Sök i Ratio Lex

Angående vissa förmåner i samband med avvecklingen av försvarsberedskapen

1945-10-12 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:341, Angående vissa förmåner i samband med avvecklingen av försvarsberedskapen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 341.

1

>r 341.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående vissa

förmåner i samband med avvecklingen av försvarsberedskapen;

given Stockholms slott den 12 oktober

1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 12 oktober 1945.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld,

Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Zetterberg, Sträng, Ericsson,

Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementén

anmäler statsrådet Sköld i egenskap av särskilt förordnad föredragande

vissa i samband med avvecklingen av den förstärkta försvarsberedskapen

uppkomna frågor örn förmåner åt personal vid krigsmakten samt

anför härom följande.

Genom propositionen 1945:225 förelädes riksdagen förslag angående

särskilda övergångsförmåner åt långtidsinkallad beredskapspersonal. Med

en smärre jämkning bifölls propositionen av riksdagen (skrivelse nr 284).

Med stöd av riksdagens beslut i ämnet utfärdade Kungl. Maj. t den

25 maj 1945 särskilda kungörelser angående dels övergångsförmåner till

viss långtidsinkallad militär personal (SFS nr 194), dels ock värnpliktslån

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 341. ''»os 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

till sådan personal (SFS nr 195). Genom förstnämnda kungörelse bereddes

långtidsinkallade möjlighet att under vissa förutsättningar erhålla övergångsförmåner

i form av avvecklingsersättning och yrkesutbildning.

I anslutning till de hempermitteringar av militärpersonal, som påbörjades

i maj månad detta år, yppade sig behov av särskilda föreskrifter örn ledighet

i syfte att bereda ifrågavarande personal något rådrum för att ordna

återgången till civil verksamhet. Sålunda anförde överbefälhavaren i skrivelse

den 11 maj 1945 bland annat följande.

. Genom högkyartersorder den 9 maj 1945 hade bestämts, att hempermittenng

av vissa luftbevakmngsförband skulle ske från och med den 19 maj 1945

samt av vissa andra sådana förband och av luftvärnsförband från och med

den is i samma månad. Vad beträffade marinens motsvarande förband hade

bestämmelser för hempermittering m. m. ännu icke utfärdats. Vid luftbevakningen

och i viss män vid luftvärnet tjänstgjorde för det dåvarande ett

stort antal kngsfrivilliga män och kvinnor samt frivilliga värnpliktiga. En

stor del av denna personal hade tjänstgjort mycket länge, i åtskilliga fall

sedan den forstarkta beredskapens första tid. Sannolikt största delen av

nämnda och ovng långtidstjänstgörande personal måste sluta sin anställning

vid krigsmakten med så kort varsel, att någon möjlighet att skaffa civilt

arbete omedelbart efter militärtjänsten eller att i övrigt på lämpligt sätt

ordna för övergången till civil verksamhet icke förelåge. Detta måste för

den berörda personalen medföra stora svårigheter. En del av personalen

syntes salunda sakna varje möjlighet att skaffa sig uppehälle under tiden

närmast efter hempermittenngen. Detta syntes knappast innebära rättvisa

ät personal, sopa under lång tid på ett i regel förtjänstfullt sätt utfört nödvändigt

arbete inom krigsmakten. Det kunde i detta sammanhang anmärkas,

att i civil tjänst avsked utan varsel, icke brukade förekomma utan att där i''

re»e tillämpades uppsägningstid just för att för vederbörande underlätta

°Z.eri å j • •^nna^ ar^)e^e* syntes lämpligast att ordna avvecklingen så

att långtidstjänstgörande krigsfrivillig och frivillig personal, som icke behövde

kvarbeordras för avvecklingsarbetet, skulle avrustas och hemsändas de

för hempermittering angivna dagarna, men att hempermittering (entledigande)

skedde den 29 maj respektive den 2 juni 1945 och att personalen alltså under

mellanliggande tiden erhölle ledighet med alla förmåner bibehållna. För

den för avvecklingsarbetet erforderliga långtidstjänstgörande krigsfrivilliga

frivilliga personalen, som successivt avvecklades, skulle motsvarande

ledighet beredas efter avvecklingsarbetets slut. Det syntes skäligt att såsom

långtidstjänstgörande krigsfrivillig och frivillig personal i detta sammanhang

anse sådan personal som, då förbanden hempermitterades, vore i tjänst och

varit i oavbiuten tjänstgöring sedan den 1 januari 1945 eller på grund av

tidigare långvarig tjänstgöring uppenbarligen borde jämställas med förut

nämnd personal, ehuru tjänstgöringen icke pågått oavbrutet från och. med den

1 januari 1945. överbefälhavaren hemställde på grund av det anförda örn bemyndigande

för cheferna för armén och marinen att ordna avvecklingen av

luftbevaknings- och luftvärnsförbanden på angivet sätt.

Genom beslut den 11 maj 1945 lämnade Kungl. Maj:t cheferna för armén

och mannen det begärda bemyndigandet med föreskrift tillika dels att mot
-

svarande förmåner finge under angivna förutsättningar beredas jämväl krigsfrivillig

personal och frivilliga värnpliktiga vid andra förband än de i framställningen

angivna ävensom viss reserven tillhörande personal, dels ock att

de förmåner, som utginge under ledighet av angiven art, skulle i varje sär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts yr oposition nr 341. 3

skilt fall gå i avräkning å avvecklingsersättning, som kunde tillkomma vederbörande.

Sedermera bar chefen för försvarsstaben i skrivelse den 28 maj 1945 hemställt

örn bemyndigande att på enahanda sätt ordna hempermitteringen av

vid försvarsstaben tjänstgörande personal av motsvarande kategorier.

