Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder till stödjande av oljeväxtsamt linoch hampodlingen m. m

1946-01-28 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:108, Angående åtgärder till stödjande av oljeväxtsamt linoch hampodlingen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10S.

1

Nr 108.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder till

stödjande av oljeväxt- samt lin- och hampodlingen

m. m.; given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anmäler statsrådet Sträng fråga örn åtgärder till stödjande

av oljeväxt- samt lin- och hampodlingen m. m. och anför därvid.

I. Åtgärder till stödjande av odling av oljeväxter.

Alltsedan år 1939 ha statsmakterna genom särskilda åtgärder lämnat stöd

åt odlingen av oljeväxter. I fråga om de under tiden till och med år 1944

vidtagna stödåtgärderna torde jag få hänvisa till propositionerna nr 243/1939

L, IX H. T. 1940 p. 94, 132/1940 L, 29/1941, 345/1941, 177/1943 och 199/1944.

Genom beslut den 23 mars 1945 har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens

bemyndigande (prop. nr 50; r. skr. nr 101) fastställt följande garantipriser

Wilan;) till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 108. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

å vårsått till oljefabrikerna levererat frö med 9 procent vattenhalt av 1945

års skörd nämligen

för

vårraps ............

0: 92 per kilogram

vitsenap............

..... »

0: 80

»

Fiskebv senap ......

»

0:87

»

»

»

vallmo.............

..... »

1: 10

»

linfrö..............

..... »

0: 85

»

>

hampa.............

1:25

»

»

»

solros..............

1:10

»

»

Beträffande höstraps och höstrybs av 1946 års skörd godkände riksdagen

ett högsta garantipris av 95 öre per kilogram. Sedermera har Kungl. Majit

genom beslut den 15 juni 1945 fastställt garantipriset för frö av nämnda

växter av normalkvalitet av 1946 års skörd till 85 öre för kilogram vid leverans

till oljefabrikerna av en till 9 procent vattenhalt nedtorkad vara.

I fråga örn icke kontraktsodlade fröpartier ha fastställts inlösningspriser,

vilka med 4 öre per kilogram understiga de priser, som utbetalas till kontraktsodlare.

I samtliga nu angivna garantipriser lia inräknats kostnaderna för torkning

av fröet m. m.

Organisationen av odlingen av de egentliga oljeväxterna har uppdragits åt

Sveriges oljeväxtodlares centralförening u. p. a., medan organisationen av

odlingen av lin och hampa för spånadsändamål anförtrotts Riksförbundet lin

och hampa. Enligt avtal mellan nyssnämnda centralförening och Svenska

lantmännens riksförbund har emellertid detta förbund åtagit sig att mot viss

ersättning omhänderhava fröets mottagande, torkning och rensning m. m.

samt att leverera fröet till oljefabrik. För denna verksamhet har förbundet

inrättat en särskild avdelning, benämnd Oljeväxtcentralen.

Genom beslut den 13 april 1945 har Kungl. Majit bemyndigat statens livsmedelskommission

att från den inom kommissionen inrättade clearingkassan

för fettvaror täcka förlust å den inhemska odlingen av oljeväxtfrö under

år 1945.

Till befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa

kulturväxter har för löpande budgetår anvisats ett anslag av 35 000 kronor.

Av anslaget ha disponerats dels högst 7 000 kronor för bestridande av livsmedelskommissionens

kostnader under budgetåret 1945/46 för undersökningsoch

försöksverksamhet på oljeväxtodlingens område, dels högst 18 000 kronor

för utbetalning till Sveriges utsädesförening för bestridande av kostnaderna

för av föreningen bedrivna förädlingsarbeten och försök med oljeväxter

m. m. för tiden intill den 1 juli 1946, och dels högst 10 000 kronor för

utbetalning till Algot Holmberg & söner aktiebolag för bestridande av kostnader

för förädlingsarbeten med sojaväxter.

I skrivelse den 25 januari 1946 har statens livsmedelskommission, med

överlämnande av en inom kommissionen upprättad promemoria angående

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

3

odling av oljeväxter under år 1946, hemställt, att dels en i promemorian

framlagd plan för stödjande av oljeväxtodlingen under år 1946/47 godkändes,

dels åt statens livsmedelskommission uppdroges att fastställa garantipriser

på oljeväxter i huvudsaklig överensstämmelse med ett av kommissionen

upprättat förslag, dels ock för budgetåret 1946/47 till Befrämjande av

fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter anvisades

ett reservationsanslag av 25 000 kronor. Vid livsmedelskommissionens framställning

fanns fö ratoni förenämnda promemoria fogad en promemoria angående

kostnaderna för framställning av olja ur svenskt oljeväxtfrö. Sistberörda

promemoria torde i vissa delar såsom bilaga få fogas vid detta protokoll.

I anledning av livsmedelskommissionens ifrågavarande framställning

har statens priskontrollnämnd den 22 februari 1946 avgivit infordrat utlåtande.

Tillika har Algot Holmberg & söner aktiebolag i skrivelse den 25 juli 1945

hemställt arn statsbidrag med 20 000 kronor för fullföljande under år 1946

av bolagets förädlingsarbeten med sojaväxter. Över denna framställning lia

lantbruksstyrelsen och statens livsmedelskommission den 9 oktober 1945 avgivit

gemensamt utlåtande och däri förordat statsbidrag till bolaget med

10 000 kronor.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra att lantbruksstyrelsen i skrivelse

den 31 augusti 1945 i samband med äskande av medel till bidrag till

Sveriges utsädesförening hemställt om anvisande av ett belopp av 18 000

kronor för fortsättande av föreningens förädlingsarbeten med oljeväxter

m. m.

I förenämnda promemoria angående odling av oljeväxter under år 1946

har till belysande av omfattningen av oljeväxtodlingen

under åren 1940 —194 5 upptagits följande sammanställning.

Areal Ungefärligt

hektar antal odlare

1940 ................ 400 250

1941 ................ 8 600 2 800

1942 ................ 18 500 5 000

1943 ................ 29 500 7 000

1944 ................ 44 350 12 600

1945 ................ 37 700 8 500

Beträffande sammanställningen har i promemorian anförts följande.

Såsom framgår av sammanställningen inträdde, efter en successiv ökning

av arealen till och med 1944, en minskning under 1945. Denna minskning

drabbade samtliga oljeväxter utom oljelin och utgjorde för höstraps cirka

40 procent (fällmässig odling av höstrybs påbörjades först hösten 1944), för

vårraps cirka 8 procent, för vitsenap cirka 41 procent och för vallmo cirka

30 procent. För oljelin ökades däremot arealen med omkring 17 procent.

I promemorian har vidare upptagits i det följande återgivna tablå rörande

omfattningen av oljeväxtodlingen år 1945 inom olika län.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

1945 års oljeväxtareal i hektar enligt odlingskontrakt med Sveriges oljcväxtodlares

centralförening.

L a 11

Höst- |

raps

1945 års

Höst-

rvbs

skörd

Vår-

raps

Vit-

senap

Fiske-

by

senap

Vallmo

Oljelin

Sol-

ros

Summa

2100

29-50

1-00

0-40

_

45-00

_

96-90

—

—

4-50

—

20-25

4''50

—

29-26

2''50j

4-00

26-00

13-25

1460

—

276-55

—

336-80

14 4-80j

60-22

450-72

272-00

33*65

52-66

4 916-97

—

5 93102

1-00

14-68

15-03

0*03

5-03

25-26

—

61-03

_1

_

19-60

—

9-00

2-75

3-00

—

34-26

5-oo

1-75

13-15

7-50

2-00

—

117-81

—

147-21

148-65|

2-50

321-25

38*70

1370

6*50

49-58

7-50

588-38

105-58;

—

75-85

129-58

Silo

23-75

82-35

—

448-21

382-05!

11-50

957-99

598-93

30-15

42-15

546''7 2

0-85

2 570-34

50-17

3.50

85-25

20-30

1-50

0-26

3-40

—

164-37

998-09;

66-30

707-20

629-25

7-50

548-44

1 493-22

9-30

4 459-36

5 05307

180-20

4 403-40

2 565''17

4-62

1162-06

6 689-03

2-65

20 060-10

259-85

20-50

592-10

22-00

13-00

35-50

42940

—

1372-35

_''

—

9-60; —

2-50

0-50

45-66

—

5816

25-50

l-oo

66''70

19-50

—

4-50

145-82

—

26302

1354

36*94

182-87

204-32

10-42

1415

237-14

—

699-38

_;

0-50

2-50

—

—

—

—

3-00

9-05

0-80

2-50

5-00

—

—

174-75

—

192-10

lO-oo

_

1-50

—

—

4-50

182-00

—

198-00

_

_

3oo

—

3-00

—

600

—

—

-

—

—

002

—

002

7 229-85!

389-71

7 962-16 4549-03

173 97

192601

15468-16

20-30

*37 719-19

Stockholms..........

Uppsala.............

Södermanlands ......

Östergötlands........

Jönköpings..........

Kronobergs..........

Kalmar, norra delen..

> , södra > ,

fastlandet .

Öland ....

Gotlands.............

Blekinge.............

Kristianstads ........

Malmöhus...........

Hallands............

Göteborgs o. Bohus ..

Älvsborg ............

Skaraborgs ..........

Värmlands..........

Örebro..............

Västmanlands........

Kopparbergs.........

Västernorrlands......

1 Ursprungligen kontrakterad areal 39 04012 ha. Upplöjda arealer och annullerade kontrakt:

höstraps 802-32°ha, höstrybs 62-50 ha, vårraps 149-95 ha, vitsenap 46 45 ha, Fiskeby senap 0''50

lia, vallmo 52‘30 lia, oljelin 204 41 ha och solros 2 50 ha, eller tillhopa 1 320-93 lia.

I anslutning till tablån har i promemorian anförts följande.

Av tablån framgår att omkring 53 procent av 1945 års oljeväxtodling förekommit

inom Malmöhus län. Betydande arealer ha dock odlats med oljeväxter

även inom Östergötlands, Kristianstads, Gotlands och Hallands län,

och i någon mån ha oljeväxtodlingar förekommit inom samtliga län i Sveaoch

Götaland.

Då fröleveranserna till oljeväxtcentralen ännu icke avslutats, kan resultatet

av 1945 års oljeväxtodling nu icke exakt angivas. Hittills inkomna uppgifter

visa emellertid, att skörderesultatet med undantag för oljelin i allmänhet

icke kammer att uppgå till vad som brukar anföras som normalskörd för

ifrågavarande grödor. För raps och vitsenap torde skördeminskningen i första

hand bero på svåra angrepp av skadeinsekter.

Rörande inriktningen av odlingen av här ifrågavarande

växter har i promemorian anförts följande.

Vad gäller oljeväxlodlingens omfattning under produktionsåret 1945/40 må

först anföras, att enligt uppgift från oljeväxtodlarnas centralförening den

kontrakterade arealen höstsådda oljeväxter den 31 december 1945 omfattade

cirka 6 230 hektar höstraps och cirka 550 hektar höstrybs eller sammanlagt

cirka 6 780 hektar. Hösten 1944 utgjorde de kontraktstecknade besådda

arealerna 8 030 hektar höstraps och 450 hektar höstrybs eller sammanlagt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 108.

a

cirka 8 480 hektar. Genom nyplöjning och annullera!" av kontrakt nedgingo

dock dessa arealer till cirka 7 620 hektar. I fråga om höstsådda oljeväxter

har man alltså att räkna med en minskning av arealen av cirka 840 hektar,

en siffra som kan komma att öka, i den mån upplöjning sker.

Beträffande arealen vårsådda oljeväxter, vilkas fröer kunna användas som

råvaror för framställning av margarin, förutsattes, alt man med hänsyn till

försörjningsläget i fråga örn matfett bör eftersträva en odling av ungefär

samma storlek som under år 1945. Liksom hittills hör odlingens tyngdpunkt

falla på vårraps och vitsenap. Vallmon synes trots oljans höga kvalitet ännu

så länge vara mindre odlingsvärd än de båda nyssnämnda oljeväxtslagen.

Enligt uppgift är det emellertid icke uteslutet, att vallmon elter ytterligare

förädling skall kunna upptaga konkurrens med rapsen och vitsenapen. Med

hänsyn härtill torde garantipris även i år böra fastställas för vallmo. Odlingen

av solros har under de gångna åren varit mycket obetydlig, och anledning

saknas därför att i år fastställa något särskilt garantipris för detta

växtslag.

Arealen lin för framställning av linolja har under år 1915 omfattat icke

mindre än cirka 15 500 hektar, varav huvuddelen odlats inom Malmöhus och

Östergötlands län. Då kostnaderna för framställning av linolja ur inhemskt

frö bliva jämförelsevis höga och möjligheterna att importera linolja och linfrö

te sig gynnsammare än beträffande margarinråvaror, torde linarealen

böra undergå en väsentlig reducering. Det förutsättes, att odlingen ur försörjningssynpunkt

kan begränsas till en areal, motsvarande omkring 2 000 ton

linolja, vilket vid en fröskörd av normal storlek motsvarar en areal av omkring

6 000 hektar.

Beträffande de priser, som höra gälla för 1946 års odlingar, har i promemorian

anförts följande.

I sitt av 1945 års riksdag godkända utlåtande nr 10 i anledning av propositionen

nr 50/1945 erinrade jordbruksutskottet örn sitt vid 1944 års riksdag

gjorda uttalande, att de av staten garanterade priserna på oljeväxter

.snarast borde så anpassas till de vid andra odlingar gällande priserna, att

odlingen av oljeväxter om möjligt kunde fortsättas även under normala förhållanden.

Med hänsyn härtill har prissättningen på oljeväxter gjorts till

föremål för ingående överväganden. Dessa lia givit till resultat, att om nian

önskar erhålla ungefär oförändrad areal av sådana oljeväxter, vilkas oljor

kunna användas för framställning av margarin, odlarepriset för vårraps och

vitsenap icke bör sänkas. För närvarande utgör detta pris, räknat för vara

med 18 procent vattenhalt, 75 öre per kilogram för vårraps och 65 öre per

kilogram för vitsenap. Däremot synes det möjligt att något nedbringa den

marginal, som tidigare beräknats för fröernas omhändertagande, torkning

ni. lii. Efter förhandlingar har oljeväxtodlarnas centralförening också förklarat

sig villig att vid något lägre garantipriser än de för innevarande år

gällande utbetala oförändrade priser till odlarna. Med hänsyn härtill föreslås,

att garantipriserna för vårraps och vitsenap sänkas med 3 öre per kilogram.

För vallmo föreslås i år en prissänkning av 15 öre per kilogram. I

anslutning till vad förut anförts rörande den önskvärda omfattningen av

odlingen av oljelin har samma sänkning ansetts motiverad för detta växtslag.

Om denna sänkning av garantipriset för oljelin kommer till stånd, torde

centralföreningen kunna betala odlarna ett pris av cirka 56 öre per kilogram

för vara med 18 procent vattenhalt.

Priset på Fiskeby senap torde i likhet med föregående år böra sällås i

relation till priset på vitsenap.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Av liampfrö lia endast obetydliga kvantiteter hittills använts för framställning

av olja. Praktiskt taget hela produktionen har åtgått till utsäde och

till fågelföda. Garantipris på detta växtslag synes därför sakna större praktisk

betydelse och torde kunna slopas. För att eventuellt uppkommande överskottspartier

liampfrö skola kunna tillgodogöras för oljeutvinning torde emellertid

livsmedelskommissionen böra äga befogenhet att föranstalta örn inlösen

av liampfrö till pris, som med hänsyn till oljehalten i fröna motsvarar

högst garantipriset för vårraps. Enahanda befogenhet torde böra tillkomma

kommissionen beträffande frö av solros.

I anslutning till vad sålunda anförts föreslås följande garantipriser för till

9 procent vattenhalt nedtorkade och till oljefabrikerna levererade fröer av

vårsådda oljeväxter av 1946 års skörd:

för

vårraps ............

per

kilogram

»

vitsenap............

..... » 0: 77

»

»

Fiskebv senap......

..... » 0:84

»

»

vallmo.............

..... » 0:95

»

»

lin ................

..... » 0: 70

»

7>

Liksom tidigare varit fallet bör priset till odlare beräknas på frövara med

18 procent vattenhalt.

Då man ännu icke har möjlighet bilda sig någon bestämd uppfattning örn

behovet av höstraps- och höstrybsodling produktionsåret 1946/47, torde det

icke vara lämpligt att redan nu definitivt fastställa priset på frö av dessa

oljeväxter av 1947 års skörd. I stället torde riksdagen, liksom varit fallet de

senaste åren, böra fastställa det högsta garantipris för frö av höstraps och

höstrybs, som må tillämpas för ifrågavarande års skörd. Anledning synes

icke föreligga att fastställa berörda pris till högre belopp än det garantipris,

som gäller för höstraps och liöstrybs av 1946 års skörd, alltså 85 öre per

kilogram för en lill 9 procent vattenhalt nedtorkad och lill oljefabrikerna

levererad vara.

Vad angår organisationen av odlingen av här ifrågavarande

kulturväxter har i promemorian anförts följande.

Beträffande vårraps, senap, vallmo och oljelin bör liksom varit fallet i

fråga örn 1945 års odling livsmedelskommissionen bemyndigas att uppdraga

åt Sveriges oljeväxtodlares centralförening att dels med odlaresammanslutningar

och enskilda odlare teckna kontrakt om odling av oljeväxter våren

1946, dels ombesörja mottagning, nedtorkning och rensning m. m. av fröet

jämte leverans av den färdigställda varan till oljefabrik. Kontraktsteckning

rörande odling av spånadslin torde liksom tidigare böra ombesörjas av linberedningsföreningarna,

vilka äro sammanslutna i Riksförbundet lin och

hampa. Livsmedelskommissionen bör därför vidare bemyndigas att uppdraga

åt Riksförbundet lin och hampa att till fastställt garantipris, på samma sätt

som Sveriges oljeväxtodlares centralförening beträffande frö av egentliga

oljeväxter, ombesörja iordningställande, försäljning och leverans till oljeslageri

av det frö, som framkommer vid linberedningsverken.

Livsmedelskommissionen har i sin förenämnda skrivelse den 25 januari

1946 i anslutning till vad i promemorian anförts uttalat i huvudsak följande.

Vad gäller den fortsatta oljeväxtodlingen synes det med hänsyn till försörjningsläget

i fråga om matfett önskvärt, att oljeväxter odlas i rätt betydande

omfattning även under år 1946. Importen av margarinråvaror är relativt

låg och det är för närvarande ovisst, när fri import härav åter kan ske.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Som följd av importens ringa omfattning beräknas lagren av margarinråvaror

sannolikt komma att undergå en viss minskning under innevarande

konsumtionsår.

Kommissionen ansluter sig till den i promemorian uttalade uppfattningen,

att man av sådana vårsådda oljeväxter, vilkas fröer kunna användas som

råvaror vid framställning av oljor för margarinindustrien, bör under år 1946

eftersträva en odling av ungefär samma storlek som under år 1945. Såsom i

promemorian anförts bör odlingens tyngdpunkt läggas på vårraps och vitsenap.

Beträffande oljelinodlingen har statens industrikommission uttalat,

att denna med hänsyn till möjligheterna för import av linolja och linfrö

samt de höga kostnaderna för framställning av linolja ur inhemskt frö synes

kunna reduceras avsevärt. Med beaktande av att landets behov av linolja

nu är större än normalt bl. a. till följd av att underhållet av byggnader

m. m. blivit eftersatt under de senaste åren, har kommissionen ansett en odling,

motsvarande omkring 2 000 ton linolja, önskvärd ur försörjningssvnPunkt.

Med utgång från vad förut anförts rörande odlingarnas önskvärda omfattning,

anser sig livsmedelskommissionen böra biträda de i promemorian avgivna

förslagen till garantipriser på frö av vårraps, vitsenap, Fiskeby senap,

vallmo och lin. Kommissionen har härvid tagit hänsyn till att odlingskostnaderna

i år torde komma att ligga högre än föregående år dels till följd av

höjda arbetslöner, dels på grund av ökade kostnader för insektsbekämpning.

I fråga örn medelsbehovet under budgetåret 1946/47 har

i skrivelsen framhållits följande.

Till förädlings- och försöksverksamhet med oljeväxter m. m. vid Sveriges

utsädesförening beräknas för nästa budgetår åtgå samma belopp som under

de närmast föregående åren, alltså 18 000 kronor. Vidare torde ett belopp av

7 000 kronor böra ställas till livsmedelskommissionens förfogande för särskild

undersöknings- och försöksverksamhet på oljeväxtodlingens område.

Av de medel, som anvisats för sistnämnda ändamål under innevarande budgetår

har kommissionen beviljat statens växtskyddsanstalt ett belopp av högst

7 000 kronor för undersökningar av fyrtandade rapsvivelns och skidgallmyggans

biologi jämte undersökningar rörande sortskillnader med avseende på

angrepp av skadeinsekter på oljeväxter. I den mån medlen förslå, skola även

möjligheterna för bekämpning av rapsjordloppan prövas av anstalten. Nämnda

undersökningar torde behöva fortsättas.

För budgetåret 1946/47 skulle sålunda enligt kommissionens uppfattning

ett reservationsanslag av tillsammans 25 000 kronor behöva anvisas.

Beträffande den förlust, som kan uppkomma på 1946 års oljeväxtodling,

finner kommissionen det lämpligast, att denna, liksom under tidigare år, täckes

med anlitande av kommissionens clearingkassa för fettvaror.

På samma sätt som tidigare torde clearingkassans medel vidare få tagas i

anspråk för utlämnande av förskott till inlösen av oljeväxtfrö, i den mån så

prövas erforderligt.

Statens priskontrollnämnd har i sitt remissutlåtande tillstyrkt livsmedelskommissionens

förevarande förslag eller lämnat desamma utan erinran.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

II. Åtgärder för stödjande av odlingen av lin och hampa.

Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 132; r. skr. nr 171)

medgavs att lån till anläggande av lin- och hampberedningsanstalter finge

beviljas från hemslöjdslånefonden. Till förstärkande av fonden anvisades

för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten ett anslag å 300 000 kronor. Riksdagen

medgav tillika, alt viss garanti finge lämnas rörande priserna för frö

och oljelin. De ändrade bestämmelserna rörande lån från hemslöjdslånefonden

utfärdades genom kungörelse den 21 juni 1940 (nr 605).

1940 års urtima riksdag (prop. nr 51; r. skr. nr 67) anvisade å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 till hemslöjdslånefonden ett anslag

av 1 500 000 kronor. I samband härmed beslöts tillika att lämna linodlingen

ytterligare stöd genom prisgaranti. Enligt detta beslut skulle priset

på linhalm under treårsperioden 1941—1943 för kvalitetsklass I garanteras

utgöra 80 procent av inlösningspriset för råg av motsvarande års skörd,

dock nied den begränsning att statligt stöd icke skulle utgå med högre belopp

än 200 kronor per hektar spånadslin. Vissa jämkningar i bestämmelserna om

lån godkändes även av riksdagen. Kungörelse härom utfärdades den 22 november

1940 (nr 952).

Vid 1941 års riksdag (prop. nr 333; r. skr. nr 501) medgavs, att för uppförande

av lin- och hampberedningsverk statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

skulle kunna lämnas. Ä tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisades dels för sistnämnda ändamål ett anslag av 500 000 kronor

och dels såsom förstärkning av hemslöjdslånefonden ett anslag av

1 500 000 kronor. Tillika medgav riksdagen, att prisgaranti för hamphalm

finge lämnas. Detta beslut innebar, att priset på hamphalm under femårsperioden

1942—1946 för kvalitetsklass I garanterades utgöra 50 procent av

inlösningspriset för råg av motsvarande års skörd, dock med samma begränsning

som beslutats i fråga om linhalm. I anslutning till detta beslut

utsträcktes tiden för garantien för linhalm t. o. m. år 1946. Vissa ändringar

skulle även genomföras i fråga om bestämmelserna rörande lån från hemslöjdslånefonden.

Kungörelser utfärdades den 13 mars 1942 dels beträffande

dessa ändringar (nr 152) och dels angående statsbidrag för anläggande

av lin- eller hampberedningsanstalter (nr 153).

A riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisade 1942 års riksdag ett anslag

av 1 000 000 kronor till hemslöjdslånefonden.

1943 års riksdag (prop. nr 2 och 344; r. skr. nr 20 och 474) har till bidrag

till lin- eller liampberedningsanläggningar anvisat dels å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1942/43 ett anslag av 800 000 kronor och dels å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett anslag av 130 000 kronor.

Härjämte ha (prop. nr 2 och 344; r. skr. nr 20 och 474) å sistnämnda tilläggsstater

till förstärkning av hemslöjdslånefonden anvisats 3 000 000 respektive

600 000 kronor. Vid 1943 års riksdag (prop. nr 176; r. skr. nr 178) höjdes

vidare maximibeloppet för statsbidrag till upprätthållande av garantipriset

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 108.

9

på lin- och hamphalm till 450 kronor per hektar för lin saint till 350 kronor

per hektar för hampa. I samband härmed beslöt riksdagen att garantitiden

skulle omfatta en period av fem år från amorteringstidens början för vederbörande

beredningsanstalt, dock att garantitiden i intet fall finge utsträckas

längre än till och med utgången av år 1950.

1944 års riksdag (prop. nr 103; r. sier. nr 314) anvisade för budgetåret

1944/45 ett anslag av 250 000 kronor till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar samt ett anslag av 1 400 000

kronor till hemslöjdslånefonden.

För budgetåret 1945/46 har riksdagen (skr. nr 177), med bifall till propositionen

nr 201, anvisat dels till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag

till lin- eller hampberedningsanläggningar ett anslag av 145 000 kronor,

dels till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till stödjande av priset å

hamphalm ett anslag av 1 961 000 kronor och dels till hemslöjdslånefonden

ett investeringsanslag av 400 000 kronor. Tillika har Kungl. Majit, i anslutning

till vad i förenämnda proposition nr 201/1945 anförts beträffande frågan

örn anstånd för hampberedningsverken med fullgörande av intill den

1 juli 1946 förfallande amorteringar å ur hemslöjdslånefonden erhållna lån,

genom beslut den 21 december 1945 medgivit dylikt anstånd tills vidare.

För närvarande finnas inom landet 8 lin- och hampberedningsanstalter.

Av dessa ha 5 linberedningsanstalter och 2 hampberedningsanstalter påbörjat

sin verksamhet under det att en sjätte linberedningsanstalt -— i Mellansel

— är under uppförande.

Jag torde här även få erinra om att Kungl. Maj :t genom beslut den 4 maj

1945 anbefallt lantbruksstyrelsen och kommerskollegium alt gemensamt verkställa

utredning rörande den omfattning, i vilken inhemsk hampodling och

hampberedning framdeles borde bedrivas.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt örn anvisande

för budgetåret 1946/47 av ett anslag av 1 588 000 kronor till bidrag till stödjande

av priset å linhalm och hamphalm. Över framställningen ha utlåtanden

avgivits den 18 september 1945 av statens livsmedelskommission och den 1 oktober

1945 av statskontoret.

Sedermera har statens livsmedelskommission nied utlåtande den 29 januari

1946 överlämnat en den 28 januari 1946 dagtecknad framställning från statens

linnämnd, däri nämnden hemställt att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas

ett anslag av 1 300 000 kronor. Tillika har nämnden anhållit att, därest

så ansåges nödvändigt, Sveriges hampodlareförening u. p. a. och Aktiebolaget

hampberedning skulle beviljas anstånd med erläggandet av intill den 1 juli

1947 förfallande amorteringar å från hemslöjdslånefonden erhållna lån. Över

denna framställning lia utlåtanden avgivits den 4 februari 1946 av .statskontoret,

den 5 februari 1946 av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt

samt den 22 februari samma år av statens priskontrollnämnd.

I sin skrivelse har statens linnämnd inledningsvis berört hittills råd

a n de förhållanden i all m ä n h e t på f ö revara n d e o mråde

och därvid anfört följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Från en obetydlig odling under de senaste två decennierna före krigsutbrottet

utökades den inhemska produktionen av spånadsfiber successivt från

år 1940, samtidigt som importen blev mer och mer beskuren för att så gott

som helt upphöra under de sista krigsåren.

Av följande sammanställning framgår normala årsförbrukningen före kriget

av mjukfibrig hampa och av lin jämförd med den inhemska produktionen

åren 1941—1945.

Hampa

L i n

Normal års- förbrukning

av mjukfibrig

Inhemsk produktion

Normal års-

Inhemsk produktion

CO

1 ^

1944

1945

förbrukning

av linfiber

1941

1942

1943

1944

1945

hampa

ton

ton

ton

ton

ton

ton

ton

ton

ton

toll

Cirka 1800

401

1041

650

2 500—3 000

191

519

1 253

2 337

2 356 i

Av sammanställningen framgår atl under de sista två krigsåren, då någon

nämnvärd import av hamp- och linfiber icke förekom och lagren voro i det

närmaste tömda, cirka 00 procent av normala behovet av mjukhampa och

så gott som hela normala minimibehovet av lin kunde tillgodoses genom inhemsk

produktion. Därigenom ha spinnerierna kunnat arbeta utan större

driftsinskränkningar och för försvaret och nödvändiga civila ändamål erforderliga

linne- och hampvaror såsom skotråd, brandslang, tågvirke, tältduk

m. m. kunnat tillverkas i erforderlig omfattning.

Då avsikten med odlingen av lin och hampa var, att denna odling skulle

bibehållas även under normala förhållanden, ansåg man, att priset på såväl

lin- och hamphalm som fiber borde sättas så lågt som möjligt under avspärrningstiden,

så att icke en alltför kraftig prissänkning senare skulle behöva

ifrågakomma och därmed intresset för odlingen och beredningen försvinna.

Det grundpris, som före odlingens igångsättande framkalkylerades

för hampans vidkommande, visade sig emellertid vara för lågt på grund av

att de med ledning av utländska uppgifter antagna hektarskördama och fiberutbytet

icke uppnåddes. Ekonomiskt stöd från statens sida har därför

varit nödvändigt. Motsvarande priskalkyler för lin ha däremot visat sig överensstämma

med verkliga förhållandet. Endast i ett par fall lia beredningsverken

under senaste räkenskapsåret icke kunnat täcka samtliga kostnader

med inkomsterna av försända produkter utan nödgats begära statsbidrag till

stödjande av priset på linhalm. Orsaken härtill har huvudsakligast varit dåligt

skörderesultat förorsakat av ogynnsamma väderleksförhållanden.

Efter krigets slut ha vissa kvantiteter mjukfibrig hampa importerats särskilt

från Chile och lin från Ryssland, Holland och Belgien. Enligt vad linnämnden

inhämtat äro importutsiktema för såväl mjukfibrig som hårdfibrig

hampa dock för närvarande mycket osäkra. Ett bibehållande av inhemsk

hampodling i nuvarande omfattning synes därför jämväl ur denna synpunkt

vara önskvärd. Priserna på utländskt lin äro för närvarande i allmänhet högre

än för inhemsk vara av motsvarande kvalitet, varför det svenska linet

medverkar till att en prishöjning på linnevaror kan undvikas.

Linnämnden har härefter till behandling upptagit frågan i vad mån statligt

stöd åt lin- och hampodlingen erfordrades under budgetåret 1946/47. Härvid

har nämnden såvitt angår stöd åt linodlingen anfört följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108-

11

Hittills fallande priser på 1 intåga och linblånor lia varit så avvägda, att

flertalet linodlareföretag kunnat betala odlarna det av staten garanterade priset

på linhalm samt bestrida samtliga driftskostnader och verkställa nödiga

avskrivningar med inkomsterna av försålda produkter. De olika linodlareföretagens

ekonomiska ställning är emellertid ganska varierande, beroende bland

annat på tidpunkten för vederbörande linberedningsverks igångsättande och

skördeutfallet inom olika odlingsområden. De berednings verk, som påbörjade

sin verksamhet tidigast, lia helt naturligt förvärvat störst erfarenhet av

den invecklade beredningstekniken och kunna därför uppvisa ett bättre ekonomiskt

resultat än övriga beredningsföretag. Även skördeutfallet är givetvis

i högsta grad avgörande för företagens ekonomiska ställning. De tidigast

igångsatta beredningsverken i Laholm, Växjö och Hybo ha under räkenskapsåret

1 juli 1914—30 juni 1945 kunnat bestrida samtliga kostnader inklusive

avskrivningar, medan beredningsverken i Kristinehamn och Gimo

uppvisa ett sämre resultat. Detta beror också på att Mellersta Sveriges linodlareförening,

Kristinehamn, och Uppsala—Stockholms läns linodlareförening.

Gimo, år 1944 erhöllo ett sämre skördeutfall av lin än övriga föreningar.

Torkan under sommaren 1944 i förening med den regniga väderleken under

hösten samma år inom Vänemområdet samt Örebro och Västmanlands län

hade svåra följder för* linberedningsverket i Kristinehamn. För Uppsala—

Stockholms läns linodlareförenings del var det särskilt torkan, som tillbakasatte

linets utveckling och förorsakade sämre kvalitet på linhalmen.

Mellersta Sveriges linodlareförening har därför för räkenskapsåret 1 juli

1944—30 juni 1945 redovisat ett underskott på 162 500 kronor 41 öre. vilket

belopp upptagits i styrelse- och revisionsberättelsen såsom »andel i sökt men

ej beviljat statsbidrag». Därjämte har föreningen en balanserad förlust från

räkenskapsåret 1943—1944 på 8 942 kronor 78 öre. Under dessa förhållanden

lior föreningen icke heller kunnat göra erforderliga avskrivningar med

235 798 kronor 94 öre enligt en av Sveriges lantbruksförbunds revisionsavdelning

upprättad specifikation å anläggningsmedel och avskrivningar per

den 30 juni 1945. Sistnämnda belopp bör rätteligen läggas till föreningens

förlust, vilken i så fall uppgår till sammanlagt 407 242 kronor 13 öre. Enligt

gällande bestämmelser rörande åtgärder för stödjande av priset på linhalm

skulle föreningen vara berättigad erhålla statsbidrag med motsvarande belopp

för stödjande av priset på linhalm av 1944 års skörd. Då föreningen

under sistnämnda år hade en kontrakterad linodlingsareal på 993 hektar,

motsvarar detta belopp et t arealbidrag av cirka 410 kronor per hektar.

1945 års linskörd har inom föreningens odlingsområde blivit avsevärt bättre

än föregående år och dessutom ha vid föreningens beredningsverk genomförts

åtskilliga tekniska förbättringar. Man kan därför räkna med att föreningen

icke skall behöva begära statsbidrag för innevarande räkenskapsår.

Emellertid synes ett belopp av i runi tal 400 000 kronor böra reserveras för

täckande av föreningens förluster under föregående produktionsår.

Uppsala-Stockholms läns linodlareförening redovisar ingen direkt förlust

enligt styrelseberättelsen för räkenskapsåret 1 juli 1944—30 juni 1945. Däremot

har föreningen endast kunnat avskriva 21 080 kronor 55 öre i .stället

för normal avskrivning på 290 871 kronor 2 öre under ifrågavarande räkenskapsår

enligt en Sveriges la n t bruk sför! >u t ids revisionsavdelning uppgjord

specifikation häröver. Föreningens verksamhet under sagda produktionsår

har därför lämnat en förlust på 269 790 kronor 47 öre. Enligt vad

linnämnden har sig bekant, bar föreningen mäst utverka eli större förskott

från linneindustrien för all kunna erlägga per den 31 december 1945 förfallande

amorteringar på erhållna statslån. Föreningen synes därför böra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

komma i åtnjutande av statsbidrag för täckande av sagda förlust. Ar 1944

utgjorde Uppsala-Stockholms läns linodlareförenings kontrakterade linodling

508 hektar, varför det maximibelopp, som enligt gällande bestämmelser

kan utgå, endast uppgår till 228 600 kronor. Hela förlusten kan således icke

täckas med detta bidrag.

Då såsom förut nämnts övriga linodlareföreningar kunnat bestrida samtliga

kostnader inklusive avskrivningar under räkenskapsåret 1944/45 med

inkomsterna av försålda produkter skulle odlingsbidraget till linberedningsverken

för nämnda räkenskapsår kunna begränsas till (400 000 ~r 228 600 =)

i runt tal 630 000 kronor.

Beträffande frågan örn stöd å ! h a m p o d 1 i n g e n har linnämnden

yttrat följande.

Enligt gällande amorteringsplan för av Sveriges hampodlareförening u. p. a.,

respektive Aktiebolaget hampberedning erhållna lån från hemslöjdslånefonden

förfalla till betalning den 31 december 1946 amorteringar på 357 000 kronor

respektive 393 380 kronor. Dessa kostnader kunna icke bestridas med inkomsterna

av försålda produkter efter nu gällande produktpriser. Då en

prishöjning härpå under nuvarande förhållanden sannolikt icke kan ifrågakomma,

synes antingen fortsatt anstånd med erläggandet av amorteringarna

på statslånen böra beviljas eller ock bidrag till stödjande av priset på hamphalm

utgå med det maximibelopp — 350 kronor per hektar odlad hampa —

som enligt gällande bestämmelser kan beviljas för ändamålet. Sveriges hampodlareförening

hade år 1945 en kontrakterad hampodling på 1 045 hektar,

varför maximibidraget för detta företag kan uppgå till 365 750 kronor. Aktiebolaget

hampberedning hade för samma år en kontrakterad areal av 922.0S

hektar hampa, vilket motsvarar ett maximibidrag av 322 938 kronor eller

tillhopa för hampodlingen 688 688 kronor, avrundat till 690 000 kronor.

Då 1945 års hampskörd i kvantitativt och även kvalitativt hänseende blivit

bättre än under föregående år, torde liampberedningsföretagen i Katrineholm

och Visby under innevarande produktionsår kunna bestrida samtliga

kostnader utom amortering å erhållna statslån med inkomsterna av försålda

produkter, därest nu gällande produktpriser bibehållas under hela produktionsåret.

Något nämnvärt överskott väntas däremot icke uppstå. Skulle därför

en prissänkning på hamptåga och hampblånor genomföras under produktionsåret,

kommer jämväl ett driftsunderskott att uppstå, motsvarande

den inkomstminskning, som en dylik prissänkning skulle medföra. Då en

dylik prissänkning på hampa sannolikt kan påräknas under produktionsåret,

synes ett anslag av ovannämnda storlek, 690 000 kronor, böra anvisas

och riksdagen dessutom bemyndiga Kungl. Majit alt, därest så skulle vara

nödvändigt för hampberedningsverkens fortsatta bedrivande, bevilja anstånd

med erläggandet av intill den 1 juli 1947 förfallande amorteringar å från

hemslöjdslånefonden erhållna lån.

I anslutning till det anförda har linnämnden beräknat sammanlagda medelsbehovet

för budgetåret 1946/47 till stödjande av priset på lin- och hamphalm

till (690 000 + 630 000 =) 1 320 000 kronor. Då emellertid å det för

innevarande budgetår till bidrag till stödjande av priset å hamphalm anvisade

anslaget återstode en reservation å 17 800 kronor, har nämnden ansett

det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet böra minskas med sistnämnda

belopp till i runt tal 1 300 000 kronor.

Statens livsmedelskommission har tillstyrkt bifall till linnämndens förevarande

framställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunell. Majlis proposition nr 108.

13

Statskontoret har i sitt remissutlåtande icke haft något att erinra mot att

för ifrågavarande ändamål äskades ett anslag av den av linnämnden föreslagna

storleken. I övrigt har statskontoret hänvisat till ett vid utlåtandet

bifogat yttrande av ämbetsverkets ombudsman. Av nämnda yttrande framgår,

bland annat, att Sveriges hampodlareförening u. p. a. och Aktiebolaget hampberedning

innehava hampberedningslån, varå kvarstår oguldet ett belopp av

respektive 1 816 025 och 1 966 900 kronor, samt att den 31 december 1946

förfallande amorteringar å lånen utgöra tillhopa respektive 350 200 och

393 380 kronor. Härjämte må ur nyssnämnda yttrande återgivas följande.

Vid underhandsförfrågan har från lantbruksstyrelsen, som tillsammans

med kommerskollegium är lånebeviljande och övervakande myndighet, meddelats,

att ifrågavarande förenings och bolags ekonomiska ställning är sådan,

att de — därest de skola kunna fortsätta sin verksamhet — måste anses

sakna möjlighet att under innevarande år verkställa någon avbetalning

å lånen. Med hänsyn till föreliggande omständigheter torde statskontoret icke

böra motsätta sig, alt låntagarna beredas ytterligare lättnad i lånevillkoren.

Dylik lättnad synes emellertid böra medgivas icke genom anstånd, enär i sådant

fall torde få förutsättas att dröjsmålsränta skall utgå, utan i den form,

att för samtliga hampberedningslån utom ett, som enligt gällande villkor

skall börja avbetalas först år 1947, amorteringsplanerna omläggas på det

sätt, att lånen skola återbetalas under åren 1947—1951 med en femtedel årligen.

Lantbruksstyrelsen och kommerskollegium lia -— under erinran örn lantbruksstyrelsen

tidigare framställning om ett anslag av 1 588 000 kronor för

ändamålet — anfört, att nämnda belopp med utgångspunkt från de av linnämnden

tillämpade beräkningsgrunderna syntes kunna begränsas till det

av nämnden föreslagna beloppet, 1 300 000 kronor. Med hänsyn härtill ha

ämbetsverken förordat, att anslaget för nästa budgetår bestämdes till detta

belopp. Ämbetsverken lia icke heller i övrigt haft något att erinra mot linnämndens

framställning.

Statens priskontrollnumml har yttrat följande.

Beträffande linodlingen avser anslagsäskandet täckande av underskott,

som före och under räkenskapsåret den 1 juli 1944—den 30 juni 1945 uppkommit

tor vissa i linnämndens skrivelse angivna linodlareföreningar. Enligt

av Kungl. Majit givna utfästelser synas dessa föreningar vara berättigade

till de i skrivelsen föreslagna odlingsbidragen.

I fråga örn hampodlingen avser anslagsäskandet emotsett underskott för

räkenskapsåret den 1 juli 1945—den 30 juni 1946. Odlingsbidragets storlek

blir tydligen beroende av prisutvecklingen under de närmaste månaderna.

På grund av det osäkra läget på importmarknaden beträffande fiber och

blånor av hampa kan ifrågavarande prisutveckling för närvarande icke bedömas.

För säkerställande av fortsatt inhemsk hampodling synes det emellertid

erforderligt att medel till odlingsbidrag finnas tillgängliga och att möjlighet

beredes till anstånd med erläggande av amortering å statslånen.

På grund av vad sålunda anförts får priskontrollnämnden för sin del tillstyrka

bifall till linnämndens hemställan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

lil. Odling av gummiförande växter.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 258 framlagda förslag anvisade

1943 års riksdag (skr. nr 444) för budgetåret 1943/44 under elfte huvudtiteln

ett reservationsanslag av 70 000 kronor till försöksodling av den

gummiförande maskrosväxten Taraxacum koksagys. Odlingarna avsågos skola

anförtros därav intresserade enskilda odlare, som förklarade sig villiga

att med Svenska spannmålsaktiebolaget sluta kontrakt härom. För alt stimulera

till odling av här avsett slag förutsattes odlarna skola erhålla bestämda

priser för levererat frö till blivande utsäde och för levererad rot,

varur gummi utvanns. Vidare skulle odlarna garanteras viss ersättning för

det fall, att beräknad rotskörd icke uppnåddes, dock endast under förutsättning

att odlingen skett med iakttagande av för densamma givna anvisningar.

Genom beslut den 25 februari 1944 uppdrog Kungl. Majit åt industrikommissionen

att i samråd med lantbruksstyrelsen vidtaga de åtgärder, som kunde

befinnas erforderliga för bedrivande under år 1944 av försöksodling av

gummiförande växter i huvudsaklig överensstämmelse med ett av lantbruksstyrelsen

framlagt förslag, innebärande bland annat, att den vetenskapliga

ledningen av försöksodlingen och arbetet med förädling av koksagysen skulle

uppdragas åt Sveriges utsädesförening. Vidare ställde Kungl. Majit till kommissionens

förfogande från det under elfte huvudtiteln anvisade anslaget till

Vissa utredningar och undersökningar ett belopp av 35 000 kronor för bestridande

av kostnaderna för försöksodlingarna.

Sedermera anvisade Kungl. Majit genom beslut den 25 augusti 1944 till

kommissionens förfogande från nämnda anslag ett belopp av ytterligare

30 000 kronor, att av kommissionen användas för bestridande av utgifter under

tiden intill den 1 mars 1945 för fortsatta odlingsförsök och förädlingsarbeten

med koksagysväxten i huvudsaklig överensstämmelse med en av

Sveriges utsädesförening uppgjord arbetsplan.

Härefter har 1945 års riksdag (skr. nr 24), nied bifall till Kungl. Majlis i

proposition nr 2, bil. 10 p. 1, framlagda förslag, å tilläggstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 107 500 kronor till odling av gummiförande växter. Av sagda belopp avsågos

dels 30 000 kronor för fullföljande av det av Sveriges utsädesförening

vetenskapligt bedrivna arbetet med odlingsförsök och förädlingsverksamhet

av koksagys under tiden 1 mars—30 augusti 1945, dels 37 500 kronor för

vissa försöksodlingar med koksagys sommaren 1945, och dels 40 000 kronor

för konstruktion och utprovning av en planteringsmaskin för ifrågavarande

växt.

I skrivelse den 12 september 1945 har statens industrikommission hemställt,

att för fortsättande av ifrågavarande försök med och odlande av koksagys

måtte anvisas ett anslag av 175 000 kronor. Över framställningen har

lantbruksstyrelsen den 25 september 1945 avgivit utlåtande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 10S.

15

Jag torde i detta sammanhang även få anmäla, att industrikommissionen

i skrivelse den 28 november 1945 meddelat, att förenämnda anslag å 107 500

kronor syntes komma att behöva överskridas med ett belopp, som kunde

uppskattas till omkring 22 000 kronor. Sedermera har kommissionen i en

den 8 februari 1946 dagtecknad promemoria angivit nämnda belopp till

högst 35 000 kronor.

I skrivelsen den 12 september 1945 har industrikommissionen till en början

beträffande den av Sveriges utsädesförening bedrivna

försöks- och förädlingsverksam heten med koksagys

hänvisat till en skrivelsen bifogad redogörelse i ämnet från föreningen. I redogörelsen

har anförts i huvudsak följande.

Arbetena ha hittills bestått i dels försök rörande lämpligaste odlingsmetoderna,

dels förädling för att framskaffa ett förbättrat och för vårt lands förhållanden

mera lämpat odlingsmaterial. De odlingstekniska försöken ha givit

värdefulla erfarenheter angående de för koksagys lämpligaste jordarna och

odlingsområdena samt angående metoderna för sådd, skötsel och skörd. Vissa

antydningar örn gödslingens inverkan på odlingsresultatet lia även erhållits.

De ökade erfarenheterna angående själva odlingstekniken lia bidragit

till att 1945 års odlingar blivit avsevärt mera lyckade än tidigare försöks^

odlingar. En fortsatt och helst ytterligare vidgad försöksverksamhet är dock

av nöden för att än mera kunna förbättra odlingstekniken för denna relativt

svårodlade växt.

Ett mycket stort material har analyserats i fråga örn kautschukhalt, varvid

konstaterats en variation av densamma inom mycket vida gränser (från

0,2 till 8,0 procent av färskvikten). Detta är av synnerligen stor betydelse för

möjligheterna att förbättra odlingsmaterialet, då det ger förhoppning örn att

man redan genom urval ur den oförädlade populationen skall kunna få fram

stammar med avsevärt högre kautschukhalt. De vid analysarbetet hösten

1944 utvalda plantorna inplanterades efter analysen i växthus med artificiell

belysning, och det lyckades på detta sätt få dem att blomma och sätta frö

under vintern, vilket frö i normal tid på våren kunde utsås på fältet. Resultatet

av detta första urval efter kautschukhalt visar sig emellertid först, då

de utvalda plantorna bliva färdiga för förnyad analys. Även om. som man

torde ha anledning hoppas, det genomförda urvalet resulterat i förhöjd kautschukhalt,

får man icke räkna med alt hela det framsteg, som nied nämnda

förädlingsmetod kan slå att vinna, skall vara uppnått genom ett enda urval.

Tvärtom torde inom vissa gränser ett upprepat urval ge allt bättre plantmaterial,

varför det vore önskvärt, att det ifrågavarande arbetet finge fortsättas

ytterligare några år.

Vid utsädesföreningen har även under år 1945 påbörjats förädling av koksagys

efter mera indirekta metoder, såsom korsning, röntgenbestrålning och

colchicinbehandling. De ifrågavarande arbetena fortskrida normalt; några

nya stammar kunna emellertid med dessa mera tidskrävande metoder givetväs

icke framkomma på ett år.

Sammanfattningsvis kan beträffande 1945 års arbeten med koksagys sägas,

att problemen örn växtens odling i vårt land delvis tyckas lia funnit sin

lösning, och synas goda utsikter förefinnas att få densamma fullt odlingsbar

bär på lämpliga jordar och inom lämpliga områden. Förädlingsarbetet har

just påbörjats, men de erfarenheter av växtens ärftliga beskaffenhet som

vunnits ge vid handen, att en stor ärftlig variation finnes och därmed goda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

möjligheter att genom rationellt förädlingsarbete framställa stammar, som

genom högre rotavkastning och högre kautschukhalt i rötterna ge större

gummiutbyte och därigenom möjliggöra produktion av inhemskt naturgummi

till lägre priser.

Huruvida en svensk naturgummiproduktion genom koksagysodling skall

kunna bliva möjlig i konkurrens med utländsk Heveagummi torde för närvarande

vara omöjligt att avgöra. Emellertid synes det troligt, att koksagysväxten,

sedan de lämpligaste odlingsmetoderna utprövats, lämpliga maskiner

för plantering, fröskörd m. m. konstruerats och ett förbättrat odlingsmaterial

genom växtförädling framkommit, skall kunna bliva en god och lämplig

beredskapsgröda. För att så skall kunna ske är det emellertid nödvändigt,

att försöks- och förädlingsverksamheten fortsättes ännu några år. Den del

av nämnda verksamhet, som åvilat Sveriges utsädesförening, är föreningen

beredd att fortsätta, därest ett lika stort anslag som förut ställes till föreningens

förfogande. Det förutsättes då, att odling av koksagys i viss utsträckning

genom industrikommissionens försorg samtidigt äger runi; detta

är av betydelse dels för att få de i odlingsförsöken gjorda erfarenheterna bekräftade

i fältmässig odling, dels för att få möjlighet att efter hand i odling

pröva nya, genom växtförädlingen framkommande sorter.

Beträffande försöksodlingarna med koksagys har industrikommissionen

i skrivelsen yttrat i huvudsak följande.

Till kommissionens förfogande, stod våren 1945 33 kilogram maskrosfrö,

varav 23 kilogram svenskt frö, skördat sommaren 1944 på ettåriga bestånd,

och 10 kilogram från Finland hösten 1944 inköpt frö. Största delen av den

disponibla frömängden användes till sådd och en mindre del till uppdragning

i drivbänk av småplantor, som utplanterades med planteringsmaskiner, dels

en halvautomatisk, dels en helautomatisk försöksmaskin. Odlingarna med

svenskt frö lia överlag lyckats och bestånden äro täta och jämna. I de få fall

där odlingarna blivit mindre lyckade eller helt slagit fel, har direkt kunnat

påvisas, att de av kommissionen utfärdade odlingsanvisningarna icke följts.

Odlingarna med det finska fröet lia däremot blivit mindre lyckade eller hell

slagit fel. Den odlade arealen uppgick i september 1945 till 10 hektar, varav

<3 hektar utgjorde god odling.

Förutom odlingarna 1945 lia 3.9 hektar av 1944 års odlingar fått stå över

vintern för erhållande av en skörd av andra årets frö, vilket "anses kvalitativt

bättre än förstaårsfrö. En fröskörd av omkring 40 kilogram sådant frö har

erhållits, varefter fröskörden avbröts och odlingarna plöjdes upp. Sammanlagda

rotskörden inklusive de rötter, som plöjdes upp hösten 1944, utgjorde

omkring 5 000 kilogram. Utvinning av kautschuk ur dessa rötter pågår för

närvarande. Hittills har omkring 40 kilogram kautschuk utvunnits enligt

< n nyligen utarbetad metod, som synes vara dels enklare och billigare än

utländska metoder, dels ge en renare och bättre produkt, av vilken för närvarande

provtillverkningar pågå hos gummifabriker. Kvaliteten är enligt utlåtanden

därifrån god oell jämförbar nied naturgummits.

Utbytessiffroma för rötter per hektar vid ettåriga odlingar från de bästa

odlingarna (sammanlagt 0,45 hektar) lia beräknats motsvara omkring 5 000

kilogram per hektar. Totalutbytet rötter blev emellertid så ''lågt som omkring

5 000 kilogram. I gengäld voro rötterna från de tvååriga bestånden betydligt

kautschukrikare (omkring 4,5 procent mot omkring 2 procent på de liöstskördade

rötterna). Ökningen av kautschukhalten i de tvååriga rötterna kan

ej täcka den minskning i utbytet, vilken uppstår genom förminskningen av

plantantalet vid övervintringen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Sammanfattningsvis kan sägas, att 1945 års odlingsresultat vida överträffat

1944 års och att nya värdefulla erfarenheter därigenom vunnits.

I fråga om försöken med en p dante ring smaskin för

koksagys har kommissionen meddelat väsentligen följande.

Arbetet nied planteringsmaskinen blev på grund av verkstadskonflikten

fördröjt, varför maskinen stod färdig för prövning först i mitten av augusti

1945. Maskinen är tvåradig och varje transportband betjänas av två personer

vartill kommer en traktör!örare. Bemanningen är sålunda fem personer,

vartill komma fem personer för framforsling av småplanlorna m. m. Körhastigheten

vid plantering nied omkring 10 cm avstånd i raderna har visat

sig vara, allt efter vanan hos de personer, vilka betjäna transportbanden,

fran 600 till 1 000 meter per timme. Dessa hastigheter motsvara med vederbörlig

reserv för nödvändiga pauser 125—200 arbetstimmar per hektar. Som

jämförelse kan nämnas att vid handplantningen av koksagys vid Svalöv år

1945 åtgingo 1 664 arbetstimmar per hektar.

Med utgångspunkt från det anförda har kommissionen rörande den

fortsatta omfattningen av ifrågavarande försöksverksamhet

föreslagit följande.

Med hänsyn till de goda resultat som hittills vunnits ävensom till att Sveriges

utsädesförening, såsom i dess redogörelse anförts, förutsatt att odling av

koksagys alltjämt äger rum genom kommissionens försorg samtidigt med de

odlingstekniska försök och det bedrivande av växtförädling hos koksagys som

sker vid Svalöv, finner kommissionen det önskvärt, att inom landet drives en

beredskapsodling av en sådan omfattning, att de lantbrukstekniska förutsättningarna

för en odling i större skala bliva allsidigt utredda och kunskapen

örn denna planta sprides bland landets jordbrukare. Kommissionen anser

på denna grund, att det andraårsfrö, som skördats från 1944 års kvarstående

odlingar, samt det frö, som skördas av 1945 års odlingar, uppskattningsvis

10 kilogram, bör utnyttjas till odlingar år 1946, varigenom skulle åstadkommas

en areal av omkring 20 hektar.

Utom den nya odlingen 1946 bör en viss areal, förslagsvis 5 hektar, av

1945 års odling stå över till sommaren 1946 för att då ge skörd av andraårsfrö.

I samband härmed böra vissa försök med en fröskördemaskin, som redan

pågå, fullföljas.

Då kommissionen finner resultaten av de med förenämnda planteringsmaskin

företagna försöken mycket uppmuntrande, böra i samband med 1946

års odlingar fortsatta praktiska försök med denna maskin göras under olika

arbetsbetingelser.

Under 1945 har det visat sig, att stora svårigheter förelegat att anskaffa

arbetskraft till de mest krävande arbetsmomenten inom koksagysodlingen,

nämligen ogräsbekämpningen och rotskörden. Underhandlingar lia därför

upptagits av kommissionen beträffande rationalisering av dessa arbetsmoment

i syfte att dels förbilliga odlingskoslnaderna, dels överhuvud taget möjliggöra

odling av koksagys på normala lantbruk i distrikt med billig men

därmed också ogräsrik jord. Såsom Sveriges utsädesförening i sin redogörelse

omnämnt förefinnes också behov av att lämpliga maskiner konstrueras

för dessa ändamål. Kommissionen anser därför önskvärt, att utexperimentering

av en arbetsbesparande rotskördemaskin sker samt alt försök med ogräsbekämpning

med kemiska medel göras.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 108. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

I samband härmed har kommissionen meddelat, att kautschukutbytet från

en odling på 20 hektar med ledning av hittillsvarande svenska resultat kunde

beräknas uppgå till omkring 1,6 ton, varjämte som biprodukt skulle kunna

erhållas omkring 5 500 liter 100-procentig sprit genom förjäsning av det i

gummimaskrosens rot ingående kolhydratet millin. För sistnämnda produkt

förelåge, enligt vad den av medicinalstyrelsen tillsatta s. k. sockersjukutredningen

av år 1943 under hand meddelat, ett betydande intresse liksom för

den därur framställda sockerarten lävulos. Koksagysrötternas inulinhalt vore

omkring 10 procent, d. v. s. fem gånger så stor som kautschukhalten.

Industrikommissionen har beräknat alt kostnaderna för den föreslagna

försöksverksamheten skulle komma att uppgå till

175 000 kronor enligt följande sammanställning.

För fortsatt förädlingsverksamhet i Svalöv .............. kronor 60 000

För fortsatt provningsarbete med planteringsmaskin...... » 15 000

För bibehållande av 5 hektar för fröskörd 1946 samt fortsatta

försök med en fröskördmaskin ................ » 15 000

För rationalisering av odlingsarbetet:

försök med rotupplagningsmaskin och ogräsbekämpning » 25 000

För odling år 1946 av 20 hektar ............... »___60 000

Summa kronor 175 000.

Kommissionen har slutligen framhållit, att under förutsättning av att dels

de i det föregående angivna rationaliseringsåtgärderna ledde till önskat resultat

och dels det i koksagysrötterna ingående inulinet kunde avsättas till

högre pris än som råvara för sprit, det äskade anslagsbeloppet 175 000 kronor

i motsvarande grad komme att kunna minskas.

Lantbruksstyrelsen har i sitt remissutlåtande förordat, att ett belopp av

tillhopa 125 000 kronor ställdes till statens industrikommissions förfogande

för ifrågavarande ändamål. Härvid har styrelsen beräknat 60 000 kronor

för den av Sveriges utsädesförening bedrivna försöksverksamheten på förevarande

område och 65 000 kronor för odling av koksagys under år 1946,

fortsatt provningsarbete med planteringsmaskin samt försök med skördemaskin

m. m. Däremot har styrelsen icke ansett sig böra tillstyrka, att särskilda

medel anvisades för försök med rotupptagningsmaskin och ogräsbekämpning.

Samtidigt har styrelsen emellertid förutsatt, att lantbrukshögskolans

institution för växtodlingslära vid sitt studium av ogräsfrågan inom

landet jämväl komme att utföra de försök, som i sistnämnda hänseende kunde

befinnas påkallade.

Sedermera har överbefälhavaren i skrivelse den 7 februari 1946 gjort framställning

om anvisande till industrikommissionen av ett anslag å 51 000 kronor

till ifrågavarande verksamhet. I skrivelsen, därvid fogats viss inom kommissionen

verkställd utredning i ämnet, har överbefälhavaren anfört i huvudsak

följande.

Av den överbefälhavarens skrivelse bifogade utredningen synes framgå,

att sedan industrikommissionen framlade ifrågavarande förslag och kostnadsberäkningar

nya erfarenheter vunnits på området, varigenom utsikterna för

.V

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

19

nedbringande av produktionskostnaderna ökats. Detta gäller i främsta rummet

de gynnsamma resultat som uppnåtts vid svenska försöksodlingar med

minskade avstånd mellan plantraderna och därmed sammanhängande förbättrade

förutsättningar för mekanisering av odlingen ävensom ett bättre

utnyttjande av åkerns växtnäring, det sistnämnda enligt erfarenheter från

Sovjetunionen, samlade under krigsåren. En väsentligt ökad avkastning per

hektar beräknas därigenom kunna vinnas och priset på växtkautschuk bör

kunna nedbringas högst betydligt.

För att man år 1946 skall kunna göra försök med en mekaniserad fältodling

i liten skala under våren synes blott erfordras ett belopp av 76 000

kronor. Härvid kunna tidigare vunna erfarenheter utnyttjas och fröreserven

skulle kunna ökas. Den privata gummiindustrien har för ändamålet beviljat

ett anslag på 25 000 kronor, vilket för övrigt visar, att man från detta håll

anser att försöken med koksagysodling böra fullföljas. Behovet av statsmedel

inskränker sig därmed till 51 000 kronor.

Det torde emellertid icke vara möjligt att med ett engångsbidrag i år slutföra

försöken med denna odling. För att vinna slutgiltiga erfarenheter torde

försök behöva bedrivas minst tre år framåt. Härvid skulle emellertid årsanslaget

kunna minskas med hänsyn till att i det för år 1946 beräknade behovet,

76 000 kronor, ingår ett engångsanslag för anskaffande av maskiner.

Rörande frågan örn överskridande av tidigare anvisade

anslag har industrikommissionen i förenämnda skrivelse den 28 november

1945 och promemoria den 8 februari 1946 anfört i huvudsak följande.

För konstruktion och utprovning av planteringsmaskin ha förbrukats omkring

49 800 kronor, varför de för detta ändamål anvisade medlen 40 000

kronor överskridits med 9 800 kronor. De planteringsmaskiner, som tillverkats,

ha dock ett visst saluvärde på öppna marknaden, vilket kan uppskattas

till 4 000 kronor. Anledningen till överskridandet torde bero på svårigheten

att på förhand ens uppskattningsvis ange den blivande verkliga kostnaden

för utexpenmentering av en helt ny maskintyp.

Från den för försöksodlingen sommaren 1945 avsedda anslagsposten å

37 500 kronor skall bland annat utgå ersättning till odlarna för själva odlingsarbetet.

Denna ersättning, vilken utgör den största utgiften under anslagsposten,

har ännu icke utbetalats, enär densamma erlägges via Svenska

spannmålsaktiebolaget och faktura från bolaget ej torde vara att vänta förrän i

april-—maj 1946. Då härtill kommer att ersättningen till odlarna bestämmes

av bolaget efter individuellt bedömande av varje odlings skötsel, kan ersättningssummans

storlek ej förhandsberäknas utan endast uppskattas. Detta

medför åter, att icke heller sammanlagda medelsbehovet under förevarande

anslagspost nu kan angivas. Kommissionen har emellertid verkställt en uppskattning

av sagda behov och därvid kommit till en summa av högst omkring

62 700 kronor, eller sålunda 25 200 kronor mera än vad som anvisats

för ändamålet.

Det för ifrågavarande försöksverksamhet anvisade anslaget å 107 500 kronor

synes följaktligen behöva överskridas med (9 800 + 25 200 =) 35 000

kronor.

Föredraganden.

De åtgärder, statsmakterna under krisåren i olika avseenden vidtagit

till stöd för odlingen av oljeväxter, lia främst varit betingade av nödvändigheten

alt dessa år driva fram en ökad inhemsk odling av dylika växter flir

alt på så sätt uppväga de till följd av avspärrningen starkt minskade möjlig
-

Karlonrj

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

heterna till import av fettämnen och kraftfodermedel. I stort sett torde stödåtgärderna

även kunna sägas ha fyllt sitt ändamål, då desamma bidragit

till uppkomsten av en betydande odling av oljeväxter inom landet och

därigenom i icke oväsentlig grad underlättat försörjningen med nyssnämnda

produkter. Emellertid synes det, såsom livsmedelskommissionen framhållit,

med hänsyn till nuvarande försörjningsläge i fråga om matfett önskvärt, att

oljeväxter odlas i rätt stor omfattning även under år 1946. Det torde fördenskull

vara nödvändigt att jämväl under detta år upprätthålla det stöd, som

lämnats ifrågavarande odling. Härvid torde stödåtgärderna i huvudsak böra

givas samma utformning som hittills kommit lill användning. Sålunda bör

i fråga om den odling, som kommer till stånd under år 1946, garanteras

ett visst pris per kilogram vårodlat oljeväxtfrö, medan beträffande höstraps

och höstrybs av 1947 års skörd bör fastställas ett högsta garantipris. Däremot

synes något garantipris å fröer av hampa och solros icke behöva fastställas

för innevarande år, då såsom livsmedelskommissionen anfört dessa slags fröer

hittills blott i ringa omfattning använts för framställning av olja.

I fråga om garantiprisernas storlek anser jag mig i huvudsak kunna biträda

livsmedelskommissionens förslag, vilket innefattar vissa prissänkningar i

förhållande till år 1945. Garantipriserna per kilogram vårsått till oljefabrikerna

levererat frö med 9 procent vattenhalt torde alltså böra fastställas till 89

öre för frö av vårraps, 77 öre för frö av vitsenap, 84 öre för frö av Fiskeby

senap och 95 öre för frö av vallmo. Garantipriset för linfrö synes dock, med

hänsyn till att, enligt vad kommissionen numera upplyst, importsvårigheter

uppkommit, böra bestämmas till 75 öre. Enligt vad kommissionen anfört

skulle odlarna vid nämnda garantipriser kunna påräkna samma ersättning

för frö med 18 procent vattenhalt av vårraps och vitsenap som utgått

innevarande produktionsår. Garantipriset för frö av höstraps och höstrybs

av 1947 års skörd synes icke böra överstiga 85 öre per kilogram. Härjämte

torde livsmedelskommissionen för att eventuellt uppkommande överskottspartier

av hampfrö och solrosfrö skola kumla tillgodogöras för oljeutvinning

böra äga befogenhet att föranstalta örn inlösen av dessa fröslag

till pris, som med hänsyn till oljehalten i fröna motsvarar högst garantipriset

för vårraps eller sålunda 89 öre per kilogram. Hinder torde emellertid

icke böra möta mot att i fråga om icke kontraktsodlade fröpartier

fastställas inlösningspriser, vilka understiga de priser, som i anslutning till

vad jag i det föregående förordat böra utgå till kontraktsodlare.

Organisationen av odlingen av de egentliga oljeväxterna synes även under

det kommande produktionsåret böra handhavas av Sveriges oljeväxtodlares

centralförening, medan organisationen av odlingen av spånadslin torde böra

ombesörjas av linberedningssammanslutningarna samt Riksförbundet lin och

hampa.

Även för nästa budgetår torde för förädlings- och försöksverksamhet med

oljeväxter m. m. böra anvisas ett anslag av 35 000 kronor. Liksom under innevarande

budgetår synas av anslaget 18 000 kronor böra avses för Sveriges

utsädesförening och 10 000 kronor för Algot Holmberg & söner aktiebolag,

medan återstående 7 000 kronor torde höra utgå till statens livsmedelskom
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10S.

21

mission. De förluster, som kunna komma att uppstå i anslutning till 1946

års oljeväxtodling, böra liksom fallet varit under år 1945 läckas med anlitande

av livsmedelskommissionens clearingkassa för fettvaror. Clearingkassans

medel torde även i den mån så prövas erforderligt få tagas i anspråk för utlämnande

av förskott till inlösen av oljeväxtfrö.

Bemyndigande torde böra inhämtas av riksdagen att vidtaga åtgärder för

stödjande av odlingen av här ifrågavarande kulturväxter i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag nu förordat. Jag förutsätter, alt, därest några

större förskjutningar i försörjningsläget skulle inträffa, Kungl. Majit må

äga befogenhet alt vidtaga erforderliga jämkningar i stödåtgärderna.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen ha statsmakterna under

krisåren lämnat även odlingen av lin och hampa samt beredningen därav ett

avsevärt stöd, vilket bland annat fått formen av prisgarantier för odlarna

av dessa växtslag. På grundval av denna statsgaranti Ira medel hittills anvisats

för bidrag till stödjande av priset å hamphalm av 1942—1944 års skördar,

medan däremot någon motsvarande medelsanvisning beträffande linhalm

hittills icke behövt ifrågakomma.

Emellertid giver vad statens linnämnd i föreliggande framställning anfört

vid handen dels att de båda hampberedningsföretagen icke torde bliva i

stånd att erlägga den 31 december 1946 förfallande amorteringar å ur hemslöjdslånefonden

erhållna hampberedningslån, dels ock att två av linodlareföreningarna

den 30 juni 1945 redovisat förlust å rörelsen. Härtill kommer

att man under förutsättning av att en prissänkning på hamptåga och hampblånor

genomföres i fråga om hampberedningsföretagen dessutom får räkna

med ett driftsunderskott för innevarande produktionsår. Med hänsyn till dessa

förhållanden har linnämnden hemställt, att såsom bidrag till stödjande av priset

å linhalm och hamphalm av respektive 1944 och 1945 års skördar måtte

anvisas ett anslag å tillhopa 1 300 000 kronor. Såvitt angår det för stödjande

av priset på linhalm av 1944 års skörd avsedda beloppet torde nämndens ananslagsberäkning

stå i full överensstämmelse med innebörden av förberörda

statsgaranti. Jag tillstyrker därför att medel anvisas för sistnämnda ändamål.

Däremot torde frågan om anvisande av medel för täckande av den förlust,

som enligt vad nyss nämnts eventuellt kan uppkomma å hampberedningsföretagens

rörelse innevarande produktionsår, icke böra i nu förevarande sammanhang

upptagas till närmare övervägande, utan torde jag framdeles ånyo

få anmäla detta spörsmål, då förhållandena på ifrågavarande område bättre

kunna överblickas. På grund av vad jag sålunda anfört torde å riksstaten för

nästa budgetår under nionde huvudtiteln böra uppföras ett reservationsanslag

av 610 000 kronor för stödjande av priset på linhalm av 1944 års skörd. Härvid

har jag emellertid förutsatt, att vad av det för innevarande budgetår till

Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till stödjande av priset å hamphalm

anvisade reservationsanslaget kan komma att kvarstå odisponerat — enligt

vad linnämnden uppgivit 17 800 kronor — jämväl får användas för nu avsedda

ändamål. Det av mig sålunda förordade anslaget torde böra benämnas

Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till stödjande av priset å linhalm.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 108.

Därest så skulle befinnas nödvändigt för hampberedningsföretagens fortsatta

bedrivande torde dessa böra beredas viss lättnad i gällande villkor för

ur hemslöjdslånefonden erhållna hampberedningslån. I avbidan på resultatet

av den pågående utredningen rörande hampodlingens och hampberedningens

framtida omfattning synes dylik lättnad såsom linnämnden föreslagit i likhet

med föregående år lämpligen böra medgivas i form av anstånd tills vidare

med erläggande av intill den 1 juli 1947 förfallande amorteringar å nyssnämnda

lån, ehuru fortsatt amortering enligt hittillsvarande plan utgjort förutsättningen

för fastställandet av de förut omförmälda odlingsbidragen.

Vad angår odlings- och försöksverksamheten med koksagys synes denna

fråga numera ha kommit i ett annat läge. Det torde knappast för närvarande

finnas anledning att söka driva fram ifrågavarande försöksverksamhet i det

hastiga tempo som ansågs nödvändigt under det kriget pågick. Med hänsyn

härtill anser jag mig icke kunna förorda, att ytterligare medel till förevarande

ändamål anvisas i den omfattning som i de föreliggande framställningarna ifrågasatts.

Enligt min mening synes tills vidare huvudsakligen den av Sveriges

utsädesförening vetenskapligt bedrivna försöks- och förädlingsverksamheten

med koksagys böra ytterligare fullföljas. Härigenom torde även möjligheter

skapas för att ett lämpligt material skall stå till förfogande, därest ett återupptagande

av odlingen av koksagys framdeles skulle befinnas påkallat. För

detta ändamål torde det vara tillfyllest att ett belopp av 30 000 kronor ställes

till förfogande. Härjämte synes i anslutning till vad industrikommissionen

anfört böra beräknas ytterligare ett belopp av 35 000 kronor till täckande av

kostnaderna för vissa tidigare gjorda utgifter. Sammanlagt skulle sålunda erfordras

ett belopp av (30 000 + 35 000 =) 65 000 kronor. Å riksstaten bör

alltså för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln upptagas ett reservationsanslag

av nyssnämnda storlek. Anslaget synes liksom förut böra benämnas

Odling av gummiförande växter.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva, att stöd för odling av de i det föregående omförmälda

kulturväxterna må ordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig uppdragna riktlinjer;

2) å riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln

anvisa

dels till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av

odlingen av vissa kulturväxter ett reservationsanslag

av .......................... kronor 35 000,

dels till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till stödjande

av priset d linholm ett reservationsanslag

av.............................. kronor 610 000,

och dels till Odling av gummiförande växter ett reservationsanslag

av .......................... kronor 65 000.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

23

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl Majlis proposition nr 108.

Bilaga.

PM

angående kostnaderna för framställning av olja ur svenskt

oljeväxtfrö.

I kostnaden för framställning av råa oljor ur svenskt oljeväxtfrö ingå följande

element:

a) Inköpskostnad för fröet, inklusive kostnad för fröets torkning och rensning

(och därmed sammanhängande viktförlust), vägning, provtagning och

analysering av fröet samt utlastning av fröet från torkanläggningarna,

b) frakt för fröet från torkerierna till oljefabrikerna, hamnavgifter m. m.

c) kostnad för bearbetning,

d) avdrag för värdet av fodermjöl eller foderkakor, som framkomma, då

olja extraheras eller pressas ur fröet.

Kostnaden för olja ur olika oljeväxtfröer varierar med det procentuella

innehållet av olja i fröet, enär det framkomna fodret har ett lägre försäljningsvärde

än oljan. Såsom utgångspunkt för den här företagna beräkningen

av framställningskostnaderna för olja ur svenskt frö har använts det procentuella

oljeinnehållet i olika fröer av 1944 års skörd, vars bearbetning är

avslutad. Med oljeinnehållet avses givetvis i detta sammanhang den mängd

olja man lyckats framvinna ur fröet. En del av oljan stannar nämligen kvar

i mjölet eller kakorna. Den erfarenhetsmässiga utvinningen av olja ur 1944

års oljeväxtskörd var följande:

rapsfrö............ 39-6 procent

vitsenapsfrö........ 267 »

vallmofrö.......... 38-8 »

linfrö.............. 3319 »

Av vallmofrö har bearbetningen varit obetydlig, och denna siffra är därför

något osäker.

Fodervärdet har beräknats efter 50 öre per kilogram, d. v. s. det pris, som

Svenska spannmålsaktiebolaget enligt överenskommelse erlagt till oljefabrikerna

för foder ur svenskt oljeväxtfrö av 1945 års skörd.

Kalkylerna, vilka begränsats till de viktigaste växtslagen, nämligen raps,

vitsenap, vallmo och oljelin, hava baserats på de av livsmedelskommissionen

föreslagna garantipriserna för till 9 procent vattenhalt nedtorkade och till

oljefabrikerna levererade fröer samt på det redan fastställda priset för höstraps,

85 öre per kilogram. De av livsmedelskommissionen föreslagna garantipriserna

äro följande:

för vårrapsfrö............. 89 öre per kilogram

vitsenapsfrö.......

..... 77 » »

vallmofrö.........

»

linfrö.............

..... 70 » »

»

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Under nu angivna förutsättningar kan kostnaden för framställning av rå

olja ur svenskt oljeväxtfrö beräknas till följande belopp:

för rapsolja.......... Kr 1:69 per kilogram (genomsnitt för höst- och vårraps)

» vitsenapsolja...... » 1:93 » »

» vallmoolja........ » 1:95 » >

» linolja............ »1:63 » .»

Kostnaden för import västerifrån under år 1945 av oljor för margarinfabrikation

(solrosolja, cottonolja, jordnötsolja, kokosolja etc.) samt för inom

landet framställd dylik olja ur importerade råvaror (jordnötter, kopra etc.)

kan genomsnittligt beräknas till kr. 1: 25 per kilogram. Värdet av det ur råvarorna

framkomna fodret har härvid ansetts utgöra 30 öre per kilogram,

vilket motsvarar vad Svenska spannmålsaktiebolaget erlagt och alltjämt erlägger

för foder, som framkommer vid extraktion och pressning av importerade

fettråvaror, avsedda för margarinindustrien. Örn man, för att ernå

bättre jämförelse med kostnader för svensk olja, räknar med 50 öre per kilogram

såsom försäljningsvärde för fodret även ur de importerade råvarorna,

skulle den genomsnittliga kostnaden för under år 1945 importerad olja och

ur importerade råvaror framställd olja reduceras till kr. 1:15 per kilogram.

Importen av linolja har under år 1945 uteslutande skett i form av linfrö,

som därefter bearbetas inom landet. Kostnaden för linolja ur frö, som importerats

under år 1945, utgjorde cirka 1 krona 12 öre per kilogram. Värdet

av de vid pressningen framkomna foderkakorna har härvid beräknats till

25,5 öre per kilogram, vilket motsvarar priset vid försäljning av linkakor ur

importerat frö till Svenska spannmålsaktiebolaget. Vid ett antaget fodervärde

av 50 öre per kilogram skulle kostnaden per kilogram linolja ur importerat

frö reduceras till 60 öre per kilogram.

De här ovan gjorda kostnadsberäkningarna gälla rå olja vid den tidpunkt,

då den framkommer i oljefabriken eller anländer dit från utlandet. Hänsyn

har sålunda icke tagits till kostnaderna för oljans förädling och lagring m. m.

Vid jämförelse mellan de inhemska och de importerade oljorna äro dessa

kostnader icke av intresse, enär de i ungefär samma omfattning drabba bägge

produkterna.

Stockholm den 28 januari 1946.

Statens livsmedelskommission

Byrån för prisclearing m. m.

Nils Eng.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 108.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. JoU 1946:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av oljeväxtsamt linoch hampodlingen m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1946:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av oljeväxtsamt linoch hampodlingen m. m. a1 i texten