Sök i Ratio Lex

Angående fastställande av personalförteckning för domänverket, m. m

1946-03-01 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:125, Angående fastställande av personalförteckning för domänverket, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fastställande

av personalförteckning för domänverket, m. m.; given

Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

mars 1946,

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, fråga örn ändringar i

personalförteckningen för domänverket, m. m., och anför därvid.

I skrivelse den 15 januari 1946 har domänstyrelsen hemställt, att för handläggning

av personal- och arbetarärenden inom styrelsen matte upprättas en

särskild personalbyrå. I anslutning härtill bär domänstyrelsen bland annat

föreslagit inrättande av tre nya befattningar, nämligen en som ombudsman

i lönegrad C 6, en som byråchef i A 30 och en som byrådirektör i A 26. över

framställningen lia infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräBihany

till riksdagens protokoll 19i6. 1 samt. Nr 125. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

kenskapsverket, statens organisationsnämnd, statens sakrevision samt allmänna

lönenämnden.

I skrivelse den 28 januari 1946, varöver remissutlåtanden avgivits av statskontoret,

allmänna lönenämnden och Sveriges kronojägareförbund, har domänstyrelsen

vidare gjort framställning örn ändrad lönegradsplacering för

kronojägare och biträdande kronojägare.

Slutligen har Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund i en

den 2 februari 1946 dagtecknad skrift hemställt örn ändrad lönegradsplacering

för vissa biträdande jägmästare. Häröver ha domänstyrelsen, statskontoret

och allmänna lönenämnden yttrat sig.

Jag vill här erinra, att i årets statsverksproposition till behandling upptagits

vissa av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga framlagda förslag till

ändrad löneställning för byråchefer m. fl. Chefen för finansdepartementet

framhöll i samband därmed, att de sakkunnigas förslag i fråga örn dylika

tjänster vid de affärsdrivande verken borde närmare prövas vid framläggandet

för riksdagen av förslag örn förändring i avseende å löneställning och

antal beträffande ordinarie befattningar vid nämnda verk. För domänverkets

vidkommande föreligga förslag rörande löneställningen för vissa byråchefer

i domänstyrelsen och för överjägmästarna, vilka förslag i enlighet härmed

nu torde böra upptagas till prövning.

Jag övergår nu till att närmare redogöra för de uppkomna löne- och organisationsfrågorna.

Härvid torde jag få börja med de framlagda förslagen beträffande

löneställningen för byråcheferna och överjägmästarna. Därefter

synas det av domänstyrelsen berörda organisationsspörsmålet och framställningarna

angående lönegradsplaceringen för biträdande jägmästare, kronojägare

och biträdande kronojägare böra upptagas till behandling.

Löneställningen för byråcheferna i domänstyrelsen.

Domänstyrelsen är för närvarande indelad i sex byråer, nämligen försäljningsbyrån,

första och andra skogsbyrån, skogstekniska byrån, jordbruksbyrån

och kameralbyrån. Försäljningsbyrån ledes av en försäljningschef i lönegrad

C 10, medan de övriga byråerna förestås av byråchefer i lönegrad A 30.

Skogsbyråema handhava förvaltningen av kronans skogar, varvid skogarna

inom Norrland och Dalarna närmast lyda under första skogsbyrån och

skogarna inom övriga delar av riket under andra skogsbyrån.

Förutom ärenden, som beröra förvaltningen av inom respektive områden

belägna skogar — såsom avverkning, skogs- och markvård, dikning och vägbyggnad

(utom rent tekniska frågor), nyttjanderätt er, personalens anställning

och tjänstgöringsområden, arbetsavtal m. m. — handläggas av första

skogsbyrån allmänna fiske- och 1''iskevårdsärenden, flottleds- och vattenrättsärenden

ävensom ärenden angående kronotorp, skogstorp, odlingslägenheter

och kolonisation m. m. samt av andra skogsbyrån ärenden rörande skogsundervisning

och personalens vidare utbildning, allmänna jakt- och jakt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 125-

vårdsärenden ävensom ärenden angående naturskydd och skogshushållning i

allmänhet m. m.

Skogstekniska byrån har uppgifter av teknisk natur, avseende skogsindelning,

skogsuppskattning och avverkningsberäkning, värdering av skador,

planläggning av väg- och vattenbyggnad samt planläggning av dikning med

mera. Härjämte har byrån såsom viktigaste uppgift att handlägga ärenden rörande

inköp av fast egendom, försäljning av fast egendom under skogsförvaltningen,

fastighetstaxering, virkesförrådsredovisning (avverkningsstatistik) och

avverkningskonlroll, skogsmatematiska frågor av allmän betydelse för verksamheten

ävensom, i samråd med skogsbyråerna, frågor av skogspolitisk

natur.

Jordbruksbyrån handhar förvaltningen av statens jordbruksdomäner och

utövar en omfattande utarrenderings- och försäljningsverksamhet.

Kameralbyrån handhar verkets kassa-, uppbörds- och redovisningsväsende

samt handlägger i övrigt ärenden som sammanhänga med verkets ekonomi.

I det betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser

statens affärsdrivande verk (SOU 1939:5), som den 13 februari 1939 framlades

av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken, uppdrogos vissa allmänna

riktlinjer för en differentiering i lönehänseende av civilförvaltningens

byråchefsbefattningar.

Det förslag till differentiering, vid vilket nämnda sakkunniga stannade,

innefattade bibehållande av lönegraden A 30 som grundläge samt såsom

påbyggnad därav placering i A 31 och A 33, alternativt C 6 och C 7. De sakkunniga

ansågo sig därmed ha föreslagit en lösning, som borde kunna vinna

tillämpning såväl inom allmänna civilförvaltningen som vid affärsverken.

De sakkunniga framhöllo, att de sökt påvisa de möjligheter till förbättrande

av byråchefers löneställning, som enligt deras mening förelåge, men däremot

icke givit uttryck för någon ståndpunkt till frågan, huruvida lösningen borde

vinnas över A-planen eller C-planen, d. v. s. huruvida byråchefer i högre lönelägen

borde tillsättas medelst fullmakt respektive konstitutorial eller medelst

förordnande på viss tid. Örn emellertid denna fråga finge skärskådas enbart

för affärsverkens del, ville de sakkunniga framhålla, att åtminstone i de

fall, där den högre löneställningen avsåge befattning med sådana uppgifter,

att deras fullgoda handhavande vore av omedelbar betydelse för verkets

drift och det ekonomiska resultatet av densamma, skäl kunde tala för att

förordnandeformen valdes.

1 det utredningsuppdrag, som lämnades åt 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga,

ingick bland annat frågan om löneställningen för byråchefer vid

såväl affärsverken som civilförvaltningen i övrigt. Enligt för de sakkunniga

meddelade direkliv skulle vid utredningen de riktlinjer vinna beaktande,

sorn av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken angivits beträffande

byråchefstjänsters och därmed jämförliga befattningars differentiering och

placering i lönehänseende. I sitt den 18 juni 1942 avgivna betänkande angående

revision av tjänsteförteckningen i vad avser byråchefs- och rådstjänsterna

m. m. (SOU 1942:30) lia de sakkunniga förklarat sig förhindrade att

framlägga förslag rörande en allmän differentiering av förevarande tjänster.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

De ha däremot förordat ändrad löneställning för vissa av dessa tjänster.

Beträffande de allmänna synpunkter, som ligga till grund för de sakkunnigas

förslag, torde få hänvisas till den redogörelse härför som lämnats i årets

statsverksproposition: För flera huvudtitlar gemensamma frågor s. 6.

De sakkunniga, som i fråga om vissa byråchefsbefattningar föreslagit uppfattning

på grund av att befattningarna vore av den karaktär, att de mera

markerat skilde sig från byråchefsbefattningar i allmänhet, lia funnit de

till förbättrad löneställning föreslagna chefsbefattningarna för domänstyrelsens

första och andra skogsbyrå, skogstekniska byrå och jordbruksbyrå

närmast jämförbara med byråchefsbefattningar i allmänhet. De sakkunniga

ha emellertid icke haft något att erinra mot att förenämnda byråchefsbefattningar

i domänstyrelsen med hänsyn till deras betydelse för affärsdriften

överflyttades å löneplanen C, varvid de med bibehållen benämning av byråchef

borde placeras i lönegrad C 7. Befattningarna skulle enligt de sakkunnigas

förslag tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Statskontoret bär i remissutlåtande icke haft något att erinra mot de sakkunnigas

förslag i denna del.

Domänstyrelsen har i infordrat utlåtande över betänkandet hemställt, att

samtliga fem byråchefsbefattningar i styrelsen måtte placeras i C 8.

Allmänna lönenämnden, som avgivit två utlåtanden i ärendet, har vid

avgivandet av det senare utlåtandet haft att utgå från vissa i en inom

finansdepartementet upprättad promemoria uppdragna riktlinjer. I promemorian

har angivits, att lönegraden A 30 skulle vara ensam normallönegrad

för byråchefstjänsterna och att vid omändring av fullmakts- eller konstitutorialtjänst

å löneplan A till förordnandetjänst å löneplan C lönegraden C 0

närmast skulle motsvara lönegraden A 30. Lönenämnden har funnit, att det

i promemorian gjorda ställningstagandet medförde konsekvenser i lönegradssänkande

riktning icke blott i fråga om de i betänkandet framlagda förslagen

utan även beträffande andra förvaltningsområden, där fråga kunde

uppstå örn bestämmande av löneställningen å löneplan C för viss befattning.

