Sök i Ratio Lex

Angående bestridande av vissa haverikostnader

1945-02-02 · 8 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:49, Angående bestridande av vissa haverikostnader

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

1

Nr 49.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande

av vissa haverikostnader; given Stockholms

slott den 2 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 2 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Ewerlöf, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, vissa frågor örn bestridande

av haverikostnader samt anför härutinnan följande.

I skrivelse den 16 november 1944 har marinförvaltningen anmält, att medel

erfordrades för bestridande av vissa haverikostnader, uppgående till

sammanlagt 236 586 kronor 27 öre. Kostnaderna, som belöpa på ett flertal

objekt, finnas förtecknade i skrivelsen, till vilken i detta hänseende torde få

hänvisas. Av skrivelsen framgår, att arbetena redan äro utförda och att

232 45

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

kostnaderna lörskotterats av marinförvaltningen. Då kostnaderna ej kunnat

upptagas i arbetsplanen för innevarande budgetår, har ämbetsverket hemställt,

att medel för ändamålet måtte anvisas från förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter.

Statskontoret har i utlåtande den 22 november 1944 förklarat sig icke ha

något att erinra mot att nämnda anslag disponerades, under förutsättning att

andra medel icke stöde till sjöförsvarets förfogande.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 12 december 1944 tillstyrkt bifall

till framställningen. Samtidigt har ämbetsverket framhållit, att vid flottan

givetvis årligen förekomme vissa haverikostnader. I den mån dessa, kostnader

till följd av den förstärkta försvarsberedskapen överstege normal

haverifrekvens kunde ifrågasättas, örn icke sådana kostnader bort hänföras

till förskottsstaten för försvarsväsendet. Riksräkenskapsverket hade

emellertid med hänsyn till anslagets till oförutsedda utgifter karaktär

av förslagsanslag hittills icke funnit anledning föreslå någon sådan överflyttning

av dessa kostnader. Däremot ansåge sig ämbetsverket böra

ifrågasätta, huruvida icke för framtiden —- i anslutning till vad ämbetsverket

i annat sammanhang föreslagit beträffande reglering av haverikostnader

vid flygvapnet — under riksstatens fjärde huvudtitel borde uppföras

ett särskilt anslag för täckning av haverikostnader, dock icke för totalhaverier,

att disponeras enligt vissa av ämbetsverket angivna regler.

I skrivelse den 22 december 1944 har marinförvaltningen gjort framställning

örn anvisande av medel för bestridande av kostnader i samband med

bärgning av ubåtarna Ulven och Illern samt minkryssaren Älvsnabben.

Ämbetsverket har anfört i huvudsak följande.

Undervattensbåten Ulven minsprängdes i undervattensläge onsdagen den

14 april 1943 i farvattnet omkring Stora Pölsan i Göteborgs norra skärgård.

Sökandet efter undervattensbåten påbörjades den 16 i samma månad och

fartyget påträffades den 5 maj 1943 på ett vattendjup av cirka 52 meter.

Göteborgs bogserings- och bärgnings aktiebolag hade sedermera till marinförvaltningen

inkommit med en räkning å 21 668 kronor 41 öre avseende kostnaderna

för sökningen. Sedan skäligheten av det begärda beloppet vitsordats

av vederbörande bärgningsassistent, utbetalade marinförvaltningen beloppet

i fråga.

Marinens dykare konstaterade undervattensbåtens läge och tillstånd, varvid

det visade sig, att fartyget ej kunde bärgas med marinens egen materiel.

Sedan i anledning av en av marinförvaltningen gjord framställning Kungl.

Maj:t den 30 juni 1943 lämnat för bärgningen av undervattensbåten Ulven

erforderliga anvisningar, uppdrog marinförvaltningen bärgningen av fartyget

åt Göteborgs bogserings- och bärgnings aktiebolag i Göteborg den 26 maj

1943 med tillämpning av ett den 1 augusti 1934 mellan nämnda bolag och

marinförvaltningen ingånget, av Kungl. Majit den 20 juli 1934 godkänt avtal

angående bärgning m. m.

Bärgningens förlopp samt omfattningen av därunder utförda arbeten framginge

av skrivelsen bifogade rapporter.

För att uppskatta värdet av undervattensbåten Ulven i bärgat skick att

tjäna till ledning vid beräkning av bärgarlönen tillsatte marinförvaltningen

den 3 augusti 1943 en nämnd med civilingenjör Per Forsman, Stockholm, såsom

ordförande. Nämnden uppskattade ifrågavarande värde till cirka 225 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 49.

3

Göteborgs bogserings- och bärgnings aktiebolag inkom sedermera till

marinförvaltningen med en räkning å 364 080 kronor 5 öre avseende kostnaderna

för bärgningsföretaget. Sedan skäligheten av det begärda beloppet

vitsordats av den av kommerskollegium hos marinstaben placerade bärgningsassistenten,

utbetalade marinförvaltningen på grund av bestämmelserna i § 6

av förutnämnda avtal förskottsvis till bolaget nämnda belopp av 364 Ö80

kronor 5 öre.

Rörande bärgarlönen till bärgningsbolaget hade under hand med biträde

av statens industrikommissions prisbyrå förhandlingar förts, varvid bolaget

till en början yrkat ett belopp av 500 000 kronor. Sedermera hade emellertid

bolaget förklarat sig vilja åtnöjas med ett belopp av 270 000 kronor.

De sammanlagda hittills redovisade kostnaderna för undervattensbåten

Ulvens bärgning uppginge för närvarande till sammanlagt 613 017 kronor

63 öre, vilka hade av marinförvaltningen erlagts förskottsvis. I avvaktan på att

slutlig redovisning å samtliga kostnader erhölles, borde dock för täckande

av ovannämnda till Göteborgs bogserings- och bärgnings aktiebolag erlanda

kostnader å 21 668 kronor 41 öre för sökning och 364 080 kronor 5 öre för bärgning

redan nu medel ställas till marinförvaltningens förfogande. Vidare

borde bärgarlönen, 270 000 kronor, till bärgningsbolaget utbetalas snarast

möjligt, enär sedan krav på bärgarlön framlades, nu lång tid förflutit på grund

av de ingående utredningar, som erfordrats för att kunna bedöma skäligheten

av kraven.

Undervattensbåten Riem kolliderade den 12 augusti 1943 med rederiaktiebolaget

Tirfing tillhöriga m/s Birkaland i närheten av Krongrundets fyr i

Kalmarsund och sjönk på cirka 8 meters djup. Sedan nied dykarhjälp undervattensbåtens

läge på botten konstaterats och det därvid visat sig, att undervattensbåten

Ulern ej kunde bärgas med marinens egen materiel, uppdrog

chefen för marinen åt marinförvaltningen att träffa, avtal med bärgnings- och

dykeriaktiebolaget Neptun angående bärgning av undervattensbåten. .Med

tillämpning av det den 7 oktober 1939 mellan nämnda bolag och marinförvaltningen

ingångna, av Kungl. Maj:t den 27 i samma månad godkända avtalet

angående bärgning m. m., uppdrog marinförvaltningen åt bolaget att

snarast påbörja de arbeten, som erfordrades för lyftning av undervattensbåten

merin.

Bärgningens förlopp samt omfattningen av därunder utförda arbeten framginge

av skrivelsen bifogad rapport, avgiven av bärgningsassistenten. Såsom

framginge av rapporten slutfördes bärgningen den 1 september 1943. Bärgnings-

och dykeriaktiebolaget Neptun hade sedermera inkommit till marinförvaltningen

med en räkning å 50 153 kronor 49 öre, avseende bolagets självkostnader

för bärgningen. Sedan skäligheten av det begärda beloppet vitsordats

av bärgningsassistenten, utbetalade marinförvaltningen på grund av

bestämmelserna i § 11 andra stycket av förutnämnda avtal förskottsvis till

bolaget nämnda belopp.

För att uppskatta värdet av undervattensbåten Blern i bärgat skick hade

marinförvaltningen tillsatt en nämnd med ovanämnde civilingenjör Per Forsman

såsom ordförande att tjäna till ledning vid beräknande av bärgarlönen.

Nämnden uppskattade ifrågavarande värde till cirka 225 000 kronor.

Rörande bärgarlön till bärgningsbolaget hade under hand med biträde av

statens industrikommissions prisbyrå förhandlingar förts med bärgnings- och

dykeriaktiebolaget Neptun. Därvid hade bolaget till en början yrkat ett

belopp av 112 500 kronor. Sedermera hade emellertid bolaget förklarat sig

villigt åtnöjas med ett belopp av 100 000 kronor.

Kostnaderna för undervattensbåten Illerns omhändertagande hade uppgått

till sammanlagt 108 047 kronor 74 öre och hade av marinförvaltningen

erlagts förskottsvis.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

De sammanlagda kostnaderna, orsakade av kollisionen, uppgingo till

443 047 kronor 74 öre, varav 108 047 kronor 74 öre utgjorde nyssnämnda bärgningssjälvkostnader

och andra direkta omkostnader i anslutning till omhändertagandet

av undervattensbåten, 235 000 kronor för uppskattad värdeminskning

av undervattensbåten Illern samt slutligen 100 000 kronor för bärgarlön.

Fördelningen av ansvaret för kollisionen hade av sakkunniga tillkallade

av marinförvaltningen fördelats av vissa med 3/o på undervattensbåten Illern

och 2/s på motorfartyget Birkaland och av andra med 2/s på Illern och Vs på

Birkalund. Enligt av Sveriges ångfartygs assuransförening tillkallad expertis

skulle ansvaret helt åvila undervattensbåten Illern. Marinförvaltningen hade

då ansett utgångsläget vara sådant, att förhandlingar rörande fördelningen av

kostnaderna orsakade av kollisionen borde inledas med Sveriges ångfartygs

assuransförening i egenskap av kaskoassuradörer för niotorfartyget Birkaland.

. Förhandlingarna resulterade i en preliminär uppgörelse under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande, enligt vilken -!s av kostnaderna eller

295 365 kronor 16 öre skulle gäldas av kronan och Vs eller 147 682 kronor

58 öre av Sveriges ångfartygs assuransförening, varvid icke ytterligare ersättningsanspråk

skulle ställas av någondera parten.

Marinförvaltningen finge nu tillstyrka, att uppgörelsen av Kungl. Majt

godkändes.

De sammanlagda utgifterna med anledning av kollisionen skulle sålunda

för kronans vidkommande uppgå till (108 047: 74 + 100 000 — 147 682: 58 =)

60 365 kronor 16 öre.

Minkryssaren Älvsnabben kolliderade den 26 oktober 1943 i Stockholms

södra skärgård i närheten av Söderhalls fyr med ångfartyget Vindö, tillhörigt

rederiaktiebolaget Rex, Stockholm. Älvsnabben blev vid kollisionen skadad

i babordssidan och vattenfylldes delvis. Genom att Vindö omedelbart efter

kollisionen fortsatte under gång framåt kunde minkryssaren sättas på grund

vid östra sidan av Söderhalls fyr. Sedan det konstaterats, att fartyget ej

kunde bärgas med marinens egen materiel, uppdrog chefen för marinen åt

marinförvaltningen att träffa avtal med bärgnings- och dykeriaktiebolaget

Neptun. Med tillämpning av förutnämnda mellan sagda bolag och marinförvaltningen

ingångna, avtalet uppdrog ämbetsverket den 27 oktober 1943 åt

bärgnings- och dykeriaktiebolaget Neptun att bärga fartyget.

Bärgningens förlopp samt omfattningen av därunder utförda arbeten framginge

av skrivelsen bifogad rapport, avgiven av bärgningsassistenten. Såsom

framgår av rapporten slutfördes bärgningen den 2 november 1943. Bärgningsoch

dykeriaktiebolaget Neptun inkom sedermera till marinförvaltningen med

en räkning å 39 919 kronor 42 öre, avseende bolagets självkostnader för bärgningen.

Sedan skäligheten av det begärda beloppet vitsordats av bärgningsassistenten,

utbetalade marinförvaltningen på grund av bestämmelserna i § 11

andra stycket av meromnämnda avtal förskottsvis till bolaget nämnda belopp

å 39 919 kronor 42 öre.

För att uppskatta värdet av minkryssaren Älvsnabben i bärgat skick hade

marinförvaltningen tillsatt en nämnd med civilingenjör Per Forsman såsom

ordförande att tjäna till ledning vid beräknande av bärgarlönen. Nämnden

uppskattade ifrågavarande värde till 8 350 000 kronor.

Rörande bärgarlön till bärgningsbolaget hade under hand med biträde av

statens industrikommissions prisbyrå förhandlingar förts med bärgnings- och

dykeriaktiebolaget Neptun. Därvid hade bolaget till en början yrkat ett belopp

av 560 000 kronor. Efter förhandlingar hade bolaget emellertid förklarat sig

vilja åtnöjas med ett belopp av 500 000 kronor.

Beträffande kostnaden för de skador, som orsakades ångfartyget Vindö

hade marinförvaltningen den 20 december 1944 beslutat avlåta skrivelse till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

5

Kungl. Maj :t med förslag att desamma måtte gäldas av kronan med ett belopp

av 199 545 kronor.

Keparationen av en hel del skadad materiel såsom ammunition och dylikt

hade tagit avsevärd tid och vore ännu ej avslutad, varför de exakta kostnaderna

med anledning av haveriet icke för närvarande kunde angivas. Med

hänsyn härtill kunde marinförvaltningen nu icke uppgiva de kronan totalt

orsakade kostnaderna i anledning av minkryssaren Älvsnabbens haveri.

I avvaktan på att slutgiltig redovisning å samtliga kostnader rörande

Älvsnabbens haveri erhölles, borde dock för täckande av ovannämnda till

bärgnings- och dykeriaktiebolaget Neptun erlagda kostnader å 39 919 kronor

42 öre redan nu medel ställas till marinförvaltningens förfogande. Vidare

borde bärgarlönen, 500 000 kronor, till bärgningsbolaget utbetalas.

De kostnader i samband med bärgningen av undervattensbåtarna Ulven

och Illern samt minkryssaren Älvsnabben, som för närvarande kunde fastställas,

framginge av följande uppställning

Undervattensbåten Ulven:

1. Sökningskostnader, vilka utbetalats till Göteborgs

bogserings- och bärgningsaktiebolag .................. 21 668: 41

2. Bärgningssjälvkostnader, utbetalade till Göteborgs

bogserings- och bärgnings aktiebolag ............... 364 080:05

3. Bärgarlön till ovanstående bolag ..................... 270 000: — 655 748:46

Undervattensbåten Illern:

1. Bärgningssjälvkostnader, utbetalade till bärgnings
och

dykeriaktiebolaget Neptun ........................ 50153:49

2. Bärgarlön till ovanstående bolag ..................... 100 000: —-

3. övriga kostnader i samband med haveriet ......... 57 895: 25

208 048: 74

Avgår Sveriges ångfartygs assuransbolags andel ... 147 682: 58 60 366:16

Minkryssaren Älvsnabben:

1. Bärgningssjälvkostnad, utbetalad till bärgnings
och

dykeriaktiebolaget Neptun ........................ 39 919: 42

2. Bärgarlön till ovanstående bolag ..................... 500 000: — 539 919:42

Summa 1 256 034: 04

Marinförvaltningen har hemställt örn Kungl. Maj:ts bemyndigande att till

Göteborgs bogserings- och bärgnings aktiebolag utbetala en bärgarlön av

270 000 kronor för bärgning av ubåten Ulven samt att till bärgnings- och

dykeriaktiebolaget Neptun utbetala en bärgarlön av 100 000 kronor för bärgning

av ubåten Illern och en bärgarlön av 500 000 kronor för bärgning av

minkryssaren Älvsnabben eller sålunda tillhopa 870 000 kronor. Då en av

förutsättningarna för uppgörelsen beträffande nämnda bärgarlöner varit, att

dessa skulle utbetalas skyndsamt, hemställde marinförvaltningen dessutom,

att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga ämbetsverket att före utgången av år 1944

utbetala en del av sagda belopp, förslagsvis 50 % eller 435 000 kronor.

Marinförvaltningen har därjämte hemställt, att de på grund av ubåten

Ulerns kollision med motorfartyget Birkaland föranledda kostnaderna måtte

bestridas med 2/s av kronan, d. v. s. 295 365 kronor 16 öre, och med Vs av

Sveriges ångfartygs assuransförening, d. v. s. 147 682 kronor 58 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Vidare har ämbetsverket hemställt, att medel för nämnda utgifter, sammanlagt

1 256 034 kronor 4 öre, måtte ställas till ämbetsverkets förfogande från

förskottsanslaget för oförutsedda utgifter, varvid marinförvaltningen samtidigt

anmälde, att ämbetsverket avsåge att sedermera hemställa örn medel

från samma anslag till bestridande av de genom ubåten Ulvens och minkryssaren

Älvsnabbens haverier uppkomna ytterligare kostnaderna.

Statskontoret har i utlåtande den 28 december 1944 anfört, att ämbetsverket

icke vore i tillfälle att ingå på ett bedömande av storleken av de utgifter,

örn Anika i ärendet vore fråga. Statskontoret hade dock icke något att

erinra mot att bolagens av marinförvaltningen förskotterade söknings- och

bärgningssjälvkostnader bestredes av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Vad härefter anginge spörsmålet örn även bärgarlönerna kunde utan att

riksdagens medgivande inhämtades utbetalas från nämnda förslagsanslag,

hade marinförvaltningen uppgivit, att en av förutsättningarna för uppgörelsen

örn lönernas storlek varit, att dessa löner skulle utbetalas skyndsamt. Vid

sådant förhållande hade icke heller framställningen i vad anginge bestridandet

av dessa kostnader givit statskontoret anledning till särskilt uttalande.

Genom beslut den 30 december 1944 medgav härefter Kungl. Maj:t, att

marinförvaltningen finge förskottsvis av omhänderhavda medel bestrida kostnaderna

för ifrågavarande bärgarlöner intill ett belopp av 435 000 kronor.

Kungl. Majit förklarade Sig vilja framdeles meddela beslut rörande beloppets

slutliga bestridande och örn gäldande av övriga i framställningen avsedda

kostnader. Till undvikande av krav på räntegottgörelse har Kungl. Majit

tidigare denna dag medgivit, att av de överenskomna bärgarlönerna ett belopp

av ytterligare 275 000 kronor finge av marinförvaltningen i enahanda ordning

bestridas.

I skrivelse den 8 januari 1945 har flygförvaltningen hemställt, att Kungl.

Majit måtte för bestridande aAr kostnaderna för iordningställande av

flodljuset inom viss sektion vid Jämtlands flygflottilj ställa till

ämbetsverkets förfogande ett belopp av 11 720 kronor från förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter.

Av utredningen framgår, att ett flygplan, fört av en aspirant, kolliderat

med flodljuset vid en start. Såväl planet som flodljuset hade härvidlag skadats.

De härav föranledda kostnaderna för anordningens återställande i förut

befintligt skick m. m. hade beräknats till förutnämnda belopp. Ersättningstalan

har icke ansetts böra föras mot aspiranten.

Statskontoret har i utlåtande den 15 januari 1945 förklarat sig icke lia

något att erinra mot att förslagsanslaget till oförutsedda utgifter toges i anspråk

för ändamålet, under förutsättning att andra medel icke stöde till flygförvaltningens

förfogande för kostnadernas bestridande. Då riksdagen för

närvarande Amre samlad, borde ärendet underställas denna.

Samtliga de kostnader, som i det föregående angivits, torde i enlighet med

hittills tillämpad praxis böra bestridas från förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter. Kostnadsberäkningarna giva mig icke anledning till särskild erinran.

Yad angår kostnaderna för bärgning av ubåtarna Ulven och Elern samt min
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

kryssaren Älvsnabben bör beaktas, att avtal om bärgarlön träffats med bärgningsbolagen

av marinförvaltningen med biträde av statens industrikommissions

prisbyrå och att, såsom av redogörelsen framgår, vissa reduktioner i de

av bolagen begärda beloppen varit möjliga att ernå. De medel, som av marinförvaltningen

nu äskas, täcka icke samtliga de av bärgningsföretagen föranledda

kostnaderna. Av ämbetsverkets skrivelse framgår sålunda, att vissa

med Ulvens och Älvsnabbens haverier sammanhängande ytterligare medelsäskanden

äro att emotse.

I detta sammanhang anser jag mig böra upptaga den i riksräkenskapsverkets

förutnämnda yttrande berörda frågan örn sättet för bestridande från

riksstatsanslag av kostnader, sammanhängande med fartygshaverier. Till

förmån för ämbetsverkets förslag om uppförande för ändamålet av ett särskilt

anslag å riksstatens fjärde huvudtitel kunna anföras vissa skäl. Mot förslaget

talar, att dessa kostnader äro starkt fluktuerande —- helt beroende av tillfälligheter

— varför en förhandsberäkning av ett dylikt anslag icke är möjlig.

Jag finner därför övervägande skäl tala för att dessa kostnader även i fortsättningen

bestridas från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Såsom

riksräkenskapsverket antytt har den förstärkta försvarsberedskapen föranlett,

att haverikostnaderna för närvarande äro osedvanligt höga. Jag delar emellertid

ämbetsverkets uppfattning, att anledning icke föreligger att till förskottsstaten

för försvarsväsendet överföra dessa kostnader till den del de

betingas av med beredskapen sammanhängande förhållanden.

Däremot kan ifrågasättas, örn icke en förenkling av handläggningen av

ärenden örn anvisande av medel till bestridande av haverikostnader bör kunna

åstadkommas. Enligt de förutsättningar, som gälla för dispositionen av förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter, står detta anslag till Kungl. Maj:ts

förfogande för bestridande av utgifter, vilka äro av så brådskande natur, att frågan

ej hinner underställas riksdagen. Även framställningar örn anvisande av

medel till täckande av haverikostnader handläggas i denna ordning. Dylika

frågor pläga underställas riksdagens prövning, örn de uppkomma under tid

då riksdagen är samlad. De kostnader, som här avses, utgöras i huvudsak av

dels kostnader för omhändertagande och reparation av skadade fartyg, dels och

ersättning till enskilda bärgningsföretag för bärgarlön.

De förstnämnda utgifterna äro till sin natur oftast sådana, att förslag örn

bestridande av kostnaderna kan som regel underställas riksdagen först i efterhand,

sedan omhändertagandet eller reparationen skett. Vid denna tidpunkt

är alltså fråga enbart örn anvisande av medel för täckande av redan havda

kostnader. Att i särskild proposition hänskjuta sådana ärenden till riksdagens

prövning synes i och för sig icke behövligt, då någon reell prövning av

medelsanvisningen i allmänhet icke kan ske. Huvudsakligen endast i vissa

särskilda och mycket sällan förekommande fall, då med hänsyn till kostnadernas

storlek i förhållande till fartygets värde tvekan kan råda, huruvida omhän

delägande och reparation av havererat fartyg bör ske, synas ärenden av denna

art böra i förväg underställas riksdagens prövning, om icke frågans brådskande

natur lägger hinder i vägen därför. I övriga fall synes mig Kungl. Majit

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

lämpligen böra äga besluta om ianspråktagande av förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter för ändamål av denna art.

Yad beträffar bärgarlön, ingår — såsom av det föregående inhämtas —

marinförvaltningen i samråd med statens industrikommissions prisbyrå överenskommelse

med vederbörande bärgningsföretag örn lönens storlek. Örn

enighet icke kan vinnas med bärgningsföretaget, hänskjutes ärendet till domstols

avgörande. Har å andra sidan överenskommelse efter förhandlingar

kunnat träffas, ligger det i sakens natur, att jämkningar i efterhand icke gärna

kunna med framgång av statsverket ifrågasättas. I praxis plägar därför marinförvaltningen,

då fråga är örn större bärgningsföretag, i förväg — innan

överenskommelse slutes — under hand underställa ersättningsfrågan försvarsdepartementets

bedömande. Erfarenheten visar ock, att en av förutsättningarna

för träffande av överenskommelse i allmänhet är, att snabb likvid

från kronans sida sker, vilket villkor i allmänhet icke kan uppfyllas, örn frågan

skall hänskjutås till riksdagens prövning. Även vad beträffar bärgarlön synas

mig därför vunna erfarenheter tala för lämpligheten av att Kungl. Maj:t äger

besluta örn ianspråktagande för sådant ändamål av förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter.

Med hänsyn till det anförda förordar jag sålunda, att Kungl.

Majit av riksdagen utverkar bemyndigande att utan riksdagens hörande

besluta i uppkommande frågor örn ianspråktagande av förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter för bestridande av bärgarlöner och

andra haverikostnader, avseende marinens fartyg, i den mån icke av särskilda

skäl frågor om omhändertagande eller reparation av sådana fartyg

finnas böra och kunna underställas riksdagens prövning.

Redogörelse för uppkommande haverikostnader torde få i vanlig ordning

lämnas riksdagen i statsverkspropositionen vid äskande av anslag till oförutsedda

utgifter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att medgiva,

dels att det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter må — med iakttagande av vad i det föregående

anförts -— jämlikt Kungl. Majits bestämmande tagas i anspråk

för täckande av i det föregående angivna och eljest uppkommande

haverikostnader, avseende marinens fartyg,

dels ock att till täckande av i flygförvaltningens förutnämnda

skrivelse av den 8 januari 1945 angiven kostnad för iståndsättande

av flodljus m. m. må av det i riksstaten för budgetåret

1944/45 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter tagas

i anspråk ett belopp av 11 720 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:99 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa haverikostnader. s. 12 i texten
  2. SU 1945:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa haverikostnader. s. 1 i texten