Sök i Ratio Lex

Angående anslag till flyktingverksamheten för hudgetåret 1945/46

1945-05-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:304, Angående anslag till flyktingverksamheten för hudgetåret 1945/46

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

1

Nr 304.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

flyktingverksamheten för hudgetåret 1945/46; given

Stockholms slott den 11 maj 1945.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 maj

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres,

Ewerlöf, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkten 236, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 25 000 000

kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål lill fortsatt behandling.

Såsom i angivet sammanhang framhölls är å allmän förskottsslat I för

innevarande budgetår uppfört ett anslag av förslagsvis 8 000 000 kronor till

bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. Med bifall till av

Kungl. Majit i proposition 1944:294 (bilaga 1) framlagt förslag har riksBihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 304.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kunell. Maj.ts proposition nr 30A.

dagen (skrivelse nr 493) bemyndigat Kungl. Majit att i den utsträckning,

som funnes erforderlig, överskrida ifrågavarande anslag.

Ett mindre antal av de utlänningar, som under rådande förhållanden tagit

sin tillflykt till Sverige, har av olika anledningar måst omhändertagas i s. k.

slutna förläggningar. Kostnaderna för denna polisiära flyktingverksamhet

bestridas under innevarande budgetår från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

för sagda budgetår under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget

till förstärkning av den civila administrationen m. m.

För täckning av anvisningar å förskottsanslag för ifrågavarande ändamål

föreslår Kungl. Majit i proposition denna dag angående slutlig reglering av

riksstaten för budgetåret 1944/45, att riksdagen å tilläggsstat II till berörda

riksstat anvisar dels till bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. ett förslagsanslag av 75 000 000 kronor (femte huvudtiteln, punkt 9)

och dels till vissa kostnader för utlänningsförläggningar ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor (femte huvudtiteln, punkt 10). I samband med dessa

anslagsäslcanden lämnas en kortfattad redogörelse för flyktingverksamhetens

omfattning och handhavande under den gångna delen av budgetåret

1944/45, till vilken torde få hänvisas. Här må endast sifferuppgifterna beträffande

flyktingar i riket den 20 april 1945 upprepas. Sammanlagda antalet

flyktingar sagda dag utgjorde 168 800. Av dessa voro 39 500 norrmän,

15 800 danskar, 29 600 balter med undantag av estlandssvenskar, 21600

finska evakuerade, 40 700 finska barn och 21 600 av andra nationaliteter.

Tilläggas må, att under slutet av april och början av maj 1945 genom

svenska röda korsets förmedling inemot 20 000 personer av olika nationaliteter,

vilka valdt internerade i Tyskland, förts till Sverige för att här tills

vidare omhändertagas.

Omhändertagandet av flyktingar sker enligt följande allmänna plan.

Omedelbart efter ankomsten till Sverige bliva flyktingarna underkastade

läkarbesiktning, sanitetsbehandling och polisiär undersökning. Härefter

omhändertagas flyktingarna i karantänsförläggning och få i samband härmed

den nödvändigaste utrustningen i fråga om gångkläder. Beträffande de

personer, som själva hava medel till sitt uppehälle eller eljest icke äro i

behov av bistånd från de svenska flyktingmyndigheterna, skall dessa myndigheters

befattning upphöra i och med att sagda personer lämna karantänsförläggningen.

Av återstående flyktingar bliva de arbetsföra snarast möjligt,

som regel redan under karantänstiden, föremål för energiska åtgärder

från den offentliga arbetsförmedlingens sida i avsikt att få dem utplacerade

i arbete, medan åldringar och sjuka efter karantänstiden omhändertagas i

särskilda vårdförläggningar. Huvudparten av flyktingarna har utgjorts av

arbetsföra personer, vilka det varit angeläget att bereda försörjning genom

eget arbete på den svenska arbetsmarknaden. Därför ha också betryggande

former för en dylik inpassning måst skapas, bland annat genom att flyktingarna

erhålla viss hjälp vid tillträdande av anställning. Sålunda erhålla

samtliga flyktingar, som gå ut i arbete, erforderliga arbetskläder. Dessutom

utbetalas fickpengar och ett mindre startbidrag för utgifterna intill den

första avlöningen. Även resekostnaderna täckas genom statsmedel. Familj,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SOU.

3

som är i behov av bohagsutrustning, erhåller hjälp med anskaffandet av

sådan. Kostnaderna för denna utrustning skola dock så småningom återbetalas.

I de fall det ur arbetsmarknadssynpunkt anses lämpligt ha flyktingarna

även möjlighet att kostnadsfritt genomgå yrkeskurser, varvid även

kostnaderna för uppehället under kurstiden vid behov genom statens flyktingsnämnd

bestridas av statsmedel. Flyktingarnas inpassning i det svenska

arbetslivet står under kontinuerlig uppsikt från länsarbetsnämndernas sida,

vilka för detta ändamål ha särskilda tjänstemän anställda.

De statliga myndigheter, på vilka det väsentliga arbetet med flyktingverksamheten

vilar — nämligen statens utlänningskommission, civilförsvarsstyrelsen

och statens arbetsmarknadskommission — hava i promemorior

den 26 april, den 12 mars och den 1 februari 1945 redogjort för den flyktingverksamhet,

som utövas av envar av dessa myndigheter; utlänningskommissionen

lämnar upplysningar även om statens flyktingsnämnds verksamhet.

Utlänningskommissionen anför i huvudsak följande.

Enligt kungörelsen den 12 september 1941 (nr 753) örn statlig och statsunderstödd

flyktingshjälp utgår sådan i form av dels vistelse å särskilt anordnat

läger, dels statsbidrag till enskilda sammanslutningar, vilka meddela

flyktingshjälp (flyktingskommittéer) och dels direkt understöd åt utlänning,

som ej erhåller hjälp genom flyktingskommitté. Flyktingshjälpen i form av

lägervistelse handhaves av utlänningskommissionens sociala byrå, under det

att statens flyktingsnämnd har att svara för utgivandet av direktunderstöden

och fastställandet av statsbidrag åt flyktingskommittéerna. Handläggningen

av de på nämnden ankommande ärendena åvilar emellertid även sociala

byrån i egenskap av kansli åt nämnden. Till följd av verksamhetens starka

ansvällning har det i längden dock ej gått alt behandla de på nämnden ankommande

ärendena tillsammans med byråns övriga ärenden, varför en

särskild avdelning måst upprättas med egna lokaler och för närvarande ett

trettiotal anställda.

Örn man bortser från de s. k. slutna förläggningarna finnas för närvarande

av kommissionen anordnade omkring 115 läger. Cirka 65 av dessa

utgöras av hotell och pensionat med inackorderade baltiska flyktingar. Övriga

omkring 50 läger ha mera permanent karaktär, anordnade antingen i

för ändamålet uppförda baracker eller i förhyrda större fastighetskomplex.

De drivas helt i kommissionens egen regi.

För de inackorderade flyktingarna ha avtal träffats med vederbörande

hotell och pensionat av innehåll, att kommissionen under garanterande av

en viss minimibeläggning erlägger en med hänsyn härtill reducerad dagavgift

för person, i genomsnitt 5 kronor för vuxen och 3 kronor för barn.

Å lägren i kommissionens egen drift uppgå kostnaderna för inköp av mat

per person och dag til! i genomsnitt 1 krona 40 öre. Kostnaderna för personal,

bränsle, lyse m. lii. medföra emellertid att man får räkna med en

ungefärlig dagskostnad per person av omkring 3 kronor. Avskrivningar a

nedlagt kapital och räntekostnader äro härvid icke medräknade.

Läger av pensionatlypen hava huvudsakligast kommit till användning i

samband med omhändertagandet av akuta större flyktingströmmar, såsom

den danska oell nu senast den baltiska. Ehuru denna lägertyp har manga

fördelar framför den andra, särskilt med avseende å bostadsutrymmenas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

standard, är avsikten att efter hand, i den mån platser bli tillgängliga å de

mera permanenta lägren, överflytta klientelet till dessa.

Utöver kost och logi åtnjuter varje å läger omhändertagen flykting, som

fyllt 16 år och ej innehar belopp överstigande 50 kronor, fickpenning med

50 öre per dag.

En viss behovsprövning gäller även beträffande denna form av flyktingshjälp.

Flykting, vilken innehar mer än 500 kronor i svensk eller växlingsbar

utländsk valuta, är sålunda skyldig att erlägga inackorderingsavgift efter

3 kronor per dag, till dess hans tillgångar nedgått till 500 kronor. Detta

gäller dock icke barn under 18 år, för vilka avgift i intet fall uttages.

Flyktingar, som äro nödtorftigt utrustade, förses med erforderliga för

årstiden lämpliga kläder. Innan kläder utdelas, verkställes behovsprövning.

Flyktingarna erhålla även, där så prövas skäligt, nödiga arbetskläder ävensom

i erforderliga fall startpengar — matpengar för en avlöningsperiod

jämte hyra för en månad, beräknad efter priset på arbetsorten — då de

lämna lägren och gå ut i arbete eller på annat sätt inplaceras i det svenska

samhället.

Flyktingsnämnden har att tillämpa fattigvårdsnormer.

Bidragen till flyktingskommittéerna utbetalar nämnden i regel varannan

månad. Statsbidraget utgår i form av restitution å utgifter för meddelade

understöd med i allmänhet 40 procent av understödsbeloppen för vuxna och

med 70 procent för ensamstående barn, omhändertagna i enskilda hem eller

å barnhem. Efter Kungl. Maj:ts medgivande har bidragsbeloppets storlek

jämkats uppåt i ett par fall, då särskilda förhållanden påkallat det. Statsbidrag

beviljas icke å högre understödsbelopp än som nämnden finner sig

kunna godkänna med hänsyn till gällande normer för understödsnivån eller

som i övrigt med hänsyn till särskilda förhållanden kan befinnas skäligt.

Enär kommittéerna själva bidraga med huvudparten av understödsbeloppen,

har nämnden ansett det rimligt, att understödsnivån får sättas något högre

än som gäller för nämndens direktunderstödda klientel, inom fattigvården

etc.

I sin direktunderstödsverksamhet använder sig flyktingsnämnden i största

möjliga utsträckning av de lokala socialvårdsmyndigheterna såsom ombud

vid utbetalande av understöd och dessa myndigheters yttranden läggas till

grund för nämndens avgöranden i det individuella fallet.

Nämndens sist ifrågavarande verksamhet omfattade från början huvudsakligen

något hundratal fall av mera permanent karaktär, lokaliserade till

Stockholm med omnejd. Personerna ha sedan dess till en del växlat, men

antalet har länge hållit sig oförändrat. Denna kategori hjälpbehövande skiljer

sig icke nämnvärt från vanliga fattigvårdsfall, och behandlingen har

även kunnat bliva ungefär densamma, som tillämpas hos motsvarande

f attigvårdsmyndighet.

Från sommaren 1943 till hösten 1944 anlände en stadigt stigande ström

av flyktingar österifrån. Sedan dessa passerat karantänslägren, har nämndens

kansli övertagit omsorgen örn dem. Härigenom har antalet konstanta

understödsfall stigit. Det har nämligen visat sig, att en hel del familjer äro

barnrika eller ha gamla, icke arbetsföra anhöriga att taga hand om. I sådana

fall uppstår lätt den situationen, att familjens sammanlagda arbetsinkomst

icke blir så hög, att familjen kommer upp till fattigvårdsnivån i

orten. Då det blir billigare för staten att i dylika fall lämna ett tillskott,

beräknat efter fattigvårdsnormer, än att ha kvar en del av familjen på läger,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 304.

5

har nämnden tillämpat den principen att sammanföra familjer utanför läger

även av andra än rent humanitära skäl.

Den ökade tillströmningen av flyktingar har medfört, att nämndens

understödsverksamhet delvis fått en ny karaktär. Understöden ha i ett stort

antal fall kommit att mera avse att hjälpa flyktingarna över tillfälliga svårigheter.

Understöd måste utgivas i stor utsträckning till nyanlända flyktingar

medan de vänta på arbete. Många gånger utfaller den första arbetsplaceringen

mindre väl och vederbörande behöver omplaceras, ofta i annat

yrke och på annan plats. Under årens lopp har även uppstått ett i viss mån

vagabonderande klientel, vilket uppenbarar sig än här och än där, och beträffande

vilket kortare anställningar växla med tillfälliga understöd från

nämnden. Oförvållad arbetslöshet och sjukdom medföra ofta utgivandet av

mindre understöd för att klara vederbörande genom en övergående svårighet,

som en svensk lättare kunnat gardera sig mot.

Gemensamt för dessa tillfälliga understödsärendens behandling är, att

arbetsförmedlingarna ute i landet automatiskt kommit att bli de organ, som

företräda nämnden. Arbetsplaceringen och den supplerande understödsverksamheten

gripa nämligen så in i vartannat, att det torde vara praktiskt

ogörligt att anlita fattigvårdsmyndigheterna för dessa fall. Ehuru arbetsförmedlingsorganen

bäst äro insatta i den hjälpsökandes förhandenvarande

situation, besitta de självfallet icke en fattigvårdsmyndighets sakkunskap i

fråga örn behovsprövning och andra med understödsutgivandet sammanhängande

frågor. Ärendena äro därtill i allmänhet så brådskande, att besked

oftast måste ges av nämnden vid telefonförfrågan från länsarbetsnämnden.

Understödstidens kortvarighet — många gånger endast några

dagar — behovet av snabba beslut, svårigheten att för rimligt pris hitta tillfälligt

logi åt vederbörande gör, att man beträffande hela denna stora grupp

av ärenden har svårt att hålla sig till snävt tilltagna normer.

I civiiförsvarsstyrelsens promemoria behandlas de förmåner, som tillkomma

flyktingar vid civilförsvarets förläggningar samt vissa grupper evakuerade

finska medborgare, vilka icke vistas i förläggning. Styrelsen anför

härom följande.

Bostad och kost utgå till .samtliga flyktingar antingen å förläggning eller

beträffande vissa mindre grupper evakuerade finnar i form av kost- och

hyresersättningar. Anvisningar örn storhushåll lia utgivits. De lokala inkvarteringsorganen

hålla koststaten inom ramen för nämnda anvisningar

men bestämma i övrigt självständigt i fråga om kosthållet. Genom granskning

av räkningar och inspektion utövar civilförsvarsstyrelsen kontroll över

mathållningens ekonomi. Enligt av medicinalstyrelsen utfärdade direktiv

skola barnen erhålla skyddsläkemedel.

Å förläggningarna finnas i allmänhet sjukkvarter. För dem, som behöva

vård å sjukhus, utfärdas ansvarsförbindelse för vårdkostnaderna. Bcredskapssjukhus

lia i viss utsträckning öppnats för vård av flyktingar. Vidare

lia öppna Is särskilda förlossningshem, mödrahem, Ilie- oell epidemisjukhus.

Läkarvården på förläggningarna utövas av tjänsteläkare och särskilt förordnade

flyktingläkare. Flyktingarna erhålla tandvård i viss omfattning.

Flyktingarna utrustas vid ankomsten till Sverige nied kläder och skodon.

Komplettering av denna utrustning har verkställts.

''filt samtliga flyktingar, som fyllt 10 år och ej lia egna medel, utgå konlantunderstöd

nied 2 kronor per vecka (numera 50 öre per dag).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 30A.

Vissa kostnader för flyktingarnas fritidssysselsättning bestridas av civilförsvarsstyrelsen.

De lokala inkvarteringsorganen kunna låta flyktingarna komma i åtnjutande

även av andra förmåner än de sagda. Dock skall vad som utgives

bedömas vara oundgängligen nödvändigt för flyktingarnas uppehälle eller

eljest anses skäligt med hänsyn till uppdraget att omhändertaga flyktingarna.

I arbetsmarknadskommissionens promemoria slutligen lämnas följande

redogörelse för de bidrag till flyktingarna, som kunna utgå genom kommissionens

försorg.

Efter framställning från statens flyktingsnämnd har kommissionen i september

1943 medgivit, att danska flyktingar, som ankomma till Sverige,

skulle genom kommissionens försorg och på flyktingsnämndens bekostnad

utrustas med oundgängligen erforderliga kläder. I samband med utplacering

av dessa flyktingar i arbete har kommissionen i samråd med flyktingsnämnden

senare åtagit sig jämväl att till sådana flyktingar utlämna vissa

bidrag i form av fickpengar, resetraktamente, rekvisition på kost och logi

vid tillträdande av samt i väntan på anställning.

Sedan flyktingar från andra länder än Danmark inkommit i avsevärd omfattning

har överenskommelse i april 1944 träffats med statens flyktingsnämnd,

att även andra flyktingar, med undantag för av norska legationen

godkända norrmän, skulle erhålla samma förmåner, därest flyktingarna

voro i behov därav och icke genom vederbörande legations flyktingskontor

eller andra myndigheter erhöllo motsvarande bidrag. Med danska legationens

flyktingkontor och nederländska legationens flyktingbyrå har sedermera

överenskommits, att kostnaderna för bidrag till danska och holländska

flyktingar skola gäldas av flyktingkontoret respektive flyktingbyrån. Sedan

Kungl. Maj:t uppdragit åt civilförsvarsstyrelsen att omhändertaga finska

och baltiska flyktingar, som ankomma till Sverige, debiteras civilförsvarsstyrelsen

kostnaderna för dessa flyktingars förstagångsutrustning med

kläder. ,

Godkända norska flyktingar, som ankomma till Sverige, erhålla genom

arbetsmarknadskommissionens försorg en begränsad utrustning av gångkläder

till ett värde av högst 141 kronor för att möjliggöra deras vidare

transport från gränsorten till norska mottagningsförläggningen. Dessutom

erhålla godkändla norska flyktingar arbetskläder huvudsakligen i likhet med

övriga flyktingar samt bidrag till uppehälle under väntetid under längst 3

dagar med högst 21 kronor. Kostnaderna härför debiteras norska legationen.

Till Sverige överförda estlandssvenskar erhålla genom kommissionens försorg

på kommitténs för estlandssvenskarna bekostnad motsvarande utrustning

av gång- och arbetskläder samt resetraktamente. Vid utplacering i

arbete kunna estlandssvenska familjer dessutom erhålla viss bohagsutrustning.

Vidare ha genom arbetsmarknadskommissionens försorg finska evakuerade

samt till Sverige överförda finska barn utrustats med kläder. Utrustning

av finska evakuerade har endast omhänderhafts av kommissionen och

kostnaderna härför ha direkt gäldats av civilförsvarsstyrelsen. Kostnaderna

för utrustning av till Sverige överförda finska barn lia bestridits av kommissionens

anslag härför.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

7

Baltiska familjer, som utplaceras i arbete, kunna genom länsarbetsnämndernas

försorg erhålla bohagsutrustning i likhet med estlandssvenskarna.

Kostnaderna härför gäldas direkt av statens flyktingsnämnd.

Medelsbehovet för humanitär flyktingverksamhet under nästa budgetår Dep^^nts''

är givetvis i första hand beroende av i vilken omfattning de flyktingar, som

för närvarande vistas i Sverige, kvarstanna härstädes under budgetåret.

Krigets avslutande torde få till följd, att ett stort antal flyktingar komma

att återvända till sina hemländer. Planenligt komma vidare de kvarvarande

finska evakuerade med sina tillhörigheter, främst kreatur, att under sommaren

1945 återföras till Finland. Å andra sidan må erinras om att på

senaste tid ett stort antal personer, som varit internerade i Tyskland, överförts

till Sverige för erhållande av vård. Detta kan vara ett första led i ett

svenskt deltagande i internationell hjälpverksamhet, som avser överförande

lill Sverige från Tyskland eller av Tyskland tidigare ockuperade länder och

beredande av vård härstädes av sjuka eller undernärda f. d. krigsfångar,

andra internerade eller tvångsarbetare, innan dessa återvända till sina hemländer.

I den mån vederbörande hemländer icke själva bestrida kostnaderna

härför respektive verksamheten erhåller en sådan karaktär och utformning

alt kostnaderna böra gäldas från anslag till internationell hjälpverksamhet,

torde ifrågavarande anslag för humanitär flyktinghjälp få tagas i anspråk

för denna verksamhet. Den reducering av utgifterna från nämnda anslag,

sorn beräknas bliva föranledd av att antalet flyktingar nedgår, kan komma

att motverkas av berörda s. k. repatrieringsverksamhet. Av det anförda

framgår, att säkra hållpunkter icke finnas för beräkning av förevarande

anslag för nästa budgetår. Jag förordar, att för ändamålet ett förslagsanslag

av 25 000 000 kronor, benämnt Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m., anvisas. — Hinder synes icke böra möta mot att anslaget vid

behov användes även för beredande av hjälp åt f. d. flyktingar — främst

estlandssvenskar — vilka vunnit svenskt medborgarskap, ehuru deras ställning

fortfarande är i huvudsak jämförlig nied flyktingars.

Vad härefter angår den polisiära flyktingverksamheten torde nian kunna

utgå från att antalet flyktingar, som skola omhändertagas i s. k.''slutna förläggningar,

och därmed även kostnaderna för dessa komma att nedgå under

nästa budgetår. För sistberörda ändamål torde under rubriken Kostnader

för vissa utlänningsförläggningar ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor böra

upptagas för nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måne föreslå riksdagen

att å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret

1945/40 anvisa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 304.

dels till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. ett förslagsanslag av...........kronor 25 000 000;

dels ock till Kostnader för vissa utlänningsförläggningar

ett förslagsanslag av ..................kronor 1 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1945

517115

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:451 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1945/46 till flyktingverksamheten. a1 i texten
  2. SU 1945:205 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1915146 till flgktingverksamheten. s. 5 i texten