Sök i Ratio Lex

Angående ersättning till Hemsö kommun för vissa kommunen åvilande skatterestitutioner

1945-10-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:363, Angående ersättning till Hemsö kommun för vissa kommunen åvilande skatterestitutioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 363.

1

Nr 363.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ersättning till

Hemsö kommun för vissa kommunen åvilande skatterestitutioner;

given Stockholms slott den 19 oktober

1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagdä utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 oktober

1945.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Sedan förre disponenten Seth Kempe, fru Eva Kempe, direktören Carl

Kempe, filosofie doktorn Erik Kempe och jägmästaren Mauritz Carlgren i

särskilda till Kungl. Majit ställda skrifter, under åberopande av § 3 mom. I

tredje stycket mantalsskrivningsförordningen (den s. k. lex de Geer) hemställt.

att de jämte familjer finge mantalsskrivas i Hemsö socken av Västernorrlands

län, har Kungl. Maj :t genom beslut denna dag funnit ansökningarna

författningsenligt icke kunna bifallas.

Den 12 april 1945 har kammarrätten, i anledning av anförda besvär avseende

mantalsskrivningen av berörda personer för åren 1943 och 1944, meddelat

utslag av innebörd, att de för nämnda år skola vara mantalsskrivna i

Stockholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 363—364.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 363.

Ifrågavarande personer ha under ett flertal år varit mantalsskrivna i

Hemsö socken, Seth Kempe och Eva Kempe alltsedan år 1881 respektive år

1883. Jämväl för åren 1943—1945 ha de blivit mantalsskrivna därstädes,

men skola nu på grund av nämnda utslag och beslut från och med år 1943

i stället mantalsskrivas i Stockholm. För Hemsö kommun är denna omständighet

ägnad att medföra allvarliga ekonomiska olägenheter, för vilka jag

ber att i korthet få redogöra.

Hemsö socken, som tillhör de mindre Norrlandskommunerna, har en areal

av 5 450 hektar och ett invånarantal av omkring 400. Befolkningen utgöres

till huvudsaklig del av jordbrukare och fiskare. Någon industri i egentlig

mening finnes icke inom socknen. Av socknens totala areal äges omkring

hälften av de tidigare i kommunen mantalsskrivna medlemmarna av familjerna

Kempe och Carlgren. Kommunen har intagit en särställning bland

Norrlandskommunerna i skattehänseende, något som närmare framgår av de

uppgifter jag nu går att anföra och som avse antalet skattekronor och utdebiteringar

under åren 1935—1945.

År

Totala antalet

skattekronor

Skattekronor

belöpande å

familjerna

Kempe och

Carlgren

Skattekronor

belöpande å

övriga Hemsö- bor

Utdebitering

i kronor

Beräknad ut- debitering ex- klusive famil- jerna Kempe

och Carlgren

1935 ......

11949

10 953

966

2-89

46-18

1936 ......

11896

10 779

1117

357

50-64

1937 ......

12 558

11504

1054

3-38

53-78

1938 ......

13 055

11893

1225

3-61

51-25

1939 ......

19 377

17 771

1 606

242

29-18

1940 ......

12 403

10 710

1693

2-42

17-72

1941 ......

12 669

10 499

2170

2''75

16-04

1942 ......

12 749

10 262

2 487

3-79

18-32

1943 ......

13 644

9 813

3 831

4-98

17-78

1944 ......

15 287

11 429

3 858

4-10

16-24

1945 ......

13 395

8 848

4 547

-

(14-80;

De anförda uppgifterna, som tillhandahållits genom kommunens försorg, ge

vid handen att kommunens skattekraft väsentligen härrört från familjerna

Kempes och Carlgrens inkomster. Visserligen har antalet skattekronor för

övriga sockenbor stigit i betydande mån under krigsåren, men denna stegring

torde i stor utsträckning vara att hänföra till krigstidens beredskap och

förväntas icke bli bestående. Vid sådant förhållande föreligger risk för att utdebiteringarna

i framtiden komma att bli avsevärda. Den kommande utdebiteringen,

som bygger på inkomsttaxeringarna år 1945, lärer enligt preliminära

beräkningar av kommunen röra sig omkring 15 kronor, därvid hänsyn

icke tagits till det antal skattekronor som belöper å familjerna Kempe och

Carlgren, vilka dock jämväl år 1945 taxerats inom kommunen.

Till denna försämring av kommunens ekonomi kommer dessutom förpliktelse

för kommunen att till berörda familjer restituera ansenliga skattebe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 363.

