Sök i Ratio Lex

Angående förlängt bemyndigande att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944145

1945-10-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:365, Angående förlängt bemyndigande att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944145

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition rir 365.

1

Nr 365.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förlängt bemyndigande

att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta

arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944145; given Stockholms slott

den 19 oktober 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 oktober

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

I innevarande års statsverksproposilion (Inkomster å driftbudgeten s. 7)

framhölls, att behov även för budgetåret 1945/46 förelåge av en särskild allmän

beredskapsstat vid sidan av riksstaten. Utformningen av denna stat ansågs

emellertid böra undergå vissa ändringar i jämförelse med beredskapsstaten

för budgetåret 1944/45. Sålunda borde den nya beredskapsstaten göras

fullt enhetlig och omfatta endast anslag till arbeten, avsedda att utnyttjas

vid en försämring av läget på arbetsmarknaden, jämte ett anslag till planering

av allmänna arbeten och ett anslag till överflyttning av arbetskraft.

Sistnämnda båda anslag skulle stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande. I övrigt

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 365.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 365.

skulle anslagen på beredskapsstaten utan riksdagens hörande få utnyttjas

blott inom ramen av ett visst högsta belopp. För statens ikraftträdande skulle

alltså krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl. Majit skulle

vara befogad att i viss utsträckning utnyttja staten, redan innan sådant beslut

meddelats, möjliggjordes en begränsning av arbetslöshetsanslagen på

riksstaten till vad som erfordrades under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Sedermera lämnades i proposition den 6 april 1945, nr 265, en översikt

över resultatet av de förarbeten, som under medverkan av investeringsulredningen

och vissa myndigheter bedrivits för den nya beredskapsstaten och

vilka i olika avseenden syftade till nödvändiga modifikationer eller till förbättringar

i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 Jämväl redogjordes för

ett av investeringsutredningen framställt förslag angående det högsta sammanlagda

anslagsbelopp, intill vilket den nya beredskapsstaten, i enlighet

med vad i statsverkspropositionen anförts, skulle få utnyttjas utan riksdagens

hörande. Förslaget innebar, att gränsen för Kungl. Majits fria dispositionsrätt

skulle fastställas till 150 miljoner kronor.

Enligt vad i propositionen vidare anfördes ansågs det emellertid mindre

lämpligt att vid dåvarande sena tidpunkt underkasta det mycket omfattande

ärendet angående ny beredskapsstat en forcerad behandling. På grund därav

föreslogs i propositionen uppskov med beredskapsstatens fastställande. Man

utgick därvid från att fastställelse, örn så erfordrades, skulle kunna ske under

senare halvåret 1945, då jämväl andra förhållanden påkallade, att riksdagen

sammanträdde till en höstsession. Fördelen av att undvika en forcerad

behandling av ärendet ansågs uppväga risken av de olägenheter, som i

händelse av en inträdande arbetslöshetskris skulle uppkomma i två hänseenden.

De olägenheter med vilka man hade att räkna vore dels att hinder

skulle föreligga att under tiden fram till ett nytt riksdagssammanträde utnyttja

de större urvalsmöjligheter för arbetsföretag, som en ny stat skulle

erbjuda, dels att riksdagen vid det senare sammanträdet skulle ha att ingå

i detaljprövning av denna nya stat. Den skillnad i fråga örn arbetslöshetspolitikens

utformning, som skulle följa därav, att Kungl. Majits fullmakt

under mellantiden skulle vara anknuten till den äldre i stället för den nya

staten, ansågs på grund av fullmaktens relativt begränsade omfattning praktiskt

sett mindre väsentlig.

På grund härav hemställdes i propositionen om bemyndigande för Kungl.

Majit att, intill dess allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 av riksdagen

fastställts, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av

ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten,

för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45.

Härvid förutsattes att, för den händelse ifrågavarande fullmakt toges i anspråk

för förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden, de

förmånligare bidragsgrunder finge tillämpas, som Kungl. Majit enligt i propositionen

omförmält bemyndigande av 1944 års riksdag kunde komma att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 365.

fastställa. Vidare förutsattes, att nödvändiga utgifter för arbetsplanering, i

den män härför anvisade medel icke försloge för ändamålet, finge bestridas

förskottsvis i avvaktan på att den nya staten bleve fastställd.

Genom skrivelse den 27 juni 1945, nr 450, lämnade riksdagen det begärda

bemyndigandet. Detta har hittills icke behövt tagas i anspråk.

De kostnader för överflyttning av arbetskraft, vilka, såsom förut nämnts,

ursprungligen voro avsedda att ingå i den nya beredskapsstaten, överfördes

enligt särskilt riksdagsbeslut till riksstaten, där ett särskilt anslag för ändamålet

är upptaget under femte huvudtiteln för innevarande budgetar.

När riksdagen i våras beslöt uppskjuta fastställandet av allmän beredskapsstat

för budgetåret 1945/46, skedde detta med hänsyn främst till att utvecklingen

på arbetsmarknaden ansågs göra det osannolikt, att arbetslöshet

skulle uppkomma under den närmaste framtiden i sådan omfattning, att

allmänna arbeten skulle behöva tillgripas i sysselsättningspolitiskt syfte i

vidare mån än den förut berörda fullmakten att disponera anslag på 1944/45

års beredskapsstat kunde möjliggöra. Den senare utvecklingen har icke jävat

detta antagande, och icke heller nu synes omedelbart behov föreligga av en

förstärkt beredskap på arbetsmarknadsområdet.

Det i våras sammanställda materialet är för närvarande föremål för bearbetning

och komplettering i syfte att ett på mera aktuella uppgifter grundat

förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 skall kunna föreläggas

nästa års riksdag. Det kan övervägas att med hänsyn till arbetsmarknadsläget,

i avvaktan på att så kan ske, fortsättningsvis låta nuvarande fullmakt

gälla i stället för att fastställa den för löpande budgetår avsedda beredskapsstaten.

Om denna väg väljes, undvikes den sannolikt onödiga arbetsbelastning,

som ett fastställande av den för innevarande budgetår avsedda

beredskapsstaten skulle innebära. Skulle mot förmodan läget undergå en

sådan försämring, att denna beredskapsstat skulle bliva behövlig, föreligger

förslaget i sådant skick, att det omedelbart kan föreläggas riksdagen. Den

gällande fullmaktens anknytning till 1944/45 års allmänna beredskapsstat

torde icke innebära större praktiska olägenheter.

Från angivna utgångspunkter har jag funnit övervägande skäl tala för att

något förslag till beredskapsstat icke heller nu förelägges riksdagen. Då

emellertid den Kungl. Majit vid riksdagens vårsession lämnade fullmakten,

såsom av riksdagsskrivelsen nr 450 framgår, var förbunden med förutsättningen

att ärendet ånyo skulle anmälas för riksdagen vid höstsessionen, bör

uppskovsfrågan underställas riksdagen, varvid förlängning av fullmakten

bör utverkas.

Vad beträffar utgifterna för arbetsplanering har det synts lämpligt, att de

för innevarande budgetår erforderliga medlen anvisas på tilläggsstat. Förslag

härom framläggas i annat sammanhang av vederbörande departementschefer.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 365.

att bemyndiga Kungl. Majit att, intill dess ny allmän beredskapsstat

av riksdagen fastställts, därest arbetsmarknadsläget

så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner

kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka

anslag uppförts å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

458647. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:584 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om tullfrihet för vissa till riket införda partier penicillin. s. 7 i texten
  2. SU 1945:284 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängt bemyndigande att i arbetslöshetsbekåmpande syfte igångsätta arbeten för vilka anslag uppför s. 5 i texten