Sök i Ratio Lex

Angående anslag till jordbrukstekniskt institut m. m

1945-01-19 · 67 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:37, Angående anslag till jordbrukstekniskt institut m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

1

Nr 37.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till jordbrukstekniskt

institut m. m.; given Stockholms slott

den 19 januari 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö,

Gjöres, Ewerlöf, Hubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, följande.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkterna 116 och 117,

har Kungl. Maj:! föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till Bidrag till Jordbrukstekniska föreningen för budgetåret 1945/46

beräkna dels till Verksamheten i allmänhet ett anslag av 17 000 kronor dels

ock till Särskilda undersökningar ett reservationsanslag av 25 000 kronor. Jag

torde nu ånyo få anmäla detta ärende.

Genom beslut den 28 januari 1944 bemyndigade Kungl. Majit 1942 års jordbrukskommitté

att verkställa utredning om den framtida forskningens och

experimentella verksamhetens uppgifter och organisation inom området för

jordbrukets mekanisering in. m., samt förordnade i sammanhang härmed inBihang

tilt riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 37. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

genjören N. H. Berglund och byråchefen E. V. Sundström att såsom särskilda

sakkunniga biträda kommittén vid utredningen.

Sedan detta utredningsarbete slutförts, har jordbrukskommittén den 20

september 1944 avgivit betänkande med förslag till åtgärder för den jordbrukstekniska

forskningen och upplysningsverksamhetens ordnande (SOU

1944: 45).

Utlåtanden över betänkandet ha avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, egnahemsstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan,

styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, styrelsen för

tekniska högskolan, styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter,

statens tekniska forskningsråd, statens forskningskommitté för lantmannabyggnader,

jordbrukets upplysningsnämnd, utredningen rörande den

tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande, lantbruksakademien, ingenjörsvetenskapsakademien,

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens

folk, Jordbrukstekniska föreningen, Svenska lantarbetsgivareföreningen,

Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund, Sveriges industriförbund,

Jordbruksmaskinföreningen samt Sveriges lantbruksredskapsförening.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har tillika överlämnat yttrande från högskolans

lärrarråd. Styrelsen för tekniska högskolan har som eget yttrande åberopat

utlåtande från högskolans lärarkollegium.

Innan jag övergår till en närmare behandling av jordbrukskommitténs i

betänkandet framlagda förslag, torde jag få lämna en redogörelse för nuvarande

forskningsarbete och upplysningsverksamhet på ifrågavarande område.

Nuvarande forskning och experimentell verksamhet samt upplysningsverksamhet

på det jordbrukstekniska området.

Experimentell verksamhet på lantbruksmaskinområdet bedrives i Sverige

av större industriföretag, som tillverka redskap och maskiner för lantbruket.

Genom dessa företag, vilka tillgodogjort sig tekniska impulser från utlandet,

har under årens lopp en stark utveckling av för svenska förhållanden lämpliga

redskap och lantbruksmaskiner ägt rum.

Vidare bedrivas experimentella undersökningar ävensom forskning och

upplysningsverksamhet beträffande lantbrukets redskap och maskiner av

vissa statliga och statsunderstödda institutioner, nämligen lantbrukshögskolans

maskintekniska institution, Jordbrukstekniska föreningen, statens

maskin- och redskapsprovningsanstalter på Ultuna och Alnarp samt maskininstitutionen

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Lantbrukshögskolans maskintekniska institution har hand om den högre

undervisningen i maskin- och redskapslära. Alltsedan högskolans upprättande

har institutionens verksamhet letts av en speciallärare. Förutom denne

finnas fran och med den 1 juli 1944 vid institutionen anställda en assistent,

ett skrivbiträde och en montör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

3

Maskintekniska institutionen inflyttade våren 1944 i en ny institutionsbyggnad,

i vilken ena hälften disponeras av institutionen samt den andra

hälften av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter. Institutionens lokaler

utgöras av en kontorsavdelning, en föreläsningssal, rum för uppställning

av maskiner och annan undervisningsmateriel, för maskinlaborationer och

experimentell verksamhet samt för verkstadsarbete ävensom förrådsrum.

Enär dessa lokaler äro belagda för undervisning endast vissa tider på året

och då endast vissa timmar dagligen, har i lokalerna plats kunnat beredas

även för Jordbrukstekniska föreningens verksamhet.

Institutionens huvuduppgift är att meddela högre undervisning i maskinoch

redskapslära åt lantbrukshögskolans ordinarie studerande och specialstuderande

samt åt deltagare i fortbildningskurser med flera. Undervisning

i maskinlära på ett lägre stadium meddelas även årligen åt eleverna vid

Ultuna lantbruksskola och vid ett pär lantmannaskolor. Därjämte medverkar

institutionen vid korta maskinkurser, som anordnas av Jordbrukstekniska

föreningen.

Egen forskning och försöksverksamhet lia vid institutionen hittills bedrivits

endast i mindre omfattning. Institutionen deltager emellertid i viss

utsträckning i Jordbrukstekniska föreningens forskningsverksamhet.

Jordbrukstekniska föreningen, som bildades 1927, har till syfte att främja

den tekniska utvecklingen i avseende på lantbrukets maskinella och elektriska

hjälpmedel jämte deras ändamålsenliga användning inom svenskt lantbruk

och dess binäringar. Föreningens verksamhet är uppdelad på två stora

huvudgrupper, jordbruksteknisk forskning och upplysningsverksamhet.

Som medlemmar i föreningen kunna ingå såväl institutioner och sammanslutningar

som enskilda personer och företag.

Föreningens angelägenheter handhavas av en styrelse bestående av femton

ledamöter, av vilka åtta väljas av föreningen på allmänt sammanträde

och sex utses av följande institutioner, nämligen lantbruksakademien, hushållningssällskapens

ombudsmöte, Sveriges lantbruksförbund, ingeniörsvetenskapsakademien,

styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

samt vattenfallsstyrelsen. Föreningens sekreterare är självskriven ledamot

av styrelsen.

Sekreterare i föreningen och föreståndare för dess verksamhet har från

föreningens början varit läraren i maskin- och redskapslära vid lantbrukshögskolan,

vilken jämväl är föreståndare för lantbrukshögskolans maskintekniska

institution.

Hos föreningen är vidare anställd en försöksledare, som har den närmaste

tillsynen och ledningen av föreningens experimentella verksamhet. Därjämte

finnas tre å fyra mera stadigvarande anställda assistenter, av vilka en huvudsakligen

har hand örn traktorfrågor och kursverksamhet, en annan verkställer

utredningar beträffande maskinanvändningen i det mindre jordbruket,

en tredje arbetar med standardiseringsfrågor och en fjärde tjänstgör som ritare

vid konstruktionsarbetena. Samtliga nu nämnda äro agronomer eller in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

genjörer eller bådadera. Mera tillfälliga assistenter samt studerande vid lantbrukshögskolan

anställas i mån av behov. För kontorsarbetet äro last anställda

en kassörska tillika kontorist samt en stenograf. I verkstaden arbeta

två yngre mekaniker.

De totala årskostnaderna för föreningens verksamhet lia under de senaste

åren uppgått till omkring 100 000 kronor. I statsanslag lia lämnats 17 000

kronor till föreningens allmänna verksamhet, 25 000 kronor till särskilda

undersökningar samt 2 000—4 000 kronor till föreningens standardiseringsverksamhet.

Årsavgifterna uppgå till cirka 3 000 kronor från enskilda medlemmar

och cirka 6 000 kronor från industri- och handelsföretag. Utöver

dessa mera regelbundna inkomster lia bidrag, huvudsakligen av statsmedel

för speciella undersökningar, årligen lämnats å belopp mellan 20 000 och

40 000 kronor. Försäljningen av föreningens trycksaker har tillfört föreningen

en årsinkomst av 10 000 å 20 000 kronor.

Som förut nämnts utnyttjar Jordbrukstekniska föreningen viss del av maskintekniska

institutionens lokaler. Föreningen och maskintekniska institutionen

begagna även varandras verkstadsutrustning, instrument och undervisningsmateriel.

Kontorsutrustningen användes likaledes gemensamt. Jordbrukstekniska

föreningen och maskintekniska institutionen arbeta sålunda i

realiteten som en institution, vilket möjliggöres bland annat därav att institutionerna

lia gemensam föreståndare. På detta sätt har föreningen bedrivit

sitt arbete vid lantbrukshögskolan sedan denna inrättades år 1933 och

dessförinnan vid Ultuna lantbruksinstitut från föreningens bildande. Beträffande

de mera betydande undersökningar som utförts av Jordbrukstekniska

föreningen har jordbrukskommittén lämnat en redogörelse i sitt betänkande

å s. 13—15.

Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter (statens maskinprovningar)

lia till uppgift att dels verkställa provning av i allmänna handeln förekommande

maskiner och redskap för jordbrukets och dess binäringars behov

samt lämna allmänheten noggranna upplysningar om deras beskaffenhet

genom utgivande av tryckta meddelanden rörande verkställda provningar,

dels ock prova dylika maskiner och redskap, som icke förås i marknaden,

och till den som påkallat provningen lämna redogörelse för densamma.

Ledningen av maskinprovningarna utövas av en styrelse, bestående av

maskinprovningarnas föreståndare och feni av Kungl. Majit för en tid av

tre år förordnade ledamöter, av vilka en skall vara representant för mejerihanteringen.

Maskinprovningarnas verksamhet är uppdelad på en lantbruksavdelning

vid Ultuna samt en lantbruksavdelning och en mejeriavdelning vid Alnarp.

Provningsarbetet vid varje avdelning handhaves av en särskild provningsnämnd.

För provningar erlägges avgift enligt taxa.

Personalen vid huvudkontoret på Ultuna och lantbruksavdelningen därstädes

utgöres av en föreståndare för hela provningsverksamheten, en Överassistent

för lantbruksavdelningen på Ultuna, två å tre provningsingenjörer,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37. &

tillfälligt anställda assistenter, kontorspersonal och verkstadspersonal, tillhopa

10—15 personer.

Vid lantbruksavdelningen på Alnarp ledes provningsverksamheten av läraren

i maskinlära vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Till

hjälp i provningsarbetet har han en assistent samt montören vid maskininstitutionen.

Provningsanstalten disponerar på Alnarp en egen provningshall

och kan dessutom utföra en del provningar i maskininstitutionens för några

år sedan iordningställda byggnad samt utnyttja dess utrustning med mätapparater

och instrument.

Förutom egentliga provningar utföras av maskinprovningarna undersökningar

rörande speciella tekniska frågor, när så anses erforderligt och resurserna

det medgiva. Vidare verkställas vid maskinprovningarna undersökningar

av forskningskaraktär för utveckling av provningsmetoder och för

konstruktion av provningsapparatur.

Maskininstitutionen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

ledes av en ordinarie ämneslärare med biträde av en montör. Ämnesläraren

är som förut nämnts tillika ledare för maskinprovningamas lantbruksavdelning

vid Alnarp. Institutionen disponerar en för några år sedan omändrad

och relativt väl utrustad byggnad. Vid institutionen finnas relativt goda möjligheter

för bedrivande av undersökningar över lantbruksmaskiner och redskap.

Ett flertal sådana undersökningar, som varit jordbruket och maskinindustrien

till stor nytta, ha också på senare år utförts därstädes. Bland dessa

må nämnas undersökningar rörande arbetsvagnar, sprutor, såningsmaskiner

och elektriska stängsel ävensom orienterande undersökningar av maskindelars

förslitning. Såväl dessa undersökningar som de egentliga provningarna vid

maskinavdelningen på Alnarp avse i första hand maskiner och redskap för

Sydsverige men ha ofta allmängiltighet.

Jordbrukskommitténs förslag.

Förslagets huvudsakliga innebörd.

Enligt 1942 års jordbrukskommittés uppfattning förelåge på det jordbrukstekniska

området behov av framförallt forskningens och upplysningsverksamhetens

ordnande. Det vore önskvärt att såväl forsknings- som upplysningsverksamheten

bedreves vid en och samma institution samt dessutom helst knötes

till den högre lanlbruksundervisningen. Kommittén har vid prövning av olika

lösningar av förevarande spörsmål funnit övervägande skäl tala för att ett

fristående institut för jordbruksteknisk forskning och upplysningsverksamhet

upprättades. Institutet, vilket lämpligen kunde benämnas jordbrukstek - niska institutet, skulle få i stort sett samma uppgifter som Jordbrukstekniska

föreningen hittills haft. En förutsättning för institutets tillkomst har angivits

vara, alt föreningen på institutet överläte sin forsknings-, experimentoch

upplysningsverksamhet. Kommittén har framhållit, att institutet borde

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

givas en sådan organisationsform, som i möjligaste mån i sig förenade statsdriftens

större oberoende av konjunkturväxlingar och den enskilda verksamhetens

friare arbetsformer och större möjligheter att hålla kontakt med näringslivet.

Med hänsyn härtill syntes institutet icke böra bliva helstatligt

utan organiseras som ett enskilt forskningsinstitut, inrättat i samverkan mellan

staten, industrien och jordbruket.

Förhandlingar ha upptagits av kommittén med representanter för nyssnämnda

näringsgrenar samt''med Jordbrukstekniska föreningen om understöd

av institutets verksamhet samt om ingående av ett avtal mellan Kungl.

Majit och föreningen såsom representant för ifrågavarande näringsgrenar

angående upprättande och drivande av institutet. Förslag till sådant avtal

har upprättats av kommittén. Som säkerhet för de förpliktelser föreningen

åtoge sig enligt avtalet skulle föreningen enligt kommitténs förslag skaffa

undergarantier från berörda jordbruks- och industriorganisationer.

Jordbrukstekniska institutets uppgift har av kommittén föreslagits skola

vara att utföra vetenskaplig, teknisk och ekonomisk forskning beträffande

jordbrukets mekaniska och elektriska hjälpmedel samt dessas rationella användning,

att genom grundläggande experimentella undersökningar bidraga

till utveckling av maskiner, redskap och arbetsmetoder för jordbruket, att

genom utredningar och upplysningsverksamhet medverka till standardisering

på lantbruksmaskinområdet, att biträda statliga myndigheter vid utredning

av ärenden, som vederbörande myndighet uppdroge åt institutet, att i den

mån arbetet i övrigt det tilläte verkställa undersökningar på det jordbrukstekniska

området åt enskilda, att samverka med lantbrukshögskolan för

främjande av undervisningen på lantbruksmaskinområdet, att publicera försöksberättelser,

instruktionsböcker och handledningar beträffande arbetsmetoder

och maskiners användning i jordbruket samt att bedriva annan upplysningsverksamhet

såsom kurser och dylikt inom institutets arbetsområde.

Institutets lokalfråga skulle enligt jordbrukskommitténs förslag lösas på

sådant sätt, att institutet övertoge hela den byggnad vid Ultuna, som nu disponerades

av lantbrukshögskolans maskintekniska institution, Jordbrukstekniska

föreningen samt statens maskin- och redskapsprovningsanstalter. För

maskintekniska institutionen förutsattes därvid att lämpliga lokaler upplätes

i institutets byggnad. Den befintliga byggnaden har föreslagits kompletterad

genom en tillbyggnad av kontorsavdelningen samt andra mindre kompletteringar

för en beräknad sammanlagd kostnad av 76 550 kronor. Dessutom

skulle för institutet och maskintekniska institutionen uppföras två föiTådsbyggnader,

vilka erfordrades oavsett örn institutet komme till stånd eller icke.

Kostnaden för dessa byggnader har uppskattats till 102 400 kronor. För

provningsanstalterna har föreslagits skola uppföras en ny byggnad intill den

nuvarande institutionsbyggnaden för en beräknad kostnad av 695 600 kronor.

Samtliga byggnadsarbeten skulle enligt förslaget lill avtal helt bekostas av

staten.

Institutets utrustning skulle dels nyanskaffas dels ock tillgodoses genom att

Jordbrukstekniska föreningen överlämnade sin utrustning. Nyanskaffningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

7

har efter full utbyggnad beräknats uppgå till 142 000 kronor, vilka skulle

gäldas av allmänna medel.

Institutets normalstat efter full utbyggnad har beräknats balansera på

345 000 kronor. Därav skulle institutet i årligt bidrag från staten erhålla

250 000 kronor. Från näringslivet skulle enligt avtalet garanteras ett årsbidrag

av lägst 40 000 kronor, lämnat genom Jordbrukstekniska föreningen.

Dessutom beräknades från enskilt håll inflyta 30 000 kronor för särskilda undersökningar

samt 20 000 kronor genom institutets försäljning av publikationer.

Kommittén har ansett, att verksamheten vid institutet kunde påbörjas i

de av Jordbrukstekniska föreningen nu disponerade lokalerna utan att man

avvaktade byggnadsfrågans definitiva lösning. En sålunda provisoriskt ordnad

forsknings- och upplysningsverksamhet kunde enligt kommitténs uppfattning

bedrivas för en årskostnad av 200 000 kronor. Av detta belopp

borde för budgetåret 1945/46 utgå statsbidrag med 146 000 kronor, som kommittén

ansett böra anvisas i form av förslagsanslag, samt av garanterat årsbidrag

från näringslivet lägst 24 000 kronor.

Beträffande engångsanslagen har jordbrukskommittén föreslagit för budgetåret

1945/46 skola anvisas dels till utrustning för institutet ett reservationsanslag

av 84 000 kronor, dels till uppförande och inredning av två

förrådsbyggnader ett reservationsanslag av 102 400 kronor, dels ock till påbörjande

av byggnad för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter på

Ultuna ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Jordbrukskommittén har uttalat, att forskningen på lantbruksmaskinområdet

även vid andra institutioner än jordbrukstekniska institutet, speciellt

statens maskin- och redskapsprovningsanstalter samt maskininstitutionen

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, vore i behov av ökade

arbetsmöjligheter.

Betydelsen och behovet av utvidgad forskning och upplysningsverksamhet

på det jordbrukstekniska området.

Jordbrukskommittén har framhållit, att den jordbrukstekniska forskningen

arbetade på ett gränsområde mellan två stora forskningsområden, nämligen

jordbruksforskningen och den tekniskt-vetenskapliga forskningen. Denna

mellanställning hade föranlett, att den jordbrukstekniska forskningen dittills

blivit ställd utanför de offentliga utredningar, som haft till uppgift att

utreda forskningens och den högre undervisningens ordnande på jordbrukets

och teknikens område. Kommittén har härom anfört följande.

Högre lantbruksundervisningssakkunniga som ha till uppgift att framlägga

förslag till den högre lantbruksundervisningens och den därmed förenade

forskningens ordnande, yttrade i sitt år 1927 avgivna betänkande beträffande

den del av den jordbrukstekniska forskningen, som behandlar

lantbrukets redskap och maskiner, att de, enär den mera vetenskapliga delen

av ifrågavarande ämne — taget i inskränkt bemärkelse — syntes dem vara

av rent teknisk natur och förty borde vara företrädd inom annat forsknings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

område, ansåge, att ämnet åtminstone tills vidare borde företrädas endast

av en speciallärare (jfr SOU 1927:32, s. 52). Detta ställningstagande fick

till följd, att varken personal eller andra resurser för bedrivande av forskning

på maskinområdet erhölls vid lantbrukshögskolan, och att sådana resurser

i sort sett fortfarande saknas.

Sedan Kungl. Majit år 1940 tillkallat utredningsmän för att utreda frågan

om den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande, framlade dessa utredningsmän

under de närmast följande åren ett flertal betänkanden beträffande

olika tekniska forskningsområden. Den jordbrukstekniska forskningen

ansågo utredningsmännen emellertid vara ett gränsområde, som närmast

hörde samman med jordbruksforskningen. Därför framlade icke heller

dessa något förslag till ifrågavarande forsknings ordnande (jfr SOU 1942: 6,

s. 8 och 88).

Den jordbrukstekniska forskningen hade sålunda, enligt vad jordbrukskommittén

vidare uttalat, kommit i bakgrunden vid organiserandet såväl av

jordbruksforskningen som av den tekniskt-vetenskapliga forskningen. Det

vöre därför motiverat, att dess ordnande nu bleve föremål för särskild utredning,

så mycket mera som denna jordbrukstekniska forskning vore av

mycket stor betydelse för jordbruket. Beträffande betydelsen av denna

forskning har jordbrukskommittén yttrat i huvudsak följande.

Det svenska jordbruket har under flera årtionden varit underkastat en

fortgående minskning av den tillgängliga mänskliga arbetskraften samtidigt

som joi-dbrukets produktionsvolym kraftigt ökats. Till produktionsökningen

ha i första hand bidragit olika kulturåtgärder, såsom förbättrad dikning

och gödsling samt förbättrat växtmaterial. Att produktionsökningen kunnat

genomföras trots minskningen av den mänskliga arbetskraften beror

emellertid främst på att effektivare arbetsmetoder införts och att maskiner

i allt större utsträckning tagits i bruk. Bristen på mänsklig arbetskraft

är för närvarande starkt kännbar inom jordbruket, och denna

brist kommer — enligt de statistiska utredningar som utförts rörande befolkningsutvecklingen

— med sannolikhet att ökas inom en relativt nära

framtid. De svårigheter att uppehålla produktionen vid de enskilda brukningsenheterna,

som bliva en följd härav, kunna mest effektivt motverkas

genom en fortgående förbättring av arbetsmetoderna och i samband härmed

en ökad insats av maskiner, varigenom den tillgängliga arbetskraften blir

i tillfälle att producera mera per arbetstimme.

Framför allt är emellertid övergången till maskindrift ett viktigt led bland

åtgärderna för att öka jordbrukets lönsamhet och därmed möjliggöra en

högre standard för jordbruksbefolkningen.

Den starkt ökade mekanisering, som sålunda erfordras, innebär en betydande

kapitalinvestering. För att denna investering skall giva bästa möjliga

ekonomiska resultat fordras dels att de tekniska hjälpmedlen äro så ändamålsenliga

som möjligt, och dels att de insättas på lämpligaste sätt i jordbruksdriften.

De jordbrukstekniska frågor, som gälla utformningen och användningen

av dessa hjälpmedel, få härigenom en ökad ekonomisk betydelse.

Ehuru nuvarande relativt höga ståndpunkt hos det svenska jordbruket

i fråga om mekanisering visar, att redan mycket uträttats för tillverkning

och utnyttjande av mekaniska och elektriska hjälpmedel för jordbruket,

uppkomma ständigt grundläggande frågor av stor vikt, vilka fordra genomarbetning

i syfte att skapa säkrare underlag för ytterligare utveckling av

maskinerna och för val av lämpligaste maskintyper för olika ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

9

Jordbrukskommitlén har funnit ett stort behov föreligga av fortsatt arbetsrationalisering

inom jordbruket men samtidigt även stora möjligheter att

genom införande av nya eller förbättrade tekniska hjälpmedel i lantbruksarbetet

nå den nödvändiga arbetsrationaliseringen. I många fall fordrades

dock först en omfattande forskning beträffande grundläggande principer.

Sådan forskning hade visserligen sedan länge bedrivits såväl av enskilda

större industriföretag som av statliga och statsunderstödda institutioner.

Den hade dock enligt kommitténs mening icke varit av erforderlig

omfattning och hade icke kunnat göras så grundlig som rätteligen skulle erfordrats.

Kommittén vore därför av den uppfattningen, att det icke räckte

med den hittillsvarande mer eller mindre splittrade forskningsverksamheten,

utan att krafterna måste samlas till en snabbare och mera målmedvetet bedriven

forskning i större skala. Detta kunde emellertid icke tänkas ske med

de otillräckliga resurser, som hittills stått vederbörande till buds. En förbättring

i detta avseende förutsatte i första hand, att ökade medel ställdes

till institutionernas förfogande. s

Beträffande de huvudsakliga uppgifterna i samband med en fortsatt forsknings-

och upplysningsverksamhet för jordbrukets mekanisering har jordbrukskommittén

framhållit följande.

Vissa problem rörande jordbrukets tekniska hjälpmedel ha nära anknytning

till andra forskningsområden. Så sammanhänga metoder och anordningar

för ensilering och annan foderkonservering med frågor, som ligga

inom områdena kemi, mikrobiologi, växtodling, utfodring och byggnader.

Undersökningar rörande maskiner och redskap för jordbearbetning och sådd

måste grunda sig på de rön, som gjorts inom jordbruksläran respektive växtodlingsläran.

De flesta frågor rörande maskindriftens tillämpning äro meleher

mindre av lantbruksekonomisk art. Även örn sålunda många jordbrukstekniska

forskningsuppgifter beröra andra forskningsområden, äro de dock

till huvudsaklig del tekniska problem, som gälla redskapens och maskinernas

lämpligaste utformning för sitt ändamål eller bästa sättet för deras nyttjande.

Jämte de tekniska problemen finnas i fråga om jordbrukets mekanisering

också organisationsproblem. De för närvarande viktigaste men också svåraste

gälla mekaniseringen av det mindre jordbruket och orsakas av att på

små gårdar varje maskin användes endast ett fåtal timmar årligen, varigenom

maskinarbetet blir alltför dyrt per arbetstimme räknat. Maskinkostnaden

kan emellertid nedbringas genom att maskinen begagnas på två eller

flera närliggande gårdar.

Det föreligger stort behov av upplysningsverksamhet också beträffande

många andra maskinfrågor. Till förtydligande av vad härmed åsyftas må

som exempel nämnas, att Jordbrukstekniska föreningen bedriver upplysningsverksamhet

angående förfaringssättet vid och apparaturen för ensilering

av vallväxter och foderpotatis, lämnar anvisningar för hur silos för

ensilering skola byggas, hur en traktor, ett tröskverk eller en självbindare

skall skötas, hur maskinmjölkning bör utföras, lämnar synpunkter på arbetsvagnarnas

konstruktion, på fördelar och olägenheter med olika skördemetoder

och så vidare. Dylik upplysningsverksamhet behöver meddelas bland

annat i form av instruktionsböcker med mycket detaljerade anvisningar,

genom tidskriftsuppsatser samt genom kurser, föredrag och undervisningsfilmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Till belysande av vad som för närvarande vore aktuellt på det jordbrukstekniska

området har jordbrukskommittén angivit ett flertal exempel, som

återfinnas i betänkandet s. 20—24.