3

lopp, som kommunen av dem uppburit under åren 1944 och 1945. Dessa ha

enligt av kommunen lämnade uppgifter utgjort för år 1944 48 870 kronor 55

öre och för år 1945 46 859 kronor 97 öre. Häri torde emellertid ingå vissa

smärre belopp, avseende fastighetsskatt för nämnda år.

Kommunen har i en till Kungl. Maj:t ställd skrift framhållit, att ifrågavarande

skatterestitutioner skulle för kommunen medföra oöverstigliga svårigheter.

Kommunen hade i runt tal 63 000 kronor i tillgångar och inga skulder.

1 det angivna beloppet inginge emellertid fastigheter och inventarier till ett

värde av omkring 33 000 kronor. Övriga medel hade fonderats för särskilda

ändamål, däribland anskaffande av ny kyrkorgel, ommålning av kyrkan

sand andra smärre planerade företag. För skattebeloppens återbetalning syntes

därför enligt kommunens mening erfordras en upplåning långt utöver

kommunens ekonomiska bärkraft, och det syntes kommunen omöjligt att

inom rimlig tid med återstående skatteunderlag finansiera amorteringen av en

dylik upplåning.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Hemsö kommun ställes inför Departementsbetydande

ekonomiska svårigheter genom den avsevärda minskning i skatte- che1enunderlaget,

som blir en följd av att medlemmarna av familjerna Kempe och

Carlgren ej längre skola mantalsskrivas inom socknen. Svårigheterna skärpas

ytterligare genom de ansenliga skatterestitutioner kommunen har att

utgiva. Att härtill skaffa medel genom utdebitering torde visserligen vara

möjligt, men utdebiteringen för ändamålet måste i så fall fördelas på en följd

av år. Detta förutsätter en upplåning av ett i förhållande till kommunens

storlek betydande belopp. Härvid är att märka, att mot den ökning av kommunens

skattetunga, som förräntningen och amorteringen av ett dylikt lån

måste medföra, säkerligen skulle svara ett lika stort tillskott av skatteutjämningsmedel.

Det synes vid sådant förhållande i och för sig ändamålsenligare,

att kommunen i stället på en gång beredes ersättning av statsmedel för vad den

förpliktas utgiva i skatterestitutioner, jämte ränta. De i detta undantagsfall

föreliggande förhållandena göra det enligt min mening motiverat att denna

extraordinära väg väljes. Ersättningen torde lämpligen böra utgå från anslaget

till bidrag till skattetyngda kommuner. Ett genomförande av en sådan

anordning förutsätter riksdagens bemyndigande. Jag förordar, att dylikt

bemyndigande inhämtas.

Vad beträffar de för framtiden bestående ekonomiska svårigheterna till

följd av skatteunderlagets minskning, får jag framhålla följande. Redan den

utdebitering, på vilken de under år 1946 utgående kommunalutskylderna

skola grundas, torde i själva verket innebära en flerdubbling av den utdebitering,

som förekommit under senaste decenniet. Därjämte kan det emotses att

utdebiteringen framdeles måste ytterligare ökas, sedan den väsentligen av

krigsberedskapen föranledda ökningen av kommunmedlemmarnas inkomster

bortfallit. Möjlighet föreligger dock för Kungl. Majit att med anlitande av

skatteutjämningsmedel bereda kommunen lättnad i dess skattetunga. De befogenheter

i detta hänseende Kungl. Maj:! enligt nu gällande bestämmelser

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 363-

äger göra det också möjligt att så anpassa skatteutjämningsbidragen till kommunen,

att övergången till högre skatter äger rum successive och därigenom

göres mjukare än vad som skulle bli fallet vid omedelbar tillämpning av de

vid tilldelning av sådana bidrag i allmänhet följda reglerna. Med hänsyn till

de här föreliggande särskilda förhållandena anser jag, att en sådan successiv

övergång bör ske.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att från anslaget till bidrag

till skattetyngda kommuner bereda Hemsö kommun ersättning

för vad kommunen visar sig hava restituerat, jämte ränta,

av de kommunalutskylder, som erlagts av familjerna Kempe

och Carlgren i anledning av deras taxering åren 1943 och

1944.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:582 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Hemsö kommun för vissa kommunen åvilande skatterestitutioner. a1 i texten
  2. SU 1945:282 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till Hemsö kommun för vissa kommunen åvilande skatterestitutioner. s. 1 i texten