19 519

31 678

5 449

—

1345

1944 ............

92 483

13 897

1353

29 720

29 908

8125

—

1487

1943 januari.....

6 319

962

112

996

2 259

397

—

104

februari.....

5 450

909

96

962

2 816

398

—

107

mars.......

6 040

974

92

915

3 073

462

—

137

april.......

6 087

1040

92

1329

3 038

453

—

108

maj........

5 895

1009

103

1350

2 849

456

—

101

juni........

6 077

1050

132

1974

2 737

466

—

lil

juli .........

6 346

1106

150

2 014

2 329

485

—

133

augusti.....

7 310

1051

139

2173

2118

494

—

134

september...

6 522

1032

135

2 313

2 703

461

- ■

105

oktober.....

6 350

1026

107

1723

2 978

447

—

116

november .. .

6159

997

74

1898

2 877

483

—

105

december . ..

7 489

1101

66

1872

1901

447

—

83

1944 januari.....

7 702

1041

99

2 021

1144

372

—

78

februari.....

7 640

1069

96

2 003

1467

408

—

93

mars.......

8 502

1138

97

2 307

2 219

487

—

98

april.......

7 733

1110

104

1985

2 009

400

—

94

8032

1181

108

2 311

2 064

450

—

128

juni........

7 729

1165

149

2 886

2 426

700

—

172

7 614

1176

151

2 934

2 020

791

—

202

augusti.....

7 967

1184

159

3110

2 270

920

—

106

7 807

1215

149

3 003

2 788

890

—

120

7 641

1240

105

2 816

3608

882

—

128

7 031

1163

73

2194

3 876

963

—

140

december . ..

7 085

1215

63

2150

4 017

862

—

127

1945 januari.....

7105

1144

87

1860

3 692

782

228

februari ....

6166

1007

82

2 041

3 820

928

—

129

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Manis proposition nr 303.

Tab. 5. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt import och export av

margarin, i ton.

År och månad

Import av mjölk och grädde

Import

av na- turligt

smör

Import av

ost

Margarin

kon-

den-

serad

torr-

mjölk

andra slag

des-

sert-

ost

annan

ost

Im-

port

Ex-

port

mjölk

grädde

1929 ..............

224

36

11

182

459

2 381

133

1930 ..............

207

177

36

27

8

183

485

1896

118

1931..............

165

172

21

16

18

216

551

1407

163

1932 ..............

65

253

59

1

15

141

333

1037

295

1933 ..............

26

175

191

0-4

33

158

303

934

241

1934 ..............

4

24

12

1

2

195

370

648

121

1935 ..............

6

59

16

4

608

216

917

11

181

1936 ..............

15

173

13

4

188

248

1352

1

173

1937 ..............

26

219

19

4

0-4

311

778

2

146

1938 ..............

8

392

20

4

1

338

886

2

189

1939 ..............

5

659

25

4

4

419

1384

55

110

1940 ..............

2

134

3

1

560

153

345

0

3

1941..............

1037

6

—

—

—

13

436

—

461

1942 ..............

1121

168

—

—

0

49

256

0

0

1943 ..............

1165

187

—

—

1

37

230

—

—

1944 ..............

1748

19

—

—

226

223

2

—

—

1943 januari.......

119

73

—

—

0

4

23

—

_

februari......

0

—

—

—

0

5

0

—

—

mars.........

23

13

—

—

—

1

5

—

—

april.........

153

47

—

—

0

—

17

—

—

maj..........

114

10

—

—

—

1

62

—

—

juni..........

57

5

—

—

—

8

27

—

—

juli..........

38

10

—

—

—

8

21

—

—

augusti.......

117

—

—

—

0

0

11

—

—

september.....

22

—

—

—

0

—

23

—

—

oktober.......

232

2

—

—

—

—

41

—

—

november.....

115

27

—

—

0

—

0

—

—

december.....

175

0

—

—

0

10

0

—

—

1944 januari.......

204

1

—

—

0

10

0

_

_

februari......

128

—

—

—

0

29

0

—

—

mars.........

25

—

—

—

—

65

0

—

—

april.........

—

—

—

—

0

17

0

—

—

maj..........

151

—

—

—

0

10

0

—

—

juni..........

305

—

—

—

—

6

0

—

—

juli..........

75

—

—

—

0

5

0

—

—

augusti.......

241

2

—

—

0

0

0

—

—

september ....

69

7

'' -

—

0

1

1

—

—

oktober.......

237

2

—

—

20

51

0

—

—

november.....

229

—

—

—

6

28

0

—

—

december.....