Olika sätt att ordna den jordbrukstekniska forskningen och upplysningsverksamheten.

Jordbrukskommittén har framhållit, att forskning och upplysningsverksamhet

på det jordbrukstekniska området hörde mycket nära samman. Härom

har kommittén vidare anfört.

De tjänstemän, som på en institution bedriva forskning eller mera praktiskt

betonade undersökningar angående lantbruksmaskinernas användning, tvingas

att grundligt sätta sig in i sina uppgifter och behärska därför i regel sitt

ämnesområde mycket väl. Det är därför fördelaktigt, om de icke blott författa

försöksberättelserna utan även medverka vid utarbetandet av instruktionsböcker

och dylikt. Dessutom böra de stå till tjänst med upplysningar

och rådgivning var och en på sitt specialområde då fråga är örn svårbedömbara

fall.

Omvänt kan man säga, att de tjänstemän, som arbeta med tekniska undersökningar,

lia nytta av att i viss utsträckning tvingas till det grundliga

genomtänkande även av de praktiska detaljfrågorna, som dylik upplysningsverksamhet

fordrar. Dessutom vidgas deras syn på den ekonomiska

sidan av problemen genom kontakten med praktikens män. Det synes kommittén

därför mest ändamålsenligt, att upplysningsverksamheten i jordbrukstekniska

frågor förlägges till samma institution, som handhar forskningen

på detta område. Därmed är emellertid icke sagt, att institutionens

forskare och försöksmän böra alla i samma grad engageras i upplysningsverksamheten.

Den omfattning, i vilken detta sker, bör få bliva beroende av

vars och ens läggning. Genom klok fördelning inom en institution av arbetsuppgifterna

bör vars och ens förmåga kunna på bästa sätt utnyttjas.

En annan fråga, som nära sammanhängde med spörsmålet örn sättet för

anordnande av en till en större allmänhet riktad upplysningsverksamhet,

gällde enligt vad jordbrukskommittén vidare framhållit förhållandet mellan

forskning och högre undervisning. Kommittén har erinrat, att utredningen

rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande behandlat denna

fråga vad beträffade förhållandet mellan den tekniskt-vetenskapliga forskningen

och undervisningen vid de tekniska högskolorna.

I sitt betänkande nr I (SOU 1942: 6) framhöll nämnda utredning, att

forskning och högre undervisning sinsemellan stöde i ett mycket nära samband.

För att läraren skulle kunna meddela högre undervisning fordrades

av honom, att han inom sitt område holle sig fullt i nivå med vetenskapens

senaste landvinningar, och för den skull måste tillfälle beredas honom att

själv bedriva forskning. Likaledes vore undervisningen av stor betydelse för

forskningen. Man ansåge salunda numera, att kontakten mellan forskning och

undervisning medförde manga fördelar för forskningen. I samband med undervisningen

nödgades forskarna att systematisera och sammanfatta sina

egna och andras resultat inom sitt undervisningsområde. Genom kontakten

med ständigt nya generationer av studenter tillfördes forskaren och hans in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

stitution nya, friska impulser och bereddes möjlighet att bland dem utvälja

medarbetare och assistenter. Utredningen hade därför kommit till den slutsatsen,

att det måste anses vara ett önskemål att etablera och vidmakthålla

ett nära samarbete mellan undervisningen och de fristående forskningsinstituten.

Jordbrukskommittén har förklarat sig vara av den uppfattningen, att de

anförda synpunkterna angående sambandet mellan teknisk forskning och

undervisning ägde tillämpning även beträffande förhållandet mellan den jordbrukstekniska

forskningen och den högre lantbruksundervisningen. Delta

borde beaktas vid utformandet av den jordbrukstekniska forskningens organisation

och vid avgörandet av vart denna forskning skulle förläggas.

Vidare har jordbrukskommittén framhållit, att ett fruktbringande forsknings-

och upplysningsarbete på det jordbrukstekniska verksamhetsområdet

fordrade nära kontakt och samarbete med de näringsgrenar, som forskningen

avsåge att främja, främst jordbruket och verkstadsindustrien. Enligt kommitténs

uppfattning vore det även av vikt, att man undveke det dubbelarbete

och den splittring av arbetskrafter och andra resurser, som lätt uppkomme,

då en institution startades vid sidan av redan existerande. Med hänsyn

härtill borde den blivande jordbrukstekniska forsknings- och upplysningsverksamheten

byggas upp på grundval av redan befintliga institutioner

eller organisationer. Den nybildade institutionen kunde då bäst tillgodogöra

sig redan förefintliga erfarenheter och resurser.

Under beaktande av förenämnda synpunkter har jordbrukskommittén undersökt

olika möjligheter till frågans lösning. Härvid hav kommittén övervägt

följande alternativ, nämligen att inordna den jordbrukstekniska forskningen

och upplysningsverksamheten under lantbrukshögskolans maskintekniska

institution, att förlägga densamma till tekniska högskolan, att sammanslå

den med den verksamhet som bedreves vid statens maskin- och redskapsprovningsanstalter,

att utvidga Jordbrukstekniska föreningens verksamhet

med bibehållande av nuvarande organisationsform eller att upprätta

ett fristående institut för ändamålet.

I fråga örn möjligheten att inordna den jordbrukstekniska forskningen

och upplysningsverksamheten under lantbrukshögskolans maskintekniska institution

har jordbrukskommittén funnit, att flera omständigheter talade för

en sådan lösning, främst att det rådde ett nära samband mellan forskning

och högre undervisning, ävensom att den maskintekniska institutionen disponerade

en ny institutionsbyggnad, som borde kunna utvidgas till att rymma

lokaler icke blott, som nu vore fallet, för undervisning utan även för

forskning. Kommittén har härom vidare yttrat följande.

Vad som talar mot denna lösning är bland annat, att en högskoleinstitution

bör lia stor frihet i sin forskning. Den bör därför icke djupare engageras

i systematisk och dirigerad experimentell verksamhet i samarbete med

olika industri- och lantbruksföretag över hela landet. Den jordbrukstekniska

forskningen bör göras så utåtriktad och ha en sadan omfattning, att den

skulle spränga ramen för en normal högskoleinstitution. Slutligen lämpar

sig en helstatlig högskoleinstitution icke så väl till att stå som mottagare av

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 37

forskningsbidrag från enskilt håll, ej heller för affärsverksamhet, sådan som

publicering och försäljning av instruktionsböcker och dylikt.

. Vid övervägande av fördelarna och olägenheterna med att inordna forsknings-

och upplysningsverksamheten på det jordbrukstekniska området under

lantbiukshögskolans maskintekniska institution har kommittén kommit

till den uppfattningen, att sådan inordning icke är lämplig. Däremot anser

kommittén, att en nära samverkan mellan den jordbrukstekniska forskningen

och den högre undervisningen vid lantbrukshögskolan bör äga runi.

Beträffande lämpligheten att förlägga ifrågavarande forskning och upplysningsverksamhet

till tekniska högskolan har jordbrukskommittén anfört.

Vad angår den del av den jordbrukstekniska forskningsverksamheten,

som gäller lantbruksmaskiner, har en sådan organisationsform diskuterats

redan omkring år 1930. Frågan huruvida den högre undervisningen och

forskningen på lantbruksmaskinområdet bleve bäst tillgodosedd vid lantbrukshögskolan

eller vid tekniska högskolan var nämligen vid denna tid

föremål för överväganden i samband med utredningen angående upprättandet

av en lantbrukshögskola. Högre lantbruksundervisningssakkunmgas betänkande

remitterades bland annat till tekniska högskolans styrelse. I sitt

remissvar anförde tekniska högskolans lärarkollegium, till vars framställning

i ärendet högskolans styrelse anslöt sig, att maskiner och redskap för

lantbrukets behov måste ses från två synpunkter. Den ena, för vilken tekniska

högskolan vore representant, gällde konstruktion och tillverkning, den

andra, för vilken lantbrukshögskolan måste bliva representant, avsåge behoven

samt kraven på maskinernas egenskaper för erhållande av ett tillfredsställande

arbetsresultat. Här förelåge sålunda ett i vår tid utomordentligt

viktigt forskningsområde, vilket ej kunde tillgodoses genom verksamheten

vid en teknisk högskola nied dess rent tekniska inriktning, men väl

av den agronomiskt inriktade lantbrukshögskolans vetenskapsidkare på området.

Detta forskningsarbetes resultat måste bliva utgångspunkten för den

tekniska konstruktions- och fabrikationsverksamheten. Av dessa skäl syntes

det lärarkollegiet, att en professur i redskapslära vore ett viktigt behov.

Liksom tekniska högskolans lärarkollegium och styrelse finner också

kommittén, att de tekniska högskolornas forskning och undervisning beträttande

lantbruksmaskiner främst bör avse maskinernas tillverkning, under

det att den jordbrukstekniska forskningen bör behandla utformningen

av maskinernas och redskapens arbetsorgan med hänsyn till användningen.

Då det är den sistnämnda forskningen det här gäller, anser kommittén, att

den jordbrukstekniska forskningen bör vara knuten till en jordbruksinstitution

med teknisk inriktning.

I fråga om möjligheten att sammanslå den jordbrukstekniska forskningsoch

upplysningsverksamheten med den verksamhet, som bedreves vid statens

maskin- och redskapsprovningsanstalter, bär jordbrukskommittén erinrat,

att förhållandet mellan forskning och provning ur principiella synpunkter

behandlats av utredningen rörande den teknisk t-vetenskapliga

forskningens ordnande i dess betänkande nr I (SOU 1942:6).

Denna utredning hade framhållit, att en provningsanstalt säkerligen icke

vore den effektivaste organisationsformen för en forskningsinstitution. Möjligheter

att effektivt utnyttja en provningsanstalt för allmänna forskningsai

beten begränsades nämligen av olika omständigheter. Provningarna måste

nämligen gå i första hand. På grund därav kunde pågående forsknings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

13

arbeten behöva avbrytas. Vid kombinationen forskning—provning vore det

svårt för forskaren att samla sig för stora sammanhängande arbetsuppgifter.

Å andra sidan måste vid en provningsanstalt, för att den skulle kunna

fylla sin egentliga uppgift, kontinuerligt bedrivas forskning angående provningsmetoder

samt i icke ringa utsträckning även annan forskning. Därjämte

borde tillfälle beredas att fullfölja de uppslag till forskningsarbeten, som

kunde framkomma i samband med provningsarbetet. Resurserna i fråga om

provningsapparater och dylikt borde, i den mån de icke användes till provning,

utnyttjas till forskning.

Vad förenämnda utredning sålunda anfört örn forskningen vid en provningsanstalt

har jordbrukskommittén funnit i allt väsentligt gälla även för

statens maskin- och redskapsprovningsanstalter vid Ultuna och Alnarp. I

anslutning härtill har kommittén anfört följande.

Provningsanstalterna böra vara så väl utrustade, att icke blott provning

utan i lämplig omfattning även forskning kan äga rum. En mycket viktig

sådan forskningsuppgift synas provningsanstalterna lia i utvecklingen av

provningsmetoderna, så att provningarna framdeles kunna bedrivas ännu

snabbare än som för närvarande är möjligt samt maskinerna och redskapen

bedömas ännu säkrare. Exempel på vad som i detta avseende kan åstadkommas

äro de mycket betydande förbättringar i provningsmetodik och

provningsapparatur, som på senare år vidtagits i fråga om provning av

traktorer. Andra sådana exempel äro nya metoder för provning av transportfläktar

och sprutor. Det synes kommittén, att en fortsättning av provningsmetodikens

och provningsapparaturens förbättring är ett mycket betydelsefull!

och stort forskningsområde, som för många år framåt kan

taga i anspråk större delen av personalens för forskning disponibla tid.

Kommittén är emellertid medveten om att sådan forskning icke kan äga

rum i önskvärd omfattning enbart med de mycket begränsade resurser, som

provningsanstalterna för närvarande ha. En förstärkning av provningsanstalterna

erfordras därför. Vidare böra provningsanstalterna, liksom hittills,

beredas tillfälle till forskning jämväl beträffande själva lantbruksmaskinerna,

främst i sådana frågor som aktualiseras genom resultaten av utförda

provningar.

Däremot finner kommittén det icke möjligt att till provningsanstalterna

överföra hela den forsknings- och upplysningsverksamhet på det jordbrukstekniska

området, som åsyftas i denna utredning. Ett skäl härför är, all det

icke torde vara lämpligt att förena officiella provningar med en så vitt lagd

och fritt arbetande verksamhet, som det här är fråga örn och vilken förutsätter

ett samarbete med jordbruks- och industriföretag. Vidare är det icke

lämpligt att förena den avsedda experimentverksamheten med officiell provningsverksamhet.

De officiella provningarna avse att bedöma olika fabrikats

ändamålsenlighet och dylikt. Skulle nu provningsanstalterna själva eller i

samverkan med det ena eller andra industriföretaget utexperimentera nya

maskiner, komma dessa maskiner att vid därefter företagen provning bedömas

i jämförelse med liknande maskiner från andra fabriker. Ett sådant

bedömande av egna prestationer i jämförelse med andras kan icke vara

lämpligt i en rationellt driven provningsanstalt, arbetande efter objektiva

bedömningsgrunder. Beträffande ett flertal provningar gäller också, att de

måste utföras på bestämda tider och därför kunna föranleda hinder för

forskningsarbetet. Ytterligare en synpunkt är att, örn provningsanstalterna

skulle få sig ålagda en mycket omfattande forskning och experimentell verk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mctj:ts proposition nr 37.

samhet för jordbruksteknikens utveckling ävensom den därmed sammanhängande

upplysningsverksamheten, nyssnämnda forskning inom anstalterna

i syfte att utveckla provningsmetoderna sannolikt skulle bliva eftersatt.

Slutligen är maskin- och redskapsprovningsanstalternas arbetsområde betydligt

snävare avgränsat än vad som avses för den jordbrukstekniska forsknings-

och upplysningsverksamheten.

Beträffande möjligheten att tillgodose behovet av ökad forskning på det

jordbrukstekniska området genom att utvidga Jordbrukstekniska föreningens

verksamhet med bibehållande av nuvarande organisationsform har jordbrukskommittén

yttrat.

Flera skäl tala för en sådan lösning. Ett är, att föreningen redan bedriver

en verksamhet av det slag, som här avses, ehuru i mindre omfattning. Därjämte

har föreningen nära kontakt med näringslivet och samarbetar ständigt

med lantbrukshögskolans maskintekniska institution ävensom med maskinavdelningen

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Den

har dessutom kontakt med statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

ävensom med flertalet statliga institutioner för jordbruksforskning. Vidare

tjänstgör föreningen som utredningsorgan i maskintekniska frågor åt statliga

myndigheter med flera. Dessa omständigheter tala för att frågan skall

lösas genom en utbyggnad av Jordbrukstekniska föreningens verksamhet.

Mot en dylik lösning talar emellertid den omständigheten, att föreningsformen

knappast synes möjliggöra en sådan fasthet i organisationen av den

institution, som skall omhänderhava forsknings- och upplysningsverksamheten

på ifrågavarande område, eller sådana garantier för att verksamheten

vid denna institution skall få fortgå under en ej alltför kort tid, som äro

en förutsättning för att ett fruktbärande arbete skall kunna presteras vid

institutionen. Ej heller denna lösning synes därför böra komma i fråga.

önskemålet örn .större fasthet i organisationen samtidigt med frihet i verksamhetens

bedrivande talade enligt jordbrukskommitténs uppfattning för

inrättandet av ett fristående institut för jordbruksteknisk forskning och upplysningsverksamhet.

Ett sådant institut borde få i stort sett samma uppgifter

som Jordbrukstekniska föreningen nu hade. Då det icke kunde anses lämpligt

att driva båda parallellt, syntes en förutsättning för institutets tillkomst

vara, att föreningen på institutet överläte sin forsknings-, experiment- och

upplysningsverksamhet. Beträffande organisationsformen för ett fristående

institut har kommittén framhållit följande.

Vid valet av organisationsform för ett fristående institut för jordbruksteknisk

forskning har man först att taga ståndpunkt till frågan örn institutet

skall drivas som en vanlig statsinstitution eller under friare former. Skäl

kunna anföras såväl för det ena som för det andra. Ett statsinstitut torde

i regel kunna räkna med en jämnare medelstillgång och därför kunna planera

verksamheten på längre sikt ävensom kunna bereda personalen större

trygghet. Däremot medföra formerna vid statsadministration vissa olägenheter

för en forskningsinstitution, som framför allt måste besitta förmågan

att tillvarataga enskilda initiativ och ha möjlighet till organisatorisk anpassning

efter varierande förhållanden. Den nödiga kontakten med jordbruket

och industrien torde även vara lättare att åstadkomma för ett forskningsinstitut,

i vilket näringslivet har inflytande, än för ett statligt ämbetsverk.

Utgående från dessa synpunkter har kommittén ansett det angeläget att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

15

finna en sådan forin för den jordbrukstekniska verksamhetens bedrivande,

som i möjligaste mån i sig förenar både statsdriftens större oberoende av

konjunkturväxlingar och den enskilda verksamhetens arbetsformer och möjligheter

att hålla kontakt med näringslivet. Kommittén föreslår därför, att ett

enskilt forskningsinstitut inrättas i samverkan mellan staten, jordbruket

och industrien.

Såväl staten som näringslivet kan beredas inflytande på institutets verksamhet

genom att insätta representanter i institutets styrelse. Ett avtal kan

reglera förhållandet mellan staten och de enskilda intressena. På så sätt

skulle den eftersträvade friheten kunna åstadkommas samtidigt med att staten

finge goda möjligheter att kontrollera, hur statsmedlen användas. Detta

.skulle sålunda innebära, att ett institut tillskapades efter samma mönster

sorn befunnits ändamålsenligt för andra på senare tid inrättade institut för

teknisk forskning, såsom svenska träforskningsinstitutet, metallografiska institutet

och svenska textilforskningsinstitutet.

Ett institut arbetande efter nu angivna riktlinjer finge, enligt vad jordbrukskommittén

uttalat, möjlighet, att liksom Jordbrukstekniska föreningen

gjort, sätta in arbetskrafter och övriga resurser på de uppgifter, som vid viss

tidpunkt ansågos ur ekonomisk synpunkt viktigast att fa bearbetade. I fråga

om de fördelar, som vidare vöre förenade nied den föreslagna organisationsformen,

har kommittén anfört.

Eli fördel med ett sådant institut är även, att lösandet av personalfrågan

underlättas. Å ena sidan medför den valda organisationsformen, att personal

kan anställas på längre tid och beredas tillräcklig trygghet, så att en god

rekrytering kan uppnås och kontinuitet i arbetet säkras. Å andra sidan underlättas

omflyttning av särskilt yngre tjänstemän mellan enskilda företag

och institutet. Sådan omflyttning är i viss utsträckning fördelaktig for personalen

men även för institutet. För institutets verksamhet är det nämligen

till stor fördel, att personalen sysslat med praktiskt arbete och därvid blivit

insatt i de fabrikationstekniska problem, som mota, när ett forskningsresultat

skall tillämpas. Men även industriföretagen — liksom jordbrukareorganisationerna

— lia fördel av att kunna anställa personer, som vid institutet

fått träning i att utföra systematiska undersökningar och fått ingående kännedom

örn lantbruksmaskiner och deras användning i jordbruket.

Ett enskilt, fristående institut är ur personalsynpunkt fördelaktigare an

ett helstatligt också i det avseendet, att det enskilda institutet har kättare

än det helstatliga att anpassa personalen efter behovet. Vidare bär styrelsen

för ett enskilt, fristående institut större frihet att bland de sökande till viss

befattning välja den för uppgiften lämpligaste personen och inom ramen för

personalstalen och tillgängliga enskilda bidrag träffa avtal angående löneförmånerna.

da däremot den helstatliga institutionen är bunden av fastställda

löneklasser och traditionella befordringsgrunder.

Ett enskilt, fristående institut kan ordna den del av upplysningsverksamheten,

som består i utgivandet av publikationer, mera affärsmässigt an ett

helstatligt och därigenom få mindre nettokostnad för densamma. Detta bestvrkes

bland annat av erfarenheten från Jordbrukstekniska föreningen, som

i motsats lill nästan alla helstatliga försöksinstilutioner pa jordbruksområdet

kunnat täcka sina ganska betydande tryckningskostnader genom försäljning

av försöksberäHeiser, instruktionsböcker och dylik!.

Även kursverksamheten vid ett enskilt institut torde giva en del inkomster

i form av kursavgifter. På liknande sätt förhåller det sig nied utarbetandet

av filmmanuskript för undervisnings!''''ilmer i jordbrukstekniska ämnen sam

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

med regissering av filminspelningar. Även denna verksamhet kan giva inkomst,

örn den får drivas affärsmässigt, och därigenom kunna flera filmer

produceras än som annars är möjligt.

För att samarbete i erforderlig utsträckning skulle komma till stånd mellan

det föreslagna jordbrukstekniska institutet och högskoleundervisningen har

jordbrukskommittén föreslagit, att ett enskilt fristående institut förlädes till

sådan plats och dess verksamhet organiserades på sådant sätt att samarbete

kunde äge rum med lanbrukshögskolans maskintekniska institution.

Arbetsuppgifter vid ett jordbrukstekniskt institut och sättet för arbetets

bedrivande.

Beträffande det jordbrukstekniska institutets uppgifter har jordbrukskommittén

framhållit, att dess huvuduppgift skulle vara forskning. Denna finge

ej vara alltför snävt avgränsad inom ett bestämt fält, då därigenom riskerades,

att initiativ till fruktbringande verksamhet på gränsområdena, t. ex. på

gränsområdet mot lantbruksekonomien, bleve mindre väl tillgodosedda. Den

huvudsakliga forskningen skulle emellertid gälla lantbrukets mekaniska och

elektriska hjälpmedel samt dessas rationella användning.

Vad angår forskningens inriktning har jordbrukskommittén uttalat följande.

God kontakt bör ständigt uppehållas med den praktiska tillämpningen inom

industri och jordbruk. Samarbetet med industrien innebär naturligtvis icke,

att institutet skulle taga hand om företagens undersökningar i samband med

konstruktionsförbättringar. Sådana undersökningar komma företagen alltjämt

att behöva utföra i lika stor omfattning som hittills eller i ännu större

omfattning. Institutets verksamhet skall i stället utgöra ett komplement till

de enskilda företagens forskning och vara särskilt inriktad på undersökningar

av grundläggande art ävensom på att finna nya eller bättre metoder för jordbruksarbetenas

utförande.

Sålunda avses institutet skola utföra grundläggande undersökningar, på

vilka konstruktionen av ett redskap eller en maskin kan baseras. Det blir

sedan i allmänhet ett industriföretags sak att verkställa detta konstruktionsarbete

samt att fortsätta de experimentella undersökningar, som ytterligare

erfordras, innan redskapet eller maskinen blivit fullt ulexperimenterad och

färdig för tillverkning. Endast i sådana fall, då institutet icke kan finna ett

enskilt företag eller en organisation, som vill verka för att snabbt nyttiggöra

forskningsresultaten, bör institutet självt föra experimenten vidare, tills de

hunnit ett sådant stadium, att enskilda intressenter då kunna befinnas villiga

slutföra desamma och starta tillverkning.

Här nämnda systematiska, grundläggande undersökningar böra av institutet

bedrivas enligt ett allmänt forskningsprogram, som för ett år i sänder fastställes

av styrelsen. Förslag till program bör uppgöras av institutets chef i

samråd med de andra personer, som styrelsen bestämmer. Kommittén anser

det dock vara av stor betydelse, att verksamheten icke i detalj bindes av det

sålunda uppgjorda forskningsprogrammet. Detta bör endast angiva vilka problem

som böra utforskas samt eventuellt också riktlinjerna i stort, medan

däremot det löpande arbetet bör ledas självständigt av institutets chef.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

17

För speciella uppgifter har jordbrukskommittén ansett, att institutets styrelse

borde tillsätta tekniska kommittéer. Beträffande dessa kommittéer har

jordbrukskommittén anfört. /

Kommittéerna skola följa viktigare forskningsarbeten vid institutet och

skapa kontakt med näringslivet. I kommittéerna kunna lämpligen ingå

representanter både för industrien och för jordbruket. Dylika kommittéer

kunna bliva till gagn icke blott för befrämjande av vissa speciella undersökningar

utan även därigenom att ingenjörer hos industriföretag på detta

sätt kunna komma i nära förbindelse med institutets sakkunniga samt med

tekniskt intresserade och kunniga jordbrukare. Beträffande ledningen av

dessa kommittéers arbete synes det lämpligt, att de i regel till ordförande

ha institutets chef eller dennes ställföreträdare.

Jordbrukskommittén har utgått från att institutet borde kunna åtaga sig

att för enskilda uppdragsgivares räkning och på deras bekostnad utföra bestämda

undersökningar inom institutets verksamhetsområde. En förutsättning

härför vore emellertid, att dessa undersökningar kunde ske utan men

för forskningen enligt det fastställda programmet och institutets övriga ordinarie

verksamhet. Med hänsyn till önskvärdheten att institutet holle god

kontakt med den högre undervisningen har kommittén funnit det naturligt,

att en del undersökningar vid institutet kommo att utföras i form av examensarbeten

och andra studiearbeten.

Vad angår institutets blivande arbetsuppgifter lia som förut nämnts exempel

på aktuella problem lämnats av jordbrukskommittén i betänkandet å

s. 20—24. I anslutning härtill har kommittén framhållit följande.

Vissa av de av kommittén nämnda uppgifterna för forskning och mera

praktiskt betonade experimentella undersökningar kunna beräknas bliva

omhändertagna av olika industriföretag, vissa av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter,

andra — särskilt sådana som gälla Sydsveriges

jordbruk — av maskininstitutionen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Flertalet uppgifter torde dock kräva initiativ i ett eller annat

avseende från jordbrukstekniska institutets sida och många av uppgifterna

torde behöva bliva föremål för grundlig genomarbetning vid institutet.

Förutom de nämnda aktuella arbetsuppgifterna kan man emellertid med

visshet räkna med att ständigt nya uppgifter skola framkomma. Inom det

forskningsområde det här gäller äro nämligen så få uppgifter hittills mera

ingående bearbetade, att det återstår ett praktiskt taget obegränsat arbetsfält.

Institutets insats för näringslivet kan därför bliva mycket stor, varför

det är av vikt att tillräckliga resurser ställas lill institutets förfogande.

Bland institutets uppgifter lia även nämnts forskning och experimentella

undersökningar beträffande arbetsmetoder. Härmed avses bland annat

jämförande undersökningar i sylte att utveckla arbetsmetoderna såsom gjorts

beträffande foderkonservering enligt den så kallade AlV-metoden ävensom

beträffande höbärgning, sädesbärgning och rotfruktsupptagning. Däremot

skall institutet icke bedriva arbetsstudier med huvudsyfte att bedöma prestationerna.

Institutets verksamhet på arbetsstudieområdet kan därför icke ersätta

de arbetsstudier, som bedrivas av Svenska ^^arbetsgivareföreningen

och av vissa större enskilda gårdar.

Beträffande jordbrukstekniska institutets medverkan lill standardisering

på lantbruksmaskinområdet har jordbrukskommittén anfört.

Mimny lill riksdagens protokoll 1945. 1 sand. .Yr 37. «

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Genom standardisering och typbegränsning söker man göra ett ändamålsenligt

urval bland delar, typer och storlekar av maskiner och redskap. Detta

urval måste föregås av mycket noggranna utredningar och, när det gäller

lantbruksmaskiner, dessutom ofta även av undersökningar av vilken detalj

eller typ, som är mest ändamålsenlig. Standardiseringen på lantbruksmaskinområdet

står sålunda den tekniska forskningen mycket nära, och det är därför

naturligt, att jordbrukstekniska institutet, liksom fallet varit med Jordbrukstekniska

föreningen, tager hand även örn standardiseringen. Denna

gren av institutets verksamhet torde böra anordnas så att en av institutets

tjänstemän under institutets chef har ledningen av densamma och därvid

arbetar i nära kontakt med vederbörande industriföretag ävensom med standardiseringsorganisationer

på närliggande områden. Ofta torde det vara

lämpligt att ha tekniska kommittéer för olika standardiseringsärenden. De

tjänstemän vid institutet, som komma att syssla med standardiseringsärendena,

torde även böra få möjlighet att anlita maskinprovningsanstalternas och

den maskintekniska institutionens sakkunskap.

En annan fördel med att förlägga standardiseringsverksamheten till institutet

är att man då i denna verksamhet kan begagna sig av den kontakt,

sorn förutsättes skola finnas mellan institutet och lantbruksmaskinindustrien.

Härigenom ökas utsikterna för att standardiseringsresultaten skola komma

att tillämpas i praktiken.

Da Jordbrukstekniska föreningen i förhållandevis stor omfattning utnyttjats

av statliga myndigheter för utredningar inom föreningens arbetsområde

ävensom för avgivande av remissutlåtanden, har det förefallit jordbrukskommittén

naturligt, att det föreslagna nya institutet också övertoge denna

uppgift från föreningen.

Jordbrukskommittén har funnit erfarenheten från Jordbrukstekniska föreningens

verksamhet visa, att en enskild institution med fristående ställning

hade goda möjligheter att rationellt ordna publiceringen av sina försöksresultat.

Vidare hade föreningen utarbetat ett flertal instruktionsböcker och

andra handledningar i tekniska ämnen för jordbrukarna. Några av dessa

instruktionsböcker och handledningar hade sålts i tiotusentals exemplar,

överhuvud taget hade föreningens publicistiska verksamhet visat sig vara

av stor betydelse. Med hänsyn härtill har kommittén föreslagit, att även

denna verksamhetsgren skulle övertagas av institutet och bedrivas på i stort

sett samma sätt som föreningen gjort.

I fråga örn institutets upplysningsverksamhet i övrigt har jordbrukskommittén

yttrat.

1Vfäl;.riikna mec* att institutets tjänstemän ofta komma att tagas i anspråk

tor författande av artiklar i jordbrukstekniska ämnen i tidskrifts- och

tidningspressen. De komma därjämte alt liksom tjänstemännen i Jordnrukstekmska

föreningen få medverka vid iordningställandet av undervisnmgsfilmer

beträffande lantbruksmaskiners användning och skötsel, beträffande

nya arbetsmetoder i jordbruket med mera.

En särskild form av upplysningsverksamhet är kurser i jordbrukstekniska

ämnen. Kommittén föreslår, att institutet övertager också denna verksamhet

tran Jordbrukstekniska föreningen. Man har anledning förmoda, att institutet

kommer att för kursverksamhet anlitas särskilt av hushållningssällskapen

vid planläggningen av nya kurser i maskinskötsel, i tillämpningen av nya

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

19

arbetsmetoder och dylikt. Vidare torde institutet, liksom hittills Jordbrukstekniska

föreningen, få åtaga sig specialkurser för utbildning av fackmän på

lantbruksmaskinområdet.

Understrykas må, att denna upplysningsverksamhet av skilda slag torde

komma att ställa stora anspråk på institutets personal och resurser i övrigt.

Den får emellertid anses vara av så stor betydelse, att densamma bör tillåtas

utgöra en icke obetydlig del av institutets hela verksamhet.

Samarbete mellan jordbrukstckniska institutet oell andra institutioner.

Jordbrukskommittén har erinrat, att flera nyupprältade tekniska forskningsinstitut

mer eller mindre nära anknutits till någon av de tekniska högskolorna.

Då en på detta sätt åstadkommen samverkan befunnits ändamålsenlig

för ett flertal områden och då en dylik samverkan redan nu existerade

mellan å ena sidan maskinundervisningen vid lantbrukshögskolan och å

andra sidan forsknings- och försöksverksamheten vid Jordbrukstekniska föreningen,

har kommittén ansett starka skäl tala för att det jordbrukstekniska

institutet så förlädes och organiserades, att ett intimt samarbete kunde komma

till stånd mellan institutet och högskolans maskintekniska institution.

I anslutning härtill har kommittén föreslagit, alt de båda institutionerna

skulle få lokaler nära varandra, helst i samma byggnad, samt att institutet

skulle vara skyldigt att, i den mån så ansåges erforderligt, medverka vid

högskolans undervisning i maskin- och redskapslära. Därför borde jordbrukstekniska

institutets personal ha skyldighet att — efter framställning

från lantbrukshögskolans rektor och i den mån institutets styrelse funne, att

så kunde ske utan hinder för institutets verksamhet -— medverka vid undervisningen

i maskin- och redskapslära för lantbrukshögskolans studerande.

Kommittén har föreslagit, att därför särskilt anlitad personal vid institutet

skulle erhålla ersättning från lantbrukshögskolan enligt av denna bestämda

grunder.

Beträffande samverkan mellan det jordbrukstekniska institutet och lantbrukshögskolans

maskintekniska institution har jordbrukskommittén ytterligare

anfört följande.

Så långt institutets utrymme och resurser det tillåta böra studerande

vid lantbrukshögskolan ävensom andra personer, vilka ämna ägna sig åt

lantbruksmaskinområdet, exempelvis agronomer, teknologer och ingenjörer,

få utföra studie- eller forskningsarbeten vid institutet. Omkostnaderna för

dylika arbeten torde därvid, i den utsträckning styrelsen bestämmer, kunna

bestridas av institutet. Självfallet skola de, som på detta sätt beredas

tillfälle att arbeta vid institutet, rätta sig efter de ordningsregler, som gälla

för institutets anställda personal, och i övrigt efter de anvisningar institutets

chef lämnar. Institutet kan vidare medverka till utbildningen av tekniker

och forskare inom sitt verksamhetsområde genom alt tillfälligt anställa

assistenter.

Å andra sidan bör även lantbrukshögskolans maskintekniska institution

upplåta undervisningslokaler och undervisningsmateriel för de maskinkurser

och den (ivriga undervisning, som kan komma alt bedrivas av institutet,

självfallet dock ej i sådan utsträckning att högskolans egen maskinundervisning

hindras därav.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Genom ett på här nämnt sätt ordnat samarbete komma såväl högskolans

som institutets personal, lokaler och utrymmen att utnyttjas på effektivaste

sätt. Man vinner också, att undervisningsmaterielen blir billigare, då dubbel

uppsättning icke behöver anskaffas. Möjligheter uppkomma härigenom att

inom en bestämd kostnadsram anskaffa fullständiga och bättre undervisningsmateriel.

Den föreslagna samverkan mellan maskintekniska institutionen och jordbrukstekniska

institutet torde kunna bliva till stort gagn även för specialstuderande.

Sålunda kan möilighet beredas för agronomer, som skola ägna

sig åt maskinfacket, att skaffa sig några månaders specialutbildning i maskinlära

samt för ingenjörer och teknologer att studera vid maskintekniska

institutionen och jordbrukstekniska institutet för att närmare lära känna

lantbruksmaskinerna och de krav, som jordbruket ställer på dessa.

Enligt vad jordbrukskommittén framhållit borde jordbrukstekniska institutet

vidare samarbeta med statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

samt med maskininstitutionen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Detta samarbete syntes bland annat böra bestå i att föreståndarna

för institutionerna regelmässigt konfererade och höllö varandra

underrättade om planerna för verksamheten samt fördelade uppgifterna så

att den institution, som hade största möjligheterna att framgångsrikt genomföra

en uppgift, finge åtaga sig densamma.

Slutligen har jordbrukskommittén uttalat, att det jordbrukstekniska institutet

borde hålla kontakt med tekniska högskolan, ingenjörsvetenskapsakademien,

Sveriges standardiseringskommission, jordbrukets upplysningsnämnd

ävensom forsknings- och försöksinstitutioner på jordbruksområdet.

Jordbrukstekniska institutets förläggningsplats och lokalbehov ävensom

byggnadskostnader.

Ett jordbruks teknisk t institut med de uppgifter, som angivits av jordbrukskommittén,

skulle enligt vad kommittén framhållit kräva relativt stora lokalutrymmen.

Den golvyta, som erfordrades för ändamålet, bär av kommittén

sålunda beräknats lill cirka 300 m2 för kontorslokaler, ritrum och dylikt, cirka

1 000 m2 för verkstadslokaler och maskinlaboratorier samt cirka 700 nr

till förrådsrum och dylikt. Kommittén har utgått från att lokalerna skulle

vara förlagda i omedelbar närhet av lantbrukshögskolans maskintekniska institution,

vilken som förut nämnts vore inrymd i en nyuppförd byggnad på

Ultuna, disponerad till ena hälften av institutionen och Jordbrukstekniska

föreningen gemensamt samt till andra hälften av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.

Vid prövning av olika alternativ till byggnadsfrågans

lösning har kommittén funnit en lösning enbart genom tillbyggnad av

institutionsbyggnaden på Ultuna vara mindre god. Kommittén har i stället ansett

den bästa lösningen vara att låta institutet övertaga den del av nämnda

byggnad, som nu disponerades av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.

Härom har kommittén vidare anfört följande.

Ifrågavarande lokaler äro idealiskt belägna i förhållande till maskintekniska

institutionens nuvarande lokaler. Såväl kontorsavdelningarna som verkstadsavdelningarna

och laboratorierna äro nämligen belägna intill varandra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

21

och möjliggöra sålunda elt mycket intimt samarbete mellan institutet och

maskintekniska institutionen. Lokalerna äro dessutom av det slag och i det

närmaste av den storlek, som erfordras för institutets behov. Endast mindre

kompletteringar skulle behöva företagas. Förutom dessa behöver under alla

förhållanden, vare sig institutet upprättas eller icke, byggas två enkla förrådsbyggnader

söder om den nuvarande byggnaden för uppställning av de

maskiner och redskap, som icke få plats i nuvarande lokaler.

Om institutet på detta sätt övertager provningsanstalternas lokaler, bör för

provningsanstalterna uppföras en ny byggnad vid sidan om den nuvarande.

Denna lösning torde även för provningsanstalterna vara den förmånligaste,

enär anstalternas verksamhet då kan bättre avskiljas från övrig på Ultuna ber

driven verksamhet på maskinområdet än som nu är möjligt. Provningsanstalterna

lasta nämligen stor vikt vid detta på grund av att de ofta ha

konfidentiella provningar pågående och överhuvud taget ha behov av att

arbeta ostörda av besökande. Maskintekniska institutionen och jordbrukstekniska

institutet däremot komma att, jämte forskning, bedriva upplysningsverksamhet

bland annat i form av kurser, föredrag med mera. De få sålunda

räkna med att mottaga ett stort antal besökande, såsom enskilda personer

för överläggningar, studieresande grupper samt deltagare i kurser och

möten.

Om den här föreslagna nya byggnaden för provningsanstalterna placeras

nära den nuvarande, kunna provningsanstalterna och de båda andra institutionernas

tjänstemän ändock lätt hålla kontakt med varandra, och institutionerna

kunna vid behov biträda varandra med lån av instrument, verktyg

och lokaler.

Den föi-eslagna kompletteringen av den nuvarande institutionsbyggnaden

har jordbrukskommittén beräknat komma att kosta 76 550 kronor, därav

72 550 kronor byggnadskostnader, 2 000 kronor kostnader för motorrum för

undervisningen samt 2 000 kronor kostnader för förstärkning av kraftinstallation.

Beträffande dessa arbeten har kommittén yttrat.

Den nuvarande kontorsavdelningen komplettei-as genom höjning av yttertaket

över den nuvarande lägre del av byggnaden, som inrymmer föreläsningssalen,

så att kontorsrum kunna inredas i det sålunda vunna utrymmet.

Härigenom ökas kontorsavdelningens golvyta nied 88 m2. Detta sätt att

öka kontorsutrymmet är fördelaktigare än en förlängning av kontorsbyggnaden

mot norr. En dylik förlängning av kontorsbyggnaden är dock med

hänsyn till tomten möjlig framdeles, om institutets verksamhet då skulle

kräva en utökning av kontorsavdelningen.

I verkstadsavdelningen inredes toalett för besökande, ventilationen förbättras,

fönstren i östra flygeln förstoras, innertak inlägges i vissa rum för

åstadkommande av jämnare temperatur, varjämte den elektriska kraftinstallationen

förstärkes. Flertalet av dessa kompletteringsarbeten behöva utföras,

även örn institutet icke skulle komma till stånd.

Utomhus utlöres en nedsänkt och övertäckt rund vattenbehållare av betong

med en rymd av omkring 30 liv'' för försök nied pumpar, sprutor och

dylikt.

För uppförande av två föreslagna förrådsbyggnader har jordbrukskommittén

beräknat en kostnad av 102 400 kronor, därav byggnadskostnader 101 400

kronor oell kostnader för fast inredning i museiavdclning 1 000 kronor. I

fråga örn dessa byggnader har kommittén vidare anfört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

Då de nuvarande utrymmena för förvaring av maskiner redan från början

varit otillräckliga, bör fÖrvaringsutrymmet ökas. Detta synes lämpligast

kunna ske genom att två fristående förrådsbyggnader uppföras söder örn

den nuvarande byggnaden. Förrådsbyggnaderna tilltagas så stora, att i desamma

kan inrymmas en särskild avdelning för de museiföremål och den

samling av modeller av lantbruksredskap, som finnas vid lantbrukshögskolan

men för vilka utrymme hittills icke kunnat beredas i den maskintekniska

institutionens nya lokaler. I förrådsbyggnaderna bedrives undervisning

med däri förvarade maskiner. Lokalerna skola även vid behov

kunna begagnas för försöksverksamhetens experiment.

Den förut omnämnda nya institutionsbyggnaden för statens maskin- och

redskapsprovningsanstalter har jordbrukskommittén föreslagit skola förläggas

omedelbart väster om den nuvarande byggnaden. Totalkostnaden för denna

byggnad har av kommittén beräknats till 695 500 kronor, därav 672 500

kronor byggnadskostnader, 9 000 kronor kostnader för fästskruvar i golven

och hängbana med lyftblock, 10 000 kronor kostnader för fast inredning

samt 4 000 kronor kostnader för läplantering och gräsmattor. Lokalerna i den

föreslagna nya byggnaden vöre med ledning av erfarenheten från provningsanstaltemas

verksamhet under de tre senaste åren beräknade något rymligare

än i den nuvarande byggnaden.

Jordbrukskommittén har, som förut nämnts, föreslagit, att jordbrukstekniska

institutet skulle träda i funktion i begränsad omfattning redan innan

ny byggnad hunnit uppföras för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.

Under byggnadstiden borde nämligen institutet kunna disponera de

utrymmen, som nu användas av Jordbrukstekniska föreningen.

Enligt vad jordbrukskommittén vidare föreslagit borde nuvarande byggnader

och planteringar under byggnadstiden liksom för närvarande underhållas

av lantbrukshögskolan ävensom statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.

Sedan institutet övertagit ansvaret för hela den nuvarande

byggnaden, borde det emellertid också svara för underhållet av hela byggnaden

och av de söder därom då uppförda två förrådsbyggnaderna samt

dessutom bekosta skötseln av planteringarna omkring byggnaderna. På samma

sätt borde maskin- och redskapsprovningsanstalterna, efter inflyttning i

ny byggnad, övertaga underhåll och skötsel av denna byggnad jämte planer

och planteringar.

Utrustning för jordbrukstekniska institutet.

Jordbrukskommittén har beräknat kostnaderna för nyanskaffning och utrustning

för jordbrukstekniska institutet vid full utbyggnad sålunda.

1) Kontoret

Möbler och elektrisk armatur till 13

rum .............................kronor 11 000

Duplikator ......................... » 2 000 kronor 13 000

2) Bibliotek, komplettering .......................... » 2 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

23

3) Ritkontoret

Bord, stolar, skåp, 2 ritbord, 2 ritapparater, elektrisk

armatur, 2 vertikalfack för ritningar, utrustning för

ljuskopiering .................................. kronor

4) Laboratorieutrustning

Torkskåp, laboratorievåg, glas och övrig

laboratorieutrustning .............. kronor 6 000

Mikroskop med tillhörande utrustning » 4 000

Småbildskamera med 2 objektiv, filmkamera

för 16 mm film, stativ och

mörkrumsutrustning .............. » 4 000

Hackelsemaskin med provtagningsanordning,

kvarn, motorer, provburkar

och övrig utrustning för preparering

av prov .......................... » 3 000

Bord, stolar och skåp .............. »____2 000 »

5) Försöksutrustning och mätinstrument

Traktor ............................ kronor 10 000

Elmotorer, flyttbara ................ » 5 000

Elektriska mätinstrument, motstånd

m. m............................ » 6 000

Termometrar, termograf, manometrar,

vakuummetrar, psykrometer ...... » 2 500

Tidtagarur, tachometrar, slagräknare,

vibrationsmätare, rundhets- och

jämnhetsmätare, hårdhetsmätare, mikrometer

m. m................... » 3 000

Självregistrerande dynamometrar, kranvåg

och övriga vågar ............ » 5 000

Elektrisk, större bromsutrustning för

effektbestämning hos motorer ...... » 8 000

Avvägningsinstrument, distanstub, matbord,

vinkelprisma ................ »__500 >

6) Verkstadsutrustning

Supportsvarv (1 800 å 2 000 mm dubbavstånd),

bänksvarv, fräs, ringböjnings-

och vinkelbockapparater, plåtskärningsmaskin,

sicknings- och falsningsapparater

samt diverse järnbe
arbetningsverktyg

................ kronor 10 000

Elektriskt drivna handverktyg........ » 2 000

Elektriskt svetsaggregat ............ » 2 000

Luftkompressor, större .............. » 3 000

Kombinerad träbearbetningsmaskin, handsåg

och diverse träbearbetningsverktyg

............................ » 5 000

7) Transformator ..................................

8) Jord ränna för försök med jordbearbetningsredskap, så
ningsmaskiner

m. m.

Byggnadskostnad .................. kronor 3 000

Maskinell utrustning ................ » 3 000

5 000

19 000

40 000

22 000

4 000

6 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

9) Lastbil, mindre .................................. kronor 6 000

10) Utrustning för ambulerande kurser

Lastbil, större ...................... kronor 10 000

Traktor ............................ » 8 000

övrig undervisningsmateriel och verktyg

............................ »___7 000 » 25 000

Summa kronor 142 000.

Beträffande de olika posterna i förestående inventarieförteckning har jordbrukskommittén

anfört följande.

1) De möbler, som för närvarande användas av lantbrukshögskolans maskintekniska

institution och Jordbrukstekniska föreningen, äro tillräckliga

för möblering av bottenvåningen. Ytterligare möbler fordras för de kontorsrum

i andra våningen, som skola övertagas från provningsanstalterna,

samt för rummen i tillbyggnaden av kontoret. I den erforderliga kontorsutrustningen

ingår även elektrisk armatur samt en duplikator.

2) Det referensbibliotek, som övertages från Jordbrukstekniska föreningen,

behöver kompletteras, särskilt med nyare tekniska handböcker, ordböcker

o. d.

3) Den ritkontorsutrustning, som övertages från Jordbrukstekniska föreningen,

är avsedd för två ritare. Då även assistenterna behöva utföra ritarbete

och extra ritare tidvis behöva anställas, måste antalet ritbord och ritapparater

ökas. Utrustning erfordras för ljuskopiering av ritningar.

4) För laboratoriet behöves huvudsakligen utrustning för vattenhaltsbestämningar

och liknande samt fotografisk utrustning.

5) Såsom försöksutrustning ha upptagits de motorer, apparater och instrument,

som behövas vid undersökningar inomhus och på fälten. Institutet

behöver i detta hänseende en mångsidig utrustning.

6) Den verkstadsutrustning, som tillhör lantbrukshögskolans maskintekniska

institution och Jordbrukstekniska föreningen, behöver kompletteras

med sådana verktygsmaskiner, som äro nödvändiga för att försöksanordningar

och ändringar på experimentmaskiner snabbt skola kunna utföras

på platsen.

7) Den elektriska transformator, som för närvarande provisoriskt installerats

i den nuvarande byggnaden, tillhör provningsanstalterna och kommer

att överflyttas till den nya byggnad, som planerats för anstalterna. Ny

transformator erfordras därför för jordbrukstekniska institutet. Denna transformator

beräknas komma att utnyttjas även av maskintekniska institutionen.

8) En i golvet nedsänkt jordfynd ränna jämte maskinell utrustning för

dragning av redskapen i rännan behöver finnas för att orienterande försök

med jordbearbetningsredskap, såningsmaskiner och liknande skola kunna

utföras oberoende av väderlek och årstid.

9) För transporter av gods och försöksutrustning behöves en mindre,

ständigt tillgänglig lastbil.

10) För institutets ambulerande maskinkurser behöves dels på förhand

iordningställd undervisningsmateriel, däribland minst en traktor, dels verktyg

och en större lastbil för transport av materielen.

Det omedelbara nyanskaffningsbehovet av inventarier och utrustning för

jordbrukstekniska institutet har jordbrukskommittén beräknat medföra en

sammanlagd kostnad av 84 000 kronor, därav kontorsinventarier 2 000 kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

25

nor, komplettering av biblioteket 2 000 kronor, komplettering av ritkontorsutrustningen

3 000 kronor, laboratorieutrustning 9 000 kronor, försöksutrustning

och mätinstrument 25 000 kronor, verkstadsutrustning 12 000 kronor,

en mindre lastbil 6 000 kronor samt utrustning för ambulerande kurser

25 000 kronor.

Jordbrukstekniska institutets styrelse oell personal.

Jordbrukskommittén har framhållit, att styrelsen för jordbrukstekniska

institutet borde vara så sammansatt, att den — förutom administrativ erfarenhet

— inrymde företrädare såväl för den tekniska forskningen och den

mera praktiskt betonade experimentella verksamheten som för undervisningen

och upplysningsverksamheten på det jordbrukstekniska området. En styrelseledamot

borde sålunda representera den högre lantbruksundervisningen,

en den högre tekniska forskningen och undervisningen, en jordbrukets forskningsråd,

om ett sådant komme att inrättas, samt en den i jordbruket anställda

arbetskraften. Näringslivets representation i institutets styrelse syntes

böra bestå av representanter både för jordbruket och industrien. Av representanterna

för jordbruket torde som regel en böra representera det mindre jordbruket.

i

Enligt vad kommittén uttalat skulle styrelsen leda institutets verksamhet

och därvid fastställa arbetsprogram samt besluta angående dispositionen av

institutets medel. Tillika borde styrelsen tillse, att erforderligt samarbete

med andra institutioner och med näringslivet komme till stånd.

Vad angår personalen vid jordbrukstelmiska institutet bär jordbrukskommittén

föreslagit att vid full utbyggnad av institutet skulle finnas fast anställd

personal enligt följande plan.

Grundlön pr år

1 chef .............................. kronor

1 försöksledare och ställföreträdande chef...............

4 självständigt arbetande ingenjörer eller agronomer...... »

3 assistenter ........................................ *

1 biträdande ingenjör (tillika ritare)....................

1 kassör (tillika kamrer) ............................

2 kontorister ........................................

1 telefonist .........................................

1 verkmästare ......................................

1 mekaniker ........................................

1 vaktmästare .......................................

Summa kronor

14 000

12 000

40 000

18 000

6 000

5 000

7 000

3 000

5 000

3 500

3 000

116 500.

Beträffande de olika befattningshavarnas åligganden har jordbrukskommittén

uttalat följande

Institutets chef skall leda och övervaka institutets arbete och själv deltaga

i detsamma. Han skall vara föredragande inför styrelsen och verkställa

eller låta verkställa styrelsens beslut samt tillse, att institutets egendom väl

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj-.ts proposition nr 37.

vårdas och underhålles och att de av styrelsen för verksamheten anvisade

medlen komma till avsedd användning.

Förutom nämnda åligganden kommer institutets chef sannolikt att tagas

i anspråk^ för offentliga utredningar och andra uppdrag åt statliga myndigheter.

