Angående utläggande av vissa beställningar för försvarsändamål
1945-02-02 · 9 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:45, Angående utläggande av vissa beställningar för försvarsändamål
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 45.
1
Nr 45.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utläggande
av vissa beställningar för försvarsändamål;
given Stockholms slott den 2 februari 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 februari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Brahstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler härefter
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, fråga örn bemyndigande
för Kungl. Majit att medgiva utläggande av vissa beställningar för
försvarsändamål, avseende tiden efter utgången av löpande femårsperiod för
den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter, samt
anför härutinnan följande.
Genom 1942 års försvarsbeslut (propositionen 210, riksdagens skrivelse 374)
har fastställts plan för den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets
försvarskrafter under femårsperioden 1942/43—1946/47. I förhållande till 1936
års försvarsordning innebar denna plan väsentliga utökningar och ändringar
i försvarets organisation, en omläggning i principiellt viktiga hänseenden av
Bihang till riksdagens protokoll .1945. 1 sami. Nr 45. 117 46
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Kungl. Maj:ts proposition nr 45.
försvarets ledning ävensom materielanskaffning i betydande omfattning. Enligt
planen beräknades försvarskostnaderna till i genomsnitt 755 miljoner kronor
för varje i perioden ingående budgetår. Av dessa årskostnader belöpte 32 miljoner
kronor på avskrivningar av nya byggnader och 157 miljoner kronor på
övriga engångskostnader. Kostnaderna vid genomförd organisation beräknades
till omkring 650 miljoner kronor per budgetår. Till följd av 1944 års riksdags
beslut örn upprättande av ytterligare en jaktflottilj, Södertörns flygflottilj, utöver
de i försvarsbeslutet avsedda flottiljerna har kostnadsramen något vidgats.
Såsom framgår av årets statsverksproposition (inledningen till bilagan
fjärde huvudtiteln) har — ehuru endast halva perioden förflutit — organisationsprogrammet
i väsentliga avseenden redan genomförts. De återstående
delarna av programmet beräknas kunna genomföras före periodens utgång.
Av vad i berörda sammanhang anförts framgår vidare, att femårsplanen beräknas
kunna i huvudsak genomföras inom den i försvarsbeslutet angivna kostnadsramen.
Det mindre överskridande av ramens slutsumma, som nu kan
förutses, är ringa i förhållande till de totala kostnaderna. Hansjon har dock
under rådande beredskapsförhållanden endast i vissa fall kunnat tagas till
den faktiska belastningen å anvisade anslag. Huru denna belastning under
fredsförhallanden kommer att ställa sig kan icke nu bedömas.
Vid de beräkningar, som verkställts rörande belastningen på femårsplanens
kostnadsiam, har bortsetts fran sådana kostnader som med hänsyn till sin
natur skola bestridas vid sidan av kostnadsramen, nämligen dels utgifter sammanhängande
med den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen, dels vissa
andra utgifter som icke skola i detta sammanhang tagas i beräkning, dels ock
utgifter till mötande av prisstegringar utöver det prisläge, på vilket femårsplanens
kostnadsberäkningar baserats. Sistnämnda utgifter uppgå, såsom av
statsverkspropositionen inhämtas, till avsevärda belopp.
Såsom av det sagda framgår upptager femårsplanen engångsutgifter i betydande
omfattning för anskaffning av materiel m. m. De anslag som erfordras
för genomförandet av denna anskaffning ha i huvudsak redan anvisats. Anslagen
äro avsedda att täcka hela den på grundval av förutnämnda prisläge beräknade
kostnaden för materielanskaffningen. Däremot ha medel ännu icke
anvisats för påbörjande av den fortsatta materielanskaffning, som till ersättande
av under femårsperioden och tidigare anskaffad materiel erfordras efter
femårsplanens genomförande. I de till grund för försvarsbeslutet liggande
beräkningarna av kostnaderna för försvarsorganisationen efter femårsplanens
genomförande ha upptagits betydande belopp för dylik fortsatt anskaffning.