84

7

—

—

200

1

1

—

—

1945 januari.......

163

2

_

_

202

3

0

_

_

februari........

11

0

—

—

—

—

—

—

—

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 6. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton,

199

Fläsk

År och månad

Fårkött

Hästkött

Nötkött

totalt

därav

därav

färskt

annat

1929 ..................

432

753

177

2 578

164

2 414

1930 ..................

687

1058

350

2 263

83

2180

1931..................

833

932

410

1386

124

1 262

1932 ..................

603

353

349

995

180

815

1933 ..................

650

163

234

1611

115

1496 1

1934 ..................

656

215

434

1523

250

1273

1935 ..................

934

505

1356

3 724

2 026

1698

1936 ..................

673

964

1553

3 098

1219

1 879

1937 ..................

606

841

1272

1717

68

1649 |

1938 ..................

602

790

1158

2198

259

1939

1939 ..................

602

960

1428

2 829

727

2102 i

1940 ..................

190

457

53

1239

33

1206

1941..................

—

—

33

3 886

2 613

1273

1942 ..................

—

—

6

4 736

0

4 736

1943 ..................

0

—

4

4 566

2

4 564

1944 ..................

0

—

2 023

6 465

4 923

1541

1943 januari...........

_

—

_

384

—

384

februari..........

—

—

—

838

—

838 ,

0

74

8

.

74

april.............

—

—

9

6

maj..............

—

—

—

1

—

1

juni..............

—

—

—

294

—

294

juli..............

—

—

—

1266

—

1266

augusti...........

—

—

—

163

—

163

september........

0

—

4

30

—

30

oktober ..........

—

—

—

891

—

891

—

—

_

900

0

900

december.........

—

—

—

1

1

1944 januari...........

—

—

—

0

—

0

februari..........

—

—

—

247

—

247

mars.............

—

—

13

2 322

1 562

760

april.............

—

—

72

1289

927

362

maj..............

—

—

809

292

124

169

juni..............

—

—

13

621

618

3

juli..............

—

—

—

239

239

0

augusti...........

—

—

39

0

—

0

september........

oktober ..........

0

_

172

314

794

356

794

355

0

0

november.........

—

—

224

253

253

0

december.........

—

—

367

52

51

0

1945 januari...........

—

—

—

0

0

0

februari............

—

—

0

—

—

—

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 7. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad

Antal besiktigade hela och halva kroppar1

Tj änst- bara

galtar

Stor-

boskap

Kalv

Svin

Betäckta

suggor

större

mindre

1930 ..................

242 588

387 585-5

234 831

1 225 685

1931..................

227 433

394 276-5

225 831

1 424 539

1932 ..................

238 715-5

412 905

229 697-5

1354 033

1933 ..................

250 644

420 721

239 615-5

1342 908

1934 ..................

258 295

407 182

253 759-5

1 424 688

255 886

4 681

1935 ..................

274 675

414 141-5

287 700

1 270 852-5

264 271

4 240

1936 ..................

302 503

440 738

354 234

1 324 497

284 044

4156

1937 ..................

347 408

466 605

413 007

1 480 022

258 967

3 931

1938 ..................

375 469-5

502 228-5

437 859

1 478 927

272 789

3 778

1939 ..................

397 069

519 013

467 212

1608 873-5

282 702

3 747

1940 ..................

540 108

505 579-5

515 670

1 487 631

214 291

3 407

1941..................

550 661

401003

506 747

1 049 460

192 403

2 876

1942 ..................

234 453-5

212 355-5

424 966

596 673-5

167 453

2 525

1943 ..................

283 941

221 920-5

588 012

719 183-5

190 672

2 511

1944 ..................

348 728

254 901

640 215-5

1 064 077-5

182 368

2 504

1943 januari...........

16 227

10 921

38 522

52 994

17 203

2 550

februari . .........

15 532-5

11909

38 207

42 777

13 873

2 553

mars.............

20132

15 240

52 799-5

56 925-5

lu 4uU

2 580

april.............

18 382

15 634-5

72 745-5

54 571-5

17 016

2 583

maj..............

22 870

20 211-5

65 811

73 408-5

22 065

2 575

juni..............

22 098-5

24 124-5

54 084

65 892-5

15 505

2 548

juli..............

19 475

25 318

47 544

57 857-5

10 985

2 473

23 854-5

22 740

39 283-5

42 274-5

8 295

2 416

28 953-5

22 868

36 714

36 369-5

8 776

2 414

34 225-5

21 441-5

43 662-5

67 652-5

15 063

2 439

35 798

18 007

50 563-5

82 457-5

23 834

2 471

december.........

