Sök i Ratio Lex

Angående vissa bgggnadsarbeten m. m. för försvaret

1945-03-02 · 94 sidor, varav 89 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 89 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:97, Angående vissa bgggnadsarbeten m. m. för försvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

bgggnadsarbeten m. m. för försvaret; given Stockholms

slott den 2 mars 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denina dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Skötd.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 mars 1945.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-ii ramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt

avser fråga örn utvidgning av Södermanlands pansarregementes övningsfält

m. m., jämväl med chefen för ecklesiastikdepartementet samt, såvitt

angår fråga om markförvärv för sjunde jaktflottiljen, även med chefen

för jordbruksdepartementet, anmäler chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet Sköld, frågor angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret

samt anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, punkterna 1, 4 och

6) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten

m. m., avseende investeringar i arméns, marinens och flygvapnets delfonder

av försvarets fastighetsfond, för budgetåret 1945/46 anvisa investeringsanslag

av 24 miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor och 34

miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll t9''i5. i samt. nr 97.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Vid anmälan av förenämnda anslagsfrågor anförde jag, att i av förvaltningsmyndigheterna

angivna totalkostnadsbelopp inginge kostnader jämväl

för ett mindre antal byggnadsföretag, som då ännu icke vore i det utredda

skick, att de kunde föreläggas riksdagen. Vissa av dessa byggnadsföretag

syntes vara av den angelägna art, att förslag därom, i den mån pågående

utredningar hunne bliva avslutade, borde föreläggas innevarande

års riksdag. Jag räknade därför med att i en proposition senare under riksdagen

få upptaga till behandling vissa byggnadsföretag, som icke för det

dåvarande vore tillräckligt utredda. Då det syntes vara för riksdagen önskvärt

att i ett sammanhang vinna en överblick över belastningen av försvarsbeslutets

kostnadsram i anledning av försvarets byggnadsarbeten, avsåge jag

att först vid anmälan av sistnämnda proposition framlägga tablåer till belysning

härav.

I enlighet med vad sålunda i statsverkspropositionen förutsattes anhåller

jag att nu få upptaga vissa ytterligare byggnadsfrågor m. m. till behandling.

Här må förutskickas, att på grund av särskilda förhållanden vissa svårigheter

föreligga vid bedömandet av behovet av förläggningsutrymme, vårdplatsantal

å sjukhus m. m. vid uppförande av nya eller utbyggande av redan

befintliga kasernetablissement. Svårigheterna i detta avseende sammanhänga

med att värnpliktskontingenternas storlek kommer att under de

närmaste åren undergå en icke oväsentlig successiv minskning. Orsaken

härtill är att söka i den kraftiga nativitetsminskning, som på 1920-talet

gjorde sig gällande här i landet. Huru minskningen kommer att påverka

de särskilda truppförbanden är dock ännu icke i alla detaljer klarlagt.

Härmed sammanhängande frågor äro för närvarande föremål för utredning

inom försvarsstaben och centrala värnpliktsbyrån i samband varmed

även överväges en ändrad fördelning av de värnpliktiga mellan de olika

försvarsgrenarna och mellan de i dessa ingående särskilda vapenslagen

och truppslagen. Preliminärt kan emellertid förutses, att antalet värnpliktiga

kommer att vara lägst omkring år 1954 och att därefter en successiv

stegring kommer att äga rum. Först in på 1960-talet kan kontingenternas

storlek beräknas komma upp till samma nivå som för närvarande, varefter

en ytterligare stegring kan förutses. Givetvis försvåras frågans bedömande

därav att den utveckling varom här är fråga förlöper gradvis såväl

i den nedåtgående som i den uppåtgående riktningen.

Med hänsyn till angivna omständigheter har Kungl. Maj:t beträffande vissa

kasernetablissement — exempelvis Svea livgarde och Älvsborgs kustartilleriregemente

— beslutat att med uppförande av vissa förläggningslokaler

skall tills vidare anstå. I det följande kommer jag av samma anledning att

föreslå ytterligare reduktioner i fråga örn de kasernetablissement, örn vilkas

uppförande förslag nu föreligger. Närmast komma härvidlag i fråga förläggnings-

och sjukhuslokaler.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

3

1 avsikt att underlätta överblicken över belastningen av försvarsbeslutets

kostnadsram i anledning av byggnadsarbeten för försvaret framläggas beträffande

armén och marinen sammanställningar (bilagorna 5 och 6), upptagande

de olika nämnda ram belastande byggnadsprojekten. Beträffande

belastningen å kostnadsramen för flygvapnets vidkommande torde få hänvisas

till den sammanställning av flygförvaltningens medelsäskanden under

kapitalbudgeten för budgetåret 1945/46 m. m. — såsom bilaga fogad vid

årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 125 och 126) — vilken

alltjämt äger giltighet.

I. Försvarets fastighetsfond.

A. Kapitalinvesteringar som skola bestridas med de i 1945 års statsverksproposition

upptagna kvotanslagen.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m.

Under denna punkt upptager jag till behandling vässa byggnadsarbeten

m. m. som torde böra bestridas med anlitande av de i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2) under försvarets fastighetsfond för budgetåret

1945/46 äskade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Arméns delfond.

Skånska pansarregementet (Hässleholm). Frågorna rörande förläggningsplats

och övningsfält för Skånska pansarregementet förelädes riksdagen

1 propositionen 19A3: 302. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslöt

riksdagen (skrivelse 1943:412), att regementet skulle förläggas invid Hässleholm,

varjämte riksdagen till Mark för Skånska pansarregementet m. m.

för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond, anvisade ett investeringsanslag av

2 800 000 kronor. Enligt av Kungl. Maj:t för nämnda anslag fastställd dispositionsplan

avsågs för Skånska pansarregementets övningsfält ett belopp

av 1 250 000 kronor. Såsom av propositionen framgår förutsattes, att det

skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare undersökning träffa

slutligt avgörande rörande regementets förläggningsplats och att föranstalta

örn genomförande av erforderligt markförvärv för kasernområde

ävensom alt på grundval av resultatet av viss pågående utredning genomföra

markförvärv för övningsfält för regementet. Delta uttalande gav icke

riksdagen anledning till erinran.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 97.

Kostnaderna för uppförande av nytt etablissement för regementet inklusive

stridsvagnsverkstad hade — såsom av nyssnämnda proposition, bilaga

1, framgår — av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse approximativt

beräknats till 12 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Beträffande byggnadsarbetena anförde jag vid anmälan av propositionen,

bland annat, att det givetvis icke var möjligt att på grundval av den föreliggande

kostnadsberäkningen taga ställning till de olika byggnadsenheterna

och till kostnadsberäkningarna i detalj. På i propositionen närmare anförda

skäl ansåg jag mig emellertid tills vidare kunna beräkna kostnaderna

för det nya etablissementet till i runt tal 10 500 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. I detta belopp ingick icke kostnad för stridsvagnsverkstad.

Emellertid framlades senare i samma proposition (s. 36—47) förslag örn

uppförande av en för Skånska pansarregementet och Skånska trängkåren

gemensam tygverkstad för en kostnad av 1 690 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

Medelsbehovet i övrigt för pansarregementet för budgetåret 1943/44 beräknades

av mig till högst 7 000 000 kronor, varav 6 475 000 kronor tills

vidare syntes böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Riksdagen beslöt i enlighet med det anförda och beräknade sålunda för

budgetåret 1943/44 för byggnadsarbeten vid Skånska pansarregementet ett

belopp av 6 475 000 kronor och för ifrågavarande tygverkstad ett belopp

av 1 690 000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1941.

1 sin skrivelse den 26 augusti 1943 angående medelsbehoven under kapitalbudgeten

för innevarande budgetår anförde arméförvaltningen, att det

icke vore möjligt att framlägga slutliga kostnadsberäkningar för etablissementet,

innan byggnadsplats definitivt fastställts. Ytterligare medel syntes

dock icke komma att erfordras för budgetåret 1944/45. I enlighet härmed

upptog Kungl. Majit icke några medel för ändamålet för innevarande budgetår.

I proposition 1944: 175 (s. 188—202) framlade Kungl. Majit förslag örn

förvärv av det s. k. Hovdalaområdet såsom övningsfält för Skånska pansarregementet.

Av propositionen framgår, att fortifikationsstyrelsen såsom

förläggningsplats för regementet föreslog ett inom Hässleholms stad beläget

område intill Mölleröds kronopark, vilket område staden på vissa villkor

önskade ställa till kronans förfogande för ändamålet. Med hänsyn till att

de åtaganden, som staden iklätt sig vid förläggning av regementet till detta

område, syntes erbjuda stora fördelar för statsverket, fann jag mig, såsom

av propositionen framgår, kunna tillstyrka bifall till fortifikationsstyrelsens

förslag. Då det vore av största vikt med hänsyn till regementets planenliga

uppsättning, att förläggningsfrågan snarast löstes, förklarade jag

min avsikt vara att föreslå Kungl. Majit att, med godkännande av ett med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

o

staden slutet preliminärt avtal, besluta om regementets förläggning till ifrågavarande

plats.

Riksdagen (skrivelse 1944: 322) fann icke anledning till erinran mot vad

sålunda anförts i förläggningsfrågan.

Genom beslut den 9 juni 1944 godkände Kungl. Maj.t ifrågavarande avtal.

Sedermera har Kungl. Majit genom brev den 6 oktober 1944 dels fastställt

situationsplan i vad avsåge i en första byggnadsetapp ingående byggnader

lii. lii., dels ock bemyndigat arméns fortifikationsförvallning att gå i

författning om utförande av vissa i brevet närmare angivna byggnads- och

anläggningsarbeten, därvid dock skulle iakttagas att kostnaderna, räknade

efter prisläget den 1 juli 1941, icke finge överstiga 5 527 000 kronor.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns

jortijikalionsförvaltning i ämnet anfört i huvudsak följande.

Sedan Kungl. Majit genom brev den 9 juni 1944 fastställt byggnadsplats

för förevarande etablissement, hade genom fortifikationsförvaltningens försorg

verkställts detaljplanering och kostnadsberäkning för etablissementets

uppförande. Kostnaderna för under femårsperioden erforderliga arbeten

hade därvid beräknats till 9 093 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

I nämnda summa inginge icke kostnader för uppförande av stridsvagnsverkstad,

vartill medel beräknats i annan ordning, eller för anordnande av

idrottsplats, för vilket ändamål medel upptagits i beredskapsstat för budgetåret

1944/45. Ej heller inginge i nämnda summa kostnader för uppförande

av förråds- och garagebyggnader för regementets mobiliseringsmateriel,

enär frågan om sagda byggnaders placering alltjämt befunne sig under

utredning.

Då emellertid arbetet med etablissementets uppförande beräknades fortskrida

på sådant sätt, att ifrågavarande förrådsbyggnader borde uppföras

före utgången av nästa budgetår, syntes jämväl för dessa byggnader medel

nu böra beräknas. Preliminärt syntes kostnaderna för förrådsbyggnaderna

kunna uppskattas till 1 815 000 kronor.

Den totala kostnaden under femårsperioden för etablissementet skulle sålunda

uppgå till (9 093 000 + 1 815 000 =) 10 908 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. Arbetena med etablissementets uppförande beräknades

fortskrida i sådan takt, att under budgetåret 1945/46 hela beloppet borde

stå till förfogande. För sagda budgetår syntes sålunda böra för ändamålet

beräknas ett belopp av (10 908 000 — 6 475 000 =) 4 433 000 kronor.

Beträffande fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar torde få

hänvisas till en vid detta protokoll fogad tablå (bilaga 1).

Med hänsyn till ali kostnaderna för etablissementet enligt arméns fortifikationsförvaltnings

nyssberörda förslag icke oväsentligt överstiga tidigare

uppgjorda beräkningar och då därjämte under hand inhämtats, att kostnaderna

för mobiliseringsförråd — vilka kostnader enligt vad förvaltningen

uppgivit endast vore överslagsvis beräknade — kunde befaras bliva högre

än vad förvaltningen räknat med, har den 7 november 1944 uppdragits åt

fortifikationsförvaltningen att med utgångspunkt från en vid ärendets för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

beredande behandling inom försvarsdepartementet upprättad promemoria

verkställa en noggrann utredning rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna

för etablissementet.

I anledning härav har chefen för arméns fortifikations förvaltning med

skrivelse den 5 januari 1945 överlämnat en inom förvaltningens kasernbyrå

upprättad promemoria i ämnet.

Av promemorian inhämtas bland annat, att förvaltningen verkställt en

omräkning av kostnaderna för ett flertal i etablissementet ingående byggnadsobjekt,

varigenom vissa besparingar syntes möjliga att ernå. Sålunda

syntes kostnaderna — i det följande beräknade enligt nuvarande prisläge —

för kanslihuset kunna minskas med 38 000 kronor, örn lokalerna reducerades

med krigsrättsrum m. m. samt tygexpeditionen — såsom arméförvaltningens

tygavdelning föreslagit -— flyttades till den s. k. körcentralen,

Härvid finge emellertid en merkostnad av 24 500 kronor för körcentralen

beräknas. Beträffande kompanikasernerna syntes en

minskning av antalet från tio till fem genom sammanförande av två kompanier

lill varje byggnad medföra en kostnadsminskning av 52 000 kronor.

Genom en sammanslagning av officers- och underofficersmässama

till en byggnad med för båda mässarna gemensamt kök erhölles

minskning i den sammanlagda rumsvolymen för köks- och serveringsutrymmen.

Slopades därutöver ett krigsspelsrum i officersmässen och underofficerarnas

sällskapsrum i övre våningen, beräknades den totala minskningen

i byggnadskostnaden belöpa sig till 77 000 kronor. Kostnaderna för

sjukhuset syntes kunna minskas med 17 600 kronor, örn vårdplatsantalel

inskränktes till 30. Beträffande skolbyggnad syntes ett uppskjutande

av byggnadsföretaget — såsom i departementspromemorian ifrågasatts

— medföra stora nackdelar för utbildningen vid regementet. Genom

att slopa vinterstall och fordonsf örråd erhölles en kostnadsminskning

av (76 300 + 8 600 —) 84 900 kronor. En sammanslagning av

vissa förrådm. m. syntes medföra en sammanlagd kostnadsminskning av

(6 100 + 500 =) 6 600 kronor och genom att sammanföra personalbostäderna

till en byggnad erhölles en beräknad kostnadsminskning

av 16 200 kronor. Mottagningscentralen, kostnadsberäknad till

132 000 kronor, hörde närmast samman med stridsvagnsverkstaden och syntes

tills vidare kunna utgå. Vissa ytterligare i departementspromemorian

ifrågasatta inskränkningar syntes på av fortifikationsförvaltningen anförda

skäl icke böra komma till utförande. Av beklagligt förbiseende hade medel

för skolskjutningsbana, kulspruteskjutbana och handgranatsbana kommit

att bortfalla ur kostnadsberäkningen över etablissementet. Kostnaderna för

dessa banor utgjorde sammanlagt 130 000 kronor, motsvarande enligt prisläget

den 1 juli 1941 112 000 kronor. Kostnadsberäkningen borde sålunda

kompletteras i enlighet med det anförda. I vad avsåge mobiliseringsförråden

slutligen vöre utredningen icke avslutad, varför chefen för fortifikationsförvaltningen

hemställde att sedermera få komplettera utredningen i sådant

avseende.

1 skrivelse den 16 februari 1945 har arméns fortifikations!örvaltning i

sistnämnda avseende anfört i huvudsak följande.

Kostnaderna för förrådsbyggnader m. m. för mobiliseringsmateriel hade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

7

vid närmare utredning visat sig bliva avsevärt högre än vad förvaltningen

preliminärt räknat med. I stället för en kostnad av 1 815 000 kronor syntes

sålunda ett belopp av 2 939 000 kronor bliva erforderligt vid genomförande

av det ursprungligen tänkta förslaget. Efter samråd med arméstaben hade

förvaltningen därefter uppdragit åt chefen för .Skånska pansarregementet

att inkomma med nytt förslag till förrådsfrågans ordnande efter nya riktlinjer.

Sedan regementschefen inkommit nied nytt förslag i enlighet med

erhållna anvisningar samt dessutom i kostnadsbesparande syfte föreslagit

flyttning av ytterligare några nu på andra närliggande orter provisoriskt

uppförda av regementet utnyttjade byggnader, hade förvaltningen — efter

kontroll av utrymmesbehovet med ledning av från pansarinspektionen tillhandahållna

utrustningslistor — kostnadsberäknat detsamma till 1 929 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande 2 218 000 kronor enligt

nuvarande prisläge.

I nämnda kostnadssummor inginge jämväl kostnader för viss utökning av

inom kasernetablissementet planerade byggnader för handvapenförråd, signalmaterielförråd

samt för utökning av förrådslokaler i källaren till körcentralen.

Arméförvaltningens tygavdelning hade nämligen meddelat att

tygmateriel av mera ömtåligt slag, tillhörande de materielgrupper för vilka

ovannämnda byggnader och källare avsåges att disponeras, borde sammanföras

till dessa och icke utläggas på anläggningarna utanför etablissementet.

Arméchefen, som yttrat sig över förslaget, hade visserligen funnit

det ur militär synpunkt önskvärt örn det tidigare förslaget gått att genomföra,

men då detta av kostnadsskäl visat sig icke vara möjligt syntes nu föreliggande

modifierade förslag kunna godtagas.

Jämväl de inom kasernetablissementet enligt förenämnda promemoria

den 5 januari 1945 ifrågasatta inskränkningarna och förändringarna i byggnadsprogrammet

hade underställts arméchefen, som härom anfört följande.

Beträffande kasernbyggnaderna vore intet att erinra mot ifrågasatt minskning

av antalet byggnader från 10 till 5 genom sammanförande av två kompanier

till varje byggnad. Arméchefen hade ej heller funnit anledning till

erinran mot den minskning i antalet vårdplatser å regementets sjukhus,

sorn föreslagits.

I vad anginge skolbyggnaden syntes det möjligt att densamma — vid det

förhållandet att vindarna på samtliga kasernbyggnader avsåges inredas till

reservförläggning att jämväl utnyttjas för lektionsändamål — borde kunna

i viss mån reduceras, och lämpligen givas en utformning i överensstämmelse

med de motsvarande byggnader, som vöre under uppförande för luftvärnskårerna.

Därigenom beräknades kostnaden för denna byggnad nedgå

med 47 000 kronor till 180 000 kronor. — Då vidare i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag förutsatts, att några ridhästar icke skulle

finnas vid pansarregementena kunde enligt arméchefens uppfattning vinterstallel

utgå liksom även fordonsförrådet, vilket vore avsett för anspannsfordon.

Ifrågasatt sammanförande av bensinstation med drivmedelsförråd

samt kallförråd för tygmateriel med pjäsförråd syntes icke heller giva anledning

till någon principiell erinran, då dessa anläggningar även sammanförda

komine att bliva av relativt liten omfattning. Mot personalbostädernas

sammanförande till en byggnad vöre ur militär synpunkt intet att erinra.

Vad slutligen anginge den så kallade mottagningscentralen samman
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 1)7.

hängde behovet därav närmast med verkstaden och driften vid denna, varför

byggnaden borde utgå i detta sammanhang. Beträffande övriga ifrågasatta

ändringar i byggnadsprogrammet rörande kasernetablissementet hade

arméchefen icke ansett sig kunna tillstyrka ett genomförande av desamma.

Sammanfattningsvis har fortifikationsförvaltningen anfört följande.

De ändringar i byggnadsprogrammet för Skånska pansarregementets

etablissement, vilka sålunda godtagits av arméchefen, innebure enligt

de i promemorian den 5 januari 1945 angivna kostnadsuppgifterna

en sammanlagd minskning i anläggningskostnaderna av (52 000 +

17 600 + 47 000 +76 300 + 8 600 + 6 100 + 500 + 16 200 + 132 000 =1

356 300 kronor. Med ifrågavarande ändringar möjliggjordes även vissa reduceringar

i avseende på omfattningen av yttre ledningar samt väg- och planeringsarbeten,

varför i fråga om dessa poster kunde beräknas uppstå en

kostnadsminskning av omkring 23 000 kronor. Därjämte nedginge för administration

och oförutsedda utgifter tidigare beräknat belopp med 22 900

kronor. I denna del syntes dock böra beaktas, att vissa kostnader redan vore

nedlagda på arkitekt- och konstruktionsritningar, för konsultarvoden

samt för på byggnadsplatsen vidtagna åtgärder, såsom utsättningar, avvägningar

m. m. berörande i det föregående åsyftade byggnadsobjekt och som

vid en omläggning av byggnadsprogrammet icke kunde nyttiggöras. Att

exakt angiva storleken av dessa kostnader vore icke möjligt, men desamma

syntes kunna uppskattas till omkring 11 000 kronor och möjlig besparing

sålunda angivas till (22 900 — 11 000 =) 11 900 kronor. Totalt uppginge

därför den på förenämnda inskränkningar i byggnadsprogrammet belöpande

kostnadsminskningen till (356 300 + 23 000 + 11 900 =) 391 200 kronor,

eller i avrundat tal 391 000 kronor. Emellertid borde, såsom i promemorian

funnes anmärkt, för vissa skjutbaneanläggningar tillkomma ett belopp

av sammanlagt 130 000 kronor. Slutligt kunde sålunda på kasernetablissementet

belöpande kostnader minskas med (391 000 — 130 000 =)

261 000 kronor enligt nuprisläge, motsvarande 227 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941, och totalkostnaderna i denna del alltså nedsättas till

(9 093 000 — 227 000 =) 8 866 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Då enligt vad tidigare nämnts förrådsanläggningarna enligt sistnämnda

prisläge beräknats till 1 929 000 kronor bleve slutkostnaderna för ordnande

av förläggningen för Skånska pansarregementet (8 866 000 + 1 929 000 —)

10 795 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

^cSe/en"1*5 I propositionen 1943: 302 upptogos kostnaderna för nytt etablissement för

Skånska pansarregementet till i runt tal 10 500 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. Riksdagen har, såsom nämnts, härav hittills för ändamålet

beräknat 6 475 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge.

Arméns fortifikationsförvaltning, som föreslagit att för etablissement^

ytterligare erforderliga medel skulle beräknas för nästa budgetår, har bland

medelsbehoven för budgetåret för ändamålet upptagit ett belopp av 4 433 000

kronor.

I likhet med arméns fortifikationsförvaltning filmer jag nödvändigt, att

återstående för Skånska pansarregementets etablissement i Hässleholm erforderliga

medel beräknas för budgetåret 1945/46. De av förvaltningen i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

i*

samband med medelsäskandet framlagda kostnadsberäkningarna visa

emellertid en icke obetydlig kostnadsökning i förhållande till nyssnämnda

tidigare beräkning, ökningen hänför sig främst till anläggningarna för förvaring

av mobiliseringsmateriel. Förvaltningen har på mitt uppdrag, med

iakttagande av vissa inskränkningar i byggnadsprogrammet i dess helhet,

företagit en omräkning av kostnaderna, varjämte beträffande mobiliserings - förråden planläggningen reviderats i syfte att åstadkomma en mindre kostsam

förrådsförläggning. Genom av fortifikationsförvaltningen föreslagna

och av chefen för armén godtagna reduceringar och omläggningar ha kostnaderna

nedbringats till 10 795 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

De sålunda ifrågasatta åtgärderna kunna även av mig tillstyrkas. Med

hänsyn till att kostnaderna likväl med närmare 300 000 kronor överstiga

den år 1943 framlagda preliminära kalkylen har jag emellertid funnit

mig böra undersöka möjligheterna av ytterligare reduceringar. Sålunda

torde utan alltför stora olägenheter för regementet kostnaderna

för kanslihuset kunna minskas med 13 500 kronor, d. v. s. skillnaden

mellan den ifrågasatta kostnadsminskningen för kanslihuset och ökningen

å körcentralen, därest tygexpeditionen förlägges dit. Prövningen

av sistnämnda fråga torde dock böra bli beroende på resultatet av en inom

statens organisationsnämnd pågående utredning i ämnet. Vidare synas kostnaderna

för officers- och underofficersmässarna böra minskas med tillhopa

77 000 kronor, motsvarande av fortifikationsförvaltningen beräknad besparing

därest ett sammanförande av mässarna till en byggnad kommer tilt

stånd, örn likväl med iakttagande av ytterligare förenklingar i byggnadssättet

två särskilda byggnader kunna uppföras inom sålunda beräknad kostnadsram,

synes erinran däremot icke böra resas.

De nu föreslagna åtgärderna medföra, inberäknat minskade administrationskostnader,

en besparing av ytterligare i runt tal 95 000 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 cirka 83 000 kronor. Enligt

vad jag inhämtat pågår inom arméförvaltningens intendenturavdelning en

utredning rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna jämväl för matinrättningen.

Resultatet därav kan emellertid ännu icke överblickas utan torde

få beaktas vid blivande dispositionsbeslut. Därvid torde jämväl böra

övervägas, huruvida med hänsyn till vad inledningsvis anförts rörande värnpliktskontingenternas

storlek någon ytterligare reducering av byggnadsprogrammet

— i fråga örn förläggningsutrymmet, antalet vårdplatser

i sjukhuset e. dyl. — kan anses motiverad. Tills vidare beräknar jag emellertid

i enlighet med det anförda totalkostnaderna för etablissementet till i

runt tal 10 700 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Då, såsom nämnts,

för ändamålet redan beräknats 6 475 000 kronor, skulle sålunda för nästa

budgetår ett belopp av 4 225 000 kronor bliva erforderligt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Förrådsbyggnader för territoriella förband. För ifrågavarande ändamål

beräknades i propositionen 1943: 222 (sid. 28 och 29) ett belopp av 9 785 000

kronor. I samband därmed framhölls, att ytterligare omkring 2 500 000 kronor

kunde komma att erfordras för vissa ammunitionsförråd, angående vilka

tillfredsställande utredning icke förelåg vid tiden för propositionens avgivande.

1 sin skrivelse angående medelsbehoven för innevarande budgetår anförde

arméförvaltningen, att det ytterligare medelsbehovet för ammunitionsförråd

för arméns del syntes kunna uppskattas till omkring 2 000 000

kronor, vilket belopp sålunda erfordrades utöver tidigare beräknade medel.

Därvid hade räknats med förläggande av flertalet förråd i berg.

Örn samtliga ammunitionsförråd utfördes i betong, syntes kostnaderna kunna

icke oväsentligt nedbringas. Beloppet 2 000 000 kronor syntes böra fördelas

på två budgetår, varför medelsbehovet för budgetåret 1944/45 utgjorde

1 000 000 kronor, räknat efter prisläget den 1 juli 1941.

Vid anmälan av statsverkspropositionen till 1944 års riksdag (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 19) anförde jag, att utredning påginge rörande förrådsfrågans

lösande för försvaret i dess helhet samt att det före slutförandet av

ifrågavarande utredning icke vöre möjligt att bedöma, i vilken omfattning

försvarsplanens kostnadsram kunde komma att belastas med kostnader för

detta ändamål. Uppenbart vöre, att den största sparsamhet måste eftersträvas

vid byggnadsprogrammets fortsatta utformning. Därest vid utredningen

skulle befinnas, att för de territoriella förråden redan anvisade medel

icke försloge jämväl för anordnande av ammunitionsförråd samt att ytterligare

anslagsmedel oundgängligen erfordrades redan under budgetåret

1944/45 förutsatte jag, att Kungl. Majit skulle äga att för ändamålet taga

kvotanslaget till vissa byggnadsarbeten i anspråk. Jag räknade emellertid

icke med något anslagsbehov för ändamålet under budgetåret 1944/45.

Riksdagen (skrivelse 1944: 107) fann icke anledning till erinran mot vad

sålunda anförts.

Arméns fortifikationsförvaltning, som bland medelsbehoven för nästa

budgetår ånyo upptagit ett belopp av 2 000 000 kronor för förråd för territoriella

förband, har i ämnet anfört bland annat följande.

Den förenämnda utredningen i förrådsfrågan hade på grund av sin omfattning

ännu icke kunnat slutföras. Då det emellertid syntes vara av största

betydelse att, sedan utredningen avslutats, arbetet med de planerade ammunitionsförråden

utan dröjsmål kunde igångsättas, funne sig fortifikationsför

val dungen böra föreslå Kungl. Maj: t att hos riksdagen utverka bemyndigande

att för ifrågavarande ändamål disponera det belopp arméförvaltningen

härför beräknat, högst 2 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941.

Depchef?nnts~ Med hänsyn till att utredningen i förrådsfrågan på grund av mellankommande

omständigheter ännu icke kunnat slutföras, anser jag mig förhind
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

11

rad att föreslå framläggande av ett definitivt medelsäskande i ärendet. Vad

särskilt ammunitionsförråden beträffar kan något slåndpnnktstagande i

kostnadsfrågan icke ske, förrän tillräcklig utredning föreligger för bedömande

huruvida det bland annat ur teknisk synpunkt är lämpligt att ammunitionen

i avsedd omfattning förvaras i bergförråd.

Det är emellertid uppenbart, att förrådsbehovet i hög grad påverkas av

med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande förhållanden.

De stora ammunitionskvantiteter, som under beredskapstiden framställts,

måste sålunda beredas en betryggande förvaring. Därest framdeles skulle

befinnas, att för de territoriella förråden anvisade medel icke förslå för

oundgängligen erforderliga förrådsanläggningar — friliggande eller i berg

— förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga att för ändamålet taga förevarande

anslag i anspråk inom ramen för det av arméns fortifiktionsförvaltning

äskade ytterligare beloppet, 2 000 000 kronor.

Förråd för arméns truppförband. I sina medelsäskanden för budgetåret

1943/44 anmälde arméförvaltningen, att behov förelåge av förrådslokaler

vid truppförbanden, i synnerhet för förvaring av den materiel, som vid

kommande avveckling av rådande förstärkt försvarsberedskap komme att

samlas vid förbandens depåer. I skrivelse den 10 februari 1943 upptog ämbetsverket

för ändamålet ett belopp av 4 000 000 kronor samt anmärkte, att

beloppet allenast vore uppskattat och att utredning rörande förrådsbehovet

påginge genom en av chefen för armén tillsatt förrådskominitié.

Vad ämbetsverket sålunda anfört föranledde icke någon Kungl. Maj:ts

åtgärd.

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns

fortifikationsförvaltning i ämnet anfört i huvudsak följande.

Förevarande synnerligen omfattande fråga vore allt fortfarande föremål

för utredning genom särskilda sakkunniga i samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning,

arméförvaltningens tyg- och intendenturavdelningar samt

arméns fortifikationsförvaltning. Utredningen omfattade även frågan örn

förläggande i berg av vissa förråd. Då på grund av utredningens stora omfattning

något förslag berörande frågan i dess helhet icke ännu kunnat förebringas,

syntes förslag i ärendet få underställas Kungl. Maj:t efter hand

som utredningen framskrede. Med hänsyn härtill hemställde fortifikations1''örvaltningen,

att av riksdagen måtte utverkas bemyndigande för Kungl.

Majit att för ifrågavarande ändamål disponera det belopp av 4 000 000 kronor,

som arméförvaltningen tidigare beräknat för ändamålet.

Utredningen av hithörande frågor hade för närvarande framskridit så

långt, att förslag förelåge till anordnande av dels förrådslokaler vid vissa

truppförband inom tredje militärområdet, nämligen Livregementets husarer

och Signalregementets kompani i Skövde, Skaraborgs pansarregements

och Andra tygkompaniet, Göta artilleriregemente samt Göta trängkår,

dels signalförråd och signalförrådsverkstäder vid Västernorrlands regemen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Departementschefen

.

sami Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen, dels ock centralförråd

för sjukvårdsmateriel.

Arbetena med anordnande av förrådslokaler vid förstnämnda sex förband

avsåges omfatta såväl ombyggnads- och inredningsarbeten i befintliga byggnader

som uppförande av särskilda förrådsbyggnader. Kostnaderna för dessa

arbeten hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till sammanlagt

783 100 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Kostnaderna för de föreslagna signalförråden och signalförrådsverkstäderna

hade av förvaltningen beräknats till sammanlagt 288 000 kronor enligt

nyssnämnda prisläge.

Beträffande slutligen det föreslagna centralförrådet för sjukvårdsmateriel

hade fortifikationsförvaltningen efter samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning

och med ledning av från sjukvårdsförvaltningen erhållna behovsuppgifter

utarbetat förslag till anordnande av centralförråd för sjukvårdsmateriel

och beräknat kostnaderna till 343 000 kronor enligt prisläget

den l juli 1941, varav för erforderligt markförvärv 42 000 kronor.

Med anledning av det anförda syntes för budgetåret 1945/46 böra för anordnande

av förråd vid arméns truppförband beräknas ett belopp av

4 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varav för ovan särskilt

oinförmälda arbeten syntes böra disponeras ett belopp av (783 100 + 288 000

+ 343 000 ==) 1 414 100 kronor.

I en den 16 februari 1945 dagtecknad promemoria har chefen för arméns

fortifikationsförvaltnings kasernbyrå anmält, att i det belopp av 710 000

kronor som av riksdagen (prop. 1943:302, riksdagens skrivelse 1943:412)

beräknats för ordnande av förläggningen för Andra tygkompaniet inginge

jämväl kostnader — 170 000 kronor — för förrådsbyggnad. Sedan Kungl.

Maj:t genom brev den 15 juni 1944 bemyndigat fortifikationsförvaltningen

att för uppförande av verkstads- och kanslibyggnad för tygkompaniet disponera

högst 487 000 kronor, återstode sålunda av det för kompaniet beräknade

beloppet (710 000 — 487 000 =) 223 000 kronor. Sistnämnda belopp

syntes böra tagas i anspråk för förrådsändamål för tygkompaniet och .Skaraborgs

pansarregemente, vilka båda förband i förläggningsavseende vöre

att betrakta såsom en enhet. Det för förråd vid vissa förhand inom tredje

militärområdet erforderliga beloppet syntes med stöd av det senast anförda

kunna reduceras till (783 100 — 223 000 =) 560 100 kronor.

Samma skäl som i det föregående anförts vid behandlingen av frågan

om förråd för territoriella förband tala för att jämväl beträffande nu ifrågavarande

förråd resultatet av den pågående utredningen i förrådsfrågan

avvaktas, innan definitivt förslag i ämnet framlägges för riksdagen.

Enär emellertid behovet av förrådslokaler otvivelaktigt vid en avveckling

av den förstärkta försvarsberedskapen kan bliva överhängande, synas dock

nu medel böra äskas för ordnande av förrådsfrågan vid de förband, där behovet

kan tillfredsställande överblickas. Sålunda vill jag icke resa erinran

mot att för förrådsfrågans ordnande vid Livregementets husarer och Signalregementets

kompani i Skövde, Skaraborgs pansarregemente och Andra

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

13

tygkompaniet, Göta artilleriregemente samt Göta trängkår medel beräknas

i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag, dock att totalbeloppet,

783 100 kronor, i anledning av vad som anförts i berörda promemoria den

16 februari 1945 torde böra reduceras med förenämnda belopp, 223 000

kronor, till 560 100 kronor.

Enligt vad jag inhämtat har det visat sig möjligt vid flertalet förband att

i befintliga lokaler anordna signalförråd och signalförrådsverkstäder. Vid

Västernorrlands regemente samt vid Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen

har det emellertid enligt uppgift från arméförvaltningens

tygavdelning visat sig nödvändigt att för ändamålet uppföra särskilda byggnader.

Vid de båda pansarregementena äro signalförrådsverkstäderna för

närvarande inrymda i provisoriska lokaler, som icke torde kunna disponeras

i fortsättningen.

För egen del vill jag icke motsätta mig, att signalförråd och signalförrådsverkstäder

anordnas i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag

vid de tre ifrågavarande förbanden. Med godtagande av kostnadsberäkningarna

torde alltså för ändamålet böra beräknas 288 000 kronor.

Däremot anser jag mig på föreliggande knapphändiga utredning och i

avsaknad av närmare uppgifter rörande byggnadsplats icke kunna tillstyrka

uppförande av nytt centralförråd för sjukvårdsmateriel. En förnyad utredning

i detta ärende torde sålunda böra företagas, därvid för undvikande

av kostnader för markförvärv och byggnadsarbeten bör eftersträvas att förlägga

förrådet å kronan tillhörig mark och i kronan tillhörig byggnad.

1 anslutning till det anförda beräknar jag sålunda för förråd för

arméns truppförband tills vidare ett belopp av (560 100 + 288 000 =) i Tunt

tal 848 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Jag förutsätter därvid,

att totalkostnaderna för förrådsfrågans lösande i vad avser arméns truppförband

icke skola överstiga det av arméns fortifikationsförvaltning för ändamålet

beräknade beloppet, 4 000 000 kronor.

Hundgårdar vid armens truppförband. Efter förslag av Kungl. Majit

i propositionen 1943:302 beräknade riksdagen (skrivelse 1943: 412) för

hundgårdar vid arméns truppförband för budgetåret 1943/44 ett belopp av

174 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Anslagsbeloppet avsågs i

första hand för hundgårdar vid de truppförband, som helt saknade sådana

eller där vinterbonade hundgårdar ur djurskyddssynpunkt omedelbart erfordrades.

I sin skrivelse angående medelsbehovet för budgetåret 1944/45 hemställde

arméförvaltningen örn beräknande av medel för anordnande av hundgårdar

vid vissa återstående förband. Framställningen föranledde emellertid

ingen Kungl. Majlis åtgärd.

Bland medelsäskandena för nästa budgetår har arméns fortijikationsför
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 97.

vältning upptagit ett belopp av 252 000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941 för här ifrågavarande ändamål under framhållande, bland annat, ati

till följd av företagen omorganisation av försvarets tjänstehundväsende

hunddetaljerna vid förbanden komme att få en verksamhet, som ställde ytterligare

krav på centrala uppställningsmöjligheter för icke blott under utbildning

varande ordinarie truppförbandshundar utan även ett avsevärt

antal kontinuerligt in- och utgående bevaknings-, vakt-, spår- och

skyddshundar, som även i ett blivande fredsiäge komme att tagas i anspråk

inom varje hundregistreringsområde. I byggnadsplan!! för varje permanent

hundgård inginge även expeditionslokal, som med hänsyn till de nu

tillkomna hunddetaljerna vore nödvändig. De hundtilldelade förbanden

inom II. och VI. militärområdena hade redan fått permanenta hundgårdar.

En komplettering i här ifrågavarande avseenden syntes icke längre böra

uppskjutas beträffande övriga hundtilldelade förband. De mycket avsevärda

belopp, som redan inbesparats och som ytterligare borde kunna inbesparas

genom ett effektivt utnyttjande av hundbevakningstjänstens möjligheter,

syntes mer än väl motivera den kostnad, som de nu begärda hundgårdarna

betingade.

Från arméstaben hade uppgifter inhämtats rörande de truppförbandshundgårdar,

som nu borde komma till utförande utöver dem för vilka medel

tidigare anvisats, och medelsberäkningen hade skett med utgångspunkt

från sålunda erhållna uppgifter.

Av en inom fortifikationsförvaltningen upprättad, den 10 februari 1945

dagtecknad promemoria i ämnet — grundad på från truppförbanden infordrade

uppgifter rörande hundgårdarnas nuvarande tillstånd — framgår,

att förhållandena för närvarande måste på många håll, bland annat ur djurskyddssynpunkt,

anses otillfredsställande. I ett flertal fall ha enligt uppgift

klagomål från enskilda hundägares sida framförts.

hepartements- Av den utredning som numera föreligger rörande behovet av förbättrade

hundgårdar vid vissa ytterligare truppförband får anses framgå, att vissa

örn- och nybyggnadsarbeten, delvis betingade av den nya organisationen av

arméhundväsendet, äro erforderliga. Kostnaderna för nu föreslagna arbeten

ha av arméns fortifikationsförvaltning beräknats till 252 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. Då beräkningarna icke givit anledning till

erinran, finner jag mig sålunda böra tillstyrka, att beloppet i fråga upptages

för nästa budgetår att utgå av förevarande kvotanslag. Jag förutsätter,

att ytterligare medel för hundgårdar vid arméns truppförband icke skola

visa sig erforderliga.

Truppförbandssjuhlius vid Bohusläns regemente. Med stöd av Kungl.

Maj:ts den 15 oktober 1943 givna bemyndigande erhöll ledamoten av riksdagens

andra kammare J. E. G. Fast i uppdrag att inom försvarsdeparte
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 97.

15

mentet biträda med utredning rörande truppförbandssjukvårdens ordnande

vid vissa militära förband.

Sedan utredningsmannen inkommit med av kostnadsberäkningar och ritningar

åtföljda förslag i ämnet, medgav riksdagen (skrivelse 1944:322) efter

förslag i propositionen 1944: 175 (s. 86—102), att det för budgetåret

1944/45 anvisade kvotanslaget till vissa byggnadsarbeten m. m. finge tagas

i anspråk intill ett belopp av 1 486 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941

för följande sjukhusbyggnader vid arméns truppförband, nämligen nybyggnad

av sjukhus vid Norrlands trängkår och Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen

samt örn- och tillbyggnad av sjukhus vid Livgrenadjärregementet,

Värmlands regemente och Dalregementet. Av utredningen tillämpade

allmänna synpunkter på hithörande frågor framgå närmare av nyssnämnda

proposition, s. 89—91.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 19 och 34) ha medel

äskats för anordnande av förbättrade sjukvårdslokaler vid ridskolan å

Strömsholm samt för uppförande av vissa sjukhusbyggnader m. m. i Uppsala.

Chefen för försvarsdepartementet har den 14 juni 1944, med stöd av utav

Kungl. Maj:t givet bemyndigande, uppdragit åt Fast att inom departementet

biträda med fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor vid arméns

truppförband, som funnes vara av sådan angelägenhetsgrad, att de borde

nu upptagas till prövning, samt att, efter samråd nied försvarets sjukvårdsförvaltning,

till Kungl. Maj:t inkomma med av kostnadsberäkningar åtföljda

förslag i ämnet. Med stöd av bemyndigandet ha experter och sekreterare

ställts till utredningsmannens förfogande.

I skrivelse den 8 februari 1945 har utredningen inledningsvis anfört, att

utredningen i anledning av uppdraget såsom en första åtgärd från försvarets

sjukvårdsförvaltning införskaffat uppgift om de truppförband, vilkas

sjukhusfrågor enligt sjukvårdsförvaltningens mening i främsta rummet vore

i behov c v översyn. Den inbördes grupperingen mellan de förband, som

tillhörde olika militärområden, hade ännu icke kunnat företagas. Emellertid

hade för utredningen från flera håll framhållits vikten av att frågan örn

truppförbandssjukvårdens ordnande vid Bohusläns regemente utan dröjsmål

upptoges till prövning. Nämnda spörsmål stöde nämligen i ett intimt samband

med en av Uddevalla stad uppgjord plan örn ändrad sträckning av

den förbi regementets sjukhus ledande östra utfartsvägen från staden, vilken

fråga tarvade skyndsam lösning. Med hänsyn härtill hade utredningen

funnit sig böra i första hand verkställa undersökning av sjukvårdsförhållandena

vid nu berörda regemente saint avgiva av undersökningen påkallat

förslag utan att låta detta fördröjas av färdigställandet av utredningsresultat

beträffande andra förband.

Sedan utredningen erinrat örn de (dlmanna synpunkter beträffande hithö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 0''/.

1 C»

rande frågor, som berörts i propositionen 1944: 175, har utredningen framhållit,

att senare vunna erfarenheter beträffande vårdplatsbehovet vid infanteriförband

bestyrkt, att antalet vårdplatser lämpligen syntes kunna fastställas

enligt den tidigare på mera preliminära uppgifter grundade beräkningsmetoden,

d.v.s 4 % av manskapsstyrkan i fred.

Utredningen har vidare anfört, att sedan den tidigare utredningen avslutats

ytterligare behov av vissa smärre lokalutrymmen i trnpplörhandssjukhusen

yppats. Sålunda hade bland annat för den kvinnliga personalen vid

förbanden funnits erforderligt inrätta dels ett särskilt mindre behandlingsrum,

dels ock i stället för hittills planerad provisorisk väntrumsanordning ett

särskilt väntrum med kapphylla och toalett. Härjämte hade det visat sig behövligt

att komplettera de för tandläkarmottagningen avsedda lokalerna

med ett steriliseringsrum och ett vilrum. Det senare borde förutom för sitt

egentliga ändamål kunna bereda plats för enskilt samtal med patienter ävensom

tagas i anspråk av poliklinikföreståndaren vid utförandet av expeditionella

göromål.

Vid den av den föregående utredningen uppgjorda planeringen av nya

sjukhus hade, sedan till källarvåningen förlagts de för sådan belägenhet

lämpliga lokaler och rum, som motsvarade sjukhusets normala behov, ett

icke obetydligt utrymme kvarlämnats outnyttjat. I betraktande av föreliggande

omständigheter funne utredningen sig böra i förekommande fall föreslå,

att utrymme bereddes i källarvåningen för förrådsändamål. I

I fråga örn sjukvårdsförhållandena vid Bohusläns regemente Ilar utredningen

anfört i huvudsak följande.

Vid besök på platsen hade utredningen kunnat konstatera, att sjukhuslokalerna

vore otidsenliga och icke motsvarade de krav, som ur medicinsk,

hygienisk och byggnadsteknisk synpunkt numera måste ställas på ett truppförbandssjukhus.

Utredningen hade vidare funnit, att den av staden tilltänkta

breddningen av vägbanan utanför sjukhuset skulle från dettas område

avskilja så stor del, att den nuvarande uppfartsvägen till sjukhuset lcomme

att försvinna. Då sjukhuset vore beläget på en starkt begränsad höjdplatå

skulle en ny sådan väg icke kunna anordnas utan stora kostnader. Oavsett

detta skulle byggnadens nyssnämnda belägenhet lägga hinder i vägen

för utförandet av en tillfredsställande tillbyggnad, varav truppförbandssjukvården

hade behov. En tillbyggnad skulle nämligen innebära, att sjukhusbyggnaden

bomme att ligga'' i olika plan. För att vinna en ändamålsenlig

lösning genom tillbyggnad skulle så stor medelsanvisning krävas, att någon

vinst i jämförelse med kostnaderna för en nybyggnad icke kunde beräknas

uppstå.

1 betraktande av vad sålunda och i övrigt anförts framstode det för utredningen

såsom ur alla synpunkter fördelaktigast, att vid regementet uppfördes

ett nytt sjukhus.

Beträffande det nya sjukhusets belägenhet hade utredningen, efter att ha

granskat olika alternativ, funnit sig böra föreslå en plats i omedelbar närhet

av soldathemmet, vilken plats godtagits av regementschefen. Platsen

vore visserligen belägen i närheten av den s. k. sprängdalen, där regementet

hade sid upplag av ammunition och andra explosiva varor, men en representant

för sprängämnesinspektionen, med vilken samråd i ärendet ägt rum,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

17

*

hade uttalat att detta förhållande icke syntes behöva utgöra hinder för den

av utredningen tilltänkta placeringen av sjukhuset. Härvid förutsattes dock,

att vissa betryggande föreskrifter utfärdades angående förvaringen av sagda

explosiva varor. Utredningen finge fördenskull föreslå, att nybyggnaden

uppfördes å nämnda plats, i samband varmed nyssberörda säkerhetsföreskrifter

syntes böra utfärdas.

I fråga örn uppförandet av det nya sjukhuset föresloges en planlösning i

huvudsaklig överensstämmelse med vad av den föregående utredningen föreslagits

beträffande nybyggnad av sjukhus vid Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen,

varvid emellertid det inledningsvis berörda behovet av

vissa kompletteringar och ändringar ansetts böra tillgodoses. Utredningen

föresloge vidare den förbättringen, att särskild entré anordnades till manskapets

väntrum, varigenom den interna trafiken i sjukhuset underlättades. Antalet

vårdplatser i sjukhuset uppginge enligt utredningens förslag till 45, vilket

vore något lägre än vad som skolat uppskattas enligt det av utredningen

i det föregående angivna beräkningssättet. För tillgodoseende av under vissa

tider av året uppkommande ytterligare platsbehov avsåges en vid förbandet

redan befintlig och i förhållande till den föreslagna platsen för det

nya sjukhuset synnerligen väl belägen sjukbarack kunna tagas i anspråk.

Kostnaderna för ett nybyggt sjukhus av nu angiven storlek och beskaffenhet

hade enligt nuvarande prisläge beräknats till 395 000 kronor. Hänförda

till prisläget den 1 juli 1941 skulle kostnaderna uppgå till ett belopp

av 345 600 kronor. Den för varje vårdplats beräknade kostnaden uppginge

enligt nuvarande prisläge till icke fullt 8 800 kronor, vilket med hänsyn till

att även kostnaderna för mottagningsavdelningen medräknats finge anses

vara ett lågt belopp.

Utredningen hade i ärendet samrått med försvarets sjukvårdsförvaltning

och arméns fortifikationsförvaltning, vilka icke haft något att erinra mot

utredningens förslag.

Av vid skrivelsen fogade ritningar och beskrivningar inhämtas, att sjukhuset

är tänkt såsom ett enkelt tvåvåningshus med lokaler för mottagning

och bostadsrum för personal i bottenvåningen samt utrymmen för vårdavdelningen

i övre våningen. Bostadsrummen äro enligt förslaget orienterade i

sydöst och nordväst samt sjuksalarna i huvudsak i sydöst. Till källarvåningen

föreslås lokaler för personalens omklädnadsrum, skyddsrum, förråd m.

m. bliva förlagda. Byggnaden är avsedd att uppföras med stomme av tegel

på grundmurar av betong. Grunden utgöres i huvudsak av sten.

Såsom av det anförda framgår har uppdragits åt särskild tillkallad sak- Depca£f™enls''

kunnig att inom försvarsdepartementet biträda vid fortsatt utredning rörande

de sjukhusfrågor vid arméns truppförband, som befinnas vara av sådan

angelägcnhetsgrad, att de nu böra upptagas till prövning.

Förutom sjukhusfrågorna vid Upplands regemente m. m. i Uppsala samt

vid ridskolan å Strömsholm, vilka frågor behandlas i årets statsverksproposilion,

har allenast sjukhusfrågan vid Bohusläns regemente i Uddevalla anseus

påfordra behandling vid nu pågående riksdag. Det nuvarande truppförbandssjukhuset

i Uddevalla motsvarar nämligen enligt niredningen icke

Bihang till riksdagens protokoll 19''i5. i sand. nr 97.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

*

de krav som ur medicinsk, hygienisk och byggnadsteknisk synpunkt numera

måste ställas på elt dylikt sjukhus, vartill kommer att ärendet påverkas

av en av Uddevalla stad planerad breddning av den förbi sjukhuset ledande

utfartsvägen från staden. Utredningen har efter besök på platsen

föreslagit uppförande av nytt sjukhus för regementet.

Av utredningen anförda allmänna synpunkter lia icke föranlett erinran

från min sida. De skäl som anförts för uppförande av nytt sjukhus vid Bohusläns

regemente kunna likaledes av mig i princip biträdas. Emellertid

uppställer sig frågan, vilken storlek den nya byggnaden bör erhålla. Regementets

nuvarande sjukhus är avsett för omkring 35 patienter varjämte en

sjukbarack finnes. Utredningen har, såsom av det anförda framgår, med anlitande

av på tidigare erfarenheter grundat beräkningssätt ansett sig böra föreslå,

att det nya sjukhuset planeras för 45 vårdplatser. På grund av vad som

inledningsvis anförts synes dock en viss återhållsamhet böra iakttagas

vid planeringen av här ifrågavarande sjukhus. Såsom en reserv för

extraordinära tillfällen kommer ju alltjämt förenämnda sjukbarack att disponeras.

Jag finner mig därför böra tillstyrka, att den nya sjukhusbyggnaden

inskränkes att rymma 38 vårdplatser. Kostnaderna för en dylik

byggnad kunna enligt vad utredningen under hand upplyst beräknas till

omkring 328 000 kronor enligt 1941 års prisläge. Jag tillstyrker sålunda,

att under nästa budgetår ett nytt truppförbandssjukhus uppföres vid Bohusläns

regemente för en beräknad kostnad enligt prisläget den 1 juli 1941 av

i runt tal 328 000 kronor. Det bör ankomma på Kungl Majit att i samband

med blivande dispositionsbeslut efter förslag av arméns fortifikationsförvaltning

meddela beslut om de säkerhetsföreskrifter, som kunna föranledas

av den föreslagna byggnadsplatsens läge i närheten av vissa eldfarliga

förråd.

Beträffande den nuvarande sjukhusbyggnadens framtida användning torde

det få ankomma på arméns fortifikationsförvaltning att i sinom tid inkomma

med förslag. På grundval av vissa föreliggande utredningar rörande

behovet av lokaler för värnpliktsredovisning samt fritidslokaler m. m.

kan emellertid redan nu förutses, att byggnaden i fråga jämväl i fortsättningen

kommer att i full utsträckning tagas i anspråk för nödvändiga ändamål.

Mannens delfond.

Ostkustens marindistrikt.

Reningsanläggningar å Galärvarvet. Bland medelsbehoven för nästa budgetår

har marinförvaltningen upptagit ett belopp av 27 500 kronor för anordnande

av en emscherbrunn å Stockholms örlogsvarvs område å Galärvarvet.

I särskild skrivelse den 14 december 1944 har emellertid marinför
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

19

vattningen anfört, att vissa förändringar inträtt beträffande Galärvarvets

avloppsfråga, varför en annan lösning än den av marinförvaltningen föreslagna

syntes nödvändig. Av skrivelsen inhämtas vidare följande.

I skrivelse den 6 november 1944 hade Stockholms stads gatukontor meddelat,

att medel begärts för anslutning av avloppen från delar av Södra

Djurgården till stadens system av avskärande avloppsledningar med anknytning

till stadens reningsverk vid Henriksdal. Med anledning av gatukontorets

skrivelse hade stadens hälsovårdsnämnd tillfrågats, om nämnden

i och med den avskärande ledningens tillkomst komme att utdöma Galärvarvets

nuvarande reningsanläggningar och kräva anslutning till huvudavloppsledningen,

i vilket fall ifrågasatt emscherbrunn ju icke borde komma

till utförande. Hälsovårdsnämnden hade meddelat, att gällande avloppsreglemente

föreskreve, att anslutning till stadens avloppsledning skulle ske

så snart denna framdragits till tomtgräns. Enär ett godkännande av den

planerade emscherbrunnen sålunda ej kunde förväntas av stadens myndigheter

sedan stadens avloppsledning framdragits, syntes den ifrågasatta emscherbrunnen

icke böra komma till utförande.

Marinförvaltningen hade låtit undersöka kostnaderna för framdragning

av anslutningsledningar till stadens blivande avloppsledning. Dessa kostnader

kunde beräknas till 97 500 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 inklusive

administrationskostnader.

Under åberopande av det anförda bär marinförvaltningen återkallat sitt

tidigare framlagda äskande i ärendet och hemställt, att ett belopp av 97 500

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 måtte beräknas för budgetåret 1945/46

för utförande av avloppsanläggningar å Galärvarvet.

Efter förslag av Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1944 års riks-Departememidag

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 58—60) har riksdagen (skrivelse nr 107) ch''fen

beräknat medel för anslutning av avloppsnätet på Skeppsholmen till Stockholms

stads ledningsnät.

Marinförvaltningens nu föreliggande förslag innebär anslutning jämväl

av avloppsnätet å Galärvarvet till stadens system av avskärande avloppsledningar.

Den föreslagna lösningen av örlogsvarvets avloppsfråga synes

lämplig, särskilt med tanke på att enligt inhämtade upplysningar Stockholms

stad framdeles kommer att övergå från mekanisk till höggradig rening,

varvid den nuvarande reningen medelst emscherbrunn å Galärvarvet

icke blir tillfyllest. Att kostnaderna för det nu föreslagna arbetet, 97 500 kronor,

äro så förhållandevis höga sammanhänger, enligt vad jag inhämtat,

med alt på grund av områdets läge självfallsledningar icke kunna anordnas

utan pumpverk med tryckledning erfordras.

I enlighet med det anförda beräknar jag således för reningsanläggningar

å Galärvarvet för nästa budgetår ett belopp av 97 500 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941. I beloppet ingå kostnader för administration m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Vaxholms kustartilleriregemente. I siria medelsäskanden för nästa budgetår

har marinförvaltningen för arbeten vid Vaxholms kustartilleriregementes

förläggning å Rindön beräknat följande belopp, nämligen 509 000

kronor för ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder, 100 000 kronor

för ytterligare iståndsättningsarbeten vid f. d. I 2 V:s (= förutvarande

Göta livgardes fästningsbataljons) kasernetablissement samt 16 700 kronor

för renovering av tvättrum i kasernerna I och II, allt enligt prisläget den 1

juli 1941. För utförande av arbeten vid etablissementet under budgetåret

1946/47 har ämbetsverket enligt samma prisläge beräknat ytterligare

50 000 kronor för iståndsättningsarbeten vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement,

140 000 kronor för renovering av en av regementets matinrättningar

samt 105 000 kronor för utvändiga ledningar, planering och vägar. Följande

arbeten ha hänförts till angelägenhetsgrad III och ha alltså ansetts

icke kunna rymmas inom den för marinens byggnadsarbeten för femårsperioden

1942/47 fastställda kostnadsramen, nämligen utbyggnad av värmecentral

m. m. till en kostnad av 265 000 kronor, ytterligare iståndsättningsarbeten

vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement till ett belopp av 165 000

kronor samt modernisering eller nybyggnad av skollokaler, för vilka sistnämnda

arbeten kostnaderna tidigare uppskattats till mellan 550 000 och

435 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Stabschefen vid kustartilleriinspektioncn har i reservation till marinförvaltningens

skrivelse anfört, att marinförvaltningen med hänsyn till nödvändigheten

att skapa drägliga förläggnings-, utbildnings- och fritidsförhållanden

för manskapet vid regementet — vilket icke minst ur rekryteringssynpunkt

ansetts vara av den allra största betydelse — bort hemställa örn

medel för dels fullständigt genomförande av erforderliga iståndsättningsarbelen

vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement, vilka arbeten kostnadsberäknats

till totalt 315 000 kronor, dels ock anordnande av tidsenliga skollokaler.

Det av marinförvaltningen framlagda förslaget till ytterligare ombyggnad

och modernisering av tjänstebostäder avser slutförande av ett ombyggnadsprogram,

som ämbetsverket framlade i skrivelse den 13 april 1943

och för vilket en närmare redogörelse lämnades vid anmälan av propositionen

1943: 287 (s. 39 ff). Såsom närmare framgår av nämnda redogörelse avsåg

förslaget ombyggnad och modernisering av tio å förläggningsområdet

befintliga bostadsbyggnader. Vid anmälan av nyssberörda proposition anförde

jag, att ett bättre utnyttjande av de nuvarande bostadshusen å förläggningsområdet

syntes i hög grad önskvärt, särskilt som tillgången på

tomtmark för nybyggnader vore relativt begränsad. Jag hade därför i princip

intet att erinra mot det framlagda ombyggnadsprogrammet. Emellertid

syntes på vissa av 1940 års militära byggnadsutredning anförda skäl ombyggnadsarbetena

i dåvarande läge böra begränsas till allenast fem av de

till ombyggnad föreslagna tio byggnaderna. Kostnaderna härför beräkna
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

21

des till 520 000 kronor, varav 470 000 kronor beräknades motsvara prisläget

den 1 juli 1941.

Sedan riksdagen anvisat medel för ändamålet, ha ifrågavarande arbeten

igångsatts och i stort sett genomförts.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår hemställde marinförvaltningen,

att för fullföljande av ombyggnadsprogrammet måtte anvisas

ytterligare 480 000 kronor jämte administrationskostnader. Vid anmälan

av denna fråga i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s.

67) anförde jag, att det enligt min mening saknades anledning för statsmakterna

att nu binda sig för ett vidlyftigare program än det som fastställdes

av 1943 års riksdag. Innan beslut fattades om ytterligare ombyggnadsarbeten,

borde resultaten av övriga åtgärder från det allmännas sida för

undanröjande av bostadsbristen i Vaxholm och å Rindön avvaktas.

Marinförvaltningen har nu i sina medelsäskanden för nästa budgetår

framhållit, att bostadsförhållandena för officerare och underofficerare vid

Vaxholms kustartilleriregemente vöre synnerligen otillfredsställande, vilket

vid flera tillfällen påtalats. Ett flertal officersfamiljer kunde för närvarande

icke erhålla bostad å förläggningsorten, utan måste bo i Slockholm. Ett

icke ringa antal officerare saknade fast bostad. Läget förvärrades alltmera,

ju längre tiden fortskrede utan åtgärd för avhjälpande av bostadsbristen.

Jämväl vad underofficerarna beträffade vore läget svårt. Även efter pågående

ombyggnadsarbeten komme bostadsbrist att föreligga. Efter genomförandet

av försvarets bostadsanskaffningsnämnds nybyggnadsprojekt komme

situationen i någon mån att förbättras. Vid förfrågan hos stadsfullmäktiges

ordförande i Vaxholms stad hade denne meddelat, att inga uthyrningslägenheter

komme att uppföras å Rindö. En undersökning bland underofficerare

hade även visat, att de ej vore benägna för att skaffa egna hem. Bostadsanskaffningsnämnden

hade även som sin mening anfört, att ytterligare

ombyggnadsarbeten måste genomföras för att täcka den rådande bristen på

bostäder. Marinförvaltningen ansåge därför alltjämt, att det ursprungligen

framlagda förslaget i dess helhet snarast möjligt borde komma till utförande.

F. d. I 2 V:s kasernetablissement å Rindön överlämnades

till marinen genom Kungl. Maj:ts brev den 15 augusti 1941. Beslutet föranleddes

av det starkt utökade behovet av förläggningsutrymmen vid Vaxholms

kustartilleriregemente. I avvaktan på beslut örn etablissementets framtida

användning hade underhållet av detsamma blivit i hög grad eftersatt,

och till påbörjande av iståndsättningsarbeten vid detsamma anvisades därför

åren 1939—1941 tillhopa 462 500 kronor.

I sina medelsäskanden för innevarande budgetår anförde marinförvaltningen,

att en företagen besiktning av byggnadernas tillstånd, sedan de arbeten,

för vilka medel enligt vad nyss anförts anvisats, kommit till utförande,

givit vid handen, alt omfattande arbeten ännu återstode, vilka vöre

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Departements
chefen.

erforderliga för att få kasernetablissementet i en tillfredsställande standard.

De åtgärder, som behövde vidtagas, hade ämbetsverket bedömt i huvudsak

vara av karaktär att höja anläggningarnas standard. Denna vore nämligen

till följd av det länge eftersatta underhållet så låg, att den ur hygienisk synpunkt

vore långt ifrån tillfredsställande trots de arbeten, som redan utförts.

Samtidigt finge framhållas, att det vore uteslutet att med anlitande av underhållsmedel,

beräknade enligt gängse normer, kunna utföra erforderliga

reparationer inom rimlig tid och utan att underhållet å övriga objekt därigenom

bleve eftersatt.

Ämbetsverket anförde, att för ytterligare iståndsättningsarbeten erfordrades

296 000 kronor jämte administrationskostnader enligt prisläget den

1 juli 1941.

Av det angivna beloppet hänförde sig 69 000 kronor till kasern III, 51 000

kronor till kasern IV, 32 000 kronor till västra matsalsbyggnaden, 22 000

kronor till marketenteriet samt 122 000 kronor till ombyggnad av tre baracker.

Arbetena tilldelades angelägenhetsgrad III.

Marinförvaltningen har emellertid i sina medelsäskanden för nästa budgetår

anfört, att ämbetsverket efter förnyad besiktning ansåge det vara nödvändigt,

att ifrågavarande iståndsättningsarbeten snarast igångsattes för att

byggnadernas allmänna standard skulle fylla gängse fordringar. Med anledning

härav föresloge ämbetsverket, att arbetena utfördes under budgetåret

1945/46 intill en kostnad av 100 000 kronor samt under budgetåret

1946/47 intill en kostnad av 50 000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli

1941.

Renoveringen av tvättrummen i kasernerna I och II, vilka äro belägna

å kustartilleriregementets ursprungliga förläggningsområde, har av

marinförvaltningen motiverats med att de nuvarande tvättrummen vore ur

hygienisk synpunkt bristfälliga, vilket även av vederbörande läkare påtalats.

Vaxholms kustartilleriregementes kasernetablissement å Rindön utgöres

av ett stort antal byggnader, av vilka många ursprungligen uppförts för

andra ändamål än dem vartill de nu användas. En del av regementets nuvarande

förläggningsområde har sålunda tidigare utgjort fabriksområde,

varför byggnader, som uppförts för olika industriella ändamål, kommit att

ingå i etablissementet. Förläggningen har sedermera kompletterats bland

annat genom flyttning till förläggningsområdet av ett antal s. k. lägerhyddor.

Genom att regementet fått övertaga förutvarande Göta livgardes fästningsbataljons

kasernetablissement har regementet kommit att utrustas med

två gymnastiksalar och två matinrättningar.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har inom marinledningen

övervägts ett flertal förslag till ombyggnadsarbeten å förläggningen, varjämte

från kustartilleriets sida framförts krav på uppförande av nya skol
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 97.

23

lokaler för regementet. Marinförvaltningen har emellertid av kostnadsskäl

ansett sig kunna för närvarande föreslå till utförande allenast vissa av de

ifrågasatta arbetena, medan bl. a. lösandet av frågan om nya skollokaler

ansetts böra anstå till tid efter femårsperiodens slut.

Vid personligt besök å förläggningen har jag kunnat konstatera, att flera

av regementets byggnader befinna sig i sådant skick, att en ombyggnad eller

modernisering är i hög grad av behovet påkallad. Detta är särskilt förhållandet

med de bostadsbyggnader, som marinförvaltningen redan år 1943 föreslog

lill ombyggnad. Även efter färdigställandet av de i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 115) omförmälda bostadsbyggnader, som

försvarets bostadsanskaffningsnämnd uppför intill regementets förläggning,

torde bostadsbristen å Rindön komma att vara av stor omfattning, och det

synes därför önskvärt, att återstoden av marinförvaltningens ombyggnadsprogram

nu genomföres. Vissa av de byggnader, som föreslagits till ombyggnad,

äro för närvarande i sådant skick, att de icke kunna användas såsom

bostäder. Då marinförvaltningens kostnadsberäkningar synas kunna

godtagas, beräknar jag för detta ändamål 509 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

De från armén övertagna kasernerna III och IV befinna sig även i sådant

skick, att de snarast böra iståndsättas. Emellertid synes en preliminär undersökning

giva vid handen, att regementets personalstyrka torde kunna erhålla

erforderligt förläggningsutrymme utan utnyttjande av kasern IV, vilken

för närvarande i huvudsak användes såsom förläggningslokal för vissa

i anledning av beredskapen inkallade armétruppförband. Det har med hänsyn

härtill synts mig lämpligt, att undersökning verkställes, huruvida ifrågavarande

kasern skulle kunna ombyggas lill skolbyggnad för regementet,

varigenom nybyggnad för sagda ändamål skulle kunna undvikas. Utredning

härom pågår inom marinförvaltningen. I avvaktan på resultatet av

denna bör med iståndsättning av denna kasern anstå. Däremot har jag intet

att erinra mot att medel nu avses för iståndsättning av kasern III. Medel

torde även böra beräknas för förbättringsarbeten å marketenteriet. För dessa

båda ändamål beräknar jag tillhopa 85 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941. Med iståndsättning av baracker torde däremot böra anstå till

dess större klarhet vunnits rörande möjligheten att inrymma erforderliga

expeditioner och förläggningsutrymmen inom övriga byggnader. Resultatet

av den pågående utredningen rörande begränsning av manskapsstaterna

inom försvaret bör härvid avvaktas. Då för regementet icke torde erfordras

mer än en matinrättning i fredstid, kan jag icke tillstyrka, att de av marinförvaltningen

ifrågasatta arbetena å västra matsalsbyggnaden utföras. I

stället synes böra undersökas, huruvida ifrågavarande byggnad för rimliga

kostnader kan iordningställas för annat ändamål, exempelvis såsom samlings-

och filmsal.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Den av marinförvaltningen föreslagna renoveringen av tvättrummen i

kasernerna I och II kan jag tillstyrka, och jag beräknar alltså för detta ändamål

ett belopp av 16 700 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Del sammanlagda medelsbehovet för de av mig förordade ombyggnadsarbetena

uppgår i enlighet med det anförda bil (509 000 + 85 000 + 16 700

= ) i avrundat tal 610 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. I det angivna

beloppet ingå kostnader för administration m. m.

Sydkustens marindistrikt.

Verkstadsskola för flottans sjömansskola. 194-2 års försvarsbeslut innefattade

i enlighet med ett i propositionen 1942: 210 framlagt förslag bland

annat inrättande av en flottans sjömansskola, till vilken rekrytutbildningen

vid flottan skulle helt centraliseras. Sjömansskolan förutsattes skola förläggas

lill Karlskrona.

I ett den 31 december 1942 avgivet preliminärt förslag till ordnande av

rekrytutbildningen av fast anställt manskap anförde sjöförsvarets utbildningskommission,

att en centralisering av denna rekrytutbildning på sätt

förutsatts i propositionen 1942: 210 skulle medföra svårigheter för undervisningen

i allmänbildande ämnen. Ännu större svårigheter skulle enligt kommissionens

mening centraliseringen komma att medföra för yrkesutbildningen

för sjömanskärens maskin- och hantverksavdelningar. Med anledning

härav ifrågasatte kommissionen en uppdelning av denna utbildning på det

sättet, att Stockholms örlogsstations rekryter tillhörande nämnda avdelningar

skulle erhålla sin utbildning i Stockholm i stället för i Karlskrona. En i

viss mån liknande anordning ifrågasatte kommissionen även för radiorekryterna

tillhörande Stockholms örlogsstation.

Marinchefen framhöll i yttrande över utbildningskommissionens berörda

förslag bland annat, alt de av kommissionen framhållna olägenheterna av en

centralisering av rekrytulbildningen för den allmänbildande undervisningen

icke syntes vara hållbara. Under erinran om de i propositionen 1942: 210

gjorda uttalandena rörande fördelarna av en centraliserad rekrytutbildning

vid flottan förordade marinchefen, att sjömansskolan i princip skulle omfatta

samtliga flottans stamrekryter. Marinchefen föreslog därjämte inrättande

av en verkstadsskola i anslutning till sjömansskolan.

Vid anmälan av propositionen 1943: 207, angående vissa sjukvårds- och

förläggningsfrågor i Karlskrona, yttrade jag, att de av utbildningskommissionen

anförda synpunkterna beträffande rekrytutbildningens centralisering

med hänsyn till vad marinchefen anfört ej givit mig anledning att frångå min

i propositionen 1942: 210 uttalade principiella uppfattning om fördelarna av

en centraliserad dylik utbildning. Då för övrigt ett ställningstagande till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

25

utbildningskommissionens förslag — vilket syntes kunna äga rum först på

grundval av kommissionens slutgiltiga förslag i ärendet — ej i nämnvärd

grad kunde påverka bedömandet av de aktuella förläggningsfrågorna i Karlskrona,

hade jag vid bedömandet av dessa frågor ansett mig kunna bortse från

de jämkningar av sjömansskolans organisation, som kunde följa av ett godtagande

av kommissionens synpunkter.

Sedan jag på anförda skäl förordat en förläggning av sjömansskolan till

Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern och marinens sjukhus — vilket

enligt ett i propositionen framlagt förslag skulle nedläggas — anförde

jag, att i planen för sjömansskolans förläggning på detta sätt även inginge

anordnande av en verkstadsskola i bland annat en av marinsjukhuset nu

disponerad lokal inom sjukhusområdet, den s. k. bastionen Aurora. Någon

medelsanvisning för ändamålet erfordrades emellertid icke under budgetåret

1943/44.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

Såsom närmare framgår av propositionen 1944: 185, angående vissa avlönings-

m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret

1944/45, (s. 24—2G) föreslog sjöförsvarets utbildningskommission i sitt den

27 november 1943 avgivna slutliga betänkande med förslag angående utbildningen

av värnpliktiga och fast anställt manskap vid marinen (SOU 1943:44)

ånyo en uppdelning av sjömansskolan, innebärande bland annat inrättande

av verkstadsskolor vid såväl Karlskrona som Stockholms örlogsvarv.

1 remissyttranden över kommissionens betänkande förklarade sig överbefälhavaren

icke kunna tillstyrka en uppdelning av den till Karlskrona centraliserade

sjömansskoleutbildningen för flottans stamrekryter, varjämte

marinchefen föreslog, att verkstadsutbildningen skulle förläggas till rekrytstadiet

och att en verkstadsskola skulle upprättas i samband med sjömansskolan

eller å örlogsvarvet i Karlskrona.

I yttrande till statsrådsprotokollet för den 3 mars 1944 i samband med

anmälan av förenämnda proposition 1944: 185 anförde jag, bland annat, att

ett frångående av det år 1943 fattade beslutet rörande sjömansskolans centralisering

till Karlskrona icke syntes tillrådligt. Vid 1943 års riksdag hade

emellertid icke fattats slutlig ståndpunkt lill frågan om anordnandet av en

särskild verkstadsskola i anknytning till sjömansskolan. Det beslutade byggnadsprogrammet

innebure emellertid, att lokaler för en sådan skola reserverats

inom den s. k. bastionen Aurora i anslutning till sjömansskolan. Marinförvaltningen

hade sedermera framhållit, att en verkstadsskola örn möjligt

borde förläggas så att arbetet i densamma kunde bedrivas i nära kontakt

med produktiv verksamhet, vilket endast kunde uppnås genom anslutning

till varvsdriften. Marinförvaltningen hade vidare upplyst, alt det förelåge

goda utsikter alt inom Karlskrona örlogsvarvs område erhålla goda och

luftiga lokaler för verkstadsskolan och hade jämväl framlagt förslag örn

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

provisoriskt ordnande av verkstadsskolans lokalfråga i avvaktan på denna

frågas definitiva lösning.

För egen del framhöll jag i denna fråga, att förläggande av verkstadsskolan

till örlogsvarvet med dess strängt begränsade utrymmen knappast

kunde anses tillrådligt vare sig med hänsyn till varvsdriften eller ur utbildningssynpunkt.

Jag ville i sistnämnda hänseende erinra om att erfarenheterna

av de s. k. varvskurserna vid örlogsvarvet, som enligt dittills gällande

organisation anordnats som ett led i sjömansutbildningen, icke varit av

den art, alt en fortsatt anknytning till varvet kunde anses lämplig. Jag hade

därför vid anmälan tidigare samma dag av vissa byggnadsfrågor i Karlskrona

(propositionen 1944: 175, s. 144) ansett mig böra i huvudsak tillstyrka

ett av marinförvaltningen i dess anslagsäskanden för budgetåret 1944/45

framlagt förslag örn verkstadsskolans förläggande i anslutning till sjömansskolan.

Jag utgick från att rekryterna under sin utbildning vid verkstadsskolan

skulle beredas erforderlig tid till studier jämväl av varvsdriften.

Riksdagen (skrivelse nr 321) fann de av mig anförda skälen mot en uppdelning

av sjöinansskolans verksamhet bärande och beslöt, att skolan skulle

bibehållas såsom en till Karlskrona förlagd utbildningsenhet. Vad åter anginge

förslaget att anordna verkstadsskola i anslutning till sjömansskolan

och för ändamålet iordningställa vissa lokaler inom bastionen Aurora fann

riksdagen — med hänsyn till att även efter föreslagen ombyggnad av bastionen

Aurora de lokaler, som sålunda erhölles, komme att lämna åtskilligt

övrigt alt önska i fråga örn ändamålsenlighet och hygieniska förhållanden

— nödvändigt att, innan beslut i ämnet fattades, en utredning komme till

stånd rörande lämpligheten och möjligheten av en närmare anknytning av

verkstadsskolan till örlogsvarvet i enlighet med marinförvaltningens förslag.

Därvid syntes särskild uppmärksamhet böra ägnas spörsmålet ur synpunkten

av att åt verkstadsskolan bereda lokaler, som kunde tillgodose nutida

krav på rationell undervisning och tillbörlig yrkeshygien.

Vid sådant förhållande fann riksdagen vidare (skrivelse nr 322), att med

utförandet av de ifrågasatta byggnadsarbetena tills vidare borde anstå.

Sedan marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven för

budgetåret 1945/46 anmält, att förnyad utredning rörande lämpligaste sättet

att tillgodose lokalbehovet för en till Karlskrona förlagd verkstadsskola

påginge, har ämbetsverket i särskild skrivelse i ämnet den 30 november 1944

anfört i huvudsak följande.

Marinförvaltningen hade utarbetat nytt förslag till verkstadsskolebyggnad,

varvid samråd under hand skett med riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå

och med riksantikvarieämbetet samt byggnadsstyrelsen.

Skolan skulle mottaga elever från såväl flottan som kustartilleriet. Byggnaden

skulle enligt förslaget inrymma 139 man. Utbildningen avsåges skola

ske i två perioder, som vardera omfattade sex arbetsveckor å 48 timmar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

27

Utbildningstiden för varje kontingent komme sålunda att bliva tre månader.

Under ett år komme följaktligen att utbildas 4 X 139 eller sammanlagt

556 man, vilket antal beräknades ungefärligen motsvara den årliga rekryteringen.

Under den första perioden skulle en grundläggande utbildning ske

inom samtliga sex verkstadsavdelningar med en utbildningstid av en arbetsvecka

på varje avdelning. Eleverna skulle således uppdelas i sex lika stora

grupper under första perioden. Under den andra perioden skulle en uppdelning

av eleverna ske i tre större grupper, fördelade på filarverkstad, maskinverkstad

och smedja. Enligt utbildningsplanen avsåges all grundläggande

utbildning vid verkstadsskolan förläggas till rekrytstadiet. Den praktiska

tillämpningen av i verkstadsskolan förvärvade kunskaper och färdigheter

komme sålunda att på ett senare utbildningsstadium förläggas till örlogsvar>?ens

verkstäder och ombord å fartyg, förlagda till varven.

Ämbetsverket föresloge, att för ändamålet en ny skolbyggnad skulle uppföras

å en härför lämplig plats omedelbart sydväst om amiralitetskyrkan.

En för närvarande å den föreslagna byggnadsplatsen befintlig pistolskjutningsbana

finge därvid nedläggas och en därstädes belägen mindre byggnad

rivas, varvid vissa i byggnaden inrymda expeditioner m. m. kunde förflyttas

till andra disponibla lokaler. Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli

1941 för ny verkstadsskolebyggnad hade av marinförvaltningen beräknats

lill 360 000 kronor, vartill komme kostnader för administration m. m., cirka

22 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning, som i ärendet inhämtat yttrande från

inspektören för centrala verkstadsskolor m. m., Ilar ej funnit skäl till erinran

mot marinförvaltningens framställning.

Beträffande den bland annat i riksdagens förenämnda skrivelse 1944: 321

ifrågasatta närmare anknytningen av verkstadsskolan till örlogsvarvet i

Karlskrona m. m. har marinförvaltningen sedermera i skrivelse den 26 januari

1945 anfört i huvudsak följande.

Den närmare anknytning mellan verkstadsskolan och örlogsvarvet, som

kunde ifrågasättas, hänförde sig dels till platsen för skolans förläggning,

dels lill viss samverkan i fråga om skolans och örlogsvarvets arbete. Geografiskt

sett hade nybyggnaden planerats bliva förlagd till en plats, som

vöre direkt ansluten till varvsområdet. Eleverna från sjömansskolans kaserner

kunde dock komma till verkstadsskolan utan att behöva passera genom

det egentliga varvsområdet.

Beträffande den organisatoriska anknytningen till örlogsvarvet hade marinförvaltningen

ännu icke tagit ställning. Hinder syntes emellertid icke

föreligga, att den chef för fartygsavdelningen, som enligt föreliggande omorganisationsplaner

avsåges tillsättas vid örlogsvarvet, erhölle den tekniska

tillsynen och följde undervisningen vid verkstadsskolan och på så sätt biträdde

marinöverdirek tören i de åligganden, som tillkomme honom såsom

inspektör för den ingenjörstekniska verksamheten inom marinen (SFS

864/42, 72 g). Genom delta organisatoriska förfarande skapades jämväl

ökade möjligheter att från varvet erhålla lämpliga objekt för reparationsoch

nytillverkningsarbeten, som kunde utföras på verkstadsskolan. Samtidigt

som verkstadsskolan härigenom kunde tillföras lämpliga undervis
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 97.

ningsobjekt, finge eleverna redan från början en viss inblick i den materiel,

som de sedermera avsåges skola handhava.

Det sammanlagda elevantalet under ett år uppginge till 556 elever, varav

68 elever utgjordes av kustartillerister (eldare, vapensmeder). Uppdelat på

fyra tremånadersperioder bleve elevantalet sålunda 139, efter vilket antal

verkstadsskolan planerats. Utbildningstiden för kustartilleriet tillhörande

vapensmeder utgjorde sex månader. 1 övrigt vöre utbildningstiden tre månader,

vilken sistnämnda tid kunde synas kort med tanke på innebörden av

begreppet yrkesutbildning i den bemärkelse, som avsåges i gällande kollektivavtal.

Yrkesutbildningen inom sjömansskolan avsåge emellertid att giva

eleverna utbildning inom viss yrkesgren enligt den yrkesuppdelning, som

förelåge i fråga örn marinens personal, såsom eldare, artillerimatroser, signalmalroser

etc. Verkstadsskolans utbildning i denna bemärkelse avsåge

sålunda att giva eleverna en grundläggande kännedom örn arbetsmaskiner,

arbetsmetoder, arbetsledning m. m. för att de vid senare kommenderingar

ombord på fartyg och vid praktik på örlogsvarv under tiden för underbefälsutbildningen

skulle ha erforderligt underlag för att kunna tillgodogöra

sig dessa senare utbildningsskeden ävensom att de skulle förvärva en viss

duglighet som hantverkare för att kunna biträda vid utförandet av enklare

arbeten. Med den uppläggning av yrkesutbildningen, som förelåge beträffande

maskinpersonalens utbildning vid verkstadsskolan, kunde densamma

leda till kompetens för erhållande av tredje maskinistbrevet. Därigenom

tillgodosåges från manskapshåll och från utbildningskommissionen uttalade

önskemål.

För att ytterligare utnyttja verkstadsskolan vore avsikten, att eleverna

även under sin fritid skulle erhålla möjligheter att arbeta i verkstadslokalerna.

Under åberopande av vad sålunda och i ämbetsverkets förenämnda skrivelse

den 30 november 1944 anförts hemställde marinförvaltningen örn bifall

till sin i samma skrivelse gjorda hemställan.

Samråd hade ägt runi med chefen för marinstaben.

D''pachtfen''>s Genom 1942 års försvarsbeslut har riksdagen i princip godkänt ett av

Kungl. Majit framlagt förslag örn inrättande av en flottans sjömansskola,

till vilken rekrytutbildningen för flottans fast anställda manskap skall helt

centraliseras. Skolan, som beräknats för en manskapsstyrka av i runt tal

1 000 man, skall enligt riksdagens beslut förläggas till Karlskrona, där den

tidigare av kustartilleriet utnyttjade s. k. stadskasernen ävensom marinens

sjukhus upplåtits för ändamålet. Beträffande utbildningen vid flottan bör

här omnämnas, att sjömansskolans elever uppdelas på olika yrkesavdelningar,

bland andra maskinavdelningen och hantverksavdelningen. Rekrytutbildningen

indelas i perioder, olika långa för olika yrkesgrenar. Efter en

första period omfattande grundläggande allmänbildning, förberedande yrkesutbildning

samt fysisk och disciplinerande fostran skola eleverna på maskin-

och hantverksavdelningama påbörja verkstadsutbildning. Rekrytutbildningen

vid kustartilleriet äger rum enligt i stort sett enahanda linjer.

Enligt tidigare gällande organisation anordnades såsom ett led i rekrytut
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 97.

29

bildningen vid flottan s. k. varvskurser vid Karlskrona örlogsvarv och för

kustartilleristerna såsom ett led i rekryt- och underbefälsutbildningen liknande

kurser vid kustartilleriets tygverkstäder m. m. Då denna utbildning

emellertid icke visat sig effektiv, framlades för 1944 års riksdag förslag

om inrättande av en särskild verkstadsskola i anslutning till sjömansskolan

med lokaler i bastionen Aurora och i marinens sjukhus. Riksdagen uppsköt

emellertid sitt ställningstagande i avvaktan på ytterligare utredning

rörande lämpligheten och möjligheten av en närmare anknytning av verkstadsskolan

till örlogsvarvet och rörande lämpligaste sättet att tillgodose

lokalbehovet för en till Karlskrona förlagd verkstadsskola.

Marinförvaltningen har nu framlagt förslag om uppförande av en friliggande

byggnad för verkstadsskola å en av ämbetsverket förordad plats å

Karlskrona örlogsvarvs område. Kostnaderna ha beräknats till 382 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. Byggnadens storlek har beräknats med

ledning av ett i ärendet framlagt organisationsförslag — närmare berört i

det föregående — varav framgår, att årligen omkring 550 elever från flottan

och kustartilleriet, fördelade på fyra kurser om i regel tre månader, avses

skola därstädes erhålla sin första verkstadsutbildning. På ett senare stadium

tillkommer praktisk tillämpning av i verkstadsskolan förvärvade kunskaper

och färdigheter, för flottans personal genom tjänstgöring ombord

och å varvens verkstäder och för kustartilleriets personal genom tjänstgöring

vid nyssnämnda verkstäder eller vid kustartilleriets tygverkstäder.

Förslaget synes på ett tillfredsställande sätt tillgodose de av riksdagen anförda

synpunkterna. Såsom av marinförvaltningens utredning framgår, föreligga

sålunda möjligheter alt ordna ett visst samarbete mellan verkstadsskolan

och örlogsvarvets fartygsavdelning, varigenom ett önskvärt samband

med varvet erhålles. Den för skolan föreslagna platsen, som för att kunna

tågås i anspråk för ändamålet förutsätter rivning av en mindre byggnad

och av vissa till en pistolskjutningsbana hörande anordningar, synes lämplig.

Skjutningarna beräknas i fortsättningen kunna äga rum å en befintlig

bana å Söderstjärna. Det av riksdagen anförda önskemålet om verkstadslokaler,

som kunna tillgodose nutida krav på rationell undervisning och tillbörlig

yrkeshygien, synes mig bliva i görligaste mån tillgodosett i det nya

förslaget, ehuru den korta tid, som enligt utbildningsplanerna avses bliva

anslagen till verkstadsutbildningen, självfallet icke kan medgiva annat än

orientering och en förberedande yrkesutbildning. Jag finner icke anledning

att i detta sammanhang närmare beröra den av ämbetsverket föreslagna

organisationen av undervisningen men vill likväl framhålla, att enligt

min uppfattning viss risk föreligger för att utbildningen blir alltför

splittrad. En ytterligare överarbetning av utbildningsplanerna i samråd med

överstyrelsen för yrkesutbildning synes därför önskvärd.

Då kostnadsberäkningarna för skolbyggnaden icke givit mig anledning

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

till erinran, får jag i anslutning till det anförda tillstyrka, atl för uppförande

av verkstadsskola i Karlskrona ett belopp av 382 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 beräknas för nästa budgetår. I beloppet ingå, förutom

administrationskostnader m. m., jämväl kostnader för rivning av å byggnadsplalsen

befintliga anläggningar.

Jag vill i delta sammanhang erinra, att riksdagen (skrivelse 1944: 321,

punkten 30:o) efter förslag i propositionen 1944: 185 (s. 232—234) till engångskostnader

för anskaffning av undervisningsmateriel m. m. för sjömansskolan

för budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag av 200 000

kronor. Såsom av propositionen framgår avses anslaget skola tagas i anspråk

för anskaffning av maskiner, verktyg och annan utrustning för verkstadsskolan

i Karlskrona.

Flygvapnets delfond.

Viss ytterligare kostnad för markförvärv för Hallands flygflottilj. I propositionen

1942:328 anmäldes frågan om markförvärv för Hallands flygflottilj

vid förläggning intill Halmstad. Av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden framgår (punkt 4), att

jag icke utan vidare fann mig beredd att förorda bifall till ett av flygförvaltningen

framlagt förslag i ämnet, att möjligheterna att med Halmstads

stad träffa viss annan och för det allmänna lämpligare uppgörelse i markförvärvsfrågan

borde undersökas samt att det borde få ankomma på Kungl.

Majit atl efter ytterligare granskning av förläggningsfrågan träffa det avgörande,

vartill granskningen kunde giva anledning. Riksdagen, som icke

hade något att erinra mot vad sålunda anfördes, anvisade för markförvärv7

för Hallands flygflottilj för budgetåret 1942/43 såsom kapitalinvestering i

försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, ett reservationsanslag

av 630 000 kronor.

Sedan förenämnda utredning verkställs, godkände Kungl. Majit, såsom

även anmälts för riksdagen i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag

(bilaga 2, s. 57), genom särskilda beslut i stort sett flygförvallningens i propositionen

1942:328 anmälda förslag. Enligt det med Halmstads stad träffade

avtalet skulle staden till kronan överlåta vissa områden, däribland

fastigheterna Mickedal 151 och Vapnöhöjden l1. En del av den mark, som

sålunda överlåtits å kronan, var utarrenderad. Med en av arrendatorer^

— O. Johansson — träffade flygförvaltningen, under förbehåll av Kungl.

Maj:ts godkännande, ett den 17 och den 29 april 1942 dagtecknat avtal med

tillägg den 18 juli 1942, enligt vilket Johansson, som av Halmstads stad

arrenderade lägenheten Köpmannagård, hörande under Mickedal 151 och

Vapnöhöjden 1\ såsom engångsersättning för frånträde av arrendet av kro
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 97.

31

nan skulle erhålla ett belopp av 21 000 kronor. Avtalet godkändes av Kungl.

Maj:t den 28 augusti 1942. Frågan om avlösen av ytterligare sju arrendatorer

av mark å de av kronan förvärvade områdena kunde icke avgöras på

frivillighetens väg. Kungl. Majit förordnade därför, på framställning av

flygförvaltningen, genom beslut den 27 november 1942, att bland annat

nvttjanderätten till ifrågavarande områden skulle avstås till kronan i den

ordning lagen örn expropriation stadgar.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1944/45 anmälde

sedermera flygförvaltningen, att kostnaderna för Hallands flygflottiljs etablissement

för det dåvarande beräknades komma att överstiga tidigare beräknade

samt att merkostnaderna huvudsakligen belöpte på markförvärven,

i det oväntat höga ersättningar för avlösen av arrendatorer kunde förutses.

1 statsverkspropositionen till 1944 års riksdag anmäldes detta förhållande

Ikapitalbudgeten: bil. 2, s. 124). Jag utgick därvid från att, i den mån exproprieringskostnaderna

icke kunde bestridas inom ramen för det av 1942 års

för markförvärv anvisade anslaget, desamma skulle få utgå av inom 1942

års försvarsbesluts kostnadsram under flygvapnets delfond av försvarsväsendets

fastighetsfond anvisat anslag till vissa byggnadsarbeten m. m. I den

vid propositionen fogade bilagan rörande kostnaderna för Hallands flygflottilj

beräknades med hänsyn härtill för markförvärv ett belopp av 830 000

kronor, eller 200 000 kronor mer än det tidigare beviljade anslaget. Detta

föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

Vederbörande domstol har numera fastställt löseskillingarna och ersättningar

till ifrågavarande sju arrendatorer för skada föranledd av expropriation

av bland annat nyssnämnda nyttjanderätter.

I skrift den 7 oktober 1943 har förenämnde O. Johansson hos Kungl.

Majit anhållit, att Kungl. Majit av nåd måtte tillerkänna honom ersättning

i anledning av frånträda av arrenderätten till lägenheten Köpmannagård

utöver vad han erhållit enligt det med flygförvaltningen ingångna avtalet.

Till stöd för sin ansökning har Johansson anfört i huvudsak följande.

Han hade vid förhandlingarna med flygförvaltningens representant befunnit

sig i psykiskt deprimerat sinnestillstånd, beroende på att hans hustru

nyligen avlidit och han varit orolig för att han, örn han nödgades frånträda,

sitt arrende, icke skulle kunna anskaffa bostad eller ordna med försörjningen

av sina fem minderåriga barn — av vilka några voro sjukliga —,

att han saknat erfaren förhandlingshjälp, att hans ekonomi varit mycket

svag samt att han inför den ovissa situationen och med tanke på att ett

eventuellt expropriationsförfarande komme att draga ut på tiden ansett sig

tvingad att falla undan och godtaga det av flygförvaltningens representant

erbjudna beloppet, varigenom han skulle omedelbart kunna erhålla medel

för att ordna för sig och de sina. Sedan utgången av expropriationsmålet

blivit känt, hade han erfarit, att expropriationsnämnd tillerkänt övriga ar

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

rendatorer ersättning enligt grunder som vore mycket gynnsammare än de

som tillämpats i hans eget fall. Därest hans ekonomiska ställning varit

bättre, skulle han icke behövt sluta den för honom så ofördelaktiga uppgörelsen.

över ansökningen har flygförvaltningen avgivit utlåtande den 14 september

1944. Ämbetsverket har därvid under hänvisning till innehållet i det

med Johansson slutna avtalet, som baserats på verkställda jordbruksekonomiska

beräkningar, anfört, att sökanden, såvitt ämbetsverket kunnat

finna, icke ådagalagt någon omständighet på grund varav avtalet icke skulle

vara för honom bindande, varför flygförvaltningen, med hänsyn jämväl

till de konsekvenser ett bifall till ansökningen kunde tänkas få, hemställde,

att ansökningen icke måtte föranleda till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I ärendet har vidare länsstyrelsen i Hallands län utlåtit sig. Länsstyrelsen

har därvid överlämnat från centraldispensären i Halmstad och från

Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott infordrade yttranden

samt en av Johansson inlämnad skrift, vid vilken fogats ett av ordföranden

och två ledamöter i expropriationsnämnden utfärdat intyg.

Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har anfört att,

med hänsyn till den ersättning för arrenderätten å 17 000 kronor som av Johansson

erlagts vid hans tillträde av fastigheten och de kostsamma förbättringar

å såväl byggnader som jord som utan ersättning vidtagits av

Johansson under arrendetiden, en ersättning av 21 000 kronor icke utgjorde

skälig gottgörelse till Johansson för den mistade arrenderätten vid en för

jordbruksdrift relativt gynnsam tidpunkt. Förvaltningsutskottet kunde vitsorda,

att Johanssons ekonomi sedan jordbrukskrisen i början av 1930-talet

varit svag. Han hade bl. a. haft svårigheter att i rätt tid fullgöra betalning

av förfallna annuiteter å lån och avgifter till hushållningssällskapet. Denna

Johanssons svaga ekonomi syntes enligt utskottets uppfattning i hög

grad ha bidragit till att Johansson godkände en efter allt att döma så ogynnsam

uppgörelse med flygförvaltningen hellre än att avvakta utgången av

en expropriationsförrättning något eller några år senare, under vilken mellantid

han stod utan försörjningsmöjligheter för sig och sin familj. På

grund av denna sin svaga ekonomi syntes emellertid Johansson icke böra

komma i en sämre ställning än övriga ifrågavarande arrendatorer, vilka i

allmänhet hade bättre ekonomisk ställning. Av expropriationsnämnden numera

gjord värdering, slutande på ett belopp av 40 475 kronor, syntes väl

avvägd i förhållande till de ersättningar som utgått till övriga arrendatorer.

Då förvaltningsutskottet ansåge skäligt, att Johansson behandlades

på liknande sätt som hans grannar, som avträtt sina arrenden, finge utskottet

sålunda tillstyrka, att Johansson av nåd tillerkändes ersättning för

förlorad arrenderätt i enlighet med expropriationsnämndens värdering.

Av det av ordföranden och två ledamöter i expropriationsnåmnd utför
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

33

dadé intyget framgår att, därest Johanssons anspråk varit föremål för prövning

av expropriationsnämnd med hänsyn tagen till i arrendatorsmålen i

Mickedala tillämpade grunder, ersättning skulle ha utdömts med 40 575

kronor.

Länsstyrelsen har för egen del anfört följande.

Den ersättning Johansson erhållit av flygförvaltningen, 21 000 kronor,

vore enligt länsstyrelsens förmenande alltför låg i förhållande till de ersättningar

som expropriationsnämnden tillerkänt övriga arrendatorer eller belopp

varierande mellan 76 000 och 51 000 kronor. Därest Johanssons anspråk

varit föremål för prövning av expropriationsnämnden skulle enligt

det av expropriationsnämndens ordförande och två ledamöter i nämnden utfärdade

intyget Johansson ha tillerkänts ett sammanlagt belopp av 40 575

kronor jämte ränta enligt 55 § expropriationslagen. De dåliga ekonomiska

omständigheter Johansson ständigt levat under samt sjukdom och dödsfall

inom familjen hade hos honom förorsakat en svår psykisk depression. Då

han icke funnit någon utväg att försörja sig och sin stora familj, hade han

måst antaga flygförvaltningens för honom synnerligen ogynnsamma erbjudande.

Johansson hade icke såsom de övriga arrendatorerna, vilka samtliga

vore välsituerade, kunnat invänta utgången av ett expropriationsförfarande.

Den allmänna uppfattningen vöre också, att den ersättning Johansson

erhållit icke tillnärmelsevis svarade mot verkliga värdet.

Då länsstyrelsen funne den av Johansson nu begärda ersättningen synnerligt

moderat, ville länsstyrelsen tillstyrka, att Kungl. Majit måtte av nåd

bifalla hans framställning.

Johansson har i skrivelse den 2 januari 1944 hemställt, att ersättningen

för frånträdet av arrendet måtte sättas till 40 575 kronor med avdrag för

vad han redan erhållit, 21 000 kronor, men med tillägg av ränta efter viss

beräkningsgrund samt av belopp till täckande av havda kostnader.

Beträffande de olika grunderna för beräkningen av här avsedda ersättning

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

: Av den lämnade redogörelsen framgår, att den ersättning som genom frivillig

uppgörelse överenskommits med Johansson kommit att — relativt

sett — väsentligt understiga den ersättning, som senare av expropriationsnämnd

fastställts för övriga arrendatorer. Mycket talar för att avtalet genom

omständigheternas tryck kommit att slutas vid en med hänsyn till Johanssons

familje- och försörjningsförhållanden mycket oläglig tidpunkt.

Vid avtalets ingående synes han ekonomiskt ha befunnit sig i det läget, att

han icke vågat taga risken av att i likhet med sina mera välsituerade grannar

invänta ersättningsfrågans avgörande i samband med expropriationsförfarande.

Även med beaktande av att Johansson helt frivilligt ingått avtalet,

synes det mig med hänsyn lill det anförda icke skäligt att enbart under

hänvisning lill del träffade avtalet avvisa varje tanke på ett tillmötesgående

av Johanssons senare framställda önskemål. Härtill kommer att, enligt vad

sorn upplysts i ärendet, Johansson nu har svårt att fullgöra vissa åtaganden

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. nr 97.

Departements
chefen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

i samband med övertagandet av annat jordbruk i stället för det han lämnat.

Å andra sidan synes av principiella skäl Johanssons begäran om ytterligare

ersättning icke kunna i full utsträckning tillmötesgås. Jag finner mig

emellertid under framhållande av de speciellt egenartade omständigheterna

i det förevarande fallet beredd tillstyrka, alt en ytterligare ersättning av

15 000 kronor tillerkännes Johansson. Frågan örn utgivande av denna ytterligare

ersättning torde böra underställas riksdagens prövning. Jag förordar

därvid att, därest riksdagen icke har något att erinra mot att ersättningen

får utbetalas, härav föranledda kostnader må bestridas av vederbörligt

under flygvapnets delfond av försvarets fastighetsfond anvisat anslag

till vissa byggnadsarbeten m. m.

Markförvärv för sjunde jaktflottiljen. Efter förslag av Kungl. Maj:t i

propositionen 1944:185 (s. 7—22) beslöt riksdagen (skrivelse 1944:321),

att i flygvapnets organisation skulle ingå ytterligare en jaktflottilj, Södertörns

flygflottilj, nied uppsättning från och med tidpunkt, som av Kungl.

Maj:t bestämdes. Flottiljen avsågs skola förläggas till det under anläggning

varande krigsflygfältet å Södertörn. I särskilt av riksdagen fattat beslut

(skrivelse 1944: 322) förutsattes, att krigsflygfältet, med hänsyn till beslutet

om flottiljens förläggning, skulle utvidgas att jämväl omfatta ett egendomen

Hamra tillhörande område om cirka 24 hektar, som på en ärendet

bifogad karta markerats med grön färgstreckning. Kostnaderna för förvärv

av området i fråga hade vid sakkunnig värdering beräknats till 64 000

kronor. Sistnämnda belopp skulle utgå från det för flygvapnet för budgetåret

1944/45 under försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond,

anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m.

I skrivelse den 12 februari 1945 har fly g förvaltningen i ämnet anfört i

huvudsak följande.

För förvärv av ifrågavarande område hade flygförvaltningen inlåtit sig i

förhandlingar med ägaren av Hamra gård, aktiebolaget Separator. Då emellertid

bolaget numera funnit möjlighet att exploatera en å området befintlig

sandtäkt och därvid betingat sig en ersättning, som väsentligen överstigit

vad flygförvaltningen beräknat, hade dessa förhandlingar icke lett till något

resultat.

På grund härav hade flygförvaltningen ansett sig böra överväga andra

möjligheter för ordnande av förläggningsbyggnader m. m. å det redan för

krigsflygfältet förvärvade området samt vissa därintill gränsande områden.

Ämbetsverket hade därvid funnit en godtagbar lösning vara att förlägga bebyggelsen

med sin huvuddel å nordöstra delen av det redan förvärvade området

och återstoden å mark tillhörande den flygfältet angränsande Rikstens

kronopark, som stöde under domänstyrelsens förvaltning, och till viss

mindre del å enskilda personer tillhöriga fastigheterna Eklundshov l32 om

13 730 kvadratmeter och Eklundshov l31 om 7 228 kvadratmeter.

Området inom vilket etablissementet nu föresloges bliva uppfört syntes i

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

35

stort sett likvärdigt med det tidigare föreslagna. Terrängen erbjöde mellan

förekommande bergpartier goda byggnadsplatser.

Byggnadskostnaderna för anläggningen å det nu aktuella området motsvarade

i stort sett de som beräknats för det tidigare föreslagna.

Domänstyrelsen hade under hand förklarat sig icke ha något att erinra

mot att erforderlig del av Rikstens kronopark foges i anspråk för nu omförmält

ändamål. Med ägarna till Eklundshov l31 och l32 hade köpeavtal

träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande.

Kostnaderna för inköp av fastigheterna Eklundshov l31 och l32 uppgå enligt

de träffade preliminära avtalen till sammanlagt 57 000 kronor, varav

pa marken belöper ett belopp av 21 000 kronor — i stort sett motsvarande

ett pris av 1 krona per kvadratmeter — och på byggnader och vissa inventarier

ett belopp av 31 000 kronor. Återstående 5 000 kronor utgöra ersättning

för nedläggande av en på fastigheten Eklundshov l32 bedriven tvättinrättning.

Kostnaderna ha vid sakkunnig värdering befunnits skäliga.

Med hänsyn till de förändrade förutsättningar, som enligt vad flygför- Departement»- valtningen upplyst nu föreligga beträffande Södertörns flygflottiljs förlägg- (hefrn

ning, har jag intet att erinra mot att det nu ifrågavarande området förvärvas

i stället för det ursprungligen föreslagna. Kostnaderna, 57 000 kronor,

understiga med 7 000 kronor det tidigare beräknade beloppet. Då flygförvaltningens

förslag emellertid innebär en ändring i för riksdagen anmälda

förhållanden, torde ärendet böra underställas riksdagens prövning. Det torde

böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut rörande överförande

till försvarets fastighetsfond av erforderlig del av Rikstens kronopark.

Hemställan.

Såsom närmare framgår av den i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 1—2) lämnade redogörelsen för gällande anslagsprinciper

i fråga örn kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de för försvarets

byggnadsarbeten m. m. avsedda kvotanslagen, bör riksdagens beslut beträffande

de här anmälda byggnadsfrågorna givas formen av medgivande att

för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten m. m. taga anslagen i

anspråk.

Under åberopande av vad i det föregående under de särskilda avsnitten

anförts får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsföretag

m. m. må komma till utförande samt att kostnaderna härför

ävensom i det föregående angiven ersättning i samband med

markförvärv för Hallands flygflottilj må bestridas med anlitande

av de i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2)

s. 36 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97

36

under försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 äskade

investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten m. m., i den mån

kostnaderna icke kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade

anslag till inom försvarsbeslutets kostnadsram ingående

byggnadsarbeten m. m.

B. Kapitalinvesteringar för vissa särskilda markförvärv.

Arméns delfond.

[2.] Utvidgning av Södermanlands pansarregementes övningsfält m. m.

I sin skrivelse den 26 augusti 1943 angående lantförsvarets medelsbehov

för innevarande budgetår anmälde arméförvaltningen, att en utvidgning av

övningsfältet invid Strängnäs syntes nödvändig, sedan Södermanlands regemente

omorganiserats till pansarregemente. Å övningsfältet borde örn möjligt

kunna utföras skolskjutning med stridsvagnskanon och stridsvagnskulspruta.

Efter ytterligare utredning i ärendet anförde arméförvaltningens fortifikalionsstyrelse

i skrivelse den 9 november 1943 bland annat, att med hänsyn

till det nuvarande övningsfältets läge omedelbart norr om Strängnäs

och i öster begränsat av Mälaren en utvidgning endast kunde komma till

stånd i nordvästlig eller västlig riktning.

En utökning i någon av dessa riktningar skulle onekligen åstadkomma

ett mycket svårt socialt intrång, enär ett flertal goda jordbruk komme att

beröras därav. Olägenheterna syntes dock vara något mindre vid en utvidgning

i nordvästlig än i västlig riktning. Möjligheten att erhålla annan

mark i regementets närhet, där mindre skada åstadkommes, hade undersökts

men lämnat negativt resultat. På Tosterön i Mälaren funnes visserligen

lämplig mark, men antingen måste förflyttning dit ske genom staden

eller också finge fordonen färjas över Strängnäsfjärden, vilket i båda fallen

bleve tidsödande. Härtill komme att det nuvarande övningsfältet i så fall

icke kunde utnyttjas. Då det skulle innebära stor tidsförlust för regementets

utbildning och en alltför stark förslitning av materielen, om ett övningsområde

valdes, som ej direkt anslöte sig till det nuvarande, syntes starka

skäl tala för en utvidgning av fältet och då företrädesvis i nordvästlig riktning.

Enligt av chefen för pansarregementet verkställda rekognosceringar

syntes en utvidgning av fältet i nordvästlig riktning lämpligen kunna ske

enligt två alternativ, nämligen antingen genom inköp av ett område öster

landsvägen Eldsund—Vansö kyrka—Fogdö kyrka (alternativ I) eller genom

inköp av såväl detta område som ytterligare ett område söder Vansö kyrka

(alternativ II). Ehuru det vore synnerligen önskvärt, alt ett så stort övningsfält

som möjligt erhölles för pansarregementet, syntes dock, med hänsyn

till att området söder Vansö kyrka omfattade mark under relativt hög kultur,

alternativ I böra förordas under förutsättning, att det icke nedskures.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

37

Utökades fältet enligt alternativ I kunde övninPfr nied stridsvagnsförband

intill en bataljon i nord—sydlig riktning genomföras över en sträcka av

omkring 5 kilometer. Då emellertid det enligt alternativ I utökade övningsfältet

icke medgåve skarpskjutning med 37 millimeters kanon och kulspruta

i stridsvagn, syntes därjämte böra inköpas ett särskilt område, där skarpskjutning

med dessa vapen i form av skolskjutning vöre möjlig. Ett område,

omfattande ön Stora Rullingen i Mälaren och stranden väster denna

ö kunde eventuellt komma i fråga. Detta område, där säkerheten efter kontroll

befunnits godtagbar, hade förut utnyttjats för skarpskjutning med 37

millimeters kanon och kulspruta i stridsvagn. Därvid hade emellertid en

markhyra av 100 kronor per dag erlagts, varför med det betydligt ökade

antalet skjutningar, som efter organiserandet av pansarregementet måste

utföras, ett inköp av området syntes vara förenligt med god ekonomi. Inspektören

för pansartrupperna hade därför föreslagit, att för utökning av

övningsfältet följande områden måtte inköpas, nämligen dels området öster

landsvägen Eldsund—Vansö kyrka—Fogdö kyrka enligt alternativ I, dels

ock ön Stora Rullingen och stranden närmast väster därom.

På föranstaltande av chefen för armén hade härefter inspektören för pansartrupperna

låtit undersöka möjligheten att inskränka det såsom alternativ

I betecknade området. Med skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 9 januari

!943 hade inspektören för pansartrupperna överlämnat ett av regementschefen

upprättat förslag rörande ändrad gränsdragning. Regementschefen

hade vidare i detta sammanhang föreslagit, att ett område söder Eldsund

skulle förvärvas.

Den av regementschefen föreslagna gränsen för utvidgningen av övningsfältet

hade vid av fortifikationsstyrelsen verkställd undersökning befunnits

olämplig med hänsyn till den sönderdelning av befintliga brukningsenheter,

som därav skulle bliva följden. Efter ytterligare utredningar och justeringar

av de föreslagna gränserna hade emellertid fortifikationsstyrelsen kommit

lill alt för utvidgning av övningsfältet ett i stort sett med förenämnda alternativ

I sammanfallande område örn cirka 500 hektar, varav cirka 300 hektar

åker, borde förvärvas. Området — närmare angivet å en till ärendet

hörande sammanställningskarta — hade enligt en av domänintendenten i

Uppsala län F. Flodkvist och tjf. domänintendenten i Södermanlands län

H. Flodkvist samt jägmästaren R. Fränkel år 1943 företagen värdering uppskattats

till ett värde av 734 500 kronor, vartill komine ersättningar till arrendatorer

för avstående av arrenden med 46 065 kronor och för inlösen av

vissa byggnader med 15 650 kronor eller tillhopa 796 215 kronor.

Sedan berörda utredning verkställts och fortifikationsstyrelsen hos chefen

för armén anhållit örn direktiv i ärendet, hade denne, efter att ytterligare

lia undersökt möjligheten att inskränka området, i skrivelse den 28 september

1943 meddelat, alt det av fortifikationsstyrelsen angivna området borde

föreslås lill inköp.

Beträffande plats för skarpskjutning med slridsvagnskanon och kulspruta

borde enligt styrelsen — på sätt regementschefen föreslagit — ön Stora Rullingen

samt en strandremsa väster därom förvärvas. Arealen å de till förvärv

föreslagna områdena utgjorde tillhopa cirka 45 hektar. De förut nämnda

värderingsmännen hade åsatt dessa områden ett värde av 84 100 kronor.

Inklusive ersättningar lill två arrendatorer borde eli belopp av tillhopa

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

86 300 kronor beräknas lnr förvärvet. Enligt av chefen för armén lämnat

direktiv borde medel äskas för ändamålet.

Kostnaderna för av fortifikationsstyrelsen föreslagna förvärv kunde i enlighet

med det anförda uppskattas till (796 215 + 86 300 =) 882 515 kronor.

Vid bedömande av medelsbehovet borde man emellertid räkna med en

viss marginal, förslagsvis 20% å värderingssumman eller 176 500 kronor.

För hela förvärvet skulle sålunda erfordras ett belopp av i runt tal 1 060 000

kronor.

I anslutning till det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen, att Kungl.

Maj:t vid äskande av anslag för markförvärv för budgetåret 1944/45 måtte

för här ifrågavarande ändamål beräkna ett belopp av 1 060 000 kronor.

Sedan kommunalfullmäktige i Vansö socken jämlikt beslut å sammanträde

den 18 december 1943 förklarat, att kommunen hyste bekymmer för

den sänkning av kommunens skatteunderlag, som skulle uppstå därest den

föreslagna utvidgningen av övningsfältet komme att förverkligas, och att svårigheter

kunde uppstå för den inom området bosatta jordbruksbefolkningen

att erhålla nya försörjningsmöjligheter, uppdrogs den 19 januari 1944 åt arméns

fortifikationsförvaltning att med beaktande av vad som anförts i en

vid ärendets förberedande behandling inom försvarsdepartementet upprättad

promemoria avgiva förnyat utlåtande i ärendet. I promemorian uttalades,

att det föreslagna förvärvet av mark för utvidgning av pansarregementets

övningsfält, främst med hänsyn till kostnaderna,

tills vidare icke borde genomföras. Möjligen borde inom fortifikationsförvaltningen

till förnyat övervägande upptagas frågan örn lämpligheten att

för ändamålet förvärva annan mark, som ej vore belägen i anslutning till

regementets nuvarande övningsfält, därvid mot olägenheterna av begränsad

användning av det nuvarande fältet och längre förflyttningar kunde vägas

vad som kunde vinnas i lägre kostnader och mindre intrång. Ett genomförande

enligt förslaget av markförvärv för skjutplats syntes

vara möjligt, dock borde närmare utredas möjligheterna att begränsa det

för ändamålet erforderliga området å Tosterön. I

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns

fortifikationsförvaltning i ämnet anfört i huvudsak följande.

Fortifikationsförvaltningen hade tillkallat särskilda sakkunniga för att

biträda vid ärendets ytterligare utredning. De sakkunniga, som utgjorts av

inspektören för pansartrupperna, översten P. Janse, ordförande, t. f. domänintendenten

H. Flodkvist, majoren G. Frithz, ledamoten av riksdagens andra

kammare, agronomen S. Janson i Frändesta, förste byråsekreteraren i fortifikationsförvaltningen

K. Sjöstedt samt bitr. domänofficeren därstädes,

översten C. Vogel, hade i ett den 18 augusti 1944 dagtecknat utlåtande anfört

hland annat följande.

Ett pansarövningsfält borde minst ha en längd av omkring 5 kilometer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 97.

;s9

och en bredd av omkring 2 kilometer. För att icke alltför stor olägenhet ur

övnings- och utbildningssynpunkt skulle uppstå av förflyttningarna, måste

fältet vara beläget inom 2 mil från förläggningen. Fältet måste beräknas

tagas i anspråk för övningar 150 dagar per år. Terrängen måste vara framkomlig

för stridsvagnar, det vill säga alltför stora områden finge icke vara

stridsvagnshindrande och öppen terräng borde omväxla med betäckt terräng.

Den av fortifikationsstyrelsen i skrivelse till Kungl Majit den 9 november

1943 antydda möjligheten att erhålla ett lämpligt övningsfält å Tosterön

bade genom regementets försorg närmare undersökts. Härvid hade det befunnits,

att den betäckta terrängen i alltför hög grad vore stenbunden och

därigenom stridsvagnshindrande, samt att något tillräckligt stort och lämpligt

övningsområde därför icke knnde erhållas å ön.

Utredningen hade därefter inriktats på undersökning i första hand av

frågan, huruvida någon kronan redan tillhörig mark i närheten av Strängnäs

skulle kunna tagas i anspråk för ändamålet. Under domänstyrelsens

förvaltning funnes kronoparken Hugelsta samt kronoegendomen Ribbingelund,

belägna cirka 2 mil väster örn Strängnäs. Dessa hade vid undersökningen

visat sig icke lämpliga, vilket franninge av en promemoria över resultatet

av verkställda rekognosceringar. Atta olika tänkbara områden hade

undersökts. De såsom I—VII i nämnda promemoria betecknade områdena

vore antingen odugliga eller föga lämpliga, främst av den anledningen, att

de i stor utsträckning utgjordes av så kallad blockterräng, som hindrade

stridsvagnarnas framkomstmöjlighet. Område nr VIII utgjorde ett ur terrängsynpunkt

lämpligt övningsområde örn cirka 1 250 hektar tillhörande

Lindholms fideikommiss. En viss olägenhet med detta område vöre dock,

att en allmän landsväg ginge mitt genom övningsfältet samt att Barva kyrka

jämte kyrkogård och skola vore belägna inom detsamma. För att ett förvärv

av detta övningsområde skulle kunna ske till rimligt pris, bleve det

nödvändigt att förvärva hela fideikommisset. Detta hade av domänintendenten

H. Flodkvist värderats till 1 58(5 300 kronor, varav 1 053 100 kronor

belöpte å det tänkta övningsfältet. Emellertid bleve en sådan lösning av

problemet angående anskaffande av övningsfält för regementet dyrare än

den av fortifikationsstyrelsen föreslagna. Det sociala problemet beträffande

arrendatorer och förmånstagare finge anses vara av samma omfattning vid

ett förvärv av Lindholms gods som vid förvärv av det av fortifikationsstyrelsen

till inköp föreslagna området, här benämnt Vansöfältet.

Då kostnaderna för förflyttning av de vid övningarna använda fordonen

måste utöva stort inflytande vid bedömande av huruvida det kunde vara

ekonomiskt att förlägga pansarregementets övningsfält på något avstånd

från förläggningen, hade undersökts vilka årliga kostnader, som skulle uppstå

i berörda hänseende vid förläggning av övningsfältet exempelvis till

Lindholms gods på ett närmaste avstånd från kasernerna av 12 kilometer.

Av en av översten Janse upprättad promemoria framginge, att den årliga

kostnaden för förslitning under förflyttningarna av de stridsvagnar, som

skulle användas för övningar å fältet, skulle uppgå till ett belopp av omkring

1 245 000 kronor, samt att kostnaderna för drivmedel med nuvarande

priser av 1 krona per liter årligen skulle uppgå till omkring 180000 kronor

och vid ett mera normalt pris per liter av 30 öre till 54 000 kronor.

Vidkommande Vansö kommuns argumentering mot förvärv av Vansöfältet

ansåge sig de sakkunniga lill en början höra anföra, alt del icke vore

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

säkert, att kommunens skatteunderlag komme att minska i den omfattning

kommunen befarade. En del av de befintliga byggnaderna torde komma att

tagas i anspråk såsom tjänstebostäder för regementets personal, varför kommunen

på så sätt skulle tillföras skatteobjekt, och i andra byggnader komme

måhända nuvarande ägare att kvarbo. Skulle emellertid kommunens svårigheter

mot förmodan bli allvarliga, ville de sakkunniga antyda möjligheten

att bemästra desamma genom en sammanslagning av Vansö kommun

med Fogdö kommun eller genom en inkorporering av den förra med Strängnäs

stad. De sakkunniga ansåge vidare, att ett ianspråktagande av Vansöfältet

för militärt behov icke skulle innebära någon större olägenhet ur folkförsörjningssynpunkt.

Med stöd av den verkställda utredningen ansåge sig de sakkunniga kunna

konstatera,

att inom ett avstånd av 2 mil från regementets förläggning icke funnes

något för övningar med stridsvagnar lämpligt område av tillräcklig storlek,

som skulle kunna förvärvas för lägre kostnad än Vansöfältet,

att anskaffandet av ett övningsfält på något längre avstånd från regementets

förläggning oundvikligt medförde mycket stora årskostnader i form av

förslitning av fordonsbeståndet och ökade drivmedelskostnader utan motsvarande

nytta ur övningssynpunkt,

att Vansöfältet erbjöde mycket god övningsterräng, så gott som fullständigt

fri från stridsvagnshindrande block och sänka områden, samt slutligen

att ekonomiska skäl och hänsynen till angelägenheten att största möjliga

effektivitet utvunnes av övningstiden talade för förvärv av Vansöfältet.

För egen del anslöte sig fortifikationsförvaltningen till de av de sakkunniga

framförda synpunkterna. Då förvaltningen ansåge nödvändigt, att regementet

bereddes tillfredsställande övningsmöjligheter, funne sig förvaltningen

böra ånyo underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid

tillstyrka att Vansöfältet förvärvades. Då regementets motorfordonsbestånd

hade ett värde av cirka 100 miljoner kronor, skulle kostnaden för den utökning

av del nuvarande fältet, som erfordrades för möjliggörande av fullgod

utbildning i fråga örn slridsvagnsmaterielens handhavande, blott belöpa

sig till omkring 1 °/o av fordonsbeståndets värde.

Beträffande markförvärvet för skjutplats å Tosterön hade förvaltningen

låtit undersöka möjligheten att inskränka arealen av det till inköp föreslagna

området. Regementschefen hade därvid föreslagit viss begränsning,

varigenom bland annat ett bestånd värdefull ekskog uteslutits från förvärvet.

De nu till inköp föreslagna områdena för skjutplats kunde med stöd

av ett av jägmästaren Fränkel avgivet utlåtande värderas till 62 175 kronor.

Medelsbehovet för förvärv av Vansöfältet och skjutplatsen kunde sålunda

beräknas till i runt tal 1 030 000 kronor.

I anslutning till det anförda har fortifikationsförvaltningen hemställt, att

Kungl. Majit måtte för utvidgning av Södermanlands pansarregementes

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 97.

41

övningsfält m. m. för budgetåret 1945/46 beräkna ett belopp av 1 030 000

kronor.

I remissyttrande i ärendet den 13 november 1944 har länsstyrelsen i Södermanlands

län anfört följande.

Av i ärendet verkställd utredning franninge, att det till förvärv för övningsfält

föreslagna området —- Vansöfältet — ur skilda synpunkter finge

anses vara för det avsedda ändamålet betydligt lämpligare än övriga diskuterade

områden. Emot valet av markområde för övningsfält till Södermanlands

pansarregemente hade länsstyrelsen sålunda i och för sig icke något

att erinra. Därvid borde dock framhållas, att länsstyrelsen ansett sig icke

kunna taga ståndpunkt till frågan, huruvida den föreslagna utvidgningen

av det nuvarande övningsfältet vore erforderlig för beredande av tillfredsställande

övningsmöjligheter för regementet eller om övningsfältet för att

fylla sitt ändamål krävde den utsträckning, som det enligt förslaget erhållit.

I kostnadsfrågan ville länsstyrelsen inskränka sig till att anföra, att de

beräknade kostnaderna för förvärv av övningsfältet, finge, med hänsyn taget

till de värden, som vore nedlagda i regementets motorfordonsbestånd, anses

vara rimliga.

Enligt länsstyrelsens åsikt vore det till inlösen föreslagna området ur folkförsörjningssynpunkt

icke av sådan betydelse, att hänsyn härlin borde lagas

vid ärendets avgörande.

Ett genomförande av det framlagda förslaget komme givetvis att medföra

svåra ekonomiska rubbningar såväl för Vansö kommun som för de

enskilda, vilka berördes därav. Sålunda komme kommunen, såvitt nu kunde

bedömas, att få vidkännas en väsentlig minskning av skatteunderlaget.

Antalet skattekronor på grund av 1943 års taxering i Vansö kommun hade

utgjort 3 9S1, varav å det till inlösen ifrågasatta området belöpte omkring

150 skattekronor för fastighet och omkring 460 för inkomst eller tillhopa

610 skattekronor, utgörande cirka 15% av skatteunderlaget. Utdebiteringen

av kommunala utskylder för år 1943 hade i Vansö kommun utgjort 10 kronor

65 öre per skattekrona. Ovan nämnda nedgång i antalet inkomstskatlekronor

kunde emellertid komma att bli reducerad därest, som de av fortifikationsförvaltningen

tillkallade sakkunniga i yttrande i ärendet ifrågasatt,

en del av de å Vansöfältet befintliga byggnaderna även efter fältets inlösen

till staten bleve tagna i anspråk som bostäder.

Därest det föreliggande förslaget bleve förverkligat, komme flertalet av

de personer, som bleve tvingade att lämna sina fastigheter och där bedrivna

rörelser, att försättas i en synnerligen brydsam ekonomisk situation och

deras framtida försörjningsmöjligheter komme givetvis i hög grad alt försämras.

I vissa fall skulle denna olägenhet minska, örn vederbörande bereddes

möjlighet att kvarbo i sina nuvarande bostäder. Länsstyrelsen förutsatte,

att vid förvärvet största möjliga hänsyn toges till dylika personliga

förhållanden.

1 fråga örn föreslaget förvärv av mark till skjutplats åt pansarregementet,

sådant förslaget slutligen utformats, hade länsstyrelsen icke något att erinra.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 22 november 1944 uppdragit åt

arméchefen att i ärendet avgiva förnyat utlåtande, särskilt avseende möjligheterna

att företaga den reduktion av det föreslagna övningsområdet, som

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj As proposition nr 97.

med hänsyn till vad i ärendet anförts rörande de ekonomiska följderna av

förslagets genomförande syntes önskvärd, har chefen för arméstaben, på

uppdrag av arméchefen, i skrivelse den 9 december 1944 anfört i stort sett

följande.

På grund av att det till förvärv föreslagna områdets areal redan tidigare i

avsevärd omfattning reducerats, kunde ytterligare verkställd utredning icke

medföra alltför omfattande förslag till nya inskränkningar, därest icke fältets

ändamålsenliga användning skulle äventyras. Emellertid syntes vissa

markbyten vara möjliga att företaga, varigenom några av de större iordbruken

inom området — nämligen fastigheterna Mora 41 samt Eneby l12,

l14 och 310 — såsom kompensation för sådan mark som oundgängligen måste

avstås till kronan kunde erhålla annan ur övningssynpunkt mindre värdefull

mark och därigenom bibehållas vid ungefär samma storlek som före

förvärvet. Vidare syntes tre inom området bosatta trädgårdsmästare kunna

utan olägenhet kvarbo, varjämte ett flertal inom området belägna byggnader

syntes kunna uthyras till bostäder, vilket jämväl borde medverka till en

förbättring av skatteunderlaget. En inom områdets norra del belägen lägenhet,

Husby le, kunde utgå ur köpet.

Ehuru någon detaljundersökning av sålunda ifrågasatta markbyten m. m.

icke medhunnits, syntes de föreslagna åtgärderna komma att medföra en

reducering av köpeskillingen för övningsfältet med i runt tal 190 000 kronor.

Genom att vissa fastigheter icke förvärvades syntes skatteminskningen för

kommunen enligt preliminära beräkningar komma att inskränka sig till omkring

9,5 °/o av kommunens nuvarande sammanlagda skatteinkomst.

Några reduceringar av området utöver de nu angivna kunde ur övningssynpunkt

icke tillstyrkas.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 22 december 1944 uppdragit åt arméns

fortifikationsförvaltning att dels med vederbörande markägare förhandla

om och, där för kronan antagbar överenskommelse kunde träffas,

med förbehåll av utav Kungl. Majit före den 1 september 1945 lämnat godkännande

sluta avtal rörande förvärv för kronans räkning av mark för ändamålet,

varvid gränserna för ulvidgningsområdet örn möjligt borde fastställas

huvudsakligen i enlighet med det av arméchefen i remissyttrandet

den 9 december 1944 framlagda förslaget, dels ock till Kungl. Majit inkomma

med utredning angående ifrågavarande markförvärv ävensom, i förekommande

fall, upprättade avtalshandlingar, har f ordf ika tionsförvaltningen

den 9 februari 1945 inkommit med skrivelse i ärendet jämte ett antal preliminära

köpeavtal m. m.

Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Vid av förvaltningen föranstaltade förhandlingar med samtliga berörda

enskilda markägare hade det visat sig möjligt att genom frivillig överenskommelse

förvärva all den mark för övningsfältets utvidgning, som avsåges

att förvärvas i enlighet med det av arméchefen framlagda förslaget. Även

med samtliga arrendatorer inom samma område hade preliminära uppgörelser

kunnat träffas angående avlösning av deras arrenderätter.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 97.

43

Inom det såsom skjutplats avsedda området hade det likaledes visat sig

möjligt att genom överenskommelse förvärva ön Stora Rullingen (fastigheten

Tynnelsö l3 i Överselö socken). I skjutplatsen inginge emellertid jämväl

dels ett område av domkyrkohemmanet 5/s mantal Norrby på Tosterön l1

1 Strängnäs socken, dels ock ett område av lektorsboställe! 1 mantal Norrby

21 i samma socken. Med hänsyn till de regler, som gällde för förvärv av

fastigheter av förevarande art, hade det icke varit möjligt att på den korta

lid, som stått lill buds, erhålla uppgift å de värden, som dessa områden betingade

vid en överlåtelse till lantförsvaret. Ej heller hade det på grund av

ovissheten rörande villkoren för förvärvet av marken varit möjligt att med

arrendatorerna till dessa fastigheter träffa överenskommelse rörande avlösning

av deras arrenderätter i vad avsåge samma mark.

De av arméchefen föreslagna markbylena kunde jämväl genomföras.

Arméchefen hade vidare föreslagit, att kronan skulle avstå från förvärvav

fastigheten Husby lö. Ägaren till nämnda fastighet hade uppsökt fortifikationsförvaltningens

representanter och för dem framhållit, att han nu

önskade till kronan försälja fastigheten. Då fastigheten komme att ligga på

alla sidor omgiven av övningsfältet, kunde det väl ifrågasättas, om icke etl

förvärv av fastigheten vöre välbetänkt. Förvaltningen hade därför upprättat

preliminärt köpeavtal jämväl rörande förvärv av fastigheten Husby l6.

Den år 1943 verkställda värderingen av de till förvärv avsedda fastigheterna

hade måst på visst sätt kompletteras, varför ytterligare ett värderingsutlåtande

fogats till handlingarna i ärendet.

Resultatet av de med markägare och arrendatorer förda förhandlingarna

framginge av de med dem avslutade preliminära kontrakten samt av en över

desamma upprättad förteckning. Fortifikationsförvaltningen ansåge, att de

preliminäri överenskomna köpeskillingarna och ersättningarna vore skäliga

och för kronan förmånliga. De större fastigheterna kunde samtliga förvärvas

för lägre pris — i vissa fall avsevärt lägre pris — än 20°/o över respektive

värderingssummor. I två fall hade köpeskillingarna bestämts lill något

högre belopp än 20 °/o över värderingssummorna, men syntes dessa köpeskillingar

med hänsyn till föreliggande omständigheter och det förhållandet,

att lägre kostnader säkerligen icke kunde påräknas vid ett expropriationsförfarande

böra godtagas. Med ägarna till fastigheterna Eneby l12, l14

och 310 hade överenskommelse träffats om en ersättning av 7 100 kronor i

anledning av ovan berört markbyte.

För att i möjligaste mån minska de sociala olägenheterna av förvärvet avmarken

för övningsfält hade i en del kontraktsförslag medgivande lämnats

för nuvarande ägare att hyresfritt kvarbo i byggnaderna, i vissa fall då ägarna

uppnått hög ålder under deras återstående livstid, i andra fall åter under

ett begränsat antal år.

Tillträde till fastigheterna hade som regel bestämts till den 14 mars 1910.

För att göra det möjligt att lägga jorden i vall, räknade forlifikationsförvaltningen

med att jorden borde av nuvarande innehavarna få brukas till

den 14 mars 1947.

Kostnaderna enligt de preliminära kontrakten uppginge till 788 050 kronor,

varlin komme kostnader för avstyckningar, sammanläggningar, ägoutbyte

och lagfart m. m., vilka kostnader uppskattades till i runt tal

2 000 kronor. För förvärv av avsedda områden av fastigheterna Norrby på

Tosterön l1 och Norrby 21 syntes böra beräknas ett belopp av 34 000 kronor

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. ilaj:ts proposition nr 97.

samt för avlösen av arrenderätterna till samina områden ett belopp av 1 700

kronor. Dessutom borde räknas med en reserv av cirka 4 250 kronor. Tillhopa

erfordrades alltså för ändamålet ett belopp av 830 000 kronor.

Men anledning av vad sålunda anförts bär fortifikalionsförvaltningen

med överlämnande av handlingarna i ärendet hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte för utvidgning av Södermanlands pansarregemenles övningsfält m. m.

av riksdagen äska ett investeringsanslag av 830 000 kronor, ävensom, därest

riksdagen bifölle framställningen, före den 1 september 1945 godkänna de

preliminära kontrakten.

Departementj- Pansarförbanden ha liksom övriga förband behov av ett övningsfält

chefen. . *■*

i anslutning till förläggningsorten för den ordinarie soldatutbildningen.

Med hänsyn till pansarförbandens rörlighet och för att bereda personalen

tillfälle till körning med stridsvagnar i terräng av olika slag

och svårighetsgrad måste dock pansarförbandens övningsfält vara av

betydligt större omfattning än vad som är nödvändigt vid flertalet andra

förband. Det är vidare givet, att skjutning med skarp ammunition

från stridsvagn under gång måste kunna övas. Emellertid äro

säkerhetsbestämmelserna sådana, att dylik skjutning så gott som undantagslöst

måste utföras på särskilda pansarskjutfält med fria skottfält över havet

eller över en större insjö. Goda dylika skjutfält ha nu anskaffats för samtliga

pansarförband; sålunda disponerar Göta pansarlivgarde och Södermanlands

pansarregemente skjutfältet å Utö, Skånska pansarregementet skjuttältet

vid Ravlunda och Skaraborgs pansarregemente skjutfältet vid Kråk.

All stridsvagnsskjutning kan dock ej förläggas till dessa skjutfält, utan den

s. k. skolskjutningen — d. v. s. precisionsskjutning med kanon och kulspruta

från stillastående stridsvagn — bör med hänsyn till utbildningens

kontinuerliga bedrivande kunna äga rum i förläggningsortens närhet och

helst å del ordinarie övningsfältet.

Vad övningsfälten beträffar har såvitt nu kan bedömas fullt tillräckliga

områden anskaffats för Göta pansarlivgarde och Skånska pansarregementet.

Vidkommande Skaraborgs pansarregemente i Skövde har i

årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 53—55) framlagts

förslag rörande utvidgning av fältskjutningsterrängen för Skövde garnison,

varigenom viss förbättring av övningsförhållandena för pansarregementet

kan påräknas. I fråga om Södermanlands pansarregemente har emellertid

någon utvidgning av övningsfältet ännu icke ägt rum. Regementets nuvarande

övningsfält, som har en areal av 598 hektar, erbjuder icke heller

några möjligheter till skolskjutning med kanon och stridsvagnskulspruta.

För sådant ändamål har hittills en lämplig plats arrenderats mot en avgift

av 100 kronor per sk juldag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

45

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse framlade redan år 1943 förslag

till utvidgning av Södermanlands pansarregementes övningsområde genom

förvärv av viss angränsande mark samt inköp av mark för skjutplats på ön

Stora Rullingen och stranden väster därom. Kostnaderna beräknades då till

1 060 000 kronor. Emellertid fann jag kostnaderna enligt styrelsens förslag

höga, varjämte de sociala olägenheterna av ett genomförande av förslaget

till utvidgning av övningsfältet syntes avsevärda. För att få frågan i möjligaste

mån allsidigt utredd anmodades därför arméns fortifikationsförvaltning

alt även undersöka möjligheterna att för ändamålet förvärva mark.

som ej vöre belägen i anslutning till regementets nuvarande övningsfält.

Såsom av det föregående framgår ha särskilda av förvaltningen tillkallade

sakkunniga verkställt en omsorgsfull utredning i ärendet och därvid kommit

till samma resultat som tidigare arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,

nämligen att den ur ekonomisk och praktisk synpunkt enda möjliga

utvägen är att utvidga det nuvarande övningsfältet genom förvärv av väster

och nordväst örn fältet belägen mark. Även den tidigare föreslagna skjutplatsen

hör enligt förvaltningen förvärvas, enär för ändamålet lämplig skjutterräng

icke kommer att stå till förfogande inom det sålunda föreslagna

utvidgade övningsfältet.

På mitt uppdrag har sedermera arméchefen låtit verkställa en utredning

rörande möjligheterna att genom justering av gränserna för utvidgningsområdena

minska de sociala olägenheterna av förslagets genomförande.

En dylik justering har befunnits möjlig att i viss utsträckning genomföra,

varjämte kostnaderna för förvärvet undergått en icke obetydlig minskning

utan att fältets användbarhet torde ha blivit lidande. Länsstyrelsen i Södermanlands

län har icke funnit anledning till erinran mot förslaget.

För egen del vill jag under sådana omständigheter icke motsätta mig förslagets

genomförande med de jämkningar som föranletts av arméchefens

sistnämnda utredning. Genom de ifrågasatta markbytena, varigenom ur

jordbrukssynpunkt fullgod men för övningsfältet mindre värdefull mark

lämnas i utbyte mot för kronan erforderliga områden, åstadkommes, att

vissa av förvärvet berörda hemman kunna bibehållas vid i stort sett samma

areal som tidigare. Betydelsen härav ur kommunens synpunkt är uppenbar.

Vid bifall till förslaget kommer övningsfältet att utvidgas med omkring 425

hektar. Preliminära avtal ha slutits med samtliga av övningsfältets utvidgning

berörda parter; beträffande skjutplatsen lia av särskilda skäl dylika

avtal ännu ej träffats med samtliga sakägare, men medelsbehovet synes oberoende

härav kunna tillfredsställande överblickas. På av fortifikationsförvaltningen

anförda skäl synes även lägenheten Husby 1B böra förvärvas.

Mot de träffade preliminära avtalen, vilka torde få anses för kronan godtagbara,

har jag ingen erinran. För att i möjligaste mån minska de sociala

olägenheterna av markförvärvet har i de preliminära kontrakten i ett fler
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

tal fall avtalats, att vederbörande säljare skola äga att hyresfritt kvarbo i

byggnaderna under längre eller kortare tid. Ledigblivande byggnader avses

i största möjliga utsträckning skola uthyras till bostäder.

Åberopande vad jag i det föregående anfört får jag sålunda hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av Södermanlands pansarregementes övningsfält

m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 830 000 kronor.

[3.] Förvärv av vissa å Sundsvalls luftvärnskårs skjutfält belägna

byggnader.

På förslag av Kungl. Majit i propositionen 1942:285 anvisade riksdagen

(skrivelse 1942: 356) å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond, å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1941/42 till Vissa markförvärv ett reservationsanslag av

5 850 000 kronor. Av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 8 maj 1942 framgår (s. 59 ff), att av

anslaget ett belopp av 24 000 kronor avsågs för förvärv av vissa för utvidgning

av luftvämsdivisionens i Sundsvall skjutplats erforderliga markområden

inom Tynderö socken av Västernorrlands län, bland annat en omedelbart

väster om skjutplatsen belägen allmänning, ävensom att ett belopp av

95 300 kronor avsågs för mötande av oförutsedda utgifter i samband med

de med anslaget avsedda markförvärven. Med stöd av Kungl. Maj:ts den 30

juni 1942 givna bemyndigande har dåvarande arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

träffat avtal med vederbörande markägare om förvärv i

enlighet med i statsrådsprotokollet omförmälda anbud av de för skjutplatsens

utvidgning avsedda områdena.

I skrivelse den 7 februari 1945 har arméns fortifikationsförvaltning anfört,

bland annat, följande. Bland de avtal, som med stöd av bemyndigandet

ingåtts, gällde ett förenämnda allmänning, den så kallade gistvallen

vid Skeppshamn örn cirka 3.95 hektar. I avtalet, som slutits med skattedelägarna

i Åkerö by, nämnda socken, hade stadgats, att från försäljning

skulle undantagas vissa byggnader, som tillhörde två delägare i byn. Å

gistvallen funnes emellertid även andra byggnader, vilka tillhörde personer,

som icke vore delägare i Åkerö by. Något förbehåll rörande dessa sistnämnda

byggnader hade ej intagits i köpeavtalet, då de icke tillhörde någon

av säljarna och det därför hade varit uppenbart, alt de icke skulle

ingå i köpet. Sedan chefen för förenämnda truppförband — numera benämnt

Sundsvalls luftvärnskår — gjort framställning, att åtgärder borde

vidtagas för att tillförsäkra kronan dispositionsrätt till berörda byggnader,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

47

hade styrelsen inhämtat lantmäteristyrelsens yttrande rörande äganderättsförhållandena.

Lanlmäteristyrelsen hade därvid meddelat följande.

Vid laga skifte å Åkerö by, vilket fastställdes den 1 juli 1942, intogs

Skeppshamn i skiftet och behandlades i sin helhet såsom en icke avsöndrad

del av byn. Såvitt skiftesprotokollet visade, framställdes icke anspråk på

äganderätt till jordområde av några ägare av allenast byggnader å området.

Det förefölle därför troligt, att det icke förelåge någon jordägarerätt

för dem. I varje fall måste det åligga dem att bevisa sådan rätt, därest de

gjorde anspråk därpå. Däremot syntes det vara sannolikt, alt de härledde

sin rätt från de försäljningar av »bodar», som Åkerö byamän i äldre tider

verkställt. En sådan försäljning måste förutsättas ha — uttryckligen eller

underförstått — varit förenad med en utfästelse, att boden skulle få stå

kvar och att bodägaren skulle få nyttja det område omkring boden, som

vore erforderligt för användningen av densamma. Det måste alltså ursprungligen

lia förelegat åtminstone en nyttjanderätt till detta område. På grund

av föreskrifterna i 16 kap. 15 § jordabalken och 1 kap. 3 § nyttjanderättslagen

torde nyttjanderätten dock ej vara gällande mot kronan. Av ett av

Svea hovrätt meddelat beslut den 6 april 1936 i mål rörande begärd förrättning

enligt ensittarlagen framginge, att en husägare förvägrats lösningsrätt

enligt ensittarlagen på grund av sådant skäl, som omförmäldes i 2 § andra

stycket nämnda lag. Därest Skeppshamnsområdet fortfarande varit i enskild

ägo, skulle han därför enligt 16 § samma lag ha varit berättigad att vid

upphörandet av nyttjanderätten erhålla lösen av jordägarna för sina byggnader.

Kronan torde icke böra undandraga sig att utgiva sådan lösen till

honom och till andra husägare, beträffande vilka man kunde antaga, att

en inlösningsförrättning skulle ha fått enahanda utgång. Slutligen ansåge

lanlmäteristyrelsen sig böra framhålla, att den långtida hävd, som förelåge

beträffande ifrågavarande husägares nyttjande av husplatserna i Skeppshamn,

syntes motivera, att kronan vid utövandet av sina rättigheter därstädes

visade synnerlig hänsyn åtminstone mot de husägare, som nyttjade husen

för det ursprungliga ändamålet, nämligen till bostad under bedrivande

av yrkesfiske.

Sedan t. f. advokatfiskalen vid försvarets civilförvaltning i yttrande i

ärendet framhållit, bland annat, att ägarna till ifrågavarande byggnader

syntes kunna förete sådan bevisning, som regelmässigt ansåges erforderlig

för styrkande av urminnes hävd, till den mark varå byggnaderna vore

uppförda, hade uppdrag givits åt överlantmätaren i Västernorrlands län E.

Jung att tillsammans med annan därtill lämplig person företaga uppskattning

av byggnadernas värde och den rätt ägarna kunde anses lia till mark

och fiske m. m. Dylik uppskattning hade verkställts, och i anslutning därtill

hade jämväl förts förhandlingar med sakägarna örn eventuell överlåtelse

av byggnaderna till kronan. Förhandlingarna hade resulterat i att preliminära

överenskommelser träffats med samtliga sju sakägare örn överlåtelse

av dem tillhöriga byggnader och anordningar, belägna å gistvallen,

samt dem möjligen tillkommande rätt till mark och lill fiske inom marken

berörande vattenområden, mot ersättningar, varierande mellan 900 kronor

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

och 3 900 kronor och uppgående till tillhopa 16 450 kronor. Överlantmätaren

hade framhållit, att han med hänsyn till de rättigheter, som sakägarna

kunde göra gällande förutom till byggnaderna jämväl till den mark, varå

dessa uppförts, samt till fiske, ansåge det vara för kronan fördelaktigt, att

kronan träffade uppgörelse i förevarande avseende med sakägarna, samt

att han ansåge, att de ersättningsbelopp, som enligt de nu träffade preliminära

överenskommelserna skulle tillkomma sakägarna, vöre skäliga.

Under åberopande av vad sålunda förekommit har arméns fortifikationsförvaltning

för egen del anfört följande.

Från chefen för luftvämskåren hade upplysning inhämtats, att, oaktat det

vid den tid, då förslag väcktes örn förvärv av ifrågavarande områden, ur

militär synpunkt tills vidare ej ansetts nödvändigt, att kronan förvärvade

förevarande byggnader å gistvallen, förhållandena numera, sedan luftvärnsdivisionen

ombildats till luftvärnskår, ändrats därigenom, att skjutplatsen

nu såsom permanent skjutplats för kåren foges i anspråk avsevärt mera

för militära övningar än vad tidigare varit fallet ävensom för förläggningar,

och att det därför vore nödvändigt, att de flesta av omförmälda byggnader

förvärvades av kronan för att rivas eller omändras för militära ändamål.

Endast vissa av byggnaderna kunde stå kvar oförändrade och tills

vidare såsom hittills användas av de nuvarande ägarna. Det vore dock nödvändigt,

att kronan förvärvade även dessa byggnader jämte den rätt, som

kunde följa därmed, så att kårchefen finge bestämmanderätt över dispositionen

därav.

Med anledning av vad ovan anförts ansåge fortifikationsförvaltningen nödvändigt

att uppgörelse träffades med ifrågavarande sakägare om förvärv för

kronans räkning av dem tillhöriga byggnader å gistvallen jämte den rätt

till marken, varå de uppförts, samt till fiske, som därmed kunde följa. De

ersättningsbelopp härför, som preliminärt överenskommits vid de förda förhandlingarna,

syntes skäliga. Fortifikationsförvaltningen hade därför under

förbehåll av Kungl. Majlis godkännande träffat avtal med sakägarna

om förvärv av nämnda byggnader m. m. enligt de preliminära överenskommelserna.

Med överlämnande av de av förvaltningen med sakägarna träffade preliminära

avtalen har fortifikationsförvaltningen hemställt, att Kungl. Majit

måtte godkänna samma avtal samt medgiva, att av förvärven föranledda

kostnader, 16 450 kronor, finge bestridas av förenämnda av 1942 års riksdag

anvisade anslag.

Departements- Vid genomförandet av de markförvärv för utvidgning av luftvärnsdivisiochefen.

nens . Sundsvali skjutplats, för vilka 1942 års riksdag anvisat medel, ansågs

ur militär synpunkt ej nödvändigt att jämväl förvärva äganderätten till här

avsedda byggnader. Efter luftvärnsdivisionens omändring till luftvärnskår

har emellertid, såsom av det anförda framgår, behov visat sig föreligga att

utnyttja den mark, varå byggnaderna äro belägna, i sådan omfattning, att

dispositionsrätten till byggnaderna bör förvärvas av kronan.

Föreliggande äganderättsförhållanden äro, såsom av lantmäteristyrelsens

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 97.

49

yttrande framgår, oklara. Med hänsyn lill vad styrelsen anfört finner jag

mig böra förorda, att uppgörelse träffas med sakägarna i enlighet med de

preliminärt ingångna avtalen.

Den delpost, som under det av 1942 års riksdag anvisade anslaget av

5 850 000 kronor beräknats för utvidgning av skjutplatsen, är hell disponerad.

Det belopp, som vid utmätandet av anslaget beräknades för oförutsedda

behov, lämnar däremot tillgång till gäldande av de med nu ifrågavarande

förvärv sammanhängande kostnaderna. Då emellertid detta förvärv

icke förutsattes i framställningen örn medelsanvisning till 1942 års

riksdag, finner jag frågan om disponerandet av anslaget för nu avsedda ändamål

böra underställas riksdagens prövning.

Fortifikationsförvaltningen har anmält, att vissa av de förvärvade byggnaderna

kunna behöva rivas för att möjliggöra ett ändamålsenligt utnyttjande

av den mark, varå byggnaderna äro belägna. Med hänsyn härtill

kan del ifrågasättas, huruvida de med förvärvet förenade kostnaderna böra

helt bestridas med anlitande av anslag å kapitalbudgeten. Eventuellt torde

en del av köpeskillingen böra bestridas med anlitande av å driftbudgeten

uppfört anslag till extra utgifter. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att efter införskaffande av ytterligare utredning i ärendet besluta härom.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det å kapilalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond, å tilläggsstat II lill riksstaten

för budgetåret 1941/42 till Vissa markförvärv anvisade reservationsanslaget

å 5 850 000 kronor må disponeras för bestridandet

av kostnaderna för i det föregående angivna förvärv till den del

dessa kostnader icke finnas böra av skäl, som i det föregående

anförts, bestridas från fjärde huvudtitelns reservationsanslag till

extra utgifter.

C. Andra kapitalinvesteringar.

Arméns delfond.

l4.] Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet.

För delta ändamål anvisade 1941 års riksdag (skrivelse nr 364, punkten

1) på av Kungl. Majit i propositionen nr 267 (punkten 1) framlagt förslag

för budgetåret 1941/42 ett anslag av 5 000 000 kronor. I sina anslagsäskanden

för budgetåret 1942/43 anmälde arméförvaltningen, alt ämbetsverket

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. nr 97.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr 97.

approximativt beräknat totalkostnaderna för Svea livgardes nya etablissement

till 12 000 000 kronor, samt hemställde örn anvisande av ytterligare

5 000 000 kronor för fortsatt utbyggande av förläggningen. Framställningen

föranledde icke någon åtgärd, vilket, på sätt i propositionen 1942: 270

anförts, berodde därpå, att å anslaget förelåg reservation av sådan storleksordning,

att ytterligare medelsanvisning ej borde ifrågakomma för

budgetåret 1942/43. För budgetåret 1943/44 anvisade riksdagen (skrivelse

1943: 335, punkten 5:o) efter förslag av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

till 1943 års riksdag (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 43 och 44) för ändamålet

ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.

Sedan genom brev den 4 september 1942 och den 12 mars 1943 vissa dispositionsbeslut

i ärendet meddelats, har Kungl. Maj:t genom brev den 30

juni 1944 — med ändring av nyssnämnda båda brev — till arméns fortin - kationsförvaltnings förfogande för utförande av vissa hithörande arbeten

ställt ett belopp av 2 982 000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t genom brev

den 12 januari 1945 ställt ytterligare ett belopp av 5 025 000 kronor till ämbetsverkets

förfogande för utförande av vissa i brevet närmare angivna

byggnadsarbeten för etablissementet.

Arméns fortifikationsförnaltning, som i sin skrivelse angående medelsbehoven

för nästa budgetår icke upptagit några medel för här ifrågavarande

ändamål, har i särskild skrivelse i ämnet den 29 december 1944 inledningsvis

anfört följande.

Enligt förvaltningens tidigare byggnadsplaner beräknades de för här ifrågavarande

ändamål av riksdagen redan anvisade medlen skola förslå för

täckande av under budgetåret 1945/46 uppkommande kostnader.

Emellertid hade — efter tidpunkten för avgivande av medelsäskandena

för nästa budgetår — vid överläggningar mellan fortifikationsförvaltningen

och socialdepartementets byggnadsberedning uttalats önskemål om genomförande

av regementets utflyttning till sitt nya etablissement på Järvafältet

tidigare än sålunda förutsatts.

Därigenom skulle nämligen vinnas, att Stockholmsetablissementet tidigare

än eljest bleve lediggjort för inflyttning dit — på sätt som avsetts i

proposition 1944: 174 —- av vissa militära staber och skolor m. m., varigenom

nu för militära ändamål ianspråktagna bostadslägenheter direkt eller

indirekt lediggjordes för sina egentliga ändamål. Vidare vore det önskvärt

att snarast möjligt för bostadsbebyggelse kunna exploatera de delar av regementets

kasernområde i övrigt, till vars närhet rörledningar av skilda slag

redan funnes nedlagda, för att härigenom i detta avseende nedbringa materialåtgången

för bostadsbebyggelse, vilket med hänsyn till marknadsläget

beträffande sådant material vore en angelägenhet av största betydelse.

Slutligen syntes det icke vara osannolikt, att viss lättnad i avseende å tillgången

på arbetskraft — åtminstone under vinterhalvåret — kunde vara att

förutse och sålunda möjlighet till forcering av nybyggnaderna på Järvafältet

förelåge.

Då även militära skäl talade för regementets snara utflyttande, funne sig

fortifikationsförvaltningen nu böra hemställa, att förslag framlades för 1945

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

51

års riksdag örn anvisande för budgetåret 1945/46 av medel för färdigställande

av ifrågavarande kasernetablissement å Järvafältet i dess helhet.

Beträffande totalkostnaderna för etablissementet har förvaltningen anfört

i huvudsak följande.

Förutsättningarna för lösandet av Svea livgardes förläggningsfråga hade

i vissa avseenden undergått väsentliga förändringar. Sålunda hade regementet

omorganiserats till cykelregemente och beslut fattats örn krigsskolans

övningskompanis förläggning till livgardets etablissement samt om förläggning

till det närbelägna Rådan av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola.

I sistnämnda beslut hade förutsatts, att vissa av Svea livgardes

lokaler skulle utnyttjas jämväl för aspirantskolans behov. Regementets

sjukhus avsåges dessutom skola tillgodose, förutom aspirantskolans, även

■första intendenturkompaniets behov. De sålunda vidtagna organisatoriska

förändringarna hade dels nödvändiggjort uppförande av en särskild kasern

för övningskompaniet samt utökning av matinrättningsbyggnad, marketenteri,

mässar och sjukhus, dels ock medfört ökade krav på expeditions-,

förråds-, garage- och verkstadslokaler. Den under senare år nyupprättade

organisationen för värnpliktsredovisningen hade jämväl visat sig kräva betydande

expeditionsutrymmen. Vidare hade en utökning av etablissementets

avloppsnät befunnits ofrånkomlig för möjliggörande av anslutning av Rådanetablissementets

avloppssystem.

Sedan från chefen för armén erhållits vissa direktiv rörande förrådsförvaringen

av krigsreservmaterielen, avseende en decentralisering av densamma

genom upprättande av särskilda, från kasernetablissementet avskilda

förrådsanläggningar, hade programmet för tillgodoseende av förrådsbehovet

för nämnda materiel måst helt omarbetas, varvid den spridda förläggningen

visat sig medföra avsevärt ökade kostnader, främst med hänsyn till

väg- och planeringsarbeten samt övriga yttre arbeten. Ytterligare hade tillkommit

mobiliseringsförråd för vissa specialförband för de centrala förvaltningarna,

med vilka tidigare icke räknats.

Såsom av det anförda franninge medförde de sålunda genomförda eller

planerade organisatoriska förändringarna genomgående ökade kostnader.

I byggnadsprogrammet hade även upptagits bostadsbyggnad för den kvinnliga

köksbiträdespersonalen för den händelse erfarenheten skulle giva vid

handen, att uppförande av sådan byggnad borde komma lill stånd. Ytterligare

hade med hänsyn till väntad motorfordonstrafik förstärkning av vägarna

inom kasernområdet ansetts nödvändig i större omfattning än vad

tidigare varit avsett.

Vidare hade avståndet lill berggrunden inom det för etablissementet avsedda

området vid företagna detaljundersökningar befunnits vara mycket

växlande även då det gällt samma byggnadsplats, varför man försiktigtvis

borde räkna med att sprängningsarbeten kunde bliva erforderliga. Slutligen

hade hänsyn måst tågås till inträffad prisstegring.

På grundval av vad ovan anförts hade inom förvaltningen utarbetats

förslag till ordnande av Svea livgardes förläggning. Förslagets detaljer ävensom

de beräknade kostnaderna för dess genomförande franninge närmare

av en skrivelsen bifogad kostnadstablå, som slutade å 16 950 000 kronor.

Tablån torde få lögås som bilaga till detta protokoll (billiga 2).

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

Dtpchefennts Kostnaderna för avskrivning till 50 % av investeringarna för Stockholms

garnisons utflyttning till Järvafältet bestridas med särskilda medel

(nettoinkomsterna från den av djurgårdskommissionen bedrivna exploateringen

av Ladugårdsgärde, Johanneshov—Kvarnängen samt försvarets

andel i Marieberg—Konradsbergsområdet). Principerna för denna avskrivningsanordning

ha närmare berörts i 1943 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 11 och 12).

Enligt beslut av 1938 års riksdag (propositionen 1938: 180; riksdagens

skrivelse 1938: 253) skall nytt etablissement för Svea livgarde uppföras

vid Sörentorp å Järvafältet. För ordnande av Svea livgardes förläggning

ha, såsom av det föregående .framgår, hittills anvisats sammanlagt

10 000 000 kronor. Härav ha i runt tal 8 000 000 kronor ställts till ve-''

derbörande förvaltningsmyndighets förfogande, varför omkring 2 000 000

kronor kvarstå odisponerade. Tidigare har man icke räknat med att kunna

utföra byggnadsarbetena i snabbare takt än att nu tillgängliga medel skulle

förslå jämväl för nästa budgetår. Numera har befunnits önskvärt att, i den

mån förhållandena det medgiva, fullfölja regementets utflyttning till Sörentorp

redan under nästa budgetår. Förutom av militära skäl har ett snabbare

byggnadstempo befunnits önskvärt av den anledningen att vid regementets

definitiva utflyttning till Järvafältet vissa delar av regementets nuvarande

område skulle kunna användas för bostadsbebyggelse m. m.

Vad kostnaderna för ordnande av Svea livgardes förläggning beträffar är

det uppenbart, att de beräkningar som verkställdes före tillkomsten av 1942

års försvarsbeslut icke längre hålla streck. De förhållanden, varpå beräkningarna

grundades, ha nämligen i många fall undergått genomgripande

ändringar. Enligt beslut av riksdagen (propositionen 1944: 175, s. 10—19:

riksdagens skrivelse 1944: 322) skall sålunda — såsom arméns fortifikationsförvaltning

anfört — infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola förläggas

till Rådan, varvid vissa av livgardets lokaler avses skola utnyttjas

även för aspirantskolans behov. Regementets sjukhus avses jämväl skola utnyttjas

av första intendenturkompaniet, förlagt till Bagartorp. Då Svea livgarde

enligt försvarsbeslutet är organiserat såsom cykelregemente, har ett

stegrat behov av förråds- och garageutrymmen uppstått. Alla dessa omständigheter

påverka kostnaderna i fördyrande riktning. Å andra sidan erhålla

numera försvarets byggnader ett mer standardiserat och i ekonomiskt

hänseende lämpligare utförande, varigenom kostnadsbeskärningar torde ha

möjliggjorts. Vid jämförelse mellan de tidigare kostnadsberäkningarna och

de nu framlagda bör även beaktas den avsevärda prisstegring som ägt rum.

Arméns fortifikationsförvaltnings nu föreliggande approximativa beräkning

(bil. 2) utvisar en totalkostnad av 16 950 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1944. Av detta belopp belöpa emellertid 2 225 000 kronor på vissa

förrådsanläggningar för krigsmateriel. Någon närmare utredning rörande

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

53

detta behov föreligger icke och då, såsom jag i det föregående vid behandlingen

av vissa förrådsfrågor framhållit, en särskild av arméchefen tillkallad

kommitté för närvarande är sysselsatt med att utreda förrådsbehovet i dess

helhet vid armén ävensom principerna för förrådsförvaring av olika materiel,

finner jag mig icke kunna nu taga ståndpunkt till här föreliggande äskande.

För vissa byggnadsbehov, bland annat logementsbyggnader, skolbyggnad,

marketenteri och matinrättning samt vakt- och arrestbyggnad, ha

medel av Kungl. Majit redan ställts till förfogande. Emellertid har beträffande

logementsbyggnaderna en reducering ansetts möjlig och lämplig —

i detta hänseende hänvisar jag till vad som inledningsvis anförts — varför

jämlikt Kungl. Majits beslut den 12 januari 1945 tills vidare endast 2

större och 7 mindre dylika byggnader må uppföras. Härigenom uppkommande

kostnadsminskning uppgår till 590 200 kronor frånsett utgifter för

administration m. m. Ä vakt- och arrestbyggnaden har en besparing av

8 000 kronor kunnat ernås.

Vad förslaget i övrigt beträffar är jag av skäl, som närmare berörts i årets

statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 3), icke beredd att nu tillstyrka

uppförande av gymnastikbyggnad och anläggande av idrottsplats.

Medelsbehoven torde emellertid böra upptagas å särskild beredskapsstat för

att kunna påbörjas vid inträffande arbetslöshet eller då eljest kan befinnas

lämpligt. Kostnaden för sjukhus, 660 000 kronor, synes hög och torde böra

nedbringas genom minskning av antalet vårdplatser. Jag åberopar härvid

vad jag i det föregående anfört rörande sjukhus vid Bohusläns regemente.

Kostnaderna för sjukstall och skosmedja synas oproportionerligt höga. Behovet

av bergrum för maskiner för värnpliktsredovisningen bör ytterligare

styrkas, innan medel av Kungl. Majit ställas till förfogande för ändamålet.

Under åberopande av den ytterligare prövning i varje särskilt ''fall, som i

samband med blivande dispositionsbeslut i vanlig ordning avses skola äga

rum, finner jag mig emellertid beredd tillstyrka, att medel nu anvisas för

förläggningens ordnande i huvudsak i enlighet med arméns fortifikationsförvaltnings

förslag.

Kostnaderna i sin helhet, förutom förenärnnda kostnader för förrådsanläggningar

för krigsmateriel, uppgå enligt tablån till 14 725 000 kronor. I

enlighet med vad av mig i det föregående anförts torde tills vidare delta belopp

kunna reduceras med omkring 1 250 000 kronor jämte därå belöpande

administrationskostnader, cirka 75 000 kronor. Då såsom nämnts tidigare

av riksdagen för här ifrågavarande ändamål anvisats tillhopa 10 000 000

kronor, återstår att anvisa för nästa budgetår (14 725 000 — 10 000 000 -—

1 250 000 — 75 000 r=) 3 400 000 kronor.

Under åberopande av det anförda och med erinran att, enligt vad i det

föregående anförts, särskilt avskrivningsanslag icke skall beräknas för ifrå
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

gavarande kapitalinvestering hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Ordnande av Svea livgardes förläggning ä Järvafältet

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 400 000

kronor.

[5.] Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations

förläggningar å Järvafältet.

Enligt skrivelse 1938: 253 biföll riksdagen av Kungl. Majit i propositionen

1938: 180 framlagt förslag rörande vissa till Stockholms garnison hörande

truppförbands och anstalters utflyttande till Järvafältet, innebärande

bland annat att Svea artilleriregemente skulle förläggas till trakten av

Rissne och Stockholms tygstation till trakten söder om Rissne i närheten

av Solvalla hållplats. Det syntes lämpligt, att dessa båda förläggningsfrågor

ordnades samtidigt, enär regementet och tygstationen hade av varandra

beroende verksamhet och fördenskull avsågos att förläggas i omedelbart

grannskap av varandra.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1939: 140 anvisade riksdagen

(skrivelse 1939: 157) för ordnande av ifrågavarande förläggningar såsom

kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket för budgetåret

1939/40 ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor. Av propositionen framgår,

att anläggningarnas färdigställande preliminärt beräknades draga en

sammanlagd kostnad av 22 935 000 kronor, varav för Svea artilleriregemente

16 685 000 kronor och för Stockholms tygstation 6 250 000 kronor.

1941 års riksdag (statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 1, s. 1—3;

riksdagens skrivelse nr 80) anvisade för samma ändamål såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond,

för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor. För ordnande

av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar

å Järvafältet ha sålunda hittills anvisats tillhopa 15 000 000 kronor.

Svea artilleriregemente. Genom särskilda brev den 22

maj, den 30 juni och den 10 juli 1942 fastställde Kungl. Majit situationsplan

för Svea artilleriregementes nya etablissement å Järvafältet samt

medgav, att byggnadsarbeten intill vissa i breven närmare angivna belopp

finge påbörjas. Med hänsyn till ändrade förhållanden å arbetsmarknaden

m. m. kommo emellertid arbetena icke till utförande i avsedd ordning. Genom

beslut den 24 november 1944 har Kungl. Majit sedermera — med upphävande

av förenämnda brev och sedan en helt ny planläggning av etablissementet

verkställts — fastställt ny situationsplan ävensom till arméns fortifikationsförvaltnings

förfogande ställt dels för utförande av en första

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

55

etapp av byggnadsarbetena ett belopp av 5 460 000 kronor, dels ock för

täckande av i samband med det tidigare planläggningsarbetet uppkomna

administrationskostnader ett belopp av 163 700 kronor.

I skrivelse den 18 januari 1945 har arméns fortifikations förvaltning inledningsvis

anfört, att ämbetsverket i sina medelsäskanden för budgetåret

1945/46 icke upptagit ytterligare medelsbehov för ordnande av Svea artilleriregementes

förläggning enär, enligt ämbetsverkets dåvarande bvggnadsplaner,

de för ändamålet av riksdagen redan anvisade medlen beräknades

skola förslå för täckande av under budgetåret uppkommande kostnader.

Emellertid hade — efter tidpunkten för avgivande av nämnda medelsäskanden

— vid överläggningar mellan socialdepartementets byggnadsberedning

och fortifikationsförvaltningen uttalats önskemål om genomförande

av regementets utflyttning till sitt nya etablissement å Järvafältet tidigare

än sålunda förutsatts. Det av regementet för närvarande disponerade området

vore nämligen synnerligen lämpat för exploatering för bostadsbebyggelse,

ej minst med hänsyn till det förhållandet, att till området redan funnes

framdragna rörledningar av olika slag, på grund varav områdets exploatering

skulle kunna genomföras med en jämförelsevis ringa förbrukning av

dyrbart och för närvarande svåråtkomligt ledningsmaterial. Vidare vore det

angeläget att snarast möjligt frigöra den del av ifrågavarande område till

vilken statens normalskola avsåges att förläggas. Slutligen syntes det icke

osannolikt, att viss lättnad i avseende å tillgången på arbetskraft kunde

vara att förutse och sålunda möjlighet till forcering av nybyggnaderna å

Järvafältet förelåge.

Då även militära skäl talade för regementets snara utflyttande, funne sig

fortifikationsförvaltningen nu böra hemställa, att förslag förelädes 1945

års riksdag örn anvisande för budgetåret 1945/46 av medel för färdigställande

av ifrågavarande kasernetablissement å Järvafältet.

Inom fortifikationsförvaltningen hade utarbetats fullständigt förslag till

ordnande av regementets förläggning. Förslagets detaljer ävensom de beräknade

kostnaderna för dess genomförande franninge närmare av en

skrivelsen bilagd kostnadstablå, slutande å ett belopp av 17 290 000 kronor.

Tablån torde få fogas såsom bilaga till detta protokoll (bilaga 3).

Stockholms tygstation. Av det anförda framgår, att kostnaderna

för tygstationens förläggning å Järvafältet i propositionen 1939.

140 upptogos till 6 250 000 kronor. Huvudparten av detta belopp eller

6 110 000 kronor beräknades åtgå för uppförande av nybyggnader för tygverkstäder.

Återstoden av beloppet avsågs för flyttning av och ändringsarbeten

å vissa av de vid regementets förläggning i Stockholm befintliga förrådsbyggnaderna

m. m. Av det belopp, som riksdagen enligt det föregående

anvisat för ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations

förläggningar å Järvafältet, tillhopa 15 000 000 kronor, bär Kungl.

Majit genom brev den 28 juli 1939 och den 11 december 1942 för tygstationens

vidkommande disponerat tillhopa 493 300 kronor, nämligen för utbyggnad

av Signalregementets verkstad med en optisk och elektrisk avdel
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

ning 114 000 kronor och för merkostnader å vissa av försvarsväsendets

verkstadsnämnd utförda arbeten vid Solvalla 379 300 kronor.

1 sin skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret 1945/46 har arméns

fortifikationsförvaltning i ämnet anfört i huvudsak följande.

Frågan om uppförande av nya tygverkstäder för Stockholms tygstation

hade varit föremål för utredning genom arméförvaltningens tygavdelnings

försorg, varvid beträffande frågan om ordnandet av den optiska reparationst

jänsten i Stockholm samråd ägt rum med marinförvaltningen. Utredningen

hade givit vid handen, att det såväl ur ekonomisk som driftteknisk

synpunkt befunnits fördelaktigast att arméns och marinens behov av lokaler

för den optiska reparationstjänsten tillgodosåges var för sig och att

därvid dessa lokaler för arméns del förlädes i anslutning till Stockholms

tvgstation. Tygverkstädernas byggnadsfråga syntes kunna lösas enligt två

olika alternativ. Det ena innebure, att erforderliga byggnader — med undantag

av den optiska verkstaden, som med hänsyn till den inom densamma

förekommande dyrbara och svårersättliga materielen och utrustningen

obetingat syntes böra förläggas i berg — uppfördes såsom friliggande å

tidigare för ändamålet rekognoscerad plats invid signalverkstaden å Solvalla.

Det andra alternativet innefattade ett insprängande i berg av större

delen av anläggningen. Såsom lämplig plats föresloges ett i trakten av Solvalla

beläget bergsparti.

Sedan numera utrustningen för de förband som för sin reparationstjänst

avsåges skola repliera på Stockholms tygstation fastställts, hade erforderliga

verkstadsutrymmen m. m. kunnat noggrannare beräknas. På grundval

av dessa beräkningar hade förslagsritningar för båda alternativen kunnat

uppgöras och kostnadsberäknas. Kostnaderna för det första alternativet beräknades

enligt nu rådande prisläge till 4 609 000 kronor, varav 473 000

kronor för den i berg insprängda optiska verkstaden.

Kostnaderna för anordnande av förevarande verkstad i sin helhet såsom

bergverkstad belöpte sig till 6 000 000 kronor.

Både ur luftskyddssynpunkt och med hänsyn till de fördelar, som ur olika

synpunkter vöre förenade med att i Stockholms närhet äga tillgång till

en bergverkstad, hade överbefälhavaren, chefen för armén och arméförvaltningens

tygavdelning förordat lösandet av tygstationens verkstadsfråga

i enlighet med sistnämnda alternativ.

Jämväl arméns fortifikationsförvaltning finge på ovan anförda skäl förorda

denna lösning trots de därmed förenade högre kostnaderna.

På given anledning har arméförvallningens tygavdelnings verkstadsbyrå

låtit utföra en ytterligare utredning rörande möjligheterna att nedbringa

kostnaderna i fråga, för den friliggande anläggningen genom förläggning av

verkstäderna å en med hänsyn till byggnadsgrunden lämpligare plats än

den tidigare föreslagna samt för bergverkstaden genom att vidtaga vissa

ändringar i fråga om verkstadens placering i berget. I anledning härav har

verkstadsbyrån i en promemoria den 15 januari 1945 anfört, att utförda

provborrningar givit vid handen att vissa besparingar visserligen syntes

möjliga att uppnå genom att förlägga den friliggande verkstaden å den se
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

57

nast föreslagna platsen men att på grund av markens lutning kostnaderna

för nödvändiga schaktningsarbeten komme att överstiga nyssnämnda besparingar.

Beträffande åter bergalternativet hade det visat sig möjligt att

med iakttagande av vissa förändringar i planläggningen uppnå en besparing

av omkring 39 000 kronor.

Sedan i anledning av förevarande framställning uppdragits ät försvarets

fabriksstyrelse att dels granska i samband nied medelsäskandet verkställda

behovsberäkningar, dels undersöka huruvida särskild optisk verkstadsavdelning

vore erforderlig med hänsyn till föreliggande möjligheter att för optisk

reparationstjänst anlita enskilda företag, dels ytterligare överväga frågan

huruvida eventuellt erforderlig optisk verkstadsavdelning borde bliva

gemensam för försvarsgrenarna, dels ock ytterligare överväga frågan till

vilken plats en sådan gemensam verkstad borde förläggas, bar fabriksstyrelsen

i skrivelse den 15 januari 1945 anfört bland annat följande.

Av en av tygavdelningen uppgjord sammanställningstabell framgår bland

annat omfattningen av den materiel, som beräknas bli föremål för reparation

vid tygstationen. Denna tabell har uppgjorts under förutsättning att

allt reparationsbehov avseende utbildningsmateriel i den män mindre reparationer

icke skola utföras vid förbandens serviceverkstäder skulle tillgodoses

vid tygstationen.

Enligt fabriksstyrelsens förmenande bör kapaciteten av en anstalt av nu

ifrågavarande art avvägas så att erforderlig personalutbildning möjliggöres,

att kraven på personalberedskap säkerställas samt att en ekonomisk

reparationstjänst örn möjligt upprätthålles. Ytterligare erforderligt reparationsbehov

synes styrelsen böra tillgodoses genom anlitande av privata verkstäder.

1 vilken mån tillämpningen av dessa synpunkter skulle medföra

ändringar i det avgivna förslaget har styrelsen inom den tid, som stått till

buds, icke kunnat bedöma. 1 samband med uppgörandet av definitiva ritningar

till tygstationen synes emellertid hänsyn böra tagas härtill.

1 de av arméförvaltningen utarbetade handlingarna förekomma två alternativa

förslag till förläggning av tygstationen. Första alternativet innebär

.anläggning med friliggande byggnader förlagda till Järvafältet med insprängd

optisk verkstad. Vissa utrymmen i de bredvidliggande signalverkstäderna

skulle därvid tagas i anspråk för kabelverkstad, c-instrumentverkstad

samt maskinverkstad. Andra alternativet omfattar en i stort sett insprängd

tygstation med vissa utrymmen såsom lärlingsskola, virkesförråd,

mottagningsavdelning för pjäser m. m., gummi- och cykelverkstad m. m.

friliggande.

De av tygavdelningen uppgjorda behovsberåkninyarna över reparationsmateriel

lia granskats av styrelsen. Den för personbilar och lastbilar använda

reparationsprocentsalsen, som ligger till grund för beräknandet av antalet

reparationsplatser, bär av styrelsen jämförts med vid privatindustrien

vunna erfarenheter. Det har därvid framgått, att tygavdelningen, med hänsyn

till den större förslitningen av militära fordon i jämförelse med förslitningen

vid civilt bruk, beräknat antalet bilar under reparation 20 °/o högre

än genomsnittet inom privatindustrien. Häremot synes såvitt fabriksstyrelsen

kunnat finna intet vara att erinra. Den av verkstadsbyrån tillämpade

reparationsprocentsalsen överensstämmer även med de siffror, vilka angi
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

vits i dåvarande verkstadsdirektören numera generaldirektören Astes den

1 mars 1943 avgivna yttrande rörande vissa truppförbands tygverkstäder.

De av tygavdelningen verkställda beräkningarna förutsätta en kontinuerlig

fördelning av reparationsbehovet för ifrågavarande fordon. Vissa svårigheter

föreligga emellertid att ernå en sådan jämn belastning, då fråga är

örn militära fordon. Sannolikt kommer reparationsbehovet att till tiden fördelas

så att vid vissa tidpunkter, exempelvis efter mera omfattande fältmanövrar,

ett större antal fordon äro i behov av reparation, medan under

mellanperioderna reparationsbehovet kommer att vara väsentligt lägre.

Även om en viss utjämning av belastningen skulle kunna ernås genom att

förrådet av stambilar utnyttjas såsom utjämningsförråd för övningsbilarna.

får styrelsen dock ifrågasätta, om icke ett beaktande i samband med ritningarnas

definitiva utformande av de inledningsvis av styrelsen anförda

synpunkterna skulle kunna föranleda till någon minskning av antalet reparationsplatser.

Förutom för reparation av bilar och pjäser avses verkstäderna skola utnyttjas

till reparation av en mångfald arter av materiel. Styrelsen saknar

möjlighet att utan ingående studier i detalj granska utrymmesbehovet för

de olika reparationsavdelningarna. Styrelsen har emellertid verkställt en

mera principiell granskning för vissa avdelningar, varvid jämförelser gjorts

med privata verkstäder av liknande art.

I det följande komma de alternativa förslagen att behandlas var för sig.

Friliggande byggnader.

Styrelsen får framhålla de fördelar, vilka skulle ernås, om tygstationen

förlädes intill eller i omedelbar närhet av signalverkstäderna, varigenom

disponibla utrymmen i dessa verkstäder skulle kunna utnyttjas. Härigenom

skulle c-instrumentverkstaden och maskinverkstaden frigöras från nvbyggnadsförslaget.

Styrelsen har även övervägt, huruvida icke ytterligare utrymmen

i signalverkstäderna, vilka i framtiden i fråga om nytillverkning

torde få räkna med vissa inskränkningar, eventuellt skulle kunna utnyttjas.

Styrelsen har emellertid kommit till den uppfattningen, att återstående utrymmen

erfordras för reparationer och revideringar samt provningar av

signalmateriel.

Förrådsutrymmet för uppläggning av för reparationer erforderligt virke

har enligt uppgift, under hänvisning till föreliggande svårigheter vid anskaffning

av det speciella virke, som i de flesta fall erfordras, beräknats

med utgångspunkt från en lagerkvantitet motsvarande ett års förbrukning.

Styrelsen ifrågasätter, om icke kvantiteten genom tätare inköp och avtal med

virkesleverantörer skulle kunna nedbringas till att omfatta ett halvt års förbrukning,

varigenom en minskning av utrymmet med omkring 200 m2 skulle

möjliggöras.

Beträffande uppställningen av arbetsmaskinerna i de olika avdelningarna

kunna enligt styrelsens mening vissa utrymmesbesparingar ernås. En

närmare granskning härutinnan har icke kunnat ske inom den tid, som stått

till buds. Styrelsen har dock beträffande smedjan och snickarverkstaden med

tillämpning av eljest vunna erfarenheter funnit utrymmesbesparingar å omkring

130 m2 resp. 150 m2 vara möjliga att genomföra.

Beträffande de allmänna dispositionerna av lokalernas inbördes förläggning

vill styrelsen ifrågasätta, huruvida icke en enklare planlösning och

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

59

byggnadskropp kunde åstadkommas. Härigenom skulle även vinnas en ur

driftsynpunkt smidigare anslutning av de olika hjälpavdelningarna till reparationshallen.

För att underlätta genomförandet i framtiden av en omgruppering av

verkstadslokalerna, om behov därav skulle uppstå, torde personallokalerna

lämpligen böra förläggas i särskild utbyggnad till verkstadsbyggnaden.

Därest de av fabriksstyrelsen särskilt angivna utrymmesminskningarna

vidtagas, torde byggnadskostnaderna för den friliggande anläggningen kunna

minskas från 4 609 000 kronor med 95 000 kronor till 4 514 000 kronor,

vilket belopp synes kunna läggas till grund för anslagsäskande till riksdagen.

Det definitiva utformandet av ritningar för anläggningen efter de av

styrelsen angivna riktlinjerna synes styrelsen samtidigt kunna uppdragas åt

vederbörande myndigheter.

Bergförslaget.

Fabriksstyrelsen har vid sitt bedömande av detta förslag endast tagit hänsyn

till tekniska synpunkter. Huruvida ur luftskyddssynpunkter och militära

synpunkter förläggningen bör ske friliggande eller i berg undandrar sig

styrelsens bedömande.

Då en förläggning i berg icke kan ske närmare än 3 km från signalverkstäderna

och då c-instrumentverkstaden och maskinverkstaden böra ha samband

med tygstationen omöjliggöres, om detta förslag skulle genomföras,

utnyttjandet för sistnämnda verkstäder av i signalverkstäderna disponibla

utrymmen.

Vid anläggning av bergverkstad uppstå i allmänhet i jämförelse med anläggning

av friliggande verkstad svårigheter att utnyttja utrymmet på ett

effektivt sätt, beroende på omöjligheten av att i berg erhålla lokaler med

tillräckligt stora breddmått. Detta förhållande gör sig i föreliggande förslag

särskilt starkt gällande vid reparationshallen, där per bil enligt förslaget erfordras

ett utrymme inklusive gångar av 50 m2, vilket överstiger utrymmesbehovet

enligt det friliggande förslaget med 8 m2.

Det föreliggande förslaget företer därjämte stora olägenheter ur transport-

och sambandssynpunkt de olika avdelningarna emellan, vilket medfört

förbindelsegångar, som utgöra döda utrymmen. Möjligen kunna väsentliga

utrymmesminskningar åstadkommas genom en ändrad disposition. Detta

kan emellertid icke bedömas, förrän sprängningsarbetena fortgått så

långt att bergets beskaffenhet fullt klarlagts. Under gynnsammaste förhållanden

torde emellertid kostnadsminskningar å omkring 400 000 kronor vara

möjliga att genomföra.

Vid styrelsens granskning har befunnits, att för smedjan, maskinverkstaden

och snickarverkstaden genom ändrade maskinuppställningar vissa utrymmesminskningar

torde kunna åstadkommas medförande en kostnadsminskning

av sammanlagt omkring 170 000 kronor. Dessutom torde i likhet

med vad som framhållits vid behandlingen av förslaget med friliggande

byggnad ytterligare utrymmesminskningar kunna åstadkommas vid ett mera

ingående studium.

Örn hänsyn tages till sistnämnda kostnadsminskning, skulle byggnadskostnaderna

komma att uppgå till (6 000 000 — 170 000 =) 5 830 000 kronor,

vilket belopp, örn detta alternativ anses böra genomföras, synes kunni»

läggas till grund för anslagsäskande hos riksdagen. Det närmare utforman
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

de! av anläggningen synes styrelsen böra ske på samina sätt som nyss föreslagits

i fråga örn det friliggande alternativet.

Verkstäder för optisk reparalionstjänst.

I anslutning till nu föreslagen tygstation för Stockholm har förutsatts utförande

av reparationsanläggning för optisk materiel avseende arméns behov.

Detta förslag har av tygavdelningen uppgjorts i samarbete med en för

marin- och arméförvaltningarna gemensam sakkunnigkommitté. Kommittén

har även tagit ställning till frågan örn sammanslagning av arméns och

marinens optiska reparationsverkstäder och därvid funnit sig icke kunna

tillstyrka en sådan sammanslagning.

Fabriksstyrelsen hyser principiellt den uppfattningen, att en centralisering

av likartad reparationsverksamhet i största möjliga utsträckning bör

komma till stånd. Beträffande nu ifrågavarande verksamhet göra sig emellertid

följande särskilda synpunkter gällande.

Deri optiska materielen är i stor utsträckning monterad på annan krigsmateriel.

såsom fordon och fartyg av olika slag, vilken kan vara i behov av

reparationer, för vilka kräves tillgång på annan än optisk verkstadsutrustning.

Med hänsyn härtill skulle den optiska reparationstjänsten underlättas,

om den vore förlagd i anslutning till i övrigt för krigsmaterielen erforderliga

reparationsverkstäder. Därest en centralisering av nu ifrågavarande reparationstjänst

ändock skulle komma till stånd, måste i varje fall en viss optisk

reparationstjänst upprätthållas på det reparationsställe för övrig krigsmateriel,

där den optiska reparationstjänsten icke är förlagd eller med andra

ord, örn centraliseringen skulle ske till tygstationen, måste en optisk serviceavdelning

finnas för marinens behov samt, örn centraliseringen, skulle

ske till marinens verkstäder, måste till tygstationen knytas en sådan serviceavdelning

för arméns behov.

Det må ytterligare framhållas, att en förläggning av en central verkstad

till lygstationen nödvändiggör transport av marinens optiska materiel genom

Stockholms centrala delar, medan en för marinen lämplig förläggning

av en dylik central verkstad nödvändiggör att arméns materiel måste bliva

föremål för sådana transporter. Med hänsyn till riskerna under krig kan

detta förhållande icke anses vara tillfredsställande.

Örn den optiska reparationstjänsten skulle uppdelas på tvenne verkstäder

samt var och en av dessa skulle förläggas i anslutning till verkstadsavdelningar

för tillgodoseende av annat reparationsbehov, behöver uppdelningen

icke medföra några nämnvärda ökningar av driftkostnaderna i förhållande

till driftkostnaderna i en central verkstad, eftersom denna reparationstjänst

kan utnyttja den för de övriga verkstadsavdelningarna gemensamma

topporganisationen samt gemensamma hjälpavdelningar exempelvis

kamerala avdelningar m. m.

Styrelsen har kommit till den uppfattningen, att, örn de optiska reparationsverkstäderna

skulle drivas i statlig regi, även örn vissa mindre kostnadsbesparingar

skulle stå att vinna vid en sammanslagning, de anförda

med en dylik sammanslagning förenade olägenheterna dock tala för anläggande

av separata verkstäder, varvid arméns verkstad bör förläggas i anslutning

till den planerade tygstationen i Slockholm.

Tili frågan örn eventuellt förläggande av de optiska reparationsverkstä
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

61

derna till enskilda företag får styrelsen framhålla, att endast sådana företag

kunna ifrågakomma, vilka äga erfarenhet av likartad tillverkning. Dessutom

har såsom given förutsättning uppställts kravet att arbetet bör kunna utföras

i skyddad anläggning i berg. Endast ett enskilt företag uppfyller dessa

fordringar.

Som framgår av det föregående har styrelsen förordat en uppdelning av

den optiska reparationstjänsten på tvenne verkstäder för arméns och marinens

behov, därest verkstäderna skulle drivas i statlig regi. De skäl, vilka

ligga till grund för styrelsens ställningstagande härutinnan, göra sig i lika

mån gällande, för såvitt ifrågavarande reparationstjänst skulle anknytas till

något privat företag. Belägenheten av här ifrågavarande enskilda företags

bergverkstad i förhållande till Stockholms tygstation är enligt styrelsens förmenande

sådan, att arméns optiska reparationstjänst icke lämpligen bör

förläggas till det enskilda företaget.

Huruvida marinens motsvarande reparationstjänst lämpligen skulle kunna

förläggas dit synes icke i detta sammanhang behöva avgöras.

En av arméförvaltningen på mitt uppdrag verkställd utredning rörande

de sannolika driftskostnaderna för bland andra Stockholms tvgstations

verkstäder under förutsättning att verkstäderna dels förlädes till friliggande

byggnader dels ock insprängdes i berg har givit vid handen, att de årliga

driftskostnaderna — omfattande jämväl kostnader för underhåll m. m.

— i förra fallet kunde beräknas till 151000 kronor och i senare fallet till

110 000 kronor. Den årliga besparingen i driftskostnader vid bergalternativet

skulle sålunda enligt föreliggande beräkningar uppgå till 32 000 kronor.

Beträffande beräkningarnas detaljer torde få hänvisas till handlingarna

i ärendet. Jag vill emellertid framhålla, att beräkningarna av naturliga skäl

endast kunna betraktas såsom mycket approximativa.

Vidkommande frågan om Svea artilleriregementes utflyttning

till Järvafäl tet finner jag i likhet med arméns fortifikationsförvaltning

och på av förvaltningen anförda skäl önskvärt, att

arbetena med etablissementets färdigställande snarast möjligt slutföras i

den mån förhållandena på arbetsmarknaden så medgiva.

Genom förenämnda beslut den 24 november 1944 har Kungl. Majit dels

fastställt situationsplan för vissa delar av etablissementet, dels ock av tillgängliga

medel ställt tillhopa 5 460 000 kronor till förvaltningens förfogande

för uppförande av 7 större och 3 mindre logementsbyggnader samt matinrättning

med värmecentral m. m.

Den av fortifikationsförvaltningen framlagda approximativa kostnadsberäkningen

(bil. 3) slutar på ett belopp av 17 290 000 kronor, därav för förrådsanläggningar

för krigsutrustningsmateriel 1 590 000 kronor. 1 betraktande

av den avsevärda prisstegring — enligt fortifikationsförvaltningen

cirka 37 °/o — som inträffat sedan 1939, då de tidigare omnämnda kostnadsberäkningarna

framlades, innebär det nu beräknade beloppet i realiteten

en avsevärd besparing. Härtill kommer alt vid dimensionering av fler
-

Departements
chefen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ls proposition nr 97.

lalet lokaler såsom matinrättning, marketenteri, sjukhus m. m. hänsyn måst

tagas lill det förhållandet, att enligt 1942 års försvarsbeslut första tygkompaniets

och tygförvaltningsskolans förläggning avses skola ordnas i anslutning

till Svea artilleriregementes förläggning för att möjliggöra gemensamt

utnyttjande av dylika lokaler.

Örn sålunda kostnadsberäkningarna i stort icke giva anledning till erinran

synas vissa särskilda poster i detta sammanhang böra upptagas till närmare

granskning.

Av samma skäl som anfördes vid behandlingen i närmast föregående

punkt av frågan om ordnande av Svea livgardes förläggning torde ej heller

beträffande Svea artilleriregemente medel nu böra beräknas för förrådsanläggningar

för krigsutrustningsmateriel och ej heller för gymnastikbyggnad

och idrottsplats. Kostnaderna för sjukhus samt för sjukstall och skosmedja

torde kunna minskas. För bergförråd för utrustningsammunition,

tillika bergrum för maskiner m. m. för värnpliktsredovisningen, har upptagits

ett belopp av 700 000 kronor. Med hänsyn till pågående utredningar i

förrådsfrågan finner jag mig icke beredd att nu taga slutlig ställning till

detta äskande. I föreliggande fall torde försiktigtvis tills vidare böra räknas

med det för ändamålet föreslagna beloppet, 700 000 kronor. Det lärer få

ankomma på Kungl. Majit att, sedan principfrågan lösts, fatta beslut rörande

förrådens utförande, därvid särskilt bör prövas huruvida det av ekonomiska

och andra skäl är lämpligt att anordna bergförråd.

För ordnandet av Svea artilleriregementes förläggning torde sålunda, med

de inskränkningar i byggnadsprogrammet, som angivits i det föregående

och med frånräknande av mot inskränkningarna svarande administrationskostnader,

tills vidare böra beräknas ett totalbelopp av i runt tal 15 000 000

kronor. Jag återkommer i det följande till en beräkning av medelsbehovet

för nästa budgetår.

Beträffande Stockholms tygstation bör till en början anföras,

att tygverkstäderna under normala förhållanden beräknas sysselsätta en arbetsstyrka

av 225 man och omfatta ett flertal olika avdelningar, nämligen

pjäsverkstad, vapenverkstad, centralinstrumentverkstad, optisk instrumentverkstad,

bilverkstad, bilelektrisk verkstad, ackumulatorladdning, gutnmiverkslad,

cykelverkstad, maskinverkstad, plåtslageri och smedja, snickarverkstad,

målarverkstad, sadelmakarverkstad, kabelverkstad samt lärlingsskola.

Härtill kommer värmecentral och för verkstaden erforderliga kontorsoch

personallokaler samt verktygs- och reservdelsförråd jämte lagerlokaler

av skilda slag. Vad särskilt lärlingskolan beträffar bör framhållas, att densamma

är avsedd för rekryter ingen till arméns samtliga tyg verkstäder och

beräknas för 45 elever. De förband, som avses skola betjänas av Stockholms

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

63

tygstaten, framgå av handlingarna i ärendet, till vilka i detta sammanhang

torde få hänvisas.

Stockholms tygstation arbetar för närvarande under relativt ogynnsamma

förhållanden. Verkstadsdriften är visserligen i huvudsak koncentrerad

till en plats, den s. k. artillerigården i fastigheten Riddargatan 13 i Stockholm,

men de lokaler som där stå till buds måste enligt uppgift från arméföivaltningens

tygavdelnings verkstadsbyrå betraktas såsom synnerligen

otidsenliga. Sålunda har uppgivits, att såväl ventilations- och belysningsförhållandena

som de hygieniska anordningarna äro otillfredsställande. Vissa

avdelningar inom verkstadsdriften, såsom pjäs-, instrument-, bil- och sadelmakarverkstäderna

samt verkstadsskolan, äro helt eller delvis inrymda i

förhyrda lokaler. De årliga hyresutgifterna för dylika lokaler uppgå för

närvarande till cirka 50 000 kronor. Även de förhyrda lokalerna torde delvis

vara otillfredsställande, vartill kommer, att splittringen av verksamheten

givetvis måste menligt inverka på driftsresullatet.

Av det anförda framgår, att med hänsyn till Stockholms tygverkstäders

omfattande och för försvaret betydelsefulla uppgifter ävensom med tanke

på nuvarande otillfredsställande lokalförhållanden det är i hög grad önskvärt,

att tygstationens sedan länge beslutade utflyttning till trakten av Solvalla

å Järvafältet snarast möjligt kommer till stånd. Vid Solvalla har redan

uppförts en signalverkstad och vissa tygförråd, av vilka anläggningar signalverkstaden

sorterar direkt under arméfnrvaltningens tygavdelning och

tygförråden under tygstationen.

Innan jag går in på den av fortifikationsförvaltningen väckta frågan, huruvida

tygverkstäderna böra utföras såsom friliggande byggnader eller förläggas

i berg, vill jag beröra vissa med den optiska reparationstjänsten

sammanhängande allmänna spörsmål. I samband med framläggande

av förslag i statsverkspropositionen till 1944 års riksdag (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 31—33) rörande vissa optiska verkstäder anförde jag,

att frågan om den optiska reparationstjänsten i dess helhet var föremål

för utredning samt att enligt vad för det dåvarande kunde bedömas

dylika verkstäder syntes bliva erforderliga bland annat i Stockholm

och Karlskrona. I nu föreliggande förslag till nya tygverkstäder

för Stockholms tygstation har räknats med anläggande i berg av

en optisk verkstad för armén, varvid framhållits, att verkställd utredning

givit vid handen, att arméns och marinens behov av lokaler för den

optiska reparationstjänsten i Stockholm lämpligen borde tillgodoses var

för sig

Med hänsyn till strävandena att i största möjliga utsträckning rationalisera

och centralisera försvarets verkstadstjänst'' och då en centralisering av

den optiska reparationstjänsten i Stockholm för försvarsgrenarna syntes

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition ur .''17.

möjlig, har jag låtit närmare utreda därmed sammanhängande frågor. Såsom

av fabriksstyrelsens förenämnda skrivelse den 15 januari 1945 framgår,

har dock styrelsen på anförda skäl icke ansett sig böra i detta fall tillstyrka

en dylik centralisering. Liknande synpunkter ha framförts av vederbörande

förvaltningsmyndigheter. Ehuru jag för egen del skulle ha funnit

önskvärt, örn en gemensam optisk verkstad hade kunnat anordnas,

har jag med hänsyn till myndigheternas ståndpunktstagande icke velat

föreslå en dylik gemensam anläggning. En särskild optisk verkstad för armén

torde sålunda böra komma till stånd i Stockholm och lämpligen anknytas

till Stockholms tygstation. Till frågan huruvida den optiska verkstaden

bör förläggas i berg återkommer jag i det följande.

I fråga om tygverkstädernas förläggning föreligga nu två alternativ, nämligen

antingen friliggande verkstäder med endast den optiska verkstaden

förlagd i berg eller bergförläggning för samtliga avdelningar utom för verkstadsskola,

virkesförråd m. m. Kostnaderna lia numera, sedan viss ändring i

det ursprungliga bergförslaget vidtagits och med iakttagande av utav försvarets

fabriksstyrelse ifrågasatta omdisposilioner, beräknats till 4 514 000 kronor

respektive 5 830 000 kronor. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

kunna de årliga driftskostnaderna beräknas bliva cirka 32 000 kronor

lägre vid bergalternativet-.

Vid bedömande av frågan huruvida tygverkstäderna böra förläggas friliggande

eller i berg måste, förutom de rent ekonomiska konsekvenserna,

ett flertal på frågan inverkande synpunkter tagas i betraktande. Ur beredskapssynpunkt

är det givetvis, icke minst med hänsyn till erfarenheterna

från det pågående kriget, i hög grad önskvärt att verkstäderna erhålla en i

möjligaste mån bombskyddad förläggning. Särskilt den optiska verkstaden

men även — ehuru i mindre utsträckning — andra avdelningar inom verkstadsdiiften

äro försedda med under krigsförhållanden oersättlig utrustning

och handhava i många fall svårersättlig materiel. Nackdelarna, förutom

högre anläggningskostnader, med en förläggning i berg äro alt hänföra

till det förhållandet att tillräckliga erfarenheter ännu knappast kunna

anses föreligga rörande konsekvenserna ur trivsel- och hälsosynpunkt av

arbete i berglokaler.

För egen del får jag till en början framhålla, att den optiska verkstaden

med dess synnerligen dyrbara och svårersättliga utrustning och materiel

obetingat synes böra förläggas i berg. Beträffande övriga tygverkstäder får

jag efter noggrant övervägande av på frågan inverkande faktorer och i betraktande

av den betydande kostnadsskillnaden, enligt beräkningarna icke

mindre än i runt tal 1 300 000- kronor, emellertid tillstyrka, att verkstäderna

utföras såsom friliggande. Planläggningen torde böra ske i huvudsak i enlighet

med av arméns fortifikationsförvaltning för detta alternativ framlagda

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

65

förslag, dock med de ändringar i kostnadsbesparande syfte som föreslagits

av fabriksstyrelsen. Kostnaden synes sålunda kunna beräknas till i runt

tal 4 500 000 kronor. Frågan om lämpligaste byggnadsplats bör emellertid

av Kungl. Majit, i samband med blivande dispositionsbeslut, ytterligare

prövas, varvid jämväl bör övervägas huruvida icke måhända — icke minst

ur luftskyddssynpunkt —- en uppdelning av verksamheten på flera byggnader

än vad fortifikationsförvaltningen föreslagit kan vara önskvärd och

möjlig att genomföra inom anslagsramen.

Såsom inledningsvis nämnts ha hittills för ordnande av Svea artilleriregementes

och Stockholms tygstations förläggningar å Järvafältet av riksdagen

anvisats tillhopa 15 000 000 kronor. Med undantag för vissa kostnader,

som ännu icke låta sig tillfredsställande beräknas, torde, såsom av det

föregående framgår, enahanda belopp böra upptagas för Svea artilleriregementes

förläggning. Av redogörelsen framgår vidare, dels att av det anvisade

beloppet, 15 000 000 kronor, sammanlagt 493 300 kronor av Kungl.

Majit ställts till förfogande för vissa med Stockholms tygstation sammanhängande

ändamål, dels ock att medelsbehovet för tygstationen bör beräknas

till 4 500 000 kronor. Det sammanlagda ytterligare medelsbehovet för

Svea artilleriregemente och Stockholms tygstation för nästa budgetår bör i

överensstämmelse härmed beräknas till (15 000 000 + 493 300 + 4 500 000

—-15 000 000 =) i runt tal 5 000 000 kronor.

Åberopande det anförda och med erinran alt, enligt vad i det föregående

anförts, särskilt avskrivningsanslag icke skall beräknas för ifrågavarande

kapitalinvestering får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms

tygstations förläggningar å Järvafältet för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.

[6.] Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning.

Efter förslag av Kungl. Majit (propositionen 1942: 309) anvisade riksdagen

(skrivelse 1942: 377) till ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning

för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor. I propositionen

förutsattes, att förbandet skulle förläggas till Järvafältet, varvid

kostnaderna för förläggningens ordnande preliminärt beräknades till

7 100 000 kronor.

Efter på riksdagens önskan företagen ytterligare utredning rörande lämpligaste

förläggningsplats för Göta pansarlivgarde föreslog Kungl. Majit i

propositionen 1943: 318, alt förbandet skulle förläggas till Enköping. I sam
Bihnng

till riksdagens protokoll 1 sunil, nr 97.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

band därmed hemställde Kungl. Majit, att för budgetåret 1943/44 måtte

anvisas ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor för förläggningens ordnande.

I skrivelse 1943: 406 anmälde riksdagen, att riksdagen beslutat

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Vid anmälan av sistnämnda proposition anförde jag, bland annat, att —

enligt vad som franninge av stadsfullmäktiges i Enköping protokoll den

27 maj 1943 — chefen för Aktiebolaget Nordströms Linbanor i Enköping

för stadsfullmäktige upplyst, att bolaget vöre berett att, för den händelse

regementet förlädes till Enköping, på egen bekostnad utvidga sina anläggningar

i staden för att möjliggöra utförande av reparationsarbeten för regementets

räkning. Med hänsyn härtill syntes kunna övervägas — anförde

jag -— örn icke vid förläggning till Enköping det vore tillräckligt, om för

pansarlivgardet anordnades endast förhållandevis mindre omfattande serviceverkstäder.

Vid anmälan av 1944 års stats verksproposi tion (kapitalbudgeten: bil. 2,

s. 52 och 53) yttrade jag i förevarande ärende, att jag i avvaktan på slutförandet

av vissa då pågående utredningar rörande verkstads- och förrådsbehoven

vid regementet icke hade möjlighet att slutligt bedöma frågan örn

det totala medelsbehovet för etablissementet. En från arméförvaltningens

for lif ika länsstyrelse under hand överlämnad detaljerad kostnadsberäkning

utvisade dock, att totalkostnaderna ■—- exklusive kostnad för stridsvagnsverkstad

— i varje fall komme att överskrida 8*000 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1943. Med hänsyn därtill fann jag mig kunna tillstyrka,

att för innevarande budgetår anvisades ett investeringsanslag av 3 000 000

kronor för ordnande av pansarlivgardets förläggning. Riksdagen (skrivelse

1944: 107) beslöt i enlighet härmed.

För ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning har riksdagen sålunda

hittills anvisat sammanlagt 8 000 000 kronor.

Sedan arméns fortifikationsförvaltning i skrivelse den 18 mars 1944 framlagt

en kostnadsberäkning för etablissementet i dess helhet, slutande på

9 593 500 kronor enligt prisläget den 1 januari 1944, samt hemställt om

fastställande av situationsplan och örn anvisande av medel för arbetenas

påbörjande enligt i skrivelsen närmare angivna grunder, har Kungl. Majit

genom brev den 21 april 1944 fastställt situationsplanen samt bemyndigat

förvaltningen att gå i författning om utförande av i en första byggnadsetapp

ingående byggnadsarbeten m. m. Sedermera har Kungl. Majit genom brev

den 13 oktober 1944 bemyndigat förvaltningen att påbörja jämväl i en andra

byggnadsefapp ingående arbeten. I

I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns

fortifikationsförvaltning i fråga om Göta pansarlivgardes förläggning anfört

i huvudsak följande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

67

I förvaltningens skrivelse den 18 mars 1944 angående ordnande av Göta

pansarlivgardes förläggning hade totalkostnaderna för etablissementet upptagits

till 9 593 500 kronor. Emellertid hade vid angivna tidpunkt vissa frågor

kvarstått under utredning, varför kostnaderna icke kunnat slutligt beräknas.

f beloppet inginge sålunda icke kostnader för stridsvagnsverkstad,

i vilket avseende förhandlingar påginge mellan arméförvaltningens tygavdelnings

verkstadsbyrå och Aktiebolaget Nordströms Linbanor i Enköping,

och ej heller kostnader för garage- och förrådsanläggningar för krigsreservmateriel

m. m.

Beträffande underhandlingarna med bolaget hade verkstadsbyrån i en

den 6 juni 1944 dagtecknad promemoria anfört bland annat följande.

Vid underhandlingarna hade framkommit, att bolaget visserligen vore

villigt alt uppföra erforderliga verkstadslokaler, men att anläggningskostnaderna

medelst tilläggsdebitering å reparationsarbetet beräknades få amorteras

i sin helhet under en tidsperiod av högst 10 år efter kontraktets undertecknande.

En inom verkstadsbyrån upprättad kostnadskalkyl, baserad å ena sidan

på bolagets villkor enligt ovan och å andra sidan på en antagen byggnadskostnad

för ny verkstad av 700 000 kronor, hade givit vid handen, att ett

anlitande av kronan tillhörig verkstad skulle medföra en besparing under

de 7 första åren av 129 000 kronor per år, under de 3 därpå följande åren

237 000 kronor per år och därefter 189 000 kronor per år. Härtill komme

i viss utsträckning den förtjänst å reservdelar och vid andra företag utförda

arbeten, som bolaget betingat sig. Skulle reparationsarbetena förläggas

till bolagets verkstäder måste vidare med största sannolikhet vissa serviceverkstäder

ändock uppföras vid regementet.

Förutom vad sålunda anförts ville verkstadsbyrån framhålla, att icke

oväsentliga svårigheter kunde beräknas uppstå, då en reparationsverksamhet

av ifrågavarande natur i kontraktform bondes vid ett civilt företag.

Främst avsåges härvid frågor örn utbildning av personal vid verkstäderna,

dispositionsrätt i händelse av krig av den i stridsvagnstjänst utbildade personalen,

ianspråktagande av verkstadspersonalen för reparationsarbete i

fält under fälttjänstövningar samt sysselsättning av verkstadspersonalen vid

fluktuerande arbetstillgång. *

Med anledning av vad sålunda anförts föresloge verkstadsbyrån, att särskild

tygverkstad måtte uppföras vid regementet.

Såväl statens industrikommission som arméchefen hade tillstyrkt verkstadsbyråns

förslag.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit funne sig fortifikationsförvaltningen

nu böra framlägga förslag till anordnande av stridsvagnsverkstad

vid förbandet. Kostnaderna härför hade av ämbetsverket beräknats till

1 161 000 kronor, varav för administration 66 000 kronor.

Kostnaderna för etablissementet uppginge enligt fortifikationsförvaltningens

beräkningar till (9 593 500 + 1 164 000 =) 10 757 500 kronor, vartill

komme ytterligare ett belopp av 26 000 kronor för vissa provisoriska serviceanordningar,

eller sammanlagt 10 783 500 kronor. Arbetena med etablissementets

uppförande kunde beräknas fortskrida på sådant sätt, att hela beloppet

i fråga borde stå till förfogande linder nästa budgetår.

Sedan arméns fortifikationsförvaltning under hand meddelat, att den ytterligare

utredningen givit vid handen, att kostnaderna för förenämnda ga
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

råge- och förrådsanläggningar för krigsreservmateriel beräknades bliva avsevärda,

bland annat beroende på att ur luftskyddssynpunkt en långt driven

decentralisering av anläggningarna vore önskvärd, uppdrogs åt fortifikationsförvaltningen

att vid det fortsatta planeringsarbetet i största möjliga

utsträckning söka reducera kostnaderna för etablissementet, därvid en inom

försvarsdepartementet upprättad promemoria rörande nedbringande av

kostnaderna för Skånska pansarregementets etablissement i Hässleholm borde

i tillämpliga delar beaktas.

I anledning av vad sålunda förekommit har arméns fortifilcationsförvaltning

med skrivelse den 16 februari 1945 inkommit med ny kostnadsberäkning

för Göta pansarlivgardes etablissement i Enköping.

Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Samtliga Göta pansarlivgardes förläggning berörande frågor hade nu slutbehandlats,

varjämte det tidigare framlagda förslaget underkastats förnyad

granskning med hänsyn till de synpunkter, vilka framkommit vid handläggningen

av frågan örn ordnandet av Skånska pansarregementets förläggning.

Sålunda hade den föreslagna skolbyggnaden befunnits kunna i viss utsträckning

minskas, varjämte det tidigare upptagna vinterstallet kunnat utgå

ur byggnadsprogrammet. Den tidigare föreslagna exercisbyggnaden hade

ävenledes befunnits icke oundgängligen nödvändig. I tyg- och motorexpeditionsbyggnaden

hade inlagts vissa nya lokaler, men den härav förorsakade

kostnadsökningen innebure i huvudsak endast en överflyttning av medel

från andra byggnadsobjekt, vilka kunnat i motsvarande omfattning

minskas. Behovet av förrådsutrymme hade beräknats med ledning av numera

fastställda utrustningslistor. Beträffande förråden för krigsreservmateriel

— utöver sådan materiel, som på grund av sin ömtåliga beskaffenhet

ansetts böra förvaras i förbandets centralförråd — hade den av militära

skäl önskvärda decentraliseringen funnits av kostnadshänsyn böra i viss

mån inskränkas. Byggnadsprogrammets detaljer i övrigt ävensom med dess

genopiförande förenade kostnader framginge närmare av den skrivelsen

närslutna kostnadsberäkningen, slutande å ett belopp av 11 383 000 kronor.

Kostnaderna för ett förläggande i berg av förbandets stridsvagnsverkstad

och ammunitionsförråd beräknades på grund av ifrågakommande bergpartis

mindre fördelaktiga beskaffenhet bliva jämförelsevis höga. Emellertid

hade såväl överbefälhavaren som chefen för armén vid samråd under

hand förordat förläggande av ifrågavarande lokaler i berg. Vid sådant

förhållande funne sig fortifikationsförvaltningen böra hemställa örn

anvisande av härför erforderliga medel. Merkostnaden beräknades till

943 000 kronor. Sammanlagda kostnaden för anordnande av ifrågavarande

etablissement skulle enligt beräkningen uppgå till (11 383 000 4 26 000

+ 943 000 =) 12 352 000 kronor eller avrundat 12 355 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1944.

I anslutning till det anförda hemställde fortifikationsförvaltningen, all

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för nästa budgetår för ordnande

av Göta pansarlivgardes förläggning anvisa ett investeringsanslag av

(12 355 000 — 8 000 000 =) 4 355 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

69

Kostnadsberäkningen torde få fogas såsom bilaga till detta protokoll

(bilaga 4).

Arméförvaltningens tygavdelnings verkstadsbyrå, vars i det föregående

omförmälda kalkyl rörande verkstadskostnaderna var baserad på en antagen

byggnadskostnad för verkstaden av 700 000 kronor, har på given anledning

verkställt en ny beräkning med utgångspunkt från att verkstaden

uppföres såsom friliggande och i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag beräknas draga en kostnad av 1 164 000 kronor. Vid en antagen

kostnad av 300 000 kronor för maskinutrustning m. m. erhålles — vid i

övrigt oförändrade förutsättningar beträffande bolagets åtaganden och med

iakttagande av affärsmässiga avskrivningskostnader m. m. — en årlig besparing

under de första tio åren av i runt tal 150 000 kronor om verkstadsrörelsen

bedrives i kronans regi. Efter 10 år beräknas den årliga besparingen

komma att uppgå till omkring 165 000 kronor.

För ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning har riksdagen hittills, Departementssåsom

av det föregående framgår, anvisat sammanlagt 8 000 000 kronor.

Etablissementet är under uppförande.

Någon definitiv kostnadsberäkning har tidigare icke kunnat framläggas,

enär slutgiltig utredning i ämnet icke förelegat. Särskilt frågorna örn verkstadsdriftens

ordnande och om anordnande av förråd för mobiliseringsmateriel

m. m. ha fordrat en omsorgsfull och tidsödande utredning, som först

nu avslutats.

Den nu framlagda kostnadsberäkningen utvisar en kostnad av 10 005 000

kronor för själva etablissementet, inklusive friliggande stridsvagnsverkstad

och ammunitionsförråd. Örn sistnämnda anläggningar förläggas i berg, uppstår

en beräknad merkostnad av 943 000 kronor. För garage- och förrådsanläggningar

för krigsreservmateriel tillkommer ytterligare ett belopp av

1 378 000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1944.

Vidkommande till en början kostnaderna för själva etablissementet torde,

i enlighet med vad jag under närmast föregående punkter rörande Svea

livgardes och Svea artilleriregementes förläggningar anfört, även här posterna

för gymnastikbyggnad med bastu samt idrottsplats tills vidare böra

utgå. Ej heller bör musikbyggnad nu komma till utförande. Beträffande

officers- och underofficersmässarna kan, i likhet med vad som anförts beträffande

Skånska pansarregementet, ifrågasättas ett sammanförande av

mässarna till en byggnad med gemensamt kök. I nu föreliggande fall torde

dock enligt vad jag inhämtat kostnadsbesparingen, även relativt sett, bliva

avsevärt mindre än vid Skånska pansarregementet, varför jag icke anser

mig böra föreslå en sammanslagning. Möjligheterna till besparing genom

en dylik åtgärd böra dock beaktas i samband med blivande dispositionsbeslut.

— Innan medel ställas till förfogande för uppförande av tyg- och mo
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

torexpeditionsbyggnad, torde statens organisationsnamnets utlåtande böra

inhämtas rörande ifrågavarande expeditioners planering. Beträffande posterna

i övrigt synes intet vara att erinra, ehuru jämväl vid detta förband bör

beaktas vad som inledningsvis anförts rörande av värnpliktskontingenternas

nedgång betingade inskränkningar av utrymmena.

Jag övergår härefter till frågan huruvida särskild stridsvagnsverkstad

bör anordnas eller om förbandet skall för sina motorfordonsreparationer

m. m. i huvudsak repliera på Aktiebolaget Nordströms Linbanor i Enköping.

Vid den prövning av frågan, som ägde rum i samband med valet av förläggningsplats

för regementet, förutsattes preliminärt — efter erbjudande

från bolaget att på egen bekostnad-utvidga sina anläggningar i och för reparationsarbeten

för regementets räkning — att sistnämnda alternativ skulle

visa sig fördelaktigast. Emellertid har det sedermera vid förhandlingarna

med bolaget framkommit, alt bolagets erbjudande likväl torde komma att

ställa sig ur ekonomisk synpunkt relativt ogynnsamt för kronan. Bolaget

har nämligen ansett sig böra räkna med amortering av erforderliga nybyggnader

medelst tilläggsdebitering å reparationsarbetet på så kort tid som 10

år, varjämte bolaget önskat vissa garantier rörande såväl reparationsverksamhetens

omfattning som dess fördelning under året. Viss osäkerhet råder

även huruvida bolaget kan åtaga sig reparationer av annan materiel än fordonsmateriel,

såsom vapen, signal- och intendenturmateriel. Av arméförvaltningens

tygavdelnings verkstadsbyrå uppgjorda kalkyler — närmare

berörda i det föregående — giva belägg för att alternativet med egen verkstad,

driven i regementets regi, ställer sig ekonomiskt avsevärt fördelaktigare

än ett anlitande av Aktiebolaget Nordströms Linbanor. En förutsättning

härför är dock att anläggningskostnaderna begränsas till det belopp, som

fortilikationsförvaltningen beräknat för friliggande verkstad. Örn verkstaden

förlägges i berg bliva anläggningskostnaderna betydligt högre och räntabiliteten

sålunda sämre.

Efter den omfattande utredning i verkstadsfrågan, som numera ägt rum,

anser jag mig böra tillstyrka, att särskild stridsvagnsverkstad anlägges.

Jag har därvid även beaktat den synpunkten att utbildning av personal i

stridsvagnsreparationstjänst bör äga rum och att ifrågavarande personal bör

vara disponibel i händelse av krig. Bland annat med hänsyn till att förutsättningarna

för anordnande av en bergverkstad enligt vad jag inhämtat

icke kunna anses gynnsamma på här ifrågavarande plats, förordar jag vidare,

att verkstaden anordnas såsom friliggande. Kostnaderna för en dylik

verkstad torde i enlighet med arméns fortifikationsförvaltnings förslag tills

vidare kunna beräknas till 1 098 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1944.

Beloppet, som icke inkluderar administrationskostnader, synes emellertid

högt, varför jag förutsätter ytterligare prövning av medelsbehovet innan

arbetena på verkstaden påbörjas. Med hänsyn till den avsevärda merkost
-

/

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 97.

71

nåd, som i förevarande fall kan förutses, därest ammunitionsförråden skola

insprängas i berg, får jag tillstyrka, att desamma uppföras såsom friliggande.

Med godtagande av fortifikationsförvallningens kostnadsberäkningar och

med iakttagande av de inskränkningar i byggnadsprogrammet, som jag i det

föregående förordat, beräknar jag kostnaderna för etablissementet inklusive

friliggande verkstad och ammunitionsförråd till i runt tal 9 350 000 kronor.

Beträffande slutligen garage- och förrådsanläggningarna för krigsreservmateriel

torde de nu framlagda beräkningarna, som enligt vad jag inhämtat

grunda sig på definitiva uppgifter rörande omfattningen av ifrågavarande

materiel, kunna läggas såsom grund för äskande av medel för ändamålet,

trots att den s. k. förrådskommittén icke — såsom i annat sammanhang anförts

— kunnat framlägga definitiva förslag och principer rörande förrådsfrågornas

lösande. Resultatet av kommitténs arbete torde dock böra avvaktas,

innan medel av Kungl. Majit ställas till förfogande för ändamålet. Kostnaderna

för förråden, inklusive administration, böra alltså upptagas till

1 378 000 kronor. För vissa särskilda serviceanordningar ha enligt det föregående

beräknats 26 000 kronor.

I anslutning till det anförda beräknar jag totalkostnaderna för Göta pansarlivgardes

etablissement till (9 350 000 + 1 378 000 + 26 000 =) i runt

tal 10 750 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1944. Enär såsom nämnts av

riksdagen för ändamålet anvisats 8 000 000 kronor, torde för nästa budgetår

böra anvisas resterande belopp, eller 2 750 000 kronor.

Åberopande det anförda och med erinran att 1943 års riksdag förutsatt,

att de vid Göta pansarlivgardes förläggning till Enköping uppkommande

byggnadskostnaderna skola avskrivas med anlitande av förutnämnda särskilda

medel, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 750 000 kronor.

Flygvapnets delfond.

[ 7.] Vissa kompletteringsarbeten vid flygvapnets försökscentral

å Malmen.

Efter förslag av Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1939 års riksdag

(kapitalbudgeteni bil. 2, s. 32) anvisade riksdagen (skrivelse 1939: 112)

såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket till vissa engångskostnader

för försvarsväsendets byggnader m. m. för budgetåret

1939/40 ett reservationsanslag av 10 467 400 kronor, varav för uppförande

av byggnader vid försökscentralen å Malmen tillhopa 403 200 kronor.

Vidare anvisade riksdagen (skrivelse 1941:80) efter förslag av Kungl.

Majit i 1941 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 1, s. 37—40)

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens

delfond, till vissa förråds- och verkstadsbyggnader för budgetåret

1941/42 ett reservationsanslag av 1 236 000 kronor, varav för försökscentralen

å Malmen 500 000 kronor.

Genom brev den 28 november 1941 fastställde Kungl. Majit ingivna ritningar

till försökscentralen att i huvudsak lända till efterrättelse samt medgav,

att flygförvaltningen finge för ändamålet disponera belopp av högst

403 200 kronor respektive 500 000 kronor eller tillhopa högst 903 200 kronor,

att utgå av förutberörda båda anslag. I samband därmed uppdrog

Kungl. Majit åt flygförvaltningen att, därest det efter infordrande av entreprenadanbud

skulle visa sig att byggnadsprogrammet, med iakttagande

av vissa i brevet angivna inskränkningar eller förenklingar, icke skulle kunna

utföras för förenämnda kostnad av högst 903 200 kronor, till Kungl.

Majit inkomma med förslag rörande de ytterligare inskränkningar som till

bevarande av kostnadsramen kunde vidtagas utan att det med anstalten

avsedda ändamålet äventyrades.

1941 års försvarsutredning föreslog, att för försökscentralen å Malmen

skulle utföras byggnadsarbeten för en beräknad kostnad av 252 280 kronor

inklusive administrationskostnader, vilket belopp upptogs i försvarsbeslutet.

Sedan riksdagen (skrivelse 1942: 376) efter förslag i propositionen 1942:

270 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, /lygförvaltningens

delfond, till vissa byggnadsarbeten m. m. anvisat, dels å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 2 500 000

kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 40 700 000 kronor, medgav Kungl. Majit genom brev den 25 september

1942, att flygförvaltningen för sålunda föreslagna byggnadsarbeten vid försökscentralen

finge disponera ett belopp av högst 252 280 kronor, att utgå

av nyssberörda båda anslag, delposten »Centrala flygverkstaden å Malmen

jämte försökscentralen».

Kungl. Majit har sålunda ställt tillhopa 1 155 480 kronor till flygförvaltningens

förfogande för här ifrågavarande ändamål. I

I skrivelse den 21 juli 1944 har flygförvaltningen anmält ytterligare medelsbehov

för ifrågavarande ändamål. Ämbetsverket har yttrat bl. a. följande.

Uppförande av huvudbyggnad med kontor, laboratorium och försökshall

samt garage och värmecentral jämte schaktnings- och terrasseringsarbeten

hade dittills inberäknat adminstrationskostnader dragit en kostnad av

1 217 000 kronor.

För att arbetet vid anstalten skulle kunna bedrivas såsom ursprungligen

avsetts, vore emellertid vissa kompletteringsarbeten oundgängligen nödvändiga.

Dessa arbeten inginge i det av riksdagen godkända och av Kungl.

Majit fastställda byggnadsprogrammet. För etablissementets iordningstäl
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

73

lande erfordrades vidare ytterligare planeringsarbeten, vilka kostnadsberäknats

till 11 000 kronor, vidare en del mindre arbeten, såsom brand- och

luftskyddsutruslning, för vilka medel icke anvisats i annat sammanhang,

samt ytterbelysning. Dessa arbeten hade kostnadsberäknats till sammanlagt

22 000 kronor. Slutligen vore förbättring av det nuvarande enkla taggtrådsstängslet

till taggtrådshinder kring anläggningen nödvändigt för bevakningen

och beräknades draga en kostnad av 18 000 kronor. Administrationskostnaderna

beräknades till 3 000 kronor. Dessa kostnadsberäkningar avsåge

det prisläge, som rådde vid tidpunkten för skrivelsens avlåtande. Sammanlagda

kostnaderna för ovannämnda kompletteringsarbeten belöpte sig sålunda

till (11 000 -f 22 000 + 18 000 + 3 000 =) 54 000 kronor.

Då kostnaderna för hittills uppförda anläggningar såsom angivits uppgått

lill 1 217 000 kronor, beräknade flygförvaltningen kostnaderna för etablissementels

färdigställande till (1 217 000 + 54 000 =) 1 271 000 kronor. Sedan

härifrån dragils det belopp, som Kungl. Majit ställt till förfogande för

ändamålet i fråga, eller 1 155 480 kronor, förelåge sålunda en brist av

115 520 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1943 angående flygvapnets medelsbehov under

kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hade flygförvaltningen till ombyggnad

av molorverkstad vid centrala flyg verkstaden å Malmen på grundval

av prisläget den 1 juli 1941 upptagit ett belopp av 50 000 kronor eller samma

belopp som förs var sutredningen beräknat för ändamålet. Sedan ritningarna

till motorverkstaden uppgjorts och därvid framkommit, att viss

nedskärning av de tidigare för anläggningens uppförande beräknade kostnaderna

kunde åstadkommas, hade Kungl. Majit ställt 31 000 kronor till

flygförvaltningens förfogande för sagda byggnadsarbeten förutom belopp

för bestridande av administrationskostnader och merkostnader på grund av

prisstegring i förhållande till prisläget den 1 juli 1941. Flygförvaltningen

föresloge, att denna kostnadsminskning — enligt prisläget den 1 juli 1941

19 000 kronor — finge disponeras för försökscentralen. Lades härtill belopp

för administration och merkostnader på grund av prisstegring skulle ett belopp

av (19 000 + 1 100 + 3 200 =)23 300 kronor, kunna tagas i anspråk

för ändamålet i fråga.

Det av Kungl. Majit genom brevet den 25 september 1942 till flygförvaltningens

förfogande ställda beloppet av 252 280 kronor, vilket bestritts inom

ramen för 1942 års försvarsbeslut, avsåge prisläget den 1 juli 1941. Härtill

borde beräknas medel för kostnader på grund av prisstegring i förhållande

till nämnda prisläge med cirka IG u/o eller 40 300 kronor.

För nu ifrågavarande kompletteringsarbeten borde enligt flygförvaltningen

i första hand disponeras (23 300 + 40 300 =) 63 600 kronor. Härefter återstående

medelsbehov eller (115 520 — 63 600 =) i avrundat tal 52 000 kronor

syntes böra äskas av riksdagen såsom tilläggs- eller fördyringsanslag.

Försvarsdepartementets grunskningsnämnd för byggnadsarbeten har i remissyttrande

i ärendet den 13 december 1944 anfört följande.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Departements
chefen.

Granskningsnämnden hade för de kostnader för försökscentralen, som bestredes

med de medel, 252 280 kronor, som anvisats inom ramen för 1942

års försvarsbeslut, hos flygförvaltningen begärt och erhållit uppdelning på

olika typer av kostnader samt uppgift örn när de olika kostnaderna nedlagts

eller beräknades bliva nedlagda. Med ledning av dessa uppgifter och med

kännedom örn kostnadstypernas fördelning hade granskningsnämnden beräknat

den genomsnittliga fördyringen sedan den 1 juli 1941 för ifrågavarande

anläggningsdelar inklusive administration till 11,5%. Härvid hade

förutsatts, att dagens prisläge bleve bestående för de ännu icke utförda arbetena.

Försökscentralen å Malmen har till ändamål att genom utprovning utvälja

för anskaffning lämplig materiel samt att beträffande befintlig materiel

praktiskt pröva förslag till erforderliga ändringar m. m. i syfte att åstadkomma

ökad användbarhet och flygsäkerhet. Försökscentralen har under

senare år fått en avsevärt vidgad verksamhet beroende på flygvapnets utökning

och särskilt på att flygplan, motorer och utrustning numera i stor utsträckning

framställas inom landet. Av naturliga skäl måste före varje serietillverknings

igångsättande en minutiös provningsverksamhet äga rum

för att i möjligaste mån undvika att dolda fel i konstruktion och utrustning

skola framträda sedan materielen tagits i bruk.

I försvarsbeslutet förutsågs även viss utökning av försökscentralens lokaler

i förhållande till tidigare byggnadsplan^ Såsom av det föregående framgår

ha emellertid för ändamålet avsedda belopp icke förslagit trots att icke

oväsentliga beskärningar av byggnadsprogrammet ägt rum. Utöver beräknade

och till förfogande ställda medel, (903 200 + 252 280 =) 1 155 480

kronor, erfordras sålunda enligt flygförvaltningens förevarande framställning

ytterligare ett belopp av 115 520 kronor enligt nuvarande prisläge.

Emellertid bör beloppet minskas med de medel, som i överensstämmelse

med tillämpade principer böra anvisas för bestridande av kostnader för

prisstegring utöver prisläget den 1 juli 1941 å det inom femårsplanens kostnadsram

anvisade beloppet 252 280 kronor. Dessa kostnader ha av flygförvaltningen

efter en procentsats av 16 % beräknats till 40 300 kronor. Vidare

har flygförvaltningen föreslagit, att för ändamålet skulle tagas i anspråk

en besparing av, enligt nuvarande prisläge, 23 300 kronor, som uppkommit

vid planering av motorverkstad vid centrala flygverkstaden å Malmen.

Flygförvaltningen har sålunda begränsat sitt medelsäskande till

(115 520 — 40 300 — 23 300 ~) i runt tal 52 000 kronor.

Försvarsdepartementets granskningsnämnd för byggnadsarbeten har beräknat

den genomsnittliga fördyringen sedan den 1 juli 1941 för här ifrågavarande

anläggningar till 11,5%, varför till mötande av prisstegring icke

torde böra anvisas högre belopp än 29 000 kronor. Den besparing örn 23 300

kronor, som uppkommit å förenämnda ombyggnadsarbete vid centrala

flygverksladeu, bör även enligt min mening kunna tagas i anspråk för här

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 97.

75

ifrågavarande ändamål, varför ytterligare skulle erfordras omkring 63 200

kronor. Av handlingarna i ärendet framgår emellertid, att av kostnaderna

för återstående arbeten vid försökscen trålen 18 000 kronor belöpa på

komplettering av taggtrådsstängsel och 4 500 kronor på splitterskydd för

lanteminer. Då jag av föreliggande utredning icke blivit övertygad om att

dessa arbeten äro oundgängligen nödvändiga, finner jag mig icke kunna tillstyrka,

att de nu komma till utförande. Med biträdande av flygförvaltningens

förslag i övrigt beräknar jag — med frånräknande jämväl av på nyssnämnda

poster belöpande administrationskostnader — för kompletteringsarbeten

vid försökscentralen å Malmen utöver tidigare anvisade medel ett

belopp av i punt tal 40 000 kronor. Beloppet, vilket hänför sig till ett i huvudsak

före 1942 års försvarsbeslut planlagt byggnadsföretag, torde icke

böra inräknas inom den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits för

försvarsväsendets utbyggande under femårsperioden 1942/47.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kompletteringsarbeten vid flygvapnets försökscentral

d Malmen för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 40 000 kronor.

[8.] Vissa merkostnader för Södermanlands flygflottilj.

För uppförande av nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj —

sedermera benämnd Södermanlands flygflottilj — har riksdagen (skrivelse

1940 U: 97 och 1941:80) såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighelsfond,

flygförvaltningens delfond, anvisat två reservationsanslag av

5 000 000 kronor respektive 3 500 000 kronor, sålunda tillhopa 8 500 000

kronor. Av detta belopp har Kungl. Majit ställt sammanlagt 8 197 100 kronor

till flygförvaltningens förfogande, varjämte Kungl. Majit genom brev

den 28 juni 1941 förordnat, att av anslagen i fråga ett belopp av 1 900 kronor

skulle överföras till fjärde huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga. Av för flottiljan anvisade medel

återstår således odisponerat ett belopp av (8 500 000 -—- 8 197 100 — 1 900

= ) 301 000 kronor.

Vidare har riksdagen (skrivelse 1942: 30) efter förslag av Kungl. Majit i

propositionen 1942:31 å tilläggsstat II lill riksstaten för budgetåret 1941/42

till utvidgning av flygfältet vid Södermanlands flygflottilj anvisat ett reservationsanslag

av 440 000 kronor. Enligt brev den 12 juni 1942, varigenom

anslaget i fråga av Kungl. Majit ställts till flygförvaltningens förfogande,

avsågs ett belopp av omkring 85 000 kronor för förvärv av ytterligare mark

för flygfältet

I skrivelse den 4 januari 1945 har flygförvaltningen redogjort för hittills

utförda byggnadsarbeten m. m. vid flottiljen och i samband därmed fram
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Majus proposition nr 97.

Departements
chefen.

lågt en beräkning rörande kostnaderna för återstående oundgängligen erforderliga

åtgärder. Av skrivelsen och vid densamma fogade bilagor inhämtas

i huvudsak följande.

Av de till flygförvaltningens förfogande ställda medlen — enligt det föregående

8 197 100 kronor förutom medel för flygfältets utvidgning — hade

ett belopp av 84 800 kronor avsetts för uppförande av en provbocksanläggning.

Flygförvaltningen hade i annat sammanhang föreslagit en revidering

av byggnadsprogrammet för flygvapnets motorprovtjänst, innebärande

bland annat att nu ifrågavarande anläggning icke skulle komma till

utförande. Det härför beräknade beloppet avsåges emellertid skola tagas

helt i anspråk för annat med motorprovtjänsten sammanhängande

ändamål. Övriga arbeten vid flottiljen, kostnadsberäknade till

(8 197 100 — 84 800 --) 8 112 300 kronor, hade intill den 1 oktober 1944

dragit en verklig kostnad av i runt tal 8 200 200 kronor, motsvarande en

medelprisstegring av 1,08 %>. Vid flottiljen återstående byggnadsarbeten beräknades

draga en kostnad av 306 300 kronor, fördelade med 270 000 kronor

på flygfältsbelysning, 14 500 kronor på vägar och planering, 4 500 kronor

på komplettering av värmeledningssystemet samt 17 300 kronor på administration

och oförutsedda utgifter. Det ojämförligt största arbetet, nämligen

färdigställandet av flygfältsbelysningsanläggningen, sammanhängde

med att flygfältet erhållit en betydligt större omfattning än vad som ursprungligen

avseils. Av det för ändamålet beräknade beloppet, 270 000 kronor,

belöpte cirka 127 000 kronor på elektrisk utrustning m. m., 70 000 kronor

på jordkablar, 26 000 kronor på grävningsarbeten, 18 000 kronor på

kabelnedläggning samt återstoden på fundament, transformatorkiosker, ledningar

m. m.

Slutförandet av byggnadsprogrammet vid Södermanlands flygflottilj, för

vilket program anvisats sammanlagt 8 500 000 kronor, skulle alltså enligt

det anförda draga en kostnad av (8 200 200 + 306 300 + 84 800 = )

8 591 300 kronor. Härav hade redan ett belopp av 8 197 100 kronor ställts

till flygförvaltningens disposition, varför ytterligare (8 591 300 — 8 197 100

= ) 394 200 kronor skulle erfordras. Å reservationsanslagen återstode odisponerat

ett belopp av 301 000 kronor, medan resten, (394 200 — 301 000 = )

i runt tal 94 000 kronor, syntes böra täckas genom tilläggsanslag.

1 remissyttrande i ärendet den 29 januari 1945 har försvarsdepartementets

granskningsnåmnd för byggnadsarbeten anfört följande.

Flygförvaltningen hade uppgivit behovet av tilläggsanslag till följd av

prisförhöjningar till 94 000 kronor, motsvarande en kostnadsökning av i medeltal

cirka 1 %>. Prisstegringen från den 1 juli 1941 till tiden för arbetenas

utförande beräknade granskningsnämnden ha inverkat betydligt mera på

byggnadskostnaderna, varför anledning till invändning mot flygförvaltningens

hemställan örn prisstegringstillägg ej förelåge.

Granskningsnämnden tillstyrkte därför flygförvaltningens hemställan, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att anvisa ett tilläggsanslag av 94 000

kronor för bestridande av merkostnader på grund av prisstegring för Södermanlands

flygflottilj.

Beräkningen av anslagen till byggnadsarbeten enligt 1942 års försvarsbeslut

har baserats på prisläget den 1 juli 1941. I samband med behandlingen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 97.

77

i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 8 och 9) av frågor

rörande behovet av medel för dylika arbeten till täckande av merkostnader

på grund av prisstegring anförde jag, att jämväl anslag som anvisats

eller komme att anvisas för byggnadsföretag, som icke läge inom ramen för

1942 års försvarsbeslut, i många fall måste komma att visa sig otillräckliga

till följd av inträdda prisstegringar. Jag förutsatte, att påbörjade eller beslutade

företag utan hinder därav skulle få fullföljas, varefter, sedan de

slutliga kostnaderna kunde säkrare överblickas, tilläggsanslag till följd av

prisstegringar borde äskas av riksdagen.

Flygförvaltningens nu föreliggande framställning om anvisande av ytterligare

medel för byggnadsarbeten vid Södermanlands flygflottilj föranledes

emellertid enligt min uppfattning mindre av inträdda prisstegringar än av

nya medelsbehov. Huvuddelen av vid flottiljen återstående arbeten hänföra

sig sålunda till av flygfältets utvidgning betingade kompletteringar av flygfältsbelysningen,

vilka arbeten i och för sig måste anses nödvändiga. Jämväl

de av ämbetsverket i övrigt föreslagna arbetena synas var erforderliga.

Jag finner mig således kunna tillstyrka, att för byggnadsarbeten vid Södermanlands

flygflottilj beräknas utöver tillgängliga medel, 301 000 kronor,

ytterligare ett belopp av 94 000 kronor enligt nuvarande prisläge. Beloppet

torde såsom hänförande sig till ett äldre byggnadsföretag böra anvisas såsom

särskilt investeringsanslag.

Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa merkostnader för Södermanlands flygflottilj för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 94 000 kronor.

II. Försvarets fabriksfond.

[9.] Vissa byggnadsarbeten vid centrala torpedverkstaden.

I skrivelse den 1 juli 1944 ävensom i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

upptog marinförvaltningen till behandling frågan örn torpedanskaffning

för marinen och framlade i samband därmed en fullständig plan för

dylik anskaffning under de närmaste budgetåren, innebärande tillverkning

av dels torpeder av nu gängse konstruktion i största möjliga omfattning,

dels ock torpeder av en ny konstruktion.

I särskild skrivelse den 18 augusti 1944 har försvarets fabriksstyreise i

anledning av marinförvaltningens förslag att viss del av tillverkningen skulle

avse torpeder av ny konstruktion äskat tillhopa 655 000 kronor — varav

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

för byggnader 505 000 kronor och för maskinutrustning 150 000 kronor —

för viss tillbyggnad av centrala torpedverkstaden.

Vid anmälan av propositionen 1944: 288 framhöll jag (s. 18 och 19),

bland annat, att det syntes böra undersökas huruvida icke den nya tillverkningen

genom jämkning av tillverkningsprogrammet beträffande torpeder

av äldre konstruktion skulle kunna äga rum utan ytterligare kapitalinvesteringar

i torpedverkstaden.

I anförande till statsrådsprotokollet i samband med anmälan av fjärde

huvudtiteln i årets statsverksproposition (s. 191) anförde jag, att inom marinförvaltningen

och försvarets fabriksstyrelse ytterligare undersökningar

ägt rum rörande torpedanskaffningens fördelning på olika budgetår, varvid

särskild uppmärksamhet ägnats åt frågan om beredande av jämn sysselsättning

åt torpedindustrien. De verkställda undersökningarna gåve vid

handen, att den i propositionen 1944:288 avsedda torpedanskaffningen,

under förutsättning att vissa i försvarsbeslutet medräknade beställningar å

flyglorpeder utlades, syntes kunna utsträckas över en något längre tidrymd

än som tidigare beräknats utan att därför önskemålet om ett fullständigt

utnyttjande av torpedindustriens leveranskapacitet under de närmaste åren

behövde eftergivas. Jag förutsatte därvid, att marinförvaltningen skulle beredas

möjlighet att i anskaffningsprogrammet inrymma ett antal torpeder

av ny konstruktion.

1 en den 25 januari 1945 dagtecknad promemoria har försvarets fabriksstyreise

sedermera anmält, att inom styrelsen utredning verkställts i vad

mån centrala torpedverkstaden vore i behov av ombyggnad för att kunna

fullgöra de torpedleveranser, vilka under de i statsverkspropositionen angivna

förutsättningarna skulle ankomma på verkstaden. Det hade därvid

kunnat konstateras, att endast vissa mindre ändringar erfordrades, vilka

ändringar voro betingade av att torpeder av den nya konstruktionen skulle

tillverkas. Enligt inom styrelsen utförda beräkningar skulle byggnadsarbetena

komma att draga en sammanlagd kostnad av 39 000 kronor, varjämte

till maskinutrustning skulle erfordras ett belopp av 4 000 kronor.

Departements- Såsom av redogörelsen framgår har det visat sig möjligt att högst väsent
chefen.

b

ligt nedbringa de engångskostnader, som vid centrala torpedverkstaden

uppkomma vid tillverkning av torpeder av ny konstruktion. Jag finner mig

beredd tillstyrka, att medel beräknas för ombyggnadsarbeten och anskaffning

av maskinutrustning i nämnda verkstad i enlighet med försvarets

fabriksstyrelses senaste förslag i ämnet. Jag äskar under nästföljande punkt

medel för anskaffning av maskinutrustning och hemställer nu, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid centrala torpedverkstaden

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

39 000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

79

[10.] Anskaffning av vissa maskiner för Centrala torpedverkstaden.

Under hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts får jag

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av vissa maskiner för centrala torpedverkstaden

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 4 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

under punkterna 1—-10 hemställt förordnar Hans Majit

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Broberg.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Skånska pansarregementet (Hässleholm).

Bilaga 1.

Byggnadsobjekt

Kanslihus ...............................

Kompanikaserner, 10 st.................

Matinrättning ...........................

Marketenteri ...........................

Underolficersmäss ......................

Oflicersmäss ............................

Sjukhus ................................

Skolbyggnad ...........................

Gymnastikbyggnad .....................

Vakt- och arrestbyggnad ...............

Vinterstall ..............................

Gevärssmedja ...........................

Kallförråd för handvapenammunition ...

Kallförråd för sprängladdad ammunition

Kallförråd för gas- och rökammunition

Kallförråd för sprängteknisk materiel ..

Cykelställ ..............................

Varmgarage ............................

Tvätt- och smörjhall ...................

Bensinstation ...........................

Gengasstation ...........................

Värmecentral med brandredskapsbod . ..

Intendenturförråd med verkstad ........

Kallförråd för tygmateriel ..............

Körcentral och motorexpedition ........

Kallgarage ..............................

Skjuthall för stridsvagnar ..............

Pjäsförråd ..............................

Bostäder för husmödrar ................

Bostad för väbel........................

Bostäder för maskinist och eldare ......

Fordonsförråd ..........................

Drivmedelsförråd .......................

Gaskammare ...........................

Signalverkstad .........................

Målmaterielförråd ......................

Korthållsbana med bod.................

Spolplattor .............................

Smörjbryggor ..........................

Cykelställ ...............................

Mottagningscentral ......................

Utv. elektriska arbeten .................

» förbindelseledningar i mark ........

Förbindelseledningar inomhus ..........

Utv. planer, vägar och stängsel.........

» vatten- och avloppsledningar ......

Administration, c:a 6 %

Kostnader enligt arméns

fortifikationsförvaltning

(prisläge 1/7 1941)

und. femårs
-

eft. femårs
-

perioden

perioden

295 700

2 221 700

599 100

268 100

120 900

180 900

258 800

197 400

363 500

Kronor

77100

66 300

57 500

5 300

17 500

3 900

9 500

7 000

843 500

130 400

50 400

3 200

293 000

139 600

28 500

lil 300

13 900

63 500

34 500

45 000

33 200

70 600

7 500

12 600

1 800

78 700

4 300

34 800

18 300

41 700

1200

114 800

225 200

226 000

66100

960 900

530 400

8 571 600

363 500

,521 400

21 500

9 093 000

Mobiliseringsförråd, inkl. administration och oförutsett ......... 1 815 000

Summa kronor 10 908 000

385 000

385 000

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 97.

81

Svea livgarde (Sörentorp).

Bilaga 2.

Byggnadsobjekt

Kostnader enligt arméns

fortifikationsförvaltning

(prisläge 1/7 1944).

Kanslibyggnad med officersmäss ....................................

680 000

Logementsbyggnader, större, 3 stycken ....................

1 770 600

» , mindre, 7 stycken ............................

2 913 000

» , ombyggnad av befintlig kasern ..............

35 000

252 000

*

Exercishus (tillbyggnad av filmapparatrum och förbättring av akusti-

55 500

Gymnastikbyggnad med badstu . ....................................

490 000

93 000

fifiO 000

Mässbyggnad för underofficerare...................................

213 000

Marketenteribyggnad ...............................................

347 000

Matinrättningsbyggnad med värmecentral...........................

1 030 600

Vakt- och arrestbyggnad............................................

165 500

19 000

Bostäder för väbel, maskinist, eldare (2 st.) samt husmödrar (3 st.)

174 200

Bostäder för köksbiträden .........................................

137 000

Vinterstall för 29 hästar............................................

101 000

Sommarstall för 32 hästar..........................................

90 000

Sjukstall med skosmedja...........................................

112 000

Hundgård för 22 hundar ..........................................

34 000

Brandredskapsbod med torktorn ....................................

29 000

Varmgarage ........................................................

189 000

Kallgarage .........................................................

72 000

Serviceverkstad för motorfordon med laddningsstation, motorlektions-

rum samt tyg- och motorexpeditioner ............................

153 700

Spolplattor och smörjbryggor ......................................

23 200

50 000

Gengasstation med gengasbränsleförråd ............................

15 000

Centralt bytesförråd med serviceverkstäder för intendenturmateriel..

254 000

Vapenförråd med vapen- och pjäsverkstad (typ A II) ..............

414 100

Cykelförråd med serviceverkstad (typ A II) ........................

132 300

75 000

Kärrförråd (typ A II) .............................................

48 900

Förråd för häst- och hundutredning m. m. (typ B I).............

77 400

Förråd för utredningsmateriel till motorfordon 2 st. (typ AI) ____

72 000

övningsförråd, 6 st. (typ C) ......................................

52 800

Proviantmagasin ...................................................

128 000

Potatiskällare ......................................................

30 000

Ombyggnad (invändig) av 6 befintliga förrådsbyggnader ............

100 000

Ammunitionsförråd (friliggande typ E) 7 st.........................

49 600

Bergrum för maskiner in. m. till värnpliktsredovisningen ..........

84 000

9 000

Sopstation ..........................................................

20 000

82 000

Iståndsättning av baracker ........................................

25 000

Bryning av baracker................................................

5 000

Rivning av Sörentorps gårdsbyggnad ...............................

1 500

Stängsel ...........................................................

75 500

Ulv. värmekulvertar med ledningar................................

283 000

Invändiga förbindelseledningar.....................................

60 000

Utv. vatten- och avloppsledningar samt branddamm ...............

385 000 .

Dräneringsarbeten ..................................................

329 000

Utv. elektriska arbeten ............................................

172 500

Väg- och planeringsarbeten, vedgård...............................

1 018 000

Summa kronor

lil »87 600

Bihang till riksdagens protokoll 19''i5. t sami. nr 97.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Byggnadsobj ekt

Kostnader enligt arméns

fortifikationsförvaltning

(prisläge 1/7 1944).

Transport

13 887 600

Administration och oförutsett, cirka 6 % ..........................

837 400

Summa kronor för etablissementet

14 725 000

Förrådsanläggningar för krigsmateriel, inkl. utvändiga ledningar och

planeringsarbeten (platserna icke bestämda) ......................

2 100 000

Administration och oförutsett, cirka 6 % ..........................

125 000

Summa kronor för krigsmaterielförråd

2 225 000

Totalsumma kronor

16 950 000

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 97.

83

Bilaga 3.

Svea artilleriregemente (Rissne).

Byggnadsobjekt

Kanslibyggnad .....................................................

Officersmäss .......................................................

Logementsbyggnader, större, 7 stycken ............................

» , mindre, 3 stycken............................

Skolbyggnad .......................................................

Gymnastikbyggnad med badstu.....................................

Idrottsplats ........................................................

Sjukhus ............................................................

Mässbyggnad för underofficerare...................................

Marketenteribyggnad ...............................................

Ombyggnad av Rissne gårdsbyggnad till manskapsbibliotek.........

Matinrättningsbyggnad med värmecentral...........................

Vakt- och arrestbyggnad...........................................

Bostäder för väbel, maskinist, eldare (2 st.) och husmödrar (3 st.) ..

Stallbyggnader .....................................................

Sjukstall och skosmedja ............................................

Hundgård för 22 hundar ..........................................

Brandredskapsbod .................................................

Ridhus ............................................................

Pjäsexercishus .....................................................

Cykelställ..........................................................

Varmgarage ........................................................

Serviceverkstad med smörj- och tvätthall ..........................

Motorexpeditionsbyggnad ...........................................

Spolplattor och smörjbryggor ......................................

Bensinstation ......................................................

Gengasstation och gengasbränsleförråd .............................

Centralt bytesförråd med serviceverkstäder för intendenturmateriel..

Vapenförråd med vapensmedja.....................................

Gaskammare .......................................................

Cykelförråd ........................................................

Tygmaterielförråd, kallt (komplettering av befintligt) ..............

Tygmaterielförråd, kallt (nybyggnad) ..............................

» , varmt (ombyggnad av befintligt kallförråd) ____

Signalförråd med serviceverkstad ..................................

Proviantförråd .....................................................

Potatiskällare ......................................................

Handamimunitionsförråd ............................................

Kostnader enligt arméns

f ollif ika tionsförvaltning

(prisläge 1/7 1944).

350 000

290 000

2 334 500

958 500

275 600

490 000

71 000

345 000

210 000

462 500

30 000

1 113 500

167 000

171 900

1680 000

400 000

34 000

20 000

271 000

247 500

4 000

262 000

77 000

179 500

16 400

55 000

25 000

188 000

98 700

6 000

12 500

65 000

127 500

90 000

98 300

125 000

30 000

106 800

Förråd i berg för utrustningsammunition, även bergrum för maskiner

m. .m. till värnplikt6redovisningen ................................

Elektrifiering av befintlig logbyggnad ..............................

Gödselstäder .......................................................

Sopstation ..........................................................

Transformatorstation ...............................................

Korlhållsskjutbana .................................................

Handgranatsbana ...................................................

Stängsel ...........................................................

Utv. värmekulvertar med ledningar ................................

Utv. vatten- och avloppsledningar med pumpverk och branddammar

Dräneringsarbeten ..................................................

Utv. elektriska arbeten ............................................

Väg- och planeringsarbeten, vedgård m. m.........................

700 000

3 500

50 000

15 000

15 000

55 000

6 000

92 000

317 000

604 000

54 000

220 000

1 036 000

Summa kronor

14 656 200

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

U\V‘-V.U

Byggnadsobjekt

Kostnader enligt arméns

f ortif ikationsförvaltning

(prisläge 1/7 1944).

. , ''•''Transport

* Administration, och oförutsett, cirka 6 % ..........................

14 656 200

880100

163 700

15 700 000

1 500 000

90 000

1 590 000

17 290 000

Färsk juina administrationskostnader för tidigare byggnadsförslag ...

Summa kronor för etablissementet

{ '' i 1; .

Förrådsanläggningar för krigsmateriel, inkl. utvändiga ledningar och

planeringsarbeten (platserna icke bestämda) ......................

; Administration och oförutsett, cirka 6 % ..........................

Summa kronor för krigsmaterielförråd

Totalsumma kronor

■ : i '' t

i

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mäj:ts proposition tor 97.,

85

Göta pansarlivgarde (Enköping).

Bilaga A.

Éyggnadsobjekt

Kostnader enligt arméns

fortifikationsförvaltning

(prisläge 1/7 1944)

Kanslihus ..........................................................

257000 : -

Logementsbyggnader: utan inredd vind, 2 st.......................

444 000 '' Y

med vind inredd med reservlogement tillika

lektionsrum, 3 st............................

780 000

med vind inredd med lektionsrum, 2 6t.....

474 000

för aspirantskolan, 1 st.......................

194 000

Vakt- och arrestbyggnad...........................................

85 500

Matinrättningsbyggnad .............................................

463 000

Marketenteribyggnad ..............................................

233 000

Värmecentral med brandredskapsbod ...............................

250 000

Skolbyggnad.......................................................

ian ooo

Gymnastikbyggnad med bastu ......................................

390 000

Sjukhus med 28 vårdplatser ........................................

263 000

Mässbyggnad för officerare .........................................

169 000

» » underofficerare ..................................

105 000

Musikbyggnad med förläggning för 3 furirer, 11 meniga och elever..

112 000

Tyg- och motorexpeditionsbyggnad med motorlektionssal, radiorum

Bostadsbyggnad för ekonomipersonal...............................

125 900

Pjäsförråd .........................................................

900

Cykelförråd .......................................................

Vapensmedja med tygmaterielförråd ...............................

135 500

Motor- och batteriförråd m. m.....................................

90 000

Ammunitions- och sprängämnesförråd (friliggande) ................

95 000

Centralt bytesförråd med serviceverkstäder för intendenturmateriel

148 500

Gaskammare .....................................................

7 000

Potatiskällare ......................................................

90 ooo

Varmgarage för övningsfordon ....................................

600 000

Spolhallar » » ....................................

104 000

Grovtvätt för stridsvagnar ..........................................

25 200

Spolplattor för övningsfordon ....................................

10 500

Smörjbryggor » » ....................................

26 700

Bensinstation » » ....................................

60 500

Gengasbränsleförråd m. m.........................................

13 700

Stridsvagnsverkstad (friliggande) ...................................

1 098 000

Verkstad för radio-, signal- och optisk materiel jämte signalmateriel-

förråd ........................................................

94 500

Hundgård ..........................................................

23 300

Idrottsplats ........................................................

101 000

Branddammar .....................................................

40 300

Cykelställ ..........................................................

1.200

Korthållsskjuthall för stridsvagnar .................................

101 000

Skolskjutnings- och kulspruteskjutbana .............................

151 000

Korthållsskjutbana .................................................

27 600

Handgranatbana ....................................................

5 000

Markörskydd m. m. i fältskjutningsterrängen ......................

38 000

Utv. kulvertledningar ..............................................

326 000

» vatten- och avloppsledningar..................................

449 000

» elektriska ledningar...........................................

139 000

Väg- och planeringsarbeten samt stängsel ..........................

777 000

Administration och oförutsedda utgifter, cirka 6 % ................

566 900

Summa kronor för ctablissementet

10 005 0001

1 Därutöver tillkomma 26 000 kronor för provisorisk verkstad i avvaktan pä slutlig lösning

av regementets verkstadsfråga. Örn 6tridvagnsvcrkstad och ammunitionsförråd förläggas i berg,

tillkommer merkostnad av (736 000 + 207 000 =) 943 000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Byggnadsobjekt

Kostnader enligt arméns

fortifikationsförvaltning

(prisläge 1/7 1944)

<

Transport

Garage- och förrådsanläggningar m. m. för krigsreservmateriel, inkl.

10 005 000

1300 000

78 000

1 378 000

11 383 000

Administration och oförutsett, cirka 6 % ................. ........

Summa kronor för krigsreservförråd

Totalsumma kronor

i

i

■ t

|

i

!

I

!

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

87

Bilaga 5.

Sammanställning av byggnadsprogrammet för armén.

Kostnader för femårsperio-

den 1942/47 enligt pris-

läget 1/7 1941

Av riksdagen

Byggnadsobjekt

beslutade eller

Ännu ej

för riksdagen

prövade

framlagda

byggnads-

byggnads-

förslag

förslag

A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.

Nya etablissement m. m.

Norrbottens regementes jägarbataljon ..........................

3 358 000

Göta pansarlivgardes kompani på Gotland ......................

545 000

Skånska pansarregementet ......................................

10 700 000

Wendes artilleriregemente ......................................

7 900 000

Bergslagens artilleriregemente ..................................

10 048 000

Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland ............

790 000

Göteborgs luftvärnskår .........................................

4 935 000

Luleå luftvärnskår ..............................................

5 450 000

Signalregementets kompani i Skövde...........................

1324 000

Göta trängkårs kompani i Nora ................................

1 590 000

Luftvärnsmobiliseringscentral ...................................

168 000

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer.........

867 000

196 000

Mobiliseringscentraler för trängkårerna ........................

2 464 000

Stabsmobiliseringscentraler i II.—VI. militärområdena ..........

790 000

Förrådsbyggnader för territoriella förband (inklusive markför-

jjjP*''

värv)

9 785 000

2 000 000

Summa kronor

59 714 000

2196000

Tillbyggnad av kaserner.

Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente ........

580 000

Södra skånska infanteriregementet .............................

—

Gotlands infanteriregemente ....................................

451 000

Norrlands dragonregemente ....................................

—

Göta artilleriregemente .........................................

965 000

Norrlands artilleriregemente ....................................

—

Smålands artilleriregemente ....................................

630 000

Gotlands artillerikår ............................................

449 000

Bodens artilleriregemente ......................................

—

Karlsborgs luftvärnsregemente ..................................

550 000

Skånska luftvärnskåren (inkl. verkstad) ........................

905 000

Sundsvalls luftvärnskår ........................................

861 000

Ingenjörkårerna ................................................

—

2 238 000

Signalregementet och arméns signalskola .......................

415 000

60 000

Signalregementets kompani i Kristianstad ......................

—

212 000

—

i

Norrlands trängkår ............................................

j 2 270 000

Skånska trängkåren ............................................

290 000

Summa kronor

6366000

2510000

1 Beloppet inkluderar 51 000 kronor för vissa arbeten för Livregementets husarer.

2 Härjämte tillkommer ett belopp av 418 000 kronor, som anvisats utom femårsplanens kostnadsram.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Muj:ts proposition nr 97.

i

Byggnadsobjekt

Kostnader för femårsperio- den 1942/47 enligt pris- läget 1/7 1941

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej

prövade

byggnads- förslag

Barackbyggnader .............................................

1 895 000

Garagebyggnader ...............................................

4 650 000

Exercisbyggnader ..............................................

1 010 000

Furirbostäder ................................................

1 000 000

Särskilda byggnadsbehov.

Förläggning av vissa officersaspirant- m. fl. skolor ............

3 450 000

Infanteriskjutskolan ävensom vissa byggnadsarbeten vid Skillinga-

ryd ........................................

Ridskolan ...................................

nnrt

Artilleriskjutskolan ................................

2 600 000

Luftvärnsskjutskolan .........................................

1 515 000

35 000

Försvarets läroverk ....................................

1 750 000

Gudhems remontdepå ..........................................

100 000

Verkstäder vid Södermanlands pansarregemente ................

1070 000

Summa kronor

11107 000

35 000

B. Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående

byggnadsarbeten m. m.

Ordnande av förläggningar för truppförband och staber m. m.

Signalregementets kompani i Boden och Tredje tygkompaniet ..

1242 000

Andra tygkompaniet ............................................

710 000

Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält .................

200 000

Ordnande av förläggningen å Revingehed.......................

680 000

Marketenteribyggnad m. m. å Revingehed ......................

730 000

Provisorisk förläggning för infanteriets officersaspirantskola ____

95 000

Ordnande av förläggningen å Rinkaby ..........................

261 000

Expeditionsbyggnad för militära staber i Östersund ............

465 000

Expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad ..............

495 000

Expeditionsbvggnad för VII. militärbefälsstaben ................

132 000

Försvarsområdesslaben i Kiruna ...............................

136 000

Herrevadskloster® remontdepå ................................

140 000

Arméhundgården och arméhundskolan ........................

423 000

Ordnande av förläggningen å pansarskjutfältet på Utö..........

870 000

Summa kronor

6 579 000

Verkstäder m. m.

Tygverkstäder vid Skaraborgs pansarregemente ................

1 856 000

Tyganstalt vid Smålands artilleriregemente .....................

500 000

Tygverkstad för Jämtlands fältjägarregemente och Norrlands ar-

tilleriregementé ...............................................

543 800

Tygverkstad för Jönköpings-Kalmar regemente och Göta ingen-

jdrkår .................................................

205 000

Tygverkstad för Västernorrlands regemente och Norrlands träng-

kår ......................................................

fini sno

Serviceverkstad för Västernorrlands regemente .................

37 000

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 97.

89

Kostnader för femårsperio- den 1942/47 enligt pris- läget 1/7 1941

Byggnadsobjekt

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej

prövade

byggnads- förslag

Serviceverkstad för Svea trängkår .............................

89 000

Vägar, planering, stängsel, vatten, avlopp, elektriska ledningar

och administration för sistnämdna fem verkstäder ............

Tygverkstad för Norra skånska infanteriregementet och Wendes

468 400

artilleriregemente, Norra Åsum ..............................

Tygverkstad för Skånska pansarregementet och Skånska trängkå-

1 028 000

ren vid Hässleholm ...........................................

1 690 000

Serviceverkstad för Skånska trängkåren ........................

207 000

Serviceverkstad för Stockholms luftvärnsregemente ............

31000

Optiska verkstäder för armén ..................................

375 000

Central tygverkstad vid Göteborgs luftvärnskår ................

1 470 000

Tygverkstad vid Bodens ingenjörkår m. m.....................

338 000

Tygverkstäder på Gotland ......................................

1153 000

Förråd för reservackumulatorer ................................

108 000

Centrala signalverkstäder jämte signalförråd vid truppförbanden

173 000

Översyn av tygstationer och truppförbandens tygverkstäder ....

715 000

Visst byggnadsföretag i Boden ..................................

55 700

Vissa hittills icke utredda verkstadsfrågor ......................

1 456 000

Summa kronor

11644 700

1 456 000

Förråd m. m.

Förråd för jämvägskrigsbromateriel och tung krigsbromateriel..

1 289 000

Cykelförråd och cykelbodar ...................................;

245 000

Förråd för arméns intendenturförråd i Boden ................,.

82 500

Garagebyggnader för vissa motorfordon ........................

580 000

Förråd för arméns truppförband . ..............................

848 000

3 152 000

Uppförande av viss förrådsbyggnad ............................

6 000

Summa kronor

3 050 500

3 152 000

Bostäder.

Personalbostad för militärfysiska institutet .....................

32 500

Vaktmästarbostad vid försvarsväsendets kemiska anstalt m. m.

35 000

Bostäder för viss personal vid vissa luftvärnsmaterielförråd ... i

645 000

Tjänstebostad å Grytans skjutfält ...............................

30 000

Personalbostäder vid garnisonssjukhusen .......................

2 015 000

Iståndsättning och modernisering av vissa bostadshus å Bevingehed

120 000

Bostäder för armén ............................................

1 _

Summa kronor

2 877 500

I försvarsbeslutet förutsedda markförvärv ......................

Skjutbanor m. m. ■

1 628 300

Utvidgning och förbättring av korthållsskjulbana vid Livregemen-

tets grenadjärer ..............................................

28 000

Skolskjutningsbana vid Upplands regemente ....................

139 000

Kulspruteskjutbana vid Dalregementet ..........................

87 000

Utvidgning av Älvsborgs regementes skolskjutningsbana ........

21000

Anslaget överfört till försvarets bostadsanskaffningsfond.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 97.

Kostnader för femårsperio- den 1942/47 enligt pris- läget 1/7 1941

Byggnadsobjekt

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej

prövade

byggnads- förslag

Kulsprutepistolbana vid Älvsborgs regemente...................

5000

Kulspruteskjutbana vid Hallands regemente ....................

50 000

Skjutbana för tunga vapen vid Bohusläns regemente ..........

95 000

Förbättring av korthållsskjutbana för Gotlands infanteriregemente

75 000

Anläggning av pansarvärns- och luftvärnsskjutbana för Väster- bottens regemente och Norrlands dragonregemente ..........

20 000

Kulspruteskjutbana vid Västerbottens regemente ................

65 000

Förbättring av Västerbottens regementes korthållsskjutbanor____

46 000

Skolskjutningsbana vid Livregementets husarer ................

74 000

Korthållsskjutbana vid Norrlands dragonregemente .............

37 000

Förbättring av Södermanlands pansarregementes bana vid Löt-

40 000

Anordningar för skjutning med pansarvärns- och stridsvagns- kanon vid panasarregementena ...............................

250 000

Utvidgning av skolskjutningsbana vid Norrlands artilleriregemente

74 000

Korthållsskjutbana vid Norrlands artilleriregemente ............

33 000

Skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår ....................

59 000

Iordningsställande av övningsfält för Bergslagens artillerirege-

325 000

Skolskjutningsbana vid Hästholmen ............................

22 000

Utvidgning av Svea trängkårs skolskjutningsbana ..............

35 000

Vissa anordningar å skjutfältet vid infanteriskjutskolan ........

50 000

Pansarvärnsskjutbana för Bodens fästning ......................

25 000

Skolskjutningsbana vid Rödberget i Boden ......................

130 000

Skjutplatsanläggningar m. m. för arméförvaltningens tygavdel- nings provskjutningscentral .........<.........................

650 000

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält............

111000

36 000

Vissa arbeten å Göteborgs luftvärnskårs skjutplats ..............

300 000

Vissa arbeten å Luleå luftvärnskårs skjutplats ..................

300 000

Summa kronor

2 546 000

636 000

Vissa andra byggnadsarbeten m. m.

Ordnande av sjukvårdsfrågan vid arméns underofficers6kola och

försvarets läroverk ..........................................

84 000

Om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden ............

1 465 000

Vissa sjukhuslokaler på Gotland ...............................

275100

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar ..................

1 _

Ombyggnad av matinrättningen vid Norrbottens regemente......

600 000

Ombyggnad av matinrättningen å Marma skjutfält .............

190 000

Centrala tvätt- och reparationsanstalter ........................

1 _

Reningsverk vid Södermanlands pansarregemente ..............

197 000

Vattenreningsfilter vid infanteriskjutskolan .....................

45 000

Iståndsättning av vattenledningsnät m. m. vid Göta artillerirege-

110 000

Utbyggnad av vattenverken i Boden och Karlsborg.............

1 200000

Anläggningarna överförda till försvarets fabriksfond.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

91

«

Kostnader för femårsperio- den 1942/47 enligt pris- läget 1/7 1941

Byggnadsobjekt

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej

prövade

byggnads- förslag

Omläggning av avloppsnätet vid Bodens artilleriregemente ......

46 000

291 000

Ordnandet av vattenförsörjningen vid luftvärnsartilleriets bered-

30 000

Anläggande av pumpverk och tryckledning vid Skaraborgs pan-

80 000

11 000

17 000

200 000

Ordnande av kraftförsörjningen vid Hälsinge och Älvsborgs Tege-

45 000

Förstärkning av körplaner vid Södermanlands och'' Skaraborgs

190 000

426 000

Byggnader för avståndsmätning vid Karlsborgs luftvärnsregemente

40 000

1 520 000

1 015 000

1 700 000

260 000

Summa kronor

8 337 100

1 700 000

3 030 000

129 000

2 186 000

100 000

235 000

Totalsumma kronor

126 856 100

12 914 000

I 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47: 140 000 000

kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

Bilaga 6.

Sammanställning av byggnadsprogrammet lör marinen.

Kostnader för femårsperio- den 1942/47 enligt pris- läget 1/7 1941

Byggnads objekt

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej prö- vade bygg- nadsförslag

Allmänt.

Elektrifieringsarbeten vid marinens anläggningar...............

500 000

Vissa fortifikatoriska arbeten ..................................

1 370 000

Vissa anläggningar för förbättring av ventilationen vid örlogs- varven och örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona ____

8 200

Vissa sanitära anläggningar vid örlogsvarven och örlogsstatio- nerna i Stockholm och Karlskrona ..........................

23 200

Nybyggnader för sjökrigsskolan ................................

2 070 000

Brännoljecisterner för flottan m. m............................

2 320 000

Centralförråd för marinens intendenturförråd ..................

300 000

Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och torpedförråd ..........

1200 000

Kompletterande anläggningar och arbeten vid sjökrigsskolan i

24 400

292 000

Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså

415 000

Vissa byggnadsarbeten vid Berga ...............................

4 335 600

664 400

Renovering av Vissa marinens matinrättningar ..................

115 000

200 000

Moderniseringsarbeten vid sj ökarte verket .......................

7 400

Ombyggnadsarbeten i vissa förrådsbyggnader...................

66 000

Bostäder .......................................................

1 _

Summa kronor

12 723 400

1 187 800

Norrlandskustens marindistrikt.

Gustavsviks örlogsdepå .........................................

407 000

Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetache-

2 617 700

59 500

5» 500

Summa kronor

3 024 700

Ostkustens marindistrikt.

För marindistriktet gemensamma anläggningar .................

25 000

Stockholms örlogsstation .......................................

451 600

Stockholms örlogsvarv .........................................

1649 500

159 000

Hårsfjärdens depå .............................................

1 151 300

Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartillerirege- mente ..........t.............................................

3 058 900

745 000

029 000

Summa kronor

0 311300

Gotlands marindistrikt.

2 226 800

516 800

Anslaget överfört till försvarets bostadsanskaffningsfond.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

93

Kostnader för femårsperio- den 1942/47 enligt pris- läget 1/7 1941

Byggnadsobjekt

Av riksdagen

beslutade eller

för riksdagen

framlagda

byggnads- förslag

Ännu ej prö- vade bygg- nadsförslag

Sydkustens marindistrikt.

För marindistriktet gemensamma anläggningar .................

367 900

488 000

Sjömanskåren och vissa skolor (utom sjömansskolan) ..........

2 280 600

Flottans sjömansskola ..........................................

1 298 200

Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartillerirege-

31 800

2 582 350

Karlskrona örlogsvarv ..........................................

1 941 500

520 000

Summa kronor

8 470 550

1 039 800

Västkustens marindistrikt.

Verkstadsanläggningar m. m....................................

1 161 700

Göteborgs örlogsstation och örlogsvarv .........................

856 200

295 000

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente

8 263 100

212 000

Summa kronor

10 281 000

507 000

Totalsumma kronor

43 037 750

4 239 900

I 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47: 48 000 000

kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 97.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Försvarets fastighetsfond ................................................... 3

A. Kapitalinvesteringar som skola bestridas med de i 1945 års statsverks
proposition

upptagna kvotanslagen ...................................... 3

Arméns delfond ............................................................ 3

Skånska pansarregementet............................................... 3

Förrådsbyggnader för territoriella förband............................... 10

Förråd för arméns truppförband......................................... 11

Hundgårdar vid arméns truppförband................................... 13

Truppförbandssjukhus vid Bohusläns regemente................... 14

Marinens delfond ........................................................... 18

Reningsanläggningar å Galärvarvet ....................................... 18

Vaxholms kustartilleriregemente.......................................... 20

Verkstadsskola för flottans sjömansskola.................................. 24

Flygvapnets delfond ......................................................... 30

Viss ytterligare kostnad för markförvärv för Hallands flygflottilj ........ 30

Markförvärv för sjunde jaktflottiljen..................................... 34

B. Kapitalinvesteringar för vissa särskilda markförvärv .................... 36

Arméns delfond............................................................. 36

Utvidgning av Södermanlands pansarregementes övningsfält m. m....... 36

Förvärv av vissa å Sundsvalls luftvärnskårs skjutfält^belägna byggnader .. 46

C. Andra kapitalinvesteringar............................................... 49

Arméns delfond............................................................. 49

Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet .................... 49

Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar

å Järvafältet...................................................... 54

Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning .......................... 65

Flygvapnets delfond ........................................................ 71

Viss kompletteringsarbeten vid flygvapnets försökscentral å Malmen...... 71

Vissa merkostnader för Södermanlands flygflottilj........................ 75

II. Försvarets fabriksfond ...................................................... 77

Vissa byggnadsarbeten vid centrala torpedverkstaden.................... 77

Anskaffning av vissa maskiner för centrala torpedverkstaden ............ 79

Bilagor ........................................................................ 80

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret. s. 1 i texten
  2. SU 1945:179 Statsutskottets utlåtande nr 179 s. 1 i texten