Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189) örn expropriation, m. m

1945-10-19 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:353, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189) örn expropriation, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

1

Nr 353.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917

(nr 189) örn expropriation, m. m.; given Stockholms

slott den 19 oktober 1945.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)

örn expropriation;

2) lag angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930

(nr 138) om arbetstidens begränsning;

3) lag om ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233);

4) lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)

örn virkesmätning;

5) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)

örn medling i hyrestvister;

6) lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

om hyresreglering m. m.; samt

7) lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli

1944 (nr 536);

dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

8) lag angående ändrad lydelse av 12 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918

(nr 422) om fattigvården;

9) lag om ändrad lydelse av 6 § 1 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924

(nr 361);

10) lag angående ändrad lydelse av 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925

(nr 170) örn polisväsendet i riket; samt

11) förordning örn ändrad lydelse av 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521);

dels ock anhålla örn riksdagens yttrande över härvid fogade förslag till

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 353. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

12) förordning om ändrad lydelse av 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan den

19 juni 1919 (nr 566); samt

13) kungörelse om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. byggnadsstadgan den

20 november 1931 (nr 364).

GUSTAF.

Eije Mossberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

3

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)

om expropriation.

Härigenom förordnas, att 26 §* lagen den 12 maj 1917 örn expropriation

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

26 §.

Den, som är bosatt utom länet, eller ej uppnått tjugutre års ålder, eller ej

råder över sig och sin egendom, må ej utses till ordförande eller ersättare

för ordföranden i expropriationsnämnder eller uppföras bland de till ledamöter

i sådana nämnder valbara; dock må för Stockholms stad och län valbara

utses inom såväl staden som länet.

Uppdrag, varom---mottaga uppdraget.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930 (nr 138)

om arbetstidens begränsning.

Härigenom förordnas, att 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930 örn arbetstidens

begränsning skall erhålla följande ändrade lydelse.

9 §•

2 morn. Ledamot eller suppleant, som i 1 mom. avses, skall vara svensk

medborgare och hava uppnått tjugutre års ålder. Ej må befattningen innehavas

av den, som icke råder över sig och sitt gods.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse se SFS 1918: 324.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233).

Härigenom förordnas, att 9 §1 alkoholistlagen den 12 juni 1931 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

9 §•

Länsnykterhetsnämnden skall — —• — staden en ledamot.

I län---en ledamot.

För varje---en suppleant.

Ledamöter och suppleanter utses bland inom länet bosatta svenska män

och kvinnor, som fyllt tjugutre år. Beträffande obehörighet ---— mot
svarande

tillämpning.

Ledamöter och — -—- — den avgångne.

Närmare bestämmelser---av Konungen.

Angående bestridandet---särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)

om virkesmätning.

Härigenom förordnas, att 22 § lagen den 20 juni 1935 om virkesmätning

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

22 §.

Ledamot eller---i konkurstillstånd.

Ledamot eller suppleant skall hava uppnått tjugutre års ålder.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse se SFS 1938: 215.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

5

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)

om medling i hyrestvister.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 22 juni 1939 örn medling i hyrestvister

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

Nämnden skall---av dem.

Ordföranden och---i sänder.

De båda---ortens hyresförhållanden.

Ordförande, ledamot eller suppleant må ej den vara som icke uppnått

tjugutre års ålder, ej heller den som icke råder över sig och sitt gods. Den

som---myndigheten godkännes.

Örn förhållandena — —- — flera suppleanter.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

örn hyresreglering m. m.

Härigenom förordnas, att 15 § lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering

m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

15 §.

Ordförande, ledamot eller suppleant i hyresnämnd må ej den vara som

icke uppnått tjugutre års ålder, ej heller den som icke råder över sig och

sitt gods. Den som---myndigheten godkännes.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

6

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 46 § 2 mom, civilförsvarslagen

den 15 juli 1944 (nr 536).

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli 1944

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

46 §.

2 mom. Särskild civilförsvarsnämnd--• — vara kvinna.

Uppdraget att —--avgångne återstått.

För varje ----en ersättare.

Civilförsvarschef må ej vara ledamot eller ersättare i särskild civilförsvarsnämnd.

Ledamot eller ersättare i dylik nämnd må ej heller vara

a) den som icke uppnått tjugutre års ålder;

b) den som icke råder över sig och sitt gods.

