Angående lån till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, lii. m
1946-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:117, Angående lån till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, lii. m
Dokumentets text
Kunni. Maj:fs proposition nr 117.
1
Nr 117.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån till Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag, lii. m.; given Stockholms
slott den 1 mars 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.
Med bifall till propositionen nr 138 beviljade 1945 års riksdag (skr. nr
366) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ett lån å 7 500 000 kronor på
vissa i propositionen närmare angivna villkor. Anslag å samma belopp anvisades
för ändamålet å tilläggsslat II till riksstaten för budgetåret 1944/45.
I propositionen ifråga hade tillstyrkts, att krediten skulle lämnas bolaget
såsom ett räntefritt lån för finansiering av i sysselsättningspolitiskt syfte
verkställd gråbergsbrytning. Lånet skulle utbetalas med ett belopp per ton
brutet gråberg icke överstigande bolagets rörliga kostnader för brytningen
samt återbetalas, i den mån del med utgångspunkt från den normala relationen
mellan malmbrytning och gråbergsbrytning kunde förutsättas komma
Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 117.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 117.
Departements
chefen.
malmbrytningen till godo. Enligt verkställda beräkningar skulle dessa principer
leda till att krediten borde utbetalas med 1 krona 55 öre per ton brutet
gråberg. Vid beräkningen av den utsträckning, i vilken tidigare gråbergsbrytning
finge anses komma malmbrytningen till godo, skulle den brutna malmens
vikt antagas normalt utgöra 62,7 procent av den totala vikten brutet
berg. Återbetalning skulle sålunda ske, när den kvantitet malm som inginge
i den under ett räkenskapsår brutna bergmassan översteg nämnda procenttal,
och beräknas på den vikt gråberg som under året behövt ytterligare brytas,
för att malmens vikt skulle hava utgjort allenast 62,7 procent av den totala
brytningen.
Med stöd av riksdagens beslut har sedermera den 15 november 1945 träffats
avtal mellan staten och malmbolaget om ifrågavarande kredit. Avtalet
har utformats enligt nyss angivna riktlinjer.
Under hänvisning till de alltjämt bestående avsättningssvårigheterna för
malmen och riskerna för en allvarlig nedgång i sysselsättningen har mulmholaget
nu under hand gjort framställning örn en ytterligare kredit på samma
belopp och villkor som den redan beviljade. Krediten beräknas icke bli erforderlig
förrän efter budgetårsskiftet.
När fjolårets riksdag beslöt att bevilja Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
ett räntefritt lån å 7,5 miljoner kronor var utgångspunkten de säregna
sysselsättningsförhållandena vid malmfälten. Nedgången i malmexporten utgjorde
ett allvarligt hot mot sysselsättningen i Kiruna och Malmberget, där
mera betydande arbetstillfällen kunna skapas endast i anslutning till gruvorna.
Med hänsyn till den begränsade omfattning, i vilken arbetskraft kunde
sysselsättas i andra förberedande arbeten av olika slag samt i brytning av
malm för lagring, måste man i väsentlig utsträckning lita till brytning av
gråberg i Kiruna dagbrott i syfte att förbereda senare malmbrytning. Av skäl,
som närmare utvecklades i propositionen nr 138 till fjolårets riksdag, medförde
gällande reglering av de ekonomiska relationerna mellan staten och
malmbolaget, att sådan i sysselsättningspolitiskt syfte företagen gråbergsbrytning
lämpligen borde finansieras genom räntefri statskredit.
Sysselsättningsförhållandena vid malmfälten äro alltjämt oklara. Visserligen
har exporten till bl. a. Belgien och England åter kommit igång, och
möjligheter torde föreligga till stigande export även till andra länder. Men
det avsättningsområde som tidigare var av den största betydelsen, nämligen
järnbruken i Centraleuropa, torde tillsvidare icke komma i betraktande. Av
icke ringa betydelse för sysselsättningen under kriget har varit den apatittillverkning
som upptagits för att tillgodose gödningsämnesindustriens råvarubehov.
Sedan möjligheter öppnats att från utlandet importera råfosfat,
måste emellertid denna tillverkning nedläggas såsom oekonomisk.
Under angivna förhållanden måste man fortsättningsvis räkna med att
det i sysselsättningspolitiskt syfte kan bli nödvändigt att verkställa gråbergsbrytning.
Den kredit som redan beviljats för ändamålet kan vid ut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 117.
3
gången av innevarande budgetår väntas vara i sin helhet förbrukad. Nya
medel böra därför ställas till förfogande. .lag tillstyrker att — såsom bolaget
under hand hemställt — en ny kredit å 7,5 miljoner kronor beviljas bolaget
för ändamålet. För krediten torde böra gälla samma villkor som fastställts
för den av fjolårets riksdag beslutade.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
dels bevilja Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag eli lån
å 7 500 000 kronor på de villkor som fastställts för ett av
1945 års riksdag beviljat lån till bolaget,
dels å riksstaten för budgetåret 1946/47 under Fonden
för låneunderstöd till Lån till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 7 500 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Westerlind.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till lån till Luossavaara-Kiirunavaarå aktiebolag m. m. a1 i texten