Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om administration av vissa bolag m. m

1945-11-02 · 29 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:373, Med förslag till lag om administration av vissa bolag m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

1

Nr 373.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

administration av vissa bolag m. m.; given Stockholms

slott den 2 november 1945.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om administration av vissa bolag m. m.; och

2) lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 (nr

522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 373.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

Förslag

till

Lag

örn administration av vissa bolag in. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har förordnande som avses i 1 § lagen örn kontroll å viss utländsk egendom

m. m. meddelats beträffande viss stat och äger den staten eller juridisk

person eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i den staten

bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk

person här i riket, må sådan juridisk person sättas under administration,

om det finnes erforderligt för att vinna kontroll över dess verksamhet

eller om det med hänsyn till rådande av kriget föranledda utomordentliga

förhållanden prövas nödigt för att säkerställa en ändamålsenlig och ur allmän

synpunkt lämplig användning av dess egendom.

Har stat eller annan som i första stycket sägs inflytande över juridisk

person här i riket, må, ändå att inflytandet ej kan anses bestämmande, den

juridiska personen under de förutsättningar som i övrigt angivas i första

stycket sättas under administration, om samtycke lämnas av dess beslutande

organ.

2 §.

Förordnande örn administration meddelas av restitutionsnämnden på framställning

av flyktkapitalhyrån. Sådant förordnande må av nämnden återkallas,

om skäl till administration ej längre föreligga.

Beträffande ärenden, med vilka nämnden tager befattning enligt denna

lag, skall vad i 4 § lagen örn återställande av viss från ockuperat land härrörande

egendom stadgas äga motsvarande tillämpning.

3 §•

Administratör utses av flyktkapitalhyrån. Han bör äga sådan insikt och

erfarenhet som erfordras för administrationens behöriga handhavande. Flyktkapitalbyrån

äger, när det prövas skäligt, entlediga administratör.

Administratorn har ej mindre att i förhållande till tredje man handla å

den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndighe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

3

ter företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter som

eljest tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde, ''styrelse, firmatecknare,

likvidator eller annat organ för den juridiska personen. Ej må dock

administratom med avseende å förvaltningen under tid före administrationens

början utöva befogenhet som nu sagts, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda

bestämmer.

Utan tillstånd av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av flyktkapitalbyrån

må administratom ej överlåta fast egendom, rätt till gruva eller

andel däri eller rörelse som den juridiska personen driver eller nedlägga sådan

rörelse eller föranstalta om frivillig likvidation eller den juridiska personens

upplösning på annat sätt. Har förordnande om administration meddelats

enligt 1 § andra stycket, må ej tillstånd till sådan åtgärd lämnas, med

mindre det organ som eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens

vägnar samtyckt därtill.

I övrigt äger Konungen, i den mån det påkallas av att den juridiska personen

satts under administration, förordna om avvikelser från vad i lag,

bolagsordning eller stadgar är föreskrivet med avseende å den juridiska personens

organisation och förvaltning.

4 §.

Om så erfordras, må två eller flera administratörer utses. De skola handhava

administrationen gemensamt, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer.

Kunna administratörer som handhava administrationen gemensamt ej enas

i ärende, vari avgörandet tillkommer dem, och föreligger ej flertal för viss

mening, skall saken hänskjutas till flyktkapitalbyråns avgörande.

5 §•

Den juridiska personens tillgångar här i riket samt handelsböcker, räkenskaper

och andra handlingar skola genast överlämnas till administratom

eller administratörerna.

Flyktkapitalbyrån äger hos polismyndighet påkalla handräckning för omhändertagande

av egendom som avses i första stycket.

6 §.

Flyktkapitalbyrån skall öva tillsyn över administrationen och äger för

ändamålet anlita särskilda revisorer. För varje räkenskapsår skall administratorn

till byrån lämna redogörelse över sin förvaltning. Redogörelsen skall

hållas tillgänglig för aktieägare, föreningsmedlem eller annan vilkens rätt är

beroende av förvaltningen.

Vad i lag, bolagsordning eller stadgar är föreskrivet om revision skall ej

äga tillämpning med avseende å tid då den juridiska personen är satt under

administration, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

7 §•

Beträffande uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt samt vad därmed äger

samband skall vad i 3 och 5 §§ lagen örn kontroll å viss utländsk egendom

m. m. är för där avsedda fall stadgat äga motsvarande tillämpning.

Administratör, revisor eller annan som tager befattning med administrationen

må ej yppa eller använda sig av fabrikationssätt, anordning, affärsförhållande

eller annat, varom han i anledning av sin befattning med administrationen

erhållit kännedom, i vidare mån än som erfordras för vinnande

av syftet med administrationen. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter

eller fängelse. Böter tillfalla kronan.

8 §•

Restitutionsnämnden bestämmer, i vad mån kostnaden för administrationen

jämte revision må uttagas av den juridiska personens egendom.

9 §.

Är den juridiska personen registrerad, skall flyktkapitalbyrån för registrering

anmäla, när administratör tillsättes eller entledigas.

10 §.

Konungen äger meddela de närmare föreskrifter som må finnas erforderliga

för tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, samt gäller till

och med den 30 juni 1946. Vad i 7 § föreskrives om tystnadsplikt och om

förbud för den som tager befattning med administration att yppa eller använda

sig av sådant, varom han i anledning av sin befattning erhållit kännedom,

ävensom vad i lagen stadgas rörande överträdelse av samma föreskrifter

samt i fråga om sådant under tiden för lagens giltighet begånget

brott som avses i lagen skall äga tillämpning jämväl efter det lagen i övrigt

upphört att gälla.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

5

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 (nr 522)

om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 om kontroll

å viss utländsk egendom m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

2 §•

Kan skäligen befaras att egendom som i 1 § sägs undanstickes eller förstöres,

må på framställning av myndighet som Konungen bestämmer den

nämnd som omförmäles i 4 § lagen om återställande av viss från ockuperat

land härrörande egendom förordna örn kvarstad å egendomen. Samma lag

vare, om sådan åtgärd finnes erforderlig för att egendomen skall komma

till en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning.

Har förordnande som avses i 1 § meddelats beträffande viss stat och äger

den staten eller juridisk person eller medborgare i samma stat eller annan

som är bosatt i den staten bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk

förening eller annan juridisk person här i riket, må, under sådan förutsättning

som angives i första stycket, nämnden på framställning som där

sägs förordna om kvarstad å egendom, tillhörig den juridiska personen.

Egendom varå kvarstad lagts må försäljas, örn den är underkastad snar

förstörelse eller hastigt fallande i värde eller kräver alltför kostsam vård

eller om det finnes erforderligt för ändamål som i första stycket andra punkten

sägs och Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer lämnat tillstånd

därtill.

Nämnden bestämmer, i vad mån kostnad för kvarstad eller försäljning må

uttagas ur egendomen eller köpesumman

3 §•

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger föreskriva den

uppgiftsskyldighet som erfordras för tillämpningen av denna lag.

Underlåter någon---äga tillämpning.

Vad som — — —- eller åtgärden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 oktober 19A5.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga angående lagstiftning

örn administration av vissa bolag, som stå under utländskt inflytande,

m. m.

Föredraganden anför följande.

Under riksdagens vårsession antogos vissa lagar som bl. a. åsyftade att

åstadkomma kontroll och vid behov vissa andra åtgärder i fråga örn utländsk

eller av utländska intressen eller anspråk berörd svensk egendom här

i riket. Av dessa lagar har endast lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om kontroll

å viss utländsk egendom m. m., i fortsättningen kallad kontrollagen, betydelse

i nu förevarande sammanhang. För handhavandet av de kontroll- och förvaltningsuppgifter,

som avsågos med den nya lagstiftningen, inrättades med

budgetårets ingång en ny administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån,

samt en särskild nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.

Genom kontrollagen erhöll Kungl. Maj:t befogenhet att ställa här befintlig

egendom, tillhörig viss främmande stat, juridisk person eller medborgare

i samma stat eller annan där bosatt person, under förbud att säljas eller

skingras. Förordnande härom må meddelas, då i anledning av kapitalflykt

till Sverige eller eljest med hänsyn till rådande av kriget föranledda utomordentliga

förhållanden finnes nödigt att vinna kontroll över utländsk egendom

inom riket. Beträffande dylik egendom kan emellertid jämlikt kontrollagen

också vidtagas en mera ingripande säkerhetsåtgärd i form av

kvarstad. Såsom förutsättning för kvarstad gäller, att det skäligen kan befaras

att egendom som står under skingringsförbud undanstickes eller förstöres.

Kvarstad kan stundom tillgripas jämväl med avseende å svensk egendom,

nämligen då stat, beträffande vilken skingringsförbud beslutats, eller

juridisk person eiler medborgare i samma stat eller annan där bosatt per
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

7

son äger bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk förening

eller annan juridisk person här i riket samt risk föreligger att denna

tillhörig egendom undanstickes eller förstöres. Ärenden om kvarstad avgöras

av restitutionsnämnden på framställning av flyktkapitalbyrån. Konungen

eller myndighet som Konungen bestämmer har i kontrollagen erhållit befogenhet

att för tillämpningen av lagen föreskriva uppgiftsskyldighet nied

avseende å utländsk egendom i riket. I instruktionen för flyktkapitalbyrån

har Kungl. Majit bestämt, att det skall ingå i byråns åligganden att föreskriva

sådan uppgiftsskyldighet. Rörande vad som inhämtats i anledning

av uppgiftsskyldigheten m. m. har tystnadsplikt stadgats. Underlåtenhet att

lämna uppgift och försök att vid avgivande av uppgift vilseleda myndighet

m. m. har i lagen straffbelagts liksom ock åsidosättande av den stadgade

tystnadsplikten

Örn verkställighet av kvarstad enligt kontrollagen och den närmare innebörden

av kvarstadsbeslutet ha i administrativ ordning bestämmelser meddelats

genom kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 523) med vissa föreskrifter

angående tillämpningen av kontrollagen. Medan egendom, som endast står

under skingringsförbud, skall förbliva under innehavarens vård, äger enligt

kungörelsen flyktkapitalbyrån för kvarstadsbelagd egendom tillsätta syssloman,

som det åligger att skyndsamt omhändertaga egendomen eller eljest på

lämpligt sätt sörja för dess bevarande. Beträffande verkställighet av kvarstad

skall enligt kungörelsen i övrigt vad i utsökningslagen är stadgat i tilllämpliga

delar gälla, dock att utmätningsman skall verkställa värdering

blott när flyktkapitalbyrån så föreskriver. Örn sysslomans åligganden har i

kungörelsen vidare stadgats, att han i avseende å förvaltningen skall vidtaga

de åtgärder som erfordras för egendomens ändamålsenliga vård och, örn

den ingår i näringsverksamhet, nyttjande. Flyktkapitalbyrån äger meddela

bestämmelser örn förfoganden med avseende å egendomen som syssloman

utan hinder av kvarstaden må företaga. Syssloman skall i den ordning som

byrån bestämmer avgiva redovisning till byrån för sitt uppdrag. Jämväl i

övrigt åligger det syssloman att vid uppdragets fullgörande ställa sig till

efterrättelse de anvisningar som byrån meddelar. Syssloman äger av allmänna

medel utbekomma skäligt arvode för sitt arbete ävensom ersättning för sina

kostnader. Arvode och kostnadsersättning bestämmas av flyktkapitalbyrån.

Med stöd av kontrollagen har Kungl. Majit genom särskilda kungörelser

-— den 29 juni 1945 (nr 526) och den 17 augusti samma år (nr 607) — förordnat

om skingringsförbud å tysk, respektive japansk egendom ävensom

vissa därmed jämställda tillgångar. Rörande tysk egendom här i riket m. m.

påbjöds genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr 559) skyldighet för ägare

samt — i vissa fall — innehavare och gäldenär att senast den 15 augusti

1945 avgiva deklaration. Det i anledning härav inkomna materialet är för

närvarande under bearbetning inom flyktkapitalbyrån.

I detta sammanhang må redogöras för vissa lagstiftningsåtgärder som i

Danmark företagits på förevarande område.

Föreskrifter med allmänt skingringshindrande svfle lia därstädes givits

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

Departements
chefen.

genom en av handelsministern med stöd av 1943 års lag örn »erhvervsokonomiske

Foranstaltninger, Vareforsyning m. v.» den 2 juli 1945 utfärdad

kungörelse om anmälan av och dispositioner över i landet varande tysk

och japansk egendom. I kungörelsen lämnas utförliga bestämmelser om anmälningsplikt

beträffande tysk och japansk egendom, till väsentliga delar

överensstämmande med motsvarande svenska kungörelse den 29 juni 1945.

I kungörelsen stadgas vidare, att dispositioner över anmälningspliktig egendom

för att vara giltiga måste godkännas av handelsministeriet (i vissa fall

inrikesministeriet eller nationalbanken). Undantag gäller dock för dispositioner,

vilka företagas inom gränserna för normalförvaltning av fast egendom

eller normal drift av en rörelse eller som äro nödvändiga för att ett hushåll

skall kunna fortsätta.

I Danmark har vidare den 12 juli 1945 utfärdats en lag örn »tvungen

Likvidation eller Administration af visse Aktieselskaber m. v.». I lagen

ålägges styrelsen för varje danskt aktiebolag och vissa bolag med begränsad

personlig ansvarighet att till aktiebolagsregistret insända en redogörelse

för intressen, som tyska och japanska medborgare eller juridiska personer

efter den 9 april 1940 direkt eller indirekt hava eller kunna antagas hava

i bolaget. Redogörelsen skall avse icke blott tysk eller japansk äganderätt

till aktier i bolag eller annan delaktighet i bolagskapital utan även kapital

som eljest insatts i rörelsen i form av visst tillskottskapital, bundna lån o. d.

överregistratorn vid aktiebolagsregistret kan bestämma att bolag, vari finnas

tyska eller japanska intressen, skall träda i likvidation eller sättas under

administration. Såsom förutsättning härför har blott uppställts, att de tyska

eller japanska intressena i bolaget befinnas vara av sådan omfattning att

bolaget icke i oförändrad ordning bör få fortsätta sin verksamhet. Overregistratorns

beslut örn likvidation eller administration kan överklagas. En

särskild nämnd, vars ordförande skall uppfylla fordringarna för utnämning

till Hojesteretsdommer, skall efter överregistratoms hörande och erforderlig

utredning i saken avgiva yttrande till handelsministern, vilken träffar slutligt

avgörande. Likvidator och administratör titnämnas av handelsministern,

vilken även har befogenhet att suspendera bolagsordningen för bolag under

likvidation eller administration och att fastställa närmare föreskrifter för

likvidationens eller administrationens utförande, däribland föreskrifter om

val av revisorer. Ersättningen till likvidatorer, administratörer och revisorer

bestämmes av handelsministern och uttages av bolaget. Likvidation skall i

övrigt verkställas i enlighet med allmän lag. Administratör skall, när omständigheterna

det påkalla, till handelsministern avgiva förslag om administrationens

övergång till likvidation eller administrationens upphörande. Vad

som efter lividation eller under administration skulle tillfalla tyska eller

japanska aktieägare eller intressenter skall insättas på spärrat konto i nationalbanken.

Kontrollagstiftningen beträffande utländsk egendom föranleddes i viss utsträckning

av framställningar, som från de allierade makternas sida riktades

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

till de neutrala, i dessa framställningar påkallades åtgärder för att tillgodose

syftemål, som kommit till uttryck i en av konferensen för penning- och finansfrågor

i Bretton Woods antagen resolution. Rörande fiendeegendom i neutrala

länder begärdes i resolutionen, att vederbörande regeringar skulle vidtaga

omedelbara åtgärder för att förebygga undangömmande med svikliga

medel eller annorledes av egendom, som tillhör eller påstås tillhöra regering,

enskilda eller institutioner inom fiendeländer.

Vid remiss till lagrådet av förslaget till kontrollag framhöll min företrädare

i ämbetet, att övervägandet av ifrågavarande vittutseende och vanskliga spörsmål

krävde, att de svenska myndigheterna kunde förskaffa sig en fullständig

och allsidig överblick över alla tillgångar i Sverige, tillhöriga viss främmande

stat eller dess medborgare eller juridiska personer. I mån av behov

måste i samband därmed dylik egendom kunna sättas under sådan tillsyn

eller förvaltning, som omöjliggjorde egendomens döljande eller därmed jämförliga

förfoganden över densamma. En del inventeringsmässiga uppgifter

rörande sådan egendom kunde infordras med stöd av bestämmelser, utfärdade

i administrativ ordning, men skingringshindrande eller beslagsliknande

åtgärder i det kontrollsyfte varom fråga vore kunde icke genomföras utan

bemyndigande i lag. På grund härav hade det förslag till lag om kontroll å

viss utländsk egendom m. m. utarbetats som sedermera vann riksdagens godkännande.

Såsom av det anförda framgår har med kontrollagen huvudsakligen åsyftats,

att myndigheterna skulle kunna sätta en del utländsk eller av utländska

intressen berörd egendom här i riket under betryggande tillsyn. I överensstämmelse

härmed har tysk och japansk egendom i Sverige därefter blivit

satt under skingringsförbud och den särskilt inrättade flyktkapitalbyrån

vidtagit omfattande åtgärder med ändamål att undersöka och kontrollera såväl

här befintlig rent tysk och rent japansk egendom som svensk egendom

varöver från tyskt eller japanskt håll utövas ett bestämmande inflytande.

Ägare och innehavare av tysk egendom ävensom de som stå i skuld till tyska

rättssubjekt ha förpliktats att avgiva deklaration rörande respektive egendoms-

och gäldsförhållanden. Svenska bolag med tyska intressenter ha i ett

stort antal fall underkastats en ingående granskning genom affärs- och bokföringstekniska

sakkunniga, utsedda av flyktkapitalbyrån. Beträffande åtskilliga

sådana företag avser byrån — utan att i första hand påkalla kvarstad

— att genom sakkunniga ombud utöva en kontinuerlig kontroll över

förelagets drift, ägnad att hindra egendoms undanstickande och illojala åtgärder

överhuvud. Det sålunda begynla arbetet gäller så många egendomskomplex

och har ännu pågått så kort tid, att något allmängiltigt omdöme

icke för närvarande kan avgivas. Under flyktkapitalbyråns och andra myndigheters

sysslande med hithörande frågor har det emellertid visat sig, att

det föreligger ett behov av offentligt ingripande också i andra fall och i vidare

utsträckning än som vid kontrollagens tillkomst åsyltades.

Det har sålunda blivit alltmer uppenbart, att det tyska sammanbrottet och

Tysklands uppdelning i olika ockupationszoner skapat en oreda i hithöran
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

de rättsförhållanden, vilken icke synes bliva av kortvarig natur. Genom

fredsfördrag sanktionerad regerings- och lagstiftningsmakt saknas och några

enhetliga regler för de tyska handels- och industriföretagens behandling inom

de olika ockupationszonerna ha icke meddelats. Härtill kommer, att någon

av alla parter erkänd ordning beträffande den tyska egendomen utanför

Tyskland icke finnes.

Förutom av de svårigheter som denna oklarhet i det rättsliga läget föranleder

kompliceras situationen av de rent praktiska följderna av den stränga

avspärrning som ratt alltsedan den tyska kapitulationen. Denna avspärrning

begynte som bekant för Sveriges del redan tidigare — i och med den in

skränkning i handels- och affärsförbindelserna med Tyskland som genom

ensidiga svenska åtgärder genomfördes vid årets början och utmynnade i inställandet

av alla betalningar över svensk-tyska clearingen i april. Icke heller

denna rent faktiska avspänning, som sålunda nu varat i över ett halvt år,

synes komma att hävas inom den närmaste framtiden.

Uppenbart är, att dessa olika omständigheter skapat betydande svårigheter

i främsta mmmet för sådana företag, valka för sin verksamhet varit

finansiellt eller kommersiellt beroende av Tyskland. Dessa företags rörelse

har i många fall krävt tillförsel av råvaror eller halvfabrikat eller av tekniska

hjälpmedel trän Tyskland, en tillförsel som numera upphört. Hos

många av företagen har en inskränkning av rörelsen redan måst ske, och

svårigheter att uppbringa medel för dennas fortsättande ha på sina håll inställt

sig. Möjligheterna för företagen att för rörelsens upprätthållande knyta

nya affärsförbindelser med utlandet eller att utveckla tidigare bestående sådana

med de allierade länderna synas ofta vara stängda, främst på den grund

att ett stort antal av företagen äro uppförda på de allierades s. k. svarta listor.

Det synes uppenbart, att i det här skildrade läget starka skäl tala för åtgärder

från det allmännas sida, varigenom samhällets intresse av produktionens

och sysselsättningens upprätthållande tillvaratages. Att åtgärder i

detta syfte som regel äro i vederbörande företags eget intresse ligger i sakens

natur. Många gånger torde företagets överlåtelse på nya händer erbjuda den

lämpligaste utvägen för rörelsens fortsättande. Det kan därvid tänkas, att

töretaget eller dess tillgångar äro av den art, att det allmänna kan böra

i en eller annan form övertaga desamma. Fall kunna å andra sidan förekomma,

då företagets betydelse för folkförsörjningen är så ringa, att avveckling

och likvidation synes naturlig. För de syften som nu angivits kunna mer

vittgående åtgärder bliva erforderliga än de som förutsetts i den gällande

lagstiftningen. Det närmare bestämmandet av formerna för ingripandet är

uppenbarligen ett mycket ömtåligt spörsmål. Med tanke särskilt på de fall

då överlåtelse av egendom eller avveckling av viss verksamhet kan befinnas

påkallad vill jag framhålla, att i betraktande av de olika rättsanspråk, som

kunna göras gällande beträffande egendomen eller verksamheten, särskilda

anstalter kunna böra vidtagas för att säkerställa en såvitt möjligt rättvis värdering.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

11

Det behov att utvidga det allmännas befogenheter, som sålunda föreligger,

synes lämpligen kunna tillgodoses inom kontrollagens ram såvitt beträffar

egendom, vilken tillhör främmande rättssubjekt och alltså även formellt är

utländsk. Vad åter angår egendom, tillhörig svenska bolag eller andra juridiska

personer över vilka utländska intressen äga inflytande, framgår av det

anförda, att ett omhändertagande här i många fall komme att erhålla en

annan syftning än kvarstad enligt kontrollagen. Överhuvud erfordras, örn

det allmännas ingripande skall fylla sitt ändamål, i dessa fall snarare en

administration av den juridiska personen såsom sådan än en kvarstad å

dess egendom. Jag anser det vid dylikt förhållande lämpligast, att erforderliga

regler örn administration av hithörande juridiska personer — förutsättningarna

för åtgärden såväl som dess närmare innebörd — givas i särskild

lag.

Inom justitiedepartementet har med ledning av nu angivna synpunkter

upprättats förslag till lag om administration av vissa bolag m. m.

Rörande förslagets olika bestämmelser vill jag anföra följande.

De rättssubjekt, på vilka lagen skall ha avseende, torde i överensstämmelse

med stadgandet i 2 § andra stycket kontrollagen böra bestämmas såsom

aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra juridiska personer här

i riket. Såsom primär förutsättning för anordnande av administration bör —

likaledes i överensstämmelse med vad som gäller för kvarstad — i lagen angivas,

att förordnande örn skingringsförbud meddelats beträffande viss stat

och att samma stat eller juridisk person eller medborgare i staten eller annan

där bosatt person äger bestämmande inflytande över den svenska juridiska

personen. Det är att märka, att ett bestämmande inflytande kan utövas i annan

ordning än genom innehav av aktier. Sålunda kan exempelvis skuldsättning

till främmande intressenter eller tekniskt beroende av utländska företag

i samma bransch utgöra grundval för ett bestämmande inflytande. Flera sådana

omständigheter kunna givetvis, ehuru var för sig av mindre betydelse,

tillsammans grunda ett förhållande som kan möjliggöra för de utländska intressenterna

att utöva ett bestämmande inflytande. Vad särskilt angår inflytande

genom aktieinnehav må framhållas, att omständigheterna kunna vara

sådana att även en minoritetsgrupp utländska aktieägare kan utöva ett bestämmande

inflytande. Att intressenter i ett visst främmande land ej direkt

utan medelst kapitalintressen i ett annat sådant land lia inflytande över ett

svenskt företag kan självfallet icke föranleda till att lagrummet ej skulle vara

tillämpligt. Vid bedömandet av frågan örn det främmande inflytandets förefintlighet

bör man bortse från att det på grund av de extraordinära förhållandena

i nuvarande stund tills vidare kan vara omöjligt för de främmande

intressenterna att praktiskt hävda sitt inflytande. Vad man åsyftar är naturligen

det beroende av främmande intressen som normalt förelegat och som

i en eller annan form åter kan göra sig gällande.

Administration bör under angivna allmänna förutsättningar kunna anordnas,

örn det med hänsyn till rådande av kriget föranledda utomordentliga förhållanden

finnes erforderligt för kontroll av den juridiska personens verk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

samhet eller för att eljest säkerställa en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt

lämplig användning av dess egendom. Uppgiften att besluta om administration

— liksom hävande av förordnande örn administration när denna

ej längre är motiverad — torde liksom i fråga om kvarstad böra läggas på

restitutionsnämnden. Vad angår initiativet till ett beslut örn administration

kunde det, med hänsyn till att administration kan böra anordnas i företagets

eget intresse, tänkas befogat, att icke blott den särskilda statsmyndigheten

för hithörande frågor, flyktkapitalbyrån, utan även företaget självt ägde göra

framställning. Önskemålet att ärenden av detta slag skola vara grundligt

övervägda och utredda då de komma inför restitutionsnämnden synes emellertid

böra föranleda, att det formella initiativet förbehålies flyktkapitalbyrån,

till vilken alltså andra intressenter ha att hänvända sig. Då flyktkapitalbyrån

till stöd för framställning om administration åberopar kontrollsynpunkten,

synes det rimligt, att örn främmande intressen äga ett bestämmande

inflytande och med hänsyn till företagets beskaffenhet en effektiv

kontroll synes kunna komma till stånd endast genom administration, detta

skall vara tillfyllest. Det torde alltså icke böra krävas, att byrån styrker

att illojala eller misstänkta åtgärder förekommit eller att den juridiska personens

ledning visat sig opålitlig. Tillräckligt bör exempelvis vara, att bolagets

verksamhet kan giva möjlighet till undandragande eller döljande av

egendom och att ledningen icke ställt sig tillmötesgående gentemot den av

llyktkapitalbyrån i olika former bedrivna underhandskontrollen. En annan

sak är, att, även örn något aktuellt kontrollbehov ej kan anses föreligga, administration

kan vara påkallad för att främja egendomens lämpliga användning,

t. ex. för att egendomen skall kunna försäljas och komma till nytta

i produktionen under önskvärd ledning. Administration kan sålunda tänkas

erforderlig för att säkerställa att en viktig naturtillgång, som företaget innehar,

skall kunna överföras i allmän ägo när så erfordras.

Det kan enligt min mening icke komma i fråga att mot vederbörandes vilja

vidtaga en så ingripande åtgärd som anordnandet av administration utan

att man kan tala om ett bestämmande främmande inflytande. En sådan

administration som här förutsättes torde nämligen icke kunna genomföras

utan att man i väsentliga avseenden bryter med det kontroll- och garantisystem

till delägarnas och borgenärernas skydd som genom bolags- och föreningslagstiftningen

uppbyggts. Att göra ett dylikt ingripande är särskilt

betänkligt, om i företaget vid sidan av ett främmande minoritetsintresse finnas

övervägande, inhemska delägare- och borgenärsintressen. Emellertid torde

det hos vissa företag, där det utländska inflytandet ej kan anses bestämmande,

föreligga en önskan att av fri vilja ställa sig under en administration

av den ingripande natur som här förutsattes. När i sådant fall samtycke

till åtgärden föreligger från den juridiska personens beslutande organ, synes

det icke möta större betänkligheter att, örn i övrigt de uppställda förutsättningarna

äro uppfyllda, omhändertaga företaget för administration. En

särskild bestämmelse härom torde böra upptagas.

Den av det allmänna ledda förvaltning som en administration innebär

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

torde böra utövas genom en eller flera av flyktkapitalbyrån utsedda administratörer.

Örn administratörs befogenhet synes böra stadgas, att han skall

äga ej mindre i förhållande till tredje man handla å den juridiska personens

vägnar samt inför domstolar och andra myndigheter företräda den juridiska

personen än även, med avseende å tid då den juridiska personen är satt

under administration, utöva de befogenheter som eljest tillkomma bolagsstämma,

föreningssammanträde, styrelse, firmatecknare, likvidatorer

eller annat organ för den juridiska personen. En administratör kommer

följaktligen att äga en mycket vidsträcktare handlingsfrihet med avseende å

sitt uppdrag än för närvarande en syssloman i fråga örn kvarstadsbelagd

egendom. I ett aktiebolag kommer han sålunda att icke blott oinskränkt förestå

driften, till- och avsätta befattningshavare, teckna bolagets firma m. m.

utan även besluta t. ex. om utdelning till aktieägarna och örn egendomens

avträdande till konkurs.

Förslaget avser icke att beröva bolagsstämma dess befogenheter med avseende

å granskning av styrelsens förvaltning innan administrationen tagit

sin början. Administratorn har sålunda icke att taga befattning med frågan

örn ansvarsfrihet för styrelsen.

Administrationen bör stå under tillsyn av flyktkapitalbyrån. Byråns tillsyn

kan givetvis utövas i den formen att byrån genom generella föreskrifter

för administration över huvud eller genom anvisningar till enskilda administratörer

inskränker eller specificerar dessas befogenheter. I lagen synes emellertid

särskilt böra stadgas, att administratör icke utan tillstånd av Konungen

eller, efter Konungens bemyndigande, av flyktkapitalbyrån äger till annan

än kronan överlåta fast egendom eller rätt till gruva eller andel däri eller

rörelse som den juridiska personen bedriver eller nedlägga sådan rörelse eller

föranstalta om frivillig likvidation eller den juridiska personens upplösning

på annat sätt. Då administration kommit till stånd utan att bestämmande

utländskt inflytande är lill finnandes, bör för att tillstånd skall kunna meddelas

eller överlåtelse till kronan äga rum fordras medgivande av det organ som

under vanliga förhållanden äger att besluta å den juridiska personens vägnar.

Det är uppenbart, att det huvudsakligen blir av tyska intressen behärskade

juridiska personer för vilka administration kan tänkas förekomma. I vilken

mån Kungl. Maj:t eller flyktkapitalbyrån kan finna sig böra medgiva överlåtelse

av företagens egendom eller rörelse kan knappast för närvarande med

någon bestämdhet angivas. Tydligen kan det emellertid tänkas, att egendomens

och rörelsens överlåtelse i en del fall utgör den enda väg, på vilken

det i företaget investerade kapitalet kan räddas. Det kan även tänkas förekomma

att företagets fortsättande under hittillsvarande form från allmän synpunkt

ter sig klart olämpligt och att administratorn till följd härav begär

tillstånd till egendomens eller rörelsens försäljning. Uppenbarligen måste det

bliva en både för administratorn och den tillståndsgivande instansen vansklig

och grannlaga uppgift att tillse att vid dylika överlåtelser skäligt vederlag

erhålles. Härvidlag förtjänar särskilt erinras, alt den omständigheten att

ett företag behärskas av tyska intressen ingalunda utesluter att betydande

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mårts proposition nr 373.

svenska delägarintressen kunna finnas. Såsom förut nämnts kan det bli nödvändigt

att anordna ett särskilt värderingsförfarande.

Då enligt förslaget handhavandet av den juridiska personens angelägenheter

skall ankomma pa administratorn ensam men gällande bestämmelser

örn juridiska personer regelmässigt förutsätta samverkan mellan verkställande

och beslutande organ, kan självfallet uppkomma behov av jämkning i

dessa bestämmelser. Ett stadgande som ger Kungl. Majit befogenhet att bestämma

erforderliga avvikelser från vad i lag, bolagsordning eller stadgar

är föreskrivet med avseende å den juridiska personens förvaltning torde fördenskull

böra upptagas.

Örn sa erfordras, böra två eller flera administratörer kunna utses. Dessa

skola handhava administrationen gemensamt, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda

bestämmer.

Då administration beslutats, skola den juridiska personens tillgångar här i

riket samt handelsböcker, räkenskaper och andra handlingar genast överlämnas

till administratorn eller administratörerna. För det fall att ett frivilligt

överlämnande icke skulle komma till stånd synes böra föreskrivas,

att flyktkapitalbyrån skall äga hos polismyndighet påkalla handräckning

för egendomens omhändertagande.

Såsom förut nämnts bör flyktkapitalbyrån öva tillsyn över administrationen.

För detta ändamål bör byrån äga utse särskilda revisorer. Vad i lag,

bolagsordning eller stadgar är föreskrivet om sedvanlig revision i aktieägarnas

intresse bör däremot ej äga tillämpning med avseende å tid, då den juridiska

personen är satt under administration, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda

förordnar.

Då flyktkapitalbyrån till förberedande eller genomförande av en administration

kan hava intresse av att från företagsledning eller tredje man infordra

uppgifter rörande ett bolag och dess angelägenheter, torde det böra i

lagen föreskrivas att beträffande uppgiftsskyldighet som erfordras för tiillämpningen

av lagen och vad därmed äger samband samt tystnadsplikt skall

gälla vad i kontrollagen är stadgat därom. En erforderlig jämkning i 3 §

kontrollagen, till vilket lagrum den nu föreslagna lagen skulle komma att hänvisa,

torde jag få tillfälle beröra, när jag i det följande går att redogöra för

fråga om vissa ändringar i kontrollagen. Det torde vidare böra stadgas, att administratör,

revisor eller annan som täger befattning med administrationen ej i

vidare män än som erfordras för vinnande av syftet med administrationen må

yppa eller använda sig av fabrikationssätt, anordning, affärsförhållande eller

annat varom han i anledning av sin befattning med administrationen erhållit

kännedom. Brott häremot bör straffas på sätt stadgas örn brott mot tystnadsplikt

i 5 § tredje stycket kontrollagen.

Anordnande och bedrivande av administration kan givetvis komma att

föianleda kostnader för det allmänna. Den huvudsakliga posten utgöres av

arvodet till administratorn och gottgörelse för de utgifter som denne vid

uppdragets fullgörande kan komma att ådraga sig. För dessa kostnader måste

det allmänna svara i förhållande till administratorn. men det synes rim
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

15

ligt, att kostnaderna — inklusive ersättning till särskilda revisorer som flyktkapitalbyrån

funnit sig böra anlita för tillsynen över administrationen —

skola kunna uttagas av den juridiska personens egendom. Det torde böra ankomma

på restitutionsnämnden att pröva till vilket belopp sådana kostnader

må uttagas.

Efter mönster från kontrollagen synes böra föreskrivas, att beträffande

restitutionsnämndens befattning nied ärenden enligt den nya lagen vad som

stadgas i 4 § lagen örn återställande av viss från ockuperat land härrörande

egendom (rörande omröstning, vittnesförhör vid allmän domstol, förbud mot

fullföljd m. m.) skall äga motsvarande tillämpning.

Flyktkapitalbyrån torde böra åläggas att, om den juridiska personen är

registrerad, göra anmälan för registrering, när administratör tillsättes eller entledigas.

I övrigt bör det åligga administratör!! eller administratörerna att göra

anmälan till registret, när sådan enligt lag eller författning skall äga rum.

Konungen bör äga meddela de närmare bestämmelser som kunna finnas

erforderliga för lagens tillämpning. Denna föreslås träda i kraft dagen efter

den då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk

författningssamling. I likhet med kontrollagen bör den erhålla giltighet till

och med den 30 juni 1946. Beträffande den nya lagen erfordras vissa slutbestämmelser

av innehåll motsvarande de vid kontrollagen givna.

Jag har förut uttalat, att behovet av vidgade befogenheter för det allmänna

i fråga örn utländska egendomsintressen i Sverige bör kunna tillgodoses inom

kontrollagens ram såvitt angår egendom, vilken tillhör främmande rättssubjekt

och alltså även formellt är utländsk. Den erforderliga utvidgningen

synes böra genomföras på det sättet att till 2 § första stycket kontrollagen

fogas ett stadgande av innebörd att kvarstad må beslutas — utom såsom

hittills vid risk för undanstickande eller förstöring — jämväl då kvarstad

finnes erforderlig för att egendomen skall komma till en ändamålsenlig och

ur allmän synpunkt lämplig användning. Ett sådant behov kan tänkas komma

att uppstå ej blott beträffande varupartier, fartyg och liknande objekt

utan också i fråga om t. ex. aktier i svenska bolag, vilka tillhöra utländska

rättssubjekt men anses böra omhändertagas och eventuellt genom försäljning

överföras i svensk ägo.

Genom 2 § andra stycket av kontrollagen har möjlighet beretts att, i anslutning

till meddelat skingringsförbud, med kvarstad belägga viss svensk

egendom, nämligen egendom som tillhör svenskt aktiebolag eller annan

juridisk person, över vilken utländskt rättssubjekt har ett bestämmande

inflytande. Det kan ifrågasättas, huruvida, sedan flyktkapitalbyrån genom den

föreslagna nya lagen blivit i stånd att utverka administration av hithörande

svenska företag, det föreligger anledning att bibehålla möjligheten att kvarstadsbelägga

sådana rättssubjekts egendom. Emellertid är det icke uteslutet,

att det emellanåt kan befinnas ändamålsenligare att begära kvarstad på enstaka

objekt eller varupartier, tillhöriga ett av utländska intressen behärskat

bolag, än att tillgripa den mera vidlyftiga apparaten med administration

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

av hela företaget. Om därför möjligheten till kvarstad i dylika fall anses

böra kvarstå, synes jämväl här kvarstad böra få tillgripas ej blott vid risk

för undanstickande eller förstöring utan även till främjande av egendomens

lämpliga och ändamålsenliga användning. Lydelsen av 2 § andra stycket bör

följaktligen jämkas till överensstämmelse med den nya lydelsen av lagrummets

första stycke.

Såsom framgått av min redogörelse för tillämpningsföreskrifterna till kontrollagen

åligger det en syssloman för kvarstadsbelagd egendom att vidtaga

de åtgärder som erfordras för egendomens ändamålsenliga vård och, örn

den ingår i näringsverksamhet, nyttjande. Rörande befogenhet för sysslomannen

att sälja egendomen ha särskilda föreskrifter icke meddelats, och

sysslomannen är därför berättigad avyttra egendomen allenast under de

förutsättningar, då enligt utsökningslagen (183 §) kvarstadsbelagd egendom

må avyttras, alltså då egendomen är underkastad förskämning eller

snar förstörelse eller hastigt fallande i värde eller erfordrar alltför kostsam

vård. I betraktande bl. a. därav att kvarstad i fortsättningen kommer

att kunna tillgripas jämväl för att säkerställa en lämplig och ändamålsenlig

användning av viss egendom synes det mig erforderligt, att möjligheterna

att sälja egendomen i fråga vidgas. Denna utvidgning torde böra

åvägabringas genom att till 2 § kontrollagen fogas ett nytt tredje stycke av

innebörd att egendom varå kvarstad lagts må försäljas — utom när den är

underkastad snar förstörelse eller hastigt fallande i värde eller kräver alltför

kostsam vård — örn det finnes erforderligt för att egendomen skall komma

till en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning samt,

såvitt angår försäljning till annan än kronan, Konungen eller myndighet som

Konungen bestämmer lämnat tillstånd därtill.

I likhet med kostnad för administration bör kostnad för kvarstad och

för försäljning av kvarstadsbelagd egendom kunna uttagas ur egendomen

eller köpesumman. Beloppet synes även i detta fall böra fastställas av nämnden.

Stadgande härom har såsom ett fjärde stycke fogats till 2 § kontrollagen.

Den rätt att för tillämpning av kontrollagen föreskriva uppgiftsskyldighet

som enligt lagen tillkommer Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer

gäller enligt ordalagen i 3 § egendom som i 1 § avses. Då i sistnämnda

lagrum fråga är allenast örn rent utländsk egendom och då sådan i 2 §

andra stycket åsyftad svensk egendom, över vilken finnes bestämmande utländskt

inflytande, icke beröres i 1 §, har tvekan uppstått, i vad mån uppgifter

kunna infordras med avseende å egendomsförhållanden i sådana

svenska bolag, där ett bestämmande utländskt inflytande föreligger eller

misstänkes föreligga. Som flyktkapitalbyrån otvivelaktigt också i sistnämnda

fall kan lia behov att avkräva vederbörande uppgifter, har jag ansett 3 §

första stycket kontrollagen böra jämkas på sådant sätt att ordalagen klart

uppbära en vidsträcktare tillämpning.

De föreslagna ändringarna i kontrollagen torde böra träda i kraft dagen

efter den då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

17

I anslutning till det anförda har inom justitiedepartementet utarbetats jämväl

förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29 juni

19A5 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Föredraganden hemställer,att lagrådets utlåtande över lagförslagen, av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för del i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Sven Leffler.

2

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sand. Nr 373

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

Förslag

till

Lag

om administration av vissa bolag m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har förordnande som avses i 1 § lagen om kontroll å viss utländsk egendom

m. m. meddelats beträffande viss stat och äger den staten eller juridisk

person eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i den staten

bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk

person här i riket, må sådan juridisk person sättas under administration,

örn det med hänsyn till rådande av kriget föranledda utomordentliga

förhållanden finnes erforderligt för kontroll av dess verksamhet eller för att

eljest säkerställa en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning

av dess egendom.

Är det främmande inflytandet över juridisk person här i riket ej att anse

såsom bestämmande, må den juridiska personen likväl under de förutsättningar

som i övrigt angivas i första stycket sättas under administration, om

samtycke härtill lämnas av den juridiska personens beslutande organ.

2 §•

Förordnande örn administration meddelas av restitutionsnämnden på framställning

av flyktkapitalbyrån. Sådant förordnande må av nämnden återkallas,

om skäl till administration ej längre föreligga.

Beträffande nämndens befattning med ärenden som avses i denna lag skall

vad i 4 § lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande egeniom

stadgas äga motsvarande tillämpning.

3 §•

Administratör utses av flyktkapitalbyrån.

Administratom äger ej mindre i förhållande till tredje man handla å den

juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndigheter

företräda den juridiska personen än även, med avseende å tid då den juridiska

personen är satt under administration, utöva de befogenheter som eljest

tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse, firmatecknare,

likvidatorer eller annat organ för den juridiska personen. Administratom

må dock ej utan tillstånd av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,

av flyktkapitalbyrån till annan än kronan överlåta fast egendom, rätt till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

19

gruva eller andel däri eller rörelse som den juridiska personen bedriver eller

nedlägga sådan rörelse eller föranstalta om frivillig likvidation eller den

juridiska personens upplösning på annat sätt. Har förordnande örn administration

meddelats enligt 1 § andra stycket, må ej tillstånd till sådan åtgärd

lämnas eller överlåtelse till kronan äga rum, med mindre det organ som eljest

ägt besluta örn åtgärden å den juridiska personens vägnar samtyckt därtill.

I övrigt äger Konungen bestämma de avvikelser från vad i lag, bolagsordning

eller stadgar är föreskrivet med avseende å den juridiska personens

förvaltning vilka påkallas av att den juridiska personen satts under administration.

4 §•

Om så erfordras, må två eller flera administratörer utses. De skola handhava

administrationen gemensamt, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer.

5 §•

Den juridiska personens tillgångar här i riket samt handelsböcker, räkenskaper

och andra handlingar skola genast överlämnas till administratorn

eller administratörerna.

Flyktkapitalbyrån äger hos polismyndighet påkalla handräckning för omhändertagande

av egendom som avses i första stycket.

6 §.

Flyktkapitalbyrån skall utöva tillsyn över administrationen och äger för

ändamålet anlita särskilda revisorer.

Vad i lag, bolagsordning eller stadgar är föreskrivet om revision skall ej

äga tillämpning med avseende å tid då den juridiska personen är satt under

administration, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer.

7 §•

Beträffande uppgiftsskyldighet och vad därmed äger samband samt tystnadsplikt

gäde vad i lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. m. är för

där avsedda fall stadgat.

Administratör, revisor eller annan som tager befattning med administrationen

må ej heller i övrigt yppa eller använda sig av fabrikationssätt, anordning,

affärsförhållande eller annat, varom han i anledning av sin befattning

med administrationen erhållit kännedom, i vidare mån än som erfordras

för vinnande av syftet med administrationen. Bryter någon häremot,

straffes som i 5 § tredje stycket nämnda lag sägs.

8 §.

Kostnaden för administrationen jämte revision må, med belopp som fastställes

av restitutionsnämnden, uttagas av den juridiska personens egendom.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

9 §•

Är den juridiska personen registrerad, skall flyktkapitalbyrån för registrering

anmäla, när administratör tillsättes eller entledigas.

10 §.

Konungen äger meddela de närmare bestämmelser som må finnas erforderliga

för tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, samt gäller till

och med den 30 juni 1946. Med avseende å stadgandet i 7 § första stycket

skall andra punkten i slutstadgandet till lagen örn kontroll å viss utländsk

egendom m. m. äga motsvarande tillämpning. Samma lag vare i fråga om

förbud som i 7 § andra stycket sägs och överträdelse därav.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

21

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 oell 3 §§ lagen den 29 juni 1945 (nr 522)

om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 om kontroll

å viss utländsk egendom m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

2 §•

Kan skäligen befaras att egendom som i 1 § sägs undanstickes eller förstöres,

må på framställning av myndighet som Konungen bestämmer den

nämnd som omförmäles i 4 § lagen örn återställande av viss från ockuperat

land härrörande egendom förordna örn kvarstad å egendomen. Samma lag

vare, om sådan åtgärd finnes erforderlig för att egendomen skall komma

till en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning.

Har förordnande som avses i 1 § meddelats beträffande viss stat och äger

den staten eller juridisk person eller medborgare i samma stat eller annan

som är bosatt i den staten bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk

förening eller annan juridisk person här i riket, må, under sådan förutsättning

som angives i första stycket, nämnden på framställning som där

sägs förordna om kvarstad å egendom, tillhörig den juridiska personen.

Egendom varå kvarstad lagts må försäljas, om den är underkastad snar

förstörelse eller hastigt fallande i värde eller kräver alltför kostsam våld

eller om det finnes erforderligt för ändamål som i första stycket andra punkten

sägs och, såvitt angår försäljning till annan än kronan, Konungen eller

myndighet som Konungen bestämmer lämnat tillstånd därtill.

Kostnad för kvarstad eller försäljning må, med belopp som fastställes av

nämnden, uttagas ur egendomen eller köpesumman.

3 §•

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger föreskriva den

uppgiftsskyldighet som erfordras för tillämpningen av denna lag.

Underlåter någon —--äga tillämpning.

Vad som---eller åtgärden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 26 oktober

1945.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 25 oktober 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 5 oktober 1945, hade Kungl. Maj.t förordna!, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till lag om administration av vissa bolag m. m. samt

lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 (nr 522)

örn kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn

H. K. H. Holmgren.

Förslagen föranledde följande yttranden.

Lagrådet:

De föreliggande förslagen innebära ett fullföljande av den lagstiftning,

som inleddes genom lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk

egendom m. m. Såsom lagrådet anförde vid granskning av förslaget till sistnämnda

lag, inneburo de åtgärder, som enligt sagda förslag skulle kunna

genomföras, allvarliga och vittgående ingripanden. Genom de föreliggande

förslagen möjliggöras än mera ingripande åtgärder mot företag och egendom,

beträffande vilka visst utländskt inflytande finnes vara för handen. Starka

betänkligheter möta mot att i den omfattning, som nu föreslås, giva statens

organ befogenhet att ingripa i privata rättsförhållanden. De i förslagen avsedda

åtgärderna innebära ej blott ett inskridande mot utländska rättssubjekt

i en utsträckning, som saknar motstycke i vår gällande rätt; de kunna

även medföra, att svenska ekonomiska intressen komma att lida skada. Genom

kriget och särskilt genom Tysklands sammanbrott ha emellertid skapats

så utomordentliga förhållanden, att en lagstiftning i förslagens syfte synes

påkallad. Det torde även kunna förutsättas, att vid lagstiftningens till
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

23

tampning nödig varsamhet iakttages och att därvid tillses, att enskilda intressen

icke åsidosättas i vidare mån än som finnes oundgängligen erforderligt.

Med hänsyn till det anförda vill lagrådet icke avstyrka, att de framlagda

förslagen läggas till grund för lagstiftning.

Förslaget till lag om administration av vissa bolag m. m.

1 §•

Lagrådet:

Såsom förutsättningar för att svensk juridisk person — över vilken viss

utländsk stat eller rättssubjekt i samma stat har ett bestämmande inflytande

— skall kunna sättas under administration angives i förevarande paragraf,

att förordnande, som avses i 1 § kontrollagen, meddelats beträffande

den staten samt att åtgärden finnes erforderlig för kontroll av den juridiska

personens verksamhet eller för att eljest säkerställa en ändamålsenlig och ur

allmän synpunkt lämplig användning av dess egendom. Tillika kräves, att

åtgärden skall vara erforderlig med hänsyn till rådande av kriget föranledda

utomordentliga förhållanden. Sistnämnda villkor torde visserligen vara erforderligt

i de fall, då administration påkallas för säkerställande av att egendom,

som tillhör juridisk person, erhåller en ändamålsenlig och ur allmän

synpunkt lämplig användning, men villkoret passar mindre väl, när ett ingripande

betingas enbart av behovet att vinna kontroll över den juridiska

personens verksamhet. Till en början må erinras, att förordnande enligt 1 §

kontrollagen ej må meddelas, med mindre kontroll, som där avses, finnes

erforderlig i anledning av kapitalflykt till Sverige eller eljest med hänsyn till

rådande av kriget föranledda utomordentliga förhållanden. Dylika förhållanden

måste således alltid vara för handen för att förevarande paragraf

överhuvud skall kunna tillämpas. Vidare bör märkas, att det uppställda villkoret

måhända i vissa fall kan komma att hindra beslut om administration,

ehuru sådan synes lämplig. Den omständighet, som gör administration önskvärd,

kan till exempel vara, att den juridiska personens styrelse åsidosätter

av flyktkapitalbyrån meddelade föreskrifter eller att fara föreligger att egendom

undanstickes eller förstöres. Dylika omständigheter kunna näppeligen

hänföras till rådande av kriget föranledda utomordentliga förhållanden. På

grund av vad nu anförts bör bestämmelsen ändras på sådant sätt, att nämnda

villkor icke kommer att gälla, när administration erfordras allenast för vinnande

av kontroll över juridisk persons verksamhet.

2 §■

Lagrådet:

Med bestämmelsen i andra stycket av denna paragraf torde avses, att

samtliga föreskrifter i 4 § lagen örn återställande av viss från ockuperat land

härrörande egendom skola äga motsvarande tillämpning beträffande åren
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

den, som avses i förevarande lag. Således skola ej blott reglerna om restitutionsnämndens

befattning med ärenden enligt förstnämnda lag utan även

stadgandena, att mot nämndens beslut talan ej må föras samt att beslut går i

verkställighet såsom lagakraftägande dom, äga motsvarande tillämpning. För

att detta skall framgå tydligt synes en jämkning böra vidtagas i ordalagen.

3 §•

Lagrådet:

De befogenheter, som enligt denna paragraf tillkomma administratorn, äro

synnerligen vittgående. Åt honom inrymmes en handlingsfrihet, till vilken

motsvarighet icke kan uppvisas inom något annat rättsområde. Det blir därför

angeläget, att ifrågavarande uppdrag lämnas till personer, som icke endast

besitta full kompetens för de förvaltningsuppgifter, varom i varje särskilt

fall är fråga, utan även känna ansvar för att uppdraget på bästa sätt

genomföres. Visserligen saknas anledning att antaga annat än att dessa synpunkter

skulle bli beaktade av flyktkapitalbyrån, men med hänsyn till sakens

vikt och de svårigheter, som kunna möta att finna för uppdraget lämpliga

personer, synes det vara till fördel, att i första stycket åtminstone upptages

föreskrift, att administratör bör äga sådan insikt och erfarenhet, som

erfordras för administrationens behöriga handhavande.

Det ligger i sakens natur, att flyktkapitalbyrån, som enligt första stycket

i förevarande paragraf har att utse administratör, jämväl bör äga befogenhet

att entlediga administratör, som visat sig mindre lämplig för uppdraget

eller som av annan anledning bör ersättas. Denna befogenhet torde ej böra

begränsas till sådana fall, då byrån kan påvisligen lägga administratorn fel

eller försummelse till last, utan bör kunna utövas, när det prövas skäligt.

Uttrycklig föreskrift härom synes önskvärd.

I andra stycket av förevarande paragraf stadgas bland annat, att administratorn

äger utöva de befogenheter, som tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde,

styrelse, firmatecknare, likvidatorer eller annat organ för

den juridiska personen. Härtill har fogats den begränsningen, att det sagda

gäller endast med avseende å tid, då den juridiska personen är satt under

administration. Såsom framgår av föredragande departementschefens anförande,

torde granden till den angivna begränsningen vara, att förslaget icke

avser att beröva bolagsstämma dess befogenheter med avseende å granskning

av styrelsens förvaltning innan administrationen tagit sin början samt

att administratorn alltså icke har att taga befattning med frågan om ansvarsfrihet

för styrelsen.

Det kan ifrågasättas, huruvida det är lämpligt att på detta sätt helt avskära

administratorn från möjligheten att ingripa med anledning av förvaltningsåtgärder,

som vidtagits före administrationens början. Därest till exempel

styrelsen i ett aktiebolag behärskar mera än fyra femtedelar av aktiekapitalet,

kan bolagsstämmans kontroll över styrelsens förvaltning vara utan

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

25

betydelse, och om i dylikt fall administratör!! icke kan ingripa beträffande

tidigare förvaltningsåtgärder, kan fara föreligga, att administrationens syfte

i viss mån förfelas. Fall kunna även tänkas, då juridisk person på grund av

rådande extraordinära förhållanden saknar beslutande organ, som kan taga

ställning till frågan örn ansvarsfrihet. Emellertid torde det icke vara påkallat

att giva administratorn befogenhet att i alla fall besluta i frågor, som nu

berörts. Det synes lämpligare att såsom huvudregel bibehålla den i förslaget

upptagna principen och medgiva flyktkapitalbyrån att, när skäl äro därtill,

giva avvikande bestämmelser. Med hänsyn härtill synes omförmälda stadgande

böra utgå och ersättas med föreskrift, att administratorn ej må med

avseende å förvaltningen under tid före administrationens början utöva befogenhet,

varom nu är fråga, där ej flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer.

I samband härmed böra andra och tredje punkterna i paragrafens

andra stycke flyttas till ett särskilt stycke.

Enligt andra stycket andra punkten i förevarande paragraf må administratorn

ej överlåta fast egendom, rätt till gruva eller andel däri eller rörelse,

med mindre tillstånd lämnats av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

av flyktkapitalbyrån. Denna inskränkning i administratorns

befogenhet gäller dock icke, när överlåtelse sker till kronan. Tillräckliga skäl

kunna icke anföras för det sålunda gjorda undantaget. I åtskilliga fall kan

fast egendom förvärvas för kronans räkning efter beslut av annan än Kungl.

Majit, och den prövning av förvärvets lämplighet, som därvid förekommer,

sker ur andra synpunkter än som avses i denna lag. På grund härav bör

nämnda undantagsbestämmelse uteslutas. Härav föranledes jämkning i tredje

punkten av samma stycke.

4 §.

Lagrådet:

Enligt denna paragraf kunna, om det finnes erforderligt, två eller flera administratörer

utses. De skola handhava administrationen gemensamt, där ej

flyktkapitalbyrån annorlunda bestämmer. Förslaget upptager emellertid icke

någon bestämmelse för det fall att enighet mellan administratörerna icke

kan vinnas i ärende, vari avgörandet tillkommer dem. Den lämpliga lösningen

synes vara, att flertalets beslut gäller samt att avgörandet hänskjutes

till flyktkapitalbyrån, för den händelse det ej föreligger flertal för viss mening.

På grund härav hemställes, att föreskrift i sådant hänseende införes

såsom andra stycke i förevarande paragraf.

6 §.

Lagrådet:

För aktieägare eller annan intressent i företag, som satts under administration,

kan det vara av vikt, att möjlighet finnes för honom att följa administra
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

tionens gång och öva kontroll över huru administratom fullgör sitt uppdrag.

I nära anslutning till vad som är stadgat beträffande likvidation av aktiebolag

och beträffande förvaltning av konkursbo synes därför till bestämmelsen

i första stycket av denna paragraf böra fogas tillägg, att administratom skall

för varje räkenskapsår till flyktkapitalbyrån lämna redogörelse över sin förvaltning

samt att redogörelsen skall hållas tillgänglig för aktieägare, föreningsmedlem

eller annan, vilkens rätt är beroende av förvaltningen. Närmare föreskrifter

om redovisningsskyldigheten och tiden för dess fullgörande böra meddelas

i den ordning, som angives i 10 §.

Administratör bör vara skyldig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller

av vårdslöshet tillskyndat någon, vars rätt är beroende av förvaltningen.

Att förslaget icke innehåller någon föreskrift härom sammanhänger tydligen

med att administratom ansetts vara underkastad tjänstemannaansvar enligt

25 kap. 22 § strafflagen. Mot denna uppfattning synes någon erinran icke

kunna göras.

Justitierådet Ekberg:

En fråga, som ej bör lämnas oreglerad i förevarande sammanhang, är frågan

om skyldigheten för styrelse i aktiebolag eller ekonomisk förening, som satts

under administration, att göra redo för sin förvaltning under den tid, för

vilken förvaltningsberättelse ej förut framlagts. Härutinnan synes, i likhet

med vad som stadgas beträffande likvidation av aktiebolag och ekonomisk

förening, böra föreskrivas, att styrelsen skall ofördröjligen lämna sådan redovisning.

Beträffande redovisningens granskning och vidare behandling, frågan

om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen samt rätt att tala å styrelsens

förvaltning torde vad i fråga om likvidation är stadgat böra äga motsvarande

tillämpning. Då emellertid sådana fall kunna inträffa, i vilka nu antydda

regler på grund av intressenternas bortovaro eller av annan anledning icke

kunna tillämpas utan modifikation, lärer — i anslutning till vad lagrådet

förordat vid 3 § — befogenhet att förordna härom böra tilläggas flyktkapitalbyrån.

De bestämmelser, som påkallas i omförmälda avseenden, äro av den

natur, att de ej böra meddelas i administrativ ordning. Föreskrifter i ämnet

kunna lämpligen upptagas som ett första stycke i förevarande paragraf.

Övergångsbestämmelserna.

Lagrådet:

Då den i 7 § första stycket givna föreskriften örn uppgiftsskyldighet tydligen

icke skall gälla efter lagens giltighetstid, erfordras jämkning i andra

punkten av övergångsbestämmelserna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

27

Förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29

juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

2 §•

Lagrådet:

Av skäl, som anförts vid 3 § förslaget till lag om administration av vissa

bolag m. m., bör den i förevarande paragrafs tredje stycke intagna bestämmelsen

örn tillstånd i vissa fall till försäljning av kvarstadsbelagd egendom underkastas

sådan jämkning, att densamma blir tillämplig även vid försäljning

till kronan.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 373.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 november 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den 26 oktober

1945 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 5 i samma månad remitterade

förslagen till 1) lag örn administration av vissa bolag m. m.; och 2) lag

angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 29 juni 1945 (nr 522) örn

kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Efter redogörelse för lagrådets utlåtande anför föredraganden följande.

Vad först angår förslaget till lag om administration av vissa bolag m. m.

synes den av lagrådet med avseende å 1 § i förslaget påyrkade ändringen

böra verkställas. I anledning av vad lagrådet anfört vid 2 § bör en jämkning

ske av andra stycket i denna paragraf. Det synes även lämpligt att, på

sätt lagrådet hemställt, i 3 § första stycket upptaga bestämmelser örn de

egenskaper, vilka böra förutsättas hos administratör, och örn rätt för flyktkapitalbyrån

att entlediga administratör.

Beträffande de ändringar som lagrådet ifrågasatt beträffande 3 § andra

stycket finner jag det kunna vara påkallat att — ehuru administratör i regel

ej torde böra taga befattning med granskningen av och pröva frågan örn

ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning före administrationens början —

flyktkapitalbyrån må äga bestämma att administratör i vissa fall får utöva

ifrågavarande befogenheter jämväl med avseende å tiden före administrationens

början. Den av lagrådet förordade jämkningen i denna del synes alltså

böra godtagas.

Mot den i det remitterade förslaget upptagna bestämmelsen, enligt vilken

Kungl. Maj:ts eller flyktkapitalbyråns tillstånd icke skulle erfordras när administratorn

har för avsikt att till kronan överlåta fast egendom, rätt till

gruva eller rörelse, har lagrådet invänt, att tillräckliga skäl icke kunde anföras

för undantaget och ytterligare bland annat framhållit, att kronans förvärv

kunde beslutas av annan statlig instans än Kungl. Majit. Ehuru det

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 373.

29

knappast finnes anledning antaga, att frågor om förvärv av nu förevarande

art skola i fall av någon betydelse komma att handläggas av annan statlig instans

än Kungl. Majit, har jag med anledning av lagrådets uttalande ansett,

att tillståndsprövningen bör utsträckas att gälla även kronans förvärv.

Den av lagrådet föreslagna kompletteringen av 4 § — med tanke på det fall

att administratörerna icke kunna enas i någon förvaltningsfråga —- finner

jag likaledes böra vidtagas. Likaså anser jag det befogat, att i 6 § upptagas

regler om skyldighet för administratör att avlämna redogörelse för sin förvaltning

och om att redogörelsen skall hållas tillgänglig för dem vilkas rätt

är beroende av förvaltningen. Däremot synes det mig icke erforderligt att,

såsom en av lagrådets ledamöter ifrågasatt, i lagen införa regler om skyldighet

för styrelse i aktiebolag eller ekonomisk förening som satts under administration

att göra redo för sin förvaltning.

I anledning av vad lagrådet anfört rörande slutstadgandet i lagförslaget

har detta underkastats en formell omredigering.

Utöver de ändringar och tillägg, som jag hittills berört, torde några jämkningar

av rent redaktionell natur böra vidtagas i förslaget.

Beträffande förslaget angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ kontrolllagen

vill jag biträda den av lagrådet ifrågasatta ändringen med avseende å

överlåtelse till kronan.

I sista stycket av 2 § i förslaget synes en jämkning av redaktionell natur

böra ske.

Föredraganden hemställer, att lagförslagen, efter angivna ändringar och

tillägg, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:581 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 16 februari 1934 s. 5 i texten
  2. 1LU 1945:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om administration av vissa bolag m. m. s. 1 i texten