Ledamot eller---myndigheten godkännes.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 12 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918 (nr 422)

örn fattigvården,

Härigenom förordnas, att 12 § 1 morn.1 lagen den 14 juni 1918 örn fattigvården

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

12 §.

1 mom. Ledamöter och suppleanter i fattigvårdsstyrelsen utses bland

inom fattigvårdssamhället bosatta svenska män och kvinnor, som fyllt

tjugutre år.

Ledamot eller suppleant må ej den vara som icke råder över sig och

sitt gods.

Hustru vare — ---är fråga.

Med hänsyn---— samma styrelse.

Beträffande rätt---kommunallagarna stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse se SFS 1931: 178.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

7

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 § 1 moni. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361).

Härigenom förordnas, att 6 § 1 morn.1 barnavårdslagen den 6 juni 1924

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

6 §•

1 mom. De i 3 § 1 mom. d) omförmälda ledamöter i barnavårdsnämnden

och suppleanter för dem utses bland inom kommunen bosatta svenska män

och kvinnor, som fyllt tjugutre år.

Ledamot eller suppleant må ej den vara som icke råder över sig och sitt

gods.

Hustru vare -—--är fråga.

Med hänsyn -— --samma nämnd.

Beträffande rätt — ---kommunen godkännes.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925 (nr 170)

om polisväsendet i riket.

Härigenom förordnas, att 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925 örn polisväsendet

i riket skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

12 §.

2. Poliskollegium skall---i sänder.

Till ordförande---särskilt stadgat.

För varje — — •— ledamöten föreskrivits.

Poliskollegium är---än häradsrätt.

Polischef eller---i poliskollegium.

Ledamot eller suppleant i poliskollegium må ej heller den vara, som icke

uppnått 23 års ålder eller icke råder över sig och sitt gods.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse se SFS 1931:179.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521).

Härigenom förordnas, att 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 skall erhålla följande ändrade lydelse.

25 §.

1 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd må ej

vara:

a) den, som icke uppnått tjugutre års ålder;

b) den, som icke råder över sig och sitt gods.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag

till

Förordning

örn ändrad lydelse av 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan

den 19 juni 1919 (nr 566).

Härigenom förordnas, att 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919

skall erhålla följande ändrade lydelse.

2 §•

4 morn. Ledamot eller suppleant av hälsovårdsnämnd kan ej den vara

som icke uppnått tjugutre års ålder, ej heller den som icke råder över sig

och sitt gods.

Hustru vare ej på den grund att äldre giftermålsbalken är tillämplig i

fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden obehörig att utöva uppdrag,

varom nu är fråga.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 353.

9

Förslag

till

Kungörelse

om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. byggnadsstadgan

den 20 november 1931 (nr 364).

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. byggnadsstadgan den 20 november

1931 skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Ledamot eller ersättare i byggnadsnämnd kan ej vara:

a) den, som icke uppnått tjugutre års ålder;

b) den, som icke råder över sig och sitt gods.

Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 353.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 september

19hö.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Mossberg, fråga örn sänkning

av åldern för behörighet till vissa allmänna uppdrag samt anför.

För valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag

för vilka behörighetsvillkor finnas fastställda i

kommunallagarna — uppdragen såsom ordförande å kommunaloch

kyrkostämma, kommunal-, stads- och kyrkofullmäktig, ledamot i kommunalnämnd,

drätselkammare, kyrkoråd, skolråd och folkskolestyrelse,

landstingsman m. fl. uppdrag — erfordras från och med den 1 augusti 1945

en uppnådd ålder av 23 år. Tidigare har minimiåldern för dessa uppdrag

varit 25 år. Sänkningen av åldersgränsen har tillkommit i enlighet med

beslut av innevarande års riksdag; de författningar, varigenom lagändringarna

genomfördes, utfärdades den 22 juni 1945 (SFS nr 451—461).

Erinras må även om att årets riksdag såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling antagit förslag till sådan ändring av riksdagsordningen

att åldern för valbarhet till ledamot i riksdagens andra kammare sänkes

från 25 till 23 år.

Valbarhetsåldern har i allmänhet stått i viss relation till rösträttsåldern.

I fråga örn den senare må nämnas, att den kommunala rösträttsåldern år

1941 sänktes med två år, från fyllda 23 till fyllda 21 år. Samtidigt antog

riksdagen såsom vilande förslag lill motsvarande sänkning av rösträttsåldern

vid andrakammarvalen, ett förslag som slutligt genomförts vid innevarande

års riksdag. Såsom stöd för 1941 års reform framhölls av konstitutionsutskottet

vid nämnda års riksdag (uti. nr 13), att ungdomen numera

finge ikläda sig ansvar och påtaga sig bördor, vilka väl motsvarade dem,

som åvilade landets till mera mogen ålder komna medborgare. Genom det

förtjänstfulla politiska upplysningsarbete, som bedrivits av de politiska

ungdomsorganisationerna, hade vidare politiskt intresse och politisk mognad

kommit att i allt högre grad utmärka den svenska ungdomen. Till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 353.

11

stöd för kravet på rösträttsålderns sänkning kunde också anföras, att en

skälig motvikt härigenom skulle erhållas mot de äldre årsklassernas som

följd av den fortgående åldersförskjutningen inom befolkningen eljest allt

mera ökade inflytande.

I det av konstitutionsutskottet vid innevarande års riksdag avgivna utlåtandet

nr 21, vilket ligger lill grund för riksdagens förutnämnda beslut

angående valbarhetsåldern till kommunala uppdrag, framhåller utskottet,

att enligt dess uppfattning i huvudsak samma skäl som enligt vad nyss

återgivits åberopats till stöd för en sänkning av rösträttsåldern, också

kunde anföras till stöd för en sänkning av valbarhetsåldern till andra kammaren

samt till de kommunala förtroendeuppdrag, som närmare reglerades

i kommunallagarna. Valbarhetsålderns sänkning framstode för utskottet

som en naturlig konsekvens av rösträttsålderns sänkning. Emellertid

talade enligt utskottets förmenande avgörande skäl för att valbarhetsåldern

till ifrågavarande uppdrag även i fortsättningen vore något högre än rösträttsåldern.

Bestämmelser om viss ålder såsom villkor för valbarhet till kornmunala

och liknande uppdrag, reglerade i andra författningar

än kommunallagarna, förekomma i skiftande

form och av olika innehåll.

I en del fall, t. ex. beträffande ledamotskap i vägnämnd, styrelse för

arbetsförmedlingsanstalt och hushållningssällskaps förvaltningsutskott, har

såsom villkor för valbarhet uppställts att vederbörande äger kommunal

rösträtt; härför erfordras såsom nyss antytts numera endast att under nästföregående

kalenderår ha uppnått 21 års ålder. I fråga om åtskilliga förtroendeposter

— exempelvis ledamotskap i brandstyrelse, skogsvårdsstyrelse,

mödrahjälpsnämnd och vägsynenämnd — saknas varje stadgande om

viss minimiålder såsom villkor för valbarhet; i några fall, såsom vad beträffar

ledamotskap i pensionsnämnd och de kommunala beskattningsnämnderna,

uteslutas personer som icke fyllt 21 år från valbarhet genom

en föreskrift att omyndiga personer icke äro behöriga.

För valbarheten tili de flesta viktigare kommunala uppdrag som erhållit

sin reglering i specialförfattningar lia emellertid de föreskrifter i fråga om

valbarhetsåldern vilka innehållits i kommunallagarna kommit alt bliva

normerande. Till belysning av det resonemang som därvid förts kan nämnas

att under förarbetena till fattigvårdslagen av vederbörande kommitté

i fråga om valbarheten till fattigvårdsstyrelse framhölls, att då kommunallagarna

för valbarhet till där angivna uppdrag krävde uppnådd ålder av

25 år, syntes det kommittén lämpligt att även i förevarande fall uppställa

en dylik fordran. Det torde enligt kommitténs mening ej kunna anföras

några avgörande skäl att i detta avseende göra skillnad mellan ledamot av

fattigvårdsstyrelse och av t. ex. kommunalnämnd. Den erfarenhet och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

mognad i omdömet, som ansetts böra krävas i det senare fallet, torde vara

av enahanda betydelse för fattigvårdsstyrelsen.

Anknytningen till kommunallagarnas bestämmelser beträffande villkoren

för ledamotskap i olika organ har i en del specialförfattningar åstadkommits

på det sättet att i vederbörande författning helt allmänt hänvisats till

vad i berörda avseende stadgats för något angivet jämförligt uppdrag,

reglerat i kommunallag. Så har skett exempelvis i fråga om hälsovårdsnämnd

på landet och särskild boställsstyrelse jämlikt ecklesiastika boställsordningen.