Då han vidare har att ständigt taga initiativ till och planera nya

arbeten vid institutet icke blott i fråga örn forskning utan även beträffande

institutets undervisnings- och upplysningsverksamhet, torde han icke

få tid att i alla detaljer följa de olika forskningsarbetena. För denna senare

uppgift erfordras därför en särskild person, benämnd försöksledare.

För söksledaren skall ha till uppgift dels att under chefen leda och utöva

den dagliga tillsynen av forskningsverksamheten, och dels att själv bedriva

forskning. Han skall vidare vid chefens frånvaro vara dennes ställföreträdare.

Även på försöksledaren bör sålunda ställas stora fordringar i avseende

på kunnighet, erfarenhet och forskningsbegåvning.

Vid institutet erfordras vidare fyra kunniga och skickliga ingenjörer eller

agronomer, som ha förmåga att arbeta självständigt med forsknings- och försöksuppgifter

samtidigt som de medverka i institutets upplysningsverksamhet.

En av dessa skall kunna taga hand örn undersökningar över mekaniska

problem. Han skall därför ha stor erfarenhet från konstruktionsverksamhet

och lia förmåga att självständigt utföra sådant arbete med ritare som medhjälpare.

En annan skall ha goda kunskaper i elektroteknik och vid institutet

kunna taga hand örn frågor angående elektricitetens användning på lantgårdar,

ävensom vara rådgivare åt andra befattningshavare vid institutet beträffande

elektriska mätningsmetoder och dylikt i samband med deras forsknings-

och undervisningsverksamhet. En tredje bör avdelas att som huvuduppgift

handhava standardiseringsverksamheten. Behovet av en särskild person

för denna verksamhet framgår bland annat därav, att det hos Jordbrukstekniska

föreningen redan nu erfordras och finnes en heltidsanställd

person för standardiseringsärenden samt av att dessa ärenden med visshet

komma att öka både i antal och betydelse. Standardiseringsingenihren

bör ha god kännedom såväl om lantbruksmaskinernas användning som

örn tillverkningsfrågor. En fjärde självständigt arbetande ingenjör eller agronom

bör vara specialist på förbränningsmotorer och på traktordrift i jordbruket,

så att han kan taga hand om traktorfrågorna vid institutet. Han

skall även leda maskinkurser samt taga initiativ till förbättring av kursplaner

och undervisningsmateriel både hos institutet och hos skolor och hushållningssällskap.

Institutet behöver minst tre fast anställda assistenter. Av dessa bör en

kunna biträda vid undersökningar av olika slag på fältet eller annorstädes;

han skall därför ha god kännedom om jordbruksarbeten och örn lantbruksmaskiner

samt haeged insikt i mekaniska frågor i allmänhet. Av de båda

övriga bör en ha sadan utbildning, att han kan medverka vid institutets undersökningar

rörande elektricitetens användning i jordbruket. Av här

nämnda tre assistenter kunna två vara yngre ingenjörer eller agronomer,

som genom sin verksamhet vid institutet samtidigt "skaffa sig allsidig utbildning

på lantbruksmaskinområdet.

Förutom dessa tre fast anställda assistenter böra vid institutet i mån av

behov anställas extra assistenter.

Vid institutet erfordras vidare två biträdande ingenjörer, som kunna

huvudsakligen ägna sig åt ritarbete. Den ene av dessa bör vara fast anställd

samt ha stor erfarenhet från ritarbete och förmåga att arbeta fullt självständigt.

På institutets kontor bör en tjänsteman ha till uppgift att vara kassör samt

att vara institutets chef behjälplig även med andra kamerala ärenden. Denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

27

tjänst kan förslagsvis besättas med kvinnlig befattningshavare. För kontorsarbetet

erfordras vidare två kontorister, som äro skickliga stenografer, samt

en telefonist.

Verkstadsavdelningen bör som förman ha en verkmästare, som är skicklig

mekaniker och svetsare samt bär kompetens för elektriska installationer. Förutom

verkmästaren erfordras två mekaniker, därav en bör vara fast anställd.

Denne bör helst vara en erfaren motorman, kompetent att som instruktör

biträda vid traktorkurser. Extra montör och mekaniker anställas

i mån av behov.

Förutom förut angiven personal har jordbrukskommittén beräknat, att vid

jordbrukstekniska institutet komme att arbeta forskare, som utförde specialundersökningar,

samt agronomer, agronomie studerande, ingenjörer och teknologer,

som utförde studiearbeten vid institutet.

Institutets chef skulle enligt jordbrukskommitténs förslag tillsättas av institutets

styrelse, övrig mera fast anställd personal har kommittén föreslagit

skola antagas av styrelsen efter förslag av institutets chef. Tillfälliga

hjälpkrafter borde anställas av chefen.

Stat för jordbrukstekniska institutet.

Jordbrukskommittén har utarbetat följande förslag till stat för jordbrukstekniska

institutet efter full utbyggnad.

Inkomster. >

Årsanslag av statsmedel för institutets allmänna verksam
-

het ................. kronor 250 000

Statsbidrag till standardiseringsverksamheten ............ » 5 000

Årsanslag från Jordbrukstekniska föreningen ........... » 40 000

Försålda instruktionsböcker, skötselhandledningar o. d. .. » 20 000

Inkomster av särskilda undersökningar m. m............. *_30 000

Summa kronor 345 000.

Utgifter.

Avlöningar och arvoden:

Arvoden åt av Kungl. Maj:t förordnade

styrelseledamöter ..................

Avlöningar åt fast personal (enl. perso
nalplan)

..........................

Rörligt tillägg (dyrtidstillägg) ..........

Pensionsavgifter i SPP................

Avlöningar och arvoden åt extra personal

............................

kronor 2 000

» 116 500

» 24 000

» 24 000

» 34 500

kronor 201 000

Omkostnader:

Sjukvård............................ kronor 1 000

Reseersättningar .................... » 17 000

Yttre och inre underhåll av byggnader,

skötsel av planteringar m. m....... » 12 000

Expenser ........................... » 34 000

Publikationstryck .................... » 22 000

övriga utgifter ...................... »____58 000

144 000.

Summa kronor 345 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

Av posten expenser beräknas till

Uppvärmning (inkl. eldning) .......... kronor 20 000

Vatten, gas och elektrisk ström........ » 8 000

Städning och övrig renhållning ........ » 3 000

Övriga expenser...................... » 3 000

Av posten övriga utgifter beräknas till

Tekniska inventarier, maskiner och förbrukningsmateriel

för undersökningarna

.............................. » 32 000

Omkostnader för lastbil, frakter o. d. i

samband med undersökningarna .... » 7 000

Omkostnader för kursverksamheten, inkl.

undervisningsmateriel .............. » 7 000

Kontorsinventarier samt böcker, tidskrifter

och annan biblioteksmateriel .... » 2 000

Kontorsomkostnader, telefonavgifter

m- m............................. » 10 000.

Beträffande statförslaget har jordbrukskommittén understrukit, att staten

för institutet endast borde betraktas som en ram, inom vilken institutets styrelse

hade att ordna verksamheten. Det torde nämligen för verksamheten

vara till stor fördel, om institutets ledning lämnades frihet i fråga om detaljerna.

Vad angår de i statförslaget upptagna inkomsterna har jordbrukskommittén

hänvisat till det av kommittén upprättade förslaget till avtal mellan Kungl.

Majit och Jordbruksteltniska föreningen angående inrättande och drivande

av ett institut för forskning och upplysningsverksamhet på det jordbrukstekniska

området. I fråga örn inkomsterna har kommittén i övrigt omnämnt,

att statsbidraget å 5 000 kronor till standardiseringsverksamheten beräknats

utgå av de medel, som årligen ställdes till Sveriges standardiseringskommissions

förfogande (liksom hittills skett i fråga om Jordbrukstekniska föreningens

standardiseringsanslag), att årsanslaget på 40 000 kronor från Jordbrukstekniska

föreningen utgjorde det ordinarie årsbidrag, som jordbrukets och

industriens organisationer förutsattes skola lämna via föreningen, att inkomsterna

för försålda instruktionsböcker och andra handledningar för jordbrukare,

upptagna till 20 000 kronor, beräknats med ledning av erfarenheterna

från liknande verksamhet hos Jordbrukstekniska föreningen samt att posten

inkomster för särskilda undersökningar, upptagen till 30 000 kronor, avsåge

sådana undersökningar, som enskilda företag eller organisationer önskade

få utförda hos institutet och för vilka full ersättning beräknades utgå.

I fråga örn det årliga statsbidraget å 250 000 kronor till jordbrukstekniska

institutets löpande verksamhet har jordbrukskommittén framhållit

följande.

Örn jordbrukstekniska institutet upprättas och övertager Jordbrukstekniska

föreningens^ forsknings- och upplysningsverksamhet, erfordras icke längre

hittills utgående statsbidrag till föreningen, på senare år uppgående till

(17 000 + 25 000 =) 42 000 kronor. Den ökning i statsbidrag till den jord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

29

brukstekniska verksamheten, som här förutsattes komma till stånd, blir alltså

icke 250 000 kronor utan (250 000 — 42 000 =) 208 000 kronor.

Även detta årsbidrag kan synas högt i jämförelse med de beräknade inkomsterna

från näringslivet och från enskilda personer, nämligen (40 000 +

20 000 + 30 000 —) 90 000 kronor. Det kan möjligen vid flyktigt betraktande

förefalla, som om staten under sådana omständigheter lika gärna kunde

bekosta även de 90 000 kronorna och få institutet drivet som ett helstatligt

institut och därmed kunna helt dirigera dess verksamhet. Vid närmare prövning

finner man emellertid, att en bortkoppling av näringslivets inflytande

på verksamheten icke innebär någon nämnvärd fördel men betydande olägenheter.

En sådan är, att det bleve svårare för institutet att få de enskilda

företagens och personernas sakkunskap med i arbetet, en annan — och den

viktigaste — att institutet icke på samma sätt ständigt tvingades att taga

upp och söka lösa de för berörda näringsgrenar vikigaste problemen. Båda

omständigheterna skulle resultera i sämre arbetsresultat.

Det enskilda näringslivets medverkan är sålunda, sett ur landets synpunkt,

till fördel både direkt genom bidragen till omkostnaderna och indirekt genom

större arbetsresultat.

Icke heller kan sägas, att det årsbidrag staten enligt förslaget skulle lämna

kommer endast en liten grupp av landets befolkning till godo. Den jordbrukstekniska

forskningen och upplysningsverksamheten riktar sig nämligen till

grenar av näringslivet, vilka tillsammans representera en tredjedel av landets

befolkning och vilkas rationella drift är av största betydelse för hela folkets

levnadsstandard.

(Beträffande i statförslaget upptagna avlöningar och arvoden har jordbrukskommittén

anfört.

Den i statförslaget upptagna posten å 2 000 kronor till arvoden åt styrelseledamöter

avser endast sådana utsedda av Kungl. Majit. Eventuella arvoden

åt näringslivets representanter i styrelsen, utsedda av Jordbrukstekniska

föreningen, ha icke upptagits i staten utan förutsatts skola betalas direkt

av industrien respektive jordbruket eller av Jordbrukstekniska föreningen.

;

De i personalplanen beräknade lönerna till fast anställd personal, sammanlagt

116 500 kronor, äro grundlöner. På dessa grundlöner har sedan beräknats

utgå rörligt tillägg av i runt tal 24 000 kronor, räknat efter den procentsats,

som enligt det så kallade ramavtalet gällde våren 1944, nämligen

20,7 procent.

Lönerna, särskilt åt de självständigt arbetande tjänstemännen i mera ansvarsfull

ställning, äro i lägsta laget för att det skall bliva möjligt för institutet

att anställa verkligt initiativrika och skickliga personer (ingenjörer och

agronomer). Kommittén har emellertid icke ansett sig böra föreslå högre

»normal»-löner än som skett. I stället vill kommittén föreslå, att personalens

löner, i likhet med vad fallet är vid andra på motsvarande sätt organiserade

tekniska forskningsinstitut, icke skola behöva betraktas som fixerade till de

i personalplanen angivna beloppen. Beloppen böra visserligen anses normerande

för beräkningen av erforderliga anslag, men det bör stå institutets

styrelse fritt alt bevilja särskilda lönetillägg, i elen mån medel därför kunna

utverkas från näringslivet eller stå till förfogande i annan ordning. Ett sådant

förfarande kan i undantagsfall vara nödvändigt för institutets styrelse

för att institutet skall kunna anställa befattningshavare med tillräcklig

kompetens.

I fråga örn pensioneringen av den fast anställda personalen har kommittén

övervägt, huruvida personalen borde pensioneras i Svenska personal-pen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Mctj.ts proposition nr 37.

sionskassan (SPP) eller i statens pensionsanstalt; det senare under förutsättning

att pensionering i pensionsanstalten överhuvud taget läte sig ordna.

Bland fördelarna med pensionering i SPP må först nämnas, att en sådan

pensioneringsform skulle underlätta övergång av personal mellan institutet

och näringslivet, eftersom det senares tjänstemän numera allmänt pensioneras

i SPP. Detta är så mycket viktigare, som institutets verksamhet enligt det

av kommittén framlagda förslaget skulle regleras genom ett avtal på 10

år mellan staten och näringslivet och sålunda kan tänkas komma att omregleras

efter utgången av nämnda tid. En annan fördel är, att SPP vid förtidsavgang

ur tjänst lämnar pension på såväl befattningshavarens som institutets

insatser, under det att statens pensionsanstalt lämnar s. k. uppskjuten

pension, beräknad endast på befattningshavarens egen insats. Nackdelen

för personalen med pensionering i SPP är, att befattningshavaravgifterna

i allmänhet äro något högre i denna kassa än i statens pensionsanstalt.

Kommittén har ansett, att övervägande skäl tala för att jordbrukstekniska

institutets personal pensioneras i SPP, vilket förfaringssätt för övrigt även

tillämpats för personalen vid andra nyligen upprättade forskningsinstitut.

Pensionskostnaderna vid anslutning till SPP ha uppskattats till cirka 20

procent av grundlönerna. Efter denna procentsats skulle pensionsavgifterna

tor den fast anställda personalen uppgå till i runt tal 24 000 kronor. Pension

har endast förutsatts skola utgå åt befattningshavare i de fall, då styrelsen

så finner skäligt, varför det är möjligt, alt de beräknade pensioneringskostnaderna

kunna komma att i viss mån reduceras.

Förutom löner åt fast personal har i statförslaget upptagits ett belopp av

34 500 kronor till avlöningar och arvoden åt extra personal samt särskilt anlitade

sakkunniga. Då en del av den extra personalen anställes i mån av behov

lör särskilda undersökningar, blir storleken av ifrågavarande belopp beroende

pa vilka inkomster som inflyta till institutet för dvlika särskilda undersökningar.

Vad angår omkostnadsposterna i statförslaget har jordbrukskommittén

yttrat.

Den förhållandevis stora summan för publikationstryck, 22 000 kronor

ar föranledd av den förutsatta publiceringen av instruktionsböcker m. m. och

motsvaras på inkomstsidan av en beräknad försäljning av dylik litteratur

till ett belopp av 20 000 kronor.

I posten Yttre och inre underhåll av byggnader, skötsel av planteringar

m. m. a 12 000 kronor har inräknats kostnaden för sådana smärre återkommande

ändringar av byggnadens inre, som man alltid måste räkna med för

laboratorie- och experimentlokaler av ifrågavarande slag. De stora planteringarnas

och grusplanernas skötsel blir även förhållandevis kostsam.

Posten å 20 000 kronor för uppvärmning och eldning har beräknats på så

satt, alf pa institutet förts två tredjedelar av hela byggnadens uppvärmningsoch

eldri i n gskost na d, medan en tredjedel beräknas bliva upptagen på lantbrukshogskolans

stat, i anledning av att högskolan skall disponera ungefär

en tredjedel av lokalerna i byggnaden.

Posten å 7 000 kronor tili omkostnader för kursverksamheten innefattar

Wand annat ärlig förnyelse av undervisningsmaterielen, hyror och frakter vid

Ian av maskiner for övningar, kostnader för ambulerande kurser m. m.

Personal- och maferielkostnaderna för den undervisning i maskin- och redskapslara,

som maskintekniska institutionen skall bedriva i byggnaden ha

däremot icke medräknats i statförslaget för institutet utan förutsatts komma

att inga i staten for lantbrukshögskolan.

För kontorsomkostnader. telefonavgifter m. m. ha beräknats 10 000 kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37. 31

nor. Detta motiveras av att institutet skall bedriva en omfattande upplysningsverksamhet.

Omkostnaderna lia beräknats för en verksamhet av sådan omfattning,

som motsvarar den angivna personalplanen. I omkostnaderna lia icke medräknats

kostnader för anskaffande av särskilt dyrbara apparater och maskiner.

Behovet av nyanskaffning av dylik materiel kan variera mycket från

tid till annan, och medel härtill synas därför böra utverkas från fall till fall.

Avtalet mellan Kungl. Majit och Jordbrukstckniska föreningen m. m.

Till det av jordbrukskommittén upprättade förslaget till avtal mellan staten

och Jordbrukstekniska föreningen angående inrättande och drivande av

ett institut för forskning och upplysningsverksamhet på det jordbrukstekniska

området är fogat förslag till stadgar för jordbrukstekniska institutet,

vilka stadgar äro avsedda att fastställas av Kungl. Majit och vilka icke skola

kunna ändras annat än genom överenskommelse mellan Kungl. Majit och

Jordbrukstekniska föreningen.

Avtalsförslaget jämte förslaget till stadgar torde såsom bilaga få fogas till

statsrådsprotokollet.

Av innehållet i avtalsförslaget må här återgivas följande.

Jordbrukstekniska föreningen skall åtaga sig att under de villkor som angivas

i avtalet medverka till inrättande och drivande av ett institut för forskning

samt undervisnings- och upplysningsverksamhet på det jordbrukstekniska

området, benämnt jordbrukstekniska institutet.

Institutets verksamhet skall regleras av avtalet samt stadgar för institutet,

vilka, för att vara gällande,- skola fastställas av Kungl. Majit, ävensom genom

arbetsordning och de kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av

institutets styrelse.

Kungl. Majit skall upplåta för institutets verksamhet lämpliga byggnader

på Ultuna samt åtaga sig att bestrida kostnaderna för erforderliga ändringsoch

tillbyggnadsarbeten å nuvarande byggnad ävensom för erforderlig

komplettering av inredningen och utrustningen. Ändrings- och tillbyggnadsarbeten

skola verkställas genom försorg av byggnadsstyrelsen, som härvid

skall samråda med institutets styrelse.

Institutets byggnader ägas av statsverket och skola under den tid avtalet

gäller disponeras så, att vissa i avtalet närmare angivna utrymmen ställas till

förfogande för lantbrukshögskolan för undervisning och övningar i ämnet

maskin- och redskapslära, vilka utrymmen emellertid å tider, då de icke

utnyttjas för högskolan, må efter överenskommelse disponeras för institutets

verksamhet, samt att övriga lokaler tagas i anspråk för institutets verksamhet.

Föreningen skall förbinda sig alt till institutet enligt särskild förteckning

överlämna alla i föreningens ägo varande inventarier, såsom kontorsmöbler,

kontorsmaskiner, tekniskt bibliotek, instrument, apparater och maskiner

för forskningen och undervisningen ävensom föreningens lager av instruktionsböcker

och andra trycksaker i föreningens publikationsserier.

Kungl. Majit skall åtaga sig att anskaffa och till institutets disposition

stidla den utrustning och de inventarier, som utöver förut omförmälda inventarier

erfordras för institutets verksamhet. Vidare skall Kungl. Majit förbinda

sig alt genom årliga anslag bidraga till bestridande av kostnaderna för

verksamheten vid institutet ävensom för dettas allmänna administration.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Dessa bidrag lia beräknats vid full utbyggnad av verksamheten uppgå till

250 000 kronor per år. Till grund för beräkningen av detta anslag ha lagts

vissa personalplaner och kostnadsplaner, vilka emellertid icke skola anses

bindande i detalj utan endast ha till ändamål att fastslå den avsedda omfattningen

av den statligt understödda verksamheten. Så länge institutets

verksamhet icke uppnått den förutsatta omfattningen, inträder statens bidragsskyldighet

endast i den mån motsvarande kostnader uppstå.

Föreningen skall å sin sida förbinda sig att bidraga till institutets verksamhet

med ett belopp, som lägst må uppgå, då verksamheten är fullt utbyggd,

till 40 000 kronor och, så länge verksamheten endast är delvis utbyggd,

till ett i motsvarande mån reducerat belopp. Som garanti för föreningens

åtagande skall föreningen införskaffa förbindelser från berörda

organisationer inom näringslivet.

Avtalet skall gälla till utgången av juni månad 1955. Skulle föreningen

brista i uppfyllande av sina förpliktelser, är Kungl. Majit berättigad att

dessförinnan uppsäga avtalet med ett års varsel. Därest avtalet icke senast

ett år från avtalstidens utgång uppsiiges från endera partens sida, skall det

anses förlängt för ytterligare fem år.

Vad angår de föreslagna åtagandena från statens samt jordbrukets och

industriens sida för att få till stånd ett jordbrukstekniskt institut och .säkra

dess drift har jordbrukskommittén uttalat bland annat följande.

Varken jordbrukarna eller de industrigrenar, som tillverka lantbruksredskap,

äro så organiserade, att de kunna uppträda som bidragsgivare i samma

utsträckning som skett i fråga om vissa grupper av storindustriella företag,

såsom järn- och metallindustrien och textilindustrien. Jordbrukstekniska

institutet kan därför icke räkna med lika stora insatser från näringslivet

som fallet varit beträffande de nyupprättade forskningsinstituten för dessa

andra näringsgrenar. För den jordbrukstekniska forskningen måste man

därför räkna med att staten måste påtaga sig en förhållandevis stor del avkostnaderna.

Som ett särskilt skäl härför kan, utöver vad förut anförts, åberopas

den nyckelställning jordbruket intager i landets försörjning.

Institutets forskning och upplysningsverksamhet beräknas bliva till så

stor fördel för jordbruket och industrien, att dessa skola komma att i minst

den utsträckning, som förutsatts, ekonomiskt stödja verksamheten genom

bidrag via Jordbrukstekniska föreningen. Emellertid har i avtalsförslaget intagits

en bestämmelse om rätt för Kungl. Majit att uppsäga avtalet med ett

års varsel, därest föreningen icke skulle kunna fullgöra sina förpliktelser.

Föreningen förutsättes dock genom undergarantier försäkra sig om erforderligt

ekonomiskt stöd från näringslivet. Ur statens synpunkt innebära dessa

nndergarantier en extra säkerhet för att institutets verksamhet skall få avsedd

anslutning från det enskilda näringslivet.

Av innehållet i stadgeförslaget må återgivas följande.

Jordbrukstekniska institutet skall ha till ändamål att i nära samarbete

med lantbrukshögskolan och statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

samt under samverkan med andra vetenskapliga institutioner och undervisningsanstalter

bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning och följa utvecklingen

inom de forskningsområden som röra jordbrukstekniken, främst jordbrukets

maskiner, redskap och andra mekaniska och elektriska hjälpmedel,

ävensom bedriva undervisnings- och upplysningsverksamhet angående de

tekniska hjälpmedlens rationella användning i jordbruket.

Institutets angelägenheter skola handhavas av en styrelse, vilken bör be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 37.

33

stå av ordförande och åtta ledamöter. Kungl. Majit skall förordna ordförande

samt fyra ledamöter. Fyra ledamöter skola utses av Jordbrukstekniska

föreningen. Styrelsens ordförande och ledamöter skola utses för en

tid av högst tre år.

De forskningsarbeten, som böra bedrivas vid institutet, skola utföras dels

enligt ett allmänt forskningsprogram som fastställes av styrelsen, dels ock,

i den utsträckning och på de villkor styrelsen bestämmer, på föranstaltande

av särskilda uppdragsgivare.

I den mån styrelsen finner erforderligt, må den vid chefens sida tillsätta

tekniska kommittéer för att deltaga i uppgörandet av forskningsprogrammen

och följa dessas genomförande.

De resultat, som framkomma vid institutets forskningsarbeten enligt det

allmänna forskningsprogrammet eller eljest vid forskning som utföres för

institutets egen räkning, skola, såvitt icke efter styrelsens bedömande särskilda

hinder däremot föreligga, ställas till allmän disposition och, örn så

befinnes lämpligt, publiceras. Därest dessa forskningsresultat kunna föranleda

uttagande av patent, bör institutets styrelse snarast möjligt träffa anstalter

härför. Licens för utövande av sålunda erhållet patent må på lika

villkor förvärvas av sådana svenska företag, som äro anslutna till Jordbrukstekniska

föreningen och därigenom understödja institutets forskningsverksamhet.

mot avgifter, som sammanlagt svara mot institutets kostnader

för patentets uttagande och upprätthållande, inberäknat den ersättning, som

efter styrelsens prövning i särskilda fall kan anses böra utgå till vederbörande

forskare. Beträffande andra inhemska företag ävensom företag i utlandet

må institutets styrelse betinga sig sådan gottgörelse för patentets utnyttjande,

som styrelsen finner av omständigheterna påkallad. Inkomster,

som härigenom tillföras institutet, skall styrelsen äga taga i anspråk för

den allmänna forskningsverksamheten.

Resultaten av en på föranstaltande av enskild uppdragsgivare utförd undersökning

må förbehållas uppdragsgivaren, om denne så önskar, dock högst

under ett år efter det arbetet avslutats, såvida icke styrelsen på särskild

framställning medgiver förlängning av nämnda tidrymd. Har undersökningen

givit sådana resultat, att de kunna bliva föremål för patentering,

skall uppdragsgivaren, om han vill söka patent, göra detta, medan resultaten

äro förbehållna honom, vid äventyr att desamma eljest disponeras av

institutet. Efter utgången av nämnda tidrymd skall institutet äga disponera

över ifrågavarande forskningsresultat på samma sätt som över de resultat,

vilka framkommit vid forskning enligt det allmänna forskningsprogrammet.

Skulle institutet upphöra med sin verksamhet, skola dess tillgångar, i den

mån de icke genom donationsföreskrifter disponeras på annat sätt, överlämnas

till lantbrukshögskolan eller annan institution, som efter förslag av

styrelsen bestämmes av Kungl. Majit, för att förvaltas såsom en fond, vars

avkastning skall nyttjas för främjande av forskning på det jordbrukstekniska

området ävensom för utbildning av agronomer, tekniker och forskare

på detta område.

Jordbrukskommittén har förutsatt, att eftersom jordbrukstekniska institutets

forskningsverksamhet enligt allmänt forskningsprogram väsentligen

.skulle avse grundläggande frågor, patentering av forskningsresultaten i regel

icke behövde eller kunde ske. Då emellertid erfarenheten från nästan all

verksamhet av detta slag visade, att patentering en och annan gång bleve

aktuell, har kommittén ansett det lämpligt, alt institutet redan från början

Bihang till riksdagens protokoll 19i!i. 1 sami. Nr 37. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.-ts proposition nr 37.

hade klara bestämmelser för hur i sa fall borde förfaras. Härom har kommittén

yttrat i huvudsak.

1 det fall då forskningen enligt allmänt program kan föranleda uttagande

av patent, bör patentering ske genom försorg av institutets styrelse. Härigenom

vinnes, att man dels möjliggör ett ekonomiskt utnyttjande av resultaten

i förhållande till utlandet och dels förhindrar, att inom landet en kapplöpning

skall ske för patentering av institutets på allmänt program utförda

forskningsarbeten, varvid det företag (eller den enskilda person), som först

erhåller kännedom örn något vid institutet framkommande forskningsresultat,

skulle komma i tillfälle att ekonomiskt utnyttja detta gentemot övriga

industrier, av vilka manga kanske finansiellt understött forskningen.

Licens för utövande av dylika av institutet uttagna patent synes böra medges

samtliga de inhemska industriföretag, som medverka till institutets verksamhet,

mot en licensavgift, som blott avser att täcka de institutet åsamkade

kostnaderna för patentets uttagande och upprätthållande. Styrelsen bör emellertid

vara berättigad att i de fall den så anser önskvärt i dessa kostnader

jämväl inräkna ersättning till den eller de forskare, som särskilt medverkat

till uppnående av de forskningsresultat, på vilka patentet grundas. Möjligheten

för forskarna att på denna väg bliva ekonomiskt delaktiga i forskningsresultatens

praktiska utnyttjande torde kunna utgöra en viktig stimulans för

forskarna. Kommittén vill dock understryka, att forskningsresultaten ej sällan

framkomma genom samarbete mellan ett antal forskare, varför det understundom

kan visa sig vara vanskligt att rättvist fördela dvlika ersättningar.

Till utlandet samt till sådana inhemska intressenter, vilka icke genom Jordbrukstekniska

föreningen ekonomiskt stödja institutets allmänna forskningsverksamhet,

kunna licenser på av institutet uttagna patent försäljas enligt

vanliga affärsmässiga grunder, varvid eventuella licensinkomster kunna nyttjas

för institutets grundläggande forskning. Näringslivets representanter i

styrelsen lia därvid möjlighet att övervaka, att sådan licensförsäljning icke

sker i strid mot det svenska näringslivets intressen.

\ad angår patentering av resultat, som uppnås sid undersökningar bekostade

av enskilda uppdragsgivare, har denna fråga kommentera Is av utredningen

rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande bland

annat i dess betänkanden angående träforskningens, järn- och metallforskningens

och textilforskningens ordnande. I nämnda utredning framhölls att,

örn en enskild uppdragsgivare för längre tid skulle tillförsäkras resultaten av

de av honom bekostade undersökningarna, detta skulle kunna hämma institutets

allmänna forskningsverksamhet, emedan personalen då vöre tvungen att

hela tiden betrakta dessa undersökningar som konfidentiella och icke ens finge

utan uppdragsgivarens medgivande begagna de rön som gjorts i det fortsatta

allmänna forskningsarbetet. Ej heller .skulle institutet utan särskilt tillstånd

av uppdragsgivaren kunna åtaga sig nya uppdrag åt andra beträffande samma

eller liknande problem. Allt eftersom dylika konfidentiella forskningsresultat

anhopades inom institutet, skulle dess verksamhetsområde alltmer

inskränkas av sekretesshänsyn. Ett företag .skulle också kunna för lång tid

utestänga de andra från att anlita institutet inom ett aktuellt forskningsområde

endast genom att giva institutet ett uppdrag inom området i fråga. Med

hänsyn till dessa omständigheter vore det enligt utredningens uppfattning viktigt.

att äganderätten till forskningsresultat endast förbehölles uppdragsgivare

så lång tid, som behövdes för att han skulle hinna vidtaga nödiga åtgärder

för resultatens eventuella patentering. Ett år torde räcka i vanliga fall,

men det kunde dock förekomma, att forskningsresultat behövde ytterligare

Prövas och utvecklas under längre tid, innan det kunde utrönas, örn de vöre

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

35

värda patentering. På grund härav hade bestämmelserna angående patentera

av utredningen utformats så, att resultaten lingö förbehållas uppdragsgivare,

örn denne så önskade, dock högst under ett år efter det arbetet avslutats,

såvida icke styrelsen på särskild framställning medgivit förlängning

av tiden.

Stat för budgetåret 1945/46.

Som förut framhållits har jordbrukskommittén förutsatt, att verksamheten

vid jordbrukstekniska institutet skulle, utan att man avvaktade byggnadsfrågans

definitiva lösning, påbörjas i de lokaler, som för närvarande disponerades

av Jordbrukstekniska föreningen. Med hänsyn till dessa lokalers otillräcklighet

för en fullt utbyggd verksamhet måste man enligt kommitténs uppfattning

börja i någon mindre omfattning. Ett annat skäl för att successivt öka

verksamheten vore, att därigenom urvalet av personal och det fortsatta utprovandet

av arbetsformer underlättades. Såsom en provisorisk lösning har

kommittén därvid tänkt sig att tränga samman verksamheten mer än som

vore lämpligt vid normal drift samt att i viss mån anpassa valet av arbetsuppgifter

efter lokalutrymmet. En sådan provisorisk forsknings- och upplysningsverksamhet

syntes med utnyttjande av endast nu disponibla lokalutrymmen

kunna bedrivas inom en kostnadsram av 200 000 kronor. Kommittén har därför

föreslagit, att för budgetåret 1945/46 anslag beviljades till institutets verksamhet,

beräknade efter en årsomslutning av 200 000 kronor, därvid statsbidrag

borde utgå med 146 000 kronor. Då det nuvarande anslaget till Jordbrukstekniska

föreningens verksamhet härvid förutsatts skola bortfalla,

skulle ökningen i statsbidrag till den jordbrukstekniska verksamheten för

nästa budgetår uppgå till (146 000 — 42 000 —) 104 000 kronor. Komittén

har härvid åberopat följande förslag till stat för institutet.

Inkomster.

Årsanslag av statsmedel för institutets allmänna verksam
-

het .............................................. kronor 146 000

Statsbidrag till standardiseringsverksamheten ............ » 4 000

Årsanslag från Jordbrukstekniska föreningen ............ » 24 000

Försålda instruktionsböcker, skötselhandledningar o. d..... » 16 000

Inkomster av särskilda undersökningar m. m........... » 10 000

Summa kronor 200 000.

Utgifter.

Avlöningar och arvoden:

Arvoden åt av Kungl. Majit förordnade

styrelseledamöter.................... kronor

Avlöningar åt fast personal (enligt perso
nalplan)

........................... »

Rörligt tillägg (dyrtidstillägg) .......... »

Pensionsavgifter i SPP ................ »

Avlöningar och arvoden åt extra personal

2 000

83 500

17 300

15 400

11 800 kronor 130 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Omkostnader:

Sjukvård ........................

kronor

500

Reseersättningar ..................

»

6 500

Expenser ........................

»

11 000

Publikationstryck .................

16 000

övriga utgifter ...................

»

36 000 kronor 70 000.

Summa kronor 200 000.

Av posten expenser beräknas till

Uppvärmning (inkl. eldning) ......

kronor

5 000

Vatten, gas och elektrisk ström . .. .

»

3 000

Städning och övrig renhållning......

»

1 500

övriga expenser ..................

-

1 500

Av posten övriga utgifter beräknas till

Tekniska inventarier, maskiner och

för-

brukningsmateriel för undersökningarna

kronor

18 000

Omkostnader för lastbil, frakter o.

d. i

samband med undersökningarna ..

»

4 000

Omkostnader för kursverksamheten,

inkl.

undervisningsmateriel............

»

5 000

Kontorsinventarier samt böcker, tidskrifter

och annan biblioteksmateriel......

»

1 000

Kontorsomkostnader, telefonavgifter m. m.

»

8 000

I fråga om den fasta personalen vid jordbrukstekniska institutet under budgetåret

1945/46 har jordbrukskommittén upprättat följande förteckning.

Grundlön pr år

1 chef .............................................. kronor 14 000

1 försöksledare och ställföreträdande chef................ » 12 000

3 självständigt arbetande ingenjörer eller agronomer ...... » 30 000

1 assistent ............................. » 6 000

1 biträdande ingenjör (tillika ritare) .................... » 6 000

1 kassör (tillika kamrer) .............................. » 5 000

1 kontorist ..........................„............... » 4 000

1 telefonist .......................................... » 1 500

1 mekaniker ........ » 3 500

1 vaktmästare ........................................ » 1500

Summa kronor 83 500.

Beträffande den under omkostnader i förslaget till huvudstat upptagna posten

till Yttre och inre underhåll av byggnader, skötsel av planteringar m. m.

har jordbrukskommittén framhållit, att för budgetåret 1945/46 lantbrukshögskolan

samt statens maskin- och redskapsprovningsanstalter skulle svara för

de med posten avsedda utgifterna. Vidare har kommittén anmärkt, att kostnaderna

för institutionsbyggnadens uppvärmning och eldning samt för vatten,

gas och elektrisk ström under budgetåret 1945/46 till större delen kommo

att bekostas av lantbrukshögskolan samt provningsanstalterna. Institutet behövde

därför icke för sistnämnda budgetår svara för så stor del av kostnaderna

som sedan institutet blivit fullt utbyggt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 37.

37

Ytl randen.

Jordibrukskommitténs förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran

i nära nog samtliga avgivna yttranden. Endast lantbruksstyrelsen och

styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut lia framfört

betänkligheter mot förslaget. Lantbruksstyrelsen har sålunda ifrågasatt, huruvida

icke ytterligare tid borde förflyta, innan till prövning upptoges fragan

örn att utvidga den jordbrukstekniska verksamheten i den betydande omfattning,

som avsåges med förslaget. Därvid har styrelsen förutsatt, att en fullt

tillfredsställande verksamhet av förevarande art borde, liksom hittills, framdeles

kunna bedrivas av Jordbrukstekniska föreningen, för vilket ändamål

föreningen borde tilldelas erforderligt statsbidrag. Styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut har ansett, att förevarande spörsmål borde

göras till föremål för ny utredning. Denna borde enligt styrelsens uppfattning

omfatta den jordbrukstekniska forsknings- och upplysningsverksamhetens

ordnande även vid andra institutioner. Vidare har jordibrukskommitténs

förslag avstyrkts i två reservationsvis gjorda uttalanden. Den ena av dessa

reservationer, som avgivits av professorn K. H. Osvald, har fogats till lantbrukshögskolans

lärarråds yttrande. Enligt denna reservation borde behovet

av vidgad forskning inom jordbrukets maskinteknik tillgodoses därigenom,

att lantbrukshögskolans maskintekniska institution erhölle större personal

än hittills och därutöver tillräckliga anslag för vetenskaplig forskning. Jordbrukstekniska

föreningen borde därvid alltjämt samarbeta med maskintekniska

institutionen och efter viss utvidgning av personalstaten övertaga en del

sådana arbetsuppgifter, som icke lämpligen kunde utföras av en statlig institution,

samt dessutom svara för kontakten mellan forskningen, å ena, samt

industrien, å andra sidan. I den andra reservationen, som fogats vid styrelsens

för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter yttrande och avgivits

av föreståndaren för anstalterna K. F. T. Adelsköld, har hemställts, alt frågan

örn åtgärder lör den jordbrukstekniska forskningens och upplysningsverksamhetens

ordnande skulle göras till föremål för en ny allsidig och förutsättningslös

utredning i hela dess vidd genom en kommitté, bestående av

2 representanter för lantbruksundervisningen, 1 kvalificerad tekniker från

statens maskinprovningar, 3 praktiska jordbrukare samt 5 a 7 representanter

för lantbruksmaskinindustrien.

De yttranden vari jordbrukskommitténs förslag i princip

tillstyrkts innehålla i huvudsak följande.

Lantbrukshögskolans lärarråd har, med instämmande av dess styrelse,

anfört.

I fråga örn behovet av en utvidgad forskning inom det jordbrukstekniska

området delar lärarrådet helt jordbrukskommitténs uppfattning. Det förhåller

sig otvivelaktigt så, att denna forskningsgren genom sin belägenhet mellan

två stora forskningsområden, jordbruksforskningen och den teknisktvetenskapliga

forskningen, kommit att bliva missgynnad, i det att utred
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kunell. Maj.ts proposition nr 37.

runnar, t''(>ni arbetat på endera av de båda forskningsområdena, ansell den

jordbruks tekniska forskningen höra till det andra. Då lantbrukshögskolan

inrättades, blev maskinläran företrädd endast av en speciallärare, och det

anslag, som den maskintekniska institutionen vid lantbrukshögskolan haft

till sitt förfogande för undervisningsmateriel och forskningsändamål, har

uppgått till allenast 2 700 kronor per år. Samtidigt har tekniken inom jordbruket

i vårt land genomgått en storartad utveckling, och den maskintekniska

institutionen jämte den med institutionen samarbetande Jordbrukstekniska

föreningen har, trots otillräckliga tillgångar, kunnat utföra ett synnerligen

viktigt och icke minst under kristiden utomordentligt betydelsefullt arbete i

jordbrukets tjänst. Den minskning av arbetskrafttillgången inom jordbruket,

som under flera årtionden ägt rum, kan väntas komma att fortsätta, måhända

t. o. m. i ökad takt. Under sådana omständigheter är det tydligt, att

tekniken i den begränsade mening det här är fråga örn framdeles måste

komma att spela en ännu mycket större roll. Det är därför ofrånkomligen

nödvändigt, att både forskningen och undervisningen tillgodoses på ett helt

annat sätt än vad som hittills varit fallet.

Sveriges lantbruksförbund har yttrat.

Det område, sorn avses bliva föremål lör det föreslagna jordbrukstekniska

institutets verksamhet, är av .största betydelse icke blott för höjande av den

jordbrukande befolkningens levnadsstandard utan även för att motverka de

svårigheter och sociala olägenheter, som uppstå genom bristen på arbetskraft

för jordbrukets behov. Ur dessa synpunkter är det ett samhällsintresse, att

åtgärder i föreslagen riktning snarast vidtagas för att underlätta och påskynda

utvecklingen av de tekniska hjälpmedlen inom jordbruket. Det svenska

jordbruket får med hänsyn till sina betingelser anses stå på en hög nivå i

fråga örn utnytt jandet av mekaniseringens och elektrifieringens fördelar. Detta

torde gälla i jämförelse såväl med andra näringsgrenar som jordbruket i

andra länder. Det torde emellertid vara anledning påpeka, att jordbrukets

tekniska problem väsentligen avvika från industriens och övriga näringsgrenars.

Pa grund av maskinernas korta användningstid är det inom jordbruket

närmast fråga örn alt framskaffa enkla, billiga och lättskötta maskiner

samt i samband därmed bedriva en omfattande utbildnings- och upplysningsverksamhet.

Jordbrukstekniska föreningen har på. detta område gjort betydande

insatser och med sina begränsad*- resurser uträttat ett förtjänstfullt

pionjärarbete. Förbundet är emellertid ense med kommittén, att nämnda

forsknings- och upplysningsverksamhet måste bedrivas i betydligt större omfattning

än som skett. 1 förhållande till jordbruksproduktionens totala värde

samt det utbyte en mera omfattande forskningsverksamhet kan förutses medföra,

måste de av kommittén förordade anslagsbeloppen anses måttliga. Förbundet

är också för sin del berett medverka med ekonomiska garantier till

Jordbrukstekniska föreningen på sätt som föreslagits i betänkandet.

Ingenjör svetenskapsakademien har förklarat sig för sin del kunna vitsorda

riktigheten och ändamålsenligheten av den organisatoriska tanke, som läge

till grund för det av jordbrukskommittén framlagda förslaget, nämligen att

hålla de tre verksamhetsfälten högskoleundervisningen, den målbundna systematiska

forskningen respektive materialprovningen i huvudsak skilda åt. Erfarenheten

fran andra tekniska områden pekade hän på att dessa verksamhetsgrenar

visserligen borde stå i intim kontakt med varandra men att de

hade sa pass olika karaktär, att de före väl av att icke direkt interferera med

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kuno!. Majlis proposition nr 37. 39

varandra i fråga om vare sig organisationen eller lokaliteter. Akademien har

vidare uttalat.

Den jordbrukstekniska föreningen tillkom 1927 på akademiens initiativ,

och akademien har sedermera linder årens lopp haft tillfälle att fortlöpande

följa föreningens verksamhet. Akademien har därvid kunnat med tillfredsställelse

konstatera, att föreningen fullföljt sin mot praktiska mål inriktade

forskningsverksamhet på ett förebildligt sätt.

Förslaget att inrätta ett jordbrukstekniskt institut, vars verksamhet skall

utgöra en direkt fortsättning på bredare bas av den forskningsverksamhet,

som tidigare direkt bedrivits av Jordbrukstekniska föreningen, är att beteckna

såsom ett mycket gott uppslag och ägnat att på ett för framtiden lyckosamt

sätt lösa den föreliggande uppgiften. I den mån undervisnings- och

upplysningsverksamhet lämpligen kan förenas med institutets forskningsoch

utredningsverksamhet för att direkt föra ut dess arbetsresultat i praktisk

användning, bör även sådan verksamhet ingå i dess uppgifter.

Akademien vill särskilt understryka de praktiska fördelarna av den organisationsform,

som föreslås för institutet, nämligen ett enskilt statsunderstött

organ med en särskild styrelse, i vilken även företrädare för näringslivet

finna plats.

Vad jordbrukskommittén anfört örn behovet av en ökad rationalisering

av jordbruket bär övertygat statskontoret, att ett intensifierat forskningsarbete

erfordrades för att ytterligare mekanisera jordbruket och öka dess

avkastningsförmåga. Därest ytterligare medel befunnes böra anvisas för ett

ökat tillgodoseende av jordbrukets forskningsbehov, hade statskontoret icke

något att erinra mot inrättandet av ett särskilt forskningsinstitut för ändamålet.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande har

funnit det vara av stor vikt, att den pågående rationaliseringen av det svenska

jordbruket främjades, så att denna näring i fråga om maskinella hjälpmedel

samt effektiva och arbetsbesparande produktionsmetoder ej komme efter i

den tekniska evolutionen på sitt område. Befolkningsutvecklingen, särskilt

accentuerad av folkförflyttningarna från land till stad, gjorde också att behovet

av rationalisering ytterligare betonades genom brist på arbetskraft för

lantbruket.

Sveriges agronom- och lantbrukslurareförbund har funnit, att jordbrukskommittén

på ett tillfredsställande sätt beaktat alla de aktuella krav, som

med hänsyn till jordbrukets snabbt fortskridande mekanisering måste ställas

på den jordbrukstekniska forskningen. I fråga örn forskningens ökade ekonomiska

behov har förbundet tillfullo instämt i kommitténs förslag. Genom

föreslagen ökning av framförallt antalet tjänstemän med högre utbildning

och genom bättre avlöningsförhållanden för dessa kunde forskningsarbetet

i avsevärt högre grad än för närvarande beräknas lämna positiva resultat.

Riksförbundet landsbygdens folk har understrukit betydelsen av att del

föreslagna jordbrukstekniska institutet finge en fri ställning och icke komme

att drivas som statligt företag. Forskningens karaktär vore nämligen sådan

att den, för att komma till sin rätt. helst borde arbeta under så fria former

som möjligt. Det kunde enligt förbundets uppfatlning till och med ifråga
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

sättas, om icke, vid sidan av institutet, enskilda uppfinnare på jordbrukets

område borde beredas möjlighet att erhålla bidrag för att kunna exploatera

gjorda uppfinningar av praktiskt värde. Vid planläggningen av institutets

arbete ansåge förbundet, att det mindre jordbrukets behov av lämplig mekanisering

icke finge förbises. Därvid borde hänsyn icke allenast tagas till de

maskintekniska problemen för själva jordbruket utan även till arbetsbesparande

maskiner för lanthusmödrarna och för ladugårdsarbetet.

Jordbrukets upplysningsnämnd har framhållit, att den till de praktiska

jordbrukarna riktade upplysningsverksamheten å förevarande område vore

organiserad på ett tillfredsställande sätt icke minst genom det intima samarbete,

som upprättats mellan nämnden samt Jordbrukstekniska föreningen

och statens maskinprovningar. Det torde enligt vad nämnden uttalat, kunna

förutsättas, att ett blivande jordbrukstekniskt institut genom utvidgning av

det nuvarande arbetsområdet och personalförstärkning i än större utsträckning

skulle kunna samverka med nämnden för att på olika vägar giva ökad

kännedom om resultaten från den forsknings-, försöks- och provningsverksamhet,

som komme att bedrivas. Nämnden bär även understrukit betydelsen

av att de maskintekniska frågorna förutom genom ökad publicitet även

belystes genom en ökad upptagning av instruktions- och undervisningsfilmer,

som kunde utnyttjas inom lantbruksnndervisningen och kursverksamheten.

Jordbrukstekniska föreningen hade härvidlag redan tagit goda initiativ och

det vore nämndens förhoppning, att filmverksamheten just på detta område

skulle vinna ytterligare terräng, då en skickligt utformad instruktionsfilm

icke nog kunde värdesättas för att snabbt informera jordbrukarna i olika

tekniska detaljer och icke minst öka intresset för värdefulla nyheter på maskinområdet,

nya arbetsmetoder m. m. Det förefölle också nämnden nödvändigt,

med hänsyn till behovet av ökad upplysning speciellt på maskinområdet,

att i radio belysa viktiga frågor på det maskintekniska området i ökad

utsträckning. Av särskild betydelse vore att det medelstora och mindre jordbrukets

problem därvid särskilt komme i förgrunden. Även på detta område

hade sålunda ett jordbrukstekniskt institut en stor uppgift att fylla.

Jordbrukstekniska föreningen har yttrat.

Liksom jordbrukskommittén finner föreningen det klart, all ifrågavarande

forsknings- och upplysningsverksamhet borde ha bedrivits i flerdubbelt större

omfattning än som skett, då få arbeten torde giva resultat av större ekonomiskt

värde i förhållande till insatsen. Begränsningen i föreningens verksamhet

har uteslutande sin orsak i att föreningen icke haft de ekonomiska

resurser, som fordrats för att driva verksamheten i större skala. Föreningen

är emellertid alltjämt beredd att utöka sin verksamhet, om de medel och

den tekniska utrustning, som härför erfordras, kunna ställas till förfogande.

A andra sidan inser föreningen, att ännu bättre förutsättningar för ifrågavarande

verksamhet skapas, örn verksamheten organiseras i enlighet nied

jordbrukskommitténs förslag och gives formen av ett institut. Örn detta

jordbrukstekniska institut upprättas, är föreningen -—- såsom den redan under

utredningens gång meddelat jordbrukskommittén — beredd att på institutet

överlåta sin hittills bedrivna forsknings-, experiment- och upplysningsverksamhet

liksom också standardiseringsverksamheten beträffande jordbruksmaskiner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Sveriges industriförbund har — med instämmande av Jordbruksmaskinföreningen

och Sveriges lantbruksredskapsförening — anfört bland annat

följande.

Enligt industriförbundets uppfattning är en fortsatt mekanisering av det

svenska jordbruket otvivelaktigt en angelägenhet av största vikt även ur

industriens synpunkt. I fråga örn den industri som är direkt engagerad i produktionen

av jordbruksmaskiner och -redskap är detta självfallet. För industrien

i allmänhet torde utsikterna till fortsatt expansion på längre sikt

nära sammanhänga med möjligheterna att från jordbruket överföra där icke

erforderlig arbetskraft. Det är därför i hög grad ett industriens intresse, att

mekaniseringen och över huvud taget rationaliseringen inom jordbruket fi ämjas

genom lämpliga åtgärder. Det nu föreliggande förslaget är därför även

ur industriens synpunkt att hälsa med tillfredsställelse, särskilt som det förutsätter

väsentligt ökade bidrag till rationaliseringsarbetet från statens sida.

Då statens maskin- och redskapsprovningsanstalter äro föremål för upprepade

omnämnanden i betänkandet, önskar förbundet framhålla att denna

institution enligt förbundets mening har en så betydelsefull uppgift att fylla

och visat sig vara av så stort gagn ej allenast för jordbruket självt utan också

för tillverkarna av jordbruksmaskiner och -redskap, vilka i stor utsträckning

haft ett nyttigt samarbete med provningsanstalterna, att det vore synnerligen

beklagligt, om de betydande anslag av allmänna medel, som krävas för

det föreslagna institutets inrättande och bedrivande, skulle medföra, att maskinprovningarnas

anslagsbehov för upprätthållande av dess viktiga v ensamhet

ej bleve i tillräcklig omfattning tillgodosett.

Lantbruksakademien har framhållit, att hithörande frågor voro av synnerligen

stor betydelse för vart jordbruk. Jordbrukets räntabilitet tenderade alt

bliva i allt högre grad beroende av den omfattning, vari mekanisering av

förekommande arbeten kunde genomföras. För uppnåendet av detta mål

hade Jordbrukstekniska föreningens insatser under dess hittills utövade verksamhet

spelat en framträdande roll. Det kunde ifragasättas, örn icke lösningen

av förevarande spörsmål skulle kunna åstadkommas direkt genom en

organisatorisk omläggning av Jordbrukstekniska föreningen. Akademien

hade föreställt sig, att detta icke skulle möta oöverkomliga svårigheter. Huruvida

denna form vore den lämpligaste, kunde akademien dock icke med

säkerhet bedöma. Akademien har därför allenast hemställt, alt vid den lortsatta

beredningen förut angivna synpunkter beaktades.

Styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter har förklarat

sig kunna i princip tillstyrka jordbrukskommitténs förslag under den bestämda

förutsättningen att anvisande av medel därför icke förhindrade, att

maskinprovningarnas anslagsbehov lili'' upprätthållande av dess

samhet bleve tillgodosedda.

Egnahemsstyrelsen, som i princip tillstyrkt förevarande lörslag, bär emellertid

ansett sig icke böra underlåta att framhålla vikten av att vid forskningens

ordnande pä jordbrukets område samtliga mera betydelsefulla skiol

bleve tillgodosedda. Styrelsen hade föranletts lill detta uttalande närmast

med tanke på att det ur ämbetsverkets synpunkt måhända viktigaste forskningsområdet,

nämligen det jordbruksekonomiska — särskilt med avseende a

de delar som rörde ekonomisk fastighetsindelning och närstående områden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiincjl. Maj:ts proposition nr ,7.

42

— måste anses tills vidare icke vara tillgodosett i den omfattning dess vikt

berättigade till.

Beträffande det närmare innehållet i de båda yttranden, vari betänkligheter

framt ö r t s m o t jordbruk s k o m mitt é n s

förslag, må här återgivas följande.

Lantbruksstyrelsen har yttrat.

Under senare tid ha jordbrukets rationaliseringsspörsmål i olika sammanhang

starkt tratt i förgrunden. Enligt lantbruksstyrelsen mening iir jordbruket

förvisso i behov av rationalisering i ett flertal avseenden. Det förefaller

emellertid lantbruksstyrelsen, som örn en tendens förelåge för att ifråga

varan de rationaliseringsbehov på många håll i viss utsträckning skulle

likställas med ett mekaniseringsbehov. Då en dylik förväxling icke kan vara

till gagn utan rent av bliva till skada för såväl det allmänna som jordbruket,

larei det fa anses vara av betydelse, att denna tendens i möjligaste mån motverkas,

särskilt när fråga är om ställningstagande till ifrågasatta statliga åtgärder

på jordbruksområdet.

Lantbruksstyrelsen håller emellertid före. att omfattande forskningsuppgifter

föreligga med avseende å behovet av och möjligheterna till rationalisering

inom jordbruket. Styrelsen är dock ingalunda övertygad örn att de

viktigaste av dessa forskningsuppgifter avse jordbrukets mekaniseringsspörsmal.

Flera skäl synas styrelsen däremot tala för att de viktigaste forskningsuppgifterna

på området kunna anses vara av jordbruksekonomisk karaktär.

Lantbruksstyrelsen vill framhålla, att den jordbruksekonomiska forskningen

i betydande utsträckning bör vara vägledande med avseende å frågan vilka

uppgifter som äro viktigast för övriga forskningsgrenar på ifrågavarande område.

Då emellertid den jordbruksekonomiska forskningen — såväl på den

egentliga driftsekonomiens som på marknadslärans och agrarpolitikens områden

— måste sägas intaga en i förhållande till sin betydelse missgynnad

ställning, vill lantbruksstyrelsen ifrågasätta, huruvida icke ett utvidgat stöd

at forskningen rörande jordbrukets rationaliseringsspörsmål i första hand

borde komma den jordbruksekonomiska forskningen till del. Så länge sistberörda

forskningsgren arbetar under så knappa villkor som nu är tallet

anser lantbruksstyrelsen sig i allt fall böra uttala betänkligheter mot en mera

avsevärd ökning av den jordhrukstekniska forskningens resurser.

Lantbruksstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att lantbrukshögskolans

maskintekniska institution så sent som våren 1944 inflyttat i en ny

institutionsbyggnad, varjämte i institutionens lokaler plats har kunnat beredas

också för Jordhrukstekniska föreningens verksamhet. Härigenom torde

sagda förening, vars verksamhet i stort sett är av samma art som den i betankandet

åsyftade jordhrukstekniska verksamheten, ha erhållit icke oväsentligt

förbättrade resurser i fråga om lokaler samt i fråga om teknisk och

liknande utrustning. Då därjämte, såsom framgår av vad nyss sagts, endast

mycket kort tid förflutit, sedan inflyttningen i den nya byggnaden ägde rum.

synes försiktigheten bjuda, att en mera väsentlig ökning av ifrågavarande

serksamhets organisation icke nu beslutes. Genom att låta verksamheten växa

i mån som erfarenheter vinnas och personal för forskning blir utbildad, synes

en naturlig utveckling kunna uppnås jämväl inom ramen för nuvarande organisation.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut bär helt anslutit

sig till i betänkandet anförd uppfattning örn behovet av forskning och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kline/!. Majlis proposition nr 37.

43

praktiska undersökningar på det jordbrukstekniska området. En väsentlig

förbättring av resurserna för denna verksamhet vore enligt styrelsens uppfattning

utan tvivel nödvändig, ani den skulle kunna fylla sin uppgift i jordbrukets

tjänst. Däremot ansåge styrelsen icke, att en uppdelning av denna

verksamhet på olika institutioner varit orsak till begränsning av hittills framkomna

forskningsresultat. Härom har styrelsen ytterligare anfört följande.

Med de medel och resurser, som stått till buds för ifrågavarande verksamhet,

har den endast kunnat bedrivas i mycket blygsam omfattning, och det

har på grund därav ej varit möjligt att uppnå mera omfattande resultat. Styrelsen

vill emellertid med .skärpa framhålla, att centralisering och därmed

följande samordning av denna forskning ingalunda är önskvärd. Tvärtom bör

forskning bedrivas inom skilda institutioner och med forskare arbetande i

olika miljö. Styrelsen vill även understryka det stora behovet av förbättrad

upplysningsverksamhet beträffande maskinanvändning och maskinskötsel.

Nära samband mellan å ena sidan forskning samt å andra sidan undervisning

och upplysningsverksamhet är givetvis önskvärt.

Den av kommittén framförda åsikten att icke en ny institution bör startas

utan att man i stället bör försöka bygga upp verksamheten på grundval

av redan befintliga institutioner vinner styrelsens fidla anslutning. Det mest

ändamålsenliga vore därför, att lantbrukshögskolans maskintekniska institution

och maskininstitutionen vid Alnarp erhöllo sådan komplettering av personal

och utrustning, att forskning och praktiska undersökningar av maskiner

samt upplysningsverksamhet på det maskintekniska området i erforderlig

omfattning kunde bedrivas där.

På grund av de olikartade jordbruksförhållandena i vårt Iand vill styrelsen,

i likhet med kommittén, framhålla att upprättande av det föreslagna

forskningsinstitutet ingalunda gör forskning vid övriga institutioner för jordbruksteknik

överflödig. För speciellt det sydsvenska jordbruket är det av

största vikt, att maskininstitutionen vid Alnar]) erhåller alla de resurser, som

erfordras för ett intensivt forskningsarbete på området. Det torde även vara

ett viktigt allmänt intresse, att statsmakterna vid understödjandet av jordbruksteknisk

forskning se till att förefintlig specialkunskap på området blir

väl utnyttjad.

Upplysningsverksamheten på det jordbrukstekniska området har med den

ökade mekaniseringen fått en sådan betydelse, att den måste ägnas en helt

annan uppmärksamhet än hittills. Emellertid har Kungl. Majit innevarande

år lämnat lantbruksstyrelsen i uppdrag att verkställa utredning och inkomma

med förslag i fråga om utbildning på maskinområdet. Frågan örn det

föreslagna institutets uppgifter rörande upplysningsverksamheten bör tagas

upp i samband med denna utredning. Det synes emellertid styrelsen mest

ändamålsenligt, att denna verksamhet bedrives av redan befintliga undervisningsanstalter,

i första hand vid maskintekniska institutionen vid lantbrukshögskolan

och maskininstitutionen vid Alnarp men också av andra

lantbruksundervisningsanstalter.

Aven örn, med hänsyn till den jordbrukstekniska forskningens och upplysningsverksamhetens

synnerligen stora betydelse, utgifterna för det föreslagna

institutet ej kunna anses höga, äro de likväl av sådan storlek, att det

kan befaras, att inrättandet av detsamma i hög grad kan försvåra statens understödjande

av jordbruksteknisk forskning vid andra redan befintliga institutioner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majda proposition nr 37.

I fråga om olika detaljer i förslaget ha vissa erinringar och påpekanden

framkommit i yttrandena.

Beträffande lämpligheten av att inordna ifrågavarande

forsknings- och upplysningsverksamhet i en helt

statlig institution ha tekniska högskolans lärarkollegium och styrelse

instämt i jordbrukskommitténs uppfattning, att i detta speciella fall

verksamhetens omfattning skulle spränga ramen för en normal högskoleinstitution.

Det har emellertid samtidigt understrukits, att mångå av de farhågor

för ett dylikt inordnande som kommittén uttalat måste anses väsentligt överdrivna.

Någon större olägenhet av att en statlig institution engagerades i en

dirigerad experimentell verksamhet eller stöde som mottagare till forskningsbidrag

från enskilt håll syntes sålunda enligt erfarenheten icke behöva förefinnas.

I allmänhet torde utan svårighet sådana regler kunna uppställas, att

en statlig institution skulle kunna utnyttjas för dylikt ändamål.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande,

statens tekniska forskningsråd och ingenjörsvetenskapsakademien lia anmärkt,

att i den verkställda utredningen frågan om elektricitetens

användning i jordbruket fått en mycket blygsam och undanskymd

ställning. Det har sålunda framhållits som tänkbart, att behov kunde

komma att uppstå jämväl av ett forskningsorgan, som mera inriktade sig på

gårdsarbetenas rationalisering framför allt med elektricitetens hjälp. Förenämnda

utredning bär vidare härom yttrat följande.

En av de för jordbrukets ekonomi mest betydelsefulla tekniska frågorna

är tillförande av kraft till jordbruket på billigare villkor. Denna fråga växer

i betydelse ju mer människokraften måste ersättas med maskinella hjälpmedel.

I vårt land har den elektriska kraften (elkraften) efter hand blivit jordbrukets

bästa tjänare på kraftområdet. Med den utbredning, som näten för

distribution av elkraft nu lia fått, finnes sådan kraft också tillgänglig för

den övervägande delen av Sveriges folk. Att elkraften fått denna betydelse

för jordbruket beror emellertid väsentligen på att ett mycket omfattande tekniskt

utrednings- och forskningsarbete utförts, gående ut på att öka användningsområdet

för elkraften inom jordbruket, ty först genom att elkraftens

användning kunnat utsträckas att avse ej endast belysning utan även i växande

omfattning maskinella och tekniska ändamål bär priset per kilowatt

kunnat nedbringas till en nivå, som lämpar sig för jordbrukets behov.

Detta utrednings- och forskningsarbete, som icke närmare berörts i de

sakkunnigas utredning, bedrevs under åtskilliga år av Jordbrukstekniska

föreningens elektriska sektion med kraftigt stöd dels av kraftproducenterna,

särskilt vattenfallsstyrelsen, dels av maskin- och elmaterielfabrikanter. Verksamheten

överfördes år 1936 till ett under särskild styrelse stående självständigt

organ, Jordbrukets elektrotekniska forskningsinstitution, som hade särskilt

statsunderstöd och dessutom anslag från de förenämnda producentkategorierna.

Institutionens verksamhet har emellertid nedlagts under krigsåren.

Nedläggandet var dock icke föranlett av brist på uppgifter, ty sådana finnas

i mycket stor omfattning och nya uppgifter komma att ständigt växa

fram. Det bör bliva en huvuduppgift för den elektroingenjör, som är avsedd

att ingå i det föreslagna institutets personalorganisation att fortsätta de förenämnda

forsknings- och utredningsarbetena för alt möjliggöra en ökad

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

elektrifiering inom jordbruket. Särskilt inom det norrländska jordbruket torde

mycket vara att vinna på denna väg.

Uppgiften är emellertid svår, och ingenjören i fråga behover kontakt med

en krets av sakkunniga och intresserade såväl från producenterna av elkraft

och tillverkarna av elmaskiner som från jordbrukarna. Sådana rådgivande

kommittéer ha också förutsetts i det framlagda förslaget, men utredningen

har ansett sig böra särskilt understryka betydelsen av att sådana kontaktorgan

skapas.

Beträffande upplysningsverksamheten ha Sveriges industriförbund,

Jordbruksmaskinföreningen och Sveriges lantbruksredskaps förening

framhållit att, om det föreslagna institutet icke skulle syssla med mera praktiskt

betonade undersökningar, bärande skäl icke kunde anföras, varför

därmed sammanhängande upplysningsverksamhet, t. ex. angående lantbruksmaskiners

användning, skulle ombesörjas genom institutet. För denna uppgift

torde redan befintliga institutioner, såsom jordbrukets upplysningsnämnd

jämte olika anstalter för lantbruksundervisning, snarare böra anlitas.

Upplysningsverksamhet av nu ifrågavarande slag torde för övrigt i vissa

fall kunna komma i konflikt med vid institutet bedrivna forskningsarbeten,

vilket givetvis vore olyckligt med hänsyn till den opartiska ställning

som institutet måste intaga.

Lantbrukshögskolans lärarråd och styrelse samt Sveriges agronomi- och

lantbrukslärare förbund ha påtalat, att jordbrukskommittén i sitt betänkande

icke behandlat maskinundervisningens ordnande vid lantbrukshögskolan.

Lärarrådet har därför ansett sig böra komplettera kommitténs

betänkande genom att framlägga ett förslag rörande undervisningens

ordnande, vilket förslag jämväl åberopats av högskolans styrelse. Enligt detta

skulle maskintekniska institutionen vid lantbrukshögskolan och jordbrukstekniska

institutet lia gemensam föreståndare, vilkens lön borde utgå från

högskolans stat enligt lönegrad Eo 30, eventuellt enligt löneplan C, varjämte

ett tilläggsarvode å förslagsvis 2 700 kronor ansetts böra utgå från jordbrukstekniska

institutet. Föreståndaren skulle vara huvudlärare i maskin- och

redskapslära vid högskolan. Som biträdande lärare i nämnda läroämne borde

på högskolans stat från och med den 1 juli 1946 uppföras en befattningshavare

i lönegrad Eo 26, därvid den nuvarande befattningen som arvodesbetald

assistent eventuellt kunde indragas. Vid genomförande av detta förslag

koramo stora och ökade fordringar att ställas på jordbi ukstekniska

institutets försöksledare. Dennes grundlön borde med hänsyn därtill bestämmas

till 14 000 kronor i stället för av jordbrukskommittén föreslagna 12 000

kronor för år.

Som motivering till sitt förslag har lärarrådet yttrat i huvudsak följande.

Även örn maskintekniska institutionens personal beräknas efter undervisningens

behov, är en förstärkning av institutionens nuvarande personal ofrånkomlig.

Med ökad mekanisering av jordbruket ökas nämligen kravet pa

agronomernas utbildning i maskinlära, då det ju i första hand kommer att

falla på de blivande agronomernas lott att föra kunskaperna ut till .jordbrukarna.

Härtill kommer, att maskintekniska institutionen får ökade under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

visningsuppgifter aven i annat avseende. Sålunda erfordras oftare återkommande

fortbildningskurser i maskinlära för lantbrukslärare och konsulenter

med ett mindre antal deltagare i varje kurs och längre studietid än sorn hittills

tillämpats. Vidare bör det falla på samma institutions lott alt lia ledningen

av utbildningen av de agronomer, ingenjörer och teknologer, sorn

önska specialisera sig i lantbruksmaskinfacket, samt att överhuvud taget lia

hand om all högre undervisning i maskinlära på Ultuna.

Lärarrådet delar jordbrukskommitténs åsikt, att jordbrukstekniska institutet

och maskintekniska institutionen böra intimt samarbeta samt att, för

att detta samarbete skall bliva så fruktbringande som möjligt, institutet och

institutionen delvis böra utnyttja varandras lokaler och tekniska utrustning.

Skall ett dylikt intimt samarbete kunna i längden upprätthållas friktionsIntt

tinner lärarrådet det oundgängligen nödvändigt, att maskintekniska

institutionen och jordbrukstekniska institutet lia gemensam föreståndare.

Detta kommer att innebära, att huvudläraren i maskinlära jämväl skall vara

föreståndare för maskintekniska institutet. En sådan anordning, där föreståndaren

för en helstatlig högskoleinstitution samtidigt är chef för ett till

institutionen knutet halvstatligt institut, är visserligen relativt ovanlig men

exempel på att detta kan vara ändamålsenligt finnas både i Sverige (t. ex. träforsknmgsinstitutet)

och i utlandet. Lärarrådet anser, att de principiella betänkligheterna

mot ett sådant arrangemang böra få vika för de mvcket stora

praktiska fördelarna.

T likhet med lantbrukshögskolans övriga tjänstemän i chefställning bör

också maskintekniska institutionens och jordbrukstekniska institutets gemensamma

föreståndare förordnas av Kungl. Majit. Vid tillsättandet bör förfaras

sa att —- sedan lärarrådet i enlighet med bestämmelserna i högskolans stadgar

avgivit yttrande med förord för den av sökandena, som befunnits skickligast

tgl befattningen — styrelsen för lantbrukshögskolan och styrelsen för

.jordbrukstekniska institutet till Kungl. Majit avgiva gemensamt förslå* till

innehavare av befattningen.

För att undervisningen i maskinlära icke skall bliva lidande på att före

standaren för maskintekniska institutionen har sig ålagt att jämväl leda

institutets verksamhet, måste föreståndaren lia skickliga lärarkrafter till sin

hjälp. Det ar därför icke nog med den arvodesbetalde assistenten med ett

arsarvode av 6 300 kronor, som institutionen redan har. Med så lag lön kan

institutionen nämligen icke påräkna att anställa och än mindre behålla en

skicklig och erfaren lärare med förmåga att meddela undervisning i viktiga

delar av läroämnet. Institutionen bör därför erhålla en lärare i laborators

staUmng placerad i lönegrad Eo 26. Härigenom skulle det måhända bliva

möjligt att indraga elen nuvarande arvodesbetalde assistenten. Vid bedömandet

av behovet av laboratorstjänsten i lönegrad Eo 26 bör beaktas, att

det vid en institution som den maskintekniska ständigt föreligger stort behov

av undervisningsmaterielens förnyelse och förbättring och att befattningshavaren

i fråga sålunda kommer att bliva fullt sysselsatt därmed

itc veckor av året, då undervisning vid institutionen icke pågår.

Da undervisningen i maskinlära för agronomkursen årligen täger sin början

den 1 mars, salunda innan jordbrukstekniska institutet skulle börja sin

verksamhet den 1 juli 1945, kan här ifrågasatt inrättande av en laboratorshefattnmg

i lönegrad Eo 26 uppskjutas till den l juli 1946.

-1 b<;u"mkandet framhålles, att befattningshavare vid institutet — för den

händelse lantbrukshögskolans ledning så finner lämpligt — har skyldighet

att mot arvode biträda vid maskinundervisningen. Denna bestämmelse ”finnér

lararradet fördelaktig, då därigenom personer vid institutet, som specialiserat

sig pa det ena eller andra slaget av lantbruksmaskiner, kunna i agro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

47

nomkursen hålla enstaka föreläsningar eller demonstrationer på sina speciella

gebiet. Av större betydelse är kanske, att institutets personal kan tagas

i anspråk för ovannämnda specialkurser för ingenjörer och agronomer ävensom

för fortbildningskurser för lärare och konsulenter. För dessa sina tjänster

åt maskintekniska institutionen bör institutets befattningshavare, i den

mån de därigenom åsamkas extra arbete, i enlighet med vad som föreslagits

i betänkandet, erhålla arvode efter de grunder, som tillämpas för lantbrukshögskolans

speciallärare. Det kan för maskinundervisningen vidare vara av

stort värde att lia möjlighet att anlita föredragshållare jämväl utanför institutets

krets. Lärarrådet föreslår därför, att för dessa ändamål på lantbrukshögskolans

stat från och med den 1 juli 1946 upptages ett belopp av 1 200

kronor.

Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund har beträffande undervisningens

ordnande vid lantbrukshögskolans maskintekniska institution anfört.

Vad gäller frågan örn upplysningsverksamhetens ordnande, synes det förbundet

att undervisningens behov böra tillgodoses utöver vad jordbrukskommittén

föreslagit. Den under sista decenniet kraftigt ökade mekaniseringen

inom jordbruket, vilken säkerligen ej kommer att minskas i hastighet under

kommande fredsperiod, nödvändiggör att till jordbrukets tjänst ställas välutbildade,

kunniga rådgivare i stort antal. Det måste liksom tidigare i första

hand bliva agronomkårens sak att svara för denna rådgivning, oell det är

därför ofrånkomligt att undervisningen i maskinlära vid iantbrukshögskolan

blir grundlig och effektiv, och man får därvid tänka på att det icke blott

gäller att utbilda nya agronomer utan även att ofta och grundligt fortbilda

dem, som redan arbeta ute på fältet. Den maskintekniska institutionen vid

högskolan torde icke med nuvarande resurser och med den hjälp, som enligt

kommittén skall kunna erhållas från det jordbrukstekniska institutet, kunna

svara för de ökade krav på undervisning, som tidsläget ställer. Enligt förbundets

mening bör därför institutionen utökas och ställas under professors

ledning.

Kommittén har förutsatt intim samverkan mellan det jordbrukstekniska

institutet och maskintekniska institutionen och även dragit upp riktlinjer för

detta samarbete. Förbundet delar fullständigt dessa synpunkter men betvivlar,

att de i praktiken kunna helt genomföras, såvida institutet och institutionen

skola ledas av olika chefer. Enligt förbundets uppfattning böra

båda chefsbefattningarna upprätthållas av samma person, vilken då har att

som huvudlärare svara för undervisningen vid maskintekniska institutionen

och som chef för jordbrukstekniska institutet svara för dess administration

och ledningen av dess forskningsarbete. Det är naturligtvis synnerligen angeläget,

att man vid tillsättandet av denna dubbla chefspost icke blott ser

till sökandens teoretiska meriter utan även i hög grad tager hänsyn till praktisk

erfarenhet och administrativ talang.

Då denna tjänst måste bliva mycket krävande, erfordras synnerligen kvalificerade

personer som närmaste medarbetare både vid institutet och institutionen.

I kommitténs förslag ingår, att en försöksledare, som samtidigt är

chefens ställföreträdare, tillsättes vid jordbrukstekniska institutet. Här har

man självfallet räknat med en väl kvalificerad kraft. Under förutsättning att

institutet och institutionen få gemensam chef, blir det enligt förbundets åsikt

även nödvändigt att till institutionen knyta en mycket skicklig och erfaren

Inträdande lärare, sorn kan påtaga sig undervisningen i väsentliga delar av

maskinläran. Denna lärare bör lämpligen få laborators .ställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Vidkommande samarbetet mellan jordbrukstekniska institutet

och andra institutioner har statens forskningskommitté

för lantmannabyggnader förklarat sig förutsätta att, därest institutet

skulle komma att arbeta med foderkonserveringsfrågor, vilka i hög grad

berörde byggnadstekniska sammanhang, i instruktionen för institutet uttryckligen

föreskreves, att berörda arbeten borde ske i samarbete med forskningskommittén.

Samarbetet borde ordnas så att varken dubbelarbete komme

att uppstå eller att motsättningar skapades mellan de synpunkter, som

måste anläggas på byggnadens utformande och de i samband därmed stående

maskintekniska frågorna. Forskningskommittén har för sin del funnit

det lika angeläget att söka samarbete med institutet i dylika frågor.

Den föreslagna lösningen av lokalfrågan för jordbrukstekniska

institutet, maskintekniska institutionen vid lantbrukshögskolan samt statens

maskinprovningar lia styrelsen för lantbrukshögskolan samt styrelsen för

statens maskin- och redskapsprovningsanstalter funnit tillfredsställande.

Högskolestyrelsen och högskolans lärarråd ha dock ansett, att högskolan

borde vara huvudman för de byggnader, som gemensamt disponerades av

maskintekniska institutionen och jordbrukstekniska institutet, samt sålunda

svara för underhållet av dessa byggnader. I anledning därav borde från

institutets stat utgå omkostnadsposten å 12 000 kronor för byggnadernas

underhåll samt i stället på högskolans stat uppföras så stor del av denna

post, som motsvarade högskolans ökade omkostnader.

Lantbruksstyrelsen har anmärkt att, för den händelse skilda personer —

såsom mest naturligt vore — kommo att innehava befattningen som speciallärare

i maskin- och redskapslära vid lantbrukshögskolan samt befattning

som chef för det föreslagna jordbrukstekniska institutet, krav torde

uppkomma från sagda lärare att för högskolans forskningsverksamhet ha

tillgång till en maskinteknisk institution av motsvarande omfattning som

den nu färdigställda. Därför syntes enligt styrelsens uppfattning böra övervägas,

huruvida icke den nuvarande institutionsbyggnaden borde förbehållas

lantbrukshögskolan samt statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

och, därest det föreslagna jordbrukstekniska institutet komme till stånd,

erforderlig nybyggnad i stället uppfördes för institutet. Lantbrukshögskolans

naturliga utveckling på förevarande område borde nämligen icke hindras

av ett institut av föreslagen art.

Beträffande de föreslagna ändringarna i statens maskinprovningars nuvarande

lokaler har byggnadsstyrelsen ifrågasatt, om icke för det nya institutet

komme att påfordras en hel del ändringar utöver de angivna i dessa

lokaler, som vore speciellt iordningställda för maskinprovningarna. Härjämte

har styrelsen framhållit, att den svaga markgrunden icke torde tåla

belastningen av en andra våning över den i en våning uppförda delen av

den administrativa flygeln, särskilt som den föreslagna konstruktionen av

påbyggnaden skulle medföra punktbelastningar på grunden. Därest en utökning

av kontorslokalerna erfordrades, komme därför en tillbyggnad av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 37.

49

kontorsbyggnaden, varom förslag jämväl förelåge, att måhända bliva nödvändig.

Då emellertid av utredningen framginge, att en ökning torde bliva

erforderlig först några år efter det institutet börjat sin verksamhet, ville

styrelsen ifrågasätta, om icke med avdelningens tillbyggnad lämpligen skulle

kunna anstå, tills erfarenhet vunnits om lokalbehovet. Mot förslaget till nybyggnad

för maskinprovningarna hade styrelsen intet att erinra. Styrelsen

ville dock framhålla, att det icke syntes styrelsen påkallat att förlägga den

föreslagna nybyggnaden på ett så stort avstånd som 70 meter från nuvarande

byggnader, där dessutom markens beskaffenhet — åkermark -— skulle

medföra onödigt höga kostnader för markens hårdgörning mellan byggnaderna.

Mot de beräknade byggnadskostnaderna, sammanlagt 874 450 kronor,

hade styrelsen under i betänkandet angivna förutsättningar för sin del

intet att erinra. För den händelse med utbyggnaden av de administrativa

lokalerna för institutet kunde anstå, skulle kostnaderna kunna minskas med

47 000 kronor.

I fråga om den av jordbrukskommittén föreslagna utrustningen

för jordbrukstekniska institutet ha tekniska högskolans lärarkollegium

och styrelse anmärkt, att det för försöksutrustning och mätinstrument

upptagna beloppet å 40 000 kronor icke vore tillräckligt för anskaffande

av en någorlunda tillfredsställande mätutrustning. Speciellt den

delpost å 3 000 kronor, som avsåge inköp av tidtagarur, tachometrar m. m.,

vore alltför lågt beräknad. I ännu högre grad gällde detta omdöme posten

till verkstadsutrustning och särskilt delposten till supportsvarv m. m. å

10 000 kronor.

Vad angår jordbrukstekniska institutets organisation

och styrelse har Jordbrukstekniska föreningen understrukit värdet av

att kontakt upprätthölles med det praktiska jordbruket. Sedan gammalt

hade det nämligen förhållit sig så att många av de bästa uppslagen av jordbruksteknisk

art kommit från framsynta och skickliga jordbrukare, vilkas

uppslag sedan tagits upp, omarbetats och förts vidare genom institutionernas

eller enskilda företags försorg. Av denna anledning syntes det föreningen

också angeläget, att jordbrukets representanter i institutets styrelse utgjordes

av personer, som vore mycket väl förtrogna med praktiskt jordbruk

samtidigt som de representerade anslagsbeviljande jordbruksorganisationer.

Likaledes har föreningen funnit det vara för institutets verksamhet av stor

framtida betydelse, att institutet upprätthölle intim kontakt med den industri,

som arbetade med framställning av maskiner, redskap och annan

teknisk utrustning för jordbruket. Denna kontakt kunde liksom i fråga om

kontakten med jordbrukets män framför allt åstadkommas i form av tekniska

kommittéer. Genom dessa kunde institutet, trots det begränsade antalet

styrelseledamöter, tillföras framstående sakkunskap utöver den som

representerades av institutets tjänstemän.

Liknande synpunkter lia anförts av Sveriges lantbruksförbund.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har, med hänsyn till det intima samar
Bihang

lill riksdagens protokoll 7.9 },''). 1 sand. Nr 37.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

bete som skulle äga rum mellan jordbrukstekniska institutet och högskolan,

ansett det nödvändigt att minst två representanter för högskolan utsåges i

institutets styrelse.

Vidkommande jordbrukstekniska institutets personalorganisation

syntes enligt statskontorets mening vissa besparingar möjliga.

Sålunda kunde ämbetsverket icke finna, att jordbrukskommittén styrkt

behovet av en särskild försöksledare och ställföreträdande chef. I vart fall

syntes någon sådan befattningshavare tills vidare icke böra anställas. Icke

heller torde för en institution av föreslagen storleksordning erfordras en

särskild telefonist. Statskontoret ville jämväl ifrågasätta lämpligheten av att

institutets tjänstemän pensionsförsäkrades i ett enskilt företag. Enligt ämbetsverkets

mening borde ett statsunderstött företags personal pensioneras

genom anlitande av statens pensionsanstalt.

Å andra sidan har tekniska högskolans lärarkollegium och styrelse på det

varmaste tillstyrkt förslaget om att jordbrukstekniska institutets personal

skulle pensioneras genom anslutning till Svenska personal-pensionskassan.

Institutets rekryteringsproblem torde nämligen därigenom i icke oväsentlig

grad förenklas.

Sveriges industriförbund har — med instämmande av Jordbruksmaskinföreningen

och Sveriges lantbruksredskaps/örening — anfört bland annat

följande.

I fråga om institutets forsknings- och experimentverksamhet understrykes

flerstädes i betänkandet, att denna skall avse undersökningar av grundläggande

art, medan det däremot principiellt bör ankomma på industrien

att på grundval av dessa undersökningar utföra det konstruktions- och

ytterligare experimentarbete, som erfordras för att ett redskap eller en maskin

skall kunna framställas. En sådan arbetsfördelning mellan institutet

och industrien är otvivelaktigt riktig. Åtskilliga grundläggande frågor på

detta område äro ännu outforskade, och arbetsuppgifter av detta slag lämpa

sig särskilt väl för det föreslagna institutet. I betänkandet omförmälda mera

praktiskt betonade experimentella undersökningar böra, såsom där framhålles,

omhändertagas av industrien och redan befintliga institutioner, vilka

äro speciellt inrättade för sådana arbetsuppgifter. Kommittén uttalar emellertid

i annat sammanhang, att en av de vid institutet anställda ingenjörerna

skall ha stor erfarenhet från konstruktionsverksamhet och ha förmåga att

självständigt utföra sådant arbete. Dylika meriter torde icke vara behövliga

för bedrivande av grundläggande forskningsarbete och knappast heller för

de sannolikt sällsynta undantagsfall, då institutet enligt kommitténs åsikt

självt bör utföra konstruktionsarbete. Institutet torde utan svårighet kunna

utverka ett åtagande från industriens sida, att den i förekommande fall för

institutets räkning utför erforderligt konstruktionsarbete. Ifrågavarande ingenjörsbefattning

synes då kunna indragas och motsvarande omkostnader

inbesparas för institutet, varigenom möjlighet beredes detta att inom den

föreslagna kostnadsramen bedriva forskningsarbete i ökad omfattning.

I några yttranden har påtalats, att den för staten föreslagna andelen

i kostnaderna för jordbrukstekniska institutets

inrättande och drivande vore alltför stor i förhållande till näringslivets

andel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

51

Härom har statskontoret yttrat.

Statskontoret vill erinra, att beträffande redan inrättade forskningsinstitut

för träteknisk och textilteknisk forskning förutsatts, att enskilda intressenter

skulle bidraga i betydligt större utsträckning såväl beträffande institutens

anläggnings- som driftkostnader. Enskilda industrier förutsattes vid inrättandet

av dessa institut bestrida kostnaderna för bl. a. den lösa utrustningen i

dess helhet. Beträffande driftkostnaderna räknades vidare med att industriföretagen

skulle erlägga ett bidrag av åtminstone samma storleksordning

som statsverket. Även om jordbruksnäringen som sådan kan förutsättas ha

mindre bärighet än därvid berörda industrigrenar, vill det dock förefalla

statskontoret som örn beträffande förevarande forskningsinstitut de enskilda

intressenterna borde bidraga i högre grad än som avsetts. Framhållas må,

att åtskilliga kapitalstarka industriföretag, vilka tillverka lantbruksmaskiner

och andra för jordbruket erforderliga industrialster, genom institutets forskningsverksamhet

kunna förväntas erhålla avsevärd nytta. Därest emellertid

enskilda industrier och lantbrukarsammanslutningar icke kunna förmås

lämna större bidrag, kan det enligt statskontorets mening förtjäna alt tågås

under förnyat övervägande, om icke institutet bör bliva helt statligt. Fördelarna

av ett avgörande inflytande å verksamheten vid ett sådant institut finge

därvid vägas mot statsverkets merkostnader för en sådan organisationsform.

Det av jordbrukskommittén angivna årsanslaget från Jordbrukstekniska

föreningen vore enligt tekniska högskolans lärarkollegiums och styrelses mening

förvånansvärt lågt. Med hänsyn till den synnerligen stora nationalekonomiska

betydelse, som den planerade forskningen borde kunna få, kunde

ifrågasättas, huruvida icke redan från början en kraftansträngning borde göras

för höjandet av beloppet i fråga.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

har anfört.

Verksamheten vid det föreslagna jordbrukstekniska institutet är av tre

slag, upplysningsverksamhet, standardisering samt forsknings- och utredningsarbete.

Det torde ej vara något att erinra mot att staten helt bekostar

upplysningsverksamhet och standardisering. Örn årskostnaderna för upplysningsverksamheten

uppskattas till cirka 50 000 kronor och detta belopp fråndrages

staten samt därjämte göras avdrag för standardiseringskostnaderna

med 5 000 kronor samt för kostnaderna för särskilda undersökningar med

30 000 kronor, skulle de årliga kostnaderna för forsknings- och utredningsverksamhet

uppgå till 260 000 kronor. Härav skulle näringslivet enligt förslaget

betala 40 000 kronor eller drygt 15 procent. Då det bär i övervägande

grad är fråga örn tillämpningsforskning, som man enligt de för den industriella

tekniska forskningens organisation uppställda principerna i regel anser

det tillkomma näringslivet att bekosta, innebär förslaget ett särfall. Förklaringen

torde ligga däri, att forskningsresultaten i de flesta fall endast på

längre sikt kunna exploateras av näringslivet, d. v. s. i detta fall jordbruket,

och det därför är svårt att från jordbruket mobilisera större bidrag.

Det framgår ej av handlingarna, vilka de privata bidragsgivarna i sista

hand äro, men den möjligheten torde väl icke vara utesluten, att det utanför

den tillfrågade kretsen nu eller framdeles kan uppletas nya intressesenter,

sorn kunna befinnas villiga att lämna årliga bidrag. Utredningen vill dariot

ifrågasätta, örn det icke vore lämpligare att — på sätt som använts när del

gande åstadkommande av ett institut för järn- och melallforskning — avtal

slötes mellan staten och en stiftelse för svensk

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 37-

i vilken Jordbrukstekniska föreningen och övriga bidragsgivare inginge. Denna

stiftelses styrelse kunde efter prövning undan för undan taga in nya medlemmar

i stiftelsen.

Å andra sidan ha Sveriges industriförbund, Jordbruksmaskinföreningen

och Sveriges lantbruksredskapsförening —- under erinran att industriens

årliga utgifter för egen forsknings- och experimentverksamhet uppginge till

högst betydande belopp och icke kunde reduceras genom tillkomsten av

det föreslagna institutet — funnit det befogat, att staten bidroge till institutet

med väsentligt större belopp än industrien och näringslivet i övrigt.

Tekniska högskolans styrelse och lärarkollegium ha beträffande de i stadgeförslaget

intagna bestämmelserna om patentering av forskningsresultat

uttalat, att det skulle vara av värde, om bestämmelserna omformulerades

eller kompletterades därhän, att klart besked skulle erhållas, i

vad mån de till allmän disposition ställda resultaten ursprungligen utförts

för viss uppdragsgivare samt i vilken omfattning denne sökt patent å resultaten.

I annat fall torde nämligen lätt onödiga missförstånd och komplikationer

kunna uppstå.

Departementschefen.

Det svenska jordbruket har under de senaste årtiondena genomgått en

omfattande utveckling. Härtill ha givetvis ett flertal olika omständigheter

medverkat. Emellertid torde tre faktorer kunna urskiljas, vilka i särskilt

hög grad bidragit till jordbrukets framsteg, nämligen förbättringen av jordens

gödsling och dränering, frambringandet av mera högvärdigt utsäde samt

konstruerandet av bättre och mera arbetsbesparande maskinella hjälpmedel.

Genom detta framåtskridande har jordbruket, oaktat antalet av yrkesutövarna

inom denna näring under årens lopp gått starkt tillbaka, likväl i viss

mån kunnat upprätthålla sin ställning inom vårt lands näringsliv. För närvarande

pågår inom olika utredningar omfattande undersökningar rörande

möjligheterna att genom rationaliseringsåtgärder i skilda hänseenden ytterligare

förbättra förutsättningarna för jordbruket. Jag vill här erinra om de

utredningsarbeten som bedrivas inom 1942 års jordbrukskommitté, norrlandskommittén

och fastighetsbildningssakkunniga. Denna rationalisering av

jordbruket syftar bland annat till dels en lämpligare avvägning av jordbrukens

storlek och sammansättning i fråga om ägoslag och dels ett mera ändamålsenligt

utnyttjande av jorden. För att jordbrukets rationalisering skall på

ett tillfredsställande sätt kunna genomföras är det av största betydelse att detsamma

förses med effektiva och arbetsbesparande maskinella hjälpmedel.

Härvid är önskvärt icke blott att få fram maskiner som spara arbetskraft,

utan även i minst lika hög grad att erhålla maskiner som underlätta arbetets

utförande. För att kunna kvarhålla arbetskraften vid jordbruket torde det

nämligen vara nödvändigt att jordbruksarbetet, vilket i stor utsträckning är

av tung beskaffenhet, underlättas så att detsamma icke kommer att framstå

såsom besvärligare och mindre begärligt än annat motsvarande arbete.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

53

Ehuru på det maskintekniska området inom jordbruket betydande framsteg

gjorts, är likväl såsom framgår av jordbrukskommitténs utredning och

de däröver avgivna yttrandena ännu mycket att göra. Givet är att, sedan

normala handelsförbindelser åter kunnat öppnas, det svenska jordbruket

i viss utsträckning blir i tillfälle att tillgodogöra sig den erfarenhet och de

framsteg som på ifrågavarande område gjorts utomlands. Emellertid råder

och torde även framdeles komma att råda sådana speciella förhållanden

i fråga örn vårt lands jordbruk, att en inhemsk, på dessa förhållanden inriktad

verksamhet för framskapandet av lämpliga maskinella hjälpmedel

torde bliva erforderlig. De maskiner som grunda sig på utländska fabrikat

torde merendels vara avsedda för större jordbruk. Det fortsatta arbetet på

förevarande område synes därför böra i hög grad inriktas på konstruerandet

av mindre, prisbilliga maskinella hjälpmedel, vilka lämpa sig för jordbruk

av den storleksordning som brukar betecknas såsom familjejordbruk och

bondejordbruk. I viss utsträckning torde frågan om anskaffande av maskinella

hjälpmedel för dylika jordbruk kunna lösas genom ytterligare stöd

åt verksamheten för gemensam maskinanvändning. Emellertid äro förutsättningarna

för sådan maskinanvändning i hög grad beroende av möjligheten

att kunna erhålla maskiner, som lämpa sig för jordbruk av olika

storlek. Jag har för avsikt att föreslå, att Kungl. Maj:t för årets riksdag

framlägger förslag i syfte att underlätta den gemensamma maskinanvändningen.

Ett realiserande av detta förslag torde dock icke kunna medföra en

fullständig lösning av problemet angående det mindre jordbrukets behov av

maskinella hjälpmedel. Såsom Riksförbundet landsbygdens folk framhållit

bör vid behandlandet av förevarande spörsmål även beaktas behovet av

bättre maskinella anordningar för arbetet i djurstallar och inom hushållet

i ett lanthem.

Det anförda torde giva vid handen att åtgärder snarast böra vidtagas

för att få till stånd förbättrade möjligheter att inom landet få fram maskinella

hjälpmedel, vilka lämpa sig för det svenska jordbrukets särskilda förhållanden.

Härvid gäller främst att stödja och ytterligare stegra forskningsoch

upplysningsverksamheten beträffande jordbrukets maskinella hjälpmedel.

Såsom jordbrukskommittén framhållit bedrives den nuvarande verksamheten

på detta område huvudsakligen dels av privata maskinfirmor, dels av

Jordbrukstekniska föreningen med stöd av statsmedel och dels av de jordbrukstekniska

institutionerna vid lantbrukshögskolan vid Ultuna och Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt i viss utsträckning även

av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter. De resurser, som härvid

stått till buds, ha emellertid varit otillräckliga. Jag delar därför jordbrukskommitténs

uppfattning att statsmakterna böra lämna ett kraftigare stöd än

hittills åt forskningen på detta område.

I fråga örn lämpligaste sättet att få till stånd en intensifierad jordbruksteknisk

forsknings- oell upplysningsverksamhet har jordbrukskommittén

undersökt ett flertal olika möjligheter. Kommittén har sålunda övervägt alt

inordna ifrågavarande verksamhet under lantbrukshögskolans maskintek
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

niska institution, att knyta verksamheten till tekniska högskolan i Stockholm,

att sammanslå densamma med det arbete som bedrives vid statens maskinoch

redskapsprovningsanstalter, att utvidga Jordbrukstekniska föreningens

verksamhet med bibehållande av nuvarande organisationsform och slutligen

att upprätta ett fristående institut för jordbruksteknisk forskning oell upplysningsverksamhet

med nära anslutning till lantbrukshögskolan. Av kommittén

samt i de avgivna yttrandena över betänkandet ha skäl anförts såväl

för som emot flertalet av de sålunda framförda alternativen. Kommittén har

funnit sig böra förorda det sistberörda alternativet, vilket förslag även biträtts

i flertalet avgivna yttranden. För egen del finner jag framförallt tre

av de ifrågasatta lösningarna av förevarande .spörsmål förtjäna närmare

övervägas, nämligen förslagen örn utvidgande av den maskintekniska institutionen

vid lantbrukshögskolan och örn verksamhetens anknytande till statens

maskin- och redskapsprovningsanstalter samt det av kommittén förordade

förslaget.

För den förstnämnda lösningen talar främst det nära sambandet mellan

forskning och högre undervisning. För att läraren skall kunna meddela undervisning

fordras, såsom i kommittébetänkandet påpekats, att han håller sig i

nivå med vetenskapens senaste landvinningar. För den skull måste tillfälle

i viss utsträckning beredas honom att själv bedriva forskning. Undervisningen

tvingar å andra sidan forskaren att systematisera och sammanfatta sina

egna och andras forskningsresultat, vilket är till gagn för forskningens vidare

utveckling. Emellertid talar mot den nu ifrågasatta lösningen, att den forskning

som här avses bör inriktas på vissa praktiska problem, vilka inom

ifrågavarande område särskilt tränga sig fram. Det torde allmänt anses, att

forskningen vid en högskoleinstitution bör bedrivas under större frihet och

icke djupare engageras i systematisk och dirigerad experimentell verksamhet,

vilken måste äga rum i samarbete med olika på ifrågavarande område

verksamma industri- och lantbruksföretag inom hela landet. Den forskning

som här ifrågasättes torde även komma att bliva av den omfattning att den

skulle spränga ramen för en normal högskoleinstitution. Ett intimt samarbete

mellan högskolan och den nu ifrågasatta forskningen bör emellertid

ovillkorligen komma till stånd. Till frågan hur detta samarbete lämpligen

skall ordnas återkommer jag i det följande.

Ehuru många skäl kunna åberopas för att anknyta den tekniskt-vetenskapliga

forskningen till statens maskin- och redskapsprovningsanstalter,

finner jag likväl att också dessa två verksamhetsgrenar äro av den omfattning

att de näppeligen kunna inordnas inom en gemensam organisatorisk

ram utan att detta skulle medföra att endera av verksamheterna bleve lidande

därav. Även övriga skäl, som jordbrukskommittén anfört mot en lösning

av förevarande spörsmål efter en sådan linje, synas övertygande. Jag

vill emellertid understryka vikten av att ett nära samarbete jämväl upprätthålles

mellan provningsverksamheten och den jordbrukstekniska forskningsoch

upplysningsverksamheten, liksom ock att en viss grad av forskning

bör bedrivas i samband med provningsverksamheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

55

1 likhet med jordbrukskommittén och flertalet av de hörda myndigheterna

och sammanslutningarna finner jag lämpligast, att ett enskilt, fristående

institut för forskning och upplysningsverksamhet på det jordbrukstekniska

området inrättas i samverkan mellan staten samt jordbruket och industrien.

Institutet, som lämpligen kan benämnas jordbrukstekniska institutet, bör därjämte

få nära anslutning till lantbrukshögskolan. Denna lösning av den föreliggande

frågan skulle innebära, att ett institut tillskapades efter samma

mönster, som befunnits ändamålsenligt för andra på senare tid inrättade

institut för teknisk forskning, såsom svenska träforskningsinstitutet, metallografiska

institutet och svenska textilforskningsinstitutet. Ett sådant institut

torde lättare än en rent .statlig institution få kontakt med det praktiska jordbruket

och industrien. Såsom kommittén framhållit skulle ett institut, som

arbetade efter dessa linjer, få möjligheter att sätta in sina arbetskrafter och

övriga resurser på de uppgifter, som vid en viss tidpunkt ur praktiska och

ekonomiska synpunkter äro viktigast att få bearbetade. Genom anordnandet

av ett enskilt institut vinnes även en smidigare lösning av personalfrågorna.

Omflyttning av tjänstemän mellan institutet och näringslivet kan lättare äga

rum än vid ett statligt institut, överhuvud taget torde ett enskilt institut ha

större möjligheter att kunna ordna lämpliga anställningsvillkor för den personal

som anses böra knytas till detsamma än en statlig anstalt.

Vad jordbrukskommittén anfört örn jordbrukstekniska institutets arbetsuppgifter

och sättet för arbetets bedrivande har i stort sett icke föranlett

någon erinran i remissyttrandena. Jämväl jag kan i huvudsak ansluta mig

till kommitténs ståndpunkt i denna del. Institutets uppgift bör alltså vara att

bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning o&i följa utvecklingen inom de forskningsområden,

som röra jordbrukstekniken, främst jordbrukets maskiner,

redskap samt andra mekaniska och elektriska hjälpmedel, ävensom bedriva

undervisnings- och upplysningsvei‘ksamhet angående de tekniska hjälpmedlens

rationella användning i jordbruket. I anslutning till vad som uttalats i

några yttranden vill jag särskilt understryka den elektriska kraftens betydelse

vid jordbrukets fortsatta mekanisering. Det torde kunna förutsättas, att

institutet för att möjliggöra en ökad elektrifiering inom jordbruket kommer

att fullfölja de forsknings- och utredningsarbeten, som tidigare bedrivits först

av Jordbrukstekniska föreningen och sedermera av Jordbrukets elektrotekniska

forskningsinstitution. Verksamheten vid institutet avser givetvis icke att

göra det forsknings- och undervisningsarbete, som på ifrågavarande område

bedrives på annat håll, överflödigt.

Såsom jag förut framhållit bör ett intimt samarbete komma till stånd mellan

jordbrukstekniska institutet och lantbrukshögskolans maskintekniska

institution. Av den föregående redogörelsen framgår, att det samarbete, som

nu äger rum mellan nämnda högskoleinstitution och Jordbrukstekniska

föreningen, även avser själva ledningen av arbetet så lill vida att föreståndaren

för institutionen — tillika speciallärare i maskin- och redskapslära

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

vid högskolan — samtidigt är sekreterare i föreningen och föreståndare för

dess verksamhet. Kommittén, som utgått från att jordbrukstekniska institutets

personal skulle medverka vid undervisningen i maskin- och redskapslära

för lantbrukshögskolans studerande, har emellertid icke närmare behandlat

undervisningens organiserande i detalj vid högskolan efter institutets inrättande.

I vissa yttranden, bland annat i de från lantbrukshögskolans styrelse

och lärarråd, har emellertid föreslagits, att maskintekniska institutionen och

jordbrukstekniska institutet skulle ha gemensam föreståndare, som borde

uppföras å lantbrukshögskolans personalstat samt placeras i lönegrad Eo 30.

Därjämte skulle ett tilläggsarvode till föreståndaren utgå från institutet. Föreståndaren

har vidare föreslagits skola vara huvudlärare i maskin- och redskapslära

vid lantbrukshögskolan samt leda såväl maskintekniska institutionens

som institutets verksamhet. Med hänsyn till de betydande uppgifter, som

sålunda ansetts böra påvila den gemensamme föreståndaren, har förutsatts

att som biträdande lärare vid maskintekniska institutionen skulle från och

med den 1 juli 1946 å lantbrukshögskolans stat uppföras en befattningshavare

i lönegrad Eo 26 i stället för nuvarande arvodesavlöuade assistent.

Det skulle uppenbarligen vara till avsevärd fördel för ifrågavarande verksamhet,

om jordbrukstekniska institutet och lantbrukshögskolans maskintekniska

institution hade gemensam föreståndare, och jag utgår från att detta,

såvitt möjligt, också blir förhållandet. Lämpligheten av högskolans förslag

att föreståndaren för dessa båda institutioner skall uppföras å högskolans

stat såsom befattningshavare i lönegrad Eo 30 torde däremot kunna ifrågasättas.

En dylik anordning komme att medföra, att ifrågavarande befattningshavare

skulle få en statlig tjänst fljed därmed förenade bestämda förmåner.

Härigenom skulle en av fördelarna med ett fristående icke statligt institut

gå förlorad, då möjligheterna att under friare former tillsätta befattningen

bortfaller. Jag vill därför förorda, att föreståndaren avlönas från för institutet

tillgängliga medel samt erhåller ett lämpligt arvode från högskolan i sin egenskap

av föreståndare för dess maskintekniska institution samt huvudlärare

och examinator i ämnet maskin- och redskapslära. Givet är, att tillsättandet

av föreståndaren skall ske efter gemensamma överläggningar mellan högskolan

och institutet. Med hänsyn till de löneförmåner som ifrågasatts skola

utgå från institutet torde det arvode som föreståndaren skall erhålla från

högskolan kunna begränsas till 3 000 kronor. Därest gemensam föreståndare

kommer att utses för förut berörda två institutioner, synes erforderligt att

denne vid sin sida får en medhjälpare för undervisningen vid högskolan. Såsom

från lantbrukshögskolan förordats torde denne befattningshavare böra

avlönas från högskolans stat samt placeras i lönegrad Eo 26. Då emellertid,

såsom framgår av högskolans yttrande, institutets verksamhet icke kan beräknas

komma i gång i full utsträckning under nästa budgetår, torde denna

fråga icke bliva aktuell förrän från och med budgetåret 1946/47. Intill dess

synes den nuvarande arvodesavlönade assistenten kunna biträda föreståndaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Vad jordbrukskommittén i övrigt anfört om samarbete mellan jordbrukstekniska

institutet och andra institutioner bar icke föranlett någon erinran

från min sida. Jag förutsätter emellertid härvid, att vid institutets verksamhet

jämväl komma att vederbörligen beaktas de önskemål, som framförts av statens

forskningskommitté för lantmannabyggnader.

Den lösning av lokalfrågan för jordbrukstekniska institutet, lantbrukshögskolans

maskintekniska institution samt statens maskinprovningar, som föreslagits

av jordbrukskommittén, har godtagits såväl av styrelsen för lantbrukshögskolan

som styrelsen för maskinprovningarna. Även jag anser mig

kunna i stort sett biträda förslaget i denna del. Jordbrukstekniska institutet

synes alltså böra övertaga hela den byggnad vid Ultuna, som nu disponeras

av maskintekniska institutionen, Jordbrukstekniska föreningen samt statens

maskinprovningar. Därvid böra emellertid lämpliga lokaler i institutets byggnad

upplåtas åt högskolans maskintekniska institution. För institutet och

maskintekniska institutionen torde vidare böra uppföras två förrådsbyggnader

för en sammanlagd kostnad av 102 400 kronor. Dessa byggnader torde

bliva behövliga även örn ett jordbrukstekniskt institut icke skulle komma

till stånd. I enlighet med kommitténs förslag synes vidare för maskinprovningarna

böra uppföras en ny byggnad intill den nuvarande institutionsbyggnaden

för en beräknad kostnad av 695 500 kronor. Nu angivna byggnadsarbeten

torde, därest material- och arbetskraftläget så medgiver, böra påbörjas

redan under nästa budgetår. För att icke störa maskinprovningamas verksamhet

böra några byggnadsarbeten i den nu befintliga institutionsbyggnaden

emellertid icke igångsättas, förrän maskinprovningama inflyttat i den

nya byggnaden. Slutlig ståndpunkt till de av kommittén ifrågasatta ändringarna

i och tillbyggnad till den nuvarande byggnaden behöver alltså icke tagas

nu. Jag förutsätter emellertid att dessa arbeten kunna utföras inom den

beräknade kostnadsramen av 76 550 kronor.

Sedan de för jordbrukstekniska institutet avsedda byggnaderna helt övertagits

av institutet, torde detta, på sätt jordbrukskommittén förutsatt, jämväl

ha att svara för yttre och inre underhåll av byggnader samt skötsel av

planteringar m. m.

Beträffande jordbrukstekniska institutets utrustning har jordbrukskommittén

utgått från att institutet skulle övertaga Jordbrukstekniska föreningens

inventarier. Härjämte har kommittén föreslagit nyanskaffning av utrustning

och inventarier för ett sammanlagt belopp av 142 000 kronor. Förslaget

i denna del har endast föranlett erinran från tekniska högskolans styrelse

och lärarkollegium, vilka funnit kostnadsberäkningarna i vissa hänseenden

för låga. Enligt min uppfattning torde nyanskaffningen kunna verkställas på

sådant sätt att de sammanlagda kostnaderna icke överstiga det av kommittén

beräknade beloppet 142 000 kronor.

Jordbrukskommilténs i det föregående återgivna förslag rörande jordbrukstekniska

institutets personal samt normalstat för institutet synes vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

av intresse i detta sammanhang främst från den synpunkten, att förslaget

är avsett att ligga till grund för statens ekonomiska årsbidrag till institutets

verksamhet efter full utbyggnad och i normal omfattning. Med förevarande

förslag avses alltså icke att fastställa den blivande organisationen i alla delar.

På grund härav synes det mig icke finnas anledning att här närmare ingå

på de erinringar rörande institutets personalorganisation, som framställts i

vissa yttranden, men jag förutsätter att institutets ledning uppmärksammar

de synpunkter, som sålunda kommit till uttryck.

Statskontoret har vidare ifrågasatt, örn icke institutets personal borde pensioneras

genom statens pensionsanstalt i stället för, enligt jordbrukskommitténs

förslag, Svenska personalpensionskassan. Icke heller i detta hänseende

torde slutlig ståndpunkt böra tagas nu. Örn en fortsatt undersökning

giver vid handen, att anslutning till statens pensionsanstalt ställer sig förmånligare

och kan ske utan olägenhet för institutet, torde beslut därom få meddelas

framdeles.

På grundval av det av jordbrukskommittén förordade förslaget har kommittén

som förut nämnts trätt i förhandlingar med representanter för vederbörande

organisationer inom jordbruk och industri ävensom med Jordbrukstekniska

föreningens styrelse. Som resultat av dessa förhandlingar har uppgjorts

ett förslag till avtal mellan Kungl. Majit och Jordbrukstekniska föreningen

angående ordnande av forskning och upplysningsverksamhet på det

jordbrukstekniska området. Därvid har även upprättats förslag till stadgar

för institutet. Som säkerhet för de förpliktelser Jordbrukstekniska föreningen

skulle åtaga sig avses föreningen skola skaffa undergarantier från berörda

lantbruks- och industriorganisationer. Avtalet skall gälla till utgången av

juni månad 1955 med automatisk förlängning i femårsperioder, om uppsägning

icke sker senast ett år före avtalstidens utgång. Kungl. Majit äger

dessutom uppsäga avtalet med ett års varsel, örn föreningen brister i uppfyllandet

av sina förpliktelser.

För avtalsförslaget, som fogats vid detta protokoll som bilaga, har i det

föregående lämnats en närmare redogörelse, och jag torde i övrigt få hänvisa

till avtalstexten. Sammanfattningsvis kan innebörden av avtalet i ekonomiskt

hänseende angivas sålunda, att staten åtager sig att för institutets verksamhet

upplåta lämpliga byggnader på Ultuna, att bestrida kostnaderna för

erforderliga ändrings- och tillbyggnadsarbeten å nuvarande byggnad ävensom

för erforderlig komplettering av inredningen och utrustningen, att anskaffa

och till institutets disposition ställa den utrustning och de inventarier, som

behöva nyanskaffas för institutets verksamhet, samt att genom årliga anslag —

vid full utbyggnad av verksamheten beräknade till 250 000 kronor — bidraga

till bestridande av kostnaderna för verksamheten vid institutet ävensom för

dettas allmänna administration. Så länge institutets verksamhet icke uppnått

den enligt avtalet förutsatta omfattningen, skulle statens bidragsskyldighet inträda

endast i den mån motsvarande kostnader skulle komma att uppstå.

Föreningen å sin sida skulle åtaga sig att till institutet överlämna alla i för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 37-

eningens ägo varande inventarier, såsom kontorsmöbler, kontorsmaskiner,

tekniskt bibliotek, instrument, apparatur samt maskiner för forskningen och

undervisningen ävensom föreningens lager av instruktionsböcker och andra

trycksaker i föreningens publikationsserier, samt att bidraga till institutets

verksamhet med ett årligt belopp, som lägst skulle uppgå, då verksamheten

vore fullt utbyggd, till 40 000 kronor och, så länge verksamheten endast vore

delvis utbyggd, till ett i motsvarande man reducerat belopp.

För min del finner jag övervägande skäl tala för det av jordbrukskommittén

förordade förslaget. I några yttranden har visserligen anmärkts, att näringslivets

andel i kostnaderna vore för ringa i förhållande till statens. Den

av kommittén föreslagna ordningen, vilken är resultatet av förhandlingar

med jordbrukets och industriens berörda organisationer, synes emellertid

innefatta en avvägning mellan staten och näringslivet i fråga om de ekonomiska

förpliktelserna för forskningsverksamhetens upprätthållande, som i nuvarande

läge kan av staten godtagas. Jag finner mig därför böra tillstyrka

avtalsförslaget på denna punkt. Jag vill emellertid framhålla, att utsikter finnas

till att ytterligare medel skola ställas till förfogande från privat håll.

Vad beträffar förslaget till stadgar för jordbrukstekniska institutet torde till

en början böra erinras, att av styrelsens ordförande och åtta ledamöter Kungl.

Majit skulle tillsätta ordföranden och fyra ledamöter. Sistnämnda ledamöter

har jordbrukskommittén ansett lämpligen böra representera den högre lantbruksundervisningen,

den högre tekniska forskningen och undervisningen,

jordbrukets forskningsråd samt den i jordbruket anställda arbetskraften.

Lantbrukshögskolans styrelse har påyrkat en starkare representation för

lantbrukshögskolan. Valet av ordförande och ledamöter bör enligt min uppfattning

ske på sådant sätt, att statens intressen och de allmänna synpunkterna

i fråga örn den jordbrukstekniska forskningens bedrivande bliva väl

tillvaratagna. I stort sett synes därvid en sådan sammansättning av styrelsen

som kommittén närmast förutsatt kunna godtagas.

Tekniska högskolans styrelses och lärarkollegiums uttalande beträffande

de i stadgeförslaget intagna bestämmelserna örn patentering av forskningsresultat

torde vederbörligen böra beaktas vid stadgarnas slutliga utformning.

Avtals- och stadgeförslagen föranleda i övrigt intet yttrande från min sida.

Jag tillstyrker alltså, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens bemyndigande

att med Jordbrukstekniska föreningen träffa överenskommelse i huvudsaklig

överensstämmelse med nyssnämnda förslag till avtal. Jag förutsätter därvid,

att Kungl. Majit sedermera skall äga vidtaga de jämkningar i avtalet,

som befinnas påkallade och lämpliga och varom överenskommelse kan träffas

med föreningen.

Jordbrukskommittén bär förutsatt att verksamheten vid jordbrukstekniska

institutet kan, utan att man avvaktar byggnadsfrågans slutliga lösning, från

och med nästa budgetår påbörjas i de lokaler, som för närvarande disponeras

av Jordbrukstekniska föreningen. En sådan provisorisk verksamhet skulle

kunna hållas inom en kostnadsram av 200 000 kronor, därav 146 000 kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

nor anseus böra utgå av statsmedel. För min del kan jag godtaga vad kommittén

sålunda föreslagit. För ifrågavarande ändamål synes alltså för nästa

budgetår böra uppföras ett anslag å 146 000 kronor. Anslaget, som bör benämnas

Bidrag till jordbrukstekniska institutet, torde böra, liksom andra bidrag

till enskilda institutioner, erhålla karaktär av obetecknat anslag. Härvid

torde de anslag till Jordbrukstekniska föreningen örn sammanlagt 42 000

kronor, som beräknats i statsverkspropositionen, icke behöva upptagas.

Som jag förut tillstyrkt bör uppförandet av de två föreslagna förrådsbyggnaderna

äga rum under nästa budgetår. Härför erforderligt belopp,

102 400 kronor, torde därför böra anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag

å riksstaten för budgetåret 1945/46. Vidare synes den avsedda nybyggnaden

för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter böra påbörjas

under nästa budgetår, varför beräknats ett belopp av 400 000 kronor,

vilket jämväl torde böra uppföras som reservationsanslag å riksstaten för

nästa budgetår. Slutligen synes redan under nästa budgetår viss inventarieutrustning

till institutet böra anskaffas. I enlighet med jordbrukskommitténs

beräkningar skulle härför erfordras ett belopp av 84 000 kronor. Även

detta belopp torde böra äskas i form av reservationsanslag.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att med Jordbrukstekniska

föreningen träffa överenskommelse i huvudsaklig överensstämmelse

med det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget

till avtal;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i den mån så finnes påkallat

och lämpligt, överenskomma med föreningen örn

jämkningar i förenämnda överenskommelse;

dels till Bidrag till jordbrukstekniska institutet för budgetåret

1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag

av .................................... kronor 146 000;

dels till Uppförande och inredning av två förrådsbyggnader

för jordbrukstekniska institutet för budgetåret 1945/46

under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 102 400;

dels till Utrustning för jordbrukstekniska institutet för

budgetaret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 84 000;

dels ock till Nybyggnad för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 400 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

61

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulf Berglöf.

iCi

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Bilaga.

Förslag

till

Avtal mellan Kungl. Majit och Jordbrukstekniska föreningen angående

inrättande och drivande av ett institut för forskning och upplysningsverksamhet

på det jordbrukstekniska området.

§ 1.

Jordbrukstekniska föreningen, nedan kallad föreningen, åtager sig att under

de villkor, som nedan angivas, medverka till inrättande och drivande

av ett institut för forskning samt undervisnings- och upplysningsverksamhet

på det jordbrukstekniska området, benämnt jordbrukstekniska institutet.

Institutets syfte skall vara att i nära samarbete med lantbrukshögskolan och

statens maskin- och redskapsprovningsanstalter samt under samverkan med

andra vetenskapliga institutioner och undervisningsanstalter bedriva tekniskt-vetenskaplig

forskning och följa utvecklingen inom de forskningsområden,

som röra jordbrukstekniken, främst jordbrukets maskiner, redskap

och andra mekaniska och elektriska hjälpmedel, ävensom bedriva undervisnings-

och upplysningsverksamhet angående de tekniska hjälpmedlens rationella

användning i jordbruket.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom bilagda stadgar

för jordbrukstekniska institutet, vilka, för att vara gällande, skola fastställas

av Kungl. Maj:t, ävensom genom arbetsordning och de kompletterande

föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets styrelse.

§ 3.

Kungl. Majit upplåter för institutets verksamhet lämpliga byggnader på

Ultuna i huvudsaklig överensstämmelse med bilagda ritningar och beskrivning1

över byggnadernas disponerande.

§ 4.

Kungl. Majit åtager sig att bestrida kostnaderna för erforderliga ändringsoch

tillbyggnadsarbeten å den nuvarande byggnaden ävensom för erforderlig

komplettering av inredningen och utrustningen.

Ändrings- och tillbyggnadsarbetena skola verkställas genom försorg av byggnadsstyrelsen,

som härvid skall samråda med institutets styrelse.

§ 5.

Institutets byggnader ägas av statsverket och skola under den tid avtalet

gäller disponeras på följande sätt:2

a) Institutet har att ställa fyra kontorsrum (nr 9, 10, 11 och 12), föreläsningssal

(nr 18), vestibul (nr 16), maskinhall (nr 22), skrivrum (nr 23), fem

1 Ej tryckta.

2 Numren hänvisa till bilagd ritning, ej tryckt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

63

arbetsrum (nr 24, 27, 28, 33 och 51), förrådsrum (nr 29), garage (nr 25) med

oljerum (nr 26), förvaringsrum (nr 52), toaletter (nr 17, 19 a och 30), omklädningsrum

(nr 05) samt arbetsgård (nr 55) till förfogande för lantbrukshögskolan

för undervisning och övningar i ämnet maskin- och redskapslära.

Å tider, då dessa utrymmen icke utnyttjas av högskolan för sagda ändamål,

må desamma efter överenskommelse med högskolan disponeras för institutets

verksamhet.

b) övriga lokaler skola tagas i anspråk för institutets verksamhet att användas

på sätt som av detta avtal och bilagda stadgar närmare framgår.

§ 6.

Föreningen förbinder sig att till institutet enligt bifogade förteckning1 överlämna

alla i föreningens ägo varande inventarier, såsom kontorsmöbler, kontorsmaskiner,

tekniskt bibliotek, instrument, apparater och maskiner för

forskningen och undervisningen, ävensom föreningens lager av instruktionsböcker

och andra trycksaker i föreningens publikationsserier.

§ 7.

Kungl. Maj:t åtager sig att anskaffa och till institutets disposition ställa

den utrustning och de inventarier, som, utöver i § 6 omförmälda inventarier,

erfordras för institutets verksamhet. Förslag till sådan komplettering av utrustning

och inventarier1 bifogas föreliggande avtal.

§ 8.

Kungl. Majit förbinder sig att genom årliga anslag bidraga till bestridande

av kostnaderna för verksamheten vid institutet ävensom för dettas allmänna

administration. Dessa bidrag beräknas vid full utbyggnad av verksamheten

uppgå till 250 000 kronor per år.

Till grund för beräkningen av ovan angivna anslag ha lagts här bifogade

personalplaner och kostnadsplaner,1 vilka emellertid icke skola anses bindande

i detalj utan endast ha till ändamål att fastslå den avsedda omfattningen

av den statligt understödda verksamheten.

Så länge institutets verksamhet icke uppnått den förutsatta omfattningen,

inträder statens bidragsskyldighet endast i den mån motsvarande kostnader

uppstå.

I den mån på grund av förestående bestämmelser jämkningar böra ske i

det i förslå stycket angivna årliga bidragsbeloppet, har institutets styrelse att

före utgången av maj månad avgiva förslag till Kungl. Majit, som därefter

fastställer bidraget för budgetåret i fråga.

§ 9.

Föreningen förbinder sig att bidraga till institutets verksamhet med ett årligt

belopp, som lägst skall uppgå, då verksamheten är fullt utbyggd, till

40 000 kronor och, så länge verksamheten endast är delvis utbyggd, till ett i

motsvarande mån reducerat belopp.

Som garanti för föreningens åtagande skall föreningen införskaffa förbindelser

från berörda organisationer inom näringslivet.

§ 10.

Föreliggande avtal skall gälla till utgången av juni månad 1955. Skulle föreningen

brista i uppfyllande av sina förpliktelser, är Kungl. Majit berättigad

att dessförinnan uppsäga avtalet med ett års varsel.

Därest avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång uppsäges från

endera partens sida, skall det anses förlängt för ytterligare fem år.

1 Här uteslutna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

§ 11.

Föreliggande avtal träder i kraft, under förutsättning att det av Kungl.

Maj:t godkännes genom beslut, meddelat före den 1 september 1945.

För För

Kungl. Maj:t och Kronan under för- Jordbrukstekniska föreningen

utsättning av Kungl. Maj:ts godkännande
-

(underskrift)

(underskrift)

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

65

Bilaga till avtalsförslaget.

Förslag

till

Stadgar för jordbrukstekniska institutet.

§ 1.

Jordbrukstekniska institutet har till ändamål att i nära samarbete med

lantbrukshögskolan och statens maskin- och redskapsprovningsanstalter samt

under samverkan med andra vetenskapliga institutioner och undervisningsanstalter

bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning och följa utvecklingen inom

de forskningsområden, som röra jordbrukstekniken, främst jordbrukets maskiner,

redskap och andra mekaniska och elektriska hjälpmedel, ävensom

bedriva undervisnings- och upplysningsverksamhet angående de tekniska

hjälpmedlens rationella användning i jordbruket.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras genom avtal av den 1944

mellan Kungl. Maj:t och Jordbrukstekniska föreningen angående ordnande

av forsknings- och upplysningsverksamheten på det jordbrukstekniska området,

genom dessa stadgar ävensom genom de föreskrifter, som utfärdas av

institutets styrelse.

§ 3.

Institutets angelägenheter handhavas av en styrelse, vilken består av ordförande

och åtta ledamöter. Kungl. Majit förordnar ordförande samt fyra

ledamöter. Fyra ledamöter utses av Jordbrukstekniska föreningen.

Styrelsens ordförande och ledamöter utses för en tid av högst tre år.

§ 4.

På styrelsen ankommer:

att tillse, att verksamheten vid institutet utövas enligt de riktlinjer samt

motsvarar de ändamål, som angivits i ovannämnda avtal mellan Kungl.

Majit och Jordbrukstekniska föreningen;

att fastställa arbetsordning ävensom de föreskrifter i övrigt, som erfordras

för reglerande av institutets verksamhet utöver vad som framgår av

dessa stadgar;

att utse chef för institutet samt på förslag av denne tillsätta den övriga

vid institutet fast anställda personalen;

att fastställa löner och anställningsvillkor för denna personal;

att årligen inom tid, som i motsvarande fall gäller för statliga verk, till

Kungl. Majit avgiva förslag till beräkning av de statsanslag, som enligt

nämnda avtal skola utgå under nästkommande budgetår;

att årligen före utgången av september månad till Kungl. Majit och Jordbrukstekniska

föreningen avlämna redogörelse för institutets verksamhet under

det sistförflutna budgetåret;

att under juni månad varje år uppgöra och fastställa en stat för det kommande

budgetåret;

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 37.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

att fastställa arbetsprogram för forskningsverksamheten och anvisa anslag

för verksamhetens bedrivande;

att i övrigt vidtaga de åtgärder, som enligt dessa stadgar eller eljest ankomma

på styrelsen.

§ 5.

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse så ofta ärendena det påfordra.

Styrelsen är beslutmässig, då minst fem ledamöter äro närvarande.

Vid omröstning gäller enkel röstövervikt; vid lika röstetal är ordförandens

röst utslagsgivande. Vid styrelsens sammanträden föres protokoll.

§ 6.

Institutets chef skall leda och övervaka institutets verksamhet och själv

deltaga i densamma. Det åligger chefen att vara föredragande inför styrelsen

och verkställa eller låta verkställa styrelsens beslut samt att tillse, att institutets

egendom väl vårdas och underhålles och att de av styrelsen för verksamheten

anvisade medlen komma till avsedd användning.

§ 7-

De forskningsarbeten, som bedrivas vid institutet, utföras dels enligt ett

allmänt forskningsprogram, vilket fastställes av styrelsen, dels, i den utsträckning

och på de villkor styrelsen bestämmer, på föranstaltande av särskilda

uppdragsgivare.

I den mån styrelsen finner erforderligt må den vid chefens sida tillsätta

tekniska kommittéer för att deltaga i uppgörandet av forskningsprogrammen

och följa dessas genomförande.

§ 8.

De resultat, som framkomma vid forskningsarbetena enligt det allmänna

forskningsprogrammet eller eljest vid forskning, som utföres för institutets

egen räkning, skola, såvitt icke efter styrelsens bedömande särskilda hinder

häremot föreligga, ställas till allmän disposition och, om så befinnes lämpligt,

publiceras. Därest dessa forskningsresultat kunna föranleda uttagande

av patent, bör institutets styrelse snarast möjligt träffa anstalter härför. Licens

för utövande av sålunda erhållet patent må på lika villkor förvärvas

av sådana svenska företag, som äro anslutna till Jordbrukstekniska föreningen

och därigenom understödja institutets forskningsverksamhet, mot avgifter,

som sammanlagt svara mot institutets kostnader för patentets uttagande

och upprätthållande, inberäknat den ersättning, som efter styrelsens prövning

i särskilda fall kan anses böra utgå till vederbörande forskare. Beträffande

andra inhemska företag ävensom företag i utlandet må institutets styrelse

betinga sig sådan gottgörelse för patentets utnyttjande, som styrelsen finner

av omständigheterna påkallad. Inkomster, som härigenom tillföras institutet,

äger styrelsen taga i anspråk för den allmänna forskningsverksamheten.

Resultaten av en på föranstaltande av enskild uppdragsgivare utförd undersökning

må förbehållas uppdragsgivaren, om denne så önskar, dock högst

under ett år efter det arbetet avslutats, såvida icke styrelsen på särskild

framställning medger förlängning av nämnda tidrymd. Har undersökningen

givit sådana resultat, att de kunna bli föremål för patentering, skall uppdragsgivaren,

om han vill söka patent, göra detta, medan resultaten äro förbehållna

honom, vid äventyr att desamma eljest disponeras av institutet.

Efter utgången av nämnda tidrymd skall institutet äga disponera över ifrågavarande

forskningsresultat på samma sätt som över de resultat, vilka framkommit

vid forskning enligt det allmänna forskningsprogrammet.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

67

§ 9-

Befattningshavare vid institutet äro skyldiga att — efter hemställan från

rektor vid lantbrukshögskolan och i den mån efter styrelsens bedömande så

kan ske utan hinder för arbetet i övrigt vid institutet — genom föreläsningar

samt handledning av studiearbeten medverka till utbildningen av studerande

vid lantbrukshögskolan inom området för institutets verksamhet. För fullgörande

av sådant uppdrag skall utgå av högskolan enligt gällande grunder

bekostat arvode.

§ 10.

Studerande vid lantbrukshögskolan eller vid teknisk högskola, som medgivits

att utföra examensarbete eller annat studiearbete på hithörande område,

samt andra personer, främst agronomer och ingenjörer, som bedriva specialstudier

på området, böra beredas tillfälle att utföra erforderliga studieeller

forskningsarbeten vid institutet, varvid lokaler och apparatur skola ställas

till förfogande, i den mån upplåtelse enligt bedömande av chefen för institutet

kan ske utan olägenhet för övrig vid institutet bedriven verksamhet.

Forskare och studerande, varom i denna § nämnts, skola ställa sig till

efterrättelse för institutets personal gällande ordningsregler ävensom de särskilda

anvisningar, som chefen för institutet kan utfärda.

§ U.

Räkenskaper för institutets verksamhet skola för varje budgetår upprättas

före utgången av påföljande augusti månad.

§ 12.

Revision av räkenskaperna utövas av tvenne revisorer, av vilka den ene

utses av Kungl. Maj :t och den andre av Jordbrukstekniska föreningen. Av revisionsberättelsen

skall ett exemplar ingivas till Kungl. Majit och ett till

Jordbrukstekniska föreningen.

§ 13.

Skulle institutet upphöra med sin verksamhet, skola dess tillgångar, i den

mån de icke genom donationsföreskrifter disponerats på annat sätt, överlämnas

till lantbrukshögskolan eller annan institution, som efter förslag av

styrelsen bestämmes av Kungl. Majit, för att förvaltas såsom en fond, vars

avkastning skall nyttjas för främjande av forskning på det jordbrukstekniska

området ävensom för utbildning av agronomer, tekniker och forskare på

detta område.

8 14.

Ändring av dessa stadgar må endast ske efter överenskommelse mellan

Kungl. Majit och Jordbrukstekniska föreningen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. JoU 1945:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till jordbrukstekniskt institut m. m. s. 10 i texten
  2. Rskr. 1945:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till jordbrukstekniskt institut m. m. a1 i texten