I anledning av sistnämnda framställning har Kungl. Maj:t den 1 juni 1945

föreskrivit, dels att bestämmelserna i brevet den 11 maj 1945 under där angivna

förutsättningar beträffande tjänstgöringstiden skulle avse följande vid

försvars väsendet tjänstgörande personal, nämligen — förutom krigsfrivillig

personal och frivilliga värnpliktiga — även reserven tillhörande icke pensionsavgången,

frivilligt tjänstgörande personal, dels att i nämnda brev avsedda

förmåner skulle, utan hinder av vad i gällande bestämmelser funnes

stadgat beträffande förmåner under krigsledighet, för den, som omedelbart

före ledighetens början vore berättigad till naturaförmåner, omfatta jämväl

kontant ersättning för förplägnad, beklädnad och inkvartering, dels och att

ersättning för inkvartering därvid skulle — i likhet med vad som gällde enligt

kungörelsen den 25 maj 1945 (nr 194) angående övergångsförmåner till

viss långtidsinkallad militär personal — utgå med tre tiondelar av de i 12 §

krigsavlöningsreglementet angivna beloppen.

Ett annat spörsmål, som i förevarande sammanhang påkallat reglering, har

avseende å avlöningen m. m. för militär personal vid tjänstgöring under

tiden närmast efter beredskapens upphörande. Härutinnan må följande redogörelse

lämnas.

Genom den förenämnda propositionen 1945: 225 angående särskilda övergångsförmåner

åt långtidsinkallad beredskapspersonal och genom propositionen

1945: 327 med förslag till lag örn inkallelse av värnpliktiga för avveckling

av försvarsberedskap m. m. har Kungl. Maj:t bland annat utverkat riksdagens

bemyndigande i fråga örn ianspråktagande efter försvarsberedskapens

upphörande av viss vid krigsmakten icke ständigt tjänstgörande personal

samt angående personalens förmåner i samband med övergång från krigstill

fredsbestämmelser (riksdagens skrivelser nr 284 och 362).

Inom försvarsdepartementet har härefter uppgjorts en promemoria angående

övergång från krigs- till fredsavlöningsbestämmelserna samt örn avlöningsförmåner

under tjänstgöring vid försvarsväsendet i samband med avvecklingen

av den förstärkta försvarsberedskapen m. m. över promemorian

ha utlåtanden avgivits av cheferna för armén, marinen och flygvapnet, chefen

för försvarsstaben, chefen för sjövärnskåren, försvarets civilförvaltning, statens

arbetsmarknadskommission, försvarsväsendets lönenämnd, svenska officersförbundet,

centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden,

svenska underofficersförbundet, svenska reservunderofficersförbundet, försvarsväsendets

underbefälsförbund, civilmilitära tjänstemannaföreningen och

värnpliktiga officerares riksförbund.

I anslutning till i promemorian och i däröver avgivna yttranden anförda

synpunkter har Kungl. Maj:t genom brev den 15 juni 1945 med vissa av
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

löningsbestämmelser m. m. i samband med förstärkt försvarsberedskaps upphörande

såvitt nu är i fråga utfärdat följande bestämmelser:

a) Å värnpliktiga — aspiranter och kadetter inräknade — som efter utgången

av juni 1945 kvarbliva i tjänst för fullgörande av jämlikt 27 § värnpliktslagen

föreskriven tjänstgöring, skall krigsavlöningsreglementet fortfarande

tillämpas intill utgången av september 1945.

b) Å icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal och värnpliktiga,

som för avveckling av försvarsberedskapen kvarbeordras eller inkallas, samt

å dem, som efter eget åtagande (frivilliga) för samma ändamål kvarbliva i

tjänst (anställas), skall krigsavlöningsreglementet tills vidare under budgetåret

1945/46 äga tillämpning; skolande härvid frivillig i avlöningshänseende

likställas med värnpliktig samt i fråga om krigsutrustningsbidrag gälla i det

följande angivna särskilda bestämmelser.

c) Å icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal, som för tid efter

utgången av juni 1945, då avvecklingsarbete pågår, efter frivilligt åtagande

beordras till tjänstgöring å vakanta officers- eller underofficersbeställningar,

skall krigsavlöningsreglementet tillämpas intill utgången av september 1945,

dock att i fråga örn krigsutrustningsbidrag skola gälla i det följande angivna

särskilda bestämmelser. Beträffande avlöningsförmåner åt här avsedd personal

för tid efter den 30 september 1945 har Kungl. Majit förklarat Sig

vilja framdeles meddela erforderligt beslut.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn manskap.

Vid tillämpningen av vad i denna punkt sägs må löner å vakanta beställningar

inom viss grad även tagas i anspråk för avlönande av beställningshavare

i annan grad.

d) I kommandoväg må meddelas erforderliga bestämmelser angående

kvarbeordrande (inkallande) av värnpliktiga — varmed här avses jämväl i

värnpliktsåldern varande vid krigsmakten fast anställd personal -— för avveckling

av försvarsberedskapen samt angående anställande efter eget åtagande

(frivilliga) för samma ändamål, allt såvitt avser tiden intill utgången av

innevarande år. Beträffande sådant ianspråktagande av personal för tiden

därefter har Kungl. Majit förklarat Sig vilja framdeles, på särskild framställning

av överbefälhavaren, meddela beslut.

I kommandoväg må likaledes meddelas erforderliga bestämmelser angående

kvarbeordrande (inkallande) av icke ständigt tjänstgörande fast anställd

personal för tid efter utgången av juni 1945, då avvecklingsarbete pågår,

att efter frivilligt åtagande tjänstgöra å vakanta officers-, underofficerseller

manskapsbeställningar.

