Angående bestridande av vissa haverikostnader
1945-02-02 · 8 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:49, Angående bestridande av vissa haverikostnader
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
1
Nr 49.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande
av vissa haverikostnader; given Stockholms
slott den 2 februari 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 2 februari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Ewerlöf, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, vissa frågor örn bestridande
av haverikostnader samt anför härutinnan följande.
I skrivelse den 16 november 1944 har marinförvaltningen anmält, att medel
erfordrades för bestridande av vissa haverikostnader, uppgående till
sammanlagt 236 586 kronor 27 öre. Kostnaderna, som belöpa på ett flertal
objekt, finnas förtecknade i skrivelsen, till vilken i detta hänseende torde få
hänvisas. Av skrivelsen framgår, att arbetena redan äro utförda och att
232 45
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
kostnaderna lörskotterats av marinförvaltningen. Då kostnaderna ej kunnat
upptagas i arbetsplanen för innevarande budgetår, har ämbetsverket hemställt,
att medel för ändamålet måtte anvisas från förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter.
Statskontoret har i utlåtande den 22 november 1944 förklarat sig icke ha
något att erinra mot att nämnda anslag disponerades, under förutsättning att
andra medel icke stöde till sjöförsvarets förfogande.
Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 12 december 1944 tillstyrkt bifall
till framställningen. Samtidigt har ämbetsverket framhållit, att vid flottan
givetvis årligen förekomme vissa haverikostnader. I den mån dessa, kostnader
till följd av den förstärkta försvarsberedskapen överstege normal
haverifrekvens kunde ifrågasättas, örn icke sådana kostnader bort hänföras
till förskottsstaten för försvarsväsendet. Riksräkenskapsverket hade
emellertid med hänsyn till anslagets till oförutsedda utgifter karaktär
av förslagsanslag hittills icke funnit anledning föreslå någon sådan överflyttning
av dessa kostnader. Däremot ansåge sig ämbetsverket böra
ifrågasätta, huruvida icke för framtiden —- i anslutning till vad ämbetsverket
i annat sammanhang föreslagit beträffande reglering av haverikostnader
vid flygvapnet — under riksstatens fjärde huvudtitel borde uppföras
ett särskilt anslag för täckning av haverikostnader, dock icke för totalhaverier,
att disponeras enligt vissa av ämbetsverket angivna regler.
I skrivelse den 22 december 1944 har marinförvaltningen gjort framställning
örn anvisande av medel för bestridande av kostnader i samband med
bärgning av ubåtarna Ulven och Illern samt minkryssaren Älvsnabben.
Ämbetsverket har anfört i huvudsak följande.
Undervattensbåten Ulven minsprängdes i undervattensläge onsdagen den
14 april 1943 i farvattnet omkring Stora Pölsan i Göteborgs norra skärgård.
Sökandet efter undervattensbåten påbörjades den 16 i samma månad och
fartyget påträffades den 5 maj 1943 på ett vattendjup av cirka 52 meter.
Göteborgs bogserings- och bärgnings aktiebolag hade sedermera till marinförvaltningen
inkommit med en räkning å 21 668 kronor 41 öre avseende kostnaderna
för sökningen. Sedan skäligheten av det begärda beloppet vitsordats
av vederbörande bärgningsassistent, utbetalade marinförvaltningen beloppet
i fråga.
Marinens dykare konstaterade undervattensbåtens läge och tillstånd, varvid
det visade sig, att fartyget ej kunde bärgas med marinens egen materiel.
Sedan i anledning av en av marinförvaltningen gjord framställning Kungl.
Maj:t den 30 juni 1943 lämnat för bärgningen av undervattensbåten Ulven
erforderliga anvisningar, uppdrog marinförvaltningen bärgningen av fartyget
åt Göteborgs bogserings- och bärgnings aktiebolag i Göteborg den 26 maj
1943 med tillämpning av ett den 1 augusti 1934 mellan nämnda bolag och
marinförvaltningen ingånget, av Kungl. Majit den 20 juli 1934 godkänt avtal
angående bärgning m. m.
Bärgningens förlopp samt omfattningen av därunder utförda arbeten framginge
av skrivelsen bifogade rapporter.
För att uppskatta värdet av undervattensbåten Ulven i bärgat skick att
tjäna till ledning vid beräkning av bärgarlönen tillsatte marinförvaltningen
den 3 augusti 1943 en nämnd med civilingenjör Per Forsman, Stockholm, såsom
ordförande. Nämnden uppskattade ifrågavarande värde till cirka 225 000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 49.
3
Göteborgs bogserings- och bärgnings aktiebolag inkom sedermera till
marinförvaltningen med en räkning å 364 080 kronor 5 öre avseende kostnaderna
för bärgningsföretaget. Sedan skäligheten av det begärda beloppet
vitsordats av den av kommerskollegium hos marinstaben placerade bärgningsassistenten,
utbetalade marinförvaltningen på grund av bestämmelserna i § 6
av förutnämnda avtal förskottsvis till bolaget nämnda belopp av 364 Ö80
kronor 5 öre.
Rörande bärgarlönen till bärgningsbolaget hade under hand med biträde
av statens industrikommissions prisbyrå förhandlingar förts, varvid bolaget
till en början yrkat ett belopp av 500 000 kronor. Sedermera hade emellertid
bolaget förklarat sig vilja åtnöjas med ett belopp av 270 000 kronor.
De sammanlagda hittills redovisade kostnaderna för undervattensbåten
Ulvens bärgning uppginge för närvarande till sammanlagt 613 017 kronor
63 öre, vilka hade av marinförvaltningen erlagts förskottsvis. I avvaktan på att
slutlig redovisning å samtliga kostnader erhölles, borde dock för täckande
av ovannämnda till Göteborgs bogserings- och bärgnings aktiebolag erlanda
kostnader å 21 668 kronor 41 öre för sökning och 364 080 kronor 5 öre för bärgning
redan nu medel ställas till marinförvaltningens förfogande. Vidare
borde bärgarlönen, 270 000 kronor, till bärgningsbolaget utbetalas snarast
möjligt, enär sedan krav på bärgarlön framlades, nu lång tid förflutit på grund
av de ingående utredningar, som erfordrats för att kunna bedöma skäligheten
av kraven.
Undervattensbåten Riem kolliderade den 12 augusti 1943 med rederiaktiebolaget
Tirfing tillhöriga m/s Birkaland i närheten av Krongrundets fyr i
Kalmarsund och sjönk på cirka 8 meters djup. Sedan nied dykarhjälp undervattensbåtens
läge på botten konstaterats och det därvid visat sig, att undervattensbåten
Ulern ej kunde bärgas med marinens egen materiel, uppdrog
chefen för marinen åt marinförvaltningen att träffa, avtal med bärgnings- och
dykeriaktiebolaget Neptun angående bärgning av undervattensbåten. .Med
tillämpning av det den 7 oktober 1939 mellan nämnda bolag och marinförvaltningen
ingångna, av Kungl. Maj:t den 27 i samma månad godkända avtalet
angående bärgning m. m., uppdrog marinförvaltningen åt bolaget att
snarast påbörja de arbeten, som erfordrades för lyftning av undervattensbåten
merin.
Bärgningens förlopp samt omfattningen av därunder utförda arbeten framginge
av skrivelsen bifogad rapport, avgiven av bärgningsassistenten. Såsom
framginge av rapporten slutfördes bärgningen den 1 september 1943. Bärgnings-
och dykeriaktiebolaget Neptun hade sedermera inkommit till marinförvaltningen
med en räkning å 50 153 kronor 49 öre, avseende bolagets självkostnader
för bärgningen. Sedan skäligheten av det begärda beloppet vitsordats
av bärgningsassistenten, utbetalade marinförvaltningen på grund av
bestämmelserna i § 11 andra stycket av förutnämnda avtal förskottsvis till
bolaget nämnda belopp.
För att uppskatta värdet av undervattensbåten Blern i bärgat skick hade
marinförvaltningen tillsatt en nämnd med ovanämnde civilingenjör Per Forsman
såsom ordförande att tjäna till ledning vid beräknande av bärgarlönen.
Nämnden uppskattade ifrågavarande värde till cirka 225 000 kronor.
Rörande bärgarlön till bärgningsbolaget hade under hand med biträde av
statens industrikommissions prisbyrå förhandlingar förts med bärgnings- och
dykeriaktiebolaget Neptun. Därvid hade bolaget till en början yrkat ett
belopp av 112 500 kronor. Sedermera hade emellertid bolaget förklarat sig
villigt åtnöjas med ett belopp av 100 000 kronor.
