Sök i Ratio Lex

Angående ändring i grunderna för lån från jordbrukets maskinlånefond m. m

1945-01-19 · 43 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:38, Angående ändring i grunderna för lån från jordbrukets maskinlånefond m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

1

Nr 38.

Kungl. Maj.-ts proposition till riksdagen angående ändring i grunderna

för lån från jordbrukets maskinlånefond m. m.;

given Stockholms slott den 19 januari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Perhsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö,

Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition förbudgetåret 1945/46beräkna

dels till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk

m. m. ett förslagsanslag av 2 000 090 kronor (IX H. T. p. 152), dels ock till

Jordbrukets maskinlånefond ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor (kapitalbudgeten,

bil. 7, p. 14).

Jag torde nu ånyo få anmäla dessa frågor.

Genom beslut den 28 juni 1941 har Kungl. Majit anbefallt lantbruksstyrelsen

och egnahemsstyrelsen att -— med beaktande av vad i ärendet anförts

av jordbruksutskottet i dess utlåtande nr 74 till 1941 års riksdag — gemen
Bihang

till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 38.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 38-

samt verkställa av riksdagen begärd utredning rörande en rationaliserad nyodlingsverksamhet

med utnyttjande av maskinella hjälpmedel, i första hand

för komplettering av ofullständiga jordbruk, ävensom att till Kungl. Maj :t inkomma

med de förslag i ämnet, vartill utredningen kunde giva anledning. Sedermera

ha genom beslut den 24 april 1942 ämbetsverken tillika erhållit uppdrag

att verkställa utredning rörande möjligheterna att med maskinella hjälpmedel

underlätta och effektivisera arbetet med stenröjning.

Till fullgörande av förenämnda uppdrag har lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen

den 5 maj 1944 avgivit utredning med förslag rörande nyodling

och stenröjning med maskinella hjälpmedel, över detta förslag ha yttranden

avgivits av statskontoret, lantbruksakademien, lantbrukshögskolan, samtliga

hushållningssällskaps förvaltningsutskott, hushållningssällskapens ombud,

jordbrukstekniska föreningen, jordbrukskommittén, norrlandskommittén,

Riksförbundet landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund.

I två särskilda skrivelser den 31 augusti 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt

dels att till Jordbrukets maskinlånefond måtte för budgetåret 1945/46

anvisas ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor, dels ock att till Grundförbättringar:

Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. måtte för

samma budgetår anvisas ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor samt att bidragstilldelningen

från detta anslag för år 1946 måtte bestämmas till 4 500 000

kronor.

Jag torde i detta sammanhang även få anmäla ett av 1942 års jordbrukskommitté

den 3 oktober 1944 avgivet förslag rörande ändrade grunder för lån

från jordbrukets maskinlånefond m. m. i syfte att främja jordbrukets mekanisering.

Över detta förslag ha yttranden avgivits av i stort sett samma myndigheter

och sammanslutningar, som yttrat sig över lantbruksstyrelsen och

egnahemsstyrelsens förut omförmälda utredning, ävensom av dessa båda

ämbetsverk.

Innan jag närmare ingår på förslagen och däröver avgivna yttranden,

torde jag få lämna en redogörelse för de nu gällande bestämmelserna om lån

från jordbrukets maskinlånefond samt om bidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk, såvitt avser nyodling och stenröjning.

Gällande bestämmelser om lån från jordbrukets maskinlånefond

samt örn bidrag till nyodling och stenröjning.

Jordbrukets maskinlånefond inrättades genom beslut av 1938 års riksdag

(prop. nr 217; r. skr. nr 275). Dess tillkomst motiverades framförallt av en

önskan att i högre grad än tidigare varit fallet underlätta för det mindre jordbruket

att bliva delaktigt av den utveckling, som ägt rum på maskinteknikens

område, och den därav möjliggjorda rationaliseringen av jordbruksdriften.

Bestämmelserna om lån från denna fond återfinnas i kungörelsen den 17 juni

1938 (nr 401) med däri genom kungörelserna nr 521/1941, 270/1943 och 404/

1944 gjorda ändringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

3

Lån från fonden kan av hushållningssällskapen utlämnas såväl till enskild

person som till sammanslutning för anskaffande av jordbruksmaskin eller

tvättmaskin, som avses skola användas gemensamt av flera jordbrukare. För

inköp av tvättmaskin må dock lån utlämnas även örn andra personer än jordbrukare

avses skola deltaga i maskinens användning under villkor att antalet

anmälda deltagare i maskinanvändningen till minst 80 procent utgöres av

jordbrukare (7 §).

Lån må beviljas av vederbörande hushållningssällskap under förutsättning,

att den maskin, till vars förvärvande lånet är avsett att användas, av

hushållningssällskapet befinnes lämplig för åsyftat ändamål, att köpeskillingen

för maskinen prövas skälig, att den gemensamma maskinanvändningen

kan antagas bereda en var av de jordbrukare, som äro medlemmar

i den lånesökande sammanslutningen eller som eljest avses skola deltaga i

maskinanvändningen, en nytta som kan antagas svara mot hans kostnader

för densamma, att den gemensamma maskinanvändningen är ändamålsenligt

organiserad och att trygghet finnes för en god skötsel av maskinen,

att av den åkerareal, som innehaves av de jordbrukare, som avses skola

deltaga i maskinanvändningen, minst 65 procent tillhöra brukningsdelar

med högst 20 hektar åker, dock att lån må beviljas utan hinder av att

nämnda förutsättning ej uppfylles, därest lantbruksstyrelsen för särskilt

fall, på ansökning av hushållningssällskapet, efter prövning av omständigheterna

därtill lämnar medgivande, samt att de jordbrukare, som svara

för lånet, gjort sig kända för skötsamhet och ekonomisk förtänksanlhet

(9 § första stycket).

Då lån sökes av någon, som ämnar bedriva uthyrning av maskinen eller utföra

maskinarbete åt andra med densamma (maskinhållare), fordras därjämte,

att lånesökanden med hänsyn till sin ekonomiska ställning och förhållandena

i övrigt prövas vara lämplig för bedrivande av den avsedda verksamheten

samt att de avgifter, vilka han därvid ämnar betinga sig, icke befinnas

oskäliga (9 § andra stycket).

Vid ansökan örn lån från maskinhållare skall fogas förklaring av de

personer, som avses skola deltaga i maskinanvändningen, att denna kan

antagas komma att bereda deni nytta ävensom uppgift för en var av dem om

innehavd jordbruksfastighet och storleken av dess åkerareal (8 §).

Lån må icke beviljas till högre belopp än som motsvarar 80 procent av köpeskillingen

för den maskin, till vars förvärvande lånet är avsett att användas

(10 §). För lån skall ställas säkerhet, som av hushållningssällskapet

prövas vara betryggande (11 §). Återbetalningstiden må bestämmas lill minst

fem och högst åtta år (2 och 13 §§). Återbetalningen sker, under iakttagande

av den bestämda återbetalningstiden, med lika amorteringar vid utgången

av vart och eli av de efter lånets lyftande närmast följande kalenderåren

(4 och 13 §§). Ränta utgår enligt kungörelserna nr 936 och 937/1943 efter

viss av Kungl. Maj:t för varje budgetår fastställd normalränta, utgörande

lägst 4 procent.

Lantbruksstyrelsen må på framställning av hushållningssällskapet bevilja

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

låntagare bidrag till låns återbetalning med belopp, motsvarande 20 procent

av lånets ursprungliga belopp. Såsom förutsättning för dylikt bidrag gäller, att

övrig del av låneskulden jämte upplupen ränta blivit ordentligt återbetald i

överensstämmelse med fastställd återbetalningsplan samt att den gemensamma

maskinanvändningen utövats på ett ändamålsenligt sätt (15 §).

Bidrag till nyodling och stenröjning kunna beviljas enligt kungörelsen den

30 juni 1939 (nr 466) angående statsbidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk m. m. Bidragen, som lämnas genom förmedling av hushållningssällskapen,

äro förbehållna jordbruk om högst 20 hektar åker, inberäknat

den areal, som skall nyodlas eller förbättras med hjälp av statsbidrag. Såväl

i fråga om nyodling som stenröjning utgår bidrag med högst 60 procent

av den beräknade kostnaden, dock högst 400 kronor för hektar jord, som

skall nyodlas, och högst 350 kronor för hektar jord, som skall stenröjas.

Statsbidrag till nyodling eller stenröjning må icke på en gång tilldelas en

och samma person med högre belopp än tillhopa 800 kronor.

Även lån kunna beviljas för ny odling sändamål. Dessa lån, som förmedlas

genom hushållningssällskapen, utlämnas dels från allmänna nyodlingsfonden

och dels från norrländska nyodlingsfonden. Bestämmelser härom återfinnas

i kungörelserna den 21 augusti 1925 (nr 396) respektive den 11 juni

1926 (nr 204) med däri genom kungörelserna nr 300/1930 och 637/1937

respektive nr 301/1930 och 638/1937 gjorda ändringar. Av villkoren för lån

må nämnas, att lånen utgå med 3A av beräknad odlingskostnad, dock högst

500 kronor per hektar jord, som är avsedd att nyodlas. Lån beviljas oavsett

storleken av den fastighet, varå nyodlingen är avsedd att utföras. Lånen äro

ränte- och amorteringsfria under två år och amorteras därefter med Vt årligen

av det ursprungliga lånebeloppet.

Jordbrukskommitténs förslag.

Jordbrukskommitténs förslag innebär i huvudsak följande.

Den i syfte att nedbringa jordbrukets maskinkostnader förekommande gemensamma

maskinanskaffningen och maskinanvändningen bör i större utsträckning

än hittills varit fallet omhänderhavas av s. k. maskincentraler, vilka

utmärkas därav att maskinhållareverksamheten med hänsyn till antalet maskiner

nått en betydande storleksordning. För att väcka intresse för bildandet

av maskincentraler skall igångsättas en genom hushållningssällskapen och

jordbrukstekniska föreningen bedriven upplysningsverksamhet, kompletterad

med en tryckt handledning rörande organisationen och skötseln av maskincentraler.

Handledningen bör utarbetas genom jordbrukstekniska föreningens

försorg. Kostnaden därför — preliminärt beräknad till 6 000 kronor — skall

bestridas av statsverket. Föreningen bör däremot bekosta tryckning och

distribution av handledningen mot rätt att tillgodogöra sig inkomsterna av

densamma. Bildandet av maskincentraler skall vidare främjas genom tillhandahållande

av lån för maskinanskaffningen från jordbrukets maskin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

5

lånefond. Då en maskincentral om möjligt bör tillhandahålla maskiner och

redskap för såväl de större som de mindre brukningsdelarna i trakten, böra

sådana ändringar vidtagas i bestämmelserna angående lån från fonden, att

lån få beviljas även örn mindre än 65 procent av den åkerareal, som innehaves

av deltagarna i den gemensamma maskinanvändningen, tillhöra brukningsdelar

med högst 20 hektar åker. I stället bör en begränsning införas i

fråga om rätten att erhålla bidrag till återbetalning av lån från fonden.

Såsom allmän motivering till förslaget har jordbrukskommittén

anfört.

Jordbruksmekaniseringens viktigaste uppgift brukar angivas vara att minska

behovet av mänsklig arbetskraft. Maskinerna taga vidare toppbelastningen

under brådskande tidsperioder, såsom vid sådd och skörd. Stundom kan mekaniseringen

ha en skördestegrande verkan genom att arbetet kan utföras

både effektivare och snabbare. Slutligen göra maskinerna jordbruksarbetet

lättare och intressantare men ställa samtidigt stora krav på arbetarens skicklighet,

vilket i sin tur torde bidraga till att hålla i varje fall den bättre arbetskraften

kvar vid jordbruket.

Av en av docenten vid lantbrukshögskolan G. Ringborg verkställd undersökning

rörande mekaniseringens inverkan på jordbrukets arbetsbehov och

ekonomiska resultat framgår, att genom mekanisering av jordbruket finnes

teknisk möjlighet att under lämpliga förutsättningar reducera förbrukningen

av mänskligt arbete i växtodlingen med uppemot en tredjedel. Mekaniseringens

arbetsbesparande inverkan är emellertid olika för skilda slag av

arbeten. I följande sammanställning återfinnas resultaten härutinnan för

jordbruk av olika storlek i fråga örn skilda växtodlingsarbeten:

Åker-

areal

hektar

Antal inbesparade dagsverken per egendom 1

Foderrotfrukts- och

sockerbetsodling

Vallskörd

Traktordrift

Sädesskörd

Potatisskörd

Ssl

Msl

Ssl

Msl

Ssl

Msl

Ssl

Msl

Ssl

Msl

75

33

1-3

5''5

1

6*7 !

16-1

17 1

8-6

14-2

1-8

1-8

15-0

4-3

2-6

12-9

12-6

32-5

25T

7-1

13-9

3-6

1-8

40-0

9-2

5-9

25-4

24-8

82-2

42-4

39-3

6-6

2-4

75-0

15-2

12-5

41-7

40 5 1

148-0

117-2

71-7

68 2

120

7-2

I fråga örn foderrotfruktsodlingen har räknats med övergång från upptagning

för hand med samtidig blåstång av foderrotfrukter till blåstång med

skyffel och uppkomling med rotsläde. Besparingen av dagsverken vid höskörden

har uppnåtts genom utnyttjande av hiss vid inkörningen. Ytterligare

någon besparing anses kunna uppnås vid i varje fall de större jordbruken

genom mekanisering av AlV-foderberedningen. Mekaniseringen av sädesskörden

har vid jordbruk örn 7,5 och 15 hektar omfattat användning av

självbindare och vid större egendomar användning av skördetröska. I fråga

om potatisskörden har räknats med potatisupptagare i stället för handplockning

efter årder.

Av undersökningen framgår emellertid vidare, att den tänkta mekaniseringen

icke helt utjämnar de för närvarande i allmänhet under vegetationsperioden

föreliggande variationerna i arbetsbehovet inom jordbruket. Genom

1 Ssl = Skåne-Hallands slättbygder.

Msl = Mellersta Sveriges slättbygder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

jämkning av åkerarealens användning för olika växtslag med hänsyn till den

mekaniserade driftens anspråk på arbetskraft torde emellertid en jämnare

arbetsfördelning på olika årstider kunna uppnås. Härvid böra grödor, för

vilka kulmen i arbetskraftsbehovet sammanfaller med de tider, då egendomens

bela arbetsbehov hittills brukat kulminera, i större eller mindre utsträckning

få vika för grödor, som ställa de största kraven på arbete under

hittillsvarande dalar i arbetskurvan.

Den inverkan, som mekaniseringen och en i samband härmed vidtagen

förändring av arealanvändningen kan lia på driftens ekonomiska resultat,

sammanhänger i första band med förändringarna i kostnaderna för mänskligt

arbete, maskinkostnadernas storlek, skördevärdets förändringar och behovet

av arbetshästar. Dessa faktorers betydelse varierar givetvis på olika

egendomar och inom olika landsdelar. Den uppfattningen synes dock motiverad,

att även ur ekonomisk synpunkt stora fördelar ofta kunna vinnas

genom en utvidgad mekanisering. Det hästa driftsresultatet synes emellertid

i allmänhet kunna uppnås, om jämsides med den ökade mekaniseringen en

jämkning av åkerarealens användning verkställes. Särskilt vid de större jordbruken

men även för de egentliga bondejordbruken torde det vara lönande

att driva mekaniseringen längre än som hittills i allmänhet skett. Vid ett

mindre jordbruk, där ägaren utför allt arbete själv med hjälp av sin familj,

kan arbetsstyrkan och därmed arbetskostnaderna visserligen icke reduceras

genom mekanisering av driften. Emellertid frigöres även å dessa brukningsdelar

genom mekaniseringen arbetskraft, som ofta kan bättre nyttiggöras

genom annat arbete på den egna gården eller annorstädes. Under särskilt

bråda perioder kan vidare maskinanvändningen även vid det mindre jordbruket

medföra en välbehövlig arbetslättnad. På ett mindre jordbruk, som

brukas av ägaren och hans familj vid sidan av annat yrke (stödjordbruk),

kan ägaren ofta för närvarande icke ägna tillräcklig tid åt gårdens skötsel

under de brådaste perioderna på året, såsom vid sådd och skörd. För sådana

gårdar bliva lantbruksmaskinerna till stor hjälp och äro befogade även enbart

ur arbetsbesparingssynpunkt.

Då det gäller att nedbringa maskinkostnaderna kunna jordbrukarna, förutom

att inköpa begagnade jordbruksmaskiner, gå den vägen, att de gemensamt

anskaffa eller använda dylika maskiner. I fråga örn det sätt,

på vilket äganderätten till gemensamt brukade maskiner plägar vara reglerad,

kan man skilja mellan två olika former. Den ena är, att maskinen äges

av en person eller ett företag, som utlånar maskinen till andra brukare eller

själv utför arbete med maskinen hos andra brukare. Den andra formen är,

att maskinen äges gemensamt av flera jordbrukare, vilka bildat en sammanslutning

för ändamålet.

Maskinhållare och maskinsammanslutningar ha för närvarande var och en

i allmänhet endast en eller ett par maskiner jämte tillhörande redskap. Emellertid

kan det mycket väl tänkas, att verksamheten utvidgas genom anskaffning

av ytterligare maskiner och redskap. På så sätt uppstår vad man plägar

kalla en maskincentral. Det bör understrykas, att en dylik maskincentral

icke är en särskild form för gemensam maskinanvändning. Benämningen

angiver endast, att maskinhållareverksamheten eller maskinsammanslutningen

med hänsyn till antalet ägda maskiner nått en betydande storleksordning.

Om en sådan maskincentral håller tillräckligt många maskiner och redskap,

kunna jordbrukarna i orten vända sig till centralen, när de vilja ha

brådskande arbeten utförda snabbare än som är möjligt med gårdens egen

uppsättning eller då de helt sakna maskiner eller redskap för ett visst arbetsslag

och vilja låta centralen utföra hela arbetet eller då de önska hyra

ett redskap, som do endast sällan behöva, såsom exempelvis kalkningsspruta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 38.

7

eller potalissorlerare. Maskincentralen kan vidare i vissa fall hålla sådana

dyrbara maskiner, som även större jordbruk behöva endast någon dag eller

ett fåtal dagar per år, exempelvis en traktordriven kombinerad slåtter- och

lastningsapparat för ensilering, en större hästdragen bestoltningsapparat för

bekämpande av skadeinsekter, en körspruta för bekämpande av bladmögel

och ogräs, ett kokningsaggregat för ensilering av foderpotatis.

