Sök i Ratio Lex

Angående förvaltningen av Södertälje kanal m. m

1945-02-09 · 12 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:56, Angående förvaltningen av Södertälje kanal m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 56.

1

Nr 56.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvaltningen

av Södertälje kanal m. m.; given Stockholms

slott den 9 februari 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 februari 1945.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Hubbestad, Ohlin,

Erlander, Danielson Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö, fråga örn överförande

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning av Södertälje kanal

samt örn kanalverkets upptagande till redovisning å en särskild kapitalfond

m. m. Departementschefen anför därvid.

Frågans tidigare behandling.

Vid anmälan av propositionen 1939:240 angående omorganisation av

vattenfallsstyrelsen m. m. förordade föredragande departementschefen, att förvaltningen

av Södertälje kanal skulle överflyttas från vattenfallsstyrelsen till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Då riksdagen ej fann anledning till erinran

häremot (skrivelse nr 313), uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 2 juni

1939 åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i samarbete med vattenfallsstyBihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 56—57. 143 45

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts -proposition nr 56.

reisen utarbeta och i samband med anslagsäskanden, avseende budgetåret

1940/41, till Kungl. Majit inkomma med förslag till åtgärder för överförande

av kanalens förvaltning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Beträffande

redovisningen av det i kanalen investerade kapitalet samt de med kanalens

drift sammanhängande utgifterna och inkomsterna skulle därvid samråd äga

rum med riksräkenskapsverket.

I skrivelse den 15 november 1939 anmälde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att styrelsen i ärendet inlett samarbete med såväl vattenfallsstyrelsen

som riksräkenskapsverket samt att ämbetsverken utgått från att överflyttningen

av förvaltningen av Södertälje kanal borde äga rum den 1 juli 1940.

Beträffande de åtgärder, som erfordrades i anledning av kana] förvaltningens

överflyttning, påginge utredningar, som redan givit vid handen, att Södertälje

kanal i och med förvaltningens överförande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

borde upptagas till redovisning å en för ändamålet inrättad kapitalfond,

å vilken samtliga inkomster och utgifter för kanalen borde redovisas.

Sedermera framlade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen

i gemensam skrivelse den 5 mars 1940 förslag beträffande sådana åtgärder,

som borde vidtagas för förvaltningens överflyttande samt för inrättande

av den ifrågasatta kapitalfonden. För de förslag, som i detta hänseende

härvid och senare framlagts av ämbetsverken, kommer jag i det följande att

i huvudsak lämna redogörelse.

Något förslag i ämnet blev emellertid icke förelagt 1940 års riksdag. Anledningen

härtill var närmast, att frågan örn kanalens överförande i det inträdda

krisläget ansågs icke omedelbart böra lösas. Vid detta ståndpunktstagande

togs hänsyn bland annat till den inverkan på kanalens ekonomi, som

föranletts av krisförhållandena, och till därav följande osäkerhet vid bedömningen

av kanalens ställning i redovisningshänseende.

I utlåtande den 25 augusti 1941 framhöll riksräkenskapsverket, att spörsmålet

kommit i annat läge dels genom att den då aktuella frågan örn vägväsendets

förstatligande förutsatte en omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och dels med hänsyn till att frågan örn redovisning av inkomster

och utgifter för den nya kanalen vid Falsterbo borde upptagas till

prövning. Riksräkenskapsverket ifrågasatte, att den i princip beslutade överflyttningen

av Södertälje kanals förvaltning skulle genomföras i samband med

den planerade omorganisationen av styrelsen.

Beträffande omfattningen av redovisningen å den föreslagna kapitalfonden

förordade riksräkenskapsverket i nyssnämnda utlåtande, att densamma borde

avse, förutom Södertälje kanal, även Falsterbokanalen och den hittills överen

diversemedelstitel redovisade Väddö kanal.

I utlåtande den 2 oktober 1942 tillstyrkte väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

riksräkenskapsverkets förslag till utökning av fondredovisningen. Styrelsen

framhöll emellertid, att förutom de av riksräkenskapsverket nämnda

farlederna jämväl Sotenkanalen och Åkers kanal samt den då under utförande

varande s. k. norra farleden till Uddevalla borde medtagas i redovisningen.

Styrelsen ifrågasatte vidare, örn icke redovisningen även borde omfatta sta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

tens fiskehamnar, vilka också förvaltades av styrelsen, då ett sammanförande

av dessa i redovisningsavseende tvivelsutan skulle medföra påtagliga fördelar,

icke minst i vad avsåge möjligheten att överblicka och bedöma de olika

hamnarnas betydelse och behov.

I ett därefter följande utlåtande i ämnet den 5 december 1942 uttalade

riksräkenskapsverket, hurusom ämbetsverket i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansåge lämpligt, att de av styrelsen angivna trafikanläggningarna,

i den män de vore av beskaffenhet att böra redovisas bland statens

kapitaltillgångar, hänfördes till en och samma fond. Till frågan, huruvida

andra farleder än kanaler i egentlig mening samt statens fiskehamnar borde

upptagas till redovisning å en statlig kapitalfond, kunde riksräkenskapsverket

emellertid icke taga ståndpunkt utan tillgång till en fullständig utredning

rörande ifrågavarande anläggningars kapitalvärden samt inkomster och utgifter.

Sedan ytterligare utredning i ärendet verkställts, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

efter samråd med riksräkenskapsverket, i utlåtande den 26

juni 1944 framlagt ett utformat förslag i ämnet, örn vilket enighet vunnits

mellan ämbetsverken.

Häröver har vattenfallsstyrelsen den 31 augusti 1944 avgivit utlåtande och

därvid anslutit sig till det föreliggande förslaget, såvitt angår Södertälje

kanal.

Nu föreliggande förslag.

Det av ämbetsverken framlagda förslaget innebär, att endast kanaler i

egentlig mening skulle upptagas till redovisning å den föreslagna fonden.

Övriga farleder skulle sålunda, trots att betydande belopp nedlagts på deras

uppmuddring m. m., lämnas utanför redovisningen. Detsamma skulle gälla

statens fiskehamnar. Till redovisning å kapitalfonden skulle alltså upptagas

Södertälje kanal, Falsterbokanalen, Väddö kanal och Åkers kanal.

I förevarande utlåtande den 26 juni 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag beträffande de bokföringsvärden, med vilka Falsterbokanalen,

Väddö kanal och Åkers kanal borde upptagas till redovisning å den

ifrågasatta kapitalfonden.

Styrelsen har vidare ingått på ett bedömande av frågan, örn fonden under

angivna förutsättningar för redovisningens omfattning borde konstrueras såsom

överskottsfond eller underskottsfond. Härvid har styrelsen

framhållit, att ett sådant bedömande med hänsyn till att det måste grundas

på åtskilliga osäkra faktorer vore att anse såsom synnerligen vanskligt. Styrelsens

framställning i denna del innehåller i huvudsak följande.

Södertälje kanal hade under åren före nuvarande kristid uppvisat en

obruten kedja av överskott. År 1939 hade kanalen lämnat ett överskott av

drygt 60 000 kronor. Under åren 1940—1943 hade emellertid kanalrörelsen

gått med förlust. För år 1943 uppginge underskottet till i runt tal 30 000 kronor.

Falsterbokanalen måste under alla förhållanden utvisa underskott, eftersom

inga kanalavgifter uppbures vid densamma. För innevarande budgetår

beräknades underskottet till 60 000 kronor. Förvaltningen av Åkers kanal

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

hade utan ersättning överlåtits på ett för ändamålet bildat bolag. Denna

kanal berörde därför icke inkomst- och utgiftsredovisningen å fonden. Vid

Väddö kanal hade rörelsen under de senaste åren utvisat såväl överskott som

underskott utan någon egentlig regelmässighet. Örn verksamheten komme att

lämna överskott eller utvisa underskott, vore med den relativt blygsamma omfattning,

som rörelsen här hade, närmast beroende på behovet av reparationer

och underhåll. Det driftresultat, som kanalrörelsen komme att uppvisa, borde

emellertid icke normalt i väsentlig grad kunna påverka utfallet av inkomstoch

utgiftsstaten för här berörda kanaler.

Vid här angivna förhållanden syntes utfallet av inkomst- och utgiftsstaten

vara beroende på relationen mellan det förväntade överskottet å Södertälje

kanal och det beräknade underskottet å Falsterbokanalen. Örn det förutsattes,

att förkrigsperiodens överskottsutveckling för Södertälje kanal kunde

anses såsom normgivande, då det gällde att bedöma storleken av kanalverkets

avkastning under normala förhållanden, kunde överskottet å Södertälje kanal

sannolikt väntas uppväga underskottet å Falsterbokanalen. Enligt denna beräkning

borde, så snart normala förhållanden åter inträdde, fonden regelmässigt

komma att lämna överskott, även örn detta i och för sig bleve obetydligt.

överskottet borde tillföras den å riksstatens inkomstsida uppförda inkomsttiteln

Diverse kapitalfonder. Örn underskott komme att uppstå under

den första tiden efter fondens tillkomst, borde detta få täckas från nyssnämnda

inkomsttitel.

I förberörda utlåtanden och i ett yttrande, som i anledning av remiss avgivits

den 22 november 1943 av riksräkenskapsverket, samt i särskild skrivelse

angående inkomst- och utgiftsstat för nästkommande budgetår för den

till inrättande föreslagna kapitalfonden, som den 23 oktober 1944 avgivits av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter samråd med vattenfallsstyrelsen och

riksräkenskapsverket, hava de nämnda tre ämbetsverken föreslagit erforderliga

åtgärder beträffande överförande av förvaltningen av

Södertälje kanal till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt beträffande

inrättandet av ifrågavarande kapitalfond. Då jag av skäl, som i det

följande angivas, ansett mig för närvarande böra framlägga förslag allenast

örn överflyttning av förvaltningen av Södertälje kanal och härav föranledda

redovisningsåtgärder, kommer jag här endast att redogöra för ämbetsverkens

förslag i detta avseende. I vad angår de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt riksräkenskapsverket framlagda detaljförslagen beträffande redovisning

av övriga här åsyftade kanaler tillåter jag mig hänvisa till handlingarna i

ärendet.

Ämbetsverkens förslag till åtgärder för överförandet av kanalförvaltningen

m. m. beträffande Södertälje kanal innebära i huvudsak följande.

Förvaltningen av kanalen skulle den 1 juli 1945 överföras från vattenfallsstyrelsen

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. För redovisningen av de

kapitalvärden, som kanalen representerar och som nu äro bokförda å statens

vattenfallsverks fond, skulle samtidigt härmed en särskild kapitalfond inrättas.

Åt riksräkenskapsverket borde uppdragas att, sedan bokslut upprättats

för kanalverket för första halvåret 1945, i samråd med väg- och vatten
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 56.

byggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen avgiva förslag till erforderliga föreskrifter

rörande de bokföringsåtgärder, som påkallas i anledning av kanalens

överförande. I samband med överförandet av ifrågavarande kapitalvärden,

vilket likaledes borde äga rum per den 1 juli 1945, borde sådana mark- och

byggnadsvärden för bostadshus m. m., som motsvara självständiga, från den

egentliga kanalanläggningen skilda fastigheter och som nu i redovisningen

å statens vattenfallsverks fond ingå i värdet för kanalanläggningen, utbrytas

för ernående av en mera rättvisande tillgångsredovisning. För Södertälje

kanal eventuellt kvarstående underskott borde, innan överföringen ägde rum,

i vederbörlig ordning täckas av vattenfallsstyrelsen.

I fråga om inkomst- och utgiftsstaten för kanalverket borde från och med

budgetåret 1945/46 en del ändringar genomföras. Vattenfallsstyrelsens kostnader

för förvaltningen av kanalen, vilka för år 1943 uppgått till 10 000 kronor,

hava enligt hittills tillämpad ordning utgått av kanalverkets drivmedel.

Från och med budgetåret 1945/46 borde centralförvaltningens, d. v. s. vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens, egna kostnader för förvaltningen av kanalen

i enlighet med nu tillämpade budgettekniska principer bestridas från styrelsens

avlönings- och omkostnadsanslag. Nu ifrågavarande post å kaiialVerkets

stat borde därför utgå. Av liknande skäl borde icke heller kostnaderna

för pensionering av kanalverkets befattningshavare, vilka för år 1943

belöpt sig till i runt tal 27 000 kronor, belasta kanalverkets inkomst- och utgiftsstat.

Nyssnämnda kostnader borde i stället utgå från vederbörliga anslag

under pensionsväsendets huvudtitel. Nu angivna ordning för pensionernas

bestridande borde emellertid endast tillämpas beträffande sådana befattningshavare,

vilka pensionerades efter överförandet av kanalförvaltningen

den 1 juli 1945. Pensioner till befattningshavare, vilka avgått med pension

före denna tidpunkt, borde allt framgent bekostas av vattenfallsverkets

medel. Den å kanalverkets stat för år 1943 uppförda inkomstposten för

ränteavkastningen å i riksgäldskontoret deponerade förnyelsefondsmedel

borde även utgå, eftersom medlen i enlighet med riktlinjerna för den beslutade

omläggningen av kapitalbudgeten skulle disponeras för kapitalåterbetalning.

Ifrågavarande inkomster hade för år 1943 uppgått till i runt tal 34 000

kronor. Såsom av de meddelade jämförelsetalen framginge, komme utfallet

av inkomst- och utgiftsstaten icke att i väsentlig grad påverkas av de nämnda

posternas bortfallande. Medelsbehovet för ersättnings- och förnyelsearbeten,

vilket för budgetåret 1945/46 beräknats till 30 000 kronor, hade enligt hittillsvarande

ordning tillgodosetts genom anvisande av investeringsanslag. Då de

arbeten, som avsåges komma till utförande med anlitande av nämnda medel,

vore av ringa omfattning och endast i obetydlig mån kunde anses öka de befintliga

anläggningarnas värde samt gränsen mellan kostnaderna härför och

underhållskostnader vore synnerligen flytande och svårbestämd, borde det

härför avsedda beloppet sammanföras med den för underhållskostnader avsedda

posten, för budgetåret 1945/46 beräknad till 82 000 kronor. Härigenom

kunde ej minst i redovisningsavseende en förenkling ernås. För mera omfattande

ersättnings- och förnyelsearbeten åter borde kapitalinvesteringsa.nslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

i vanlig ordning anvisas. För detta ändamål erfordrades emellertid ingen

medelsanvisning för nästkommande budgetår. Den nuvarande årliga avsättningen

till värdeminskningskonto, vilken utgjordes av en procentuell del och

en ränteformig del, borde ersättas med en konstant avsättning, så beräknad

att anläggningskostnaderna för kanalen komme att vara i sin helhet avskrivna

vid utgången av femtionde året efter det, varunder kanalen hade färdigställts.

I anslutning till vad sålunda framhållits borde inkomst- och utgiftsstaten

för Södertälje kanalverk endast upptaga inkomstposter för kanalavgifter,

hyres- och arrendeinkomster samt diverse inkomster ävensom utgiftsposter

för kanalverkets förvaltningskostnader — vilka på gängse sätt borde uppdelas

på underposter för olika slag av avlöningskostnader och omkostnader — för

underhållskostnader m. m. samt för avsättning till värdeminskningskonto.

Enligt av styrelsen framlagda beräkningar skulle inkomst- och utgiftsstaten

för Södertälje kanalverk för budgetåret 1945/46 erhålla följande utseende.

Inkomster.

Kanalavgifter ........................................................................... 230 000

Hyres- och arrendeinkomster ...................................................... 33 000

Diverse inkomster ..................................................................... 3 000

Summa inkomster kronor 266 000

Utgifter.

Förvaltningskostnader:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..................... 64 500

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ..................... 16 000

Rörligt tillägg och kristillägg, förslagsvis ................................. 25 300

Barntillägg, förslagsvis ......................................................... 700

Sjukvård, förslagsvis ............................................................ 1500

Expenser .............................................................................. 3 000

Säger för förvaltningskostnader lil 000

Underhållskostnader m. m.......................................................... 112 000

Avsättning till värdeminskningskonto, förslagsvis ........................ 109 000

Summa utgifter kronor 332 000

Staten skulle sålunda för detta budgetår komma att utvisa underskott med

66 000 kronor.

Överförandet av förvaltningen av Södertälje kanal till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

borde även medföra, att särskild personalförteckning fastställdes

för kanalverket. I anslutning härtill borde de för statens vattenfallsverk

gällande personalförteckningarna i motsvarande mån ändras. Vidare

borde de ordinarie befattningarna vid kanalverket intagas i tjänsteförteckningen

till civila avlöningsreglementet och i åldersförteckningen till allmänna

tjänstepensionsreglementet under rubriken allmänna civilförvaltningen.

I fråga om kanalverkets personal påkallades i anledning av förvaltningens

överförande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ingen utökning eller ändring

i lönehänseende. Vattenfallsstyrelsen hade visserligen tidigare i annat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 56.

sammanhang hemställt, att befattningen som kanalinspektör vid Södertälje

kanalverk, för närvarande placerad i lönegraden A 21, skulle uppflyttas till

lönegraden A 22, men med denna frågas avgörande borde anstå, intill dess

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit möjlighet att bedöma arten av de

arbetsuppgifter, som åvilade denne befattningshavare. Personalförteckningen

borde därför erhålla följande utseende.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

1 kanalinspektör ..............................................

1 bokhållare ....................................................

1 förste kontorist ..............................................

1 förste reparatör ..............................................

1 slussmästare .................................................

1 kontorist .......................................................

2 maskinister ....................................................

1 reparatör .......................................................

1 reparatör .......................................................

5 vakter ..........................................................

Lönegrad

A 21

A 17

A 10

A 10

A 10

A 8

A 8

A 8

A 7

A 5

Vid kanalverket funnes vidare anställda viss icke-ordinarie tjänstemannapersonal,

nämligen 2 kontorister i lönegraden Eo 8 och 3 vakter i lönegraden

Eo 5, samt underhållsarbetare, vilka avlönades enligt kollektivavtal. Kostnaderna

för avlönande av underhållsarbetarna utginge av medel, anvisade till

kanalens underhåll.

För kanalverket gällande reglemente borde vidare givas den ändrade

lydelse, som betingades av kanalförvaltningens överförande.

Vid beräkningen av underhållskostnaderna hade förutsatts, att endast normalt

underhåll komme att erfordras under budgetåret 1945/46. Skulle oförutsedda

underhålls- eller iståndsättningsarbeten visa sig nödvändiga, kunde

underhållsmedlen icke tillgripas härför. Ett investeringsanslag borde därför

anvisas för täckande av kostnader, som uppkomme till följd av skador å

kanalanläggningarna. Det vore vanskligt att utan stöd av närmare erfarenhet

angiva det härför erforderliga beloppet, men med hänsyn till att enligt vedertagen

princip endast smärre skador ansåges böra regleras på nu angivet sätt,

borde anslaget försöksvis kunna beräknas till 30 000 kronor.

Fondens investeringsstat för budgetåret 1945/46 borde, under förutsättning

att nyssnämnda skaderegleringsanslag skulle i sin helhet avskrivas, å

inkomstsidan upptaga en post för avskrivningsmedel från riksstaten, beräknad

till 30 000 kronor. Avskrivningsmedel inom fonden hade, på sätt av det

föregående framginge, beräknats till 109 000 kronor. Inkomstposten övriga

kapitalmedel åter borde, då det icke för närvarande kunde bedömas, vilka

inkomster som kunde komma att tillföras densamma, uppföras med ett formellt

belopp av 100 kronor. Då nu nämnda inkomstposter sammanlagt uppginge

till 139 100 kronor och investeringsanslaget angivits till 30 000 kronor,

syntes å kapitalbudgeten för fondens del böra beräknas en kapitalåterbetalning

å 109 100 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Marits proposition nr 56.

I anslutning till bär berörda redovisningsfrågor har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sitt förenämnda utlåtande den 26 juni 1944 framlagt förslag

om förenkling av redovisningssystemet för de av styrelsen förvaltade statliga

fiskehamnarna, innebärande bland annat indragande till statsverket

av de s. k. hamnkassorna. Samtidigt har styrelsen föreslagit indragande

av Väddö kanalkassa och Albrektsund kanals underhållsfond.

Styrelsen anför härom följande.

Inkomsterna och utgifterna för Väddö kanal redovisas över en särskild

diversemedelstitel, benämnd Väddö handkassa, vilken synes hava uppstått

genom fundering av å rörelsen uppkomna överskott. Därest nu föreslagna

redovisning av kanalernas inkomster och utgifter genomföres, synes Väddö

kanalkassa, vilken vid utgången av budgetåret 1942/43 utvisade en behållning

ay 5 156 kronor 90 öre, böra indragas till statsverket och över inkomsttiteln

Diverse inkomster tillföras statsregleringen för budgetåret 1945/46.

I samband härmed vill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslå, att även

de för de olika fiskehamnarna upplagda diversemedelstitlarna, de s. k. hamnkassorna,

vilka tillkommit på samma sätt som Väddö kanalkassa, indragas

till statsverket och att fiskehamnarnas samtliga inkomster och utgifter efter

ingången av budgetåret 1945/46 redovisas under anslaget till underhåll och

drift av statens fiskehamnar och farleder. Det nuvarande redovisningssystemet

kan nämligen icke betraktas såsom rationellt och försvårar löpande

överblick över inkomsterna och utgifterna vid fiskehamnarna. Inkomsterna

för hamnarna tillföras för närvarande hamnkassorna. Utgifterna bestridas

med hamnkassornas medel, så länge dessa därtill lämna tillgång; är detta

icke fallet, avföras underskotten å förenämnda riksstatsanslag. En så anordnad

redovisning är givetvis onödigt komplicerad.

I styrelsens räkenskaper redovisas tillika en diversemedelstitel, benämnd

Albrektsunds kanals underhållsfond. Vid styrelsens övertagande av underhållet

av ifrågavarande farled ställdes för farledens underhåll tidigare avsatta

medel, belöpande sig till 14 599 kronor 46 öre, till styrelsens disposition.

Genom beslut den 16 september 1933 ställde Kungl. Majit ett belopp

av 44 000 kronor från det för budgetåret 1933/34 anvisade anslaget till statliga

beredskapsarbeten (Ufk. IV. 7) till styrelsens förfogande för upprensning

ay farleden. Då statsverket sålunda i särskild ordning bestritt utgifter

till belopp, som vida överstiger storleken av de överlämnade medlen,

och i fortsättningen får helt svara för kanalens underhåll, synas skäl föreligga

att indraga även nu omhandlade fond.

Enligt vad 1939 års lagtima riksdag vid behandling av frågan om vattenfallsstyrelsens

omorganisation i princip beslutat, skall förvaltningen av

Södertälje kanal överflyttas från vattenfallsstyrelsen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

De av överflyttningen berörda ämbetsverken hava nu

i samråd med riksräkenskapsverket föreslagit, att denna förvaltningsöverlåtelse

skulle äga rum den 1 juli 1945. Därvid skulle en ny, under väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning stående kapitalfond inrättas för redovisning

av kapitalvärdena för Södertälje kanal, vilka nu äro bokförda å statens

vattenfallsverks fond. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket

hava vidare föreslagit, att redovisningen å nämnda fond skulle utökas

till att omfatta jämväl Falsterbokanalen, Väddö kanal och Åkers kanal. Av

dessa farleder förvaltas Falsterbokanalen och Väddö kanal direkt av väg- och

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 56.

vattenbyggnadsstyrelsen, medan förvaltningen av Åkers kanal utan ändring

av statsverkets äganderätt till kanalanläggningarna överlåtits på ett för ändamålet

bildat bolag.

När det gäller att taga ståndpunkt till frågan örn en sådan utökning av den

i princip beslutade redovisningen å en särskild kanalfond, må erinras om att

den ojämförligt största och i trafikhänseende mest betydelsefulla av de till

redovisning ifrågasatta ytterligare kanalerna, nämligen Falsterbokanalen, anlagts

under det pågående kriget för tillgodoseende av de särskilda krav, som

på grund av krigsförhållandena uppstått för handelssjöfartens vidkommande.

Det är för närvarande icke möjligt att bedöma, örn eller i vilken utsträckning

kanalen kan komma att utnyttjas av sjöfarten under fredsförhållanden, ett

spörsmål som är avhängigt bland annat av den taxepolitik, vilken kan komma

att föras. Jag anser mig därför icke nu kunna taga ståndpunkt till frågan örn

Falsterbokanalens ställning i redovisningshänseende. Vid sådant förhållande

synas tillräckliga skäl ej föreligga att nu upptaga vare sig Väddö eller Åkers

kanaler till redovisning å kapitalfonden. Frågan örn kapitalredovisning beträffande

nu nämnda farleder torde framdeles få upptagas till förnyat övervägande,

därest anledning därtill skulle förekomma.

Den i princip beslutade överflyttningen av Södertälje kanal till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning bör däremot nu bringas i verkställighet.

Jag vill i detta avseende — bland annat under hänsynstagande till att den i

samband med vattenfallsstyrelsens omorganisation till övergångsstat överförde

chefen för styrelsens förutvarande kanal- och fastighetsbyrå torde

komma att avgå ur tjänst före utgången av nästkommande budgetår — förorda,

att överflyttningen kommer till stånd vid den av ämbetsverken föreslagna

tidpunkten eller den 1 juli 1945. För detta ändamål bör i enlighet med

ämbetsverkens förslag inrättas en kapitalfond för redovisning av kapitalvärdena

för Södertälje kanal. Fonden torde lämpligen kunna benämnas Fonden

för Södertälje kanalverk. Det bör ankomma på Kungl. Majit att efter

förslag, som avgives i samråd mellan de av ärendet berörda myndigheterna

och riksräkenskapsverket, utfärda de närmare bokföringsföreskrifter, vilka

erfordras i anledning av överförandet av ifrågavarande kapitalvärden.

Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen torde ärenden angående kanalförvaltningen,

i avbidan på slutligt ståndpunktstagande till frågan örn styrelsens

organisation, böra handläggas å hamnbyrån.

Av den föregående redogörelsen framgår, att det torde kunna förutsättas,

att rörelsen vid Södertälje kanal kommer att lämna överskott, så snart krisförhållandenas

inverkan på kanalens ekonomi övervunnits. Fonden för Södertälje

kanalverk torde därför normalt sett få karaktären av en överskottsfond.

Överskottet bör tillföras den å riksstatens inkomstsida uppförda inkomsttiteln

Diverse kapitalfonder, varifrån också det underskott, som sannolikt

kan väntas uppstå under den första tiden efter fondens tillkomst, bör täckas.

Det lärer ankomma på Kungl. Majit att fastställa inkomst- och utgiftsstat för

fonden.

Yad angår frågan örn avgränsningen av de utgifter, vilka böra upptagas å

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr Sfi.

fondens stat, anser jag i likhet med ämbetsverken, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

egna kostnader för förvaltningen av kanalen i enlighet med

nu tillämpade budgetprinciper böra bestridas från styrelsens avlönings- och

omkostnadsanslag. Jag tillstyrker även, att kostnaderna för pensionering av

kanalverkets befattningshavare få utgå från vederbörliga anslag under pensionsväsendets

huvudtitel. Övergångsvis bör dock därvid göras den modifikationen,

att vattenfallsverket även efter kanalförvaltningens överflyttning den

1 juli 1945 får bära pensionskostnaderna beträffande sådana anställningshavare

eller efterlevande, som tillträtt pension före nämnda tidpunkt.

Under framhållande att gränsen mellan underhållskostnader i egentlig

mening och kostnader för mindre ersättnings- och förnyelsearbeten är synnerligen

flytande och svårbestämd hava ämbetsverken förordat, att även sistnämnda

slag av kostnader skola belasta fondens inkomst- och utgiftsstat samt

å densamma redovisas sammanslagna med övriga underhållskostnader. Häremot

har jag intet att erinra.

Årsavskrivningen för Södertälje kanal torde på sätt ämbetsverken föreslagit

från och med nästkommande budgetår böra fördelas med lika belopp

på varje år av kanalens beräknade återstående livslängd.

Överförandet av Södertälje kanals förvaltning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bör föranleda, att en särskild personalförteckning av den lydelse,

som ämbetsverken föreslagit, fastställes för Södertälje kanalverk. Härutinnan

erfordras riksdagens medverkan.

I enlighet med vad ämbetsverken förordat torde frågan örn eventuell uppflyttning

i lönegrad av befattningen som kanalinspektör vid Södertälje kanalverk

icke böra avgöras, förrän väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit möjlighet

att på grundval av närmare erfarenhet uttala sig i detta hänseende.

Personalförteckningen skulle sålunda komma att oförändrat upptaga de

tjänster, vilka nu för kanalverkets drift äro uppförda å statens vattenfallsverks

personalförteckning. I den mån framdeles skulle uppkomma fråga örn

inrättande av extra ordinarie befattningar i lönegrader högre än den 20:e, lärer

i anslutning till gällande grundsatser sådan fråga få underställas riksdagen.

Jag kommer senare i annat sammanhang att föreslå de ändringar i den

av riksdagen fastställda personalförteckningen för statens vattenfallsverk,

vilka bliva erforderliga med anledning av ifrågavarande befattningars avförande

från vattenfallsverkets stat.

På sätt i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ifrågasatts torde

kanalverkets ordinarie befattningar böra å tjänsteförteckningen till civila avlöningsreglementet

samt å åldersförteckningen till allmänna tjänstepensionsreglementet

upptagas under rubriken allmänna civilförvaltningen. Det ankommer

på chefen för finansdepartementet att vidtaga de åtgärder, som erfordras

för dessa frågors avgörande.

Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att meddela i anledning av förvaltningsöverflyttningen

erforderliga ändringar i det för kanalverket gällande

reglementet.

Vidkommande frågan örn sättet för täckande av de kostnader, som kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

uppkomma till följd av skador å kanalanläggningarna, anser jag mig icke

böra biträda det av ämbetsverken framlagda förslaget örn anvisande för detta

ändamål av ett särskilt investeringsanslag. Därest mera betydande skador

skulle inträffa, torde härav föranledda kostnader kunna utgå av medel, vilka

stå till Kungl. Maj:ts förfogande för mötande av oförutsedda utgifter.

Frågan örn investeringsstat för fonden kommer i annat sammanhang att anmälas

av chefen för finansdepartementet.

I syfte att ernå en enklare och mera rationell redovisning beträffande

statens å kapitalfonden icke uppförda farleder samt beträffande statliga

fiskehamnar torde samtliga inkomster och utgifter för såväl Väddö kanal

som fiskehamnarna böra, på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit,

från och med nästkommande budgetår redovisas under det å riksstatens

sjätte huvudtitel uppförda förslagsanslaget Underhåll och drift av statens

fiskehamnar och farleder. Det lärer ankomma på Kungl. Maj:t att besluta

örn indragande till statsverket av Väddö kanalkassa, hamnkassorna och

Albrektsunds kanals underhållsfond samt att efter förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

fastställa inkomst- och utgiftsstat för under förenämnda

anslag redovisade hamnar och farleder.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att förvaltningen av Södertälje kanal skall från

och med den 1 juli 1945 överflyttas från vattenfallsstyrelsen till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

dels fastställa följande personalförteckning för Södertälje

kanalverk, att gälla tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Personalförteckning för Södertälje kanalverk.

Tjänstemän å ordinarie stat

Befattning

1 kanalinspektör ...................................

1 bokhållare .........................................

1 förste kontorist ...................................

1 förste reparatör ................................

1 slussmästare ......................................

1 kontorist ............................................

2 maskinister .........................................

1 reparatör ............................................

1 reparatör ............................................

5 vakter ...............................................

dels ock besluta inrättande från och med den 1 juli 1945 av

en särskild fond, benämnd Fonden för Södertälje kanalverk,

för redovisning av kapitalvärdena för Södertälje kanal i huvudsaklig

överensstämmelse med de av mig i det föregående angivna

grunderna.

Lönegrad

A 21

A 17

A 10

A 10

A 10

A 8

A 8

A 8

A 7

A 5;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:91 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1945/46 till luftf artslånefo s. 6 i texten
  2. SU 1945:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvaltningen av Södertälje kanal m. m. s. 4 i texten