Kostnaderna för undervattensbåten Illerns omhändertagande hade uppgått
till sammanlagt 108 047 kronor 74 öre och hade av marinförvaltningen
erlagts förskottsvis.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
De sammanlagda kostnaderna, orsakade av kollisionen, uppgingo till
443 047 kronor 74 öre, varav 108 047 kronor 74 öre utgjorde nyssnämnda bärgningssjälvkostnader
och andra direkta omkostnader i anslutning till omhändertagandet
av undervattensbåten, 235 000 kronor för uppskattad värdeminskning
av undervattensbåten Illern samt slutligen 100 000 kronor för bärgarlön.
Fördelningen av ansvaret för kollisionen hade av sakkunniga tillkallade
av marinförvaltningen fördelats av vissa med 3/o på undervattensbåten Illern
och 2/s på motorfartyget Birkaland och av andra med 2/s på Illern och Vs på
Birkalund. Enligt av Sveriges ångfartygs assuransförening tillkallad expertis
skulle ansvaret helt åvila undervattensbåten Illern. Marinförvaltningen hade
då ansett utgångsläget vara sådant, att förhandlingar rörande fördelningen av
kostnaderna orsakade av kollisionen borde inledas med Sveriges ångfartygs
assuransförening i egenskap av kaskoassuradörer för niotorfartyget Birkaland.
. Förhandlingarna resulterade i en preliminär uppgörelse under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande, enligt vilken -!s av kostnaderna eller
295 365 kronor 16 öre skulle gäldas av kronan och Vs eller 147 682 kronor
58 öre av Sveriges ångfartygs assuransförening, varvid icke ytterligare ersättningsanspråk
skulle ställas av någondera parten.
Marinförvaltningen finge nu tillstyrka, att uppgörelsen av Kungl. Majt
godkändes.
De sammanlagda utgifterna med anledning av kollisionen skulle sålunda
för kronans vidkommande uppgå till (108 047: 74 + 100 000 — 147 682: 58 =)
60 365 kronor 16 öre.
Minkryssaren Älvsnabben kolliderade den 26 oktober 1943 i Stockholms
södra skärgård i närheten av Söderhalls fyr med ångfartyget Vindö, tillhörigt
rederiaktiebolaget Rex, Stockholm. Älvsnabben blev vid kollisionen skadad
i babordssidan och vattenfylldes delvis. Genom att Vindö omedelbart efter
kollisionen fortsatte under gång framåt kunde minkryssaren sättas på grund
vid östra sidan av Söderhalls fyr. Sedan det konstaterats, att fartyget ej
kunde bärgas med marinens egen materiel, uppdrog chefen för marinen åt
marinförvaltningen att träffa avtal med bärgnings- och dykeriaktiebolaget
Neptun. Med tillämpning av förutnämnda mellan sagda bolag och marinförvaltningen
ingångna, avtalet uppdrog ämbetsverket den 27 oktober 1943 åt
bärgnings- och dykeriaktiebolaget Neptun att bärga fartyget.
Bärgningens förlopp samt omfattningen av därunder utförda arbeten framginge
av skrivelsen bifogad rapport, avgiven av bärgningsassistenten. Såsom
framgår av rapporten slutfördes bärgningen den 2 november 1943. Bärgningsoch
dykeriaktiebolaget Neptun inkom sedermera till marinförvaltningen med
en räkning å 39 919 kronor 42 öre, avseende bolagets självkostnader för bärgningen.
Sedan skäligheten av det begärda beloppet vitsordats av bärgningsassistenten,
utbetalade marinförvaltningen på grund av bestämmelserna i § 11
andra stycket av meromnämnda avtal förskottsvis till bolaget nämnda belopp
å 39 919 kronor 42 öre.
För att uppskatta värdet av minkryssaren Älvsnabben i bärgat skick hade
marinförvaltningen tillsatt en nämnd med civilingenjör Per Forsman såsom
ordförande att tjäna till ledning vid beräknande av bärgarlönen. Nämnden
uppskattade ifrågavarande värde till 8 350 000 kronor.
Rörande bärgarlön till bärgningsbolaget hade under hand med biträde av
statens industrikommissions prisbyrå förhandlingar förts med bärgnings- och
dykeriaktiebolaget Neptun. Därvid hade bolaget till en början yrkat ett belopp
av 560 000 kronor. Efter förhandlingar hade bolaget emellertid förklarat sig
vilja åtnöjas med ett belopp av 500 000 kronor.