Bland de viktigare posterna må nämnas följande, nämligen till förnyelse av
stridsvagnsmateriel m. m. 20 miljoner kronor, till fartygsbyggnader för flottan
36 miljoner kronor, till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel för
marinen 7 miljoner kronor samt för anskaffning av flygmateriel närmare 110
miljoner kronor (häri äro icke inräknade de på Södertörns flygflottilj belöpande
kostnaderna, något över 5 miljoner kronor), allt för budgetår räknat. Dessa
och andra liknande kostnader ingå i det belopp av 650 miljoner kronor, vartill
Kungl. Majlis proposition nr 45. 3
enligt det föregående årskostnaderna för försvarsorganisationen beräknats för
tiden efter femårsplanens genomförande.
Även då fråga är örn materielanskaffning, som erfordras till ersättande av
tidigare anskaffad materiel, måste självfallet beslut fattas i god tid före den
beräknade tidpunkten för leveransen. Att utan vidare lägga ut nya beställningar
å den tidigare anskaffade materielen är icke att förorda. Ett sådant
förfarande skulle betyda stillastående i tekniskt hänseende och därmed tillbakagång
i fråga om försvarsmedlens effektivitet. Före beställningarnas utläggande
måste man göra klart för sig, örn ny materiel av avsett slag överhuvudtaget
bör med hänsyn till krigsteknikens utveckling eller av andra skäl
anskaffas eller örn icke i stället anskaffning av principiellt ny materiel bör
ske. I varje fall måste erfarenheterna av den tidigare anskaffade materielen
omsättas i ändringar och förbättringar i tekniskt hänseende. Nya typkonstruktioner
måste ligga färdiga, innan överhuvudtaget en ny beställning kan
ske. Allt detta kräver sin tid. Därtill kommer den tid som åtgår, innan industrien
kan leverera den nya materielen och innan denna materiel kan sättas
in i stället för den gamla. I samma mån som stridsmedlen mekaniserats och
tekniken utvecklats ha de avgöranden som i dessa hänseenden måste träffas
blivit svårare och i ekonomiskt hänseende också mera vittsyftande.
Det sagda belyser nödvändigheten av att i god tid besluta om materielleveranser
för tiden efter den löpande femårsperiodens utgång.
I anknytning härtill vill jag anmäla, att flygförvaltningen i skrivelse den
13 december 1944 framhållit, att förvaltningen med hänsyn dels till den långa
genomloppstiden vid tillverkning av flygmateriel, dels ock lämpligheten av en
någorlunda kontinuerlig och jämn belastning av den inhemska flygindustrien
nödgades redan under budgetåret 1945/46 utlägga beställningar av flygmateriel,
som skulle levereras först efter den 1 juli 1947. För dessa beställningar hade
medel ännu ej anvisats. Ämbetsverket har under hänvisning till vid skrivelsen
fogade specifikationer hemställt, att Kungl. Majit måtte bemyndiga
flygförvaltningen att under nämnda budgetår intill ett belopp av 47 miljoner
kronor, att betalas efter den 1 juli 1947, utlägga erforderliga beställningar av
flygmateriel, för vars anskaffning medel icke funnes disponibla under redan
anvisade anslag.
Då medel för ändamålet, såsom av det sagda framgår, icke finnas anvisade,
anser jag mig icke utan riksdagens medverkan kunna förorda bifall till framställningen.
Det bör i detta sammanhang beaktas, att 1942 års försvarsbeslut
icke innebar fastställandet i egentlig mening av en ny försvarsorganisation
utan, såsom av det föregående framgår, syftade till att fastställa en plan för
det fortsatta organisationsarbetet inom försvaret under en viss tidrymd. Såsom
jag anförde vid tillkallandet av 1941 års försvarsutredning, vars förslag
i det väsentliga legat till grund för 1942 års försvarsbeslut, syntes den tidrymd,
för vilken en dylik plan närmast skulle gälla, böra sättas till fem år; den
utbyggnad av vissa vapengrenar som närmast komme i fråga syntes nämligen
väl låta sig inpassa i en sådan tidrymd, medan å andra sidan en längre tid än
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 45.
denna knappast kunde med någon grad av säkerhet överblickas. Från dessa
utgångspunkter verkställdes det utredningsarbete, som låg till grund för försvarsbeslutet,
och mot denna uppläggning av frågan anfördes ej från riksdagens
sida någon erinran.
Det kan alltså konstateras, att — även örn kostnaderna för försvaret för
tiden efter femårsprogrammets genomförande angivits i 1942 års försvarsbeslut
—- detta beslut icke innefattade något principavgörande rörande försvarsorganisationens
gestaltning för tiden efter budgetåret 1946/47. Helst
borde förutnämnda framställning från flygförvaltningen upptagas i sitt samband
med frågan örn huru försvarsorganisationen i fortsättningen skall vara,
utformad. Då denna fråga kräver ingående och tidskrävande överväganden,
medan flygförvaltningens framställning bör avgöras redan under loppet
av innevarande budgetår, måste jag redan i detta sammanhang föreslå Kungl.
Majit att underställa riksdagen den av flygförvaltningen väckta frågan. På
grund av vad jag nyss anfört synes det mig naturligt att, innan riksdagen
anser sig kunna taga ställning till ett förslag i ämnet, riksdagen vill äga någon
kännedom örn de riktlinjer, efter vilka försvarsorganisationen kan tänkas
bliva utformad under tiden närmast efter den löpande femårsperiodens slut.
Givetvis kan i detta hänseende nu allenast bliva fråga örn tidpunkten för
den utredning i ämnet, som tydligen blir erforderlig, direktiven för densamma
och sättet för dess utförande.
I sistnämnda avseende är det ur många synpunkter — ej minst med hänsyn
till lämpligheten av att vinna direkt anslutning till den löpande femårsperioden
— önskvärt, örn det förslag, som kan komma att framgå som resultat
av utredningen, kunde föreläggas 1947 års riksdag. Enligt min mening bör
eftersträvas att så kan ske. Fördenskull bör utredningen igångsättas så
snart som möjligt. Åt överbefälhavaren har jag därför för någon tid sedan
uppdragit att förbereda en dylik utredning. Sålunda utarbetas inom försvarsledningen
organisationsförslag på grundval av strategiska bedömanden och
under hänsynstagande till erfarenheterna från det pågående kriget och till utvecklingstendenserna.
Det synes mig lämpligt, att för den fortsatta utredningen
särskilda sakkunniga tillkallas inom försvarsdepartementet. Det är
min avsikt att i sinom tid hos Kungl. Majit hemställa örn bemyndigande
härtill.
Vid utredningen blir det en viktig uppgift att söka ytterligare anpassa försvarets
organisation och inriktning efter erfarenheterna från det nu pågående
kriget. Dessa erfarenheter, som ofta icke äro entydiga, måste granskas och
sovras. De måste bedömas med hänsyn tagen till vårt lands speciella förhållanden
och ekonomiska möjligheter. Det material och de slutsatser, som
framkommit som resultat av den nu pågående utredningen inom försvarsledningen,
måste härvid tillgodogöras. De rön, som särskilt under beredskapstiden
gjorts inom vårt land, måste beaktas och resultatet av den forskningsverksamhet
på det militära området, som under denna tid energiskt bedrivits,
tillvaratagas i den mån så bör ske. Målet måste vara en ytterligare effektivisering
och modernisering av försvarsmedlen och försvarsorganisationen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj-.ts proposition nr 45. 5
inom ramen för våra ekonomiska möjligheter och med aktgivande på att försvarsorganisationen
— exempelvis genom långt driven motonsermg icke
blir i så hög grad beroende av tillförseln från utlandet eller av industriell
kapacitet, att den vid avspärrning icke kan effektivt under längre tid fungera.
Denna del av utredningen måste ske förutsättningslöst även i den meningen
att utredningen icke får tveka att slopa eller med andra försvarsanstalter
ersätta sådana delar av försvarsorganisationen, som tilläventyrs kunna finnas
icke längre ha berättigande.
Vid utredningen bör samtidigt ske en ingående granskning av organisationen
i avsikt att skära bort alla kostnader, som icke äro strängt nödvändiga,
och för att skapa betingelser för större stramhet i medelsanvändningen. Att
på denna väg åtskilliga besparingar skola kunna ernås synes icke uteslutet.
Det bör nämligen observeras, att vid utarbetandet av den nu gällande försvaisplanen
huvuduppgiften var att snabbt få organisationen att fungera på ett
ändamålsenligt sätt, medan tillfälle till en mer ingående granskning ur sparsamhetssynpunkt
icke gavs. Under sådana omständigheter är det föiklarligt,
örn organisationen på åtskilliga punkter fått en större omfattning än som
varit alldeles nödvändig. All dylik överorganisation bör givetvis slopas.
Utredningen bör i kontakt med statens organisationsnämnd och försvarets
centrala organisationskommitté samt nied förvaltningsmyndigheterna
söka påskynda och stimulera rationaliserings- och besparingsarbetet inom
försvaret, för vilket en överblick lämnats vid anmälan av årets statsverksproposition.
Utredningen bör själv undersöka möjligheten av sådana orgamsationsändringar,
som på grund av sin omfattning eller speciella karaktär icke
kunna väntas komma under bedömande vid nyssnämnda av andra organ bedrivna
rationaliserings- och besparingsarbete men som kunna väntas leda till förenklingar
och besparingar. Utredningen bör härvid söka intressera beställnings-
och befattningshavare inom försvaret att komma med uppslag till
dvlika åtgärder och bör överhuvudtaget söka i detta arbete nyttiggöra det
ökade intresse för rationellare organisationsformer och arbetsmetoder, som
under de senare åren förmärkts inom försvarsväsendet.
I samband med igångsättandet av 1941 års försvarsutredning var fragan
örn möjligheterna för och konsekvenserna av en mera permanent ökning av
försvarsutgifterna, sedd ur realekonomiska och statsfmansiella synpunkter,
föremål för övervägande. Även 1941 års försvarsutredning agnade denna fråga
uppmärksamhet. De synpunkter, som därvid framkommo, togos till utgångspunkt
vid avvägningen av den kostnadsram for försvaret, varlian 1941 ars forsvarsutredning
utgått vid uppgörandet av sitt förslag och som sedermera i
huvudsak fastställdes vid 1942 års försvarsbeslut. Utredningen framhöll i denna
fråga för egen del, att försvarsutgifter av avsedd storlek jamte de under
kriget starkt ökade civila utgifterna för mera normala behov faktiskt kunnat
täckas av löpande inkomster i riksstatsförslaget för budgetåret 1942/43, och
konstaterade på grund därav, att spörsmålet örn finansieringen av forsvarsutgifter
av angiven höjd alltså kunde lösas. Här antydda undersökningar utvisade
i övrigt, att den angivna kostnadsramens storlek i förhållande till
opaginerad Kontrollera mot PDF
b kungl. Maj:ts proposition nr 45.
nationalinkomsten icke vore ägnad att väcka farhågor ur allmänna ekonomiska
synpunkter. Att däremot finanspolitiskt större svårigheter kunde komma att
yppa sig fördoldes icke. Detta senare underströks också av statens industrikommission,
som likväl koni till den uppfattningen, att en utbyggnad av försvaret
på föreslaget sätt icke kunde sägas vid oförändrade ekonomiska förhållanden
i någon mera allvarlig grad komma att belasta folkhushållet. Vid
anmälan av försvarspropositionen förklarade jag mig kunna i allt väsentligt
dela de sålunda, anförda synpunkterna. Man kunde icke undgå att observera
— yttrade jag — att ingen ansvarig myndighet ansett sig kunna förorda en
mer avsevärd utvidgning av kostnadsramen, ehuru tvivelsutan en viss förstärkning
av försvarskrafterna i flera hänseenden ansetts önskvärd. Detta berodde
enligt min mening därpå, att — även örn de av utredningen beräknade
kostnaderna vid fortsatt ekonomiskt framåtskridande väl kunde bäras _ för
hållandet
vid ett ogynnsammare ekonomiskt läge kunde bliva ett annat. Skulle
längre perioder av stagnation eller depression drabba vårt ekonomiska liv,
syntes dessa kostnader komma att innebära en allvarlig ekonomisk påfrestning
för landet. På grund härav måste, anförde jag vidare, försiktighet iakttagas
nar det gällde att binda statens resurser för försvarsändamål under en
följd av år. Att gå utöver den föreslagna kostnadsramen borde därför icke
komma i fråga.
Även vid övervägandet av frågan örn försvarsorganisationens gestaltning
efter utgången av den löpande femårsperioden tränga sig givetvis de ekonomiska
och statsfinansiella synpunkterna i förgrunden. Läget har såtillvida
numera ändrats som kriget och därmed även vår militära och civila
beredskap dragit längre ut på tiden än man vid de till grund för 1942 års
försvarsbeslut liggande övervägandena hade anledning räkna med. Samhällets
ekonomi har därigenom utsatts för stark påkänning, och statsskulden har avsevärt
ökats. Det kan icke undgås, att dessa förhållanden öva inflytande på
den ekonomiska ram, som bör tillmätas åt försvarsväsendet. Det rationaliserings-
och besparingsarbete som i det föregående berörts torde kunna —
målmedvetet genomfört — avsätta resultat i form av icke oväsentliga besparingar.
Det är min förhoppning att i första hand på denna väg, genom naturliga
begränsningar och förenklingar, det skall bliva möjligt att påtagligt
minska försvarets andel i de totala statsutgifterna. Med hänsyn till det anförda
kan det bliva nödvändigt att därutöver åstadkomma kostnadsminskningar
genom att tränga ihop den år 1942 för fred tänkta ramen för försvaret. Så bör
dock ske endast under förutsättning att det pågående kriget utmynnar i ett
tillstånd, i vilket åtminstone för överskådlig tid möjligheter synas föreligga
for fredens bevarande inom vår närmaste omgivning. I viss män måste arten
och omfattningen av dylika beskärningar i försvarsorganisationen bliva beroende
av möjligheterna att på förut antydda vägar nå fram till en minskning
av försvarsutgifterna. En huvudsynpunkt härvid måste vara, att försvarsorganisationens
effektivitet genom dylika åtgärder i minsta möjliga mån
rubbas. Försvarsorganisationen måste kunna effektivt fungera och från fred
snabbt kunna omställas till att slagkraftigt möta angreppsföretag mot vårt
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 46.
land. Med de förhållandevis goda materiella resurser, som försvaret numera
förfogar över och som på kort tid, med stora svårigheter och för dryga kostnader
anskaffats under beredskapsåren, torde det icke vara någon olöslig
uPPgift komma fram till en försvarsordning som är godtagbar ur militär
synpunkt och förenlig med vårt lands ekonomiska förhållanden i fortsättningen.
På grunderna huru en dylik översyn av försvarsorganisationen skulle
kunna ske för den händelse den allmänna utvecklingen i världen det medgiver
anser jag mig icke böra här närmare ingå. Det bör bliva den nya försvarsutredningens
uppgift att i första hand verkställa den avvägning som
bör ligga till grund för förslag i ämnet.
Vissa förutsättningar måste emellertid enligt mitt förmenande vara för
handen för att försvaret skall kunna fylla sitt ändamål och försvarsutgifterna
överhuvudtaget giva ett godtagbart utbyte.