Frågan örn meddelande av erforderliga bestämmelser i förevarande ämnen

har varit underställd riksdagens prövning, beträffande bestämmelserna under

a), under b) i vad avser frivillig personal, under c) i vad rör inbeordrande

av där omförmäld personal till tjänstgöring a vakanta beställningar samt

under d) andra stycket genom propositionen 1945: 225 (sid. 11—13) samt

beträffande bestämmelserna under b) i vad avser tvångsvis ianspråktagen

personal och under d) första stycket genom propositionen 1945: 327.

Förutom ovan återgivna föreskrifter ha emellertid i samband med övergången

från krigs- till fredsbestämmelserna vissa ytterligare föreskrifter utfärdats.

Beträffande innebörden av dessa må anföras följande.

Enligt krigsavlöningsreglementet utbetalas terminslön i förskott för lönetermin.

Värnpliktiga enligt fredsavlöningsbestämmelserna tillkommande

penningbidrag utbetalas däremot i efterskott den 1, den 11 och den 21 dagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

5

i månaden eller, örn denna dag är sön- eller helgdag, närmast följande helgfria

dag eller, örn tjänstgöringen upphör på annan dag, vid tjänstgöringens

slut. Värnpliktiga, som vid utgången av september 1945 övergått från krigstill

fredsavlöning, skulle sålunda, därest icke särskilda övergångsbestämmelser

utfärdats, den 1 oktober icke ha erhållit vare sig terminslön eller penningbidrag.

Till undvikande härav har i förberörda brev av den 15 juni

1945 intagits föreskrift av innebörd, att till värnpliktig, som den 1 oktober

1945 övergår från krigs- till fredsavlöning, terminslön likväl skall utbetalas

för tiden 1—10 oktober 1945.

Såsom under b) ovan anförts, har föreskrivits, att å bland annat värnpliktiga,

som för avveckling av försvarsberedskapen kvarbeordras eller inkallas,

krigsavlöningsreglementet tillsvidare skall äga tillämpning under budgetåret

1945/46. Då med hänsyn till efterbesiktigade värnpliktigas i allmänhet

högre levnadsålder än övriga värnpliktigas och den opåräknade tjänstgöring,

vartill de inkallas, krigsavlöningsreglementet skäligen synts böra tills

vidare tillämpas å dem under budgetåret 1945/46, även örn de icke tagas i

anspråk för avveckling av försvarsberedskapen, har i förenämnda brev jämväl

intagits föreskrift, att å värnpliktiga, som undergått efterbesiktning enligt därom

gällande bestämmelser och därvid inskrivits för fullgörande av värnplikt

samt efter utgången av juni 1945 kvarbliva eller inrycka för fullgörande av

värnpliktstjänstgöring, krigsavlöningsreglementet tills vidare skall äga tilllämpning

under budgetåret 1945/46.

Såsom ovan under c) anförts har föreskrivits, att å icke ständigt tjänstgörande

fast anställd personal, som för tid efter utgången av juni 1945, då

avvecklingsarbete pågår, efter frivilligt åtagande beordras till tjänstgöring å

vakanta beställningar, krigsavlöningsreglementet skall tillämpas intill utgången

av september 1945.

Enligt 1942 års försvarsbeslut förutsättas officerare och underofficerare

i reserven skola i viss begränsad omfattning efter eget åtagande kunna inkallas

till ständig fredstjänstgöring. Då det synts lämpligt, att samma avlöningsbestämmelser

bliva gällande för all personal i reserven, oberoende av

örn tjänstgöringen äger runi å vakanta beställningar eller örn vederbörande

inkallas till nyss omförmäld ständig fredstjänstgöring, har Kungl. Majit i förutnämnda

brev av den 15 juni 1945 jämväl föreskrivit, att å icke ständigt tjänstgörande

fast anställd personal, som för tid efter utgången av juni 1945, då

avvecklingsarbete pågår, efter frivilligt åtagande beordras till sådan ständig

fredstjänstgöring som enligt 1942 års försvarsbeslut förutsättes skola fullgöras

av inkallade officerare och underofficerare i reserven, krigsavlöningsreglementet

skall tillämpas intill utgången av september 1945, dock att i

fråga örn krigsutrustningsbidrag skola gälla i det följande angivna särskilda

bestämmelser. Kungl. Majit har tillika beträffande avlöningsförmåner åt

här avsedd personal för tid efter den 30 september 1945 förklarat Sig vilja

framdeles meddela erforderligt beslut.

Enligt 10 § krigsavlöningsreglementet äger personal, som enligt för fredstid

gällande bestämmelser är skyldig hålla sig med uniformspersedlar, för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

fullständigande av egen personlig krigsutrustning åtnjuta bidrag, utöver i

fredstid utgående ekiperingshjälp, med 250 kronor (krigsutrustningsbidrag).

Om krigs tjänstgöringen blir av längre varaktighet, må här ifrågavarande personal,

i den mån förhållandena därtill giva anledning, antingen erhålla erforderlig

komplettering av krigsutrustningen genom statens försorg eller

ock komma i åtnjutande av förnyade krigsutrustningsbidrag enligt de grunder,

som av Kungl. Maj:t bestämmas. Krigsutrustningsbidrag har utbetalats

vid krigstjänstgöringens början eller den senare tidpunkt, från vilken vederbörande

varit skyldig att hålla sig med uniformspersedlar, och har ansetts

utgöra bidrag för tolv månaders sammanlagd tjänstgöring, räknat från den

2 september 1939. Förnyade krigsutrustningsbidrag ha i allmänhet utbetalats

i förskott avseende en sammanlagd tjänstgöringstid av sex månader.

För tid efter den 30 juni 1945 har icke ansetts motiverat att utbetala vare

sig krigsutrustningsbidrag eller förnyat sådant bidrag i hittills gällande

ordning. Personal, å vilken krigsavlöningsreglementet efter utgången av

juni 1945 är tillämpligt, har dock skäligen synts böra erhålla mot krigsutmstningsbidraget

svarande ersättning, beräknad i förhållande till den verkliga

tjänstgöringstiden. Föreskrift har därför, såvitt avser tid efter utgången

av juni 1945, i förberörda brev av den 15 juni 1945 intagits därom, att till

den, som enligt för fred gällande bestämmelser är skyldig att hålla sig med

uniformspersedlar, skall i stället för krigsutrustningsbidrag och förnyat krigsutrustningsbidrag,

därest krigsavlöningsreglementet är å vederbörande tilllämpligt,

utgå särskild ersättning för underhåll av utrustningen (utrustningsbidrag)

med 70 öre för varje dag, varunder månadslön åtnjutes. Vidare ha

meddelats vissa bestämmelser till förhindrande av att den, som förskottsvis

uppburit krigsutrustningsbidrag eller förnyat sådant bidrag, för samma tid

skall komma i åtnjutande av här avsett utrustningsbidrag.

I en den 11 juni 1945 dagtecknad skrivelse har försvarsväsendets centrala

civilanställningsbyrå, efter samråd med försvarets civilförvaltning samt cheferna

för armé-, marin- och flygstaberna, hemställt örn meddelande av bestämmelser

angående fortsatt anställning över stat för personal, som tidigare och

intill tidpunkten för den förstärkta försvarsberedskapens avveckling innehaft

sådan anställning. I anledning härav har Kungl. Majit genom brev den 15

juni 1945 angående fortsatt anställning över stat av manskap förklarat, att

f. d. fast anställt manskap och övriga värnpliktiga, som omedelbart före den

1 juli 1945 innehaft anställning över stat, må beredas fortsatt sådan anställning

högst intill utgången av december 1945; skolande därvid vederbörande

företrädesvis anställas i den tjänstegrad inom manskapet, som han innehade

vid utgången av juni 1945, eller, beträffande den som konstituerats till officer

eller underofficer, i högsta manskapsgraden. I övrigt ha för här avsedd anställning

över stat meddelats i huvudsak enahanda bestämmelser, som under

den förstärkta försvarsberedskapen gällt för anställning av personal över stat.

Genom beslut den 30 juni 1944 angående förläggningsort för viss personal

vid Södra skånska infanteriregementet har Kungl. Majit, såvitt här är fråga,

förklarat, att regementet tillhörig personal, som placerats till tjänstgöring i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

7

Bevingehed men som ej kunnat erhålla bostad (vid behov familjebostad) därstädes,

vid tjänstgöringen skulle tills vidare äga uppbära lön efter den ortsgrupp,

till vilken Ystad är hänförd, ävensom åtnjuta fri inkvartering och fri

förplägnad eller ersättning härför enligt därom gällande bestämmelser. Vidare

har Kungl. Majit, i anledning av en av sekundchefen för Göta pansarlivgarde

gjord framställning i ämnet, genom beslut den 6 april 1945 angående avlöning

för viss personal vid regementet funnit gott bemyndiga denne att beordra

i framställningen avsedd beställningshavare att — med bibehållande i

lönehänseende av den förläggningsort vederbörande hade vid utgången av

mars 1945 — intill dess familjebostad kunde uppbringas, som möjliggjorde

flyttning till Enköping, dock högst intill den 1 oktober 1945, tjänstgöra därstädes.

Härjämte har Kungl. Majit genom särskilda, tid efter annan meddelade

beslut medgivit enskilda beställningshavare, som på grund av befordran

eller transport erhållit ändrad förläggningsort men som till följd av rådande

bostadsbrist icke kunnat erhålla familjebostad å den nya förläggningsorten, att

tills vidare, dock högst för viss i besluten angiven tid, i lönehänseende anses

vara bibehållen vid närmast föregående förläggningsort ävensom äga uppbära

terminslön samt åtnjuta fri inkvartering och fri förplägnad eller ersättning

därför såsom vid tjänstgöring under sådana förhållanden, att det vanliga

kvarteret icke kunnat bibehållas.

I förutberörda promemoria har, under erinran örn de sålunda meddelade

besluten, framhållits att i de fall, där medgivandet avsett åtnjutande av såväl

fri inkvartering och förplägnad som terminslön, vederbörande torde,

därest icke särskilda föreskrifter bleve meddelade, vid övergång till fredsavlöningsbestämmelserna

vara berättigad att i stället för nyssnämnda förmåner

åtnjuta tjänstgöringstraktamente enligt bestämmelserna i 6 kap. 1 §

tilläggsbestämmelserna till militära avlöningsreglementet. I betraktande av

att den personal, varom här är fråga, utgöres av personal med eget hushåll,

skulle tjänstgöringstraktamente därvid, i den mån tjänstgöringen överstiger

15 dygn, komma att utgå med de i 5 och 6 kolumnerna i traktamentstabellen

angivna beloppen. Med hänsyn till storleken av den under beredskapstiden

uppburna ersättningen för inkvartering och förplägnad jämte terminslön har

emellertid i promemorian ifrågasatts, huruvida icke föreskrift borde meddelas

därom, att traktamentsersättningen skulle utgå med belopp, som gälla

för beställningshavare utan eget hushåll. I de fall, där medgivandet omfattat

endast fri inkvartering och fri förplägnad, borde i fråga örn inkvartering

föreskrifterna i 6 kap. 1 § tilläggsbestämmelserna till militära avlöningsreglementet