Lönenämnden har för sin del hävdat den meningen, att löneplan C

icke syntes böra utnyttjas för tillgodoseende enbart av önskemålet örn förbättrad

löneställning för viss befattning. Det avgörande för frågan huruvida

viss befattning borde inrättas å löneplan A eller å löneplan C borde enligt

lönenämndens mening vara, om befattningen vore av den beskaffenhet, att

det i och för sig framstode såsom önskvärt och lämpligt, att dess innehavare

tillsattes allenast medelst förordnande. Beträffande de fyra byråchefstjänsterna

i domänstyrelsen, vilka enligt de sakkunnigas förslag skulle inplaceras

i C 7, har lönenämnden ifrågasatt, om anledning till ändring i nuvarande förhållanden

förelåge. I varje fall har lönenämnden ansett, att ett överförande

till C-planen endast borde ifrågakomma beträffande första och andra skogsbyråerna

samt skogstekniska byrån. Vad löneställningen angår har lönenämnden

visserligen funnit skäl kunna åberopas till förmån för den av de sakkunniga

förordade lönegraden C 7 men med hänsyn till de föreliggande direktiven

icke ansett sig kunna förorda högre lönegrad än C 6.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

5

Löneställningen för överjägmästarna.

Såsom chefer för domänverkets distrikt, vardera omfattande 8—13 revir,

fungera Överjägmästare, som i lönehänseende äro placerade i 29 lönegraden.

De nuvarande överjägmästarbefattningarna inrättades efter beslut av 1889

års riksdag i stället för skogsinspektörsbefattningarna, vilka från 1860-talet

intill dess utgjort inspekterande organ inom domänverket, lförändringen

innebar, att de sistnämnda befattningarna, som endast uppehållits på förordnande

av revirförvaltare, ombildades till fasta tjänster, vilkas innehavare

icke blott hade att utöva inspektionsverksamheten inom var sitt distrikt utan

därjämte blevo inordnade som en länk i den egentliga förvaltningen därigenom,

att de erhöllo vissa administrativa befogenheter och tillädes chefskap

över skogspersonalen inom sina distrikt.

Utvecklingen fram till 1934 års omorganisation av domänverket har efter

hand lett till en förstärkning av den förvaltningsmässiga delen av institutionens

arbetsuppgifter. Domänverkets omorganisation har icke heller inneburit

något direkt avbrott häri. Omorganisationen har visserligen medfört

en decentralisation, som ökat framför allt revirförvaltamas befogenheter att

självständigt avgöra åtskilliga ärenden, vilka förut avgjorts av domänstyrelsen

eller överjägmästarna, men samtidigt ha överjägmästarnas befogenheter

i icke oväsentlig grad ökats genom överflyttning från styrelsen av beslutanderätten

i vissa frågor.

Enligt instruktionen för domänverket åligger det överjägmästaren att övervaka,

att domänverkets intressen i angelägenheter, som röra skogsförvaltningen

inom distriktet, tillvaratagas. Ilan är chef för förvaltningspersonalen

inom distriktet samt ordförande i lokalstyrelse för statens skogsskola,

där sådan finnes inom distriktet. Överjägmästaren skall företaga inspektionsresor

för att genom undersökning på stället inhämta kännedom om huru

den honom underlydande förvaltningspersonalen fullgör sina åligganden.

Han har att öva tillsyn över att förvaltningsåtgärderna planläggas och utföras

på ett ändamålsenligt sätt samt att därvid lämna underlydande råd

och anvisningar i uppkommande skogliga och ekonomiska frågor. Det åligger

över jägmästaren att särskilt övervaka, att skogsskötsel bedrives enligt

av domänstyrelsen utfärdade allmänna bestämmelser samt att föreskrivna

åtgärder komma till utförande. Där åsidosättande i berörda hänseenden förekommer,

äger Överjägmästare att beordra omedelbar rättelse. Överjägmästaren

äger ock att till styrelsen avgiva förslag beträffande sådana förvallningsåtgärder,

som han anser vara eftersatta. Vidare beslutar överjägmästaren örn

ulsyningars förläggning och tager befattning med försäljningar inom distriktet,

allt i den omfattning domänstyrelsen bestämmer. Därjämte skall överjägmästaren

i fråga örn olika slag av upplåtelser å mark under skogsförvaltningen

övervaka, att domänverkets intressen tillvaratagas.

Vid behandlingen år 1934 av frågan om domänverkets omorganisation

förelåg bland annat förslag örn att överjägmästartjänsterna skulle tillsättas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

medelst förordnande på viss tid. I propositionen nr 148 till 1934 års riksdag

uttalade emellertid föredragande departementschefen beträffande överjägmästarnas

löneställning, att han ansåge förordnandeformen icke böra ifrågakomma

vid anställning av tjänstemän med de uppgifter, som enligt hans

mening borde åvila överjägmästarna. Kungl. Majit och riksdagen beslöto

i enlighet härmed.

Tjänsteförteckningssakkunnigci för affärsverken ha i sitt betänkande hemställt,

att överjägmästarna måtte hänföras till lönegrad C 5 samt att till

överjägmästarna i de mera svårskötta distrikten måtte, enligt de närmare

bestämmelser, som Kungl. Majit på förslag av domänstyrelsen meddelade,

utgå särskilt lönetillägg med 1 000 kronor. Till motivering av sin hemställan

ha de sakkunniga anfört följande.

Från domänstyrelsens sida har hävdats, att överjägmästarbefattningarna

böra tillsättas medelst förordnande å viss tid, vilken anställningsform styrelsen

anser i detta fall bäst tillgodose statens intresse och ur vissa synpunkter

även befattningshavarnas. Även de sakkunniga anse denna anställningsform

här lämpligen kunna komma till användning.

De sakkunniga kunna för överjägmästarbefattningarna, som för närvarande

äro placerade i 29 lönegraden, icke föreslå högre löneställning å Cplanen,

än den placering i lönegrad C 5 (13 000 kronor) innebär. Då emellertid

ifrågavarande befattningar sinsemellan äro ganska olikvärdiga, har det

synts de sakkunniga böra övervägas, huruvida icke en gradering av befattningarna

borde ske. Av domänstyrelsen ha de sakkunniga inhämtat, att en

dylik anordning vore önskvärd, enär en fördelning av överjägmästarbefattningarna

efter svårighetsgrad i förslagsvis två grupper skulle vara ägnad

att bidraga till en rättvis löneplacering och ur styrelsens synpunkt ändamålsenlig.

Vid nu angivna förhållanden anse sig de sakkunniga böra förorda en

uppdelning i enlighet härmed.

Beträffande revirförvaltarna tillämpas för närvarande ett graderingssystem,

enligt vilket särskilda lönetillägg utgå till förvaltarna i de mera svårskötta

reviren. Det synes de sakkunniga med visst fog kunna göras gällande,

att samma princip bör tillämpas beträffande överjägmästama, därvid det särskilda

lönetillägget torde böra bestämmas till 1 000 kronor.

I yttrande över betänkandet har kommunikationsverkens lönenämnd bland

annat uttalat, att det av de sakkunniga ifrågasatta systemet med lönetillägg

för vissa överjägmästartjänster syntes mindre lämpligt. Till detta uttalande

har allmänna lönenämnden anslutit sig.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot de sakkunnigas förslag.

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga ha i sitt betänkande angående

byråchefs- och rådstjänsterna förklarat sig dela den vid tjänsteförteckningsrevisionen

för affärsverken framförda uppfattningen, alt överjägmästarna

borde överflyttas till löneplanen C. Den föreslagna placeringen å denna löneplan

överensstämde jämväl med de sakkunnigas uppfattning. I anledning av

uttalandet av kommunikationsverkens lönenämnd rörande det mindre lämpliga

med särskilda lönetillägg till vissa Överjägmästare ville de sakkunniga

emellertid framkasta den tanken till övervägande, huruvida icke vid en pia
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

celing av Överjägmästare på C-planen befattningarna borde hänföras till

samma lönegrad, därvid lönegraden C 6 närmast syntes böra ifrågakomma.

Allmänna lönenämnden har i remissutlåtande över de sakkunnigas betänkande

uttalat, att lönenämnden med hänsyn till sitt ställningstagande till

frågan om lönegradsplaceringen för byråchefstjänsterna i domänstyrelsen

kommit till det resultatet, att därest vissa av byråchefstjänsterna ansåges böra

överföras till lönegrad C 6 för Överjägmästareänsterna närmast lönegraden

C 5 borde ifrågakomma. Lönenämnden har dock funnit vägande skäl kunna

anföras för tjänsternas bibehållande i lönegrad A 29.

Fråga om organisationen av handläggningen av personal- och

arbetarärenden inom domänstyrelsen.

Byråcheferna å första och andra skogsbyråerna äro — under generaldirektören

— chefer för den skogligt utbildade personalen inom de förvaltningsområden,

som äro underställda respektive byrå. Byråchefen å kameralbyrån

handlägger ärenden avseende domänstyrelsens personal och övrig kontorspersonal

inom hela verket. På motsvarande sätt är skogsindelnings- och

dikningspersonalen underställd byråchefen a skogstekniska byrån, medan domänintendenterna

lyda under byråchefen å jordbruksbyrån. Ett flertal arbetsuppgifter

avseende personalbokföring och löneuträkning äro förlagda

till kameralbyråns revisionskontor, varjämte vissa arbetarärenden handläggas

å kameralbyråns kansli och statistikkontor.

För handläggning av arbetarfrågor finnas en ombudsman i Eo 28 och en

biträdande ombudsman i Eo 26. Vidare finnes för ärenden angående arbetsteknik

och arbetarskydd m. m. anställd en tjänsteman i Eo 24 med tjänstebenämningen

arbetstekniker.

Vid sin förutnämnda framställning örn inrättande av en särskild personalbyrå

inom styrelsen har domänstyrelsen fogat en den 22 september 1944 dagtecknad

promemoria angående handläggningen inom domänstyrelsen av

personalärenden, upprättade av särskilda utredningsmän, vilka under statens

organisationsnämnds ledning bedrivit organisationsundersökningar inom

domänverket. Utredningsmännen ha funnit vissa olägenheter vara förbundna

med det nuvarande förfaringssättet vid handläggningen av ifrågavarande

ärenden. Denna vöre sålunda splittrad pa ett flertal olika händer dels därigenom

att samma slags ärenden handlades pa olika byråer, dels ock därigenom

att vissa ärenden etappvis behandlades på olika byråer och kontor.

För att undanröja dessa nackdelar ha utredningsmännen förordat, att samtliga

personalärenden skulle sammanföras inom ett enda organ hos domänstyrelsen.

Vidare ha vissa förenklingar föreslagits i fråga om personalbokföringen

och avlöningsuträkningen. Beträffande organisationen av handläggningen

av personalärendena lia utredningsmännen framlagt tre alternativa

förslag. I fråga örn de olika alternativen ha utredningsmännen anfört

i huvudsak följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

S°m ett första alternativ bör övervägas att sammanföra handläggningen av

personalärenden till ett för styrelsen gemensamt, fristående personal- och

avlöningskontor. Ett dylikt kontor skulle lämpligen direkt underställas domänverkets

chef och alltså ej underordnas någon viss byråchef. Kontoret

bor därvid förestås av förste revisorn, som redan nu har överinseende över

och svarar för den centrala personalbokföringen samt största delen av avlöningsuträkningen

i styrelsen. Till ett dylikt kontor böra överföras samtliga

personalärenden, som handläggas inom styrelsen, såsom allmänna personalärenden,

bl. a. tjänstetillsättningar, ledighetsbesked från lokalförvaltningen

till styrelsen inkomna framställningar från lokalförvaltningens personal om

ledighet samt ali personalbokföring och avlöningsuträkning. Till kontoret

bora vidare överflyttas vissa arbetarärenden, som handläggas inom styrelsen

nämligen ärenden angående arbetares semester, sjukvård och pension.

, spörsmål, som kunna sammanfattas under benämningen personalvård,

torde tor framtiden böra ägnas ökad uppmärksamhet. Hit höra frågor om

specialutbildning av nyanställd personal, fortbildning av densamma och omp

la cerni» till nya arbetsuppgifter på grund av åldersskäl m. m. Dessa ärenden

bora lämpligen handläggas av personalkontoret.

Ärendena böra föredragas av förste revisorn inför generaldirektören eller

överdirektören, varel ter vidare åtgärder skola ske å personalkontoret.

fördelen med ett dylikt kontor är främst att bildandet av ett särskilt personalorgan

möjliggör enhetlig handläggning av personalärendena, något som

mäste anses vara önskvärt.

\ issa olägenheter vidlåda emellertid ett personal- och avlöningskontor av

här angiven typ. Byråcheferna skulle alltjämt, var och en inom sitt område

kvarstå såsom personalchefer, ehuru kontoret förestodes av en särskild chef!

Därest icke generaldirektören skulle behöva taga ställning till ett avsevärt

antal spörsmål av måhända mindre viktig art, måste hans''beslutanderätt på

lämpligt sätt delegeras till förste revisorn. Härigenom skulle emellertid kollision

möjligen kunna uppstå med byråchefernas befogenheter.

Härtill kommer, att ombudsmannen för avtalsfrågor, som handlägger vissa

personalärenden, nämligen kollektivavtal för arbetare och därmed sammanhängande

spörsmål, ej lämpligen kan överföras till ifrågavarande personaloch

avlöningskontor, varför en fullständig centralisering av alla personalärenden

såväl för tjänstemän som arbetare således ej i detta fall är möjlig.

Med hänsyn härtill ha utredningsmännen såsom ett andra alternativ övervägt,

huruvida handläggningen av personalärenden kunde samlas hos någon

av byråerna, vars chef då skulle bliva personalchef. De byråer, som därvid

kunna komma i fråga, äro första respektive andra skogsbyrån samt kameralbyrån.

De båda förstnämnda skulle visserligen på grund av byråernas nu

begränsade personalstyrka med fördel kunna övertaga handläggningen av

personalärendena och mot en av nytillkomna arbetsuppgifter föranledd ökning

av personalen skulle i och för sig ej heller vara något att erinra. Med

ombudsmannen för avtalsfrågor placerad på en av ifrågavarande byråer

skulle samtliga arbetarärenden kunna handläggas å byrån. Gentemot en

sådan lösning kan emellertid invändas, att, då personalärendena enligt

uppgift redan nu taga en proportionsvis rätt betydande del av den sammanlagda

arbetstiden (på exempelvis första skogsbyrån för olika befattningshavare

dylika ärenden, vilkas handläggning oltast ej torde kunna uppskjutas, måhända

skulle kunna leda till att byråns övriga betydelsefulla arbetsuppgifter

stundom komme att skjutas åt sidan. Härtill kommer, att byrån då finge övertaga

flera helt nya arbetsuppgifter, såsom avlöningsuträkning och vad därtill

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

9

hörer samt ärenden angående familjepension, vilka förefalla föga förenliga

med nämnda byråers nuvarande huvudsakliga arbetsuppgifter.

En överflyttning åter till kameralbyrån av samtliga personalärenden nödvändiggör

liksom i fråga örn det första alternativet en uppdelning av det

nuvarande revisionskontoret på ett nytt revisionskontor i egentlig mening

och ett särskilt personal- och avlöningskontor, som då skulle erhålla samma

organisatoriska ställning som övriga kontor inom kameralbyrån.

Fördelarna med sistnämnda lösning äro, att den redan befintliga organisationen

inom revisionskontoret åtminstone delvis kan utnyttjas, samt att även

ombudsmannen för avtalsfrågor under de givna förutsättningarna kan överflyttas

till ifrågavarande kontor, varigenom sålunda även arbetarärendena i

sin helhet kunna handläggas inom samma organ.

Mot en sådan lösning kan emellertid invändas, att kameralbyrån är den

största byrån i styrelsen med en personalstyrka, som utgör i det närmaste

hälften av styrelsens hela personal.

Under sådana förhållanden synes ett tredje alternativ böra diskuteras,

nämligen inrättande av en särskild personalbyrå, till vilken då skulle överflyttas

alla personalärenden. Den närmaste ledningen av byrån skulle alltså

utövas av en byråchef, som då bleve personalchef under generaldirektören.

Tänkbart vore måhända även, att överdirektören vid sidan av sina nuvarande

arbetsuppgifter övertoge chefskapet för byrån.

Genom en dylik lösning skulle alla fördelar av en centralisering av personalärendena

till ett för styrelsen gemensamt organ utnyttjas, medan inga

av de förut påpekade nackdelarna skidle kvarstå. Härtill kommer, att genom

att chefen för en personalbyrå övertoge åtskilliga personalärenden, som nu

måste handläggas av generaldirektören respektive cheferna för de nuvarande

byråerna, de senare tillika skulle få möjlighet att mera än tiden tidigare

tillåtit ägna sig åt egentliga förvaltningsuppgifter. I förhållande till föregående

alternativ skulle härjämte spörsmål angående personalvård, vilka numera

tillmätas allt större betydelse, otvivelaktigt kunna ägnas större och

mera enhetlig uppmärksamhet, om en särskild personalbyrå inrättades. 1

fråga örn alternativ 1 torde nämligen avsaknaden av en för hela domänverket

gemensam personalchef lägga vissa hinder i vägen för en rationellt

bedriven personalvård, och beträffande såväl första som andra alternativet

bör ihågkommas, att byråcheferna å första och andra skogsbyrån samt

kameralbyrån utöver personalärendena ha att handlägga andra betydelsefulla

och tidskrävande arbetsuppgifter. Chefen för en personalbyrå, som

hade att omhänderha enbart personalärenden, skulle däremot få tid att ägna

personalvårdsfrågor långt större uppmärksamhet.

I fråga örn personalbehovet å det nya personalorganet ha utredningsmännen

beräknat, att såsom biträden åt förste revisorn skidle erfordras en kontorsskrivare

och fyra kontorsbiträden, av vilka ett även skulle biträda ombudsmannen

för avtalsfrågor. Utredningsmännen lia ansett, att vid ett genomförande

av deras förslag en assistenttjänst i lönegrad Eo 19 på styrelsens

skogsbyråer och en byråassistenttjänst i lönegrad A 20 på kameralbyrån

skulle kunna indragas, varjämte antalet kontorsbiträden skulle kunna

minskas med ett. Härutöver skulle åtskilliga befattningshavare inom styrelsen

komma atti befrias från vissa arbetsuppgifter samt viss lättnad i arbetsbördan

vinnas å revir- och överjägmästarexpeditionerna. Besparingen i

lönekostnader skulle örn alternativ 1 eller 2 valdes uppgå till omkring 22 000

kronor. Vid det tredje alternativet, inrättande av en särskild personalbyrå,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 125.

vilket alternativ förordades av utredningsmännen, skulle kostaderna öka med

lönen till en byråchef och besparingen utgöra omkring 7 000 kronor.

Domänstyrelsen har utöver de av utredningsmännen anförda synpunkterna

framhållit, att av statens sakrevision utsedda granskningsmän i en i januari

1945 avgiven promemoria ifrågasatt, huruvida icke en centralisering av

handläggningen av framförallt de personaltekniska ärendena vore erforderlig.

I en tilläggspromemoria hade granskningsmännen berört möjligheten att

även sammanföra handläggning av arbetsavtalsfrågor och undersökningar

rörande arbetsproblem m. m. med handläggningen av de personaltekniska frågorna.

Statens sakrevision hade i skrivelse till domänstyrelsen framhållit

önskvärdheten av att de av utredningsmännen berörda frågorna snarast erhölle

en lösning.

Domänstyrelsen har förklarat, att styrelsen i huvudsak anslöte sig till de

synpunkter och förslag som framförts av statens organisationsnämnds och

statens sakrevisions utredningsmän. Domänstyrelsen har vidare anfört bland

annat följande.

Personal- och arbetarfrågorna äro för domänverket av stor vikt och komma

otvivelaktigt att få allt större betydelse. Till belysande av spörsmålets betydelse

må anföras, att verkets personal uppgår till omkring 1 500 personer

och arbetarstyrkan till inemot 20 000 man. Till nu nämnda löntagare utbetalas

i runt tal i avlöningar respektive 8 och 40 miljoner kronor årligen.

Åtgärder i fråga örn arbetarskydd och arbetsteknik, motsvarande dem, som

vidtagits inom industrien under de senaste decennierna i syfte att öka arbetarnas

trygghet och höja arbetseffekten, ha inom skogsbruket inletts först

under senare år. Med hänsyn till dessa frågors betydelse har styrelsen sedan

1939 tillsammans med Föreningen skogsarbeten bedrivit arbetsstudieverksamhet

på skogsbrukets område i avsikt att utröna arbetssvårigheten i olika

skogsarbeten och därigenom erhålla underlag för ackordssättningar samt

för de kollektivavtal, vilka numera i allt större utsträckning reglera förhållandet

mellan arbetsgivare och arbetare inom skogsbruket. Styrelsen anser,

att en mera rationell handläggning av ifrågavarande ärendegrupper kommer

att medföra väsentliga besparingar för framtiden och samtidigt utgöra en

viktig förutsättning för att verket må utvinna högsta möjliga avkastning av

förvaltningsobjektet.

Samtliga nu angivna förhållanden synas väl motivera tillskapandet av ett

särskilt organ inom styrelsen för handläggning av frågor rörande personal

och arbetare. Härigenom torde vinnas, icke blott tekniska fördelar såsom

ett förenklat arbetssätt och en enhetligare handläggning, utan även möjlighet

att ägna frågor angående personalvård samt arbetarnas utbildning, arbetarskydd

m. m. ökad uppmärksamhet.

Vid bedömning av de olika alternativen för personalorganets organisation

finner styrelsen sig icke kunna förorda vare sig alternativ 1 eller 2. Alternativ

1 medgiver nämligen icke ett fullständigt sammanförande av personaloch

arbetarfrågor. Enligt styrelsens uppfattning äro dessutom självständiga

kontor, direkt underställda generaldirektören, ej en lämplig organisationsform.

Ett hänförande av personalorganet till kameralbyrån i enlighet med

alternativ 2 skulle innebära, att denna redan nu stora byrå skulle öka i omfattning.

Då kameralbyråchefen ej rimligen skulle kunna ägna erforderlig

tid åt de nya arbetsuppgifterna, kan styrelsen icke förorda en sådan lösning.

Ett hänförande av personalorganet till endera av skogsbyråerna, järn
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

11

väl diskuterat i detta alternativ, skulle enligt styrelsens mening hindra skogs - byråcheferna att ägna nödig tid åt sina huvuduppgifter samt minska deras

möjligheter att i fältet följa förvaltningsarbetet. Samma skäl tala emot förslaget

att överdirektören vid sidan av sina övriga arbetsuppgifter övertager

chefskapet för personalbyrån.

En lösning av frågan i huvudsaklig överensstämmelse med alternativ 3 vill

styrelsen — i likhet med statens organisationsnämnds utredningsmän —

däremot förorda. Detta alternativ innebär såsom av det föregående framgår

inrättande av en självständig byrå för personal- och arbetarfrågor under ledning

av en byråchef.

Den närmare organisationen av den föreslagna nya byrån, som enligt domänstyrelsens

mening borde benämnas personalbyrån, har styrelsen funnit

böra utformas enligt följande riktlinjer.

Till byrån hänföras för handläggning dels personalärenden såsom ärenden

angående rekrytering, tjänstetillsättning, ledighet, avlöning och pension, personalbokföring

samt personalvård, dels arbetarärenden såsom ärenden rörande

tillgång på och behov av arbetskraft, arbetsavtal, arbetarskydd och arbetsteknik.

I fall där så på grund av särskilda skäl befinnes ändamålsenligt

må dock i enlighet med gällande instruktion vissa frågor rörande tjänstetillsättning

m. m. kunna hänvisas till handläggning å annan byrå inom styrelsen.

Personalbyrån uppdelas på två avdelningar, en för personalärenden

och en för arbetarärenden. Byrån i dess helhet förestås av en byråchef benämnd

personalchef. Var och en av byråns avdelningar förestås av en tjänsteman

med föredragningsskyldighet.

Avdelningen för personalärenden — benämnd personalavdelningen — förestås

av en biträdande personalchef. Förutom denne hänvisas till tjänstgöring

å avdelningen en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde för personalbokföring

och avlöningsuträkning samt ytterligare två biträden för handläggning

av pensionsärenden.

Avdelningen för arbetarärenden förestås av en ombudsman. Härutöver

hänvisas till tjänstgöring vid denna avdelning tills vidare en biträdande ombudsman,

en arbetstekniker och ett kontorsbiträde.

Domänstyrelsen har föreslagit, att en befattning som chef för personalbyrån

i lönegrad A 30 och en befattning som biträdande personalchef i A 26

med benämningen byrådirektör skulle inrättas. I samband med inrättande

av sistnämnda befattning kunde en befattning som förste revisor i A 24 föras

på övergångsstat. Vidare har domänstyrelsen förordat, att befattningen

som ombudsman i Eo 28 skulle överflyttas till ordinarie stat och placeras

i lönegrad C 6. Såsom motivering för de föreslagna lönegradsplaceringama

för ombudsmannen samt biträdande personalchefen har domänstyrelsen anfört

bland annat följande.

Ombudsmannen å styrelsens nuvarande avdelning för avtals- och arbetarfrågor

åligger att inom domänverket handlägga avtalsfrågor, att leda och

övervaka verksamheten inom verket med avseende å skogsarbetenas rationalisering

samt att handlägga frågor rörande arbetarskydd, arbetarsemester

m. m. Ilan har även alt företräda domänverket vid avtalsförhandlingar,

varvid han ofta fungerar som ordförande med Överjägmästare som bisittare.

Sedan numera över större delen av landet gälla kollektivt reglerade avtalsformer,

vilka, i mån sorn de vinna vidgad tillämpning, öva ett allt större inflytande

på skogsbrukets ekonomi, har ombudsmannens verksamhet fått

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

ytterligare ökad betydelse. Med hänsyn i första hand till de viktiga och ansvarsfulla

uppgifter som åvila ombudsmannen samt med beaktande jämväl

av den auktoritetskrävande ställning denne ofta har att intaga vid avtalsförhandlingar,

anser styrelsen att han icke bör placeras i lägre lönegrad än

Överjägmästare. Då för överjägmästarna föreslagits en placering i C 6 och befattningen

som ombudsman numera fått fullt stadigvarande natur samt är av

så speciell karaktär, att den lämpligen bör bestridas av tjänsteman förordnad

för viss begränsad tid, anser styrelsen att den bör upptagas i lönegrad

C 6.

För fullgörande av de uppgifter, som åligga ombudsmannen i egenskap av

förhandlare, nödgas denne i betydande omfattning företaga resor eller i övrigt

bevista sammanträden m. m. utanför styrelsens tjänstelokaler. Då han

därjämte vid tjänstgöring i styrelsen under vissa perioder är helt bunden vid

handläggning av ombudsmannaärenden blir det icke möjligt att med hans

tjänst förena uppgiften som ställföreträdare för chefen för personalbyrån.

Denna uppgift bör därför anförtros föreståndaren för personalavdelningen.

På grund härav och då denne tjänsteman jämväl i sistnämnd egenskap bör

tilläggas föredragningsskyldighet anser styrelsen att befattningen bör uppföras

i lägst lönegrad A 26. Befattningshavaren bör benämnas byrådirektör.

Domänstyrelsen har beräknat att inrättande av en personalbyrå i enlighet

med styrelsens förslag skulle komma att medföra en kostnadsökning av omkring

5 000 kronor för år. Anledningen till denna kostnadsökning i stället

för den årliga kostnadsbesparing å omkring 7 000 kronor, varmed utredningsmännen

räknat, är, att styrelsen ej funnit möjligt att för närvarande indraga

en assistenttjänst på styrelsens skogsbyråer bland annat på grund av att

överförandet av äldre upplåtelser i Norrland till kronotorp enligt 1943 års

kronotorpsförordning medfört en ökning av arbetsuppgifterna inom styrelsen.

Vidare sammanhänger kostnadsökningen med att styrelsen ansett nödvändigt

att uppföra vissa av de föreslagna befattningarna å personalbyrån i högre

löneställning än utredningsmännen för sin del räknat med.

Remissmyndighetema ha tillstyrkt domänstyrelsens förslag att hänföra

samtliga personalärenden till en avdelning. Beträffande lämpligheten att sammanföra

personalärenden med de ärenden, som ombudsmannen har att handlägga,

har däremot uttalats viss tvekan.

Statens sakrevision har sålunda ifrågasatt om sambandet mellan dessa

båda grupper ärenden vore så intimt, att en gemensam byrå för dem vore

påkallad. Sakrevisionen har framhållit, att de arbetsuppgifter, vilka åvilade

ombudsmannen, omfattade en grupp av spörsmål, som vore av stor betydelse

för domänverkets verksamhet. Deras behandling syntes sakrevisionen kräva

en hög grad av omdöme, kompetens och initiativkraft hos vederbörande

tjänsteman, vilken givetvis måste besitta högre skoglig sakkunskap. För att

på ett ändamålsenligt sätt kunna handlägga hithörande ärenden borde med

hänsyn till ärendenas natur ombudsmannen lyda direkt under chefen för

domänstyrelsen. Den föreslagna organisationen med ombudsmannen underställd

en byråchef funne sakrevisionen verka tyngande på behandlingen av

ärenden av den speciella art, som ankomme på ombudsmannen. Sakrevisionen

förordade en lösning av organisationsspörsmålet, enligt vilken personalavdelningen

underställdes överdirektören. Den ökning i överdirektörens ar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

13

betsbörda, som en sådan anordning skulle medföra, komme enligt sakrevisionens

mening icke att bliva av den omfattning, att den behövde verka hindrande

för honom i hans tjänsteutövning i övrigt, därest den direkta handläggningen

av personalärenden anförtroddes åt en kvalificerad befattningshavare i ansvarig

ställning, förslagsvis byrådirektör i 28 lönegraden. Särskilt gällde detta,

örn frågor rörande avlöningsuträkning o. d. icke behövde handläggas å personalavdelningen

utan bibeliölles å kameralbyrån.

Allmänna lönenämnden, som tillstyrkt att personalärendena sammanfördes

till en avdelning, har icke funnit anledning till erinran mot att domänstyrelsens

organ för handläggning av arbetarärenden i så måtto gåves en fastare

karaktär, att en ordinarie tjänst inrättades för den nuvarande ombudsmannen

i Eo 28. Lönenämnden förutsatte härvid, att åtminstone i avtalsfrågor

av allmän räckvidd ett intimt samarbete skulle komma till stånd mellan

domänstyrelsens ifrågavarande organ och kommunikationsverkens avtalsnämnd.

Beträffande den föreslagna organisationen av personalbyrån lia framställts

vissa invändningar, vilka särskilt riktat sig mot ombudsmannens ställning

i förhållande till byråchefen. Samtliga remissmyndigheter med undantag

av riksräkenskapsverket lia sålunda förordat, att chefskapet över byrån

skulle åvila ombudsmannen.

Statskontoret, som funnit den med förslaget avsedda koncentrationen av

personal- och arbetarärendenas handläggning ändamålsenlig, har uttalat, att

ur organisatoriska synpunkter icke kunde godtagas att placera chefen för avdelningen

för arbetarärenden i lönegrad G 6 under en personalchef i A 30.

Då förslaget jämväl syntes innebära en överorganisation ifrågasatte statskontoret,

örn icke chefen för nämnda avdelning tillika borde vara personalchef.

Såsom sådan borde han erhålla samma löneställning som övriga byråchefer

i domänstyrelsen. Statskontoret hade icke något att erinra mot att chefen för

personalavdelningen i enlighet med domänstyrelsens förslag hänfördes till 26

lönegraden. Den föreslagna tjänstebenämningen, byrådirektör, borde dock

utbytas mot benämningen förste byråsekreterare.

Statens sakrevision har i organisationsfrågan ytterligare anfört bland annat

följande.

Därest den av sakrevisionen förordade organisationen icke lämpligen anses

böra genomföras, synas personalavdelningen och avdelningen för arbetarärenden

böra sammanföras under en byråchef. Med hänsyn lill arbetarärendenas

betydelse för domänverkets ekonomi, som med liden kommer att starkare

accentueras, och då dessa ärenden böra föredragas direkt för generaldirektören

av den tjänsteman, som bar att handlägga desamma, synes det

sakrevisionen naturligt, att ifrågavarande ärenden ankomma på denne byråchef.

Det må ock framhållas, att den befattningshavare, å vilken närmast ankommer

att handlägga arbetarärendena, bör intaga en auktoritativ ställning

i förhållande till den ledande personalen inom lokalförvaltningen. Till byråchefens

förfogande .skulle vid en sådan organisation — i likhet med vad nu

är fallet — stå den biträdande ombudsmannen såsom chef för avdelningen

för arbetarärenden. Då det med anledning av byråchefens relativt omfattande

resevcrksamhet är angeläget, att personalärendena handläggas av en be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

fattningshavare i relativt självständig ställning, anser sakrevisionen, att chefen

för denna avdelning bör placeras i 28 lönegraden. Under sådana förutsättningar

kunna mera rutinmässiga och löpande ärenden avlastas från byråchefen

och dennes bundenhet av arbetarärenden icke verka alltför förryckande

på personalärendenas behöriga handläggning.

En lösning av personalbyråns organisation i enlighet härmed torde bättre

än den av domänstyrelsen föreslagna organisationen kunna möjliggöra ett

fullt utnyttjande av byråchefens arbetskraft, varjämte personalkostnaderna

bliva lägre. Det må jämväl framhållas, att man härigenom skulle undgå den

administrativa oformlighet, som domänstyrelsens föslag innebär därutinnan,

att en tjänsteman i lönegrad C 6 skulle underställas en befattningshavare i

lönegrad A 30.

Sakrevisionen vill slutligen framhålla, att, örn handläggningen av arbetarärenden

inom domänverket fastare organiseras och därmed grunden lägges

för en mera rationell behandling av ifrågavarande betydelsefulla ärenden,

större möjligheter föreligga för en enligt sakrevisionens mening i och för sig

önskvärd samverkan med andra inom statsförvaltningen verksamma organ

för handläggning av avtals- och arbetarfrågor.

Statens organisationsnamnet har yttrat i huvudsak följande.

Därest den av domänstyrelsen föreslagna organisationen genomföres, skulle

för arbetaravtalsfrågornas handläggning avses förutom byråchefen två ombudsmän.

Ifrågavarande ärenden ha visserligen en betydande omfattning och

deras handläggning är av stor vikt för verkets ekonomi. Det oaktat må ifrågasättas,

huruvida för ändamålet högre kvalificerad arbetskraft är erforderlig

i föreslagen omfattning. Vad byråchefen beträffar torde han nämligen

ha möjlighet att ägna en mycket betydande del av sin arbetstid åt dessa frågor.

Det synes organisationsnämnden därför kunna ifrågasättas, om icke en

av ombudsmännen skulle kunna undvaras. Organisationsnämnden anser sig

följaktligen böra föreslå, att ombudsmannabefattningen förenas med byråchefstjänsten.

Därigenom skulle även frågan örn ombudsmannens auktoritet

i förhållande till de lokala chefstjänstemännen inom verket på tillfredsställande

sätt lösas. Personalbyråns ledning skulle således bestå av en byråchef såsom

chef för byrån i dess helhet men samtidigt föreståndare för avdelningen

för arbetarärenden samt en byrådirektör såsom föreståndare för byråns avdelning

för övriga personalärenden.

Allmänna lönenåmnden har andragit följande.

Lönenämnden anser sig icke kunna godtaga det sätt, på vilket domänstyrelsen

löst frågan örn ett sammanförande av personalavdelningen och avdelningen

för arbetarfrågor till en byrå. Enligt lönenämndens mening är det ur

såväl lönetekniska som allmänt organisatoriska synpunkter otillfredsställande,

att — såsom enligt domänstyrelsens förslag — en befattningshavare

i C 6 som chef för en avdelning inom en byrå underställes en i A 30 placerad

byråchef. Vidare synes det lönenämnden tveksamt, örn för handläggning

av personalärendena för domänverkets tjänstemän är erforderligt med

två så kvalificerade befattningshavare som en byråchef i A 30 och en byrådirektör

i A 26. Skola avdelningarna för personalärenden och ärenden angående

arbetarfrågor sammanföras till en byrå, vill lönenämnden därföi

ifrågasätta, huruvida det icke ur olika synpunkter skulle vara att föredraga,

att en i främsta rummet för handläggning av arbetarärenden avsedd befattningshavare

i C 6 placeras såsom chef för byrån. Denne skulle givetvis i

egenskap av byråchef även ha att handlägga personalärenden av principiell

natur eller eljest betydelsefull beskaffenhet. I övrigt borde personalärendena

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

15

handhavas av föreståndaren för personalavdelningen, vilken även skulle

tjänstgöra såsom ställföreträdare för byråchefen. Då föreståndaren för personalavdelningen

vid en sådan organisation skulle få en självständigare och

mera ansvarsfull ställning än enligt domänstyrelsens förslag, synes denne

befattningshavare enligt lönenämndens mening böra placeras i A 28 med den

av styrelsen föreslagna benämningen byrådirektör.

Riksräkenskapsverket har funnit de av domänstyrelsen föreslagna lönegradsplaceringarna

för de båda tjänstemän, som närmast under byråchefen

skulle svara för handläggningen av personal- och arbetarärenden, för höga.

Ämbetsverket har sålunda förordat, att ombudsmannen bibehölles vid sin

nuvarande lönegrad men att han med hänsyn till arbetsuppgifternas stadigvarande

natur skulle erhålla ordinarie anställning. Med hänsyn till att de

arbetsuppgifter, som skulle ankomma på den tjänsteman, vilken närmast

under byråchefen skulle ha att svara för de egentliga personalärendena, nära

överensstämde med dem, som nu åvilade förste revisorn i A 24, har riksräkenskapsverket

ansett, att ifrågavarande befattningshavare icke borde placeras

högre än i nämnda lönegrad. Riksräkenskapsverket har funnit det mest

ändamålsenligt, att förste revisorn överfördes till den nya byrån för att där

förestå personalavdelningen.

Lönegradsplaceringen för vissa biträdande jägmästare m. fl.

Av de 85 befattningar såsom biträdande jägmästare, vilka för närvarande

äro upptagna å personalförteckningen för domänverket, äro 55 placerade i

lönegrad A 22 och 30 i A 20.

Enligt instruktionen för domänverket åligger det biträdande jägmästare å

distrikt att å överjägmästarexpedition och i övrigt biträda överjägmästaren i

distriktet. Biträdande jägmästare å revir skall vara jägmästare behjälplig vid

fullgörande av dennes arbetsuppgifter och kan, i den mån en enhetlig ekonomisk

förvaltning därigenom icke äventyras, av domänstyrelsen tilldelas

viss självverksamhet. 1 sin egenskap av biträde -— det enda med högre

skoglig utbildning, som står över jägmästaren eller jägmästaren till buds —

har biträdande jägmästaren att på eget ansvar handlägga förrättningar å

marken av mera kvalificerat slag, berörande en skogsförvaltnings alla verksamhetsgrenar.

Å respektive expeditioner skall han utnyttjas för de mera

krävande uppdrag, vilka vederbörande förman icke av en eller annan anledning

finner lämpligt själv taga befattning med Den självverksamhet,

varom instruktionen talar, har flerstädes tagit sig uttryck på sådant sätt att

till biträdande jägmästaren överlämnats alt å en eller flera av ett revirs skogar

självständigt planlägga och svara för skogsvården m. fl. åtgärder.

Differenlieringen av förevarande befattningar i 22 och 20 lönegraderna

genomfördes enligt beslut av 1942 års riksdag. Tidigare voro samtliga dessa

befattningar, under tjänstebenämningen assistent, hänförda till 20 lönegraden.

Till grund för differentieringen låg ett förslag av tjänsteförteckringssakkunniga

för affärsverken. De sakkunniga hade funnit, att ifråga
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125-

varande befattningshavare erhållit en i förhållande till statliga tjänstemän

med motsvarande utbildning och arbetsuppgifter relativt låg lönegradsplacering.

De sakkunniga hade emellertid icke ansett sig kunna förorda en förbättrad

löneställning för hela denna tjänstemannakategori utan hade inskränkt

sig till att föreslå en differentiering av assistentbefattningarna på sådant

sätt, att vissa befattningar med mera kvalificerade eller omfattande arbetsuppgifter

placerades i 22 lönegraden. Vid bestämmande av antalet tjänster i

22 lönegraden följdes ett förslag av domänstyrelsen.

I en den 2 februari 1946 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift har Sveriges

jägmästares och forstmästares riksförbund hemställt, att de 30 tjänster

för biträdande jägmästare, som för närvarande vore upptagna i 20 lönegraden,

måtte hänföras till lönegrad A 22. Såsom motivering för sin hemställan

har förbundet anfört i huvudsak följande.

De uttalanden, som gjorts av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken

och av föredragande departementschefen i proposition till 1942 års

riksdag angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser domänverket,

att placeringen av domänverkets assistentbefattningar i lönegrad A 20 kunde

betecknas såsom relativt låg, torde äga örn möjligt ännu större aktualitet i

dag. Förbundet finner det därför redan ur rättvisesynpunkt rimligt, att samtliga

biträdande jägmästare hänföras till lönegrad A 22. Härför talar även

det förhållandet, att det i praktiken visat sig möta betydande svårigheter att

finna någon säker grund för en rättvis bedömning av vilka befattningar,

som böra placeras i den ena eller den andra av nu ifrågavarande två lönegrader,

då tjänsterna med hänsyn till arbetsuppgifterna äro i stort sett lik

värdiga. Denna omständighet har exempelvis medfört, att en förhållandevis

ung assistent, som på grund av konkurrens från äldre kamraters sida icke

kunnat ifrågakomma till en befattning i lönegrad A 20, däremot har kunnat

erhålla en tjänst i lönegrad A 22 i Norrland.

Av en under maj månad 1945 verkställd utredning framgår, att medelåldern

för de 30 biträdande jägmästarna i lönegrad A 20 var 44,3 år, att

22 av dem befann sig i åldersgruppen 42—50 år, att 4 av dem överskridit

50 års ålder samt att åldern för befordran till ifrågavarande lönegrad under

de två senaste åren närmast före utredningen i medeltal varit 40 år. Det synes

icke riksförbundet rimligt, att medelålders tjänstemän med en dyrbar

utbildning och med arbetsuppgifter, som rätteligen borde motivera en viss

högre löneställning, skola vara placerade i en för högskoleutbildad personal

så låg lönegrad som 20 lönegraden.

Domänstyrelsen har tillstyrkt den av förbundet gjorda framställningen,

varvid styrelsen bland annat framhållit, att på grund av utvecklingen av förvaltningstjänsten

inom reviren det syntes nödvändigt att i större omfattning

än hittills överlåta vissa arbetsuppgifter åt biträdande jägmästare för självständig

handläggning. Styrelsen har i frågan yttrat bland annat följande.

Genom en av styrelsen sedan 1938 verkställd inventering av marker med

otillfredsställande bevuxenhet har framgått att på kronans skogar särskilt

i övre Norrlands inre skogsområden betydande områden tarva skogsodling.

Att så är fallet sammanhänger med att föryngringsfrågan i dessa nordligt belägna

trakter av landet visat sig vara synnerligen svårbemästrad. Styrelsen

avser att vidtaga åtgärder i avsevärt ökad omfattning i syfte att förse dessa

marker med återväxt. Enär i Norrland i regel ej finnes någon för dylika arbeten

skolad arbetskraft ställer emellertid åtgärdernas utförande stora krav

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

17

på ledarpersonalen. Styrelsen har vidare funnit att tillämpningen av 1943

års kronotorpsförordning, vad beträffar norrlandsreviren, väsentligt ökar

revirförvaltningamas arbete. Med hänsyn till de viktiga uppgifter i nämnda

hänseenden som, utom annat, numera åvila revirförvaltningarna lärer det

bliva nödvändigt att till deras hjälp i större omfattning än hittills ställa biträdande

jägmästare, å vilka kan överlåtas att på eget ansvar handlägga jämväl

uppgifter av större betydelse.

Utvecklingen av förvaltningstjänsten inom reviren i mellersta och södra

Sverige synes göra det nödvändigt att i ytterligare en del fall jämväl inom

sistberörda delar av landet från revirförvaltare överlåta vissa arbetsuppgifter

för mera självständig handläggning av biträdande jägmästare.

Styrelsen får i anslutning till det anförda uttala, att styrelsen ur organisatorisk

synpunkt finner starka skäl föreligga för en uppfattning av de i lönegrad

A 20 kvarstående befattningarna som biträdande jägmästare till lönegrad

A 22.

Styrelsen anser dessutom en sådan åtgärd påkallad för att domänverket

må sättas i tillfälle att i den allt mer framträdande konkurrensen med enskilda

och andra skogliga organ försäkra sig örn kvalificerad jägmästarpersonal.

Med hänsyn till de utkomstmöjligheter, som för närvarande stå

annan högskoleutbildad personal, exempelvis civilingenjörer, till buds, anser

styrelsen den ifrågavarande lönegradsuppflyttningen för jägmästarpersonal

vid domänverket innebära en gärd av rättvisa.

Domänstyrelsen har i detta sammanhang framhållit, att hos styrelsen funnes

två revisorsbefattningar i lönegrad A 21, till vilka borde ifrågakomma

personer med jägmästarutbildning, och att vid bifall till förslaget örn hänförande

av samtliga biträdande jägmästare till lönegrad A 22 även dessa revisorsbefattningar

borde uppflyttas till lägst samma lönegrad.

Statskontoret och allmänna lönenämnden ha avstyrkt bifall till framställningen

om uppflyttning av de i lönegrad A 20 placerade biträdande jägmästarna.

Statskontoret har därvid hänvisat till att då befattningarna som biträdande

jägmästare så sent som år 1942 efter arbetsuppgifternas olika kvalitet och

omfattning uppdelats på lönegraderna A 20 och A 22 enbart den omständigheten

att ogynnsamma befordringsförhållanden kommit medelåldern för de

till lönegrad A 20 hänförliga biträdande jägmästarna att ligga förhållandevis

högt icke i och för sig motiverade en uppflyttning av samtliga ifrågavarande

befattningar till A 22. Statskontoret har emellertid uttalat, att om såsom

förbundet gjorde gällande tjänsterna vöre i stort sett likvärdiga en enhetlig

lönegradsplacering givetvis kunde vara befogad. Enligt statskontorets

mening läge i så fall närmast till hands att tillämpa lönegraden A 21.

Lönenämnden har förklarat, att nämnden måste ställa sig tveksam mot

att till särskild behandling upptaga frågan örn ett upphörande för bland

andra biträdande jägmästarna av den år 1942 beslutade differentieringen.

Detta spörsmål funne lönenämnden vara av beskaffenhet att brira behandlas

i ett vidare sammanhang. Även den omständigheten att en allmän lönerevision

vore förestående talade enligt lönenämndens mening mot att lönereglering

nu genomfördes för enstaka personalgrupper. 1 varje fall ansåge lönenämnden

anledning icke föreligga att tillstyrka uppflyttning av de biträ
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 semil. Nr 12ö.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 125-

dande jägmästarna i A 20 till A 22, då lönenämnden i nyligen avgivet utlåtande

över skogsvårdsstyrelseutredningens betänkande icke framställt någon

erinran mot förslaget, att assistenterna hos skogsvårdsstyrelserna skulle

fördelas å nämnda lönegrader.

Lönegradsplaceringen för kronojägare och biträdande

kronojägare.

Kronojägarna, vilka under revirförvaltaren förestå var sin bevakningstrakt,

äro i tjänsteförteckningen upptagna i lönegraderna A 9, A 10 och

A 12. I den senast fastställda personalförteckningen ha uppförts i vardera

9 och 10 lönegraderna 200 kronojägartjänster samt i 12 lönegraden 70

dylika tjänster. Av befattningarna få två i lönegrad A 12, tre i lönegrad A 10

och 21 i lönegrad A 9 icke besättas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Befattningar som biträdande kronojägare finnas till ett antal av 30. De

äro upptagna i lönegrad A 7.

Enligt instruktion för domänverket skall kronojägare och biträdande kronojägare

ha avlagt avgångsexamen från statens eller därmed jämförlig skogsskola.

För inträde vid statens skogsskolor erfordras en ålder mellan 19 och

30 år, duglighet i vissa avseenden till krigstjänst, minst två års praktisk

tjänstgöring i de vanligast förekommande skogsarbetena, avgångsbetyg från

av domänstyrelsen anordnad eller därmed jämförlig kolarskola samt att ha

godkänts vid inträdesprov. Kursen vid kolarskolorna pågår under två månader.

Skogsskolornas kurser äro ettåriga. Vid statens skogsskolor erhålla

eleverna fri undervisning och fritt husrum men få betala kosthållet själva.

Ett mindre stipendium utgår till var och en av eleverna.

Kronojägares åligganden finnas angivna dels i instruktionen för domänverket,

dels ock i de av domänstyrelsen utfärdade reglementariska föreskrifterna.

Av instruktionen inhämtas bland annat, att kronojägare inom

bevakningstrakten skall utöva den närmaste uppsikten över till densamma

hörande egendom samt enligt jägmästarens bestämmande utöva ledningen

av förekommande arbeten. Kronojägare ansvarar för den inom bevakningstrakten

förekommande utlämningen av skogsprodukter m. m. samt

för i tjänsten omhänderhavda medel, därest han av jägmästaren ålägges att

verkställa utbetalningar och mottaga uppbörd. Därjämte stadgas skyldighet

att i vissa fall tjänstgöra utom bevakningstrakten.

Biträdande kronojägare skall vara kronojägare behjälplig vid utförande

av dennes åligganden. Han kan av domänstyrelsen tilldelas viss självverksamhet.

Den nuvarande uppdelningen av kronojägarna i lönegraderna A 9, A 10

och A 12, vilken genomfördes i samband med 1942 års tjänsteförteckningsrevision,

tillkom närmast på förslag av domänstyrelsen. Tidigare voro samtliga

kronojägare placerade i A 9. Domänstyrelsen hade funnit skäligt och

rättvist, att de kronojägare, som tjänstgjorde i mera krävande bevakningstrakter,

bereddes en bättre löneställning än övriga kronojägare. Styrelsen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

19

hade vidare framhållit den stora betydelse av införandet av kronojägartjänster

i flera grader, som läge däri, att möjlighet för kronojägarkåren bereddes

till befordran.

I sin förutnämnda skrivelse den 28 januari 1946 angående lönegradsplaceringen

för kronojägare och biträdande kronojägare har domänstyrelsen hemställt,

att antalet kronojägare i A 12 måtte ökas från 70 till 470, att 30 biträdande

kronojägarbefattningar i A 9 måtte införas, ävensom att kronojägare

i A 10 och A 9 samt biträdande kronojägare i A 7 måtte utgå ur tjänsteförteckningen

för domänverket. Såsom motivering för framställningen har domänstyrelsen

bland annat framhållit att den verkställda differentieringen av

kronojägartjänsterna medfört vissa nackdelar. Härom har domänstyrelsen

anfört väsentligen följande.

Det förekommer nu mycket oftare än tidigare att kronojägare söka förflyttning

från en bevakningstrakt till en annan, då detta är förenat med

befordran. Då en dylik befordran icke utan vägande skäl kan förmenas en

välmeriterad sökande, blir följden, att kontinuiteten i fråga om arbetsledningen

och skogarnas skötsel icke kan tillgodoses på samma sätt som tidigare.

Speciella förhållanden inom skogsbruket av geografisk, biologisk, ekonomisk

och social natur medföra nämligen, att det är av särskild vikt, att

krono jägarna under längre tids tjänstgöring få tillfälle att grundligt lära

känna sina tjänstgöringsområden. För att åtminstone i någon man begränsa

antalet förflyttningar har domänstyrelsen i regel icke medgivit sådana under

de två första åren sedan en kronojägare tillträtt en ny befattning.

En annan olägenhet med den nuvarande lönegradsplaceringen ligger däri,

att man måste räkna med att förskjutningar i arbetsuppgifterna successivt

komma att ske, bland annat på grund av den ständigt fortgående utvecklingen

på skogsbrukets område, och att därför en omprövning av lönegradsplaceringen

tid efter annan måste företagas. Särskilt mellan två så nära varandra

liggande lönegrader som A 10 och A 9 torde det därvid bliva svårt

att uppehålla en rättvis åtskillnad.

Styrelsen har övervägt möjligheten av en fortsatt lönegradsuppdelning med

en minskning av antalet lönegrader från tre till två. För bibehållande av en

viss åtskillnad talar visserligen det förhållandet, att olikheter ur arbetssynpunkt

kunna föreligga mellan olika bevakningstrakter. Men å andra sidan

bero dessa olikheter ur arbetssynpunkt icke enbart på skillnader i naturliga

eller ekonomiska förutsättningar, som karakterisera bevakningstrakterna

såsom sådana, utan även på vissa speciella tjänsteförhållanden av personlig

art eller av annan mer eller mindre tillfällig beskaffenhet. En viss utjämning

i fråga örn arbetsuppgifterna kommer också till stånd genom att arbetstyngda

kronojägare tilldelas biträde av extra kronojägare eller förmän och

genom att kronojägarnas skyldighet att i vissa fall tjänstgöra utanför den

egna bevakningstrakten utnyttjas. Styrelsen har därför kommit till den uppfattningen,

att en fullt rättvis, till bevakningstrakten bunden uppdelning av

tjänsterna på olika lönegrader icke är möjlig att varaktigt genomföra.

Med hänsyn tagen till de erfarenheter, som styrelsen gjort av den nuvarande

uppdelningen under dess tillämpning, och de hinder, sorn visat sig

föreligga att på ett lämpligt sätt revidera densamma, samt vid det förhållandet,

alt förutsättningar finnas att trots bevakningstrakternas olika beskaffenhet

fullt utnyttja varje särskild befattningshavare, anser sig styrelsen böra

förorda, att återgång sker till en gemensam lönegrad för alla kronojägare.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

Vid bedömandet av vilken lönegrad som borde väljas vid en återgång till

en gemensam lönegrad har domänstyrelsen efter att ha anställt jämförelse

med löneställningen för vissa banmästare vid statens järnvägar och för vägmästarna

under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka enligt domänstyrelsens

uppfattning kunde anses vara ungefär jämställda med kronojägarna

i fråga om ansvar och arbetsuppgifter, kommit till det resultatet, att kronojägarna

icke borde vara lägre placerade än i lönegrad A 12. Domänstyrelsen

har i detta sammanhang framhållit att de förmän och arbetare, över vilka

kronojägarna hade att föra befäl, under de senare åren erhållit väsentligt

ökade arbetsinkomster. Därest de kronojägare, som förestå bevakningstrakt,

placeras i lönegrad A 12, har det synts domänstyrelsen lämpligt att uppflytta

de biträdande kronojägarna i lönegrad A 9. Av vad domänstyrelsen andragit

vid den gjorda jämförelsen mellan kronojägarnas samt banmästarnas och

vägmästarnas löneställning må nämnas följande.

Likheten mellan kronojägarna samt banmästarna och vägmästarna har

angivits ligga däri, att arbetsuppgifterna huvudsakligen bestå av utearbeten

och att vederbörande bland annat tjänstgöra som arbetsledare för ett avsevärt

antal arbetare.

För belysande av kronojägarnas ställning som arbetsledare ha lämnats

vissa uppgifter angående i medeltal för bevakningstrakt utgående arbetslöner

till arbetare samt antal arbetare. Enligt dessa uppgifter ha arbetslönerna

till arbetare stigit från 40 000 kronor år 1939 till 93 000 kronor år 1944.

Antalet arbetare växlar från i medeltal 12 i augusti till omkring 80 under

vintersäsongens senare del. Domänstyrelsen har i detta sammanhang framhållit

att de uppgifter, som anförtrotts kronojägarna, blivit av allt större

betydelse för skogsskötselns utveckling och för förvaltning av domänfondens

skogar.

I fråga om arbetsuppgifterna för banmästarna, vilka äro placerade, Överbanmästare

i 16 och 18 lönegraderna, förste banmästare i 12 och 14 lönegraderna

samt banmästare i 10 lönegraden, ha angivits, att dessa bestå i

övervakning av trafiksäkerheten å viss bansträcka och att föreståndare för

banmästaravdelning i den mån baningenjören icke annorlunda bestämmer

ha att leda och kontrollera alla inom avdelningen förekommande underhållsoch

nybyggnadsarbeten. Dessutom skola banmästare svara för viss expeditionstjänst

och handhava avdelningens förråd m. m. En föreståndare för

banmästaravdelning har arbetsbefäl över 25 å 30 personer. Domänstyrelsen

har ansett att kronojägarna med hänsyn till befälsställningen närmast syntes

jämförliga med föreståndare för banmästaravdelning i lönegraderna A 10,

A 12 och A 14.

Beträffande vägmästarna, vilka äro hänförda till lönegrad A 13, har uppgivits,

att dessa under närmaste befäl av ingenjör och övervägmästare skola

leda vägunderhållsarbetena inom sina områden, inspektera vägarna m. m.

Vägmästare skall vidare svara för vägväsendets byggnader, förråd och maskiner

m. m. inom sitt område och på särskilt uppdrag utöva ledning och

tillsyn över byggnadsarbeten m. m. De årliga arbetskostnaderna utgöra 30 000

—90 000 kronor per vägmästarområde. Domänstyrelsen har funnit, att en

kronojägares arbetsbefäl snarast syntes vara större än en vägmästares och

att en kronojägare hade ett större antal arbetsuppgifter, vilka var för sig

krävde särskild erfarenhet och särskilda kvalifikationer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

21

Domänstyrelsen har beräknat, att en placering av samtliga kronojägare

i lönegrad A 12 och en uppfattning av de biträdande kronojägama i lönegrad

A 9 skulle medföra kostnadsökningar å 160 000 respektive 8 000 kronor

för år.

Domänstyrelsen har slutligen hemställt, att de i personalförteckningen

upptagna kronojägarbefattningar, vilka icke tagits i anspråk, finge återbesättas

i den mån styrelsen funne behov därav föreligga.

Såväl statskontoret som allmänna lönenämnden ha i sina remissutlåtanden

funnit en viss lönedifferentiering, nämligen i lönegraderna A 10 och 12,

böra bibehållas för kronojägarbefattningama. För biträdande kronojägare

har föreslagits en uppflyttning i A 8.

Statskontoret har sålunda i frågan bland annat anfört.

Det är i viss mån förvånande att de bestämda olägenheter, vilka nu anföras

som motiv för en återgång till ett system med enhetbg lönegradsplacering,

icke före omläggningen blivit uppmärksammade. Man nödgas härav

draga den slutsatsen, att huvudskälet för 1942 års lönegradering var att

bereda kronojägarna någon förbättring i löneförhållandena, ehuru hinder

ansågs föreligga för en generell uppflyttning av hela denna personalkategori,

varför man tills vidare bortsåg från olägenheterna av en lönedifferentiering.