26 486-5

14 546

47 556-5

85 468

22 607

2 527

1944 januari...........

25 465

13151

51 205-5

82 241-5

15 417

2 481

februari..........

26 495-5

15 988

49 389-5

81 223

12 452

2 457

mars.............

31 849

19 056

67 508

103 246-5

13 752

2 464

april.............

25 979

19198-5

75 868

120 904-5

16 745

2 492

maj..............

28 145

25 887

72 161

124 189

18 910

2 491

juni..............

25 714-5

27 177

57 945

87 697

15 343

2 473

juli..............

21 861-5

25 782

49 261

70 839

11 363

2 463

augusti...........

26 757

25 691-5

44 014

64 798-5

9 501

2 442

29 057-5

24 326

35 915-5

68 483-5

10 032

2 439

40 030-5

25 069-5

43 933

89 328

14 777

2 454

39 164

18 966

48 644

92 484

22 277

2 691

december.........

28 209-5

14628-5

44 371

78 643

21799

2 699

1945 januari...........

30 641

16 238

53 986-5

77 837

15 234

2 666

februari ..........

26 955

17 791-5

43 968-5

76 220

12 702

2 626

1 Årssumman för 1944 samt alla månadssummorna preliminära tal.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

201

Tab. 8. Inhemsk försäljning och import av vissa skattepliktiga fodermedel m. m.,

i ton.

År och månad

Inhemsk

försälj- ning av

sv. olje- kraftfoder

Import

av olje- kraftfoder

Summa

inhemsk

försälj- ning och

import

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr

366—68 och

371—72)

Import

av majs

Import

av kli

1929 ................

183 093

9 421

76 668

40 257

1930 ................

179 034

—

9 075

134634

40 782

1931................

234 263

—

8 825

353 055

80 906

1932 ................

148607

—

5 331

243 949

33026

1933 ................

150 859

—

8185

265 350

62 278

1934 ................

52 869

190 128

242 997

8 234

107 186

38158

1935 ................

59 919

200 420

260 339

4 802

43 009

8 775

1936 ................

65 109

158630

223 739

5 444

76 043

10199

1937 ................

77 287

223 060

300 347

8 508

185 239

48607

1938 ................

73 999

251 65?

325 558

7 495

172 088

49115

1939 ................

75 524

166 866

242 390

6150

42 369

12 936

1940 ................

93 297

141 933

235 230

7162

49065

14 025

1941................

23 782

94 700

118 482

7158

3 878

30 727

1942 ................

44 449

117 502

161 951

1856

13 335

6 303

1943 ........

43 032

88 988

132 020

2149

9 940

50

1944 ................

55 351

137 016

192 367

629

5 887

1948 januari.........

2 002

10 475

12 477

48

6 000

41

februari........

4 771

1028

5 799

3

3 940

9

mars...........

3 283

3 288

6 571

80

—

—

april...........

4 761

2 703

7 464

180

—

—

maj............

2 445

3 716

6161

3

—

—

juni............

2 039

6148

8187

52

—

—

juli............

2 619

7 423

10 042

39

0

—

augusti.........

4 260

3 736

7 996

1188

—

—

september......

5 052

13 892

18 944

103

—

—

oktober .........

4 344

18187

22 531

69

—

—

november.......

2 911

13 476

16 387

280

—

—

december.......

4 545

4 942

9 487

103

—

—

1944 januari.........

2 066

2101

4167

260

_

_

februari........

3 334

7 568

10 902

15

—

—

mars...........

4 780

15 320

20 100

66

—

—

april...........

3 076

5112

8188

87

—

—

maj............

3 606

6 720

10 326

66

—

—

juni............

3 052

1300

4 352

1

—

—

juli............

4108

13 836

17 944

0

—

—

augusti.........

5661

22 135

27 796

35

—

—

september......

8192

21 419

29611

95

4 588

—

oktober .........

7 375

3 783

11158

4

—

—

november.......

5 322

22 584

27 906

0

1299

—

december.......

4 779

15138

19 917

0

—

—

1945 januari.........

5642

10 305

15 947

0

_

_

februari..........

3 888

4 712

8 600

0

—

—

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

14

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:472 Skrivelse till Konungen angående upplysningsverksamhet för kommunalmän m. m. s. 10 i texten
  2. JoU 1945:81 Memorial angående ersättning dt av utskottet anlitat biträde. För behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 303 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets s. 1 i texten
  3. JoU 1945:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten