Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om hgpoteksaktiebolag

1946-02-08 · 84 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 77 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:109, Med förslag till lag om hgpoteksaktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

1

Nr 109.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

hgpoteksaktiebolag; given Stockholms slott den 8 mars

1946.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt g 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om hypoteksaktiebolag.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 109.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

Förslag

till

Lag

om hypoteksaktiebolag.

Med upphävande av vad i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2) om vissa

aktiebolag, som driva lånerörelse, finnes stadgat, såvitt angår aktiebolag som

hava till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt, förordnas

härigenom som följer.

1 §•

I fråga örn aktiebolag som har till ändamål att idka belåning av fast

egendom eller tomträtt men i vars verksamhet bankrörelse icke ingår (hypoteksaktiebolag)

skall gälla vad angående aktiebolag i allmänhet är föreskrivet,

i den mån ej annat följer av vad nedan stadgas.

2 §•

Göres för registrering av hypoteksaktiebolag ansökan om godkännande av

stiftelsehandlingar efter vad i lagen om aktiebolag är stadgat, och filmer

registreringsmyndigheten hinder icke möta mot godkännande av handlingarna,

skall den med eget yttrande underställa Konungen förslaget

till bolagsordning. Konungen prövar bolagsordningens överensstämmelse med

lag och författning så ock huruvida därutöver med hänsyn till omfattningen

och beskaffenheten av bolagets verksamhet särskilda föreskrifter böra intagas

i bolagsordningen. Vid godkännande av förslag till bolagsordning äger

Konungen föreskriva, att bolaget ej utan särskilt medgivande av Konungen

må driva verksamheten längre än viss tid.

I bolagsordning, som godkänts av Konungen, må ändring ej vidtagas utan

att Konungens godkännande erhållits.

3 §.

Har Konungen föreskrivit att hypoteksaktiebolag ej må utan särskilt medgivande

driva sin verksamhet längre än viss tid, och fortsätter bolaget verksamheten

efter utgången av denna tid, äger Konungen förordna, att bolaget

skall träda i likvidation. Driver hypoteksaktiebolag eljest sin verksamhet i

strid mot lag eller författning eller bestämmelse i bolagsordningen, äger Konungen

förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga åtgärder för rättelses vinnande.

Vidtagas ej åtgärder som nu sagts inom den bestämda tiden, äger

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

3

Konungen förbjuda fortsättning av bolagets verksamhet och förordna, att

bolaget skall träda i likvidation.

Har Konungen meddelat förordnande att hypoteksaktiebolag skall träda i

likvidation, utser Konungen tillika en eller flera likvidatorer att verkställa

likvidationen, och skall med avseende å denna så anses som hade förordnandet

meddelats av rätten. Likvidator äger av bolaget uppbära arvode till belopp

som bestämmes av Konungen.

4 §•

Konungen äger medgiva hypoteksaktiebolag undantag, helt eller delvis,

från vad i lag stadgas rörande skyldighet för aktiebolag att verkställa avsättning

av vinstmedel med hänsyn till förhållandet mellan bolagets skulder

och summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond.

5 §•

Hypoteksaktiebolag skall stå under tillsyn av bank- och fondinspektionen,

såframt ej Konungen, om så ur allmän och enskild synpunkt finnes utan

olägenhet kunna ske, medgiver befrielse därifrån. Sådan befrielse lämnas

för viss tid eller tillsvidare.

Ledamot av eller annan befattningshavare hos bank- och fondinspektionen

må ej deltaga i styrelsen av eller vara anställd vid hypoteksaktiebolag,

över vilket inspektionen har att utöva tillsyn.

Med avseende å tillsynen skall gälla vad nedan stadgas i 6—15 §§.

6 §.

Bank- och fondinspektionen skall övervaka, att bolaget i sin verksamhet

ställer sig till efterrättelse de lagar och andra författningar, som hava avseende

å hypoteksaktiebolag, ävensom den för bolaget gällande ordningen

samt de föreskrifter, som med stöd av stadgande i lag eller bolagsordningen

blivit av bolagsstämma eller styrelse meddelade; dock vare inspektionen icke

pliktig övervaka iakttagandet av sådana bestämmelser, som avse enskild delägares

rättigheter eller skyldigheter i förhållande till bolaget eller till annan

delägare eller som angå bolagets inre angelägenheter.

Det åligger inspektionen att jämväl i övrigt, såvitt angår förhållanden som

kunna inverka på bolagets säkerhet, med uppmärksamhet följa dess verksamhet.

Inspektionen äger, där så finnes erforderligt, utse en revisor att med övriga

revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets

räkenskaper.

7 §•

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, vilket står i strid mot lag

eller bolagsordningen, må bank- och fondinspektionen förbjuda verkställig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

het av beslutet. Inspektionen må ock förelägga styrelsen att, i händelse beslut

av nyss omförmälda beskaffenhet gått i verkställighet, göra rättelse, där

så kan ske, samt att fullgöra vad styrelsen åligger enligt lag eller bolagsordningen.

Sådant föreläggande må dock, utom vad angår innehållet av

vinst- och förlusträkning eller balansräkning, icke av inspektionen meddelas

i fråga örn i lag givna föreskrifter, vilkas överträdande är belagt med straff.

Inspektionen äger, ändå att avvikelse från lag eller bolagsordningen icke

skett, meddela de erinringar i fråga om bolagets verksamhet som inspektionen

kan finna påkallade.

Där inspektionen så finner erforderligt, må inspektionen meddela närmare

föreskrifter om sättet för förandet av bolagets räkenskaper, om förvaring av

värdehandlingar samt örn inventering av dessa.

8 §.

Bank- och fondinspektionen äger sammankalla bolagets styrelse, när sådant

prövas nödigt. Har styrelsen icke efterkommit av inspektionen framställd

begäran om utfärdande av kallelse till extra bolagsstämma, må kallelse

utfärdas av inspektionen.

Den som enligt av Konungen meddelade bestämmelser har befogenhet att

företräda inspektionen äger närvara vid bolagsstämma eller av inspektionen

utlyst styrelsesammanträde och deltaga i överläggningarna.

9 §.

Bolagets styrelse åligger:

att när som helst för den befattningshavare hos bank- och fondinspektionen,

som enligt av Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant avseende

företräda inspektionen, hålla bolagets kassa och övriga tillgångar

samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning;

att å tider, som inspektionen bestämmer, och enligt av inspektionen fastställda

formulär upprätta och till inspektionen insända översikter över bolagets

tillgångar och skulder jämte uppgift örn villkoren för lån som bolaget

upptager och utlämnar;

att jämväl i övrigt meddela inspektionen eller sådan befattningshavare

därstädes som ovan sagts alla de upplysningar rörande bolaget som av dem

äskas;

att så snart ske kan till inspektionen insända styrelsens förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning ävensom, efter

verkställd revision, den däröver avgivna berättelsen tillika med annan handling

angående bolagets förvaltning och räkenskaper som revisorerna må hava

avlämnat till styrelsen; samt

att, där inspektionen finner anledning till antagande att bolaget gjort sådana

förluster att tio procent av aktiekapitalet förlorats, på inspektionens

anmodan ofördröjligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska

detsamma.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

10 §.

Träder bolaget i likvidation, äger bank- och fondinspektionen förordna

ombud, som har att närvara vid likvidatoremas sammanträden, med rätt

att yttra sig till protokollet, samt att i övrigt övervaka likvidationen.

Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets böcker, räkenskaper

och andra handlingar, och må av ombudet begärd upplysning angående

förvaltningen ej av likvidatorerna förvägras.

Inspektionen äger under bolagets likvidation i avseende å likvidatorer och

bolagsstämma enahanda befogenhet som innan bolaget trätt i likvidation

enligt denna lag tillkommer inspektionen beträffande styrelse och bolagsstämma.

11 §•

Bank- och fondinspektionen äger vid meddelande av föreskrift eller förbud

enligt denna lag förelägga vite så ock fälla till sådant vite.

12 §.

över beslut, som av bank- och fondinspektionen meddelas på grund av

denna lag, må klagan föras hos Konungen inom den tid som för överklagande

av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad, men

beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förordnar.

13 §.

Styrelseledamot, likvidator eller befattningshavare hos bolaget, vilken uppsåtligen

eller av grov vårdslöshet till bank- och fondinspektionen eller den

befattningshavare hos inspektionen som företräder densamma meddelar

oriktig eller vilseledande uppgift angående omständighet, varom det ålegat

honom att lämna upplysning till inspektionen eller den som företräder densamma,

straffes med dagsböter eller fängelse.

14 §.

Böter och vitén som ådömas enligt denna lag tillfalla kronan.

15 §.

Till bestridande av kostnaden för bank- och fondinspektionens tillsynsverksamhet

skall varje hypoteksaktiebolag som omfattas av tillsynen årligen

erlägga bidrag efter visst, för bolagen lika förhållande till sammanlagda beloppet

av bolagets egna fonder och skulder vid utgången av nästföregående

kalenderår, dock icke över två tusendels procent. Närmare föreskrifter örn

fastställande av bidrag och bidrags erläggande meddelas av Konungen.

Det åligger bolaget jämväl att till revisor och ombud som förordnats enligt

6 eller 10 § utgiva ersättning med belopp som inspektionen bestämmer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946 utom såvitt angår 2 och 4 §§,

som skola träda i kraft den 1 januari 1948.

Har före den 1 januari 1948 hypoteksaktiebolag bildats eller beslut fattats

om ändring i bolagsordningen, skall med avseende å stadfästelse av bolagsordningen

eller ändringen äldre lag äga tillämpning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

.Kungl. Maj.ts proposition nr 109

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler chefen för

justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga angående lagstiftning om

hgpoteksaktiebolag samt anför följande.

Inledning.

Enligt lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2) örn vissa aktiebolag, som driva

lånerörelse, gälla för aktiebolag, som ha till ändamål att idka belåning av

fast egendom eller tomträtt eller att driva pantlånerörelse men i vilkas verksamhet

bankrörelse icke ingår, vissa särskilda bestämmelser som avvika från

den allmänna aktiebolagslagen. Sålunda skall Kungl. Maj :ts stadfästelse sökas

å bolagsordning för aktiebolag som avses i lagen. Kungl. Maj:l prövar bl. a.,

huruvida med avseende på vidden och beskaffenheten av bolagets rörelse

särskilda bestämmelser må erfordras. Å ändring i bolagsordning skall likaledes

sökas Kungl. Maj:ts stadfästelse. Vidare föreskrives att ansökning om

bolagets registrering ej må upptagas av registreringsmyndigheten, där ej

Kungl. Maj:ts beslut örn stadfästelse å bolagsordningen ingives. Ej heller må

ändring av bolagsordningen registreras, med mindre den styrkes vara stadfäst

av Kungl. Maj :t.

1911 års lag omfattar, såsom av det sagda framgår, två olika grupper av

aktiebolag, nämligen dels bolag som ha till ändamål att idka belåning av

fast egendom eller tomträtt de!ls ock bolag som ha till ändamål att idka pantlånerörelse.

Av den förra gruppen, som här benämnes hypoteksbolag, finnas

för närvarande sju bolag, nämligen Göteborgs intecknings garanti aktiebolag,

Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö, Hälsingborgs intecknings garanti

aktiebolag, Skånska brands intecknings aktiebolag, Svenska hypotekskreditaktiebolaget,

aktiebolaget Stockholms tomträttskassa och aktiebolaget Göteborgs

tomträttskassa. Samtliga dessa bolag utom Svenska hypotekskreditaktiebolaget

äga enligt bolagsordningarna rätt att för sin utlåningsverksamhet

upplåna erforderliga medel genom utgivande av räntebärande obligationer,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 109,

för vilka säkerhet skall ställas medelst pant av fastighets- eller tomträttsinteckningar

av i bolagsordningarna närmare angiven beskaffenhet. I fråga om

de fyra förstnämnda bolagen gäller, att säkerhetshandlingarna skola för

obligationsinnehavarnas räkning förvaras av ett särskilt ombud som förordnas

av vederbörande länsstyrelse. Beträffande aktiebolaget Stockholms

tomträttskassa och aktiebolaget Göteborgs tomträttskassa, vilkas upplåning

mot obligationer eller reverser sker med garanti av Stockholms stad resp.

Göteborgs stad, tillämpas den ordningen att säkerhetshandlingarna för bolagens

lån innehavas av vederbörande stad.

Verkställda utredningar.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 tillkallade chefen

för handelsdepartementet den 9 juli samma år häradshövdingen Knut

Elliot att verkställa utredning rörande behovet av statlig tillsyn över aktiebolag,

som ha till ändamål att bedriva fastighetsbelåning, och därmed likartade

bolag samt avgiva de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda.

Utredningen hade föranletts av en hemställan den 15 maj 1943 av dåvarande

bankinspektören S. J. Lindeberg till chefen för handelsdepartementet. I denna

hemställan framhölls, med utgångspunkt från vissa missförhållanden som

uppdagats beträffande aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa, att den kontroll,

som man genom 1911 års lag velat erhålla å aktiebolag, med ändamål uteslutande

att idka fastighetsbelåning, visat sig fullständigt illusorisk i de fall då

bolagsordningen icke efterlevts. Då dessa bolag fått rätt att emittera obligationslån,

vilka godtagits för placering av omyndigas medel utan särskilt tillstånd,

syntes det vara ett intresse av vikt, att bolagen underkastades offentlig

tillsyn i likhet med bankaktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag samt

att det torde ligga närmast till hands, att tillsynen anförtroddes åt sparbanksinspektionen.

Vidare kunde ifrågasättas, huruvida icke jämväl tomträttskassorna

skulle läggas under statlig tillsyn. Samtidigt kunde möjligen en översyn

av bestämmelserna om förvaring av säkerhetshandlingar och örn revision

inom hypoteksinstilutionerna anses påkallad.

Den 7 mars 1945 avgav utredningsmannen en promemoria i ämnet. Däri

föreslogs att till 1911 års lag skulle göras ett tillägg, varigenom åt Kungl.

Maj:t inrymdes befogenhet förordna därom att aktiebolag, som har till ändamål

att idka belåning av fast egendom eller tomträtt, skall stå under tillsyn

av bank- och fondinspektionen. Vidare föreslogs att närmare bestämmelser angående

tillsynen skulle upptagas i särskild kungörelse. Ytterligare förordades

vissa ändringar eller kompletteringar i bolagsordningen för några av hypoteksbolagen.

Efter remiss avgåvos yttranden över promemorian av vissa myndigheter

och sammanslutningar. Ärendet överlämnades därefter till justitiedepartementet

för vidare behandling.

Den 1 januari 1948 träder den nya aktiebolagslagen av den 14 september

1944 (nr 705) i kraft. Lagen medför, att ändringar bliva erforderliga i annan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

9

associationslagstiftning. Under förarbetena till nämnda lag framhölls sålunda

att den nya lagens system för bolagsbildningen med en förberedande granskning

och godkännande genom registreringsmyndigheten av handlingarna rörande

bolagsbildningen (de s. k. stiftelsehandlingama) påkallade särbestämmelser

för vissa slag av aktiebolag, som regleras av speciell lagstiftning. Vidare

uppmärksammades frågan om tillämpningen å de särskilda typerna av

aktiebolag av föreskrifterna i allmänna aktiebolagslagen rörande skyldighet

att av vinstmedel verkställa avsättningar till s. k. skuldregleringsfond. De

avvikande stadganden, som i detta hänseende syntes erforderliga, ansågos

böra meddelas i vederbörande speciallagstiftning.

Även i övrigt måste naturligen övervägas, huruvida den nya aktiebolagslagens

i åtskilliga avseenden skärpta bestämmelser böra gälla för aktiebolag

som regleras av särskild lagstiftning.

Inom justitiedepartementet har verkställts en undersökning av nu angivna

spörsmål, i samband varmed skett en överarbetning av förslaget angående

statlig tillsyn över vissa lånebolag. Såsom resultat härav föreligger en av revisionssekreteraren

Erik Hagbergh avgiven, den 12 november 1945 dagtecknad

promemoria angående ändrad lagstiftning rörande aktiebolag som ha

till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt jämte förslag

till lag om aktiebolag som hava till ändamål att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt m. m. Promemorian torde få fogas såsom bilaga till protokollet

i detta ärende (Bilaga A).

Av de två grupper bolag, vilka omfattas av 1911 års lag, är det — såsom

av det anförda framgår — endast den ena gruppen, hypoteksbolagen, som

beröres av de verkställda utredningarna och författningsförslagen. Beträffande

pantlånebolagen uttalas i departementspromemorian, att avsikten torde

vara att med pantlånerörelsen sammanhängande spörsmål skulle upptagas till

behandling så snart en för närvarande inom handelsdepartementet pågående

utredning för revision av förordningen angående handel med vissa begagnade

föremål m. m. slutförts. Det hade därför synts lämpligt att tillsvidare låta

anstå med frågan örn införande av nya lagbestämmelser för pantlånebolagen.

Då flera skäl talade för att de två sinsemellan väsentligt olikartade typerna av

aktiebolag, som lode under 1911 års lag, icke borde bliva föremål för reglering

i en gemensam speciallagstiftning, förordades i departementspromemorian

att 1911 års lag uppdelades i två skilda lagar.

I förenämnda lagförslag behandlas först de bolagsrättsliga bestämmelserna.

Under 1 § i lagförslaget föreslås såsom grundläggande stadgande, att de för

aktiebolag i allmänhet gällande bestämmelserna skola tillämpas jämväl på

hypoteksbolag, i den mån ej särskilda bestämmelser meddelas i förslaget.

I promemorian framhålles, att den nya aktiebolagslagens system för bolagsbildningen

med en granskning genom registreringsmyndigheten av stiftelsehandlingarna,

däribland stiftelseurkund och förslag till bolagsordning, redan

på ett förberedande stadium innan aktieteckning verkställts och konstituerande

stämma hållits, förutsatte vissa kompletterande föreskrifter i den sär
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

skilda lagstiftningen för hypoteksbolag. Det påpekas i detta sammanhang, att

Kungl. Maj:ts stadfästelse å bolagsordning för sådant bolag — som enligt

1911 års lag meddelas efter det bolagsordningen antagits av bolaget i samband

med beslutet örn bolagets bildande — numera regelmässigt meddelas

för viss tid, i allmänhet för en tidrymd av tio år, men tidigare plägade givas

utan dylik begränsning.

Då registreringsmyndigheten icke bör bifalla en ansökan om stiftelsehandlingarnas

godkännande, förrän Kungl. Majit prövat förslaget till bolagsordning

från de synpunkter som avses i nu förevarande lagstiftning, föreslås i 2 §

första stycket, att registreringsmyndigheten innan godkännande meddelas

skall med eget yttrande underställa förslaget till bolagsordning Kungl. Majits

prövning. Kungl. Majit skall härefter, på enahanda sätt som för närvarande

gäller enligt 1911 års lag 2 §, pröva bolagsordningens överensstämmelse med

nämnda lagstiftning samt med lag och författningar i övrigt samt huruvida

därutöver med avseende å omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse

särskilda bestämmelser erfordras. I 2 § andra stycket i förslaget har

upptagits stadgande, att ändring ej må vidtagas i bolagsordning, som godkänts

av Kungl. Majit, utan att Kungl. Majits godkännande erhållits jämväl å ändringen.

Under 3 § lia upptagits föreskrifter rörande möjlighet att framtvinga upplösning

av hypoteksbolag. I departementspromemorian framhålles, att örn

ett hypoteksbolag, vars bolagsordning stadfästs för viss begränsad tid, fortsatte

verksamheten efter utgången av denna tid, envar aktieägare ävensom

styrelseledamot torde kunna framtvinga bolagets likvidation (1910 års aktiebolagslag

102 §, nya aktiebolagslagen 141 §). Några särskilda lagregler angående

ingripande från det allmänna i dylikt fall funnes däremot icke. Sådana

lagregler syntes emellertid påkallade. I förslaget stadgas därför, att

hypoteksbolag ej må fortsätta sin verksamhet utöver den tid, för vilken Kungl.

Majit godkänt bolagsordningen, samt att därest så sker eller det finnes att

verksamheten eljest drives i strid mot bestämmelse i bolagsordningen eller

mot lag eller författning, Kungl. Majit skulle äga att förbjuda fortsättning

av verksamheten och förordna att bolaget skall träda i likvidation. Ett så

exceptionellt ingripande som avsåges med de sålunda föreslagna bestämmelserna

borde naturligen icke komma till stånd utan att först åtgärder vidtagits

för att vinna rättelse på annan väg. Enligt 3 § tredje punkten skola likvidatorer

i fall som nu nämnts utses av Kungl. Majit. Där har jämväl upptagits

bestämmelse rörande likvidatorernas skyldighet att för registrering anmäla,

att bolaget trätt i likvidation. I fjärde punkten stadgas, att likvidator som

utses av Kungl. Majit skall äga av bolaget uppbära arvode med belopp som

bestämmes av Kungl. Majit.

Redan i samband med tillkomsten av den nya aktiebolagslagen uppmärksammades

— såsom tidigare nämnts — frågan örn tillämpningen å särskilda

slag av aktiebolag av den nya lagens konsolideringsregler. Dessa stadganden

ha föranlett upptagande av en dispensregel i 4 § av lagförslaget. I promemorian

lämnas en utförlig redogörelse dels rörande aktiebolagslagens före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 109.

11

skrifter i detta ämne dels ock för kapitalförhållandena inom de nu bestående

sju hypoteksbolagen. I redogörelsen framhålles, att den nya aktiebolagslagen

innehåller viktiga nyheter i fråga om aktiebolagens konsolidering. Sålunda

föreskrives i nya lagen att årlig avsättning till reservfond med tio procent

av årsvinsten skall äga rum till dess reservfonden uppgår till tjugu procent

— för närvarande tio procent — av aktiekapitalet (71 §). Vidare har upptagits

en helt ny regel av innebörd, att samma årliga avsättning till reservfonden

eller en s. k. skuldregleringsfond skall fortsätta i bolag med viss relativt

stark skuldsättning, nämligen i bolag vars skulder enligt balansräkningen

överstiga summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden.

För bolag med dylik skuldsättning skall även gälla den begränsningen

i rätten att utdela vinst, att utdelningen icke får överstiga fem

procent av bolagets behållna förmögenhet, med mindre ett lika stort belopp

som det vilket därutöver utdelas avsättes till reservfonden eller skuldregleringsfonden

(72 §).

I departementspromemorian framhålles, att när det gäller att taga ställning

till spörsmålet om tillämpningen på hypoteksbolagen av legala konsolideringsregler

den speciella karaktären av bolagens verksamhet givetvis borde

beaktas. Bolagens ändamål vore att idka belåning av mera värdebeständig

egendom och för detta ändamål krävdes tillgång på avsevärt kapital. Ett

uppsamlande av mycket stort eget kapital ledde emellertid ofta till en fördyring

av verksamheten, vilket i synnerhet när verksamheten kunde anses

fullfölja för det allmänna betydelsefulla syften givetvis borde undvikas. Det

kunde sålunda stundom vara av vikt att ett företag icke förhindrades att arbeta

med förhållandevis stort främmande kapital. I fråga om de flesta av bolagen

torde vara ganska klart, att legala konsolideringsföreskrifter, bortsett

från bestämmelserna om reservfond, icke vore behövliga. Den i lagförslaget

upptagna dispensregeln innebär, att Kungl. Maj:t äger medgiva aktiebolag

som avses i lagen undantag, helt eller delvis, från nya aktiebolagslagens bestämmelser

i 72 §. I departementspromemorian uttalas vidare, att dispens enligt

ifrågavarande stadgande i allmänhet syntes böra beviljas för viss begränsad

tid.

Utöver vad som framgår av det anförda skulle enligt departementspromemorian

icke påkallas några bolagsrättsliga särbestämmelser för hypoteksbolag.

Vad härefter angår frågan om anordnande av statlig tillsyn över

hypotek sbo lag har spörsmålet, vilka bolag som skulle omfattas av tillsynen,

lösts på eli principiellt annorlunda sätt i departementspromemorian än

enligt den av häradshövding Elliot verkställda utredningen. Det förslag som

innefattades i sagda utredning innebar, att hypoteksbolag skulle stå under

tillsyn av bank- och fondinspektionen, såframt Kungl. Majit meddelade förordnande

därom, och utredningsmannen förordade, att av de nu existerande

hypoteksbolagen Göteborgs intecknings garanti aktiebolag, Skånska inteckningsaktiebolaget

i Malmö och Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag

skulle underkastas statlig tillsyn.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

I departementspromemorian framhålles, att i vissa yttranden över nyssnämnda

utredning kommit till synes en något avvikande ståndpunkt i frågan

om den statliga tillsynens omfattning. Sålunda hade bank- och fondinspektionen

ansett möjligheten att anordna statlig tillsyn böra i lagen begränsas

till sådana bolag, som enligt de av Kungl. Majit fastställda bolagsordningarna

berättigats att upplåna medel mot obligationer. Å andra sidan hade i

två yttranden — av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt Göteborgs

intecknings garanti aktiebolag -— förordats, att den statliga tillsynen gjordes

obligatorisk för alla hypoteksbolag, möjligen med rätt för Kungl. Majit att

på särskild framställning medgiva befrielse därifrån för viss tid. I departementspromemorian

påpekas vidare, att det främsta skälet för införande —

genom 1898 års lånebolagslag — av skyldighet för fastighetsbelåningsbolag

att söka Kungl. Majits stadfästelse å bolagsordningen var bolagens rätt att

utgiva obligationer. Häri kunde visserligen anses ligga ett motiv för att begränsa

jämväl den statliga tillsynen över hypoteksbolag till bolag som hade

dylik rätt. Hypoteksbolagen finge emellertid numera anses i allmänhet driva

en verksamhet av sådan natur, att anledning att lägga dem under statlig tillsyn

kunde föreligga, oberoende av om de anskaffade för sin rörelse erforderliga

medel genom utgivande av obligationer eller andra förskrivningar. Det

erinrades jämväl, att på vissa håll ansetts angeläget att tillsynen skulle avse

även företagens räntepolitik.

Enligt 5 § första stycket i det vid departementspromemorian fogade lagförslaget

har den statliga tillsynen i princip gjorts obligatorisk för alla hypoteksbolag.

Till detta huvudstadgande knytes en dispensregel av innehåll att

Kungl. Majit äger medgiva befrielse från tillsynen, örn så ur allmän och

enskild synpunkt finnes utan olägenhet kunna ske. I promemorian framhålles,

att dispensregeln vore avsedd att komma till användning främst i de fall,

då en tillfredsställande kontroll över bolaget utövades av kommunala myndigheter

eller där anordnandet av en dylik kontroll framstode som en närmast

kommunal angelägenhet samt alt med detta uttalande uppenbarligen

åsyftades aktiebolaget Stockholms tomträttskassa och aktiebolaget Göteborgs

tomträttskassa.

I departementspromemorian anföres vidare:

Enligt utredningen rörande statlig tillsyn över hypoteksbolag förordades

att tillsyn icke skulle ifrågakomma beträffande Skånska brands intecknings

aktiebolag och Svenska hypotekskreditaktiebolaget, därvid dock beträffande

det förstnämnda bolaget förutsattes att ur bolagsordningen skulle utgå bestämmelsen

angående rätt för bolaget att utge obligationer. Båda dessa bolag

äro dotterföretag till försäkringsbolag. Därest en tillsyn över dessa hypoteksbolag

ur samhällelig synpunkt skulle anses önskvärd, torde det vara mest

rationellt att densamma utövades av försäkringsinspektionen. Gällande lag

om försäkringsrörelse lärer dock endast i begränsad utsträckning giva stöd

för anordnande av en dylik tillsyn. De nu ifrågavarande båda bolagen måste

därför principiellt inbegripas under den statliga tillsynen enligt lagförslaget.

Givet är emellertid att, såframt försäkringsinspektionen beredes tillfälle att

öva nödig kontroll över bolagen, detta bör utgöra anledning till dispens

från lagförslagets tillsynsbestämmelser.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

13

I anslutning till den nu behandlade föreskriften om hypoteksbolagens

ställande under tillsyn av bank- och fondinspektionen förordas enligt departementspromemorian

en bestämmelse, att ledamot av eller annan befattningshavare

hos inspektionen icke må deltaga i styrelsen av eller vara anställd

vid bolag över vilket inspektionen har att utöva tillsyn.

De närmare bestämmelserna angående den statliga tillsynen över hypoteksbolag,

vilka upptagits i 6—14 §§, ha utformats på i stort sett samma sätt

som motsvarande bestämmelser i lagen om bankrörelse angående den statliga

tillsynen över bankerna (230 a § o. följ. §§). I lagförslagets 6 § angives

bank- och fondinspektionens uppgift i främsta rummet vara att övervaka, att

hypotcksbolagen i sin verksamhet ställa sig till efterrättelse de författningar,

som lia avseende å hypoteksbolag, ävensom vederbörande bolagsordning. Härtill

fogas ett undantagsstadgande, enligt vilket inspektionen icke är pliktig

övervaka iakttagandet av sådana bestämmelser, som avse enskild delägares

rättigheter eller skyldigheter i förhållande till bolaget eller till annan delägare

eller som angå bolagets inre förhållanden. Inspektionen har vidare enligt

lagförslaget ålagts att jämväl i övrigt, såvitt angår förhållanden som kunna

inverka på bolagets säkerhet, med uppmärksamhet följa dess verksamhet.

I 6 § tredje stycket har upptagits ett stadgande av innehåll att inspektionen,

där så finnes erforderligt, äger utse en revisor att med övriga revisorer

deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper.

Av lagförslagets 7 § framgår, vilka befogenheter som tillkomma bank- och

fondinspektionen vid fullgörande av dess tillsynsverksamhet. Där stadgas,

att inspektionen äger förbjuda verkställighet av sådant beslut av styrelse eller

bolagsstämma, som står i strid mot lag eller bolagsordningen, ävensom

att inspektionen må kunna förelägga styrelsen dels att, för den händelse beslut

av nämnda beskaffenhet gått i verkställighet, göra rättelse där så kan

ske, dels ock att fullgöra vad styrelsen åligger enligt lag eller bolagsordningen.

Inspektionen har vidare tillagts en rätt att, oavsett huruvida avvikelse

skett från lag eller bolagsordning, meddela de erinringar i fråga om bolagets

verksamhet som inspektionen kan finna påkallade. Slutligen äger inspektionen,

örn så finnes erforderligt, meddela närmare föreskrifter om förvaring

av värdehandlingar samt örn inventering av dessa.

Beträffande lagförslagets övriga bestämmelser i fråga örn den statliga tillsynen

må följande nämnas. Enligt 8 § äger bank- och fondinspektionen påkalla

att styrelsesammanträde eller bolagsstämma utlyses. Bolagsledningens

uppgifter angivas i 9 §. Det åligger styrelsen bland annat att för inspektionen

hålla för granskning tillgängliga bolagets kassa och övriga tillgångar

samt räkenskapshandlingar, att å tider, som inspektionen bestämmer, upprätta

och till inspektionen insända översikter över bolagets tillgångar och

skulder jämte uppgift om villkoren för bolagets upplåning och utlåning, att

jämväl i övrigt meddela inspektionen begärda upplysningar, att till inspektionen

insända de årliga redovisningshandlingarna samt att, där inspektionen

finner anledning till antagande att bolaget gjort sådana förluster att tio

procent av aktiekapitalet förlorats, på inspektionens anmodan ofördröjligen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

låta upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma. Den sistnämnda

bestämmelsen har upptagits på föranledande av bank- och fondinspektionen.

Det må framhållas att bolagsordningarna för vissa av hypoteksbolagen

innehålla den i jämförelse med aktiebolagslagen skärpta regeln

att likvidationsplikt skall inträda, om en tiondel av aktiekapitalet gått förlorat.

I lagförslagets 10 § ha upptagits bestämmelser om bank- och fondinspektionens

befogenheter under bolagets likvidation ävensom rörande likvidatoremas

skyldigheter. Enligt 11 § äger inspektionen vid meddelande av föreskrift

eller förbud enligt lagen förelägga vite samt fälla till sådant vite. 12 §

innehåller stadgande om överklagande hos Konungen av bank- och fondinspektionens

beslut. I paragrafen har föreslagits att beslut som överklagats

ändock skall gå i verkställighet, där icke Konungen annorlunda förordnar.

Bestämmelse om straff för styrelseledamot eller annan befattningshavare

hos bolaget, vilken meddelar vissa oriktiga eller vilseledande uppgifter, har

införts i 13 §.

Därest hank- och fondinspektionens verksamhetsområde utsträckes till att

omfatta hypoteksbolag, har förutsatts att de bolag, vilka komme att innefattas

under tillsynen, skulle förklaras skyldiga att bidraga till de med inspektionsverksamheten

förbundna kostnaderna. I promemorian föreslås, att

det årliga bidraget skall utgå med en tusendels procent av sammanlagda beloppet

av vederbörande bolags egna fonder och skulder. Därigenom skulle

från de tre hypoteksbolag, som i första hand avses skola stå under tillsyn,

med deras nuvarande omslutning inflyta tillhopa för år omkring 2 400 kronor.

I överensstämmelse härmed har utarbetats förslag till kungörelse rörande

bidragsplikten, vilket nära ansluter sig till kungörelsen den 11 juni 1937

(nr 444) angående bankbolags bidrag till bestridande av kostnaden för bankinspektionen.

I övergångsbestämmelserna till lagförslaget har föreskrivits

att genom nya lagen upphäves vad beträffande hypoteksbolag finnes stadgat

i 1911 års lag. Den nya lagstiftningen har — enligt andra stycket av övergångsbestämmelserna

— föreslagits skola träda i kraft den 1 juli 1946, dock

med undantag för bestämmelserna i 2 och 4 §§, vilka föreslagits skola träda

i kraft först den 1 januari 1948. I departementspromemorian framhålles, att

sagda bestämmelser innebära avvikelser från nya aktiebolagslagen och icke

kunna vinna tillämpning innan denna trätt i kraft. Vidare har bland övergångsbestämmelserna

föreslagits stadganden av innebörd, att bestämmelserna

om tvångsupplösning av hypoteksbolag (3 §) och statlig tillsyn (5—

14 §§) skola gälla även befintliga hypoteksbolag samt att i avseende å lagens

tillämplighet å hypoteksbolag, som bildats före den 1 januari 1948, i övrigt

skola gälla motsvarande bestämmelser som i lagen den 14 september 1944

(nr 706) angående införande av nya lagen örn aktiebolag finnas stadgade i

fråga om nya aktiebolagslagens tillämplighet å äldre aktiebolag.

Slutligen har i övergångsbestämmelserna upptagits föreskrift, att där i lag

eller författning förekommer hänvisning till vad särskilt är stadgat örn aktie
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109. 15

bolag, som ha till ändamål att driva lånerörelse, därunder skall inbegripas

hypoteksbolag.

I departementspromemorian — liksom i den tidigare utredningen — har

till diskussion upptagits spörsmålet om vissa ändringar i eller tillägg

till bolagsordningarna för hypoteksbolag. Sålunda förordas

att i bolagsordningarna intagas föreskrifter, att minst en revisor skall

vara av handelskammare i riket auktoriserad revisor ävensom att varje obligation,

som utgives av hypoteksbolag, skall vara egenhändigt undertecknad

av minst en styrelseledamot. Enligt den tidigare utredningen hade vidare förordats,

att i bolagsordningarna skulle intagas föreskrifter bland annat därom

att bank- och fondinspektionen skulle meddela närmare bestämmelser om

de åligganden, vilka skola ankomma på ombud som av länsstyrelse utses för

förvaring av säkerhetshandlingar för bolagens obligationslån, samt att utgivna

men icke utelöpande obligationer skulle förvaras på samma sätt som

gällde angående förvaring av säkerhetshandlingar för obligationslån. Departementspromemorian

intager i de sist omförmälda hänseendena en avvikande

ståndpunkt. Skälen härtill framgå av följande uttalanden, i vilka

jämväl beröres en av bank- och fondinspektionen i dess yttrande över häradshövding

Elliots utredning gjord hemställan att inspektionen måtte äga

utse ombuden.

Praktiska skäl talade visserligen för att ombuden böra utses av samma

myndighet, som utövar den statliga tillsynen över bolagen, i synnerhet om på

denna myndighet skall ankomma att utfärda instruktion för ombuden. Det

torde emellertid kemna ifrågasättas, om ej ett sådant system kunde leda till

ett mindre lämpligt sammanförande av ombudens speciella uppgifter med

den egentliga tillsynsverksamheten. De för närvarande av länsstyrelserna utsedda

ombuden hade främst till uppgift att vaka över säkerhetshandlingarna

för obligationslån och de fyllde en betydelsefull funktion i syfte att panträtt

i dessa handlingar skall lagligen vara tillförsäkrad obligationsinnehavarna.

Ombudens uppgifter vöre sålunda av helt annan natur än revisorernas.

Då det torde vara angeläget att icke försvaga ombudens karaktär av särskilt

kontrollorgan i obligationsinnehavarnas intresse, syntes det vara att förorda

att nuvarande ordning för deras utseende bibehölles. Vad därefter angick

frågan vilken myndighet, som skulle utfärda instruktion för ombuden, torde

övervägande skäl tala för att det borde vara samma myndighet som förordnar

ombuden, d. v. s. länsstyrelserna. Det borde emellertid förutsättas att vid

utarbetande av instruktioner samråd ägde rum med tillsynsmyndigheten.

Beträffande förvaringen av utgivna men icke utelöpande obligationer syntes

tillfyllest att densamma skedde så att utsläppande av obligationer, för vilka

täckning i pantsäkerhet ej funnes, förhindrades. Det borde i första hand

ankomma på styrelsen och revisorerna att tillse att förvaringen ordnades på

betryggande sätt.

Yttranden över departementspromemorian.

Yttranden över departementspromemorian och däri innefattade förslag ha

efter remiss avgivits av bank- och fondinspektionen, patent- och registreringsverket,

försäkringsinspektionen, Överståthållarämbetet, länsstyrelsen i Mal
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

möhus län och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ävensom av de sju nu

existerande liypoteksbolagen och svenska bankföreningen.

De i departementspromemorian framlagda förslagen ha i princip tillstyrkts

eller lämnats utan erinran i samtliga yttranden. Bankföreningen har därvid

uttalat att den funne det välbetänkt att bryta ut lagbestämmelserna om hypoteksbolag

från den nuvarande gemenskapen med bestämmelserna örn pantaktiebolag

i 1911 års lånebolagslag, särskilt som därigenom lagtekniskt möjliggjordes

att sammanföra samtliga föreskrifter om hypoteksbolag till en enda

författning. Aktiebolaget Stockholms tomträttskassa har särskilt framhållit

att, med hänsyn till att enligt departementspromemorian förordats dispens för

bolaget från nya aktiebolagslagens bestämmelser om skuldregleringsfond och

från den statliga tillsynen, bolaget icke hade något att erinra mot de framlagda

förslagen.

Beträffande de i lagförslaget upptagna bolags rättsliga särbestämmelserna

i 2—4 §§ uttalar bank- och fondinspektionen, att desamma syntes

ändamålsenliga. Inspektionen tillägger, att i de fall, då enligt departementspromemorian

de för aktiebolag i allmänhet gällande reglerna ansetts

böra tillämpas, goda skäl anförts därför. Skånska inteckningsaktiebolaget i

Malmö och Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag förorda i sina yttrandan

ändring av lagförslaget 4 § såtillvida, att ett generellt stadgande infördes

örn undantag från aktiebolagslagens bestämmelser rörande avsättning av medel

i sltuldregleringssyfte. Enahanda yrkande framställes av aktiebolaget

Göteborgs tomträttskassa, som därvid framhåller att hypoteksbolagen i sin

rörelse måste arbeta med ett förhållandevis stort främmande kapital.

Bankföreningen har beträffande de bolagsrättsliga bestämmelserna i lagförslaget

ifrågasatt, huruvida icke åt 2 § första stycket borde givas en sådan

avfattning, att Kungl. Maj:t efter prövning av det underställda förslaget till

bolagsordning skall meddela beslut, huruvida den föreslagna bolagsordningen

med eller utan ändring må ligga till grund för bolagets verksamhet. Det

syntes också föreligga skäl för att i lagrummet intaga bestämmelse om att

medgivande härtill lämnades allenast för begränsad tidrymd.

Jag övergår härefter till en redogörelse för de erinringar som i yttrandena

framställas mot departementspromemorians förslag, i vad detta angår den

statliga tillsynen över hypoteksbolag. Det är huvudsakligen

i två avseenden, som skiljaktiga meningar härutinnan kommit till synes

i remissvaren, nämligen beträffande vilka bolag som böra omfattas av statlig

tillsyn och beträffande sättet för utseende av de ombud som för vissa

av bolagen skola finnas för att vaka över att vederbörlig säkerhet är ställd

för bolagens obligationslån.

I fråga om den statliga tillsynens omfattning har bankoch

fondinspektionen framställt erinran mot 5 § i lagförslaget, enligt vilket i

princip alla hypoteksbolag skulle stå under offentlig tillsyn. Inspektionen

hade i yttrande över häradshövding Elliots förslag hävdat, att endast bolag

med rätt att utgiva obligationer borde ställas under tillsyn.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 109.

17

Inspektionen anför vidare följande.

I departementspromemorian medgives, att historiska skäl tala för en sådan

begränsning, och såsom skäl för bestämmelsens utformning på sätt som

skett anföres endast, att hypoteksbolagen numera finge anses i allmänhet

driva en verksamhet av sådan natur, att anledning att lägga dem under offentlig

tillsyn kunde föreligga, oberoende av om de anskaffa för sin rörelse

erforderliga medel genom utgivande av obligationer eller andra förskrivningar.

Inspektionen kan för sin del icke vitsorda, att fastighetsbelåning i och för

sig är en sådan verksamhet som, därest den bedrives av aktiebolag, behöver

ställas under offentlig tillsyn. Först då med verksamheten förenas en upplåning

i större skala av erforderligt kapital från en bredare allmänhet, som

själv icke kan tillvarataga sina intressen, föreligger tillräcklig anledning för

anordnandet av en sådan tillsyn. Då den offentliga tillsynen icke bör utsträckas

längre än behovet påkallar, vidhåller inspektionen sin uppfattning om

lämpligheten av en begränsning av bestämmelsens tillämplighetsområde till

att avse endast bolag med rätt till obligationsutgivning. Inspektionen får

emellertid medgiva, att med den möjlighet till dispens, som enligt förslaget

finnes, resultatet i praktiken icke behöver bliva i stort sett annorlunda, om

åt bestämmelsen gives den mera vidsträckta avfattningen.

Försäkring sinspektionen — som funnit sig böra begränsa sitt utlåtande till

att avse endast Skånska brands intecknings aktiebolag och Svenska hypotekskreditaktiebolaget,

vilka båda bolag äro dotterföretag till försäkringsbolag —

har uttalat, att det syntes lämpligt att i princip obligatorisk tillsyn över hypoteksbolagen

införes liksom även att under vissa förutsättningar möjlighet

till undantag från sådan tillsyn gives.

Efter en redogörelse för den verksamhet, som drives av nämnda båda bolag,

anför försäkringsinspektionen vidare:

Med hänsyn till arten av dessa bolags verksamhet och särskilt den omständigheten,

att bolagen icke bedriva upplåning från allmänheten mot obligationer,

torde enligt inspektionens mening anledning att ställa bolagen under tillsyn

knappast föreligga. Huruvida de framdeles på grund av ändring i verksamhetens

art kunna behöva ställas under tillsyn, torde böra bedömas med

hänsyn till då föreliggande omständigheter.

I motiven till lagförslaget har anförts, att, såframt inspektionen bereddes

tillfälle att öva nödig kontroll över ifrågavarande två bolag, detta givetvis

borde utgöra anledning till dispens från lagförslagets tillsynsbestämmelser.

Med anledning härav vill inspektionen framhålla, att om med uttrycket »nödig

kontroll» avses tillsyn i gängse bemärkelse, gällande lag örn försäkringsrörelse

icke torde giva tillräckligt stöd för anordnande av dylik tillsyn. Frågan

örn vilken myndighet det bör tillkomma att — därest så skulle anses påkallat

—- öva tillsyn över de nämnda bolagen bör enligt inspektionens mening

ej ses ur synpunkten, huruvida de äro dotterbolag till försäkringsföretag,

utan bör vara beroende på arten av deras rörelse och särskilt på, huruvida

de bedriva upplåning från allmänheten mot obligationer. Härvid har

inspektionen icke tagit ståndpunkt till frågan huruvida dotterbolag lill försäkringsbolag

överhuvud taget kan anses befogat driva rörelse av denna art.

Svenska hypotekskreditaktiebolaget hemställer i sitt yttrande, att lagförslagets

5 § ändras så, att det skall ankomma på Kungl. Maj:ts prövning i varje

särskilt fall huruvida hypoteksbolag skall stå under statlig tillsyn. Bolaget

bar härvid framhållit, alt det icke upplånar medel bos allmänheten samt att

Bihang till riksdagens protokoll 1946. I naini. Sr 109. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

bolagets värdehandlingar, vilka av de två försäkringsföretag som äga bolaget

användas för redovisning i försäkringsfonden, därigenom bliva underkastade

kontroll av försäkringsinspektionen.

Aktiebolaget Göteborgs tomträttskassa påpekar i sitt yttrande, att det är

Göteborgs stad, som har intresse av att utöva och jämväl utövar kontroll

över bolagets verksamhet. Bolaget anser att de speciella förhållanden, som

föreligga beträffande såväl aktiebolaget Stockholms tomträttskassa som aktiebolaget

Göteborgs tomträttskassa, motivera att för dessa bolag i lagen stadgas

undantag från regeln, att hypoteksbolag skola stå under statlig tillsyn.

Det förefölle icke ändamålsenligt, att särskilt medgivande till befrielse från

sådan tillsyn skulle behöva inhämtas.

Bankföreningen har anslutit sig till förslaget att inrätta en statlig tillsyn

över liypoteksbolagens verksamhet med bank- och fondinspektionen sdra tillsynsmyndighet

men förordar, i likhet med inspektionen, att tillsynen bör anordnas

endast över sådana hypoteksbolag, som i den av Kungl. Majit godkända

bolagsordningen berättigats att upplåna medel mot obligationer. Bankföreningen

yttrar i detta sammanhang:

Det synes kunna sättas i fråga, huruvida det finnes anledning att låta huvudregeln,

att hypoteksbolag skall stå under tillsyn av bank- och fondinspektionen,

gälla andra bolag än sådana, som äga rätt att utgiva obligationer.

Grunden för att ställa hypoteksbolagen under statlig tillsyn torde väl nämligen

knappast kunna vara annan än den, att det är ett statligt intresse att

den allmänhet som genom obligationsköp förser dessa i viss mån statligt

oktrojerade kreditinrättningar med rörelsemedel erhåller största möjliga garanti

för tryggheten av en sådan penningplacering, på samma sätt som insättamas

trygghet varit motivet för den offentliga tillsynen över banker och

sparbanker. Något motsvarande intresse synes icke föreligga i fråga om sådana

hypoteksbolag som upplåna sina rörelsemedel hos andra penninginrättningar

eller hos försäkringsbolag. Och omvänt kan sägas, att örn förslaget

att i princip alla hypoteksbolag skola ställas under statlig tillsyn sammanhänger

med att det anses erforderligt att ställa hypoteksbolagens hela verksamhet,

alltså även utlåningsverksamheten, under statlig tillsyn — något som

enligt bankföreningens mening icke är fallet — något utrymme för en dispensregel

sådan som den föreslagna knappast kan föreligga; att anordna en

dylik generell tillsyn för vissa bolag men icke för andra synes icke kunna

ur saklig synpunkt försvaras.

Ur principiell synpunkt synes det riktigaste vara, att en föreskrift om ställande

av obligationsutgivande hypoteksbolag under statlig tillsyn finge gälla

samtliga sådana bolag utan undantag. Om en offentlig tillsyn anordnas,

framstår det nämligen som i viss mån oegentligt, att tillsynsmyndigheten icke

skall äga möjlighet till inspektion av alla kreditinrättningar av hithörande

slag. Anses emellertid så starka skäl föreligga för att de bägge nuvarande

tomträttskassoma i Stockholm och Göteborg såsom varande i realiteten kommunala

organ skola kunna ställas utanför tillsynsregeln, lärer det riktiga vara

att, på sätt i departementspromemorian föreslagits, undantagen medgivas av

Kungl. Majit i dispensväg. Tänkbart är ju nämligen, att andra kommunala

tomträttskassebolag kunna bildas, beträffande vilka undantag från den statliga

tillsynen icke framstår så befogat som för de nu befintliga.

Som en fördel med det föreslagna dispensförfarandet i förhållande till det

tidigare förordade systemet, att endast de bolag beträffande vilka Kungl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

19

Majit så förordnade skulle stå under statlig tillsyn, har i departementspromemorian

framhållits, att frågan huruvida statlig tillsyn borde införas för

visst bolag, sedan dispens beviljats, bleve föremål för prövning med vissa

tidsintervaller. Detta har icke kommit till uttryck i den föreslagna lagtexten,

i det att enligt 5 § dispens skall kunna lämnas icke endast för viss tid

utan även tillsvidare. Bankföreningen vill emellertid icke sätta i fråga annat

än att, därest dispens för visst hypoteksbolag överhuvud anses böra givas,

förhållandena kunna vara sådana, att den under oförändrade förutsättningar

lämpligen bör gälla på obestämd tid.

I yttrandena över departementspromemorian har särskild uppmärksamhet

ägnats åt spörsmålet om utseendet av ombud för förvaring

av säker hets handlingar för hypotek sbolagens obligationslån

och i sammanhang härmed även berörts frågan om revisionen

inom hy pete k sbolagen. Bank- och fondinspektionen anför i

dessa ämnen följande.

Då inspektionen förklarat sig beredd att omhänderhava tillsynen över hypoteksbolagen,

har en förutsättning härför varit, att någon rutinmässig revision

icke skall behöva utövas av inspektionen. En sådan revision skulle falla

helt utanför ramen för inspektionens vanliga verksamhet och den skulle för

övrigt icke med inspektionens nuvarande sammansättning kunna medhinnas.

Inspektionen är därför tvungen att kräva, att vederbörande bolags kontrollorgan

äro så organiserade, att i desamma ingår åtminstone någon revisionskunnig

person, som åtnjuter inspektionens förtroende och intager ställningen

såsom dess representant. Enklast låter detta ju sig anordnas genom

att inspektionen, såsom i förslaget skett, medgives rätt att utse en revisor.

Därest inspektionens tillsyn skall omfatta även ombudets pantvårdande verksamhet,

finnes, såvitt inspektionen kan inse, icke något som helst skäl, varför

icke jämväl ombudet skulle utses av inspektionen, som ju bär ansvaret för att

han på ett tillfredsställande sätt sköter sina åligganden, och som är den enda

myndighet, med vilken ombudet i sin pantvårdande verksamhet kommer i

beröring. För inspektionen måste det, under angivna förutsättning, uppenbarligen

vara av värde att även på denna post sitter en person, som åtnjuter inspektionens

förtroende. Inspektionen kan icke underlåta att i detta sammanhang

framhålla, att det bl. a. varit just i fråga om ombudets kvalifikationer,

som det tidigare brustit. Berättigas inspektionen utse ombudet och anlitas

för ändamålet en revisionskunnig person, skulle emellertid, såsom inspektionen

i sitt tidigare yttrande framhållit, kravet på tillsättandet av särskild

revisor kunna av inspektionen eftergivas. Genom en sådan förenkling, som

icke torde medföra några vådor av den ari i departementspromemorian antytts,

skulle en i och för sig önskvärd minskning av bolagens kostnader för

tillsynen kunna åstadkommas. Inspektionen vill därför i första hand hemställa,

att frågan örn ombuden och revisorerna löses på sätt inspektionen

tidigare förordat. Skulle det emellertid anses oundgängligt, att ombudens

uppgifter begränsas till att avse allenast vården av obligationshavamas säkerheter,

får inspektionen hemställa, att ombudens tillsättande i allt fall anförtros

åt inspektionen och att inspektionen härjämte, såsom föreslagits, berättigas

utse särskild revisor, en rättighet som i så fall kommer att regelmässigt

utnyttjas.

Länsstyrelsen i Malmöhus län yttrar i förevarande fråga:

Länsstyrelsen anser det mindre lämpligt, att uppgiften att omhänderhava

säkerhetshandlingarna ålägges samma person som uppgiften alt vara bank
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

och fondinspektionens revisor hos hypoteksbolag. Därest dessa båda uppgifter

förenas hos en person, torde man kunna utgå från att uppdraget kommer

att tilldelas en yrkesrevisor. Det är fara värt, att under sådana förhållanden

de egentliga revisionsuppgifterna bliva huvudsaken, medan den viktiga säkerhetsförvaringen

kommer att framstå såsom en underordnad detalj. Klart är

vidare, att en auktoriserad revisor, även om han är väl insatt i gällande inteckningsbestämmelser,

icke kan hava den ingående kunskap om dessa frågor

som en jurist, vilken handlagt inteckningsärenden vid domstol och därefter

haft större praktik i fråga om exekutiva auktioner. Länsstyrelsen anser

därför starka skäl tala för att en särskild person utses med uteslutande uppdrag

att handhava förvaringen av obligationssäkerheten. Det motiv, som

bank- och fondinspektionen andragit för den motsatta ståndpunkten, nämligen

att därigenom bolagens kostnader för den allmänna kontrollen skulle

kunna minskas, anser länsstyrelsen icke bärande. Örn någon kostnadsminskning

verkligen skulle uppkomma till följd av den av inspektionen föreslagna

anordningen, torde minskningen i varje fall bliva så ringa, att den icke kan

tillerkännas avgörande betydelse i förevarande hänseende.

Därest man utgår från att ett särskilt ombud för säkerhetsförvaringen skall

utses, återstår spörsmålet, vilken myndighet lämpligen bör hava att förordna

denna funktionär. För att särskilt markera den önskvärda skillnaden

mellan revisorsuppgifterna och säkerhetsförvaringen anser länsstyrelsen önskvärt,

att tillsättningen av ombudet icke överlämnas åt inspektionen. Närmast

att handhava tillsättningen sjuas länsstyrelserna vara, eftersom länsstyrelserna

genom sitt sysslande med exekutiva auktioner bäst torde kånna

till vilka för säkerhetsförvaringen verkligt kompetenta personer, som finnas

å den ort, där hypoteksbolaget driver sin rörelse.

Samma ståndpunkt intages av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Länsstyrelsen uttalar, att enligt bank- och fondinspektionens i dess tidigare

yttrande framförda förslag ombuden åtminstone faktiskt skulle erhålla en

dubbelställning, nämligen dels som säkerhetsbevarare och dels som revisor.

Länsstyrelsen förklarar sig till fullo instämma i vad i departementspromemorian

anföres till stöd för ett bibehållande av den nuvarande ordningen

för utseende av ombuden och framhåller tillika följande.

Olika fordringar måste ställas på vederbörande, allt efter det gäller ställning

som ombud eller som revisor. För att ett ombud skall kunna pa tillfredsställande

sätt fylla sina uppgifter måste fordras, att han är väl förtrogen

med fastighetsbelåning och särskilt inteckningsförhållanden. Som regel

bör till ombud endast förordnas lagfaren person. Gäller det åter ställning

som revisor måste vikt i första hand tillmätas, att vederbörande besitter

kunnighet och erfarenhet i bokförings- och revisionsarbete. Länsstyrelsen

avstyrker sålunda bestämt inspektionens förslag i ifrågavarande hänseende.

Göteborgs intecknings garanti aktiebolag förordar likaledes departementspromemorians

ståndpunkt i det föreliggande spörsmålet, ehuru detta enligt

bolagets uttalande troligen Lomme att medföra någon kostnadsökning för

bolagen.

Bankföreningen uttalar, att den omständigheten, att ombuden äro att betrakta

som obligationsinnehavarnas särskilda kontrollorgan, synes tala för

att de böra intaga en fristående ställning i förhållande till det statliga inspektionsorganet.

Bankföreningen ansluter sig närmast till departements
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

21

promemorians ståndpunkt i denna del och framhåller vidare, att det ombud,

som enligt bolagsordningen för Inteckningsbanken aktiebolag skall finnas

för förvaringen av säkerhetshandlingarna till bankens obligationslån, utses

av Överståthållarämbetet.

I några yttranden har berörts frågan örn instruktioner för ombuden.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har gentemot förslaget i departementspromemorian,

att utfärdande av sådana instruktioner skulle ankomma

på vederbörande länsstyrelse, invänt, att det syntes mindre rationellt, örn

inteckningsbolag framdeles komme afl bildas mera allmänt i olika delar av

landet, att flera lokala myndigheter skulle var och en å sin ort hava att utfärda

instruktioner av praktiskt taget samma innehåll. En centralisering av

denna uppgift torde därför vara att föredraga. Det syntes lämpligast att fastställandet

av instruktion verkställdes av Kungl. Majit på samma sätt som

skett beträffande allmänna ombud i sparbanker, stadshypoteksföreningar och

bostadskreditföreningar.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter, att för vinnande av

enhetlighet en normalinstruktion borde upprättas, innan länsstyrelserna utfärdade

sina instruktioner.

I förevarande sammanhang må nämnas, att Överståthållarämbetet i sitt

yttrande framhållit angelägenheten av att föreskrift om den särskilda kontrollen

över säkerhetshandlingarna för obligationslån alltid funnes intagen i

vederbörande bolagsordning. Ämbetet anför härom:

I den offentliga tillsynen över hypoteksbolagens verksamhet ingår normalt

som ett led, att ett ombud, som länsstyrelse förordnar, skall vaka över säkerhetshandlingarna

för de obligationslån, som sådant bolag upptar för anskaffande

av medel för rörelsen. Örn åliggandet stadgas i bolagsordningarna,

som av Kungl. Majit fastställas för bolagen. Anordningen, främst tillkommen

i obligationsinnehavarnas intresse, är ägnad att skapa trygghet och

lugn på kreditmarknaden. Kontrollanordningen, örn än normalt vidtagen, är

emellertid icke genomgående föreskriven. Sålunda gäller den exempelvis ej

för aktiebolaget Stockholms tomträttskassa, kanske närmast beroende på

ett förbiseende på sin tid vid utfärdandet av bolagsordningen för bolaget.

Ämbetet vill gärna vitsorda, att bolagets verksamhet, enligt vad känt är,

bedrives på ett förtjänstfullt sätt. Enstaka hypoteksbolag böra dock enligt

ämbetets förmenande ej vara undantagna från den principiellt önskvärda

kontrollanordningen. Ämbetet får därför hemställa, att vid förestående omprövning

av bolagsordningen för detta och övriga hypoteksbolag föreskrift

om kontrollanordningen gives.

Aktiebolaget Stockholms tomträttskassa har i sitt yttrande — med förmälan

att bolagets styrelse beslutat föreslå bolagsstämman sådan ändring av

bolagsordningen, att den komme i överensstämmelse med förslagen i departementspromemorian

-— förklarat att jämväl den ändringen av bolagsordningen

skulle föreslås, alt däri intoges bestämmelse örn förvaring genom

ett av Stockholms stads drätselnämnd utsett ombud av de inteckningar som

skola utgöra säkerhet för stadens garanti för bolagets upplåning. Bolaget

framhåller, alt då staden på grund av borgen är belalningsansvarig för bolagets

förbindelser, det icke ansetts föreligga ett allmänt intresse att kon
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

trollföreskrifter lämnades för verksamheten, vilket i stället ansetts vara en

stadens egen angelägenhet.

Mot vad i departementspromemorian yttras rörande förvaringen av

utgivna men icke utelöpande obligationer framställas erinringar

av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lån, som härom anför:

Enligt den tidigare utredningen angående statlig tillsyn över hypoteksbolag

föreslogs, att i bolagsordningarna skulle intagas föreskrift örn att utgivna

men icke utelöpande obligationer skulle förvaras på samma sätt som gäller

förvaring av säkerhetshandlingar för obligationslån. I länsstyrelsens yttrande

över nämnda utredning framfördes vissa erinringar i förevarande avseende

och närmast med anledning härav har i departementspromemorian uttalats,

att det syntes tillfyllest, att förvaringen av de obligationer, för vilka täckning

i pantsäkerhet ej finnes, ordnades på sådant sätt, att utsläppande av

samma obligationer förhindrades, samt att det i första hand borde ankomma

på styrelsen och revisorerna att tillse att förvaringen ordnades på betryggande

sätt.

Sådana slutsatser av länsstyrelsens nyssnämnda yttrande kan länsstyrelsen

icke biträda. Erfarenheterna från Göteborgs hypotekskassa tala ej härför.

Enligt länsstyrelsens mening böra uttryckliga föreskrifter meddelas i bolagsordningarna

om på vilket sätt de utgivna men icke utelöpande obligationerna

skola förvaras. Förvaringen av desamma bör anförtros åt ombuden.

Men det är icke nödvändigt och ej heller lämpligt att samma bestämmelser

gälla i fråga örn förvaringen av sagda obligationer som beträffande förvaringen

av säkerheterna för de utelöpande obligationerna. I enlighet med vad

länsstyrelsen framhållit i sitt tidigare yttrande torde det vara tillfyllest, att

förvaringen sker under dubbla lås, till vilka nycklarna omhänderhas den

ena av ombudet och den andra av en styrelseledamot eller en tjänsteman

i bolaget.

Vissa anmärkningar framföras mot det i departementspromemorian intagna

lagförslagets detalj bes tämmelser om den statliga tillsynen

över hypoteksbolag. Bank- och fondinspektionen yttrar beträffande

bolagens bokföring följande.

I fråga örn tillsynsmyndighetens befogenheter hemställde inspektionen i

sitt tidigare yttrande örn bemyndigande att lämna närmare föreskrifter örn

vederbörande bolags bokföring. Denna hemställan har ej beaktats i förslaget.

Rätt att lämna anvisningar angående bokföringen tillkommer inspektionen

enligt dess instruktion beträffande samtliga företag, som för närvarande

äro underställda inspektionen, en rätt varav inspektionen i olika sammanhang

begagnat sig. Även örn, såsom framhållits i promemorian, den nya

aktiebolagslagen innehåller utförliga bestämmelser i förevarande ämne, skulle

dock, enligt vad erfarenheterna av inspektionens hittillsvarande tillsynsverksamhet

utvisa, vara av värde, om motsvarande rätt tillkomme inspektionen

beträffande de företag som nu avses skola ställas under inspektionens

uppsikt.

Överståthållarämbetet har i fråga om verkan av bank- och fondinspektionens

beslut gjort följande uttalande.

Enligt lagförslaget skall bank- och fondinspektionen äga vid meddelande

av föreskrift eller förbud förelägga vite ävensom fälla till sådant vite. Generellt

stadgas örn inspektionens beslut, att de skola få överklagas hos Konungen

inom den tid, som gäller för besvär över förvaltande myndigheters

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

23

och ämbetsverks beslut, ävensom att de skola gå i verkställighet, där icke

Konungen annorlunda förordnar. I fråga om fällande till vite bryter förslaget

mot regeln, att domstolars och myndigheters beslut örn utdömande av

vite ej är verkställbar utan att ha vunnit laga kraft. Endast örn hovrätts

beslut gäller enligt 6 § 1 stycket promulgationslagen till rättegångsbalken,

att det må omedelbart verkställas genom utmätning. Utmätning kan förhindras

blott genom att vitesbeloppet nedsättes hos Kungl. Maj:ts befallningshavande

och bringas att gå åter genom företeende av bevis örn sådan nedsättning.

Emellertid får det utmätta ej säljas, förrän laga kraft åkommit

beslutet, utan att vid särskilda omständigheter Kungl. Maj:ts befallningshavande

lämnar lov därtill. Enligt ämbetets förmenande saknas bärande skäl

för att åt bank- och fondinspektionens här avsedda beslut inrymma annan

verkan än den, som är det normala för sådana beslut av organ i första

instans.

Beträffande departementspromemorians förslag i fråga om hypoteksbolagens

b i dragsskyldighet till den statliga tillsynsverksamheten

yttrar bank- och fondinspektionen, att med en tillämpning

av de i förslaget till kungörelse om bidragen stadgade grunderna skulle

från de tre bolag, som i första hand avses skola stå under tillsyn, vid nuvarande

omslutning inflyta tillhopa för år omkring 2 400 kronor. Även om det

vore svårt att på förhand bilda sig en säker uppfattning örn tillsynsverksamhetens

omfattning, funne inspektionen dock redan nu beloppet väl ringa

och det förefölle sannolikt att bidragsskyldigheten efter någon tids erfarenhet

finge ökas.

Bank- och fondinspektionen har slutligen förklarat sig instämma med uttalandet

i departementspromemorian att efter genomförande av den ifrågasatta

lagstiftningen ärenden angående hypoteksbolagen torde böra hos Kungl.

Majit handläggas i finansdepartementet i stället för handelsdepartementet.

I övrigt har i yttrandena över departementspromemorian icke framställts

annan erinran än att patent- och registreringsverket förordar en förenklad

avfattning av lagförslagets övergångsbestämmelser. Härom yttrar

verket följande.

I övergångsbestämmelserna, andra stycket första punkten, föreslås det

stadgande, att lagen skall träda i kraft den 1 juli 1946, dock att 2 och 4 §§

skola träda i kraft först den 1 januari 1948. Härav och av 1 § i den föreslagna

lagen — i vilken paragraf stadgas vad som skall gälla örn hypoteksaktiebolag

— torde med tydlighet framgå, att vad som föreskrives i 3 samt

5—14 §§ skall tillämpas jämväl å hypoteksaktiebolag, som bildats före den

1 juli 1946, samt att vad som föreskrives i 4 § skall tillämpas jämväl å hypoteksaktiebolag,

som bildats före den 1 januari 1948. Andra punkten i

nämnda stycke synes därför såsom överflödig och i viss mån vilseledande

böra utgå.

Enligt 1 § lagförslaget skall i fråga örn hypoteksaktiebolag — såsom huvudregel

— gälla vad i lag i allmänhet är föreskrivet angående aktiebolag.

Därmed torde avses ej blott 1910 års aktiebolagslag för tiden till och med

1947 års utgång och 1944 års aktiebolagslag för tiden därefter utan jämväl

promulgationslagen lill sistnämnda lag. På den grund synes tredje punkten

i andra stycket vara överflödig och alltså böra utgå.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

Departementschefen.

Aktiebolag som utan att driva bankrörelse ha till ändamål att idka belåning

av fast egendom eller tomträtt kunna redan enligt nuvarande lagstiftning

sägas i viss mån vara underkastade en statlig kontroll, enär i den för

bolagen gällande lagen av den 22 juni 1911 förutsättes att bolagsordningarna

bliva föremål för Kungl. Majus prövning och stadfästelse. Särskilda föreskrifter

som gå ut på en fortlöpande kontroll finnas dock endast för sådana

hypoteksbolag som för anskaffande av medel till sin verksamhet äro

berättigade att utgiva obligationer. Bolagsordningarna för dessa bolag, med

undantag för tomträttskassorna, innehålla bestämmelser om förordnande av

särskilt ombud för kontroll över förvaringen av inteckningar som skola utgöra

säkerhet för utelöpande obligationer. Ombuden skola utses av vederbörande

länsstyrelse.

De nu berörda särskilda kontrollföreskrifterna för hypoteksbolagen ha

visat sig vara otillräckliga. På grund härav och med hänsyn till de betydande

intressen som här äro i fråga, särskilt beträffande de obligationsutgivande

bolagen, synes det påkallat, att från det allmännas sida åtgärder vidtagas i

ändamål att skapa garantier för att en mera effektiv kontroll kommer till

stånd.

Det allmännas ingripande synes kunna givas den formen att möjlighet

beredes att ställa hypoteksbolagen under tillsyn av statlig myndighet. De

verkställda utredningarna ha anvisat denna väg och såsom tillsynsmyndighet

föreslagit bank- och fondinspektionen. Häremot ha invändningar icke

rests i de avgivna remissvaren och den föreslagna myndigheten synes lämplig.

Den först verkställda utredningen i ämnet utmynnade i förslag örn tillägg

till 1911 års lag, enligt vilket Kungl. Maj:t skulle äga förordna örn tillsyn

över hypoteksbolag, samt till en kungörelse med närmare bestämmelser rörande

tillsynens utövande m. m. Departementspromemorian har däremot

utgått från att hypoteksbolagen borde utbrytas ur 1911 års lag och att bestämmelserna

i fråga borde införas i en särskild lag. Det i enlighet härmed

upprättade lagförslaget innefattar såväl erforderliga bolagsrättsliga bestämmelser

som föreskrifter angående statlig tillsyn över hypoteksbolagen. Det i

promemorian föreslagna förfaringssättel har motiverats med att hypoteksbolagen

och pantlånebolagen vore så olikartade att de icke borde vara föremål

för gemensam reglering samt har därjämte betingats av en önskan att samtidigt

med införande av nya regler om tillsyn över hypoteksbolag kunna beakta

stadgandena i den nya aktiebolagslagen. Vad sålunda förordats synes

medföra påtagliga fördelar, om ock vissa svårigheter bliva följden av att den

nya aktiebolagslagen träder i kraft först den 1 januari 1948.

Beträffande de särskilda bestämmelserna i förslaget, som enligt 1 § utgår från

att för hypoteksbolagen skola gälla den allmänna aktiebolagslags ti ftningens

bestämmelser såvitt ej annorlunda stadgas i förslaget, vill jag framhålla följande.

Bankföreningen har ifrågasatt, att 2 § i lagförslaget borde kompletteras

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl- Maj.ts proposition nr 109-

25

med bestämmelser örn att Kungl. Maj :t efter prövning av förslag till bolagsordning

skall meddela beslut, huruvida bolagsordningen med eller utan ändring

må ligga till grund för bolagets verksamhet, och att beslutet skall gälla

allenast viss begränsad tid. En viss komplettering av förslaget på denna punkt

torde vara önskvärd. Jag har funnit det lämpligt, att skillnad göres mellan

frågan, huruvida verksamhetens bedrivande på grundval av den godkända

bolagsordningen bör tidsbegränsas, och frågan örn övriga bestämmelser

för bolagets verksamhet. Därest Kungl. Maj:t finner att tillägg till eller

ändringar i den underställda bolagsordningen behöva göras, bör tillses, att de

avsedda bestämmelserna inflyta direkt i bolagsordningen. Tidsbegränsningen

bör däremot ej införas i bolagsordningen utan intagas i Kungl. Maj:ts beslut.

Härigenom vinnes bl. a. den fördelen, att tiden för bolagets verksamhet kan av

Kungl. Majit utsträckas utan att det behöver ske i form av ändring i bolagsordningen.

I enlighet härmed har i 2 § införts stadgande därom att Kungl.

Majit i samband med godkännande av förslag till bolagsordning äger föreskriva,

att bolaget ej utan särskilt medgivande av Kungl. Majit må driva

verksamheten längre än viss tid. Sistnämnda bestämmelse har föranlett jämkad

lydelse även av föreskriften i 3 § om tvångslikvidation för den händelse

ett bolag fortsätter verksamheten efter utgången av tid, för vilken Kungl.

Majit lämnat medgivande till verksamhetens utövande. I denna paragraf torde

också böra vidtagas en saklig ändring. För det fall att hypoteksbolag driver

sin verksamhet i strid mot lag eller bestämmelse i bolagsordningen och fråga

ej är örn överskridande av den stadgade tidsgränsen, har jag ansett det böra

föreskrivas, att Kungl. Majit, innan förordnande om likvidation meddelas,

skall giva bolaget tillfälle att inom viss tid vidtaga åtgärder för rättelse. Endast

om rättelse ej sker, bör förordnande om likvidation få meddelas.

Vad i förslaget föreskrives rörande Kungl. Majlis prövning och godkännande

av bolagsordningen för ett under bildning varande hypoteksbolag bör

självfallet i tillämpliga delar iakttagas för den händelse ett redan registrerat

aktiebolag beslutat sådan ändring av sin bolagsordning att bolagets verksamhet

skall omfatta idkande av belåning av fast egendom eller tomträtt.

Beträffande 4 § i lagförslaget har i några yttranden uttalats, att lagen borde

stadga generellt undantag från nya aktiebolagslagens särskilda regler om avsättning

av medel i skuldregleringssyfte, enär det icke vore lämpligt eller erforderligt

alt tvinga hypoteksbolagen till en sådan fondering som nämnda regler

förutsätta. Nya aktiebolagslagen bygger i detta hänseende på den principen

att, genomsnittligt sett, aktiebolag icke böra arbeta med större främmande

kapital än det egna kapitalet. Härifrån gäller dock det betydelsefulla undantaget

att vid beräkningen av bolagets skulder skall bortses från gäld för

vilken lämnats viss inteckningssäkerhet. Den angivna principen torde för

de nu bestående hypoteksbolagens del icke behöva upprätthållas, även om

olägenheterna av dess tillämpning i avsevärd mån skulle mildras genom nyssnämnda

undantag. Jag vill bland annat erinra om att bolagsordningarna

i allmänhet innehålla särskilda bestämmelser om begränsning av bolagens

upplåningsrätt, och denna form för kontroll av rörelsens omslutning

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

torde för ifrågavarande bolag vara mera ändamålsenlig. Emellertid synes det

icke föreligga tillräcklig anledning att i lagen helt avskära möjligheten att

låta hypoteksbolag vara helt eller delvis underkastade den nya aktiebolagslagens

regler om skuldregleringsfond. Det föreslagna stadgandet, som ger

Kungl. Majit rätt att dispensera från reglerna i fråga, torde vara att föredraga

framför en direkt undantagsbestämmelse i lagen.

Vad härefter angår den statliga tillsynen över hvpoteksbolagen har i departementspromemorian

föreslagits, att i princip alla hypoteksbolag skulle vara

underkastade sådan tillsyn, med rätt även i detta fall för Kungl. Maj :t att göra

undantag. Bank- och fondinspektionen samt bankföreningen ha däremot förordat,

att möjligheten att anordna sådan tillsyn borde inskränkas till att avse

bolag med obligationsutgivningsrätt. Det är riktigt, att sådana bolag främst

åsyftas med kontrollen. Behov kan dock uppkomma att införa tillsyn över

hypoteksbolag som icke utgiva obligationer. Jag anser därför övervägande

skäl tala för att godtaga den i promemorian förordade principen, som upptagits

under 5 § i lagförslaget.

De närmare bestämmelser, som i lagförslaget upptagits om den statliga

tillsynen, ansluta sig i huvudsak till motsvarande föreskrifter i banklagen.

Bestämmelserna synas i stort sett lämpliga. Vissa smärre ändringar torde

dock böra vidtagas. Sålunda har jag, med beaktande av bank- och fondinspektionens

erinran, ansett att i 7 § bör åt tillsynsmyndigheten inrymmas

befogenhet att meddela bolaget anvisningar i fråga om bokföringen. Vad

Överståthållarämbetet anfört beträffande verkställbarheten av beslut om fällande

till vite har icke synts påkalla ändring av 12 § i förslaget, vilken avfattats

i överensstämmelse med motsvarande föreskrift i banklagen.

Departementspromemorians förslag om skyldighet för hypoteksbolag att

bidraga till kostnaden för den statliga tillsynen torde kunna godtagas.

Det nya tillsynsförfarandet synes böra genomföras utan dröjsmål. Lagen

föreslås därför skola träda i kraft den 1 juli 1946. De stadganden som direkt

grunda sig på föreskrifter i den nya aktiebolagslagen kunna dock uppenbarligen

ej vinna tillämpning förrän den 1 januari 1948. Föreskrift härom har

intagits i övergångsbestämmelserna till lagförslaget.

Övex-gångsbestämmelserna ha synts kunna väsentligt förenklas. I anledning

av patent- och registreringsverkets anmärkning ha såsom obehövliga

uteslutits dels föreskriften, att 3 § och tillsynsreglema skola äga tillämpning

jämväl å hypoteksbolag som bildats före den 1 juli 1946, dels ock föreskriften

rörande tillämpning å hypoteksbolag, som bildats före den 1 januari

1948, av bestämmelserna i lagen angående införande av nya lagen om aktiebolag.

De uteslutna föreskrifterna torde icke utsäga annat än sådant som gäller

utan särskilt stadgande. I stället har i övergångsbestämmelserna intagits

en regel av innebörd, att där hypoteksbolag bildats eller beslut om ändring

i bolagsordningen fattats före sistnämnda dag, 1911 års lag skall äga

tillämpning med avseende å stadfästelse av bolagsordningen eller ändringen.

Detta innebär, att 1911 års lag skall tillämpas och stadfästelse äga rum innan

registreringsansökan får mottagas. Jag vill erinra, att enligt 4 § 1 mom. pro
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

27

mulgationslagen till nya aktiebolagslagen gäller att aktiebolag, som bildats

innan nya lagen trätt i kraft, må registreras i enlighet med bestämmelserna i

äldre lag, dock att ansökan om bolagets registrering skall hava inkommit

till registreringsmyndigheten inom ett år efter lagens ikraftträdande, vid

äventyr att eljest frågan om bolagets registrering är förfallen. Därest ansökan

om registrering av hypoteksbolag som bildats före nya aktiebolagslagens

ikraftträdande inkommer mer än ett år därefter, är frågan om registrering

av bolaget förfallen, även örn Kungl. Majit meddelat stadfästelse å bolagsordningen.

6 mom. i sagda paragraf innehåller vidare föreskrift, att äldre

lag skall tillämpas i fråga örn registrering av bolagsstämmobeslut som fattats

före nya lagens ikraftträdande.

Även den i det remitterade förslaget upptagna bestämmelsen för det fall

att i lag eller författning förekommer hänvisning till vad örn lånebolag är

stadgat torde kunna utgå som obehövlig.

Jag övergår härefter till frågan, vilken myndighet som bör utse ombud för

förvaring av säkerhetshandlingar för hypoteksbolagens obligationslån. Sådana

ombud utses som förut nämnts för närvarande i regel av vederbörande länsstyrelse.

Bank- och fondinspektionen har nu uttalat, att ombuden lämpligen

borde utses av inspektionen. De praktiska skäl som anförts för denna ståndpunkt

synas bärande. Det måste vara en fördel, att ombuden förordnas av

samma myndighet som eljest utövar det allmännas tillsyn över bolaget. Med

den sålunda förordade anordningen skulle på inspektionen jämväl ankomma

att utfärda instruktioner för ombuden. Den nya ordningen för tillsättandet

av ombuden bör genomföras genom ändringar i bolagsordningarna. Sådana

ändringar kunna förutsättas utan dröjsmål bliva vidtagna på frivillighetens

väg.

För att kontrollen över säkerhetshandlingarna skall bliva fullt betryggande

kan ifrågasättas, att två personer böra utses att gemensamt utöva densamma.

Den ene bör i så fall ha ingående kunskap rörande inteckningsförhållanden

och den andre bör lämpligen vara erfaren i bokförings- och revisionsarbete.

Den senare Iean, örn inspektionen skulle finna erforderligt att

utse särskild revisor i bolaget, förordnas att samtidigt fylla denna funktion.

I detta sammanhang vill jag uttala, att de speciella förhållanden, som

beträffande aktiebolaget Stockholms tomträttskassa och aktiebolaget Göteborgs

tomträttskassa torde föranleda att dessa bolag kunna erhålla dispens

från den statliga tillsynen, jämväl synas tala för att ombud för förvaring av

säkerhetshandlingar för bolagens upplåning icke nödvändigt behöver utses

av statlig myndighet.

I departementspromemorian förordas, att i bolagsordningarna för hypoteksbolagen

borde intagas föreskrifter att obligationer som bolagen utgiva

skulle vara egenhändigt undertecknade av minst en styrelseledamot ävensom

att minst en revisor skulle vara av handelskammare i riket auktoriserad

revisor. Jag förutsätter, alt även dessa ändringar vidtagas på frivillighetens

väg. Vidare torde i bolagsordningarna och instruktionerna för ombuden böra

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

upptagas regler i syfte att skapa säkerhet för en betryggande förvaring av

utgivna men icke utelöpande obligationer.

Under de verkställda utredningarna har uppmärksammats att Inteckningsbanken

aktiebolag jämte bankrörelse driver hypoteksrörelse av samma natur

som de obligationsutgivande hypoteksbolagen men att bank- och fondinspektionen

hittills icke utövat särskild tillsyn över bolagets hypoteksrörelse. En

sådan tillsyn bör uppenbarligen numera komma till stånd, i huvudsaklig överensstämmelse

med de för hypoteksbolagen föreslagna anordningarna. I vad

angår den direkta statliga tillsynen lärer densamma kunna genomföras med

stöd av banklagens föreskrifter.

Bestämmelserna angående den statliga tillsynen medföra, att vissa handlingar

rörande de ifrågavarande bolagen komma att samlas hos tillsynsmyndigheten.

I 18 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar stadgas visst sekretesskydd beträffande

bl. a. handlingar som inkommit till eller upprättats hos tillsynsmyndighet

över banker, sparbanker, andra penninginrättningar eller försäkringsanstalter.

I vad handlingarna röra enskildas förhållanden till dylik inrättning må

de nämligen icke utlämnas tidigare än tjugu år efter handlingens datum,

såframt ej vederbörande tillsynsmyndighet för fullgörande av sin uppgift

så prövar nödigt. Samma skydd bör uppenbarligen gälla även i fråga om

handlingar rörande hypoteksbolag. Den nuvarande avfattningen av nyssnämnda

lagrum lärer leda till detta resultat, då hypoteksbolagen måste inbegripas

under uttrycket »andra penninginrättningar».

Efter genomförande av den nya lagstiftningen synes, såsom i departementspromemorian

framhålles, ändamålsenligt att stadgan angående statsdepartementen

ändras så att ärenden som röra hypoteksbolag komma

att hänföras under finansdepartementet i stället för handelsdepartementet.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om hypoteksaktiebolag.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över lagförslaget,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Åke Mossier.

1 Denna bilaga, vilken frånsett vissa jämkningar av redaktionell natur är likalydande med

det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

29

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 4 mars

194-6.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 23 februari 1946 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 8 februari 1946, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om hypoteksaktiebolag.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av revisionssekreteraren Erik Hagbergh.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

Utdrag av protokollet över justitiedeparte.mentsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den S mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets

den 4 mars 1946 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 8 februari

1946 remitterade förslaget till lag örn hypoteksaktiebolag.

Med förmälan att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att förslaget efter vissa jämkningar av redaktionell natur

måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen

lill antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

1

Bilaga A.

P. M.

angående ändrad lagstiftning rörande aktiebolag som ha

till ändamål att idka belåning av fast egendom eller

tomträtt (liypoteksbolag).

Inledning.

För aktiebolag av vissa särskilda typer ha sedan länge i vårt land gällt

speciella lagbestämmelser, i stället för eller vid sidan av den allmänna aktiebolagslagstiftningen.

Så är förhållandet med bland annat bankaktiebolag

och andra aktiebolag, som ha till ändamål att driva lånerörelse.

Genom lag den 27 maj 1898, innefattande särskilda bestämmelser om vissa

aktiebolag som driva lånerörelse, meddelades föreskrift om skyldighet för

sådana aktiebolag att söka Kungl. Maj:ts stadfästelse å bolagsordningen.

Stadgandet hade avseende å alla aktiebolag, som hade till ändamål att driva

lånerörelse, men å vilka den för bankaktiebolag gällande lagstiftningen icke

ägde tillämpning. Enär bankaktiebolagen redan voro underkastade skyldighet

i sagda hänseende, kommo samtliga aktiebolag med ändamål att driva

lånerörelse att lyda under lagstiftning byggd på sanktionssystem.

1898 års lag ersattes sedermera med lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2)

örn vissa aktiebolag, som driva lånerörelse. Den nya lagen erhöll sådan avfattning,

att den blev tillämplig endast å aktiebolag som uteslutande hade

till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse (1 §). För dessa

bolag stadgades förbud mot att driva inlåning från allmänheten på räkning,

som av bank allmänneligen begagnades (4 §).

Med den inskränkning av kretsen aktiebolag, fallande under omförmälda

lagstiftning, som sålunda ägde ram, blev följden att för aktiebolag, som vid

sidan av fastighetsbelåning eller pantlånerörelse bedrev annan rörelse, icke

gällde andra bestämmelser än de som avse aktiebolag i allmänhet. Detta befanns

mindre tillfredsställande. Genom lag den A april 1930 (nr 60) vidtogs

därför den ändring i lagens 1 § att ordet »uteslutande» utgick, varjämte

en avgränsning av lagens tillämpningsområde i förhållande till banklagen

skedde på det sätt, att lagen angavs skola avse ifrågavarande bolag, såframt

i deras verksamhet icke tillika inginge bankrörelse. Med denna begränsning

i lagens tillämpningsområde slopades stadgandet i 4 §. Samtidigt utsträcktes

tillämpningsområdet att omfatta även aktiebolag, som idka belåning av

tomträtt.1

Enligt den nuvarande lydelsen av 1 § lagen den 22 juni 1911 skola i fråga

om aktiebolag, som ha till ändamål att idka belåning av fast egendom eller

tomträtt eller att driva pantlånerörelse, men i vilkas verksamhet bankrörelse

icke ingår, de angående aktiebolag enligt lag i allmänhet gällande stadganden

lända till efterrättelse, såvitt de ej strida mot övriga föreskrifter i 1911

års lag.

1 Äng. 1930 års lagändring, se prop. 1930 nr 7 och N. J.A. 1930 II sid. 556 ff.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mårds proposition nr 109.

Dessa föreskrifter innefattas i 2 och 3 §§. I 2 § stadgas att å bolagsordning

för aktiebolag, som avses i lagen, skall sökas Kungl. Maj:ts stadfästelse.

Kungl. Majit prövar bolagsordningens överensstämmelse med 1911 års

lag samt lag och författningar i övrigt, så ock huruvida därutöver med avseende

på vidden och beskaffenheten av bolagets rörelse särskilda bestämmelser

må erfordras. Å ändring i bolagsordning skall ock sökas Kungl. Majlis

stadfästelse.

Enligt 3 § skall, örn Kungl. Majit finner skäl att meddela den sökta stadfästelsen,

registrering ske enligt vad i lagen örn aktiebolag är stadgat. Ansökning

om bolagets registrering må av registreringsmyndigheten ej upptagas,

där ej Kungl. Majits beslut örn stadfästelse å bolagsordningen ingives.

Ej heller må ändring av bolagsordningen registreras, med mindre den styrkes

vara stadfäst av Kungl. Majit.

Lagen elen 22 juni 1911 omfattar, såsom av det sagda framgår, två olika

grupper av aktiebolag, dels bolag som ha till ändamål att idka belåning av

fast egendom eller tomträtt, dels ock bolag som ha till ändamål att driva

pantlånerörelse, allt under förutsättning att i bolagens verksamhet icke ingår

bankrörelse. Av den förra gruppen, som här benämnes hgpoteksbolagen,

finnas för närvarande sju bolag, nämligen Göteborgs intecknings garanti

aktiebolag, Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö, Hälsingborgs intecknings

garanti aktiebolag, Skånska brands intecknings aktiebolag, Svenska

hypotekskreditaktiebolaget, aktiebolaget Stockholms tomträttskassa och aktiebolaget

Göteborgs tomträttskassa. Den senare gruppen aktiebolag lydande

under 1911 års lag består av egentliga panllånebolag, som finnas till ett antal

av omkring tjugu i Stockholm, Göteborg, Malmö och ett tiotal andra

städer, samt några aktiebolag i Stockholm med huvudsakligt ändamål att

driva handel med automobiler eller att idka express- och åkerirörelse m. m.,

vilka inneha tillstånd att bedriva pantlånerörelse med motorfordon eller

med konstföremål, möbler m. m.

Den nya aktiebolagslagen av den 14 september 1944 (nr 705), vilken träder

i kraft den 1 januari 1948, medför att ändringar bliva erforderliga i

annan associationslagstiftning. tinder förarbetena till nämnda lag framhölls

sålunda att den nya lagens system i fråga örn aktiebolags bildande, med en

förberedande granskning och godkännande genom registreringsmyndigheten

av handlingarna rörande bolagsbildningen (de s. k. stiftelsehandlingarna), påkallade

särbestämmelser för vissa slag av aktiebolag, som regleras av speciell

lagstiftning. Vidare uppmärksammades frågan örn tillämpningen å de

särskilda typerna av aktiebolag av föreskrifterna i allmänna aktiebolagslagen

rörande skyldighet att av vinstmedel verkställa avsättningar till s. k.

skuldregleringsfond. De avvikande stadganden, som i detta hänseende syntes

erforderliga, ansågos böra meddelas i vederbörande speciallagstiftning.

Aven i övrigt måste naturligen övervägas, huruvida den nya aktiebolagslagens

i åtskilliga avseenden skärpta bestämmelser böra gälla för aktiebolag

som regleras av särskild lagstiftning.

De nu berörda frågorna ha upptagits till behandling inom justitiedepartementet

och resultatet härav har avsetts skola framläggas i ett sammanhang

å sådan tid, att erforderliga ändringar i den speciella aktiebolagslagstiftningen

kunna träda i tillämpning den 1 januari 1948. Emellertid har det visat

sig lämpligt att till omedelbart övervägande upptaga spörsmålet örn sådana

ändringar i den särskilda lagstiftningen för vissa aktiebolag som driva lånerörelse,

vilka kunna påkallas av den nya aktiebolagslagen, enär även i annat

sammanhang fråga uppstått om ändring i sagda lagstiftning. Inom handelsdepartementet

har nämligen genom särskild utredningsman verkställts en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

3

utredning rörande behovet av statlig tillsgn över aktiebolag, som lia till ändamål

att bedriva fastig het sbelåning, och därmed likartade bolag och i en

den 7 mars 1945 avgiven promemoria har utredningsmannen föreslagit bland

annat att till lagen den 22 juni 1911 skulle göras ett tillägg, varigenom skulle

möjliggöras att ställa bolag, som har till ändamål att idka belåning av fast

egendom eller tomträtt, under tillsyn av bank- och fondinspektionen, ävensom

att i anslutning härtill skulle i särskild kungörelse meddelas närmare

bestämmelser angående tillsynen. En redogörelse för ifrågavarande utredning

jämte däröver avgivna yttranden finnes intagen här nedan. Ärendet har av

handelsdepartementet överlämnats till justitiedepartementet.

Nyssnämnda utredning berör endast den ena gluppen av de bolag, som

omfattas av 1911 års lag, hypoteksbolagen. Vad beträffar den andra gruppen

av bolag lydande under 1911 års lag, nämligen pantlånebolagen, må här erinras

om följande. Den 8 mars 1943 framlade socialstyrelsen utredning och

förslag rörande åtgärder för borttagande eller minskande av pantlånerörelsens

sociala nackdelar, innefattande förslag till ny förordning angående idkande

av pantlånerörelse, avsedd att ersätta den nu gällande förordningen

av den 28 maj 1918. I utredningen förordades bland annat införande av en

fortlöpande tillsyn över företag, som driva pantlåneverksamhet, samt en begränsning

av rätten för pantlåneaktiebolag att utdela å rörelsen uppkommen

vinst. Socialstyrelsens förslag har ej föranlett lagstiftningsåtgärd. Avsikten

lärer emellertid vara att med pantlånerörelsen sammanhängande spörsmål

skola upptagas till behandling så snart en för närvarande inom handelsdepartementet

pågående utredning för revision av förordningen angående handel

med vissa begagnade föremål m. m. slutförts.

Då det sålunda kan antagas att inom en nära framtid blir aktuellt att för

pantlånebolagen överväga införande av nya lagbestämmelser, utöver de lagändringar

som må föranledas av nya aktiebolagslagen, har det synts ändamålsenligt

att tillsvidare låta med berörda fråga anstå. Det må emellertid

nämnas, att en förberedande undersökning angående de nu existerande pantlånebolagen

visat, att det knappast torde bliva erforderligt med några särbestämmelser

för dessa bolag i förhållande lill den nya aktiebolagslagen,

bortsett från de föreskrifter som påkallas av den nya ordningen för aktiebolags

bildande.

Med hänsyn till vad ovan anförts och då flera skäl synas tala för att de

speciella lagbestämmelser, vilka böra gälla för de två sinsemellan väsentligt

olikartade typerna av aktiebolag som lyda under 1911 års lag, upptagas i

två skilda lagar, har i den nu föreliggande promemorian behandlats allenast

den ena gruppen av lånebolag, nämligen hypoteksbolagen. Efter en redogörelse

för nu bestående hypoteksbolags bolagsordningar och verksamhet upplages

till diskussion frågan örn erforderliga bolagsrättsliga särbestämmelser

för sådana bolag. Därefter redogöres för den förut omförmälda utredningen

angående statlig tillsyn över hypoteksbolag och yttranden däröver. Promemorian

utmynnar i ett lagförslag däri sammanförts de speciella stadganden

som synas påkallade för ifrågavarande slag av aktiebolag.

Hypoteksbolagens bolagsordningar och verksamhet.

Kungl. Majlis stadfästelse å bolagsordningar för hypoteksbolag meddelas

numera regelmässigt för viss lid, i allmänhet för en tidrymd av tio år. Tidigare

plägade dylik begränsning ej ske. Sålunda har stadfästelse utan tidsbegränsning

meddelats, den 25 september 1908 för aktiebolaget Stockholms

Bihang till riksdagens protokoll lOiG. t sami. Nr 109. 3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

tomträttskassa, den 7 november 1913 för aktiebolaget Göteborgs tomträttskassa

och den 12 oktober 1928 för Svenska hypotekskreditaktiebolaget. För

de övriga nu befintliga hypoteksbolagen ha bolagsordningarna stadfästs, för

Göteborgs intecknings garanti aktiebolag till och med utgången av 1951, för

Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag till och med utgången av 1945

samt för Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö och Skånska brands intecknings

aktiebolag till och med utgången av 1953; därest bolaget önskar

fortsätta sin rörelse efter den fastställda tidens utgång, åligger det bolaget att

viss tid dessförinnan hos Kungl. Maj:t anmäla bolagsordningen till förnyad

prövning och stadfästelse. För vartdera av sistnämnda två bolag har i samband

med stadfästelse!! föreskrivits att bolaget skall vara skyldigt att underkasta

sig de ändrade bestämmelser rörande aktiebolag av här förevarande

slag, som må komma att meddelas.

Storleken av de olika bolagens aktiekapital och reservfond m. m. saint

omslutningen enligt senaste balansräkningar framgå av följande tablå.

Tablå äng. hypotek sbolagens omslutning i miljoner kronor enligt balansräkningar

(skuldsidan) pr 31/h 1944.

Göteborgs

int. gar.

Skånska

inteckn.

Hälsingborgs

int. gar.

Skånska

brand

Svenska

hyp. bred.

Sthlms

tomtr. k.

Göteborgs

tomtr. k.

Aktiekapital......

5-00

1-50

0-70

1-10

0-70

6-50

0-60

Garantifond ......

—

—

0-7 01

—

—

—

—

Reservfond ......

600

2-40

0-55

0-45

0-07

1-70

o-io

Dispositionsfond ..

—

0-35

OlO

010

0-03

0-4 0

—

Delcrederefond ....

—

—

—

—

—

—

Oo 3

Avskrivn.-fond____

—

—

—

—

—

—

0-oi

Andra fonder ____

—

—

—

—

—

065

—

Skattereserver o. d.

0-47

0-32

0-09

0*02

0-OS

0-15

—

Förlagslån........

—

550

1-50

—

—

1-80

_

Obligationslån ....

55"85

1627

6G9

—

—

26-70

0-88

Reverslån ........

119-43

12-89

—

4*43

—

150-94

loa

Egna lån ........

—

—

—

—

17-23

—

—

Lån i bank ......

—

—

—

—

—

8-80

— ■

Skuldräntor ......

0-80

0*20

0*06

—

—

0-9 0

O-o 2

Diverse kreditorer .

0-52

0*30

3-44

—

0-34

0-07

—

Vinstmedel o. d...

0-54

0-39

0''08

0*03

0-07

0-58

0*03

tSumma milj. kr.

18S-61

40-12

13-91

6-13

18-47

199-19

2-60

För samtliga bolagen sammanfaller räkenskapsåret med kalenderåret. Bolagsordningarna

innehålla bestämmelser om minimibelopp och maximibelopp

för aktiekapitalet. Minimi- och maximikapitalen utgöra, i Göteborgs intecknings

garanti aktiebolag 2,5 och 7,5 milj. kr., i Skånska inteckningsaktiebolaget

i Malmö 1,5 och 4,5 milj. kr., i Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag

0,7 och 2 milj. kr., i Skånska brands intecknings aktiebolag 0,5 och 1,5

milj. kr., i Svenska hypotekskreditaktiebolaget 0,5 och 1,5 milj. kr., i aktiebolaget

Stockholms tomträttskassa 3 och 9 milj. kr. samt i aktiebolaget Göteborgs

tomträttskassa 0,5 och 1,5 milj. kr.

Beträffande vart och ett av hypoteksbolagen lämnas i det följande en redogörelse

för bolagsordningarnas grundläggande föreskrifter och för bolagens

verksamhet.

1 Garantifonden bildas genom att till ytterligare säkerhet lör fullgörande av bolagets förbindelser

för varje aktie av dess ägare lämnas en skriftlig förbindelse å samma belopp som

aktiens nominella belopp. Fonden motsvaras av tillgångspost i balansräkningen å fondens

belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 101).

Göteborgs intecknings garanti aktiebolag. Bolagets huvudsakliga ändamål

är att inom visst verksamhetsområde, omfattande Göteborgs och Bohus,

Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län, lämna och förmedla lån mot inteckning

i fast egendom eller tomträtt inom områdets städer och andra orter,

för vilka fastställd byggnadsordning är gällande, med undantag för de fall

då åbyggnaderna utgöras av industrifastigheter. Härför erforderliga medel

skola enligt bolagsordningen upplånas genom utgivande av räntebärande, till

innehavaren ställda obligationer eller av andra förskrivningar. Bolagets upplåning

må icke vid något tillfälle uppgå till högre belopp än att aktiekapitalet

och reservfonden sammanlagt motsvara minst en tjugonde! därav. Av årsvinsten

skall till reservfond årligen avsättas minst tio procent, till dess fonden

uppgår till tjugofem procent av aktiekapitalet.

För de av bolaget utgivna obligationerna skall säkerhet ställas i regel medelst

pant av intecknade skuldebrev, vilka belånats av bolaget, till förmånsrätten

liggande inom vissa gränser av såväl taxeringsvärde! för den fasta

egendomen eller tomträtten som ett av bolagets styrelse uppskattat värde å

egendomen. Dessa gränser äro fastställda till fem eller sex tiondelar av

nämnda värden, dock beträffande obligation med villkor örn uppsägningsrätt

för både bolaget och innehavaren två tredjedelar av värdena, där skuldebrevet

är intecknat i fast egendom.

Även för s. k. reverslån skall ställas säkerhet men kraven å pantens beskaffenhet

äro icke lika stränga som i fråga örn obligationslånen. Till säkerhet

för reverslån skola pantförskrivas inteckningar, vilka till förmånsrätten

få ligga upp till tre fjärdedelar av förut angivna värden. Såsom pant godkännes

jämväl fordran på grund av utlämnat byggnadskreditiv försett med

säkerhet, som av bolagets styrelse funnits vara fullt betryggande, eller ock

fordringsbevis hos riksbanken eller annan bank, vars bolagsordning blivit

fastställd av Kungl. Maj:t. För fyllande av tillfälligt lånebehov må bolaget

begagna kredit i räkning.

Bolagets styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av minst fem högst nio

ledamöter. Styrelsen utser inom eller utom sig en verkställande direktör och.

där så finnes behövligt, annan direktör. Av bolagets revisorer, som skola vara

minst två och högst fyra, skall enligt bolagsordningen minst en hava erhållit

auktorisation såsom revisor.

Bolagsordningen innehåller vidare närmare föreskrifter rörande förvaringen av

de säkerhetshandlingar, vilka utgöra pant för obligationsinnehavares fordran. Berörda

säkerhetshandlingar skola överlämnas till ett av länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län förordnat ombud för att, avskilda från bolagets övriga säkerhetshandlingar,

förvaras i brandfria kassaskåp under olika lås. Av nycklarna till låsen skall

en innehavas av ombudet. Kassaskåpen skola vara inrymda i särskilt för ändamålet

åt ombudet upplåtet förvaringsrum, till vilket ombudet ensam skall inneha

nyckel.

I bolagsordningen finnas därjämte beträffande ombudet vissa bestämmelser av

instruktorisk karaktär. Ombudet är sålunda pliktigt tillse, att den obligationsinnehavarna

tillkommande pantsäkerheten icke förminskas. Anser ombudet förhållande

föreligga, varigenom obligationsinnehavares rätt och säkerhet kunna bli lidande,

skall ombudet därom underrätta länsstyrelsen, som har att inhämta yttrande från

bolagets styrelse och, örn omständigheterna därtill föranleda, göra anmälan hos

Kungl. Majit i ämnet; finnes på grund av dylik anmälan eller eljest så erforderligt,

kon Kungl. Majit för framtiden återkalla det bolaget lämnade medgivandet att utfärda

obligationer. Ombudet har liven att utöva tillsyn däröver tilt bolagets upplåning

mot obligationer eller eljest icke vid något tillfälle i förhållande till bolagets

aktiekapital och reservfond uppgår till högre belopp än som är medgivet enligt

bolagsordningen. För utövande av denna tillsyn äger ombudet när som helst till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

6

gång till bolagets räkenskaper och handlingar, varjämte ombudet äger att av bolagets

styrelse och revisorer erhålla de upplysningar, som äro erforderliga för ändamålet.

Exemplar av de årligen avgivna styrelse- och revisionsberättelserna, ävensom av

det vid ordinarie bolagsstämma förda protokollet skola av styrelsen ofördröjligen

överlämnas till handelsdepartementet och det av länsstyrelsen utsedda ombudet.

Chefen för handelsdepartementet eller ombud, som av honom förordnas, äger när

som helst tillgång till bolagets räkenskaper och handlingar.

Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö. Bolagsordningen innehåller i

stort sett samma bestämmelser som återfinnas i bolagsordningen för Göteborgs

intecknings garanti aktiebolag. Bolagets ändamål är angivet på enahanda

sätt — verksamhetsområdet utgöres av Skåne -—- likaså sättet för

medelsanskaffningen. Upplåningsrätten är något mera begränsad, nämligen

till tolv gånger bolagets aktiekapital och reservfond. Avsättningen till reservfond

är fastställd till minst tjugu procent av årsbehållningen, till dess fonden

uppgår till femtio procent av aktiekapitalet.

Kraven på den pantsäkerhet, som skall ställas för bolagets obligationslån

och s. k. reverslån, äro desamma som i fråga örn Göteborgsbolaget, dock

att för fall, då sistnämnda bolag tillämpar en värdegräns av två tredjedelar,

beträffande Malmöbolaget gäller en gräns av sju tiondelar.

Bolagets styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av minst fem högst

sju ledamöter. Styrelsen utser inom eller utom sig verkställande direktör,

fre revisorer skola finnas, av vilka minst en skall hava erhållit auktorisation

såsom revisor.

Bolagsordningen innehåller vidare bestämmelser angående förvaring genom ombud,

som förordnas av länsstyrelsen i Malmöhus län, av säkerhetshandlingar föi

obligationslån, angående ombudets skyldigheter samt om insändande av styrelseberättelse

m. m. och rätten att taga del av räkenskapshandlingar i överensstämmelse

med vad ovan anförts rörande Göteborgsbolaget. Härutöver gäller för Malmöbolaget,

att styrelsen skall genom åtminstone två ledamöter i närvaro av minst en

av revisorerna minst två gånger örn året inventera bolagets samtliga säkerhetshandlingar

ävensom att det av länsstyrelsen utsedda ombudet när som helst äger tillgång

till bolagets räkenskaper och handlingar.

Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag. Bolagets verksamhet har enligt

bolagsordningen till föremål bland annat alt förmedla och utlämna lån

mot inteckning i fast egendom inom Skånes och Hallands städer ävensom

köpingar och andra orter, där ordningsstadgan för rikets städer samt brandoch

byggnadsstadgornas bestämmelser för städer äro gällande, samt att utöva

därmed förenlig verksamhet. För anskaffande av medel till utlåningsverksamheten

äger bolaget utfärda obligationer, vilka skola vara ställda till

innehavaren och löpa med ränta. Därjämte må bolaget för fyllande av tillfälligt

lånebehov begagna kredit i checkräkning och upptaga lån på kort tid.

Av bolaget utfärdade utelöpande obligationer må uppgå till ett sammanlagt

belopp högst motsvarande tjugu gånger det inbetalda aktiekapitalet. Av årsbehållningen

skall till reservfonden avsättas minst tjugu procent, till dess

fonden uppgår till femtio procent av aktiekapitalet.

För de av bolaget utgivna obligationerna skall ställas pant av intecknade

skuldebrev, gällande inom sju tiondelar (beträffande uppsägbara obligationer)

resp. hälften (beträffande icke uppsägbara obligationer) av såväl

den intecknade fastighetens taxeringsvärde som ett av bolagets styrelse uppskattat

värde å fastigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

Bolagets styrelse skall bestå av minst fem högst sju ledamöter. Styrelsen

utser inom eller utom sig verkställande direktör. Antalet revisorer skall

vara två.

I övrigt innehåller bolagsordningen bestämmelser örn förvaring av inteckningar,

som utgöra säkerhet för obligationslån, genom ett av länsstyrelsen i Malmöhus län

utsett ombud, örn inventering av säkerhetshandlingar samt om insändande av styrelseberättelse

m. m. oell rätten att taga del av räkenskapshandlingar i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som gäller för Göteborgs intecknings garanti aktiebolag

och Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö. Däremot .saknas de beträffande

dessa bolag för ombudet givna instruktoriska föreskrifterna.

Skånska brands intecknings aktiebolag. Bolagets verksamhet har enligt

bolagsordningen lill föremål att förmedla, utlämna eller garantera lån mot

inteckning i företrädesvis sådan fast egendom, vilken är brandförsäkrad i

Skånska brandförsäkringsinrättningen. Bolaget äger anskaffa medel för rörelsens

behov genom belåning av inteckningar antingen mot obligationer

eller i annan ordning. Sådan belåning må högst ske lill ett belopp motsvarande

tjugu gånger bolagets inbetalda aktiekapital. Dessutom äger bolaget

för fyllande av tillfälligt lånebehov begagna kassakrediliv och kredit i räkning

ävensom upptaga lån på kort tid. Avsättning till reservfond må icke

upphöra, förrän fonden uppgår till ett belopp motsvarande tjugufem procent

av det inbetalda aktiekapitalet.

Bolagets styrelse skall bestå av tre ledamöter. Antalet revisorer är två.

För obligationer, sorn bolaget utfärdar, skall ställas pant av intecknade skuldebrev

av i bolagsordningen närmare angiven beskaffenhet. 1 fråga örn säkerhetshandlingarnas

förvaring och inventering av desamma samt angående rätten att taga

del av räkenskapshandlingar givas i bolagsordningen samma bestämmelser som beträffande

Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag. Förevarande bolag tiar icke

begagnat sig av rätten att utgiva obligationer, i följd varav något ombud för förvaring

av säkerhetshandlingar icke utsetts.1

Svenska hypotekskreditaktiebolaget. Bolagets verksamhet har till föremål

att lämna lån mot säkerhet av inteckningar i jordbruksfastigheter och bostadsfastigheter.

Bolaget må även driva härmed sammanhängande rörelse

Enligt bolagsordningen äger bolaget icke utfärda obligationer.1

Styrelsen består av minst fem och högst nio ledamöter. Antalet revisorer

är två eller tre.

Aktiebolaget Stockholms tomt länskassa. Bolagets ändamål är att mot säkerhet

av inteckning i tomträtter utlåna penningar för att befrämja uppförandet

av bostäder på Stockholms stad tillhörig mark. Bolaget äger upplåna

penningar mot tryckta, räntebärande obligationer eller andra skuldförbindelser,

vilkas inlösen till kapital och ränta garanteras av Stockholms

stad, intill högst tjugu gånger sammanlagda beloppet av inbetalat aktiekapital,

reservfond och av Stockholms stad till bolaget lämnat förlagslån.

För förlagslånen skall gälla det villkor att staden äger påfordra återbetalning

endast i samband med bolagets upplösning och då endast sedan aktieägarna

ur bolagets tillgångar erhållit aktiernas nominella värden. Bolaget

må ej upptaga dylika förlagslån till sammanlagt högre belopp än det, vartill

inbetalade aktiekapitalet uppgår vid tiden för lånets upptagande.

Till säkerhet för bolagets upplåning skola ligga inteckningar i tomträtter

med tillhörande färdiga byggnader, vilka inteckningar ej må överstiga åttio

1 Jfr nedan sid. 22 23 oell 28.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

procent av byggnadernas värden, bestämda i den ordning Stockholms stad

föreskriver, eller ock räntebärande depositionsbevis som av staden godkännas.

Bolagets styrelse består av fem ledamöter. Antalet revisorer är tre. Sa länge

Stockholms stads garanti för bolagets skuldförbindelser varar, skola Stockholms

stadsfullmäktige och Stockholms stads fastighetsnämnd utse vardera

en styrelseledamot samt Stockholms stadsfullmäktige en revisor. Under samma

förutsättning erfordras stadsfullmäktiges godkännande för giltighet av

beslut om vissa bolagsordningsändringar.

Enligt beslut av stadsfullmäktige äger Stockholms stads drätselnämnd

teckna borgen å bolagets lån intill visst belopp under ovan angivet villkor

beträffande pantsäkerheten och under iakttagande i övrigt av följande.

De tomträttsinteckningar, som skola utgöra säkerhet för av staden garanterade

obligationer, skola såsom pant innehavas av staden och för sådant ändamål, avskilda

från bolagets övriga värdehandlingar, förvaras under särskilda lås med olika

nycklar, av vilka en innehaves av ett för bevakande av stadens rätt av drätselnämndens

första avdelning utsett ombud, vilket i denna egenskap skall vaka över.

att inteckningssäkerheten icke genom någon bolagets åtgärd eller underlåtenhet inskränkes

eller upphäves samt att inteckningarna alltid fullt motsvara utelöpande

obligationers sammanlagda kapitalbelopp.

I den mån bolagets kapitalfordran på grund av inneliggande inteckningar understiger

utelöpande obligationers kapitalbelopp, skola i stället pantsättas och på sätt

nyss är sagt förvaras räntebärande depositionsbevis, som av drätselnämndens första

avdelning godkännas.

Vad sålunda gäller i fråga arn obligationer tillämpas även beträffande bolagets

av staden garanterade reverslån. Bolagets upplåning skef numera

övervägande i form av dylika lån. Vid tecknande av garanti för nya lån erhåller

drätselnämnden fullmakt från bolaget att lyfta lånesumman, vilken

gottgöres en för bolaget hos drätselnämnden upplagd löpande räkning. Från

denna räkning sker utanordning till bolaget endast i mån av rekvisitioner,

å vilka det av drätselnämnden utsedda ombudet tecknat intyg örn att säkerhet

för beloppet finnes deponerad.

I ett av Stockholms stads kammarkontor upprättat, av drätselnämnden

godkänt tjänstememorial lämnas närmare instruktioner angående vad ombudet

vid sin kontroll har att iakttaga.

Aktiebolaget Göteborgs tomträttskassa. Bolagets ändamål är enligt den av

Kungl. Maj:t stadfästa bolagsordningen att mot säkerhet av inteckningar i

tomträtter och fastigheter utlåna penningar för att befrämja uppförandet av

bostäder på Göteborgs stad tillhörig mark. Bolaget äger rätt att intill tjugu

gånger inbetalda aktiekapitalets belopp upplåna penningar mot tryckta räntebärande

obligationer, vilkas inlösen till kapital och ränta garanteras av

staden. Till säkerhet för obligationslån skola ligga inteckningar i tomträtter

med tillhörande färdiga byggnader eller inteckningar i bebyggda fastigheter

eller inteckningar av båda dessa slag. vilka inteckningar ej må överstiga

åttio procent av byggnadernas värden, bestämda i den ordning staden föreskriver,

eller ock räntebärande depositionsbevis som av staden godkännas.

Bolagets styrelse består av fem ledamöter. Antalet revisorer är tre. Så

länge Göteborgs stads omförmälda garanti varar, skall Göteborgs stadsfullmäktige

utse en styrelseledamot och en revisor. Under samma förutsättning

erfordras stadsfullmäktiges godkännande för giltighet av beslut örn vissa

bolagsordningsändringar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

9

Beslut om ändring av bolagsordningen i vissa hänseenden föreligger enligt uppgift

men Ilar ej ännu underställts Kungl. Maj:ts prövning. Ändringen innebär bland

annat att bolaget skulle äga upplåna penningar, intill förut fastställd gräns, ej blott

mot obligationer utan även mot andra skuldförbindelser, vilkas inlösen garanteras

av Göteborgs stad. Bolagets medelsanskaffning torde ock under senare åren lia

skett, förutom genom upptagande av obligationslån, jämväl genom upptagande av

lån bos sparbanker och andra inrättningar, allt mot säkerhet av stadens borgen.

Till säkerhet för stadens garanti överlämnas de omslagsreverser jämte intecknade

skuldebrev, som bolaget mottagit från sina låntagare, till staden. Bolagets bokföring

och kassarörelse ombestyres av Göteborgs drätselkammare. Utbetalningar verkställas

genom stadskassa!! efter granskning av stadsrevisorskontoret.

Bolagsrättsliga särbestämmelser för liypoteksbolag.

Såsom tidigare antytts innehåller den nya aktiebolagslagen i åtskilliga avseenden

skärpta bestämmelser i jämförelse med 1910 års aktiebolagslag.

Även örn de överväganden, som föranlett dessa skärpta bestämmelser, i stort

sett måste anses äga sitt berättigande jämväl beträffande aktiebolag, som

helt eller delvis regleras av lagstiftning vid sidan av den allmänna aktiebolagslagen,

kan det ju tänkas att på enstaka punkter de nya aktiebolagsrättsliga

stadgandena icke lämpa sig för eller äro behövliga för vissa speciella

typer av aktiebolag.

En betydelsefull olikhet mellan 1910 års aktiebolagslag och den nya aktiebolagslagen

föreligger i fråga om reglerna för aktiebolags bildande. Enligt

1910 års lag äger registreringsmyndighetens granskning av biidningsproceduren

rum först vid ansökningen örn bolagets registrering, efter det beslut å

konstituerande stämma fattats örn bolagets bildande och viss del av aktiekapitalet

inbetalats. Den nya aktiebolagslagen utgår däremot från att registreringsmyndigheten

skall verkställa en förberedande granskning och godkänna

de s. k. stiftelsehandlingarna, däribland stiftelseurkund och förslag

till bolagsordning, redan på ett förberedande stadium innan aktieteckning

verkställts och konstituerande stämma hålles (aktiebolagslagen 14 o. följande

§§). Genom de nya bestämmelserna åsyftas bland annat att förbättra publiciteten

beträffande bildandet av aktiebolag, särskilt för det fall att bolag bildas

med tillskott av annan egendom än penningar (apportegendom).

Vad angår hypoteksbolagen gäller enligt lagen den 22 juni 1911 om vissa

aktiebolag, som driva lånerörelse, att aktiebolagslagens regler angående bolagsbildning

skola lända till efterrättelse. Den stadfästelse av Kungl. Majit å

bolagsordningen för sådant bolag, som kräves enligt 1911 års lag (2 §), meddelas

efter det bolagsordningen antagits av bolaget i samband med beslutet

om dess bildande. Och sagda lag innehåller endast den särbestämmelsen i

förhållande till den allmänna aktiebolagslagen att bolaget må registreras först

sedan Kungl. Majlis beslut om stadfästelse föreligger (3 §).

Under förarbetena till nya aktiebolagslagen uppmärksammades spörsmålet,

huru proceduren för den förberedande granskningen av bolagsbildningen

borde anordnas beträffande bolag, vilkas bolagsordningar skola stadfästas

av Kungl. Majit. Lagberedningen yttrade härom i förslaget till lag örn aktiebolag

följande.1

Med den av lagberedningen föreslagna ordningen för bolagsbildning — förberedande

granskning oell godkännande av stiftelsehandlingarna, däribland förslag till

bolagsordning —- synes det icke möjligt, att med meddelande av stadfästelse å bo
-

1 SOU 1941:9 sid. 96—97.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

lagsordning anstår till dess bolagets bildande beslutits å konstituerande stämman.

Härigenom skulle genomförandet av ändringar i bolagsordningen som kunde påkallas

av Kungl. Majit i ling grad försvåras. Det synes ej heller lämpligt, att Kungl. Majits

prövning skall äga rum först sedan registreringsmyndigheten lämnat godkännande

av stiftelsehandlingarna, bland annat med hänsyn därtill att konstituerande .stämma

skall hållas inom viss tid räknat från det sådant godkännande meddelades

(aktiebolagslagen 10 § första stycket 4) och det följaktligen är av vikt att bolagsbildningen

därefter icke uppehälles av ytterligare förberedande åtgärder.

Lagberedningen föreslår därför dels att i aktiebolagslagen intages ett stadgande

att då, enligt vad i lag eller författning är särskilt stadgat i fråga örn aktiebolag

som driver verksamhet av visst slag, Konungens godkännande av bolagsordningen

erfordras, godkännande av stiftelsehandlingar ej må meddelas av registreringsmyndigheten

innan Konungens godkännande givits, dels ock att i 1911 års lag vidtagas

ändringar av den innebörd, att, såframt registreringsmyndigheten icke finner hinder

möta mot godkännande av stiftelsehandlingar för ifrågavarande slag av bolag,

registreringsmyndigheten skall, innan godkännande meddelas, med eget yttrande underställa

förslaget till bolagsordning Konungens prövning. När underställning .sålunda

sker, bör registreringsmyndigheten hava under hand undanröjt de hinder

som kunna från dess sida möta mot godkännande av stiftelsehandlingarna och yttrandet

synes böra innehålla uttalande härom. Registreringsmyndigheten bör uppenbarligen

äga utan underställning vägra godkännande av stiftelsehandlingar. Sedan

Konungens godkännande meddelats, skall registreringsmyndigheten hava att meddela

godkännande enligt aktiebolagslagen.

Den bestämmelse rörande förfarandet vid bildandet av aktiebolag av vissa

särskilda slag, som lagberedningen ifrågasatt borde upptagas i den allmänna

aktiebolagslagen, utgick ur den slutligen antagna lagen. Departementschefen

yttrade härom i propositionen till 1944 års riksdag, under hänvisning till

ett uttalande av lagrådet, att regleringen av nämnda förfarande borde lämnas

i vederbörande speciallagsliftning.1

Av det anförda lärer framgå att ett tillämpande å hypoteksbolagen, vilkas

bolagsordningar skola prövas av Kungl. Majit, av den nya aktiebolagslagens

regler beträffande bolagsbildningen, förutsätter vissa kompletterande föreskrifter

i den särskilda lagstiftningen för dessa bolag. Sådana föreskrifter

hava, i anslutning till lagberedningens ovannämnda uttalande, upptagits i

det vid denna promemoria fogade förslaget till lag örn aktiebolag som hava

till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt, på sätt nedan

närmare utvecklas vid 2 § i lagförslaget. Här skall endast påpekas, att då

fråga ej längre blir örn Kungl. Majits stadfästelse å en av bolaget antagen

bolagsordning utan örn en prövning av ett av bolagets stiftare upprättat förslag

till bolagsordning, ordet stadfästelse icke bibehållits i lagtexten.

Den nya aktiebolagslagen innehåller i fråga örn aktiebolagens konsolidering

viktiga nyheter. Sålunda föreskrives i nya lagen att årlig avsättning till rereservfond

med tio procent av årsvinsten skall äga rum till dess reservfonden

uppgår till tjugu procent —- för närvarande tio procent — av aktiekapitalet

(71 §). Vidare har upptagits en helt ny regel av innebörd, alt samma årliga

avsättning till reservfonden eller en s. k. skuldregleringsfond skall fortsätta

i bolag med viss relativt stark skuldsättning, nämligen i bolag vars skulder

enligt balansräkningen överstiga summan av aktiekapitalet, reservfonden

och skuldregleringsfonden (72 §). För bolag nied dylik skuldsättning skall

även gälla den begränsningen i rätten att utdela vinst, att utdelningen icke

1 Prop. 1944 nr 5 sid. 131 — 132 och 228.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

11

får överstiga feni procent av bolagets behållna förmögenhet, med mindre ett

lika stort belopp som det vilket därutöver utdelas avsättes lill reservfonden

eller skuldrégleringsfonden.

Syftet med de nämnda bestämmelserna är att befrämja aktiebolagens utveckling

och styrka. Delta är, såsom framhölls under förarbetena till nya

aktiebolagslagen, ej endast av betydelse för de av aktiebolagen närmast intresserade

utan utgör en viktig samhällelig angelägenhet. En reservering av

vinstmedel ställd i förhållande till bolagets aktiekapital kan icke anses tillfyllest.

Hänsyn bör ock tagas till bolagets skuldsättning, enär ett bolag kan arbeta

med ett i förhållande till aktiekapitalet mycket stort upplånat kapital.1

En konsolidering bör i och för sig vara eftersträvansvärd för samtliga aktiebolag,

oavsett den speciella karaktär bolaget har på grund av sin verksamhet

eller eljest. Den skärpning av den allmänna skyldigheten att göra avsättningar

till reservfond, som innefattas i den nya aktiebolagslagen, synes därför

skola avse alla typer av aktiebolag. Vad de nu bestående sju hypoteksbolagen

beträffar, blir denna skärpning utan nämnvärd betydelse, då dessa

bolag, dock med ett undantag, redan ha reservfonder som uppgå till — i regel

betydligt överstiga — tjugu procent av aktiekapitalet.2 Det kan erinras,

att enligt bolagsordningen för två av dessa bolag — Skånska inteckningsaktiebolaget

i Malmö och Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag — avsättningarna

till reservfond skola fortgå till dess fonden uppgår till femtio

procent av aktiekapitalet.

Förhållandet är annorlunda när det gäller tillämpningen av de särskilda

reglerna angående avsättning till skuldregleringsfond på de speciella slagen

av aktiebolag. För detta spörsmål är till en början av vikt att närmare behandla

grunden till dessa regler.

I motiveringen till förslaget till ny aktiebolagslag framhöll lagberedningen;''’

att en disproportion mellan ett aktiebolags eget kapital och dess skuldsättning

kan uppkomma, som erfarenhetsmässigt kan leda till vissa faror för

aktieägarna, bolagets borgenärer och det allmänna. Lagberedningen förordade

införande av en sådan regel, som åsyftade att åstadkomma en viss relation

mellan bolagets eget kapital och bolagets skulder samt yttrade härom bland

annat följande.

Det är visserligen sant, att frågan, i vilken utsträckning skuldsättning kan fran

företagsekonomisk synpunkt anses tillåtlig, är beroende ej blott av förhållandet

mellan bolagets eget kapital och dess skuldsättning utan även av beskaffenheten

av bolagets tillgångar. Skiddsättningen bör naturligtvis särskilt begränsas i bolag,

vars tillgångar äro till sitt värde särskilt obeständiga, beroende av konjunkturer

eller av företagets egen möjlighet att själv utnyttja dem i en vinstgivande rörelse.

Men såsom en genomsnittsregel uppställes från företagsekonomisk synpunkt tämligen

allmänt den grundsatsen, att ett bolag ej bör arbeta med mindre eget kapital

än som motsvarar hälften av dess omslutning. En sådan regel är enkel, och lagberedningen

anser den väl ägnad att läggas lill grund för en lagbestämmelse.

Lagberedningen förmälde, att beträffande de fal], då den ifrågasatta regelns

fulla tillämpning med hänsyn till beskaffenheten av bolagets tillgångar

och arten av dess skuldsättning icke syntes erforderlig — det påpekades sålunda

att för aktiebolag, vilkas tillgångar huvudsakligen bestode av värdebeständig

egendom, främst andra fastigheter än fabriksfastiglieter, skuldsättning

på längre sikt, grundad på belåning av sådan egendom, vore ekonomiskt

väl försvarlig, liven örn den överstege bolagets egel kapital — olägenheterna

1 Jfr första särskilda utskottets uti. 1944 nr 1 sid. 114—35.

2 Jfr tablå ovan sid. 4.

3 SOU 1941:9 sid. 972 ff.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 10U.

väsentligen torde undvikas genom alt vid skuldernas beräknande vissa undantag

medgåves tor långfristig gäld med viss säkerhet. Beredningen föreslog,

att vid tillämpningen av reglerna örn skuldregleringsfond och örn utdelningsbegränsning

bland bolagets skulder ej skulle inräknas långfristig

gäld, för vilken av bolaget lämnats säkerhet av inteckning inom sextio procent

av senast fastställda taxeringsvärdet för jordbruksfastighet eller för annan

fastighet i stad, köping eller municipalsamhälle, å vilken fastighet funnes

uppförd byggnad huvudsakligen innehållande lägenheter för uthyrning

till bostads-, butiks- eller kontorsändamål. Undantagsbestämmelserna skulle

äga tillämpning jämväl ifall bolag, som lämnat långfristiga lån mot säkerhet

som nu nämnts, använde säkerheten för rebelåning vid långfristig skuldsättning.

I vissa yttranden över lagberedningens förslag framställdes erinringar mot

bestämmelserna om avsättning av medel till skuldregleringsfond.1

Det anfördes sålunda, att det i förslaget angivna förhållandet mellan eget

och främmande kapital visserligen inom flertalet branscher och bolag måste

betraktas såsom företagsekonomiskt sunt och önskvärt men att bestämmelserna

likväl för vissa slag av företag kunde synas väl hårda. Vidare påpekades,

att ett bolags behov av att arbeta med främmande kapital i första

hand vore beroende av dess verksamhet.

Ett antal av de nu förevarande hypoteksbolagen hemställde i ett uttalande,

att vid ett lagfästande av de föreslagna reglerna rörande skuldregleringsfond

hypoteksbolagen i princip måtte bliva undantagna från reglernas tillämpning

ävensom att de av lagberedningen förordade undantagsbestämmelserna för

visst slags gäld kompletterades så att dels inteckning i tomträtt likställdes

nied inteckning i fast egendom, dels inteckning i »egna hem» likställdes med

inteckning i fastighet eller tomträtt avsedd till uthyrning. Härom anfördes

följande.

Undantagsbestämmelserna avse endast gäld, säkrad genom inteckning d fast egendom

av visst angivet slag, och gäller alltså icke i fråga örn byggnad, uppförd på

tomträttsmark, även örn byggnaden i övrigt uppfyllde de kvalifikationer, som i lagförslaget

angivas. Man torde därför kunna förutsätta att en sådan lagbestämmelse

skulle komma att bli ett väsentligt hinder för exploateringen av mark upplåten med

tomträtt och sålunda motverka en jordupplåtelseform, som eljest av sociala skäl

anses vara önskvärd och dessutom alltmera tillämpas främst i huvudstaden, men

jämväl i andra kommuner.

Enligt 1911 års lag skall Kungl. Majit vid stadfästelse å bolagsordning pröva,

huruvida »med avseende på vidden och beskaffenheten av bolagets rörelse» särskilda

bestämmelser äro erforderliga. Grundvalen för detta stadgande är historiskt betingad.

Samtliga inteckningsbolag och tomträttskassor lia alltifrån sin tillkomst haft

bestämmelser i sina bolagsordningar, vilka reglerat bolagets såväl upplåning som

utlåning. Genom att upplåningen praktiskt taget undantagslöst satts i relation till

bolagens aktiekapital och reservfonder har en reglering av bolagens skuldsättning

åvägabragts. Kungl. Majit har möjlighet att vid bolagsordningarnas fastställande

(och vid deras prövning vid ansökan örn förlängd oktroj) tillse att bolagsordningarna

tillföras bestämmelser, som tvinga hypoteksbolagen att iakttaga behörig konsolidering.

I bolagsordningarna lia också som regel stadgats längre gående avsättningar

till reservfonder än vad som kräves enligt den allmänna aktiebolagslagen.

Hypoteksbolagen träda visserligen i kreditförhållande till ett stort klientel, men

kreditförhållandet är av speciellt slag (obligationer och reverser med särskilt angiven

säkerhet) baserat på ett borgenärsförhållande till ett likaledes stort klintel,

och alls icke jämförligt med det kreditförhållande vari ett vanligt aktiebolag kan

1 Prop. 1944 nr 5 sid. 270 ff.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109-

13

träda och vars risker för borgenärerna lagberedningens förslag avser att minska.

Just med hänsyn till detta speciella kreditförhållande kan Kungl. Maj:t med stöd

av 1911 års lag verkställa en prövning, huruvida dessa särskilda bestämmelser för

rörelsen äro erforderliga. Att därvid i lörsta hand frågor sammanhängande med bolagets

upplåning (skuldsättningen) och dennas relation till fonderna (konsolideringen)

bli prövade, torde vara ostridigt. Det är därför principiellt oriktigt att lånebolag

av den typ inteckningsbolagen och tomträttskassorna representera skola falla

under förslaget. I praktiken skulle detsamma ej heller föra till önskvärda resultat.

Särskilt för tomträttskassorna skulle det medföra ytterst svåra konsekvenser, då

ju tomträttsinteckning icke medtagits i undantagsbestämmelserna.

Formuleringen av sagda bestämmelser innebär att hypoteksbolagen icke skulle

kunna rebelåna inteckningar, graverande egna hem, utan att skuldregleringsfond

avsättes, motsvarande ifrågavarande upplåning. En lånerörelse, vilken avser stöd åt

en verksamhet som skapar höstäder av den ur sociala, hygieniska och ekonomiska

synpunkter mest önskvärda bostadstypen — egnahem — måste anses vara den,

som staten mest bör stödja. Hypoteksbolagen bedriva en avsevärd kreditgivning för

egnahemsbebyggelse, vilken kreditgivning skulle betydligt försvåras eller rent av

omöjliggöras, därest de av lagberedningen förordade bestämmelserna skulle i oförändrat

skick tillämpas å företagen.

Bank- och fondinspektionen1 förklarade i sitt yttrande över lagberedningens

förslag, att inspektionen delade de i nyssnämnda uttalande framförda betänkligheterna.

Inspektionen förmenade, att hypoteksbolagen borde undantagas

från tillämpningen av ifrågavarande regler. Då det emellertid kunde

visa sig, att även för andra aktiebolag än vissa av inspektionen särskilt omnämnda

slag de av lagberedningen föreslagna reglerna bleve onödigt stränga,

ifrågasatte inspektionen, huruvida icke möjlighet att dispensera från de legala

reglerna borde stadgas, så att, där särskilda skäl det föranledde, bolag

skulle kunna helt undantagas från reglernas tillämpning eller ock annan proportion

mellan eget kapital och skulder kunna bestämmas.

I propositionen till 1944 års riksdag med förslag till ny aktiebolagslag yttrade

departementschefen,2 att det icke vore avsett att reglerna i allmänna

aktiebolagslagen rörande avsättning till skuldregleringsfond skulle äga tilllämpning

på vissa speciella slag av aktiebolag samt att erforderliga avvikande

stadganden borde meddelas i vederbörande speciallagstiftning.

Den slutliga lydelsen av nya aktiebolagslagens regler i förevarande ämne

(72 § 2 mom.) innebär på några punkter en uppmjukning i jämförelse med

lagberedningens förslag. Sålunda Ilar åt Kungl. Majit inrymts befogenhet att

i administrativ ordning utfärda föreskrifter, varigenom visst slags egendom

förklaras erbjuda lika säkerhet som de fastigheter vilka nämnts i lagberedningens

förslag. Även här kvarstår dock kravet att fråga skall vara örn gäld,

för vilken lämnats säkerhet av inteckning inom sextio procent av senast fastställda

taxeringsvärdet för egendomen.3

När det gäller att taga ställning till spörsmålet örn tillämpningen på hypoteksbolagen

av legala konsolideringsregler bör givetvis beaktas den speciella

karaktären av bolagens verksamhet. Bolagens ändamål är ali idka belåning

av mera värdebeständig egendom och tor detta ändamål kräves tillgång pa

avsevärt kapital. Ett uppsamlande av mycket stort eget kapital leder emellertid

ofta till en fördyring av verksamheten, vilket i synnerhet när verksamheten

kan anses fullfölja för det allmänna betydelsefulla syften givetvis

1 Prop. 1944 nr 5 sid. 273.

1 Prop. sid. 280.

3 Ordet »långtristig • i lagberedningens förslag har uteslutils.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Muj:ts proposition nr 109-

kör undvikas. Det kail sålunda stundom vara av vikt att ett företag icke

förhindras att arbeta med förhållandevis stort främmande kapital.

Att frågan, i vilken utsträckning skuldsättning från företagsekonomisk

synpunkt kan anses tillåtlig, i viss mån måste anses beroende av arten av

den bedrivna rörelsen, betonades av bank- och fondinspektionen i dess yttrande

över lagberedningens förslag till ny aktiebolagslag. Inspektionen eriniaxle,

att redan nu tunnes tall, där särskilt ur sistnämnda synpunkt en reglei

ing skett i lag eller annorledes fran det allmännas sida. Bestämmelser i dylikt

hänseende vore sålunda givna i lagen örn bankrörelse.1 Försäkringsaktiebolagen

hade ofta med tillsynsmyndighetens medgivande en betydande omslutning

samtidigt som det egna kapitalet vore relativt obetydligt. Beträffande

andra fondkommissionäier än bankaktiebolag hade bank- och fondinspektionen

sökt upprätthålla den regeln, att företagens skuldsättning icke

linge överstiga ett belopp motsvarande fem gånger det egna kapitalet. Inspektionen

påpekade jämväl, att i bolagsordningar, sorn fastställts för hypoteksbolag,

föreskrifter lämnats örn begränsning av upplåningen i förhållande till

det egna kapitalet.2

Sagda begränsning kan sägas i sig innefatta ett visst tvång lill konsolidering.

I den mån härigenom en begränsning sker av sådan skuldsättning, som enligt

nya aktiebolagslagen icke tages i beräkning vid tillämpning av föreskrifterna

örn avsättning till skuldregleringsfond, saknar aktiebolagslagen motsvarighet

därtill. Ett hypoteksbolag, vars skuldsättning helt vore täckt av

inteckningar i sådan fast egendom som avses i aktiebolagslagen 72 § 2 moni.

inom sextio procent av taxeringsvärdet, skulle sålunda icke alls drabbas avnämnda

föreskrifter. Vad åter angår sådan skuldsättning, som enligt aktiebolagslagen

skall beaktas vid beräkningen av avsättning i skuldregleringssyfte,

leder aktiebolagslagens stadgande!! till att avsättningar måste ske till

reservfonden eller skuldregleringsfond, så snart skuldsättningen överstiger

det egna, bundna kapitalet d. v. s. aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond.

Detta resultat framstår som betydligt strängare än vad som

följer av bestämmelserna i de nu bestående hypoteksbolagens bolagsordning.! r

enligt vilka bolagets upplåning icke må överstiga tjugu resp. tolv gånger

aktiekapitalet och reservfonden. En direkt jämförelse i nämnda avseende

kan dock icke ske utan ett närmare skärskådande av bolagets kreditgivning

och beskaffenheten av de säkerheter som bolaget använder för sin medelsanskaffning.

Endast under förutsättning att vederbörande bolag i fråga örn samtliga

belåningsobjekt stöde som kreditgivare beträffande såväl primär- som

sekundärkrediten och intill en fix gräns, exempelvis sjuttio procent, av taxeringsvärdena

samt att bolagen använde sig av de fastighetsinteckningar, bolagen

sålunda erhölle, såsom säkerhet för sin medelsanskaffning, bleve en

dylik jämförelse möjlig. Även under denna förutsättning skulle, med angivna

gräns satt till 70 %, aktiebolagslagens stadganden innebära ett starkare beskärande

av bolagens rätt till upplåning utan ett uppbringande av det egna

kapitalet. Av skuldsättningen skulle nämligen en sjundedel vara av beskaffenhet

att tågås i beräkning vid tillämpningen av bestämmelserna örn skuldreglermgsfond,

d. v. s. upplåningen bleve begränsad till sju gånger aktiekapitalet

och reserv! unden. Förändrades i detta exempel den övre gränsen

för inteckningsbelåningen till två tredjedelar av fastighetstaxeringsvärdena,

bleve upplåningen begränsad till tio gånger det egna, bundna kapitalet.3

1 Lagen om bankrörelse 49 §.

2 Jfr ovan sid. 5 ff.

3 Antages i ett bolag aktiekapitalet och reservfonden tillsammans utgöra 2 milj. kr., skulle

bolaget, utan att vara pliktigt göra avsättning i skuldregleringssyfte, kunna upptaga lån mot säkerhet.

av fastighetsinteckningar upp till två tredjedelar av taxeringsvärdena till belopp av 20

milj. kr. Enär taxeringsvärdena nämligen vore 30 milj. kr., motsvarade 60 procent härav eller

18 milj. kr. sådan skuldsättning som icke behövde tagas i beräkning vid tillämpningen av bestämmelserna

örn skuldregleringsfond.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr lott
-

ie

Två av hypoleksbolagen, aktiebolaget Stockholms tomträttskassa oell aktiebolaget

Göteborgs tomrättskassa lia till huvudsakligt ändamål att utlåna medel

mot säkerhet av inteckning i törnsätter; inteckningarna utnyttjas av bolagen

som säkerheter vid bolagens upplåning. Därest överhuvud skall ifrågasättas

att å hypoteksbolagen tillämpa aktiebolagslagens föreskrifter örn avsättning

lill skuldregleringsfond, synes oeftergivligt att tomträttsinteckningar

jämställas nied inteckningar i sådan fast egendom sorn nänincs i aktiebolagslagen

72 g 2 moni. (jordbruksfastighet samt fastighet i stad, köping eller

municipalsamhälle, å vilken finnes uppförd byggnad huvudsakligen innehållande

lägenheter för uthyrning lill bostads-, butiks- eller kontorsändamål).

Detta kan emellertid ske på grund av det i sagda lagrum intagna stadgandet

att vid tillämpning av föreskrifterna örn skuldregleringsfond bland skulderna

ej skall inräknas gäld, för vilken bolaget lämnat säkerhet av inteckning

inom .sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet för »annan

egendom, vilken enligt bestämmelse som meddelas av Konungen må anses

erbjuda motsvarande säkerhet». Stadgandet torde jämväl kunna användas i

fråga örn s. k. egna hem. Även inteckningar i egna hem utnyttjas såsom objekt

vid rebelåning.

Jämväl nied en sådan tillämpning av nyssberörda stadgande skulle ett genomförande

av aktiebolagslagens förevarande bestämmelser bereda stora svårigheter

för tomträttskassorna. Det synes nämligen icke tillfyllest — i varje

fall ej beträffande aktiebolaget Stockholms tomträttskassa — att från reglerna

om avsättning i skuldregleringssyfta undantaga inteckningar i tomträtter

intill sextio procent av dessas taxeringsvärden. Nämnda bolag skall

enligt bolagsordningen till säkerhet för sin upplåning i regel pantförskriva

inteckningar i tomträtter nied tillhörande färdiga byggnader till förmånsrätten

liggande inom åttio procent av byggnadernas värden, bestämda i den

ordning Stockholms stad föreskriver. För närvarande torde visserligen bolaget

icke lia belånat tomträtter till genomsnittligt mer än omkring sjuttio procent

av taxeringsvärdena men ett mycket betydande belopp av bolagets skulder

lärer dock vara säkrat med inteckningar i förmånsrättsläge efter sextio

procent av värdena. Enligt bolagets balansräkning per den 31 december

1944 uppgingo av bolaget utlämnade bundna lån och amorteringslån till

sammanlagt omkring 195,5 liliij, kr. Därest de av bolaget mot obligationer

och reverser upptagna lånen å omkring 180 liliij, kr. antagas vara till en

tiondel täckta av inteckningar i angivna sämre förmånsrättsläge, skulle redan

på grund härav den nya aktiebolagslagens regler föranleda att bolagets

egna kapital borde uppbringas till omkring 18 milj. kr. eller mer än dubbla

summan av bolagets nuvarande aktiekapital och reservfond. Härtill kommer

ali bolaget under normala förhållanden bedriver en ganska omfattande

byggnadskreditivrörelse, d. v. s. utlåning i samband med uppförande av

nybyggnader. Byggnadskreditiven pläga utnyttjas för rebelåning. Ur säkerhetssynpunkt

torde denna rörelse icke nämnvärt skilja sig från belåning av

inteckningar i byggnader med åsätta taxeringsvärden.

Belysande för aktiebolaget Stockholms tomträttskassas kreditgivning är

följande uttalande i styrelsens förvaltningsberättelse för år 1943.

Bolagets nyntlåning visar i jämförelse med tidigare ar en mycket stark ökning.

Detta beror främst på den omfattande byggnadsverksamheten, men även därpå, att

bolaget mäst lioja sin lånegräns. Under år 1942 utlämnade bolaget krediter i hyreshus

endast som bottenlån inom 00 %> av värdet. I och med att Stockholms stad

upphörde med sin sekundära kreditgivning i hyreshusen, till förmånsrättsläget liggande

mellan 55 och 90 °/''o av viirdet, oell de lånesökande i stället hänvisas till de

statliga tertiärkrediterna, liggande till förmånsrätten mellan 70 och 90 °/o av värdet,

har bolaget med sina bottenkrediter måst gå lipp till 70 °/o, vilket sker genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 109-

bottenlån intill 00 °/o med 10 års bindning samt seknndärlån intill 70 °/o med 20

eller 30 års amortering. Då värdena samtidigt på grund av den fortgående stegringen

i byggnadskostnaderna höjas, komma bolagets krediter att alltmera närma

sig riskzonen. Styrelsen har därför numera beslutat vissa skärpningar i villkoren

för toppkrediterna, men vill framförallt understryka vikten av att .största möjliga

avsättning av årets vinst sker för stärkande av bolagets fonder.

Bolaget har genom sistberörda uttalande understrukit vikten av en önskvärd

konsolidering. Av det ovan anförda lärer dock framgå att en tvångsvis

genomförd konsolidering i överensstämmelse med aktiebolagslagens principer

skulle för bolaget medföra betydande svårigheter. Den skulle tvinga bolaget

till avsiiIlningar som torde äventyra bolagets bostadssociala uppgift att

befordra tomträttsinstitutets användning, bland annat genom att hålla utlåningsräntan

å lägsta möjliga nivå. Då å andra sidan bolagsordningen innehåller

förskrifter, varigenom bolagets upplåning begränsas i förhållande

till storleken av det egna kapitalet, däri inberäknat av Stockholms stad till

bolaget lämnat förlagslån, synes bolaget böra undantagas från tillämpningen

av aktiebolagslagens ifrågavarande bestämmelser. Detta synes så mycket

mera påkallat som bolagets upplåning sker mot stadens garanti och bolaget

i viss mån kan sägas utgöra ett stadens organ.

De skäl, som i fråga om aktiebolaget Stockholms tomträttskassa påkalla

undantag från stadgandena örn skuldregleringsfond, torde i princip äga till - lämpning även på aktiebolaget Göteborgs tomträttskassa. Detta bolags skuldsättning

lärer dock — såsom ovanintagna tablå utvisar — för närvarande

icke vara av den storleksordning att undantag torde vara erforderligt, såframt

vid tillämpning av nämnda stadganden finge bortses från gäld för

vilken lämnats säkerhet av inteckning i tomträtter upp till sextio procent av

taxeringsvärdena. Av bolagets verkliga skulder — cirka 1,95 milj. kr. —

torde nämligen ej större belopp än vad som täckes av aktiekapitalet oell

reservfonden — 0,6 milj. kr. — avse gäld som icke är sålunda säkerställd.

Göteborgs intecknings garanti aktiebolag, Skånska inteckningsaktiebolaget

i Malmö och Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag intaga i förevarande

avseende en liknande ställning. De utlämna lån mot säkerhet av

fastighetsinteckningar, förstnämnda bolag även mot tomträttsinteckningar.

För utlåningsverksamheten erforderliga medel upplånas i regel mot obligationer

eller reverser och för denna upplåning skola pantförskrivas intecknade

skuldebrev, vilka belånats av bolaget, till förmånsrätten liggande inom

viss gräns av såväl egendomens taxeringsvärde som ett av bolagets styrelse

uppskattat värde. Sagda gräns varierar mellan femtio och sjuttiofem procent.

Rebelåning sker, förutom av inteckningar, jämväl av fordringar pa

grund av utlämnade byggnadskreditiv. Upplåningen mot obligationer och i

förekommande fall reverser må enligt bolagsordningarna icke överstiga för

Göteborgs intecknings garanti aktiebolag tjugu och för Skånska inteckningsaktiebolaget

tolv gånger aktiekapitalet och reservfonden samt för Hälsingborgs

intecknings garanti aktiebolag tjugu gånger aktiekapitalet.1

Av Göteborgs intecknings garanti aktiebolags redovisningshandlingar för

år 1944 framgår följande (jfr tablå ovan s. 4).

1 Hypoteksröreise av samma art som de tre ifrågavarande bolagen drives av Inteckningsbanken

aktiebolag. Upplåningen i hypoteksrörelsen må sammanlagt uppgå till tio gånger beloppet

av bolagets grundfond och reservfond, för närvarande tillhopa 35 milj. kr., dock högst

till 275 milj. kr. (jfr nedan sid. 20 not 2).

Det må erinras att enligt kungl, förordn. den 3 augusti 1929 örn Svenska bostadskreditkassan

och om bostadskreditföreningar (§ 3) sammanlagda beloppet av kassans utelöpande

obligationer icke må uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden. Enahanda regel

uppställes i kungl, förordn. den 16 maj 1390 angående Sveriges allmänna hypoteksbank (5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Wil
-

li

Bolagets omslutning utgör 188,c milj. kr. Det egna bundna kapitalet (aktiekapitalet

och reservfonden) uppgår till 11 milj. kr. De verkliga skulderna utgöra omkring

177 milj. kr., därav obligationslån och reverslån cirka 175,:i milj. kr. Bland

bolagets tillgångar finnas lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar å 185,2 milj.

kr. Inteckningarna ha pantförskrivits för vissa av bolagets skulder. Av fastiglietslånen

å 185,2 milj. kr. avser ett belopp å 9,4 milj. kr. lån mot byggnadskreditiv.

Av resterande 175,8 milj. kr. belöper omkring 20 milj. kr. å lån i villafastigheter

eller egna hem. Enligt bolagsordningen gäller vid bestämmande av rebelåningsgränserna

det lägsta av taxeringsvärdet och ett av bolagets styrelse vid besiktning

åsatt värde. 1 förhållande till det ifrågavarande lägsta värdet ligga av inteckningslånen

å 175.8 milj. kr. ett belopp av 152,8 milj. kr. inom och återstående 23 milj.

kr. över sextio procent av värdet.

Även om antagas kan, ali en ej obetydlig del av sistnämnda belopp täckes

av inteckningar liggande inom sextio procent av taxeringsvärdet, lärer det

vara uppenbart att, i synnerhet örn hänsyn tages till byggnadskreditivrörelsen,

av bolagets skulder ett så avsevärt belopp skulle enligt aktiebolagslagens

föreskrifter tagas i beräkning vid bestämmande av avsättningen till

skuldregleringsfond, att sådan avsättning skulle få ske i mycket stor omfattning,

sannolikt till lika högt belopp som bolagets aktiekapital och reservfond.

Undantag från dessa föreskrifter lärer förty vara påkallat för Göteborgs

intecknings garanti aktiebolag.

Vad nu sagts gäller även Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö. Bolagets

skulder utgöras huvudsakligen av dels förlagslån å 5,5 milj. kr. dels

ock obligations- och reverslån å tillhopa omkring 29 milj. kr. För lånen ha

pantförskrivits fastighetsinteckningar till belopp av cirka 34,7 milj. kr. Aktiekapitalet

och reservfonden uppgå till 3,9 milj. kr.

Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag har aktiekapital och reservfond

å tillhopa 1,25 milj. kr. Skulderna uppgå till 11,8 milj. kr. Fastighetsinteckningar

och obligationer till ett bokfört belopp av 11,2 milj. kr. ha

ställts såsom säkerhet för bolagets egna obligationer och andra lån. Sannolikt

skulle ett tillämpande å bolaget av aktiebolagslagens föreskrifter örn avsättning

till skuldregleringsfond medföra liknande olägenheter som för de

tidigare berörda inteckningsbolagen.

Den verksamhet, som drives av Skånska brands intecknings aktiebolag,

skiljer sig avsevärt från de ovan behandlade inteckningsbolagens verksamhet,

vilket torde sammanhänga med att bolaget är dotterföretag till en försäkringsinrättning.

Enligt bolagsordningen äger bolaget att genom ^belåning

av inteckningar anskaffa medel för sin utlåningsverksamhet mot obligationer

eller i annan ordning. Sådan belåning må ske till belopp högst

motsvarande tjugu gånger bolagets inbetalda aktiekapital. För fyllande av

tillfälligt lånebehov kan bolaget upptaga lån på kort lid. Visst krav uppställes

på inteckningssäkerheten för bolagets obligationslån. Emellertid har bolaget

icke begagnat sig av obligationsutgivningsrätten. Upplåningen skei- i

stället hos banker eller liknande institutioner mot säkerhet av inteckningar

eller borgen. De av bolaget utlämnade lånen illgöras till slör del av byggnadskrediliv.

För rebelåning torde därför bolaget icke i större utsträckning

kunna utnyttja sådana inteckningar som omnämnas i aktiebolagslagen 72 $

2 mom. Bolagets aktiekapital är 1.10 milj. kr. och reservfonden uppgår till

0,45 milj. kr. De verkliga skulderna utgöra cirka 4,4 milj. kr. Undantag från

bestämmelserna örn skuldregleringsfond torde vara önskvärt.

För ett av de befintliga hypoteksbolagen, Svenska hgpotekskreditaktiebolaget,

uppställas i bolagsordningen icke några villkor vare sig angående

upplåningens storlek elka- säkerställandet av densamma. Bolagets aktieka
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

pital och reservfond uppgå till 0,77 milj. kr samt skulderna lill omkring

17,5 milj. kr. Häremot svarar på tillgångssidan utlämnade lån till belopp

av omkring 18 milj. kr. Enligt vad som inhämtats torde som säkerhet för

lånen tjäna fastighetsinteckningar inom i regel sjuttio procent av taxeringsvärdena.

En tillämpning på detta bolag av aktiebolagslagens stadganden angående

skuldregleringsfond torde visserligen medföra vissa olägenheter för

bolaget men då konsolideringsföreskrifter helt saknas i bolagsordningen,

torde icke utan vidare kunna anses naturligt afl bolaget undantages från dessa

stadganden. Ett skäl för sådant undantag synes dock vara alt bolaget är dotterföretag

till två försäkringsaktiebolag, vilka ställa erforderliga medel för

utlåningsverksamheten till förfogande mot rebelåning av inteckningar, och

att bolaget sålunda för medelsanskaffningen icke torde vända sig till

utomstående.

Av vad ovan anförts rörande de nu befintliga liypoteksbolagens verksamhet

lärer framgå, att aktiebolagslagens stadganden rörande avsättningar

av medel i skuldregleringssyfte i allmänhet icke kunna oförändrade tillämpas

på bolagen. För de flesta av bolagen torde vara ganska klart, att legala

konsolideringsföreskrifter, bortsett från bestämmelserna örn reservfond, icke

äro behövliga, med hänsyn främst till den speciella karaktären av bolagens

rörelse och till att Kungl. Majit i samband med fastställandet av bolagsordningarna

tillsett att vissa villkor uppställas i ändamål att trygga bolagens

stabilitet. Det kunde på grund härav ifrågasättas, att i den särskilda lagstiftningen

för hypoteksbolagen borde inlagas ett generellt stadgande örn

undantag från aktiebolagslagens ifrågavarande bestämmelser. Ett sådant

förfarande synes dock knappast lämpligt. Nya bolag av den förevarande

typen kunna bildas, för vilka undantag från bestämmelserna icke äro påkallade.

Och även beträffande de bestående bolagen torde åtminstone i något

fäll böra krävas närmare utredning och motivering innan ett undantag medgives.

Jämväl i övrigt synas skäl tala för att icke lagfästa ett direkt undantag

för hypoteksbolagen utan låta det bli beroende av Kungl. Majits bestämmande,

i förekommande fäll i samband med prövningen av bolagsordningarna,

huruvida vederbörande bolag bör lalla under aktiebolagslagens stränga

konsolideringsregeler eller icke, tilläventyrs örn dessa regler böra komma till

användning i viss jämkad form, exempelvis med annan proportion mellan

eget och främmande kapital än som åsyftas i sagda regler. Med detta tillvägagångssätt

vunnes, att den betydelsefulla frågan örn liypoteksbolagens

konsolidering bleve föremål för särskild uppmärksamhet vid de tillfällen då

bolagsordningarna skola hos Kungl. Majit anmälas till förnyad prövning.

Pä grund av det anförda har i det vid denna promemoria fogade lagförslaget,

4 §, upptagits en dispensregel, av innebörd att Kungl. Majit äger medgiva

aktiebolag som avses i lagen undantag, helt eller delvis, från aktiebolagslagens

ifrågavarande bestämmelser. Att stadgandet utformas såsom en

dispensregel synes så mycket mera påkallat, som jämlikt aktiebolagslagen

72 § 2 mom. Kungl. Majit äger viss befogenhet förordna därom att till skulder,

som ej skola tagas i beräkning vid tillämpning av bestämmelserna rörande

skuldregleringsfond, skola hänföras vissa skulder utöver de i lagrummet

direkt angivna.

1944 års aktiebolagslag innehåller, förutom i nu avhandlade ämnen, åtskilliga

andra betydelsefulla nyheter. Vad bolagets förvaltande organ angår

gäller enligt nya lagen, att varje bolag, vars aktiekapital eller maximikapital

överstiger 500 000 kr., skall äga en styrelse med minst tre ledamöter (77 §).

Ilestår styrelsen av tre eller flera ledamöter, skall alltid finnas en verkstäl
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

19

lande direktör; denne skall handhava den löpande förvaltningen av bolagets

angelägenheter, medan ledningen och förvaltningen i övrigt skall tillkomma

styrelsen (78 och 81 §§).

För att möjliggöra ökad kontroll över styrelsens och verkställande direktörs

förvaltning har i nya lagen upptagits omarbetade regler rörande styrelsens

och verkställande direktörs årsredovisning. Då en viss specificering i

fråga om ett bolags tillgångar och skulder är det praktiskt laget enda medlet

att vinna en upplysande och klar redovisning för bolagets ställning och

rörelsens resultat, ha i lagen intagits specificeringsregler, vilka ansluta sig

till ett balansräkningsschema (101 §). Även i fråga om vinst- och förlusträkningen

ha upptagits regler i anslutning till ett schema för dess upprättande

(102 §). Lagens schema för uppställning av balansräkning samt vinstock

förlusträkning är icke avsett att vara uttömmande; i såväl 101 som 102 g

stadgas nämligen, att »ytterligare fördelning i poster skall äga rum, där det

med hänsyn till bolagets förhållanden må anses påkallat jämlikt allmänna

bokföringsgrunder och god köpmannased». Beträffande förvaltningsberättelsens

innehåll givas mera utförliga föreskrifter (103 §). Vidare innehåller

nya lagen vissa ändrade regler rörande värderingen av tillgångar, avskrivning

därå m. lii. (100 §). Skilda regler uppställas för anläggningstillgångar

och omsättningstillgångar.

De nu berörda bestämmelserna i nya aktiebolagslagen torde böra vinna

tillämpning jämväl på hypoteksbolagen. Det förtjänar emellertid anmärkas,

att i några yttranden över lagberedningens förslag till ny aktiebolagslag

erinringar framställdes mot bland annat reglerna rörande uppskrivning av

anläggningstillgång (100 § 1 och 2 inom.) och uppdelningen av vissa tillgångar

i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.1 Delvis åsyftades

med dessa erinringar aktiebolag som stå under offentlig kontroll (försäkringsbolag,

bankbolag), varför här må påpekas att enligt det nu föreliggande

lagförslaget visserligen avses att införa en statlig tillsyn över liypoteksIKilag

men icke generellt för alla dessa bolag. Vad angår uppdelningen i

anläggnings- och omsättningstillgångar kan nämnas, att departementschefen

i 1944 års proposition framhöll, att gränsen mellan de olika slagen av tillgångar

i vissa fall kunde vara svår att draga men att i sådana fall främst

vore av vikt att tillse, att tillgångarnas upptagande såsom anläggningstillgångar

och omsättningstillgångar ej ändrades allt eftersom det passade

bolagsledningen med hänsyn till de skilda värderingsprinciperna.2

Den nya aktiebolagslagen giver i åtskilliga hänseenden särskilda regler för

moder- och dotterbolag (koncernbolag),3 bland annat rörande redovisningen

i koncerner (104 §). Av de bestående hypoteksbolagen torde några vara

dotterföretag till andra aktiebolag. I den mån koncernförhållandet berör

l>olag, som icke falla under den allmänna aktiebolagslagstiftningen, gälla

emellertid för detsamma ej denna lagstiftnings koncernbestämmelser.

Önskemålet örn en förbättrad revision tillgodoses i nya aktiebolagslagen

genom bestämmelser, som avse att stärka revisorernas ställning i förhållande

till styrelsen, samt föreskrifter som främst beträffande revisorerna i större

aktiebolag uppställa krav på styrkt utbildning och erfarenhet i revisionsverksamhet.

Minst två revisorer skola utses i aktiebolag, vars aktiekapital

eller maximikapital överstiger 500 000 kr. (105 §). Uppgår detta till 2 milj.

kr. eller däröver eller liro bolagets aktier eller av bolaget utgivna obligationer

föremål för notering å fondbörs inom riket, skall minst en av revisorerna

vara av handelskammare auktoriserad revisor (107 § 1 morn.). Det förra

1 Prop. 1914 nr 5 sid. 307 ft.

" Prop. sid. 310.

3 Jfr aktiebolagslagen 221 §.

Hillring lill riksdagens protokoll 19-K. 1 muni. Nr 109.

4

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

stadgandet blir tillämpligt på samtliga nu existerande hypoteksbolag, det

senare pä tyra av elem.1

Den reglering aktiebolagslagen innehåller i övriga ovan icke berörda ämnen

lärer utan vidare böra gälla för hypoteksbolagen.

Särskild utredning angående statlig tillsyn över

hypoteksbolagen.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 tillkallade chefen

för handelsdepartementet den 9 juli samma år häradshövdingen Knut

Elliot att verkställa utredning rörande behovet av statlig tillsyn över aktiebolag,

som lia till ändamål att bedriva fastighetsbelåning, och därmed likartade

bolag samt avgiva de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda.

Den 1 mars 1945 avgav utredningsmannen en promemoria i ämnet jämte

förslag dels till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 om vissa aktiebolag,

som driva lånerörelse, dels ock till kungörelse om tillsyn över vissa

aktiebolag, som idka belåning av fast egendom eller tomträtt.

Författningsförslagen äro fogade vid denna promemoria såsom Bilaga.

Den ifrågavarande utredningen hade föranletts av en hemställan den 15

maj 1943 av dåvarande bankinspektören S. J. L i n d e b e r g till chefen för

handelsdepartementet. I denna hemställan framhölls, med utgångspunkt från

vissa missförhållanden som uppdagats beträffande det då existerande aktiebolaget

Göteborgs hypotekskassa, att den kontroll, som man genom 1911 års

lag velat erhålla å aktiebolag, med ändamål uteslutande att idka fastighetsbelåning,

visat sig fullständigt illusorisk i de fall då bolagsordningen icke efterlevts.

Då dessa bolag fått rätt att emittera obligationslån, vilka godtagits

för placering av omyndigas medel utan särskilt tillstånd, syntes det vara ett

intresse av vikt, att tolagen underkastades offentlig tillsyn i likhet med bankaktiebolag,

sparbanker och försäkringsbolag samt att det torde ligga närmast

till hands, att tillsynen anförtroddes åt sparbanksinspektionen. Vidare kunde

ifrågasättas, om ej i detta sammanhang borde övervägas, huruvida icke jämväl

tomträttskassorna skulle läggas under statlig tillsyn. Samtidigt kunde

möjligen en översyn av bestämmelserna örn förvaring av säkerhetshandiingar

och örn revision inom hypoteksinstitutionerna anses påkallad.

I förenämnda promemoria den 7 mars 1945 redogör utredningsmannen till

en början för den verksamhet, som jämlikt av Kungl. Majit stadfästa bolagsordningar

drives av de nu befintliga sju hypoteksbolagen, Göteborgs intecknings

garanti aktiebolag. Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö, Hälsingborgs

intecknings garanti aktiebolag, Skånska brands intecknings aktiebolag,

Svenska hypotekskreditaktiebolaget, aktiebolaget Stockholms tomträltskassa

och aktiebolaget Göteborgs tomträttskassa. Utredningsmannen påpekar, att

hypoteksrörelse av samma natur som drives av omförmälda inteckningsbolag

ingår i ändamålet för ett nu ej nämnt bolag, Inteckningsbanken aktiebolag,

men att då detta bolags verksamhet omfattar även bankrörelse, 1911 års lag

icke är å detsamma tillämplig.2

1 Jfr ovan sid. 4.

2 I flaga om Inteckningsbanken aktiebolags hypoteksrörelse, vilken innefattar att lämna lån

mot säkerhet av inteckning i fast egendom och tomträtt inom Stockholms stad ävensom att anskaffa

medel till sådan utlåning, äro i bolagsordningen meddelade bestämmelser av i stort sett

samma innehåll som de vilka gälla för Göteborgs intecknings garanti aktiebolag, Skånska inteckningsaktiebolaget

i Malmö och Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag. För medelsanskaffningen

äger bolaget upptaga lån mot obligationer, för vilka skall ställas pant av inteckning

i fast egendom eller tomträtt. Medel må därjämte anskaffas genom reverslån mot dylik säkerhet.

De inteckningar, vilka ställas såsom säkerhet för bolagets obligationer, skola överlämnas

till ett av Överståthållarämbetet förordnat ombud.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj.ts proposition nr 109.

21

Utredningsmannen anför härefter:

Redan den omständigheten, att ett företag medgivits tillstånd av Kungl Maj:t alt

upplåna penningar av allmänheten och sålunda blivit så att säga statligt auktoriserat,

motiverar, att särskilda åtgärder vidtagas från statens sida i syfte att säkerställa,

att den penningutlånande allmänhetens intressen vederbörligen tillvaratagas.

I överensstämmelse med dylika synpunkter äro banker och sparbanker underkastade

statlig tillsyn genom respektive bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen.

Från och med den 1 juli 1936 lia under bank- och fondinspektionens

tillsyn lagts även jordbrukets kreditkassor.

Behovet av särskilda kontrollföreskrifter beträffande bolag, som lia till ändamål

att idka belåning av fast egendom eller tomträtt enligt 1911 års lag, är icke heller

förbisett. Beträffande samtliga de bolag av detta sla''g, vilka äga att för anskaffande

av medel för verksamhetens bedrivande utgiva obligationer, är i de av Kungl. Maj:t

stadfästade bolagsordningarna stadgat, att inteckningar, som skola läggas såsom säkerhet

för utelöpande obligationer, skola förvaras av ett av länsstyrelsen utsett ombud,

vilket skall utöva viss tillsyn över den del av verksamheten, som gäller obligationsutgivningen.

Ehuru bestämmelserna om nämnda ombud närmast tillkommit i

syfte att skapa erforderliga förutsättningar för laga pantsättning av de inteckningar,

vilka skola utgöra säkerhet för obligationerna, äro bolagen sålunda redan nu föremål

för ett slags statlig kontroll. Tillika är i allmänhet föreskrivet, att såväl nämnda

ombud som chefen för handelsdepartementet skall äga tillgång till vederbörande

bolags räkenskaper och handlingar. Förutom den kontroll, som utövas av länsstyrelsens

ombud, äro ifrågavarande bolag underkastade revision i vanlig ordning.

Kontrollföreskrifterna synas i och för sig vara i stort sett betryggande. Då de icke

alltid haft åsyftat resultat, beror detta därpå, att de blivit i större eller mindre grad

eftersatta. En särskild anledning för staten att tillse att alla rimliga kontrollanordningar

vidtagas och anstalter träffas till säkerställande av att kontrollföreskrifterna

samvetsgrant efterlevas är, alt enligt Kungl. Maj:ts förordning den 21 november

1924 (nr 474) med särskilda bestämmelser om anbringande av omyndigs medel

omyndig tillhörande penningmedel må utan särskilt samtycke av överförmyndaren

placeras i obligationer, som utfärdats av bolag, varom här är fråga. Dylika obligationer

äro alltså i angivna hänseende jämställda med obligationer, som utfärdats

eller garanterats av staten.

Det ingripande, som kan vara påkallat från statens sida, bör närmast syfta till

att skapa garantier för att den kontroll, som de berörda bolagen skola underkastas

enligt respektive bolagsordningar, verkligen kommer till utförande. Statens tillsyn

torde dock ej böra begränsas till att övervaka de kontrollerande ombudens och revisorernas

verksamhet. En mera direkt kontroll torde tillika böra företagas. Bankinspektören

hindebergs undersökning av aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa visar

vidare, att jämväl företagets räntepolitik lämnat åtskilligt övrigt att önska. Kommer

en statlig tillsyn till stånd, torde denna lämpligen böra avse alla förhållanden,

som kunna inverka på företagets soliditet och likviditet.

Beträffande spörsmålet, åt vilken myndighet den statliga tillsynen borde

anförtros, framhåller utredningsmannen, att det icke rimligen kunde ifrågakomma

att tillskapa en särskild tillsynsmyndighet. Det bleve uppenbarligen

nödvändigt att anlita bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen.

Utredningsmannen förordar bank- oell fondinspektionen, närmast av det skälet

att Inteckningsbanken aktiebolag stöde under tillsyn av denna myndighet.

I detta sammanhang uttalar utredningsmannen, att särskild föreskrift i syfte

att bringa den av sagda bolag drivna liypoteksrörelsen under bank- och fondinspektionens

tillsyn icke syntes erforderlig, enär dylik tillsyn torde kunna

och liven böra utövas redan på grund av den allmänna övervakningsplikt i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

fråga om bankbolags verksamhet som åvilar inspektionen, samt att bank- och

fondinspektionen sålunda redan i ett fall vore tillsynsmyndighet i fråga örn

sådan hypoteksrörelse, som de under 1911 års lag lydande bolagen bedriva.

För sin ståndpunkt beträffande valet av tillsynsmyndighet åberopar utredningsmannen

vidare, att bank- och fondinspektionen plägat av Kungl. Maj:!

anlitas såsom remissinstans, då bestämmelserna i hypoteksbolagens ordningar

varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning, samt att inspektionen bland annat

i samband därmed torde ha fått en viss inblick i det sätt, på vilket bolagen

bedriva sin verksamhet. Ytterligare framhålles, att bank- och fondinspektionens

inspektioner bruka återkomma oftare än sparbanksinspektionens, ävensom

att den verksamhet, förevarande bolag bedriva, vore bland annat i så

måtto mera likartad affärsbankernas än sparbankernas, att bolagens utlåning

i ej ringa utsträckning skedde genom lämnande av byggnadskreditiv.

Utredningsmannen behandlar spörsmålet om behovet av statlig tillsyn med

hänsyn till olikheter i sättet för hypoteksbolagens medelsanskaffning. Härutinnan

påpekas, att av de sju ifrågavarande bolagen allenast ett, Svenska hypotekskreditaktiebolaget,

icke tillerkänts befogenhet att utfärda obligationer.

I förevarande ämne anför utredningsmannen följande.

Medel för Svenska hypotekskreditaktiebolagets utlåning anskaffas genom att hos

bolaget belånade inteckningar återbelånas hos Brand- och livförsäkringsaktiebolaget

Svea samt Livförsäkringsaktiebolaget Thule. Någon upplåning hos allmänheten

förekommer icke. Vad beträffar Skånska brands intecknings aktiebolag har detta

bolag icke begagnat sig av den bolaget enligt bolagsordningen tillkommande obligationsutgivningsrätten.

Medel för dess utlåning anskaffas genom korta lån. Upplåningen

sker uteslutande hos banker eller liknande institutioner, därvid som säkerhet

ställas hos bolaget belånade inteckningar eller borgen, vilken säkerhet överlämnas

till långivarna. De av bolaget utlämnade lånen utgöras av byggnadskreditiv,

vilka i regel inlösas så snart fastigheterna färdigbyggts och belåning på längre sikt

kunnat ordnas hos sparbanker eller annorledes. Beträffande aktiebolaget Stockholms

tomträttskassa och aktiebolaget Göteborgs tomlrättskassa ha dessa bolag visserligen

upptagit obligationslån. Ifrågavarande lån garanteras emellertid i enlighet med föreskrift

i vederbörande bolagsordning av respektive Stockholms stad och Göteborgs

stad. Även då medel anskaffas annorledes än genom utfärdande av obligationer, är

vederbörande stad garant för att bolaget fuligör sina förpliktelser mot långivarna.

Tomträttskassorna äro att anse allenast såsom organ för respektive städer i deras

arbete att främja uppförandet av bostäder å städerna tillhörig mark. De återstående

tre bolagen, Göteborgs intecknings garanti aktiebolag, Skånska inteckningsaktiebolaget

i Malmö och Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag, bilda i jämförelse

med övriga här nämnda bolag en grupp för sig. De ha icke något sådant speciellt

syfte som exempelvis tomträttskassorna, och deras medelsanskaffning sker uteslutande

genom upptagande av lån från allmänheten mot obligationer eller andra förbindelser

mot säkerhet i de hos bolagen belånade inteckningarna.

Vid avgörandet av spörsmålet örn statlig tillsyn torde de olikheter, som sålunda

utmärka de särskilda bolagen, böra tillmätas avgörande betydelse. Behovet av sådan

tillsyn blir uppenbarligen olika, beroende på det sätt på vilket medelsanskaffningen

anordnas. Sker denna i den form, som tillämpas av Svenska hypotekskreditaktiebolaget,

synes någon anledning för det allmänna att ingripa med särskilda

kontrollåtgärder knappast föreligga. Ifrågavarande bolag torde närmast vara att betrakta

såsom ett organ för placering av vissa försäkringsinrättningars medel. Eftersom

medelsanskaffningen sker genom att de skuldebrev och säkerhetshandlingar,

mot vilka bolaget utlämnat lån, återbelånas hos nämnda försäkringsinrättningar.

komma handlingarna att bli föremål för kontroll av försäkringsinspektionen. Angående

förvaring av dessa handlingar stadgas i 217 § lagen den 25 maj 1917 om

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

23

försäkringsrörelse, däri bland annat sägs att handlingar skola hållas under minst

två särskilda lås med olika nycklar, av vilka den ena innehaves av ett av försäkringsinspektionen

förordnat ombud. Då försäkringsinrättningarna jämväl i övrigt

stå under försäkringsinspektionens kontroll, torde särskild statlig tillsyn över

Svenska hypotekskreditaktiebolaget ej erfordras. Allmänhetens intressen torde, såvitt

angår detta bolag, ändock bli på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda.

Frågan huruvida Skånska brands intecknings aktiebolag bör ställas under statlig

tillsyn eller icke är mera tveksam. Bolaget äger, såsom nämnts, befogenhet att anskaffa

medel för rörelsens behov genom bland annat belåning av inteckningar mot

obligationer men har icke använt sig av denna rätt. Då bolaget ej heller eljest

verkställer upplåning från allmänheten, torde staten knappast för närvarande ha

anledning att vidtaga särskilda kontrollåtgärder med avseende å bolagets förvaltning.

Emellertid är det formellt sett ej något som hindrar, att bolaget när som helst

begagnar sig av obligationsutgivningsrätten. En förutsättning för att bolaget skall

kunna fritagas från statskontroll torde därför böra vara, att bolaget icke vidare

medgives utöva nämnda rätt och att bolagsordningens nuvarande bestämmelser i

ämnet sålunda utgå. Bolagets ledning bar under hand förklarat sig villig medverka

till erforderliga åtgärder i detta syfte. Vidtagas nu avsedda ändringar i bolagsordningen,

torde bolaget därefter i upplåningsliänseende bli ungefärligen likställt med

Svenska hypotekskreditaktiebolaget.

Vad angår aktiebolaget Stockholms tomträttskassa och aktiebolaget Göteborgs

tomträttskassa kan visserligen rent formellt sett statlig tillsyn vara motiverad. Ur

saklig synpunkt torde något behov härav likväl icke finnas. Städernas garanti för

att bolagen vederbörligen fullgöra sina förpliktelser måste anses fylla alla rimliga

säkerhetskrav. Såsom upplåningen i dessa bolag ordnas är det närmast respektive

städer, som ha intresse av att kontrollen blir tillfredsställande. Brister något häri,

är det staden, som blir lidande. Det förefaller emellertid som om de berörda städerna

sörjt för att bolagens upplåning och verksamhet i övrigt skola bli föremål

för en betryggande kontroll.

De enda för närvarande existerande bolag, som skulle behöva underkastas särskild

statlig tillsyn, äro alltså Göteborgs intecknings garanti aktiebolag, Skånska inteckningsakliebolaget

i Malmö och Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag.

I anslutning till vad sålunda anförts föreslår utredningsmannen, att lill de

nuvarande bestämmelserna i 1911 års lag fogas ett tillägg i syfte att möjliggöra,

att tillsyn över sistnämnda tre bolag utövas av bank- och fondinspektionen.

Att i lagen uppräkna sagda bolag finge av bland annat praktiska skäl

anses uteslutet; nya företag, likartade med de ifrågavarande, kunde tillkomma

framdeles. Ej heller läte det sig lämpligen göra att i lagen på annat

sätt direkt utmärka, å vilka bolag tillsynsbestämmelserna skulle tillämpas.

Frågan syntes bäst kunna lösas så, att spörsmålet huruvida ett bolag, som

idkar belåning av fast egendom eller tomträtt, .skulle stå under tillsyn eller

icke, gjordes beroende av Kungl. Majlis prövning. Kungl. Majd finge härigenom

möjlighet att, örn t. ex. ett bolag sådant som Svenska hypotekskreditaktiebolaget

eller Skånska brands intecknings aktiebolag skulle lägga örn det

sätt, på vilket bolagets upplåning för närvarande bedreves, förklara bolaget

vara underkastat tillsynsbestämmelserna.

Utredningsmannen anför vidare.

Vidgas bank- och fondinspektionens verksamhetsområde i enlighet med vad bär

föreslås, är det naturligt, att de bolag, vilka innefattas under inspektionens tillsyn,

förklaras skyldiga alt bidraga till de med inspektionsverksamheten förbundna kostnaderna.

Beträffande bankernas motsvarande bidragsskvldighet gäller för närvarande

enligt 239 § lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse, att till bestridande av kost
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

naden för bank- och fondinspektionens organisation och verksamhet skall av varje

bankbolag erläggas ett årligt bidrag, som utgår efter visst för samtliga bankbolag,

över vilka inspektionen har att utöva tillsyn, lika förhållande till sammanlagda beloppet

av bankbolags egna fonder vid utgången av nästföregående kalenderår, dock

att bidraget icke får överstiga två hundradels procent av detta belopp. Det synes

lämpligt, att de nu ifrågavarande bolagens bidragsplikt bestämmes enligt enahanda

grunder.

Beträffande den tillsyn, som bankerna äro skyldiga underkasta sig, samt bankocli

fondinspektionens åliggande i fråga örn denna tillsyn finnas närmare, tämligen

ingående bestämmelser meddelade i banklagen. Likartade bestämmelser torde böra

gälla angående tillsynen över bolag under 1911 års lag. Emellertid synes det ej nödvändigt,

att dessa bestämmelser intagas i lagen. Denna, som för närvarande endast

innehåller tre korta paragrafer, skulle därigenom bli ganska oformlig. I stället

torde böra förfaras så att i lagen allenast gives ett bemyndigande för Kungl. Maj:t

att meddela de närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga, samt att dessa

föreskrifter .sedermera utfärdas i cn särskild författning. På Kungl. Maj:t torde jämväl

böra ankomma att fastställa storleken av det bidrag, som för varje år skall erläggas,

ävensom att meddela bestämmelser angående den ordning, i vilken erläggandet

av bidragen skall ske.

De stadgande!!, som enligt utredningsmannens förslag skola intagas i 1911

års lånebolagslag, lia sammanförts under en ny paragraf, 4 §, och de bestämmelser,

som Kungl. Majit skulle lia att utfärda med stöd av sagda paragraf,

föreslås skola meddelas i form av en kungörelse om tillsyn över vissa

aktiebolag, som idka belåning av fast egendom eller tomträtt.

Angående författningsförslagens innehåll hänvisas till härvid fogad Bilaga.

Enligt övergångsbestämmelserna till lagförslaget skall detta äga tillämpning

jämväl å redan bildade bolag. Föreskrifterna i förslaget till kungörelse äro i

allmänhet hämtade från banklagen eller lagen om sparbanker.

Nyssnämnda förslag 10 § innehåller närmare bestämmelser örn bolagens

bidrag till bank- och fondinspektionens organisation och verksamhet. Dessa

äro i tillämpliga delar likalydande med föreskrifterna i Kungl. Majits kungörelse

den 11 juni 1937 (nr 444) angående bankbolags bidrag till bestridande avkostnaden

för bankinspektionen. I överensstämmelse med vad i nämnda kungörelse

stadgas har storleken av det årliga bidraget bestämts till en hundradels

procent av sammanlagda beloppet av vederbörande bolags egna fonder

vid utgången av nästföregående kalenderår. Utredningsmannen framhåller, att

då nämnda fondmedel vid de tre bolag, det för närvarande gällde att ställa

under tillsyn, enligt senaste förvaltningsberättelser tillhopa utgjorde i runt tal

17 milj. kr., med tillämpning av en dylik procentsats skulle inflyta omkring

1 700 kr. örn året.

Utredningsmannen har slutligen till behandling upptagit frågan om lämpligheten

av de bestämmelser, vilka gälla revision av bolagens räkenskaper och

förvaring av säkerhetsliandlingar för bolagens obligationslån, ävensom vissa

härmed sammanhängande spörsmål. Efter en undersökning angående behovet

av ytterligare eller skärpta bestämmelser i nämnda hänseenden, vilken

undersökning begränsats till att avse Göteborgs intecknings garanti aktiebolag.

Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö och Hälsingborgs intecknings garanti

aktiebolag och för vilken undersökning närmare redogöres nedan, har utredningsmannen

föreslagit, att i bolagsordningarna för bolag, vilka anses böra

innefattas under förordnande om statlig tillsyn, borde intagas föreskrift därom

att närmare bestämmelser om de åligganden, vilka skola ankomma på av

länsstyrelsen förordnat ombud, skola meddelas av bank- och fondinspektio
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 109-

25

nen, att varje obligation, som av bolaget utgives, skall vara egenhändigt undertecknad

av minst en styrelseledamot, att obligation ej må säljas eller belånas

utan att den är försedd med av ombudet egenhändigt undertecknad försäkran

därom att ombudet till förvaring mottagit mot obligationen svarande

pantsäkerhet, att utgivna men icke utelöpande obligationer skola förvaras

på samma sätt som gäller angående förvaring av säkerhetshandlingar för

obligationslån, att minst en revisor skall vara auktoriserad, samt att en revisor

skall utses av bank- och fondinspektionen, som jämväl skall bestämma

den ersättning, denne för uppdraget skall äga uppbära av bolaget.

Yttranden över utredningsmannens förslag ha efter remiss avgivits av

bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, Överståthållarämbetet,

länsstyrelsen i Malmöhus län —- efter hörande av Skånes handelskammare

— länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Göteborgs intecknings garanti

aktiebolag och Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag. Därjämte lia

Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö och Skånska brands intecknings

aktiebolag —- vilka beretts tillfälle att yttra sig — i avgivna skrivelser uttalat,

det förra bolaget att utredningen icke föranledde något yttrande från

bolagets sida och det senare bolaget att det ej önskade begagna sig av möjligheten

att avgiva yttrande.

I de avgivna yttrandena har utredningsmannens förslag i huvudsak tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. Dock har i två yttranden förordats att

den statliga tillsynen i princip gjordes obligatorisk för samtliga hypoteksbolag.

Överståthållarämbetet uttalar, att ämbetet finner förslaget väl ägnat

att fylla avsett syfte. Länsstyrelsen i Malmöhus län tillstyrker att förslaget

lägges till grund för lagstiftning. Skånes handelskammare finner sig icke

ha något att erinra mot förslaget, ur de synpunkter handelskammaren har

att företräda. Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag, som i tidigare

skrivelse till utredningsmannen uttalat att bolaget ställde sig förstående till

förslaget örn si ätlig tillsyn, har förklarat sig ej ha något ytterligare att tillägga

i ärendet.

Bank- och fondinspektionen anför följande.

Frågan om statlig tillsyn över vissa bolag av nu ifrågavarande slag har diskuterats

vid olika tillfällen, ej minst från bolagens egen sida. Det har då alltid rört sig

örn sådana bolag, som varit berättigade att anskaffa medel för sin utlåningsverksamhet

genom utgivande av räntebärande, till innehavaren ställda obligationer. Då

sådan rätt tillförsäkrats bolagen i deras av Kungl. Maj:! fastställda bolagsordningar,

har staten ansetts bära ett visst ansvar för att de för obligationsutgivningsrätten

fastställda reglerna iakttagas och den allmänna kontrollen inom bolagen fungerar

på tillfredsställande sätt. Att det understundom brustit härutinnan har visats genom

de missförhållanden, som för några år sedan uppdagades inom aktiebolaget Göteborgs

hypotekskassa och som aktualiserade frågan örn tillsyns anordnande. Såsom

utredningsmannen framhållit Ilar det i fråga örn nämnda bolag mindre varit kontrollföreskrifterna,

som varit otillfredsställande, än den inre kontrollen över deras

efterlevnad, som eftersatts.

I likhet nied utredningsmannen finner inspektionen det påkallat, att möjlighet

tillskapas för en statlig tillsyn över vissa fastiglietsbelåningsbolag. Inspektionen

förmenar emellertid, att anledning icke förefinnes att anordna tillsyn över andra

dylika bolag än sådana, som i av Kungl. Maj:t fastställda bolagsordningar berättigats

att upplåna medel mot obligationer. Vidare bör det, såsom av utredningsmannen

föreslagits, överlämnas åt Kungl. Maj:t att avgöra, beträffande vilka dylika

bolag tillsyn bör insättas.

Den inre kontrollen inom dc ifrågavarande bolagen bygger för närvarande på

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

dels de »allmänna ) ombuden och dels revisorerna. Denna anordning bibehålies enligt

utredningsmannens förslag och häremot kan enligt inspektionens mening icke

någon erinran resas. Inspektionen vill emellertid framhålla angelägenheten av att

ombudens och revisorernas uppgifter klart avgränsas från varandra. Den offentliga

tillsynen torde böra i första hand avse nämnda kontrollorgans verksamhet och därvid

böra ändamålsenliga och tydliga föreskrifter rörande ombudens och revisorernas

uppgifter meddelas. I första hand bör tillsynen inriktas på dessa föreskrifters

efterlevnad. I likhet med utredningsmannen finner emellertid inspektionen, att tillsynen

icke bör begränsas härtill, utan att den hör omfatta även andra förhållanden

av beskaffenhet att kunna inverka på bolagens soliditet och likviditet.

Vad gäller frågan å vilka nuvarande bolag av förevarande slag tillsynen bör inriktas,

är till en början att framhålla att de båda tomträttskassorna snarast äro att

betrakta såsom vederbörande kommuners egna organ, och då kommunerna i sista

hand äro ansvariga för kassornas förbindelser, torde ej för dessa företag någon statlig

tillsyn vara erforderlig. Återstå följaktligen för närvarande tre företag, som

skulle behöva ställas under tillsyn av inspektionen, nämligen Göteborgs intecknings

garanti aktiebolag, Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö och Hälsingborgs

intecknings garanti aktiebolag.

Under hänvisning till att enligt inspektionens förmenande offentlig tillsyn

behövde anordnas endast i fråga om de bolag, som upplåna medel genom

att utgiva till innehavaren ställda obligationer, hemställer inspektionen att

4 § första stycket av det föreslagna tillägget till 1911 års lag jämkades så

alt den angivna begränsningen komme till uttryck i själva lagtexten.

Spctrbanksinspektionen tillstyrker utredningsmannens förslag, dock framställas

erinringar, på sätt nedan närmare utvecklas, beträffande dels spörsmålet

angående panträtten för obligationsinnehavare i de handlingar som

utgöra säkerhet för bolagens obligationslån, dels ock inventeringsskyldigheten

med avseende å bolagens säkerhetshandlingar. Inspektionen framhåller, att

anledningen till att falsarierna i aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa förblevo

oupptäckta under många år var den, att en verklig inventering, d. v. s.

kontroll av att mot tillgångsposterna i bolagets böcker svarande värdehandlingar

förefunnos, aldrig kom till stånd, samt att eftersom det var detta förhållande

som aktualiserade frågan örn statlig tillsyn över bolag av ifrågavarande

typ, genom denna tillsyn borde skapas garantier för alt effektiv inventering

komme att äga rum. Det syntes sparbanksinspeklinnen som örn

denna sida av saken icke blivit tillräckligt beaktad av utredningsmannen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län yttrar:

De av utredningsmannen framförda synpunkterna, alt ifrågavarande bolag av

Kungl. Maja medgivits att upplåna penningar av allmänheten samt alt visst säkerhetsvärde

så att säga tillerkänts deras obligationer, synas icke kunna anföras som

motiv för annat än att tillräcklig kontroll anordnas över att fullgod säkerhet lämnas

för upplåningen. I den mån denna sker genom utgivande av obligationer, antingen

dessa försäljas direkt till allmänheten eller läggas som säkerhet för av bolagen upptagna

reverslån, bör sörjas för effektiv kontroll av att fullgod täckning för obligationerna

alltid finns. De nu anförda synpunkterna motivera sålunda väl enligt

länsstyrelsens mening en statlig tillsyn över bolagen i den mån de tillerkänts rätt

att utgiva obligationer.

Utredningsmannen vill emellertid gå längre och införa fullständig kontroll över

bolagens verksamhet, därvid han sorn skäl åheropat att i visst fall anmärkningar

kunnat göras mot företagets räntepolitik. Härtill vill länsstyrelsen anmärka, att

även örn ett företag skulle föra en mindre god räntepolitik, denna dock näppeligen

kan skada dess långivares, d. v. s. framförallt obligationsinneliavarnas, intressen,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

27

därest betryggande säkerhet ställts för upplåningen. Emellertid är att märka att

betydande kapital samlats hos flera av de ifrågavarande bolagen. En osund räntepolitik

från deras sida kan därför i deras verksamhetsorter lätt få icke önskvärda

verkningar på kapitalmarknaden beträffande fastighetsbelåningen. Med hänsyn härtill

vill länsstyrelsen icke motsätta sig den av utredningsmannen föreslagna tillsynen

över bolagens hela verksamhet.

Länsstyrelsen framhåller, att de nu anförda synpunkterna synts motivera

att antingen samtliga ifrågavarande bolag eller samtliga av dem som medgivits

att utgiva obligationer underkastas statlig tillsyn, men att utredningsmannen

vid utformandet av sitt förslag icke velat gå så långt utan av olika

skäl föreslagit, att det för ett vart av bolagen skulle bli beroende av beslut

av Kungl. Maj:t, huruvida sådan tillsyn skulle förekomma. Härom anför

länsstyrelsen:

Rent principiellt synes en sådan bestämmelse icke riktig och även mot lämpligheten

i övrigt av densamma ställer sig länsstyrelsen synnerligen tveksam. Särskilt

gäller detta de obligationsutgivande bolagen. Genom aktieöverlåtelser kunna intressenterna

i ett bolag växla, och efter en sådan överlåtelse kunna kanske de omständigheter,

som motiverat befrielsen, helt försvinna. Visserligen kan Kungl. Majit ingripa

med ett förordnande örn tillsyn, men örn ingen fäster Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

å saken kan ett ingripande dröja. Anses ändock att den statliga tillsynen i

vissa fall kan undvaras, böra bestämmelserna härom lämpligare utformas på sådant

sätt, att den statliga tillsynen i princip göres obligatorisk men att Kungl. Majit på

särskild framställning medgiver befrielse därifrån för viss tid. Genom en sådan bestämmelse

vinnes, att, därest befrielse meddelats, frågan om dess fortbestånd automatiskt

efter viss tid blir underkastad förnyad prövning.

Göteborgs intecknings garanti aktiebolag yttrar:

Det förhållandet, att ett företag lånar upp pengar från allmänheten, behöver i och

för sig icke föranleda, att det skall ställas under offentlig tillsyn. I så fall skulle

nämligen varje företag, som anskaffar medel genom utgivande av obligationer, ställas

under tillsyn. Avgörande för frågan, huruvida ett företag som driver lånerörelse

skall slå under statlig tillsyn eller ej, har hittills varit huruvida företaget äger för

anskaffande av medel driva inlåning på räkning från allmänheten. För hypoteksbolagen

är karakteristiskt, att de ha till ändamål att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt. Denna definition, som återfinnes i 1911 års lag, tager alltså icke

fasta på att medel för rörelsen upplånas och sättet härför utan på det förhållandet

att utlåning mot säkerhet i fastighet eller tomträtt bedrives yrkesmässigt. Hypoteksbolagen

äga icke bedriva inlåning på räkning från allmänheten. Överhuvud taget

äga hypoteksbolagen icke upplåna medel utan att ställa särskild säkerhet. Betecknande

för hypoteksbolagens rörelse är sålunda, alt de till långivarnas säkerhet ånyo

utsätta de panter, som de erhållit från sina låntagare. För skapande av denna panträtt

har krävts särskilda anordningar.

Med det anförda har bolaget velat klargöra, att det icke varit av samma skäl,

som å ena sidan banker, sparbanker och jordbrukskreditkassor ställts under tillsyn

och å andra sidan hypoteksbolagen kommit att stå under visst överinseende från

det allmännas sida. Härav följer också, att då hypoteksbolagen nu skola ställas under

offentlig tillsyn, nian icke kan betrakta frågan ur samma synpunkter, som gälla

beträffande bankerna och de med deni likställda företagen. Dessa principiella saker

böra enligt bolagets åsikt vara utslagsgivande för svaret på frågan, huruvida statlig

tillsyn över hypoteksbolag erfordras eller icke samt, örn denna fråga besvaras

jakande, för tillsynens faktiska åvägabringande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

Bolaget ingår härefter på en kritik av utredningsmannens förslag att det

skall ankomma på Kungl. Majlis prövning i varje särskilt fall, huruvida ett

hypoteksbolag skall stå linder tillsyn, samt att från tillsyn skulle vara Vitagna

dels de två hypoteksbolag, vilka ägas av försäkringsföretag, dels ock

de av städerna Stockholm och Göteborg ägda tomträttskassoma. Härom anföres

följande.

I fråga om Svenska hypotekskreditaktiebolaget synes utredningsmannen vara av

den uppfattningen, att detta bolags rörelse skulle genom återbelåning av säkerheterna

bos försäkringsföretagen komma under tillsyn av försäkringsinspektionen.

Detta är uppenbart icke riktigt. I den mån — och detta utgör begränsningen —

rebelåning sker av säkerheter, vilka kunna godkännas för placering av livförsäkringstagares

medel, äger det emellertid sin riktighet att bestämmelsen i 217 § lagen

om försäkringsrörelse måste träda i tillämpning. Beträffande den del av ifrågavarande

bolags utlåning, som icke är av denna art, är uttalandet felaktigt. I fråga

örn Skånska brands intecknings aktiebolag kan över huvud icke sägas, att dess rörelse

kommer under tillsyn av försäkringsinspektionen. Bolagets syfte är sannolikt

ej heller det av utredningsmannen uppgivna, att vara organ för placering av moderbolagets

medel. Dess huvuduppgift torde snarare vara att genom belåning av

fastigheter stimulera ägarna av desamma att teckna försäkringarna i moderbolaget.

Härigenom avses alltså att stärka moderbolaget i konkurrensen på försäkringsmarknaden

gentemot de stora försäkringskoncerner, som disponera betydande kapital

för utlåning, härrörande från livförsäkringsrörelse. Örn något bedömande från

försäkringsinspektionens sida av dessa båda företags räntepolitik eller övriga förhållanden,

ägnade att inverka på deras likviditet eller soliditet, kan säkerligen ej

bliva tal.

I fråga örn de båda tomträttskassoma anföres såsom motiv för dessas befrielse

från tillsynen att städerna i fråga garantera deras förbindelser (på upplåningssidan)

och att städerna synas hava sörjt för betryggande kontroll. Oavsett detta synes av

såväl formella som sakliga skäl mindre tilltalande att, därest möjligheter för en

offentlig tillslå! tillskapas, kreditbolag av den storleksordning, som det här är eller

kan väntas bliva fråga örn, ställas utanför densamma.

Därest statsmakterna besluta örn inrättande av offentlig tillsyn över hypoteksbolag,

böra alltså enligt bolagets åsikt samtliga hypoteksbolag underkastas tillsyn.

Skulle det likväl befinnas önskvärt att kunna undantaga visst hypoteksbolag från

tillsyn, anse vi att detta lämpligast ordnas genom ett dispensförfarande. Därmed undvikes

bland annat svårigheten för Kungl. Majit att uppmärksamma de förändringar,

som lid efter annan kunna verkställas av en företagsledning i fråga örn rörelsen

inom ramen för bolagsordningen liksom förändringar i äganderätten till ett hypoteksbolags

aktier. Dispens från tillsyn kan nämligen då av Kungl. Majit lämpligen

lämnas för viss tid liksom nu såsom regel tidsbegränsning sker vid stadfästelse av

hypoteksbolags bolagsordning.

Beträffande frågan örn valet av tillsynsmyndighet förklarar bank- och

fondinspektionen, att inspektionen med sin nuvarande organisation visserligen

icke kunde utöva en så ingående tillsynsverksamhet, att den omfattade

även inventeringar hos bolagen, men att detta ej heller torde vara erforderligt,

utan att det syntes tillfyllest, att tillsynsmyndigheten kontrollerade att

inventering ägde rum och verkställdes på rätt sätt. Örn tillsynsverksamheten

begränsades till de tre av utredningsmannen föreslagna bolagen, torde densamma

kunna ombesörjas utan ökning av inspektionens nuvarande personal,

därvid inspektionen emellertid förutsatte att för tillsynen allt efter omständigheterna

kunde anlitas personal från någon av inspektionens nuvarande

tre byråer.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

29

Bank- oell fondinspektionen framhåller, med anledning av utredningsmannens

uttalande rörande Inteckningsbanken aktiebolag, att inspektionen

hittills icke utövat särskild tillsyn över bolagets liypoteksrörelse. Vid undersökningarna

hos bolaget kontrollerades visserligen till vilket belopp obligationer

utfärdats, men de mot obligationerna svarande inteckningarna hade

icke granskats. Det av Överståthållarämbetet förordnade ombudets uppgift,

att inteckningar funnits till föreskrivet belopp och av föreskriven beskaffenhet,

hade godtagits. Om en ändring därutinnan ansåges önskvärd, torde

särskild föreskrift härom böra meddelas, enär 1911 års lag icke vöre tilllämplig

å detta bolag.

Göteborgs intecknings garanti aktiebolag yttrar i förevarande ämne bland

annat följande.

Bolaget önskar starkt understryka de skäl, som enligt utredningsmannens åsikt

tala för att tillsynen uppdrages åt bank- och fondinspektionen, och fäster uppmärksamheten

på att sparbanbsinspektionens inspektioner av underlydande kreditorgan,

vilka äro förbundna med en verklig inventering av värdehandlingar, återkomma med

längre intervaller än bankinspektionens »bankundersökningar». Tidsintervallerna äro

för närvarande med hänsyn till det omfattande arbete en sådan med inventering

förbunden inspektion innebär, i synnerhet vid större företag, ända upp till sex

å sju år.

Att övervakningen över bolag, som driva belåning av fast egendom eller tomträtt,

uppdrages åt bankinspektionen är betydelsefullt framför allt ur den synpunkten,

att därmed det kontrollsystem, som nu gäller för affärsbankerna, torde komma

att träda i tillämpning. Detta system, som bland annat innebär att den centrala

tillsynsmyndigheten hos varje företag tillsätter en revisor — såsom regel auktoriserad

—- bör skapa bättre garantier för det allmänna och torde för hypoteksbolagen

innebära fördelar i det praktiska arbetet. Därvid torde emellertid en klarare gränsdragning

än vad utredningsmannen tänkt sig böra göras mellan de uppgifter, som

skola åligga det av länsstyrelsen förordnade ombudet och dem, som skola åvila

den av tillsynsmyndigheten tillsatte revisorn. Bland de kontrolluppgifter, som ut-’

redningsmannen föreslagit skola åvila ombudet, finnas nämligen sådana, som äro

av rent revisionsteknisk art. Dylika uppgifter böra överflyttas på revisorn även av

den anledningen, att ombudets tid ej torde förslå till att utföra dem.

Vad angår skyldigheten för de bolag, som ställas under tillsyn, att bidraga

till kostnaderna härför, påpekar bank- och fondinspektionen, att efter den

av utredningsmannen föreslagna grunden för bidragsplilcten, 0,01 procent

av bolagens egna fonder, de ifrågavarande tre hypoteksbolagen för år 1945

icke skulle ha behövt erlägga mer än tillhopa 1 712 kronor. Detta belopp

syntes allt för lågt och skulle ej på långt när täcka de verkliga kostnaderna

för tillsynen. Inspektionen ville föreslå, att bidraget bestämdes till 0,002 procent

av bolagens omslutning (de egna fondernas och skuldernas sammanlagda

belopp), vilket med nuvarande siffror skulle innebära en höjning av

bidraget till cirka 4 500 kronor. Därest inspektionens förslag härutinnan

godtoges, erfordrades en omarbetning av lagförslagets 4 § andra stycket

ävensom av 10 § i förslaget lill kungörelse.

1 fråga om utredningsmannens förslag, att de speciella tillsynsbestämmelserna

skulle meddelas i en särskild kungörelse, har bank- och fondinspektionen

förklarat sig icke vilja bestrida att delta förfarande vore förenat med

vissa fördelar. Sålunda underlättades därigenom ändringar av bestämmelserna,

vilket kunde vara av värde med hänsyn till att erfarenheter från tillsynsverksamhet

på ifrågavarande område saknades. Mot bestämmelsernas

införande i 1911 års lag talade även att de bleve tillämpliga endast beträf
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

famie en mindre del av de bolag, som avsåges i lagen. Inspektionen ifrågasatte

dock huruvida icke bestämmelserna delvis vore av den innebörd, att de

borde meddelas först efter riksdagens hörande.

Göteborgs intecknings garanti aktiebolag yttrar i nyssberörda fråga:

Utredningsmannen har motiverat förslaget att upptaga de närmare bestämmelserna

om den offentliga tillsynen i en särskild kungörelse med att 1911 års lag skulle

bliva ganska oformlig, därest sagda bestämmelser infördes i densamma. Då det

emellertid är känt, att 1911 års lag ändock måste omarbetas oell utökas i anledning

av nya aktiebolagslagen, synes det naturligt, att förstnämnda lag tillföres fullständiga

bestämmelser örn den offentliga tillsyn, som skall äga rum. Något hinder härför

torde icke föreligga, därest man följer den av bolaget uttalade åsikten, alt samtliga

hypoteksbolag i princip skola underkastas statlig tillsyn. Härigenom skulle för

hypoteksbolagens del skapas en lagstiftning av enahanda art, som den för banker

och sparbanker gällande. Mest ändamålsenligt synes vara, att 1911 års lag helt omredigeras

och att detta sker i ett sammanhang såväl i anledning av nya aktiebolagslagens

stadganden som i anledning av förslaget örn offentlig tillsyn över hypoteksbolagen.

Sker detta, kunna en del av de stadganden, som enligt utredningsmannens

förslag skola inflyta i bolagsordningarna, lämpligare tillföras lagen. Härvid kan

även ifrågasättas, huruvida anledning numera finnes att 1911 års lag eller den lag,

som kan komma i dess ställe, skall gälla jämväl för pantlånebolagen. I fråga örn

dessa senare bolags rörelse göra sig huvudsakligen gällande synpunkter av social

karaktär, som knappast äga tillämplighet i fråga örn hypoteksbolagen.

Beträffande innehållet av förslaget till kungörelse lia vissa erinringar

gjorts av bank- och fondinspektionen. Inspektionen framhåller att, därest

inspektionen bleve tillsynsmyndighet, det vore önskvärt, att bestämmelser,

som behandlas även i banklagen, utformades på i huvudsak samma sätt som

i nämnda lag. Särskilt betydelsefullt vore att inspektionen, i likhet med vad

som gäller tillsynen över bankerna, berättigades att meddela föreläggande

tor bolags styrelse att göra rättelse i anmärkta hänseenden eller att fullgöra

vad styrelsen enligt föreskrift i författning eller bolagsordning åligger. I

överensstämmelse härmed finge inspektionen föreslå, dels att ur 2 § av förslaget

till kungörelse utginge vad i första stycket stadgades om övervakning

av att bolaget ställde sig till efterrättelse »de föreskrifter, som med stöd av

stadgande i lag eller bolagsordning blivit av bolagsstämma eller styrelse

meddelade» ävensom de två sista leden av andra stycket, dels ock att i 3 §

första stycket efter bestämmelsen rörande inspektionens meddelande av

förbud mot verkställighet av beslut, som står i strid med gällande författning

eller bolagsordning, måtte tilläggas följande.

Inspektionen må ock kunna förelägga styrelsen att, i händelse beslut av nyss

omförmälda beskaffenhet gått i verkställighet, göra rättelse, där så kan ske, så ock

att fullgöra vad styrelsen enligt författning eller bolagsordningen åligger. Sådant

föreläggande må dock, utom vad angår innehållet av vinst- och förlusträkning eller

balansräkning, licke av inspektionen meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter,

vilkas överträdande är belagt med straff.

I fråga om 5 § förslaget till kungörelse yttrar bank- och fondinspektionen:

Skyldighet alt hålla kassa och övriga tillgångar samt bokföring lii. m. tillgängliga

för granskning torde böra åläggas styrelsen gentemot förutom bank- och fondinspektionen

även där anställd tjänsteman, sorn av inspektionen förordnats företaga

dylik granskning. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning beträffande skyldigheten

att lämna upplysningar. Paragrafens avfattning torde böra jämkas i över
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

31

ensstämmelse härmed. Vidare vill inspektionen ifrågasätta, huruvida icke denna paragraf

bör kompletteras med en bestämmelse, enligt vilken styrelsen ålägges att, där

inspektionen finner anledning till antagande att bolaget gjort sådana förluster att

tio procent av aktiekapitalet förlorats, på inspektionens anmodan ofördröjligen låta

upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma. Motsvarighet härtill

finnes i 234 § banklagen.

Det i 9 § av förslaget till kungörelse stadgade förbudet för ledamot av

bank- och fondinspektionen att deltaga i styrelsen eller vara anställd vid bolag,

över vilket inspektionen bär att utöva tillsyn, bör enligt inspektionens

yttrande utsträckas att avse även annan befattningshavare hos inspektionen

än ledamot, i likhet med vad nu gäller i fråga om bankerna.

Såsom tidigare nämnts har utredningsmannen till särskild behandling upptagit

frågan örn lämpligheten av de bestämmelser, vilka gälla revision av

hypoteksbolagens räkenskaper och förvaring av säkerhetshandlingar, samt

vissa härmed sammanhängande spörsmål, ävensom föreslagit, att i bolagsordningarna

för de bolag, vilka anses böra innefattas under förordnande örn statlig

tillsyn, borde intagas vissa föreskrifter i avseende å de av länsstyrelse förordnade

ombuden, obligationers undertecknande och förseende med försäkran,

förvaring av utgivna men icke utelöpande obligationer samt revisionen.

Utredningsmannen uttalar, att samma skäl, som föranlett att bank- och

fondinspektionens tillsyn ansetts för närvarande behöva omfatta allenast Göteborgs

intecknings garanti aktiebolag, Skånska inteckningsakliebolaget i

Malmö och Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag, synts medföra att en

undersökning angående behovet av ytterligare eller skärpta bestämmelser i nu

förevarande hänseenden kunde begränsas till dessa tre bolag. Utredningsmannen

anför vidare:

Vad angår förvaringen av säkerhetshandlingar är det naturligtvis av vikt, att

denna är ordnad på sådant sätt, att handlingar, vilka utgöra säkerhet för vederbörande

bolags obligationer och andra förbindelser, ej kunna åtkommas av obehöriga,

samt att panträtt i dessa handlingar lagligen tillförsäkras obligationsinnehavarna.

Härutinnan gäller vid samtliga ifrågavarande tre bolag, att in tecknade skuldebrev av

i bolagsordningarna närmare angiven beskaffenhet, till kapitalet fullt motsvarande

utelöpande obligationer, skola såsom pant för obligationsinnehavarnas fordran förvaras

av det av länsstyrelsen utsedda ombudet i brandfria kassaskåp, vilka skola

vara inrymda i ett särskilt för ändamålet åt ombudet upplåtet ''förvaringsrum, till

vilket ombudet, som är att anse såsom tredje man, vilken innehar det pantsatta

godset för obligationsinnehavarnas räkning, ensam innehar nyckeln. Kassaskåpet

skall vara försett med flera lås, två enligt bolagsordningen för Hälsingborgsbolaget

och tre enligt bolagsordningarna för de båda andra bolagen. Av nycklarna till dessa

lås skall en omhänderhavas av ombudet.

Ifrågavarande bestämmelser synas tillfredsställande i och för sig. Iakttagas desamma,

torde de villkor uppfyllas, vilka enligt lagen den 27 mars 1936 örn pantsättning

av lös egendom som innehaves av tredje man fordras för att obligationsinnehavarna

skola äga rätt att ur säkerhetshandlingarna njuta betalning såsom örn de

själva haft panten i händer. En förutsättning för att bestämmelserna skola medföra

avsedd trygghet är emellertid naturligtvis tillika, att ej något brister i ombudets

kontroll över att föreskrivna säkerhetshandlingar alltid finnas i vederbörligt förvar.

I bolagsordningarna för Göteborgs- och Malmöbolagen äro intagna vissa närmare

föreskrifter örn vad ombudet i kontrollhänseende har att iakttaga. Där stadgas .sålunda,

att ombudet skall tillse, att den obligationsinnehavarna tillkommande pantsäkerheten

icke genom någon bolagets åtgärd eller underlåtenhet upphäves eller in
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

skränkes utan att de pantsatta skuldebreven, vilka utbyten eller förändringar med

dem än må ske, alltid till belopp och i värde motsvara vederbörande utelöpande

obligationers sammanlagda kapitalbelopp, ävensom att ombudet skall utöva tillsyn

därå, att bolagets upplåning mot obligationer eller eljest icke vid något tillfälle

överskrider tillåtet maximum. Dylikt stadgande finnes ej i bolagsordningen för

Hälsingborgsbolaget. Det kunde synas naturligt, alt alla tre bolagsordningarna vöre

likalydande i förevarande hänseende. Emellertid må erinras, att bestämmelser av

samma innebörd som de i bolagsordningarna för Göteborgs- och Malmöbolagen

intagna funnos i bolagsordningen för aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa, utan att

fördenskull kontrollen där blev vad den borde vara. Även örn dylika bestämmelser

införas i bolagsordningen för Hälsingborgsbolaget, är detta alltså ej någon garanti

för en effektiv kontroll. Lämpligare synes vara, att detaljerade föreskrifter

örn vad ombuden skola iakttaga meddelas i form av en särskild instruktion för ombuden

i viss överensstämmelse med vad som skett i fråga örn de allmänna ombud,

vilka lia att övervaka sparbankernas verksamhet. De för dessa sistnämnda gällande

instruktionsbestämmelserna ha utfärdats av Kungl. Majit (Sv. förf.-saml. 40/1930).

Emellertid är att märka, att de för sparbankerna förordnade allmänna ombuden ha

en betydligt vidsträcktare uppgift än de ombud, det nu gäller, nämligen att utöva

en allmän tillsyn över sparbankernas förvaltning och det sätt, på vilket rörelsen

bedrives. Erforderlig instruktion för de ombud, vilka omhänderha säkerhetshandlingarna

för här ifrågavarande bolag, torde med fördel kunna meddelas av bankoch

fondinspektionen, som tillika har att tillse, att ombuden ställa sig de utfärdade

föreskrifterna till efterrättelse. Utredningsmannen föreslår alltså, att i bolagsordningarna

intages stadgande därom, att närmare bestämmelser örn de av länsstyrelserna

utsedda ombudens åligganden skola meddelas av bank- och fondinspektionen.

Vid instruktionsföreskrifternas utformande torde de erfarenheter, som undersökningen

av aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa givit, böra beaktas. Sålunda torde

bland annat böra tillses att ombuden skaffa sig säker kännedom örn värdet av de

obligationer, som vid varje särskild tidpunkt äro utelöpande. Att härutinnan, på

sätt skett vid sistnämnda bolag, lita uteslutande till obestyrkta uppgifter av bolagets

tjänstemän är givetvis otillräckligt. I samband härmed måste kontrolleras att nytryckta

obligationer icke utlämnas utan att bokföras eller utan att föreskriven säkerhet

till deras fulla värde finnes ävensom att inlösta obligationer icke ånyo utlämnas

vid sidan av bokföringen. Vidare måste för ombuden framhållas nödvändigheten

av att de uppmärksamma de ändringar i inteckningssäkerheten, som kunna

föranledas genom ändringar i taxeringsvärdena eller genom uppkomsten av ägarehypotek.

Till underlättande av kontrollen över utelöpande obligationer torde böra stadgas,

att alla emitterade men icke utelöpande obligationer skola förvaras på samma sätt

som gäller angående förvaring av bolagens säkerhetshandlingar. Ett dylikt förfarande

tillämpas enligt uppgift redan nu vid i varje fall Göteborgsbolaget. Stadgande

av angivna innebörd bör inflyta i bolagsordningen. I syfte att kontrollera obligationsutgivningen

tillämpas enligt uppgift vid samtliga de ifrågavarande tre bolagen,

att varje obligation som utgives skall vara försedd med någon styrelseledamots

egenhändiga namnteckning. Det synes lämpligt att i bolagsordningarna jämväl intages

föreskrift till säkerställande av att denna praxis blir bestående. Därjämte

torde emellertid böra föreskrivas, att det för vederbörande bolag förordnade ombudet

skall, innan en obligation får säljas eller belånas, förse densamma med egenhändigt

undertecknad försäkran därom att ombudet mottagit mot obligationen svarande

pantsäkerhet till förvaring. Den arbetsökning, som härigenom orsakas ombudet,

torde icke vara av den storleksordning, att den kan lägga hinder i vägen för

ett sådant förfarande. Vidtagas dessa åtgärder, torde frågan örn ombudens möjligheter

att ernå en effektiv kontroll över den utelöpande obligationsstockens storlek

lösas på ett tillfredsställande sätt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

33

Vad här anförts angående förvaringen av säkerhetshandlingar har endast avseende

å sådana handlingar, vilka utgöra pant för obligationer. I den mån upplåning

sker mot reverser, kan, i saknad av föreskrifter i bolagsordningarna, för närvarande

förfaras antingen så, att långivaren får till sig överlämnad den för lånet pantförskrivna

säkerheten, eller ock så, att säkerheten, på samma sätt, som då fråga

är örn obligationer, omhändertages av tredje man. Det kunde övervägas att för sistnämnda

fall fordra iakttagande av enahanda regler som de, vilka skola gälla beträffande

förvaring av obligationssäkerheten. Genom att bolagen underställas bankoch

fondinspektionens tillsyn komma emellertid reverslånen att underkastas samma

kontroll av inspektionens tjänstemän som obligationslånen. På grund härav och då

i fråga om reverser icke föreligger det särskilda skäl för speciell uppmärksamhet

från statens sida som beträffande obligationer, nämligen att de kunna bli föremål

för placering av omyndigs medel, har utredningsmannen icke funnit nödvändigt

att föreslå, att bestämmelserna örn säkerhetshandlingarnas förvaring utsträckas att

avse jämväl reverslånen.

Beträffande slutligen de för bolagen gällande revisionsbestämmelserna stadgas i

bolagsordningen såväl för Göteborgsbolaget som för Malmöbolaget, att minst en revisor

skall vara auktoriserad. I bolagsordningen för Hälsingborgsbolaget finnes däremot

ej dylik föreskrift. Sådan saknades jämväl i bolagsordningen för aktiebolaget

Göteborgs hypotekskassa. Av revisorerna i Hälsingborgsbolaget är emellertid, trots

saknaden av bestämmelse därom, en revisor auktoriserad. Detta var ej förhållandet

med någon av revisorerna i aktiebolaget Göteborgs hypotekskassa.

Att åtminstone en av revisorerna besitter den sakkunskap och den känsla av ansvar

för revisionsarbetet, som förutsättes hos auktoriserade revisorer, synes i hög

grad angeläget. Enligt 107 § 1 mom. nya aktiebolagslagen, som träder i kraft den

1 januari 1948, skall, då ett bolags aktiekapital kan uppgå till 2 milj. kr., en auktoriserad

revisor alltid finnas. Såväl Göteborgs- och Malmöbolagen som HälsingboTgsbolaget

beröras av denna bestämmelse. Från och med den 1 januari 1948 inträder

sålunda skyldighet jämväl för sistnämnda bolag att ha en auktoriserad revisor.

Med hänsyn härtill och till det förhållandet, att redan för närvarande en av revisorerna

i detta bolag är auktoriserad, kunde det ifrågasättas nödvändigheten av att

i bolagsordningen intages föreskrift därom. Emellertid synes det ur säkerhetsynpunkt

lämpligt att så sker. Skulle framdeles ytterligare bolag av här ifrågavarande

slag bildas, torde, oberoende av aktiekapitalets storlek, stadgande av berörda innebörd

böra intagas i bolagsordningarna jämväl för dem. Den omständigheten, att

aktiekapitalet ej kan överstiga 2 milj. kr., synes nämligen icke vara anledning medgiva,

att beträffande dylika bolag revisionen ordnas på ett mindre tillfredsställande

sätt än som gäller vid bolag med större aktiekapital.

Om, såsom föreslagits, ifrågavarande bolag ställas under tillsyn av bank- och

fondinspektionen, torde vidare, i överensstämmelse med vad som gäller beträffande

bankbolag enligt 68 § banklagen, böra föreskrivas, att, utöver de av aktieägarna

utsedda revisorerna, skall finnas en revisor, utsedd av bank- och fondinspektionen.

Ersättning till denne torde böra gäldas av bolaget med belopp, som inspektionen

bestämmer, på samma sätt sorn för motsvarande fall stadgas i banklagens 239 §

andra stycket.

Utredningsmannen bar övervägt att föreslå, att i bolagsordningen för Göteborgsbolaget

skulle intagas föreskrift liknande den som gäller för Malmö- och Hälsingborgsbolagen,

att bolagets stgrelse skall genom minst två ledamöter i närvaro av

minst en bland de för året utsedda revisorerna med vissa mellanrum inventera bolagets

samtliga säkerhetshandlingar. Ordnas revisionen och tillsynen i överensstämmelse

med vad förut förordats, torde emellertid någon särskild inventering av styrelseledamöterna

knappast vara behövlig för tillvaratagande av obligationsinnehavarnas

intressen eller eljest ur de synpunkter, som ifrågakomma i förevarande sam
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

manhang* Någon anledning föreslå, att omförmälda inventeringsstadgande utgår ur

de bolagsordningar, där detsamma för närvarande finnes, synes å andra sidan ej

föreligga.

I de nu berörda frågorna framställas i några yttranden vissa erinringar.

Bank- och fondinspektionen anför följande.

Inspektionen finner i likhet med utredningsmannen lämpligt, att erforderliga bestämmelser

rörande övervakningen av bolagens säkerhetshandlingar givas i en av

inspektionen meddelad instruktion för ombuden. Vid bestämmelsernas närmare utformande

synas böra beaktas de erfarenheter, som undersökningen av aktiebolaget

Göteborgs liypotekskassa givit. Däremot vill inspektionen ifrågasätta, huruvida utredningsmannens

förslag, att obligationerna skulle av ombuden påtecknas viss försäkran

innan de finge säljas eller belånas, lämpligen bör genomföras. Nämnda

anordning skulle lätt kunna föranleda en viss osäkerhet på obligationsmarknaden,

örn icke även nu utelöpande obligationer försågos med påskrift. Att för sådan åtgärd

infordra obligationerna skulle emellertid vara förenat med betydande praktiska

svårigheter.

Inspektionen vill i delta sammanhang taga upp till diskussion frågan om vilken

myndighet, som skall utse de allmänna ombuden. Utredningsmannen har här förutsatt,

att någon ändring i den nuvarande ordningen icke skulle ske. Emellertid framgår

av vad nyss sagts, att instruktionen för ombuden skulle utfärdas av inspektionen,

som också skulle kontrollera att instruktionen efterlevdes. Under sådana förhållanden

synes det rent principiellt vara att föredraga, att ombuden även utses

av inspektionen. Härmed skulle även praktiska fördelar kunna vinnas. För framtiden

måste på ombuden ställas krav på, förutom kunskap örn fastiglietsbelåning,

erforderlig utbildning i bokföring. Därest ombuden besitta dessa kvalifikationer och

dessutom erhölle den ställning av representanter för inspektionen, som skulle följa

av att de utsåges av ämbetsverket, skulle enligt inspektionens mening icke erfordras,

att cn särskild revisor utsåges av inspektionen. Genom en sådan förenkling

skulle givetvis tillsynskostnaderna för bolagen minskas. Inspektionen vill därför

hemställa, att uppgiften att utse ombud uti de under offentlig tillsyn stående bolagen

överflyttas å inspektionen, men att det däremot icke skall tillkomma inspektionen

att utse särskild revisor. Mot förslaget att en av de av aktieägarna valda

revisorerna skall vara auktoriserad har inspektionen icke något att erinra.

Sparbanksinspektionen yttrar:

Det torde höra till god ordning att inventering av säkerhetshandlingar kommer

till stånd även genom vederbörande bolagsstyrelses försorg. Bestämmelse härom,

som är ägnad att understryka styrelsens ansvar för att allt står rätt till inom bolaget,

bör därför enligt sparbanksinspektionens mening ingå i bolagsordningen. Sådan

inventering kan dock icke behöva ske oftare än en gång årligen men bör icke

få förrättas i samband med revision. Anledning torde för övrigt saknas att, såsom

är fallet i vissa bolagsordningar, kräva revisors närvaro vid styrelsens inventering,

alldenstund denna sker i styrelsens intresse, medan revisorernas inventering jämväl

avser kontroll av styrelsens förvaltning. Revisionsorganets och förvaltningsorganets

respektive verksamheter, som utgå från olika förutsättningar, böra hållas

i sär även där de i tekniskt avseende sammanfalla.

I anslutning till vad utredningsmannen anfört angående vikten av att förvaringen

av säkerhetshandlingarna är ordnad på sådant sätt, att handlingar, vilka utgöra

.säkerhet för vederbörande bolags obligationer och andra förbindelser, ej kunna åtkommas

av obehöriga, samt att panträtt i dessa handlingar lagligen tillförsäkras

obhgationsinnehavarna, vill sparbanksinspektionen framhålla, att frågan huruvida

bindande panträtt uppkommer ej synes vara alldeles klar, därest förvaring av pant
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

35

inteckningar sker på sätt som utredningsmannen förutsatt. Lagen den 27 mars 1936

om pantsättning av lös egendom, som innehaves av tredje man, torde visserligen

vara tillämplig i förevarande fall —- de närmare omständigheterna vid pantens

överlämnande till ombudet måste anses innebära sådan underrättelse, varom stadgas

i sagda lag —- men avgörande för om panträtt ändock stiftats torde vara om

fullbordad tradition av panten kan anses lia kommit till stånd. I rättspraxis synes

man icke ha velat anse, att tradition varit fullbordad, där panthavaren genom en

yttre av pantsättaren låst dörr varit avstängd från tillträde till det inre förvaringsrum

för panten, till vilket panthavaren själv haft nyckeln. Även i de fall där dörren

till förvaringslokalen varit försedd med två lås och pantsättaren behållit nyckeln

till det ena, synes domstolarnas hållning i nu förevarande avseende varit vacklande.

Att märka är att av länsstyrelse utsett ombud för bolag, varom nu är fråga,

visserligen skall ensam inneha nyckeln till särskilt för honom inom vederbörande

bolags lokaler beläget förvaringsrum, men han torde däremot sakna möjlighet att

närhelst han så önskar bereda sig tillträde lill sagda lokaler utan bolagets förmedling.

Härvidlag är det oklart vilken betydelse som får tillmätas den omständigheten,

att lokalerna viss tid på dagen äro tillgängliga för allmänheten, varigenom ombudet

under samma tid har fritt tillträde till förvaringsrummet för pantinteckningarna.

Måhända kan frågan lösas genom att ombudet får nyckel även till ytterdörrarna.

Det synes dock under alla omständigheter böra närmare utredas, huruvida det avsedda

förvaringssättet är tillfredsställande ur panträttssynpunkt.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län yttrar:

Beträffande innehållet av instruktionen för de av länsstyrelserna förordnade ombuden

framhåller utredningsmannen, att det torde böra tillses att ombuden skaffa

sig säker kännedom örn värdet av de obligationer, som vid varje särskild tidpunkt

äro utelöpande. Frågan kan bli, hur långt ett ombud måste gå i sin undersökning

för att kunna anses hava förskaffat sig säker kännedom. Enligt länsstyrelsens mening

torde icke kunna fordras mer än att ett ombud vid tillträdandet av sitt uppdrag

med ledning av bolagets böcker kontrollerar antalet utgivna obligationer samt

inventerar dem, som äro inneliggande hos bolaget. Däremot synes det icke rimligen

kunna fordras, att ombudet jämväl skall kontrollera bokföringens riktighet. Vidare

bör fordras, att ombudet kontrollerar allt utgivande av nya obligationer samt icke

godtager en uppgift örn att en obligation blivit inlöst och utlämnar däremot svarande

pantsäkerhet, med mindre obligationen uppvisas för honom i makulerat skick.

Lämpligt kan vara, att ombudet för en egen förteckning över bolagets obligationer,

upptagande varje särskild obligation och med angivande av vilka obligationer som

äro utelöpande och vilka som finnas kvar hos bolaget, samt i denna förteckning

inför samtliga förändringar med avseende på obligationerna. Genom sagda förteckning,

vilken lämpligen en gång örn året, t. ex. i samband med revisionen, bör jämföras

med bolagets böcker, blir ombudet i stånd att städse utan omgång konstatera

värdet av de utelöpande obligationerna.

Utredningsmannens påpekande att för ombuden måste framhållas nödvändigheten

av att de uppmärksamma de ändringar i inteckningssäkerheten, som kunna föranledas

av bland annat uppkomsten av ägarehypotek, finner länsstyrelsen i och för

sig riktigt. Men allt för långt gående kontrollåtgärder synas i detta avseende ej

böra fordras av ombuden. Det bör vara tillräckligt att kontrollen utövas genom att

ombudet i kassaboken konstaterar vilka avbetalningar som verkställts å lånen eller

att en sammanställning därav, bestyrkt förslagsvis av bolagets sifferrevisor, t. ex.

för värjo månad, överlämnas till ombudet. Framhållas må för övrigt, att örn ett

ägarehypotek uppkommer efter det att en hos bolaget belånad inteckning vederbörligen

överlämnats till ombudet, detta ägarehypotek enligt länsstyrelsens mening

icke kan rubba den panträtt som konstituerats genom inteckningens överlämnande

till ombudet.

Il i lia ny till riksdagens protokoll 1916. 1 sami. A’ r 109. 5

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

Till underlättande av kontrollen över utelöpande obligationer föreslås av utredningsmannen,

att i bolagsordningarna bör stadgas, att alla emitterade men icke utelöpande

obligationer skola förvaras på samma sätt som gäller angående förvaringen

av säkerhetshandlingarna för bolagens obligationslån. Utredningsmannen framhåller

att enligt uppgift ett sådant förfarande redan nu tillämpas i varje fall vid Göteborgsbolaget.

Enligt vad länsstyrelsen erfarit är sistnämnda uppgift endast delvis

riktig. I allmänhet förvaras de hos bolaget inneliggande obligationerna, för vilka

säkerhet ännu ej ställts, på sätt utredningsmannen uppgivit. Men det har förekommit

tider — särskilt i samband med uppläggandet av nya obligationsserier — då

utrymmet i skåpen i det åt ombudet upplåtna särskilda rummet för förvaring av

pantsäkerhelen icke medgivit, att jämväl samtliga icke utelöpande obligationer förvarades

därstädes. I dylika fall ha obligationerna inlagts i särskilt för ändamålet

förhyrda bankfack under dubbla lås, varlin nycklarna tagits den ena av ombudet

och den andra av en styrelseledamot eller en tjänsteman hos bolaget. En sådan

anordning är fullt tillräcklig för att vinna det avsedda syftet, nämligen att förhindra

utsläppandet av obligationer, för vilka täckning ej lämnats. Att mörka är

därjämte att reglerna örn pantsäkerhetens förvaring utformats i första hand thed

tanke på att genom säkerhetens överlämnande till ombudet panträtt skall konstitueras.

Denna synpunkt bortfaller helt beträffande de icke utelöpande obligationerna.

Utredningsmannens förslag att ombudet, innan en obligation får säljas eller belånas,

skall förse densamma med egenhändigt undertecknad försäkran därom att ombudet

mottagit mot obligationen svarande pantsäkerhet till förvaring, skulle naturligtvis

medverka till att skapa ytterligare säkerhet, men invändningar av praktisk

art kunna anföras mot en sådan bestämmelse. För det första torde bestämmelsen

icke kunna avse andra obligationer än sådana, som utgivas efter bestämmelsens

införande. Därigenom skulle å obligationsmarknaden under lång tid komma att

finnas obligationer, utgivna av ett och samma bolag, vilka dels undertecknats och

dels icke undertecknats av ombudet. Ett sådant tillstånd måste vara ägnat att skapa

förvirring hos obligationsköparna. Vidare skulle bestämmelsen blott gälla de bolag,

som skulle underkastas tillsyn. Därigenom skulle en icke önskvärd skillnad mellan

de olika bolagens obligationer uppkomma, vilken i sin tur jämväl skulle vara ägnad

att förvirra obligationsköparna. Då länsstyrelsen ej heller kan finna den föreslagna

bestämmelsen nödvändig för skapande av fullgod säkerhet, kan länsstyrelsen

icke förorda densamma.

Göteborgs intecknings garanti aktiebolag uttalar likaledes tveksamhet om

genomförbarheten av bestämmelsen örn obligations förseende med försäkran

av ombudet samt anför härom följande.

En sådan bestämmelse måste göras generell för alla bolag av denna art. Obligationsmarknaden

kan knappast åläggas att ur bolagsordningarna för de olika hypoteksbolagen

utläsa, örn villkoret gäller eller icke. Ett problem uppställer sig då i

fråga örn nu utelöpande obligationer. Det är tvivel underkastat, huruvida dessa

kunna indragas för att förses nied påskrift, och då de otvivelaktigt gälla utan sådan

av senare lagstiftning föranledd påskrift, skulle arrangementet kunna framkalla

osäkerhet på obligationsmarknaden och även kunna deklassera företagens obligationer.

Detta skulle i sin tur kunna medföra en icke önskvärd fördyring av kreditkostnaderna.

Tillämpandet av bestämmelsen synes dessvärre stöta på praktiska hinder.

Med en väl genomförd offentlig kontroll av central myndighet och med lokal

revisor, utsedd av samma myndighet, torde den emellertid icke vara oundgänglig.

Slutligen må anmärkas, alt bank- och fondinspektionen i sitt yttrande påpekar,

att bolagsordningarna för de nu bestående bolag, som avses skola bli

ställda under tillsyn, fastställts för viss tid och att denna tid för Göteborgs in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

tecknings garanti aktiebolag och Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö utlöper

först år 1951 respektive år 1953. Det torde emellertid kunna antagas,

att bolagen icke skola motsätta sig erforderliga ändringar i bolagsordningarna,

därest den ifrågasatta lagstiftningen genomföres. Vad beträffar Hälsingborgs

intecknings garanti aktiebolag vore frågan om stadfästelse å dess bolagsordning

för tiden efter 1945 för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning,

varför i samband därmed behovet av ändringar i bolagsordningen i händelse

av ny lagstiftning kunde tillgodoses.

Förslag till ny lagstiftning rörande hypoteksbolag.

På sätt under inledningen till denna promemoria framhållits synas flera

skäl tala för att hypoteksbolagen och pantlånebolagen icke böra, såsom fallet

är i lagen den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag som driva lånerörelse, bliva

föremål för reglering i en gemensam speciallagstiftning. Lagen den 22 juni

1911 torde därför böra uppdelas i två skilda lagar. Då emellertid frågan om

vilka lagbestämmelser, som kunna anses påkallade beträffande pantlånebolagen,

av förut angivna grunder synes böra vila, lärer det vara ändamålsenligt

att från tillämpningsområdet för 1911 års lag bryta ut hypoteksbolagen och

göra dem till föremål för särskild lagstiftning samt att tillsvidare lämna 1911

års lag formellt oändrad men i realiteten omfattande allenast pantlånebolagen.

Det förtjänar i detta sammanhang erinras att, såsom i inledningen påpekats,

genom en lagändring år 1930 en utvidgning skedde av kretsen av de

aktiebolag, som falla under 1911 års lag, men att då lagen omfattar allenast

hypoteksbolag och pantlånebolag, densamma dock fortfarande är mera inskränkt

i tillämpningsområdet än den genom 1911 års lag upphävda lånebolagslagen

av den 27 maj 1898, vilken hade avseende å alla aktiebolag som

hade till ändamål att driva lånerörelse men å vilka den för bankaktiebolag

gällande lagstiftning icke ägde tillämpning. Vid granskningen av det till lagrådet

remitterade förslaget till berörda lagändring yttrade en av lagrådets

ledamöter härom bland annat följande.1

Då 1898 års lag ersattes med tagen den 2? juni 1911, förelåg säkerligen, såsom

föredragande departementschefen till remissprotokollet anfört, icke någon avsikt

att inskränka kretsen av de aktiebolag som skulle falla under lagstiftningen. Det

kan emellertid ifrågasättas, örn ej skäl vore att helt fylla den lucka, som uppkommit

till följd av det sätt varå 1911 års lag formulerats och sålunda giva lagen klar

tillämplighet å samma bolag för vilka lagen av 1898 gällde. Härigenom skulle undvikas

ny lagändring, därest det framdeles skulle anses särskilt påkallat att få

ytterligare någon speciell art av aktiebolag med uppgift att driva lånerörelse underkastad

skyldighet att söka sanktion. Att det beträffande något slag av sådana bolag

skulle förefinnas anledning att icke stadga sanktionstvång, har ej blivit påvisat.

Den sålunda gjorda anmärkningen beträffande omfattningen av 1911 års

lag föranledde icke någon åtgärd och har, såvitt känt, ej senare varit föremål

för övervägande. Anledning torde saknas att i nu förevarande sammanhang

närmare ingå härpå.

Med ovan angivna utgångspunkt rörande en särskild lagstiftning för hypoteksbolagen

har utarbetats härvid fogat Förslag till lag örn aktiebolag som

hava till ändamål att idka belåning av fast egendom eller tomträtt. Där upp
1

Trop. 1930 nr 7 sid. 10—11.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

tages till en början i 1 §, i överensstämmelse med den första paragrafen i 1911

års lag, ett stadgande av innebörd att den allmänna aktiebolagslagens föreskrifter

skola lända till efterrättelse i fråga om de nu förevarande bolagen,

såvitt ej annat föranledes av lagförslagets följande bestämmelser.

Ur praktisk synpunkt förefaller det lämpligt, att i själva lagtexten införa

en gemensam benämning på de lånebolag, som avses skola falla under den

ifrågasatta lagstiftningen. Såsom en dylik benämning har i 1 § föreslagits

»hypoteksaktiebolag». Jämväl uttrycket inteckningsbolag kunde tänkas komma

till användning, enär bolagens såväl utlåning som upplåning i allmänhet

sker mot säkerhet av inteckning. Uttrycket hypoteksbolag har dock synts vara

att föredraga. Det kan erinras att begreppet hypoteksförening i lagstiftningen

nyttjas såsom beteckning på vissa slag av föreningar av fastighetsägare med

ändamål att tillhandahålla medlemmarna lån mot inteckningssäkerhet.1

Föreskrifterna i lagförslaget 2 § innefatta de bolagsrättsliga särbestämmelser,

som torde vara erforderliga för hypoteksbolagen på grund av den enligt

nya aktiebolagslagen införda ordningen för bildande av aktiebolag, nämligen

en förberedande granskning genom registreringsmvndigheten av stiftelseurkunden,

förslaget till bolagsordning och vissa andra stiftelsehandlingar. Härom

hänvisas till vad förut anförts." Då registreringsmvndigheten icke bör

bifalla en ansökan örn stiftelsehandlingarnas godkännande, förrän Kungl.

Maj:t prövat förslaget till bolagsordning från de synpunkter som avses i nu

förevarande lagstiftning, föreslås (2 § första stycket) att registreringsmyndiglieten

innan godkännande meddelas skall med eget yttrande underställa förslaget

till bolagsordning Kungl. Majlis prövning. Kungl. Maj :t prövar härefter,

på enahanda sätt som för närvarande gäller enligt 1911 års lag 2 §, bolagsordningens

överensstämmelse med nämnda lagstiftning samt med lag och förlä

tlningar i övrigt så ock huruvida därutöver med avseende å omfattningen och

beskaffenheten av bolagets rörelse särskilda bestämmelser erfordras. Med den

avfattning lagförslaget sålunda erhållit har däri icke införts bestämmelsen i

1911 års lag 3 §, att ansökning om bolagets registrering ej må av registreringsmyndigheten

upptagas, med mindre Kungl. Majlis stadfästelse å bolagsordningen

ingives.

I lagförslaget 2 § andra stycket har upptagits stadgande, att ändring ej må

vidtagas i bolagsordning, som godkänts av Kungl. Majit, utan att Kungl.

Majits godkännande erhållits jämväl å ändringen.

Under det att 1911 års lag talar om Kungl. Majits »stadfästelse» å bolagsordning.

utgår lagförslaget från att Kungl. Majit .skulle godkänna ett av

bolagets stiftare upprättat förslag till bolagsordning. Ehuru berörda ändring,

som föranletts av den nya aktiebolagslagens system för bolagsbildningen med

förberedande granskning av stiftelsehandlingarna och registrering av bolaget

först på ett senare stadium, är av närmast redaktionell natur, kan ifrågasättas

om ej densamma bör medföra visst tillägg i lagen. För närvarande plägar

Kungl. Majit vid meddelande av stadfästelse enligt 1911 års lag begränsa stadfästelsen

att gälla för viss tidrymd, med föreskrift tillika att, därest bolaget

önskar efter tidens utgång fortsätta sin rörelse, bolaget dessförinnan skall anmäla

bolagsordningen till fömvad prövning och stadfästelse. Stadfästelsen

meddelas alltså såsom ett slags tidsbegränsad koncession eller oktroj. Anledning

liirer saknas att framdeles avvika från nuvarande praxis härutinnan.

Fråga är örn det nu praktiserade förfarandet kan anses väl förenligt med lagförslagets

ståndpunkt, att Kungl. Majit skall meddela godkännande av ett för
1

Jfr lagen om ekonomiska föreningar 91 § första stycket 4), kungl, förordn. den 16 maj 1890

(nr 21 s. lil angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida

verksamhet skola till efterrättelse lända, och kungl, förordn. den 17 maj 1935 (nr 177)

angående grunderna för stadshvpoteksföreningars bildande och verksamhet.

2 Ovan sid. 9—10.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

39

slag till bolagsordning, och om ej i lagen borde införas ett uttryckligt stadgande

av innebörd, att Kungl. Majit i samband med godkännande av bolagsordningen

jämväl beviljar tillstånd till verksamhetens drivande under viss tid.

Det förefaller dock som örn lagförslaget möjliggör en sådan tillämpning, att

Kungl. Majits godkännande av bolagsordningen kan givas för en begränsad

tidrymd, och ali sålunda ett tillägg i sagda hänseende kan undvaras i lagen.

Att godkännandet innefattar ett tillstånd till rörelsens drivande framgår emellertid

förutsättningsvis av lagförslaget 3 §.

Det må i detta sammanhang erinras, att ett system med särskilt statligt

tillstånd till verksamhetens bedrivande tillämpas för bankaktiebolagen. Enligt

lagen örn bankrörelse skall å bolagsordningen sökas Kungl. Maj :ts stadfästelse.

Stadfästes bolagsordningen, meddelar Kungl. Majit tillåtelse till bankrörelsens

drivande (oktroj) för viss tid (3 §). Särskild föreskrift gives angående förlängning

av bankaktiebolags oktroj (90 §). För försäkringsaktiebolag åter

gäller enligt lagen om försäkringsrörelse (3 .§) liknande lagbestämmelser som

för hypoteksbolagen enligt 1911 års lag. Sä gott som undantagslöst plägar

emellertid Kungl. Majlis stadfästelse ä bolagsordning för försäkringsaktiebolag

innefatta ett icke tidsbegränsat tillstånd till rörelsens drivande.

Enligt vad som inhämtats från den pågående utredningen för omarbetning

av lagen om försäkringsrörelse, torde utredningen komma att i fråga om den

statliga sanktionsakten för försäkringsaktiebolag föreslå, med bibehållande av

Kungl. Maj :ts stadfästelse å bolagsordningen, upptagande i lagen av begreppet

tillåtelse till drivande av försäkringsrörelse (koncession). Koncession

skulle beviljas tillsvidare eller tor bestämd tid. Det kan även påpekas, att för

försäkringsbolagen icke lärer komma att föreslås någon förberedande granskning

genom registreringsmyndigheten av bolagsbildningen, vilket i viss mån

torde bero på att försäkringsbolagen stå under allmän tillsyn av särskild myndighet,

försäkringsinspektionen, som samtidigt är registreringsmyndighet för

dessa bolag.

Den omständigheten att nya aktiebolagslagens system för bolagsbildningen

icke torde komma att efterbildas i fråga örn vissa slag av aktiebolag, som i

sin helhet regleras av speciell bolagslagstiftning och stå under statlig tillsyn,

synes ej kunna åberopas som skäl för ett motsvarande förfarande beträffande

bolag, vilka såsom hypoteksbolagen lyda under allmänna aktiebolagslagen

och registreras i det allmänna aktiebolagsregislret. För sistberörda bolag

lärer det tvärtom vara angeläget att söka i möjligaste mån undvika att uppställa

från den allmänna aktiebolagslagen avvikande förekrifter. Den statliga

tillsyn över hypoteksbolag, som är avsedd att införas enligt den ovan

behandlade särskilda utredningen i detta ämne, torde i nu förevarande hänseende

knappast vara av intresse, enär densamma förutsättes icke komma

att omfatta alla hypoteksbolag.

Därest ett hypoteksbolag, vars bolagsordning stadfästs för viss begränsad

tid, fortsätter verksamheten efter utgången av denna tid, torde en var

aktieägare ävensom styrelseledamot kunna framtvinga bolagets likvidation.1

Några särskilda lagregler angående ingripande från det allmänna i dylikt

fall finnas däremot icke. Sådana lagregler synas emellertid påkallade för

samtliga fall då ett bolag finnes driva sin verksamhet i strid mot bestämmelser

i den av Kungl. Majit stadfästade eller godkända bolagsordningen eller

i strid mot lag eller författning, bland annat som ett medel för att

effektivisera den statliga tillsyn över bolagen som föreslås enligt det föreliggande

lagförslaget. Vad nu sagts bär föranlett att i lagförslaget 3 § första

och andra punkterna upptagits föreskrifter av innehåll, ali hypoteksbolag ej

1 1910 urs aktiebolagslag 102 §: nya aktiebolagslagen lil §.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

må fortsätta sin verksamhet utöver den tid, för vilken Kungl. Maj:t godkänt

bolagsordningen, samt att därest så sker eller det finnes att verksamheten

eljest drives i strid mot bestämmelse i bolagsordningen eller mot lag eller författning,

Kungl. Majit äger förbjuda fortsättning av verksamheten och förordna

att bolaget skall träda i likvidation. Liknande lagregler finnas upptagna

i lagen om försäkringsrörelse i anslutning till föreskrifterna om tillsyn

å försäkringsbolag (228 §).1

Ett så exceptionellt ingripade som avses med de sålunda föreslagna bestämmelserna

bör naturligen icke komma till stånd utan att först åtgärder

vidtagits för att vinna rättelse på annan väg. Bestämmelserna komma uppenbarligen

att få aktualitet endast i något sällsynt undantagsfall. Bland annat

med hänsyn härtill har det synts vara att förorda att likvidatorer i nu avsedda

täll skola utses av Kungl. Majit. Föreskrift härom har intagits i lagförslaget

3 § tredje punkten. Där har jämväl upptagits bestämmelse rörande likvidatorernas

skyldighet att för registrering anmäla att bolaget trätt i likvidation.2

I fjärde punkten stadgas, att likvidator som utses av Kungl. Majit skall äga

av bolaget uppbära arvode med belopp som bestämmes av Kungl. Majit.

Under hänvisning till vad förut anförts rörande nya aktiebolagslagens bestämmelser

om avsättning av vinstmedel i skuldregleringssyfte3 erinras att i

lagförslaget 4 § upptagits en regel, varigenom åt Kungl. Majit inrymmes befogenhet

att dispensera från sagda bestämmelser. Dispens enligt nämnda

paragraf, som, där så låter sig göra, torde böra begäras i samband med

ärendet om godkännande av bolagsordning, synes i allmänhet böra beviljas

för viss begränsad tid.

Utöver vad som framgår av de nu behandlade stadgandena i lagförslaget

torde, på sätt tidigare framhållits, några bolagsrättsliga särbestämmelser för

hypoteksbolagen icke vara påkallade. Då den nya aktiebolagslagen träder i

kraft först den 1 januari 1948, kunna ej heller de i lagförslaget upptagna

stadganden, som innebära avvikelse eller komplettering av denna lags föreskrifter,

vinna tillämpning dessförinnan. Bestämmelse därom finnes i övergångsbestämmelserna

till lagförslaget.

Lagförslagets 5 o. följ. §§ innehålla bestämmelser rörande statlig tillsyn

över hypoteksbolagen i huvudsaklig anslutning till det av särskild utredningsman

den 7 mars 1945 framlagda förslaget.4

Enligt sistnämnda förslag (4 § första stycket i tillägget till 1911 års lag)

skall, om Kungl. Majit så förordnar, hypoteksbolag stå under tillsyn av bankoch

fondinspektionen. Utredningsmannen har förordat, att av de för närvarande

existerande hypoteksbolagen Göteborgs intecknings garanti aktiebolag,

Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö och Hälsingborgs intecknings

garanti aktiebolag skulle underkastas statlig tillsyn. Vidare har förutsatts,

att bolagsordningen för Skånska brands intecknings aktiebolag ändrades

såtillvida att bolaget icke skulle äga rätt att upplåna medel mot obligationer.

Vad utredningsmannen sålunda föreslagit har i de över utredningen avgivna

yttrandena5 i allmänhet lämnats utan erinran. Bank- och fondinspektionen

har dock ansett att möjligheten alt anordna statlig tillsyn borde be
1

Jfr lagen om bankrörelse 93 och 96 §§ samt 235 § andra stycket och 235 a §.

2 1910 års aktiebolagslag 105 § och nya aktiebolagslagen 151 §.

Utan uttrycklig föreskrift lärer vara klart att stadgandet i 152 § nya aktiebolagslagen angående

sammankallande av bolagsstämma för val av likvidationsrevisorer skall äga tillämpning

även i fall likvidatorerna utsetts av Kungl. Majit enligt 3 § lagförslaget.

3 Ovan sid. 10—18.

4 Se ovan sid. 20 ff och Bilaga.

5 Se ovan sid. 25 ff.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

41

gränsas lill sådana bolag, som enligt de av Kungl. Majit fastställda bolagsordningarna

berättigats att upplåna medel mot obligationer. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län har mot ståndpunkten, att det för ett vart av

bolagen bleve beroende av Kungl. Majits beslut, huruvida statlig tillsyn

skulle förekomma, invänt att en sådan bestämmelse icke syntes principiellt

riktig och ej heller lämplig. Ansåges den statliga tillsynen i vissa fall kunna

undvaras, borde bestämmelserna utformas på sådant sätt, att tillsynen i

princip gjordes obligatorisk men att Kungl. Majit på särskild framställning

kunde medgiva befrielse därifrån för viss tid. Genom dylika föreskrifter vunnes

att, därest befrielse meddelats, frågan om dess fortbestånd automatiskt

efter viss tid bleve underkastad förnyad prövning. Liknande erinran har

framförts av Göteborgs intecknings garanti aktiebolag.

För avgörandet av nu berörda spörsmål synes vara av visst intresse att taga

del av de skäl, som ursprungligen föranledde att bolag med ändamål att idka

belåning av fast egendom ansågos böra vara underkastade skyldighet att söka

Kungl. Majits stadfästelse å bolagsordning. I samband med tillkomsten av

1898 års lånebolagslag yttrade vederbörande departementschef härom följande.

1

Fastighetskreditbolagen driva penninghandel, om än icke under vanliga bankmässiga

former. Till utlämnande av lån bereda de sig medel genom att till allmänheten

avyttra sina obligationer, för vilka skola, under vissa i bolagsordningen angivna

former, såsom pant förvaras inteckningar av viss noga bestämd beskaffenhet.

Det lärer icke gärna kunna förnekas, alt allvarsamma vådor kunna uppstå för den

allmänhet, som träder i förbindelse med dessa inrättningar, örn de på egen hand

få fastställa regler för denna ganska invecklade lånerörelse eller ändra de bestämmelser,

som redan äro härutinnan meddelade. Dessa inrättningar synas därför lika

väl som de egentliga bankerna böra underställa sina bolagsordningar Kungl. Majits

prövning.

Det främsta skälet för införande av skyldigheten att söka stadfästelse å

bolagsordningarna var sålunda bolagens rätt att utgiva obligationer. Häri

kan visserligen anses ligga ett motiv för att begränsa jämväl den statliga tillsynen

över hypoteksbolag till bolag som ha dylik rätt. Hypoteksbolagen

torde emellertid numera få anses i allmänhet driva en verksamhet av sådan

natur, att anledning att lägga dem under statlig tillsyn kan föreligga, oberoende

av örn de anskaffa för sin rörelse erforderliga medel genom utgivande

av obligationer eller andra förskrivningar. Det kan erinras att på vissa håll

ansetts angeläget att tillsynen skulle avse även företagens räntepolitik.

På grund av det anförda har i det nu föreliggande lagförslaget 5 § första

stycket den ändringen vidtagits i jämförelse med utredningsmannens förslag,

att den statliga tillsynen i princip gjorts obligatorisk för alla hypoteksbolag.

Till detta huvudstadgande knytes en dispensregel av innehåll att Kungl.

Majit äger medgiva befrielse från tillsynen, om så ur allmän och enskild synpunkt

finnes utan olägenhet kunna ske. Dispensregeln är avsedd att komma

lill användning främst i de fall då en tillfredsställande kontroll över bolaget

utövas av kommunala myndigheter eller där anordnandet av en dylik kontroll

framstår som en närmast kommunal angelägenhet. Med detta uttalande

åsyftas uppenbarligen aktiebolaget Stockholms tomträttskassa och aktiebolaget

Göteborgs tomträttskassa.

Enligt utredningen rörande .statlig tillsyn över hypoteksbolag förordades ali

tillsyn icke skulle ifrågakomma beträffande Skånska brands intecknings

1 Prop. 1898 nr 94 sid. 4.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj-As proposition nr 109.

aktiebolag och Svenska hypotekskreditaktiebolaget, därvid dock beträffande

det förstnämnda bolaget förutsattes att ur bolagsordningen skulle utgå bestämmelsen

angående rätt för bolaget att utge obligationer. Båda dessa bolag

äro dotterföretag till försäkringsbolag. Därest en tillsyn över dessa hypoteksbolag

ur samhällelig synpunkt skulle anses önskvärd, torde det vara mest

rationellt att densamma utövades av försäkringsinspektionen. Gällande lag

om försäkringsrörelse lärer dock endast i begränsad utsträckning giva stöd

för anordnande av en dylik tillsyn. De nu ifrågavarande båda bolagen mäste

därför principiellt inbegripas under den statliga tillsynen enligt lagförslaget.

Givet är emellertid att, såframt försäkringsinspektionen herodes tillfälle att

öva nödig kontroll över bolagen, detta bör utgöra anledning till dispens från

lagförslagets tillsynsbestämmelser.

Lagförslagets ståndpunkt i nu förevarande fråga synes innebära den fördelen,

att frågan huruvida statlig tillsyn bör införas för visst bolag, sedan

dispens beviljats, blir föremål för prövning med vissa tidsintervaller. Däremellan

kunde tänkas att på bank- och fondinspektionen skulle ankomma

att exempelvis årligen genomgå bolagets redovisningshandlingar för det förflutna

räkenskapsåret och att, såframt denna genomgång befunnes giva anledning

därtill, underställa Kungl. Maj:t frågan, huruvida dispensen borde

indragas. För berörda syfte kunde Kungl. Maj:t i samband med beviljande

av dispens för visst bolag stadga skyldighet för bolaget att till Kungl. Hajd

eller inspektionen insända avskrift av de årliga redovisningshandlingarna

och revisionsberättelsen. Någon uttrycklig författningsbestämmelse härom

synes icke erforderlig. Det kan erinras att bolagsordningarna för några hypoteksbolag

innehålla föreskrift örn skyldighet att varje år till handelsdepartementet

insända exemplar av såväl nyss nämnda handlingar som av det vid

ordinarie bolagsstämma förda protokollet.

De närmare bestämmelserna om tillsynen över hypoteksbolag voro enligt

utredningsmannens förslag icke intagna i 1911 års lag utan i en särskild

kungörelse, vartill hänvisning upptagits i ett föreslaget tillägg till 1911 års

lag. I två yttranden över förslaget har lämpligheten härav ifrågasatts. Med

hänsyn till naturen av de förevarande bestämmelserna och till att det nu

framlagda lagförslaget icke omfattar andra aktiebolag än hypoteksbolag synas

övervägande skäl tala för att upptaga tillsynsbestämmelserna i själva

lagen. Ett sådant förfaringssätt står ock i överensstämmelse med lagen örn

bankrörelse (230 o. följ. §§) och lagen om .sparbanker (57 o. följ. §§). I

sistnämnda förslag 6 o. löij. §§ ha förty intagits bestämmelser motsvarande

föreskrifterna i utredningsmannens förslag till kungörelse. Därvid ha bestämmelserna

på några punkter undergått jämkning, mestadels i anslutning till

de av bank- och fondinspektionen i dess yttrande gjorda erinringarna.1

Då de föreskrifter, som ha avseende å tillsynen över hypoteksbolag, utarbetats

under förutsättning att desamma skola vinna tillämpning redan innan

nya aktiebolagslagen träder i kraft, har vid föreskrifternas utformning

hänsyn icke kunnat tagas till att enligt sagda lag verkställande direktören

införes som ett legalt bolagsorgan.

I lagförslagets 5 § andra stycket har upptagits stadgandet i kungörelseförslaget

9 §, att ledamot av bank- och fondinspektionen ej må deltaga i styrelsen

av eller vara anställd vid bolag, över vilket inspektionen har att utöva

tillsyn. Stadgandet har, i överensstämmelse med banklagen 230 §, utsträckts

att avse jämväl annan befattningshavare hos inspektionen än ledamot.

1 Ovan sid. 30—31.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109

43

Lagförslaget 5 § tredje stycket innehåller allenast hänvisning till de följande

bestämmelserna i avseende å tillsynen.

I lagförslaget 6 och 7 §§ hava upptagits stadgandena i KUngörelseförslaget

2 och 3 §§ med de ändringar som förordats av bank- och fondinspektionen

(banklagen 230 a och 235 §§), dock har ur sistnämnda förslag 3 § sista

stycket, vilket saknar motsvarighet i banklagen, uteslutits bestämmelser om

rätt för inspektionen att meddela närmare föreskrifter angående sättet lör

förande av bolagets räkenskaper och revision av räkenskaperna. Utfärdandet

av sådana föreskrifter torde icke vara behövligt med hänsyn till de utförliga

bestämmelser i dessa ämnen som finnas i nya aktiebolagslagen.1 I

lagförslaget 6 § har såsom ett sista stycke tillagts ett stadgande angående

rätt för inspektionen att utse en revisor att med övriga revisorer deltaga i

granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper. Rörande

detta stadgande hänvisas till vad nedan anföres beträffande bestämmelser i

bolagsordningarna örn revisionen m. m.

Lagförslagets 8 § motsvarar 4 § i kungörelseförslaget (banklagen 232 §).

9 § i lagförslaget motsvarar 5 § i kungörelseförslaget, kompletterat på sätt

bank- och fondinspektionen förordat (banklagen 234 §).

Lagförslaget 10—12 §§ motsvara kungörelseförslaget 6—8 §§ (banklagen

236—238 §§), dock har föreskriften örn ersättning till ombud, som av inspektionen

förordnas i fall av bolagets likvidation, överflyttats till lagförslaget

14 § andra stycket (banklagen 239 § andra stycket).

13 § innehåller straffbestämmelser.

Ii § första stycket av lagförslaget innehåller stadgande rörande skyldighet

för bolag, som skola stå under tillsyn, att bidraga till kostnaderna för denna.

I anledning av vad bank- och fondinspektionen härom anfört och då omfattningen

av tillsynsverksamheten synes bli beroende snarare av bolagens

omslutning än av de egna fonderna, har bi dragsplikten föreslagits skola

grundas på det sammanlagda beloppet av bolagets egna fonder och skulder

och utgöra högst två tusendels procent därav. Närmare föreskrifter örn fastställande

av bidrag och örn bidrags erläggande skola meddelas av Kungl.

Majit. Därest storleken av det årliga bidraget fastställes att utgå med en

tusendels procent av sammanlagda beloppet av vederbörande bolags egna

fonder och skulder, skulle från de tre hypoteksbolag, som i första hand

avses skola stå under tillsyn, med deras nuvarande omslutning inflyta tillhopa

för år omkring 2 400 kronor.2

Förslag till kungörelse rörande bidragsplikten har utarbetats. Det motsvarar

10 § i utredningsmannens förslag tili kungörelse och ansluter sig nära

till kungörelsen den 11 juni 1937 (nr 444) angående bankbolags bidrag till

bestridande av kostnaden för bankinspektionen.

Enligt övergångsbestämmelserna till lagförslaget skall den nya lagstiftningen

träda i kraft den 1 juli 1946. Föreskrifterna om den statliga tillsynen

föreslås skola gälla även då befintliga hypoteksbolag. Då den nya aktiebolagslagen

träder i kraft först den 1 januari 1948, kunna emellertid bestämmelserna

i 2 och 4 gg, som innebära avvikelser från sistnämnda lag, icke

vinna tillämpning dessförinnan. I fråga om nya aktiebolagslagens tillämpning

å hypoteksbolag, som bildats före den 1 januari 1948, skola gälla föreskrifterna

i lagen den 14 september 1944 (nr 706) angående införande av nya

lagen örn aktiebolag.

I nya aktiebolagslagen 228 g liksom i banklagen 1 g finnas hänvisningar

1 Ovan sid. 19—20.

Jfr tablå ovan sid. 4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

till vad särskilt är stadgat om aktiebolag, som hava till ändamål att driva

lånerörelse. Vidare innehåller kungl, förordningen den 21 november 1924

med särskilda bestämmelser om anbringande av omyndigs medel i 1 § under

5) en föreskrift beträffande obligationer utfärdade bland annat av aktiebolag,

som driver lånerörelse i enlighet med bestämmelserna i lagen den 22

juni 1911. Berörda hänvisningar hava föranlett stadgandet i övergångsbestämmelserna

tredje stycket.

Den nya lagstiftningen medför att vissa tillägg böra ske i instruktionen

för bank- och fondinspektionen av den 7 april 1922 (nr 206). Ett genomförande

av lagstiftningen synes vidare böra föranleda att stadgan angående

statsdepartementen av den 21 februari 1941 (nr 139) ändras såtillvida att

hypoteksbolagen hänföras under finansdepartementet i stället för handelsdepartementet.

Såsom tidigare nämnts innefattar utredningen rörande statlig tillsyn över

hypoteksbolagen, förutom vissa författningsförslag, jämväl förslag örn vissa

tillägg i bolagsordningarna för de bolag, vilka enligt utredningsmannen ansågos

skola bli föremål för tillsyn, nämligen Göteborgs intecknings garanti aktiebolag,

Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö och Hälsingborgs intecknings

garanti aktiebolag. Det ifrågasattes sålunda att i bolagsordningarna borde

upptagas en del nya föreskrifter rörande revisionen inom bolagen, åliggandena

för de ombud som av länsstyrelserna förordnas för förvaring av säkerhetshandlingar

för bolagens obligationslån, obligationernas undertecknande

och förseende med viss försäkran ävensom förvaring av utgivna men icke

utelöpande obligationer.1

Med det nu föreliggande lagförslagets ståndpunkt, att den statliga tillsynen

i princip skulle vara obligatorisk för alla hypoteksbolag, synes anledning föreligga

att undersöka, huruvida ej de syften man velat nå med de enligt nyssnämnda

utredning förordade bolagsordningsbestämmelserna göra sig lika

starkt gällande för samtliga dessa bolag och det förty bör ifrågasättas att

införa sagda bestämmelser i alla bolagsordningarna. För bolagen själva torde

för övrigt vara ett intresse att åvägabringa en tillfredsställande ordning beträffande

särskilt den inre kontrollen för att därigenom måhända lättare ernå

befrielse från statlig tillsyn.

Vid bedömande av spörsmålet, vilka krav som böra ställas på bolagsordningarna,

bör särskilt understrykas att den nya aktiebolagslagen genom utvidgade

regler i fråga örn bland annat styrelsens förvaltning och årsredovisning

samt revisionen sökt skapa förutsättningar för en god skötsel av bolagen.

Den statliga tillsynen avser att vinna garanti för att lag och bolagsordning

efterlevas. En viss utökning av de befogenheter, som skulle tillkomma bankoch

fondinspektionen enligt det föreliggande lagförslaget, kommer automatiskt

att följa i och med att aktiebolagslagens skärpta och mera detaljerade

regler träda i tillämpning den 1 januari 1948. 1 stort sett torde kunna sägas att

dessa regler, kombinerade med statlig tillsyn, utgöra en tillfredsställande

grund för den offentliga kontrollen över hypoteksbolagen. Att uppställa särskilda

föreskrifter av den anledningen att nya aktiebolagslagen träder i kraft

först någon tid efter det den statliga tillsynen må bliva införd lärer icke vara

påkallat.

Under utredningen örn statlig tillsyn över hypoteksbolag har särskild uppmärksamhet

ägnats frågan om revisionen och åliggandena för de ombud som

av länsstyrelserna utses för förvaring av säkerhetshandlingar för obligationslån.

Utredningsmannen har som nyss nämnts beträffande tre av hvpoteks
1

Se ovan sid. 24—25 och 31 ff.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

45

bolagen förordat, att i bolagsordningen skola intagas föreskrifter därom att

minst en revisor skall vara auktoriserad revisor, att bank- och fondinspektionen

skall utse en revisor och fastställa arvodet åt denne, samt att inspektionen

skall meddela närmare bestämmelser angående ombudens åligganden.

Bank- och fondinspektionen har i sitt yttrande hemställt, all inspektionen

jämväl måtte äga utse ombuden, samt uttalat, att såframt ombuden erhölle

den ställning av representanter för inspektionen som därav skulle följa, det

icke syntes erforderligt att särskild revisor utsåges av inspektionen.

Praktiska skäl tala visserligen för att ombuden böra utses av samma myndighet,

som utövar den statliga tillsynen över bolagen, i synnerhet om på

denna myndighet skall ankomma att utfärda instruktion för ombuden. Det

torde emellertid kunna ifrågasättas, örn ej ett sådant system kan leda till ett

mindre lämpligt sammanförande av ombudens speciella uppgifter med den

egentliga tillsynsverksamheten. De för närvarande av länsstyrelserna utsedda

ombuden hava främst till uppgift att vaka över säkerlietshandlingarna för

obligationslån och fylla en betydelsefull funktion i syfte att panträtt i dessa

handlingar skall lagligen vara tillförsäkrad obligationsinnehavarna. Ombudens

uppgifter äro sålunda av helt annan natur än revisorernas. Då det torde

vara angeläget att icke försvaga ombudens karaktär av .särskilt kontrollorgan

i obligationsinnehavamas intresse, synes det vara att förorda att nuvarande

ordning för deras utseende bibehålies. Vad härefter angår frågan vilken myndighet,

som skall utfärda instruktion för ombuden, lära övervägande skäl

tala för att det bör vara samma myndighet som förordnar ombuden, d. v. s.

länsstyrelserna. Det bör emellertid förutsättas att vid utarbetande av instruktioner

samråd äger rum med tillsynsmyndigheten.1

Även om åt ombuden icke skulle givas en ställning av såsom i viss mån

representanter för bank- och fondinspektionen, synes knappast erforderligt

att inspektionen ovillkorligen skall utse en revisor i bolag som står under

tillsyn. Det torde vara tillfyllest, att inspektionen beredes en möjlighet härtill.

Föreskrift i detta avseende lärer bättre lia sin plats i lagen än i bolagsordningen

och har införts i lagförslaget 6 § tredje stycket.

På grund av stadgandet i nya aktiebolagslagen 107 § 1 inom. andra stycket2

kommer från och med 1948 att föreligga plikt att utse minst en auktoi

iserud revisor i fyra av de bestående liypoteksbolagen. Bland de tre övriga

bolagen, Svenska hypotekskreditaktiebolaget, Skånska brands intecknings aktiebolag

och aktiebolaget Göteborgs tomträttskassa torde redan nu det förstnämnda

bolaget lia en auktoriserad revisor. Med hänsyn till arlen av och den

i allmänhet stora omfattningen av hypoteksbolagens verksamhet synes påkallat

att för samtliga dessa bolag kräva uppställande i bolagsordningen av det

villkoret, att en revisor skall vara av handelskammare i riket auktoriserad revisor.

Den omständigheten att en revisor besitter en sådan kvalifikation torde

vara av betydelse för frågan, huruvida tillsynsmyndigheten skall begagna

sig av möjligheten att utse revisor jämlikt 6 § i lagförslaget.

Beträffande övriga av utredningsmannen ifrågasatta tillägg i bolagsordningarna

må följande anmärkas. Det synes lämpligt, att varje obligation som

utgives av bolaget skall, i likhet med aktiebn ven, vara egenhändigt underskriven

av minst en styrelseledamot: föreskrift härom torde böra intagas i

bolagsordningarna för samtliga hypoteksbolag. som utfärda obligationer, oavsett

örn de stå under tillsyn eller ej. Däremot lärer, såsom i några yttranden

1 Beträffande instruktionernas innehåll torde viss ledning kunna hämtas från bland annat

Kungl. Majlis instruktion den ii juli 1930 teir av Konungens befallningshnvande förordnat ombud

hos bostadskreditförening oell Kungl. Majas instruktion den 15 juni 1935 för av Konungens

bcfallningshavande förordnat ombud lius stadsh vpoteksförening.

2 Jfr ovan sid. 19—40.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

framhållits, åtskilliga skäl tala mot uppställande av det villkoret, att obligation

ej må säljas eller belånas utan att vara försedd med försäkran av ombudet

därom att han till förvaring mottagit mot obligationen svarande pantsäkerhet.

Beträffande förvaringen av utgivna men icke utelöpande obligationer

synes, på sätt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län yttrat, tillfyllest

att densamma skei- så att utsläppande av obligationer, för vilka täckning

i pantsäkerhet ej finnes, förhindras. Det bör i första hand ankomma på .styrelsen

och revisorerna att tillse att förvaringen ordnas på betryggande sätt.

Vad nu anförts skulle medföra att i bolagsordningarna för samtliga nu bestående

hypoteksbolag borde upptagas föreskrift att minst en revisor skall

vara av handelskammare i riket auktoriserad revisor. I övrigt skulle ej behöva

vidtagas andra ändringar, bortsett från det ifrågasatta slopandet av obligationsutgivningsrä!ten

för Skånska brands intecknings aktiebolag, än alt i

bolagsordningarna för de bolag som äga sådan rätt intoges bestämmelser örn

obligationers undertecknande och förvaring i enlighet med vad förut sagts.

Beträffande nybildat hypoteksbolag bör naturligen i samband med Kungl.

Maj:ts prövning av bolagsordningen tillses att densamma innehåller tillfredsställande

föreskrifter.

Sparbanksinspektionen har ifrågasatt, huruvida för obligationsinnehavarna

uppkommer bindande panträtt i säkerhetshandlingarna genom den anordning

för förvaring av desamma som gäller enligt bolagsordningen för Göteborgs

intecknings garanti aktiebolag, Skånska inteckningsaktiebolaget i Malmö

och Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag.1 Inspektionens tvekan

grundas därå att det förvaringsrum, i vilket kassaskåpen med handlingarna

inrymmas och till vilket ombudet ensam innehar nyckel, är beläget inom vederbörande

bolags egna lokaler och att ombudet skulle sakna möjlighet att,

utan bolagets medverkan, närhelst han önskar bereda sig tillträde till lokalerna.

Med hänsyn till föreliggande faktiska förhållanden synas visserligen

goda skäl tala för att anse traditionskravet vara uppfyllt och sålunda godkänna

panträtten under förutsättning att bolagsordningarnas bestämmelser

behörigen iakttagits.2 Det förevarande spörsmålet lärer emellertid böra uppmärksammas

i samband med fastställandet av instruktioner för ombuden.

Här skall vidare beröras frågan om innehållet i allmänhet av bolagsordningarna

för samtliga hypoteksbolag. sett i belysning av den nya aktiebolagslagen.

I den mån bolagsordningsbestämmelser stå i strid mot tvingande stadganden

i nya aktiebolagslagen, äro de efter nya lagens ikraftträdande att

anse såsom obefintliga.3 Ehuru bolagsordningsändring för borttagande av sådana

bestämmelser icke erfordras, bör dock ändring ske innan en bolagsordning

anmäles till förnyad prövning av Kungl. Majit. Jämlikt 7 g lagen angående

införande av nya lagen om aktiebolag kan från och med den 1 januari

1947 beslut enligt nya lagen fattas örn ändringar i bolagsordning till överensstämmelse

med nya lagen att gälla från den 1 januari 1948 samt enligt nya

lagen registrering ske av beslutet med anteckning i aktiebolagsregistret att

ändringen skall gälla från sistnämnda dag. Skulle ändringen vara av beskaf
-

1 Jfr ovan sid. 31—32 och 34—35.

2 Jfr Undén: Svensk sakrätt I sid. 305 ff, N.J.A. 1933 I sid. 78 och N.J.A. 1936 II sid. 159 ff.

Jfr ock angående försäkringstagares panträtt i sådana värdehandlingar, i vilka försäkringsfond

redovisas, lagen om försäkringsrörelse 217 §.

Bestämmelserna i bolagsordningarna för ifrågavarande bolag angående säkerhetshandlingars

förvaring ansluta sig nära till vad som gäller i fråga om ställande under »offentlig vård» av

säkerhetshandlingar för hypoteksföreningars lån från Sveriges allmänna hypoteksbank, stadshypoteksföreningars

lån från konungariket Sveriges stadshvpotekskassa samt för bostadskreditföreningars

lån från Svenska bostadskreditkassan.

3 Jfr Wijnbladh: Övergången till nya aktiebolagslagen, i Ekonomisk Revy 1944 sid. 267 ff.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

47

fenhet att kunna beslutas och bringas till tillämpning enligt äldre lag, möter

uppenbarligen ej hinder att fatta beslutet och få detsamma registrerat enligt

äldre lag.

På grund av bestämmelserna i nya aktiebolagslagen 77 och 78 §§ skall i

bolag med aktiekapital eller maximikapital överstigande femhundratusen

kronor alltid finnas en verkställande direktör och sådan skall, oavsett bolagets

storlek, alltid finnas om antalet styrelseledamöter utgör lägst tre. Däremot

må verkställande direktör icke utses, där antalet styrelseledamöter understiger

tre. Verkställande direktören har vissa legala befogenheter. Enligt

6 § lagen angående införande av nya lagen om aktiebolag må, om före den

1 januari 1948 verkställande direktör utsetts med rätt att teckna bolagets

firma efter vad som stadgas i nya lagen 90 § första stycket, från och med

den 1 oktober 1947 registrering därom ske enligt nya lagen.

Beträffande styrelsens beslutförhet saknas för närvarande legal regel. I

bolagsordningarna skola på grund av 5 och 17 §§ i gällande aktiebolagslag

grunderna för styrelsens beslutförhet finnas angivna. I stor utsträckning har

i bolagsordningarna upptagits bestämmelse om att beslutförhet skall föreligga

även då ej hela antalet styrelseledamöter är närvarande; vanligen är

bestämt, att beslutförhet föreligger vid närvaro av minst halva antalet styrelseledamöter.

Den nya lagen (85 §) stadgar, att styrelsen är beslutför där

de närvarandes antal överstiger hälften av hela antalet styrelseledamöter;

högre antal kan emellertid föreskrivas i bolagsordningen. I fall då en gammal

bolagsordningsbestämmelse strider mot nya lagen, kan jämkning till

överensstämmelse med nya lagen ske på det sätt, att beslut fattas att den

äldre bolagsordningsbestämmelsen skall utgå ur bolagsordningen.

Bestämmelse i bolagsordning örn styrelsens beslutförhet är ofta förknippad

med föreskrifter om särskild pluralitet för beslut i fall, då ej hela antalet styrelseledamöter

är tillstädes. För sådant fall uppställes i nya lagen en regel av

innehåll att, örn styrelsen icke är fulltalig, beslut må anses föreligga allenast

där av de tillstädesvarande ett antal överstigande en tredjedel av hela

antalet styrelseledamöter enat sig. Även i detta avseende föreligger anledning

till översyn av gällande bolagsordningar.

1 vissa ämnen måste enligt nya aktiebolagslagen bolagsordningarna innehålla

föreskrifter. Vad härutinnan skall iakttagas framgår av 8 § lagen angående

införande av nya lagen om aktiebolag. Ytterligare kan i detta sammanhang

hänvisas till sagda lag 9 och 10 §§.

Under utredningen örn statlig tillsyn över hypoteksbolag har uppmärksammats

att hypoteksrörelse av den art, som avses i 1911 års lag, drives av Inteckningsbanken

aktiebolag vid sidan av bankrörelse och att denna hypoteksrörelse

borde vara föremål för tillsyn av bank- och fondinspektionen. Inteckningsbanken

aktiebolag faller icke under vare sig 1911 års lag eller det nu

framlagda lagförslaget. Spörsmålet om statlig tillsyn över dess hypoteksrörelse

utgör en fraen om *''Härn rölingen av föreskrifterna i banklagen angående

tillsynen å bankbolag (230 a § o. följ. §§).

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 109.

Förslag

till

Lag

om aktiebolag som hava till ändamål att idka belåning av fast

egendom eller tomträtt.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

I fråga örn aktiebolag som har till ändamål att idka belåning av fast egendom eller

tomträtt men i vars verksamhet bankrörelse icke ingår (hypoteksaktiebolag) skall

gälla vad i lag i allmänhet är föreskrivet angående aktiebolag, såvitt ej annat följer

av vad nedan stadgas.

2 §•

Göres för registrering av hypoteksaktiebolag ansökan om godkännande av stiftelsehandlingar

efter vad i lagen örn aktiebolag är stadgat och möter enligt nämnda

lag icke hinder mot godkännande av stiftelsehandlingarna, skall registreringsmyndigheten

innan dess godkännande meddelas med eget yttrande underställa förslaget

till bolagsordning Konungens prövning. Konungen prövar bolagsordningens överensstämmelse

med denna lag samt lag och författningar i övrigt, så ock huruvida därutöver

med avseende å omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse särskilda

bestämmelser erfordras.

I bolagsordning, som godkänts av Konungen, må ändring ej vidtagas utan att

Konungens godkännande erhållits.

3 §•

Hypoteksaktiebolag må ej fortsätta sin verksamhet utöver den tid för vilken

Konungen godkänt bolagsordningen. Sker så eller finnes att verksamheten eljest

drives i strid mot bestämmelse i bolagsordningen eller mot lag eller författning,

äger Konungen förbjuda fortsättning av verksamheten och förordna att bolaget

skall träda i likvidation. Konungen utser i sådant fall en eller flera likvidatorer att

verkställa likvidationen och åligger det likvidatorerna att efter vad i lagen om aktiebolag

är stadgat ofördröjligen för registrering anmäla att bolaget trätt i likvidation.

Likvidator som här avses åge av bolaget uppbära arvode till belopp som bestämmes

av Konungen.

4 §•

Konungen äger medgiva hypoteksaktiebolag undantag, helt eller delvis, från de

särskilda bestämmelserna i lagen om aktiebolag rörande fondavsättning och vinstutdelning

för det fall att bolagets skulder enligt balansräkningen överstiga summan

av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

49

5 §.

Hypoteks aktiebolag skall stå under tillsyn av bank- och fondinspektionen, såframt

ej Konungen, om så ur allmän och enskild synpunkt finnes utan olägenhet kunna

ske, medgiver befrielse därifrån. Sådan befrielse lämnas för viss tid eller tillsvidare.

Ledamot av eller annan befattningshavare hos bank- och fondinspektionen må ej

deltaga i styrelsen av eller vara anställd vid bolag, över vilket inspektionen har att

utöva tillsyn.

I avseende å tillsynen skall gälla vad nedan stadgas i 6—14 §§.

6 §■

Bank- och fondinspektionen skall övervaka, att bolaget i sin verksamhet ställer

sig till efterrättelse de lagar och andra författningar, som hava avseende å aktiebolag

av förevarande slag, ävensom den för bolaget gällande ordningen; dock vare

inspektionen icke pliktig övervaka iakttagandet av sådana bestämmelser, som avse

enskild delägares rättigheter eller skyldigheter i förhållande till bolaget eller till

annan delägare eller som angå bolagets inre angelägenheter.

Det åligger vidare inspektionen att jämväl i övrigt, såvitt angår förhållanden som

kunna inverka på bolagets säkerhet, med uppmärksamhet följa dess verksamhet.

Inspektionen äger, där så finnes erforderligt, utse en revisor att med övriga revisorer

deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper.

7 §•

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, vilket slår i strid mot lag eller bolagsordningen,

må bank- och fondinspektionen kunna förbjuda verkställighet avbeslutet.

Inspektionen må ock kunna förelägga styrelsen att, i händelse beslut av

nyss omförmälda beskaffenhet gått i verkställighet, göra rättelse, där så kan ske,

så ock att fullgöra vad styrelsen åligger enligt lag eller bolagsordningen. Sådant

föreläggande må dock, utom vad angår innehållet av vinst- och förlusträkning eller

balansräkning, icke av inspektionen meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter,

vilkas överträdande är belagt med straff.

Inspektionen äger, ändå att avvikelse från gällande författning eller bolagsordning

icke skett, meddela de erinringar i fråga om bolagets verksamhet som inspektionen

kan finna påkallade.

Där inspektionen så finner erforderligt, må inspektionen meddela närmare föreskrifter

örn förvaring av värdehandlingar samt om inventering av dessa.

8 §■

Bank- och fondinspektionen äger sammankalla bolagets styrelse, när sådant prövas

nödigt. Har styrelsen icke efterkommit av inspektionen framställd begäran om

utfärdande av kallelse till extra bolagsstämma, må kallelse utfärdas av inspektionen.

Vid bolagsstämma eller av inspektionen utlyst styrelsesammanträde må närvara

och i överläggningarna deltaga den, som enligt av Konungen meddelade bestämmelser

har befogenhet att företräda inspektionen.

9 §•

Bolagets styrelse åligger:

att för bank- och fondinspektionen samt för den befattningshavare hos inspektionen,

vilken utsetts att i sådant avseende företräda inspektionen, när som helst hålla

bolagets kassa och övriga tillgångar samt alla böcker, räkenskaper och andra handlingar

tillgängliga för granskning;

att å tider, som inspektionen bestämmer, och enligt av inspektionen fastställda

formulär upprätta och till inspektionen insända översikter över bolagets tillgångar

oell skulder jämte uppgift örn villkoren för bolagets upp- och utlåning;

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

att jämväl i övrigt meddela inspektionen eller sådan befattningshavare därstädes

som ovan sagts alla de upplysningar rörande bolaget, som av dem äskas;

att så snart ske kan till inspektionen insända styrelsens förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning ävensom, efter verkställd revision,

den däröver avgivna berättelsen tillika med annan handling angående bolagets

förvaltning och räkenskaper, som revisorerna må hava avlämnat till styrelsen; samt

att, där inspektionen finner anledning till antagande att bolaget gjort sådana förluster

att tio procent av aktiekapitalet förlorats, på inspektionens anmodan ofördröjligen

låta upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma.

10 §.

Träder bolaget i likvidation, äger bank- och fondinspektionen förordna ombud,

som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt att yttra sig till

protokollet, samt att i övrigt övervaka likvidationen.

Likvidatorema skola bereda ombudet tillfälle att när som helst inventera bolagets

kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och

andra handlingar, och må av ombudet begärd upplysning angående förvaltningen ej

av likvidatorema förvägras.

Inspektionen äger under bolagets likvidation i avseende å likvidatorer och bolagsstämma

enahanda befogenhet, som innan bolaget trätt i likvidation enligt denna

lag tillkommer inspektionen beträffande styrelse och bolagsstämma.

11 §•

Bank- och fondinspektionen äger vid meddelande av föreskrift eller förbud enligt

denna lag förelägga vite så ock fälla till sådant vite.

12 §.

över beslut, som av bank- och fondinspektionen meddelas på grund av denna lag.

må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för överklagande av förvaltande

myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad, men beslutet går ändock i verkställighet,

där icke Konungen annorlunda förordnar.

13 §.

Styrelseledamot eller annan befattningshavare hos bolaget, vilken uppsåtligen eller

av grov vårdslöshet till bank- och fondinspektionen eller den befattningshavare hos

inspektionen, som företräder densamma, meddelar oriktig eller vilseledande uppgift

angående omständighet, varom det ålegat honom att lämna upplysning till inspektionen

eller den som företräder densamma, straffes med dagsböter eller fängelse.

Böter och vitén som ådömas enligt denna lag tillfalla Kronan.

14 §.

Till bestridande av kostnaden för bank- och fondinspektionens tillsynsverksamhet

skall varje aktiebolag, som omfattas av tillsynen, årligen erlägga bidrag efter visst,

för bolagen lika förhållande till sammanlagda beloppet av bolagets egna fonder och

skulder vid utgången av nästföregående kalenderår, dock icke över två tusendels

procent. Närmare föreskrifter örn fastställande av bidrag och bidrags erläggande

meddelas av Konungen.

Bolaget åligger jämväl att till revisor och ombud, som forordnas enligt b eller

10 §, utgiva ersättning med belopp som inspektionen bestämmer.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mattts proposition nr 109.

51

Genom denna lag upphäves vad beträffande bolag som avses i lagen finnes stadgat

i lagen den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag, som driva lånerörelse.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1946; dock att 2 och 4 §§ skola träda i

kraft först den 1 januari 1948. Vad i 3 samt 5—14 §§ är föreskrivet skall äga tilllämpning

jämväl å hypoteksaktiebolag, som bildats före den 1 juli 1946. I övrigt

skola i avseende å denna lags tillämplighet å äldre hypoteksaktiebolag gälla motsvarande

bestämmelser som i lagen angående införande av nya lagen örn aktiebolag

finnas stadgade i fråga om nya aktiebolagslagens tillämplighet å äldre aktiebolag.

Där i lag eller författning förekommer hänvisning till vad särskilt är stadgat om

aktiebolag, som hava till ändamål att driva lånerörelse, skall därunder inbegripas

hypoteksaktiebolag.

Förslag

till

kungörelse angående vissa hypoteksaktiebolags bidrag till bestridande

ay kostnaden för bank- och fondinspektionen.

Med stöd av 14 § lagen den —--örn aktiebolag som hava till ändamål att

idka belåning av fast egendom eller tomträtt förordnas som följer.

Hypoteksaktiebolag, över vilket bank- och fondinspektionen har att utöva tillsyn,

skall till bestridande av kostnaden för bank- och fondinspektionens organisation

och verksamhet årligen i förskott för det löpande året erlägga bidrag, motsvarande

en tusendels procent av sammanlagda beloppet av bolagets egna fonder och skulder

vid utgången av nästföregående kalenderår.

Inspektionen skall med ledning av översikt, som jämlikt 9 § nämnda lag skall

insändas till inspektionen, årligen före januari månads utgång lämna bolaget uppgift

å beloppet av det bidrag, som skall av bolaget för året erläggas. Det åligger

bolaget att före utgången av februari månad för inspektionens räkning insätta beloppet

å statsverkets checkräkning i riksbanken.

Bidrag, som av bolaget sålunda inlevereras, skola av inspektionen särskilt för sig

redovisas å vederbörlig inkomsttitel i riksstaten, varjämte motsvarande belopp skola

i inspektionens räkenskaper från det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till avsättning

till bankinspektionens fond omföras till nämnda fond.

Bihang tilt riksdagéris protokoll 19iC>. 1 sami. Nr 109

6

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

Bilaga

(förslag enl. häradshövdingen

Knut Elliots p. m.

7 mars 1945).

Förslag

tili

lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2) om vissa

aktiebolag, som driva lånerörelse.

Härigenom förordnas, att till lagen den 22 juni 1911 om vissa aktiebolag, som

driva lånerörelse, skall fogas en ny paragraf, betecknad 4 §, av följande lydelse:

4 §•

I 1 § omförmält aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt, skall, där Konungen så förordnar, stå under tillsyn av bankoch

fondinspektionen.

Till bestridande av bank- och fondinspektionens organisation och verksamhet i

och för sådan tillsyn skall varje aktiebolag, som omfattas av tillsynen, årligen erlägga

bidrag efter visst, för samtliga bolag lika förhållande till sammanlagda beloppet

av bolagets egna fonder vid utgången av nästföregående kalenderår, dock

icke över två hundradels procent.

Närmare bestämmelser om tillsynen samt örn fastställande av bidrag och om bidrags

erläggande meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den . Lagen skall äga tillämpning jämväl

å då bildade aktiebolag.

Förslag

till

kungörelse om tillsyn över vissa aktiebolag, som idka belåning av fast

egendom eller tomträtt.

Med stöd av 4 § lagen den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag, som driva lånerörelse,

förordnas som följer:

1 §•

Har Kungl. Maj:t förordnat, att i 1 § lagen den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag,

som driva lånerörelse, omförmält bolag, vilket har till ändamål att idka belåning

av fast egendom eller tomträtt, skall stå under tillsyn av bank- och fondinspektionen,

skall med avseende å sådan tillsyn iakttagas vad nedan i denna kungörelse

stadgas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

53

2 §■

Bank- och fondinspektionen skall övervaka, att bolaget i sin verksamhet ställer

sig till efterrättelse de lagar och andra författningar, som hava avseende å aktiebolag

av förevarande slag, ävensom den för bolaget gällande ordningen samt de föreskrifter,

som med stöd av stadgande i lag eller bolagsordning blivit av bolagsstämma

eller styrelse meddelade; dock vare inspektionen icke pliktig att övervaka iakttagandet

av sådana bestämmelser, som avse enskild delägares rättigheter eller skyldigheter

i förhållande till bolaget eller till annan delägare eller som angå bolagets inre

angelägenheter.

Det åligger inspektionen vidare:

att jämväl i övrigt, såvitt angår förhållanden som kunna inverka på bolagets säkerhet,

med uppmärksamhet följa dess verksamhet;

att i fråga örn lämpliga bedrivandet av verksamheten tillhandagå med råd och

upplysningar; samt

att, därest inspektionen finner, att verksamheten icke står i överensstämmelse

med gällande författning eller bolagsordning eller eljest bedrives på sätt, som medför

våda för bolagets säkerhet, göra de erinringar hos bolagets styrelse eller de

framställningar hos Kungl. Majit, vartill inspektionen kan finna sig föranlåten.

3 §•

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, vilket står i strid med gällande författning

eller bolagsordning, må bank- och fondinspektionen kunna förbjuda verkställighet

av beslutet.

Inspektionen äger, ändå att avvikelse från gällande författning eller bolagsordning

icke skett, meddela de erinringar i fråga örn bolagets verksamhet, som inspektionen

kan finna påkallade.

Där inspektionen finner sådant nödigt, äger inspektionen meddela närmare föreskrifter

angående sättet för förande av bolagets räkenskaper, om förvaring av värdehandlingar

samt örn inventering av dessa och revision av räkenskaperna.

4 §•

Bank- och fondinspektionen äger, när sådant prövas nödigt, sammankalla bolagets

styrelse. Har styrelsen icke efterkommit av inspektionen framställd begäran om

utfärdande av kallelse till extra bolagsstämma, må sådan kallelse utfärdas av inspektionen.

Vid bolagsstämma eller av inspektionen utlyst styrelsesammanträde må närvara

och i överläggningarna deltaga den, vilken enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser

har befogenhet att företräda inspektionen.

5 §•

Bolagets styrelse åligger:

att för bank- och fondinspektionen när som helst hålla bolagets kassa och övriga

tillgångar samt alla böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för

granskning;

att å tider, som inspektionen bestämmer, och enligt av inspektionen fastställda

formulär upprätta och till inspektionen insända översikter över bolagets tillgångar

och skulder jämte uppgift om villkoren för bolagets upp- och utlåning;

att jämväl i övrigt meddela inspektionen alla de upplysningar rörande bolaget,

som av inspektionen äskas; samt

att så snart ske kan till inspektionen insända styrelsens förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning ävensom, efter verkställd revision,

den däröver avgivna berättelsen tillika med annan handling angående bolagets

förvaltning och räkenskaper, som revisorerna må hava avlämnat till styrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109.

6 §•

oc,h fondinspektionen äger förelägga vite vid meddelande av föreskrift

eller förbud enligt denna kungörelse samt fälla till sådant vite.

7 §•

över beslut, som av bank- och fondinspektionen meddelas på grund av denna

kungörelse, må klagan föras hos Kungl. Maj:t inom den tid, som för överklagande

av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgat, men beslutet går

ändock i verkställighet, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar.

8 §•

Träder bolaget i likvidation, äger bank- och fondinspektionen förordna ombud,

som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt att yttra sig till

protokollet, samt att i övrigt övervaka likvidationen.

Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst inventera bolagets

kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar, och må av ombudet begärd upplysning angående förvaltningen

ej av likvidatorerna vägras. Det åligger bolaget att till ombudet utgiva ersättning

med belopp, som inspektionen bestämmer.

Inspektionen äger under bolagets likvidation i avseende å likvidatorer och bolagsstämma

enahanda befogenhet, som, innan bolaget trätt i likvidation, enligt denna

kungörelse tillkommer inspektionen beträffande styrelse och bolagsstämma.

9 §•

Ledamot av bank- och fondinspektionen må ej deltaga i styrelsen eller vara anställd

vid bolag, över vilket inspektionen har att utöva tillsyn.

10 §.

Bolaget skall till bestridande av kostnaden för bank- och fondinspektionens organisation

och verksamhet årligen i förskott för det löpande året erlägga bidrag, motsvarande

en hundradels procent av sammanlagda beloppet av bolagets egna fonder

vid utgången av nästföregående kalenderår.

Inspektionen skall med ledning av översikt, som jämlikt 5 § skall insändas till

inspektionen, årligen före januari månads utgång till bolaget avlämna uppgift å

beloppet av det bidrag, som skall av bolaget för året erläggas. Det åligger bolaget

att före utgången av februari månad för inspektionens räkning insätta beloppet å

statsverkets checkräkning i riksbanken.

Bidrag, som av bolaget sålunda inlevereras, skola av inspektionen särskilt för sig

redovisas å vederbörlig inkomsttitel i riksstaten, varjämte motsvarande belopp skola

i inspektionens räkenskaper från det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till avsättning

till bankinspektionens fond omföras till nämnda fond.

Denna kungörelse träder i kraft den

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner,

460527

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hypoteksaktiebolag. a1 i texten
  2. BU 1946:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om hgpoteksaktiebolag. s. 1 i texten