En säker slutsats torde redan nu kunna dragas av krigserfarenheterna, den
nämligen att en god utbildning av de värnpliktiga är en nödvändig förutsättning
för att ett försvarsväsende med framgång skall kunna fylla sin uppgift
att avhålla en angripare eller, örn detta ej lyckas, med framgång genomföra
försvarsstriden. Den fortgående mekaniseringen av stridsmedlen, det ökade
antalet vapen, de nya taktiska metoderna, de större krav som ställas i fråga
örn samverkan med andra truppslag ha tillika med andra faktorer bidragit
till att ytterligare öka anspråken på den enskilde soldaten. Även örn
— vilket icke synes i och för sig uteslutet — det är möjligt att genom
olika åtgärder ernå ett bättre utnyttjande av värnpliktstiden, torde de tidsvinster,
som därigenom kunna uppkomma, mer än uppvägas av ständigt
växande behov av ytterligare utbildning. En minskning av värnpliktstiden
under den, som bestämts av 1941 års riksdag och som understiger den i
många länder sedan länge stadgade, synes därför icke möjlig.
Yärnpliktskontingenternas ringa storlek i vårt land är också en faktor, som
leder till ofrånkomliga slutsatser. Sverige är litet vad befolkningsnumerären
beträffar men stort till ytvidden. För att kunna föra ett effektivt försvar är
det nödvändigt att, då så erfordras, härför taga i anspråk alla som kunna bära
vapen och ej måste sysselsättas med andra uppgifter. Det är i jämförelse med
förhållandena i många andra länder ett mycket begränsat antal män som kan
avdelas härför. Till yttermera visso är, till följd av nativitetsminskningen
under 1920-talet och någon tid därefter, för de närmaste åren en kraftig,
successiv nedgång i den årliga värnpliktskontingentens storlek att emotse,
som beräknas leda dithän att antalet värnpliktiga år 1954 med över 100 000
understiger motsvarande antal år 1945. Detta medför att det även i fortsättningen
blir nödvändigt att utbilda alla vapenföra. Den av mig förordade försvarsutredningen
bör räkna härmed och även överväga lämpliga åtgärder i
syfte att undvika att värnpliktiga, utbildade i vapentjänst, i så relativt stor
utsträckning som nu är fallet tagas i anspråk för andra uppgifter i krigstid.
Slutligen måste, såsom jag redan antytt, teknikens framsteg noggrant tillvaratagas
vid försvarsorganisationens uppbyggande, men även successivt i
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. May.ts proposition nr 45.
fortsättningen. Det kan icke nog starkt framhållas, att ett litet land måste
— i den mån så kan ske — med kvalitet ersätta vad som brister i kvantitet.
Mot bakgrunden av det anförda återkommer jag till den av flygförvaltningen
berörda frågan örn bemyndigande att utlägga vissa beställningar avseende
tiden efter löpande femårsperiods utgång. Denna fråga är till sin
natur sådan, att en fullständig redogörelse icke kan lämnas till statsrådsprotokollet.
Närmare upplysningar i ärendet torde av riksdagens vederbörande utskott
få inhämtas av de handlingar, som till utskottet överlämnas. I detta sammanhang
begränsar jag mig till att yttra följande.
Såsom redan nämnts avser flygförvaltningens framställning beställningar
till en kostnad av 47 miljoner kronor. Härav belöpa omkring 15 miljoner kro
nor på reservdelar till sådana flygplan och motorer, som ingå i det för femårs
perioden 1942/47 fastställda anskaffningsprogrammet. Beservdelarna erfordras
icke förrän efter femårsperiodens slut, men av ekonomiska skäl är det önsk
värt att desamma kunna anskaffas i omedelbar anslutning till de flygplan och
motorer, för vilka de äro avsedda. Ett uppskov med beställningen av reservdelar
skulle medföra avsevärda merkostnader, varjämte vissa produktionstek
niska svårigheter skulle vållas industrien.
