Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva läkarkonsten

1945-02-02 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:46, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva läkarkonsten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knn<il. Maj:1a proposition ur ia.

1

Nr 46.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 8 § lagen den 21 september

1915 (nr 362) örn behörighet att utöva läkarkonsten;

given Stockholms slott den 2 februari 1945.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen

den 21 september 1915 (nr 362) om behörighet att utöva läkarkonsten.

GUSTAF.

Gustav Möller,

Hiliana bil riksdagens protokoll 1945

I sond. Nr 40.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4(i.

•)

För s1a n

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn

behörighet att utöva läkarkonsten.

Härigenom förordnas, att 8 § lagen den 21 september 1915 om behörighet

att utöva läkarkonsten skall erhålla följande ändrade lydelse.

,4''r'' 8§-

Verksamhet, som tillkommer tandläkare, sj uk vårdspersonal, sjukgymnast,

barnmorska eller fältskär, anses ej som utövning av läkarkonsten enligt

denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 46.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:!

Konungen i statsrådet å Stockholms slott dea 4 januari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Peiirsson-Bramstorp, Wigforss. Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,

Danielson, Andrén,

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

Förut denna dag har Kungl. Maj:t på mili hemställan föreslagit riksdagen

att anvisa medel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 till

anskaffande av transportabla lustgasapparater och till vissa utbildningskurser

för distriktsbarnmorskor. Berörda framställning, som avser att möjliggöra

ett allmänt användande av lustgas inom den öppna förlossningsvården,

grundar sig på ett av 1941 års befolkningsutredning med skrivelse den

19 oktober 1944 framlagt förslag. I nämnda skrivelse framhåller utredningen

att en förutsättning för förslagets genomförande är att lagen om behörighet

att utöva läkarkonsten på visst sätt ändras. Jag anhåller nu att få upptaga

detta lagstiftningsärende till behandling.

Enligt lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva

läkarkonsten tillkommer sådan behörighet i princip endast legitimerad eller

därmed jämförlig läkare. I 8 § stadgas att verksamhet, som tillkommer

tandläkare, sjukgymnast eller sjukvårdsbetjäning, ej anses som utövning av

läkarkonsten enligt lagen.

Medicinalstyrelsen har med skrivelse den 2 december 1941 (S. O. U.

1942:22) framlagt förslag till ny lag om behörighet alt utöva läkarkonsten,

vilket lagförslag i vissa avseenden innebär skärpning av de nuvarande lagbestämmelserna

mot kvacksalveri. 1 lagförslaget finnes även en motsvarighet

till 8 § i 1915 års lag (10 § av lagförslaget). Medicinalstyrelsen ansåg

att berörda undantagsbestämmelse borde gälla även med avseende å den

verksamhet som tillkommc fältskärer och barnmorskor, då i förevarande

avseende förhållandena vore analoga för dem och för tandläkare, sjukgym
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Majlis proposition nr 46.

näster och sjukvärdsbetjäning. Sistnämnda beteckning hade i medicinalstyrelsens

förslag utbytts mot uttrycket »sjukvårdspersonal i såväl sluten

som öppen vård». Till motivering härav anförde medicinalstyrelsen följande:

Den föreslagna beteckningen innebär såtillvida en utvidgning av den nuvarande

undantagsbestämmelsen, att även den verksamhet, som tillkommer

sjukvårdspersonal i öppen vård, kommer att falla utanför behörighetslagens

tillämpningsområde. Till sjukvårdspersonal i sluten vård räknas personal,

anställd vid av staten, landsting, kommun eller annan samfällighet eller av

enskilda anordnad vård av sjuka, alkoholister, invalider, barn eller åldringar

samt vid stiftelse av allmännyttig natur, vilken övar dylik vård, eller

i sjukvård, sorn anordnats av bruk. fabrik eller därmed jämförligt företag

för därstädes anställd personal och dess familjer. Till sjukvårdspersonal

i öppen vård räknas dels distrikts-, dispensär- och epidemisköterskor, dels

ock sköterskor och kuratorer, som i fri och öppen vård arbeta under ledning

och ansvar av person, som är behörig att utöva läkarkonsten.

Medicinalstyrelsen framhöll vidare i anslutning till förevarande föreskrift:

Undanlagsstadgandet gäller blott verksamhet, som enligt lag eller författning

eller på området utbildad sedvänja tillkommer de uppräknade yrkesutövarna.

Från lagen är däremot ej undantagen den verksamhet, vilken utövas

av sådan medhjälpare åt läkare, som direkt biträder denne och handlar

på dennes ansvar. Dylik verksamhet måste nämligen, såvitt angår läkarkonstens

utövning, anses utövad av läkaren och icke av medhjälparen. Den

senare kan således i dessa fall icke betraktas som utövare av läkarkonsten.

Annorlunda ställer sig saken i fråga örn personer, som samarbeta med läkare

under sådana former, att de ej kunna anses som medhjälpare. Å dem, som

förfara på ett sådant sätt. böra behörighetslagens bestämmelser vara till

lämpliga.

över medicinalstyrelsens förslag inhämtades yttranden av åtskilliga myndigheter

och sammanslutningar, däribland av länsstyrelserna, efter hörande

av förste provinsialläkarna i länen, samt av Sveriges läkarförbunds centralstyrelse

och svenska läkaresällskapet. Den nu ifrågavarande undantagsbestämmelsen

föranledde icke någon erinran eller eljest några uttalanden i

remissyttrandena. Förste provinsialläkaren i Gotlands län föreslog dock att,

för tydlighetens skull, även hälsovårdspersonal borde omnämnas i stadgandet.

Till sådan personal ansåg han höra exempelvis sköterskor i förebyg

gande barnavård, vilkas verksamhet uteslutande avsåge friska barn.

Medicinalstyrelsens förslag har hittills icke föranlett någon Kungl. Majds

åtgärd.

1941 ars befolkninysutredning framhåller, i anslutning till sitt förutberörda

förslag, att meddelande av behandling med lustgas torde få anses

innefatta ett utövande av läkarkonsten och förty falla under 1915 års lag

om behörighet att utöva läkarkonsten. Ett genomförande av medicinalstyrelsens

ovannämnda förslag skulle emellertid undanröja det sålunda föreliggande

formella hindret för barnmorskor att meddela lustgasnarkos. Samtidigt

borde även i 1919 års reglemente för barnmorskor införas bestäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr i ti.

meisel-om att barnmorska endast finge bereda smärtlindring genom lustgas

efter genomgång av viss av medicinalstyrelsen anordnad utbildningskurs

eller sedan hon eljest styrkt sig äga motsvarande kunskaper i handhavande

av transportabla lustgasapparater.

Över befolkningsutredningens förslag lia yttranden avgivits av bl. a.

medicinalstyrelsen, svenska läkaresällskapet och svenska barnmorskeförbundet,

vilka i allo tillstyrkt bifall till förslaget.

1 utövningen av barnmorskeyrket torde redan nu ingå vissa läkarförrätt-Dep^^ntt''

ningar sorn, ehuru icke innebärande några mera betydande ingrepp, dock

omfattas av lagen örn behörighet att utöva läkarkonsten. Dessa förrättningar

ha hittills icke varit uttryckligen undantagna från lagens tillämpningsområde.

Förlossning med lustgasnarkos torde emellertid otvivelaktigt

vara att anse såsom sådan behandling under allmän bedövning, beträffande

vilken enligt nämnda lag gäller samma stränga straffrättsliga reglering som

för bl. a. behandling av vissa allvarligare sjukdomar. Vid den försöksverksamhet

med lustgasnarkos som under den senaste tiden bedrivits av ett

mindre antal barnmorskor ha dessa därför var för sig av Kungl. Maj:t

dispenserats från bestämmelserna i behörighetslagen. Med förutnämnda anslagsäskanden

avses att, genom anskaffning av lustgasapparater och meddelande

av undervisning örn deras handhavande, inom en nära framtid

öppna möjlighet för landets samtliga distriktsbarnmorskor alt medelst lustgasnarkos

bereda smärtlindring vid förlossning. Under sådana förhållanden

synes lämpligt att, såsom föreslagits, barnmorskornas verksamhet generellt

undantages från behörighetslagens tillämpningsområde. Detta synes kunna

ske genom att den i 8 § av lagen givna undantagsbestämmelsen kompletteras

så, att genom densamma från lagens tillämpning uteslutes verksamhet

som tillkommer barnmorska. Samtidigt med genomförandet av denna lagändring

torde böra i administrativ ordning meddelas föreskrifter, varigenom

trygghet erhålles för ali lustgasbehandling endast lämnas av därtill kompetent

barnmorska.

I samband med den sålunda berörda revisionen av 8 § behörighetslagen

loide även böra genomföras den komplettering och den jämkning i övrig!

av sagda paragraf varom medicinalstyrelsen hemställt i sitt ovannämnda,

den 2 december 1941 avgivna förslag. Undantag från behörighetslagens till

lämpningsområde synes sålunda uttryckligen böra stadgas även för verksamhet

som tillkommer fältskär. Härjämte torde uttrycket »sjukvårdsbeIjäning»

böra ersättas med den tidsenligare beteckningen »sjukvårdspersonal».

I lagtexten lärer icke behöva särskilt understrykas att under sistnämnda

begrepp även faller personal som är verksam i öppen vård. Att,

såsom från ett håll påyrkats, genom .särskilt stadgande i lagen från dess

tillämpningsområde undantaga även hälsovårdspersonal synes däremot icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 46.

nödigt. I detta sammanhang må ock påpekas, att den av medicinalstyrelsen

lämnade, ovan återgivna bestämningen av begreppet sjukvårdspersonal

synes alltför vid. Till sådan personal torde nämligen knappast böra räknas

annan personal än den som, åtminstone i någon mån, är sysselsatt med sjukvård

eller vad därmed sammanhänger.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över i enlighet med vad förut anförts upprättat förslag till lag angående

ändrad lydelse av 8 § lagen den 21 september 1915 (nr 362) om behörighet

att utöva läkarkonsten, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll

utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har

här uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 26 januari

1945.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg, .

justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 20 januari 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 4

januari 1945, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 21 september

1915 (nr 362) om behörighet att utöva läkarkonsten.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

t. f. chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet hovrättsrådet I. A.

Lindell.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

K ifrigt. Majds proposition nr -46»

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott dea 2 februari

1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Peiirsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, lagrådets den 26 januari

1B45 avgivna utlåtande över det den 4 januari 1945 till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 21 september

1915 (nr 362) örn behörighet att utöva läkarkonsten samt hemställer, att

förslaget, vilket av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt 87 § regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

v Ur protokollet:

"S 1 Hans Bergström.

kluns tryckeri, Esselte ab. Stockholm lolo

516217

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:68 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 21 kap. 12 § lagen den 18 juni 1926 s. 7 i texten
  2. 2LU 1945:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 21 september 1915 s. 1 i texten