örn traktamentsersättning för natt för beställningshavare utan

eget hushåll lämpligen äga tillämpning. Ersättningen för förplägnad syntes

i förevarande fall böra utgå med det av den centrala förvaltningsmyndigheten

fastställda ersättningsbeloppet för utbekommen portion. I samtliga fall borde

gälla, att för bestämmande av tjänstgöringstraktamentets storlek tjänstgöringen

å den nya förläggningsorten skulle räknas från tidpunkten för tjänstgöringens

början, även i den mån densamma infallit före beredskapens upphörande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

I anslutning till vad i promemorian och i yttrandena över densamma anförts

har Kungl. Majit genom beslut den 15 juni 1945 funnit gott förklara,

att i förberörda, tidigare meddelade beslut avsedda förmåner av terminslön,

inkvarteringsersättning och förplägnadsersättning skola från och med den 1

juli 1945 utgå i form av traktamente med enahanda (sammanlagda) belopp

som enligt respektive beslut skolat tillkomma vederbörande, därest krigsavlöningsbestämmelserna

alltjämt varit å honom tillämpliga.

Genom brev den 14 september 1945 har Kungl. Majit föreskrivit, bland

annat, att de ovan under c) i brevet den 15 juni 1945 med vissa avlöningsbestämmelser

m. m. i samband med förstärkt försvarsberedskaps upphörande

återgivna stadgandena skola äga fortsatt tillämpning intill utgången av mars

1946, dock att, där ej i annat sammanhang annorlunda medgivits, löner å

vakanta beställningar inom viss grad icke må för tiden efter utgången av

november 1945 tagas i anspråk för avlönande av beställningshavare i annan

gråd
Yad

angår bestämmelserna örn familjebidrag har Kungl. Majit den

22 juni 1945 — efter därom av statens arbetsmarknadskommission i skrivelse

den 16 maj 1945 framlagt förslag — utfärdat dels kungörelse (nr 412) örn

ikraftträdande i vissa delar av fredsfamiljebidragsförordningen den 30 juni

1942 (nr 524), vilken redan tidigare i övriga delar satts i kraft, dels ock kungörelse

(nr 413) med närmare bestämmelser angående tillämpningen av fredsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 524) (fredsfamiljebidragskungörelse).

På grundval av vissa av arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den 21

juni 1945 framlagda förslag har vidare kungörelse angående tillämpningen av

bestämmelserna örn familjebidrag efter upphörandet av förstärkt försvarsberedskap

(nr 414) den 29 juni 1945 utfärdats. Enligt sistnämnda kungörelse

skall krigsf amil jebidragsf öro rdningen även efter den 30 juni 1945, dock högst

intill den 1 juli 1946, äga tillämpning å — förutom de personalkategorier,

som finnas angivna i 1 § samma förordning och 1 § krigsfamiljebidragskungörelsen

— vissa ytterligare grupper av personal. Sålunda ha under krigsf

amil jebidragsf örordningen hänförts:

a) Värnpliktiga, som undergått efterbesiktning enligt därom gällande bestämmelser

och därvid inskrivits för fullgörande av värnplikt.

b) Värnpliktiga, som inkallats eller kvarhållits med stöd av lagen den 15

juni 1945 (nr 310) örn inkallelse av värnpliktiga för avveckling av försvarsberedskap

m. m.

c) Krigsfrivilliga, som avlönas enligt för värnpliktiga gällande grunder,

och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga, där dylik personal fullgör arbetsuppgifter,

sammanhängande med avveckling av förstärkt försvarsberedskap

eller andra av krig föranledda förhållanden.

d) Värnpliktiga, som undergå befälsutbildning.

Med befälsutbildning förstås i kungörelsen följande militära tjänstgöring,

i den mån den icke inbegripes i den tjänstgöring, som jämlikt 27 § 1 mom. Å.

värnpliktslagen åligger värnpliktiga i allmänhet, nämligen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

1) utbildning enligt 27 § 1 mom. B—D värn pliktslagen;

2) utbildning till flygförare, bombfällare och navigatör eller flygskytt;

samt

3) utbildning till reservofficer eller till fänrik vid sjövärnskåren.

Bestämmelsen under a), vilken sammanhänger med förenämnda avlönings
bestämmelser

för samma personalkategori, har meddelats i anslutning till

1 § 1 mom. krigsfamil]''ebidragsförordningen, medan stadgandena under b) och

c) grunda sig på särskilda av riksdagen lämnade bemyndiganden, örn vilka

framställning gjorts i propositionerna 1945: 327 (s. 15) respektive 1945: 225

(s. 11—13). Bestämmelsen under d) innefattas i den av innevarande års riksdag

beslutade ändringen av 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen (se

propositionen 1945:106 och riksdagens skrivelse 1945:416). Ben nya lydelsen

av sistberörda och andra stadganden samt det därmed sammanhängande

nya krigsavlöningsreglementet (se propositionen 1945: 65 och riksdagens skrivelse

1945: 311) skola enligt riksdagens beslut träda i kraft vid tidpunkt som

av Kungl. Maj:t bestämmes. På sätt nyss angivits ha emellertid de nya författningsbestämmelserna

i en särskild punkt förlänats giltighet redan från

och med den 1 juli 1945.

I kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 414) har vidare föreskrivits dels att bestämmelsen

i 1 § 2 mom. krigsfamiljebidragskungörelsen om att bostadsbidrag

må utgå till underbefäl i reserven icke skall äga tillämpning beträffande

den, som efter den 30 juni 1945 fullgör honom enligt fredsbestämmelser

åliggande tjänstgöring, dels, med stöd av 1 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen,

att bestämmelserna i 13 § 1 mom. samt 16 och 18 §§

krigsfamiljebidragsförordningen örn rätt till familjebidrag för viss tid efter

tjänstgöringens upphörande eller för tid, under vilken ledighet utan rätt till

krigslön (penningbidrag) åtnjutes, icke skola äga tillämpning å värnpliktiga,

å vilka krigsfamiljebidragsförordningen är tillämplig på grund av stadgandet

i 1 § 4 mom. samma förordning eller 1 § d) i nu ifrågavarande kungörelse

— för vilka tjänstgöringens längd är från början bestämd — dels ock, med

stöd av 20 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen, att å värnpliktiga som

avses i 1 § d) i förevarande kungörelse ej heller bestämmelserna i 20 § krigsfamiljebidragsförordningen

örn hemortslön skola äga tillämpning, vad angår

tiden efter den 30 september 1945.

Arbetsmarknadskommissionen har vidare i sin förenämnda skrivelse den

21 juni 1945 aktualiserat frågan örn vissa förmåner för sjukskriven

personal. I sådant hänseende har kommissionen erinrat örn Kungl. Maj:ts

brev den 24 januari 1941 med vissa bestämmelser angående hemförlovning

av sådan personal m. m., vilket brev trätt i stället för vissa stadganden

i krigssjukvårdsreglementet. I detta brev är i punkt 2 intaget ett

stadgande av innebörd, att sjukskriven värnpliktig icke utan eget medgivande

må i anledning av kroppsskadan hemförlovas, förrän han varit utan

avbrott sjukskriven i tre månader. Undantag härifrån är dock stadgat beträffande

värnpliktig, som är inkallad till första tjänstgöring (motsvarande

tjänstgöring). I fråga om hemförlovning av sådan värnpliktig skola nämligen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr Ml.

tillämpas bestämmelserna i kap. IX inskrivningsförordningen. Även dessa

bestämmelser medgiva emellertid i vissa fall värnpliktig att trots sjukdomen

kvarbliva i tjänstgöring, nämligen då orsakssammanhang måste anses föreligga

mellan tjänstgöringen och kroppsskadan. Brevet den 24 januari 1941

jämfört med 1 § krigsfamiljebidragskungörelsen medförde alltså, att värnpliktiga

efter tidpunkt, då tjänstgöringen faktiskt upphört, under viss tid bibehöllos

vid rätten till bland annat familjebidrag och hemortslön enligt krigsfamiljebidragsförordningen.

Kommissionen har förutsatt, att ifrågavarande

brev skulle äga fortsatt tillämpning beträffande värnpliktiga m. fl., vilka

under tjänstgöring efter den 1 juli 1945 komme att bibehållas vid krigslön

och krigsfamiljebidrag. Vidare syntes brevet övergångsvis böra gälla även

i fall, då kroppsskadan uppkommit före tidpunkten för övergången till fredsfamiljebidrag

men vederbörande även för tid därefter på grund av skadan

vore ur stånd att fullgöra tjänstgöring. Hade sålunda en värnpliktig, som

fullgjorde första tjänstgöring, skadats under exempelvis september månad

1945 och till följd därav fått å sig tillämpade bestämmelserna i brevet den

24 januari 1941, borde han jämväl för tiden efter den 1 oktober — intill dess

han utan avbrott varit sjukskriven i tre månader — äga åtnjuta de i brevet

stadgade förmånerna. Däremot syntes det icke vara möjligt att tillämpa brevet

beträffande fredstjänstgörande värnpliktiga, som ådragit sig skada under

tid efter den 1 oktober 1945, d. v. s. den tidpunkt då fredslönebestämmelser

kunde beräknas bliva tillämpade å dem.

I anledning av arbetsmarknadskommissionens framställning i nu ifrågavarande

hänseende har Kungl. Majit genom brev den 29 juni 1945 föreskrivit,

att vad under punkt 2 i brevet den 24 januari 1941 sades skulle, där

den skadade vore hänförlig under krigsfamiljebidragsförordningen samt

kroppsskadan inträffat före den 1 januari 1946, äga giltighet, även örn krigsavlöningsreglementet

icke vore tillämpligt på den skadade eller krigstjänstgöring

icke vore för handen. Yad sålunda stadgats skulle gälla ändock att

detta medförde, att hemförlovning icke finge ske förrän efter den 31 december

1945. Detta innebure icke minskning av den rätt till sjukvård under

högst ett år efter tjänstgöringens slut eller efter hemförlovningen, varom

stadgades i vissa genom 7 § i Kungl. Maj:ts brev den 19 december 1941 meddelade

bestämmelser örn sjukvård åt värnpliktig under militärtjänstgöring

under fredstid m. m. Den tid, varunder anstånd med hemförlovning enligt

brevet den 24 januari 1941 eller nu meddelade bestämmelser ägt rum, skulle

dock avräknas å tid, varunder sjukvård finge åtnjutas enligt 7 § i brevet den

19 december 1941. Å värnpliktig, som åtnjöte sjukvård, skulle krigsfamiljebidragsförordningen

äga tillämpning.

Slutligen har arbetsmarknadskommissionen i sin skrivelse den 21 juni

1945 upptagit frågan örn familjebidrag åt kroppsskadade och härutinnan

anfört följande.

Enligt förordningen den 28 juni 1941 örn familjebidrag åt värnpliktiga med

flera, vilka drabbats av kroppsskada, (nr 591) finge familjebidrag enligt i

huvudsak samma bestämmelser som i krigsfamiljebidragsförordningen utgå

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 341.

för familjemedlemmar till sådana värnpliktiga med flera som under militärtjänstgöring

ådragit sig kroppsskada ävensom för vissa efterlevande familjemedlemmar

till sådan kroppsskadad. Förutsättningen härför vöre dock, att

krigsfamiljebidragsförordningen varit tillämplig å den värnpliktige under

hans tjänstgöring. Vad anginge annan än värnpliktig fordrades (därest krigsfamiljebidragsförordningen

icke varit tillämplig å honom), att vederbörande

under tjänstgöring å tid, då värnpliktiga varit inkallade jämlikt § 28 mom. 1

eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag eller jämlikt 28 § 1 morn. 1941

års värnpliktslag, drabbats av kroppsskada, medförande rätt till ersättning enligt

förordningen den 28 juni 1941.

Av vad sålunda stadgats örn rätt till familjebidrag i anledning av kroppsskada

följde, att värnpliktiga, som vore i tjänstgöring under tid efter den 1

juli 1945 och därunder vore hänförliga under krigsfamiljebidragsförordningen,

ägde erhålla familjebidrag enligt nu förevarande förordning, därest

de drabbats av kroppsskada och till följd därav bomme i åtnjutande av ersättning

enligt militärersättningsförordningen. Förordningen bomme alltså

att vid uppkommande kroppsskada, som medförde rätt till ersättning enligt

militärersättningsförordningen, bliva utan vidare tillämplig å dels sådana

värnpliktiga, vilka inkallades till tjänstgöring med stöd av den särskilda lagen

örn inkallande av värnpliktiga för tjänstgöring i anledning av försvarsberedskapens

avveckling, dels värnpliktiga, vilka uttagits till befälsutbildning (motsvarande)

och till följd därav hänfördes under krigsfamiljebidragsförordningen,

dels efterbesiktigade värnpliktiga, därest de — såsom förutsatts —

bomme att under sin tjänstgöring hänföras under krigsfamiljebidragsförordningen,

dels ock värnpliktiga, som senare än det år, varunder de uppnått 25

års ålder, inkallades till fredstjänstgöring för fullgörande av repetitions- och

efterutbildningsövningar.

Däremot kunde nu förevarande förordning icke tillämpas beträffande sådana

fredstjänstgörande värnpliktiga, vilka ådroge sig kroppsskada under

tjänstgöring, varunder de vore hänförliga under fredsfamiljebidragsförordningen.

Familjebidrag i anledning av kroppsskada kunde alltså, även örn

skadan medförde rätt till ersättning enligt militärersättningsförordningen,

icke utgå till värnpliktiga, som efter den 1 oktober 1945 fullgjorde fortsatt

första tjänstgöring eller efter den 1 juli 1945 inkallades till fredstjänstgöring,

som medförde rätt till familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen.

Detta kunde enligt kommissionens mening icke vara tillfredsställande. Bestämmelserna

om familjebidrag till värnpliktiga, vilka ådragit sig kroppsskada

och till följd därav fått rätt till ersättning enligt militärersättningsförordningen,

syntes ha tillkommit, enär det ansetts erforderligt att berecia de

värnpliktiga och — i förekommande fall -—- deras efterlevande tillägg till de

ersättningar, som utginge enligt nuvarande militärersättningsförordning. I

avvaktan på att sistnämnda förordning bleve överarbetad eller ersatt med ny

förordning, syntes förordningen den 28 juni 1941 böra tillämpas å samtliga

värnpliktiga, vilka drabbades av kroppsskada. Vid samråd, som ägt rum med

riksförsäkringsanstalten, hade nämnda ämbetsverk uttalat sin anslutning till

denna kommissionens uppfattning.

Nämnda förordning hade hittills varit tillämplig jämväl å annan personal

än värnpliktiga. Såvitt kommissionen kunde finna, komme förordningen att

med utgången av juni månad 1945 helt upphöra att gälla för dylik personal,

enär några inkallelser av värnpliktiga icke komme att ske därefter med stöd

av 28 § värnpliktslagen. Emellertid borde förordningen — enligt arbetsmarknadskommissionens

och riksförsäkringsanstaltens mening — även efter den

1 juli 1945 vara tillämplig jämväl å sådan annan personal än värnpliktiga,

vilken dittills varit hänförlig under förordningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

Huruvida förordningen av den 28 juni 1941 av Kungl. Majit kunde givas

fortsatt giltighet för tid efter den 1 juli 1945 å annan personal än värnpliktiga

och för sådana värnpliktiga, vilka komme att under tjänstgöring vara

hänförliga under fredsfamiljebidragsbestämmelser, undandroge sig kommissionens

bedömande. Skulle Kungl. Majit finna sig sakna befogenhet att utan

riksdagens hörande meddela bestämmelser i ämnet, syntes riksdagens bemyndigande

böra snarast inhämtas.

I anslutning till vad sålunda förekommit har Kungl. Majit genom brev den

29 juni 1945 meddelat följande föreskrifter att gälla tills vidare intill dess

Kungl. Majit annorlunda förordnade.

a) Yad som föreskrives i 1 § och 7 § första stycket förordningen den 28

juni 1941 örn familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada,

skall gälla ändock att kroppsskada som där avses drabbat värnpliktig

eller annan under tjänstgöring, varunder fredsfamiljebidragsförordning varit

å honom tillämplig.

b) Yad som föreskrives i 7 § andra stycket sistnämnda förordning skall

gälla ändock att där avsedd kroppsskada inträffat under tjänstgöring å tid,

då värnpliktiga icke varit inkallade jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen eller

motsvarande äldre bestämmelser.

c) Yad som föreskrives i 1 § 1 mom. kungörelsen den 30 juni 1944 (nr 457)

med vissa bestämmelser angående tillämpningen av berörda förordning skall

äga tillämpning, ändock att vederbörande drabbats av kroppsskada under

tjänstgöring å tid, då värnpliktiga icke varit inkallade jämlikt 28 § 1 mom.

värnpliktslagen eller motsvarande äldre bestämmelser.

Såsom inledningsvis anförts har frågan örn meddelande av vissa reglerande

föreskrifter i anslutning till den förstärkta försvarsberedskapens upphörande

varit underställd innevarande års riksdags prövning genom propositionerna

nr 225 och 327. På grundval av riksdagens åt Kungl. Majit lämnade

bemyndiganden har Kungl. Majit därefter utfärdat vissa bestämmelser angående

avlöning och familjebidrag m. m. i samband med beredskapens upphörande.

Under de överväganden, som föregått Kungl. Majits beslut i ämnet,

har uppkommit ytterligare en del med beredskapens avveckling sammanhängande

spörsmål, vilka icke förutsetts vid tidpunkten för avlåtandet av

nämnda propositioner men vilkas lösning i anslutning till utfärdandet av

reglerande föreskrifter i de riksdagen underställda frågorna framstått såsom

ofrånkomlig. I huvudsak torde de åtgärder, som befunnits erforderliga utöver

dem som i berörda propositioner särskilt redovisats, falla inom ramen

för de medgivanden för Kungl. Majit att meddela bestämmelser på förevarande

område, som av riksdagen utverkats. Då emellertid tvekan härvidlag

kan i vissa hänseenden uppkomma, har det synts mig lämpligt att för riksdagen

lämna en redogörelse för här avsedda åtgärder. Närmast gäller nämnda

tvekan utfärdandet av bestämmelser angående dels utbetalande av terminslön

för tiden 1—10 oktober 1945, dels avlöningsförmåner åt efterbesiktigade

värnpliktiga ävensom krigsfamiljebidrag åt sådan personal, i den mån vederbörande

fullgöra tjänstgöring det år de fylla 25 år eller tidigare, dels avlö
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

ningsförmåner åt icke ständigt tjänstgörande, fast anställd personal, som efter

beredskapens upphörande kvarbeordras eller inkallas för fullgörande av fredstjänstgöring,

dels fortsatt anställande över stat av viss personal, dels ock förmåner

åt viss personal, som erhållit ändrad förläggningsort men som icke

kunnat företaga flyttning till den nya förläggningsorten.

De i det föregående återgivna bestämmelserna örn tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen

grunda sig — med nyss angivet undantag — på

riksdagens i olika sammanhang lämnade bemyndiganden. Stadgandena angående

hemförlovning av sjukskriven personal ansluta sig direkt till de föreskrifter

i sådant hänseende, som tidigare meddelats av Kungl. Majit. Nu berörda

bestämmelser äro samtliga av övergångskaraktär och deras giltighet är

sålunda tidsbegränsad.

Av i viss mån annan natur äro de i det föregående berörda tilläggsbestämmelserna

rörande familjebidrag åt kroppsskadade. Bestämmelserna innebära,

att sådant familjebidrag skall tillkomma även värnpliktiga, som efter den

1 juli 1945 inkallas till fredstjänstgöring, samt sådan annan personal än

värnpliktiga som före nämnda dag varit hänförlig under 1941 års förordning örn

dylika familjebidrag. Däremot ha bestämmelserna i regel icke någon självständig

betydelse i fråga örn värnpliktiga, som efter den 1 oktober 1945 kvarbliva i

tjänst för fullgörande av dessförinnan påbörjad första tjänstgöring. Sistnämnda

personalgrupp faller nämligen redan som följd av stadgandet i 1 §

1 mom. a) krigsfamiljebidragskungörelsen inom ramen för 1941 års förordning.

Även örn nu ifrågavarande tilläggsbestämmelser aktualiserats i samband

med försvarsberedskapens upphörande, äro de dock icke enbart att anse

såsom övergångsstadganden. Bestämmelserna ha i främsta rummet tillkommit

för att fylla en lucka i det författningskomplex, som nu reglerar hithörande

förhållanden. Därmed har självfallet icke avsetts att föregripa resultatet

av pågående utredningar av frågor i samband med militärersättningsförordningen.

Yad slutligen angår förenämnda stadganden örn ledighet i syfte att bereda

vissa personalkategorier något rådrum för att ordna återgången till

civil verksamhet må framhållas, att dessa stadganden nära överensstämma

med de inom det privata näringslivet gängse reglerna örn uppsägningstid.

Förslag örn införande av en uttrycklig klausul örn uppsägningstid i kontrakten

med krigsfrivilliga är för närvarande under utarbetande. Det torde

få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid meddela erforderliga föreskrifter

i detta ämne.

De i det föregående berörda stadgandena synas vara av den art, att särskilt

medgivande från riksdagens sida behöver utverkas endast i fråga om utvidgningen

av bestämmelserna örn familjebidrag åt kroppsskadade. Jag hemställer

därför, att Kungl. Majit måtte

dels för riksdagen anmäla av Kungl. Majit i samband med

den förstärkta försvarsberedskapens upphörande utfärdade, i det

föregående närmare angivna reglerande föreskrifter med avseende

å avlöning, familjebidrag och ledighet för viss personal

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

vid krigsmakten samt hemförlovning av sjukskriven sådan personal,

dels ock föreslå riksdagen medgiva, att förut angivna tilläggsbestämmelser

rörande familjebidrag åt kroppsskadade må gälla

tills vidare intill dess militärersättningsförordningen kan bliva

helt eller delvis ersatt med nya stadganden i ämnet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:590 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 1 av anvisningarna till 41 § kommunalskattelag s. 15 i texten
  2. SU 1945:285 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa förmåner i samband med avvecklingen av försvarsberedskapen. s. 1 i texten