Beträffande kostnaden för de skador, som orsakades ångfartyget Vindö
hade marinförvaltningen den 20 december 1944 beslutat avlåta skrivelse till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
5
Kungl. Maj :t med förslag att desamma måtte gäldas av kronan med ett belopp
av 199 545 kronor.
Keparationen av en hel del skadad materiel såsom ammunition och dylikt
hade tagit avsevärd tid och vore ännu ej avslutad, varför de exakta kostnaderna
med anledning av haveriet icke för närvarande kunde angivas. Med
hänsyn härtill kunde marinförvaltningen nu icke uppgiva de kronan totalt
orsakade kostnaderna i anledning av minkryssaren Älvsnabbens haveri.
I avvaktan på att slutgiltig redovisning å samtliga kostnader rörande
Älvsnabbens haveri erhölles, borde dock för täckande av ovannämnda till
bärgnings- och dykeriaktiebolaget Neptun erlagda kostnader å 39 919 kronor
42 öre redan nu medel ställas till marinförvaltningens förfogande. Vidare
borde bärgarlönen, 500 000 kronor, till bärgningsbolaget utbetalas.
De kostnader i samband med bärgningen av undervattensbåtarna Ulven
och Illern samt minkryssaren Älvsnabben, som för närvarande kunde fastställas,
framginge av följande uppställning
Undervattensbåten Ulven:
1. Sökningskostnader, vilka utbetalats till Göteborgs
bogserings- och bärgningsaktiebolag .................. 21 668: 41
2. Bärgningssjälvkostnader, utbetalade till Göteborgs
bogserings- och bärgnings aktiebolag ............... 364 080:05
3. Bärgarlön till ovanstående bolag ..................... 270 000: — 655 748:46
Undervattensbåten Illern:
1. Bärgningssjälvkostnader, utbetalade till bärgnings
och
dykeriaktiebolaget Neptun ........................ 50153:49
2. Bärgarlön till ovanstående bolag ..................... 100 000: —-
3. övriga kostnader i samband med haveriet ......... 57 895: 25
208 048: 74
Avgår Sveriges ångfartygs assuransbolags andel ... 147 682: 58 60 366:16
Minkryssaren Älvsnabben:
1. Bärgningssjälvkostnad, utbetalad till bärgnings
och
dykeriaktiebolaget Neptun ........................ 39 919: 42
2. Bärgarlön till ovanstående bolag ..................... 500 000: — 539 919:42
Summa 1 256 034: 04
Marinförvaltningen har hemställt örn Kungl. Maj:ts bemyndigande att till
Göteborgs bogserings- och bärgnings aktiebolag utbetala en bärgarlön av
270 000 kronor för bärgning av ubåten Ulven samt att till bärgnings- och
dykeriaktiebolaget Neptun utbetala en bärgarlön av 100 000 kronor för bärgning
av ubåten Illern och en bärgarlön av 500 000 kronor för bärgning av
minkryssaren Älvsnabben eller sålunda tillhopa 870 000 kronor. Då en av
förutsättningarna för uppgörelsen beträffande nämnda bärgarlöner varit, att
dessa skulle utbetalas skyndsamt, hemställde marinförvaltningen dessutom,
att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga ämbetsverket att före utgången av år 1944
utbetala en del av sagda belopp, förslagsvis 50 % eller 435 000 kronor.
Marinförvaltningen har därjämte hemställt, att de på grund av ubåten
Ulerns kollision med motorfartyget Birkaland föranledda kostnaderna måtte
bestridas med 2/s av kronan, d. v. s. 295 365 kronor 16 öre, och med Vs av
Sveriges ångfartygs assuransförening, d. v. s. 147 682 kronor 58 öre.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
Vidare har ämbetsverket hemställt, att medel för nämnda utgifter, sammanlagt
1 256 034 kronor 4 öre, måtte ställas till ämbetsverkets förfogande från
förskottsanslaget för oförutsedda utgifter, varvid marinförvaltningen samtidigt
anmälde, att ämbetsverket avsåge att sedermera hemställa örn medel
från samma anslag till bestridande av de genom ubåten Ulvens och minkryssaren
Älvsnabbens haverier uppkomna ytterligare kostnaderna.
Statskontoret har i utlåtande den 28 december 1944 anfört, att ämbetsverket
icke vore i tillfälle att ingå på ett bedömande av storleken av de utgifter,
örn Anika i ärendet vore fråga. Statskontoret hade dock icke något att
erinra mot att bolagens av marinförvaltningen förskotterade söknings- och
bärgningssjälvkostnader bestredes av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Vad härefter anginge spörsmålet örn även bärgarlönerna kunde utan att
riksdagens medgivande inhämtades utbetalas från nämnda förslagsanslag,
hade marinförvaltningen uppgivit, att en av förutsättningarna för uppgörelsen
örn lönernas storlek varit, att dessa löner skulle utbetalas skyndsamt. Vid
sådant förhållande hade icke heller framställningen i vad anginge bestridandet
av dessa kostnader givit statskontoret anledning till särskilt uttalande.
Genom beslut den 30 december 1944 medgav härefter Kungl. Maj:t, att
marinförvaltningen finge förskottsvis av omhänderhavda medel bestrida kostnaderna
för ifrågavarande bärgarlöner intill ett belopp av 435 000 kronor.
Kungl. Majit förklarade Sig vilja framdeles meddela beslut rörande beloppets
slutliga bestridande och örn gäldande av övriga i framställningen avsedda
kostnader. Till undvikande av krav på räntegottgörelse har Kungl. Majit
tidigare denna dag medgivit, att av de överenskomna bärgarlönerna ett belopp
av ytterligare 275 000 kronor finge av marinförvaltningen i enahanda ordning
bestridas.
I skrivelse den 8 januari 1945 har flygförvaltningen hemställt, att Kungl.
Majit måtte för bestridande aAr kostnaderna för iordningställande av
flodljuset inom viss sektion vid Jämtlands flygflottilj ställa till
ämbetsverkets förfogande ett belopp av 11 720 kronor från förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter.
Av utredningen framgår, att ett flygplan, fört av en aspirant, kolliderat
med flodljuset vid en start. Såväl planet som flodljuset hade härvidlag skadats.
De härav föranledda kostnaderna för anordningens återställande i förut
befintligt skick m. m. hade beräknats till förutnämnda belopp. Ersättningstalan
har icke ansetts böra föras mot aspiranten.
Statskontoret har i utlåtande den 15 januari 1945 förklarat sig icke lia
något att erinra mot att förslagsanslaget till oförutsedda utgifter toges i anspråk
för ändamålet, under förutsättning att andra medel icke stöde till flygförvaltningens
förfogande för kostnadernas bestridande. Då riksdagen för
närvarande Amre samlad, borde ärendet underställas denna.
Samtliga de kostnader, som i det föregående angivits, torde i enlighet med
hittills tillämpad praxis böra bestridas från förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter. Kostnadsberäkningarna giva mig icke anledning till särskild erinran.
Yad angår kostnaderna för bärgning av ubåtarna Ulven och Elern samt min
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
kryssaren Älvsnabben bör beaktas, att avtal om bärgarlön träffats med bärgningsbolagen
av marinförvaltningen med biträde av statens industrikommissions
prisbyrå och att, såsom av redogörelsen framgår, vissa reduktioner i de
av bolagen begärda beloppen varit möjliga att ernå. De medel, som av marinförvaltningen
nu äskas, täcka icke samtliga de av bärgningsföretagen föranledda
kostnaderna. Av ämbetsverkets skrivelse framgår sålunda, att vissa
med Ulvens och Älvsnabbens haverier sammanhängande ytterligare medelsäskanden
äro att emotse.
I detta sammanhang anser jag mig böra upptaga den i riksräkenskapsverkets
förutnämnda yttrande berörda frågan örn sättet för bestridande från
riksstatsanslag av kostnader, sammanhängande med fartygshaverier. Till
förmån för ämbetsverkets förslag om uppförande för ändamålet av ett särskilt
anslag å riksstatens fjärde huvudtitel kunna anföras vissa skäl. Mot förslaget
talar, att dessa kostnader äro starkt fluktuerande —- helt beroende av tillfälligheter
— varför en förhandsberäkning av ett dylikt anslag icke är möjlig.
Jag finner därför övervägande skäl tala för att dessa kostnader även i fortsättningen
bestridas från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Såsom
riksräkenskapsverket antytt har den förstärkta försvarsberedskapen föranlett,
att haverikostnaderna för närvarande äro osedvanligt höga. Jag delar emellertid
ämbetsverkets uppfattning, att anledning icke föreligger att till förskottsstaten
för försvarsväsendet överföra dessa kostnader till den del de
betingas av med beredskapen sammanhängande förhållanden.
Däremot kan ifrågasättas, örn icke en förenkling av handläggningen av
ärenden örn anvisande av medel till bestridande av haverikostnader bör kunna
åstadkommas. Enligt de förutsättningar, som gälla för dispositionen av förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter, står detta anslag till Kungl. Maj:ts
förfogande för bestridande av utgifter, vilka äro av så brådskande natur, att frågan
ej hinner underställas riksdagen. Även framställningar örn anvisande av
medel till täckande av haverikostnader handläggas i denna ordning. Dylika
frågor pläga underställas riksdagens prövning, örn de uppkomma under tid
då riksdagen är samlad. De kostnader, som här avses, utgöras i huvudsak av
dels kostnader för omhändertagande och reparation av skadade fartyg, dels och
ersättning till enskilda bärgningsföretag för bärgarlön.
De förstnämnda utgifterna äro till sin natur oftast sådana, att förslag örn
bestridande av kostnaderna kan som regel underställas riksdagen först i efterhand,
sedan omhändertagandet eller reparationen skett. Vid denna tidpunkt
är alltså fråga enbart örn anvisande av medel för täckande av redan havda
kostnader. Att i särskild proposition hänskjuta sådana ärenden till riksdagens
prövning synes i och för sig icke behövligt, då någon reell prövning av
medelsanvisningen i allmänhet icke kan ske. Huvudsakligen endast i vissa
särskilda och mycket sällan förekommande fall, då med hänsyn till kostnadernas
storlek i förhållande till fartygets värde tvekan kan råda, huruvida omhän
delägande och reparation av havererat fartyg bör ske, synas ärenden av denna
art böra i förväg underställas riksdagens prövning, om icke frågans brådskande
natur lägger hinder i vägen därför. I övriga fall synes mig Kungl. Majit
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
lämpligen böra äga besluta om ianspråktagande av förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter för ändamål av denna art.
Yad beträffar bärgarlön, ingår — såsom av det föregående inhämtas —
marinförvaltningen i samråd med statens industrikommissions prisbyrå överenskommelse
med vederbörande bärgningsföretag örn lönens storlek. Örn
enighet icke kan vinnas med bärgningsföretaget, hänskjutes ärendet till domstols
avgörande. Har å andra sidan överenskommelse efter förhandlingar
kunnat träffas, ligger det i sakens natur, att jämkningar i efterhand icke gärna
kunna med framgång av statsverket ifrågasättas. I praxis plägar därför marinförvaltningen,
då fråga är örn större bärgningsföretag, i förväg — innan
överenskommelse slutes — under hand underställa ersättningsfrågan försvarsdepartementets
bedömande. Erfarenheten visar ock, att en av förutsättningarna
för träffande av överenskommelse i allmänhet är, att snabb likvid
från kronans sida sker, vilket villkor i allmänhet icke kan uppfyllas, örn frågan
skall hänskjutås till riksdagens prövning. Även vad beträffar bärgarlön synas
mig därför vunna erfarenheter tala för lämpligheten av att Kungl. Maj:t äger
besluta örn ianspråktagande för sådant ändamål av förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter.
Med hänsyn till det anförda förordar jag sålunda, att Kungl.
Majit av riksdagen utverkar bemyndigande att utan riksdagens hörande
besluta i uppkommande frågor örn ianspråktagande av förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter för bestridande av bärgarlöner och
andra haverikostnader, avseende marinens fartyg, i den mån icke av särskilda
skäl frågor om omhändertagande eller reparation av sådana fartyg
finnas böra och kunna underställas riksdagens prövning.
Redogörelse för uppkommande haverikostnader torde få i vanlig ordning
lämnas riksdagen i statsverkspropositionen vid äskande av anslag till oförutsedda
utgifter.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att medgiva,
dels att det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter må — med iakttagande av vad i det föregående
anförts -— jämlikt Kungl. Majits bestämmande tagas i anspråk
för täckande av i det föregående angivna och eljest uppkommande
haverikostnader, avseende marinens fartyg,
dels ock att till täckande av i flygförvaltningens förutnämnda
skrivelse av den 8 januari 1945 angiven kostnad för iståndsättande
av flodljus m. m. må av det i riksstaten för budgetåret
1944/45 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter tagas
i anspråk ett belopp av 11 720 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lennart Österholm.
Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:99 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa haverikostnader. s. 12 i texten
- SU 1945:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa haverikostnader. s. 1 i texten