En maskincentral bör icke inskränka sin verksamhet till de mindre gårdarna

i trakten, såsom fallet i allmänhet är med mindre maskinhållare eller

maskinsammanslutningar. Centralen bör i stället vara inriktad på att tillhandahålla

maskiner och redskap för såväl större som mindre jordbruk i

trakten. Därigenom blir det lättare för ägaren av maskincentralen att driva

rörelsen ekonomiskt. Sannolikt är emellertid, att åtminstone tills vidare en

maskincentral kommer att få huvudsakligen mindre jordbrukare till kunder.

De större jordbrukarna komma troligen även framdeles att finna det fördelaktigare

att hålla egna maskiner, i varje fall sådana som begagnas under

ej allt för kort tid årligen. I fråga om specialmaskiner och specialredskap

torde dock många medelstora och större jordbruk redan nu finna det fördelaktigare

att hyra dem av en maskincentral än att inköpa ett exemplar till

varje egendom.

Finnes en sådan välförsedd maskincentral i en ort, kan sålunda maskinuppsättningen

vid de enskilda jordbruken i orten hållas mindre än vad eljest

skulle varit möjligt. Även den, som innehar en maskincentral, vare sig ägaren

är en enskild person eller en sammanslutning, har fördelar av att rörelsen

är stor. Centralens maskinskötare kunna då helårsanställas och utnyttjas

bättre. Det blir dessutom möjligt för centralen att hålla kunniga maskinskötare,

som även äro kapabla alt på bästa sätt under mellandagar utföra

erforderliga reparationer. Slutligen torde maskincentralsvstemet medgiva en

relativt fast organisation av den gemensamma maskinanvändningen.

Ä andra sidan kan man icke bortse ifrån, att hållandet av ett jämförelsevis

stort antal maskiner och redskap innebär relativt stora risker. Särskilt i fråga

örn specialmaskiner eller specialredskap kan sålunda efterfrågan växla

under olika år. Det kan även inträffa, att en ständigt minskad efterfrågan

uppstår på en viss maskin genom att brukare av allt flera enskilda egendomar

finna med sin fördel förenligt att skaffa sig egna exemplar av en sådan

maskin.

Med hänsyn till att den verksamhetsform, som en maskincentral innebär,

är mycket litet prövad och föga känd bland jordbrukarna, har kommittén

funnit det önskvärt att genom en särskild undersökning belysa förutsättningarna

för bildande av maskincentraler och det lämpliga arbetssättet för

en sådan central. Under sommaren och hösten 1943 bar kommittén därför

låtit verkställa en inventering av redan befintliga maskinhållare och maskinsammanslutningar

av så stor omfattning, att de kunna betecknas som maskincentraler.

Erfarenheterna av denna inventering och i övrigt av hittills

bedriven gemensam maskinanvändning i större skala bar kommittén funnit

sig kunna sammanfatta i följande fyra punkter:

1. Såväl enskilda maskinhållare som maskinsammanslutningar kunna

betjäna ett stort antal egendomar örn rörelsen bedrives i stor skola. Utvecklingen

synes även gå i riktning mot sådan mera omfattande verksamhet, sorn

här benti mats maskincentralsverksamhet.

2. Maskinhållareverksamheten blir lika litet som annan ekonomisk verksamhet

en god affär, såvida den icke skötes av en dugande person. En ina
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

skinhållare, som skall driva stor rörelse, bör icke blott ha fallenhet för att

sköta maskiner utan även förmåga att väi organisera verksamheten samt

att tänka och handla ekonomiskt.

3. Maskincentralen bör lia en fast organisation. Äges maskincentralen av

en sammanslutning, bör denna lia formen av ekonomisk förening eller aktiebolag.

4. En maskincentral bildas i regel bäst på sa sätt, att en lämplig person,

ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, som redan tidigare nied framgång

bedrivit maskinutlåning, utökar sin verksamhet efter hand som behov

av flera maskiner uppstår. Härigenom tillvaratagas redan vunna erfarenheter.

Kommittén har härefter framhållit, att grundandet av maskincentraler

syntes böra ske på enskilt initiativ och verksamheten växa fram så småningom,

allt eftersom behov av dylika centraler framträdde. Enligt kommitténs

mening skulle det dock vara av betydelse, att rörelsen från början leddes i

rätt riktning. Men hänsyn härtill har kommittén övervägt, vilka åtgärder,

som för detta ändamål borde vidtagas av statsmakterna. Kommittén har

därvid funnit sig kunna i första hand nämna dels upplysningsverksamhet,

dels ekonomisk verksamhet från statens sida för att underlätta bildandet av

maskincentraler.

Beträffande den ifrågasatta upplysningsverksamheten rörande

maskin centraler har kommittén anfört.

Upplysningsverksamheten torde böra bedrivas av bland andra jordbrukstekniska

föreningen samt av hushållningssällskapen genom hos dem anställda

befattningshavare — där så befinnes erforderligt genom särskilda maskininstruktörer

— ävensom genom artiklar i tidningar och tidskrifter. För

dessa delar av upplysningsverksamheten torde några särskilda statliga åtgärder

för ögonblicket icke vara erforderliga. För att upplysningsverksamheten

skal! giva önskat resultat, torde densamma emellertid böra kompletteras

med tillhandahållande av en handledning rörande organisationen och skötseln

av en maskincentral. En dylik handledning bör innehålla synpunkter på

förutsättningarna för bildande av en maskincentral, fördelar och nackdelar

med olika förmer av gemensam maskinanvändning, maskincentralens lämpliga

storlek, de maskinslag, som böra ingå i en maskincentral, finansiering

av maskinköpen, anställningsförhållanden för maskinskötare, underhållskostnader

för maskinerna, maskincentralens förhållande till de enskilda jordbrukarna,

beräknade taxor samt bokföring.

En dylik handledning synes lämpligen kunna utarbetas genom jordbrukstekniska

föreningens försorg och publiceras av föreningen. Uet synes ej nödvändigt,

att handledningen utlämnas gratis, men det är å andra sidan självfallet

ett önskemål, att avgiften för densamma kan hållas låg. För att detta

önskemål skall bliva tillgodosett torde staten böra bestrida kostnaden för utarbetande

av handledningen. Denna kostnad har preliminärt beräknats till

6 00° kronor. * detta belopp ingår ej någon tryckningskostnad. Kommittén

föreslår alltså, att jordbrukstekniska föreningen skall tilldelas statsbidrag

med belopp, motsvarande den beräknade kostnaden för själva utarbetandet

av handledningen, det vill säga med 6 000 kronor, varemot föreningen själv

bör få bestrida kostnaderna för tryckning och distribution av handledningen,

mot rätt att tillgodogöra sig inkomsterna av densamma. Skulle, såsom jordbrukskommittén

i annat sammanhang föreslår, bland annat nu ifrågavarande

del av jordbrukstekniska föreningens verksamhet komma att övertagas av

ett nybildat institut, torde bidraget i stället böra utgå till detta institut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

I fråga om statsunderstödet för maskinanskaffningen har

kommittén anfört.

De nu gällande bestämmelserna örn lån från jordbrukets maskinlånefond

äro mindre lämpliga, när det gäller statsunderstöd till maskincentraler. En

maskincentral bör om möjligt tillhandahålla maskiner och redskap för såväl

de större som de mindre brukningsdelarna i trakten. Föreskriften, att lån

regelmässigt får beviljas endast under förutsättning att av den åkerareal,

som innehaves av de brukare, vilka avses skola deltaga i den gemensamma

maskinanvändningen, minst 65 procent skola tillhöra brukningsdelar med

högst 20 hektar åker, innebär därför enligt kommitténs mening en ej önskvärd

begränsning av möjligheterna att erhålla lån för bildande av maskincentraler.

Visserligen kan för närvarande dispens från denna bestämmelse

lämnas av lantbruksstyrelsen. Lämpligare än att nian i varje fall, då nämnda

förutsättning ej är uppfylld, skall behöva söka dispens hos lantbruksstyrelsen,

synes emellertid vara, att hela den i förevarande avseende gjorda begränsningen

med hänsyn till brukningsdelarnas storlek slopas. Det torde ej

finnas någon anledning befara, att man genom en dylik ändring skulle äventyra

vad sorn även i fortsättningen bör vara det främsta syftet med ifrågavarande

låneverksamhet, nämligen att främja mekaniseringen inom det

mindre jordbruket. Det torde nämligen tvärtom regelmässigt förhålla sig så,

att ett bildande av en ny maskincentral eller en utvidgning av en befintlig

maskincentral blir till godo för de mindre jordbruken i trakten. Detta bestyrkes

även av erfarenheterna från de redan arbetande maskincentralerna.

Även i övrigt synas vissa av de i 9 § kungörelsen den 17 juni 1938 angivna

förutsättningarna för beviljande av lån mindre väl anpassade för den verksamhet,

som bör bedrivas vid en maskincentral. Kommittén föreslår därför,

att samtliga de i 9 § angivna förutsättningarna med undantag av de två första

slopas oell ersättas med en mera allmänt hållen föreskrift av innebörd, att

lån må beviljas endast under förutsättning att sådana omständigheter föreligga,

att den gemensamma maskinanvändningen kan antagas bliva till gagn

för de jordbrukare, vilka avses skola deltaga i densamma. Kommittén vill understryka,

att avsikten med den sålunda föreslagna ändringen ingalunda är

att hushållningssällskapets prövning av ansökningarna skulle bliva mindre

noggrann än hittills, utan endast att giva sällskapen större frihet att vid sin

prövning taga hänsyn till alla föreliggande, på ärendet inverkande faktorer.

I praktiken torde det hittills icke lia förekommit, att lån utlämnats till

aktiebolag. Något formellt hinder härför synes emellertid icke föreligga enligt

nu gällande bestämmelser. Det kan även tänkas, att denna bolagsform

understundom kan vara lämplig för här avsedd verksamhet, särskilt för

maskincentraler. Någon anledning att från låneverksamheten utesluta aktiebolag

synes därför ej finnas.

I detta sammanhang må även anmärkas, att det för maskincentraler kan

bliva mycket svårt för att ej säga omöjligt att ställa sig lill efterrättelse bestämmelsen,

alt vid ansökan örn lån skall lögås förklaring av de jordbrukare,

som avses skola deltaga i maskinanvändningen, all denna kan antagas komma

att bereda dem nytta. Maskincentralens verksamhet bör nämligen omfatta

en lid trakt, oavsett örn samtliga jordbrukare i Irakten på förband avgivit

dylik förklaring eller ej. Sistnämnda bestämmelse synes därför lämpligen

böra ersättas nied en föreskrift, att maskinhallare vid sin ansökan skall

foga utredning för bedömande av nyttan av maskinanskaffningen.

1 fråga örn läns storlek, förräntning och återbetalning synas inga ändringar

av nu gällande bestämmelser vara erforderliga.

Beträffande rätten alt erhålla bidrag bar hittills gällt, att en var, som erhållit

lån, jämväl kunnat erhålla bidrag. Därest man, på sätt förordats, slo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 38.

pär den nu gällande bestämmelsen örn att lån må utlämnas endast under

förutsättning att de jordbrukare, som avses skola deltaga i den gemensamma

maskinanvändningen, till övervägande del skola vara innehavare av mindre

jordbruk, synes det emellertid kunna ifrågasättas, om ej en dylik bestämmelse

i stället bör införas i fråga örn rätten att erhålla bidrag. Som skäl

härför kan anföras, att behov av bidrag främst torde föreligga i sådana fall,

där huvudsakligen mindre jordbrukare deltagit i den gemensamma maskinanvändningen.

Kommittén förordar för sin del, att en sådan begränsning

göres.

Yttranden över jordbrukskommitténs förslag.

Jordbrukskommitténs förslag har i flertalet av de avgivna yttrandena i

huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. I vissa yttranden ha emellertid

framställts erinringar mot olika delar av förslaget. I det av lantbruksstyrelsen

och egnahemsstyrelsen gemensamt avgivna yttrandet har lantbruksstyrelsen

avstyrkt borttagandet av bestämmelsen att lån från jordbrukets

maskinlånefond må utlämnas endast under förutsättning att minst 65 procent

av den åkerareal, som innehaves av de i den gemensamma maskinanvändningen

deltagande jordbrukarna, tillhöra brukningsdelar med högst 20

hektar åker. Blekinge läns och Älvsborgs läns norra hushållningssällskaps

förvaltningsutskott ha i sina yttranden uttalat, att de föreslagna ändringarna

i bestämmelserna örn maskinlånefonden icke syntes nödvändiga eller erforderliga.

Av innehållet i yttrandena må här i övrigt återgivas följande.

Riksförbundet landsbygdens folk har i sitt yttrande anfört bland annat

följande allmänna synpunkter på förevarande förslag.

Full enighet torde råda om att man på många håll inom det svenska jordbruket

kan göra högst betydande arbetsbesparingar genom ett utökat användande

av mekaniska hjälpmedel. Man måste dock därvid beakta, att grundförutsättningen

för en sund sådan mekanisering är, alt den även ur ekonomisk

synpunkt skall vara försvarbar. Särskilt det mindre jordbruket tål

emellertid i detta fall mycket litet. Det blir lätt alltför få arbetstimmar på

varje maskin och därför ett dåligt ekonomiskt resultat. Det uttalande, som

1942 års jordbrukskommitté anför ur docent G. Ringborgs utredning om att

genom mekanisering av jordbruket finnes teknisk möjlighet att under lämpliga

förutsättningar reducera förbrukningen av mänskligt arbete i växtodlingen

med uppemot en tredjedel giver en skev bild av det verkliga läget.

Något sådant kan endast i undantagsfall vara ekonomiskt försvarbart vid

nuvarande lönsamhetsläge för jordbruket. Man riskerar lätt att på denna

väg driva fram en lust för mekanisering, som kan bliva ekonomiskt farlig.

I föreliggande utredning framhålles, att vid en längre gående mekanisering

av det mindre och det ofullständiga jordbruket får jordbrukaren mera tid

över till annat arbete på den egna gården eller annorstädes. Det förra är

riktigt beträffande det fullständiga jordbruket, men för det ofullständiga gäller,

trots nuvarande konjunkturer, att tillgången på extra arbete är begränsad.

Blir det en större arbetslöshet, drabbar den i första hand dessa lösarbetare

och då står småbrukaren utan möjlighet att i pengar kunna omsätta sin genom

mekaniseringen lösgjorda arbetskraft men med de kontanta kostnader,

som mekaniseringen medfört. Av denna anledning bör propagandan för mekanisering

av det mindre jordbruket bedrivas med stor försiktighet och med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

11

beaktande av att de mekaniska hjälpmedlen först blivit avpassade efter det

mindre jordbrukets tekniska och ekonomiska behov.

Enligt förbundets uppfattning vidgas förutsättningarna för en sund mekanisering

främst genom en konsekvent standardisering av maskiner och redskap

med därmed följande lägre priser. För att få fram ett bestående värde

av en standardisering är emellertid också nödvändigt att en fortlöpande praktisk

prövning av alla nykonstruktioner sker samt att provningsutlåtandena

innefatta ej enbart ett tekniskt utlåtande utan även en prisbedömning. I

samband med dessa problem bör även frågan örn användning av begagnade

maskiner och redskap upptagas. Den kontroll över denna handel, som ostridigt

är mycket behövlig, får dock icke verka hindrande eller alltför mycket

fördröjande på den önskvärda standardiseringen utan bör framför allt vara

inriktad på att kunna verka i gynnsam riktning, sedan standardiserade maskiner

och redskap i begagnat skick börja att komma ut i marknaden.

Föreliggande förslag om inrättandet av maskincenlraler förefaller vara ett

gott uppslag, i den mån det gäller relativt koncentrerade jordbruksbygder.

Dels skapas större förutsättningar för rationell skötsel av maskinerna och

därmed längre livslängd för dessa och dels torde tvister om maskinernas användning

ej så lätt som i mindre maskinföreningar behöva uppstå.

Om systemet med maskincentraler skall genomföras, anser förbundet, att

detta bör ske genom ekonomiska föreningar med jordbrukarna som delägare.

Erhålla maskincentralerna form av aktiebolag eller uppstå de på enskilt initiativ,

kunna ägarnas profitintresse lätt snedvrida det hela. Den behövliga

expertisen för en sådan förenings skötsel kan alltid förvärvas.

Det bör också övervägas, örn icke en maskincentral, bland annat för att få

kontinuerlig sysselsättning för personalen, kan bliva ett uppsamlings- och

upprustningsorgan för begagnade redskap, avsedda att till skäliga priser försäljas

till jordbrukarna.

Beträffande den planerade upplysningsverksamheten

ha lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen i sitt yttrande anfört.

Under en följd av år har jordbrukstekniska föreningen åtnjutit statsbidrag

till bestridande av kostnader för undersökningar rörande gemensam maskinanvändning.

Ämbetsverken, som finna en fortsatt upplysningsverksamhet rörande

den gemensamma maskinanvändningen inom jordbruket önskvärd,

vilja tillstyrka jordbrukskommitténs framställning om att jordbrukstekniska

föreningen för sagda ändamål beviljas ett statsbidrag av 6 000 kronor. Eventuellt

synes sålunda ifrågasatt bidrag kunna utgå ur det för budgetåret

1944/45 anvisade anslaget Bidrag till jordbrukstekniska föreningen: Särskilda

undersökningar. I motsats till kommittén anse emellertid ämbetsverken, att

ifrågavarande upplysningsverksamhet icke bör begränsas till att allenast avse

maskincentralers organisation och skötsel utan bör omfatta den gemensamma

maskinanvändningen överhuvud taget.

Även norrlandskommittén har framhållit sistberörda synpunkt.

Älvsborgs läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ifrågasatt,

huruvida icke den av jordbrukskommittén föreslagna handledningen

borde kompletteras med en allmän handledning i skötseln av jordbruksmaskiner.

Jordbrukstekniska föreningen bar i sitt yttrande förklarat sig villig att,

därest ett belopp av 6 000 kronor ställdes till förfogande, utarbeta och utgiva

en handledning rörande gemensam maskinanvändning överhuvud laget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

I sitt yttrande har Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

anfört.

En förutsättning för en på ekonomiskt sätt genomförd ytterligare mekanisering

av jordbruksarbetet torde vara en intensifierad upplysningsverksamhet

beträffande maskinanskaffning samt användning och skötsel av maskiner.

I detta avseende kräves enligt förvaltningsutskottets mening vid sidan om jordbrukstekniska

föreningens verksamhet aktiv medverkan av hushållningssällskapen.

Bäst torde frågan kunna ordnas, örn av varje hushållningssällskap

kunde anställas en särskild maskininstruktör. En sådan befattningshavare

skulle lia många betydelsefulla arbetsuppgifter, såsom rådgivning vid inköp

av maskiner, konsultation rörande maskiners användning och skötsel, kontroll

över handeln med begagnade maskiner, upplysningsverksamhet rörande ordnandet

av gemensam maskinanvändning m. m.

Även i de yttranden, som avgivits av Uppsala läns, Kalmar läns norra och

Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, har uttalats, att

det syntes bliva nödvändigt att särskilda maskininstruktörer anställdes hos

hushållningssällskapen.

I fråga om statsunderstödet för maskinanskaffningen

har lantbruksstyrelsen i det av styrelsen och egnahemsstyrelsen gemensamt

avgivna yttrandet anfört i huvudsak följande.

Vid inrättandet av jordbrukets maskinlånefond betonades, att det nied

hänsyn till arbetsförhållandena vid de mindre jordbruken ur sociala synpunkter

vöre berättigat att främja den gemensamma maskinanvändningen vid

dessa jordbruk icke blott genom lämplig upplysningsverksamhet utan jämväl

genom att skänka densamma ekonomiskt stöld. Inrättandet av en statlig

lånefond för ifrågavarande ändamål ansågs tillika medföra den fördelen,

att staten finge tillfälle att i samband nied långivningen medverka till att den

gemensamma maskinanvändningen anordnades efter ändamålsenliga principer

samtidigt som kreditgivningen kunde sammankopplas med direkta bidrag av

statsmedel till vederbörande låntagare. Att jordbrukets maskinlånefond främst

avsåg att tillgodose det mindre jordbrukets behov kom i bestämmleserna angående

lån från fonden till uttryck däri, att såsom förutsättning för lån skulle

gälla, att minst 65 procent av den åkerareal, som innehades av de i maskinanvändningen

deltagande jordbrukarna, skulle tillhöra brukningsdelar med

högst 15 hektar åker. Sistnämnda arealgräns har sedermera höjts till 20 heklor,

varjämte lån numera må beviljas utan hinder av att nämnda förutsättning

ej uppfylles, därest lantbruksstyrelsen för särskilt fall, på ansökning av

vederbörande hushållningssällskap, efter prövning av omständigheterna därtill

lämnar medgivande. Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning bör fonden

även framdeles avse att underlätta maskinanskaffningen inom det mindre

jordbruket. För att så skall kunna bliva fallet synes det emellertid erforderligt

att såsom förutsättning för beviljande av lån från fonden liksom hittills

särskilda villkor föreskrivas med avseende å de i maskinanvändningen deltagande

jordbrukarnas åkerinnehav. Då lantbruksstyrelsen äger medgiva undantag

från bestämmelsen, att minst 65 procent av den åkerareal, som innehaves

av de i den gemensamma maskinanvändningen deltagande jordbrukarna,

skola tillhöra brukningsdelar med högst 20 hektar åker, föreligga möjligheter

till en smidig tillämpning av nyssnämnda bestämmelse. Det synes lantbruksstyrelsen

icke lämpligt att nu vidtaga sådan ändring i de för fonden gällande

bestämmelserna, att sambandet mellan kredit- och bidragsgivning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

13

ändras så, att långivningen skulle utvidgas till att omfatta jämväl en låntagarkategori,

vilken icke avses skola kunna erhålla bidrag till återbetalning av

lån. Lantbruksstyrelsen, som i likhet med jordbrukskommittén anser att bidrag

icke bör utgå i annan omfattning än vad för närvarande gäller, vill därför

förorda, att nuvarande bestämmelser rörande de i den gemensamma maskinanvändningen

deltagande jordbrukarnas åkerareal bibehålles. Ett slopande

av sagda bestämmelse synes vara desto mindre påkallat, som man med

hänsyn till erfarenheten av långivningen från andra jämförbara lånefonder

torde ha anledning räkna med att ifrågavarande lånefond, därest av jordbrukskommittén

ifrågasatt ändring av bestämmelserna för lån från fonden

vidtages, endast i ringa utsträckning skulle komma att anlitas av sådana låntagare,

vilka icke samtidigt skulle kunna komma i åtnjutande av bidrag till

återbetalning av från densamma bekomna lån.

I sju av yttrandena, nämligen de som avgivits av Gotlands läns, Hallands

iöns, Älvsborgs läns norra, Värmlands läns, Västmanlands läns, Jämtlands

läns och Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, har

framhållits, att förslagets bestämmelser om begränsning av möjligheten att erhålla

bidrag till låns återbetalning syntes medföra vissa olägenheter.

Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har härom anfört.

Beträffande föreskrifterna angående bidrag till återbetalning av statslån

kunna vissa tolknings- och tillämpningssvårigheter uppstå. En maskinhållare

får t. ex. under ett eller flera år av amorteringstiden icke hyra ut sin maskin

till arbete på så många mindre jordbruk, att villkoret örn minst 65 procent

jordbruk med högst 20 hektar åker uppfylles. Kan han av sådan anledning

icke med säkerhet påräkna bidrag till återbetalningen, måste han givetvis

tillämpa högre taxa för uthyrningen, än om dylikt bidrag kan medtagas i

driftskalkylen. Å andra sidan torde högre taxor medföra minskad användning

av maskinen. Utskottet vill därför ifrågasätta, om icke nämnda föreskrift

skulle kunna modifieras.

Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har yttrat följande.

Det synes utskottet tveksamt, huruvida lånemöjligheterna från fonden i

någon nämnvärd utsträckning komma att utnyttjas av maskinköpare, som

icke kunna påräkna att erhålla ifrågavarande bidrag. Lånevillkoren torde

nämligen i och för sig icke kunna anses särskilt gynnsamma, utan fördelarna

ligga fastmer i möjligheten att erhålla bidrag. Utskottet är därför icke övertygat

om, att den av kommittén föreslagna ändringen kommer att i större

omfattning främja jordbrukens mekanisering.

Då det ifråga örn s. k. maskincentraler icke är möjligt att vid ansökning

om lån angiva vilka jordbrukare, som skola deltaga i maskinanvändningen,

kan frågan huruvida de särskilda förutsättningarna för erhållande av bidrag

till lånets återbetalning äro uppfyllda, i vad avser de deltagande jordbrukens

storlek, icke upptagas till prövning förrän vid den tidpunkt, då ett eventuellt

beviljande av bidrag är aktuellt. Det synes emellertid då kunna bliva förenat

med vissa svårigheter att klarlägga, vilka jordbrukare, som begagnat sig

av centralens olika maskiner, och alltså med ledning därav avgöra, för vilka

maskiner centralen skulle kunna tilldelas bidrag. Jordbrukskommittén synes

icke lia beaktat detta problem, som dock enligt utskottets mening hör uppta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 38.

gas till närmare övervägande för eventuellt utfärdande av erforderliga direktiv

till de låneförmedlande hushållningssällskapen.

Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har anfört.

Om bidrag skall kunna beviljas i av jordbrukskommittén föreslagen ordning,

måste uppenbarligen låntagarna åläggas att föra kontinuerliga anteckningar

om på vilka egendomar maskinerna användas eller på annat sätt visa

att villkoren för erhållande av bidrag uppfyllts. I detta sammanhang torde

böra framhållas, att det är möjligheten att erhålla bidrag som framför lånemöjligheten

stimulerar den gemensamma maskinanvändningen. Lånevillkoren

som sådana äro nämligen icke särskilt lockande, då den räntesats som tilllämpas

ofta är högre än vad enskilda kreditinrättningar betinga sig. Även om

beviljandet av bidrag icke kan utvidgas på samma sätt som nu föreslagits beträffande

låneverksamheten, bör å andra sidan icke heller möjligheten att

erhålla bidrag onödigtvis försvåras.

I de yttranden, som avgivits av Östergötlands, örebro och Kopparbergs läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott, har uttalats, att möjligheterna att

utlämna lån för anskaffande av tvättmaskiner syntes böra utvidgas.

Riksförbundet landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund ha i sina

yttranden uttalat sig för en sådan ändring av gällande bestämmelser, att lån

skulle kunna utlämnas jämväl för inköp av andra maskiner än jordbruksoch

tvättmaskiner.

Lantbruksstyrelsen» och egnahemsstyrelsens förslag.

Lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsens förslag innebär i huvudsak

följande.

Nyodlings- och stenröjningsverksamhet med maskinella hjälpmedel skall

— främst till förstärkning av ofullständiga jordbruk — upptagas och bedrivas

av lokala organ såsom hushållningssällskap och särskilt för ändamålet

bildade större föreningar. Staten bör stödja denna verksamhet genom tillhandahållande

av lånemedel från jordbrukets maskinlånefond intill hela

kostnaden för inköp av erforderlig maskinutrustning i stället för såsom nu

allenast intill 80 procent av köpeskillingen. I övrigt skola gälla samma villkor

som eljest stipulerats för långivning från fonden. Den enskilde mindre jordbrukaren,

som är i behov av ekonomiskt stöd för nyodling och stenröjning, bör

liksom hittills lämnas hjälp genom bidrag enligt kungörelsen den 30 juni

1939 angående statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m.

Medelstilldelningen bör emellertid så anpassas att den motsvarar det ökade

behov som kan uppkomma genom den utvidgade nyodlings- och stenröjningsverksamheten.

För att underlätta den föreslagna verksamheten skola

arbetena noggrant planläggas. Handläggningen av dessa ärenden bör i viss

man anpassas till de förhållanden, som kunna uppstå vid användningen av

maskinella hjälpmedel för nyodlings- och stenröjningsverksamhet.

Beträffande behovet av nyodling och stenröjning ha ämbetsverken

anfört i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

15

Behovet av nyodling och stenröjning är beroende av åtskilliga faktorer. Sålunda

har det ansetts, att den sekulära produktionsstegringen vore så betydande,

att nied hänsyn till den sannolika befolkningsutvecklingen i vårt land

nuvarande jordbruksarealer kunde vara tillräckliga för tryggande av vår försörjning.

Detta resonemang bygger dels på att den fortgående rationaliseringen

av jordbruksdriften skulle giva samina resultat i fortsättningen som

hittills beträffande stegringen i produktionen, dels på att konsumtionen i det

väsentliga skulle grunda sig på en stagnerande befolkning och en föga förändrad

konsumtionsriktning. Flera av dessa faktorer äro vanskliga att bedöma.

Vidare torde viss omläggning av jordbruksproduktionen till frigörande

från beroendet av import såväl som en stegrad konsumtion hos de bredare

befolkningslagren — även bland småbrukarna själva — kunna väsentligt förändra

utgångsläget. Om detta gäller landet i dess helhet, är det tydligt, att

förhållandena i landets skilda delar kunna vara så olika, att de för vissa områden

redan nu framstå såsom tydliga bevis för behovet av en ökad jordbruksproduktion.

Detta omdöme synes gälla för Norrland, främst för övre

Norrland.

I fråga örn stenröjningsverksamheten förhåller det sig sannolikt så, att, örn

stenröjning ej kan åvägabringas, stora åkerarealer i en framtid komma att

icke kunna utnyttjas för intensivare jordbruk på grund av för höga produktionskostnader.

I så fall kommer alltför stenbunden åker att utläggas till

beten, där fuktighetsförhållandena äro gynnsamma, och till skogsmark, där

jorden är för torr för betesbruk. För bibehållande av nuvarande produktion

inom ifrågavarande områden på lång sikt torde en fortgående stenröjningsverksamhet

av betydande omfattning vara erforderlig.

För närvarande synas föreligga svårigheter att för längre tid framåt bedöma

den sannolika utvecklingen. Då i allt fall såväl nyodlings- som stenröjningsverksamheten

kan bedrivas i den omfattning, som med hänsyn till

andra omständigheter, såsom intresse, arbetskraft och maskiner, är möjlig

utan att detta får någon betydelse för inriktningen av vår framtida jordbrukspolitik,

föreligger i berörda förhållanden intet motiv för att ej nu upptaga

ifrågavarande verksamhet. Det försöksmässiga arbete, varom här närmast

blir fråga, synes emellertid få sin stora betydelse för förstärkning av

våra många ofullständiga jordbruk. Även för vår livsmedelsförsörjning,

därest avspärrningen skulle komma att räcka ännu en tid framåt, synes verksamheten

få betydelse. Do åtgärder, som föreslås till underlättande av nyodling

och stenröining medelst maskinella hjälpmedel, synas därför böra vidtagas

oavsett vilken ställning, som man vill intaga till den framtida jordbrukspolitiken.

Tillgången på odlingsmark är störst i Norrland. Med hänsyn därtill, att

uppodlingen satt in vid en senare tidpunkt i denna del av landet än i landet

i övrigt är det naturligt, att den oj hunnit lika långt som inom Svea- och

Götaland. Inom dessa senare områden äro återstående goda odlingsmarker

mycket sällsynta. Endast lokalt torde smärre områden i samband med siösänkningar,

mvrutdikningar eller eljest kunna bliva tillgängliga. Flerstädes

bar knappheten på lämpliga odlingsmarker lett till uppodling av marker, som

efter nutida uppfattning näppeligen kunna anses odlingsvärda. Den stonbundna

åkern är i stor utsträckning bruten ur dylika marker. Endast genom

grundliga stenröiningar kunna dessa områden göras användbara för ekonomisk

jordbruksdrift i framtiden.

Timm Norrland liro de odlingsvärda jordarna någorlunda utnyttjade i södra

delarna, men inom övre Norrland finnas ännu mycket stora odlingsreserver.

En av ämbetsverken tillkallad sakkunnig, professorn vid skogshögskolan

Olof Tamm, bar i en av honom upprättad promemoria angående tillgången

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

på odlingsbar mark inom de tre nordligaste länen uttalat bland annat följande.

Förutsättningarna för nyodling i större skala med maskinella hjälpmedel

äro ganska goda i tre särskilt avgränsade regioner, nämligen det så kallade

centraljämtska silurområdet, kustregionen av Västerbottens län och kustregionen

av Norrbottens län. Detsamma är förhållandet inom ytterligare

några smärre områden (Ragundadalen i Jämtlands län, Vilhelminatrakten i

Västerbottens län och Pajala socken i Norrbottens län), men i övrigt äro odlingsmöjligheterna

mindre goda utom i enstaka undantagsfall. Av största vikt

är emellertid, att vid sådan nyodling gå fram med försiktighet och börja på

sådana platser, där såväl de geologiska som de klimatiska förutsättningarna

äro allra gynnsammast. Såsom bäst för nyodling synes kunna betecknas en

sumpig mark med endast 2—3 decimeters torv och underlag av moränlera

eller vattensedimenterad mjäla respektive lera. Som åkerjord blir en sådan

mark kväve- och mullrik och kommer fort i hävd, men saknar de egentliga

torvmarkernas olägenheter. Smärre skillnader i odlingskostnader, förknippade

med eventuell skogsröjning, måste i detta sammanhang anses vara av

underordnad betydelse.

Av till ämbetsverken avgivna yttranden från egnahemsnämnderna i de

norrländska länen angående bland annat tillgången på odlingsvärd jord ha ämbetsverken

bibringats den uppfattningen, att tillgången på lämplig odlingsjord

i allt fall är riklig i övre Norrland. En sammanställning av de i egnahemsnämndernas

yttranden lämnade uppgifterna utvisar följande minimiarealer

odlingsvärd jord.

Gävleborgs län............ 25 000 hektar, därav 15 000 hektar torvjord,

Västernorrlands län....... 13 000 » , » 5 000 » » ,

Jämtlands län............. 59 000 » , » 35 000 » »

Västerbottens län.......... 120 000 » , »ej uppgiven areal torvjord,

Norrbottens län........... 270 000 » , » » » » >

Summa 487 000 hektar.

Till jämförelse ha ämbetsverken framhållit, att Norrlands hela åkerareal

år 1937 utgjorde 465 000 hektar.

Ämbetsverken ha vidare rörande behovet av nyodling och stenröjning anfört.

Den hittillsvarande statsunderstödda nyodlingsverksamheten har sin största

omfattning i Norrland och då främst i övre Norrland, inom övriga delar av

riket torde nyodling bedrivas huvudsakligen för att erhålla bättre arrondering

av åkerjorden. Med hänsyn till att medelarealen åker per brukningsdel

är låg i Norrland, eller i Gävleborgs län 6,5, i Västernorrlands 4,1, i

Jämtlands 4,4, i Västerbottens 4,5 och i Norrbottens län 3,8 hektar eller för

hela Norrland 4,6 hektar mot 8,9 hektar för hela riket, synes behovet av nyodling

alltjämt vara störst i övre Norrland. En ökning av medelarealen i

Norrland med 2 hektar till 6,6 hektar skulle innebära en total nyodling av

omkring 200 000 hektar. Utan att söka fixera det föreliggande odlingsbehovet

vare sig i Norrland i dess helhet eller i de olika länen där, torde kunna sägas,

att det synes vara önskvärt inom denna del av landet med en nyodling

av betydande storleksordning, om de många ofullständiga jordbruken skola

kunna kompletteras på denna väg. För stora delar av det berörda området

torde detta vara den mest framkomliga och tillika mest önskvärda vägen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 38. 17

eftersom folkökningen i ifrågavarande bygder ännu är relativt tillfredsställande.

Någon undersökning, som siffermässigt belyser vilka åkerarealer i vårt

land, som kunna vara i behov av stenröjning, finnes icke. För att kunna i

någon mån bedöma vilka åkerarealer, som kunna vara i behov av stenröjning,

har lantbruksstyrelsen anmodat samtliga hushållningssällskap att lämna

vissa uppgifter härom. Det ligger i sakens natur, att de svar, som erhållits,

endast grunda sig på uppskattning och därför högst approximativt kunna

angiva ifrågavarande arealer. Av svaren framgår, att ej mindre än drygt

445 000 hektar åker eller cirka 12 procent av rikets hela åkerareal anses

vara i behov av stenröjning. Vissa åkrar äro emellertid så stenbundna eller

eljest olämpliga för fortsatt jordbrukskultur, att en stenröjning ej kan anses

motiverad. Enligt hushållningssällskapens uppskattning skulle av jordbruksekonomiska

eller sociala skäl omkring 320 000 hektar, motsvarande 73 procent

av den åkerareal, som är i behov av stenröjning, böra stenröjas. Denna

areal, som torde kunna betraktas som en minimiareal, skulle emellertid utgöra

en omfattande arbetsuppgift för stenröjning medelst maskinella hjälpmedel.

Tydligt är sålunda, att mycket stora arealer åker inom vissa län äro i behov

av att stenröjas. Åtminstone på vissa marker kan i framtiden yppa sig behov

av ytterligare stenröjning, ehuru då i betydligt mindre omfattning. Förhållandet

är nämligen det att, örn stenröjningen verkställts till fullt plogdjup,

lår man under vissa förhållanden räkna med att ny sten kommer upp till

plogdjup och sålunda kommer att hindra jordens bearbetning. Denna företeelse

beror av att stenen i djupare jordlager lyftes av tjälen, visserligen obetydligt

inom kortare tidrymd men under en längre följd av år fullt påtagligt.

Inom en 25-årsperiod kan sålunda kanske viss ytterligare stenbrytning bliva

erforderlig även örn åkern nu blivit fullständigt rensad från sten.

Omfattningen av stenröjningen är störst i Smålandslänen och eljest i de

syd- och mellansvenska skogsbygderna, främst i Kristianstads och Skaraborgs

län. Inom dessa delar av landet föreligga alltjämt betydande arealer,

som äro i behov av stenröjning, uppskattningsvis cirka 320 000 hektar. Då

tillgången på arbetskraft i dessa bygder är relativt knapp och på grund av

befolkningssituationen kan befaras bliva än knappare, föreligger stort behov

av att genom stenröjning göra åkern mera lättbrukad. Endast genom stenröjning

och understundom nyodling för bättre arrondering synes det bliva

möjligt att öka användningen av jordbruksmaskiner, vilket torde vara en

tvingande nödvändighet särskilt inom det mindre jordbruket.

Stenröjningsverksamheten har hittills varit rätt konjunkturbetonad. I tider

med god sysselsättning och goda förtjänster har stenröjningen eftersatts för

att i tider med dålig sysselsättning åter upptagas i större omfattning. Särskilt

tydligt torde denna konjunkturvariation göra sig gällande bland de många

små jordbrukare, som endast inneha så kallade stödjordbruk. För dessa

innebär möjligheten all få stenröjningsbidrag en utväg att erhålla en örn ock

blygsam kontantinkomst genom att bedriva stenröjningsarbeten vid en tidpunkt,

när förtjänstarbeten saknas. Dessa stödjordbrukare torde därför hysa

mindre intresse, åtminstone under vissa tider, att anlita maskinhjälp, som

medför en kontantutgift. I samma mån som åtgärden får karaktären att

göra ett ofullständigt jordbruk mera fullständigt, torde emellertid nyssnämnda

betänkligheter att anlita maskinella hjälpmedel bortlåna. Stenröjningen

verkställes vanligen under vissa mellantider höst och vinter. 1 följd

därav blir omfattningen av verksamheten också beroende av lämplig väderlek

vid tiden för tillgång på arbetskraft.

De stenbundna arealerna åkerjord torde ej alltid böra stenröjas i sin hel
Bihnny

till rikstlmjetvt protokoll U)''i!>. I naini. Nr 38. t!

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

het. Ur framförallt jordbruksekonomiska synpunkter synes böra övervägas,

huruvida ej ett avskiljande av de mest stenbundna eller sämsta markerna bör

äga rum och dessa användas för andra kulturformer. Genom omläggning till

kulturbeten eller skogsmark torde understundom en rationellare lösning vinnas

än om ytterligare kapital investeras genom en omfattande stenröjningsverksamhet.

En dylik uppdelning på marker, som böra stenröjas, och sådana,

som ej äro värda att stenröjas, torde redan vara påbörjad. Även örn en

sannolikt billigare^ stenröjningsverksamhet medelst maskinella hjälpmedel

kan komma till stånd och därigenom påverka utgångsläget därhän, att för

samma kostnad per enhet större arbete blir utfört, torde dock vara skäl i att

verkställa prövning, huruvida sternöjningsarbetet är berättigat. Av hushållningssällskapens

yttranden rörande frekvensen av åker i behov av stenröjning

framgår även, att man flerstädes räknar med att endast en viss del av de

stenbundna åkrarna bör stenröjas. Även med denna begränsning blir det dock

flerstädes ett mycket omfattande arbete, innan stenröjningen verkställts i

önskvärd omfattning. Uppskattningsvis synes det vara omkring 320 000 hektar

åker, som böra stenröjas, därav den största arealen faller inom Götaland.

Ämbetsverken ha för sin del funnit, att den hittillsvarande verksamheten

i fråga om nyodling och stenröjning på grund av olika orsaker icke bedrivits

i önskvärd omfattning. Det kunde enligt ämbetsverkens uppfattning beräknas,

att en med maskinella hjälpmedel bedriven verksamhet skulle få en

större omfattning, framförallt på grund av den större effekt, som därvid

kunde uppnäs. Verksamhetens omfattning bleve givetvis även beroende av

det stöd, som från det allmännas sida lämnades densamma. För de län, som

närmast borde komma i fråga, ha ämbetsverken funnit sig kunna kalkylera

med följande arealer per år i hektar räknat.

Län

Nuvarande årlig

Med maskinell hjälp

sannolik årlig

total areal- ökning åker

stenröjning

(stats-

understödd)

nyodling

stenröjning

medeltal

1928/37

medeltal

1941/42

Norrbottens ..................

1321

4

2 500

Västerbottens.................

1 428

67

2 500

Jämtlands...................

91

74

700

200

Västernorrlands...............

281

61

300

200

Gotlands......................

140

21

300

Skaraborgs....................

_

137

500

Jönköpings...............

114

120

200

200

Kronobergs..............

253

181

500

500

Blekinge ...........

—

169

500

Kristianstads..........

—

267

—

1000

Summa

3 631

HOT

7 000

3 ICO

Bland övriga län, där stenröjning medelst maskinella hjälpmedel av ämbetsverken

ansetts kunna årligen få stor omfattning, trots att den med statsbidrag

hittills understödda stenröjningsverksamheten varit av mera blygsam

omfattning, må nämnas Uppsala län (200—300 hektar), Södermanlands län

(300 hektar), Kalmars läns norra del (1 200—1600 hektar), Kalmar läns

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 38.

19

södra del (400—500 hektar), Älvsborgs läns södra del (200 hektar) och Örebro

län (500 hektar). Enligt uppgifter från hushållningssällskapen skulle i

hela riket årligen omkring 7 500 hektar kunna stenröjas, om maskinella

hjälpmedel komme till användning. Ämbetsverken ha ansett sig i huvudsak

kunna godtaga dessa beräkningar.

Rörande de hittills vunna erfarenheterna av nyodling soch

stenröjningsverksamhet med maskinella hjälpmedel

ha ämbetsverken anfört.

Den största erfarenheten i vårt land av nyodlingsverksamhet med maskinella

hjälpmedel torde föreligga från en av egnahemsnämnderna i

Västerbottens län och Norrbottens län under år 1943 försöksmässigt bedriven

nyodling. Sedan egnahemsstyrelsen inköpt fyra stycken traktorer

av märket Lanz örn 55 hästkrafter för vardera av dessa egnahemsnämnder,

lia nämligen dessa traktorer blivit insatta i nyodlingsarbeten inom

respektive län dels å egnahemsnämndernas egna jordområden och dels

för nyodling åt enskilda. Bland annat av redogörelser, som rörande denna

nyodlingsverksamhet utarbetats inom egnahemsnämnderna, framgår att

verksamheten bedrivits under ogynnsamma förhållanden. Särskilt bränslet

till traktorerna synes lia vållat stora svårigheter. Men även de använda plogarna

synas lia varit mindre ändamålsenliga. Dessa omständigheter lia lett

till att de effektiva traktortimmarna blivit alltför få i förhållande till den

tid, som tagits i anspråk för verksamheten. Men traktorföramas bristande

erfarenhet örn traktorerna i fråga och om maskinell nyodlingsverksamhet

överhuvudtaget har säkerligen bidragit till det mindre goda resultatet.

Även örn denna verksamhet på grund av de ogynnsamma betingelserna

givit ett mindre tillfredsställande resultat, framgår dock av densamma, att

bättre resultat kan uppnås, allteftersom resultaten av vunna erfarenheter utnyttjas

samt bättre maskiner, redskap, bränsle och smörjmedel kunna påräknas

till mera normala priser. Möjligheterna att såväl öka driftssäkerheten

sorn nedbringa driftkostnaderna synas nämligen vara goda. Vid de tillfällen

då maskinerna arbetat tillfredsställande synes arbetsresultatet ha blivit

mycket gott. Vid större driftssäkerhet synes därför effekten komma att bliva

fullt tillfredsställande, överhuvudtaget har ifrågavarande försöksverksamhet,

icke minst genom de brister i olika hänseenden, som konstaterats, givit

värdefulla lärdomar för verksamhetens framtida bedrivande.

Närmare erfarenheter rörande nyodling med maskinella hjälpmedel föreligga

även från Finland. Rörande denna verksamhet har överdirektören G. R.

Ytterborn efter en studieresa därstädes upprättat en promemoria, vars innehåll

giver stöd för den uppfattningen, att goda förutsättningar finnas för en

nyodlingsverksamhet med maskinella hjälpmeel.

För stenröjningsverksamhet lia med bortseende från stubbrytare, vars införande

på sin tid innebar en betydande lättnad i stenröjningsarbetet, maskinella

hjälpmedel kommit till användning antingen endast för borrningsarbeten

eller ock för lyftning och borttransport av sten. Kalmar läns norra

hushållningssällskap har försöksmässigt upptagit stenröjningsverksamhet med

användande av borrmaskinsaggregat av märket Warsop. Den andra arbetsmetoden,

nämligen lyftning och borttransport av hela stenar, har prövats

inom Kristianstads läns hushållningssällskap, där lantbrukaren Ture Olsson,

Värestorp, humeln, för ändamålet konstruerat en stennijningsmaskin av

två olika typer, en för Iraklordrift och en för hästanvändning.

Av en av Kalmar hins norra hushållningssällskap rörande verksamheten

avgiven redogörelse framgår, alt den använda borrmaskinen icke visat sig

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

fullt hållbar. De använda bränsle- och smörjoljemedlen ha vidare icke varit

tillfredsställande, varjämte skötseln av maskinen berett svårigheter. Den beräknade

effekten av två borrmeter per timme bar icke uppnåtts. Någon mera

framträdande kostnadsbesparing torde därför icke lia erhållits. Efter de

redan vunna erfarenheterna, synes dock i fortsättningen en kostnadsbesparing

kunna påräknas.

Den inom Kristianstads läns hushållningssällskap använda, för lyftning

konstruerade maskinen har icke fungerat tillfredsställande, när gengasdriven

traktor kommit till användning. Vid fotogendrift uppgives maskinen däremot

lia arbetat rätt tillfredsställande.

Förutom dessa försöksvis prövade metoder lia även annorstädes olika

kompressoraggregat för stenborrning kommit lill tillfällig användning. Inom

Skaraborgs län har sålunda använts ett inom länet konstruerat kompressoraggregat,

kopplat till vanlig oljedriven traktor, vilket uppgives ha ställt sig

både prisbilligt och ändamålsenligt. Inom Örebro län har kompressoraggregat

av Atlasdieseltillverkning för direktkoppling till vanlig traktor prövats

nied fördel. Priset för ett dylikt aggregat är cirka 3 000 kronor.

I fråga om behovet av och tillgången på maskiner, arbetskraft

och konstgödsel för ifrågavarande verksamhet lia ämbetsverken

funnit, att numera och i allt fall under fredliga förhållanden lämpliga

maskiner stöde till buds samt att situationen i fråga örn arbetskraft och

konstgödsel kunde bedömas såsom relativt gynnsam. Ämbetsverken ha härom

vidare anfört.

För nyodlingsverksamhet med maskinella hjälpmedel synas erfordras

traktorer nied stor rörelseförmåga även i svår terräng och med stor dragkraft

samt goda nyodlingsplogar och lätta traktorer eller fräsar för myrodling.

De traktorer, som kunna ifrågakomma för nyodling på fastmark, synas

böra ha en maskinstyrka ej understigande 50 hästkrafter och vara utrustade

med krypkedjor. Några inom landet tillverkade traktorer synas icke fylla

dessa krav. Däremot finnas tyska och amerikanska fabrikat, som äro lämpliga.

Tillgången på maskiner och reservdelar har under de sista åren icke

möjliggjort upptagande av någon verksamhet på detta område. Numera har

dock viss lättnad härutinnan inträtt.

För nyodling på myr äro emellertid ifrågavarande traktorer för tunga. Ej

heller lämpa sig vanliga hjultraktorer för dylik odlingsverksamhet. Däremot

ha lätta bandtraktorer visat sig användbara. Sådana finnas av olika fabrikat.

För nyodling kunna även fräsmaskiner användas.

De hittills inom Sverige tillverkade nyodlingsplogarna synas ej heller helt

fylla fordringarna. Sålunda har vid den genom egnahemsnämnderna bedrivna

nyodlingsverksamheten framgått, att plogarna äro för klent dimensionerade

och ej heller i övrigt fullt lämpliga. Av de från Finland föreliggande erfarenheterna

att döma skulle emellertid finnas goda nyodlingsplogar av amerikansk

tillverkning. En inhemsk tillverkning synes emellertid önskvärd och

bör kunna bygga på redan vunna erfarenheter från nyodling med hjälp av

traktorer inom Norrbottens respektive Västerbottens län. För brytning av

mindre eller något murknade stubbar synes en stubbkrok kopplad till traktorn

vara ändamålsenlig. För brytning av större färska stubbar, något som

dock helst synes böra undvikas, samt för stenbrytning har en traktormaskin,

utrustad med blad, av typ Caterpillar D 4 om 35 hästkrafter och D 7 örn 70

hästkrafter, kommit till användning. Maskiner av denna typ kunna även användas

för plöjning. Dessa maskiner, som mest torde användas för vägbryt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

21

ning, ställa sig emellertid mycket dyrbara. Före kriget kostade de omkring

23 000 respektive 33 000 kronor. Nu torde dessa maskiner, som äro av amerikansk

tillverkning, ej kunna anskaffas. Maskinerna torde för övrigt endast

få betydelse vid sådana stora samlade arbetsföretag, där speciellt behov av

en dylik maskin föreligger.

Liksom vid nyodling torde vid stenröjning en viss arbetsspecialisering bliva

lämplig. Arbetet synes kunna bedrivas efter två huvudprinciper. Den ena innebär,

att arbetet med stenens borrning utföres med hjälp av maskiner, den

andra att stenen med maskinella hjälpmedel lyftes och transporteras utan

sönderdelning. I förra fallet synes hjälp endast böra ifrågakomma för själva

borrningsarbetet. Möjligen skulle också sprängningsarbetet kunna utföras av

samma personal, som sköter borrmaskinerna. Däremot skulle borttransporten

av den sprängda stenen kunna utföras genom jordbrukarens egen försorg.

Vid den andra metoden verkställes stenlyftningen och transporten till sidan

av fältet i ett sammanhang. Båda förfaringssätten torde ha sina fördelar.

Sannolikt kunna båda metoderna användas till komplettering av varandra.

Den motordrivna stenborrningen synes kunna både underlätta och förbilliga

stenröjningen. De tidigare refererade försöken tala sålunda för att detta

skall bliva möjligt. Traktordrivna kompressoraggregat torde också understundom

kunna komma till användning. Numera och i varje fall under fredliga

förhållanden synas sålunda stå till buds olika maskiner, som kunna underlätta

såväl nyodling som stenröjning.

En viktig förutsättning för nyodlings- och stenröjningsverksamhet med

maskinella hjälpmedel är tillgång på lämplig.arbetskraft. Då tillgång på arbetskraft

med tillräcklig erfarenhet torde vara synnerligen begränsad, blir

det nödvändigt att sörja för en fortgående utbildning av personal. För att den

maskinella verksamheten skall komma till sin rätt måste vidare lämpliga arbetslag

kunna uppsättas. För i-ena hantlangningsuppgifter bör ny personal

kunna insättas allt efter behov. Sålunda böra ortens jordbrukare kunna tillhandahålla

arbetskraft för detta ändamål, under förutsättning att erforderliga

förmän finnas stadigvarande anställda, vilka kunna instruera om förekommande

arbetsuppgifter. För specialarbeten, borrning, borrvässning m. m. fordras

däremot särskild personal. Under normala förhållanden synes arbetskraftfrågan

icke behöva orsaka några större svårigheter.

Vid igångsättande av större nyodlingsverksamhet uppstår även frågan örn

konstgödselbehovet och möjligheterna att fylla detta. Under krigsåren har

konstgödseltillgången varit knapp, särskilt beträffande fosforsyrehaltig sådan.

Vid bedömande av denna fråga torde emellertid böra bemärkas, att i de delar

av landet, där nyodlingsverksamheten beräknas igångsättas, konstgödselanvändningen

varit lägre än i andra delar av landet. 1 samma trakter är

emellertid kreatursantalet per arealenhet stort, varför tillgången på naturlig

gödsel är ganska riklig. Temporärt skulle därför gödselbehovet för nyodlingarna

i viss utsträckning kunna tillgodoses genom naturlig gödsel. Det

har även ansetts, att nyodlingarna, särskilt örn de verkställas på godartad

fastmark, icke skulle vara i samina behov av gödsling under de första

åren som senare, beroende av alt vid odlingen en del nedplöjda mullämnen

och aska från bränning av ris m. m. .skulle verka gödslande på jorden. Inför

möjligheten all inom relativt kort tid konstgödseltilldelningen kan bliva rikligare,

synes ej dagens 1''örsörjningsläge i detta avseende få utgöra binder för

verksamhetens igångsättande.

Vid bedömande av de sannolika kost n a d e r n a f ö r nyodling o c h

stenröjning med m a s k i n e 11 a hjälp m e d e I lia ämbetsverken

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mcij.ts proposition nr 38.

kommit till deli uppfattningen, att maskinella hjälpmedel komma att visa

sig fördelaktiga även ur privatekonomisk synpunkt. I detta häseende ha ämbetsverken

yttrat.

Genom användning av maskinella hjälpmedel för nyodling och stenröjning

har man trott sig vinna ej blott tid utan även kostnadsbesparing. Av den

mera försöksmässigt bedrivna verksamheten kan man visserligen ej utläsa så

påtagliga bevis för att kostnadsbesparing verkligen erhålles. Med hänsyn till

de förhållanden, som härvid påtagligen försämrat det driftsekonomiska resultatet,

synas dock välgrundade förhoppningar kunna hysas om att verksamheten

under mera normala förhållanden skall bliva även ekonomiskt förmånlig.

Av kalkyler som egnahemsnämnderna i Västerbottens och Norrbottens

län framlagt på grundval av 1943 års driftsresullat framgår, att kostnaden

för stubbrytnings- och plöjningsarbetet i genomsnitt ej överstigit 350

kronor per hektar, när jämväl ränte- och amorteringsanspråk tillgodosetts.

De i nämnda summa ingående delkostnaderna för bland annat bränsle och

smörjolja äro mycket höga på grund av gällande höga priser å dessa förnödenheter.

En reduklion av kostnaderna med ledning av sannolika efterkrigspriser

synes verka därhän, att kostnaderna komma att nedgå till inemot

hälften av förenämnda kostnadsbelopp. I varje fall synes högre kostnad än

200 kronor per hektar för stubbrytnings- och plöjningsarbetet ej sannolik.

Med en så relativt låg kostnad i sikte synes skäligt antaga, att maskinella

hjälpmedel komma att även ur ekonomisk synpunkt bliva eftersökta vid genomförande

av nyodlingsföretag. Genom ytterligare förbättringar av maskinutrustningen

och större erfarenheter beträffande arbetets utförande torde för

övrigt odlingskostnaderna ytterligare kunna nedbringas.

I fråga örn stenröjningsverksamheten föreligger ännu icke så stor erfarenhet

rörande ekonomien vid användning av maskinella hjälpmedel. Kostnaderna

för stenborrning beräknades i Kalmar läns norra hushållningssällskap

till 5 kronor per meter, vilket torde motsvara en kostnad av i genomsnitt

30 kronor per hektar. Kostnaden för borrning flir hand har visserligen ansetts

ej bliva högre än för borrning med maskin. Nedan berörda kostnadsberäkningar

för år 1942 visa dock ett medeltal av omkring 115 kronor per

hektar av den mark, sorn skall stenröjas, där borrning för hand ifrågakommer.

Till kostnaderna för borrning komma kostnader för sprängning och

bortforsling av stenen med respektive omkring 55 och 350 kronor. Totala

kostnaden belöper därför sannolikt till omkring 435 kronor per hektar vid

maskinell stenborrning mot eljest omkring 520 kronor.

Enligt metoden med lyftning och borttransport av stenen utan sprängning

har kostnaden i en del fall uppgått till omkring 750 kronor per hektar. Vid

mera normal stenförekomst har man beräknat kostnaden till omkring 325

kronor per hektar. Till jämförelse kan nämnas alt enligt kostnadsberäkningarna

för samtliga under år 1942 understödda stenröjningsföretag omfattande

1 654 hektar,^ beräknades totalkostnaden till i medeltal 518 kronor per

hektar. Av ifrågavarande kostnader utgjorde kostnaden för brytning och bortförande

av stenar 67 procent, för sprängämnen 11 procent och för borrning

22 procent. Härav torde framgå att, därest samma effektivisering av brytnings-

och transportarbetet kan uppnås som beträffande borrningen, en

största besparing torde kunna uppnås i förstnämnda fallet och i andra hand

beträffande borrningskostnaderna. Även på detta område rör man sig emellertid

med priser, föranledda av krisförhållandena. Någon minskning av stenröjningskostnaderna

synes därför håde möjlig och sannolik. Ifråga örn stenröjningsverksamheten

måste emellertid också hänsyn tagas till den roll

stenröjningen under vissa förhållanden spelar för beredande av någon ar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

23

betsinkomst för vissa mindre jordbrukare under lågkonjunkturer. Detta haltin

följd att, även örn stenröjningen med maskinella hjälpmedel blir ekonomiskt

fördelaktig, en obenägenhet kan föreligga att på detta sätt utföra ett

arbete, som under vissa förhållanden löser ett sysselsättningsproblem. Även

med beaktande av detta återhållande moment, torde dock en ekonomiskt fördelaktig

stenröjningsverksamhet med maskinella hjälpmedel komma att bedrivas,

där förutsättningar finnas att kunna finansiera de kontanta utläggen

därför.

Det avsedda statsunderstödet för maskinanskaffning ha

ämbetsverken föreslagit skola lämnas i form av lån från jordbrukets maskinlånefond

intill hela kostnaden för inköp av erforderlig maskinutrustning.

Med hänsyn till att anskaffningskostnaderna bleve relativt boga och i betraktande

av att det merendels syntes vara mindre jordbrukare, som ämnade

utföra nyodling eller stenröjning med anlitande av maskinella hjälpmedel

vilka de var för sig ej hade möjlighet att anskaffa, skulle ytterligare hjälp

utöver vad som nu kunde lämnas genom lån från jordbrukets maskinlånefond

vara erforderlig. Härom har anförts följande.

Det synes lämpligt, att ifrågavarande verksamhet bedrives av ekonomiska

föreningar, vilka helst torde böra omfatta ett helt hushållningssällskaps område.

För dessa torde komma att krävas så stort driftkapital, att härför kommer

att åtgå hela det andelskapital, som kan uppbringas. Jämväl hushållningssällskap,

som upptaga ifrågavarande verksamhet i egen regi, synas bliva

i behov av särskilt understöd. Statens understöd torde böra givas den omfattningen,

att det motsvarar hela inköpsvärdet av maskiner och redskap för

ifrågavarande verksamhet. Eftersom verksamheten bör bedrivas så, att den

täcker kostnaderna, däri inbegripet amortering av maskinerna, synes understödet

kunna lämnas i form av lån från jordbrukets maskinlånefond. Emellertid

möjliggöra nuvarande bestämmelser för denna fond ej utlämnande av

lån till högre belopp än 80 procent av maskinernas inköpsvärde. En sådan

begränsning synes utgöra ett hinder både för ekonomiska föreningar och för

hushållningssällskap alt upptaga verksamheten på grund av svårighet att anskaffa

erforderligt kapital för maskininköpen. På grund härav synas lån

från jordbrukets maskinlånefond höra utlämnas till ifrågavarande föreningar

och hushållningssällskap till belopp, motsvarande hela inköpsvärdet för maskinerna.

Denna särskilda förmån för nyodlings- och stenröjningsverksamheten

synes ej i övrigt böra påverka stipulerade lånevillkor, vilka därför kunna

bibehållas oförändrade. Således skall bidrag under i övrigt gällande villkor

kunna beviljas till amortering av lånet, motsvarande 20 procent av lånets

ursprungliga belopp.

Beträffande de säkerheter, som skola lämnas för lånen, synas inga särskilda

villkor böra föreskrivas. Hushållningssällskap bör således kunna erhålla

lån mot sedvanlig egen skuldförbindelse vare sig lånemedlen skola

disponeras av sällskapet självt för nu ifrågavarande ändamål eller förmedlas

lill låntagare hos sällskapet. Prövningen av den säkerhet, hushållningssällskap

vill kräva för lån till ekonomisk nyodlingsförening, bör ske genom respektive

hushållningssällskap. Bemärkas bör, att del står sällskapet öppet alt

tillhandahålla maskinerna genom så kallat hyreskontrakt, därest icke föreningen

skulle kunna eller vilja lämna den borgen, som låneförmedlaren finner

tillfredsställande. I förevarande fall synes det bliva en förtroendesak,

huru krediten bör ordnas. Flerstädes torde dylik nyodlingsförening även

kunna påräkna särskild borgen av jordbrukets ekonomiska föreningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

Vad sålunda föreslagits förutsätter vissa ändringar i gällande kungörelse

angående lån från maskinlånefonden.

I fråga om den maskinella nyodlings- och sten röjning sverksamhetens

organisation lia ämbetsverken uttalat, att verksamheten

syntes kunna handhavas av enskild person, särskilt bildade ekonomiska

föreningar, hushållningssällskap eller egnahemsnämnder. Ämbetsverken

lia härom vidare anfört.

Den enskilde torde mera sällan komma att hedriva denna verksamhet i någon

större omfattning. Där verksamheten skall bedrivas i större omfattning,

synes det, såsom tidigare framhållits, vara lämpligt att bilda särskilda ekonomiska

föreningar, vilka skulle anskaffa erforderliga maskiner och bedriva

förbättringsverksamheten i stort. I samband nied den snabbkolonisationsrörelse,

som blev aktuell i Finland efter vinterkriget, har dylik verksamhet av

jordbrukaresammanslutning blivit prövad och visat sig medföra goda resultat,

under förutsättning att intresserade jordbrukare halt någorlunda gott ekonomiskt

underlag. Förutsättningar för dylika föreningar synas föreligga inom

vissa delar av vårt land. Dessa föreningar, förslagsvis benämnda nyodlingsföreningar,

böra organiseras för ett helt hushållningssällskaps område eller

i varje tall lör en väsentlig del därav. En större förening synes nämligen få

större resurser och lättare kunna bära kostnaderna för den administration, som

kräves för ett gott utnyttjande av maskinparken. Särskilda förmåner ha tidigare

föreslagits för dylik förening i form av lån från maskinlånefonden på

fördelaktiga villkor. För att kunna pröva föreningens ändamålsenlighet för

sin uppgift torde länets hushållningssällskap böra auktorisera sådan förening

och för densamma fastställa arbetsplan. I den mån statsunderstödet ej anses

tillfyllest utöver eget andelskapital, torde dylik förening kunna påräkna

stöd från jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse inom bygden.

Där dylika ekonomiska föreningar för maskinell nyodlings- och slenröjningsverksamhet

ej kunna komma till stånd, böra hushållningssällskapen

själva kunna upptaga verksamheten i egen regi. Inom både Norrbottens och

Västerbottens län torde det sålunda vara ovisst, huruvida särskilda nyodlingsföreningar

kunna komma att hildas. Även inom andra hushållningssällskap

kunna liknande förhållanden föreligga.

Den enskilde maskinhållaren har möjlighet att anskaffa kapital från jordbrukets

maskinlånefond på vanliga villkor. Någon ändring i dessa villkor synes

ej erforderlig eller lämplig.

För att möjliggöra för ekonomiska nyodlingsföreningar och hushållningssällskap

att upptaga verksamheten i stor skala, därvid betydande kapitalbelopp

kunna erfordras, och jämväl för att stimulera till dylik verksamhet har

tidigare föreslagits, att lån från jordbrukets maskinlånefond i förevarande fall

skall kunna beviljas till hela kostnaden för inköp av maskiner. För verksamheten

erforderligt driftkapital bör däremot tecknas i form av andelskapital

eller tillskjutas i annan form från orten. Då arbetet normalt förutsättes kunna

bedrivas mot ersättningar, som täcka ränta, amortering och driftskostnader,

bör verksamheten sålunda kunna finansiera sig själv.

Den av förenämnda nyodlingsföreningar (inberäknat stenröjningsföretag)

och hushållningssällskap bedrivna verksamheten hör erhålla en efter ortsförhållandena

anpassad organisation, ägnad att utnyttja maskinerna jämte den

anställda personalen på bästa sätt. Genom en god och förutseende ledning

av respektive företag torde kunna utvinnas stor effekt av insatta maskiner

och personal. Ju större omfattning rörelsen får, dess viktigare blir det, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38-

25

ledningen undviker onödig tomgång i något avseende. Förutom ledaren för

hela verksamheten fordras traktorförare och förmän med erfarenhet och

energi samt intresse för ifrågavarande verksamhet. Hantlangningspersonal

bör anskaffas av jordbrukarna själva i orten, därest ej deras egen arbetsinsats

är tillräcklig. Arbetet torde böra bedrivas i två skift per dygn under den

ljusa årstiden för att möjliggöra ett gott utnyttjande av maskinkapitalet. Hänsyn

måste tagas härtill vid bedömande av personalbehovet.

Organisationen synes lämpligen kunna uppbyggas efter följande schema.

Inom varje sällskaps område, där verksamhet av förevarande slag ifrågakommer,

bör finnas en person anställd hos hushållningssällskap eller nyodlingsförening,

vilken fungerar som ledare för verksamheten. Huruvida denne person

blir helt sysselsatt härmed eller ej blir beroende på verksamhetens omfattning.

Är verksamheten av mindre omfattning, kan uppdraget ha karaktär

av deltidstjänst.

För verksamhetens bedrivande på platsen organiseras personal och maskiner

i arbetslag. Är det fråga örn nyodling, bör för varje arbetslag svara en förman,

vilken har att ordna alla förarbeten för maskinerna samt träffa avtal

om arbetsobjekt i den mån dessa ej äro i förväg helt planlagda. Förmannen

utövar även befäl och tillsyn över förare och maskiner. Det synes lämpligt,

att varje arbetslag tilldelas tre traktorer. Då varje traktor behöver två förare,

skulle erfordras sex förare i ett traktorlag. För varje traktor erfordras alltefter

svårighetsgraden 2—5 man såsom hantlangare vid slubbdragning m. m.

Det bör ankomma på förmannen att också organisera dessa hjälplag och

lämna dem anvisning rörande bästa sättet att sköta stubbkrok och eventuella

andra hjälpmedel.

Gäller uppgiften stenröjning synes det lämpligt, att tre borrmaskiner ingå i

arbetslaget. Därvid torde erfordras fyra borrare förutom två borrvässare och

helst två hantlangare för att transportera borrarna till och från vässningsstället,

om arbetet bedrives i dubbla skift. Därvid har beräknats en maskin i

reserv, vilket enligt erfarenhet synes nödvändigt med hänsyn till driftstörningar.

Någon särskild förman erfordras ej här, men däremot får en borrare

för varje maskin som förste man svara för en förmans uppgifter. Bemärkas

bör, att det inom vissa län torde bliva nödvändigt att sammansätta både traktorlag

och borrarlag att alltefter omständigheterna arbeta var för sig eller i

samverkan. På verksamhetens ledare bör ankomma att samordna verksamheten

för uppnående av största möjliga effekt.

Inom de län, där nyodlingsverksamhet skall bedrivas i större omfattning,

synas minst tre dylika traktorlag erfordras och sammanlagt för dessa sålunda

nio traktorer. Därjämte torde en maskin vara önskvärd i reserv, om personalen

skall kunna utnyttjas effektivt. I allt skulle därför erfordras tio traktorer.

Med en avverkning av 150 å 200 hektar per traktor och säsong skulle en

dylik länsorganisation kunna avverka 1 350—1 800 hektar per år.

Vid stenborrning kan ett till Ire borrarlag ifrågakomma för ett hushållningssällskaps

område. Finnas tre borrarlag torde erfordras minst tio borrmaskiner

för fullgod effekt. Avverkningen vid en dylik mera omfattande verksamhet

torde kunna beräknas till 15 000—20 000 borrmeter för år, vilket vid medelsvår

stenighet torde motsvara en stenröjningskapacitet av omkring 3 000

—5 000 hektar åker för år. För Norrland och de övriga delar av landet, där

man måste räkna med en kortare arbetssäsong, torde effekten bliva lägre än

i södra och mellersta Sverige.

Ledningen och övervakningen av den med maskinella hjälpmedel bedrivna

nyodlings- och stenröjningsverksamhelen böra ankomma på lantbruksstyrelsen

i vad rör den genom hushållningssällskapen bedrivna verksamheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

Beträffande statsunderstöd till enskilda jordbrukare vid

nyodling och stenröjning med maskinella hjälpmedel ha

ämbetsverken anfört.

Stöd åt den enskilde jordbrukaren torde främst höra lämnas från anslaget

till förstärkning av ofullständiga jordbruk. Har härvid bidrag redan beviljats

för nyodlings- eller stenröjningsföretag, till vars utförande maskinella hjälpmedel

sedermera komma till användning, bör bidragstagaren, som anlitar dylik

maskinell hjälp, antingen kontant lämna ersättning för sålunda erhållen

hjälp enligt fastställd taxa eller också lämna fullmakt, vilken berättigar den

som handhar den maskinella verksamheten att lyfta ersättningen hos vederbörande

hushållningssällskap. En sådan ordning kan emellertid endast tilllämpas

i de fall, att nyodlingen eller stenröjningen planlagts så lång tid i förväg,

att bidragsansökan hunnit beviljas.

Skall den maskinella nyodlings- eller stenröjningsverksamheten emellertid

kunna få någon större omfattning, synes böra undersökas, huruvida ej också

annan väg för lämnande^ av statsunderstöd kan vara möjlig. I detta sammanhang

kan även pekas på den kostnad och tidsförlust, som uppstår vid förflyttning

av maskinaggregaten. Längre transporter av traktorer måste sålunda

ske med bil. Det innebär därför en vinst, därest flera arbetsobjekt inom en

ort kunna upptagas i ett sammanhang. För uppnående av en sådan större

koncentration är det önskvärt med en mera enhetlig planläggning av arbetet

för viss ort. Dylikt planläggningsarbete förutsätter i regel ansökan från markägare

i rätt god tid före igångsättandet, medan intresse för att få liknande

arbete uti ört ofta väckes hos andra markägare genom att maskinen kommer

till orten. Understundom ligger det så till, att det ur arbetssynpunkt är

fördelaktigt, att ett större område bearbetas i ett sammanhang. Detta gäller

särskilt under vissa skiftesförhållanden i Norrland, där ett mellanliggande

skifte kanske helst bör plöjas samtidigt med de omkringliggande skiftena,

örn tidsvinst skall göras. Under dylika förhållanden är det angeläget att finna

någon form, som med markägarens samtycke utan större omgång medgiver

utvidgning av arbetsobjekten. I de fall att nytillkommande objekt tillhöra

personer med förmåga att betala stipulerad ersättning, kan en dylik utvidgning

lätt ske. Men ofta rör det sig om personer, som äro i behov av bidrag

för arbetets utförande. Emellertid synes förmannen i dylika fall böra äga

möjlighet att verkställa arbetet i fråga utan att betalning erlägges av rekvirenten.

_ Den, som sålunda fått arbete utfört, skulle sedan inkomma med ansökning

örn statsbidrag. Vid den planläggning av företaget, som härefter utföres

av hushållningssällskapets befattningshavare, upptages kostnaden för det utförda

arbetet. Den. som verkställt arbetet, får i sin tur möjlighet att erhålla

betalning för arbetet ur det bidrag, som i vanlig ordning kan komma att

bevil ias jordbrukaren i fråga.

Efter upplöiningen återstå många kompletteringsarbeten såsom dikning,

planering, tillkörning m. m. Många jordbrukare äro i behov av bidras jämväl

för dessa arbetens utförande. Vid den undersökning, som sker för bedömande,

huruvida bidrag må utgå för det förskottsvis utförda plöjningsarbetet,

måste givetvis samtidist beräknas kostnaderna för återstående kompletteringsarbeten.

Samtliga odlingskostnader komma således även i dessa

fall att medtagas i kostnadsberäkningen och att ligga till grund för beviljande

av bidrag.

Vid utförande av nyodling eller stenröjning förskottsvis åt jordbrukare,

som ej tidigare beviljats bidrag för ändamålet, men vilken är i behov av

bidrag för likvidering av kostnaden för plöjning eller stenröining, kommer

den. som verkställer arbetet, att få en fordran utestående på längre tid, kan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

27

ske ett år eller mera. Detta medför, att företagets behov av rörelsekapital

blir större än som eljest synes nödvändigt. Denna olägenhet torde emellertid

bliva ofrånkomlig med dylik anordning. Därför blir det nödvändigt att redan

vid planläggningen av de första företagen inom orten söka få med alla

dem, som kunna tänkas vara samtidigt i behov av maskinell hjälp och avbidrag

för arbetets utförande. Förrättningsmännen torde därför få nedlägga

.särskilt arbete på att få planläggningen så fullständig som möjligt i vad rör

arbetets totala omfattning inom en by eller en ort.

Ämbetsverken ha i detta sammanhang övervägt möjligheten att låta vederbörande

arbetsförman på allenast muntlig framställning bevilja preliminära

bidrag i form av naturaprestation. På grundval av uppgifter om areal

och använd tid och med tillämpning av en särskild taxa skulle därefter värdet

av det förskottsvis utförda arbetet kunna uträknas. Efter förmannens

rapport till hushållningssällskapet skulle bidraget bokföras i vederbörlig ordning

och ersättningen lyftas av maskinföretagets huvudman av tillgängliga

bidragsmedel. Ämbetsverken ha emellertid ansett sig böra förorda den tidigare

angivna formen för understöd åt enskilda jordbrukare, enär man allenast

därigenom skulle vara i stånd att reservera sannolikt otillräckliga bidragsbelopp

till förmån för dem som närmast vore i behov av bidrag.

Ämbetsverken ha vidare anfört.

För närvarande äro bidragen begränsade till jordbruk med en åkerareal av

högst 20 hektar inberäknat vad som skall nyodlas eller förbättras genom bidrag.

Jordbruk med större åkerareal synas däremot endast kunna komma

i åtnjutande av ifrågavarande hjälp mot ekonomiskt vederlag enligt taxa.

Då den statsunderstödda verksamheten på ifrågavarande område närmast är

avsedd för komplettering av ofullständiga jordbruk, synes någon erinran ej

kunna göras häremot.

I bestämmelserna örn bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk

finnes bland annat även stadgat, att statsbidrag icke må på en gång tilldelas

en och samma person med högre belopp än tillhopa 800 kronor. Ifrågavarande

begränsning synes tillsvidare böra bibehållas.

Vad här anförts torde icke behöva föranleda komplettering eller ändring

av gällande bidragsbestämmelser.

Beträffande de för ifrågavarande verksamhets upptagande

erforderliga statsmedlen lia ämbetsverken anfört.

Vid upptagande av nyodlings- och stenröjningsverksamhet medelst maskinella

hjälpmedel efter de förut av ämbetsverken föreslagna riktlinjerna synes

jordbrukets maskinlånefond samtidigt böra förstärkas. Med hänsyn till fondens

nuvarande ställning och beräknad medelsåtgång, synes till en början

den erforderliga ökningen av fondkapitalet kunna uppskattas till 1 000 000

kronor.

Även anslaget lill statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk

m. m. måste ökas, örn verksamheten skall kunna få den beräknade ökade omfattningen.

Med oförändrade bidragsgrunder skulle en önskvärd fördubbling

av odlingsarealen och en förslagsvis beräknad cirka fem gånger större stenröjningsverksamliet

jin den nuvarande kräva eli däremot förhöjt statsanslag.

Med hänsyn till att verksamheten kan beräknas komma i gång först så

småningom, uppskatta ämbetsverken emellertid det ökade medelsbehovet

under det första budgetåret efter verksamhetens igångsättande till 2 000 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

I silia förut oinförmälda skrivelser den 31 augusti 1944 har lantbruksstyrelsen

meddelat, att styrelsen beviljat lån från jordbrukets maskinlånefond

under budgetåren 1941/42, 1942/43 och 1943/44 med respektive 895 000 kronor,

1 330 000 kronor och 2 134 370 kronor samt under den dittills tilländalupna

delen av budgetåret 1944/45 med 600 000 kronor. Den 1 juli 1944 hade

den för utlåning disponibla kapitaltillgången uppgått lill i runt tal 1 172 000

kronor, vilket belopp utgjort reservation å anvisade anslag. Genom beslut den

30 juni 1944 hade Kungl. Majit medgivit, att denna reservation finge under

budgetåret 1944/45 användas för med anslaget avsett ändamål. Vid utgången

av innevarande budgetår torde reservationen emellertid, i den mån densamma

icke dessförinnan förbrukats, komma att tillföras budgetutjämningsfonden.

Under budgetåren 1944/45 och 1945/46 beräknades inflyta amorteringar med

omkring 600 000 kronor respektive 650 000 kronor. Till förfogande för låneverksamheten

under återstående del av innevarande budgetår skulle alltså

finnas ett belopp av omkring (1 172 000 T 600 000 — 600 000=) 1 172 000

kronor. Motsvarande belopp bomme att under budgetåret 1945/46 uppgå till

allenast 650 000 kronor. Med hänsyn till den ökade efterfrågan å lån från

jordbrukets maskinlånefond, som varit rådande under närmast föregående

år, syntes det enligt lantbruksstyrelsen uppfattning erforderligt med ett kapitaltillskott

till fonden av 2 000 000 kronor. Därest emellertid lantbruksstyrelsen

och egnahemsstyrelsen förslag om ändring av bestämmelserna angående

lån från fonden i syfte att främja nyodling och stenröjning med maskinella

hjälpmedel vunne statsmakternas bifall, syntes en ytterligare ökning

av fondkapitalet med 1 000 000 kronor nödvändig. Det erforderliga kapitaltillskottet

till fonden utgjorde således 3 000 000 kronor. Till Grundförbättringar:

Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. hade för budgetåret

1944/45 anvisats ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor. Därjämte hade

riksdagen medgivit, att Kungl. Majit finge linder kalenderåret 1945 bevilja

statsanslag till 2 500 000 kronor för utlämnande av statsbidrag till förstärkning

av ofullständiga jordbruk m. m. Med anlitande av sistnämnda belopp

syntes i likhet med vad som varit fallet under de senaste åren endast omkring

50 procent av under året föreliggande ansökningar om bidrag kunna tillgodoses.

Därest lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsens förenämnda förslag

vunne statsmakternas bifall, måste enligt lantbruksstyrelsen mening anslaget

till bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk ökas. Med hänsyn till

att den ifrågasatta verksamheten kunde beräknas komma i gång först så

småningom, uppskattades det ökade medelsbehovet under det första budgetåret

efter verksamhetens igångsättande till 2 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen

funne sig därför böra för år 1946 räkna med en från 2 500 000 kronor

till 4 500 000 kronor ökad bidragstilldelning till arbeten av ifrågavarande

slag. Fördelningen av detta belopp på de med detsamma avsedda ändamålen

har lantbruksstyrelsen i likhet med vad dittills varit fallet ansett böra bestämmas

av Kungl. Majit. Erfarenheten utvisade, att de för visst år beviljade

bidragen såsom regel ej bleve under samma år i sin helhet tagna i anspråk.

Med hänsyn därtill har styrelsen funnit, att för budgetåret 1945/46 icke behövde

för ändamålet anvisas högre belopp än 3 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

29

Yttranden över lantbruksstyrelsens och egnahemsstyrelsens förslag.

Lantbruksstyrelsens och egnahemsstyrelsens förslag har i princip tillstyrkts

i nära nog samtliga yttranden. Endast Gotlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har helt avstyrkt förslaget. Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har ansett sig sakna anledning att uttala

sig om förslaget, enär detsamma syntes vara av underordnad betydelse

för jordbruket inom länet. I de yttranden, som avgivits av statskontoret, lantbruksakademien,

jordbrukstekniska föreningen samt Älvsborgs läns norra

och Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har uttalats

tvekan rörande möjligheten att för närvarande genomföra förslaget. Av yttrandena

må här i övrigt återgivas följande.

Behovet av ökad nyodlings- och sten roj ningsverksa nili

e t har vitsordats i så gott som samtliga yttranden. Hushållningssällskapens

ombud ha uttalat, att enligt ombudens mening förelåge inom landet såväl

förutsättningar för som behov av nyodling och stenröjning i en omfattning,

som måste anses betydande. Ombuden ansåge det därför vara fördelaktigt om

en ökad nyodlings- och stenröjningsverksamhet kunde komma till stånd,

särskilt som en dylik verksamhet i första hand skulle bliva till nytta för brukarna

av ofullständiga jordbruk.

Norrlandskoinmittén har i detta hänseende anfört i huvudsak följande.

De norrländska jordbruksfastigheterna karakteriseras genomgående av

liten åkerareal. Den vid det norrländska jordbruket sysselsatta befolkningen

är emellertid förhållandevis stor. Då vidare arealskördarna ofta ligga lägre

i Norrland än i landet i övrigt, blir produktionen av skördeenheter per yrkesverksam

person av jordbruksbefolkningen där avsevärt lägre. Jordbrukarna

äro därför såsom läget nu är i större eller mindre grad hänvisade till inkomster

från andra näringsgrenar.

Norrlandskoinmittén anser, att det ur många synpunkter vore till fördel

om produktionsvolymen per jordbruksfastighet i Norrland så kunde ökas,

att den befolkning, som har sin huvudsysselsättning i jordbruket, i väsentligt

större utsträckning kunde hämta sin utkomst från denna näringsgren. Ett

viktigt hjälpmedel att nå denna ökning i produktionsvolymen per brukningsdel

synes en ökning av åkerarealen genom nyodling bliva.

Användning av maskinella hjälpmedel för nyodling åsyftar såväl att öka

nyodlingsintensiteten som att minska kostnaden för denna verksamhet. Att

användning av maskinella hjälpmedel måste innebära möjligheter för snabbare

nyodling torde vara obestridligt. Då en ökad nyodlingsverksamhet är

önskvärd i Norrland, finner kommittén det motiverat att en organiserad maskinell

nyodlingsverksamhet kommer till stånd.

Rörande de hittills vunna erfarenheterna av nyodlingsoch

stenröjningsverksamhet med maskinella hjälpmedel

lia uttalanden gjorts i ett flertal yttranden.

Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i detta hänseende

anfört.

Den hittills av egnahemsnämnderna i Norrbottens och Västerbottens län

försöksmässigt bedrivna verksamheten visar enligt förvaltningsutskottets för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

menande synnerligen nedslående resultat. Sålunda redovisar egnahemsnämnden

i Norrbotten för sin verksamhet under år 1943 en effektiv körtid per

möjlig arbetsdag av endast respektive 2 timmar 45 minuter och 2 timmar för

de tvenne traktorer, som nämnden disponerat. Den verkliga körtiden blir

i dessa fall 28,1 respektive 24,6 procent av den möjliga. Den övriga tiden har

åtgått till reparationer, fastkörning m. m. Av den ineffektiva tiden kommer

den ojämförligt största delen på reparationer och översyn med sammanlagt

ej mindre än cirka 53 procent för båda traktorerna. Kostnaden per effektiv

arbetstimme belöper sig till ej mindre än i medeltal för båda traktorerna 48

kronor. I denna kostnad synes emellertid ej ha inräknats ränta och amortering

å traktorerna. Den tid, som åtgått för reparationer, synes giva vid handen,

att traktorerna och därtill hörande aggregat icke varit lämpliga för det

arbete, varom här är fråga. Det är emellertid att hoppas, att sådana traktorer

och redskap, som kunna motstå de påfrestningar, vilka äro för handen vid

nyodling, skola framkomma samt att vid tillgång på lämpligare drivmedel,

än som nu kommit till användning, resultatet av nyodling med maskinella

hjälpmedel skall bliva gynnsammare än hittills utförda försök visa.

Kalmar läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har uttalat,

att hushållningssällskapet även under år 1944 bedrivit stenröjning med maskinella

hjälpmedel och att verksamheten, sedan personalen numera blivit

inarbetad och maskinerna förbättrade, väl motsvarade de förväntningar på

ett gott arbetsresultat, som hushållningssällskapet hyste vid verksamhetens

igångsättande.

I sitt yttrande har Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

meddelat, att efter en under hösten 1943 och våren 1944 verkställd utredning

angående stenröjning med maskinella hjälpmedel vissa provborrningar ägt

™m och att kostnaderna därvid uppgått till 3 kronor metern, då 36 millimeters

borr använts.

Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har lämnat följande

uppgifter rörande det av lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen omförmälda,

av lantbrukaren Ture Olsson i Värestorp konstruerade stenröjningsaggregatet.

För närvarande försäljas ganska många hästdrivna stenröjningsaggregat,

och hushållningssällskapet har under det sista året utlämnat åtskilliga

lan av medel fran maskinlånefonden för inköp av dylika aggregat.

De stenröjninesmaskiner, som hittills blivit försålda i länet med eller utan

lån från hushållningssällskapet, lia framför allt gått till de ofullständiga,

stenbundna mindre jordbruken. Oftast inköpa och använda några jordbrukare

i samma by en hästdriven stenröjningsmaskin gemensamt. De hjälpa

varandra med hästar och arbetskraft och utföra arbetet de tider på året, då

de ha gott örn tid och då marken är tjänlig. På detta sätt få emellertid stenröjningsmaskinerna

ej den vidsträckta användning året om, som är erforderlig

för en mera intensiv stenröjning av länets åkerarealer.

I fråga örn tillgången på maskiner för ifrågavarande verksamhet

har i de yttranden, som avgivits av statskontoret, lantbruksakademien, jordbruksteknislca

föreningen och Älvsborgs läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

uttalats, att den av lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen

verkställda utredningen syntes giva vid handen, att ändamålsenliga ma
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

31

skiner oell redskap för närvarande icke kunde erhållas, samt att det statliga

stödet till ifrågavarande verksamhet med hänsyn därtill till en början borde

begränsas till att avse fortsatt försöksverksamhet.

Lantbruksakademien har i detta hänseende anfört i huvudsak följande.

Under den hittills försöksmässigt bedrivna nyodlings- och stenröjningsverksamlieten

med maskinella hjälpmedel ha svårigheter av olika slag blivit

belysta. Vissa av dessa, såsom olämpligt motorbränsle, ha orsakats av kristiden

och kunna beräknas bortfalla i och med krigets slut. Emellertid ha

många svårigheter, medförande driftsavbrott och höga reparationskostnader,

uppstått av andra orsaker. Det synes därför, som örn den första åtgärden bör

vara att under de närmaste åren grundligt genomarbeta och utveckla de tekniska

hjälpmedlen och förfaringssätten vid dessas användning samtidigt som

den försöksmässiga driften i relativt stor skala fortsättes. I detta sammanhang

bör även beaktas, att tekniken sannolikt kommer att ändras undan för

undan, allt eftersom nya erfarenheter göras och nya redskap framkomma,

det senare icke minst sedan Sverige ånyo kan få kontakt med Amerikas förenta

stater, där man sannolikt hunnit ganska långt i utexperimentering av

redskap för nyodling och röjning. De utredningar, undersökningar och experiment,

som torde vara nödvändiga för en önskvärd utveckling och förbättring

av metoder och tekniska hjälpmedel vid ifrågavarande arbeten, synas

böra anförtros åt lämplig teknisk institution, till vars förfogande böra ställas

de för ett planmässigt dylikt arbete erforderliga medlen. Såvitt akademien

kan bedöma, är jordbrukstekniska föreningen en för nämnda uppgift kompetent

och lämplig institution.

Jordbrukstekniska föreningen har yttrat följande.

De åtgärder av organisatorisk och finansiell art, som föreslagits till stödjande

av nyodling och stenröjning äro, såvitt föreningen kan bedöma, ändamålsenliga.

Emellertid synes det, som örn ytterligare undersökningar böra

verkställas för utrönande av lämpligaste maskiner, redskap och arbetsmetoder.

Behovet av sådana undersökningar framgår bland annat av de lämnade

redogörelserna för i relativt stor skala försöksmässigt bedriven nyodling och

stenröjning med mekaniska hjälpmedel. Ur dessa redogörelser kan utläsas,

att ifrågavarande verksamhet visserligen omfattades med intresse av jordbrukarna

och att många värdefulla erfarenheter gjordes, men att det utförda

arbetet, bland annat på grund av driftstörningar och dåligt utnyttjad arbetstid,

som endast till en del orsakades av kristidsförhållandena, ofta blev kostsamt.

För bättre resultat fordrades dessutom kunnigare och mera erfaren

personal för maskinernas skötsel och för ledningen av det dagliga arbetet.

Det synes därför jordbrukstekniska föreningen, som örn den närmaste uppgiften

bör vara att i anslutning till en fortsatt försöksmässigt bedriven verksamhet

i relativt stor skala undersöka hur de tekniska hjälpmedlen och arbetsmetoderna

skola kunna ytterligare utvecklas. I den mån det därvid visar

sig. att ändamålsenliga maskiner och redskap ej för närvarande finnas, böra

fordringarna på dessa så långt möjligt utrönas till ledning för konstruktörer

och tillverkare. Vidare bör, så snart handelsförhållandena det medgiva, utländska

— och då särskilt amerikanska — maskiner och redskap för nyodling

anskaffas och prövas under svenska förhållanden.

Beträffande det ifrågasatta statsunderstödet för maskinanskaffningen

har Gotlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

Hjort gällande, att den föreslagna ändringen i bestämmelserna örn lån

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 2

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

från jordbrukets maskinlånefond skulle vara onödig och olämplig. Utskottet

har därvid uttalat, att någon avsevärd svårighet icke syntes föreligga för

låntagarna att uppbringa de återstående 20 procent av anskaffningskostnaden,

vartill lån enligt nu gällande bestämmelser icke kunde beviljas.

Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i sitt yttrande

föreslagit, att statsbidrag till maskinanskaffningen skulle lämnas intill 50

procent av anskaffningskostnaden.

Beträffande den maskinella nyodlings- och stenröjningsverksam

hetens organisation har norrlandskommittén anfört.

Ledningen för den maskinella nyodlingsverksamheten synes böra anförtros

åt hushållningssällskapen såsom varande de lokala huvudorganen för

jordbrukets planering och utformning. Då verksamheten vidare torde komma

att bedrivas med anlitande av ganska betydande statsanslag till jordbrukarna,

synes det riktigast att den huvudsakliga förmedlaren av statsbidrag

till olika verksamhetsgrenar inom jordbruket, hushållningssällskapen, i alla

avseenden kan utöva kontroll över nyodlingsverksamheten. Hushållningssällskapens

handhavande av verksamheten torde också för nyodlarna innebära

den största tryggheten gentemot maskinliållaren, då odlarna skola ersätta

maskinhjälpen efter viss taxa per traktortimme, Den omständigheten

att nyodling med maskinella hjälpmedel ännu i vissa avseenden befinner sig

på försöksstadiet synes utgöra ytterligare ett skäl för att hushållningssällskapen

engageras i uppgiften, då dessa lättast torde kunna reglera avgifterna

på sådant sätt att odlarna icke åsamkas experimentkostnader och ej heller

större utgifter än vid nyodling med andra hjälpmedel. För vissa hushållningssällskap

torde den föreslagna verksamheten bliva nog så arbetskrävande

och kostsam samt medföra vissa förluster. Enligt kommitténs mening

bör möjlighet finnas att vid behov bereda sällskapen kompensation

därför. Utan hinder av vad sålunda förordats bör hushållningssällskap ha

rätt att, där så befinnes lämpligt, anförtro nyodlingsverksamheten åt särskild

för ändamålet bildad förening. Härför förutsättes dock att sällskapen

kunna utöva noggrann kontroll av föreningens verksamhet.

Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ansett,

att stenröjningsverksamheten borde anförtros åt enskilda personer eller firmor.

Utskottet har i detta hänseende anfört.

Arbetets bedrivande i hushållningssällskapens egen regi skulle utan tvivel

kräva vidsträckt kontroll och övervakning, och även vid sådan synes det

kunna befaras, att de personer, som handhava maskinerna, ej iakttaga den

aktsamhet, som de till synes relativt ömtåliga maskinerna torde kräva. I

detta avseende synes den enskilde företagaren ha bättre möjlighet till övervakning.

Det torde för Östergötlands vidkommande icke heller erbjuda svårigheter

alt intressera enskilda för ett samarbete med hushållningssällskapet

på detta område, så snart tillgången på bränsle och smörjolja blir någorlunda

normal. Med tanke på de fördelar ett på detta sätt organiserat samarbete

kan beräknas medföra, vill förvaltningsutskottet förorda, att av hushållningssällskap

auktoriserad enskild person eller firma i fråga örn lånebeloppets

storlek vid erhållande av lån ur jordbrukets maskinlånefond jämställes med

av hushållningssällskapet auktoriserad ekonomisk förening.

Även Stockholms läns och stads samt Hallands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott ha uttalat sig för att enskild person skulle i ifrågavarande

hänseende jämställas med ekonomisk förening.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

33

I sitt yttrande har Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

uttalat, att varken hushållningssällskapen eller egnahemsnämnderna

vore skickade att handhava ifrågavarande verksamhet. Utskottet har i övrigt

anfört.

Nyodlings- och stenröjningsverksamhet synes kräva en månghövdad och

dyrbar organisation, som icke lämpligen bör läggas på hushållningssällskapen

direkt. Norrbottens läns hushållningssällskap kan av ekonomiska skäl

icke åtaga sig dylik verksamhet. Förvaltningsutskottet håller för troligt, att

vilken ledning eller organisation som än skapas för denna odlingslijälp, så

kommer dock verksamheten att kräva betydande ekonomisk uppoffring från

statens sida. Förvaltningsutskottet vill för sin del förorda tillsättande av ett

centralt nyodlingsråd med tekniskt utbildad personal för handhavande av

denna verksamhet.

Hushållningssällskapens ombud ha anfört.

Den maskinella verksamheten torde, åtminstone då fråga är om nyodlingsverksamhet

i Norrland, kunna bliva av så stor omfattning, att hushållningssällskapen

bliva föranlåtna att anställa särskilda tjänstemän för verksamhetens

ledning. Med hänsyn till hushållningssällskapens i regel hårt ansträngda

ekonomi och till betydelsen av att verksamheten kan ledas på ett

ändamålsenligt sätt vilja därför ombuden föreslå, att särskilt statsbidrag

måtte få utgå till hushållningssällskapen för bestridande av avlöning åt en

för ifrågavarande verksamhets ledning särskilt anställd tjänsteman.

Jämväl Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har

gjort gällande, att statsbidrag borde utgå till hushållningssällskapen för att

en ledare av den ifrågasatta verksamheten skulle kunna anställas.

Behovet av ytterligare statsunderstöd till enskilda jordbrukare

vid nyodling och sten röjning har vitsordats av samtliga

hushållningssällskaps förvaltningsutskott. I sju av yttrandena, nämligen de,

som avgivits av Uppsala läns, Hallands läns, Älvsborgs läns norra och Jämtlands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt hushållningssällskapens

ombud, norrlandskommittén och Riksförbundet landsbygdens folk,

har uttryckts önskemål om en höjning vid nyodling och stenröjning med

maskinella hjälpmedel av det maximibelopp — för närvarande 800 kronor

— varmed statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk må på en

gång tilldelas en och samma person. Jämtlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott har härom anfört.

Ifrågavarande begränsning, som av de utredande ämbetsverken ansetts

böra bibehållas, kan i vissa fall medföra mindre önskvärda konsekvenser.

Det är givetvis angeläget, att då en nyodlingstraktor befinner sig på en plats

så stor del av den odlingsvärda jorden som möjligt kommer under bearbetning.

Det är emellertid icke uteslutet, att en och samme bidragsberättigade

jordbrukare kan inneha så stor sammanhängande areal odlingsjord, att 800- kronorsgränsen skulle överskridas, därest bidrag på en gång skulle beviljas

för uppodling av cl t annars till storleken skäligt område. Om bidragsmöjligheterna

då skola kunna utnyttjas, blir det nödvändigt att uppdela odlingsarbetet

på liera år, varigenom oekonomiska transporter av maskinerna framtvingas.

Bestämmelsen örn begränsning av bidragen synes därför böra änd
Bihang

till riksdagens protokoll 19U5. 1 sami. Nr 38. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Alaj:ts proposition nr 88-

ras så, att ett högre sammanlagt belopp må kunna beviljas när vid utförande

av nyodling med maskinella hjälpmedel särskilda skäl därtill föranleda.

Departements- För närvarande framträda från skilda håll strävanden att hastigare gect>elea.

nomföra en rationalisering inom landets jordbruk i syfte att förbättra bland

annat dess arbetsbetingelser. Givet är att på denna väg i flera hänseenden

mycket står att vinna. Såsom ett viktigt led i rationaliseringssträvandena ingår

att få till stånd dels förbättringar av de maskinella hjälpmedlen för

jordbruket och dels utökad användning av dylika hjälpmedel. Jag vill erinra

att 1942 års jordbrukskommitté, som för närvarande är sysselsatt med utredning

av jordbrukets rationaliseringsfrågor, den 20 september 1944 framlagt

betänkande med förslag till åtgärder i förstberörda hänseende (SOU

1944:45) och att proposition, grundad på kommitténs betänkande, förelagts

riksdagen (prop. nr 37). Kommitténs nu föreliggande förslag åsyftar att ernå

en utökad användning av de maskinella hjälpmedlen för jordbruket genom

utvidgad upplysningsverksamhet om maskinanvändningen och en förbättrad

organisation av densamma Denna fråga har redan tidigare varit föremål för

statsmakternas uppmärksamhet. Då del gäller användandet av maskinella

hjälpmedel, uppstå särskilt för det mindre och medelstora jordbruket svårigheter

att hålla kostnaderna för maskinerna på en nivå, som medför ekonomiska

fördelar av mekaniseringen. För att i viss mån undanröja dessa svårigheter

inrättades jordbrukets maskinlånefond, varifrån lån utlämnas för

anskaffande av jordbruksmaskiner, som skola användas gemensamt av

flera jordbrukare, varjämte medel anvisades för lämnande av bidrag till

lånens återbetalning.

För att den gemensamma maskinanvändningen skall med gott ekonomiskt

resultat kunna bedrivas i större omfattning än hittills lörekommit, måste den

emellertid organiseras på ett fullgott sätt. Upprättandet av maskincentraler,

som kunna tillhandahålla ett flertal maskiner av varierande typer, synes, åtminstone

för mera koncentrerade jordbruksbygder, kunna medföra ett effektivt

utnyttjande av de för ändamålet anskaffade maskinerna. Tillkomsten av

dylika centraler torde därför böra stödjas av statsmakterna. Detta stöd synes

såsom 1942 års jordbrukskommitté föreslagit lämpligen kunna givas genom

ökade möjligheter att lämna lån från jordbrukets maskinlånefond.

Även lantbruksstyrelsens och egnahemsstyrelsens nu föreliggande förslag

avser att underlätta jordbrukets rationalisering. Förslaget tager härvid sikte

på en utökad nyodlings- och stenröjningsverksamhet med maskinella hjälpmedel.

En dylik verksamhet torde i första hand vara av behovet påkallad

för att få till stånd förstärkning av ofullständiga jordbruk. I den mån de

ofullständiga jordbruken anses böra bestå och ej genom sammanläggning

med andra brukningsdelar kunna givas den för ett bärkraftigt jordbruk nödiga

åkerarealen eller erhålla stödskog i erforderlig utsträckning, synes nyodling

vara den mest framkomliga vägen, då det gäller att göra de ofullständiga

jordbruken till mera lönsamma företagsenheter. Den av lantbruksstyrelsen

och egnahemsstyrelsen verkställda utredningen synes giva vid handen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38. :'';J

att särskilt inom vissa områden i Norrland de geologiska och klimatiska

förutsättningarna äro gynnsamma för nyodling. Även stenröjningsverksamhet

torde vara ägnad att öka avkastningen och minska manuellt arbete vid

de ofullständiga jordbruken och således göra dem till mera bärkraftiga företagsenheter.

I vissa trakter synes intensifierad stenröjning vara en tvingande

nödvändighet för att ökad användning av jordbruksmaskiner skall kunna

ifrågakomma. Beträffande såväl nyodling som stenröjning gäller emellertid,

att sådan verksamhet bör företagas endast om den befinnes vara jordbruksekonomiskt

välmotiverad. Även med denna begränsning föreligga dock förutsättningar

för en i avsevärd grad utvidgad och intensifierad nyodlings- och

s tenr öjnlrigs verksamhet.

Då det är fråga örn en utvidgad nyodlings- och stenröjningsverksamhet

synes en ökad maskinanvändning önskvärd. Intill de senaste åren har verksamhet

av denna art bedrivits huvudsakligen utan användande av maskinella

hjälpmedel. Den av lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen verkställda utredningen

visar emellertid att förutsättningar numera föreligga att åtminstone

i viss omfattning företaga nyodling och stenröjning med sådana hjälpmedel.

Maskinanvändningen åsyftar här såväl att öka intensiteten i arbetet

som att minska kostnaderna därför.

Med hänsyn till att kostnaderna för maskinanskaffningen äro avsevärda

och i betraktande av att det merendels synes vara innehavare av mindre

jordbruk, som komma att utföra nyodling och stenröjning med anlitande av

maskinella hjälpmedel vilka de var för sig ej kunna anskaffa, torde det

vara erforderligt att statsmakterna lämna sitt stöd till maskinanskaffningen.

Detta bistånd synes lämpligen kunna givas genom att lån från jordbrukets

maskinlånefond utlämnas i större utsträckning än det enligt nu gällande bestämmelser

varit möjligt för anskaffande av den för ifrågavarande ändamål

erforderliga maskinutrustningen. Därjämte bör liksom hittills ekonomiskt

stöd för nyodling och stenröjning lämnas de enskilda mindre jordbrukarna

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni 1939 angående statsbidrag

till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m

Efter att sålunda lia klarlagt min principiella ståndpunkt till förslagen torde

jag få lämna en redogörelse för de åtgärder, som enligt min mening böra

vidtagas för främjande av den av jordbrukskommittén och ämbetsverken

åsyftade gemensamma maskinanvändningen.

För att väcka intresse för bildandet av maskincentraler synes i enlighet

med jordbrukskommitténs förslag böra igångsättas en genom hushållningssällskapen

och jordbrukstekniska föreningen bedriven upplysningsverksamhet,

kompletterad med en tryckt handledning, vilken emellertid icke synes

böra begränsas till alt avse allenast organisationen och skötseln av maskincentraler

utan torde böra omfatta gemensam maskinanvändning överhuvudtaget.

Denna handledning bör såsom jordbrukskommittén föreslagit utarbetas

genom jordbrukstekniska föreningens försorg. Ehuru det icke är nödvändigt

att handledningen tillhandahålles kostnadsfritt, torde, för alt möjliggöra

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

att avgiften för densamma hålles låg, ett belopp av 6 (''00 kronor av allmänna

medel böra ställas till föreningens förfogande såsom bidrag till kostnaderna

för handledningens utarbetande. Detta belopp synes kunna utgå ur det

för budgetåret 1944/45 i riksstaten upptagna anslaget Bidrag till jordbrukstekniska

föreningen: Särskilda undersökningar. För användandet av anslaget

till detta ändamål torde riksdagens medgivande böra inhämtas. Därest,

såsom i annat sammanhang föreslagits, ifrågavarande del av jordbrukstekniska

föreningens verksamhet skulle komma att övertagas av ett nybildat

institut, torde bidraget i stället böra utgå till detta institut. Kostnaderna för

handledningens tryckning och distribution synas böra bestridas av föreningen

eller institutet mot rätt för föreningen eller institutet att tillgodogöra sig

inkomsterna av handledningen.

Såsom jordbrukskommittén framhållit, blir det lättare för ägaren av en

maskincentral att driva rörelsen ekonomiskt och därigenom möjligt för honom

att tillämpa för jordbrukarna förmånliga taxor, örn maskincentralen kan

tillhandahålla maskiner och redskap ej blott för de mindre brukningsdelarna

i trakten utan även för de större. Den nu gällande föreskriften, att lån

från jordbrukets maskinlånefond regelmässigt får beviljas endast under förutsättning

att av den åkerareal, som innehaves av de jordbrukare som avses

skola deltaga i den gemensamma maskinanvändningen, minst 65 procent

tillhöra brukningsdelar med högst 20 hektar åker, innebär därför en ej

önskvärd begränsning av möjligheterna att bevilja lån till bildandet av maskincentraler.

Lämpligare än att man i de fall, då denna förutsättning ej är

uppfylld, skall söka dispens hos lantbruksstyrelsen, synes vara att nämnda

begränsning nied avseende å brukningsdelarnas storlek borttages. Det torde

icke behöva befaras, att genom en dylik ändring skulle äventyras det främsta

syftet med ifrågavarande låneverksamhet, nämligen att främja mekaniseringen

av det mindre jordbruket. Erfarenheterna från de redan nu existerande

maskincentralerna giva tvärtom vid handen, att bildandet av en maskincentral

eller en utvidgning av en redan befintlig maskinhållareverksamhet

blir tillgodo framförallt för de mindre jordbruken i trakten.

Att, såsom i ett yttrande föreslagits, inskränka lånemöjligheterna till allenast

ekonomiska föreningar synes icke lämpligt. Såsom jag vid framläggandet

av förslaget om inrättande av en jordbrukets maskinlånefond framhöll,

torde maskinhållaresystemet erbjuda vissa fördelar framför andra former

av gemensam maskinanvändning. Maskinhållaren kan ju såsom ägare

till maskinen bestämma om ordningen mellan olika jordbrukare vid maskinanvändningen

och det ligger i hans eget intresse att sörja för ett rationellt

utnyttjande av maskinens arbetskapacitet ävensom tor en noggrann vård

av densamma. Jag finner mig därför kunna biträda jordbrukskommitténs

förslag, att lån må utlämnas till såväl ekonomisk förening som bolag eller

enskild person.

Jämväl vissa andra av de i 9 § kungörelsen den 17 juni 1938 angivna

förutsättningarna för beviljande av lån äro, såsom jordbrukskommittén framhållit,

mindre väl avpassade för den verksamhet, som bör bedrivas av en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

37

maskincentral. I enlighet nied kommitténs förslag synes därför 9 § böra

givas det innehåll, att lån må beviljas allenast under förutsättning att den

eller de maskiner till vars förvärvande lånet är avsett att användas av vederbörande

hushållningssällskap befinnas lämpliga för åsyftat ändamål, att

köpeskillingen prövas skälig samt att i övrigt sådana omständigheter föreligga,

att den gemensamma maskinanvändningen kan antagas bliva till gagn

för de personer, som avses skola deltaga i densamma.

Eftersom en maskincentrals verksamhet bör omfatta en hel trakt, oavsett

örn samtliga jordbrukare i trakten på förhand avgivit förklaring att maskinanvändningen

kan antagas komma att bereda dem nytta eller ej, synes den

nu gällande bestämmelsen, att vid maskinhållares ansökan om lån skall fogas

dylik förklaring av de jordbrukare som avses skola deltaga i maskinanvändningen,

böra ersättas med en föreskrift av innehåll att maskinhållare vid sin

ansökan skall foga utredning för bedömande av nyttan av maskinanskaffningen.

I fråga om rätten att erhålla bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets

maskinlånefond gäller för närvarande, att envar som erhållit lån jämväl

kan erhålla dylikt bidrag under förutsättning att övrig del av låneskulden

jämte upplupen ränta blivit ordentligt återbetalad i överensstämmelse med

fastställd återbetalningsplan samt att den gemensamma maskinanvändningen

utövats på ett ändamålsenligt sätt. Jordbrukskommittén har, i samband med

sitt förslag att borttaga arealbegränsningen i fråga örn möjligheten att erhålla

lån, förordat, att bidrag regelmässigt skulle kunna beviljas endast därest av

den åkerareal, som innehaves av de i den gemensamma maskinanvändningen

deltagande personerna, minst 65 procent tillhöra brukningsdelar med högst 20

hektar åker. Såsom skäl för införandet av en dylik begränsning av rätten att

erhålla bidrag har kommittén anfört, att behov av bidrag främst torde föreligga

i sådana fall, där huvudsakligen mindre jordbrukare deltagit i den gemensamma

maskinanvändningen. Givet är också, att bidrag till återbetalning

av lån icke bör ifrågakomma, där de anskaffade maskinerna endast eller till

huvudsaklig del använts vid större jordbruk. Vill man, såsom jag i överensstämmelse

med jordbrukskommitténs förslag förordat, borttaga arealbegränsningen

i fråga om rätten att erhålla lån, blir det därför nödvändigt att i stället

införa en motsvarande begränsning i fråga om rätten att erhålla bidrag till

låns återbetalning. Såsom i några yttranden över jordbrukskommitténs förslag

framhållits, medför en begränsning i fråga örn denna rätt givetvis, att

låntagaren måste föra kontinuerliga anteckningar örn å vilka brukningsdelar

de för lånemedlen anskaffade maskinerna använts. Eljest skulle den bidragsbeviljande

myndigheten icke kunna bliva i tillfälle att pröva om förutsättningarna

för bidrags erhållande blivit uppfyllda. Redan nu torde det dock

vara vanligt alt maskinhållare och maskinsammanslutningar föra anteckningar

örn användningen av sina maskiner. Däremot kommer en begränsning

i fråga örn rätten att erhålla bidrag att medföra den olägenheten, att låntagaren

icke redan i samband med lånets beviljande kan med absolut säkerhet

beräkna, örn bidrag kommer att beviljas honom eller icke. Därest man emel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

lertid sätter gränsen så högt som vid 20 hektar åker, torde begränsningen

komma att erhålla betydelse allenast med avseende å de största slättbygderna.

Med kännedom om storleken av brukningsdelarna i trakten måste man

vid bildandet av en maskinsammanslutning för övrigt kunna med tämligen

stor säkerhet beräkna, om jordbruk med över 20 hektar åker komma att

utgöra mer än 35 procent av de i maskinanvändningen deltagande brukningsdelarna.

Möjlighet bör dock finnas för den bidragsbeviljande myndigheten

att i undantagsfall bevilja bidrag även där ifrågavarande förutsättning icke

blivit uppfylld. På grund av vad sålunda anförts finner jag mig böra föreslå,

att bidrag till återbetalning av lån må beviljas endast under villkor att

nu gällande förutsättningar äro uppfyllda samt att av den åkerareal, som

innehaves av de jordbrukare vilka deltagit i den gemensamma maskinanvändningen,

minst 65 procent tillhöra brukningsdelar med högst 20 hektar

åker, dock att bidrag må utan hinder därav beviljas, därest lantbruksstyrelsen

för särskilt fall efter prövning av omständigheterna så finner skäligt.

Detta innebär, att avgörande för rätten att erhålla bidrag blir, örn jordbruk

med högst 20 hektar åker utgjort minst 65 procent av de brukningsdelar,

som under lånetiden deltagit i den gemensamma maskinanvändningen. Avgörande

är således icke hur många timmar de för lånemedlen anskaffade

maskinerna använts å större eller mindre brukningsdelar.

I några av yttrandena över jordbrukskommitténs förslag har uttalats, att

det i vissa fall för jordbrukare, som ämna gemensamt anskaffa och använda

jordbruksmaskiner, skulle kunna ställa sig fördelaktigare att upptaga lån i

enskild kreditinrättning än att söka lån från jordbrukets maskinlånefond,

därest icke vid lån från denna fond statsbidrag lämnades till återbetalning

av lånet. En sådan utveckling hindras emellertid på ifrågavarande område

av att bidragsrätten är knuten till lån från staten. Det synes därför böra

tagas i övervägande, huruvida icke den gemensamma maskinanvändningen

skulle kunna ytterligare främjas genom att statsbidrag lämnas jämväl till

återbetalning av lån, som i enskild kreditinrättning upptagits för anskaffande

av maskiner, avsedda att gemensamt användas av flera jordbrukare. Samtidigt

skulle erhållas kontroll över att den gemensamma maskinanvändning,

som grundar sig å lån från enskild kreditinrättning, utövas på lämpligt sätt.

Liksom i fråga om bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond

bör bidrag till återbetalning av lån i enskild kreditinrättning

ifrågakomma endast, då lånet upptagits för anskaffande av jordbruksmaskin,

avsedd att gemensamt användas av flera jordbrukare, eller tvättmaskin,

avsedd att gemensamt användas av personer, vilka till minst 80 procent

utgöras av jordbrukare.

För erhållande av statsbidrag till återbetalning av sådant lån i enskild

kreditanstalt synas i övrigt böra uppställas samma villkor, som enligt vad

jag förut förordat böra gälla i fråga om rätten att erhålla bidrag till återbetalning

av lån från jordbrukets maskinlånefond. Detta innebär bland annat,

att bidrag till återbetalning av lån i enskild kreditinrättning bör beviljas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

39

endast under förutsättning, alt maskinanskaffningen befunnits ändamålsenlig

och inköpspriset skäligt saint att den gemensamma maskinanvändningen

pågått under ungefär lika lång tid, som stipulerats ifråga örn lån från

maskinlånefonden. För att antalet lån och deras storlek samt därmed bidragsbehovet

skall kunna överblickas torde därjämte böra fordras, att ansökan

om bidrag skall göras i samband med att lån sökes i den enskilda

kreditinrättningen.

Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond utgår med

20 procent av lånets ursprungliga kapitalbelopp, vilket enligt gällande bestämmelser

icke må utgöra mer än 80 procent av köpeskillingen för den

maskin, till vars förvärvande lånet är avsett att användas. Detta innebär,

att bidraget kan uppgå till högst 16 procent av köpeskillingen. Någon ändring

härutinnan är icke åsyftad utom för det fall som avses i lantbruksstyrelsens

och egnahemsstyrelsens föreliggande förslag, vartill jag i det följande

återkommer. Eftersom lån för anskaffande av jordbruks- och tvättmaskiner

i enskild kreditinrättning kan upptagas intill hela köpeskillingen

för maskinerna, skulle, därest statsbidraget till lånets återbetalning under

alla förhållanden bestämdes till 20 procent av lånets ursprungliga kapitalbelopp,

ett betydligt större bidrag kunna erhållas vid lån i enskild kreditinrättning

än vid lån från jordbrukets maskinlånefond. Det torde därför vara

erforderligt att föreskriva att bidrag till återbetalning av lån i enskild kreditinrättning

icke må överstiga 16 procent av köpeskillingen för den maskin,

till vars förvärvande lånet använts.

Jag finner mig således böra föreslå, att till återbetalning av lån, som i

enskild kreditinrättning upptagits för anskaffande av jordbruksmaskin, avsedd

att gemensamt användas av flera jordbrukare, eller tvättmaskin, avsedd

att gemensamt användas av personer, vilka till minst 80 procent utgöras

av jordbrukare, må under enahanda villkor, som förordats beträffande

rätten att erhålla bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond,

lämnas statsbidrag med belopp, motsvarande 20 procent av lånets

ursprungliga kapitalbelopp, dock icke överstigande 1(5 procent av köpeskillingen

för den maskin, till vars förvärvande lånet använts. Det torde få

ankomma på lantbruksstyrelsen att bevilja ifrågavarande bidrag.

Den hittills inom landet bedrivna nyodlings- och stenröjningsverksamheten

med maskinella hjälpmedel har givit värdefulla lärdomar för verksamhetens

framtida bedrivande. Även örn nyodlingsverksamheten på grund av de

ogynnsamma betingelserna hittills lämnat ett mindre tillfredsställande resultat,

framgår det dock av den av lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen

verkställda utredningen, alt med tillgång till ändamålsenliga maskiner och

redskap samt lämpligt drivmedel bättre resultat kan uppnås. I allt fall komma

sådana maskiner och redskap att stå till buds under fredliga förhållanden.

I fråga om stenröjning har det visat sig, att sedan numera de använda maskinerna

förbättrats och personalen blivit inarbetad ett gott arbetsresultat er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

hållits. Då ändamålsenliga maskiner för stenröjning sålunda finnas tillgängliga

samt tillgång på lämpliga maskiner för nyodling torde finnas

inom en ej alltför avlägsen framtid, synes anledning ej föreligga att, såsom

i vissa yttranden över ämbetsverkens förslag förordats, till en början begränsa

det statliga stödet för ifrågavarande verksamhet till att avse ytterligare

undersökningar rörande lämpligaste maskiner, redskap och arbetsmetoder

i anslutning till fortsatt försöksverksamhet i relativt stor skala,

Jag torde i detta sammanhang få erinra örn att i förenämnda proposition nr

37 framlagts förslag om inrättande av ett jordbrukstekniskt forskningsinstitut,

å vilket bör ankomma att i den mån så visar sig erforderligt eller

önskvärt företaga undersökningar å hithörande område.

Såsom lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen föreslagit, synes det statliga

stödet för ifrågavarande verksamhet lämpligen böra lämnas genom att

sådana ändringar vidtagas i bestämmelserna om lån från jordbrukets maskinlånefond,

att lån kunna beviljas intill hela kostnaden för inköp av jordbruksmaskiner,

avsedda att användas i företrädesvis till förstärkning av ofullständiga

jordbruk bedriven verksamhet för nyodling och stenröjning.

Dylika lån skola enligt min mening i överensstämmelse med förslaget i

första hand kunna utlämnas till hushållningssällskapen för att av dem användas

till maskinell nyodlings- och stenröjningsverksamhet i egen regi,

men hushållningssällskapen böra därjämte ha rätt att, där så finnes lämpligt,

anförtro verksamheten åt särskilda för ändamålet bildade föreningar,

vilka böra omfatta ett hushållningssällskaps hela verksamhetsområde eller

viss del därav. Såsom i några yttranden föreslagits, synes enskild person

eller enskilt företag, som ämnar bedriva verksamhet av här ifrågavarande

slag och som erhållit auktorisation av hushållningssällskap, böra i fråga om

lånebeloppets storlek jämställas med av hushållningssällskap auktoriserad

ekonomisk förening.

I samband med ansökan om lån böra hållbara driftkalkyler framläggas.

I övrigt torde den särskilda förmån, som enligt vad jag förordat skall

kunna beviljas för nyodlings- och stenröjningsverksamhet, icke böra inverka

på stipulerade lånevillkor. Således skall bidrag till återbetalning av lån kunna

beviljas i enlighet med därför gällande bestämmelser.

Det torde vara uppenbart, att vid en verksamhet av ifrågavarande art, beträffande

vilken större erfarenhet saknas, det måste vålla svårigheter att angiva

närmare riktlinjer för verksamhetens organisation och bedrivande. I

stort sett finner jag mig emellertid kunna ansluta mig till vad i dessa hänseenden

uttalats i lantbruksstyrelsens och egnahemsstyrelsens förslag.

Vad angår det understöd, som vid nyodling och stenröjning med maskinella

hjälpmedel bör lämnas de enskilda mindre jordbrukarna, finner jag i

likhet med ämbetsverken, att detta stöd liksom hittills bör lämnas från anslaget

till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. Har vid utförande av

nyodling eller stenröjning med maskinella hjälpmedel bidrag från detta anslag

beviljats, bör bidragstagaren såsom ämbetsverken förordat antingen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

41

kontant lämna ersättning enligt fastställd taxa eller också lämna fullmakt,

vilken berättigar den som handhar den maskinella verksamheten att lyfta

ersättningen hos vederbörande hushållningssällskap. I vissa fall kan det emellertid

vara önskvärt att arbetet utföres redan innan eventuellt bidrag hunnit

beviljas eller ens sökts. Såsom ämbetsverken förordat, bör arbetsförmannen

då kunna låta verkställa arbetet, varefter den som fått arbetet utfört inkommer

med ansökan om statsbidrag. Den som verkställt arbetet får sedan möjlighet

att erhålla betalning för arbetet ur det bidrag som i vanlig ordning kan

komma att beviljas. Därest vederbörande icke finnes berättigad till bidrag,

har han att betala det utförda arbetet enligt gällande taxa, såvida icke den

mark, varå arbetet utförts, kan anses behövlig för att underlätta en ändamålsenlig

arrondering av närliggande jordbruksfastigheter, i vilket fall kan

övervägas om det icke vore lämpligt att egnahemsorganisationen inköpte området

i fråga. Av skäl som ämbetsverken anfört torde däremot icke vara

lämpligt att införa en sådan anordning, att vederbörande arbetsförman skulle

kunna bevilja preliminära bidrag i form av naturaprestation.

Vad här nu förordats torde icke föranleda ändring av gällande bestämmelser

angående bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. Däremot

synes böra tagas i övervägande om icke, såsom i åtskilliga yttranden

över ämbetsverkens förslag förordats, sådana ändringar böra vidtagas i nämnda

bestämmelser, att högre belopp än 800 kronor må vid nyodling eller stenröjning

med maskinella hjälpmedel på en gång tilldelas en och samma person.

För att uppnå större koncentration av nyodlings- och stenröjningsverksamheten

och därmed minskning av den kostnad och tidsförlust, som måste

uppstå vid förflyttning av maskinerna, ha ämbetsverken förordat en enhetlig

och noggrann planläggning av arbetet. Det är emellertid icke uteslutet,

att en och samme bidragsberättigade jordbrukare kan inneha så stor

sammanhängande areal odlings- eller stenröjningsvärd jord, att den nu gällande

800-kronorsgränsen måste överskridas, därest bidrag på en gång skulle

beviljas för nyodling eller stenröjning av ett eljest till storleken skäligt område.

För att till fullo kunna utnyttja bidragsmöjligheterna skulle jordbrukaren

då vara nödsakad att uppdela odlings- eller stenröjningsarbetet på

flera år, varigenom oekonomiska transporter av maskinerna skulle framtvingas.

Jag finner mig med hänsyn härtill böra föreslå, att sådan ändring

vidtages i bestämmelserna angående bidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk m. m., att ett högre sammanlagt belopp än 800 kronor må kunna

på en gång beviljas en och samma person, när vid utförande av nyodling

eller stenröjning med maskinella hjälpmedel särskilda skäl därtill föranleda.

Med hänsyn lill den ökade efterfrågan å lån från jordbrukets maskinlånefond,

som vard rådande under de senaste åren, och i betraktande av storleken

av de för utlåning disponibla medlen har lantbruksstyrelsen i sina förut

omförmälda skrivelser den 31 augusti 1944 funnit sig böra föreslå ett kapitaltillskott

till fonden av 2 000 000 kronor. I avvaktan på erfarenheter rö
B

i hang till riksdagens protokoll 19''i5. 1 sami. Kr 38.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

rande den inverkan på efterfrågan å lån från fonden, som kan föranledas av

det av mig förordade förslaget att lämna statsbidrag till återbetalning av

för ifrågavarande ändamål i enskild kredilinrättning upptagna lån, finner

jag mig böra biträda detta lantbruksstyrelsens förslag. Vid upptagande av

nyodling och stenröjning med maskinella hjälpmedel enligt här förut av

mig angivna riktlinjer synes emellertid en ytterligare förstärkning av jordbrukets

maskinlånefond vara erforderlig. Ehuru det givetvis är vanskligt att

uppskatta den ökning i medelsåtgången, som denna verksamhet kan komma

att medföra, finner jag mig kunna biträda lantbruksstyrelsens och egnahemsstyrelsens

beräkning att fondkapitalet med hänsyn till ifrågavarande

verksamhet bör ökas med 1 000 000 kronor. Det erforderliga kapitaltillskottet

till fonden utgör således sammanlagt 3 000 000 kronor.

Enligt riksdagens medgivande må Kungl. Maj:t för år 1945 bevilja statsanslag

intill 2 500 000 kronor för utlämnande av statsbidrag till förstärkning

av ofullständiga jordbruk m. m. Därest den av mig förordade verksamheten

för nyodling och stenröjning med maskinella hjälpmedel genomföres, synes

emellertid detta belopp böra ökas. Under det första budgetåret efter verksamhetens

igångsättande torde det ökade medelsbehovet kunna uppskattas till

2 000 000 kronor. Bidragstilldelningen för år 1946 bör således beräknas till

4 500 000 kronor. Enär de för visst år beviljade bidragen såsom regel icke

under samma år i sin helhet tagas i anspråk, torde anslaget till detta ändamål

för budgetåret 1945/46 icke böra upptagas till högre belopp än 3 000 000

kronor.

Med anledning av de i några yttranden över jordbrukskommitténs förslag

uttalade önskemålen, att sådana ändringar måtte vidtagas i bestämmelserna

om lån från jordbrukets maskinlånefond, att lån för anskaffande av tvättmaskiner

skulle kunna beviljas i större utsträckning än nu är möjligt, vill

jag här erinra om att, såsom i årets statsverksproposition angivits (IX H. T.

p. 158), särskild proposition angående bidrag för anläggande av gemensamma

tvättinrättningar å landsbygden torde komma att framläggas för riksdagen.

Det i två yttranden framförda förslaget att utsträcka lånemöjlighetema

att avse även andra maskiner än jordbruks- och tvättmaskiner synes icke i

detta sammanhang böra upptagas till övervägande. För att kunna taga .ståndpunkt

till detta förslag torde det vara nödvändigt med närmare utredning av

frågan. Icke heller synas de i vissa yttranden berörda frågorna om hushållningssällskapens

organisation och särskilda statsbidrag till sällskapen för de

ändamål, varom nu är fråga, böra lämpligen här upptagas till behandling.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagen fattat beslut

i förevarande ärende, utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 38.

43

1) medgiva, att ändringar vidtagas i bestämmelserna angående

lån från jordbrukets maskinlånefond samt bidrag till

förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. i huvudsaklig

överensstämmelse med de av mig förut angivna grunderna;

2) medgiva, att av det för budgetåret 1944/45 å riksstaten

upptagna anslaget Bidrag till jordbrukstekniska föreningen:

Särskilda undersökningar ett belopp av 6 000 kronor må

disponeras för utarbetande av en handledning angående gemensam

maskinanvändning;

3) till Jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av ........kronor 3 000 000;

4) medgiva, att Kungl. Majit må för år 1946 bevilja statsanslag

intill 4 500 000 kronor för utlämnande av statsbidrag

till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m.;

5) till Grundtörbättringar: Bidrag till förstärkning av ofull
ständiga

jordbruk m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av...................... kronor 3 000 000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen och förordnar att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulf Berglöf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i grunderna för lån från jordbrukets maskinlånefond m. m. a1 i texten
  2. JoU 1945:71 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändring i grunderna för lån från jordbrukets maskinlånefond m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten