Sök i Ratio Lex

Angående anslag till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter, m. m

1946-03-01 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:113, Angående anslag till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

1

Nr 113.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till understöd

åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

m. m.; given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen, att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

mars 1946.

Närvarande.

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition för budgetåret 1946/47 beräkna

dels till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande

ett förslagsanslag av 46 900 kronor (IX H. T. p. 35), dels ock till Lägre lantbruksundervisning

m. m: Undervisning åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

m. m. ett förslagsanslag av 750 000 kronor (IX H. T. p. 45).

Jag torde nu ånyo få anmäla dessa anslagsfrågor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 113.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Å riksstaten för innevarande budgetår är till Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m.

uppfört ett förslagsanslag av 750 000 kronor. I fråga om bestämmelserna för

anslagets användning torde jag få hänvisa till statsliggaren s. 746.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har lantbruksstyrelsen hemställt om ett

anslag av 900 000 kronor för nästa budgetår. Av styrelsens skrivelse inhämtas

bland annat följande.

Styrelsen har erinrat, att vid 1945 års riksdag beslutades höjning av understöden

åt bland andra elever vid lägre lanbruksundervisningsanstalter

samt att jordbruksutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1/1945

anfört, att ytterligare höjning av understöden och eventuellt omläggning av

grunderna för dessas utdelande borde tagas under övervägande och det förslag,

som därav kunde föranledas, framläggas för 1946 års riksdag. Tillika

har erinrats, att statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr

149/1945 uttalat, att starka skäl talade för den principen, att stipendierna

för såväl teoretiska som praktiska studier för helt obemedlade studiebegåvade

lärjungar avpassades så, att de i huvudsak gåve full behovstäckning.

Då elevunderstöden för närvarande kunde beräknas täcka endast kostnaderna

för kost och logi, har lantbruksstyrelsen föreslagit, att understöden

skulle höjas för elever vid lantmanna- och lanthushållsskolor i tredje behovsgraden

från 75 till 90 kronor, i andra behovsgraden från 50 till 60 kronor

och i första behovsgraden från 25 till 30 kronor, allt per månad, samt

för elever vid lantbruksskolor i tredje behovsgraden från 325 till 400 kronor,

i andra behovsgraden från 225 till 300 kronor och i första behovsgraden från

125 till 200 kronor, allt per läsår. För att stimulera ungdomen till att i större

utsträckning deltaga i till sommarhalvåret förlagda kurser har styrelsen därjämte

förordat, att understöden till elever i kurser, som påginge under sommaren

vid lantmanna- och lanthushållsskolor, förslagsvis under tiden 1 maj

—31 oktober, finge utgå med ett något högre belopp, exempelvis 120, 80 och

40 kronor per läsmånad i respektive behovsgrader. Även vid årskurs och

längre kurs vid lantmannaskola och vid helårskurs vid lantliushållsskola har

lantbruksstyrelsen ansett det högre understödet böra utgå under tiden 1 maj

—31 oktober.

I fråga om Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts driftsledarkurs,

handelsträdgårdsmästarkurs samt kurs i hovbeslag och maskinreparation

ävensom trädgårdskurs vid folkhögskola, kurs för ladugårdsskötare,

kontrollassistentkurs anordnad vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt

samt hovslagarkurs vid veterinärhögskolan och vid veterinärinrättningen

i Skara, vid vilka kurser understöd nu beviljas enligt de för lantmanna-

och lanthushållsskolor gällande bestämmelserna, har lantbruksstyrelsen

föreslagit, att understöden skulle utgå i enlighet med de grunder, som

av styrelsen förordats beträffande elevunderstöd vid till vinterhalvåret förlagda

kurser vid lantmanna- och lanthushållsskolor. Understöd enligt samma

grunder borde enligt styrelsens förslag jämväl utgå til! elever vid mejeriskolan

vid Alnarpsinstitutet samt vid kurser för ladugårdsföreståndare, fårägare

och fjäderfäskötare.

Beträffande elevunderstöd vid trädgårdsskolor har styrelsen ansett, att

understöden alltjämt borde anknytas till bestämmelserna om understöd till

elever vid lantbruksskolor. Även i fråga örn lägre mejeriskolor har styrelsen

föreslagit tillämpning av sistnämnda bestämmelser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 113.

3

Enligt lantbruksstyrelsens mening borde även understöden höjas för elever

vid utbildningskurs för ladugårdsförman från 360 till 450 kronor för hela

kursen, för elever vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever från 2

till 3 kronor örn dagen samt för elever vid husmoderskurs och specialkurs

med särskilt antagna kvinnliga elever från 3 till 4 kronor om dagen.

Styrelsen har i anslutning till det anförda beräknat medelsbehovet för

nästa budgetår till understöd åt olika elevkategorier på följande sätt.

Elever vid lantmannaskolor ........................... kronor 340 000

» » lanthushållskolor .......................... » 340 000

» » lantbruksskolor ............................ » 54 000

» » driftsledarkursen i Alnarp .................. » 7 000

» » trädgårdskurser vid folkhögskolor och vid lian
delsträdgårdsmästarkursen

................ » 10 000

» » kurser i hovbeslag och maskinreparation i Aln
arp

samt vid hovslagarkurser vid veterinärhögskolan

och veterinärinrättningen i Skara » 10 000

» » kurser för ladugårdsskötare ................ » 28 000

» » mejeriskolor .............................. » 28 000

» » ladugårdsföreståndarkurser .................. » 3 000

» » utbildningskurser för fårägare .............. » 4 000

» » fjäderfäskötarkurs ......................... » 2 500

» » trädgårdsskolor ............................ » 20 000

» » ladugårdsförmanskurser .................... » 58 000

» » fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever

samt elever vid husmoderskurs och specialkurs

med särskilt antagna kvinnliga elever . . »_7 000

Summa kronor 911500.

Lantbruksstyrelsen har funnit, att det sammanlagda understödsbeloppet

med iakttagande av största möjliga sparsamhet vid understödens beviljande

kunde begränsas till 900 000 kronor.

I remissutlåtande den 8 oktober 1945 har statskontoret förklarat sig icke

kunna tillstyrka en höjning av understödsbeloppen, eftersom dessa så sent

som från och med innevarande budgetår undergått en väsentlig höjning. Ämbetsverket

har vidare uttalat, att stipendiebeloppen icke borde fastlåsas vid

nuvarande höga prisnivå.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund har i skrivelse den 20 november

1945 hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen sådan höjning

av förevarande anslag, att dels stipendiernas maximibelopp vid lantmanna-

och lanthushållsskolor samt med dem i stipendiehänseende jämställda

kurser kunde bestämmas till 100 kronor per elev och månad och

stipendierna till elever vid övriga kurser inom den lägre lantbruksundervisningen

i motsvarande mån höjas, dels ock för eleverna förmånligare grunder

kunde tillämpas vid stipendiernas fördelning. Förbundet har därvid hänvisat

till vad jordbruksutskottet yttrat i sitt utlåtande nr 1/1945 samt ytterligare

anfört, att de stipendier, som komme alt utdelas på grundval av den

av lanbruksstyrelsen fastställda stipendieskalan måste bliva otillräckliga.

Enligt förbundets mening vore det svårt att inse, varför icke huvudparten

av de elever, som i stipendieskalan hänförts till andra och tredje behovsgraderna,

skulle kunna tilldelas det maximala stipendiebeloppet, 75 kronor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. ]\Iaj:ts proposition nr 113.

i månaden. Att de elever, som hänförts till första behovsgraden, i stor utsträckning

hade behov av högre stipendiebelopp vore jämväl ett faktum.

I yttrande den 26 januari 1946 över förbundets skrivelse har lantbruksstyrelsen

anfört bland annat följande.

Lantbruksstyrelsen har icke något att erinra mot principen, att stipendierna

för såväl teoretiska som praktiska studier för helt obemedlade studiebegåvade

lärjungar avpassas så, att de i huvudsak giva full behovstäckning.

Skulle Kungl. Majit anse sig böra framlägga förslag i sådan riktning, synes

understödsbeloppet såsom Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund föreslagit

böra bestämmas till högst 100 kronor för månad för elever i lantmanna-

och lanthushållsskolor och med dessa i stipendiehänseende jämställda

kurser. Lantbruksstyrelsen anser sig dock böra vidhålla kravet på

högre understöd under sommarhalvåret åt elever vid lantmanna- och lanthushållsskolor

i enlighet med förslaget i skrivelsen den 31 augusti 1945. Höjas

understöden för elever i lantmanna- och lanthushållsskolor till högst

100 kronor för månad, torde understöden för elever vid lantbruks- och trädgårdsskolor

böra höjas till 425, 325 och 225 kronor för årskurs i respektive

behovsgrader och för elev i ladugårdsförmanskurs till 480 kronor.

•Tåg torde i detta sammanhang även få anmäla, att norrlandskommittén i

sitt betänkande angående yrkesutbildningen i Norrland föreslagit, att till deltagare

i sådan yrkesundervisning, vid vilken stipendium av statsmedel finge

beviljas deltagarna, resebidrag ulan behovsprövning skulle få utgå för resa

med billigaste färdsätt från hemorten till skolan och åter samt, när så föranleddes

av högtider eller andra särskilda förhållanden, för en hemresa under

läsårets eller kursens lopp med högst det belopp per resa, varmed kostnaden

överstege 10 kronor, dels ock att skogssällskapet i skrivelse den 16

februari 1946 hemställt, att stipendier måtte få utgå av statsmedel efter samma

grunder som för eleverna vid lantmannaskolor till eleverna vid vissa

vid Östads Barnhus egendom i Älvsborgs län ifrågasatta skogsbrukskurser.

Skogssällskapet har i sin skrivelse anfört bland annat följande.

Den verksamhet, som stiftelsen Östads Barnhus i Älvsborgs län bedrivit,

har i allt väsentligt upphört. De på sin tid uppförda byggnaderna för logering,

utspisning och skolutbildning av dess elever äro sålunda disponibla. Då

stiftelsens egendomar bland annat innefatta omkring 3 000 hektar skogsöda

annan utmark av mycket växlande natur, inrymmande såväl barr- som

lövskog, och skogarna med hänsyn til! sin beskaffenhet och därtill rika behov

av arbeten för att bringas i önskvärt skick bereda ovanligt gynnsamma

betingelser för ifrågavarande utbildning, bör stiftelsen kunna fylla en betydelsefull

uppgift till gagn för skogsbruket inom landets södra delar genom

att ställa sig till förfogande för att där få till stånd en yrkesskola för skogsbruket,

där just grundläggande erfarenheter beträffande skoglig utbildning

skulle kunna vinnas. Denna synes till en början försöksvis böra omfatta

kurser örn fem månader och i första hand erbjudas åldersklasser, som ligga

närmast i anslutning till folkskolans avslutning, sålunda mellan 16 och

20 år.

Även med denna begränsning kommer naturligtvis en rätt stark differentiering

i fråga örn förmåga och erfarenhet att göra sig gällande emellan deltagarna

i kurserna, vilka förvisso komma att innefatta såväl otränade som i

skogsarbetet mera förfarna ynglingar. I betraktande härav och med hänsyn

till önskvärdheten av smidig anpassning till kursklientelets sammansättning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

5

synes det inte tillrådligt att redan från början draga upp några mera strikta

linjer för kursverksamheten utan under noggrant hänsynstagande till individuella

egenskaper och förmåga anpassa utbildningen så att den blir mest

givande med hänsyn lill vars och ens naturliga läggning.

Även örn det på grund härav är av synnerlig vikt, att ledningen av kursen

blir lagd i omdömesgilla händer, som icke behöva vara alltför starkt bundna

av uppställda regler för utbildningen, bör denna givetvis bygga på en plan

med lämplig avvägning mellan praktisk och teoretisk utbildning.

Då arten av de olika skogsarbeten, som skulle bedrivas, kräver att varje

kurs innefattar såväl vinter- som sommarmånader innebära planerna för

dessa, att normalt skulle hållas tvenne kurser om fem månader vardera; den

ena omfattande tiden 10 januari—10 juni (vårkurs) och den andra 20 juli—

20 december (höstkurs). I enlighet härmed skulle i år först en höslkurs

kunna hållas. Med hänsyn emellertid till önskvärdheten av att utan dröjsmål

få pröva ifrågavarande utbildning är det önskvärt att redan i år få till

stånd en, om ock försenad, vårkurs med början den 15 mars för att i så

fall pågå till 20 augusti.

Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen ha i infordrade remissyttranden tillstyrkt

bifall till framställningen.

Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande.

För innevarande budgetår har å riksstaten till Specialgymnasiet för lantbruks-,

mejeri- och skogsstuderande anvisats ett förslagsanslag av 46 900

kronor. I fråga örn bestämmelserna angående anslagets användning torde jag

få hänvisa till statsliggaren s. 739.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 — efter förslag av

styrelsen för specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande,

vari hemställts om anslag å 57 500 kronor — gjort framställning om ett med

8 900 kronor till 55 800 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår. I skrivelsen

har skolöverstyrelsen förnyat av överstyrelsen tidigare framfört förslag

örn höjning av rektorsarvodet från 500 till 800 kronor, överstyrelsen

har vidare förordat en lönereglering för gymnasiets två fasta ämneslärartjänster.

För arvode till rektor och lärarlöner har överstyrelsen med hänsyn

härtill beräknat 32 500 kronor, eller 4 400 kronor mer än för löpande

budgetår. Till bestridande av kostnader för undervisningsmateriel har

föreslagits oförändrat belopp, 400 kronor. Till övriga utgifter har överstyrelsen

beräknat ett 500 kronor högre belopp än för innevarande budgetår,

eller 5 900 kronor. Överstyrelsen har slutligen begärt en höjning av beloppet

till elevstipendier med 4 000 kronor till 17 000 kronor, varvid upplysts,

att överstyrelsen på grund av 1945 års riksdags uttalande i stipendiefrågan

föreslagit en motsvarande ökning av anslagsanvisningen till stipendier

åt elever vid folkhögskolorna. Beträffande förslaget om en lönereglering

av de fasta ämneslärartjänstema vid gymnasiet har skolöverstyrelsen anfört

i huvudsak följande.

Styrelsen för specialgymnasiet har efter anmodan av skolöverstyrelsen

framlagt förslag i ämnet och därvid förordat, att ämneslärartjänstema skulle

inordnas under civila avlöningsreglementet och placeras, lärartjänsten i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

tyska och engelska i lönegrad A 24 samt lärartjänsten i matematik och naturvetenskapliga

ämnen i lönegrad A 26. Gymnasiestyrelsen har emellertid

uttalat, att styrelsen ansåge det fördelaktigt, örn undervisningen alltjämt

finge bestridas med timlärare. I detta sammanhang har gymnasiets styrelse

förnyat av styrelsen tidigare gjorda framställningar om förhöjning av nu

gällande timarvoden. Styrelsen har föreslagit, att följande timarvoden måtte

fastställas, nämligen 12 kronor för undervisning i matematik och naturvetenskapliga

ämnen i första och andra klasserna, 10 kronor för undervisning i

övriga ämnen i dessa klasser samt 9 kronor för undervisning i samtliga ämnen

i förberedande klassen.

Skolöverstyrelsen förordar för egen del med hänsyn till det samröre,

som består mellan specialgymnasiet och Vilans folkhögskola, att de fasta

ämneslärarna vid gymnasiet avlönas efter grunder, som ansluta sig till

folkhögskolornas avlöningssystem. I fråga örn lönebeloppen anser överstyrelsen

dock i likhet med gymnasiets styrelse, att som utgångspunkt böra

tagas snarare läroverkslärarnas än folkhögskollärarnas löner. Vid sina beräkningar

av grundlönerna har skolöverstyrelsen i fråga örn ämnesläraren

i tyska och engelska utgått från lönen i lönegrad A 23 och i fråga om ämnesläraren

i matematik och naturvetenskapliga ämnen — med hänsyn till de

strängare kompetensfordringarna (licentiatexamen) för denne — från lönen i

lönegrad A 25. Överstyrelsen föreslår, att grundlönerna skola utgå med 7 300

respektive 6 500 kronor, vartill bör komma fri bostad enligt de för folkhögskolornas

lärare gällande bestämmelserna.

Enligt vad skolöverstyrelsen erfarit, har anledningen till det år efter år

begärda uppskovet med tillsättande av de fasta lärartjänsterna, förutom att

gymnasiets styrelse funnit anordningen med timlärare draga lägre kostnader

för staten, varit den, att styrelsen hyst farhågor att icke få lämpliga sökande

till tjänsterna. Om den föreslagna löneregleringen genomföres, anser

överstyrelsen, att utsikterna att erhålla meriterade sökande komma att väsentligt

förbättras.

Vid tillämpande av de av överstyrelsen föreslagna arvodena skulle kostnaderna

för de fast anställda lärarna med nu utgående tillägg utgöra omkring

18 100 kronor. Med en beräknad undervisningsskyldighet för ämneslärama

av 24 timmar i veckan under ett läsår omfattande 39 veckor skulle

kostnaden med utgångspunkt från nu gällande timarvoden för de två lärarnas

undervisning bliva omkring 14 000 kronor. De föreslagna fasta lärartjänsterna

skulle sålunda öka kostnaderna för lärarlöner med omkring

4 000 kronor.

Specialgymnasiets rektor har i skrivelse den 28 september 1945 framställt

vissa erinringar i anledning av skolöverstyrelsens förslag till anslagsanvisning.

Dessa innebära i huvudsak följande.

Enligt rektorns mening borde kostnaderna för fri bostad med bränsle eller

kontant ersättning härför till de fasta ämneslärarna utgå av statsmedel.

Rektorn anser därför att den beräknade lärarlönekostnaden måste höjas med

1 800 kronor. Enär de fasta ämneslärarnas undervisningsskyldighet icke borde

beräknas motsvara mer än 21 respektive 20 effektiva undervisningstim - mar i veckan, uppginge den besparing av timlärararvoden, som skulle erhållas

genom tillsättande av de fasta ämneslärartjänsterna, till ett omkring

2 100 kronor mindre belopp än vad skolöverstyrelsen räknat med. Vidare

borde enligt vad rektorn uttalat för vikariatsersättningar beräknas 500 kronor

och för pensionsavgifter, som skulle betalas av specialgymnasiet till statens

pensionsanstalt, därest ämneslärarnas pensionsfråga ordnades på sam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 113.

7

ma sätt som folkhögskollärarnas, 750 kronor. Med utgångspunkt från skolöverstyrelsens

förslag har rektorn ansett kostnaderna för lärarlöner bliva

(1 800 + 2 100 + 500 + 750 =) 5 150 kronor större än enligt överstyrelsens

beräkning.

I fråga örn systemet med uteslutande timlärare har rektorn uttalat, att det

ur ekonomisk synpunkt vöre skäl att bibehålla detta system. Därest fasta lärare

tillsattes, borde lönerna till dessa lägst bestämmas till de belopp som

föreslagits av specialgymnasiets styrelse. Även med sistnämnda löner vore utsikterna

att erhålla väl kvalificerade lärare enligt rektorns mening icke särdeles

goda. Om gymnasiet finge olämpliga fasta lärare, riskerades hela resultatet

av dess verksamhet.

Rektorn har ytterligare framhållit, att det för gymnasiets elever vore

fördelaktigare att erhålla studiehjälp enligt kungörelsen nr 592/1945 angående

stipendier åt vissa lärjungar för bedrivande av högre studier än såsom

hittills enligt för folkhögskolorna gällande grunder, enär jämlikt nämnda

kungörelse ersättning även kunde utgå för resa mellan hemorten och skolorten.

I remissutlåtande den 22 oktober 1945 har statskontoret anfört väsentligen

följande.

Statskontoret anser sig icke kunna bedöma, huruvida det ur undervisningssynpunkt

ställer sig fördelaktigare med ett bibehållande av det nuvarande

systemet med uteslutande timlärare än att tillsätta de alltsedan

gymnasiets tillkomst vakanta fasta lärartjänsterna. Ett anställande av fasta

lärare vid specialgymnasiet torde emellertid icke kunna ske, utan att en

reglering kommer till stånd beträffande de å förevarande befattningar utgående

avlöningsförmånerna. Enligt ämbetsverkets mening förefaller det, som

om övervägande skäl skulle tala för att vid en reglering av löneställningen av

förevarande lärartjänster desamma uppföras å löneplan under civila avlöningsregl

emen tet, därvid befattningarna — i anslutning till skolöverstyrelsens

förslag — hänföras till 25 respektive 23 lönegraden.

Vad angår frågan örn en höjning av timlärararvodena vill statskontoret påpeka,

att dessa arvoden utmätts efter förmånligare grunder än vad som i allmänhet

gäller för timlärare vid de allmänna läroverken samt att de — enligt

vad under hand inhämtats — utgöra s. k. bisysslearvoden. Vid sådant

förhållande synes det statskontoret tveksamt, om någon uppräkning av arvodena

bör medgivas. Ämbetsverket vill å andra sidan framhålla, att timlärararvodena

vid de statliga läroverken av 1940 och 1942 års riksdagar höjts

med sammanlagt 14 procent utan att någon motsvarande arvodesförbättring

ägt rum beträffande de vid specialgymnasiet utgående arvodena. Statskontoret

anser sig därför knappast böra göra någon erinran emot att ifrågavarande

arvoden uppräknas i överensstämmelse med vad som sålunda beslutats

för timlärare vid statliga läroverk. Ersättningarna .skulle härigenom med

lämplig avrundning komma att uppgå till de av allmänna lönenämnden i

dess i remissutlåtande över specialgymnasiets pelitaframställning för innevarande

budgetår föreslagna beloppen, eller således till 9 kronor 50 öre för

undervisning i matematik och naturvetenskapliga ämnen samt 7 kronor 50

öre för undervisning i övriga läroämnen.

Däremot kan statskontoret icke finna tillräckliga skäl lia anförts för en

arvodesuppräkning för rektorn vid specialgymnasiet liksom ej heller för

ytterligare medelsanvisning för övriga utgifter.

Statskontoret har i remissutlåtande den 20 september 1945 icke funnit sig

kunna tillstyrka skolöverstyrelsens hemställan om uppräkning av anslaget

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113-

lill stipendier åt elever vid folkhögskolor. Vid sådant förhållande kan statskontoret,

som jämväl vill framhålla, att stipendierna åt specialgymnasiets

elever så sent som från och med innevarande budgetår undergått en väsentlig

höjning, ej heller understödja överstyrelsens förslag örn ytterligare ökning

av nu ifrågavarande stipendier.

Allmänna lönenämnclen har i remissutlåtande den 1 november 1945 yttrat

i huvudsak följande.

Lönenämnden anser, att ämneslärarna böra avlönas efter det statliga, vid

de allmänna läroverken tillämpade avlöningsreglementet. Då emellertid ordinarie

befattningar icke torde böra inrättas vid gymnasiet, synes enligt lönenämndens

mening avlöningen böra utgå i form av arvoden av samma storlek

som lönen i vederbörliga lönegrader och löneklasser. Lönenämnden finner

de lönegrader, som skolöverstyrelsen tagit till utgångspunkt för sina beräkningar

av dessa lärares löneförmåner, lämpligt avvägda.

o Vad beträffar timlärararvodena erinrar lönenämnden, att nämnden i utlåtande

den 28 september 1943 ifrågasatt ett arvode av 9 kronor 50 öre för

timme i matematik och naturvetenskapliga ämnen samt 7 kronor 50 öre för

timme i övriga ämnen.

Förslaget örn höjning av rektorsarvodet föranleder ingen erinran från lönenämndens

sida.

Sedermera har skolöverstyrelsen i remissutlåtande den 19 januari 1946 i

anledning av rektorns för specialgymnasiet förenämnda skrivelse anfört bland

annat följande.

Vid bestämmande av de fasta ämnesläramas arvoden har överstyrelsen utgått

från förhållandena vid folkhögskolorna. De statsbidrag dessa skolor åtnjuta

äro beräknade att huvudsakligen täcka skolornas kostnader för lärarnas

kontanta löner. Något särskilt bidrag utgår icke till lärarnas bostäder

eller skolornas byggnader överhuvud taget. Det synes överstyrelsen således

icke vara självklart, att staten skall bidraga till specialgymnasiets kostnader

för lärarbostäderna, ehuru det kan synas rimligt, att så sker med hänsyn till

att gymnasiet mottager elever från hela landet. Då överstyrelsen utgått från

ett medeltal av 24 veckotimmars undervisning för de båda fast anställda

ämneslärarna, har överstyrelsen icke tagit hänsyn till att en viss del av läsåret

går bort i form av helg- och lovdagar. Med skälig hänsyn tagen härtill

ävensom svårigheten att i det konkreta fallet sammansätta tjänstgöringen

synes tjänstgöringstiden för vardera av de båda lärarna lämpligen kunna

beräknas till drygt 21 timmar under ett 39 veckors läsår, eller cirka 23 veckotimmar

på 36 effektiva läsveckor, den ungefärliga omfattningen av den

verkliga lästiden vid läroverken.

Vad rektorn anfört rörande vikariatsersättningar och pensionsavgifter föranleder

icke någon erinran från överstyrelsens sida.

I fråga örn timlärararvodenas storlek vill överstyrelsen inskränka sig till

att erinra örn de förslag härutinnan, som (ivers t yreisen avgivit i samband

med anslagsäskandena till 1944 och 1945 års riksdagar. Enligt dessa förslag

skulle lärare i matematisk-naturvetenskapliga ämnen i första och andra årsklasserna

erhålla 9 kronor oO öre per timme och lärare i dessa ämnen i förberedande

klassen och lärare i övriga ämnen i samtliga klasser 8 kronor 50

öre. Efter dessa beräkningsgrunder skulle kostnaderna för timlärartjänstgöring

komma att uppgå till i runt tal 12 300 kronor.

Med anledning av rektorns förslag att gymnasiets elever skulle erhålla stipendier

enligt kungörelsen nr 592/1945 vill överstyrelsen framhålla att någon

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

9

större erfarenhet rörande utdelningen av stipendier enligt nämnda kungörelse

ännu icke kunnat vinnas, överstyrelsen vill på grund härav för närvarande

icke förorda någon ändring i stipendiebestämmelsema för specialgymnasiet.

Såsom lantbruksstyrelsen i sin skrivelse den 31 augusti 1945 framhållit Departementsha

understöden till elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m., chefensedan

de enligt beslut vid 1945 års riksdag höjdes, beräknats täcka kostnaderna

för kost och husrum. Starka skäl tala emellertid för att stipendierna

avpassas så, att helt obemedlade elever kunna få alla sina kostnader för erhållande

av yrkesutbildning täckta genom stipendier av statsmedel. Jag finner

mig därför böra ansluta mig till uppfattningen, att stipendierna böra ytterligare

höjas. Då vid beviljande av stipendier en bedömning av elevernas

understödsbehov skall äga rum samt därvid i likhet med vad nu är förhållandet

en glidande understödsskala tillämpas, synes en höjning av stipendierna

icke behöva innebära ett fastlåsande av stipendiebeloppen vid nuvarande prisnivå.

Vid övervägande av frågan, hur stor höjning av stipendierna som bör

ske, har jag stannat för att för närvarande föreslå, att vid lantmanna- och

lanthushållsskolor, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts driftsledarkurs,

handelsträdgårdsmästarkurs samt kurs i hovbeslag och maskinreparation

ävensom trädgårdskurs vid folkhögskola, kurs för ladugårdsskötare,

kontrollassistentkurs anordnad vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt

samt hovslagarkurs vid veterinärhögskolan och vid veterinärinrättningen

i Skara stipendierna skola höjas för elever i tredje behovsgraden

till högst 90 kronor, för elever i andra behovsgraden till högst 60

kronor och för elever i första behovsgraden till högst 30 kronor, allt per

läsmånad. En ytterligare ökning av stipendierna under tiden 1 maj—31

oktober skulle sannolikt stimulera ungdomen att i större utsträckning än

nu är fallet deltaga i de till sommarhalvåret förlagda kurserna vid lantmanna-

och lanthushållsskolorna. Innan en dylik höjning ifrågakommer,

synes man emellertid böra erhålla någon erfarenhet rörande vilken inverkan

den nu föreslagna stipendiehöjningen kan få på elevtillströmningen till sommarkurserna.

För eleverna vid lantbruksskolor och trädgårdsskolor torde

stipendierna böra i respektive behovsgrader bestämmas till högst 400, 300

och 200 kronor. Jämväl stipendierna till elever vid utbildningskurs för ladugårdsförmän,

vid fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever ävensom

vid husmoderskurs och specialkurs med särskilt antagna kvinnliga elever synas

böra ökas i enlighet med lantbruksstyrelsen förslag i skrivelsen den 31

augusti 1945. Ehuru utredning för närvarande pågår rörande mejeriundervisningens

anordnande, synes en ändring av grunderna för beviljandet av

elevstipendier vid mejeriskolan vid Alnarpsinstitutet och vid de lägre mejeriskolorna

icke längre höra anstå. Vad lantbruksstyrelsen i detta hänseende

föreslagit finner jag mig kunna biträda. Stipendier böra således få utgå

lill clever vid mejeriskolan vid Alnarpsinstitutet enligt samma grunder som

av mig förordats i fråga örn understöd till elever vid lantmannaskolor och

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. I sami. Nr 113.

C)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

till elever vid lägre mejeriskolor enligt de av mig beträffande elevunderstöd

vid lantbruksskolor föreslagna bestämmelserna. Däremot anser jag mig icke

kunna förorda lantbruksstyrelsens förslag om att understöd av allmänna

medel skulle utgå till elever i fjäderfäskötarkurs. Beträffande styrelsens förslag

om att stipendier av statsmedel skulle utgå lill elever vid kurser för

ladugårdsföreståndare och fårägare vill jag erinra, att jag i årets statsverksproposition

(IX H. T. p. 43) förklarat mig icke kunna tillstyrka av styrelsen

framlagda förslag om statsbidrag till anordnande av sådana kurser.

Det torde jämväl i fortsättningen få ankomma på Kungl. Maj:t eller lantbruksstyrelsen

att fastställa de närmare grunderna för stipendiernas fördelning.

Vad angår norrlandskommitténs förslag om beviljandet av resebidrag av

statsmedel till deltagare i sådan yrkesundervisning, vid vilken stipendium av

statsmedel må beviljas, finner jag mig icke kunna tillstyrka detta förslag

utan en närmare utredning om de kostnader, förslagets genomförande skulle

medföra. Däremot anser jag hinder icke böra möta att stipendier få från

förevarande anslag tills vidare utgå till eleverna vid de av skogssällskapet i

dess skrivelse omförmälda kurserna enligt samma grunder som för eleverna

vid lantmannaskolor.

Den av mig förordade höjningen av stipendierna föranleder en viss ökning

av anslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

m. m. Ökningen synes emellertid kunna begränsas till 50 000 kronor, varför

ifrågavarande anslag alltså bör upptagas med (750 000 + 50 000 =) 800 000

kronor.

Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande torde ha goda

möjligheter att erhålla väl kvalificerade timlärare. Med hänsyn härtill synes

det mig ur undervisningssynpunkt icke vara något att erinra mot att undervisningen

vid gymnasiet såsom hittills helt bestrides av timlärare. Ett bibehållande

av denna anordning torde jämväl vara fördelaktigt ur kostnadssynpunkt.

På grund härav anser jag, att med avgörandet av frågan om lönereglering

för de fasta ämneslärartjänsterna tills vidare bör anstå.

Vad timlärarnas arvoden beträffar finner jag mig kunna tillstyrka, att

timarvodet för undervisning i matematik och naturvetenskapliga ämnen höjes

med en krona till nio kronor 50 öre och att timarvodet för undervisning

i övriga läroämnen höjes till sju kronor 50 öre. Rektorsarvodet bör upptagas

till 600 kronor. På grund härav torde för arvode till rektor och till lärarlöner

böra beräknas 3 200 kronor mer än för innevarande budgetår, eller 31 300

kronor. För undervisningsmateriel synes böra avses oförändrat belopp av

400 kronor.

Skolöverstyrelsens förslag att för övriga utgifter skola anvisas 5 900 kronor,

vilket innebär en ökning med 500 kronor i förhållande till innevarande

budgetår, föranleder icke någon erinran från min sida.

Stipendierna till eleverna vid specialgymnasiet synas alltjämt böra utgå

enligt de för folkhögskoleelever bestämda grunderna. I anslutning till ett av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 113.

11

chefen för ecklesiastikdepartementet i annat sammanhang framlagt förslag

om ökning av stipendierna vid folkhögskolorna torde emellertid stipendierna

till eleverna vid specialgymnasiet böra höjas i de olika behovsgraderna till

respektive högst 90, 60 och 30 kronor för månad. Med hänsyn härtill bör för

nästa budgetår till elevstipendier beräknas ett från 13 000 kronor till 16 000

kronor förhöjt belopp.

Anslaget till specialgymnasiet synes sålunda för budgetåret 1946/47 böra

uppföras med (31 300 + 400 + 5 900 + 16 000 =) 53600 kronor, vilket i

förhållande till anvisningen för innevarande budgetår innebär en ökning med

6 700 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln

anvisa

dels till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt

elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m. ett för
-

slagsanslag av ........................ kronor 800 000;

dels ock till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och

skogsstuderande ett förslagsanslag av...... kronor 53 600.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen och förordnar att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:228 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn ändrade bestämmelser rörande bidrag till byggnadsarbeten vid anstalter för lägre lantbruksundervisning. a1 i texten
  2. JoU 1946:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m. jämte i ämnet väckta s. 14 i texten