Av det av flygförvaltningen angivna beloppet hänföra sig vidare sammanlagt
omkring 5 miljoner kronor till markmateriel m. m. Återstoden, omkring
27 miljoner kronor, avses till en mindre del till förberedelser för viss flygplantyp
samt i övrigt till anskaffning av motorer m. m. för flygplan, vilka
böra kunna ingå i flygvapnets organisation under åren närmast efter femårsperiodens
slut såsom ersättning för då föråldrade flygplan. Såsom närmare
framgår av en härutinnan i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,
s. 245 och 246) lämnad redogörelse ha i femårsperiodens anskaffningsplan för
flygmateriel beräknats medel för vissa konstruktionsarbeten m. m. avseende
sådana nya motorer m. m. Vid anmälan av statsverkspropositionen anförde
jag i denna fråga att, därest det av flygförvaltningen planerade projekteringsarbetet
skulle utföras i den omfattning och i den takt, som av flygförvaltningen
förutsatts, belastningen å försvarsbeslutets kostnadsram för ifrågavarande
ändamål med hänsyn härtill skulle komma att överstiga vad som kunnat förutses
vid upprättandet av försvarsbeslutets kostnadskalkyler. För min del
kunde jag icke tillstyrka, att kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel
under femårsperioden av nu angivna skäl överskredes. I den mån icke besparingar
i andra avseenden kunde tagas i anspråk för här berörda ändamål,
borde därför erforderliga begränsningar i programmet vidtagas. Härför erfordrades
emellertid ytterligare överväganden. Med beaktande av nu anförda
synpunkter förutsatte jag, att Kungl. Majit skulle äga besluta örn sådan inriktning
av konstruktionsarbetet, att flygvapnets materielanskaffning för tiden
efter femårsperiodens slut — utan att de å femårsperioden belöpande kostnaderna
härför överskrede nyssberörda kostnadsram — skulle kunna ske efter
så moderna riktlinjer som möjligt.
Enär de utredningar, som måste föregå ett beslut rörande här avsedda
9
Kungl. Maj:Is proposition nr 45.
frågor, ännu icke äro avslutade, måste flygförvaltningens beräkning av medelsbehovet
efter femårsperiodens slut för beställningar, som böra utläggas under
budgetåret 1945/46, betraktas såsom preliminär. Det av flygförvaltningen beräknade
beloppet bör anses såsom ett maximibelopp.
Oavsett den närmare utformningen av den försvarsorganisation, som kan
komma att bliva bestående efter femårsperiodens slut, måste det anses säkert,
att i densamma komma att erfordras flygplan och flygplansmateriel av modern
konstruktion. Det synes därför icke behöva möta betänkligheter att bemyndiga
flygförvaltningen att utlägga beställningar inom den av ämbetsverket angivna
kostnadsramen. Det bör beaktas, att bemyndigandet avser ett belopp, som är
mindre än hälften av det årsanslag, som vid tillämpning av de i 1942 års försvarsbeslut
angivna grunderna skulle anvisas efter femårsperiodens utgång
för anskaffning av flygmateriel. Emellertid förutsätter jag, att det skall ankomma
på Kungl. Majit att — liksom hittills skett — på grundval av en mer
ingående utredning från flygvapnets sida närmare pröva vilken flygmateriel
som skall anskaffas.
Det kan förutses, att frågor kunna uppkomma örn ytterligare materielanskaffning
av den art som nu angivits liksom örn anvisande av medel för särskilda
undersökningar. I den mån så blir fallet, torde riksdagen böra successivt
underställas dylika ärenden.
Under erinran att anslag till bestridande av de av flygförvaltningen angivna
kostnaderna erfordras först för budgetåret 1947/48 hemställer jag således nu,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit att medgiva utläggande av angivna
beställningar för flygvapnet.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lennart Osterholm.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 45.
117 15 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:368 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utläggande av vissa beställningar för försvarsändamål m. m. s. 10 i texten
- SU 1945:177 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utläggande av vissa beställningar för försvarsändamål m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten