Angående anslag till flyktingverksamheten för hudgetåret 1945/46
1945-05-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:304, Angående anslag till flyktingverksamheten för hudgetåret 1945/46
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 304.
1
Nr 304.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till
flyktingverksamheten för hudgetåret 1945/46; given
Stockholms slott den 11 maj 1945.
Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 maj
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres,
Ewerlöf, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkten 236, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 25 000 000
kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål lill fortsatt behandling.
Såsom i angivet sammanhang framhölls är å allmän förskottsslat I för
innevarande budgetår uppfört ett anslag av förslagsvis 8 000 000 kronor till
bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. Med bifall till av
Kungl. Majit i proposition 1944:294 (bilaga 1) framlagt förslag har riksBihang
till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 304.
2
Kunell. Maj.ts proposition nr 30A.
dagen (skrivelse nr 493) bemyndigat Kungl. Majit att i den utsträckning,
som funnes erforderlig, överskrida ifrågavarande anslag.
Ett mindre antal av de utlänningar, som under rådande förhållanden tagit
sin tillflykt till Sverige, har av olika anledningar måst omhändertagas i s. k.
slutna förläggningar. Kostnaderna för denna polisiära flyktingverksamhet
bestridas under innevarande budgetår från det å förskottsstaten för försvarsväsendet
för sagda budgetår under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget
till förstärkning av den civila administrationen m. m.
För täckning av anvisningar å förskottsanslag för ifrågavarande ändamål
föreslår Kungl. Majit i proposition denna dag angående slutlig reglering av
riksstaten för budgetåret 1944/45, att riksdagen å tilläggsstat II till berörda
riksstat anvisar dels till bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m. ett förslagsanslag av 75 000 000 kronor (femte huvudtiteln, punkt 9)
och dels till vissa kostnader för utlänningsförläggningar ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor (femte huvudtiteln, punkt 10). I samband med dessa
anslagsäslcanden lämnas en kortfattad redogörelse för flyktingverksamhetens
omfattning och handhavande under den gångna delen av budgetåret
1944/45, till vilken torde få hänvisas. Här må endast sifferuppgifterna beträffande
flyktingar i riket den 20 april 1945 upprepas. Sammanlagda antalet
flyktingar sagda dag utgjorde 168 800. Av dessa voro 39 500 norrmän,
15 800 danskar, 29 600 balter med undantag av estlandssvenskar, 21600
finska evakuerade, 40 700 finska barn och 21 600 av andra nationaliteter.
Tilläggas må, att under slutet av april och början av maj 1945 genom
svenska röda korsets förmedling inemot 20 000 personer av olika nationaliteter,
vilka valdt internerade i Tyskland, förts till Sverige för att här tills
vidare omhändertagas.
Omhändertagandet av flyktingar sker enligt följande allmänna plan.
Omedelbart efter ankomsten till Sverige bliva flyktingarna underkastade
läkarbesiktning, sanitetsbehandling och polisiär undersökning. Härefter
omhändertagas flyktingarna i karantänsförläggning och få i samband härmed
den nödvändigaste utrustningen i fråga om gångkläder. Beträffande de
personer, som själva hava medel till sitt uppehälle eller eljest icke äro i
behov av bistånd från de svenska flyktingmyndigheterna, skall dessa myndigheters
befattning upphöra i och med att sagda personer lämna karantänsförläggningen.
Av återstående flyktingar bliva de arbetsföra snarast möjligt,
som regel redan under karantänstiden, föremål för energiska åtgärder
från den offentliga arbetsförmedlingens sida i avsikt att få dem utplacerade
i arbete, medan åldringar och sjuka efter karantänstiden omhändertagas i
särskilda vårdförläggningar. Huvudparten av flyktingarna har utgjorts av
arbetsföra personer, vilka det varit angeläget att bereda försörjning genom
eget arbete på den svenska arbetsmarknaden. Därför ha också betryggande
former för en dylik inpassning måst skapas, bland annat genom att flyktingarna
erhålla viss hjälp vid tillträdande av anställning. Sålunda erhålla
samtliga flyktingar, som gå ut i arbete, erforderliga arbetskläder. Dessutom
utbetalas fickpengar och ett mindre startbidrag för utgifterna intill den
första avlöningen. Även resekostnaderna täckas genom statsmedel. Familj,
Kungl. Maj:ts proposition nr SOU.
3
som är i behov av bohagsutrustning, erhåller hjälp med anskaffandet av
sådan. Kostnaderna för denna utrustning skola dock så småningom återbetalas.
I de fall det ur arbetsmarknadssynpunkt anses lämpligt ha flyktingarna
även möjlighet att kostnadsfritt genomgå yrkeskurser, varvid även
kostnaderna för uppehället under kurstiden vid behov genom statens flyktingsnämnd
bestridas av statsmedel. Flyktingarnas inpassning i det svenska
arbetslivet står under kontinuerlig uppsikt från länsarbetsnämndernas sida,
vilka för detta ändamål ha särskilda tjänstemän anställda.
De statliga myndigheter, på vilka det väsentliga arbetet med flyktingverksamheten
vilar — nämligen statens utlänningskommission, civilförsvarsstyrelsen
och statens arbetsmarknadskommission — hava i promemorior
den 26 april, den 12 mars och den 1 februari 1945 redogjort för den flyktingverksamhet,
som utövas av envar av dessa myndigheter; utlänningskommissionen
lämnar upplysningar även om statens flyktingsnämnds verksamhet.
Utlänningskommissionen anför i huvudsak följande.
Enligt kungörelsen den 12 september 1941 (nr 753) örn statlig och statsunderstödd
flyktingshjälp utgår sådan i form av dels vistelse å särskilt anordnat
läger, dels statsbidrag till enskilda sammanslutningar, vilka meddela
flyktingshjälp (flyktingskommittéer) och dels direkt understöd åt utlänning,
som ej erhåller hjälp genom flyktingskommitté. Flyktingshjälpen i form av
lägervistelse handhaves av utlänningskommissionens sociala byrå, under det
att statens flyktingsnämnd har att svara för utgivandet av direktunderstöden
och fastställandet av statsbidrag åt flyktingskommittéerna. Handläggningen
av de på nämnden ankommande ärendena åvilar emellertid även sociala
byrån i egenskap av kansli åt nämnden. Till följd av verksamhetens starka
ansvällning har det i längden dock ej gått alt behandla de på nämnden ankommande
ärendena tillsammans med byråns övriga ärenden, varför en
särskild avdelning måst upprättas med egna lokaler och för närvarande ett
trettiotal anställda.
Örn man bortser från de s. k. slutna förläggningarna finnas för närvarande
av kommissionen anordnade omkring 115 läger. Cirka 65 av dessa
utgöras av hotell och pensionat med inackorderade baltiska flyktingar. Övriga
omkring 50 läger ha mera permanent karaktär, anordnade antingen i
för ändamålet uppförda baracker eller i förhyrda större fastighetskomplex.
De drivas helt i kommissionens egen regi.
För de inackorderade flyktingarna ha avtal träffats med vederbörande
hotell och pensionat av innehåll, att kommissionen under garanterande av
en viss minimibeläggning erlägger en med hänsyn härtill reducerad dagavgift
för person, i genomsnitt 5 kronor för vuxen och 3 kronor för barn.
Å lägren i kommissionens egen drift uppgå kostnaderna för inköp av mat
per person och dag til! i genomsnitt 1 krona 40 öre. Kostnaderna för personal,
bränsle, lyse m. lii. medföra emellertid att man får räkna med en
ungefärlig dagskostnad per person av omkring 3 kronor. Avskrivningar a
nedlagt kapital och räntekostnader äro härvid icke medräknade.
Läger av pensionatlypen hava huvudsakligast kommit till användning i
samband med omhändertagandet av akuta större flyktingströmmar, såsom
den danska oell nu senast den baltiska. Ehuru denna lägertyp har manga
fördelar framför den andra, särskilt med avseende å bostadsutrymmenas
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 304.
standard, är avsikten att efter hand, i den mån platser bli tillgängliga å de
mera permanenta lägren, överflytta klientelet till dessa.
Utöver kost och logi åtnjuter varje å läger omhändertagen flykting, som
fyllt 16 år och ej innehar belopp överstigande 50 kronor, fickpenning med
50 öre per dag.
En viss behovsprövning gäller även beträffande denna form av flyktingshjälp.
Flykting, vilken innehar mer än 500 kronor i svensk eller växlingsbar
utländsk valuta, är sålunda skyldig att erlägga inackorderingsavgift efter
3 kronor per dag, till dess hans tillgångar nedgått till 500 kronor. Detta
gäller dock icke barn under 18 år, för vilka avgift i intet fall uttages.
Flyktingar, som äro nödtorftigt utrustade, förses med erforderliga för
årstiden lämpliga kläder. Innan kläder utdelas, verkställes behovsprövning.
Flyktingarna erhålla även, där så prövas skäligt, nödiga arbetskläder ävensom
i erforderliga fall startpengar — matpengar för en avlöningsperiod
jämte hyra för en månad, beräknad efter priset på arbetsorten — då de
lämna lägren och gå ut i arbete eller på annat sätt inplaceras i det svenska
samhället.
Flyktingsnämnden har att tillämpa fattigvårdsnormer.
Bidragen till flyktingskommittéerna utbetalar nämnden i regel varannan
månad. Statsbidraget utgår i form av restitution å utgifter för meddelade
understöd med i allmänhet 40 procent av understödsbeloppen för vuxna och
med 70 procent för ensamstående barn, omhändertagna i enskilda hem eller
å barnhem. Efter Kungl. Maj:ts medgivande har bidragsbeloppets storlek
jämkats uppåt i ett par fall, då särskilda förhållanden påkallat det. Statsbidrag
beviljas icke å högre understödsbelopp än som nämnden finner sig
kunna godkänna med hänsyn till gällande normer för understödsnivån eller
som i övrigt med hänsyn till särskilda förhållanden kan befinnas skäligt.
Enär kommittéerna själva bidraga med huvudparten av understödsbeloppen,
har nämnden ansett det rimligt, att understödsnivån får sättas något högre
än som gäller för nämndens direktunderstödda klientel, inom fattigvården
etc.
I sin direktunderstödsverksamhet använder sig flyktingsnämnden i största
möjliga utsträckning av de lokala socialvårdsmyndigheterna såsom ombud
vid utbetalande av understöd och dessa myndigheters yttranden läggas till
grund för nämndens avgöranden i det individuella fallet.
Nämndens sist ifrågavarande verksamhet omfattade från början huvudsakligen
något hundratal fall av mera permanent karaktär, lokaliserade till
Stockholm med omnejd. Personerna ha sedan dess till en del växlat, men
antalet har länge hållit sig oförändrat. Denna kategori hjälpbehövande skiljer
sig icke nämnvärt från vanliga fattigvårdsfall, och behandlingen har
även kunnat bliva ungefär densamma, som tillämpas hos motsvarande
f attigvårdsmyndighet.
Från sommaren 1943 till hösten 1944 anlände en stadigt stigande ström
av flyktingar österifrån. Sedan dessa passerat karantänslägren, har nämndens
kansli övertagit omsorgen örn dem. Härigenom har antalet konstanta
understödsfall stigit. Det har nämligen visat sig, att en hel del familjer äro
barnrika eller ha gamla, icke arbetsföra anhöriga att taga hand om. I sådana
fall uppstår lätt den situationen, att familjens sammanlagda arbetsinkomst
icke blir så hög, att familjen kommer upp till fattigvårdsnivån i
orten. Då det blir billigare för staten att i dylika fall lämna ett tillskott,
beräknat efter fattigvårdsnormer, än att ha kvar en del av familjen på läger,
Kungl. Majus proposition nr 304.
5
har nämnden tillämpat den principen att sammanföra familjer utanför läger
även av andra än rent humanitära skäl.
Den ökade tillströmningen av flyktingar har medfört, att nämndens
understödsverksamhet delvis fått en ny karaktär. Understöden ha i ett stort
antal fall kommit att mera avse att hjälpa flyktingarna över tillfälliga svårigheter.
Understöd måste utgivas i stor utsträckning till nyanlända flyktingar
medan de vänta på arbete. Många gånger utfaller den första arbetsplaceringen
mindre väl och vederbörande behöver omplaceras, ofta i annat
yrke och på annan plats. Under årens lopp har även uppstått ett i viss mån
vagabonderande klientel, vilket uppenbarar sig än här och än där, och beträffande
vilket kortare anställningar växla med tillfälliga understöd från
nämnden. Oförvållad arbetslöshet och sjukdom medföra ofta utgivandet av
mindre understöd för att klara vederbörande genom en övergående svårighet,
som en svensk lättare kunnat gardera sig mot.
Gemensamt för dessa tillfälliga understödsärendens behandling är, att
arbetsförmedlingarna ute i landet automatiskt kommit att bli de organ, som
företräda nämnden. Arbetsplaceringen och den supplerande understödsverksamheten
gripa nämligen så in i vartannat, att det torde vara praktiskt
ogörligt att anlita fattigvårdsmyndigheterna för dessa fall. Ehuru arbetsförmedlingsorganen
bäst äro insatta i den hjälpsökandes förhandenvarande
situation, besitta de självfallet icke en fattigvårdsmyndighets sakkunskap i
fråga örn behovsprövning och andra med understödsutgivandet sammanhängande
frågor. Ärendena äro därtill i allmänhet så brådskande, att besked
oftast måste ges av nämnden vid telefonförfrågan från länsarbetsnämnden.
Understödstidens kortvarighet — många gånger endast några
dagar — behovet av snabba beslut, svårigheten att för rimligt pris hitta tillfälligt
logi åt vederbörande gör, att man beträffande hela denna stora grupp
av ärenden har svårt att hålla sig till snävt tilltagna normer.
I civiiförsvarsstyrelsens promemoria behandlas de förmåner, som tillkomma
flyktingar vid civilförsvarets förläggningar samt vissa grupper evakuerade
finska medborgare, vilka icke vistas i förläggning. Styrelsen anför
härom följande.
Bostad och kost utgå till .samtliga flyktingar antingen å förläggning eller
beträffande vissa mindre grupper evakuerade finnar i form av kost- och
hyresersättningar. Anvisningar örn storhushåll lia utgivits. De lokala inkvarteringsorganen
hålla koststaten inom ramen för nämnda anvisningar
men bestämma i övrigt självständigt i fråga om kosthållet. Genom granskning
av räkningar och inspektion utövar civilförsvarsstyrelsen kontroll över
mathållningens ekonomi. Enligt av medicinalstyrelsen utfärdade direktiv
skola barnen erhålla skyddsläkemedel.
Å förläggningarna finnas i allmänhet sjukkvarter. För dem, som behöva
vård å sjukhus, utfärdas ansvarsförbindelse för vårdkostnaderna. Bcredskapssjukhus
lia i viss utsträckning öppnats för vård av flyktingar. Vidare
lia öppna Is särskilda förlossningshem, mödrahem, Ilie- oell epidemisjukhus.
Läkarvården på förläggningarna utövas av tjänsteläkare och särskilt förordnade
flyktingläkare. Flyktingarna erhålla tandvård i viss omfattning.
Flyktingarna utrustas vid ankomsten till Sverige nied kläder och skodon.
Komplettering av denna utrustning har verkställts.
''filt samtliga flyktingar, som fyllt 10 år och ej lia egna medel, utgå konlantunderstöd
nied 2 kronor per vecka (numera 50 öre per dag).
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 30A.
Vissa kostnader för flyktingarnas fritidssysselsättning bestridas av civilförsvarsstyrelsen.
De lokala inkvarteringsorganen kunna låta flyktingarna komma i åtnjutande
även av andra förmåner än de sagda. Dock skall vad som utgives
bedömas vara oundgängligen nödvändigt för flyktingarnas uppehälle eller
eljest anses skäligt med hänsyn till uppdraget att omhändertaga flyktingarna.
I arbetsmarknadskommissionens promemoria slutligen lämnas följande
redogörelse för de bidrag till flyktingarna, som kunna utgå genom kommissionens
försorg.
Efter framställning från statens flyktingsnämnd har kommissionen i september
1943 medgivit, att danska flyktingar, som ankomma till Sverige,
skulle genom kommissionens försorg och på flyktingsnämndens bekostnad
utrustas med oundgängligen erforderliga kläder. I samband med utplacering
av dessa flyktingar i arbete har kommissionen i samråd med flyktingsnämnden
senare åtagit sig jämväl att till sådana flyktingar utlämna vissa
bidrag i form av fickpengar, resetraktamente, rekvisition på kost och logi
vid tillträdande av samt i väntan på anställning.
Sedan flyktingar från andra länder än Danmark inkommit i avsevärd omfattning
har överenskommelse i april 1944 träffats med statens flyktingsnämnd,
att även andra flyktingar, med undantag för av norska legationen
godkända norrmän, skulle erhålla samma förmåner, därest flyktingarna
voro i behov därav och icke genom vederbörande legations flyktingskontor
eller andra myndigheter erhöllo motsvarande bidrag. Med danska legationens
flyktingkontor och nederländska legationens flyktingbyrå har sedermera
överenskommits, att kostnaderna för bidrag till danska och holländska
flyktingar skola gäldas av flyktingkontoret respektive flyktingbyrån. Sedan
Kungl. Maj:t uppdragit åt civilförsvarsstyrelsen att omhändertaga finska
och baltiska flyktingar, som ankomma till Sverige, debiteras civilförsvarsstyrelsen
kostnaderna för dessa flyktingars förstagångsutrustning med
kläder. ,
Godkända norska flyktingar, som ankomma till Sverige, erhålla genom
arbetsmarknadskommissionens försorg en begränsad utrustning av gångkläder
till ett värde av högst 141 kronor för att möjliggöra deras vidare
transport från gränsorten till norska mottagningsförläggningen. Dessutom
erhålla godkändla norska flyktingar arbetskläder huvudsakligen i likhet med
övriga flyktingar samt bidrag till uppehälle under väntetid under längst 3
dagar med högst 21 kronor. Kostnaderna härför debiteras norska legationen.
Till Sverige överförda estlandssvenskar erhålla genom kommissionens försorg
på kommitténs för estlandssvenskarna bekostnad motsvarande utrustning
av gång- och arbetskläder samt resetraktamente. Vid utplacering i
arbete kunna estlandssvenska familjer dessutom erhålla viss bohagsutrustning.
Vidare ha genom arbetsmarknadskommissionens försorg finska evakuerade
samt till Sverige överförda finska barn utrustats med kläder. Utrustning
av finska evakuerade har endast omhänderhafts av kommissionen och
kostnaderna härför ha direkt gäldats av civilförsvarsstyrelsen. Kostnaderna
för utrustning av till Sverige överförda finska barn lia bestridits av kommissionens
anslag härför.
Kungl. Maj:ts proposition nr 304.
7
Baltiska familjer, som utplaceras i arbete, kunna genom länsarbetsnämndernas
försorg erhålla bohagsutrustning i likhet med estlandssvenskarna.
Kostnaderna härför gäldas direkt av statens flyktingsnämnd.
Medelsbehovet för humanitär flyktingverksamhet under nästa budgetår Dep^^nts''
är givetvis i första hand beroende av i vilken omfattning de flyktingar, som
för närvarande vistas i Sverige, kvarstanna härstädes under budgetåret.
Krigets avslutande torde få till följd, att ett stort antal flyktingar komma
att återvända till sina hemländer. Planenligt komma vidare de kvarvarande
finska evakuerade med sina tillhörigheter, främst kreatur, att under sommaren
1945 återföras till Finland. Å andra sidan må erinras om att på
senaste tid ett stort antal personer, som varit internerade i Tyskland, överförts
till Sverige för erhållande av vård. Detta kan vara ett första led i ett
svenskt deltagande i internationell hjälpverksamhet, som avser överförande
lill Sverige från Tyskland eller av Tyskland tidigare ockuperade länder och
beredande av vård härstädes av sjuka eller undernärda f. d. krigsfångar,
andra internerade eller tvångsarbetare, innan dessa återvända till sina hemländer.
I den mån vederbörande hemländer icke själva bestrida kostnaderna
härför respektive verksamheten erhåller en sådan karaktär och utformning
alt kostnaderna böra gäldas från anslag till internationell hjälpverksamhet,
torde ifrågavarande anslag för humanitär flyktinghjälp få tagas i anspråk
för denna verksamhet. Den reducering av utgifterna från nämnda anslag,
sorn beräknas bliva föranledd av att antalet flyktingar nedgår, kan komma
att motverkas av berörda s. k. repatrieringsverksamhet. Av det anförda
framgår, att säkra hållpunkter icke finnas för beräkning av förevarande
anslag för nästa budgetår. Jag förordar, att för ändamålet ett förslagsanslag
av 25 000 000 kronor, benämnt Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m., anvisas. — Hinder synes icke böra möta mot att anslaget vid
behov användes även för beredande av hjälp åt f. d. flyktingar — främst
estlandssvenskar — vilka vunnit svenskt medborgarskap, ehuru deras ställning
fortfarande är i huvudsak jämförlig nied flyktingars.
Vad härefter angår den polisiära flyktingverksamheten torde nian kunna
utgå från att antalet flyktingar, som skola omhändertagas i s. k.''slutna förläggningar,
och därmed även kostnaderna för dessa komma att nedgå under
nästa budgetår. För sistberörda ändamål torde under rubriken Kostnader
för vissa utlänningsförläggningar ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor böra
upptagas för nästa budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måne föreslå riksdagen
att å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret
1945/40 anvisa
8
Kungl. Majlis proposition nr 304.
dels till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m. ett förslagsanslag av...........kronor 25 000 000;
dels ock till Kostnader för vissa utlänningsförläggningar
ett förslagsanslag av ..................kronor 1 000 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
N. O. Aurelius.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1945
517115
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:451 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till flyktingverksamheten. a1 i texten
- SU 1945:205 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1915146 till flgktingverksamheten. s. 5 i texten