Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46

1945-10-19 · 140 sidor, varav 131 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 131 av 140 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:334, Angående utgifter å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

1

Nr 334.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1945/46; given

Stockholms slott den 19 oktober 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 oktober

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Det tidigare upprätthållna kravet på en sammanfattande behandling i anslutning

till statsverkspropositionen av samtliga anslag på riksstaten har icke

kunnat fullt ut tillgodoses under krigsåren, då lägets förändringar gjort det

omöjligt att i förväg uppdraga fasta gränser för statens åtgärder och för

medelsbehoven. Statsregleringen har sålunda i viss utsträckning glidit över

i ett system där riksstaten utbyggts ej endast med förskottsstater utan även

med öppna tilläggsstater, över vilka reglerats uppkommande merkostnader och

överskridanden samt utgifter från förskottsstat samt därjämte — ehuru i

mindre utsträckning — successivt i mån av behov anvisats anslag även för

nya ändamål. Det möter givetvis under alla förhållanden betänkligheter att

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 334.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mcij:ts proposition nr 334.

i efterhand komplettera riksstaten med nya anslag, vilka därigenom icke komma

att prövas gemensamt med andra anspråk. I den mån en viss balans mellan

inkomster och utgifter åsyftas vid utformningen av statsregleringsbeslutet,

erhålla dessa betänkligheter ökad tyngd.

Såsom i tidigare sammanhang utvecklats lia kraven på en avvägning av

budgetens balansering med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget under

krigsåren i viss mån fått skjutas åt sidan, vilket i sin tur undanskymt

här berörda olägenheter av en öppen budgetering. I och med återgången till

mera normala förhållanden med därmed följande krav på budgetens planmässighet

måste en starkare ansvällning av statsutgifterna genom anslagsanvisningar

å tilläggsstat föranleda en omprövning av inkomstavvägningen.

En skillnad måste dock därvid upprätthållas mellan nya anslag för reglering

av tidigare verkställda transaktioner och anslagsökningar för nya verkliga

utgifter. Det saknas anledning att i delta sammanhang gå närmare in

på här antydda problem, som torde få upptagas till diskussion i samband

med framläggandet av finansplanen för nästföljande budgetår.

Med utgångspunkt från dessa överväganden ha de nu aktuella anslagsäskandena

i huvudsak begränsats till utgifter, vilka föranletts av efterkrigstidens

särskilda förhållanden. En särställning intar ett anslag till avskrivning

av vissa internationella krediter. I annat sammanhang förelägges riksdagen

frågan om ytterligare uppskov med fastställande av allmän beredskapsstat,

och därvid ha kostnaderna för fortsatt planering beträffande beredskapsarbeten

förutsatts skola överföras på tilläggsstat till löpande riksstat.

Vissa andra utgiftsbehov som äro av den natur att de tidigare bestritts

från förskottsstat för försvarsväsendet bör nu i den mån de icke kunna anstå,

regleras över tilläggsstat. Slutligen tillkomma ett fåtal anslag till skilda

ändamål, vilkas tillgodoseende av skäl, som i samband med anslagsäskandena

närmare angivas, ansetts icke kunna anstå. Frågan om anvisande av

avskrivningsanslag svarande mot vissa investeringar torde få anmälas senare

under riksdagssessionen.

De anslagsäskanden vilka i enlighet med det anförda ansetts böra föreläggas

årets riksdag under dess höstsession böra sammanfattas på en tilläggsstat

I till riksstaten för innevarande budgetår. Dessa anslagsäskanden lia tidigare

anmälts för Kungl. Majit. Beträffande vissa anslagsäskanden har

Kungl. Majit beslutat, att de skola i särskilda propositioner underställas

riksdagens prövning. Övriga äskanden, vilka av vederbörande föredragande

anmälts tidigare denna dag, böra i en sammanfattande proposition föreläggas

riksdagen. En sammanställning omfattande dels sistnämnda anslagsäskanden,

varom Kungl. Majit på hemställan av vederbörande föredragande

enligt statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—17) fattat beslut, dels

ock de anslagsäskanden å tilläggsstat I, beträffande vilka Kungl. Majit beslutat

avlåtande av särskilda propositioner, torde få bifogas statsrådsprotokollet

i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag å driftbudgeten

å sammanlagt 212,2 miljoner kronor. Härav faller huvudparten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

3

eliel- 200 miljoner kronor på avskrivning av vissa internationella krediter.

Vidare äskas sammanlagt 6,4 miljoner kronor under olika huvudtitlar till

planering av allmänna arbeten. Av återstoden, 5,8 miljoner kronor, avse 2,1

miljoner kronor Sveriges innehållna bidrag till Nationernas förbund för åren

1940—45 samt 1,7 miljoner kronor vissa militära ändamål, vilka förut i viss

utsträckning tillgodosetts från förskottsstat för försvarsväsendet.

Anslagen på kapitalbudgeten uppgå till sammanlagt 18,4 miljoner kronor.

Härav avse 10 miljoner kronor viss kreditgivning till utlandet samt sammanlagt

2,2 miljoner kronor anslag till tomtinköp, vilka av olika skäl icke ansetts

kunna anstå, övriga anslag avse huvudsakligen byggnadsföretag, vilkas

utförande avse att fylla trängande lokalbehov.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Majit enligt bilagda

utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—17) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■**3»

£-1.

i> r<

i»

- ''''-A

| ''

# .

''V *» ■!.

g ■■>■■: f

v*t. -

.^4

• : •

. j: .at .

- fe ■ - m.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 334.

5

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför

därvid följande.

C. Domstolarna.

[1.] Vattendomstolarna: Avlöningar. Sedan med biträde av särskild sakkunnig

utredning verkställts angående vattendomstolarnas arbetsförhållanden,

framlades för 1945 års riksdag särskild proposition (nr 148) angående

anslag för budgetåret 1945/46 till vattendomstolarna. I anslutning till denna

proposition genomfördes betydelsefulla förstärkningar av vattendomstolarnas

personalorganisation. Bland annat inrättades vid Norrbygdens vattendomstol

en befattning såsom extra vattenrättsdomare avsedd att ersätta

en biträdande vattenrättsdomarbefattning därstädes.

I nyssnämnda proposition framhölls (s. 47 f.) att om den nya befattningen

komme att besättas med annan än den som fungerade såsom biträdande

vattenrättsdomare, det vore synnerligen önskvärt, att den sistnämnde finge

tillfälle att föra till slut åtminstone flertalet av de mål med vilka han redan

tagit befattning. I överensstämmelse med detta uttalande, som ej föranledde

någon erinran från riksdagens sida, har förutvarande biträdande domaren

förordnats att tillsvidare till och med den 31 december 1945 vid vattendomstolen

fortsätta handläggningen av därstädes ännu icke slutligt avgjorda

mål, med vilka han redan tagit befattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 33A.

Departements
chefen.

I skrivelse den 30 augusti 1945 med förslag till anslagsäskanden för vattendomstolarna

att föreläggas 1946 års riksdag har vattenöverdomstolen

förutsatt, att förordnande av liknande art skall befinnas erforderligt såväl

för återstoden av innevarande budgetår som för en del av budgetåret 1946/47.

Vattenöverdomstolen framhåller i detta sammanhang, att medel för ifrågavarande

ändamål ej beräknats under vattendomstolarnas avlöningsanslag

för innevarande budgetår.

Vid behandlingen i propositionen nr 148 av frågan örn vattendomstolarnas

anslagsbehov för innevarande budgetår var alltjämt ovisst, huruvida kostnad

av nu ifrågavarande anledning överhuvud skulle uppkomma. I den

mån dylik kostnad kunde uppstå ansågs den kunna täckas inom ramen av

det för icke-ordinarie personal beräknade beloppet. Särskilda medel för

ändamålet beräknades därför ej. Med hänsyn till vad som numera blivit

upplyst angående omfattningen av det arbete som bör slutföras av den

biträdande vattenrättsdomaren måste man emellertid räkna med att denna

befattningshavare måste fortsätta sin verksamhet under hela innevarande

budgetår. Kostnaderna härför bliva i runt tal 15 600 kronor, motsvarande

de kontanta avlöningsförmånerna i 30 löneklassen löneplan A i civila avlöningsreglementet

jämte rörligt tillägg och kristillägg samt ett personligt

lönetillägg av 1000 kronor (jfr prop. 148 s. 4). Enär den i gällande avlöningsstat

för vattendomstolarna uppförda anslagsposten till icke-ordinarie

personal icke lämnar tillgång till dessa kostnader, torde riksdagens bemyndi

gande böra utverkas att medgiva överskridande av posten med nämnda lielopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för vattendomstolarna uppförda

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må under

budgetåret 1945/46 överskridas med högst 15 600 kronor.

E. Fångvården.

[2.] 14. Inköp av jordbruksinventarier m. m. för fångkolonier, reservationsanslag.

Såsom närmare kommer att framgå av det följande erfordras

för genomförande av det i särskild proposition framlagda förslaget till ändrad

lagstiftning om verkställigheten av frihetsstraff m. m., att för fångvårdens

räkning anskaffas ett antal fångkolonier, förslagsvis sju, av vilka fyra

förutsättas skola förvärvas genom köp och de övriga genom arrendering.

För de nya kolonierna, vilka avses skola kunna tagas i bruk redan den 1 juli

1946, erfordras inventarier såväl för de intagnas behov som för den jordbruks-

eller hantverksdrift, som där skall förekomma. Beträffande anslagsbehovet

i detta hänseende torde, med ledning av vad fångvårdsstyrelsen anfört

beträffande motsvarande behov i fråga örn de kolonier, som föreslås an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

7

skaffade för förvarade och internerade, för varje för jordbruksdrift avsedd

koloni böra beräknas ett belopp av 40 000 kronor. Vad angår de kolonier,

som skola utrustas med verkstadslokaler, är uppskattningen av medelsbehovet

avsevärt vanskligare. Skall nödig maskinell utrustning anskaffas, torde

förhållandevis högre belopp än vid jordbrukskolonierna böra beräknas åtgå

för inventarieanskaffning. Då förhållandena härutinnan svårligen kunna bedömas

innan beskaffenheten av de egendomar som förvärvas för koloniändamål

blivit känd och en närmare uppskattning av medelsbehovet kan ske,

synes man tillsvidare böra för samtliga kolonier beräkna samma behov av

inventarier. Eventuellt uppkommande ytterligare medelsbehov torde få täckas

genom senare anslagsäskanden. På grund härav synes för närvarande

medel böra beräknas för anskaffande av inventarier till de nya fångkolonierna

med (7 X 40 000) 280 000 kronor. Detta belopp synes böra redan nu

anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av jordbruksinventarier m. m. för fångkolonier

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av.......... kronor 280 000.

[3.] 15. Inköp av jordbruksinventarier m. m. för kolonier till säkerhetsanstalter,

reservationsanslag. För att möta det ökade platsbehovet för förvarade

och internerade som kan väntas bliva en följd av ikraftträdandet den

I januari 1946 av 1937 års lag om förvaring och internering i säkerhetsanstalt

erfordras, såsom kommer att närmare framgå av det följande (bilaga

II s. 83), att fångvårdens anstaltsorganisation under innevarande och nästa

budgetår utökas med fyra kolonier. Två av kolonierna beräknas behöva

tagas i bruk under våren 1946 och två efter den 1 juli 1946.

I skrivelse den 27 augusti 1945 har fångvårdsstyrelsen gjort framställning

om anslag för inköp av inventarier till de båda kolonier, som skulle behöva

anskaffas under innevarande budgetår. För att de för koloniändamål arrenderade

eller inköpta egendomarna omedelbart skola kunna på ett rationellt

sätt brukas för fångvården, är det, enligt vad styrelsen i nämnda skrivelse

anför, nödvändigt att i samband med övertagandet kunna anskaffa kreatur,

lantbruksredskap m. m. Utgifterna härför kunna enligt styrelsens mening

till följd av sin storlek icke belasta specialstaten för fångvårdens jordbruksdrift

utan särskilt anslag borde, såsom fallet varit beträffande ungdomsanstalten

å Skenäs och kolonien å Lockerud, beviljas å driftbudgeten. Även

för inköp av inventarier m. m. till expeditioner, intagnas bostadsrum, kök

m. m. erfordrades särskilda medel. Det för två kolonier behövliga inventarieanslaget

beräknar styrelsen till 80 000 kronor. Styrelsen anser angeläget, att

detta belopp ställes till förfogande snarast möjligt.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt,

alt Kungl. Majit måtte föreslå 1945 års höstriksdag att lill inköp av jord
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 33 A.

bruksinventarier m. m. för kolonier till säkerhetsanstaller å tilläggsstaf. till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

Statskontoret och domänstyrelsen ha i infordrade yttranden lämnat fångvårdsstyrelsens

framställning utan erinran.

DePche™n™ta'' * likhet med fångvårdsstyrelsen finner jag angeläget, att medel till inventarier

finnas tillgängliga redan då de nya kolonierna övertagas av fångvården.

Anslag för de båda kolonier, som bliva behövliga under innevarande

budgetår, bör därför anvisas redan nu.

För var och en av kolonierna beräknar styrelsen inventariekostnadema till

40 000 kronor. Härav skulle, enligt vad jag inhämtat, 25 000 kronor avse

jordbruksinventarier och 15 000 kronor andra inventarier. Beloppen ha närmare

specificerats i en av styrelsen under hand ingiven promemoria. Beräkningen

har ej givit mig anledning till erinran. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att, i samband med att beslut fattas om inköp eller arrendering

av lämpliga egendomar, bestämma i vad mån de anvisade medlen må tagas

i anspråk.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Inköp av jordbruksinventarier m. m. för kolonier

till säkerbetsanstalter å tilläggsstaf I till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av......................................kronor 80 000.

[4.] 16. Inköp av möbler m. m. för fångvårdens sinnessjukavdelningar,

reservationsanslag. Jämlikt Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut skall det

rättspsykiatriska undersökningsväsendet omörganiseras från och med den l

januari 1946. Omorganisationen innebär för fångvårdens del, att läkarna vid

flertalet sinnessjukavdelningar inom fångvården bli heltidsanställda och att

kanslipersonalen åt läkarna utökas (jfr prop. 240/1945; rd. skr. 423/1945).

I skrivelse den 27 augusti 1945 har fångvårdsstyrelsen begärt medel till

anskaffande av inventarier för möblering av sinnessjukavdelningarnas expeditionslokaler

samt skrivmaskiner och annan kontorsutrustning för kanslipersonalen.

Styrelsen beräknar kostnaderna härför till sammanlagt 30 000

kronor. Då omorganisationen skall ske från och med den 1 januari 1946,

finner styrelsen nödvändigt, att medel för ändamålet anvisas redan innevarande

höst. I enlighet härmed har styrelsen hemställt, att Kungl. Majit

måtte föreslå 1945 års höstriksdag att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1945/46 till inköp av möbler m. m. för fångvårdens sinnessjukavdelningar

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

I en sedermera ingiven promemoria har styrelsen lämnat specifikation av

de med det begärda anslaget avsedda inköpen. Enligt denna promemoria

skulle av anslagsbeloppet 16 000 kronor användas till inköp av inventarier

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33U. 9

för läkarpersonal, 8 000 kronor till inköp av inventarier för kanslipersonal

samt 6 000 kronor till inköp av kirurgisk utrustning.

Statskontoret har, efter remiss, förklarat sig icke lia något alt erinra mot

fångvårdsstyrelsens framställning. Denna har även tillstyrkts av medicinalstyrelsen,

som i infordrat utlåtande funnit den i nyssnämnda promemoria

upptagna utrustningen erforderlig för att undersökningsavdelningama skola

kunna fungera tillfredsställande.

I enlighet med fångvårdsstyrelsen^ förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av möbler m. m. för fångvårdens sinnessjukavdelningar

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av ........kronor 30 000.

G. Diverse.

[5 ] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Detta anslag har från och med budgetåret 1943/44 utgått med 225 000

kronor. Anslaget har dock under de två sistförflutna budgetåren måst förstärkas

med 50 000 kronor resp. 75 000 kronor och höjdes därigenom till

275 000 kronor resp. 300 000 kronor.

Även för löpande budgetår torde anslaget bliva otillräckligt. Den väsentliga

anledningen härtill är, att anslaget belastats eller kommer att belastas

med betydande utgifter för nya utredningar, vilka påkallats av riksdagen. Jag

får sålunda erinra örn riksdagens framställningar rörande krigsdomstolarnas

avskaffande i fredstid, rörande samhällsplanering m. m., rörande ökad offentlig

redovisningsskyldighet av driftföretags ekonomiska förhållanden, örn ny

utsökningslag, örn expropriation för bostadsbebyggelse och industriändamål,

örn översyn av tomträttsinstitutet, örn ökat skydd för byggnadsarbetares

lönefordringar m. m., om upphävande av lösöreköpsförordningen, om ändringar

i fråga örn trafikförsäkring, örn ny varumärkeslagstiftning m. m. samt

om pensionering av i enskild tjänst anställda personer. Härutöver finnas ett

stort antal aktuella frågor som blivit föremål för skrivelser från ämbetsverk

och sammanslutningar men som icke kunnat upptagas till utredning. Bland

annat torde det bliva oundgängligt att utan dröjsmål utreda frågan om ändringar

i vattenlagen i syfte att möjliggöra ett snabbare utbyggande av vattenkraft.

Vidare bör särskilt framhållas, att riksdagen understrukit angelägenheten

av att arbetet på kodifiering av ärvdabalken, som måst i huvudsak

ligga nere under mer än två år, icke försenas ytterligare. Arbetet måste för

övrigt avslutas i god tid innan nya rättegångsbalken träder i kraft. Här

torde även böra nämnas, att kostnaderna för fartygsersättningsnämndens

verksamhet, som pågått sedan juni innevarande år, bestridas för anslaget.

För bestridande av kostnaderna för redan igångsatta utredningar, komma,

såvitt nu kan bedömas, tillgängliga medel att vara förbrukade redan i början

opaginerad Kontrollera mot PDF

1° Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

av 1946. Under återstoden av budgetåret kunna utgifterna uppskattas till närmare

200 000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Kojrtmittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 200 000.

[6.] 8 a. Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag. För planering

av arbeten upptagna på allmän beredskapsstat inom justitiedepartementets

verksamhetsområde har hittills utgått ett belopp av sammanlagt i runt

tal 7 500 kronor, vilket förskotterats av byggnadsstyrelsen. I enlighet med de

principer för finansieringen av planeringskostnaderna vilka angivits av chefen

för finansdepartementet i annat sammanhang, bör för täckning av dessa

kostnader samt för ytterligare planeringskostnader under innevarande budgetår

uppföras ett särskilt reservationsanslag under andra huvudtiteln. Anslagsbeloppet

torde böra bestämmas till 15 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Planering av allmänna arbeten å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 15 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

11

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln

Utdrag av protokollet över utrike sdepartement sår enden, hållet inför

Hans Maj:t konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] Utrikesdepartementet: Avlöningar. Den utveckling, som de internationella

betalningsförhållandena visat under slutet av Europakriget och tiden

efter fientlighetemas upphörande, har skapat en rad nya problem för den

ekonomiska politiken. Särskilt gäller detta valutapolitiken och handelspolitiken.

Även olika sidor av den interna ekonomiska politiken ha emellertid rönt

betydande inflytande av förändringarna i de internationella finansförhållandena.

Såvitt nu kan bedömas kommer denna utveckling att fortsätta ännu

en avsevärd tid. De internationella valutaplanernas utformning och genomförande

komma att ställa även Sveriges ekonomiska politik inför en rad nya

frågor. Detsamma gäller fullföljandet av den internationella finanspolitik,

som från svensk sida inletts genom den omfattande kreditgivningen till utlandet

i samband med återuppbyggnadsleveranser m. m.

De här angivna problemen lia medfört en avsevärd ökning av arbetsbelastningen

för de tjänstemän, som inom utrikesdepartementet handha de handelspolitiska

uppgifterna. En väsentlig arbetsökning bär även framträtt i

finansdepartementet, inom vars statssekreteraravdelning kredit- och valutafrågorna

handlagts i samarbete med riksbanken. Med lanke på vad nyss

sagts rörande den sannolika framtida utvecklingen synes en förstärkning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

av organisationen påkallad i syfte att möta de nya arbetsuppgifterna och

att ge ett ändamålsenligt underlag för deras lösning. Organisationsförstärkningen

torde lämpligen ske dels genom att i utrikesdepartementet inrättas en

ny tjänst såsom finanssakkunnig, på vars innehavare skulle ankomma att

centralt handlägga de internationella finansfrågorna såsom expert åt regeringen,

dels genom viss reglering av ställningen för den nuvarande chefen för

handelsavdelningen i utrikesdepartementet.

Genom inrättandet av den föreslagna nya tjänsten skulle statssekreteraravdelningen

i finansdepartementet i huvudsak avlastas befattningen med de

internationella finansfrågorna och handelsavdelningen i utrikesdepartementet

erhålla en betydelsefull komplettering. Med hänsyn till de internationella

problemens centrala betydelse även för den inhemska ekonomiska politiken

synes det naturligt, att nied tjänsten förenas jämväl uppgiften att förmedla

kontakten mellan den internationella finanspolitiken och den inhemska

ekonomiska politiken. Tjänsten blir därigenom en koordinationspunkt för den

ekonomiska politiken överhuvud. Ehuruväl dess placering i utrikesdepartementet

och dess centrala arbetsuppgifter hänföra den till utrikesförvaltningen,

bör dess innehavare därför förutsättas i viss mån komma att vara finanssakkunnig

för regeringen utan sträng bindning vid departement. I anslutning

härtill bör understrykas, att den finanssakkunnige såväl inom utrikesdepartementet

som i sina allmännare uppgifter bör betraktas såsom en självständig

expert med den fristående ställning, som därav följer.

Vad angår anställningsvillkoren för den sålunda ifrågasatta tjänsten såsom

finanssakkunnig, synes det med hänsyn till tjänstens karaktär och placering

i utrikesdepartementet motiverat, att innehavaren erhåller sändebuds tjänsteställning.

I betraktande av att betingelserna för inrättandet i väsentlig mån

äro att hänföra till efterkrigstidens förhållanden, vilkas utveckling på längre

sikt är svår att överblicka, förefaller det emellertid lämpligt, att tjänsten

icke inrättas som fullmaktstjänst utan som förordnandetjänst, hänförlig till

löneplan C i civila avlöningsreglementet. Förordnande att inneha tjänsten

bör meddelas att gälla tills vidare, varav bland annat följer, att den icke blir

pensionsgrundande.

I fråga om löneställningen synes tjänstens innehavare böra betraktas såsom

närmast jämförlig med tjänsteman i den högre sändebudsgraden, lönegraden

B 3 (årslön 18 000 kronor). Med tillämpning av den sedvanliga relationen i

fråga om lönegradsplaceringen mellan fullmaktstjänster i nämnda lönegrad

och motsvarande förordnandetjänster skulle den nya tjänsten under angivna

förutsättningar placeras i lönegraden C 12 (årslön 20 000 kronor). Härvid

bortses från att den icke liksom övriga här berörda tjänster blir förenad

med pensionsrätt.

Dessa anställningsvillkor ha lämnats utan erinran av generaldirektören

och chefen för statskontoret samt av ordföranden i allmänna lönenämnden,

med vilka samråd ägt rum.

Såsom förut nämnts bör i detta sammanhang även ske en reglering av

tjänsteställningen för den nuvarande chefen för utrikesdepartementets han
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

13

delsavdelning. Chefen för denna avdelning har sedan länge haft att såsom

särskild föredragande i handelsdepartementet biträda handelsministern med

beredningen av handelspolitiska frågor. Den internationella utvecklingen

motiverar, att denna föredragandeställning i varje fall tills vidare erhåller

en fastare yttre ram. Lämpligen kan detta ske genom att uppdraget såsom

särskild föredragande i handelsdepartementet fastställes såsom en skyldighet

för den nuvarande innehavaren av ifrågavarande tjänst att i handelsdepartementet

med statssekreterares ställning handlägga ifrågavarande handelspolitiska

ärenden. I syfte att bereda vederbörande sådan ställning, att hans kvarstannande

i befattningen kan påräknas längre tid än eljest vore möjligt, torde

i samband därmed tjänsten böra överföras från lönegraden B 2 till lönegraden

B 3. Enär det i nuvarande läge icke är möjligt att bedöma, huruvida

denna ändring i chefens för handelsavdelningen tjänsteställning bör framdeles

bestå, torde frågan böra omprövas i samband med ett senare ombyte å

befattningen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att verkställa denna

omprövning och fatta därav föranledda beslut.

Den nya tjänsten torde böra inrättas respektive förändringen av tjänsteställningen

för chefen för handelsavdelningen få genomföras från och med

den 1 januari 1946. Någon medelsanvisning är icke erforderlig, då avlöningarna

enligt gällande regler utgå av den förslagsvis anvisade posten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i gällande personalförteckning

för utrikesdepartementet under rubriken A. Diplomatisk

och konsulär personal från och med den 1 januari 1946 dels

upptaga en befattning såsom sändebud och finanssakkunnig i

lönegraden C 12, dels ock utbyta en befattning såsom utrikesråd

och avdelningschef mot en befattning såsom chef för

handelsavdelningen i lönegraden B 2 eller B 3.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer. I gällande

riksstat upptages i avlöningsstaten under delta anslag delposten 2. Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal med ett belopp av 58 000 kronor. Beloppet

motsvarar lön för sex pressattachébefattningar i lönegraden Eo 26. Av

dessa har befattningen i Buenos Aires hittills under budgetåret varit vakant

I stället har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut av denna delpost bestritts arvode

med 12 000 kronor för år för en tjänsteman, vilken törordnats att lills vidare

bestrida handläggningen av pressärenden vid beskickningen i Oslo. Ifrågavarande

arvode kommer emellertid icke att längre rymmas inom anslagsposten,

sedan pressattachébefattningen i Buenos Aires kunnat tillsättas från

s. 14 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 334.

14

nästkommande årsskifte. Med hänsyn till att behov av en i Oslo stationerad

tjänsteman för handläggning av pressärenden kommer att föreligga jämväl

under återstoden av löpande budgetår, bör riksdagens medgivande att överskrida

förevarande anslagspost inhämtas. Då den förutsedda merbelastningen

å ifrågavarande delpost begränsar sig till senare hälften av budgetåret, torde

ett belopp av 8 000 kronor vara tillräckligt för ändamålet. Den till beskickningen

i Oslo anknutna tjänstemannen uppbär enligt Kungl. Maj.ts berörda

beslut jämväl ortstillägg, beräknat efter 12 000 kronor för år, vilket fortsättningsvis

bör utan ändring av anslaget kunna belasta den förslagsvis uppförda

delposten 3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän

(ortstillägg).

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den å avlöningsstaten för anslaget till Avlöningar vid

beskickningar och konsulat: Pressattachéer upptagna anslagsposten

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må

under budgetåret 1945/46 överskridas med högst 8 000 kronor.

C. Internationella förhandlingar m. m.

[3.] 4. Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund under åren

1940—1945, förslagsanslag. Nationernas förbunds verksamhet har under andra

världskriget varit starkt reducerad. Med undantag för att Nationernas förbunds

råd och församling i december 1939 upptogo till behandling utbrottet

av kriget mellan Finland och Sovjetunionen, föranledde krigsutbrotten 1939

och senare icke någon aktivitet från förbundets sida. Efter 1939 hava församlingen

och rådet icke sammanträtt.

Innan församlingen i december 1939 ajournerades, förlängdes den fullmakt,

som församlingen år 1938 lämnat generalsekreteraren — och i vad

avser internationella arbetsbyrån dess direktör — att intill nästa ordinarie

förbundsförsamling och under förutsättning av kontrollkommissionens samtycke

vidtaga alla erforderliga åtgärder av administrativ och finansiell innebörd

med samma verkan som om de beslutits av församlingen. På grundval

av denna fullmakt har förbundets verksamhet i vad avser tekniska frågor i

viss omfattning kunnat fortgå under kriget. Sekretariatet har för detta ändamål

fungerat, ehuru med avsevärt reducerad personal. I augusti 1940 avgick

generalsekreteraren på egen begäran sedan han i cirkulärtelegram till medlemsstaternas

regeringar framhållit, att generalsekreteraren enligt förbundsakten

åvilande uppgifter de facto suspenderats, enär varken församling, råd

eller kommissioner för det dåvarande kunde sammanträda. Posten som generalsekreterare

har därefter interimistiskt upprätthållits av biträdande generalsekreteraren.

Under kriget hava delar av sekretariatet överflyttat till Förenta

Staterna och förlagt sin verksamhet till Princeton, N. Y., och Washington.

Återstoden har kvarblivit i Genéve.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

15

Även beträffande den internationella arbetsorganisationen gäller, att dess

verksamhet avsevärt beskurits under kriget och att i samband därmed Internationella

arbetsbyrån på ett genomgripande sätt reducerat sin personal.

För närmare uppgifter härom må hänvisas till proposition 1945: 234. Här

må endast erinras om att större delen av Internationella arbetsbyrån förlagts

till Montreal, men att detta icke inneburit någon förändring beträffande organisationens

officiella säte, vilket alltjämt är Genéve. Arbetsbyråns styrelse

bär under kriget sammanträtt vid ett par tillfällen. Hösten 1941 avhölls i

New York en konferens motsvarande en internationell arbetskonferens och

våren 1944 hölls en ordinarie dylik konferens i Philadelphia. Vid den sistnämnda

var Sverige representerat med en fullständig delegation.

Den fasta mellanfolkliga domstolen, som av krigshändelserna tvingats

lämna sitt säte i Haag, synes under kriget hava inställt all verksamhet.

Läget för Nationernas förbund efter andra världskrigets avslutande är sålunda,

att dess politiska verksamhet helt nedlagts, medan dess verksamhet

i tekniska angelägenheter fortgår, ehuru i avsevärt reducerad omfattning,

samt att den internationella arbetsorganisationen i viss utsträckning återupptagit

sin verksamhet. Med hänsyn till den nya internationella organisationen

»Förenta Nationerna», som enligt San Francisco-konferensens beslut

är under bildande, får förbundets verksamhet anses stå under avveckling.

Förbundets t. f. generalsekreterare har med cirkulärskrivelse den 20 september

1945 föreslagit medlemsstaternas regeringar bl. a. att förbundets kontrollkommission

måtte erhålla bemyndigande att träda i underhandlingar med

Förenta Nationernas i London sammanträdande exekutivkommitté för överläggningar

rörande eventuellt överlåtande av sådana Nationernas förbunds

uppgifter, verksamhet och tillgångar, som skulle kunna övertagas av Förenta

Nationerna, varvid dock det slutgiltiga avgörandet skulle förbehållas Nationernas

förbunds församling. Denna avsåges skola inkallas till början av år

1946 för att undersöka läget och fatta beslut rörande förbundets verksamhet.

Därefter återstående uppgifter skulle överlämnas till särskilda organ.

Till svar härå har från svensk sida meddelats, att för Sveriges del hinder

icke möter mot det föreslagna bemyndigandet för kontrollkommissionen eller

mot sammankallandet av församlingen till början av år 1946. I övrigt önskade

svenska regeringen förbehålla sig sitt ställningstagande och ansåge, att

återstående frågor kunde behandlas av den kommande församlingen.

Under krigsåren hava ockuperade medlemsstater befriats från bidragsskyldighet

lill Nationernas förbund. Dock har en del av dem, såsom Nederländerna

och Norge, gäldat symboliska belopp. Av övriga medlemsstater har

flertalet — däribland de neutrala länderna Sverige, Irland, Portugal och

Schweiz —• under krigsåren icke inbetalat förfallande bidrag. Av fyrtiofem

medlemsstater hade sålunda i oktober 1944 sedan utgången av år 1942 blott

sjutton erlagt några bidrag och av dessa hade sju lämnat endast symboliska

bidrag.

Efler andra världskrigets slut hava numera — enligt vad som meddelats

från kommittén för bestämmande av medlemsstaternas bidrag — Irland,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

Portugal och Schweiz inbetalat resterande belopp samt bland andra länder

Danmark vidtagit åtgärder för gäldande av sina restantier.

För Sveriges del är läget följande:

Enligt Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1940 års lagtima riksdag på sedvanligt

sätt under tredje huvudtiteln medel för gäldande av Sveriges andel i

kostnaderna för Nationernas förbund för budgetåret 1940/41. Såsom dåvarande

ministern för utrikes ärendena den 16 augusti 1940 å regeringens

vägnar meddelade kamrarna, fann emellertid Kungl. Majit ej skäl att utbetala

beloppet, då förbundet vore att betrakta såsom icke fungerande. Därefter

hava under tredje huvudtiteln medel icke äskats för ifrågavarande ändamål.

Under budgetåren 1940/41, 1941/42, 1943/44, 1944/45 och 1945/46 har

emellertid Kungl. Majit från tillgängliga anslag under femte huvudtiteln

anvisat medel för täckande av Sveriges andel i den del av ifrågavarande

kostnader för åren 1940—1944, som belöpt sig på den internationella arbetsorganisationen.

Sålunda beviljade medel hava genom utrikesdepartementets

försorg inbetalats direkt till Internationella arbetsbyrån.

Storleken av Nationernas förbunds utgiftsbudgeter under åren 1940—1945

samt av de belopp till vilka Sveriges bidrag fastställts angives i nedanstående

uppställning.

År

1940

1941

1942

1943

1944

1945

N. F.:s utgiftsbudget

Schweiziska

francs

Sveriges bidrag

Schweiziska

francs

21 451 408

10 659711

9 647 462

11 388 376

10 089 049

14 868 409

498 593: 15

387 580: 15

387 579: 35

499 778: 60

456 116: 15

671 020: 80

Summa: 2 900 668: 20.

På sätt framgår av uppställningen har Nationernas förbunds utgiftsbudget,

vilken under åren närmast före andra världskrigets utbrott uppgick till

över 32 miljoner schweiziska francs, under krigsåren och särskilt efter 1940

i betydande mån nedskurits. Att de belopp, till vilka Sveriges bidrag fastställts,

icke undergått motsvarande minskning beror på att antalet bidragspliktiga

länder successivt nedgått genom att dels medlemsstater utträtt ur

förbundet dels ockuperade länder enligt ovan anförda regel befriats från

bidragsplikt.

Den ökning med nära 4,8 miljoner schweiziska francs, som budgeten för

år 1945 utvisar i jämförelse med budgeten för år 1944, faller helt på delbudgeten

för den internationella arbetsorganisationen, vilken därmed bringas

upp till förkrigsnivå, samt grundar sig på beslut vid internationella arbetskonferensen

i Philadelphia år 1944.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33A.

17

Utgiftsbudgeten för år 1945 fördelar sig på olika huvudposter som följer:

Schweiziska

francs

I. Sekretariatet ........................................ 3 126 817

II. Den internationella arbetsorganisationen ................ 8 513 016

lil. Den fasta mellanfolkliga domstolen .................... 471 226

IV. Den ständiga centrala opiumkommittén ..............,. 120 889

V. Internationellt bistånd åt flyktingar .................... 115 700

VI. Pensioner ............................................ 1 365 550

VII. Partiell täckning av 1942 års brist...................... 301 787

Täckning av 1943 års brist .......................... 853 424

Summa: 14 868 409.

Såsom framgår av den tidigare uppställningen härovan, uppgå Sveriges

restantier till förbundet till ett sammanlagt belopp av 2 900 668:20 schweiziska

francs. Från denna summa skola dragas de belopp, vilka Sverige såsom

ovan omförmälts direkt inbetalat till Internationella arbetsbyrån. Dessa

hava erlagts sålunda:

Under år Schweiziska francs

1941 ........................ 147 629:65

1942 ........................ 152 672:89

1943 ........................ 126 890:84

1944 ........................ 168 300:00

1945 ........................ 168 427:79

Summa: 763 921:17.

Sålunda återstår av Sveriges oguldna bidrag till Nationernas förbund för

åren 1940—1945 att betala 2 136 747:03 schweiziska francs. Till täckande

av denna summa torde med hänsyn till nu gällande växelkurs böra beräknas

ett belopp av 2 090 000 kronor.

Såsom medlem av Nationernas förbund åligger det Sverige enligt förbundsakten

att årligen erlägga fastställda bidrag till förbundet. För gäldande av

det för år 1940 i ordinarie ordning fastställda bidraget har riksdagen enligt

förslag av Kungl. Maj:t på sin tid beviljat erforderliga medel, vilka emellertid

icke utbetalats och nu ej längre stå till förfogande. Bidragen för åren

1941—1945 hava visserligen icke fastställts i den ordning förbundsakten stadgar

utan under extraordinära förhållanden bestämts av förbundets för ändamålet

med särskild fullmakt utrustade organ, generalsekreteraren och kontrollkommissionen.

Någon invändning har icke rests mot de sålunda fastställda

bidragen och enligt vad ovan framhållits hava flera länder, vilka under

krigsåren innehållit sina bidrag, numera erlagt dessa eller gått i författning

örn att erlägga dem.

Jag finner det under föreliggande omständigheter påkallat att Sverige snarast

gäldar den skuld, i vilken landet häftar till Nationernas förbund. Den

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 334. 2

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

omständigheten att förbundet står inför sin avveckling gör det desto mera

angeläget att förbundet kan slutligt reglera sina ekonomiska förhållanden

och att medlemsstaterna därför utan dröjsmål infria sina finansiella förpliktelser

gentemot förbundet. Enligt beräkningarna härovan utgör det för

Sveriges del sammanlagt utestående beloppet 2 136 747 : 03 schweiziska francs,

motsvarande omkring 2 090 000 kronor, vilket belopp torde böra äskas som

förslagsanslag.

Under hänvisning till vad ovan anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund

under åren 1940—1945 å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .............................. kronor 2 090 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

H. Edelstam.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

19

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46.

Med förmälan tillika att ärendet under punkten 3 vore av den natur, att

närmare redogörelse för dess innebörd än som av det följande framginge

icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar

borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas till

riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet

därvid följande.

C. Försvarskrafterna.

Armén.

[1.] Ytterligare handräckningspersonal. För tillgodoseende av behovet av

kontraktsanställd civil handräckningspersonal vid arméns truppförband ha

alltsedan budgetåret 1942/43 beräknats medel å riksstaten till avlöningar till

civil handräckningspersonal. Från och med innevarande budgetår har för

ändamålet upptagits ett särskilt förslagsanslag. Anslaget är uppfört med

3 070 000 kronor och har beräknats efter ett antal av 790 handräckningsmän.

I skrivelse den 5 juli 1945 har chefen för armén gjort framställning örn förstärkning

av handräckningspersonalen med anlitande av medel, som avsetts

för avveckling av beredskapen, och därvid anfört i huvudsak följande.

Rapporter från truppförbandschefer hade givit vid handen, att behovet av

personal för den s. k. normala fredshandräckningstjänsten som regel icke

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

kunnat fyllas nied den personal, vilken enligt nu gällande föreskrifter disponerades

för sådan tjänst. Anledningen därtill vore, att enligt nuvarande värnpliktslag,

inskrivningsförordning, besiktningskungörelse m. m. en betydligt

större del av årsklassen uttoges för utbildning nied vapen, och att antalet

värnpliktiga för handräckningstjänst underginge en motsvarande minskning.

Enär behovet av fredshandräckningspersonal snarare ökat än minskat, sedan

nämnda ändrade förhållande inträtt, vore det nödvändigt, att kompensation

erhölles för den minskade tillgången på värnpliktig handräckningspersonal i

form av ökat antal civila handräckningsmän. Ett ianspråktagande av vapenföra

värnpliktiga för handräckningstjänst utöver vad som medgivits (högst

en dag per månad) vore uteslutet med hänsyn till den alltmera begränsade

värnpliktstillgången. Det antal civila handräckningsmän, som finge anställas

enligt gällande bestämmelser, grundade sig på förhållandena år 1941, då nuvarande

värnpliktslag m. m. ännu icke trätt i kraft, och kunde sålunda icke

förutsättas fylla det aktuella behovet.

Emellertid har chefen för armén ditintills icke hunnit erhålla så ingående

erfarenheter beträffande det normala fredshandräckningsbehovet, att ett

motiverat förslag om ändring i gällande föreskrifter angående anställande av

civila handräckningsmän kunde ingivas. Det vore dock av största vikt, att nu

föreliggande brister på handräckningspersonal täcktes så snart som möjligt.

Enklast syntes detta kunna ske genom att armén tilldelade tjänstgöringsmånader

för avvecklingsarbete även finge utnyttjas för att anställa det för

tjänstens behöriga gång oundgängligen erforderliga antalet civila handräckningsmän

eller värnpliktiga, som frivilligt önskade fullgöra handräckningstjänst.

Försvarets civilförvaltning har i utlåtande i ärendet den 20 juli 1945 anfört,

att åtgärd borde vidtagas för tillgodoseende av det ökade behovet av handräckningspersonal

samt, med hänsyn till svårigheterna att särskilja behovet

av handräckningspersonal för avvecklingsändamål från det behov av dylik

personal som hänförde sig till normala fredsförhållanden, ifrågasatt örn icke

kostnaderna borde bestridas från avvecklingsanslag.

Sedan chefen för armén i anledning av denna framställning under hand

anmodats närmare angiva behovet av handräckningspersonal, har arméchefen

i skrivelse den 25 september 1945 inkommit med närmare utredning

i ämnet. I anslutning härtill har arméchefen anfört i huvudsak följande.

En inom arméstaben verkställd teoretisk beräkning av behovet av handräckningspersonal

med utgångspunkt i av truppförbanden lämnade behovsuppgifter

och den beräknade tillgången på värnpliktig handräckningspersonal

utbildningsåret 1946—1947 — åskådliggjord å en skrivelsen bilagd tablå

— uppvisade en sannolik brist av omkring 2 600 värnpliktiga handräckningsmän,

vilken enligt tillämpade beräkningsgrunder skulle kunna uppvägas genom

anställning av 1 300 civila handräckningsmän. Chefen för armén ansåge

sig emellertid icke nu kunna framlägga förslag örn en sådan ökning av antalet

civila handräckningsmän. Truppförbandens behovsuppgifter syntes böra

ytterligare noggrant prövas. Detta syntes endast kunna ske i samband med

de rationaliseringsundersökningar, som för närvarande påginge inom försvarets

centrala organisationskommitté.

För att emellertid den nödvändiga omvårdnaden om kronans egendom icke

på grund av brist på handräckningspersonal skulle komma att eftersättas,

måste personalbehovet tills vidare tillgodoses genom provisoriska åtgärder.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

21

Dessa syntes i realiteten kunna betraktas såsom en fonn av avveckling, enär de

avsåge övergångsperioden från förstärkt försvarsberedskap till normala fredsförhållanden

med slutligt reglerade personalförhållanden. Det provisoriskt

oundgängliga ytterligare behovet av handräckningsmän kunde på närmare

angivet sätt beräknas till totalt 1 065 man.

Försvarets civilförvaltning har den 5 oktober 1945 avgivit utlåtande över

arméchefens sistberörda skrivelse och därvid hemställt om medgivande att

för anställande av under fredsförhållanden oundgängligen nödvändig ytterligare

personal, särskilt kontors- och skrivbiträdespersonal, överskrida belopp

som av Kungl. Majit ställts till förfogande från försvarsgrenarnas allmänna

avlöningsanslag och från anslaget till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för

anställande av tillfällig personal.

På här förevarande liksom på vissa andra områden inom försvaret harDepartementsdet

icke varit möjligt att under beredskapstiden exakt beräkna behovet av c}iefenpersonal

för den under beredskapen uppbyggda fredsorganisationen. De beläkningar

som verkställts ha skett på grundval av förhållandena budgetåret

närmast före krigsutbrottet och med uppskattning av personalbehovet för de

utvidgningar av organisationen som sedermera beslutats. Även under innevarande

budgetår, så länge avvecklingen av beredskapen pågår, är en klar avgränsning

av fredsbehovet av handräckningspersonal icke genomförbar.

Arméchefen har på grundval av inhämtade behovsuppgifter verkställt en

beräkning av det ytterligare antal handräckningsmän som skulle erfordras

för arméns truppförband. Beräkningen slutar på 1 065 man. Merkostnaderna

för anställande av denna personal skulle enligt civilförvaltningens beräkningar

uppgå till omkring 4 450 000 kronor för helt budgetår. För egen del

har jag svårt att föreställa mig, att en så omfattande personal utöver den redan

anställda kommer att normalt erfordras i fredstid. Sannolikheten talar

för alt de näraliggande erfarenheterna från beredskapstiden, under vilken

personalbehovet varit betydande, influerat truppförbandens behovsberäkningar.

Även örn så skulle vara fallet är det uppenbart att de föreliggande

beräkningarna rörande behovet av handräckningspersonal böra ingående

uppmärksammas vid de undersökningar rörande handräckningstjänsten som

utföras genom försvarets centrala organisationskommittés försorg och som

inom en nära framtid torde lia slutförts. Även örn frågan sålunda icke kan

överblickas förrän sistnämnda undersökningsresultat föreligger, är det å

andra sidan uppenbart, att åtgärder redan nu böra vidtagas för att tillgodose

det oundgängligen erforderliga behovet av personal för verksamheten vid

truppförbanden. Ehuru en del av den personal som för detta ändamål bör

anställas möjligen erfordras endast för kortare tid så länge beredskapens avveckling

pågår, finner jag det riktigast, att de här ifrågakommande kostnaderna

bestridas från förutnämnda anslag till avlöningar till civil handräckningspersonal

i stället för från anslag, anvisade till beredskapens avveckling.

I det föregående har endast berörts den civila handräckningspersonalen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

vid arméns truppförband. Motsvarande spörsmål kan emellertid uppkomma

även för marinens och flygvapnets del. Därjämte föreligger såsom civilförvaltningen

anfört behov av ytterligare biträdespersonal. De anslag, som härav

beröras, äro försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag, närmast de därur

utgående förslagsvis betecknade beloppen till tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., samt anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal under garnisonssjukhusens avlöningsanslag.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot att vederbörliga förslagsanslag

överskridas för tillgodoseende av ifrågavarande personalbehov, torde

förslag örn bemyndigande därtill få framdeles föreläggas Kungl. Maj:t. Härvid

torde få förutsättas, att Kungl. Majit vid anvisande av ytterligare medel för

ifrågavarande ändamål kommer att iakttaga största återhållsamhet och, i

den män så redan nu är möjligt, beakta resultatet av de undersökningar, som

bedrivas av försvarets centrala organisationskommitté.

Marinen.

Intendenturmateriel m. m.

[2.] Marinen: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel

m. m. Jämlikt beslut av 1944 års riksdag skola å Berga invid Hårsfjärden

anordnas lokaler för marinens underofficersskola och Stockholms örlogsstations

värnphktsskola. Medel för ändamålet ha beräknats under det för

marinens delfond av försvarets fastighetsfond anvisade anslaget till Vissa

byggnadsarbeten m. m. Härvid ha icke medtagits de till 40 000 kronor beräknade

kostnaderna för en för de bägge skolorna gemensam telefonanläggning,

vilket utgiftsändamål tillhör driftbudgeten. Vid anmälan av propositionen

1944: 175 anförde föredragande departementschefen, att av marinförvaltningen

framlagt förslag om anvisande av medel för ändamålet icke

i och för sig givit honom anledning till erinran. Från förvaltningen hade

emellertid inhämtats, att medel icke erfordrades förrän under budgetåret

1945/46, varför departementschefen icke för det dåvarande ansåg sig böra

närmare ingå på denna fråga.

I skrivelse den 19 maj 1945 har marinförvaltningen anfört, att ifrågavarande

telefonanläggning beräknades kunna levereras tidigast 16 månader

efter beställningens utläggande, samt under åberopande härav hemställt, att

Kungl. Majit med hänsyn till den långa leveranstiden måtte bemyndiga ämbetsverket

att beställa en telefonanläggning för underofficersskolan m. m. å

Bergaområdet till ett belopp av högst 40 000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen

slutligen hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett reservationsanslag

av 40 000 kronor. Av beloppet beräknades 6 000 kronor utgöra

prisstegring sedan den 1 juli 1941.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 33b.

23

Såsom tidigare förutsatts bör ifrågavarande telefonanläggning, gemensam Departement»

för de till Bergaområdet förlagda marina skolorna, komma till utförande. chelenAv

kostnaderna — 40 000 kronor — böra enligt föreliggande beräkning

34 000 kronor belasta den för försvarets utbyggande under femårsperioden

1942/47 beräknade kostnadsramen. Medel för ändamålet erfordras först för

budgetåret 1946/47. I detta sammanhang torde dock med hänsyn till den

långa leveranstiden böra utverkas riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t

att medgiva beställningens utläggande.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att medgiva utläggande av

beställning å telefonanläggning för marinens underofficersskola

m. m. inom en kostnadsram av 40 000 kronor.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[3.] 13. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 470 000

kronor.

I skrivelse den 17 augusti 1945 bär överbefälhavaren, efter samråd med

armé-, marin- och flygförvaltningarna, krigsmaterielverket samt försvarets

forskningsanstalt, gjort framställning om anvisande av medel till särskild

forsknings-, konstruktions- och försöksverksamhet. Framställningen grundar

sig på utlåtanden i fråga om inriktningen av forsknings- och försöksverksamhet

beträffande ny försvarsmateriel, vilka i samband med utredningsarbetet

rörande en ny försvarsorganisation avgivits av vissa av överbefälhavaren och

krigsmaterielverket tillsatta organ för arbetet med försvarsmaterielens utveckling.

Överbefälhavaren har i sin skrivelse framhållit angelägenheten av

att ifrågakommande nya tekniska försvarsmedel i så avancerad form som

möjligt på lämpligt sätt inordnas i den nya försvarsorganisationen, vilken

måste i hög grad bli beroende av huru försvarsmedlen kunde komma att utvecklas.

Beträffande kostnaderna för den ifrågasatta verksamheten har förutsatts,

att i första hand skulle tagas i anspråk medel, som för forskningsverksamhet

disponeras av forskningsanstalten eller för likartade ändamål

ställts till förvaltningsmyndigheternas förfogande. För att önskade resultat

skulle kunna föreligga vid försvarsordningsförslagets utarbetande måste emellertid,

enligt vad i skrivelsen anförts, därutöver en tillfällig ekonomisk förstärkning

lämnas under närmaste tvåårsperiod. På grund av frågornas komplicerade

natur och inbördes sammanhang anser befälhavaren det icke lämpligt

och möjligt att redan nu precisera kostnaderna och låsa fast dem till vissa

problem eller vissa förväntade resultat. 1 skrivelsen lia dock framlagts beräkningar,

avseende vissa speciella ändamål och slutande å 3 750 000 kronor,

överbefälhavaren har hemställt, att av detta belopp 1 625 000 kronor måtte

äskas å lilläggsstat av innevarande års riksdag. ,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

Departement ficke

fen.

1945 drs försvarslcommitté har i utlåtande över framställningen anfört, att

det med hänsyn till det åt kommittén lämnade utredningsuppdraget givetvis

framstode såsom i hög grad önskvärt, att erforderliga anslagsmedel funnes

tillgängliga för sådan forsknings-, konstruktions- och försöksverksamhet,

vars resultat kunde tillvaratagas vid övervägandena rörande utformningen av

försvarsorganisationen för tiden efter den löpande femårsperiodens utgång.

Kommittén ville därför — utan att kunna taga ställning till frågan om de begärda

anslagens storlek — tillstyrka, att den remitterade framställningen

Indes till grund för proposition till riksdagen i ämnet. Då det emellertid syntes

önskvärt att kunna utnyttja ifrågakommande anslag för de forskningsuppgifter,

som i belysning av de senaste krigserfarenheterna överhuvud taget

tedde sig mest angelägna, ville kommittén för sin del ifrågasätta, huruvida

anslagsäskandet borde bindas vid de i framställningen särskilt angivna ändamålen.

Det syntes i stället böra få ankomma på Kungl. Majit att närmare

bestämma över användningen av de medel, som kunde komma att anvisas.

I de riktlinjer för utredningen örn en ny försvarsordning som i propositionen

nr 45 förelädes innevarande års riksdag framhöll föredragande departementschefen,

att en viktig uppgift vid utredningen vore alt söka anpassa

försvarets organisation och inriktning efter erfarenheterna från kriget. Dessa

synpunkter underströkos av riksdagen i dess skrivelse nr 368 och ha även

framhållits i direktiven för den nya försvarsutredningen — 1945 års försvarskommitté.

En av de svåraste uppgifterna för försvarskommittén blir utan tvivel att

bedöma på vad sätt nya försvarsmedel som framkommit eller beräknas framkomma

kunna inverka på försvarsorganisationens framtida utformning. Vissa

av dessa försvarsmedel äro redan framställda i vårt land. Andra äro för oss

kända och befinna sig under vidareutveckling eller projektering. Beträffande

åter andra är ett ofta omfattande forsknings- och försöksarbete erforderligt.

Det synes mig uppenbart, att forskningen på ifrågakommande områden

måste inom en godtagbar kostnadsram forceras under den närmaste tiden så

att resultaten kunna i största möjliga utsträckning beaktas vid ställningstagandet

till frågan om försvarsorganisationens utformning. Jag delar därför

överbefälhavarens och försvarskommitténs uppfattning örn att medel för

ändamålet böra ställas till förfogande utöver dem som nu stå till buds.

De kostnadsberäkningar, som överbefälhavaren framlagt, täcka de möjligheter,

som nu bedömas föreligga för forskning, konstruktion och försök beträffande

vissa speciella områden. Överbefälhavaren har ansett det icke

lämpligt eller möjligt att låsa medelsanvisningen att avse vissa problem eller

vissa förväntade resultat. Samma uppfattning har uttalats av försvarskommittén.

Även enligt min mening skulle det vara mindre ändamålsenligt att i

detta sammanhang binda medelsanvisningen till bestämda forskningsobjekt.

Det synes böra ankomma på Kungl. Maj :t att med ledning av de erfarenheter,

som vunnits och successivt vinnas, träffa avgörande rörande anslagsanvändningen

så att verksamheten kan inriktas på sådant sätt och på sådana arbets
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 33U.

25

områden att bästa möjliga resultat kunna uppnås. För innevarande budgetår

torde det av överbefälhavaren äskade beloppet, 1 625 000 kronor, få anses

tillräckligt. Vid beräkningen av detta belopp har förutsatts, att för ändamålet

kunna disponeras, förutom anslag till förfogande för forskningsanstalten och

andra myndigheter, vissa medel som för ändamål, vilka här äro i fråga, under

beredskapstiden anvisats från förskottsanslag till engångsutgifter. Frågan

om fortsatt disposition av dessa senare medel, nu redovisade å vederbörligt

täckningsanslag, torde i annat sammanhang få upptagas.

Det forskningsarbete som med anlitande av ifrågavarande medel bedrives

bör givetvis utföras under ledning av eller i direkt samarbete med det för

dylik verksamhet inrättade organet — försvarets forskningsanstalt. Ehuru

en del av nämnda medel avses för konstruktionsarbete och andra uppgifter,

som jämlikt gällande arbetsfördelning ankomma på försvarsgrensförvaltningarna,

finner jag det ändamålsenligt, att det av mig förordade beloppet

anvisas såsom förstärkning av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget

till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. De

sålunda anvisade medlen böra tagas i beräkning vid bestämmandet av belastningen

å försvarets kostnadsram jämlikt 1942 års försvarsbeslut.

Frågan örn anvisande av medel fortsättningsvis för samma ändamål torde

få framdeles upptagas till bedömande efter förslag av överbefälhavaren och

forskningsanstalten.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverkverksamhet

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av......kronor 1 625 000.

E. Diverse.

[4.] 12 a. Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag. För täckande

av planeringskostnader har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisats ett reservationsanslag av 1 022 000 kronor. Av nämnda belopp

torde i runt tal 160 000 kronor vara disponibla för ytterligare planeringsarbeten.

Vidare har marinförvaltningen efter bemyndigande förskottsvis till

ett belopp av högst 30 000 kronor bestritt erforderliga kostnader för planering

av arbeten inom förvaltningens arbetsområde. Under innevarande budgetår

beräknas ytterligare i runt tal 1 040 000 kronor vara erforderliga för ifrågavarande

arbeten. Härav falla i runda tal på arméns fortifikalionsavdelning

490 000 kronor, på marinförvaltningen 30 000 kronor, på flygförvaltningen

460 000 kronor samt på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 60 000 kronor. I

enlighet med de principer för finansiering av dessa kostnader, vilka angivits

av chefen för finansdepartementet i annat sammanhang, bör för dessa utgifter

upptagas ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln på tilläggsstat

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kunql. Maj.ts proposition nr 334.

till löpande riksstat. Anslaget bör bestämmas till ett avrundat belopp av 1

miljon kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Planering av allmänna arbeten å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 1 000 000.

[5.] 25 a. Militärpsykiatriska undersökningar av värnpliktiga, förslagsanslag.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har försvarets sjukvårdsförvaltning

hemställt om anvisande av ett förslagsanslag av 75 000 kronor

till militärpsykiatriska undersökningar av värnpliktiga och till stöd därför

anfört i huvudsak följande.

Militärpsykiatriska undersökningar av de varje år nyinryckande rekrytkontingenterna

ha företagits av särskilt utsända nervspecialister, inom armén

alltsedan 1942 och inom samtliga försvarsgrenar sedan 1944.

Dessa militärpsykiatriska undersökningar ha befunnits utgöra en absolut

nödvändig del av försvarsmaktens urvalsprövningar. Därvid undersökas dels

sådana rekryter, som icke nått ett viss minimumresultat av de vid inskrivningsförrättningarna

företagna urvalsproven, och dels sådana rekryter, vilka

visserligen nått dylikt resultat men likväl på grund av svårigheter att följa

med i utbildningen eller bristande psykisk balans i tjänsten av utbildningsbefälet

hänvisats till nervspecialist.

Alt en värnpliktig icke uppnår det fastställda minimumresultatet vid urvalsprövningarna

kan bero på intellektuell efterblivenhet, psykisk sjukdom,

tillfällig indisposition eller simulation. Endast nervläkaren är i stånd att efter

speciell undersökning klargöra dylika orsakssammanhang liksom ock att

utröna anledningen till att vissa värnpliktiga trots goda urvalsresultat visat

sig psykiskt egendomliga i ett eller annat hänseende. Varje försök att utan

speciell läkarundersökning bedöma det psykiska tillståndet hos dylika värnpliktiga

eller placera dem i viss tjänst måste anses olämpligt.

Betydelsen av att de intellektuellt defekta och de psykiskt sjuka identifieras

på ett tidigt stadium av tjänstgöringen kan icke skattas högt nog. Sålunda

ernås härigenom, bland annat, att utbildningsarbetet väsentligt underlättas,

att andan vid förbandet förbättras samt att komplikationer i form

av nervösa sammanbrott och abnorma beteenden, bland annat indisciplinärt

uppträdande, till stor del kunna förebyggas.

Enligt vad inkomna rapporter samstämmigt utvisa är tillfredsställelsen

med de militärpsykiatriska undersökningarna mycket stor såväl bland truppbefälet

som bland truppläkarna.

De militärpsykiatriska undersökningarna måste göras ganska ingående

och kräva 30 å 60 minuter för varje rekryt. Undersökningen omfattar studier

av protokoll från urvalsprövningama, analys av ärftlighetsförhållanden,

klarläggande av den värnpliktiges psykiska och sociala förhistoria, konferens

med truppbefälet om den värnpliktiges beteende i tjänsten, vartill i de

flesta fall kommer intelligenstestning och stundom även neurologisk undersökning.

Beträffande varje undersökt rekryt avger läkaren därefter ett skriftligt

utlåtande, innehållande en kort skildring av hans tidigare personliga och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33A. 27

sociala utveckling, en diagnos med kort personlighetsskildring och förslag

till tjänstgöring.

Ifrågavarande undersökningar ha under beredskapstiden utförts av nervspecialister,

inkallade till krigstjänstgöring enligt 28 § vämpliktslagen. Efter

försvarsberedskapens upphörande kunna undersökningarna icke bedrivas i

nyssnämnda ordning. Tvenne möjligheter att erhålla behövligt antal militärpsykiatriska

specialister för verksamheten under kommande år stå till buds.

Den ena består i inrättandet av en särskild militärpsykiaterkår örn 25—30

läkare med tjänstgöringsskyldighet 30 dagar för år. Den andra möjligheten

är att varje år anställa 25—30 psykiatriska specialister att mot särskilda arvoden

besöka de olika förbanden i anslutning till nyinryckningama och

granska de värnpliktiga, som äro i behov av specialistundersökning, innan

deras militära placering avgöres. Efter samråd under hand med 1944 års

militära sjukvårdskommitté har försvarets sjukvårdsförvaltning funnit den

senare möjligheten böra tillgripas.

Enligt vad försvarets sjukvårdsförvaltning inhämtat hos ett flertal av de

nervspecialister, som utfört ifrågavarande undersökningar under beredskapsåren,

anses allmänt ett arvode av 15 kronor per undersökning skäligt, dock

med det förbehållet, att arvodet per dag hela undersökningsperioden icke

kommer att understiga 100 kronor. Per månad torde man kunna räkna med

6 å 7 undersökningsfria dagar, vilka åtgå för resor, sammanträden med

granskningsnämndema etc. Om sålunda en läkare en dag skulle hinna undersöka

8 värnpliktiga, skulle den del av arvodet, som överstiger 100 kronor,

fördelas på de undersökningsfria dagarna.

Medicinalstyrelsen har i avgivet utlåtande tillstyrkt framställningen och

i anslutning därtill anfört i huvudsak följande.

Medicinalstyrelsen, som för sin del näppeligen bär att uttala sig om värdet

ur militär utbildningssynpunkt av de föreslagna, fortsatta psykiatriska undersökningarna

av värnpliktiga, anser, att utförandet av sådana undersökningar,

därest de årligen företoges på en avsevärd del av landets vuxna ungdom,

skulle innebära en stor tillgång ur allmän mentalhygienisk synpunkt.

Styrelsen förutsätter därvid, att verkställda utredningar örn diagnosticerade

fall av sinnessjukdom, mera uttalad efterblivenhet eller grava psykopatier

skola tillställas den statliga hjälpverksamheten eller motsvarande organ, så

att de sjukvårdande åtgärder, som kunna visa sig erforderliga eller de andra

åtgärder, som samhällets intressen kunna påfordra, må kunna vidtagas.

Ur civilmedicinsk synpunkt finner styrelsen det dessutom högeligen angeläget

att psykisk abnormitet i tid upptäcktes hos de värnpliktiga, varigenom

undvikes att dylika fall placeras i pressande situationer, där de icke kunna

motsvara på dem ställda krav och ej heller kunna bedöma följderna av sitt

handlingssätt.

Mot verkställd utredning angående kostnaderna för de ifrågasatta undersökningarnas

genomförande har styrelsen intet alt erinra.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har sedermera i skrivelse den 6 oktober

1945 hemställt, alt jämväl å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

måtte anvisas ett förslagsanslag till militärpsykiatriska undersökningar

av värnpliktiga. Medelsbehovet har därvid beräknats till 70 000 kronor, varav

52 000 kronor till arvoden enligt förenämnda grunder för undersökning

av omkring 3 450 man och 18 000 kronor lill rese- och traktamentsersättn

ingar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 33A.

Departements
chefen.

De senaste årens erfarenheter ha givit vid handen att av nervspecialister

utförda psykiatriska undersökningar av värnpliktiga äro av värde såsom

komplettering av övriga urvalsprövningar.

Intellektuellt defekta och psykiskt sjuka böra icke undergå vämpliktsutbildning,

och en identifiering av sådana fall på ett tidigt stadium är av

vikt ur utbildningssynpunkt. Det är vidare ur ekonomisk synpunkt av betydelse,

att ifrågavarande värnpliktiga snarast möjligt hemförlovas. De besparingar,

som kunna vinnas därigenom, torde mångdubbelt överstiga kostnaderna

för undersökningarnas verkställande. De militärpsykiatriska undersökningarna

synas därför böra fullföljas.

De militärpsykiatriska undersökningarna ha under beredskapstiden utförts

av till krigstjänstgöring inkallade nervspecialister. Dessa kunna numera

emellertid icke tagas i anspråk på angivet sätt. Ett fullföljande av undersökningarna

kräver därför, att medel ställas till förfogande för arvoden,

reseersättningar m. m. till läkare, som befinnas lämpliga och villiga att utföra

undersökningarna. Enär försvarsgrenarnas sjukvårdsanslag icke lämpligen

böra utnyttjas för här avsedda undersökningar samt andra anslagsmedel

icke stå till förfogande, torde ett särskilt anslag å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår böra anvisas för bestridande av de på detta

budgetår belöpande kostnaderna för undersökningarna. Mot de av sjukvårdsförvaltningen

tillämpade grunderna för beräkningen av medelsbehovet

synes icke vara något att erinra. Jag föreslår därför, att för ändamålet anvisas

ett förslagsanslag av 70 000 kronor. Frågan i vilken utsträckning verkställda

utredningar skola ställas till civila myndigheters förfogande torde

böra närmare regleras av Kungl. Majit.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Militärpsykiatriska undersökningar av värnpliktiga

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett förslagsanslag av .................... kronor 70 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Broberg.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

29

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 oktober

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Mossberg

anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46, statsrådet Möller beträffande punkten 2 och statsrådet Mossberg beträffande

punkten 1. Föredragandena yttra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 22 a. Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag. För ifrågavarande

ändamål ha på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisats 1 535 000 kronor, varav 35 000 kronor till egnahemsstyrelsens förfogande

för vissa undersökningar rörande avloppsreningsanläggningar samt

1 500 000 kronor till statens arbetsmarknadskommissions förfogande. Av

det till egnahemsstyrelsens förfogande ställda beloppet ha i runt tal 9 000

kronor förbrukats. Någon ytterligare medelsanvisning för detta ändamål torde

icke erfordras. Av det till arbetsmarknadskommissionens förfogande ställda

beloppet, vilket avsetts för bidrag till planläggningskostnader samt kostnader

för detaljplanering av vissa kommunala och enskilda arbeten, har förbrukats

i runt tal 1 250 000 kronor. Enligt från kommissionen införskaffad

uppgift beräknas erforderliga medel för ändamålet under innevarande budgetår

till 1 500 000 kronor utöver återstående belopp av förut anvisade medel.

Slutligen torde för planering av sådana arbeten lill vilka kommissionen

icke lämnar bidrag få beräknas ett belopp av 500 000 kronor. Det erforderliga

beloppet skulle sålunda uppgå till (1 500 000 + 500 000 =) 2 000 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 33A.

kronor. Därest för utförande av här avsedda arbeten statsbidrag sedermera

kommer att beviljas, bör vid bestämmandet av storleken av sådant bidrag

hänsyn tagas till det bidrag, som utgått för arbetets planläggning eller detaljplanering.

I enlighet med de principer för finansiering av planeringskostnader,

vilka angivits av chefen för finansdepartementet i annat sammanhang,

bör för dessa utgifter upptagas ett särskilt anslag under femte huvudtiteln

på tilläggsstat till löpande riksstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Planering av allmänna arbeten å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av .............. kronor 2 000 000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[2.] Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Med bifall till Kungl.

Maj:ts i proposition nr 288/1944 (bil. 3, punkt 3) framlagda förslag medgav

1944 års höstriksdag (skr. nr 481), att den i avlöningsstaten för statens

rättskemiska laboratorium upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal finge för budgetåret 1944/45 överskridas med högst

8 200 kronor. Nämnda belopp var avsett för anställande under tiden den 1

november 1944—den 30 juni 1945 av viss personal för undersökningar rörande

blodfaktorn Rh (Rhesus), nämligen dels två kontrollanter, den ene (klinisk

kontrollant) med ett arvode av 2 500 kronor och den andre (serologisk kontrollant)

med ett arvode av 2 000 kronor för år, dels ock antingen en heltidsanställd

assistent med arvode av 600 kronor för månad eller två halvtidsanställda

assistenter, envar med arvode av 300 kronor för månad.

För löpande budgetår har, såsom framgår av 1945 års statsverksproposition

(V. punkt 107), under den i avlöningsstaten för laboratoriet upptagna anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal för samma ändamål beräknats

ett belopp av 12 000 kronor.

I en av medicinalstyrelsen med skrivelse den 9 juni 1945 överlämnad framställning

har laboratoriets föreståndare, professorn E. Wolff, hemställt om anvisande

av ytterligare medel för ifrågavarande undersökningar. Föreståndaren

har därvid anfört i huvudsak följande:

Under den tid av sju månader, som verksamheten pågått, ha å Rh-centralen

undersökts cirka 1 000 blodprov i kliniska fall (inklusive blodgivare) och cirka

2 300 blodprov i rättsmedicinska fall, alltså sammanlagt cirka 3 300 blodprov,

d. v. s. i runt tal 470 blodprov per månad.

Frekvensen av de rättsmedicinska Rh-undersökningarna har under denna

period, frånsett de bland annat av rättegångsterminerna betingade säsongmässiga

variationerna, i stort sett hållit sig konstant. Jämfört ined motsvarande

period ett år tidigare föreligger dock en ökning av cirka 9 procent.

De kliniska Rh-proven visa däremot en markant och fortskridande ökning

i antal under periodens tre sista månader. Under månaderna mars, april och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

31

maj 1945 uppgick sålunda antalet kliniska Rh-bestämningar till respektive

148, 177 och 251. Denna ökning av antalet insända prov får anses till större

delen vara ett uttryck för klinikernas behov av Rh-centralens verksamhet och

den alltmer spridda insikten örn Rh-grupperingens stora praktiskt kliniska

betydelse. Man torde vidare få utgå ifrån att ett av medicinalstyrelsen den 31

januari 1945 utsänt cirkulär angående Rh-frågan kommer att förorsaka ytterligare

en väsentlig ökning av antalet insända kliniska prov.

Redan frekvensen under maj 1945 av över 620 Rh-blodprov ligger långt

utanför gränserna för den vid Rh-centralens skapande förutsedda. Härtill

kommer en betydande ökning av Rh-centralens rådgivande verksamhet, då

densamma i allt större utsträckning kommit att anlitas för konsultationer i

kliniska och blodgruppsserologiska frågor. Det har också visat sig, att en utökning

av Rh-centralens kapacitet är oundgängligen nödvändig.

Som ett minimum av personalökning får anses anställande av tre extra

assistenter (i stället för nu två), varjämte den kliniske kontrollanten genom

ökat arvode bör beredas tillfälle att i väsentligt större utsträckning disponera

sin tid för Rh-centralens räkning. Av de tre extra assistenterna avses två

assistera vid det diagnostiska Rh-arbetet i egentlig bemärkelse medan den

tredje skulle assistera vid grupperingen av centralens prov enligt fyrgensoch

MN-systemen, föra diariet, utskriva räkningar samt biträda vid protokollens

utskrivning. Marginal bör beräknas så att en av de extra assistenterna

åtminstone tidvis kan utnyttjas som heltidsanställd.

Föreståndaren har beräknat kostnaderna för anställande av ytterligare en

extra assistent till 3 600 kronor. Vidare har föreståndaren för heltidsanställning

under sex månader av året av en av de extra assistenterna upptagit ett

belopp av 1 800 kronor. Den kliniske kontrollantens arvode borde slutligen

enligt föreståndarens mening med hänsyn till de kvalifikationer arbetet förutsatte

och den väsentliga ökningen av hans arbetsbörda — föreståndaren

uppgiver, att uppdraget torde kräva minst tre timmar varje söckendag —

icke sättas lägre än 5 000 kronor, vilket innebure en merkostnad av 2 500

kronor för budgetår. Den sammanlagda kostnadsökningen enligt föreståndarens

förslag skulle alltså uppgå till (3 600 + 1 800 +2 500) 7 900 kronor.

Föreståndaren erinrar vidare örn att det vid Rh-centralens upprättande

bestämts att ersättning för undersökta blodprov skulle utgå enligt taxa, som

skulle fastställas av medicinalstyrelsen. Intäkterna härav hade beräknats

uppgå till minst 2 500 kronor årligen, d. v. s. cirka 200 kronor per månad.

För de gångna sju månaderna syntes emellertid intäkterna, när de hunnit

inflyta, komma att uppgå till omkring 6 500 kronor, d. v. s. cirka 900 kronor

per månad. Att inkomsterna blivit så mycket större, berodde givetvis i huvudsak

på den stora ökningen av undersökningarnas antal, men till någon

del också på att i överensstämmelse med av statsmakterna uttalade önskemål

en mindre höjning av den från början föreslagna taxan företagits. Då

man såsom av det föregående framginge hade att räkna med en ytterligare

ökning av undersökningarnas antal, syntes det berättigat att räkna med att

intäkterna icke komme att understiga 900 kronor per månad respektive

10 800 för budgetåret 1945/46. Den sammanlagda kostnadsökningen för den

föreslagna personalutvidgningen syntes alltså helt komma att täckas av inkomstökningen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

Departements
chefen.

De totala utgifterna för Rh-avdelningens verksamhet under budgetåret

1945/46 ha alltså av föreståndaren beräknats på följande sätt:

Arvode åt en klinisk kontrollant........................ kronor 5 000

Arvode åt en serologisk kontrollant .................... » 2 000

Arvoden åt tre extra assistenter ........................ » 10 800

Tilläggsarvode åt en extra assistent för heltidstjänstgöring

under sex månader.................................. * 1800

Summa kronor 19 600.

Under hänvisning till det anförda har föreståndaren hemställt, att den i

avlöningsstaten för laboratoriet för budgetåret 1945/46 upptagna anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal måtte få överskridas med

19 600 kronor.

Medicinalstyrelsen framhåller, att den av föreståndaren begärda utökningen

av personal enligt styrelsens uppfattning vore oundgänglig för fullföljande

av de — ej minst för rättsväsendet — betydelsefulla arbetsuppgifter,

som ålagts laboratoriet i och med inrättandet av Rh-centralen, att, såvitt

då vöre möjligt att beräkna, den uppkommande utgiftsökningen för ändamålet

till största delen syntes komma att uppvägas av inkomster från avgifter

för utförda Rh-undersökningar samt att laboratoriet icke hade någon

möjlighet att täcka det nu avsedda trängande medelsbehovet från någon annan

i dess anslag ingående post. Styrelsen påpekar emellertid, att föreståndaren

vid sin beräkning av det ytterligare medelsbehovet för avlönande av

ifrågavarande personal icke tagit hänsyn till att — såsom förut nämnts —

ett belopp av 12 000 kronor redan beräknats för ändamålet under den i avlöningsstaten

för laboratoriet upptagna anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

personal. Örn nämnda belopp fråndroges, skulle det erforderliga

tilläggsbeloppet uppgå till (19 600 — 12 000) 7 600 kronor. Styrelsen hemställer,

att anslagsposten måtte få överskridas med högst sistnämnda belopp,

7 600 kronor.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har verksamheten vid den

vid statens rättskemiska laboratorium inrättade avdelningen för vissa undersökningar

rörande blodfaktom Rh undergått en betydande ökning i jämförelse

med vad som förutsattes vid avdelningens inrättande för ett år sedan.

Särskilt markerad bär ökningen varit i fråga örn de vid avdelningen

företagna kliniska Rh-bestämningarna. Enligt vad jag inhämtat har antalet

dylika bestämningar ytterligare ökat efter maj 1945. Antalet kliniska Rhgrupperingar

utgjorde sålunda under juni omkring 500 och varierade under

månaderna juli—september mellan i runda tal 370 och 430.

Med hänsyn till denna ansvällning av Rh-avdelningens verksamhet finner

jag nödvändigt, att avdelningen tillföres ytterligare arbetskraft. Jag vill därför

tillstyrka, att medel beräknas för anställande av ytterligare en assistent

med samma arvode som de för närvarande anställda, halvtidstjänstgörande

assistenterna eller 300 kronor för månad ävensom för anlitande å heltid

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

33

under sex månader av en av assistenterna. I betraktande av den väsentligt

ökade arbetsbördan för den kliniske kontrollanten finner jag vidare skäligt,

att dennes arvode höjes med 2 500 kronor. Medel för den nye assistenten

och för arvodeshöjningen till kontrollanten torde böra beräknas från och

med den 1 november 1945. Det erforderliga medelsbehovet för nu ifrågavarande

personalförstärkning, av laboratorieföreståndaren uppskattat till 7 900

kronor, kan härigenom reduceras till i runt tal 5 900 kronor. Då den i laboratoriets

avlöningsstat för löpande budgetår upptagna anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal icke lämnar tillgång för bestridande av

dessa kostnader, vill jag förorda, att riksdagens medgivande inhämtas att

överskrida posten med högst sistnämnda belopp, 5 900 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för statens rättskemiska laboratorium

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1945/46 överskridas med

högst 5 900 kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hans Bergström.

Bihang till riksdagens protokoll 1945.

1 sand.

Nr 334.

3

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

35

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 19 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 samt anför därvid följande.

G. Diverse.

[1.] 12 a. Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag. Till förevarande

ändamål ha å tilläggsstat II till riksstatema för budgetåren 1943/44

och 1944/45 anvisats sammanlagt 5 750 000 kronor. Av detta belopp återstår

för närvarande odisponerat i runt tal 525 000 kronor. Kostnaderna för innevarande

budgetår för bestridandet av planeringsverksamheten uppskattas

till följande belopp, nämligen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

1 900 000 kronor, för byggnadsstyrelsen 400 000 kronor, för luftfartsstyrelsen

300 000 kronor och för diverse icke nu överskådliga behov 200 000 kronor,

eller sammanlagt 2 800 000 kronor. Då de disponibla besparingarna

uppgå till drygt 500 000 kronor torde för verksamhetens fortsatta bedrivande

under innevarande budgetår böra beräknas ett belopp av 2 300 000 kronor.

I enlighet med de principer för finansiering av planeringskostnader, vilka angivits

av chefen för finansdepartementet i annat sammanhang, bör för dessa

utgifter upptagas ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln på tilläggsstat

till .löpande riksstat

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 33 A.

att till Planering av allmänna arbeten å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 2 300 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

37

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 oktober

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

A. Finansdepartementet.

[1.] Finansdepartementet: Avlöningar. Tidigare denna dag har ministern

för utrikes ärendena anmält fråga om inrättande inom utrikesdepartementet

av en befattning såsom finanssakkunnig, vars innehavare främst skulle ha

att såsom särskild expert åt regeringen centralt handlägga de internationella

finansfrågorna men därjämte skulle ha att biträda vid koordineringen av den

internationella finanspolitiken med den ekonomiska politiken i övrigt.

Under de senaste åren ha berörda finansfrågor handlagts av statssekreteraren

i finansdepartementet jämsides med övriga på honom ankommande

uppgifter. Statssekreteraren har emellertid därvid biträtts av en för ändamålet

särskilt anställd befattningshavare. Även efter den av ministern för

utrikes ärendena förordade omläggningen kommer behovet av en särskild

tjänsteman inom finansdepartementet för den preliminära beredningen av

ifrågavarande spörsmål att kvarstå. För att innehavaren av den nya befattningen

i utrikesdepartementet skall kunna fullgöra på honom ankommande

uppgifter torde nämligen erfordras sakkunnigt arbetsbiträde ej endast

inom utrikesdepartementet utan även i finansdepartementet, och skulle

den nya tjänsten som finanssakkunnig framdeles bortfalla, kommer behovet av

på området specialiserad arbetskraft inom finansdepartementet att göra sig

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

än starkare gällande. I samband med genomförandet av det av utrikesministern

framlagda förslaget bör därför det hittillsvarande provisoriet ersättas

av en mera stadigvarande anordning. Jag förordar, att en speciell kanslisekreterartjänst

inrättas för detta ändamål. Då tjänstens innehavare bör förutsättas

bli självständig föredragande inom finansdepartementet i hithörande

frågor, synes en lägre placering av den nya tjänsten än i 26 lönegraden icke

kunna övervägas. Eftersom behovet av den nya befattningen, såsom av det

anförda framgår, är bestående, bör tjänsten redan från början hänföras till

löneplanen A.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att i gällande personalförteckning

för finansdepartementet från och med den 1 januari 1946

upptaga ytterligare en förste kanslisekreterare i lönegraden

A 26.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[2.] Statens organisationsnämnd. Under rubriken statens organisationsnämnd

äro i gällande riksstat upptagna två förslagsanslag, nämligen ett å

361 600 kronor till avlöningar och ett å 135 300 kronor till omkostnader.

Kungl. Majit har den 4 maj 1945 fastställt avlönings- och omkostnadsstat

för statens organisationsnämnd för budgetåret 1945/46 (statsliggaren s. 433 o.

434).

Avlöningsstaten upptager en anslagspost å 283 800 kronor till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal och omkostnadsstaten en post å 125 000

kronor till reseersättningar. Båda dessa anslagsposter äro med hänsyn till

ovissheten angående omfattningen av nämndens arbetsbörda under innevarande

budgetår upptagna förslagsvis. Vid staternas fastställande har emellertid

föreskrivits, att posterna icke finge utan Kungl. Maj.ts medgivande överskridas.

Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 4 februari 1944 angående organisationsundersökningar

inom försvaret skall försvarets centrala organisationskommitté,

vilken är underställd statens organisationsnämnd, biträdas av viss militär

personal.

I skrivelse den 5 juni 1945 har statens organisationsnämnd gjort framställning

i syfte att tre pensionsavgångna officerare i reserven, vilka tjänstgöra

hos organisationskommittén och tidigare avlönats från anslag under

fjärde huvudtiteln, måtte även efter beredskapens upphörande få stå till organisationskommitténs

förfogande. Kostnaderna för ersättning åt dem utöver

pensionerna samt för reseersättningar vid deras verksamhet beräknas till omkring

24 000 respektive 10 000 kronor.

Vidare har statens organisationsnämnd i skrivelse den 30 augusti 1945 gjort

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kunni. Metias proposition nr 334.

39

framställning om anvisande av ytterligare sammanlagt 19 900 kronor, varav

till avlönande av en expert avses 14 900 kronor samt till förstärkning av biträdespersonalen

5 000 kronor.

Genom beslut den 10 december 1943 förordnade Kungl. Ma.j:t att förste

distriktsingenjören vid yrkesinspektionen P. A. V. Tammelin skulle biträda

generaltullstyrelsen med arbetsstudier och därmed sammanhängande undersökningar

inom tullverket. Då krigsförhållandena sedermera medförde alltför

starka rubbningar i tullverkets arbetsuppgifter för att undersökningarna

lämpligen skulle kunna fortsättas, överflyttades Tammelin till tjänstgöring

hos statens organisationsnämnd från och med den 1 mars 1945. Denna personalförstärkning

har icke ingått i organisationsnämndens anslagsberäkningar

för innevarande budgetår. För att kunna i skälig mån tillmötesgå de

anspråk på tillhandahållandet av organisationsexpertis, som ställas på organisationsnämnden

av myndigheter inom den civila förvaltningen, anser emellertid

nämnden angeläget att fortfarande få disponera Tammelin och hemställer

att eli belopp av 14 900 kronor ställes till nämndens förfogande för

ändamålet under budgetåret 1945/46.

Genom organisationsarbetets ökning och den därav betingade ökningen av

antalet experter har även biträdespersonalens arbete stegrats i en omfattning,

som icke kunnat förutses vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår.

Organisationsnämnden anser därför nödvändigt att öka personalen med eli

biträde. Härför beräknas ett belopp av 5 000 kronor för innevarande budgetår.

Slutligen har statens organisationsnämnd i skrivelse den 30 augusti 1945

gjort framställning örn ytterligare medelsanvisning till förstärkning av personalen

vid organisationsundersökningarna inom försvarsväsendet med två experter

och sju biträdande experter. Organisationsnämnden har beräknat kostnaderna

härför lill 58 900 kronor i arvoden samt till 30 000 kronor i reseersättningar

för det löpande budgetåret. Organisationsnämnden har anfört

bland annat följande.

Vid försvarsväsendet i dess helhet hava enligt därom givna särskilda bestämmelser

alltsedan hösten 1944 undersökningar utförts rörande eldningsoch

reparationstjänsten vid äng- och värmecentraler m. m. Vissa resultat

hava lagts till grund för personalberäkningarna för bränsleåret 1945/46.

I fråga örn armén hava organisationsundersökningarna i huvudsak varit

förlagda till I 15. Grundläggande resultat av dessa undersökningar förelågo

redan under första hälften av innevarande år beträffande tjänsten vid matinrättningar

samt stabs- och remontstallar jämte hov slagar smedjor. I syfte

att så snabbt som möjligt utvinna de besparingar, som härvid visade sig

möjliga, har på därom gjord framställning organisationsnämnden bemyndigats

att vid arméns — sedermera jämväl flygvapnets — matinrättningar

samt vid arméns stabs- och remontstallar genomföra de ralionaliseringsåtgärder,

som de utförda organisationsundersökningarna kunde påkalla. Beaktansvärda

besparingar hava redan genom här berörda särskilda åtgärder kunnat

göras. Sålunda beräknas enligt hittills föreliggande rapporter rationaliseringen

i ovan berörda områden medföra en sammanlagd årlig besparing av

745 000 kronor, varav i fråga örn matinrättningarna vid armén 510 000 kronor

samt i fråga om stabs- och remontstallarna 235 000 kronor. Dessa siffror hänföra

sig till det vid tidpunkten för undersökningarna befintliga antalet por

tionstagare och hästar vid vederbörliga förband.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 33A.

Sjukvårdsverksamheten vid I 15 har likaledes kunnat göras till föremål för

mera fristående undersökningar. Dessa hava utförts i nära samarbete med

1944 års militärsjukvårdskommitté. För närvarande föreligger förslag rörande

ordnandet av denna verksamhet, avsett av berörda kommitté att läggas

till grund för sjukvårdsorganisationen vid försvarsväsendets samtliga

förband.

Undersökningarna vid Ilai övrigt, vilka omfatta stabs- och förvaltningstjänsten

vid regemente, bataljon och kompani, beräknas vara avslutade under

nästkommande oktober månad.

Närmast synas därefter organisationsundersökningar böra igångsättas vid

specialtruppförbanden inom lil. milo med utgångspunkt från det vid I 15

ernådda resultatet. Samtidigt med dessa undersökningar bitr efter därtill

erhållet bemyndigande den föreslagna organisationen slutgiltigt genomföras

vid 115 samt efterhand bringas i tillämpning vid övriga infanteritruppförband.

Organisationsplanens uppgörande vid specialtruppförbanden samt rationaliseringsåtgärdernas

genomförande vid infanteritruppförbanden måste emellertid

vid varje förband föregås av vissa organisationsundersökningar, avsedda

att anpassa organisationen dels efter truppslagets egenart, dels efter

rådande lokala förhållanden. Dessa undersökningar måste liksom fallet var

i fråga örn I 15 nödvändigtvis utföras med anlitande av civila experter. Dessa

böra därför förstärkas för att avsett resultat inom rimlig tid skall kunna nås.

Sålunda erfordras från och med nästkommande oktober månad under återstående

del av innevarande budgetår ytterligare tre biträdande experter. Avlöningskostnaderna

för ifrågavarande personal beräknas till 21 600 kronor.

I fråga om marinen hava undersökningarna vid marinens fasta matinrättningar

i land under första hälften av innevarande år avslutats. De besparingsresultat.

som uppnåtts vid de olika matinrättningarna, hava beräknats till

270 000 kronor per år. Likaså ha under första hälften av innevarande år

undersökningarna rörande rationalisering av städningen vid sjökrigsskolan

avslutats. Den årliga nettobesparingen har beräknats till 40 000 kronor.

De vid Göteborgs örlogsstation anbefallda organisationsundersökningarna

beräknas avslutas under instundande höst. I ett avseende hava undersökningarna

avslutats, nämligen i fråga örn bevakningstjänsten vid stationen och örlogsvarvet.

Resultatet av undersökningarna har blivit, att en årlig besparing

om 60 000 kronor beräknas uppstå.

Av skäl, som framlagts i det föregående i fråga om armén, synas åtgärder

böra redan nu vidtagas i syfte att omedelbart kunna fullfölja undersökningar

vid Karlskrona och efterhand även vid Stockholms örlogsstation. Även för

detta arbete erfordras från och med nästkommande november månad under

återstående del av innevarande budgetår en förstärkning av personalen med

två biträdande experter. Avlöningskostnaderna för ifrågavarande personal

beräknas till 12 800 kronor.

På framställning av chefen för flygvapnet verkställdes våren 1945 preliminära

organisationsundersökningar vid en flygflottilj. Dessa hade till ändamål

att med hänsyn till de av chefen för försvarsdepartementet anbefallda förberedande

utredningarna till 1945 års försvarskommitté skaffa chefen för flygvapnet

en ungefärlig uppfattning örn de möjligheter till personalbesparingar

och rationaliseringsåtgärder, som med ledning av de vid I 15 vunna erfarenheterna

kunde föreligga vid flygvapnets truppförband. Resultatet av dessa

undersökningar visade, att även vid flygvapnet beaktansvärda besparingar

utan alltför stor omgång kunde vinnas. Med anledning härav synas grundliga

organisationsundersökningar böra igångsättas redan vid årsskiftet. Härför erfordras

från och med nästkommande december månad under återstående del

av innevarande budgetår en personalökning örn två experter och två biträ
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334. 41

dande experter. Avlöningskostnaderna för ifrågavarande personal beräknas

till 24 500 kronor.

De nio experter, som nämnden ovan ansett erforderliga för undersökningarna

inom försvaret, komma till huvudsaklig del att få sin verksamhet förlagd

utom Stockholm. En ökning av reseersättningsanslaget för innevarande

budgetår med i runt tal 30 000 kronor torde följaktligen bliva erforderlig.

Som torde framgå av den lämnade redogörelsen böra enligt organisationsnämndens

uppfattning organisationsundersökningarna inom försvarsväsendets

område givas en mer vidgad omfattning än vad ursprungligen varit avsett.

Denna organisationsnämndens uppfattning är främst grundad på tvenne

skäl.

Resultatet av organisationskommitténs undersökningar har givit vid handen,

att betydande besparingar kunna ernås genom rationalisering. Detta

gäller samtliga försvarsgrenar. Vid sådant förhållande synes det vara av synnerlig

vikt att å ena sidan resultatet av redan gjorda undersökningar dels

vid I 15, dels vid örlogsstationen i Göteborg snarast tillgodogöres övriga förband

av motsvarande typ, å andra sidan att organisationsundersökningarna

så snart ske kan vidgas att omfatta dels förband ur andra truppslag än infanteriet

vid armén, dels även flygflottiljerna vid flygvapnet.

Det andra skälet sammanhänger med det utredningsarbete, som förestår

i fråga örn försvarsväsendet. Det torde bliva av särskilt värde för detta arbete,

örn genom nämndens försorg kunde ställas till förfogande åtminstone

uppgift i fråga om ett flertal förbands behov av personal för stabs- och förvaltningstjänsten

vid samtliga försvarsgrenar. Detta låter sig icke göra med

mindre organisationsundersökningarna givas den omfattning under närmaste

tiden, som ledningen av verksamheten överhuvud taget kan bemästra. Med

hänsyn härtill ha även ovan ifrågasatta åtgärder anpassats.

Vad först angår de i ärendet omförmälda pensionsavgångna officerarna sy-Departementsnes

det lämpligt att dessa tills vidare bibehållas vid sin verksamhet inom chefenförsvarets

centrala organisationskommitté. Emellertid böra deras ersättningar

efter beredskapens upphörande utgå från organisationsnämndens vederbörande

anslag.

Organisationsnämndens framställning örn fortsalt anställning av en civil

expert avsedd att anlitas för organisationsundersökningar inom den civila

förvaltningen anser jag mig böra biträda med hänsyn till den knappa tillgången

inom nämnden på arbetskraft för detta ändamål. Likaledes torde

framställningen örn förstärkning av biträdespersonalen på grund av den

starka ökningen av arbetsuppgifterna böra bifallas.

Organisationsnämnden har i sin framställning örn anställande av ytterligare

arbetskraft för organisationsarbetet inom försvarsväsendet lämnat en

näimare redogörelse för detta arbete, varav framgår, att omfattande undersökningar

pågå och nya planeras. Antalet experter föreslås nu av organisationsnämnden

ökat med nio, varav sju biträdande experter. Enligt vad som

rramgår av organisationsnämndens redogörelse och eljest tillgängliga upplysningar

har det alltefter organisutionsundersökningarnas fortskridande inom

försvarsväsendet visat sig påkallat att vidga basen för undersökningarna.

Detta har föranlett en ansvällning av den under organisationsnämnden arbetande

undersökningsapparalen utöver vad som tidigare förutsatts. Trots de

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

olägenheter ur anslagssynpunkt, som detta för med sig, anser jag nu liksom

tidigare då liknande frågor örn förstärkning av organisationsnämndens arbetskrafter

varit under behandling, att de resurser böra ställas till nämndens

förfogande, som finnas oundgängligen nödvändiga för arbetets ändamålsenliga

bedrivande, så att icke hinder i detta avseende skola möta vid

tillgodogörandet av de förefintliga möjligheterna till rationalisering och besparing.

På grund härav och med hänsyn jämväl till undersökningarnas betydelse

för 1945 års försvarskommitté är jag beredd att tillstyrka organisationsnämndens

ifrågavarande förslag.

Det beräknade ytterligare medelsbehovet utgör för avlöningar till icke-ordinarie

personal omkring 103 000 kronor och för reseersättningar 40 000

kronor.

Vid bifall till nämndens framställningar erfordras Kungl. Maj:ts medgivande

att överskrida de anslagsposter, varifrån kostnader av hithörande slag

skola bestridas. Såsom jag i det föregående framhållit ha dessa poster med

hänsyn till ovissheten om nämndens arbetsbörda upptagits förslagsvis. Ett

överskridande av den storlek, varom nu är fråga, synes dock icke böra medgivas

utan att riksdagen lämnats tillfälle att taga ställning till frågan. Därest

riksdagen icke har något att däremot erinra, torde förslag angående bemyndigande

för organisationsnämnden att för ifrågavarande ändamål överskrida

vederbörande anslagsposter med erforderligt belopp framdeles få föreläggas

Kungl Maj:t.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

43

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46

samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] 29. Bidrag till nordiska museet. I skrivelse den 7 augusti 1945 har

riksantikvarien, under erinran att under världskriget en del av nordiska

museets samlingar evakuerats och att kostnaderna härför bestritts av statsmedel,

gjort framställning örn anslag med 12 600 kronor för återförande och

återuppställande av de evakuerade samlingarna.

Statskontoret har erinrat, att kostnaderna för museets verksamhet bestridas

såväl av enskilda medel som av statsmedel. Vidare har ämbetsverket

anfört huvudsakligen följande.

Å riksstaten för budgetåret 1945/46 har anvisats ett anslag för museet å

208 000 kronor, utgörande bidrag allenast till avlöningar åt museets tjänstemän

samt till vissa undersökningar. Däremot utgår icke något bidrag av

statsmedel till museets omkostnader.

Med hänsyn härtill kan viss tvekan råda, huruvida kostnaderna för samlingarnas

återförande äro av beskaffenhet att statsmedel böra ställas till

förfogande för ändamålet. Då emellertid utgifterna för samlingarnas bortförande

bestritts av dylika medel, vill statskontoret icke motsätta sig, att järn
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

val återförandet av samlingarna bekostas av statsmedel. Vad angår medelsanvisningen

synes det med hänsyn till kostnadernas storlek, 12 600 kronor,

icke vara lämpligt att för ändamålet anlita det under åttonde huvudtiteln

uppförda reservationsanslaget till extra utgifter. I stället torde erforderliga

medel böra äskas av innevarande års riksdag å tilläggsstat för budgetåret

1945/46.

Departements. Jag biträder riksantikvariens och statskontorets mening, att anslag av

c en'' statsmedel bör utgå för ifrågavarande ändamål. Då jag icke heller funnit anledning

till erinran mot storleken av det för ändamålet äskade beloppet,

12 600 kronor, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till nordiska museet å tilläggsstat I lill riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av ................................ kronor 12 600.

N. Diverse.

[2.] 11 a. Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studieresor

m. m., reservationsanslag. Det efter beslut av 1944 års riksdag (prop.

nr 266 och riksdagens skrivelse nr 425) bildade svenska institutet för kulturellt

utbyte med utlandet har enligt det för dess verksamhet uppgjorda

programmet till uppgift bland annat att i samverkan med olika svenska och

utländska organisationer till Sverige inbjuda främmande vetenskapsmän och

föreläsare, medverka vid företagandet av studieresor och sändandet av delegationer

i studiesyfte m. m. till utlandet samt uppmuntra och stödja ett

fortsatt student- och skolbamsutbyte. Härför kräves, framhålles det, ökade

medel.

I en promemoria den 29 september 1945 har svenska institutet närmare utvecklat

angelägenheten av att särskilda medel anvisas för möjliggörande avsvenskars

studiebesök i utlandet och vice versa. Promemorian utmynnar i en

kostnadsberäkning för ett begränsat program, avseende kalenderåret 1946.

För svenska studieresor i utlandet anses ett belopp av 70 000 kronor erforderligt

och för utlänningars studiebesök i Sverige ett belopp av 149 500 kronor.

I promemorian anföres bland annat.

Vikten av ökade möjligheter för svenskars studiebesök i utlandet och utlänningars

studiebesök i Sverige torde knappast behöva understrykas.

Vad beträffar svenskars studier i utlandet vore måhända en

viss återhållsamhet nödvändig med hänsyn till rådande förhållanden. Den

efter freden inträdda eller väntade anhopningen vid de utländska läroanstalterna

i av kriget berörda länder torde på flera områden omöjliggöra studier

för svenska studenter, i varje fall vad studier på mera förberedande stadier

beträffar. Härtill kommer att de nuvarande levnadskostnaderna, resekostnader

etc. utomlands avsevärt reducera möjligheterna för studier i utlandet.

Det är emellertid angeläget, att de studiemöjligheter utnyttjas, som trots

de berörda svårigheterna likväl på många håll utomlands, och särskilt i de

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

45

anglosaxiska länderna, erbjuda sig. I följd av de sex krigsårens avspärrning

har nämligen behovet av studievistelser utomlands ackumulerats, varför

önskemålet att nu komma ut är synnerligen stort på många håll. Delta gäller

särskilt sådana grupper, som tekniker, arkitekter, läkare, socialvetare,

språkforskare etc. samt även humanister i övrigt, vars studieämnen ha internationell

prägel. Även från naturvetenskapligt håll ha framförts liknande

önskemål.

Som ovan antytts torde f. n. icke annat än i undantagsfall några studiemöjligheter

för yngre studerande yppa sig. En viss återhållsamhet beträffande

denna kategori torde även ur kostnadssynpunkt böra iakttagas.

De ovan nämnda begränsningarna ur platssynpunkt gälla icke i samma

grad mera avancerade studerande, yngre vetenskapsmän, och beträffande

specialister synas de överhuvud taget icke existera. Redan nu kunna dessa

beredas tillfälle till studiebesök, vilket ju även i ett flertal fall skett. Det

synes ytterst angeläget alt alla förefintliga möjligheter för mera avancerade

studier utomlands utnyttjas.

En del av dessa stipendiebehov synes kunna tillgodoses med nu förefintliga

stipendier, men i allmänhet torde med hänsyn till ovan berörda starkt

stegrade kostnader förstärkning vara nödvändig.

Utan anspråk på fullständighet föreslås i promemorian följande stipendier

för svenska studiebesök utomlands:

1) för tekniker: 2 stipendier å 5 000 kronor för */- års stu
dier

i USA ..••.................................. kronor 10 000

2 stipendier å 5 000 kronor för 1/2års studier i Ryssland » 10 000

2) för arkitekter: 4 stipendier å 5 000 kronor för V2 års stu
dier

(avseende främst stadsplanering, återuppbyggnadsarbete

m. m.) i England, Frankrike, Ryssland

resp. USA ..............................• •...... » 20 000

3) för socialvetenskapsmän: 6 stipendier å 5 000 kronor för

th års studier i två av länderna England, Frankrike,

Ryssland och USA .. • •......................... » 30 000

4) för övriga ämnesgrupper: 8 stipendier å 5 000 kronor .. > 40 000

Summa kronor 110 000.

I detta sammanhang betonas i promemorian vikten av en komplettering

även av redan förefintliga utrikesstipendier, då dessa i många fall ej kunna

utnyttjas med hänsyn till de stegrade rese- och levnadskostnaderna. Såsom

exempel nämnas universitetens och högskolornas utlandsresestipendier m. fl.

Till utfyllnad av dylika stipendier syntes ett belopp av omkring 40 000 kronor

erforderligt.

Beträffande stipendier för utlänningars studier i Sverige

anföres i promemorian bland annat.

Örn det i enlighet med vad som ovan sagts är ett önskemål att bereda

svenskar ytterligare studiemöjligheter i utlandet, så framstår det ur svenska

institutets synpunkt som minst lika viktigt att kunna inbjuda utlänningar

till studier i Sverige. Främst får man härvid givetvis tänka på den ökade

goodwill för vårt land, som blir ett resultat härav. Därtill kommer att

många länder undervisningsmöjligheterna starkt förminskats genom krigsskador

etc.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kunell. Maj:ts proposition nr 334.

Om det sålunda framstår som angeläget att söka bereda möjligheter för

utlänningar att studera i Sverige, måste dock ihågkommas att våra studieplatser

äro ytterst begränsade, och att rimliga svenska önskemål icke få åsidosättas.

De flesta förfrågningar och önskemål från utlandet örn studiemöjligheter

i Sverige gälla tyvärr de ämnesområden, där platsbristen är störst,

nämligen medicin, naturvetenskap, teknik etc.

Beträffande önskemål och planer för studier i Sverige bör framhållas, att

det föreligger stora svårigheter att få den allmänna översikt, som täcker alla

möjligheter och önskemål. En sådan skulle givetvis förutsätta en noggrann

undersökning ev. på basis av rundfrågningar. Inkomna förfrågningar och

meddelanden synas dock ge vissa hållpunkter för bedömandet.

Det torde även böra ihågkommas att åtgärder för möjliggörande av utlänningars

studiebesök i Sverige även i den meningen har humanitär karaktär

att hjälp i fråga örn kläder, utrustning etc. kan bli nödvändig med hänsyn

till förutvarande och rådande materielläge i av kriget berörda länder, valutaförhållanden

etc.

I den här nedan lämnade översikten ha ej medtagits åtgärder avseende studenter

från de nordiska länderna, då dessa behov synas bli tillgodosedda i

annan ordning. Institutet tillåter sig dock påpeka, att behov av ökade studiemöjligheter

för nordiska studenter föreligga samt ingalunda endast bero

på de nuvarande förhållandena.

Ej heller ha här upptagits de förfrågningar angående studiemöjligheterna

i Sverige, som gjorts från amerikanska militära myndigheter.

1 detta sammanhang har institutet framhållit önskvärdheten av att anslaget

till främjande av intemationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte

(»utbytesstipendier»), som under krigsåren varit nedskuret till 12 000 kronor,

åter höjdes. Under det sista fredsåret hade ifrågavarande anslag varit

uppfört med 32 000 kronor, men en höjning syntes vara nödvändig med

hänsyn till rådande förhållanden. Det borde även framhållas att det tidigare

stipendiebeloppet ej täckt resekostnader etc.

Beträffande behovet av nya stipendiemöjligheter har i promemorian angivits

åtskilliga länder, där intresset för Sverige vore stort. Förfrågningar örn

studiemöjligheter hade i många fall gjorts och konkreta förslag framställts.

I promemorian har med beaktande härav skisserats ett stipendieprogram,

innefattande stipendier örn tillhopa 236 500 kronor. Härvid har institutet ut

gått från att en summa av 2 000 kronor per halvår samt 3 500 kronor per helår

torde vara det belopp, som erfordras för en utlännings vistelse i Sverige.

Till dessa siffror komme sedan resekostnaderna. Det har emellertid betonats,

att kostnadsberäkningarna vore ytterst preliminära och att någon en

hedig beräkning svårligen kunde framläggas. Vidare anföres i promemorian

bland annat.

För de s. k. utbytesstipendiema har visserligen ömsesidighetsprincipen tidigare

legat till grund, varigenom en .svensk erbjudits studiemöjlighet i ett

land mot att en student från detta land fick tillfälle att studera i Sverige.

Det synes emellertid icke för närvarande möjligt att över lag tillämpa denna

princip, vilket ju ej heller kunnat ske under krigsåren. Genom att nu bereda

tillfälle för utlänningar till studier i Sverige skapas emellertid möjligheter

att senare skaffa svenskar motsvarande förmåner. De här föreslagna stipendierna

kunna således läggas till grund flir undersökningar örn möjliggörande

av ett mera regelrätt utbyte av stipendiater och vetenskapsmän, vilket enligt

institutets mening skulle vara till stort gagn för Sverige.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 33U.

47

Det framlagda stipendieprogrammet avser således — bortsett från de medel

som ansetts erforderliga till förbättring av redan förefintliga stipendiemöjligheterna

— stipendier för sammanlagt (110 000 + 236 500==) 346 500

kronor. Programmet åsyftar emellertid, heter det i promemorian, en mera

allmän översikt, och alla återgivna planer syntes icke kunna bringas i verkställighet,

i varje fall ej under innevarande budgetår. Vissa reduceringar i de

föreslagna beloppen syntes därför kunna vidtagas. Härom anföres i promemorian

bland annat.

Beträffande de för svenskars studier föreslagna stipendierna torde f. n.

några möjligheter för studier i Ryssland eller Frankrike knappast föreligga.

Av de för övriga ämnesgrupper uppförda beloppen torde en viss reducering

vara lämplig. Härigenom skulle i det ursprungligen till 110 000 kronor upptagna

beloppet ernås en besparing av 40 000 kronor, varför för svenskars

studier i utlandet enligt nu uppgjorda riktlinjer skulle erfordras ett belopp

av 70 000 kronor.

Beträffande de förslag, som avse utlänningars studier i Sverige, torde ävenledes

vissa reduceringar kunna göras.

I första hand synes ett belopp av 149 500 kronor bli erforderligt för möjliggörande

av utlänningars studier i Sverige. Det är emellertid ovisst, om

detta belopp kan tagas i anspråk redan under innevarande läsår. Såvitt nu

kan bedömas, skulle beloppet vara tillräckligt för ett år, räknat fr. o. m. den

1 januari 1946.

Sammanlagt skulle alltså från ovannämnda tidpunkt för ett år framåt

efter det här angivna begränsade programmet erfordras 219 500 kronor, vartill

komme ovannämnda belopp å 40 000 kronor till förbättring av befintliga

högskolestipendier.

Sedan flera år tillbaka finnes under åttonde huvudtiteln uppfört ett an - Departementsslag

till Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentut- ctietenbyte.

Nästföregående och innevarande budgetår har vidare ett anslag av

60 000 kronor för år anvisats till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete.

Dessa båda anslag avse emellertid endast vissa speciella verksamhetsgrenar

inom ramen för allmänt kulturellt samarbete mellan Sverige och utlandet.

De medel som i begränsad utsträckning stå universiteten och vissa

högskolor till buds för utländska studiebesök kunna även sägas utgöra ett

led i detta samarbete. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har

det nybildade svenska institutet nu ansett tiden vara inne för ett vidgat utbyte

av vetenskapsmän mellan Sverige och utlandet i form av studiestipendier

för såväl svenskar som utlänningar. Det synes mig önskvärt att dessa

planer må kunna förverkligas. Såsom framgår av propositionen nr 266 till

1944 års riksdag har det ansetts angeläget att det allmänna ger ett verksamt

stöd åt strävandena alt efter krigsårens isolering i olika former bedriva eli

intensivt upplysningsarbete i utlandet angående Sverige och svenska förhållanden.

Såsom ett led i dessa strävanden torde en stipendieverksainhet av den

art och omfattning som planerats av svenska institutet, komma att fylla en

betydelsefull uppgift. Det är givetvis av vikt att verksamheten i fråga snarast

möjligt kan komma igång sedan världskriget numera upphört, och an
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

.slag för ändamålet torde därför böra anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Medelsbehovet är givetvis, såsom från svenska institutets sida framhållits,

mycket vanskligt att bedöma. Stipendieverksamheten torde under kalenderåret

1946 kunna komma igång endast i begränsad omfattning. Institutet har

för detta verksamhetsår angivit en summa av 219 500 kronor såsom erforderlig.

Kalkylerna äro emellertid givetvis tämligen osäkra. Det synes sålunda

sannolikt, att detta belopp icke i dess helhet skulle kunna hinna fördelas

före den 1 juli 1946. Det måste å andra sidan betonas att ett icke alltför

knappt tilltaget belopp bör stå till förfogande redan för innevarande budgetår.

Det synes därför icke tillrådligt att alltför mycket begränsa anslagsmedlens

storlek. Anslagsmedlens disposition synes icke böra begränsas enbart

till stipendier i hävdvunnen mening utan medlen torde därutöver böra

få disponeras i mera fria former, som smidigare kunna i de särskilda fallen

anpassas efter föreliggande behov. I fråga om urvalet av de länder, som böra

komma i fråga vid medelsdispositionen torde några bindande direktiv icke

böra gälla.

Det synes även angeläget att Kungl. Maj:t till sitt förfogande erhåller anslagsmedel

till främjande av intemationellt-kulturellt samarbete även på

annat sätt än genom stipendier av ifrågasatt slag. Det har redan under den

korta tid som förflutit sedan världskrigets avslutande framträtt behov av

att kunna genom anslag tillmötesgå framställningar av skilda slag som

avse olika sidor av ett mera allsidigt kulturellt samarbete mellan Sverige

och utlandet. För detta ändamål står för närvarande endast åttonde huvudtitelns

anslag till extra utgifter till Kungl. Maj:ts förfogande.

Från nämnda anslag har exempelvis medel under sommaren och hösten

1945 anvisats till nordiska lärares studiebesök i Sverige (3 500 kronor), till

nordiska museimäns studiebesök i Sverige (3 000 kronor), till utländska vetenskapsmäns

deltagande i ett konsthistoriskt möte i Visby (1 140 kronor),

till svenskt deltagande i en vetenskaplig kongress i Paris (6 000 kronor), ävensom

till vissa svenska vetenskapsmäns studiebesök i olika länder (omkring

5 000 kronor). Anslaget till extra utgifter har emellertid starkt begränsade

resurser, och nya förfrågningar om anslag till olika ändamål av liknande art

göras tid efter annan. Del har därför synts mig erforderligt att särskilda medel

äskas för att kunna tillgodose de anslagskrav av ifrågavarande natur,

som befinnas förtjäna bifall. Lämpligen torde dessa medel sammanföras med

de medel, som böra anvisas till ovannämnda stipendieverksamhet, under ett

reservationsanslag, förslagsvis benämnt »Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete genom studieresor m. m.» Anslaget torde böra uppföras

med ett belopp av 200 000 kronor. Jag förutsätter, att det skall ankomma på

Kungl. Maj:t att meddela beslut rörande anslagsmedlens disposition.

Till frågan om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1946/47 torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

49

att till Främjande av internationellt-kulturellt samarbete

genom studieresor m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av.............................. kronor 200 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1945,

1 sami. Nr 334.

4

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

51

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för bud-getåret 1945/46 samt anför därvid

följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

m. m.

[1.] 3. Lantbrukshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Under

denna anslagstitel anvisades å riksstaten för innevarande budgetår ett reservationsanslag

av 220 500 kronor, varav för apparatur m. m. vid baljväxtlaboratoriet

4 000 kronor. I skrivelse den 4 juli 1945 har styrelsen för lantbrukshögskolan,

med bifogande av en framställning från föreståndaren för mikrobiologiska

institutionen, hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1945/46 måtte anvisas 12 500 kronor för inköp och installation av

tre autoklaver avsedda att användas vid det till institutionen knutna baljväxtlaboratoriet.

Inslitutionsföreståndaren har i en skrivelse framhållit bland

annat, att framställningen och försäljningen till jordbrukare av bakteriekulturer

för ympning av baljväxter under senare år undergått en betydande ökning.

Till följd härav kunde förutses att kapaciteten hos de autoklaver, över

vilka baljväxtlaboratoriet nu förfogade, icke skulle bliva tillräcklig för att

tillverkningen av ifrågavarande kulturer skulle vara säkerställd under nästa

arbetssäsong, vilken toge sin början i november 1945 och påginge till mars

1946. Kostnaderna för anskaffande av de tre behövliga autoklaverna be
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ls proposition nr 334.

Departements
chefen.

Departements,

chefen.

räknades till 9 660 kronor, varjämte omkring 1 800 kronor erfordrades för

installationsarbeten samt omkring 1 000 kronor för vissa aggregat och oförutsedda

utgifter.

Av vad från lantbrukshögskolans sida anförts torde framgå att förutberörda

tre autoklaver äro nödvändiga för att nästa års framställning av

baljväxtkulturer skall kunna säkerställas. Med hänsyn härtill hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 12 500.

£. Häslavel och boskapsskötsel m. m.

[2.] Avsättning till stuteriväsendets fond. I enlighet med beslut av 1943

och 1944 års riksdagar ha av totalisatormedel för inköp av fullblodshingstar

ställts till förfogande sammanlagt 54 500 kronor. Utöver detta belopp har

lantbruksstyrelsen bemyndigats att för sagda ändamål disponera ett belopp av

omkring 4 800 kronor, utgörande innestående brandskadeersättningsmedel

för på sin tid nedbrunna byggnader vid Ottenby stuteri. Av de medel, som

under innevarande budgetår tillföras stuteriväsendets fond, äro vidare 30 000

kronor avsedda för inköp av fullblodshingstar. Sammanlagt linnes sålunda

ett belopp av omkring 90 000 kronor tillgängligt för ifrågavarande ändamål.

I skrivelse den 8 september 1945 har lantbruksstyrelsen — under framhållande

av att det belopp, som nu funnes disponibelt för hingstinköp, på grund

av prisstegring i fråga örn avelsmaterialet i England, där en dylik häst lämpligast

kunde förvärvas, icke vore tillräckligt — hemställt, att ytterligare medel

måtte ställas till förfogande. Styrelsen har ansett, att det kunde förväntas

att prisstegringen komme att än mera skärpas, när transportmöjligheterna

länderna emellan förbättrats och har därför förordat att snarast möjligt,

och innan priserna nått en i förhållande till våra begränsade resurser oöverstiglig

höjd, söka från England förvärva erforderligt avelsmaterial. Utöver

det belopp, som nu funnes tillgängligt för ändamålet, har styrelsen ansett

ett belopp av 35 000 kronor behövligt. Styrelsen har därjämte hemställt örn

anvisande av 10 000 kronor för bestridande av omkostnader m. m. i samband

med inköpet.

Statskontoret har i yttrande den 19 september 1945 uttalat att, därest skäl

skulle anses föreligga att anvisa det av lantbruksstyrelsen äskade beloppet

45 000 kronor, riksdagens medgivande borde inhämtas att beloppet linge utgå

av stuteriväsendets fond.

Med hänsyn till att det under kriget icke varit möjligt att importera fullblodshingstar

från utlandet, är statens bestånd av sådana hästar i behov av

en viss förnyelse, därest icke en tillbakagång skall ske av varmblodsaveln i

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

53

landet. Det torde vara av vikt icke blott för galoppsporten utan även för tillgodoseende

av arméns behov av remonter att denna avel upprätthålles på en

tillfredsställande nivå. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit torde det kunna

befaras att priserna å fullblodshingstar, vilka priser under kriget högst väsentligt

stigit, under den närmaste tiden komma att ytterligare höjas till följd av

den stora efterfrågan på avelsdjur. Att märka är nämligen, att fullblodsaveln

i Europas kontinentala länder under kriget torde ha lidit stort avbräck. I

betraktande härav anser jag, att ifrågavarande köp snarast bör komma till

stånd. Emellertid torde de medel, som för närvarande finnas tillgängliga för

ändamålet, omkring 90 000 kronor, sannolikt icke förslå för inköp av en

hingst av den beskaffenhet, som här är i fråga. Rörande storleken av det belopp,

som bör ställas till förfogande kan givetvis råda en viss tvekan. Med

hänsyn till vikten av att den importerade hingsten blir av fullgod beskaffenhet

anser jag mig böra biträda lantbruksstyrelsens förslag att ytterligare

35 000 kronor anvisas för ändamålet. Jag förutsätter dock, att örn mot förmodan

det sålunda tillgängliga beloppet medgiver inköp av tvenne hingstar

av tillräckligt god beskaffenhet, detta skall få ske. För täckande av de med

inköpet förenade kostnaderna, såsom rese- och dagtraktamenten för förhandlare,

torde härjämte böra ställas till förfogande ett belopp av 7 000 kronor.

Förutberörda två belopp (35 000 + 7 000 =) tillhopa 42 000 kronor torde

lämpligen, såsom statskontoret framhållit, kunna utgå av stuteriväsendets

fond. Härtill torde riksdagens medgivande böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att för inköp m. m. av fullblodshingst må av stuteriväsendets

fond användas ett belopp av 42 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[3.] 14 a. Utbildningskurs i linberedning. I skrivelse den 14 april 1945 har

statens arbetsmarknadskommission hemställt om bemyndigande för överstyrelsen

för yrkesutbildning att i samråd med statens linnämnd och på samma

villkor, som gälla för omskolning av arbetskraft vid verkstadsindustrien, anordna

en fyra månaders utbildningskurs av arbetskraft för linberedningsananstalten

i Anundsjö. Kostnaderna härför lia av överstyrelsen beräknats

uppgå till sammanlagt 7 900 kronor. Härjämte har arbetsmarknadskommissionen

gjort framställning om att Föreningen Norrlandslin u. p. a. såsom

ägare av linberedningsverket måtte erhålla ett anslag å 4 320 kronor för bestridande

av kursdeltagarnas utgifter under utbildningstiden.

I sin förenämnda skrivelse har arbetsmarknadskommissionen under åberopande

av framställning till länsarbetsnämnden i Västernorrlands län från

Föreningen Norrlandslin u. p. a. framhållit, att svårigheter yppat sig att

uppbringa yrkeskunnig arbetskraft till ifrågavarande linberedningsverk, vilket

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

beräknades skola igångsätta driften vid nästkommande årsslut samt vidare

anfört i huvudsak följande.

Då Anundsjö kommun anslagit 100 000 kronor jämte fri tomt för uppförande

av linberedningsverket finner Föreningen Norrlandslin u. p. a. det skäligt,

att ifrågavarande yrkesutbildning i första hand kommer personer från

orten till godo. Länsarbetsnämnden har tillstyrkt att statsbidrag måtte medgivas

för kursens anordnande, vilken avser att omfatta 12 deltagare. Med hänsyn

till motiven för linberedningsverkets tillkomst och rådande bostadsförhållanden

i orten har nämnden icke funnit skäl förorda, att arbetskraft till

väsentlig del rekryteras från andra områden, trots att någon arbetslöshet

icke föreligger inom Anundsjö.

Kommissionen hemställer, att kursen i samråd med statens linnämnd måtte

få anordnas på samma villkor som beredskapskurserna för omskolning av

arbetskraft för verkstadsindustrien. Kostnaderna för kursdeltagarnas inackordering

å kursorten och eventuella hemmavarande familjers uppehälle under

kurstiden bestridas vid dessa kurser vad det gäller behövande elever av arbetslöshetsnämnderna,

som erhålla statsbidrag i vanlig ordning. Då de blivande

kursdeltagarna i detta fall emellertid ej äro hjälpsökande arbetslösa,

synes det lämpligare att bevilja Föreningen Norrlandslin u. p. a. ett anslag

för ändamålet, sorn motsvarar vad som skulle utgå i statsbidrag, örn kostnaderna

på vanligt sätt burits av arbetslöshetsnämnderna.

Överstyrelsen för yrkesutbildning, som i avgivet utlåtande tillstyrkt framställningen,

har anfört bland annat följande.

Den nu planerade utbildningen har till ändamål att bibringa deltagarna de

praktiska och teoretiska kunskaper örn linodling och beredning, som erfordras

för en yrkeskunnig arbetare eller förman vid ett linberedningsverk. Utbildningstiden

beräknas till fyra månader, varav två månader vid linlaboratoriet

i Svalöv samt en månad vid vartdera av linberedningsverken i Växjö

och Gimo. Kursen beräknas omfatta grundläggande teoretisk och praktisk

utbildning i Svalöv samt huvudsakligen praktisk utbildning i Växjö och Gimo.

Eleverna uppdelas i fyra grupper, som alternerande undervisas på de olika

platserna. För undervisningen i Svalöv lia beräknats två lärare, av vilka den

ena därjämte skall vara kursföreståndare, och för undervisningen i Växjö

och Gimo vardera en lärare.

Ledningen av kursen bör handhavas av statens linnämnd, som därvid jämväl

bör tillse att elevs arbetskraft icke med åsidosättande av utbildningssyftet

utnyttjas av företaget.

Beträffande statsbidrag för bestridande av kursdeltagarnas utgifter anser

överstyrelsen det av arbetsmarknadskommissionen framlagda förslaget att

ett belopp av 4 320 kronor bör utgå till Föreningen Norrlandslin u. p. a.

ändamålsenligt, övriga kostnader beräknas uppgå till omkring 2 200 kronor

för lärare och kursföreståndare, omkring 3 800 kronor för timpenning till

elever och omkring 1 800 kronor för samtliga resebidrag till elever. Dessutom

är ett belopp av omkring 100 kronor erforderligt för täckande av kostnaderna

för administration m. m.

Statens linnämnd och lantbruksstyrelsen ha under hänvisning till bristen

på kvalificerad arbetskraft för linberedningen tillstyrkt förslaget och ha intet

att erinra mot kostnadsberäkningarna.

Statskontoret, som ställt sig tveksamt, huruvida kostnaderna i sin helhet

böra bestridas av statsmedel, har — under erinran att syftet med utbildningen

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

55

ej är att motverka arbetslöshet utan helt avser att säkerställa tillgången på

arbetskraft — förklarat, att statskontoret icke ville motsätta sig att ett lämpligt

avvägt belopp anvisas från nionde huvudtitelns reservationsanslag till

extra utgifter.

Av utredningen i ärendet framgår, att yrkeskunnig arbetskraft för närvä- Departementsrande

icke torde finnas att tillgå för att kunna driva ifrågavarande linbered- chefenningsverk

i Anundsjö, då detta vid årsskiftet 1945/46 blir färdigt. För att

undanröja detta hinder för verksamhetens påbörjande synes erforderligt, att

en kurs i linberedning anordnas för utbildande av yrkesarbetare och förmän.

Kostnaderna för en dylik kurs har såsom framgår av vad förut anförts

beräknats till omkring 12 200 kronor. Med hänsyn till önskvärdheten av att

denna kurs snarast igångsattes beslöt Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 att till

överstyrelsen för yrkesutbildning för ändamålet anvisa ett belopp av 12 200

kronor att utgå från nionde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.

I betraktande av det anförda och då ifrågavarande kostnader icke lämpligen

synas böra slutligen belasta förenämnda anslag till extra utgifter, vill jag

tillstyrka att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår under ett

obetecknat anslag, benämnt Utbildningskurs i linberedning, måtte anvisas

särskilda medel, vilka sedermera må tillgodoföras nionde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Utbildningskurs i linberedning å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

anslag av................................ kronor 12 200.

[4.] 62. Fortbildningskurser rörande jordbrukets rationalisering m. m.,

reservationsanslag. I skrivelse den 20 augusti 1945 har styrelsen för Sveriges

lantmätareförening hemställt dels att lantmäteristyrelsen i februari eller mars

1946 finge anordna fortbildningskurs i frågor sammanhängande med jordbrukets

och skogsbrukets rationalisering, dels ock att erforderliga medel för

detta ändamål måtte anvisas. Styrelsen har härvid, med erinran örn de betydelsefulla

uppgifter, som lantmäteriet kommer att ställas inför i samband

med en reglering av fastighetsbeståndet, framhållit, att lantmäterikåren borde

beredas tillfälle att taga del av de senaste rönen i fråga örn olika tekniska

ra t ionaliseringså tgärder.

Lantmäteristyrelsen har tillstyrkt förenämnda framställning och betonat att

den vittgående omgestaltning av landets fastighetsbestånd, vilken syntes ofrånkomlig

såsom ett led i rationaliseringsåtgärderna, kunde väntas medföra en

intensiv verksamhet inom lantmäteriet och ställa ökade krav på lantmäteripersonalen.

Med hänsyn härtill ansåge styrelsen det angeläget, att lantmätarna

snarast möjligt sattes i tillfälle att taga del av resultaten av verkställda

utredningar och undersökningar, vilka framkommit under de senaste åren,

sedan rationaliseringssträvandena trätt i förgrunden.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Mcij:ts proposition nr 334.

I anledning av denna framställning har inom jordbruksdepartementet upprättats

en promemoria i ärendet. Härvid har man utgått ifrån att behovet av

en orientering i de spörsmål, som kunna väntas uppkomma i samband med

en intensivare rationaliseringsverksamhet, torde föreligga jämväl för andra

grupper tekniker och förrättningsmän inom jordbruket och skogsbruket än

lantmätare.

Över denna promemoria lia yttranden avgivits av lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen,

egnahemsstyrelsen, skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksförbund.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande förklarat sig icke kunna förorda, att

här berörda kurser anordnades innan statsmakterna hunnit laga ställning till

de förslag i jordbrukets rationaliseringsfrågor, som torde komma att i sinom

tid avgivas av 1942 års jordbrukskommitté. Därest dylika kurser likväl komme

till stånd ansåge styrelsen, att programmet borde givas en sådan utformning,

att kurserna komme att åsyfta mera en diskussion av förevarande spörsmål

än meddelande av anvisningar för handhavandet av rationaliseringsverksamheten.

Styrelsen anför i övrigt bland annat följande.

I syfte att främja en diskussion, som nyss sagts bör vid antagandet av deltagare

till kurserna tillses, att de deltagare, som representera ett och samma

verksamhetsområde, fördelas på om möjligt samtliga kurser med helst ungefärligen

lika antal på varje kurs. Därest kurser skola komma till stånd, synas

böra beräknas kursdeltagare från lantbruksstyrelsens verksamhetsområde till

följande antal och av följande kategorier, nämligen samtliga 26 hushållningssällskaps

sekreterare, i medeltal 2 jordbrukskonsulenter från varje hushållningssällskap,

omkring 120 föreståndare och lärare vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut, lantmannaskolorna och lantbruksskolorna —

antalet beräknat efter i medeltal 2 befattningshavare från varje lantmannaoch

lantbruksskola — samtliga 54 lantbruksingenjörer, extra ordinarie lantbruksingenjörer

och förste assistenter vid lantbruksingenjörsorganisationen

samt omkring 15 övriga deltagare eller tillhopa (26 + 52 + 120 + 54 +

15=) i runt tal 270 deltagare.

De med här ifrågasatta kurser förenade kostnaderna böra enligt styrelsens

mening i sin helhet gäldas av statsmedel. För reseersättning och traktamente

för nyss angivna antal kursdeltagare från lantbruksstyrelsens verksamhetsområde

har styrelsen beräknat ett belopp av omkring 60 500 kronor.

Lantmäteristyrelsen har understrukit, att behov förelåge av den ifrågasatta

kursverksamheten icke blott för lantmätare utan jämväl för övriga tjänstemän,

som kunde tänkas bliva knutna till en framtida rationaliseringsverksamhet.

Enligt styrelsens uppfattning syntes kurserna under dessa omständigheter

huvudsakligen böra inriktas på de allmänekonomiska och näringspolitiska

förutsättningarna för rationaliseringen och på ett studium av de tekniska

framsteg inom jordbruk och skogsbruk, vilka vore resultaten av de senaste

årens forsknings- och försöksverksamhet. Med påpekande av att skogsbrukets

speciella problem i detta sammanhang vore av stort intresse har styrelsen

vidare anfört i huvudsak följande.

Såvitt nu kan förutses torde lantmätarna komma att anlitas dels som utredningsmän

i samband med den regionala jordbruksplaneringen, dels ock som

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kunell. May.ts proposition nr 334.

57

planläggande och verkställande organ för sådana åtgärder i den individuella

planeringen, som syfta att förbättra fastigheternas arrondering och komplettera

desamma med hänsyn till knapphet av visst ägoslag eller ofullständighet

beträffande vissa anläggningar. Det vore därför önskvärt att kursprogrammet

för lantmätarnas del utbyggdes med en avdelning, som speciellt behandlade

dessa problem vid rationaliseringen.

Vad beträffar antalet deltagare i varje kurs håller styrelsen före att detta

icke lämpligen bör överstiga 100. Härigenom bibehålies möjligheten till personlig

kontakt mellan föreläsare och kursdeltagare samt till diskussioner i anslutning

till föreläsningarna.

Styrelsen har vidare föreslagit, alt samtliga de 160 lantmätare, som preliminärt

anmält sig till den av Sveriges lantmätareförening föreslagna kursen,

borde beredas tillfälle att deltaga. Kostnaderna för en 6-dagarskurs ha av styrelsen

för 80 deltagare beräknats till 19 000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i avgivet yttrande i huvudsak anfört följande.

Styrelsen vill vitsorda, att den omfattande omdaning, som jordbruket står

inför, gör det angeläget, att de personer, som skola syssla med dessa omdaningsproblem,

beredas tillfälle att fördjupa sina insikter härutinnan. Styrelsen

vill därför för sin del livligt tillstyrka, att även tjänstemän i egnahemsnämnderna

böra beredas tillfälle att deltaga i de kurser, varom förslag

väckts. Lämpligt synes vara att kurserna anordnas så, att tjänstemän från

olika organ sammanföras till samma kurs, varigenom diskussionen kan

väntas bliva mera fruktbärande.

Styrelsen räknar med att från egnahemsorganisationen egnahemsdirektörer,

konsulenter och assistenter, tillsammans omkring 40, böra beredas

tillfälle deltaga i ifrågasatta kurser. Kostnaderna för dessas resor och traktamenten

kunna beräknas vid 6 dagars kurs till omkring 9 000 kronor och vid

11 dagars kurs till omkring 13 000 kronor. Särskilda kursavgifter torde icke

böra uttagas av deltagarna, varför utöver dessa rese- och traktamentskostnader

kostnader böra beräknas även för lokaler, föreläsarearvoden m. m.

Skogsstyrelsen, som tillstyrkt bifall till en kursverksamhet av förevarande

slag, yttrar bland annat följande.

Styrelsen vill framhålla, att nyttan av och intresset för här berörda kurser

bland skogsbrukets män torde väsentligt öka, därest skogliga ämnen i icke

alltför ringa utsträckning ingå i schemat. Många av de för skogsbruket väsentliga

rationaliseringsfrågorna äro också av betydelse för de inom hushållningssällskapen,

egnahemsnämnderna, jordbrukets ekonomiska organisationer,

den lägre lantbruksundervisningen och lantmäteriet verksamma liksom

även för lantbruksingenjörerna. Skogsstyrelsen vill därför uttala förhoppningen,

att här ifrågavarande önskemål beaktas vid en närmare planläggning

och detaljutformning av kursprogrammet.

Vidkommande deltagandet i kursen utgår skogsstyrelsen från att skogsvårdsstyrelserna

skola vara intresserade av att utnyttja dessa fortbildningsmöjligheter

och sända representanter. Tillika anser sig styrelsen böra framhålla

önskvärdheten av att bereda utrymme för deltagare, som direkt företräda

enskilt skogsbruk, det större såväl som det mindre, såsom skogschefer,

skogsförvaltare och representanter för skogsägareföreningar. Preliminärt räknar

styrelsen med att deltagarantalet från nu berörda grupper kommer att

uppgå till minst 50. Då man torde kunna hävda, att ett viktigt allmänt intresse

är förknippat med denna kursverksamhet, synes någon avgift icke

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

Departements
chefen.

böra uttagas av deltagarna. Enligt styrelsens förmenande bestridas lämpligen

kostnaderna för föredragshållare, lokaler och dylikt av statsmedel. Vad

angår deltagarnas egna rese- och traktamentskostnader lärer man kunna utgå

från att kursen bör vara så värdefull med hänsyn till vederbörandes ordinarie

arbetsuppgifter, att bevistande av densamma må betraktas som en tjänsteangelägenhet.

Deltagare bör alltså bibehållas vid sina löneförmåner och äga

åtnjuta rese- och traktamentsersättning efter de gängse grunder, arbetsgivaren

tillämpar för honom. Någon speciell medelsanvisning för ändamålet synes

knappast erforderlig.

Sveriges lantbruksförbund har ansett det önskvärt, att 1942 års jordbrukskommittés

förslag rörande jordbrukets rationaliseringsproblem förelegat,

innan här avsedda kurser anordnades. Därest kurser likväl komme till stånd,

uttalar förbundet, att sådan förbundet underställd personal, som kunde

behöva deltaga, även borde få närvara utan avgift.

Frågan örn jordbrukets rationalisering har under senare år mer och iner

aktualiserats. 1942 års jordbrukskommitté håller på att sammanställa sina

omfattande utredningar kring detta spörsmål och det är att förvänta, att

detsamma inom en snar framtid — sannolikt vid 1947 års riksdag — kommer

att underställas statsmakternas principiella avgörande. Med ett dylikt

beslut är det likväl icke möjligt att direkt igångsätta de praktiska åtgärderna

inom hela det berörda området. Åtskilliga utredningsarbeten kring detaljfrågor

komma att påkalla intresse och dylika arbeten torde i betydande omfattning

få anförtros åt centrala och lokala myndigheter och institutioner.

För att dessa fortsatta förberedelser skola kunna effektivt och snabbt leda

till resultat, erfordras att berörda tjänstemän och befattningshavare i god

tid äro insatta i och väl förtrogna med ifrågakommande problem. Samtidigt

framstår också som ett angeläget önskemål, att olika redan nu förekommande

stats- eller statsunderstödda åtgärder till förstärkning av jordbrukets

produktionsresurser under tiden intill förut antydda beslut örn nya riktlinjer

tillämpas på ett sådant sätt, att den fortsatta utvecklingen befrämjas och

icke motarbetas. Aven ur denna synpunkt framstår det som betydelsefullt,

att de personer, som företräda det allmänna i hithörande frågor, äro så långt

möjligt informerade om rationaliseringsproblemen.

Med hänsyn till vad jag här anfört anser jag, att de föreslagna fortbildningskurserna

snarast böra komma till stånd. Visserligen kan sägas, att det

icke ännu kan bedömas, vilka lösningar statsmakterna komma att välja för

problemen. Det är givetvis också en nackdel, att de kurser, som anordnas

i början av nästa år, icke kunna draga fördel av jordbrukskommitténs sammanfattning

av de utförda utredningarna. Men redan nu föreligger ett för

kurserna användbart utredningsmaterial av en sådan omfattning, att det väl

låter sig göra att giva en ingående bild av de avgörande bristerna i jordbrukets

och skogsbrukets produktionsbetingelser. Av materialet torde också

med tillräcklig tydlighet framgå enligt vilka huvudlinjer problemens lösning

torde vara att finna. Örn man härtill lägger angelägenheten av att vederbörande

snarast bliva informerade i rationaliseringsfrågan för att sätta

*

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

59

deni i stånd att redan nu inrikta förbättringsverksamheten på ett ändamålsenligt

sätt och få möjligheter att kunna effektivt medverka till den framtida

verksamhetens utformning, torde det vara uppenbart, att det är ändamålsenligt

att snarast igångsätta här ifrågasatta fortbildningskurser.

Deltagarna i fortbildningskurserna höra bestå av befattningshavare i hushållningssällskap,

egnahemsorgan, skogsvårdsstyrelser och lantmäteri- och

lantbruksingenjörsorganisationerna. Dessutom torde det vara lämpligt att

möjlighet beredes andra statsorgan och enskilda organisationer, som kunna

tänkas företräda ett intresse på förevarande område, att sända representanter

eller anställda till kurserna. Det erforderliga antalet kurser torde kunna

anordnas under loppet av år 1946.

Ifrågavarande kurser böra ha till syfte att giva deltagarna en orientering

rörande de brister, som vidlåda företag i jordbruket och skogsbruket samt de

behov, som förefinnas av förbättringsåtgärder av skilda slag. Härjämte synas

de allmänekonomiska förutsättningarna för rationaliseringsfrågornas lösning

liksom sambandet mellan jordbrukets utvecklingsmöjligheter och övriga näringsgrenar

kunna upptagas till behandling. Utformningen av programmet

för dessa fortbildningskurser torde senare få fastställas i samband med bestämmandet

av den närmare tidpunkten för kurserna. Anslagsbehovet för

kursernas anordnande för innevarande budgetår torde kunna uppskattas till

i runt tal 75 000 kronor, vilket belopp under anslagstiteln Fortbildningskurser

rörande jordbrukets rationalisering m. m. torde böra anvisas såsom ett

reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter rörande

anslagets disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Fortbildningskurser rörande jordbrukets rationalisering

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 75 000.

N. Diverse.

[5.] 9 a. Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag. Till täckning

av planeringskostnader ha å tilläggsstat II för budgetåren 1943/44 och 1944/

45 under nionde huvudtiteln anvisats sammanlagt 2 675 000 kronor. Av dessa

anslagsmedel återstå för närvarande odisponerade i runt tal 300 000 kronor.

Så gott som samtliga här förevarande planeringsarbeten falla inom lantbruksstyrelsen,

egnahemsstyrelsens och skogsstyrelsens verksamhetsområden.

Lantbruksstyrelsen har beräknat, att för dess planeringsverksamhet

under innevarande budgetår skulle utöver redan anvisade medel erfordras

790 000 kronor. Egnahemsstyrelsen och skogsstyrelsen ha uppskattat sina

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

kostnader för planeringsändamål under samma tid till 400 000 kronor respektive

170 000 kronor. Egnahemsstyrelsens beräkning bygger på den förutsättningen,

att en viss tillfällig begränsning skulle kunna företagas i dess

planläggningsverksamhet. Sammanlagt skulle sålunda kostnaderna för planering

av allmänna arbeten inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

under innevarande budgetår kunna uppskattas till i runt tal 1 360 000

kronor. Med hänsyn till den disponibla behållningen av tidigare anvisade anslag

torde en medelsanvisning å i runt tal 1 100 000 kronor erfordras. Med

hänvisning till de principer för finansiering av planeringskostnader, vilka angivits

av chefen för finansdepartementet i annat sammanhang, bör för dessa

utgifter upptagas ett särskilt anslag under nionde huvudtiteln på tilläggsstat

till löpande riksstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Planering av allmänna arbeten å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 1 100 000.

[6.] 17. Bidrag till täckande av viss kursförlust. I skrivelse den 18 september

1945 har domänstyrelsen — under framhållande av att styrelsen efter

överläggningar med vissa av statsrådets ledamöter ansett sig böra förskottera

Torne—Muonio gränsälvars flottningsförening ett belopp av lil 500 kronor

för täckande av vissa kursförluster på grund av finska valutans depreciering

— hemställt om anvisande av ett anslag å nämnda belopp såsom ersättning

för styrelsens ifrågavarande utgift. Styrelsen har i samband härmed överlämnat

två i ämnet upprättade promemorior.

Ur dessa må här återgivas följande.

Förhållandena mellan trafikanterna i ifrågavarande älvar regleras genom

en deklaration mellan Ryssland och Sverige av den 20 juni/3 juli 1917 jämte

ett för flottningsföreningen upprättat reglemente den 10 januari 1939.

Enär det förekommer både finska och svenska intressenter i flottningsföreningen

och denna arbetar på båda sidor om gränsen måste föreningen disponera

både svensk och finsk valuta. Såsom framgår av flottningsföreningens

förvaltningsberättelse år 1945 har på grund av krigsförhållandena i Finland

under år 1944 finsk arbetskraft ej kunnat tagas i anspråk i avsedd omfattning,

varför flottningsarbetet till stor del måste utföras med svensk arbetskraft.

Kostnaderna ha till huvudsaklig del måst bestridas med svensk valuta.

Då de av de finska intressenterna inbetalade förlagen verkställts i finsk valuta,

som på grund av rådande valutaförhållanden ej kunnat överföras till svenska

kronor, har flottningsföreningen under år 1944 erhållit ett betydande överskott

av finsk valuta, som vid räkenskapsårets slut den 30 november 1944

utgjorde cirka 6 100 000 finska mark, vilket enligt Sveriges riksbanks avistakurs

nämnda dag skulle motsvara cirka 520 000 kronor. För att erhålla tillräcklig

mängd svensk valuta för bestridande av flottningskostnaden var

föreningen tvungen att utöver de från svenska intressenterna influtna förlagsmedlen

upptaga lån i svenska kronor. Med hänsyn till den finska valu
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

61

tans devalvering den 31 maj 1945 från 11,71 till 20,50 finska mark per svensk

krona skulle, därest tillgodohavandet i finska mark omräknades till svenska

kronor efter nuvarande kurs, föreningen åsamkas en kursförlust av cirka

223 000 kronor. Den anmälda flottningsmängden för år 1945 utgör 6 000 000

kubikfot och kursförlusten skulle sålunda utgöra cirka 3,7 öre per flottningskubikfot.

En sådan kostnadsökning skulle säkerligen få ödesdigra konsekvenser för

sysselsättningsmöjligheterna i Torneälven. Det omedelbara resultatet skulle

bliva att avverkningarna för lång tid framåt såväl å finsk som svensk sida

skulle inställas. Detta måste medföra för Tornedalens redan tidigare hårt

drabbade befolkning mycket svåra följder, såsom arbetslöshet och minskade

inkomster från försäljning av skogsprodukter. Därjämte skulle de industrier

som äro beroende av råvara från distriktet nödgas inskränka driften,

vilket skulle leda till arbetslöshet även inom träförädlingsindustrien. Även

bränsleförsörjningen skulle äventyras. En ytterligare följdverkning skulle

dessutom bliva minskade skatteinkomster för de berörda kommunerna.

I detta sammanhang må beträffande den arbetskvantitet det flottade virket

i Torneälven representerar bär anföras, att nämnda kvantitet de sista fem

åren, som dock i mycket hög grad influerats av krigstillståndet i Finland, i

medeltal uppgått till på svenska sidan 5 203 000 kubikfot och på finska sidan

5 915 000 kubikfot med variationer på svenska sidan mellan lägst 4 197 000

och högst 6 249 000 kubikfot och på finska sidan mellan 3 525 000 kubikfot till

9 143 000 kubikfot. Detta representerar i flottningskostnader, d. v. s. rena

arbetskostnader, totalt cirka 800 000 kronor per år, balanserande mellan

lägst 335 000 och högst 1 064 000 kronor. Avverknings-, tumnings- m. fl.

kostnader utgöra enbart för det svenska virket cirka 1 250 000 kronor per år.

Det må vidare framhållas att det utsorterade svenska virkets värde representerar

i runt tal fritt utsorterat cirka 3 000 000 kronor per år.

Med hänsyn till den betydelse för det allmänna, som flottningen i Torneälven

sålunda har, och till den situation som flottningsföreningen genom ovan

berörda förhållanden iråkat, synes det nu nödvändigt att statsmakterna i Finland

och Sverige vidtaga snabba åtgärder. Efter prövning av olika alternativ

framstår såsom den enda möjliga lösningen av problemet att statsmakterna

i Finland och Sverige lämna bidrag till flottningsföreningen för

täckande av den kursförlust som föreningen lidit på så sätt, alt de svenska

myndigheterna bidraga med 111 500 kronor och de finska myndigheterna

med en virkesmängd som efter försäljning i Sverige inbringar ett lika stort

belopp. Den vid försäljningen erhållna svenska valutan skulle därefter överlämnas

som bidrag till flottningsföreningen. Till grund för beräkningen av

respektive länders andelar har lagts den normala tillsläppningen, som utgör

cirka 50 procent från vardera landet.

I sin skrivelse har domänstyrelsen uppgivit, att av ifrågavarande kursförlust

å 223 000 kronor hälften numera täckts genom bidrag från Finlands

folkförsörjningsministerium.

Såsom av det ovan anförda framgår bär flottningsföreningen genom den Departementsfinska

valutans devalvering den 31 maj 1945 åsamkats en kursförlust å sina che-!mfinska

tillgodohavanden, vilken förlust uppskattats till cirka 223 000 kronor.

Enligt vad utredningen i ärendet giver vid banden skulle, därest föreningen

icke erhölle bistånd med täckandet av nämnda förlust, allvarliga svårigheter

uppstå för föreningen att fortsätta sin verksamhet. Med hänsyn till dc följ
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

der en inskränkning i denna verksamhet skulle få bland amiat för arbetsförhållandena

i Tornedalen samt i betraktande av vad i övrigt i ärendet upplysts

anser jag mig böra förorda, att ett belopp av lil 500 kronor må av

statsmedel ställas till förfogande för täckande av ifrågavarande förlust. Då

det synes angeläget att förlusten regleras snarast möjligt, torde ett obetecknat

anslag av nämnda storlek böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår. Anslaget synes böra benämnas Bidrag till täckande av

viss kursförlust. Det torde få ankomma å Kungl. Maj:t att meddela närmare

föreskrifter för anslagets disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till täckande av viss kursförlust å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av .......................... kronor lil 500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

bi

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Erigsson, Mossberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid

följande.

F. Diverse.

[1.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 125 000 kronor.

Vid ingången av budgetåret förefanns å anslaget endast en mindre reservation

av i runt tal 5 900 kronor. Sammanlagt stå alltså omkring 131 000

kronor till förfogande för ändamålet under löpande budgetår. Belastningen

å anslaget under budgetåret 1944/45 utgjorde i runt tal 141 600 kronor.

Bland de större utredningar, som voro i verksamhet under föregående budgetår,

må nämnas försäkringsutredningen, elkraftutredningen, 1943 års sjöbefälssakkunniga

och tjänstepensionsutredningen. Samtliga dessa utredningar

torde komma att fortsätta sitt arbete under större delen av innevarande budgetår.

Därjämte lia nya utredningar börjat sin verksamhet under löpande

budgetår, däribland utredningen rörande möjligheterna att främja hantverkets

och småindustriens utveckling. De sålunda nämnda utredningarna ha

under det nu löpande budgetårets första kvartal dragit en kostnad av i runt

tal 62 000 kronor, alltså i det närmaste hälften av det för budgetåret disponibla

beloppet. Emellertid bar riksdagen under vårsessionen hemställt örn åtskilliga

omfattande utredningar, vilka falla inom handelsdepartementets verksamhetsområde.

Bland dessa märkas utredningar rörande möjligheterna för

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 33U.

en metallurgisk storindustri i Norrbotten, rörande de svenska gat- och kantstensindustrierna,

rörande skoindustriens organisation m. m. samt rörande

centralisering och rationalisering av försäkringsväsendet m. m. Jag har för

avsikt att inom kort hemställa om bemyndigande att tillkalla sakkunniga för

dessa utredningsuppgifter.

Det sålunda angivna utredningsprogrammet kan icke fullföljas utan att

kommittéanslaget förstärkes. En överslagsberäkning angående medelsbehovet

har givit vid handen, att utgifterna för budgetåret kunna uppskattas till

omkring 250 000 kronor. På grund härav torde det nuvarande anslaget böra

förstärkas med 125 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 125 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

B. G. Gilmark.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

65

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 19 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 3 a. Ersättning för förfogande över vissa fartyg. Genom beslut den 18

oktober 1940 förordnade Kungl. Maj :t med stöd av 4 § allmänna förfogandelagen,

att nio närmare angivna norska ångfartyg, liggande i Göteborgs och

Malmö hamnar, skulle tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnade,

upplåtas till kronan. Tillika föreskrev Kungl. Majit, att fartygen

under tiden för förfogandet skulle behandlas såsom svenska fartyg, varjämte

Kungl. Majit uppdrog åt statens trafikkommission att under samma tid omhänderhava

fartygen samt meddela närmare föreskrifter angående användningen

av desamma. Slutligen förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles på

framställning av trafikkommissionen meddela beslut angående bestridandet

av kostnaderna i anledning av förfogandet.

Kungl. Majit ställde sedermera enligt särskilda beslut sammanlagt 1 050 000

kronor till trafikkommissionens förfogande såsom driftkapital för ifrågavarande

fartyg. Medel till detta ändamål anvisades av riksdagen under fonden

för förlag till statsverket.

Sedan det därjämte visat sig, att medel erfordrades för att bestrida engångskostnader

för iståndsättande och utrustning av vissa av fartygen samt för

löpande kostnader för underhåll av fartygens förutvarande besättningar, an
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 334. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

visade 1941 och 1943 års riksdagar, efter förslag av Kungl. Maj:t, under elfte

huvudtiteln till Särskilda omkostnader för vissa fartyg förslagsanslag å tillhopa

1 071 000 kronor. Det av 1943 års riksdag beviljade anslaget, som anvisades

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43, uppgick till 150 000

kronor och avsåg att täcka kostnaderna för de norska besättningarna under

budgetåret 1942/43. Sedermera anvisade 1944 års riksdag å tilläggssstat II

till riksstaten för budgetåret 1943/44 till Särskilda omkostnader för vissa

fartyg ett reservationsanslag med ett formellt belopp av 100 kronor. Genom

beslut den 25 februari 1944 anbefallde Kungl. Majit trafikkommissionen att

tillgodoföra detta anslag de medel, som norska staten inbetalat eller kunde

komma att inbetala i anledning av utgifter, som bestritts av kommissionen för

reparation och iståndsättande av de till kronan upplåtna norska fartygen.

Kungl. Majit föreskrev tillika, att kostnaderna för de norska besättningarna

skulle tills vidare, räknat från och med den 1 juli 1943, bestridas från ifrågavarande

anslag.

Sedan överenskommelser träffats med norska vederbörande angående ersättning

i anledning av förfogandet i vad avsåg åtta av de nio rekvirerade

fartygen har riksdagen till bestridande av de å tiden intill den 31 december

1944 belöpande ersättningarna anvisat tillhopa 14 565 000 kronor, därav å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 ett förslagsanslag av

1 655 000 kronor. Av de åtta fartygen har sedermera ett förlist.

Genom beslut den 14 september 1944 förklarade Kungl. Majit, att Kungl.

Majits genom beslutet den 18 oktober 1940 meddelade förordnande örn upplåtelse

till kronan av däri angivna norska fartyg skulle upphöra att gälla

den 15 oktober 1944, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt trafikkommissionen

att å kronans vägnar till sistnämnda dag uppsäga överenskommelserna om

ersättning för förfogandet över de sju fartyg, i fråga örn vilka överenskommelser

då förelågo.

Sedermera har Kungl. Majit den 6 oktober 1944 bemyndigat trafikkommissionen

att dels beträffande det fartyg, varom överenskommelse örn ersättning

tidigare icke träffats, underteckna sådan överenskommelse, dels i anslutning

därtill till den 21 oktober 1944 eller så snart därefter som förhållandena

det medgåve, uppsäga överenskommelsen, dels ock av medel,

som tidigare ställts till förfogande för bestridande av kostnaderna för de

övriga norska fartygen i anledning av förfogandet, utbetala ersättning enligt

överenskommelsen för tiden intill dess fartyget återlämnades.

Kungl. Majit har därefter — sedan trafikkommissionen anmält, att ifrågavarande

fartyg måst undergå vissa reparationer och besiktningar innan desamma

kunnat återlämnas i det skick, som angivits i de rörande fartygen

träffade överenskommelserna om ersättning för förfogandet, samt att kostnaderna

härför beräknades uppgå till omkring 615 000 kronor — genom beslut

den 1 juni 1945 bemyndigat kommissionen att för bestridande av dessa kostnader

få disponera förefintliga behållningar å förenämnda å tilläggsstat för

budgetåret 1943/44, respektive 1944/45 anvisade anslag till Särskilda omkostnader

för vissa fartyg och till Ersättning för förfogande över vissa fartyg.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

67

I skrivelse den 27 september 1945 har trafikkommissionen anfört, att det

numera visat sig, att kostnaderna i samband med återställandet av fartygen

uppginge till större belopp än vad kommissionen tidigare haft anledning att

räkna med samt att de å anslagen kvarstående medlen icke helt täckte kostnaderna

i fråga. Sålunda funnos å anslagen den 1 juli 1945 disponibla 188 355

kronor 28 öre. Under innevarande budgetår hade anslagen genom verkställda

inbetalningar ökat till 246 245 kronor 7 öre. Härav hade emellertid under

budgetåret utbetalats sammanlagt 221 045 kronor 73 öre, varför behållningen

uppginge till 25 199 kronor 34 öre. För likvidering av ytterligare kostnader

beräknades åtgå i runt tal 275 000 kronor. På grund härav har kommissionen

hemställt, att ytterligare 250 000 kronor måtte anvisas för bestridande av

kommissionens utgifter för ifrågavarande ändamål.

Av en av trafikkommissionen därefter ingiven promemoria framgår, att de

ytterligare kostnader, varmed kommissionen räknat, avse vissa utgifter för

fartygens drift och reparationer om i runt tal 114 000 kronor samt i övrigt en

ej reglerad ersättning till norska legationen på grund av sämre positioner för

vissa fartyg, vilket medfört ökade kostnader för återställandet, ävensom ytterligare

kostnader för felande inventarier och förnödenheter vid fartygens återlämnande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de medel som hittills anvisats Departementsför

att bestrida kostnaderna för förfogandet över ifrågavarande fartyg visat eÄ^e“''

sig icke förslå för ändamålet. På sätt trafikkommissionen hemställt synes

ytterligare medel därför böra anvisas. Enligt vad jag inhämtat komma några

utgifter i anledning av förfogandet utöver dem, för vilkas täckande medel nu

begärts, icke att uppstå. Då det sålunda nu gäller att slutligen reglera statens

utgifter i anledning av förfogandet, synes det lämpligt att medel anvisas

under endast ett anslag, oaktat kostnaderna enligt tidigare gjord uppdelning

bort med hänsyn till sin natur bestridas från skilda anslag. Jag förordar alltså

anvisande av endast ett anslag, vilket lämpligen bör benämnas Ersättning

för förfogande över vissa fartyg. Storleken av anslaget torde i enlighet med

trafikkomissionens hemställan bestämmas till 250 000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för förfogande över vissa fartyg å tilltilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret

1945/46 ''anvisa ett anslag av ............ kronor 250 000.

[2.] 3 b. Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag.

I syfte att under vintern 1942/43 åstadkomma en för den avsedda

bostadsbyggnadsverksamheten under angivna tid erforderlig ökning av

tegelproduktionen i landet ställde Kungl. Maj:t genom beslut den 13 november

1942 ett belopp av 125 000 kronor till förfogande för statens byggnadslånebyrå

att av byrån användas till ersättningar åt sådana tegelbruk, som

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kunni. Maj.ts proposition nr 33A.

i normala fall bedreve tillverkning endast under den varmare årstiden men

som förklarade sig villiga bedriva produktion även under vintern. Ersättningen

avsågs skola utgå för ökade bränslekostnader, förluster på sönderfruset

tegel m. m. med sammanlagt 10 kronor för 1 000 tegel. Angivna belopp

å 125 000 kronor anvisades från det å förskottsstat för 1''örsvarsväsendet för

budgetåret 1942/43 under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till Allmänna

utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder. Beloppet har sedermera

täckts genom ett av riksdagen beviljat anslag å motsvarande belopp.

I skrivelse den 4 oktober 1944 anmälde statens industrikommission, att en

ökning av den beräknade produktionen av tegel under vintern 1944/45 vore

erforderlig för att tillgodose behovet av tegel för byggnadsarbeten under angivna

tid men att en ökad produktion under vintern vore förenad med vissa

merkostnader. Kommissionen hemställde i anledning härav, att ett belopp av

400 000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande för att enligt

grunder, som tillämpades för stödet åt tegeltillverkningen under vintern 1942/

43, användas för en utökning av tegelproduktionen under vintern 1944/45.

Genom beslut den 13 oktober 1944 ställde Kungl. Maj:t det av industrikommissionen

begärda beloppet till kommissionens förfogande att användas för

ifrågavarande ändamål. Beloppet anvisades från det för budgetåret 1944/45

uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder och har sedermera täckts genom ett av riksdagen beviljat

anslag.

I skrivelse den 26 september 1945 har industrikommissionen anfört, att

stödet åt tegeltillverkningen under vintern 1944/45 medfört, att omkring 32

miljoner tegel tillverkats utöver den normala produktionen och att därigenom

byggnadsverksamheten under samma vinter i stort sett kunnat upprätthållas.

Under år 1945 hade till den 1 september levererats över 260 miljoner

murtegel och det kunde förväntas att tillverkningen, som år 1944 uppgått till

omkring 400 miljoner sten, komme att öka under 1945. Trots detta kunde

man dock befara betydande svårigheter i början av 1946, enär tegelbruken

icke beräknades ha några större kvantiteter i lager vid 1945 års slut och flertalet

bruk komme att återupptaga driften först under våren 1946.

För undvikande av ett betydligt försämrat försörjningsläge syntes det därför

nödvändigt, har kommissionen vidare framhållit, att silka åstadkomma

en ökning i produktionen av tegel ävensom av därmed jämförlig byggnadssten

utöver normal tillverkning jämväl under kommande vinter. En undersökning

av möjligheterna härutinnan hade givit vid handen, att tegelfabrikantema

vore villiga till en dylik produktionsökning under samma förutsättningar

som tidigare gällt, d. v. s. att särskild gottgörelse lämnades enligt tidigare

grunder och att erforderligt bränsle ställdes till förfogande. En dylik

merproduktion kunde beräknas komma att uppgå till omkring 30 miljoner

tegel. Bränslekommissionen hade efter samråd medgivit, att det bränsle som

ansetts erforderligt för merproduktionen skulle kunna tillhandahållas.

På grund av vad sålunda anförts har industrikommissionen hemställt, att

ett belopp av 400 000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande för

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 33 A.

69

att enligt i huvudsak samma grunder som tillämpats för stödet åt tegeltillverkningen

under vintern 1944/45 användas för en ökning av produktionen

av tegel och därmed jämförlig byggnadssten under vintern 1945/46.

Av den av industrikommissionen lämnade redogörelsen för försörjningsläget

i fråga om murtegel framgår, att en brist på sådant tegel kan befaras

uppstå under den stundande vintern om ej särskilda åtgärder vidtagas för

en ökning av produktionen. Med hänsyn till vikten av att byggnadsproduktionen

icke på grund av brist på tegel minskas, synes det nödvändigt att söka

befrämja en ökad produktion av murtegel. Jag är därför beredd att biträda

kommissionens förslag, att viss ersättning för ökade bränslekostnader och för

förluster på sönderfruset tegel m. m. lämnas sådana tegelbruk, som i normala

fall bedriva tillverkning endast under sommaren men som förklara sig

villiga att uppehålla produktionen även under vintern. Ersättning synes böra

utgå enligt i huvudsak de grunder som tillämpades under vintern 1944/45.

Industrikommissionen har angivit medelsbehovet till samma belopp som

anvisades föregående år eller 400 000 kronor. Då merproduktionen av tegel

i vinter beräknas bliva av ungefär samma storlek som under vintern 1944/45

synes anledning icke föreligga att frångå kommissionens kostnadsberäkning.

Jag förordar sålunda, att 400 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Åtgärder för utökning av vinter produktionen av tegel

å tilläggsstat I till riksstaten för hudgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av.............. kronor 400 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majestät Konungen bifalla.

Departement.!■

chefen.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i''.u ■ ,5-

f : •* •

^ o;;, i;-.? •'' ?; ''linnid

. joi ;•:[ Hr?

viri v: *& •.;!.•*» hc> -•

r>.--rN''.’'' pt■»?, •

*>’ • ii ) r.V
''ditt

i '':\rÅl

’mr. { •''

'',ft*r* ftu:/. ;4vh*.*

:r

;.f< •''!*/: r.

■lil p?v!''r

'' i; •;;; f; .•

- j , r*>

-IVr f,

X.

■ . 1 V- v.\\)

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

71

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 19 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför

därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1.] a. Förvärv av fångkolonier. I särskild proposition har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag om

verkställighet av frihetsstraff m. m. som avses skola träda i kraft den 1 juli

1946. Förslaget grundar sig i allt väsentligt på ett av strafflagberedningen

den 14 november 1944 avgivet betänkande i ämnet (SOU 1944: 50). Ett särskilt

avsnitt av detta betänkande har ägnats åt en redogörelse för beredningens

förslag till den framtida organisationen av fångvårdens anstaltsväsende.

Enligt detta förslag skola nio av de nuvarande fångvårdsanstalten^

nedläggas, nämligen straffängelset i Gävle samt kronohäktena i Linköping,

Jönköping, Västervik, Karlskrona, örebro, Falun, Sundsvall och Luleå. Beredningen

har därjämte ansett, att rannsakningshäktet i Hudiksvall bör nedläggas,

men funnit denna byggnad böra tillsvidare användas, då densamma

nyligen renoverats. Vidare har beredningen uttalat sig för att centralfängelset

å Långholmen nedlägges vid en tidpunkt då det kan befinnas ekonomiskt

fördelaktigt att avyttra tomtområdet. I dess ställe borde i Stockholm eller

Stockholmstrakten uppföras en ny fångvårdsanstalt.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

Anstalterna i Linköping, Västervik, Hudiksvall och Sundsvall skola enligt

förslaget icke ersättas med nya anstalter. I stället för de nedlagda anstalterna

i Jönköping, Karlskrona, Örebro, Falun, Gävle och Luleå föreslår beredningen

uppförande i eller i närheten av nämnda städer av nya anstalter av

en typ, som väsentligt skiljer sig från den nuvarande fängelsetypen. Preliminära

ritningar till den nya anstaltstypen ha vidfogats betänkandet. Fångvårdsstyrelsens

biträde i byggnadsärenden, arkitekten Gustaf Birch-Lindgren,

som uppgjort ritningarna, har approximativt uppskattat kostnaden för

varje sådan nybyggd anstalt till 900 000 å 1 000 000 kronor. Häri ingår kostnaden

för uppförande av erforderliga tjänstebostäder, men däremot icke

kostnaden för markförvärv eller för uppförande av eventuella jordbruksbyggnader,

växthus o. dyl.

Beträffande anstalter för kvinnliga fångar har beredningen föreslagit, att

det nuvarande kvinnofängelset i Växjö skall tagas i anspråk för manliga

fångar samt att i stället skall uppföras ett nytt kvinnofängelse i Växjötrakten.

Kostnaden för denna nya anstalt har av arkitekten Birch-Lindgren uppskattats

till 600 000 kronor.

Kostnaden för uppförande av en ny anstalt i Stockholmstrakten, avsedd

att ersätta centralfängelset å Långholmen, har beredningen, med ledning av

de kostnadsberäkningar, som på sin tid gjordes före uppförandet av vårdanstalten

å Hall, uppskattat till 3 330 000 kronor. Häri ingår kostnaden för

erforderliga tjänstebostäder.

Totalkostnaderna för uppförandet av nya anstalter efter en reform av

sti-affverkställigheten i enlighet med beredningens förslag skulle alltså utgöra

(6 000 000 + 600 000 + 3 330 000) 9 930 000 kronor. Detta belopp motsvaras

enligt betänkandet av vissa kreditposter, nämligen de belopp, som

kunna beräknas inflyta vid försäljning av tomterna till de fängelser, som

enligt förslaget skola nedläggas. Den sammanlagda försäljningssumman för

ifrågavarande tomtområden har beredningen uppskattat till 6 000 000 kronor,

därvid tomtvärdena beräknats med ledning av uppgifter som under hand erhållits

från statens byggnadslånebyrå. Beredningen har uttalat den förmodan,

att de angivna försäljningsvärdena vore lägre, i vissa fall avsevärt lägre

än vad som i verkligheten kunde utvinnas genom en försäljning av tomterna

vid lämplig tidpunkt.

Fångvårdens platsbehov efter genomförandet av en sträffverkställighetsreform

i enlighet med vad beredningen föreslagit har beredningen i övrigt

ansett böra fyllas genom en utbyggnad av det kolonisystem som för närvarande

finnes. Enligt förslaget skall antalet fångkolonier, som för närvarande

utgör nio, ökas till 22, företrädesvis därigenom att fångvården förvärvar eller

arrenderar lämpliga lantgårdar. Kolonierna skulle, enligt vad beredningen

anfört, vara avsedda för 20—30 intagna, som företrädesvis skulle sysselsättas

med jordbruk, trädgårdsskötsel, skogshuggning, torvupptagning, torrläggningsföretag,

nyodling, markröjning, dikesgrävning, vägarbete, skogsplantering,

enklare hantverk samt grov- och gårdssnickeri. Vissa kolonier kunde

inrättas huvudsakligen för hantverksdrift. Beredningen har vidare ansett,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 334.

73

att — särskilt vid krisartade stegringar i fångantalet — en del av fångvårdsklientelet

skulle kunna omhändertagas i provisoriska förläggningar, lik

nande dem som arbetsmarknadskommissionen de sista åren anordnat för

tjänstepliktiga skogsarbetare. Det må anmärkas, att sedan någon tid tillbaka

en till straffängelset i Karlstad ansluten koloni, anordnad såsom en dylik

förläggning, varit i bruk i Stöpsjön i Värmland.

Några kostnadsberäkningar i fråga örn anskaffande av de nya kolonierna

har beredningen icke framlagt. Beredningen har härutinnan anfört, att bebyggelsen

på tomten och tomtens storlek kornrne att variera från fall till fall

samt att det vidare stundom kunde vara förmånligare att arrendera en egendom

än att inköpa densamma. Såsom exempel har beredningen nämnt, att den

av fångvården nyligen förvärvade kolonien Lockerud i Skaraborgs län med

plats för 20 intagna inköpts för 75 500 kronor samt att arrendeavgifterna för

de nuvarande kolonierna Ödevata (25 platser), Mäshult (25 platser) och Åby i

Sorunda socken (18 platser) utginge med resp. 8 000, 4 500 och 2 750 kronor,

därvid i förstnämnda båda belopp inginge ersättning för nyttjande av-anstalts-

och jordbruksinventarier.

För att de äldre fångvårdsanstalten som enligt beredningens förslag skola

bibehållas, skola fylla de krav, som de föreslagna nya verkställighetsformerna

ställa, har beredningen föreslagit åtskilliga moderniseringsarbeten, såsom

upphuggning av cellfönstren till normal storlek, anskaffande av arbetslokaler

genom inredande av verkstadslokaler och särskilda arbetsrum för fångar,

som skola arbeta i enrum eller tillsammans med endast en eller två andra

fångar m. m. Beredningen har vidare ansett, att gymnastiklokaler och idrottsplaner

böra anskaffas till anstalterna i den mån så kan ske.

I betänkandet återfinnes en specificerad uppskattning av kostnaden för de

sålunda ifrågasatta omändringsarbetena (s. 326 ff). Uppskattningen har

verkställts av arkitekten Birch-Lindgren. Beredningen har betonat, att icke

samtliga de redovisade kostnaderna föranledas av den föreslagna verkställighetsreformen,

i det att i beräkningen upptagits några betydande utgiftsposter

för byggnadsföretag som oberoende av reformen vore ofrånkomliga.

Vidare har beredningen förklarat, att i uppskattningen medtagits utgifter

för upphuggning av cellfönster och i viss utsträckning andra moderniseringsarbeten,

vilka normalt åvilade fångvården såsom ett led i de årliga byggnads-

och reparationsarbetena. Rörande grunderna för beräkningarna har

beredningen förklarat, att vissa kostnader beräknats med utgångspunkt från

att arbetet skulle utföras med fångarbetskraft.

Totalsumman av de enligt beredningen erforderliga arbetena uppgår till

750 000 kronor. Häri ingår icke kostnaden för uppförande av gymnastiklokaler

vid vissa anstalter, av beredningen uppskattad till 840 000 kronor, då

beredningen ansett dessa gymnastiklokaler böra komma till utförande successivt.

Vad angår kostnaderna i övrigt för genomförande av beredningens förslag

till en verkställighetsreform kan anmärkas, att beredningen förutsatt att i

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

vissa hänseenden ökade anslag skulle ställas till fångvårdsstyrelsens förfogande,

bl. a. för utökning av fångvårdsstyrelsen och skyddskonsulentorganisationen

samt såsom en följd av vissa förskjutningar i fråga om lönegradsplaceringar

inom fångvårdsstaten. Beredningen har vidare ansett, att de intagnas

arbetspremier borde höjas, varigenom skulle uppkomma en beräknad

årlig merkostnad å 350 000 kronor. Beträffande de närmare detaljerna i

dessa hänseenden tillåter jag mig hänvisa till betänkandet.

I anledning av de kostnadsberäkningar för den föreslagna reformens genomförande

beredningen sålunda framlagt ha fångvårdsstyrelsen och statskontoret

i sina yttranden över beredningens betänkande gjort vissa uttalanden.

Fångvårdsstyrelsen har anmärkt, att till den nettokostnad för anskaffande

av nya anstalter beredningen beräknat måste läggas utgifterna för

tomter till de nya anstalterna. Byte av tomtmark kunde eventuellt äga rum,

därest myndigheterna i vederbörande stad vore intresserade av att få utnyttja

den nuvarande fängelsetomten. Därest annan kronan tillhörig mark icke

kunde disponeras, bleve köp nödvändigt. I samtliga alternativ — byte, köp

eller utnyttjande av annan kronan tillhörig mark — uppstode kostnader, vilka

ökade utgifterna eller minskade de beräknade inkomsterna. Styrelsen har

vidare påpekat, att kostnaden för jordbruksbyggnader för de nya öppna anstalterna,

till vilka kostnader beredningen ej tagit någon hänsyn, sammanlagt

måste komma att uppgå till ett ganska avsevärt belopp. Beträffande

beredningens uttalanden angående kostnaderna i övrigt för reformens genomförande

har fångvårdsstyrelsen ansett, att kostnaderna komme att bliva högre

än beredningen syntes lia förutsatt, bl. a. därför att en personalökning med

minst 15 procent syntes ofrånkomlig. Styrelsen ansåge det svårt, för att ej

säga omöjligt, att angiva medelsbehovet vid ikraftträdandet av reformen. Enligt

styrelsens mening borde man som en konsekvens av reformen räkna

med att maximeringen av flera anslagsposter upphävdes.

Statskontoret har erinrat, att enligt beredningens uppgifter den sammanlagda

nettokostnaden för moderniseringar och nybyggnader skulle belöpa

sig till omkring 5 500 000 kronor jämte kostnader lör inrättande av kolonier,

anskaffande av tomtmark, uppförande av eventuella jordbruksbyggnader och

anordnande av växthus. Enligt av statskontoret gjorda beräkningar skulle

de årliga kostnaderna, uppskattade på grundval av beredningens förslag och

antaganden, komma att ökas med över 700 000 kronor. I verkligheten torde

emellertid enligt statskontorets mening kostnaderna bliva avsevärt högre.

Statskontoret hade svårt att föreställa sig att icke de av beredningen föreslagna

ändringarna i fråga örn fångbehandlingen skulle kräva en betydande ökning

av den hittills vid normal beläggning å anstalterna sysselsatta bevaknings-

och arbetsledarpersonalen. Sammanfattningsvis har statskontoret —

som även från mera principiella utgångspunkter ställt sig avvisande till beredningens

förslag — uttalat, att kostnaderna för den föreslagna reformen

vore av sådan storleksordning och de i betänkandet angivna fördelarna av så

begränsad räckvidd, att det måste möta betänkligheter att i avbidan på resultatet

av straffsystemsutredningen genomföra förslaget i dess helhet. En
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 334.

75

ligt ämbetsverkets mening borde man i stället för närvarande stanna vid en

partiell reform och därvid lämna den nuvarande anstaltsorganisationen i

stort sett orubbad.

Det förslag till ändrad lagstiftning i fråga om verkställigheten av frihets- Departementstraff

och frihetsberövande straffrättsliga skyddsåtgärder som nu förelagts

riksdagen till antagande förutsätter för sitt genomförande en viss omläggning

av fångvårdens nuvarande anstaltsväsende. Enligt förslaget skall cellstraffet

i princip avskaffas till förmån för en vidgad gemensamhet mellan de intagna

under både arbetstid och fritid. I betydande utsträckning skall fångklientelet

omhändertagas för vård å öppna anstalter i stället för slutna sådana. Strafflagberedningen,

vars betänkande i ämnet i allt väsentligt ligger till grund för

förslaget, har i betänkandet utförligt redogjort för den omorganisation av

fångvårdens anstaltsväsende, som bleve en följd av den föreslagna reformen.

Därutinnan har beredningen förutsatt, att åtskilliga av de nuvarande fångvårdsanstalterna

skulle nedläggas samt ersättas av dels nyuppförda anstalter

av en typ, som väsentligt skiljer sig från den nu vanliga fängelsetypen, och

dels fångkolonier av samma slag, som i viss utsträckning ingår i den nuvarande

anstaltsorganisationen, varjämte beredningen ifrågasatt att i mindre omfattning

provisoriska förläggningar kunde tagas i anspråk för täckande av

fångvårdens utrymmesbehov.

Vid remiss till lagrådet av det inom justitiedepartementet upprättade förslaget

till ny verkställighetslagstiftning har jag uttalat min principiella anslutning

till den av beredningen föreslagna omorganisationen av fångvårdens anstaltsväsende.

Jag har emellertid tillika framhållit, att denna omorganisation

givetvis icke kan föreligga färdig till den 1 juli 1946, då den nya lagstiftningen

föreslagits skola träda i kraft, utan att under en övergångstid anstalterna finge

erhålla en mera provisorisk karaktär för att efter hand förbättras. Frågan

om uppförandet av nya anstalter för fångvårdens räkning förutsätter mera

ingående överväganden och undersökningar innan förslag härutinnan kunna

framläggas. Med hänsyn härtill låter det sig icke heller för närvarande avgöra

huru stora belopp som kunna erfordras för dylikt ändamål. Jag vill anmärka,

att de erfarenheter som göras under den nya lagstiftningens tillämpning givetvis

kunna komma att påverka såväl frågan örn behovet av nya anstalter

som dessa anstalters närmare utformning. I detta sammanhang vill jag också

påpeka, att det vid en blivande straffsystemsreform kan visa sig önskvärt att

specialanstalter för särskilda grupper av intagna anskaffas. Med hänsyn till

nu angivna förhållanden lärer en viss försiktighet vara påkallad i fråga örn

nybyggnadsverksamheten på förevarande område.

För den föreslagna verkställighetsreformens genomförande är det emellertid

nödvändigt att fångvårdens behov av öppet anstaltsutrymme tillgodoses

före den nya lagstiftningens ikraftträdande. Såsom jag anfört vid lagrådsremissen

av förslaget till ny verkställighetslag synes detta böra ske genom anskaffande

av ett antal kolonier utöver de redan befintliga fångkolonierna.

Dessa senare äro — örn man bortser från den provisoriska förläggningen i

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

Stensjön, där fångarna sysselsättas med vägarbete — samtliga lantgårdar

som förvärvats eller arrenderats för fångvårdens räkning. De å kolonierna

intagna sysselsättas med jordbruks- och skogsarbete, nyodlingsförelag och

enklare grov- och gårdssnickeri. I viss omfattning har de intagnas arbetskraft

utnyttjats vid reparations- och ombyggnadsarbeten som ansetts nödiga

för respektive egendomars användande såsom fångkolonier.

De ytterligare kolonier som nu erfordras synas böra anskaffas på liknande

sätt. Det torde kunna anförtros fångvårdsstyrelsen att göra de förberedande

undersökningar och föra de förhandlingar som erfordras för fångvårdens övertagande

av de egendomar som komma i fråga. Styrelsen synes därvid böra

beakta att, på sätt jag anfört vid framläggande av förslaget till verkställighetslag,

de nya kolonierna böra i större utsträckning än strafflagberedningen

tänkt sig förses med verkstäder. Det kan sålunda befinnas ändamålsenligt

att förvärva en mindre egendom, som lämpar sig för sådant ändamål, hellre

än en större jordbruksegendom. En ägovidd som är tillräcklig och lämpad

såsom fritidsområde för de intagna, bör emellertid städse tillhöra egendomen.

Särskild vikt bör fästas vid att å egendomen befintliga åbyggnader äro av

tillräcklig storlek för att utan betydande nybyggnadsarbeten medgiva omhändertagande

av ett tillräckligt antal fångar. Möjligheterna att bereda tjänstebostäder

åt personalen vid de nya anstalterna utan att nybyggnad för sådant

ändamål behöver tillgripas bör jämväl beaktas. Rörande belägenheten av de

nya anstalterna har jag tidigare anfört, att de böra vara belägna ej alltför

avlägset från Stockholm, Malmö, Göteborg och Härnösand för att i administrativt

hänseende kunna knytas till dåvarande centralfängelser.

Under förutsättning att det genomsnittliga platsantalet å kolonierna kommer

att uppgå till 30, torde sju nya kolonier böra finnas tillgängliga den 1

juli 1946. Det torde bliva nödvändigt att förvärva en del av dessa genom köp

av lämpliga egendomar. För ändamålet torde ett särskilt anslag böra anvisas

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Med hänsyn till frågans

läge synes önskvärt, att köpen skola kunna avslutas utan riksdagens prövning

i varje särskilt fall. För inköp bör emellertid fordras särskilt beslut av

Kungl. Majit.

I fråga om det erforderliga anslagets storlek må erinras, att fångvårdsstyrelsen,

såsom framgår av det följande, i samband med framställning örn förvärv

av koloniegendomar, närmast avsedda för förvarade och internerade,

räknat med en genomsnittlig köpeskilling av 75 000 kronor. Enahanda genomsnittliga

köpeskilling synes mig böra beräknas för de här ifrågasatta koloniegendomama.

Örn förslagsvis fyra kolonier behöva inköpas, skulle den

sammanlagda inköpssumman alltså belöpa sig till 300 000 kronor. Övriga

kolonier torde kunna anskaffas genom arrendering.

Å de kolonier, som i enlighet med det anförda anskaffas för genomförande

av straffverkställighetsreformen, torde vissa byggnadsarbeten bliva ofrånkomliga.

Erforderliga reparations- och ombyggnadsarbeten torde emellertid i

regel icke vara av den trängande beskaffenhet, att de behöva vara färdigställda

till den 1 juli 1946. Det kan anmärkas, att i den mån dylika arbeten

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 33U.

77

krävas, det synes lämpligt att i görlig mån anlita fångarbetskraft vid deras

utförande på samma sätt som tidigare skett. De goda arbetstillfällen som därigenom

yppas böra tillvaratagas. På samma sätt kan det befinnas ändamålsenligt

att i viss omfattning anlita fångarbetskraft för eventuellt nyuppförande

av ekonomibyggnader, personalbostäder m. m. Frågan i vad mån det är

oundgängligen nödvändigt att redan vid reformens ikraftträdande ha färdigställt

dylika nybyggnader kan icke avgöras förrän det visat sig i vad mån

behov därav föreligger å de för koloniändamål inköpta egendomarna. Detsamma

torde gälla beträffande uppförande av verkstadslokaler eller dylikt

å kolonier, som avses skola inrättas, helt eller delvis, för hantverks- eller

verkstadsdrift. Anslag för sådana byggnadsändamål som nu nämnts torde

fördenskull få äskas i senare sammanhang.

Under åberopande av det anförda får jag under förevarande punkt hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av fångkolonier å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av.......................... kronor 300 000.

[2.] b. Förvärv av kolonier till säkerhetsanstalter. Vid behandlingen i

årets statsverksproposition av frågan örn fångvårdens anslagsbehov för budgetåret

1945/46 framhöll föredragande departementschefen (II ht s. 99), att

1937 års lag örn förvaring och internering i säkerhetsanstalt torde kunna sättas

i kraft den 1 januari 1946. Frågan i vad mån lagens ikraftträdande påkallade

ombyggnadsarbeten och andra investeringsutgifter förutsattes emellertid skola

anmälas senare.

Genom kungörelse den 22 juni 1945 (nr 468) har Kungl. Majit numera förordnat,

att ifrågavarande lag skall träda i kraft med ingången av år 1946.

De män, som nu ådömas förvaring eller internering fördelas i huvudsak

på två anstalter, Hall och Norrköping. Norrköpingsanstalten fungerar som

mottagningsanstalt och anstalt för svårdisciplinerade, medan Hall mottager

normalfallen. Sammanlagda platsantalet å dessa anstalter utgör för närvarande

190. Det nuvarande platsbehovet är något större, omkring 200 platser.

Den 1 oktober 1945 funnos sammanlagt 201 förvarade och internerade män.

Till förvaring och internering dömda kvinnor omhändertagas för närvarande

vid centralfängelset i Växjö. Platsbehovet för sådana kvinnor är

ringa. Den 1 oktober 1945 funnos 6 för förvaring eller internering omhändertagna

kvinnor. Det ökade platsbehovet för kvinnor efter ikraftträdandet av

1937 års lag — strafflagberedningen räknar med ett framtida totalbehov av

15 platser för förvarade och internerade kvinnor — torde tills vidare icke

påkalla några åtgärder beträffande anstaltsorganisationen. I det följande

behandlas därför endast frågan örn tillgodoseende av platsbehovet för män.

I sitt den 14 november 1944 avgivna betänkande angående verkställigheten

av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50) har strafflagberedningen avgivit förslag

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

rörande organisationen av anstaltsväsendet för förvarade och internerade efter

den nya förvarings- och interneringslagens ikraftträdande (s. 245 ff.). Beredningen

beräknar, att utrymmesbehovet för män efter ikraftträdandet av 1937

års lag skall stiga till omkring 350 platser, samt att man dessutom bör räkna

med att under lagens tillämpning ytterligare ett 50-tal platser kunna bliva

erforderliga. Under det första året räknar beredningen med att platsbehovet

kommer att uppgå till omkring 270.

Enligt strafflagberedningens åsikt kommer ikraftträdandet av 1937 års lag

att medföra en väsentlig förskjutning inom klientelet. Sålunda torde ett betydande

antal relativt lindriga fall komma att dömas till förvaring. Förvarings

klientelet torde även komma att omfatta ett proportionsvis större antal intellektuellt

undermåliga och yngre individer, dock ej mångå under 21 år, än för

närvarande. Beredningen har ej funnit anledning föreligga, att under anstaltstiden

åtskilja förvarade och internerade med hänsyn till den ådömda behandlingsformens

art; däremot borde de oberoende av denna fördelas med hänsyn

till sådana omständigheter som ålder, graden av asocialitet m. m. Av särskild

vikt har beredningen funnit vara, att de svårdisciplinerade avskiljas från det

övriga klientelet. Genom att anstalterna icke göras alltför stora skulle bland

annat vinnas en bättre differentiering samt bättre kontakt mellan befattningshavarna

och de intagna. Beredningen har av denna anledning ansett, att Hallanstalten

icke bör utbyggas ytterligare, utan att det behövliga anstaltsutrymmet

bör anskaffas genom att inrätta ett flertal anstalter, av vilka en del böra

vara öppna. Beredningen har föreslagit, att anstalten i Karlstad, som bör frigöras

från sitt nuvarande klientel — huvudsakligen kvinnliga tvångsarbetare

och alkoholister — skall tagas i anspråk såsom anstalt för svårdisciplinerade,

såväl internerade som förvarade. Norrköpingsanstalten bör enligt beredningen

bibehållas som huvudsakligen mottagningsanstalt för förvarade och internerade.

En koloni av lantgårdstyp bör anslutas till vardera av anstalterna Norrköping,

Hall och Karlstad.

Det i ovannämnda tre anstalter tillgängliga platsutrymmet har av beredningen

beräknats till 270 och skulle som nämnts fylla platsbehovet under det

första året efter 1937 års lags ikraftträdande. Det ytterligare platsbehov,

som därefter skulle bliva erforderligt, har beredningen ansett kunna tillgodoses

genom att anstalten i Kalmar tages i anspråk tillika med två kolonier.

Härigenom skulle erhållas ytterligare 85 platser, vilka huvudsakligen borde

användas för yngre förvarade, förslagsvis för dem som ej fyllt 30 år. Därest

övergångsvis annat platsbehov skulle krävas, skulle förslagsvis anstalten i

Hudiksvall kunna anlitas, eventuellt med en därtill ansluten koloni.

Efter ytterligare utredning lia förslag rörande anstaltsorganisationen framlagts

jämväl av fångvårdsstyrelsen i skrivelser den 14 december 1944 och den

10 februari 1945, såvitt avser tiden intill den 1 juli 1946, samt den 27 augusti

1945, såvitt avser budgetåret 1946/47. I förstnämnda skrivelse har styrelsen,

som beräknar att verkningarna av den nya lagen skola bliva märkbara

först omkring tre månader efter dess ikraftträdande, förordat den avvikelsen

från strafflagberedningens förslag, att Kalmarfängelset före Karlstadsfängel
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

79

set tages i anspråk för här avsett ändamål. Skälet härtill vore främst att

Kalmarfängelset redan disponerade över en koloni, Ödevata, lämplig även för

förvarade. Ytterligare en koloni skulle behöva anskaffas till Kalmar och en

koloni anknytas till Norrköping. Den koloni, som enligt beredningens förslag

skulle anslutas till Hallanstalten redan under första året skulle däremot enligt

fångvårdsstyrelsen anstå till andra etappen. För att Kalmarfängelset skall

kunna tagas i anspråk för förvarade och internerade skulle erfordras vissa

ombyggnadsarbeten därstädes till en beräknad kostnad av 79 000 kronor.

Fångvårdsstyrelsens sålunda framlagda förslag har, efter remiss, förordats

av interneringsnämnden, medan länsstyrelsen i Kalmar län, medicinalstyrelsen

och byggnadsstyrelsen i infordrade utlåtanden anfört betänkligheter i

olika hänseenden mot att Kalmaranstalten före Karlstadsanstalten tages i bruk

för ifrågavarande ändamål. Länsstyrelsen i Värmlands län förordar likaledes

strafflagberedningens förslag, att Karlstadsfängelset tages i anspråk i första

hand.

Sedan Kungl. Majit därefter anmodat fångvårdsstyrelsen att inkomma med

förnyad utredning i ärendet — varvid såsom förutsättning angivits att strafffängelset

i Karlstad skulle tagas i anspråk såsom säkerhetsanstalt under första

etappen — har styrelsen i sin skrivelse den 10 februari 1945 avgivit förslag

till sålunda förändrad anstaltsorganisation, i huvudsak avseende budgetåret

1945/46. Enligt detta förslag skulle anstaltsorganisationen hava följande utseende.

Anstalt Antal platser

slutna

öppna

Norrköping .....

..... 70

koloni........

20

Hall............

..... 65

35

Karlstad.........

..... 35

koloni........

20

170

75

245

Denna organisation med 245 platser finner fångvårdsstyrelsen emellertid

icke förslå för längre tid än intill den 1 juli 1946. I sin förenämnda skrivelse

den 27 augusti 1945, innefattande styrelsens förslag till anslagsäskanden

för fångvårdsanstalterna för budgetåret 1946/47, har styrelsen sålunda, med

utgångspunkt från strafflagberedningens uppskattning av platsbehovet, funnit

sig böra räkna med att 300 platser bliva behövliga under nämnda budgetår.

Härom anföres:

Enligt strafflagberedningens förslag skulle ytterligare platser anskaffas

vid

ännu en koloni vid anstalten å Hall med.... 20 platser

Kalmarfängelset............................ 45 »

två till Kalmarfängelset anslutna kolonier.... 40 »

Tillhopa 105 platser.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

Hela antalet platser skulle alltså uppgå till (245 + 105) 350, ett antal som

strafflagberedningen ansåg tillräckligt under de närmaste åren. Då lagstiftningen

näppeligen kan komma i full tillämpning under budgetåret 1946/47,

anser styrelsen, att man för nämnda budgetår ej behöver räkna med, utom

245 platser som avses vara i bruk den 30 juni 1946, anskaffande av ytterligare

mer än 55 platser. Härigenom skulle under ifrågavarande budgetår

hela antalet platser för förvarade och internerade män uppgå till (245 +

55) 300.

Anskaffandet av de erforderliga 55 platserna bör enligt styrelsens mening

ske genom att i enlighet med strafflagberedningens förslag inrätta ytterligare

en koloni med 20 platser, anknuten till vårdanstalten å Hall. Vidare

borde ytterligare en koloni kunna anknytas till straffängelset i Karlstad. Återstående

15 platser kunde — såsom också strafflagberedningen ifrågasatt —

beredas å rannsakningshäktet i Hudiksvall.

Enligt detta förslag skulle anstaltsorganisationen för förvarade och internerade

män under budgetåret 1946/47 erhålla följande utseende.

Anstalt

Antal platser

slutna

öppna

Norrköping.....

..... 70

koloni.......

20

Hall...........

..... 65

35

koloni.......

20

Karlstad .......

..... 35

koloni I .....

20

koloni II.....

20

Hudiksvall .....

..... 15

185

115

300

Beträffande fångvårdsstyrelsens i skrivelsen den 10 februari 1945 framlagda

förslag om nyinrättande under budgetåret 1945/46 av två kolonier har statskontoret

i infordrat utlåtande ifrågasatt, huruvida icke det ökade platsbehovet

under nämnda budgetår borde kunna tillgodoses genom inrättande av —

förutom säkerhetsanstalten i Karlstad — allenast en koloni. Interneringsnämnden

åter anser det uteslutet att för tiden intill den 1 juli 1946 räkna med mindre

än 245 platser. Nämnden anför i remissyttrande:

Interneringsnämnden vill understryka, att detta antal platser måste betecknas

som ett minimum. Antalet förvarings- och interneringsfall ökar nämligen

för närvarande ständigt i snabb takt, och detta torde icke få betraktas

enbart som en kristidsföreteelse. Med hänsyn härtill och då det icke är lämpligt,

att anstalterna såsom nu alltid äro belagda intill bristningsgränsen, kunna

245 platser icke anses överstiga vad som lämpligen bör stå till förfogande

under första halvåret 1946 alldeles frånsett örn någon ny lagstiftning kommer

till stånd. Då den nya lagstiftningen icke torde komma att öva någon mera

avsevärd inverkan på platsbehovet under första halvåret av sin giltighetstid,

kunna nog de angivna anstaltsutrymmena godtagas såsom tillräckliga för

denna tid. Med tanke på det betydligt ökade platsbehovet under tiden därefter

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 33A.

81

hade det emellertid varit önskvärt att erhålla en större anstalt än den i Karlstad,

exempelvis den i Kalmar. Mot de beräkningar som fångvårdsstyrelsen

under de givna förutsättningarna gjort har interneringsnämnden emellertid

intet att invända.

Den av fångvårdsstyrelsen föreslagna utbyggnaden av anstaltsorganisationen

för förvarade och internerade skulle sammanfattningsvis innebära — förutom

att även straffängelset i Karlstad och rannsakningshäktet i Hudiksvall

tågås i anspråk som förvarings- och interneringsanstalter — att fyra nya kolonier

inrättas. Två av dessa beräknas behöva tagas i bruk under våren 1946

och två efter den 1 juli 1946.

I skrivelse den 27 augusti 1945 har styrelsen gjort framställning om anslag

för förvärvande av två egendomar, lämpade till kolonier för förvarade och internerade.

I skrivelsen erinras, att hittills för koloniändamål disponerade lantegendomar

antingen förvärvats eller arrenderats. Förvärv hade sålunda ägt

rum beträffande egendomen Lockerud i Skaraborgs län och egendomen Sörbyn

i Västerbottens län, medan följande egendomar arrenderats, nämligen

egendomen Ödevata i Kalmar län, egendomen Åby i Stockholms län och egendomen

Leverstad i Skaraborgs län.

Beträffande de fyra kolonier, som nu behöva inrättas, är det, enligt vad

styrelsen vidare anför, icke möjligt att på nuvarande stadium avgöra, huruvida

inköp eller arrende här skall komma ifråga. De undersökningar styrelsen

gjort visade emellertid, att det hade varit möjligt att till förmånligt pris

förvärva lämpliga egendomar för nu ifrågavarande ändamål, därest inköp

kunnat komma i fråga utan den tidsutdräkt, som följde med att ärendet underställdes

riksdagen. Med anledning härav hade styrelsen ansett sig böra hemställa,

att särskilda medel ställdes till förfogande för inköp av jordegendomar,

varvid styrelsen förutsatte, att för inköp skulle erfordras Kungl. Maj:ts beslut

i varje särskilt fall. De jordegendomar, som kunde ifrågakomma såsom

kolonier, kunde givetvis variera till storlek och beskaffenhet m. m. Styrelsen

hade emellertid räknat med en genomsnittlig köpeskilling för varje egendom

av 75 000 kronor. Om man preliminärt räknade med att två egendomar skulle

förvärvas — de två andra skulle då arrenderas — erfordrades alltså ett sammanlagt

belopp av 150 000 kronor.

Styrelsen anser vissa lämplighetsskäl tala för att förvärvet icke bindes vid

förutsättningen, att det skall vara fråga om kolonier till säkerhetsanstalter.

Det kunde nämligen tänkas, att det i något fall kunde vara lämpligt att för

bär ifrågavarande ändamål taga i anspråk någon för vanligt fångförvar redan

befintlig koloni och i stället för det senare ändamålet inköpa en ny.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1945 års höstriksdag att till förvärv av egendomar

för kolonier inom fångvården å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Statskontoret och domänstyrelsen ha i infordrade utlåtanden förklarat sig

icke lia något att erinra mot fångvårdsstyrelsens sålunda gjorda framställning.

Bihang lill riksdagens protokoll IDAS. 1 sami. Nr 334.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 33b.

Departementschefen.

Genom ikraftträdandet av 1937 års lagstiftning om förvaring och internering

i säkerhetsanstalt komma förutsättningarna för ådömande av förvaring

och internering att utvidgas, varför man måste räkna med att ett ökat antal

personer komma att dömas till sådant omhändertagande i stället för

straff. Det hittillsvarande behovet av platser för förvarade och internerade

har kunnat tillgodoses genom anlitande av vårdanstalterna å Hall och i Norrköping

för det manliga klientelet och en särskild avdelning vid centralfängelset

i Växjö för kvinnliga förvarade och internerade. I fråga örn kvinnorna

torde den nya lagstiftningens ikraftträdande icke medföra något ökat platsbehov.

Vad åter angår de manliga förvarade och internerade har under den

senaste tiden det tillgängliga platsutrymmet varit till fullo utnyttjat, och

en tydlig tendens till stegring av antalet förvarings- och interneringsfall har

gjort sig märkbar. Enligt vad interneringsnämnden uttalat torde detta icke

få betraktas såsom enbart en kristidsföreteelse. Med hänsyn härtill måste åtgärder

vidtagas för att tillgodose det platsbehov som kan förväntas uppkomma

efter den nya lagens ikraftträdande. Vid avgörande av frågan på

vilket sätt detta lämpligen bör ske måste hänsyn tagas såväl till förvaringsoch

interneringsklientelets storlek som till dess beskaffenhet.

I förstnämnda hänseende har strafflagberedningen i sitt betänkande angående

verkställigheten av frihetsstraff m. m. beräknat, alt utrymmesbehovet

efter ikraftträdandet av 1937 års lag skulle stiga till omkring 350 platser

samt att man dessutom borde x-äkna med att under lagens tillämpning

ytterligare ett 50-tal platser kunde bliva erforderliga. I fråga örn det första

året har beredningen ansett att omkring 270 platser skulle behövas. Fångvårdsstyrelsen

har för sin del funnit sig böra räkna med att intill den 1

juli 1946 245 platser skulle vara tillräckliga, medan under budgetåret 1946/47

enligt styrelsens mening 300 platser bleve erforderliga. Med hänsyn därtill

att verkningarna av den nya lagstiftningen icke omedelbart göra sig kännbara

synes mig dessa fångvårdsstyrelsens beräkningar kunna godtagas.

I fråga om förvarings- och interneringsklientelets beskaffenhet torde, såsom

strafflagberedningen framhållit, ikraftträdandet av 1937 års lag komma

att medföra en viss förskjutning inom klientelet. Sålunda torde ett icke

obetydligt antal lindriga fall komma att dömas till förvaring. Beaktas bör

vidare, att de under innevarande år genomförda ändringarna : strafflagens

tillräknelighetsbestämmelser torde komma att medföra att en del psykiskt

abnorma brottslingar, vilka enligt tidigare praxis plägat straffriförklaras, i

stället komma att dömas till förvaring, överhuvud taget torde klientelet komma

att få en mera skiftande sammansättning än tidigare, varigenom behovet

att kunna på lämpligt sätt differentiera detsamma ökas.

Vid tillkomsten av 1937 års förvarings- och interneringslagar avsågs att

det framtida platsbehovet för förvarade och internerade skulle tillgodoses

genom en utbyggnad i två etapper av vårdanstalten a Hall. Sedan lörsta etappen

i denna utbyggnad färdigställts, har pa grund av det statsfinansiella

läget fullföljandet av den ursprungliga planen fått anstå. Strafflagberedningen

har nu förklarat sig anse, att Hallanstalten icke boede utbyggas ytter
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

83

ligare utan att det behövliga anstaltsutrymmet borde anskaffas genom att

inrätta ett flertal anstalter, av vilka en del borde vara öppna. Till denna

tanke vill jag uttala min anslutning. Behovet av ökad differentiering av de

förvarade och internerade synes kunna bättre tillgodoses genom att flera

smärre anstalter tagas i bruk än genom en ytterligare utbyggnad av Hall.

I enlighet med de synpunkter på frågorna örn verkställande av straff och

andra frihetsberövande åtgärder, som beredningen i nämnda betänkande

framfört och till vilka jag i annat sammanhang uttalat min principiella anslutning,

torde vidare anstalterna för förvarade och internerade i viss omfattning

böra erhålla en öppen karaktär. Därvid synes lämpligt att, såsom beredningen

och fångvårdsstyrelsen föreslagit, det öppna anstaltsutrymmet anskaffas

genom inrättande av kolonier. För tillgodoseende av behovet av slutet

anstaltsutrymme torde straffängelset i Karlstad -—- som tidigare använts

såsom interneringsanstalt — lämpligen kunna tagas i anspråk såsom säkerhetsanstalt

enligt den nya lagen. Till Karlstadsfängelset äro för närvarande

förlagda en tvångsarbetsanstalt och en alkoholistanslalt för kvinnor, båda av

provisorisk natur och avsedda för det klientel som tidigare omhändertagits

å motsvarande anstalter i Landskrona. Detta klientel torde tills vidare, i avbidan

på dess återflyttande till anstalt under socialdepartementet, kunna

omhändertagas å annan fångvårdsanstalt.

Genom ianspråktagande av Karlstadsfängelset såsom säkerhetsanstalt skulle

enligt vad fångvårdsstyrelsen beräknat för förvarade och internerade finnas

170 slutna och 35 öppna platser. Det återstående platsbehovet för tiden

fram till den 1 juli 1946, 40 platser, har styrelsen i enlighet med vad beredningen

förutsatt föreslagit skola anskaffas genom förvärv av två kolonier, anslutna

till anstalterna i resp. Norrköping och Karlstad. Emot detta förslag synes

mig intet vara att erinra. Vidkommande frågan om tillgodoseende av platsbehovet

för tiden efter den 1 juli 1946 är jag ense med fångvårdsstyrelsen

om att detta i viss utsträckning bör ske genom anskaffande av kolonier,

medan jag är mera tveksam beträffande lämpligheten att taga rannsakningshäktet

i Hudiksvall i anspråk såsom säkerhetsanstalt. Sistnämnda spörsmål

torde kräva ytterligare övervägande. Jag vill anmärka, att med hänsyn till

den ifrågasatta straffverkställighetsreformen fångvårdens anstaltsväsende

kan komma att undergå en genomgripande omdaning. I samband därmed

kan frågan om eventuellt uppförande av en ny, sluten anstalt för förvarade

och internerade komma under omprövning.

I enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag förordar jag sålunda, att för

tillgodoseende av platsbehovet för förvarade och internerade för tiden fram

till den 1 juli 1947 för fångvårdens räkning anskaffas fyra kolonier. Såsom

styrelsen anfört torde medel böra anvisas för inköp av två av dessa kolonier

medan de övriga torde, såsom fångvårdsstyrelsen förutsatt, kunna anskaffas

genom arrende. På sätt styrelsen uttalat torde skäl tala för att förvärven

icke bindas vid förutsättningen att kolonien skall användas för förvarade

och internerade, då redan befintliga kolonier för vanligt fångförvar eventuellt

kunna tågås i anspråk för detta ändamål, örn i stället en nyförvärvad

koloni användes för det senare ändamålet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kuni/!. Maj.ts proposition nr 334.

På grand av vad sålunda anförts är det av vikt att utan längre tidsutdräkt

kunna inköpa för koloniändamål lämpliga egendomar. Då säljare

av fastighet ofta kräver ett snabbt avgörande för att köp skal] kunna komma

till stånd, skulle, såsom även erfarenheten visat, ett ekonomiskt fördelaktigt

köp kunna gå om intet, därest frågan först skulle underställas riksdagens

prövning. I enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag synes därför ett

särskilt anslag för ändamålet böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår. För inköp bör erfordras beslut av Kungl. Majit i varje

särskilt fall.

Vid bestämmande av anslagets storlek har fångvårdsstyrelsen med ledning

av hittills gjorda erfarenheter rörande förvärv av koloniegendomar för

fångvårdsändamål räknat med en genomsnittlig köpeskilling av 75 000 kronor.

Häremot har jag ej funnit anledning till erinran. Till jämförelse må

nämnas, att egendomen Lockerud i Skaraborgs län, inköpt enligt beslut av

1944 års riksdag, förvärvats för en köpeskilling av 75 500 kronor och egendomen

Sörbyn i Västerbottens län, inköpt enligt beslut av årets riksdag, för

en köpeskilling av 60 000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Förvärv av kolonier till såkerhetsanstalter å till - läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av ....................kronor 150 000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[3.] a. Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalten På sätt framgår

av vad jag tidigare anfört erfordras för genomförande av en reform av

straffverkställigheten i enlighet med det förslag till ändrad lagstiftning,

som förelagts riksdagen i särskild proposition, att vissa moderniseringsarbeten

utföras å äldre fångvårdsanstalten lie arbeten av dylikt slag som strafflagberedningen

föreslagit i dess till grund för propositionen liggande betänkande,

äro icke alla oundgängligen erforderliga för genomförande av den

ifrågasatta straffverkställighetsreformen, även om de på längre sikt kunna

synas önskvärda. I nuvarande läge och utan närmare utredning angående

kostnaderna för arbetenas utförande och den närmare planläggningen av

desamma synes mig medel böra beräknas endast för sådana arbeten, som

mera omedelbart föranledas av reformen. Jag anser sålunda frågan om uppförande

av nya tjänstebostäder och inredande av varmväxthus vid vissa anstalter

m. fl. liknande arbeten icke böra i detta sammanhang upptagas till

omprövning. Däremot är det av vikt, att den upphuggning av cellfönster,

som sedan någon tid pågår, påskyndas ävensom att dagrum, där de intagna

kunna vistas under fritid, som de äga tillbringa gemensamt, och idrottsplaner

bliva iordningställda. Likaså torde sådana inredningsarbeten, som gå ut på

att genom sammanslagning av celler eller anlitande av andra tillgängliga

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

85

utrymmen anskaffa arbetslokaler för de intagna, böra omedelbart komma till

utförande. Det synes mig också önskligt att inläggning av mellangolv, där

så erfordras, och liknande arbeten påbörjas. Vid arbetenas utförande torde

i görlig mån fångarbetskraft komma till användning.

För arbeten av nu nämnt slag har beredningen räknat med ett medelsbehov

av 189 000 kronor. Härvid är emellertid att märka att beredningen icke

medräknat liknande kostnader vid sådana anstalter som enligt beredningens

förslag skola nedläggas. Då en del av dessa fortfarande torde komma att användas

för straffverkställighet, särskilt i betraktande därav att beredningen

vid sina beräkningar angående fångvårdens platsbehov utgått från lägre siffror

än den för närvarande relativt höga beläggningen å fångvårdsanstalterna,

synas motsvarande moderniseringsarbeten böra komma till utförande även å

dessa anstalter eller en del av dem. Det av beredningen beräknade medelsbehovet

synes fördenskull böra höjas, förslagsvis till 250 000 kronor. Detta

belopp torde få anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalter å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av.................... kronor 250 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

87

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond,

[1.] 4 a. Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter. Med kriget sammanhängande

förhållanden hava medfört, att statens fastigheter i vissa tidigare

krigförande eller ockuperade länder skadats eller att erforderliga reparationer

måst uppskjutas. För deras iståndsättande, i den mån förhållandena

medgiva arbetenas utförande under innevarande budgetår, torde särskilda

medel nu böra äskas å tilläggsstat.

Beskickningsfastigheten i Bryssel. Enligt vad sändebudet i Bryssel inberättat,

befinner sig statens fastighet därstädes, vars normala underhållsbehov

icke kunnat tillgodoses under ockupationstiden, för närvarande i mindre

gott skick och erfordrar vissa reparationsarbeten tili bristernas avhjälpande.

De nödvändigaste och mest brådskande arbetena innefatta ommålning av fastighetens

exteriör och interiör, vissa moderniserings- och förbättringsarbeten

i gårdshuset, vari beskickningens kanslilokal är inrymd, samt ombyggnad av

värmeanläggningen. Kostnaderna härför beräknas — med hänsyn tagen

jämväl till erforderlig marginal för oförutsedda merutgifter — i svenskt

mynt uppgå till omkring 34 000 kronor. Huruvida i anslutning härtill ytterligare

reparationsarbeten möjligen komma att visa sig erforderliga, kan icke

för närvarande överblickas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

Beskickningsfastigheten i Warszawa. Under striderna i Warszawa hösten

1939 träffades fastigheten i nordvästra hörnel av artillerield, varvid yttermurar,

innerväggar, bjälklag och yttertak förstördes i närmast belägna delar.

Senare har fastigheten, särskilt i fråga om inredningen, åsamkats vissa

ytterligare skador. Sedan beskickningen i Warszawa åter trätt i verksamhet,

hava skadornas omfattning fastställts vid besiktning av ett ombud för byggnadsstyrelsen,

och kostnaden för iståndsättande preliminärt beräknats till

86 000 kronor, varav 70 000 för byggnadsarbeten, 7 000 för elektriska arbeten

och 9 000 för värme- och sanitetstekniska arbeten.

Utöver de nu särskilt nämnda torde av liknande skäl även beträffande

andra statens fastigheter iståndsättningsarbeten komma att visa sig nödvändiga

redan under innevarande budgetår. Ehuru det erforderliga reparationsbehovet

i dessa fall ännu icke kan närmare angivas, anser jag befogat, att

ett belopp anslås för mötande av brådskande behov, som kunna anmäla sig

i sådant avseende. I avsaknad av närmare hållpunkter för beräkningen torde

30 000 kronor böra upptagas härför. Beloppet bör även kunna tagas i anspråk

för täckande av kostnaderna för eventuella ytterligare iståndsättningsarbeten

å de båda nyssnämnda fastigheterna.

För ändamålet skulle således erfordras sammanlagt (34 000 + 86 000 +

30 000 —) 150 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa eif

investeringsanslag av .................... kronor 150 000.

[2.] 4 b. Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors. Av riksdagen

har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisats dels

till Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors 240 000 kronor,

dels till Grundförstärkning av beskickningsfastigheten i Helsingfors 150 000

kronor.

Sedan de avsedda arbetena å beskickningsfastigheten påbörjats under det

förflutna budgetåret i enlighet med inom utrikesdepartementet verkställd utredning,

har vid besiktning av chefen för byggnadsstyrelsen befunnits, att

ytterligare förbättringsarbeten vore behövliga. Dessa arbeten, som borde

företagas i samband med de tidigare planerade, innefatta i huvudsak dels

omändring av vissa bostadsvåningar i huvudbyggnaden och flyglarna i syfte

att göra dem mer ändamålsenliga och öka värmeisoleringen samt viss ändring

av inredningen i kanslilokalerna m. m., dels utbyte och komplettering

av värmeledningssystemet samt sanitetstekniska installationer, dels slutligen

modernisering av vissa delar av den elektriska anläggningen och den elektriska

apparaturen, till en beräknad kostnad av resp. 23 000, 30 000 och

25 000 kronor eller sammanlagt 78 000 kronor. Vissa ytterligare önskvärda

arbeten beräknades draga en kostnad av 7 500 kronor. Det sammanräknade

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

89

beloppet, 85 500 kronor, torde böra avrundas till 90 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

framhåller, att de här nämnda förbättringsarbetena, som innebära

en mera genomgripande modernisering a,v fastigheten än som först avsetts,

uppenbarligen komma att väsentligt höja dennas värde och användbarhet,

och betonar såsom angeläget, att arbetena företagas i anslutning till de pågående

iståndsättningsarbetena. Jag förordar, att de av byggnadsstyrelsen

föreslagna åtgärderna komma till utförande och hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till /ståndsättande av beskiclcningsfastigheten i Helsingfors

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av.............. kronor 90 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

H. Edelstam.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

91

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärcnden, hållet inför Hans

Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och såvitt

angår ämbetsbyggnad på Ladugårdsgärde jämväl med chefen för kommunikationsdepartementet

anmäler statsrådet Sköld i egenskap av särskilt förordnad

föredragande härefter under försvarsdepartementets handläggning

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Detta investeringsanslag är för innevarande

budgetår uppfört med 24 000 000 kronor. Såsom framgår av årets

statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2, s. 1) har anslaget — liksom

marinens och flygvapnets motsvarande anslag — beräknats såsom s. k.

kvotanslag, d. v. s. uppförts med omkring en fjärdedel av det belopp, som

för byggnadsarbeten återstår att anvisa för budgetåren 1943/47, med rätt för

Kungl. Majit att överskrida detsamma inom den av riksdagen fastställa

kostnadsramen samt för mötande av prisstegringar. Nämnda kostnadsram

inrymmer viss marginal för nya kapitalinvesteringar. Förevarande anslag

får dock av Kungl. Majit tagas i anspråk för sådana investeringar först efter

av riksdagen lämnat medgivande.

Under denna punkt upptager jag uppkommen fråga örn anslagets disposition

för sådant nytt ändamål.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kunell. Maj:ts proposition nr 334.

Uppförande av förläggningsbaraeker vid Tåme skjutplats. Efter förslag

av Kungl. Majit i propositionen 1943: 158 anvisade riksdagen (skrivelse nr

157) ett investeringsanslag av 200 000 kronor till Fältskjutningsterräng för

Livgrenadjärregementet m. m. Av beloppet avsågos 110 000 kronor för förvärv

av mark för skjutplats för .Luleå luftvärnskår. Genom beslut den 10

december 1943 ställde Kungl. Majit medel till dåvarande arméförvaltningens

fortifikationsstyrelses förfogande för inköp av mark vid Tåme by för ifrågavarande

ändamål.

I skrivelse den 19 december 1944 hemställde arméns fortifikationsförvaltning

att 334 000 kronor måtte beräknas för budgetåret 1945/46 för ordnande

av förläggning å skjutplatsen vid Tåme.

Kungl. Majit fann framställningen icke föranleda någon Kungl. Majlis

åtgärd.

I skrivelse den 30 augusti 1945 har arméns fortifikutionsförvnltning gjort

framställning om anvisande av medel för förflyttning av vissa av Luleå luftvärnskår

disponerade baracker till skjutplatsen vid räme. Förvaltningen har

bland annat anfört följande.

Sedan Luleå luftvärnskårs nya kaserner i Luleå numera färdigställts och

inflyttning i desamma sålunda kunnat äga rum, hade —• då de å tomten

Gamla Seminariet i Luleå belägna av luftvärnskåren hittills som provisorisk

förläggning disponerade barackerna icke längre vore erforderliga för detla

ändamål — från Luleå stad framförts önskemål, att förevarande tomtområde

snarast måtte frigöras från barackerna. Efter erhållet meddelande örn att medel

för ordnande av skjutplatsen vid Tåme icke kunde påräknas hade därför

militärb^fälhavaren — i anslutning till av fortifikationsförvaltningen infordrat

förslag till utnyttjande och i samband därmed eventuellt erforderlig

förflyttning av provisoriska baracker inom militärområdet -— till förvaltningen

ingivit framställning örn medel för flyttning av luftvämskårens ovannämnda

baracker till skjutplatsen, då ordnandet av förläggningsmöjligheter

därstädes för deltagarna i de skjutningar, vilka under instundande höst och

vinter komme att bedrivas å densamma, vore oundgängligen nödvändigt.

Chefen för armén hade med tillstyrkande av framställningen anmodat fortifikationsförvaltningen

att ånyo vidtaga åtgärder för behovets tillgodoseende.

Fortifikationsförvaltningen har under åberopande av det anförda hemställt

örn medgivande, att av det för avveckling av beredskapen m. m. till förvaltningens

förfogande ställda beloppet örn 2 100 000 kronor för borttagande

och förflyttning av baracker m. m. få disponera 50 000 kronor för borttagande

och förflyttning av Luleå luftvärnskårs provisoriska förläggningsbaracker

i Luleå till kårens skjutplats vid Tåme.

Av en under hand överlämnad kostnadsberäkning framgår, alt av det beräknade

beloppet å 50 000 kronor utgöra 9 400 kronor kostnader för nedmontering

av barackerna, röjning av byggnadsplatserna och transport av

barackerna till Tåme skjutplats samt 40 600 kronor kostnader för uppmontering

och färdigställande av barackerna (sju 48-mannabaracker, fyra 24- mannabaracker, två kallgarage-baracker och två förrådsbaracker).

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kumi. Maj:ts proposition nr 334.

93

De genom färdigställandet av kaserner för Luleå luftvämskår ledigblivna

barackerna i Luleå måste genom kronans försorg bortföras. Det synes lämpligt,

att dessa baracker användas för ordnande av förläggningsmöjliglieter

för den under en stor del av året till Tåme skjutplats förlagda personalen

ur luftvärnskåren. Härigenom erhållas förläggningsutrynimen för närmare

450 man på skjutplatsen, belägen omkring 10 mil från Luleå. Det förtjänar

framhållas, att de klimatiska förhållandena vid skjutplatsen äro sådana,

att särskilda anordningar böra vidtagas för förläggning av trupp.

Kostnaderna för borttagande av barackerna böra och kunna bestridas

av medel som ställts till arméns fortifikationsförvaltnings förfogande för avveckling

av beredskapen. Mot beräkningen av kostnaderna för uppförande

och färdigställande av barackerna har jag ingen erinran. Då barackerna örn

möjligt böra tagas i bruk vid skjutningar på Tåme skjutplats instundande

höst och vinter, torde för kostnadernas bestridande erforderligt belopp böra

anvisas innevarande budgetår.

Beloppet torde böra utgå från förutnämnda investeringsanslag å 24 000 000

kronor, alltså inom den i 1942 års försvarsbeslut fastställda kostnadsramen

för arméns byggnader. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga bestämmelser för barackernas invärderande å försvarets fastighetsfond.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl

Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att till bestridande av kostnaderna för Uppförande och

färdigställande av förläggningsbaracker vid Tåme skjutplats

må anlitas det för budgetåret 1945/46 för armén anvisade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m. av

24 000 000 kronor.

[2.] 11 a. Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde. Å Fågelbacken på Ladugårdsgärde

finnes uppfört ett sammanhängande byggnadskomplex för militära

förvaltningar och staber, tillhörande de tre försvarsgrenarna. För marinen

och flygvapnet avsedda byggnader äro helt färdigställda och tagna i

bruk. Vissa för arméförvaltningen avsedda tjänstelokaler om cirka 7 600 kvadratmeter

(etapp I och II, jfr prop. 1943: 58) äro för närvarande under uppförande

och i viss utsträckning jämväl färdigställda. På därom av byggnadsstyrelsen

gjord framställning har Kungl. Maj:t den 21 juli 1944 bemyndigat

styrelsen att verkställa utredning rörande fortsatt tillbyggande av de militära

förvaltningsbyggnaderna å Ladugårdsgärde. Sedan utredningen numera slutförts,

har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 6 februari 1945 överlämnat ett

å fjorton den 20 oktober 1944 och 27 januari 1945 dagtecknade ritningar

åskådliggjort, av arkitekten Cyrillus Johansson på styrelsens uppdrag uppgjort

förslag till sådan tillbyggnad.

Av skrivelsen inhämlas i huvudsak följande.

Redan i samband med planläggningen av de militära förvaltningsbyggnaderna

å Ladugårdsgärde hade en allmän plan för utbyggnaden uppgjorts.

Fört
dragandtn.

\

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kunni. Maj:ts proposition nr 33U.

Enligt denna plan skulle från flygledningens byggnad uppföras en vinkelbyggnad

mot norr i anslutning till ett utmed Fågelbackens norra sida planerat

komplex av fem i nordsydlig riktning orienterade flyglar, sammanbundna av

byggnadskroppar på sådant sätt, att mot söder uppkomme fyra öppna gårdar

och mot norr en i bruten linje sammanhängande fasad. Av denna anläggning

färdigställes för närvarande såsom etapp I och II i utbyggandet den del, som

anslöte till flygförvaltningens hus, och de tre västra flyglarna jämte mellanliggande

förbindelsebyggnader. Rörande den definitiva användningen av den

närmast flygförvaltningen belägna delen, etapp I, som redan vore färdig och

provisoriskt tagen i bruk, hade byggnadsstyrelsen i annat sammanhang ingivit

förslag. Inom den övriga under arbete varande delen, etapp II, vore avsikten

att tillgodose lokalbehovet under fredsorganisation för arméförvaltningens

intendentur- och tygavdelningar, med undantag av den sistnämndas kontrollbyrå,

för vilken utrymme ej kunnat beredas inom denna del av anläggningen.

Tidigare hade byggnadsstyrelsen såsom synnerligen angeläget framhållit, att

etapp III finge utföras såsom omedelbar fortsättning av de nu pågående arbetena.

Styrelsen hade därvid förutsatt, att genom utbyggnad av denna slutetapp

lokaler skulle kunna beredas åt försvarets civil- och sjukvårdsförvaltningar

samt åt tygavdelningens kontrollbyrå. Styrelsen hade även uttalat, att

lokalfrågorna för försvarets fabriksstyrelse samt den blivande organisationen

för försvarets byggnadsverksamhet borde beaktas i detta sammanhang.

Den fortsatta utredningen hade emellertid givit vid handen, att fabriksstyrelsen

åtminstone tills vidare borde kvarstanna i sina nuvarande lokaler i

kvarteret Rännilen, då dessa lokalers belägenhet för närvarande vore lämplig

för denna styrelses verksamhet och då styrelsens framtida lokalbehov ej nu

med tillräcklig säkerhet kunde överblickas. Frågan örn nya lokaler åt fabriksstyrelsen

torde därför böra upptagas i annat sammanhang. På grund av den

alltjämt rådande osäkerheten rörande den blivande organisationen av försvarets

byggnadsverksamhet hade ej heller frågan om lokaler för detta ändamål

nu kunnat upptagas till slutligt avgörande.

Det av byggnadsstyrelsen här framlagda förslaget upptoge alltså endast

nya lokaler för civilförvaltningen och sjukvårdsförvaltningen samt den del

av tygavdelningen, som icke kunnat beredas utrymme inom de byggnader,

som nu uppfördes (etapp I och II). Däremot hade fråga uppkommit att i

samband med den nu föreslagna slutliga utbyggnaden anordna en för samtliga

till byggnadskomplexet förlagda ämbetsverk gemensam lunchrestaurang.

Styrelsen hade redan förut övervägt anordnande av en sådan restaurang, men

då tillräckligt säkra, ekonomiska driftskalkyler ej stått att erhålla och då

denna tanke tidigare icke funnit tillräckligt stöd hos de myndigheter, som

beretts lokaler inom de nu färdiga delarna av komplexet, hade styrelsen hittills

ej ansett frågan mogen för slutligt avgörande. Tills vidare hade frågan lösts

genom att i såväl marin- som flygförvaltningens byggnader anordnats smärre

restauranger, avsedda enbart för vederbörande ämbetsverk. Inom den byggnad,

som nu vore under uppförande, iordningställdes en tredje sådan lunchrestaurang.

Vid fortsatt utbyggnad skulle för de nytillkommande ämbetsverken

ytterligare åtminstone en lunchrestaurang behöva anordnas. Det syntes dock

byggnadsstyrelsen uppenbart, att en mer rationell drift skulle kunna åstadkommas,

om en för samtliga till byggnadskomplexet förlagda ämbetsverk

avsedd restaurang anordnades. Frågan hade därjämte aktualiserats genom

vissa på senaste tiden uppkomna svårigheter att driva de nu anordnade lunchserveringarna

på ett rationellt och ekonomiskt sätt.

Med anledning härav hade byggnadsstyrelsen efter samråd med kommittén

• för militära matinrättningar ansett sig nu böra föreslå uppförandet av en

för bela den inom komplexet sysselsatta personalen avsedd lunchrestaurang.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

95

Den slutliga utbyggnad, som nu föresloges såsom etapp III, angåves å

situationsplanen med röd färg och omfattade dels ett fortsättande mot öster

av förbindelsebyggnaden med två från denna mot söder framspringade flyglar,

vilka byggnadskroppar skulle inrymma tjänsterum, dels ock längst öster ut

lokaler för den gemensamma restaurangen. Bortsett från denna senare del av

komplexet, vilken givetvis måste utformas med hänsyn till den speciella användningen,

och med undantag för den omkring 15 meter långa, endast två

våningar höga förbindelsebyggnaden mellan restaurangen och huvudkom

plexet vore byggnaden beträffande planläggning, standard och måttförhållan

den avsedd att utföras helt i överensstämmelse med de senast uppförda delarna

inom komplexet.

Genom den nu föreslagna byggnaden skulle erhållas ett utrymmestillskott

av 619 rumsenheter, varjämte de utrymmen som nu disponerades för lunchrestauranger

inom marinens och flygförvaltningens ämbetsbyggnader skulle

frigöras. De nya lokaltillskotten föresloges skola utnyttjas sålunda. Tygavdelningen

skulle erhålla i direkt anslutning till de lokaler, som iordningställts

för denna avdelning inom de redan uppförda delarna av komplexet, 90 rumsenheter,

huvudsakligen avsedda för kontrollbyrån och fordonsregistret, förlagda

till byggnadens båda understa våningar. Försvarets civilförvaltning

skulle erhålla 371 rumsenheter för sitt framtida lokalbehov. Under tiden till

och med den 30 juni 1947 skulle emellertid därutöver erfordras ytterligare 21

rumsenheter, vilka måste tagas från det reservutrymme om tillhopa 65 rumsenheter,

som erhölles i nybyggnaden. Detta reservutrymme avsåge att omedelbart

tagas i bruk antingen för andra militära myndigheter eller för civila

statliga institutioner.

Den östligaste, närmast restaurangen belägna flygeln skulle upptagas i huvudsak

av försvarets sjukvårdsförvaltning, som där erhölle 93 rumsenheter.

Vid genomförandet av det nu framlagda förslaget, vars lokalprogram avvägts

efter beräknad fredsorganisation, frigjordes — framhåller byggnadsstyrelsen

— såväl lokaler inom kronans egna hus som en del förhyrda lägenheter.

De för tygavdelningen avsedda lokalerna försloge icke för avdelningens nuvarande

av krigsförliållandena föranledda lokalbehov. Huru dessa för närvarande

tillgodosåges framginge av skrivelsen bilagd förteckning. Tygavdelningens

förhyrningar kunde till största delen avvecklas vid färdigställandet

av etapp II, då endast de för dess verkstadsbyrå förhyrda lokalerna alltjämt

behövde tagas i anspråk. Dessa syntes ej lämpligen kunna avstås, så länge

den på grund av krigsförliållandena utsvällda organisationen ägde bestånd.

Vid genomförandet av etapp III frigjordes utrymme inom Artillerigården genom

att den dit förlagda delen av kontrollbyrån inflyttade i nybyggnaden å

Fågelbacken. Det sålunda frigjorda utrymmet torde, i varje fall sedan bristen

på statliga lokaler slutligt lättat, lämpligast böra användas för att bereda

armémuseet det ökade utrymme, varav det vore i behov. Huruvida museet

kunde erhålla detta lokaltillskott omedelbart efter kontrollbyråns avflyttning

eller örn utrymmet någon tid behövde provisoriskt tagas i anspråk för annat

ändamål, syntes dock svårligen kunna avgöras nu, då förhållandena vid lidpunkten

för färdigställande av etapp III ännu ej kunde överblickas med större

grad av säkerhet.

Genom civilförvaltningens inflyttning i nybyggnaden frigjordes hela ämbetsbyggnaden

vid Rödbotorget. betia hus inneliölle 190 rum med en sammanlagd

nettoyta av 3 500 kvadratmeter. Motsvarande förhyrningar skulle

alltså kunna avvecklas. Det syntes dock ännu vara för tidigt att fatta definitiv

ställning lill den framtida användningen av dessa lokaler, då förhållan
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

dena vid tidpunkten tor denna ämbetsbyggnads utrymning för närvarande

ej säkert kunde överblickas. Byggnaden syntes i varje fall böra utnyttjas för

sådana statsinstitutioner, som hade behov av ett centralt läge i närheten av

kansli- och riksdagshusen.

Sjukvårdsförvaltningen vore för närvarande belt inrymd i förhyrda lokaler.

I fastigheterna Kungsgatan 8 och 10 samt Brunnsgatan 9 förhyrdes sålunda

direkt av ägaren 33 rum med en sammanlagd golvyta av 615 kvadratmeter

och i fastigheterna Brunnsgatan 7 och 9 i andra hand 9 rum örn tillhopa

140 kvadratmeter. Vid förvaltningens flyttning bleve alltså dessa rumsutrymmen

tillgängliga i den allmänna hyresmarknaden.

Den föreslagna restaurangen vore, som förut nämnts, avsedd alt uppföras

i två våningar och anslutas till den längst mot öster belägna delen av ämbetsbyggnaden.

Ekonomilokalerna skulle vara förlagda till en ämbetshuset angränsande

vinkelbyggnad, medan matsalarna med dess biutrymmen skulle

inrymmas i en särskild byggnadskropp, som arkitektoniskt avslutade anläggningen

mot Gärdet. Bottenvåningen inrymde i ekonomidelen köksförråd och

personalrum jämte disk och serveringsrum m. m., i matsalsdelen entré med

kapprum och toaletter, ett kafé, avsett bland annat för sådana gäster, som

förtärde medförda smörgåsar, samt två mindre matsalar, som avsåges jämväl

kunna användas såsom sammanträdeslokaler för ett större antal personer än

de små sessionssalarna inom de olika ämbetsverken kunna rymma, övervåningen

upptoges av köksutrymmen och av en för självservering avsedd stor

matsal, beräknad för 296 gäster. Tillhopa erhölles, bortsett från kaféet, 404

platser i matsalarna, och detta antal hade av förut omförmälda sakkunniga

betecknats såsom minimum för att restaurangen skulle kunna betjäna det

antal personer, som kunde förväntas dagligen använda sig av denna, vilket

antal beräknats uppgå till cirka 1 200.

Såsom byggnadsstyrelsen förut framhållit vore det synnerligen angeläget,

att anläggningen å Fågelbacken finge fullföljas omedelbart och i ett sammanhang.

Sammanförandet av de militära förvaltningsmyndigheterna måste organisatoriskt

innebära betydliga fördelar och underlätta ett rationellt arbetssätt

efter enhetliga grunder. Byggnadstekniskt och ekonomiskt vore det synnerligen

fördelaktigt, om utbyggandet skedde i en följd, då arbetsmaskiner,

organisation och personal funnes tillgängliga på platsen. Ett avbrott i byggnadsarbetet

med endast något år skulle utan tvivel medföra en avsevärd fördyring.

Slutligen skulle det ur arkitektonisk synpunkt vara synnerligen önskvärt,

om anläggningen bringades i färdigt skick.

Kostnaderna för genomförandet av förslaget har styrelsen beräknat till

3 700 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1945 års

riksdag att för fortsatt tillbyggande av de militära förvaltningsbvggnadema

å Ladugårdsgärde för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 3 700 000

kronor.

Efter remiss ha försvarets civil- och sjukvårdsförvaltningar, arméförvaltningen,

chefen för marinen och marinförvaltningen, chefen för flygvapnet och

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 334.

97

flygförvaltningen saint försvarets fabriksstyrelse i ärendet avgivit utlåtanden.

Arméförvaltningen har anmodats särskilt yttra sig i vad avser frågan om

utrymmesbehovet i fredstid för arméförvaltningens tygavdelnings kontrollbyrå,

varvid nu gällande bestämmelser angående kontrollverksamhetens organisation

skulle beaktas.

Civilförvaltningen har i stöld sett intet att erinra mot det av byggnadsstyrelsen

framlagda förslaget, vilket enligt ämbetsverket syntes vara uppgjort på

grundval av från förvaltningen lämnade beräkningar angående ämbetsverkets

personal och lokalbehov i fredstid. Beräkningarna överensstämde i stort set!

med en remissyttrandet bilagd uppställning över ämbetsverkets personal. Personalberäkningarna

vore dock med nödvändighet i vissa avseenden osäkra,

beroende på bristande erfarenhet rörande den fredsmässiga förvaltningsverksamhetens

omfattning.

Sjukvårdsförvaltningen har anfört, bland annat, att de av byggnadsstyrelsen

framlagda beräkningarna rörande lokalbehovet för förvaltningen grundade

sig på en inom förvaltningen upprättad tablå, uppgjord med utgångspunkt

från nuvarande personaluppsättning. Frågorna om sjukvårdsförvaltningens

personalorganisation i fredstid och organisationen av försvarets sjukvårdsinspektion

vore emellertid föremål för utredning, varför förvaltningen

ansåge utlåtandet böra begränsas att omfatta en redogörelse för resultatet av

en förnyad översyn av nyssnämnda tablå. Beträffande de detalj erinringar, som

ämbetsverket härvid anfört, torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Arméförvaltningen har beträffande arméförvaltningens tygavdelnings kontrollbyrå

framhållit, att med hänsyn till nu gällande bestämmelser för kontrollverksamhetens

organisation utrymmesbehovet kunnat icke oväsentligt

nedbringas och nu utgjorde cirka 60 rumsenheter. Enär vissa tidigare för kontrollbyrån

i etapp II avsedda utrymmen måst tagas i anspråk för fordonsbyråns

fordonsregister, borde för kontrollbyrån erforderliga utrymmen tillgodoses

i etapp III, varjämte ytterligare 5 rumsenheter finge beräknas för fordonsregistret.

För bibliotek och tidskriftsrum erfordrades, såsom tidigare anmälts,

jämväl 5 rumsenheter. Då därjämte behov förelåge av ett källarutrym-,

ine örn cirka 450 kvadratmeter för materialprovning, erfordrades i etapp III

för arméförvaltningens tygavdelnings räkning sammanlagt (60 + 5 + 5 =) 70

rumsenheter jämte förenämnda källarutrymme.

Arméförvaltningen tillstyrkte vidare, att den föreslagna gemensamma lunchrestaurangen

komme till utförande, varvid ledigblivande lokaler syntes böra

utnyttjas såsom sammanträdesrum och föreläsningssal, för vilka ändamål

eljest särskilda utrymmen skulle behöva beräknas i etapp lil.

Chefen för marinen och marinförvaltningen samt chefen för flggvapnet

och flygförvaliningen ha förklarat sig icke ha något att erinra mot förslaget

att anordna gemensam lunchrestaurang.

Försvarets fabriksstyrelse slutligen har icke halt något att erinra mot vad

byggnadsstyrelsen anfört i förevarande byggnadsfråga.

Bihang tilt riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 334.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majlis proposition nr 334.

Före
draganden.

Såsom inledningsvis erinrats ha å Ladugårdsgärde uppförts nybyggnader

för marinens och flygvapnets myndigheter, varjämte jämväl vissa för arméförvaltningen

avsedda nybyggnader beslutats (prop. 1943: 58; rd. skr. 130)

och i det närmaste färdigställts. Huvuddelen av de militära förvaltningarna

lia sålunda inrymts i nyuppförda lokaler. Förslag föreligger nu från byggnadsstyrelsens

sida om ytterligare utbyggnad av försvarets ämbetsbyggnad

på Ladugårdsgärde. Enligt förslaget skulle jämväl försvarets civilförvaltning,

försvarets sjukvårdsförvaltning och vissa ytterligare delar av arméförvaltningens

tygavdelning, nämligen fordonsregistret och kontrollbyrån, inrymmas

i Gärdeskomplexet. För dessa organ räknas med inalles 619 rumsenheter,

varutöver tillbyggnaden skulle innefatta reservutrymme om 65 rumsenheter.

Därjämte har byggnadsstyrelsen föreslagit uppförande av en för hela byggnadskomplexet

gemensam lunchrestaurang, varigenom skulle för andra ändamål

frigöras de lunchlokaler som redan äro anordnade i de befintliga byggnaderna.

För egen del finner jag den nu föreslagna utbyggnaden av ämbetslokalerna

på Gärdet, vilken utbyggnad utgör ett fullföljande av tidigare planer, ur

många synpunkter önskvärd och nödvändig. En förflyttning till dessa nya

lokaler av civilförvaltningen, som för närvarande är inrymd i ämbetshusel

vid Rödbotorget, skulle i hög grad underlätta den nödvändiga kontakten med

övriga förvaltningar och är därför ur organisatorisk synpunkt att förorda.

Även för sjukvårdsförvaltningen synas avsevärda fördelar uppkomma genom

en förflyttning till ämbetshuset å Ladugårdsgärde. För detta verk förhyras

nu lokaler i den allmänna marknaden, vilka förhyrningar av ekonomiska

skäl snarast möjligt böra avvecklas. Samtidigt som byggnadsstyrelsens förslag

redan av organisatoriska och ekonomiska skäl är att förorda, synes det även

ur en annan synpunkt vara av vikt att förslaget så snart ske kan genomföres.

Jag syftar på det trängande behovet av lokaler för vissa statliga myndigheter,

vilket torde kunna i ej ringa utsträckning tillgodoses vid ett fort

satt sammanförande till Ladugårdsgärde av försvarets centrala förvaltningsmyndigheter.

Såsom byggnadsstyrelsens utredning utvisar kunna härigenom

frigöras lokaler inom Artillerigården och dessutom 190 rum med en sammanlagd

nettoyta av 3 500 kvadratmeter i den av försvarets civilförvaltning

nu disponerade ämbetsbyggnaden vid Rödbotorget. Ehuru det ännu är för

tidigt att yttra sig om huru dessa ledigblivande lokaler böra disponeras, ligger

det i sakens natur att härigenom goda möjligheter yppas att på ett rationellt

sätt lösa vissa av de lokalfrågor, som nu äro aktuella för statliga

myndigheter i Stockholm. Det förefaller icke osannolikt — såsom jämväl

av byggnadsstyrelsens utredning framgår — att på denna väg kan åvägabringas

en ej oväsentlig och av bostadssociala skäl i hög grad önskvärd

minskning av antalet lägenheter, som förhyras av statsverket i huvudstaden.

Jag förordar sålunda i överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag

att tillbyggnaden till ämbetsverket å Ladugårdsgärde snarast kommer till utförande.

Beträffande fördelningen av de nya tjänstelokalerna synes det i detta sam
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

99

manhang icke nödvändigt eller ens möjligt att taga slutlig ställning. Frågan

om fordonsregistrets organisation och arbetsuppgifter är för närvarande föremål

för övervägande, varför utrymmesbehovet icke med säkeidiet kan överblickas.

Jämväl i fråga örn sjukvårdsförvaltningens lokalbehov föreligger

osäkerhet, sammanhängande med ifrågasatt omorganisation av försvarets

sjukvårdsinspektion. Inom detta ämbetsverk pågå i anslutning härtill organisationsundersökningar

genom statens organisationsnämnds försorg. Vad

slutligen angår arméförvaltningens tygavdelnings kontrollbyrå, synes det

för denna byrå beräknade totalbehovet även efter den av ämbetsverket i

dess remissutlåtande förordade reduktionen vara för stort i betraktande av att

en stor del av de på denna byrå tidigare ankommande uppgifterna numera

överflyttats till krigsmaterielverket. Det synes emellertid icke troligt, att de

förändringar inom de ifrågavarande administrativa organen, som kunna vara

att förutse, mer nämnvärt påverkar byggnadsprogrammets utformning. Såsom

hittills skett torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter närmare övervägande

taga ställning till frågan om dispositionen av de nya lokalerna.

Örn jag sålunda i huvudsak kan ansluta mig till byggnadsstyrelsens förslag

i fråga örn tillbyggnad av egentliga tjänstelokaler, är förhållandet ett annat

med avseende på den av styrelsen ifrågasatta restaurangen. Enligt mitt

förmenande kan det sättas i fråga, huruvida behovet av en dylik lokal motiverar

uppförande under nuvarande ur materialsynpunkt brydsamma situation

av en så omfattande anläggning, som av byggnadsstyrelsen föreslagits.

Jag finner mig därför för närvarande förhindrad tillstyrka, att medel anvisas

för ändamålet. Enligt under hand från byggnadsstyrelsen inhämtade

uppgifter belöper av det för nybyggnaderna beräknade totalbeloppet, 3 700 000

kronor, 600 000 kronor på restaurangen. Det nu erforderliga beloppet torde

sålunda kunna begränsas till 3 100 000 kronor. Jag förutsätter, att av detta

belopp kunna bestridas kostnaderna för anordnande av provisoriska lunchlokaler

i tillbyggnaden för där inrymda myndigheter.

I enlighet med vad som anförts i årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln

(s. 17), torde medelsanvisningar till avskrivning av här ifrågavarande

ämbetsbyggnad böra belasta den för försvaret för femårsperioden 1942/47

fastställda kostnadsramen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde å lilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av ............................ kronor 3 100 000.

[3.] 11 b. Iståndsiittande av mässbyggnad vid Norrbottens regemente. I

skrivelse den 7 juni 1945 har arméns fortifikations förvalt ning gjort framställning

örn anvisande av medel för iståndsättande av en brandskadad mässbyggnad

vid Norrbottens regemente. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

bland annat följande.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

Natten mellan den 12 och den 13 april 1945 hemsöktes mässbyggnaden för

underofficerare och manskap vid Norrbottens regemente av brand, vilken,

enligt vad företagen polisundersökning givit vid handen, uppstått i en på

nedre botten belägen sopskrubb, varifrån den genom en i dennas omedelbara

närhet befintlig lufttrumma spritt sig genom 2:a våningen till vindsvåningen.

Genom branden förorsakades synnerligen omfattande skador framför allt

i den intill eldhärden belägna stora försäljnings- och serveringslokalen samt

i vindsvåningen. Vid av fortifikationsförvaltningen föranstaltad utredning

rörande skadornas omfattning och byggnadens tillstånd efter branden hade

sålunda konstaterats, att i bottenvåningen väggar, golv och tak inom student-,

volontärs- och manskapsmässar med tillhörande serverings- och kökslokaler

vore svårt brandskadade, varjämte bjälklagen över manskapsmässen

delvis vore spolierat, att i våningen 1 trappa upp väggar, golv och tak inom

matsal och samlingssal delvis vore svårt skadade samt att hanhjälksvinden

över samlingssalen vore helt avbränd. Därjämte hade betydande rök- och

vattenskador uppstått i de flesta av de i byggnaden befintliga lokalerna.

För återställande av den skadade byggnaden i ursprungligt skick föresloge

fortifikationsförvaltningen att i vid skrivelsen bifogade av förvaltningen

uppgjorda iståndsättningsförslag upptagna och kostnadsberäknade arbeten

skulle komma till utförande.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena lia beräknats till 126 000 kronor.

Under åberopande av det anförda samt av att till förfogande stående underhållsmedel

ej medgåve iståndsättning av så stort omfång och ej vore beräknade

för dylika arbeten har arméns fortifikationsförvaltning hemställt,

att Kungl. Maj:t för ändamålet måtte ställa ett belopp av 126 000 konor till

fortifikationsförvaltningens förfogande.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört följande.

Den i ärendet omförmälda fastigheten redovisades å försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond. Kostnader för reparation å fastigheten

skulle således bestridas från den i staten för fonden upptagna utgiftsposten

till reparations- och underhållskostnader. De i föreliggande fall

uppskattade kostnaderna vore emellertid av den storleksordning, att de icke

lämpligen borde belasta berörda utgiftspost. Med hänsyn härtill och då —

såsom i ärendet framhållits — den eldskadade byggnaden endast skulle

återställas i sitt ursprungliga skick utan några väsentliga förändringar, och

iståndsättandet således icke komme att föranleda ändring av byggnadens å

fastighetsfonden redovisade värde, borde för bestridandet av kostnaderna

för ändamålet anlitas förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Riksräkenskapsverket har i ärendet anfört bland annat, att i avvaktan på

de förslag till principiell reglering av skador av förevarande art, som kunde

komma att föreläggas 1946 års riksdag, syntes andra utvägar icke stå till

buds än att antingen äska nytt anslag eller anlita anslaget till oförutsedda

utgifter. Ämbetsverket har vidare anfört bland annat följande.

Om den förra utvägen anlitades, borde det brunna byggnadsvärdet omedelbart

avskrivas ur räkenskaperna med anlitande av värdeminskningskontot.

Användes åter anslaget till oförutsedda utgifter, komme det gamla byggnadsvärdet

att kvarstå oförändrat. Eftersom den ersatta byggnaden i underhålls
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lOi

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

hänseende måste betraktas som en helt ny byggnad, gåve det torra förfaringssättet

ett bokföringsmässigt riktigare resultat. Då avsikten syntes vara att

underställa ärendet riksdagen vid dess höstsession, kunde ny anslagsanvisning

utan olägenhet avvaktas. Omedelbart erforderliga medel kunde i så fall

förskotteras av disponibla underhållsmedel.

Då kostnaderna för återställande av ifrågavarande mässbyggnad i ursprungligt

skick betydligt underskrida kostnaden för en nybyggnad, finner

jag mig böra förorda att byggnaden iståndsättes. Vad beträffar den anslagstekniska

regleringen av ifrågavarande kostnad, ansluter jag mig till riksräkenskapsverkels

förslag. Det genom brand förstörda byggnadsvärdet torde

sålunda böra avskrivas ur försvarets fastighetsfonds räkenskaper med

anlitande av vederbörligt värdeminskningskonto. För ersättningsbyggnaden

torde böra anvisas ett särskilt investeringanslag å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1945/46, vilket icke bör belasta den för försvaret genom 1942

års försvarsbeslut fastställda kostnadsramen.

Under åberopande av det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av mässbyggnad vid Norrbottens

regemente å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/

46 anvisa ett investeringsanslag av........ kronor 126 000.

Marinens delfand.

[4.] Vissa byggnadsarbeten m. in. Under hänvisning till vad som anförts

i det föregående under arméns motsvarande anslag anmäler jag under denna

punkt frågor om disposition av det för budgetåret 1945/46 för marinen anvisade

investeringsanslaget å 10 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten

m. m. för nedannämnda ändamål.

a. Utbyte av varmvattenberedare i kokhuset vid Stockholms örlogsstation.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 222 anvisade riksdagen

(skrivelse nr 355) ett anslag av 45 500 kronor — exklusive kostnader för administration

och prisstegring efter den 1 juli 1941 — för utbyte av två högtrycksångpannor

m. m. i kokhuset till matinrättningen vid Stockholms örlogsstalion.

Genom beslut*den 26 november 1943 ställde Kungl. Majit anslaget lill marinförvaltningens

förfogande, varjämte Kungl. Majit medgav, att marinförvaltningen

finge för bestridande av kostnader för administration och prisstegring

efter den 1 juli 1941 för ifrågavarande arbeten därutöver disponera

ett belopp av 12 700 kronor.

I skrivelse den 7 april 1945 anmälde marinförvaltningen, att medelsbehovet

kunde nedbringas med omkring 45 000 kronor. Pannorna, vilka utdömts

av särskilt tillkallade experter, hade nämligen efter friläggning av ytterom
-

Före
draganden.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

Före
draganden.

höljena visat sig vara bättre bibehållna än som från början antagits. Marinförvaltningen

anförde vidare bland annat följande.

I samband med de utredningar, som för närvarande påginge inom marinförvaltningen

i syfte att rationalisera driften vid marinens matinrättningar,

hade framkommit, att i kokhuset befintlig varmvattenberedare icke medgåve

tillräckligt tryck på varmvattnet. Härigenom kunde icke de befintliga diskningsanordningarna

utnyttjas på rätt sätt, varigenom, förutom hygieniska

nackdelar, onödigt slöseri med varmvatten skedde. Den enda möjligheten för

att åstadkomma en ökning av trycket på varmvattnet vore att byta ut deri

befintliga varmvattenberedaren mot en ny dylik. Kostnaderna för en ny

varmvattenberedare för matinrättningen i kokhuset vid Stockholms örlogsstation

jämte monteringsarbeten uppginge enligt anbud till 7 500 kronor. Härtill

komme borttagning av den befintliga varmvattenberedaren samt ändring

av rörledningar och efterlagningar, för vilket arbete marinförvaltningen beräknat

en kostnad av 1 500 kronor. Administrationskostnaderna utgjorde

inalles 500 kronor, varför kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1944 kunde

beräknas till totalt (7 500 + 1 500 + 500 =) 9 500 kronor, vilket enligt prisläget

den 1 juli 1941 kunde antagas motsvara 8 300 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltninger;

att med anlitande av de för utbyte av högtrycksångpannor anvisade medlen

få byta ut varmvattenberedaren i kokhuset för en kostnad av högst 9 500

kronor.

Kungl. Maj:! fann genom beslut den 4 maj 1945 framställningen icke föranleda

annan åtgärd än att Kungl. Maj:t förklarade, att marinförvaltningen

ägde taga frågan örn utbyte av varmvattenberedaren under förnyat övervägande

i samband med avgivande av anslagsäskanden för budgetåret 1946/47.

I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har marinförvaltningen

med anledning härav för ifrågavarande ändamål beräknat en kostnad

enligt prisläget den 1 juli 1941 av 8 000 kronor, varav 500 kronor utgjorde

administrationskostnader. Prisstegringen till den 1 juli 1945 har beräknats

uppgå till 1 500 kronor. På grund av arbetets brådskande natur hav

marinförvaltningen hemställt, att medel mätte anvisas å tilläggsstat för budgetåret

1945/46.

Marinförvaltningens förslag synes ägnat att minska driftskostnaderna vid

matinrättningen å Skeppsholmen. Jag finner mig av denna anledning böra

tillstyrka bifall till förslaget. Mot förvaltningens kostnadsberäkningar har jag

ingen erinran. Kostnaden torde böra inräknas i den för marinen för femårsperioden

1942/47 fastställda kostnadsramen.

b. Fullträffsäkra teletekniska förråd vid Karlskrona och Göteborgs örlogsvarv.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen

gjort framställning om anvisande av medel för inredande av fullträffsäkra

teletekniska förråd vid Karlskrona och Göteborgs örlogsvarv. Av

handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Den teletekniska materielen tillhörande såväl Karlskrona örlogsvarv och

Blekinge kustartilleriförsvar som Västkustens marindistrikt saknade för när
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 334.

103

varande fullträffsäkert förrådsutrymme. Då denna materiel vore dyrbar och

svårersättlig, vore en dylik lokalbrist synnerligen betänklig och borde avhjälpas.

Verkställda undersökningar hade givit vid handen att i berg insprängda

förråd kunde anordnas i anslutning till vissa fullträffsäkra lokaler,

som för närvarande sprängdes ut. Då arbetena borde utföras i samband

med dessa arbeten, föresloge marinförvaltningen, att medel för dessa arbeten

skulle anvisas å tilläggsstat. Kostnaderna för ett för Karlskrona örlogsvarv

och Blekinge kustartilleriförsvar gemensamt fullträffsäkert teletekniskt förråd

beräknades enligt prisläget den 1 juli 1941 uppgå till 55 000 kronor,

varav 3 100 kronor utgjorde administrationskostnader. Motsvarande förråd

för Västkustens marindistrikt, som skulle göras gemensamt för flottan och

kustartilleriet hade enligt samma prisläge beräknats till 50 000 kronor, varav

2 800 kronor utgjorde administrationskostnader. Prisstegringen beräknades

i detta fall uppgå till 7 000 kronor.

Då den teletekniska materielen vid ifrågavarande förband för närvarande

förvaras på skilda håll i provisoriska och delvis olämpliga lokaler, synes det

erforderligt, att lokaler som äro bättre lämpade för den till större delen ömtåliga

materielen nu iordningställas. Materielen är som regel mycket dyrbar

och svårersättlig, varför dessa lokaler torde böra göras fullträffsäkra. Goda

möjligheter härtill erbjudas i samband med vissa nu pågående sprängningsarbeten.

Jag finner mig därför böra tillstyrka bifall till marinförvaltningens

förslag. Mot kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra. Kostnaderna torde

med sammanlagt (55 000 + 50 000 =) 105 000 kronor böra belasta det för

innevarade budgetår för marinen anvisade investeringsanslaget till Vissa

byggnadsarbeten m. m. och alltså inräknas inom den för försvaret fastställda

kostnadsramen för femårsperioden 1942/47.

c. Reservkraftaggregat viel Västkustens marindistrikt. Efter förslag av

Kungl. Maj:t i propositionen 1944: 175 anvisade riksdagen (skrivelse nr

322) ett anslag av 675 000 kronor för verkstadsanläggningar m. m. vid Västkustens

marindistrikt. Från anslaget skulle bland annat bestridas kostnaderna

för en signalverkstad med 457 000 kronor.

Genom brev den 26 januari 1945 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen

att med anlitande av medel från nämnda anslag gå i författning

örn utförande av, bland annat, signalverkstaden.

I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har marinförvaltningen

gjort framställning örn anvisande av medel för installerande av ett reservkraftaggregat

vid ifrågavarande verkstad.

Ämbetsverket har därvid anfört bland annat följande.

Vid utförandet av verkstadsanläggningen var avsikten att installera ett

reservkraftaggregat för säkerställande av kraftförsörjningen till verkstaden

samt i viss mån örlogsvarvets övriga anläggningar. Sedan anbud å anläggningen

inkommit, hade det visat sig att på grund av bland annat ökade krav

på ventilation, anläggningen blivit dyrare än vad som från början kunnat

beräknas. Någon minskning av anläggningen bade icke ansetts möjlig att

göra. Däremot hade det synts möjligt att tills vidare icke beställa det projekterade

reservkraftaggregatet jämte därför erforderliga särskilda ventila
-

Föredraganden

.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 33i.

Föredraganden.

tionsanordningar. Aggregatet vore emellertid nödvändigt för att under aila

förhållanden kunna trygga kraftförsörjningen till verkstadens olika maskiner,

radiostationer samt uppvärmnings- och ventilationsanordningar. Kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1941 hade beräknats till 66 000 kronor,

varav 4 000 kronor utgjorde administrationskostnader. Prisstegringen fram

till den 1 juli 1945 beräknades uppgå till 9 000 kronor. Då arbetet lämpligen

borde komma till utförande i anslutning till pågående arbeten, föresloge

marinförvaltningen att medel för arbetet anvisades å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1945/46 inom femårsplanens kostnadsram.

Förevarande anslagsäskande har tydligen föranletts därav, att kostnaderna

för verkstadsanläggningen beräknats för lågt. Då emellertid förslaget synes

välgrundat, anser jag mig böra biträda detsamma. Det torde vara lämpligt,

att reservkraftaggregatet installeras samtidigt som verkstaden iordningställes.

Enligt vad jag inhämtat skulle ett uppskov med installationen medföra

merkostnader, då i sådant fall till aggregatet hörande ventilationsanordningar

icke kunna inmonteras samtidigt med övriga ventilations- m. fl.

anläggningar i verkstaden. Med hänsyn härtill böra medel för ändamålet

anvisas under innevarande budgetår. Beloppet bör inrymmas inom den för

marinens byggnadsarbeten fastställda kostnadsramen och utgå från förutnämnda

investeringsanslag å 10 000 000 kronor.

Hemställan. Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de under a., b. och c. angivna arbetena må komma till

utförande med anlitande av det för budgetåret 1945/46 för marinen

anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m. av 10 000 000 kronor.

Flygvapnets delfond.

[5.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Under hänvisning till vad som anförts i

det föregående under arméns motsvarande anslag anmäler jag under denna

punkt fråga om disposition av det för budgetåret 1945/46 för flygvapnet anvisade

investeringsanslaget å 34 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.

lör nedannämnda ändamål.

Utökning av flygfältet vid Skånska flygflottiljen. Efter förslag av Kungl.

Majit i propositionen 1942: 328 och i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten

bilaga 2) anvisade riksdagen bland annat 729 000 kronor för utförande

av vissa flygfältsarbeten vid Skånska flygflottiljen i Barkåkra. Genom

särskilda dispositionsbeslut har Kungl. Maj :t ställt medlen till flygförvaltningens

förfogande.

I skrivelse den 6 augusti 1945 har flyg förvaltningen gjort framställning örn

anvisande av medel för utökning av flygfältet för Skånska flygflottiljen och

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kanal. Maj.ts proposition nr 334.

har därvid hänvisat lill en tidigare framställning i ämnet, i vilken förvaltningen

anfört bland annat följande.

Flygfältet bleve, sedan det utbyggts med anlitande av de medel — sammanlagt

729 000 kronor på grundval av prisläget den 1 juli 1941 och oberäknat

administrationskostnader — som Kungl. Maj :t ställt till flygförvaltningens

förfogande genom särskilda beslut endast cirka 1 300 lii långt i en start- och

landningsriktning (norr—söder) samt 1 000 m i de bada övriga (sydväst

nordost respektive sydost—nordväst). Med hänsyn lill de start- och landningssträckor,

som erfordrades för de senaste typerna av flygplan, vöre flygfältet

vid Barkåkra för litet. Det vore därför ur flygsäkerhetssynpunkt oundgängligen

erforderligt, att start- och landningsbanorna förlängdes. Medelsbehovet

vöre redovisat i propositionen 1944:281 såsom ingående i grovarbetsreserven

samt åter upptaget i flygförvaltningens förslag till investeringsplan

för nästkommande budgetår. Behovet syntes emellertid fiygförvaltningen vara

av sådan natur, att ikraftträdandet av allmän beredskapsstat III icke kunde

inväntas.

I skrivelsen den 6 augusti 1945 har flygförvaltningen vidare anfört.

Fiygförvaltningen hade i sina förslag angående flygvapnets medelsbehov

under kapitalbudgeten för budgetåret 1946/47 upptagit ifrågavarande byggnadsbehov

till en kostnad på grundval av prisläget den 4 juli 1941 och oberäknat

utgifter för administration m. m. av 640 000 kronor, vilken kostnad salunda

vid bifall till förslaget komme att belasta nyssnämnda kostnadsram.

Då det emellertid ur flygsäkerhetssynpunkt vore av synnerlig vikt, att en

utvidgning av flygfältet snarast möjligt komme till stånd, finge flygförvallningen

föreslå, att frågan underställdes riksdagen redan instundande host.

Administrationskostnaderna beräknades till 39 000 kronor. Härtill komme

merkostnader för den prisstegring, som ägt rum sedan den 1 juli 1911, med

cirka 13 procent av (640 000 + 39 000 =) 679 000 kronor elley 89 000 kronor.

Totalkostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten skulle således uppgå till

(679 000 + 89 000 =) 768 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har flygförvaltningen hemställt,

att flygfältet vid Skånska flygflottiljen måtte få utbyggas med anlitande^ av

det under försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, för budgetåret

1945/46 anvisade investeringsanslaget av 34 000 000 kronor.

De nuvarande start- och landningssträckorna på flygfältet vid Barkåkra

synas ur flygsäkerhetssynpunkt vara för korta för moderna flygplan. Jag finner

det därför önskvärt, att banorna förlängas. Härtill kommer — enligt vad

jag inhämtat — att del kan vara värdefullt, att de föreslagna arbetena kunna

komma till stånd utan uppskov, därest så ur arbetsmarknadssynpunkt befinnes

lämpligt. Jag anser mig därför böra tillstyrka, ■att medel nu beräknas

för ändamålet. Läget på arbetsmarknaden torde emellertid få vara avgörande

för örn och när arbetena skola sättas igång.

Mot flygförvaltningens kostnadsberäkningar har jag den erinran att prisstegringstillägget

torde kunna reduceras till 11 procent. Totalkostnaderna

minskas härigenom med omkring 14 000 kronor till i avrundat lal 750 000

kronor. Kostnadsramen torde böra belastas med 679 000 kronor.

Före
draganden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 334.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att till Utökning av flygfältet vid Skånska flygflottiljen må

anlitas det för budgetåret 1945/46 för flygvapnet anvisade

investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. av

34 000 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Broberg.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

107

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.i

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 oktober

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[l.j Vissa om- och nybyggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 288/1944 (bil. 10, punkt

2) framlagda förslag anvisade 1944 års riksdag (skrivelse nr 481) till Vissa

om- och nybyggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag av

785 000 kronor. Såsom närmare framgår av berörda proposition var av

ifrågavarande anslag ett belopp av 33 000 kronor avsett för tillbyggnad av

barack för hästar vid laboratoriet.

Med utlåtande den 25 juni 1945 har byggnadsstyrelsen överlämnat en

framställning från föreståndaren för laboratoriet, professorn G. Olin, däri

denne hemställt, att nyssnämnda belopp å 33 000 kronor måtte få disponeras

för vissa andra ändamål. Föreståndaren har därvid anfört i huvudsak

följande:

På grund av den försening, som riksdagsbehandlingen av frågan om byggnadsarbetena

vid statens bakteriologiska laboratorium medförde, och med

hänsyn till de akuta behov av bakteriologiska preparat, som under hösten

1944 framkommo i våra grannländer, har laboratoriet efter samråd med

svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet nödgats vidtaga åt
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

Departements
chefen.

gärder vid sidan av byggnadsprogrammet för att så snart som möjligt kunna

leverera efterfrågade preparat för efterkrigshjälpen. Bland dessa åtgärder

märkes förhyrande av Svea artilleriregemente av stallar vid Rissne gård.

vilket betingats av det omedelbara behovet av ökade stallutrymmen för elifteriserumtillverkningen.

Fråga har nu uppstått, om det stall, till vilket 33 000 kronor beräknats av

investeringsanslaget å 785 000 kronor, skall uppföras eller icke. Byggnadsarbetet

har ännu icke påbörjats, enär stallet avsetts som en tillbyggnad till

ett befintligt trästall, vilket för närvarande användes för smådjur. Dessa

kunna icke flyttas förrän omkring den 1 juli 1945, då ett nytt smådjurshus

beräknas bliva färdigt. Stalltillbyggnaden kan alltså icke beräknas bliva

färdig förrän under hösten 1945. Under sådana omständigheter synes del

mera rationellt att även fortsättningsvis anlita de av Svea artilleriregemente

förhyrda stallutrymmena, vilka visserligen icke äro fullvärdiga för ändamålet

men dock kunna accepteras såsom ett provisorium. Hyreskostnaderna

härför beräknas till 7 200 kronor.

Investeringsanslaget å 785 000 kronor har också visat sig vara mycket

knappt tillmätt. Ett kylaggregat, som ingår i den ursprungliga byggnadsplanen

och som är nödvändigt för verksamheten, har icke medräknats vid

kostnadskalkylernas uppgörande. Detta aggregat betingar ett pris av 11000

kronor. På grund av anslagets knapphet har vidare vatten och avlopp icke

inletts i inpackningsbaracken, vilket upptagits i de ursprungliga planerna

och icke utan stora olägenheter kan undvaras. Kostnaden härför beräknas

till 5 000 kronor. Ytterligare utgifter kunna jämväl beräknas såväl för nybyggnaderna

som för utrustningen eller respektive 4 000 och 5 800 kronor.

Under åberopande av det anförda har föreståndaren hemställt, att stallbyggnaden

måtte få uteslutas ur byggnadsprogrammet och att av de härför

avsedda medlen, 33 000 kronor, måtte få disponeras ett belopp av (11 000 +

5 000 + 4 000) 20 000 kronor för anordnande av kylaggregat och för övriga

förut omnämnda byggnadsarbeten samt ett belopp av (7 200 + 5 800) 13 000

kronor för hyra av stallbaracker och för viss utrustning.

Byggnadsstyrelsen har för sin del tillstyrkt föreståndarens framställning.

I utlåtande över framställningen har statskontoret som sin mening uttalat,

att erforderliga medel för bestridande av hyreskostnaderna för stallbarackerna

borde utgå från den å staten för statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens

delfond, under rubriken hyres- och arrendeavgifter m. m. för

av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden uppförda posten.

Vad angår framställningen i övrigt har statskontoret allenast framhållit, att

den av föreståndaren föreslagna ändrade medelsdispositionen icke syntes

kunna genomföras utan riksdagens medverkan.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har statens bakteriologiska

laboratorium för att så snabbt som möjligt kunna leverera för efterkrigshjälpen

erforderliga sera och vacciner nödgats vidtaga provisoriska åtgärder

för anskaffande av lokaler för olika ändamål i avbidan på färdigställande av

de av 1944 års riksdag beslutade om- och nybyggnadsarbetena vid laboratoriet.

Härvid har det bland annat visat sig, att behovet av ökade stallutrymmen

kunnat tillgodoses genom förhyrning och att alltså den tillbyggnad avbarack

för hästar, för vilken beräknats ett belopp å 33 000 kronor under det

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 33A.

109

för byggnadsarbetena vid laboratoriet anvisade anslaget å 785 000 kronor,

icke längre är erforderlig. Med hänsyn härtill torde i enlighet med vad laboratorieföreståndaren

nu föreslagit ifrågavarande tillbyggnad kunna uteslutas

ur byggnadsprogrammet.

Vad härefter angår de av föreståndaren föreslagna ytterligare byggnadsoch

utrustningsarbetena vid laboratoriet har jag av vad i ärendet anförts

blivit övertygad om att behov föreligger av desamma. Jag anser mig därför

böra tillstyrka, att de må komma till utförande. Mot de beräknade kostnaderna,

tillhopa 25 800 kronor, synes intet vara att erinra. Beloppet i fråga torde

dock lämpligen kunna avrundas till 26 000 kronor. För arbetena synes på

sätt föreståndaren föreslagit böra tagas i anspråk det belopp av 33 000 kronor,

som avsetts för nyssnämnda tillbyggnad av barack för hästar. Riksdagens

medgivande härtill torde böra inhämtas. Vad beträffar kostnaderna

för förhyrning av stallbaracker torde dessa, såsom statskontoret påpekat,

böra bestridas från vederbörlig utgiftspost å staten för statens allmänna fastighetsfond.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av den del av det å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisade investeringsanslaget till Vissa omoch

nybyggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium,

som avsetts för tillbyggnad av barack för hästar,

ett belopp av 26 000 kronor må i stället tagas i anspråk för

utförande av utav mig i det föregående förordade byggnadsoch

utrustningsarbeten vid laboratoriet.

Vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hans Bergström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

lil

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 oktober 1945.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter

under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1 ] 9 a. Inköp av tomter i Uppsala. I skrivelse den 27 juli 1945 har

generalpoststyrelsen gjort framställning om anvisande av medel till inköp

av tomter i Uppsala för att därå sedermera låta uppföra en posthusbyggnad.

Styrelsen erinrar till en början, att för postkontoret i Uppsala (klass I A)

alltsedan den 1 oktober 1905 förhyrdes lokaler i riksbankens vid denna tid

nyuppförda fastighet i staden. Efter utvidgningar, senast åren 1936 och

1940, omfattade lokalerna en sammanlagd golvyta av omkring 1 425 kvadratmeter,

vartill konime vissa förrådsutrymmen i källaren. Hyran utgjorde per

år 20 900 kronor jämte särskild ersättning för lokalernas uppvärmning.

På grund av den starka ökningen av poströrelsen i Uppsala

hade, fortsätter styrelsen, postkontorets lokaler redan kort tid efter den

senaste tillbyggnaden kommit att bliva otillräckliga, och för varje år hade

behovet av större lokalutrymmen allt kraftigare gjort sig kännbart. Härtill

komme, att de verkställda utvidgningarna såsom nödtvungna åtgärder hade

måst vidtagas med åsidosättande av en rationell och ändamålsenlig disposition

av tjänstelokalerna inbördes. Bland annat för att i någon mån söka

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kano!. Majlis proposition nr 334.

motverka de uppkomna lokalsvårigheterna hade styrelsen under årens lopp

inrättat 2 postexpeditioner och 6 poststationer inom stadens postområde.

Härigenom hade en viss avlastning i fråga örn allmänhetens betjänande vid

postkontoret inträtt, medan däremot den ankommande och avgående posten

liksom brevbäringen icke påverkats av filialanstalternas inrättande. Rörelsen

vid huvudpostkontoret hade fortsatt att öka i snabb takt.

Till belysande av den trafikstegring, som ägt rum vid postkontoret Uppsala

1 enbart under tidsperioden 1940—44, d. v. s. de fyra närmaste åren

efter den sista utvidgningen av lokalerna, har styrelsen lämnat följande sifferuppgifter.

1940

1944

Ökning i %

Hela antalet avgångna försändelser.................

9 312 565

13 362 829

435

Därav vanliga paket............................

76 3u3

109 317

48-3

postanvisningar och inbetalningskort.......

220 425

280 148

27-1

Hela antalet ankomna försändelser.................

9 942 628

12 235 776

231

Därav vanliga paket............................

93 230

152 526

63-6

postanvisningar och utbetalningskort (utom

kronoskattepostanvisningar) .............

144 410

186 815

29-4

Folkpensionsutbetalningar..........................

17 102

16 163

-5 B

Omsättningar i postsparbanksrörelsen...............

59 416

82 501

38-9

Postkontorets inkomster...........................

740121

1159 581

56-7

Styrelsen framhåller, att ökningen i trafiken för den ifrågavarande 4-årsperioden

vore ovanligt stor, även örn hänsyn toges till den allmänna stegringen

av poströrelsen. I allt väsentligt syntes den ha sin förklaring i stadens tillväxt.

Folkmängden, som år 1940 uppgick till 38 433 personer, hade år 1944

ökat till 44 686 personer eller med 16,3 %. Härtill borde läggas antalet studerande

från andra orter, vilket under terminerna kunde beräknas uppgå till ca

6 000. En i hög grad bidragande orsak till poströrelsens ökning i Uppsala

torde även vara stadens industriella utveckling.

På grund av den ökade trafiken hade också personalstyrkan vid postkontoret

måst utökas. Antalet tjänstemän vid postkontoret utgjorde 71 år 1936,

88 år 1940 och 96 år 1944. En ytterligare ökning med 5 tjänstemän hade hittills

måst vidtagas under år 1945. Därvid vore att märka, att de begränsade

lokalutrymmena verkat hindrande på postkontorets möjligheter att i önskad

utsträckning anställa ytterligare kassatjänstemän, brevsorterare etc., enär det

icke varit möjligt att anordna erforderliga arbetsplatser.

Följden av poströrelsens utveckling i Uppsala hade således blivit, fortsätter

styrelsen, att postlokalerna icke längre kunde anses vare sig tillräckliga

eller med hänsyn till dispositionen lämpliga för sitt ändamål. Detta förhållande

kunde förutses komma att framträda än starkare inom de närmaste

åren såsom en följd av den ytterligare tillväxt i stadens folkmängd, som efter

ytterligare industrialisering, utvidgning av försvarets läroverk, andra militära

institutioners nyligen företagna förläggning till staden, m. fl. omständigheter

med all sannolikhet komme att äga rum. Önskvärdheten av bättre och ut
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

113

vidgade postkontorslokaler i Uppsala hade också vid olika tillfällen framhållits

från stadens sida.

I fråga om de särskilda olägenheter, som för postverkets del vore förknippade

med de nuvarande lokalerna, anför styrelsen i huvudsak följande.

Postmästarens och personalkontrollörens tjänsterum äro sedan lokalutvidgningen

år 1940 förlagda till våningen 1 trappa upp, vilket innebär stora

olägenheter, dels för tjänstemännen vid utövande av uppsikt över och ledning

av arbetet på postkontoret, dels ock för de korrespondenter, som i postärenden

hava att besöka postmästaren.

Kassaexpeditionen är uppdelad i en brev- och en paketavdelning med var

sin ingång från fastighetens vestibul. Den inx-e förbindelsen mellan dessa båda

kassaexpeditioner uppehälles genom en ganska lång korridor. Detta förhållande

verkar i hög grad tidsödande, bland annat vid transport av post mellan

avdelningarna. Vaktföreståndaren, som är placerad i brevavdelningen, kan

icke på ett effektivt sätt övervaka arbetet på paketavdelningen. Inom berörda

två kassaexpeditioner kunna maximalt anordnas 8 kassaplatser i brevexpeditionen

och 4 i paketexpeditionen, vilka samtliga äro besatta under större

delen av året. Vid vissa tillfällen erforderliga ytterligare kassaplatser kunna

icke anordnas (det kan beräknas, att sammanlagt 20 kassaplatser skulle

erfordras för att trafiken vid högfrekvens skulle kunna avvecklas på ett tillfredsställande

sätt). Kassaplatserna i paketexpeditionen äro dessutom olämpligt

placerade i förhållande till pakelfack m. m. Annan placering kan dock

på grund av lokalens utformning icke åstadkommas.

För pakettrafiken vid julhelgerna måste särskild lokal förhyras ute i

staden.

Allmänhetens avdelning i brevexpeditionen omfattar allenast 65 kvadratmeter,

vilket numera är alldeles otillräckligt. Vid högtrafikperioder, då stark

köbildning uppkommer, är trängseln synnerligen besvärande.

Även avdelningen för ankommande och avgående poster har på grund av

lokalernas beskaffenhet måst uppdelas i två expeditionslokaler, en för värdeoch

brevpost och en för korsbandspost. I likhet med vad som gäller för kassaexpeditionen

medför denna uppdelning merarbete för personalen samt svårigheter

i fråga örn arbetets övervakning.

Inom brevbärarexpeditionen, som omfattar 260 kvadratmeter, äro för närvarande

samtidigt sysselsatta 55 tjänstemän. Antalet brevbärare har tid efter

annan måst utökas, och från och med den 1 oktober 1945 beräknas ytterligare

2 brevbärare komma att erfordras. Redan nu har för brevbärarexpeditionens

räkning måst tågås i anspråk en del av den angränsande tidningsexpeditionen,

och hösten 1945 torde denna expedition komma att belt användas för

detta ändamål, i samband varmed plats för tidningsexpeditionen måste beredas

inom de lokaler, som inrymma postmästarens expedition, vars redan

förut begränsade utrymme sålunda måste ytterligare inknappas.

Den för postkontorets skatteavdelning avsedda lokalen användes för närvarande

siven såsom elevrum. Därest föreslagen reform av uppbördväsendet

från och med den 1 januari 1947 genomföres, kommer emellertid nämnda

lokal att uteslutande erfordras för skatteavdelningens verksamhet.

Vad vidare angår frukostrum samt sanitära anläggningar, ha dessa på

grund av personalens ökning kommit att bliva bolt otillräckliga. För den till

omkring 80 personer uppgående brevhärar- och postil jonspersonalen disponeras

sålunda eli frukostrum örn allenast 15 kvadratmeter.

Slutligen ma nämnas, att postkontoret saknar tillräckliga garagcutrgmmen

för sina motorfordon (för närvarande 2 gengaslastbilar, 3 elektriska truckar

nihnnc/ lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 334. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

och 1 elektrisk motorcykel). I det enda tillgängliga garaget, vars konstruktion

emellertid icke medger uppställning av gengasbilar, har plats kunnat beredas

allenast för 2 truckar jämte för dem avsett laddningsaggregat. För

de övriga fordonen har garageutrymme fått anskaffas genom förhyrande ute

i staden.

Styrelsen meddelar, att undersökningar verkställts angående möjligheterna

att genom användandet av tillgängliga gårdsutrymmen jämte eventuellt förvärvat

angränsande tomtområde företaga en tillbyggnad av riksbankens

fastighet för att därigenom erhålla för postkontoret tillräckliga utrymmen.

Det hade emellertid visat sig, att även örn inköp av grannfastigheten

utmed Bangårdsgatan kunde ske, så skulle likväl en tillbyggnad av riksbankshuset

icke kunna tillgodose postkontorets behov av tillräckliga och

lämpliga lokaler utan en helt genomgripande och ur byggnadsteknisk synpunkt

svårutförbar ombyggnad av fastigheten. Styrelsen ansåge för sin del

dessutom, att en sådan örn- och tillbyggnad skulle ställa sig allt för dyrbar,

helst som resultatet i varje fall icke kunde beräknas medföra den rationella

planering av postkontorslokalerna, som ur postarbetets synpunkt måste eftersträvas.

Enär några möjligheter ätt inom annan fastighet i Uppsala förhyra för

postkontoret erforderliga lokaler, vilka enligt styrelsens uppfattning borde

omfatta ca 2 500 kvadratmeter, icke yppats, hade styrelsen icke kunnat

finna någon annan acceptabel lösning av lokalfrågan än att efter förvärv av

därtill lämpligt tomtområde uppföra ett n y 11 posthus. Även örn härför

erfordrades större kapitalinvestering, torde det, enligt styrelsens mening, vara

fullt klart, att de häremot svarande fördelarna i form av tillräckligt stora

och från början för sitt ändamål väldisponerade lokaler vore av den betydelse,

att de väl motiverade en sådan nyinvestering.

Ett för uppförande av ett nytt posthus i Uppsala synnerligen väl lämpat

markområde hade styrelsen funnit i tomterna nr 3, 12 och 14 i kvarteret

Draken, vilka omfattade sammanlagt 3 612 kvadratmeter. Nämnda kvarter

vore beläget i omedelbar närhet av det nuvarande postkontoret. Telegrafstationen

i staden befunne sig i samma kvarter.

Då det icke varit möjligt för styrelsen att med ägarna till de tre tomter,

som bildade ifrågavarande tomtområde, träffa direkta köpekontrakt, bland

annat på grund av storleken av fordrade handpenningbelopp, vilka styrelsen

icke ansett sig kunna ulan Kungl. Maj:ts medgivande utgiva, hade tomtområdet

inköpts av ingenjören Anders Dios i Uppsala, som i sin tur förklarat

sig beredd att på helt oförändrade villkor försälja tomtområdet till postverket.

Styrelsen skulle härvid allenast hava att till Dios utgiva ersättning med

räntan på de handpenningbelopp, tillhopa 60 000 kronor, som Dios för sitt

förvärv av tomterna fått utgiva, ävensom ett belopp för täckande av Dios’

direkta omkostnader i samband med transaktionen. Den sammanlagda summan

av dessa ersättningar torde uppgå till högst 2 850 kronor. Dios hade

tidigare anlitats som ombud för postverket vid inköp av tomter i Västerås.

Generalpoststyrelsen meddelar vidare, att styrelsen med Dios träffat ett på

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 A.

115

statsmakternas godkännande före den 1 december 1945 beroende köpekontrakt

om förvärv av ifrågavarande tomter för sammanlagt 975 090 kronor.

Detta pris motsvarade 269 kronor 93 öre per kvadratmeter, vilket pris i och

för sig kunde anses tämligen högt. Med hänsyn till tomternas belägenhet och

värdet av å desamma befintliga byggnader ävensom till i Uppsala nu rådande

tomtpriser finge köpeskillingen emellertid anses skälig. Tomtområdet

skulle tillträdas av postverket den 1 oktober 1946.

I köpekontraktet inginge vidare som villkor beträffande tomten nr 12,

att köparen skulle betala den eventuella skatt på realisationsvinst, som av

förutvarande ägaren till denna tomt, direktören Carl Henry Siverth, kunde

komma att utkrävas på grund av fastighetens försäljning till Dios. Sieverlh

förvärvade fastigheten år 1938, men då detta skedde genom arv, torde, såvitt

styrelsen kunnat utröna, någon sådan skatt varom här vore fråga icke komma

att utgå. I den mån så likväl mot förmodan skulle bliva fallet, torde styrelsen

böra äga rätt att för gäldandet av denna skatt använda postverkets

driftmedel, liksom styrelsen tänkt sig att av sådana medel betala den förut

angivna särskilda ersättningen till Dios om höst 2 850 kronor.

Av det begärda anslaget erfordrades, fortsätter generalpoststyrelsen, allenast

en mindre del eller 60 000 kronor under nu löpande budgetår, men det

torde dock få anses lämpligt, att styrelsens framställning beträffande anslagsfrågan

i dess helhet bleve föremål för beslut i samband med statsmakternas

prövning av det föreliggande köpekontraktet.

Styrelsen förklarar sig vid bifall till förevarande framställning ämna, så

snart ske kan, inkomma med förslag till uppförande å ifrågavarande tomtområde

av ett posthus.

Under åberopande av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för inköp för postverkets räkning

av tomterna nr 3, 12 och 14 i kvarteret Draken i Uppsala å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 975 000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1945 förklarat sig kunna

förorda ifrågavarande tomtförvärv, i synnerhet som därigenom hela kvarteret

Draken komme att övergå i statens ägo. Denna fördel ansåge styrelsen

vara så stor, att den väl motiverade det ifrågasatta priset, vilket styrelsen

funne något högt men dock icke oskäligt.

Vad generalpoststyrelsen anfort synes ådagalägga, alt postkontorslokalerna Departementsi

Uppsala icke längre äro tillräckliga för sitt ändamål samt att åtgärder nu chefen.

äro påkallade för att möjliggöra en erforderlig lokalutvidgning. Det av styrelsen

framlagda förslaget örn inköp av tomterna nr 3, 12 och 14 i kvarteret

Draken för uppförande därå av en posthusbyggnad, som erbjuder postverket

tillräckliga lokalutrymmen, torde innebära en lämplig lösning av frågan.

Det för tomtmarken preliminärt avtalade priset, 975 000 kronor, motsvarande

ett kvadratmeterpris av 269 kronor 93 öre, får anses vara betydande.

Med hänsyn till tomternas centrala belägenhet och övriga föreliggande om
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

ständigheter anser jag mig dock kunna tillstyrka förvärv på angivna villkor.

Erforderligt anslag torde i sin helhet böra äskas å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1945/46. Generalpoststyrelsen torde äga att i mån av behov

för gäldande av ersättning till ingenjören Anders Dios örn högst 2 850 kronor

samt den skatt på realisationsvinst, som kan komma att utkrävas av förutvarande

ägaren till tomten nr 12 i kvarteret Draken, taga i anspråk postverkets

driftmedel.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av tomter i Uppsala å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .................................... kronor 975 000.

[2.] 9 b. Inköp av tomt- oell gatumark i Norrköping. I sin förenämnda

skrivelse den 27 juli 1945 har generalpoststyrelsen hemställt örn anvisande

av medel å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 för inköp för

postverkets räkning av viss tomt- och gatumark i Norrköping, vilken avsåges

för tillbyggnad av postkontoret Norrköping 1.

Styrelsen meddelar till en början, att nämnda postkontor alltsedan början

av år 1916 vöre inrymt i en postverket tillhörig byggnad, belägen å tomten

nr 1 i kvarteret Heidelberg i staden. Byggnaden vöre uppförd i tre

våningar jämte entresolvåning, vind och källare. Ursprungligen hade i bottenvåningen

inretts tjänstelokaler för såväl postkontoret som riksbankens

avdelningskontor på platsen. På grund av poströrelsens tillväxt hade postlokalen

emellertid så småningom blivit otillräcklig, och år 1932 måste den

till riksbanken uthyrda lokalen, vilken omfattade en golvyta av cirka 300

kvadratmeter, tagas i anspråk för tillgodoseende av postkontorets behov av

ökat utrymme. Under tiden därefter hade rörelsen vid postkontoret ytterligare

tillväxt, vilket medfört att postkontorslokalen återigen blivit otillräcklig

och även mindre ändamålsenlig.

Till belysande av utvecklingen av rörelsen vid postkontoret har

styrelsen lämnat följande sifferuppgifter.

..

1932

1944

Ökning i %

Hela antalet avgångna försändelser.................

11857 643

15 025 327

26-7

Därav rekommenderade försändelser..............

79 854

150317

88''2

vanliga paket............................

107 443

113 606

5-7

postanvisningar och inbetalningskort ......

151 657

214 076

41-2

Hela antalet ankomna försändelser.................

7944714

13 447 648

69-3

Därav rekommenderade försändelser..............

77 791

147 378

89-5

vanliga paket............................

85 737

115 471

34-7

postanvisningar och utbetalningskort......

156 980

179139

14 1

Omsättningar i postsparbanken ....................

43 023

67 659

57-3

Folkpensionsutbetalningar..........................

12 139

25 842

112-9

Postkontorets inkomster...........................

769 064

1138 040

480

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33A.

117

I fråga örn deli nuvarande postkontorslokalens otillräcklighet

anför styrelsen i huvudsak följande.

I kassaexpeditionen finnes normalt icke plats för iner än högst åtta kassor

för allmänhetens betjänande. Vid vissa tillfällen, särskilt under julperioden,

är antalet kassor otillräckligt. Ytterligare ett par kassor måste då provisoriskt

anordnas inom det redan förut alltför knappa utrymmet vid disken. Därest

det av 1944 års uppbördsberedning framlagda förslaget till omläggning av

uppbördsförfarandet genomföres, kommer behovet av ökat utrymme i kassaexpeditionen

att bliva än mer framträdande än för närvarande. En särskild

lokal med en golvyta av cirka 75 kvadratmeter kommer då att erfordras

för den skattebokföringsavdelning, som då måste inrättas vid postkontoret.

Vidare är det för allmänheten avsedda utrymmet alltför knappt tilltaget, varför

trängsel lätt uppstår, särskilt vid helger, månadsskiften och liknande tillfällen

av högtrafik.

Brevbårarexpeditionen omfattar en golvyta av endast 135 kvadratmeter.

Detta utrymme, där vissa tider av dagen mer än 50 personer samtidigt sysselsättas,

är nu alldeles för trångt. Allteftersom staden växer -—■ antalet invånare

utgjorde 62 288 år 1932 och 75 792 år 1944 -— måste brevbärarstyrkan

utökas. Sålunda inrättades från och med den 1 oktober 1944 ej mindre

än fem nya brevbärarbefattningar vid postkontoret. Av allt att döma torde

inom kort ytterligare arbetskraft få anställas för att bära ut posten.

Expeditionen för ankommande och avgående poster har en golvyta av cirka

240 kvadratmeter. Där sorteras och förpackas den post, som inlämnas icke

blott vid postkontoret Norrköping 1 utan även vid stadens övriga postanstalter.

Inom samma lokal sorteras även all den till Norrköping från annat håll

ingående posten. Själva sorteringslokalen är nu i minsta laget. Vid understundom

förekommande anhopning av post blir lokalens golv så belamrat,

att erforderliga passager mellan sorteringsanordningama bliva blockerade

med påföljd att postens behandling försvåras och risk för försening i expeditionsarbetet

uppstår. En mindre, genom glasparti avskild del av lokalen disponeras

för expedition av värdeposten. Här föreligger nu svårighet att bereda

plats för de funktionärer, som handhava bokföring och avisering av värdeposten.

Tidning sexpeditionen är inrymd i ett ruin med dålig dagbelysning och

med en golvyta av endast 15 kvadratmeter. Normalt hava två tjänstemän sin

verksamhet förlagd till detta rum, men vid årsskiftet 1944/45 måste trots

utrymmesbristen tre funktionärer sysselsättas där. Utrymme saknas för erforderliga

skåp och hyllor för förvaring av expeditionens omfattande kortregister,

blanketter m. m. Tidningsexpeditionerna vid ett flertal postkontor

i städer med avsevärt lägre invånarantal än Norrköping disponera ett för normalt

bruk tilllaget utrymme örn 30 å 40 kvadratmeter.

Såväl redogörarens som paketexpeditionens kassavalv äro olämpligt belägna,

vilket medför tidsförlust och extra arbete.

De sanitära anläggningarna äro ålderdomliga och otillräckliga. I brevbärarnas

lunchrum i entresolvåningen erhålles dagsljus endast genom ett

enda litet fönster nere vid golvet, varför rummet gör ett mörkt och dystert

intryck. Lunchrummets golvyta utgör endast 15 kvadratmeter, vilket är alldeles

otillräckligt för den stora personalstyrka, det här gäller. Brevbärarnas

kapprum som är beläget i källaren, bär direkt förbindelse med w.c.-rum och

urinoaren. Då tilllfredsställande ventilation saknas, blir luften bär särskilt

vid varm väderlek, starkt förskämd.

Endast paketexpeditionen är icke trångbodd. Utrymmet kan emellertid icke

lämpligen omdisponeras för att åstadkomma någon lättnad i övriga avdelningars

lokalsvårigheter.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj-.ts proposition nr 334.

Av det anförda syntes framgå, fortsätter generalpoststyrelsen, att postkontoret

Norr köping 1 vore i behov av rymligare och mera tidsenliga lokaler.

Styrelsen hade tidigare räknat med att de i våningen en trappa upp uthyrda

kontorslägenheterna skulle tagas i anspråk för postkontorets räkning,

allteftersom behov därav uppstode. Så länge lagen den 19 juni 1942 örn hyresreglering

m. m. gällde, vore det visserligen ovisst, örn vederbörande myndigheter

skulle godkänna en uppsägning av nu gällande hyreskontrakt, avseende

ifrågavarande kontorslägenheter, men örn dessa bleve disponibla,

skulle hela brevbärarexpeditionen kunna förläggas till denna våning, dock

först sedan vidlyftiga omändringsarbeten kommit till utförande. De utrymmen

i bottenvåningen, som bleve disponibla genom brevbärarexpeditionens

förflyttning, skulle kunna utnyttjas för ökning av utrymmet i avdelningen

för ankommande och avgående poster samt för omdisponering av vissa andra

utrymmen. Härigenom skulle dock icke skapas någon möjlighet att utöka

kassaexpeditionen. Enligt styrelsens uppfattning kunde sålunda den för postkontoret

i dess helhet erforderliga lokalutökningen icke lämpligen erhållas

annat än genom örn- och tillbyggnad av posthuset. Någon tillbyggnad

inom den nuvarande fastigheten kunde dock icke komma i fråga. Den

tomt, varå posthusbyggnaden uppförts, vore nämligen redan så bebyggd,

att den fria delen av gårdsplanen icke omfattade mer än cirka 160 kvadratmeter.

Med hänsyn till de nu förekommande många posttransporterna till

och från postkontoret vore gårdsplanen till och med redan för liten. Postkontorets

motorfordonspark omfattade nämligen icke mindre än fem automobiler

och två elektriska plattformsvagnar. Flertalet av dessa vore ofta i

verksamhet samtidigt, och gårdsplanen vore då så upptagen, att fordonen endast

med svårighet kunde föras fram till lastkajen för in- och utlastning

av post. Varken postverkets, personalens eller hyresgästernas velocipeder

finge plats på gården. Utrymme härför ävensom för postkontorets motorfordon

förhyrdes i angränsande fastigheter mot en ersättning av sammanlagt

1 480 kronor per år. Så snart lättnader i restriktionerna beträffande gummi

och drivmedel för automobiler inträtt, önskade vederbörande hyresvärd emellertid

själv disponera det till postkontoret uthyrda garageutrymmet, och enligt

verkställd undersökning komme möjlighet att förhyra annat garage med

godtagbart läge i förhållande till postkontoret då icke att förefinnas.

Av det anförda framginge, fortsätter styrelsen, att postverkets fastighet

kundé tillbyggas och erforderliga garageplatser i postkontorets närhet erhållas

endast om ytterligare markområde förvärvades. Tillfälle hade nu yppat

sig att för postverkets räkning inköpa fastigheten nr 6 i kvarteret Renströmmen,

vilken fastighet i likhet med postkontoret vore belägen vid Norra

Strömgatan samt allenast genom den smala Magasinsgatan skildes från

postkontorets fastighet. Den salubjudna fastigheten, som omfattade sammanlagt

1 445,9 kvadratmeter, betingade ett pris av 325 000 kronor, motsvarande

224 kronor 77 öre per kvadratmeter. Priset kunde visserligen

förefalla högt men måste likväl anses jämförelsevis förmånligt, enär enligt

uppgift ännu högre köpeskilling per kvadratmeter under den senaste

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

119

tiden erlagts för andra likvärdiga fastigheter i Norrköping. Ä fastigheten funnes

uppförda bl. a. två bostadshus, vilka för närvarande gåve en årlig hyresavkastning

av sammanlagt 10 650 kronor, vartill komme ersättning för uppvärmning

och tillhandahållande av varmvatten enligt särskilda grunder. Då

någon annan intill posthuset liggande tomt varken nu eller framdeles beräknades

bliva åtkomlig för postverket till rimligt pris, hade styrelsen för att tillförsäkra

statsverket dispositionsrätten till fastigheten nr 6 i kvarteret Renströmmen

avslutat ett på statsmakternas godkännande före utgången av år

1945 beroende köpekontrakt. Enligt kontraktets bestämmelser skulle postverket

tillträda fastigheten den 1 juli 1946.

Styrelsen framhåller vidare, att för ett rationellt utnyttjande av den salubjudna

fastigheten för postverkets räkning borde den del, ca 205 kvadratmeter,

av Magasinsgatan, som vöre belägen mellan nämnda fastighet och

postverkets nuvarande fastighet, igenläggas och införlivas med postverkets

fastighet. Norrköpings stads drätselkammare hade samtyckt till gatuområdets

försäljning till postverket mot en köpeskilling av 9 400 kronor, motsvarande

45 kronor 85 öre per kvadratmeter. Styrelsen hade jämväl i fråga

örn nämnda gatumark avslutat köpekontrakt, vilket vore bindande endast

under förutsättning att detsamma godkändes av Kungl. Maj:t och riksdagen

samt att för försäljningens genomförande erforderlig stadsplaneändring fastställdes

av Kungl. Majit.

Generalpoststyrelsen förklarar sig icke vara i tillfälle att nu framlägga

något förslag beträffande den ifrågasatta tillbyggnaden till posthuset. Enligt

verkställd undersökning kunde emellertid för överskådlig tid framåt erforderlig

utökning av postlokalen samt garage och gårdsplan av önskad storlek

erhållas inom den till inköp föreslagna fastigheten jämte gatumarken.

Under åberopande av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att

Kungl. Majit ville föreslå riksdagen att för inköp för postverkets räkning av

fastigheten nr 6 i kvarteret Renströmmen samt den del av Magasinsgatan,

som vöre belägen mellan denna fastighet och fastigheten nr 1 i kvarteret Heidelberg

i Norrköping, för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av sammanlagt (325 000 + 9 400) 334 400 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1945 har byggnadsstyrelsen uttalat, att priset

för fastigheten kunde förefalla högt. Då det syntes påkallat att tillförsäkra

postkontoret utvidgningsmöjligheter och priset icke vore oskäligt hade styrelsen

emellertid funnit sig böra tillstyrka inköpet, i all synnerhet som det

kunde befaras, att, örn tomtförvärvet uppskötes lill en senare tidpunkt, staten

kunde nödgas godtaga oförmånligare betalningsvillkor.

Av generalpoststyrelsens redogörelse framgår, att postkontoret Norrköping

1 är i behov av rymligare och mera tidsenliga lokaler. Den lämpligaste

formen för att tillgodose detta behov torde — såsom styrelsen framhållit —

vara en örn- och tillbyggnad av det nuvarande posthuset. Då erforderlig tillbyggnad

icke lärer kunna företagas å den nuvarande tomten, synes det

Departements
chefen.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

lämpligt att statsverket för sådant ändamål förvärvar tomten nr 6 i kvarteret

Renströmmen. I samband härmed bör även den del av Magasinsgatan, som

är belägen mellan sistnämnda tomt och posthustomten, inköpas. Sammanläggning

av nyssnämnda tomt- och gatumark torde därefter böra ske.

Kostnaden för tomtförvärvet synes i förevarande fall vara hög. Jag

anser mig emellertid icke böra motsätta mig bifall till generalpoststyrelsens

av byggnadsstyrelsen tillstyrkta förslag örn inköp av ifrågavarande tomtört!

gatumark. Det för förvärvet erforderliga beloppet, 334 400 kronor, torde

böra äskas å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av tomt- och gatumark i Norrköping å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av ................... kronor 334 400.

B. Telegrafverket.

[3.] 17 a. Inköp av stadsägor i Vänersborg. Telegrafverket anskaffar för

sin verksamhet behövlig materiel dels från egna verkstäder och dels från

verket utomstående leverantörer. Telegrafverkets verkstadsrörelse drives under

affärsmässiga former och i konkurrens med de privata företagen. Värdet

av telegrafverkets verkstadsleveranser utgjorde 6 994 401 kronor år 1934 och

17 546 827 kronor år 1944, medan antalet verkstadsarbetare under dessa år

uppgick till 852 respektive 1 395.

Telegrafverkets huvudverkstad är belägen i Nynäshamn. År 1940 inrättades

en beredskapsverkstad i förhyrda lokaler i den nedlagda, Jönköpings och

Vulcans tändsticksaktiebolag tillhöriga tändsticksfabriken i Vänersborg. Vid

denna verkstad tillverkades till en början reläer och utfördes reparationsarbeten

i beredskapssyfte, men de stegrade kraven på verkstadsavdelningens

leveransförmåga framtvingade snart ett större tillverkningsprogram, varmed

följde behov av större verkstadsutrymme. Ar 1943 förhyrde telegrafverket

därför av tändsticksbolaget ytterligare lokaler i fabriken. Efter företagen

ombyggnad av fastigheten kunde de nya verkstadslokalerna tagas i bruk år

1944. Vänersborgsverkstadens sammanlagda golvyta uppgick härefter till ca

2 830 kvadratmeter med plats för 200 å 250 arbetare.

I skrivelse den 28 augusti 1945 har telegrafstyrelsen hemställt om anvisande

av anslag för budgetåret 1945/46 för inköp för telegrafverkets räkning av

det område, å vilket beredskapsverkstaden är belägen, nämligen stadsägorna

nr 251—260, 265, 266 och 304 inom kvarteret Aklejan i Vänersborg. Förvärvet

syftar till att möjliggöra inredning och ett bättre utnyttjande av lokalerna

för verkstadsdriften.

Beträffande behovet av en utvidgning av telegrafverkets verkstadsrörelse

anför styrelsen till en början följande.

Telegrafverkets omfattning och utveckling kan i huvudsak anses återspeglad

i antalet telefonapparater i landet. Åren 1924—1934 ökade antalet appa
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj.ts proposition nr 33A.

121

rater årligen med i genomsnitt 20 000. Åren 1935—1937 uppgick den årliga

ökningen till över 40 000 och under åren 1938—1943 till omkring 58 000.

Ökningen, som år 1944 utgjorde 74 000, kommer — att döma av utvecklingen

under de sex första månaderna under 1945 — att innevarande år bli

ungefär densamma som under år 1944.

Oavsett abonnenttillströmningen kommer telegrafverkets materielbehov

under de närmaste åren att starkt öka på grund av att de reserver, som år

1939 funnos vid stationer, i nät och i övrigt, under krigsåren tagits i anspråk

utan att kunna i nämnvärd utsträckning ersättas. Det är angeläget, att läget

i detta avseende återställes så snart som möjligt.

Automatiseringen av telefonnätet omfattade år 1934 knappt en tredjedel

av det totala antalet telefonapparater, under det att vid senaste årsskiftet

drygt hälften av antalet apparater voro anslutna till automatiska stationer.

Den fortsatta automatiseringen kommer att ställa stora krav på telefonmateriel.

Med utgångspunkt från antalet telefonapparater kunde man, fortsätter styrelsen,

sluta sig till huru stor verkets verkstadsrörelse lämpligen borde vara

Under förutsättning dels att förhållandet mellan leveranserna till telegrafverket

från verkstaden och från verket utomstående leverantörer bleve detsamma

som före år 1935, då verkstadens andel sjunkit på grund av för liten

kapacitetsökning i förhållande till det stegrade materielbehovet, dels ock att

rationaliseringen vid verkstaden fortginge i samma utsträckning som hittills,

kunde man beräkna, att verkstaden borde sysselsätta 1,55 å 1,60 arbetare per

1 000 apparater. Då antalet apparater vid slutet av år 1944 uppgått till

1 146 027, borde verkstaden i enlighet med detta beräkningssätt ha haft en

kapacitet motsvarande 1 750 å 1 850 arbetare.

Styrelsen framhåller vidare, att det ur telegrafverkets synpunkt vore angeläget,

att verkstaden även i framtiden erhölle konkurrenskraftig leveransförmåga,

så att en betydande del av materielbehovet kunde levereras därifrån.

Verkstadens priser bleve ur konkurrenssynpunkt betydelselösa, örn dess kapacitet

vore så liten, att leveranstiderna bleve oantagbara. Därtill bomme, att

tillverkningen borde ske i relativt stora kvantiteter för att rationell drift

skulle kunna åstadkommas.

En utökning av verkstadsrörelsen hade, yttrar styrelsen, sedan länge varit

aktuell. Främst på grund av bristen på arbetskraft och bostäder i Nynäshamn

hade det visat sig mycket svårt att för närvarande utvidga huvudverkstaden.

Under förutsättning av ökad tillgång på arbetare och bostäder för

dessa vore det möjligt att i Nynäshamn sysselsätta ca 1 500 arbetare. Att

därutöver öka huvudverkstadens kapacitet syntes av olika skäl vara mindre

lämpligt, åtminstone under de närmaste åren.

Efter prövning av olika möjligheter bade det visat sig, att en utökning av

telegrafverkets verkstadsrörelse lämpligen borde äga rum i Vänersborg. De

där i anspråk tagna lokalernas kapacitet beräknades vara belt utnyttjad under

första halvåret 1946.

Enligt kontrakt den 17 juni 1943 ägde telegrafstyrelsen rätt att under tiden

den 1 januari 1944—den 31 december 1948 inköpa tändsticksbolagets fastigheter

och markområden inom kvarteret Aklejan i Vänersborg för en med

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

Departements
chefen.

hänsyn till bolagets årliga avskrivningar fallande summa. Genom överenskommelse

mellan styrelsen och tändsticksbolaget den 26 juli 1943 hade köpesumman

från och med den 1 oktober 1945 och under återstoden av optionstiden

fastställts till 389 442 kronor 50 öre. Enligt beslut av stadsfullmäktige

i Vänersborg den 2 augusti 1943 komme staden efter undertecknandet av

köpekontraktet att av köpesumman erlägga 50 000 kronor, vilket belopp beräknades

utgöra omkring hälften av markkostnaden.

Vid köp av ifrågavarande stadsägor skulle, fortsätter styrelsen, telegrafverket

tillföras sammanlagt 21 018,9 kvadratmeter mark, samtidigt som vänersborgsverkstaden

komme att disponera sammanlagt omkring 7 900 kvadratmeter

kontors- och verkstadsutrymmen med plats för ca 550 arbetare.

Med hänsyn till önskvärdheten av en utökning av verkstadsrörelsens kapacitet

och då de nuvarande lokalutrymmena i Vänersborg redan år 1946 beräknades

bliva helt utnyttjade, vore det, yttrar styrelsen, synnerligen angeläget

att fastigheten förvärvades år 1945, så att planläggning och tidsödande

inredningsarbeten kunde påbörjas i god tid till den under år 1946 nödvändiga

utvidgningen.

Köpeavtal med bolaget örn förvärv av fastigheten för telegrafverkets räkning

hade upprättats att gälla under förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd

till köpet erhölles före den 1 januari 1946.

Telegrafstyrelsen meddelar slutligen, att byggnadsstyrelsen i skrivelse den

7 augusti 1945 förklarat sig icke hava något att erinra mot ifrågavarande förvärv.

Med åberopande av det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att till inköp av stadsägorna nr 251—260,

265, 266 och 304 inom kvarteret Aklejan i Vänersborg å tilläggsstat för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 340 000 kronor.

Det synes i olika hänseenden angeläget, att telegrafverkets verkstadsrörelse

utvecklas i åtminstone ungefärligen samma takt som den rörelse verket i övrigt

bedriver. Då sistnämnda rörelse under de senaste åren varit och alltjämt

är i rask utveckling, har därför behov uppstått av nya verkstadslokaler.

Detta behov har hittills tillgodosetts genom förhyrning av vissa utrymmen

i en nedlagd fabrik i Vänersborg.

Telegrafstyrelsens nu föreliggande förslag om inköp av fabriksfastigheten,

vilken alltså redan delvis inrättats för verkstadsrörelsens behov, bör enligt

min mening godtagas. Med hänsyn till fastighetens läge och värde för telegrafverket

har jag heller intet att erinra mot storleken av köpeskillingen,

389 442 kronor 50 öre. Enligt beslut av stadsfullmäktige i Vänersborg skall

staden, sedan köpet kommit till stånd, bidraga till köpeskillingen med 50 000

kronor. På grund av det snara behovet av en utvidgning av verkstadsrörelsen

vid telegrafverket torde medel till förvärvet böra anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

123

alt till Inköp av stadsägor i Vänersborg å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 340 000

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[4.]. 16 a. Ytterligare tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö. Genom

beslut den 30 december 1944 har Kungl. Maj:t — som genom beslut den 15

juli 1944 fastställt allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 att lända

till omedelbar efterrättelse såsom allmän förskottsstat II — ställt det å nämnda

förskottsstat under statens allmänna fastighetsfond uppförda förskottsanslaget

av 850 000 kronor till Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö till

byggnadsstyrelsens förfogande för därmed avsett ändamål. Samtidigt meddelades

byggnadstillstånd för byggnadsarbetenas bedrivande. Med bifall till

Kungl. Maj:ts därom (propositionen 1945:2, bil. 14, punkten 4) framlagda

förslag har riksdagen sedermera anvisat ett investeringsanslag av 850 000

kronor för täckning av nämnda förskottsanvisning.

I skrivelse den 26 juli 1945 har bgggnadsstyrelsen meddelat, att tillbyggnadsarbetena

vid landsstatshuset i Malmö igångsatts och fortskridit så långt,

att grundmurarna i stort sett vore färdiggjutna, varjämte styrelsen anmält,

att behov av omedelbar utvidgning av byggadsföretaget förelåge.

De för byggnadsföretaget uppgjorda planerna (jfr propositionen 1944: 281,

bil. 3, punkten 24) avsåge, fortsätter styrelsen, att tillbygga det befintliga

landsstatshuset med två mot väster framspringande flyglar av två våningars

höjd. Genom tillbyggnaden skulle beredas dels erforderligt ökat utrymme åt

länsstyrelsen, dels lokaler åt vägförvaltningen och länsarkitektkontoret. Reservutrymme

hade ej beräknats i annan mån än att vissa tjänsterum på länsstyrelsens

begäran gjorts något större än i tillämpade normer annars avsåges

för att på så sätt bereda plats för det hos länsstyrelsen ofta uppkommande

behovet av extra arbetskrafter.

Sedan dessa planer uppgjorts och arbetet utbjudits på entreprenad, hade

emellertid, meddelar styrelsen, ytterligare behov av lokaler uppstått. Detta

behov kunde icke tillgodoses inom ramen för det nu igångsatta byggnadsföretaget.

Inrättandet av folkbokföringsavdelningar vid länsstyrelserna beräknades

sålunda — vilket framginge av propositionen 1945: 312 — för länsstyrelsens

i Malmö del kräva ett ytterligare utrymme av omkring 325 m2.

Dessa lokaler måste vara disponibla den 1 oktober 1945 eller omedelbart

därefter. Vidare komme ytterligare lokaler att behövas i samband med uppbördsväsendets

väntade omorganisation. Enligt preliminära beräkningar

skulle för detta ändamål erfordras omkring 275 nr. Enligt byggnadsstyrelsens

mening borde för båda dessa avdelningar beräknas nödigt reservutrymme,

då hittills vunna erfarenheter syntes visa, att nytillkommande förvaltningsorgan

hastigt krävde väsentligt större utrymme än det, varmed räknats

i de ursprungliga organisationsplanerna.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

Från postverkets sida hade, meddelar styrelsen vidare, framförts begäran

om att lokaler med ett utrymme av omkring 200 lii2 och belägna i anslutning

till den blivande uppbördsavdelningen måtte ställas till förfogande. Ytterligare

behov av lokaler förelåge eller måste förväntas inom en mycket

nära framtid. För statens lantbruksingenjör komme enligt uppgift att erfordras

ett utrymme, som preliminärt kunde uppskattas till omkring 120 m\

För vissa statsinstitutioner, vilka med fördel kunde förläggas till länsstyrelsens

ämbetshus, förhyrdes för närvarande lokaler. Från försvarsområdesstabens

sida hade sålunda under hand gjorts förfrågningar rörande möjligheterna

att erhålla lokaler i landsstatshuset. Härför skulle erfordras omkring

250 m2. För egnahemsnämnden och för yrkesinspektionen, vilka likaledes

förhyrde lokaler, skulle erfordras omkring 100 m2 respektive omkring

250 nr.

Det sammanlagda utrymmesbehovet utöver det, som täcktes av den redan

beslutade tillbyggnaden, utgjorde alltså omkring (325 + 275 + 200 + 120 +

250 + 100 + 250=) 1 520 nr.

Byggnadsstyrelsen, som genom beslut den 29 juni 1945 erhållit Kungl.

Maj:ts uppdrag att anskaffa lokaler åt folkbokföringen, för vilken det mest

överhängande lokalbehovet förelåge, hade sökt att åstadkomma sådana genom

förhyrning. På grund av rådande allmän lokalbrist hade detta emellertid

ej lyckats. De enda möjligheter, som nu stöde till buds, vore därför antingen

att uppföra en barack för provisoriskt inrymmande av folkbokföringen

och den väntade uppbördsorganisationen eller att bedriva tillbyggnadsarbetena

vid landsstatshuset på sådant sätt, att bottenvåningen i den ena

flygeln färdigställdes så tidigt, att den kunde tagas i anspråk för nämnda

ändamål innan arbetena i övrigt slutförts. Genom ett sådant förfarande

skulle emellertid utrymmet i den beslutade tillbyggnaden komma att inskränkas

så mycket, att denna icke kunde tillgodose ursprungligen avsedda ofrånkomliga

behov.

Styrelsen har beräknat, att uppförandet av en barack skulle komma att

kosta cirka 150 000 kronor. Föga eller intet av dessa medel torde stå att återvinna

sedan baracken fyllt sin provisoriska uppgift. En lösning efter denna

linje måste därför enligt styrelsens mening anses innebära en för statsverket

dyr och oförmånlig åtgärd.

Med anledning av vad sålunda förekommit hade byggnadsstyrelsen övervägt

möjligheterna att giva tillbyggnadsföretaget ökad omfattning. Länsarkitektkontoret

hade på styrelsens anmodan inkommit med ett schematiskt utformat

skissförslag. Förslaget innebure, att den nuvarande byggnaden skulle

förlängas mot norr och söder med omkring 11 meter eller tillhopa 22 meter

och att till den sålunda utökade huvudbyggnaden skulle anslutas flygelbyggnader,

uppförda till tre våningars höjd. Härvid skulle erhållas ett ytterligare

lokaltillskott av omkring 1 400 m2 eller ett utrymme, vilket i det närmaste

motsvarade det som redan anmälts såsom erforderligt för vissa statsinstitutioner

i Malmö. På utredningens nuvarande ståndpunkt vore det emellertid

icke möjligt att avgöra örn samtliga dessa myndigheter verkligen skulle kunna

beredas lokaler inom landsstatshuset, men det vore påtagligt, att hela det ut
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

125

rymme, som skulle erhållas vid nu ifrågasatta utbyggnad, med fördel kunde

utnyttjas för statens egen räkning. Några tekniska svårigheter för en sådan

omläggning av byggnadsplanerna förelåge icke, då vid skissförslagets uppgörande

hänsyn tagits till det redan utförda arbetet.

Den merkostnad, som en sådan utökning av byggnadsföretaget skulle medföra,

har byggnadsstyrelsen beräknat till högst 525 000 kronor. Härvid skulle,

såsom förut nämnts, erhållas ett ytterligare lokaltillskott av omkring 1 400 m2

golvyta i tjänsterum, vilket innebure att kostnaden per m2 golvyta endast uppginge

till omkring 375 kronor. Räknat efter en räntefot av 5 % innebure

detta en årshyra per nr tjänsterum av 18 kronor 75 öre, vilket vore avsevärt

lägre än allmänna hyrespriset för motsvarande lokaler.

Byggnadsstyrelsen uttalar till slut, att styrelsen funnit behovet av ökat

utrymme för statens räkning i Malmö bliva lämpligast och för statsverket,

mest ekonomiskt tillgodosett genom en utökning av tillbyggnaden vid landsstatshuset.

Med anledning av att byggnadsarbetena redan påginge borde frågan

om utökningen skyndsamt avgöras. Styrelsen ifrågasatte därjämte huruvida

icke, då beredandet av lokaler åt folkbokföringen vore den omedelbara

och tvingande anledningen till att en omläggning av byggnadsplanerna påkallats,

merkostnaderna åtminstone tills vidare kunde täckas av medel, som

för anskaffande av sådana lokaler stöde till Kungl. Maj:ts förfogande.

Genom beslut den 3 augusti 1945 har Kungl. Majit dels uppdragit åt byggnadsstyrelsen

alt i samråd med länsstyrelsen i Malmöhus län låta för en kostnad

av högst 525 000 kronor utföra ifrågavarande ytterligare tillbyggnader till

landsstatshuset i Malmö, dels medgivit byggnadsstyrelsen att för ändamålet

disponera erforderliga medel av det till Anordnande av provisoriska lokaler

för länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar för budgetåret 1945/46 under

statens allmänna fastighetsfond anvisade investeringsanslaget av 1 000 000

kronor, dels ock meddelat byggnadstillstånd beträffande ifrågavarande arbete.

Sedan de beslutade tillbyggnadsarbetena vid landsstatshuset i Malmö igångsatts,

lia ytterligare behov av lokaler för länsstyrelsen i Malmöhus län och

densamma närstående institutioner uppstått. Omorganisationen av folkbokföringen

medför sålunda ett ganska betydande lokalbehov, vilket måste täckas

redan under hösten 1945. Vidare erfordras lokaler i samband med uppbördsväsendets

väntade omorganisation. För flera andra statliga ändamål föreligger

eller väntas snart uppkomma behov av ökade lokaler.

Dessa nya krav på utrymmen ha icke kunnat tillfredsställas inom ramen för

det redan igångsatta byggnadsföretaget. Det har ej heller varit möjligt att förhyra

lokaler. En provisorisk lösning kunde ha erhållits genom uppförande av

en barack till en kostnad av 150 000 kronor. I slutet av juli 1945 befunno

sig byggnadsarbetena i ett sådant skede, att ståndpunkt omedelbart måste

tagas till frågan huruvida arbetena skulle fortsättas enligt den ursprungliga

planen eller efter ett utvidgat, på byggnadsstyrelsens föranstaltande skisserat

byggnad sprog ram.

Genom beslut den 3 augusti 1945 uppdrog Kungl. Majit åt bvggnadsstyrel
-

Departementschefen

.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 33 A.

sen att fullfölja tillbyggnadsarbetena enligt sistnämnda alternativ. För täckande

av de beräknade merkostnaderna bemyndigades byggnadsstyrelsen taga

i anspråk högst 525 000 kronor av det av riksdagen anvisade investeringsanslaget

till Anordnande av provisoriska lokaler för länsstyrelsernas folkbckföringsavdelningar.

Visserligen torde detta anslag, såvitt nu kan bedömas, icke

behöva för sitt egentliga ändamål tagas i anspråk i den utsträckning som tidigare

antagits. Av anslagstekniska skäl bör emellertid nu anvisas ett särskilt

anslag till ytterligare tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö, från vilket

anslag medel sedermera torde få överföras till förstnämnda anslag, i den mån

detta disponerats för byggnadsarbetena i Malmö.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Ytterligare tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa eli

investeringsanslag av .................... kronor 525 000.

[5.] 16 b. Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol i Vänersborg.

Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade riksdagen

ett reservationsanslag (B) av 620 000 kronor till Nybyggnad för lantmäterikontoret

i Vänersborg. Byggnaden var avsedd att uppföras å den kronan

numera tillhöriga tomten nr 6 i kvarteret Palmen och att inrymma förutom

lokaler åt lantmäterikontoret även sådana åt Västerbygdens vattendomstol,

länsarkitekt- och vägingenjörskontoren samt landsfogdeexpeditionen. På

grund av bristande förutsättningar för ianspråk tagande av de anvisade medlen

kom emellertid den avsedda nybyggnaden icke till utförande.

Efter förslag i propositionen 1942: 179 anvisade riksdagen för budgetåret

1942/43 till Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Vänersborg ett reservationsanslag

av 180 000 kronor, varjämte riksdagen medgav, att för samma

ändamål finge av förenämnda anslag till Nybyggnad för lantmäterikontoret

i Vänersborg tagas i anspråk ett belopp av 330 000 kronor. Byggnadsföretaget,

vilket numera fullbordats, innebar, att vid länsresidenset skulle uppföras två

flygelbyggnader, inrymmande den ena lokaler för länsstyrelsens räkning och

den andra lokaler för länsarkitektkontoret, vägförvaltningen och landsfogden.

Härigenom hade det utrymmesbehov, som nybyggnaden i kvarteret Palmen

var avsett att tillgodose, begränsats till att gälla lantmäterikontoret och vattendomstolen.

En sålunda begränsad byggnad beräknades draga en kostnad

av 290 000 kronor, vilket belopp också kvarstod å det för budgetåret 1940/41

anvisade reservationsanslaget (B) å 620 000 kronor. Detta anslag står emellertid

icke längre till förfogande, men efter förslag i propositionen 1944: 281

(bil. 12 punkten 26) beslöt riksdagen att å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av 290 000 kronor till Nybyggnad för lantmäterikontor

och vattendomstol i Vänersborg.

I skrivelse den 20 april 1944 föreslog byggnadsstyrelsen, att i kvarteret Palmen

i Vänersborg skulle förutom den tidigare planerade byggnaden för lant
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 334.

127

mäterikontor oell vattendomstol uppföras ytterligare en byggnad avsedd att

tillgodose länsstyrelsens alltjämt ökade lokalbehov. Byggnadsstyrelsen anförde

därvid, att de för vägförvaltningen avsedda lokalerna inom södra flygelbyggnaden

i residenset redan visat sig otillräckliga, varför förvaltningen måst

taga i anspråk även de utrymmen, som avsetts för landsfogden. För denne

hade sålunda andra lokaler måst anskaffas. Härtill komme, att ytterligare

lokalbehov väntades uppkomma för länsstyrelsens del genom den föreslagna

omorganisationen av civilförsvaret. Med hänsyn härtill och då ytterligare bebyggelse

på residenstomten icke kunde äga rum ansåg byggnadsstyrelsen, att

den planerade nybyggnaden i kvarteret Palmen borde utökas till att även omfatta

lokaler antingen för länsstyrelsens eget behov eller för vägförvaltningen.

Efter förslag i propositionen 1944:281 (bil. 12, punkten 27) beslöt riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 290 000 kronor.

I skrivelse den 12 juli 1945 har byggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen låtit

länsarkitektkontoret i Vänersborg utarbeta ritningsförslag till såväl nybyggnaden

för lantmäterikontoret och vattendomstolen som nybyggnaden för länsstyrelsen.

Till sistnämnda byggnad hade förlagts länsarkitektkontoret och vägförvaltningen,

varigenom lokalerna inom södra residensflygeln skulle kunna

frigöras för sådana länsstyrelsens avdelningar, vilka icke utan påtagliga olägenheter

kunde skiljas från länsstyrelsen i övrigt. Ritningarna hade godkänts

av vederbörande myndigheter, f/när byggnadsföretagen bland annat med hänsyn

till de behov, som komme att uppstå i samband med folkbokföringens

ordnande och uppbördsväsendets omorganisation vore av synnerligen trängande

natur, hemställde byggnadsstyrelsen örn uppdrag att snarast möjligt

igångsätta arbetena.

Sedermera har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 30 augusti 1945 meddelat,

att de sammanlagda kostnaderna för de båda byggnaderna i kvarteret Palmen,

enligt inom styrelsen företagna beräkningar, nu måste angivas till 750 000

kronor. Ökningen i kostnaderna berodde till största delen på att byggnaden

för lantmäterikontor och vattendomstol kostnadsberäknats redan år 1941.

Under tiden därefter hade byggnadskostnaderna stigit med omkring 17 procent.

Det ursprungliga beloppet, 290 000 kronor, måste således ökas med

50 000 kronor, vartill komme 10 000 kronor för fullständig utgrävning av

källaren, som från början ävsetts att utgrävas endast delvis. Hela kostnaden

för denna byggnad kunde alltså numera beräknas uppgå till 350 000 kronor.

Vad beträffar den andra nybyggnaden, avsedd att inrymma länsarkitektkontor

och vägförvaltning, hade man vid de tidigare verkställda beräkningarna

utgått från att denna skulle bliva lika stor som den tidigare planerade byggnaden,

varför kostnaden då uppskattades till samma belopp som för denna.

Till följd av ytterligare utvidgning av vägförvaltningen måste emellertid

byggnaden för förvaltningen och länsarkitektkontoret nu göras något större.

Med den härav följande kostnadsökningen jämte den förut nämnda stegringen

av byggnadskostnaderna beräknades byggnaden numera komma att kosta

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 334.

Departements
chefen.

370 000 kronor. Förutom nu angivna kostnader tillkomme 30 000 kronor för

yttre arbeten vid de båda byggnaderna, varför den sammanlagda kostnaden

komme att uppgå till (350 000 + 370 000 + 30 000=) 750 000 kronor.

På grund av det anförda, och under erinran att byggnadsföretagen vöre av

synnerligen trängande natur, hemställer byggnadsstyrelsen, att till uppförande

av ifrågavarande två byggnader i kvarteret Palmen i Vänersborg måtte

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisas ett investeringsanslag

av 750 000 kronor.

Frågan örn beredande av lokaler åt lantmäterikontoret och vattendomstolen

i Vänersborg samt åt länsstyrelsen i Älvsborgs län och vissa länsstyrelsen närstående

institutioner har under en följd av år varit föremål för statsmakternas

uppmärksamhet. Genom beslut av 1942 års riksdag uppnåddes en partiell

lösning, vilken gick ut på uppförande av två flyglar till länsresidenset. Härigenom

kunde lokaler erhållas för länsarkitekten, vägförvaltningen och landsfogden

samt i viss utsträckning för länsstyrelsens egen räkning. Detta lokaltillskott

är numera helt utnyttjat, men utvidgningen av vägförvaltningens

organisation har medfört, att de för landsfogden avsedda utrymmena måst

tagas i anspråk för förvaltningens räkning, medan landsfogden nödgats flytta

ut i förhyrda lokaler i staden. Nya lokalbehov, vilka behöva tillgodoses omedelbart,

hava vidare anmälts, bland annat för en folkbokföringsavdelning,

varjämte i samband med genomförandet av den förebådade uppbördsreformen

ytterligare lokalutrymmen torde komma att krävas.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen lia för tillgodoseende av de

statliga lokalbehoven i Vänersborg å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppförts två anslag å vartdera 290 000 kronor, avseende det ena nybyggnad

för lantmäterikontor och vattendomstol samt det andra nybyggnad

för länsstyrelsen. Då det är synnerligen angeläget, att dessa byggnader snarast

bliva uppförda och ställda till förfogande för vederbörande myndigheter, förordar

jag att vid 1945 års höstriksdag byggnadsanslag för ändamålet äskas å

tilläggsstat för innevarande budgetår.

Enligt numera av byggnadsstyrelsen reviderade kostnadsberäkningar kommer

byggnaden för lantmäterikontoret och vattendomstolen att draga en

kostnad av 350 000 kronor, medan den för länsstyrelsen avsedda byggnaden, i

vilken för avlastning av länsstyrelsens nuvarande lokaler skulle inrymmas

länsarkitektkontoret och vägförvaltningen, kostnadsberäknats till 370 000

kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke funnit anledning till erinran.

I anslutning lill byggnadsstyrelsens förslag torde i anslagen till vartdera

byggnadsföretaget böra inräknas 15 000 kronor för utförande av vissa yttre

arbeten.

Hemställan om anslag till nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län kommer

jag att göra under nästa punkt.

Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol i

Vänersborg å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/

46 anvisa ett investeringsanslag av........kronor 365 000.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 33U.

129

[6.] 16 c. Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län. Under åberopande

av vad som anförts under näst föregående punkt hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av....................kronor 385 000.

[7.] 16 d. Nybyggnad för länsstyrelsen i Skaraborgs län. Genom beslut

den 21 juni 1940 ställde Kungl. Majit 2 200 kronor till bygnadsstyrelsens förfogande

för bekostande av utredningar i fråga örn beredande av utökade lokaler

för länsstyrelsen i Skaraborgs län ävensom beträffande uppförande av

byggnad för lantmäterikontoret i länet.

I skrivelse den 2 april 1944 redovisade bygnadsstvrelsen resultatet av dessa

utredningar, innebärande att vissa ändringar skulle vidtagas inom det nuvarande

landsstatshuset i Mariestad, att detta skulle tillbyggas med en vinkelrätt

mot gatan förlagd flygelbyggnad av två våningars höjd och direkt förbunden

med landsstatshusets östra ända samt avsedd för länsarkitektkontoret,

vägförvaltningen och vissa av länsstyrelsens avdelningar samt att för

lantmäterikontoret skulle uppföras en helt fristående byggnad placerad utmed

gatan omedelbart väster örn landsstatshuset. Efter förslag i propositionen

1944: 281 (bil. 12, punkterna 28 och 29) beslöt riksdagen att till Tillbyggnad

till landsstatshuset i Mariestad å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av 780 000 kronor samt att till Lantmäterikontorsbyggnad

i Mariestad å allmän beredskapsstat III för samma budgetår uppföra

ett anslag av 325 000 kronor.

I skrivelse den 8 oktober 1945 har byggnadsstyrelsen framlagt ett helt nytt

förslag till lösande av dessa byggnadsfrågor.

Styrelsen har inledningsvis meddelat, att styrelsen anmodat länsarkitektkontoret

i länet att i samråd med länsstyrelsen och bygnadsstyrelsens utredningsbyrå

verkställa den av Kungl. Maj:t den 21 juni 1940 anbefallda utredningen.

Arbetet med denna hade av olika mellankommande omständigheter

blivit synnerligen omfattande och tidsödande, och eli flertal alternativa lösningar

hade övervägts. Härvid hade numera framkommit, att det nuvarande

landsstatshuset svårligen kunde om- och tillbyggas på ett sådant sätt att en

tillfredsställande lösning kunde erhållas. Den nuvarande byggnadens måttförhållanden

och arkitektur, dess stora rumsenheter. glest sittande fönster

och mycket stora våningshöjder gjorde densamma synnerligen svår att anpassa

efter nutida fordringar på en rationell ämbetsbyggnad, och det hade

visat sig mycket vanskligt att till den anpassa tillbyggnader av den typ och

planläggning, som numera befunnits ändamålsenlig för ett sådant ämbetsverk

som en länsstyrelse. Härtill komme att grundförhållandena inom den

nuvarande tomten vore så dåliga, att grundförstärkning under landssitatshuset

framdeles kunde bliva påkallad och att särskilda försiktighetsmått måste

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 334.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

vidtagas vid anordnandet av förbindelsegångar till nya byggnader på tomten

för att minska risken för ojämna sättningar.

Med hänsyn till att den nuvarande landsstatsliustomten vore mycket välbelägen

och genom sin storlek erbjöde goda utbyggnadsmöjligheter, hade, anför

byggnadsstyrelsen, bland annat även övervägts en sådan lösning av byggnadsfrågan

att å tomten skulle uppföras en helt ny ämbetsbyggnad, varvid den

nuvarande, i drift och underhåll oekonomiska byggnaden förutsattes framdeles

skola rivas. Denna lösning av frågan hade emellertid länsstyrelsen för

sin del icke funnit sig kunna biträda.

Under sådana förhållanden hade byggnadsstyrelsen undersökt möjligheten

av att åt länsstyrelsen på annan plats i staden uppfördes en helt ny ämbetsbyggnad

av tillräcklig storlek och med en rationell, efter länsstyrelsens speciella

behov lämpad planläggning. Förutsättningarna för att en sådan lösning

skulle kunna erhållas vore, att en lämplig och tillräckligt stor tomt

kunde erhållas och att det nuvarande landsstatshuset kunde försäljas till ett

pris som uppvägde kostnadsskillnaden mellan om- och nybyggnadsaltemativen.

Länsstyrelsens lokalsvårigheter hade numera blivit så kännbara, att

ytterligare uppskov med frågans lösning icke vore möjligt.

På anmodan av byggnadsstyrelsen hade länsstyrelsen förhandlat med vederbörande

myndigheter i Mariestad beträffande lomlfrågan. Från stadens

sida hade därvid visats stor beredvillighet att medverka till en lösning av

den förevarande frågan efter angivna riktlinjer, och ett förslag till avtal mellan

kronan och staden hade framkommit.

Avtalsförslaget, vilket tillstyrkts av länsstyrelsen samt stadsfullmäktiges i

Mariestad förhandlingsdelegerade, är av följande lydelse:

»Mellan Kungl. Maj:t och Kronan, å ena, samt Mariestads stad, å andra

sidan, träffas härmed följande avtal.

1) Staden överlåter med full äganderätt till Kronan och utan kostnad för

Kronan det staden tillhöriga, mellan Komministergatan, Hamngatan, Fisktorget

och ån Tidan belägna området, närmare utmärkt å bilagda karta, för

uppförande därstädes av byggnader för länsstyrelsen i Skaraborgs län och

länsstyrelsen närstående statsinstitutioner.

Området skall på stadens bekostnad vara avröjt senast den 1 december

1946, då tillträde sker. Det förutsättes, att staden före den 1 november 1945

erhåller statens byggnadslånebyrås tillstånd till sådan utökning av byggnadskvoten

för staden, att det bostadsbehov, som uppkommer genom avröjningen

blir fullt täckt.

Kronan förbinder sig att hålla ett område örn 10 meters bredd utmed ån

Tidan från Fisktorget till Komministergatan såsom allmän park med fri genomgång

mellan nu sagda gator.

2) Kronan överlåter med full äganderätt till staden det för Kronan lagfarna

område, huvudsakligen omfattande kvarteret Almen enligt bilagda karta,

med därpå uppfört landsstatshus mot det att staden erlägger 150 000 kronor

vid tillträdet, som skall ske under hösten 1948 och senast den 1 januari

1949.

Landsstatshuset, som under tiden till tillträdesdagen skall av kronan underhållas

i sedvanlig omfattning, överlämnas i befintligt skick med ålit vad

till fastigheten lagligen hör jämte korkmattor och gardiner och i korridorer
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33i.

131

na anbragta skåp. Om övertagande av vissa övriga inventarier må särskild

överenskommelse träffas.

3) De under 1 och 2 omnämnda områdena och fastigheterna upplåtas gravationsfria.

Förekommande lagfartskostnader bestridas av respektive mottagare.

4) Staden förbinder sig att, därest kronan inom 10 år härefter så påfordrar,

kostnadsfritt upplåta lämplig tomt för fribelägen byggnad örn cirka 500

kvadratmeters basyta för uppförande av byggnad för lantmäter ikon tor.»

Beträffande avtalets innebörd anför byggnadsstyrelsen, att det av staden

erbjudna tomtområdet vare beläget invid Fisktorget och i närheten av landshövdingeresidenset.

Området vore så stort, att länsstyrelsens behov av reserv

för framtida utvidgning väl kunde tillgodoses. Staden hade dessutom erbjudit

sig att kostnadsfritt på vissa villkor överlämna en för uppförande av nybyggnad

åt lantmäterikontoret lämplig tomt. Vidare hade staden förklarat sig

villig att inlösa det nuvarande landsstatshuset för ett belopp av 150 000 kronor,

vilket erbjudande finge anses vara för kronan förmånligt. Det av staden

uppställda villkoret att den staden tilldelade byggnadskvoten utökades så, att

ersättning kunde vinnas genom nybyggnader för den minskning av bostadsbeståndet,

vilken kunde uppkomma genom rivning av byggnader på den erbjudna

marken, syntes byggnadsstyrelsen skäligt.

Skissförslag till en nybyggnad på den föreslagna tomten hade, fortsätter

byggnadsstyrelsen, utarbetats av länsarkitektkontoret. Förslaget innebure att

huvudentrén till anläggningen vändes mot Fisktorget. Från den mot detta förlagda

ca 30 meter långa delvis till tre våningars höjd uppförda byggnadskroppen

sträckte sig mot norr utmed Hamngatan en tvåvåningsbyggnad med

en för framtida inredning avsedd vind. Denna byggnadskropp vore uppdelad

i två partier, förbundna genom ett högre mellanparti, i vars bottenvåning

funnes anordnad en bred genomfart till den mellan byggnaden och ån Tidan

belägna gården, vilken tänktes ordnad med planteringar. Bottenvåningen söder

om genomfarten samt hela våningen en trappa upp med undantag för

en liten längst mot norr belägen del avsåges för länsstyrelsens behov, medan

återstoden av dessa våningar skulle användas till lokaler åt vägförvaltningen

och länsjägmästaren. Lokaler för länsarkitektkontoret skulle anordnas i

översta våningen inom det högre partiet mot Hamngatan. I souterrängvåningen

funnes en mindre lokal, avsedd att uthyras till staden såsom hamnkontor,

ävensom lunchrum, en vaktmästarbostad och arkivlokaler.

Byggnadsstyrelsen förklarar sig finna detta förslag, vilket vid bifall till

styrelsens framställning om anslag till nybyggnad bomme att närmare utarbetas,

lämpat att i huvudsak läggas till grund för uppförande av ny ämbetsbyggnad

åt länsstyrelsen m. m. Enligt byggnadsstyrelsens mening borde

frågan örn nya lokaler åt lantmäterikontoret lösas genom en från länsstyrelsens

lius fristående nybyggnad, med vars uppförande torde kunna anstå

ännu någon tid.

Kostnaderna för den föreslagna nybyggnaden åt länsstyrelsen har av byggnadsstyrelsen

beräknats till 1 400 000 kronor. En lösning av byggnadsfrågan

genom örn- oell tillbyggnader vid nuvarande landsstatshuset har styrelsen be
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

räknat kosta omkring 1 280 000 kronor. Någon fullt tillfredsställande lösning

av byggnadsfrågan kunde dock icke vinnas genom en dylik om- och tillbyggnad.

Då staden vöre villig att för det nuvarande landsstatshuset betala 150 000

kronor, fortsätter byggnadsstyrelsen, minskades kronans slutliga kostnad för

nybyggnaden med detta belopp till 1 250 000 kronor eller således till ett något

lägre belopp än kostnaden för om- och tillbyggnaden. Fördelarna med nybyggnad

vore påtagliga, bland annat skulle kostnaderna för uppvärmning,

underhåll och städning bliva väsentligt lägre. Enligt länsarkitektens beräkningar

skulle besparingarna för dessa poster bliva lägst 3 000 kronor årligen,

vilket kapitaliserat efter 5 % motsvarade ett värde av 60 000 kronor.

Med hänvisning till det anförda hemställer byggnadsstyrelsen, såvitt nu är

i fråga, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1945 års höstriksdag,

dels att bemyndiga Kungl. Maj:t att med Mariestads stad sluta avtal i enlighet

med av länsstyrelsen och stadens förhandlingsdelegerade upprättat

förslag till avtal,

dels ock att för uppförande av nytt landsstatshus å tilläggsstat I för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Departements- Frågan om beredande av utvidgade lokaler för länsstyrelsen i Skaraborgs

chefen. ]än gjordes redan år 1940 till föremål för särskild utredning. Under utredningsarbetet

hava olika förslag till frågans lösning prövats. Bland annat

hava möjligheterna undersökts att företaga en ny- eller tillbyggnad på landsstatshusets

nuvarande tomt samt att uppföra ett helt nytt landsstatshus på

annan plats i staden. Det förra alternativet, vilket legat till grund för riksdagens

beslut, att anslag skulle uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 till tillbyggnad till landsstatshuset och till uppförande av en särskild

lantmäterikontorsbyggnad, torde endast med svårighet kunna lämna

en tillfredsställande lösning. Sedan möjligheter numera yppat sig för kronan

att av Mariestads stad erhålla en för ändamålet lämplig tomt under förutsättning

att det nuvarande landsstatshuset överlåtes till staden för 150 000 kronor,

torde förslaget om uppförande av ett helt nytt landsstatshus få anses

vara det mest ändamålsenliga och ekonomiskt fördelaktiga alternativet. Jag

vill därför tillstyrka att förevarande byggnadsfråga löses i enlighet med det

av byggnadsstyrelsen senast framlagda förslaget.

Byggnadsstyrelsens beräkningar rörande kostnaderna för nybyggnaden

hava icke givit mig anledning lill erinran. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att, sedan huvudritningar upprättats, fastställa plan för byggnadsföretaget.

Med hänsyn till det trängande behovet av lokaler för länsstyrelsen

torde principbeslut i ämnet böra fattas redan vid 1945 års höstriksdag samt

erforderligt anslag äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Medelsbehovet

uppgår enligt byggnadsstyrelsens beräkningar till 500 000 kronor för

budgetåret 1945/46 och 900 000 kronor för budgetåret 1946/47. Sistnämnda

anslagsfråga torde få upptagas vid anmälan av 1946 års statsverksproposition.

Frågan om avskrivning av anslagen torde i vanlig ordning få upptagas

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 33U.

133

av chefen för finansdepartementet. Vid försäljningen av landsstatshuset inflytande

medel torde till den del de avse frigjorda kapitalmedel böra tillföras

den på investeringsstaten för statens allmänna fastighetsfond upptagna titeln

övriga kapitalmedel och i övrigt redovisas å staten för allmänna fastighetsfonden.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att med Mariestads stad sluta

avtal om markbyte i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande

avtalsförslag,

dels ock lill Nybyggnad för länsstyrelsen i Skaraborgs län

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av ................ kronor 500 000.

[8.] 16 e. Inköp av tomter för länsresidenset i Östersund. Genom beslut

den 14 april 1944 ställde Kungl. Majit 1 500 kronor till byggnadsstyrelsens

förfogande för bekostande av utredning rörande anskaffande av utökade

lokaler för länsstyrelsen i Jämtlands län.

I skrivelse den 8 oktober 1945 har byggnadsstyrelsen anmält, att den anbefallda

utredningen, vilken utförts av länsarkitekten i länet enligt från byggnadsstyrelsen

lämnade anvisningar och i samråd med länsstyrelsen, numera

förelåge färdig.

Byggnadsstyrelsen meddelar till en början, att länsstyrelsens behov av ökat

utrymme vore så omfattande att det icke kunde tillgodoses utan att nybyggnad

uppfördes eller till- och ombyggnad av nuvarande länsresidenset företoges.

Under utredningen hade i första hand undersökts, huruvida en lösning

av lokalfrågan kunde vinnas genom uppförande av tillbyggnader i form av

i landshövdingens trädgård uppförda flyglar. Utredningen hade emellertid

givit vid handen att någon godtagbar lösning ej stöde att erhålla genom ett

sådant förfarande.

Någon påbyggnad av residenset torde, fortsätter styrelsen, icke kunna komma

i fråga. Däremot hade tagits under övervägande om det skulle vara lämpligt

att uppföra nytt landshövdingeresidens på annan plats och förändra

den nuvarade boställsvåningen till tjänstelokaler åt länsstyrelsen. En sådan

åtgärd skulle emellertid enligt vad utredningen givit vid handen varken ur

praktiska eller ekonomiska synpunkter vara fördelaktig.

Den enda till buds stående utvägen vore därför enligt byggnadsstyrelsens

mening att på en länsresidenset närbelägen tomt uppföra en nybyggnad avsedd

för vissa avdelningar inom länsstyrelsen. Denna byggnadsstyrelsens

uppfattning delades av länsstyrelsen. Någon för ändamålet lämplig tomt

funnes emellertid icke i statens ägo, varför undersökningar verkställts rörande

möjligheterna att inköpa sådan. Då den Östersunds stad tillhöriga mark,

som skulle kunna komma i fråga för ändamålet, av staden reserverats för

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

Departements
chefen.

annat ändamål och staden för den skull icke vore villig avstå densamma,

hade förhandlingarna måst inriktas på förvärv av tomter tillhöriga enskilda

fastighetsägare.

Försäljningsanbud hade, meddelar byggnadsstyrelsen, erhållits å tomter

belägna dels i det omedelbart norr om residenset belägna kvarteret Onkel

Adam och dels i det öster om residenset belägna kvarteret Ordningsmannen.

De olika anbudens innebörd framgår av nedanstående sammanställning:

Fastighet

Areal

Pris

Hyror

Förräntning

Pris per m1

tomt

Onkel Adam nr 5 ..

300 m2

24 000 kr

900 kr

3:75 %

80 kr

Onkel Adam nr 6 ..

815 »

75 000 »

6 028 »

8: 00 %

92 »

Ordningsmannen nr

1 1 250 »

90 000 »

3 000 »

3:75 %

72 »

Ordningsmannen nr

31250 »

290 000 »

16 000 »

5: 5 %

232 »

Förhandlingar med ytterligare en fastighetsägare, nämligen ägaren till

tomten nr 3 i kvarteret Onkel Adam, hade icke lett till ett sådant resultat

att inköp av denna tomt kunde komma under diskussion.

Av de erhållna anbuden syntes, fortsätter styrelsen, det som avsåge tomten

nr 3 i kvarteret Ordningsmannen vara alltför oförmånligt. Ett inköp av de

båda tomterna i kvarteret Onkel Adam skulle innebära att en areal av

1 115 m2 förvärvades för en sammanlagd kostnad av 99 000 kronor. Under

förhanden varande förhållanden syntes detta pris icke oskäligt. Då tomterna

dessutom vore synnerligen lämpligt belägna i förhållande till residenset, varifrån

de endast skildes genom Residensgränd, och då möjlighet torde finnas

att i framtiden igenlägga den del av gränden, som skilde kvarteren Onkel

Adam och Residenset från varandra, hade byggnadsstyrelsen funnit sig

böra tillstyrka förvärv av dessa båda tomter.

Med förmälan att de inkomna anbuden på tomterna i kvarteret Onkel

Adam icke vore bindande längre än till utgången av år 1945 hemställer byggnadsstyrelsen,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå 1945 års höstriksdag att för

inköp av nämnda tomter anvisa ett investeringsanslag av (24 000 + 75 000)

99 000 kronor.

För länsstyrelsen i Jämtlands län föreligger — liksom i fråga om åtskilliga

andra länsstyrelser — ett trängande behov av utvidgade lokaler. Detta lokalbehov

torde icke lämpligen kunna tillgodoses genom om- eller tillbyggnadsarbeten

på den nuvarande residensfastigheten. En lösning av lokalfrågan

måste därför taga sikte på uppförande av en ny byggnad å en för ändamålet

särskilt inköpt tomt.

De av byggnadsstyrelsen till inköp föreslagna tomterna nr 5 och 6 i kvarteret

Onkel Adam äro väl belägna i förhållande till residensbyggnaden, från

vilken de endast skiljas av en gränd, som i en framtid torde kunna igenläggas.

Med hänsyn härtill torde de begärda tomtpriserna få anses ur statens synpunkt

godtagbara. Jag tillstyrker följaktligen att uppgörelse med tomtägarna

träffas på de av byggnadsstyrelsen föreslagna villkoren. För förvärven erfor
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

135

derliga medel (24 000 + 75 000 =) 99 000 kronor torde böra anvisas å tillläggsstat

för innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av tomter för länsresidenset i Östersund å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av .................... kronor 99 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 334.

137

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 oktober 1945.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt

anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 23 a. Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i

Lund. För budgetåret 1944/45 uppfördes för utförande av ifrågavarande byggnadsföretag

å allmän beredskapsstat III ett anslag av 785 000 kronor. En utförlig

redogörelse för utredningen i byggnadsfrågan har lämnats i propositionen

1944:281, till vilken jag hänvisar. Här må endast nämnas, att byggnadsstyrelsen

redan i skrivelse den 3 maj 1938 rörande byggnadsplan för

universitetet i Lund föreslog uppförande av en nybyggnad för den fysiologiska

institutionen vid universitetet. Detta förslag avsåg, att för institutionen,

som disponerade egen institutionsbyggnad, belägen i kvarteret Hyphoff, skulle

uppföras nybyggnad på annan plats. Sedan institutionsföreståndaren, professorn

G. Kahlson överlämnat preliminära ritningar till nybyggnad för institutionen

i kvarteret Saxo och därvid tillika gjort framställning örn anvisande

av medel för utarbetande av fullständiga byggnadsritningar till nybyggnaden,

anbefallde Kungl. Maj:t 1940 års civila byggnadsutredning att granska

förenämnda ritningar lill fysiologisk institution från den förutsättningen, att

den nya institutionsbyggnaden skulle förläggas å lämplig plats inom kvarteret

Vattentornet. Med skrivelse den 22 december 1941 överlämnade civila

byggnadsutredningen därefter skissritningar till en nybyggnad för ifrågava
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kunni. Maj:ts proposition nr 334.

rande institution i sistnämnda kvarter. Det framlagda byggnadsförslaget upptog

en byggnadslänga örn tre våningar med djurhus och hörsal med 120

platser inrymda i särskilda utbyggnader. Kostnaderna för byggnadsföretaget

beräknades av civila byggnadsutredningen approximativt till 600 000 kronor.

Vid anmälan av ärendet (se propositionen 1944: 281) ansåg dåvarande chefen

för ecklesiastikdepartementet, att de av civila byggnadsutredningen framlagda

skisserna i huvudsak syntes ägnade att läggas till grund för en överarbetning

av det ursprungliga byggnadsförslaget. I civila byggnadsutredningens

byggnadsprogram borde emellertid företagas vissa jämkningar, vilka

kunde beräknas draga en kostnad av tillhopa 95 000 kronor. På grund av

de prisstegringar, som inträffat sedan december 1941, borde vidare det av

byggnadsutredningen beräknade beloppet, 600 000 kronor, ökas med 15 procent

eller med 90 000 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretaget borde

sålunda beräknas till (600 000 + 95 000 + 90 000 =) 785 000 kronor.

I skrivelse den 13 september 1945 har nu byggnadsstyrelsen hemställt

om utverkande av anslag å riksstaten till förevarande ändamål med 850 000

kronor. Byggnadsstyrelsen har därvid åberopat en av professorn G. Kahlson

utarbetad promemoria varav inhämtas följande.

Den nuvarande institutionsbyggnaden är omkring 50 år gammal. Den

uppfördes för den förste företrädaren av fysiologien i Lund, professor Magnus

Blix. Under detta halva århundrade har fysiologien som experimentell

vetenskapsgren genomgått en mycket snabb utveckling. Denna kännetecknas

dels av en utvidgning till omfånget, dels av en uppdelning av fysiologien i

ett flertal mer eller mindre självständiga arbetsområden såsom neurofysiologi,

arbetsfysiologi, näringsfysiologi, flygfysiologi, endokrinologi o. s. v.

Antalet personer, som eftersträva avancerad utbildning i fysiologi eller som

helt ägna sig åt denna vetenskap, är nu mycket större än under förra generationen.

Under arbetsåret 1944/45 utgåvos vetenskapliga skrifter från fysiologiska

institutionen i Lund av sammanlagt 15 personer. På dessa 15 akademiska

vetenskapsidkare kommer knappt lika många tekniska hjälpkrafter.

Den på institutionen nu arbetande personalen är 2—3 gånger större än den

för vilken lokalerna ursprungligen avsetts. Med hänsyn till att den ursprungliga

byggnaden icke tillbyggts eller på annat sätt utvidgats, torde det vara

uppenbart, att den är alldeles för liten för att fylla nuvarande anspråk.

Trångboddheten medför stora olägenheter, bl. a. att endast ett ringa antal

av dem, som för sin senare verksamhet som kliniska forskare önska och behöva

avancerad utbildning i fysiologi, kunna beredas plats på institutionen.

För det vetenskapliga arbetet ännu kännbarare och delvis direkt hindrande

är emellertid det förhållandet, att institutionens lokaler icke äro differentierade

och utformade med hänsyn till de syften de skola tjäna. Institutionen

saknar helt djurstallar i egentlig mening. Djuren förvaras nu i ett nödtorftigt

inrett stort källarrum. Här förvaras samtidigt upp till ett 50-tal katter

och 6 hundar. På många av dessa djur ha operativa ingrepp utförts, varefter

djuren skola överleva under flera veckor eller månader. De ytterst ohygieniska

förhållandena i detta improviserade djurstall medför, att värdefullt djurmaterial

går förlorat. Vid upprepade tillfällen har nästan hela kattbeståndet

insjuknat i infektionssjukdomar. Särskilt ömtåliga och medtagna försöksdjur

måste nu hysas på laboratorierna, företrädesvis opererade råttor, men

även hundar och katter. Olägenheterna härav på en överbefolkad institution

torde vara uppenbara.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

Lokaler för aseptiska operationer saknas. Institutionens arbetsprogram

bjuder, att sådana operationer utföras i stor utsträckning.^ Dessa uttöras nu

i ett vanligt laboratorium, som på operationsdagarna måste utrymmas av

dem som annars arbeta där.

Lokaler för kemiskt arbete saknas så gott som helt. Destillermg av eldfängda

vätskor måste utföras i de allmänna laboratorierna i vilka andra arbeta.

Som följd härav brännskadades för två år sedan en av amanuenserna.

Fysiologien använder i allt större utsträckning subtila fysikaliska mät- och

registreringsmetoder. Lokalerna härför böra vara avskärmade gentemot

elektriska och mekaniska störningar, de böra ha konstant fuktighet och vara

försedda med mörkrum och mörkläggningsanordning. Institutionen saknar

dylika lokaler.

‘Biblioteket är alldeles för litet: böcker och tidskrifter ha mast staplas pa

bibliotekets golv och i ett lagerrum.

Verkstadslokalerna äro alldeles för små och otidsenliga.

Lokalerna för undervisning av medicine studerande äro för små och otidsenliga.

— Fr. o. m. hösten 1945 kommer förutom dessa studerande årligen 40

odontologie studerande att tillföras Lunds universitet. Särskilda kurser i fysiologi

måste anordnas för odontologerna, vilket accentuerar kravet på ökade

utrymmen för undervisningen. o

Institutionsbyggnaden är i övrigt i gott skick och väl underhallen. Den kan

med fördel övertagas av något annat ämne med mindre krav på lokalernas

omfång och differentiering för mångskiftande arbetsmetoder.

Ökade statliga anslag komma fr. o. m. hösten 1945 att utgå för medicinsk

forskning. Det kommer att arbetas mer på institutionerna och många nya

vetenskapliga problem komma att upptagas. Det synes därför vara angeläget,

att de ur lokalsynpunkt sämst ställda institutionerna snarast möjligt

få bättre arbetslokaler. Till dessa hör utan tvivel fysiologiska institutionen

vid Lunds universitet.

Byggnadsstyrelsen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Den nya byggnaden för fysiologiska institutionen är avsedd att förläggas

å området norr om nuvarande institutionen för kemi. Då Lunds stad

har för avsikt att inom detta område framdraga fortsättningen av den s. k.

Tornavägen har läget för fysiologiska institutionen tidigaie icke kunnat

närmare bestämmas. Så har emellertid nu kunnat ske, sedan en planerad

utvidgning av Lunds lasarett under våren 1945 varit föremål för arkitekttävling,

berörande även Tornavägens sträckning.

Den planerade institutionsbyggnadens utformning framgår av de överlämnade

ritningarna. Huvudbyggnaden är planerad i tre våningar jämte

källarvåning, innehållande undervisnings- och forskningslaboratorier av

skilda slag. I anslutning till huvudentrén är institutionens hörsal förlagd

i en särskild byggnadskropp. 1 rät vinkel mot huvudbyggnadens norrfasad

vid motsatt sida i förhållande till huvudentrén ligger en envåningsbyggnad

för djurstallar jämte tillhörande utrymmen.

Beträffande användningen av den nuvarande byggnaden för fysiologiska

institutionen har vid överläggningar med representanter för universitetet

framgått, att avdelningen histologi, som är förlagd inom den ytterst trångbodda

anatomibyggnaden, lämpligen bör få taga densamma i anspråk. Härigenom

blir den sedan länge brännande frågan örn ordnandet av anatomiska

institutionens lokalfråga löst.

Vidkommande kostnader för byggnadsföretaget beräknades dessa av byggnadsstyrelsen

i februari 1944 till 785 000 kronor. Sedan dess lia byggnadskostnaderna

stegrats med cirka 5 procent, varför detta belopp med hänsyn

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Majlis proposition nr 334.

till dagens prisläge måste höjas till 825 000 kronor. Emellertid har vid ritningarnas

utarbetande från institutionens sida framhållits, att behov av

ytterligare utrymme för den biokemiska forskningen vore att emotse inom

en nära framtid. Styrelsen har med anledning härav låtit huvudbyggnadens

tak erhålla sådan konstruktion och utformning, att användbara lokaler framdeles

utan större kostnad må kunna inredas å vinden. Denna åtgärd, som

synes styrelsen vara förestavad av klok framsynthet, medför en ökning av

byggnadskostnaden med 25 000 kronor, varför sammanlagda kostnaden för

det framlagda förslaget uppgår till 850 000 kronor.

Departements- Den i ärendet förebragta utredningen har övertygat mig örn att den sedan

länge planerade nybyggnaden för fysiologiska institutionen vid universitetet

i Lund nu bör komma till stånd. Den av institutionsföreståndaren lämnade

redogörelsen ger vid handen, att den nuvarande institutionsbyggnaden

är alldeles otillräcklig och icke fyller de fordringar, vilka med den utveckling,

som skett inom den medicinska forskningen, böra ställas på en institutionsbyggnad

av detta slag. Behovet av en ny institutionsbyggnad inom den

närmaste framtiden synes mig därför klart ådagalagt.

Av byggnadsstyrelsen överlämnade ritningar till ifrågavarande institutionsbyggnad

synas godtagbara. Vid ritningarnas utarbetande ha beaktats

de jämkningar av byggnadsprogrammet, som förordats av chefen för ecklesiastikdepartementet

i propositionen 1944: 281. Ritningarna innebära vidare

viss jämkning av byggnadsprogrammet för att bereda möjlighet att tillgodose

ett inom en nära framtid emotsett behov av ytterligare utrymme för

den biokemiska forskningen. De härför beräknade kostnaderna, 25 000 kronor,

ha icke givit mig anledning till erinran.

Kostnaderna för nybyggnaden ha i februari 1944 beräknats till 785 000

kronor. På grund av sedermera inträffade prishöjningar bör detta belopp i

enlighet med byggnadsstyrelsens förslag ökas med omkring 5 procent eller

med 40 000 kronor och med hänsyn till nyssnämnda ändring i byggnadsförslaget

med ytterligare 25 000 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretaget

bör sålunda beräknas till (785 000 + 40 000 + 25 000 =) 850 000 kronor.

Detta belopp synes mig emellertid böra fördelas på två olika budgetår.

För innevarande budgetår torde enligt vad jag under hand inhämtat från

byggnadsstyrelsen större belopp än 250 000 kronor icke vara erforderligt.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att lill Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet

i Lund på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av kronor 250 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 334.

141

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 oktober 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför

därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 1 a. Förlagskapital för insamling av frö för skogsodling. I skrivelse

den 5 september 1945 har skogsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett belopp av 500 000 kronor till förlagskapital för insamling av barrträdsfrö.

Av utredningen i ärendet inhämtas bland annat följande.

Företagna undersökningar visa, att skogsodlingen icke har en omfattning,

som erfordras för en tillfredsställande reproduktion av virkesbeståndet. Enligt

uppskattningar grundade på riksskogstaxeringens statistiska material skulle

sålunda i riket utanför de s. k. lappmarksområdena finnas över 1 700 000 hektar

kal skogsmark eller skogsmark med otillfredsställande återväxt. Både

skogsplantering och frösådd anses erforderligt för en förbättring av reproduktionen

å dessa arealer inom rimlig tid. Det har vidare beräknats, att årligen

minst 56 ton barrträdsfrö skulle åtgå för att tillgodose detta fröbehov. För

närvarande står insamlingen av barrträdsfrö och lagerhållningen av skogsodlingsmaterial,

som ombesörjes i första hand av skogsvårdsslyrelserna och i

någon mån av domänverket och vissa större skogsbolag, icke i rimlig proportion

lill de framtida skogsodlingsuppgifterna, vilket enligt av skogsvårdsstyrelserna

lämnade uppgifter bland annat synes bero på svårigheter att finansiera

kottinsamling av önskvärd omfattning under goda fröår och i övrigt örn
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 334.

händertaga och lagra frömaterial för försäljning även under mindre gynnsamma

fröår. Tillgången på barrträdsfrö är nämligen mycket ojämn. Goda

fröår återkomma sålunda med 4 till 5 års mellanrum för gran och med 8

till 10 års mellanrum för tall. Av denna anledning måste en rationellt driven

fröinsamling bliva jämförelsevis kostnadskrävande. Härtill bidrager också

den omständigheten, att en dylik verksamhet hör inskränkas till områden

med övervägande goda barrträdsraser, varigenom tättbebyggda trakter med

förhållandevis god tillgång på arbetskraft för ifrågavarande ändamål ofta

kunna komma att utestängas.

Såvitt nu kan bedömas synas betingelserna för en omfattande fröbikt under

instundande vinter synnerligen goda. Särskilt i fråga örn tallfrö i Norrland

torde tillgången komma att bliva mycket riklig. Kostnaderna för tillvaratagande

av årets fröskörd ha beräknats uppgå till 530 000 kronor eller i ruut tal

500 000 kronor. Till mötande av dessa kostnader föreslås^ att anslag å nämnda

belopp anvisas såsom förlagskapital för beviljande av lån till skogs vårdsstyrelserna,

för vilka insamlandet av barrträdsfrö och tillhandahållandet åt allmänheten

av skogsodlingsmaterial få anses böra till de ordinarie arbetsuppgifterna.

Anledning synes icke föreligga att såsom villkor för åtnjutande av dylikt

lån kräva annan säkerhet än förbindelse från vederbörande skogsvårdsstyrelses

sida att återgälda lånebeloppet i enlighet med de föreskrifter, som utfärdats

vid lånets beviljande. Återbetalning bör kunna ske med lika stora årliga

amorteringsbelopp och torde kunna slutföras inom relativt kort tidrymd.

Närmare bestämmelser härom böra lämpligen utfärdas i varje särskilt fall

med hänsyn till föreliggande omständigheter. I varje fall synes man kunna

räkna med, att lånen komma att vara slutamorterade senast fem år från utgången

av det kalenderår, under vilket länet utanordnats. Enär skogsvårdsstyrelserna

för sin ekonomi till övervägande delen äro hänvisade till allmänna

medel, synas lån för här berörda ändamål böra åtnjuta räntefrihet.

Statskontoret, som yttrat sig över framställningen, har intet att erinra mot

att tillfälle beredes skogsvårdsstyrelserna att erhålla lån för finansiering av

insamling av barrträdsfrö men ifrågasätter, huruvida icke ränta bör beräknas

att utgå förslagsvis efter 3,5 procent.

Riksgäldskontorets fullmäktige ha tillstyrkt skogsstyrelsens framställning.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen erfordras för att möjliggöra

en ökad skogsodling, varav ett starkt framträdande behov föreligger i vårt

land, en efter rationella grunder bedriven insamlings- och lagringsverksamhet

beträffande barrträdsfrö. För detta ändamål är det av vikt att fröskörden

under goda fröår, vilka endast förekomma med förhållandevis långa intervaller,

i största möjliga utsträckning tillvaratages inom områden med högvärdigt

frö. Då vissa svårigheter torde komma att uppstå för skogsvårdsstyrelserna,

som insamlingen och försäljningen av barrträdsfrö i huvudsak åvila,

att finansiera en på här antytt sätt bedriven verksamhet, synas möjligheter

böra öppnas att härför erhålla lån av statsmedel. Då innevarande år synes

vara ett synnerligen gott fröår och kapital för insamling och lagring av

barrträdsfrö därför böra vara tillgängliga vid instundande årsskifte, torde medel

för utlämnande av dylika lån snarast böra ställas till förfogande. Det belopp

av 500 000 kronor, som beräknats motsvara skogsvårdsstyrelsernas tåne
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 33A.

143

behov för ifrågavarande ändamål, torde med hänsyn härtill böra anvisas för

innevarande budgetår. Ett anslag å detta belopp, benämnt Förlagskapital för

insamling av frö för skogsodling, synes lämpligen böra upptagas under fonden

för förlag till statsverket. Beträffande de bestämmelser, som böra tillämpas

vid beviljandet av här avsedda lån till skogsvårdsstyrelserna, vill jag med

tillstyrkan av skogsstyrelsens förslag förorda, att som säkerhet må godtagas

en förbindelse från vederbörande låntagare att återbetala lånet i den ordning,

som föreskrivits vid utanordnandet. Amorteringstiden bör, där icke särskilda

skäl till annat föranleda, icke utsträckas längre än till högst fem år efter

utgången av det kalenderår, under vilket lånet utanordnats. Å lånen torde

icke böra erläggas någon ränta. I övrigt torde erforderliga föreskrifter böra

utfärdas för varje särskilt fall och anpassas efter föreliggande omständigheter.

Förvaltningen av förevarande anslag synes mig böra uppdragas åt statskontoret,

som sålunda sedan skogsstyrelsen fattat beslut örn låns beviljande,

har att utanordna lånet och övervaka att låntagaren uppfyller föreskrivna

skyldigheter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för insamling av frö för skogsodling

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av..................kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 33k.

145

Förteckning.

över av Kungl. Majit hos riksdagen äskade anslag å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet. .

Kronor

E: 14 Inköp av jordbruksinventarier m. m. för fångkolonier,

reservationsanslag ................................... 280 000

E: 15 Inköp av jordbruksinventarier m. m. för kolonier till säker
hetsanstalter,

reservationsanslag ...................... 80 000

E: 16 Inköp av möbler m. m. för fångvårdens sinnessjukavdelningar,

reservationsanslag................ 30 000

G: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

......................................... 200 000

G: 8 a Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag......... 15 000

605 000

III. Utrikesdepartementet.

C: 4 Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund under

åren 1940—1945, förslagsanslag....................... 2 090 000

IV. Försvarsdepartementet.

Försvarets forskningsanstalt:

D: 13 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag........... 1 625 000

E: 12 a Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag......... 1 000 000

E: 25 a Militärpsykiatriska undersökningar av värnpliktiga, förslagsanslag

.............................................. 70 000

2 695 000

V. Socialdepartementet.

B: 22 a Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag......... 2 000 000

C: 78 a Bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande

av allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet...... 15 000

C: 78 b Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag............... 80 000

2 095 000

VI. Kommunikationsdepartementet.

G: 12 a Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag......... 2 300 000

VII. Finansdepartementet.

E: 8 a Propaganda för bättre deklarationsmoral, reservationsanslag. 130 000

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 334. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 33A.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

B: 29 Bidrag till nordiska museet.............................

N: 11 a Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom

studieresor m. m., reservationsanslag...................

IX. Jordbruksdepartementet.

Lantbrukshögskolan:

D: 3 Materiel m. m., reservationsanslag....................

G: 14 a Utbildningskurs i linberedning ........................

G: 62 Fortbildningskurser rörande jordbrukets rationalisering

m. m., reservationsanslag............................

N: 9 a Planering av allmänna arbeten, reservationsanslag.........

N: 17 Bidrag till täckande av viss kursförlust..................

X. Handelsdepartementet.

F: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

........................................

Kronor

12 600

200 000

212 600

12 500

12 200

75 000

1 100 000

lil 500

1 311 200

125 000

XI. Folkhushålln ing sdepartementet.

D: 3 a Ersättning för förfogande över vissa fartyg............... 250 000

D: 3 b Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag

....................................... 400 000

650 000

Säger för egentliga statsutgifter 12 213 800

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Finansdepartementet :

3 Avskrivning av vissa krediter till Danmark och Norge 200 000 000

Summa för driftbudgeten 212 213 800

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

Kommunikationsdepartementet:

9 a Inköp av tomter i Uppsala..................

9 b Inköp av tomt- och gatumark i Norrköping . ..

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

Inköp av stadsägor i Vänersborg.............

975 000

334 400

1 309 400

17 a

340 000

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 334. 147

E. Domänverket.

Justitiedepartementet: Kronor

a Förvärv av fångkolonier............................. 300 000

b Förvärv av kolonier till säkerhetsanstalter............. 150 000

450 000

2 099400

lil. Statens allmänna fastighets fond.

Justitiedepartementet:

a Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalter......... 250 000

Utrikesdepartementet:

4 a Iståndsättande av vissa beskickningsfastigheter......... 150 000

4 b Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors 90 000

Kommunikationsdepartementet:

16 a Ytterligare tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö____ 525 000

16 b Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol i Vä
narsborg

................. 365 000

lb c Nybyggnad för länsstyrelsen i Alvsborgs län............ 385 000

16 d Nybyggnad för länsstyrelsen i Skaraborgs län........... 500 000

16 e Inköp av tomter för länsresidenset i Östersund......... 99 000

Ecklesiastikdepartementet:

23 a Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet

.................................... 250 000

2 614 000

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

11 a Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde.................... 3 100 000

11 b Iståndsättande av mässbyggnad vid Norrbottens regemente

........................................... 126 000

3 226 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Jordbruksdepartementet:

1 a Förlagskapital för insamling av frö för skogsodling____ 500 000

IX. Diverse kapitalfonder.

Finansdepartementet:

Fonden för kreditgivning till utlandet:

Kredit till Danmark för inköp av baracker m. m____ 10 000 000

18 439 400

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

21 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (21)

21 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:606 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945146. s. 7 i texten
  2. Rskr. 1945:599 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 gjorda framställn s. 10 i texten
  3. SU 1945:291 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 gjorda framställningar om ansla s. 1 i texten
  4. Rskr. 1945:566 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad propositionen a1 i texten
  5. Rskr. 1945:568 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifterå tillägg sstat I tillriksstaten för budgetåret 1945/46, i vad propositionen a a1 i texten

Visa alla 21