Sök i Ratio Lex

Angående lån till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, lii. m

1946-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:117, Angående lån till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, lii. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:fs proposition nr 117.

1

Nr 117.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån till Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, lii. m.; given Stockholms

slott den 1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

Med bifall till propositionen nr 138 beviljade 1945 års riksdag (skr. nr

366) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ett lån å 7 500 000 kronor på

vissa i propositionen närmare angivna villkor. Anslag å samma belopp anvisades

för ändamålet å tilläggsslat II till riksstaten för budgetåret 1944/45.

I propositionen ifråga hade tillstyrkts, att krediten skulle lämnas bolaget

såsom ett räntefritt lån för finansiering av i sysselsättningspolitiskt syfte

verkställd gråbergsbrytning. Lånet skulle utbetalas med ett belopp per ton

brutet gråberg icke överstigande bolagets rörliga kostnader för brytningen

samt återbetalas, i den mån del med utgångspunkt från den normala relationen

mellan malmbrytning och gråbergsbrytning kunde förutsättas komma

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 117.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

Departements
chefen.

malmbrytningen till godo. Enligt verkställda beräkningar skulle dessa principer

leda till att krediten borde utbetalas med 1 krona 55 öre per ton brutet

gråberg. Vid beräkningen av den utsträckning, i vilken tidigare gråbergsbrytning

finge anses komma malmbrytningen till godo, skulle den brutna malmens

vikt antagas normalt utgöra 62,7 procent av den totala vikten brutet

berg. Återbetalning skulle sålunda ske, när den kvantitet malm som inginge

i den under ett räkenskapsår brutna bergmassan översteg nämnda procenttal,

och beräknas på den vikt gråberg som under året behövt ytterligare brytas,

för att malmens vikt skulle hava utgjort allenast 62,7 procent av den totala

brytningen.

Med stöd av riksdagens beslut har sedermera den 15 november 1945 träffats

avtal mellan staten och malmbolaget om ifrågavarande kredit. Avtalet

har utformats enligt nyss angivna riktlinjer.

Under hänvisning till de alltjämt bestående avsättningssvårigheterna för

malmen och riskerna för en allvarlig nedgång i sysselsättningen har mulmholaget

nu under hand gjort framställning örn en ytterligare kredit på samma

belopp och villkor som den redan beviljade. Krediten beräknas icke bli erforderlig

förrän efter budgetårsskiftet.

När fjolårets riksdag beslöt att bevilja Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

ett räntefritt lån å 7,5 miljoner kronor var utgångspunkten de säregna

sysselsättningsförhållandena vid malmfälten. Nedgången i malmexporten utgjorde

ett allvarligt hot mot sysselsättningen i Kiruna och Malmberget, där

mera betydande arbetstillfällen kunna skapas endast i anslutning till gruvorna.

Med hänsyn till den begränsade omfattning, i vilken arbetskraft kunde

sysselsättas i andra förberedande arbeten av olika slag samt i brytning av

malm för lagring, måste man i väsentlig utsträckning lita till brytning av

gråberg i Kiruna dagbrott i syfte att förbereda senare malmbrytning. Av skäl,

som närmare utvecklades i propositionen nr 138 till fjolårets riksdag, medförde

gällande reglering av de ekonomiska relationerna mellan staten och

malmbolaget, att sådan i sysselsättningspolitiskt syfte företagen gråbergsbrytning

lämpligen borde finansieras genom räntefri statskredit.

Sysselsättningsförhållandena vid malmfälten äro alltjämt oklara. Visserligen

har exporten till bl. a. Belgien och England åter kommit igång, och

möjligheter torde föreligga till stigande export även till andra länder. Men

det avsättningsområde som tidigare var av den största betydelsen, nämligen

järnbruken i Centraleuropa, torde tillsvidare icke komma i betraktande. Av

icke ringa betydelse för sysselsättningen under kriget har varit den apatittillverkning

som upptagits för att tillgodose gödningsämnesindustriens råvarubehov.

Sedan möjligheter öppnats att från utlandet importera råfosfat,

måste emellertid denna tillverkning nedläggas såsom oekonomisk.

Under angivna förhållanden måste man fortsättningsvis räkna med att

det i sysselsättningspolitiskt syfte kan bli nödvändigt att verkställa gråbergsbrytning.

Den kredit som redan beviljats för ändamålet kan vid ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

3

gången av innevarande budgetår väntas vara i sin helhet förbrukad. Nya

medel böra därför ställas till förfogande. .lag tillstyrker att — såsom bolaget

under hand hemställt — en ny kredit å 7,5 miljoner kronor beviljas bolaget

för ändamålet. För krediten torde böra gälla samma villkor som fastställts

för den av fjolårets riksdag beslutade.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels bevilja Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag eli lån

å 7 500 000 kronor på de villkor som fastställts för ett av

1945 års riksdag beviljat lån till bolaget,

dels å riksstaten för budgetåret 1946/47 under Fonden

för låneunderstöd till Lån till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 7 500 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till lån till Luossavaara-Kiirunavaarå aktiebolag m. m. a1 i texten