Emellertid vill det förefalla statskontoret som örn en viss lönedifferentiering

alltjämt borde bibehållas, bl. a. för att bevara möjligheten till befordran

av de mest förtjänta bland kronojägarna. Nära till hands ligger då att tänka

sig en uppdelning av kronojägama på lönegraderna A 10 och 12 med sådan

fördelning mellan grupperna, att kontinuiteten i fråga om arbetsledningen

och skogarnas skötsel icke behöver lida avbräck genom alltför täta^ eller

talrika omflyttningar i samband med befordran. Detta syfte torde nås genom

uppflyttning av samtliga kronojägare i lönegrad A 9 till lönegrad A 10

och bibehållande av oförändrat antal kronojägare i lönegrad A 12. Proportionen

skulle då bliva 400 kronojägare i lönegrad A 10 och 70 i lönegrad

A 12.

Till statskontorets skrivelse har fogats ett särskilt yttrande av statskommissarie

Norberg, vari denne på de av domänstyrelsen anförda skälen tillstyrkt,

att kronojägarna placerades i lönegrad A 12 eller samma lönegrad

som han inom skogsvårdsstyrelseutredningen förordat för de med kronojägarna

närmast jämförliga länsskogvaktarna.

Allmänna lönenämnden har bland annat andragit.

Vad tidigare förekommit i denna fråga ger enligt lönenänmdens mening

vid handen, att i avseende å kronojägarnas arbetsuppgifter sådana skiljaktigheter

föreligga mellan olika bevakningstrakter, att en enhetlig lönegradsplacering

för samtliga kronojägare nu icke bör genomföras. En så väsentlig

avvikelse från de år 1942 antagna grunderna för kronojägare änstemas lönegradsplacering

synes lönenämnden böra upptagas till prövning i samband

med den allmänna lönerevisionen. För närvarande finner sig lönenämnden

endast kunna förorda, att differentieringen av kronojägarna begränsas så till

vida, att de fördelas å två olika lönegrader. Då vidare den gällande placeringen

av vissa kronojägare i 9 lönegraden förefaller lönenämnden väl låg,

vill det synas lönenämnden, som örn kronojägarbefattningama i nämnda lönegrad

lämpligen böra uppdelas å 10 och 12 lönegraderna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

Sveriges kronojägareförbund har i remissutlåtande förklarat, att de av

domänstyrelsen framförda synpunkterna helt överensstämde med kronojägarkårens.

Under framhållande bland annat att kronojägamas göromål vöre

av självständig och kvalificerad natur och att kronojägama vore anförtrodda

en betydelsefull uppgift i den statliga skogsförvaltningen har förbundet emellertid

uttalat, att kronojägarna enligt förbundets mening borde placeras lägst

i lönegrad A 13 och de biträdande kronojägarna lägst i A 10.

Departementschefen.

Enligt min mening föreligga vissa skäl för att cheferna för första och andra

skogsbyrån samt skogstekniska byrån böra tillsättas medelst förordnande

på viss tid. Emellertid anser jag mig icke för närvarande böra framlägga

förslag i sådan riktning, då en ändring av löneställningen för ifrågavarande

befattningshavare icke synes böra ske annorledes än i samband med en

allmän omprövning av byråchefsbefattningarnas lönegradsplacering och av

principerna för tillsättande av dessa befattningar, medelst fullmakt respektive

konstitutorial eller medelst förordnande på viss tid. 1 betraktande av

denna min inställning till frågan om byråchefstjänsterna torde jämväl med

avgörandet av spörsmålet örn överjägmästarnas löneställning böra tills vidare

anstå.

Vidkommande frågan örn inrättande av en särskild personalbyrå i domänstyrelsen

må framhållas, att den nuvarande uppdelningen av personalärenden

på olika byråer synes medföra risk för bristande enhetlighet vid ärendenas

bedömning. Handläggningen tynges även av att vissa ärenden måste genomgå

behandling å flera byråer innan avgörande kan träffas. Genom att samla personalärendena

till en avdelning synes enhetlighet vid behandlingen av dessa

ärenden säkras, varjämte förenklingar i arbetssättet kunna genomföras. Såsom

domänstyrelsen anfört kan även större uppmärksamhet ägnas åt frågor angående

personalvård m. m. En lättnad i arbetsbördan skulle vidare vinnas å

de övriga byråerna samt inom lokalförvaltningen. Bland annat skulle sålunda

en byråassistentbefattning i 20 lönegraden å kameralbyrån ävensom en kontorsbiträdestjänst

vid nuvarande innehavares avgång kunna indragas. Härjämte

skulle en assistent å skogsbyråerna kunna frigöras för andra arbetsuppgifter.

På grund av det anförda förordar jag i likhet med remissmyndigheterna,

att den föreslagna koncentrationen av personalärenden genomföres.

Icke heller har jag något att erinra mot att de ärenden angående arbetsavtal

m. m., som nu åvila ombudsmannen, biträdande ombudsmannen och arbetsteknikern,

sammanföras med personalärendena och att för dessa två grupper

av ärenden inrättas en personalbyrå. Denna torde i enlighet med domänstyrelsens

förslag böra uppdelas på en personalavdelning och en avdelning

för arbetarärenden. Däremot kan jag icke tillstyrka, att för byrån avses det

antal högre kvalificerade befattningshavare, som domänstyrelsen föreslagit.

I likhet med flertalet remissmyndigheter anser jag, att föreståndaren för avdelningen

för arbetarärenden bör vara chef för byrån. För att biträda ho
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

23

nom vid handläggningen av arbetarärenden torde det vara till fyllest med

den nuvarande biträdande ombudsmannen och arbetsteknikem. Byråchefen

synes böra placeras i 30 lönegraden. Som ställföreträdare för byråchefen

bör föreståndaren för personalavdelningen tjänstgöra. Med hänsyn till att

denne får en ansvarsfullare ställning och en mera omfattande föredragningsskyldighet

än enligt den av domänstyrelsen föreslagna organisationen förordar

jag, att för honom inrättas en byrådirektörstjänst i 28 lönegraden. Befattningshavarna

å byrån skulle i övrigt utgöras av en kontorsskrivare och

fyra kontorsbiträden. I avvaktan på närmare erfarenheter av byråns verksamhet

och i betraktande av att statstjänstemännens lönefråga för närvarande

är föremål för utredning synas de högre befattningarna tills vidare

böra placeras å extra ordinarie stat. Den av mig förordade organisationen

innebär sålunda, att den nuvarande befattningen som ombudsman i lönegrad

Eo 28 omändras till en byråchefstjänst i Eo 30 och att en byrådirektörsbefattning

i Eo 28 inrättas, varvid den nuvarande tjänsten som förste revisor

i A 24 skall föras å övergångsstat.

Vad angår framställningen örn uppflyttning av de i lönegrad A 20 placerade

biträdande jägmästarna är jag icke beredd att föreslå ett upphävande

av den år 1942 genomförda uppdelningen av befattningarna som biträdande

jägmästare i lönegraderna A 20 och A 22. Den höga genomsnittliga medelåldern

för biträdande jägmästare i 20 lönegraden har föranletts av ogynnsamma

befordringsförhållanden. En förbättring i dessa torde emellertid vara

att emotse på grund av ålderssammansättningen hos domänverkets personal i

högre lönegrader. Jag vill tillika erinra om att jag i proposition till årets

riksdag föreslagit, att skogsvårdsstyrelsernas assistenter, vilkas arbetsuppgifter

närmast torde motsvara ifrågavarande biträdande jägmästares, skulle i

lönehänseende jämställas med befattningshavare i lönegrad A 20.

Vissa skäl synas tala för att de i 9 och 10 lönegraderna placerade kronojägama

beredas en förbättrad löneställning. Med hänsyn till pågående lönerevision

anser jag mig dock icke nu böra till slutligt avgörande upptaga denna

fråga. Av samma skäl torde även få anstå med avgörandet av spörsmålet

om de biträdande kronojägarnas lönegradsplacering.

Jag har icke något att invända mot att, såsom domänstyrelsen begärt, styrelsen

skall få besätta de i personalförteckningen för domänverket upptagna

kronojägarbefattningar, vilka ännu icke tagits i anspråk, i den män styrelsen

finner behov därav föreligga.

Ny personalförteckning för domänverket — upptagande tjänstemän i högre

lönegrad än A 20 — torde böra underställas riksdagen för godkännande.

Härjämte bör inhämtas riksdagens medgivande för Kungl. Maj:t att i tjänsteförteckningen

vidtaga den förändring, som av mig i det föregående förordats.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) med tillämpning tills vidare från och med den 1 juli

1946 för domänverket fastställa följande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ............................. G 16

1 överdirektör och souschef .................... C 11

1 försäljningschef ............................ C 10

5 byråchefer ................................. A 30

10 Överjägmästare .............................. A 29

2 byrådirektörer .............................. A 28

1 förste domänfiskal .......................... A 28

1 domänfiskal ................................ A 26

1 domänkamrerare ........................... A 26

1 domänstatistiker ............................ A 26

1 förste byråsekreterare ....................... A 26

1 intendent .................................. A 26

100 jägmästare ................................. A 26

4 skogsskoleföreståndare ...................... A 26

1 Överkontrollör .............................. A 26

2 dikningsledare .............................. A 24

2 förste byråsekreterare ........................ A 24

3 skogstaxatorer .............................. A 24

55 biträdande jägmästare ...................... A 22

1 byråsekreterare ............................. A 21

2 revisorer ...................................A 21

Tjänstemän å övergångsstat.

1 byråchef .................................. A 30

1 skogsskoleföreståndare ...................... A 25

1 byråjägmästare ............................. A 24

1 förste revisor................................ A 24;

Anm. Innehavaren av den~å övergångsstat upptagna befattningen såsom

byråchef skall vara skyldig att tills vidare tjänstgöra såsom Överjägmästare.

Av jägmästarbefattningarna må tre befattningar icke återbesättas utan Kungl.

Maj:ts medgivande.

2) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av mig

i det föregående förordad förändring.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

467430. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av kontorsbyggnader för domänverket. s. 11 i texten
  2. JoU 1946:74 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn lönegrads place ring av kronojägare och biträdande kronojägare. s. 7 i texten
  3. JoU 1946:62 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fastställande av personalförteckning för domänverket, m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten