Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsunderstöd till Sörby invallningsföretag år 1937 i Västmanlands län

5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:335, Angående ytterligare statsunderstöd till Sörby invallningsföretag år 1937 i Västmanlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 335.

1

Nr 335.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd

till Sörby invallningsföretag år 1937 i Västmanlands

län; given Stockholms slott den 19 september

1955.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag,

om vilkets avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 september 1955.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld.

Den 11 november 1938 anvisade Kungl. Majit till Sörby invallningsföretag

år 1937 i Ramnäs socken, Västmanlands län, dels statsbidrag från statens avdikningsanslag

med 11 630 kronor, dels ock lån från statens avdikningslånefond

med 11 690 kronor, varjämte Kungl. Majit fastställde arbetsplan för företagets

utförande.

I en till Kungl. Majit ställd ansökning den 1 september 1944 ha nämndemannen

Ernst Anders Engvall och hemmansägaren Axel Nyman, båda i

Sörby, Ramnäs, såsom delägare i invallningsföretaget, hemställt örn underRihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr. 335.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 335.

stöd av statsmedel till bestridande av kostnaderna för vissa reparationsarbeten

vid företaget på grund av skador, som uppstått genom översvämning av

Kolbäcksån i juni 1944. Vid ansökningen har fogats en av extra lantbruksingenjören

G. Aspegren verkställd utredning rörande skadorna.

I ärendet ha infordrade utlåtanden avgivits den 19 september 1944 av länsstyrelsen

i Västmanlands län, den 12 mars 1945 av lantbruksstyrelsen, den 10

april 1945 av statskontoret samt den 27 i samma månad av riksräkenskaps-

verket.

Jag torde här få erinra därom att Kungl. Majit den 31 augusti 1945 på

framställning av sökandena om ersättning för de av översvämningen vållade

skadorna å deras i invallningsföretaget ingående mark beviljat sökanden

Axel Nyman ett räntefritt lån från undsättningsfonden å 1 988 kronor.

I fråga örn invallningsföretaget inhämtas av handlingarna i ärendet följande.

Förslag rörande företaget upprättades vid laga syneförrättning avslutad

den 6 oktober 1937 och fastställdes av Österbygdens vattendomstol den 17

mars 1938, varefter företaget i enlighet med den fastställda planen utfördes

under åren 1939—1940 samt godkändes av lantbruksstyrelsen den 27 november

1940. Vid syneförrättningen beräknades kostnaderna för företaget

till 24 624 kronor 71 öre, medan värdet av båtnaden genom torrläggningen

uppskattades till 24 995 kronor. De verkliga kostnaderna för företagets utförande

uppgingo till 25 615 kronor. Företaget omfattar 11,38 hektar åker

och 21,28 hektar ängs- och odlingsmark eller tillsammans en markareal av

32,66 hektar. Av denna areal innehava sökandena tillhopa omkring 98 procent.

Av extra lantbruksingenjören Aspegrens utredning må här återgivas följande.

Orsaken till den för invallningsföretaget inträffade katastrofen var i första

hand den exceptionellt stora nederbördsmängd, som föll i dessa trakter i slutet

av maj och början av juni 1944. Då tämligen rikligt med nederbörd fallit

dessförinnan, voro Kolbäcksåns vattenmagasin även fyllda, när den nyss

nämnda regnperioden började. Några anmärkningar mot dessa dispositioner

från vattenkraftsägamas sida kunna dock knappast framställas, då försommaren

så gott som alltid brukar vara regnfattig. Efter den osedvanligt rikliga

nederbörden steg emellertid vattnet i Kolbäcksån exceptionellt mycket, och

vattenståndet i ån började någon vecka in i juni 1944 allt mera närma sig

vallkrönets höjd. Genom provisoriska spåntningar och påfyllningar lyckades

man dock tills vidare förhindra en överspolning. Den 12 juni 1944 sjönk emellertid

vallen plötsligt och bröts sönder på en sträcka av cirka 20 meter. På en

halv dag steg vattnet upp över så gott som hela invallningsområdet, och

stora värden för markägarna gingo förlorade.

Vid platsen för vallbrottet ligga vall och samlingskanal över en äldre vattenfåra,

där marken är relativt lös, och där det är ganska djupt till lera eller

gyttjelera. Till 3—5 meters djup utgöres marken av dy-, torv- och slamjord.

Då vallen byggdes späntades mycket riktigt här, men tydligen ej djupt nog.

Denna omständighet var den andra huvudsakliga orsaken till olyckan. Vallbrottet

torde nämligen ha föregåtts av underskärning och urspolning, vilket

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 335.

3

åstadkoms genom det ovanligt stolpa vattentrycket utanför och möjliggjordes

av vallgrundens dåliga beskaffenhet. Sedan grunden blivit underminerad, har

vallens inre del tydligen glidit och sjunkit utmed spånten, på samma gång

som jordmassor pressats upp i samlingskanalen. Sedan salunda inre delen

av vallen försvunnit, förmådde ej i mitten av brottet resten av vallen motstå

vattentrycket utanför, utan spånten bröts av och vallmassorna sköljdes bort.

För att kunna uppgöra lämpligt förslag till reparationsarbeten samt beräkna

kostnaderna härför har platsen för vallbrottet uppmätts och avvägts.

Noggranna jordborrningar lia även utförts på platsen för vallbrottet.

Det förslag, som utarbetats för vallens lagning, omfattar dels spåntning

för att avskära och täta den förskjutna och genomsläppliga grunden, och dels

ny vallbyggnad. För att motverka vidare rörelse i jordmassorna vid vallbrottet

eller för att skapa en motvikt häremot har även föreslagits att samlingskanalen

innanför vallen helt skall fyllas igen på en viss sträcka. Då övre

delen av samlingskanalen genom denna igenfyllning avstänges, måste för

vattnets avledande härifrån en särskild förbiledning läggas. Vid undersökningen

konstaterades vidare att vallen på mycket långa sträckor på insidan

var ursköljd. Dessa skador på grund av vågsvall lia även uppmätts och inräknats

i reparationsarbetena.

Kostnaderna för de i det föregående upptagna reparationsarbetena kunna

beräknas till sammanlagt 4 200 kronor.

Såsom framgår av föregående redogörelse angående erforderliga reparationsarbeten

och kostnaderna härför är det stora förluster, som åsamkats intressenterna

i invallningsföretaget. Förlusterna äro av sådan omfattning, att

markägarna knappast utan hjälp i någon form kunna bära dessa. Ur allmän

ekonomisk synpunkt måste det naturligtvis också anses vara synnerligen

önskvärt, att föreslagna reparationsarbeten snarast utföras. I förhållande till

det kapital, som vid invallningens byggande investerats i anläggningen samt i

förhållande till de värden, som här stå på spel, äro nämligen reparationskostnaderna

tämligen ringa. De omständigheter, som orsakade olyckan, måste

även anses ha varit synnerligen exceptionella samt svåra att förutse. Berörda

markägare lia här drabbats av en olycka, som för dem blivit särskilt allvarlig,

då de till stor del för sin utkomst och existens äro beroende av invallningen.

Med hänsyn till det anförda synes skäligt, att invallningsföretaget

beviljas statsbidrag till ifrågavarande reparationskostnader med 4 200 kronor.

Beträffande sökandenas ekonomiska förhållanden är i ärendet upplyst i

huvudsak följande.

Ernst Anders Engvall, som är född år 1884, är gift men har inga minderåriga

barn att försörja. I sin år 1945 avgivna självdeklaration har Engvall

uppgivit sin förmögenhet till omkring 51 000 kronor. Häri ingår en fastighet

med ett taxeringsvärde av 34 700 kronor och intecknad för 15 200 kronor,

banktillgodohavanden å 22 600 kronor och obligationer till ett värde av 3 350

kronor. Återstoden utgöres av smärre fordringar. Engvall har sedan år 1941

utarrenderat sin gård lill en son. Gården omfattar en åkerareal av 100 tunnland,

varav genom vallbrottet cirka 40 tunnland blevo skadade.

Axel Nyman, som är född år 1896, är gift och har fyra minderåriga barn.

Ilan har i sin år 1945 avgivna .självdeklaration uppgivit sina tillgångar lill

sammanlagt omkring 25 300 kronor, vilka tillgångar utgöras av en fastighet,

låxerud lill 17 400 kronor, levande och döda inventarier lill etl värde av

6 400 kronor, spannmål värderad lill 1 200 kronor sami andelar i ekono
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

* Kunni. Maj-.ts proposition nr 335.

miska föreningar ii cirka 300 kronor. Sina skulder har Nyman angivit vara

16 000 kronor. Av Nymans åkerjord, som omfattar en areal av 15 tunnland,

lia 14 tunnland skadats på grund av vallbrottet.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har understrukit, att ifrågavarande skador

förorsakats av förhållanden, över vilka sökandena icke kunnat råda, varför

det skedda måste betraktas såsom en olyckshändelse. Då det med hänsyn

till sökandenas relativt svaga ekonomi syntes uteslutet, att de själva skulle

kunna bära kostnaderna för reparationsarbetena, och då dessa finge anses

vara oundgängligen nödvändiga, har länsstyrelsen för sin del tillstyrkt bifall

till framställningen.

Lantbruksstyrelsen, som även tillstyrkt framställningen, har därvid anfört

i huvudsak följande.

Enär det inträffade vallgenombrottet och därav uppkommande skadegörelse

förorsakats av en samverkan av olyckliga omständigheter, som icke kunnat

av delägarna förutses eller avvärjas, ävensom med hänsyn till sökandenas

svaga ekonomiska ställning, finner lantbruksstyrelsen för sin del starka

skäl tala för att den uppkomna förlusten må täckas av allmänna medel. Medel

för ändamålet synas lämpligen böra utgå från statens avdikningsanslag

såsom tidigare i liknande fall skett. Medlen böra dock icke inräknas i det

belopp, som Kungl. Maj.t enligt riksdagens medgivande äger bevilja för visst

budgetår jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot att ytterligare

statsunderstöd beviljades ifrågavarande invallningsföretag med ett belopp av

4 200 kronor, motsvarande kostnaderna för reparation och förstärkning av

den genom översvämningen skadade skyddsvallen. Liksom tidigare i liknande

fall skett syntes emellertid allenast hälften av berörda belopp böra beviljas

såsom bidrag från statens avdikningsanslag och återstoden såsom lån från

statens avdikningslånefond.

Riksräkenskapsverket har i sitt yttrande anslutit sig till statskontorets förslag.

Vad i ärendet anförts giver vid handen, att ifrågavarande skador uppstått

på grund av orsaker, vilka delägarna i företaget icke kunnat förutse. Det skedda

synes — liksom i ärendet även framhållits —- få betraktas såsom en olyckshändelse.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna anser jag att ett

visst bistånd bör lämnas för att möjliggöra utförandet av de föreslagna reparationsarbetena

vid företaget. Kostnaderna för dessa arbeten ha uppskattats

till 4 200 kronor. Av detta belopp synes, på sätt tidigare i liknande fall

skett, hälften böra anvisas såsom bidrag från statens avdikningsanslag, medan

återstoden torde få utgå såsom lån från statens avdikningslånefond. Härför

torde riksdagens medgivande böra inhämtas. Bidraget och lånet böra

icke inräknas i de belopp, vilka enligt riksdagens medgivande för visst år

må beviljas jämlikt gällande bestämmelser för användningen av statens avdikningsanslag

och avdikningslånefond. Därest riksdagen godkänner vad jag

nu föreslagit, torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare

föreskrifter rörande dispositionen av ifrågavarande medel.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 335.

5

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att till Sörby invallningsföretag år 1937 i Västmanlands län

må till bestridande av kostnaderna för vissa reparationsarbeten

beviljas dels statsbidrag från statens avdikningsanslag

med högst 2 100 krono!’, dels ock lån från statens avdikningslånefond

med högst 2 100 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta prokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.