Sök i Ratio Lex

Angående tillbyggnad till landsstatsliuset i Kalmar m. m

1945-02-23 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1945:99, Angående tillbyggnad till landsstatsliuset i Kalmar m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

Nr 99.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnad

till landsstatsliuset i Kalmar m. m., given

Stockholms slott den 23 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet övei'' kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergqist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,

Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

Sedan länsstyrelsen i Kalmar län i skrivelse den 3 april 1943 framhållit,

att länsstyrelsen samt vissa länsstyrelsen närstående statsinstitutioner i

Kalmar vore i stort behov av ökade lokalutrymmen, uppdrog Kungl. Majit

den 30 april 1943 åt byggnadsstyrelsen att låta verkställa utredning rörande

lämpligaste sättet för lösande av sagda lokalfrågor.

Till närmare belysning av det ökade lokalbehovet anförde länsstyrelsen

bland annat följande.

41G 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

De lokaler, som länsstyrelsen för närvarande disponerar, tillkommo efter

en under åren 1922 ock 1923 företagen örn- och tillbyggnad. Trots en sedan

dess fortgående stegring av länsstyrelsens arbetsbörda och därav betingad

personalökning har ingen annan utökning av de för länsstyrelsens eget behov

avsedda lokalerna ifrågakommit än att landsfogden i samband med en åren

1936—37 företagen inredning av vinden över landsstatsbyggnaden erhållit

tjänstelokal örn två rum i cle genom detta byggnadsarbete åstadkomna utrymmena.

Från dessa rum har dock landsfogden för något mera än ett år

sedan avftyttat för att lämna ökat utrymme för landskansliets personal.

Ehuru landskontoret med hänsyn till det i synnerligt hög grad stegrade

arbetet särskilt på taxeringsväsendets område måst utöka den för detta

arbete avdelade personalen, har det härav betingade ökade lokalbehovet icke

i vidare män kunnat tillgodoses än att ett såsom arkiv tidigare utnyttjat

rum inretts till arbetsrum och att för samma ändamål ett på nedre botten

i landsstatsbyggnaden befintligt lunchrum måst disponeras. Trots detta är

trängseln i expeditionslokalerna stor, och under omkring halva året måste

i landskontorets korridor arbetsplats beredas för den personal, som sysslar

med länsstyrelsens personregister över länets befolkning. Sistberörda arbetsplats

saknar dagsbelysning, varför den liksom vissa andra för expeditionsarbete

utnyttjade rum icke kan anses tillfredsställande ur hälsosynpunkt.

Därtill kommer, att länsstyrelsen saknar något som helst reservutrymme,

varför korridorer och expeditionsrum i stor utsträckning måste användas

såsom upplagsplats för material av olika slag, vilket ger intryck av bristande

ordning.

Trots de lokalsvårigheter, med vilka länsstyrelsen, såsom av det antydda

torde framgå, sedan åtskilliga år haft att dragas, har länsstyrelsen avstått

från att påkalla åtgärder för att erhålla ökade lokalutrymmen, enär länsstyrelsen

i det längsta hoppats, att lantmäterikontorets sedan lång tid aktuella

lokalfråga skulle bliva löst, i vilket fall sagda institutions nuvarande lokaler

skulle kunna iordningställas för länsstyrelsens räkning. Då nu under alla

förhållanden vägväsendets förstatligande påkallar lösning av frågan örn lokaler

för den nya vägförvaltningen, har länsstyrelsen ansett det angeläget, att hela

det frågekomplex, som spörsmålet örn lokaler för såväl länsstyrelsen med

landsfogden som också för länsarkitekten, vägförvaltningen och lantmäterikontoret

innebär, upptages till dryftande i ett sammanhang och därvid örn

möjligt bringas till en lösning, som icke blott tager sikte på det nu aktuella

behovet utan även medgiver erforderlig utvidgning för tid, som med någon

säkerhet kan överblickas.

I skrivelser den 10 augusti och den 23 november 1944 samt den 25

januari 1945 har byggnadsstyrelsen efter fullgörandet av utredningsuppdraget

hemställt örn anvisande av anslag dels till uppförande av en tillbyggnad till

landsstatshuset i Kalmar, dels ock till förvärv av viss för byggnadsföretaget

erforderlig tomtmark.

Beträffande markförvärvet för den ifrågasatta nybyggnaden föreslog

byggnadsstyrelsen i sin skrivelse den 10 augusti 1944, att en utvidgning av

den nuvarande residenstomten inom kvarteret Landshövdingen skulle ske

genom inköp av tomterna nr 4, 5 och 6. Nämnda tomter kunde, enligt genom

länsstyrelsen införskaffade anbud, förvärvas för en köpeskilling av sammanlagt

(95 000 + 100 000 + 90000) 285 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen ifrågasatte i skrivelsen den 10 augusti 1944 förvärv

även av tomten nr 7 i samma kvarter men ansåg sig för det dåvarande icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 99.

böra framlägga förslag härom. Styrelsen upplyste att, enligt vad länsstyrelsen

meddelat, ägarna till tomten nr 7 förvärvat densamma i början av år

1943 för ett pris av 105 000 kronor men nu betingade sig en köpeskilling

av 130 000 kronor. Detta pris hade synts länsstyrelsen alltför högt, varför

länsstyrelsen ansett förvärvet av tomten nr 7 böra anstå till dess lägre pris

kunde erhållas.

I sin skrivelse den 23 november 1944 har byggnadsstyrelsen meddelat,

att länsstyrelsen överlämnat ett till 125 000 kronor nedsatt anbud fran

ägarna till tomten nr 7. Då enligt byggnadsstyrelsens mening ett inköp

av tomten nr 7 i samband med övriga fastighetsförvärv inom kvarteret

Landshövdingen vore lämpligt och lägre pris icke syntes kunna erhållas,

förordade byggnadsstyrelsen, att anbudet måtte godtagas.

Byggnadsstyrelsens slutliga förslag i fråga örn markförvärv för länsstyrelsens

i Kalmar räkning omfattar sålunda tomterna nr 4, 5, 6 och 7 i kvarteret

Landshövdingen i Kalmar för en kostnad av (95 000 + 100 000 + 90 000

+ 125 000) 410 000^ kronor. Avgivna anbud äro för säljarna bindande till

den 1 juli 1945.

De till inköp föreslagna tomternas arealer samt nuvarande avkastning i

hyror framgår av följande sammanställning.

Tomt

Areal

Tomtkostnad

Kvadrat-

meterpris

Hyresav-

kastning

nr

kvm

kr.

kr.

kr.

4

354

95 000

268

6 000

5

355

100 000

281

6 490

6

363

90 000

248

4 812

7

381

125 000

328

10 000

Summa

1 453

410 000

282

27 302

Beträffande tillbyggnadens omfattning och disposition har byggnadsstyrelsen

i sin skrivelse den 10 augusti 1944 framlagt tva alternativ, ett

större och ett mindre. Båda alternativen hava enligt byggnadsstyrelsens

nppdrag utarbetats av länsarkitekten i länet.

Enligt det mindre alternativet, som kostnadsberäknats till 765 000 kronor,

skulle endast tomterna nr 5 och 6 i detta sammanhang bebyggas. Det

större alternativet avser bebyggande även av tomten nr 4 och har kostnadsberäknats

till 900 000 kronor.

Båda alternativen förutsätta, att det nu i landsstatshuset inrymda lantmäterikontoret

skulle erhålla lokaler i det posthus i Kalmar, vartill medel

anvisats av 1944 års riksdag.

Enligt båda alternativen skulle lokaler i landsstatshuset kunna erhållas,

förutom för länsstyrelsens eget behov, för länsarkitektkontoret, landsfogden,

vägförvaltningen, fartygsinspektionens lokalmyndighet, lotskontoret i östra

lotsdistriktet samt egnahemsnämnden i länet.

I sin skrivelse den 10 augusti 1944 förklarade byggnadsstyrelsen sig finna

det mindre alternativet vara tillfyllest för tillgodoseende av utrymmesbe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

hovén, sådana dessa bedömdes vid tidpunkten för skrivelsens avlåtande.

Styrelsen förordade sålunda utförande av detta alternativ och hemställde

örn byggnadsanslag med 765 000 kronor.

Sedan sistnämnda skrivelse avläts, hava såväl länsstyrelsen som väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anmält tidigare icke förutsedda, ytterligare lokalbehov

av avsevärd omfattning.

I anledning härav har byggnadsstyrelsen i sin skrivelse den 25 januari

1945 i stället förordat ett omedelbart utförande av det större alternativet.

Vid bifall härtill skulle det, meddelar byggnadsstyrelsen, vara möjligt att

— örn även visst reservutrymme, som beräknats enligt det mindre alternativet,

toges i anspråk — tillgodose åtminstone de angelägnaste av de nyanmälda

lokalbehoven.

Förslaget örn lantmäterikontorets förläggning utanför landsstatshuset står

i överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen lämnade direktiv för utredningsarbetet,

i vilka framhållits, hurusom byggnadsstyrelsens erfarenhet från

ett flertal residensstäder givit vid handen, att det vore mindre välbetänkt

att anordna lantmäterikontor i samband med länsstyrelsen, då den senares

utvidgningsmöjligheter därigenom skulle kunna förringas. Enligt vad byggnadsstyrelsen

i sin skrivelse den 10 augusti 1944 meddelat, delar länsstyrelsen

byggnadsstyrelsens uppfattning att lantmäterikontoret vore den institution,

som med minsta olägenhet ur arbetssynpunkt kunde förläggas på annat håll.

Byggnadsstyrelsen hemställer i skrivelsen den 25 januari 1945, att för

tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar och förvärv av mark för ändamålet

måtte för budgetåret 1945/46 anvisas anslag å respektive 900 000 kronor och

410 000 kronor.

Departements- Landsstatshuset i Kalmar är, enligt vad jag vid besök på platsen haft

chefen. tillfälle att förvissa mig om, för närvarande helt otillräckligt för sitt ändamål,

trots att vissa avdelningar av länsstyrelsen samt vissa länsstyrelsen närstående

institutioner provisoriskt inrymts i förhyrda affärs- och andra lokaler på skilda

håll i staden. De lokaler, som sålunda stå till buds för nämnda avdelningar

och institutioner, äro för knappa och delvis av otillfredsställande beskaffenhet.

En del av de utrymmen inom landsstatshuset, som måst tagas i anspråk

såsom arbetslokaler, äro icke lämpade eller ens ur hygienisk synpunkt för

någon längre tid godtagbara för detta ändamål. De arbetsrum inom ämbetshuset,

som i och för sig äro lämpliga, måste för närvarande i många fall

utnyttjas på ett hårdare sätt än som ur arbetssynpunkt är tillfredsställande.

Ett trängande behov föreligger sålunda av utökade och mera ändamålsenliga

tjänstelokaler såväl för länsstyrelsen som för ifrågavarande, länsstyrelsen

närstående institutioner. Jag vill därför tillstyrka, att medel anvisas

för uppförande snarast möjligt av en tillbyggnad till landsstatshuset.

Då ett ytterligare ökat utrymmesbehov för länsstyrelsen med hänsyn till

aktuella organisationsfrågor torde vara att motse inom en relativt nära framtid

och då det synes önskvärt, att samarbetande statsorgan i möjlig utsträckning

lokalt sammanföras, synas goda skäl tala för att tillbyggnaden uppföres

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 99.

enligt det större av de båda föreliggande alternativförslagen. Detta innebär,

att tomterna nr 4, 5 och 6 i kvarteret Landshövdingen skulle tagas i anspråk

för ändamålet. De försäljningsanbud, som avgivits av ägarna till dessa tre

fastigheter synas mig vara av beskaffenhet att kunna godtagas.

Mot det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget beträffande tillbyggnadens

utförande och sättet för dess användning har jag i stort sett intet

att erinra. Med hänsyn till att särskilt vägförvaltningens och landskontorets

slutliga lokalbehov ej nu kan helt överblickas, torde emellertid ståndpunkt

i detalj icke för närvarande böra tagas till frågan örn den lämpligaste dispositionen

av de utrymmen, som komma att vinnas genom tillbyggnaden. Jag

delar emellertid byggnadsstyrelsens mening, att lokaler för lantmäterikontoret

icke böra beräknas inom landsstatshuset.

Den beräknade köstnaden för tillbyggnadsföretagets utförande enligt det

förordade alternativet har icke givit mig anledning till erinran.

Försiktigheten synes mig bjuda, att möjlighet till ytterligare tillbyggnad

i en framtid av landsstatshuset redan i detta sammanhang säkerställes. För

detta ändamål är det önskvärt, att även tomten nr 7 inom kvarteret nu förvärvas.

Det pris, som begäres för denna, 125 000 kronor, är visserligen högt.

Med hänsyn framför allt till risken för att tomten — som för närvarande är

bebyggd med trähus utan större värde — inom en nära framtid kan erhålla

en värdefullare bebyggelse och sålunda senare bliva än mera kostsam för

statsverket att förvärva, finner jag emellertid priset böra godtagas.

De för tillbyggnaden erforderliga medlen synas mig lämpligen böra fördelas

på två särskilda anslag, ett till markförvärvet å 410 000 kronor samt

ett för byggnadsföretaget å 900 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att för budgetåret 1945/46 under Statens allmänna fastighetsfond

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

dels till Förvärv av tomterna nr 4, 5, 6 och 7 i kvarteret

Landshövdingen i Kalmar........................ 410 000 kronor;

dels och till Tillbyggnad till landsstatshuset i

Kalmar ............................................ 900 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. von Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1945:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillbyggnad till landsstatshuset i Kalmar m. m. a1 i texten
  2. SU 1945:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillbyggnad till landsstatshuset i Kalmar m. m. s. 7 i texten