Angående försäljning av vissa under vägoch vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning stående fastigheter i Degerfors köping
7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1945:82, Angående försäljning av vissa under vägoch vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning stående fastigheter i Degerfors köping
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
1
Nr 82.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förvaltning stående fastigheter i Degerfors
köping; given Stockholms slott den 9 februari 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Fritiof Domö.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majy Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 9 februari 1945.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Wigforss, Möller, Sköld,
Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,
Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.
I samband med vägväsendets förstatligande den 1 januari 1944 övertog
kronan från örebro läns västra vägdistrikt ett i Degerfors köping beläget
markområde, omfattande lägenheterna Bottsbol l687 och Bottsbol l688 samt
två från lägenheten Bottsbol l418 verkställda avstyckningar örn 1184 kvadratmeter
respektive 233 kvadratmeter, jämte tre å markområdet uppförda byggnader,
nämligen en kontors- och garagebyggnad innehållande en golvyta av
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 82.
301 45
2
Kungl. Majlis proposition nr 82.
470 kvadratmeter, en förrådsbyggnad av trä innehållande 210 kvadratmeter
och en mindre förrådsbyggnad av trä örn 85 kvadratmeter.
I skrivelse den 14 januari 1944 anhöll Degerfors köping att få inköpa
ifrågavarande fastigheter samt förklarade sig villig erlägga ett belopp av
50 000 kronor för egendomen. Anbudet föranleddes därav, att köpingen enligt
Kungl. Maj:ts förordnande från och med den 1 januari 1944 vore egen väghållare
och därför hade behov av garage- och förrådsbyggnader.
Med överlämnande av köpingens framställning anförde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrivelse den 20 mars 1944 bland annat, att fastigheterna
enligt numera gällande regler för redovisning av väg- och vattenbyggnadsväsendets
fastigheter vore avsedda att tillföras väg- och vattenbyggnads väsendets
förrådsfond. Det värde, varmed fastigheterna skulle bokföras å förrådsfonden,
vore ännu ej fastställt. I den fastighetsförteckning, som upprättats
i samband med inventeringen av vägdistriktens tillgångar, hade tomtmarken
preliminärt upptagits till ett värde av 6 000 kronor samt värdet av de därå
uppförda byggnaderna till 80 000 kronor eller sålunda sammanlagt 86 000
kronor. Enligt en av vägdirektören i Örebro län verkställd utredning uppskattades
fastighetens nuvarande värde till i runt tal 120 000 kronor.
Sedan Degerfors köping blivit egen väghållare, vore anläggningen — fortsatte
styrelsen — mindre väl belägen för att användas för den styrelsen inom
angränsande vägmästarområde åliggande väghållningen. För stationering av
de vägmaskiner och motorfordon, som användes i det fortlöpande arbetet med
vägunderhållet, lämpade sig andra inom vägmästarområdet belägna garage
bättre. De för närvarande erforderliga maskinerna finge enligt från vägförvaltningen
inhämtade uppgifter plats i sistnämnda garage. Anläggningen i
Degerfors syntes därför icke vara erforderlig för det statliga vägväsendet.
Under åberopande av det anförda tillstyrkte väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
försäljning av fastigheterna, Därest försäljningen ansåges böra ske
under hand till Degerfors köping mot en köpesumma, som svarade mot fastighetens
värde vid nuvarande prisläge, syntes ett saluvärde av 120 000 kronor
böra läggas till grund för försäljningen.
Över köpingens framställning avgav byggnadsstyrelsen den 25 maj 1944
utlåtande, vari styrelsen meddelade, att anläggningen under nuvarande
beredskapsförhållanden syntes kunna utnyttjas för militära ändamål men
att något annat statligt behov av byggnaderna icke, såvitt styrelsen kunnat
utröna, förefunnes. Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna saluvärdet,
120 000 kronor, fann byggnadsstyrelsen för sin del vara skäligt.
Med anledning av vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit genom
remissbeslut den 1 juni 1944 åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att förhandla
med Degerfors köping örn försäljning till köpingen av ifrågavarande
fastigheter ävensom att, örn för kronan godtagbar överenskommelse kunde
träffas, sluta avtal örn försäljningen under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande
före den 1 juli 1945.
I utlåtande den 30 november 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
inledningsvis erinrat om att styrelsen i sin skrivelse den 20 mars 1944 ansett
ett belopp av i runt tal 120 000 kronor böra läggas till grund för försäljningen
av fastigheterna. Detta belopp hade grundat sig på en av vederbörande vägdirektör
gjord beräkning av fastigheternas värde. Beräkningen utginge från
de verkliga byggnadskostnaderna samt förutsatte å ena sidan ett avdrag för
avskrivning under 4 år, beräknat efter en total avskrivningstid för byggnaderna
av 50 år, och å andra sidan en ökning av byggnadsvärdet med omkring
16 000 kronor på grund av byggnadskostnadernas stegring sedan år 1940, då
anläggningen uppfördes. Räknades avskrivningstiden i stället till 40 år,
vilken avskrivningstid av styrelsen föreslagits för vägväsendets anläggningar
av motsvarande slag, uppginge nuvärdet av anläggningen, beräknat på grundval
av de verkliga byggnadskostnaderna, till cirka 100 000 kronor, om något
tillägg icke gjordes på grund av byggnadskostnadernas stegring sedan
år 1940.
Vid de förhandlingar, som på grund av remissbeslutet den 1 juni 1944
förts med representanter för Degerfors köping, hade det, fortsätter
styrelsen, visat sig, att köpingen icke vore villig att erlägga en köpesumma,
som svarade mot anläggningens sålunda beräknade nuvärde, även om någon
hänsyn ej toges till inträdd värdestegring motsvarande byggnadskostnadernas
fördyring sedan tidpunkten för anläggningens uppförande. Köpingen
hade dock höjt sitt erbjudande från förut omnämnda 50 000 kronor till
81 000 kronor. Att förmå köpingen att ytterligare höja sitt erbjudande syntes
icke vara möjligt.
Styrelsen ingår härefter på ett bedömande av frågan, huruvida köpingens
sista anbud kunde anses för kronan godtagbart. Härom anför styrelsen i
huvudsak följande.
Om vid bedömandet av föreliggande fråga hänsyn tages allenast till anläggningens
med utgångspunkt från de verkliga byggnadskostnaderna beräknade
nuvärde, är den av köpingen erbjudna köpesumman, 81000
kronor, låg.
Vid bedömandet av köpesummans storlek bör emellertid bemärkas, att en
köpesumma motsvarande hela det med utgångspunkt från de verkliga byggnadskostnadema
beräknade nuvärdet av anläggningen endast kan påräknas
vid en försäljning under förutsättning att anläggningen utan nämnvärd ändring
kan av köparen helt utnyttjas för det ändamål, vartill densamma avses.
Analogt härmed har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid anläggningens
^värdering bland tillgångarna på väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond
föreslagit ett invärderingspris av endast 86 000 kronor, enär anläggningen
icke ansetts i sin helhet kunna komma till användning för den statliga väghållningen.
Degerfors köping torde också, enligt vad som under hand framkommit,
anse sig icke åtminstone till en början hava full användning för anläggningens
samtliga utrymmen.
Den av köpingen erbjudna köpesumman kan dock även i beaktande av nyss
anförda omständigheter anses låg, varför det synts styrelsen tveksamt,
huruvida det gjorda erbjudandet kunnat utgöra grund för en för kronan godtagbar
överenskommelse om fastighetens försäljning.
Därest köpingens anbud icke skulle anses vara för kronan godtagbart och
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
en försäljning av fastigheterna till köpingen på den grund icke anses böra
ske, ar som alternativ härtill uppställas, att fastigheterna fortsättningsvis
orvaltas av kronan i avvaktan på tillfälle, då annan köpare kan finnas. Även
örn annan köpare torde vara svår att finna — enligt vad styrelsen utrönt
torde det nu ej finnas möjlighet att försälja anläggningen till högre pris än
\ad köpingen erbjudit — kan dock tänkas, att av en tillfällighet annan köpare
framdeles upptrader Vid detta alternativ synes man dock icke böra räkna
med att vid en framtida försäljning köpesumman bestämmes med hänsyn till
ru ™este8rmS’ so“ f°r närvarande måhända kan beräknas vara för handen
tili följd av nuvarande hoga byggnadskostnader. Det kan nämligen ej förväntas,
att en tillfällig köpare skall uppträda vid tillfälle, då byggnadskostnad
erna aro lika hoga eller högre än för närvarande. Det pris, som senare
ion rinn inna erkJ!:llas’ torde därför icke böra beräknas komma att överstiga
10° 000 kronor. Kronan skulle under sådana förhållanden i bästa fall kunna
för fastigheterna erhålla ett pris, som nied högst cirka 20 000 kronor överstiger
det belopp, som nu kan erhållas, örn fastigheterna försäljas till
nPm§el\''-n i detta fall får man tänka sig att tillsvidare hava fastigheterna
Utd^An , koPinSen for nuvarande, av hyresnämnden fastställt hyresbelopp
av 2 600 kronor per år. Då detta hyresbelopp ej motsvarar ränta och avskrivmng
a fastighetens beräknade nuvärde, är redan detta ett för kronan o^ynnsamt
förhållande. Vidare löper man risken, att vid nuvarande hyrestids utgang,
den 31 december 1945, eller senare fastigheten kan komma att stå
outhyrd, om köpingen täcker sitt behov av sådana lokaler på annat sätt.
Kaknäs med en ränta av 4 % och med att avskrivning bör verkställas med
2 5 * per år även örn byggnaderna stå outhyrda, blir den årliga annuiteten
sä stor, att fastigheten behöver stå outhyrd endast under tre år för att
kronan skall gå förlustig praktiskt taget hela det belopp, som eventuellt kan
vinnas genom en försäljning till annan än köpingen. Man riskerar också
möjligen att så småningom få realisera fastigheterna till ett pris understigande
det av köpingen nu erbjudna. Denna risk har blivit mera påtaglig
därigenom att omkring anläggningen numera uppförts ett antal bostadshus,
vilket skulle kunna medföra att anläggningen framdeles icke må användas
för verkstads- eller liknande ändamål.
Därest fastigheterna icke nu försäljas till Degerfors köping, får man också
räkna med, att anläggningen framdeles ej alls kommer den allmänna väghållningen
till nytta.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför sammanfattningsvis, att styrelsen
även örn det synts tveksamt, huruvida det av Degerfors köping erbjudna
priset kunde vara för kronan godtagbart — med hänsyn till de konsekvenser,
som ett bibehållande i kronans ägo av fastigheterna kunde medföra, ej heller
ansett sig böra tillstyrka, att kronan behölle dessa i förhoppning att framdeles
kunna erhålla en större köpesumma än den av köpingen erbjudna, särskilt
som man måste räkna med att den allmänna väghållningen därvid icke komme
att kunna få någon nytta av anläggningen. På denna grund hade det synts
styrelsen, som örn den av köpingen erbjudna köpesumman likväl möjligen
skulle kunna anses utgöra en grundval för en för kronan godtagbar överenskommelse.
Styrelsen hade i anslutning härtill under förbehåll av Kungl.
Maj:ts godkännande träffat preliminärt avtal örn försäljning till Degerfors
köping av ifrågavarande fastigheter. Enligt avtalet hade styrelsen vid försäljningen
undantagit en till 1 400 kronor värderad bensinanläggning, som
Kungl. Maj.ts proposition nr 82. 5
styrelsen måste disponera över för att kunna fullgöra bestämmelserna i ett
med statens reservförrådsnämnd löpande avtal.
Det med Degerfors köping träffade preliminära avtalet torde såsom bilaga
få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
I anledning av remiss har byggnadsstyrelsen den 7 december 1944 ånyo avgivit
utlåtande i ärendet och därvid anfört, att styrelsen i betraktande av den
avkastning, fastigheterna beräknades lämna, funnit den erbjudna köpeskillingen
av 81 000 kronor icke kunna anses oförmånlig för statsverket. Då man
dessutom icke syntes kunna finna någon lämplig användning av byggnaderna
ifråga för något statligt ändamål, ansåge sig styrelsen kunna tillstyrka en
försäljning på angivna villkor.
Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att ifrågavarande anläggning
icke erfordras för det statliga vägväsendets behov och icke heller
annat än temporärt synes användbart för annat statligt ändamål. Vid sådant
förhållande finner jag i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att försäljning
av anläggningen bör ske.
Med utgångspunkt från de verkliga byggnadskostnaderna kan anläggningens
nuvärde efter vederbörliga avskrivningar beräknas till omkring 100 000
kronor. Hänsyn har därvid icke tagits till värdeökning på grund av byggnadskostnadernas
stegring sedan år 1940, då byggnadsarbetena utfördes.
Från Degerfors köping, som för närvarande förhyr anläggningen mot en
nettohyra av 2 600 kronor örn året, föreligger anbud örn förvärv av anläggningen
för en köpeskilling av 81 000 kronor och på villkor i övrigt, som framgå
av det upprättade villkorliga köpeavtalet.
Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, är den av köpingen erbjudna
köpesumman att betrakta såsom låg, om hänsyn tages allenast till anläggningens
på angivet sätt beräknade nuvärde. Det värde anläggningen ansetts
representera vid användning inom den statliga väghållningen har emellertid
av styrelsen i annat sammanhang beräknats till 86 000 kronor. I betraktande
av nämnda omständighet och då ett bibehållande av fastigheten i
kronans ägo icke med säkerhet kan väntas leda till ett för kronan gynnsammare
resultat vid en framtida försäljning utan tvärtom synes vara förenat
med vissa förlustrisker, anser jag mig böra förorda, att Kungl. Majit inhämtar
riksdagens bemyndigande att försälja anläggningen för lägst 81 000
kronor. Bemyndigandet torde icke böra begränsas till att avse viss köpare.
Därest högre anbud före den 1 juli 1945 skulle avgivas av annan solvent spekulant
än Degerfors köping, bör Kungl. Majit sålunda vara oförhindrad att
efter prövning godkänna köpeavtal på grundval av dylikt anbud.
Beträffande dispositionen av inflytande medel torde det få ankomma på
Kungl. Majit att meddela beslut i anslutning till övriga i dylika fall tillämpade
föreskrifter.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning
stående fastigheter i Degerfors köping må försäljas för
en köpeskilling ej understigande 81 000 kronor.
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 82.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
Kungl. Majlis proposition nr 82.
7
Bilaga.
Köpeavtal.
Mellan Kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och Degerfors köping, här
nedan kallad köparen, har träffats följande avtal.
Salinder
förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 juli 1945
upplåter och försäljer härmed styrelsen till köparen fastigheterna Bottsbol
l688, l687 samt ett område örn 1184 kvadratmeter, avsett att ingå i tomten
nr 2 i kvarteret Bönnen, ävensom ett område örn 233 kvadratmeter, avsett att
ingå i tomten nr 3 i kvarteret Rönnen, vilka båda områden avstyckats från
lägenheten Bottsbol l416, med därå uppförda kontors- och förrådsbyggnader.
§2.
Från köpet undantages den å markområdet belägna bensinanläggningen.
Sedan köpet fullföljts, upplåter köparen under en tid av 25 år till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utan ersättning erforderlig mark för nämnda anläggning.
§ 3.
Den överenskomna köpeskillingen utgör 81 000 (åttioentusen) kronor och
erlägges 3 månader efter Kungl. Maj:ts godkännande av detta avtal.
§ 4.
Markområdet och byggnaderna försäljas i befintligt skick och må av
köparen tillträdas, så snart köpeskillingen blivit till fullo gulden.
§ 5.
Fastigheterna försäljas fria från varje penninginteckning.
§ 6.
Köparen skall ensam vidkännas alla med köpet förenade lantmäteri- och
lagfartskostnader. Köparen svarar för alla å fastigheterna från och med tillträdesdagen
belöpande skatter och andra onera.
§ 7-
Köparen förbinder sig att uppfylla de åtaganden, som angivits i § 15 i köpekontrakt
den 16 december 1941 mellan Degerfors Egnahems A.-B. och örebro
läns västra vägdistrikt.
Av detta avtal äro två likalydande exemplar upprättade, av vilka parterna
tagit, vardera ett.
Stockholm den 25 november 1944.
Kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
Nils
Bolinder.
Degerfors den 28 nov. 1944.
För Degerfors köping
Fritz Ohlsson
Kommunalfullmäktiges ordförande.
E. Nelander.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1945:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa under vägoch vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning stående fastigh a1 i texten
- SU 1945:61 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa under vägoch vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning stående fastigheter i Degerfo s. 14 i texten