Sänkningen av valbarhetsåldern för de i kommunallag reglerade

uppdragen har alltså i dessa fall automatiskt fört med sig en motsvarande

nedsättning av ålderskravet.

I andra fall uppställer däremot specialförfattningen uttryckligen krav på

en uppnådd ålder av 25 år såsom valbarhetsvillkor. Nämnda ålder kräves

sålunda fortfarande såsom villkor för behörighet att vara ordförande, ledamot

eller suppleant i, förutom fattigvårdsstyrelse, följande kommunala

representationer, vilka regleras i specialförfattning, tillkommen under riksdagens

medverkan, nämligen barnavårdsnämnd, kommunal nykterhetsnämnd

(genom hänvisning i alkoholistlagen lill bestämmelserna örn fattigvårdsstyrelse),

länsnykterhetsnämnd, hälsovårdsnämnd i stad, byggnadsnämnd,

civilförsvarsnämnd, familjebidragsnämnd, poliskollegium, polisnämnd

(genom hänvisning i polislagen till bestämmelserna örn poliskollegium)

samt medlingsnämnd som avses i lagen om medling i hyrestvister och

hyresnämnd. Ordförande i expropriationsnämnd och personer, som få uppföras

bland till ledamöter i expropriationsnämnd valbara, ävensom ledamöter

i virkesmätningsnämnder — dessa senare förordnas av Kungl. Majit efter

förslag av vissa intressenter — skola likaledes vara minst 25 år. I detta sammanhang

må även erinras örn att ledamöterna i arbetsrådet — dessa utses

av Kungl. Majit, en del efter förslag av olika rikssammanslutningar — skola

ha fyllt 25 år. Enahanda åldersgräns har vidare uppställts för behörighet

till en del nämnder och styrelser, vilka reglerats i administrativ ordning,

nämligen hemhjälpsnämnd, kristidsstyrelse och kristidsnämnd ävensom värderingsnämnd

enligt rekvisitionsförordningen.

Här må slutligen nämnas, att krav på 25 års ålder uppställts för behörighet

att inneha vissa uppdrag vilka ha domare- eller eljest övervägande

rättslig karaktär, exempelvis uppdragen såsom nämndeman, juryman, överförmyndare

och god man.

Konstitutionsutskottet vid årets riksdag påpekar i sitt nyssberörda utlåtande

nr 21, att frågan om en sänkning av valbarhetsåldern till sådana

kommunala uppdrag, vilka reglerats i specialförfattningar, folie utanför

utskottets kompetensområde; enligt utskottets åsikt borde den ej heller

upptagas till avgörande i sammanhang med sänkningen av valbarhetsåldern

för de i kommunallagarna reglerade uppdragen utan bli föremål för ställningstagande

fristående därifrån.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

13

Sedan sådana ändringar numera genomförts i kommunallagarna, att val-Departementsbarhetsåldern

för de där reglerade förtroendeuppdragen nedsatts från 25

till 23 år, synes enahanda jämkning böra vidtagas beträffande sådana kommunala

uppdrag, som reglerats i specialförfattningar och för vilka fortfarande

gäller en valbarhetsålder på 25 år. I några fall skulle det rent av

komma att te sig orimligt att för uppdrag av det senare slaget bibehålla

den högre valbarhetsåldern. Krav på 25 års ålder för ledamotskap i hälsovårdsnämnd

i stad lärer sålunda icke gärna kunna upprätthållas, sedan

valbarhetsåldern till dylik nämnd på landet sänkts till 23 år. Icke heller

kan det vara möjligt att för exempelvis ledamöterna i särskild civilförsvarsnämnd

ha kvar fordran på 25 års ålder, sedan för drätselkammare och

kommunalnämnd, vilka på sina håll fungera såsom civilförsvarsnämnd,

införts lägre valbarhetsålder. Överhuvud taget synes den motivering som

lämnats för ålderssänkningen beträffande de i kommunallagarna reglerade

uppdragen med samma styrka tala för en motsvarande sänkning i fråga

om de uppdrag som reglerats i specialförfattningar. Vid en genomgång

av de särskilda fall, varom här är fråga, har ej heller beträffande något av

dem framkommit bärande skäl som talar mot en dylik revision.

Det nu sagda har icke omedelbar tillämpning på sådana uppdrag vilkas

innehavare väsentligen utöva rena domarefunktioner eller vilka eljest lia

stark anknytning till rättsväsendet, exempelvis uppdragen såsom nämndeman,

juryman, överförmyndare och god man. Härvidlag göra sig onekligen

krav på en något högre ålder gällande med viss styrka. Emellertid

synes även beträffande dessa uppdrag kunna övervägas, huruvida icke en

jämkning av åldersvillkoret låter sig genomföra. Det slutliga bedömandet

av denna fråga torde likväl böra tills vidare anstå.

Med hänsyn till det sagda förordar jag alltså att snarast möjligt en sänkning

vidtages från 25 till 23 år av valbarhetsåldern för ordförande, ledamot

eller suppleant (ersättare) i följande kommunala representationer, reglerade

i författning tillkommen under riksdagens medverkan, nämligen fattigvårdsstyrelse,

barnavårdsnämnd, kommunal nykterhetsnämnd, länsnykterhetsnämnd,

hälsovårdsnämnd i stad, byggnadsnämnd, civilförsvarsnämnd,

familjebidragsnämnd, poliskollegium, polisnämnd samt medlingsnämnd som

avses i lagen örn medling i hyrestvister och hyresnämnd.

Den åsyftade ålderssänkningen kan genomföras antingen genom att de

olika författningar som reglera respektive uppdrag ändras eller genom att

en särskild lag stiftas, innebärande ingrepp i samtliga avsedda lagar. Vad

den senare utvägen beträffar må erinras örn att 1941 års utskyldsstreckssakkunniga

i en den 30 december 1943 avgiven promemoria (SOU 1944:4)

framlagt förslag till en lag, innebärande enhetliga allmänna valbarhets- och

behörighetsregler för flertalet kommunala uppdrag. Nämnda lag skulle

givetvis erhållit särskild betydelse för en enhetlig tillämpning av utskyldsstrecket;

berörda diskvalifikationsgrund är emellertid numera avskaffad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 353.

Beträffande de övriga allmänna valbarhetsvillkoren synes angelägenheten

av enhetliga regler icke vara lika påfallande. Vad angår flera uppdrag, för

vilka de nu gällande valbarhetsvillkoren äro lindrigare än de villkor som,

därest den åsyftade enhetligheten skulle kunnat vinnas, bort upptagas i en

för samtliga uppdrag gemensam särskild lag, synes skärpningen olämplig

eller i varje fall icke av omständigheterna påkallad. Detta är icke minst förhållandet

beträffande valbarhetsåldern för en del nämnder och styrelser,

där sagda ålder nu är lägre än 23 år. På grund härav anser jag mig icke

kunna förorda stiftandet av en särskild lag, som enhetligt reglerar vare sig

samtliga allmänna valbarhetsvillkor eller enbart åldersvillkoret. Den av mig

i det föregående ifrågasatta sänkningen av valbarhetsåldern synes i stället

böra genomföras genom ändring av de olika specialförfattningarna.

I de kommunala organen ingå icke sällan såväl ledamöter, vilka valts av

kommunens beslutande organ (stämma, fullmäktige etc.), som ledamöter,

utsedda av statlig myndighet eller annat organ eller jämlikt vederbörande

författningsbestämmelse självskrivna. I sådana fall, där det nu föreskrivna

åldersvillkoret uppställts att gälla även i fråga örn uppdrag hörande till den

senare kategorien, bör givetvis ålderssänkningen beröra även dem.

Åldersgränsen torde i förevarande sammanhang böra sänkas från 25 till

23 år jämväl vad beträffar ledamotskap i expropriationsnämnd och virkesmätningsnämnd

samt i arbetsrådet.

I enlighet med det sagda ha inom socialdepartementet upprättats förslag,

av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, till

1) lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)

om expropriation;

2) lag angående ändrad lydelse av 9 § 2 inom. lagen den 16 maj 1930

(nr 138) om arbetstidens begränsning;

3) lag örn ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233);

4) lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)

örn virkesmätning;

5) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)

örn medling i hyrestvister:

6) lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

örn hyresreglering m. m.:

7) lag örn ändrad lydelse av 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli

1944 (nr 536);

8) lag angående ändrad lydelse av 12 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918

(nr 422) om fattigvården;

9) lag om ändrad lydelse av 6 § 1 moni. barnavdrdslagen den 6 juni 1924

( nr 361);

1 Bilagan, vilken är lika lydande med de vid propositionen fogade förslagen, har här

uteslutits.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majas proposition nr 353.

15

10) lag angående ändrad lydelse av 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925

(nr 170) örn polisväsendet i riket;

11) förordning örn ändrad lydelse av 25 § 1 mom. krigs familjebidrags förordningen

den 30 juni 1942 (nr 521);

12) förordning örn ändrad lydelse av 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan den

19 juni 1919 (nr 566); samt

13) kungörelse örn ändrad lydelse av 10 § 1 mom. byggnadsstadgan den

20 november 1931 (nr 364).

I fråga om författningsförslagen må anmärkas att, i de fall då i vederbörande

författningsbestämmelse fortfarande kvarstå föreskrifter om obehörighet

på grund av ådömd straffpåföljd o. dyl., sådana numera icke tilllämpliga

föreskrifter uteslutits. Avfattningen av föreskriften i 2 § 4 mom.

andra stycket hälsovårdsstadgan, vilken föreskrift handlar om gift kvinnas

behörighet såsom ledamot och suppleant i hälsovårdsnämnd, har ansetts

samtidigt med här ifrågavarande författningsrevision böra i redaktionellt

avseende jämkas till bättre överensstämmelse med nu gällande äktenskapslagstiftning.

Även stadgandena i 9 § 2 mom. lagen om arbetstidens begränsning

och i 46 § 2 mom. civilförsvarslagen ha i förevarande sammanhang

befunnits böra i formellt avseende något jämkas.

Förslag till erforderliga författningsändringar för sänkning av behörighetsåldern

beträffande organ, reglerade i administrativ ordning, torde,

därest de i enlighet med vad förut sagts upprättade författningsförslagen biträdas

av riksdagen, få i sinom tid anmälas för Kungl. Maj:t av vederbörande

departementschefer.

Av författningsförslagen äro de under 1)—7) upptagna av den natur, att

lagrådets utlåtande över dem bör inhämtas.

Föredragande departementschefen hemställer härefter,

att lagrådets utlåtande över de under 1)—7) upptagna lagförslagen

måtte, för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet, inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Jan-Erik Stenius.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 16 oktober

1945.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,

j ustitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 12 oktober 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

19 september 1945, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)

om expropriation;

2) lag angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930

(nr 138) örn arbetstidens begränsning;

3) lag örn ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233);

4) lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)

örn virkesmåtning;

5) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)

örn medling i hyrestvister;

6) lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

örn hyresreglering m. m.; samt

7) lag örn ändrad lydelse av 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli

1944 (nr 536).

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av

hovrättsassessorn E. W. Z. Göransson.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

17

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 oktober

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärenden Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Sträng, Mossberg,

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet Mossberg lagrådets den 16 oktober 1945 avgivna utlåtande över

de den 19 september 1945 till lagrådet remitterade förslagen till

1) lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)

örn expropriation;

2) lag angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930

(nr 138) örn arbetstidens begränsning;

3) lag örn ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233);

4) lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)

örn virkesmätning;

5) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)

örn medling i hyrestvister;

6) lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

örn hyresreglering m. m.; samt

7) lag örn ändrad lydelse av 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli

1944 (nr 536).

Efter förmälan att lagrådet lämnat förslagen utan erinran hemställer

föredraganden, att Kungl. Majit måtte

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga nu

nämnda lagförslag,

dels föreslå riksdagen att antaga de i bilagan till statsrådsprotokollet den

19 september 1945 intagna förslagen till

8) lag angående ändrad lydelse av 12 § 1 moni. lagen den 14 juni 1918

(nr 422) örn fattigvården;

9) lag örn ändrad lydelse av 6 § 1 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924

(nr 361);

10) lag angående ändrad lydelse av 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925

(nr 170) örn polisväsendet i riket; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 353.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 353.

11) förordning om ändrad lydelse av 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521);

dels ock anhålla om riksdagens yttrande över de i nämnda bilaga intagna

förslagen till

12) förordning örn ändrad lydelse av 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan den

19 juni 1919 (nr 566); samt

13) kungörelse örn ändrad lydelse av 10 § 1 mom. byggnadsstadgan den

20 november 1931 (nr 364).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Bergström.

{duns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 194ä

518021

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:550 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 s. 12 i texten