Sök i Ratio Lex

Angående tfänstårsberåknirtg i pensionshänseende för förre ämnesläraren vid skeppsgosseskolan i Karlskrona M. Karlkvist m. m

1946-03-01 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:128, Angående tfänstårsberåknirtg i pensionshänseende för förre ämnesläraren vid skeppsgosseskolan i Karlskrona M. Karlkvist m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

b

Nr 128.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tfänstårsberåknirtg

i pensionshänseende för förre ämnesläraren vid

skeppsgosseskolan i Karlskrona M. Karlkvist m. m.;

given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av Magda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Jolm Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Statsrådet Ericsson anmäler uppkomna frågor örn tjänstårsheräkning i

pensionshänseende för förre ämnesläraren vid skeppsgosseskolan i Karlskrona

M. Karlkvist m. m. och anför därvid följande.

1 :o.

Förre ämnesläraren å övergångsstat vid skeppsgosseskolan i Karlskrona

Ernst Marcus Samuel Karlkvist. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Karlkvist är född den 8 januari 1881 och således 65 år gammal;

att han tjänstgjort såsom vikarierande folkskollärare under tiden 8 september

1903—27 april 1904 och såsom ordinarie folkskollärare under tiden

15 augusti 1904—30 juni 1913, varvid han för liden 1 januari 1907—30 juni

1913 erlagt tjiinstepensionsa vgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

att han innehaft anställning såsom extra ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskola under läsåren 1916/18, såsom extra ordinarie ämneslärare

och tillförordnad rektor vid högre folkskola under läsåret 1919/20 samt såsom

vikarierande eller extra ordinarie ämneslärare vid skilda kommunala

mellanskolor under läsåren 1920/22 och under höstterminen 1922, varvid

han för tiden 1 januari 1920—31 december 1922 erlagt tjänstepensionsavgifter

till statens pensionsanstalt;

att han för sin förenämnda tjänstgöring under tiden 1 januari 1907—30

juni 1913 samt 1 januari 1920—31 december 1922 äger rätt till uppskjuten

tjänstepension enligt reglementet för statens pensionsanstalt å 159 kronor för

år jämte pensionsförhöjning samt dyrtids- och kristillägg;

att han innehaft anställning såsom ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan

i Karlskrona alltsedan den 1 januari 1923, varvid han sedan den 1

juli 1939 i anledning av skolans indragning varit uppförd å övergångsstat;

att han är underkastad lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension i dess lydelse före den 1 juli 1935, varvid

rätt för honom att komma i åtnjutande av pension enligt nämnda lag inträder

vid uppnådda 65 levnads- och 33 tjänstår;

samt att han vid pensionsålderns inträde den 8 januari 1946 kunde åberopa

en för pension beräknelig tjänstetid av omkring 23 år.

Karlkvist har hos Kungl. Majit anhållit att för erhållande av full pension

få tillgodoräkna de tider, varunder han före tillträdandet av ämneslärarbefattningen

vid skeppsgosseskolan i Karlskrona innehaft anställning eller

tjänstgjort vid folkskola, högre folkskola och kommunal mellanskola.

Försvarets civilförvaltning har tillstyrkt, att Karlkvist måtte av tid, varunder

han före tillträdandet den 1 januari 1923 av befattningen som ordinarie

ämneslärare vid skeppsgosseskolan i Karlskrona innehaft eller tjänstgjort i

lärarbefattningar utom statens tjänst, såsom tjänstår för pension enligt civila

tjänstepensionslagen tillgodoräkna så lång tid som erfordrades för att han

skulle komma i åtnjutande av hel pension, dock med skyldighet för honom

att å pensionen vidkännas avdrag med belopp, motsvarande honom tillkommande

uppskjuten tjänstepension enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

Statens pensionsanstalt har förklarat sig intet ha att erinra mot att rätt

till tjänstårsberäkning medgives sökanden i enlighet med vad försvarets civilförvaltning

hemställt.

Även statskontoret har tillstyrkt försvarets civilförvaltnings förslag.

Jag torde få erinra, att fyra förutvarande ordinarie ämneslärare vid de indragna

skeppsgosseskolorna, bland dem Karlkvist, äro upptagna å marinens

övergångsstat. Beträffande dessa har vid skilda tillfällen övervägts, huruvida

de skulle kunna ifrågakomma för läraruppgifter vid den civila undervisningen

inom marinen, men frågan härom är ännu icke slutligt löst (1946

års statsverksproposition, IV huvudtiteln, s. 165). Karlkvist är den äldste av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

7

ifrågavarande lärare och, såvitt av tillgängliga uppgifter framgår, den ende

av dem, beträffande vilken särskild tillgodoräkning i pensionshänseende behöver

ifrågasättas. I sak synes mig någon erinran icke vara att göra mot att

tillgodoräkning i detta fall medgives i enlighet med myndigheternas förslag.

Med hänsyn till för Karlkvist gällande pensioneringsbestämmelser erfordras

härför riksdagens medverkan. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att förre ämnesläraren å övergångsstat vid skeppsgosseskolan

i Karlskrona Ernst Marcus Samuel Karlkvist må av

tid, varunder han före tillträdandet den 1 januari 1923 av

befattningen som ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan

i Karlskrona innehaft eller tjänstgjort i lärarbefattning

utom statens tjänst, såsom tjänstår för pension enligt lagen

den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension tillgodoräkna så lång tid som erfordras,

för att han må komma i åtnjutande av hel pension, dock

med skyldighet för honom att å pensionen vidkännas avdrag

med belopp, motsvarande honom tillkommande uppskjuten

tjänstepension enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

2:o.

Husmodern vid John och Mathilda Lennings sjukhem i Norrköping Elsa

Lovisa Ahlin. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ahlin är född den 11 februari 1887 och alltså 59 år gammal;

att hon under tiden 1 januari 1918—31 januari 1923 varit anställd såsom

husmoder och köksföreståndarinna vid Värnamo sjukstuga och under tiden

1 februari 1923—31 januari 1927 innehaft motsvarande befattning vid Värnamo

lasarett;

att hon sedan den 1 februari 1927 innehar anställning såsom husmoder vid

John och Mathilda Lennings sjukhem i Norrköping, vilken befattning är

förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt;

samt att hon beräknas avgå från sin tjänst med utgången av februari

1947.

Styrelsen för John och Mathilda Lennings sjukhem i Norrköping har hos

Kungl. Maj:t gjort framställning örn rätt för Ahlin att — mot erläggande av

erforderliga avgifter — såsom tjänstår för pension från statens pensionsanstalt

tillgodoräkna tiden 1 januari 1918—31 januari 1927. Styrelsen har

därvid anfört, att pensionsåldern för husmodersbefattningen vid hemmet

vore 60 år och att Ahlin från och med den 1 mars 1947 enligt från .statens

pensionsanstalt lämnad uppgift kunde beräknas erhålla en årlig pension av

869 kronor jämte dyrtidstillägg och kristillägg. Från landstinget i Jönköpings

län hade meddelats, att Ahlin icke kunde påräkna någon pension för sin

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

tjänstgöring vid sjukstugan och lasarettet i Värnamo, enär enligt för landstingets

befattningshavare gällande pensionsreglemente en förutsättning för

rätt till pension vöre, att befattningshavaren kvarstannade i landstingets

tjänst till dess pensionsåldern uppnåtts.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen.

Statens pensionsanstalt har anfört följande:

Befattningen såsom husmoder vid John och Mathilda Lennings sjukhem

i Norrköping förenades med pensionsrält i pensionsanstalten genom beslut

den 24 februari 1922, varvid med stöd av § 6 reglementet för anstalten rätt

till retroaktiv tjänstårsberäkning för viss tid medgavs för befattningens dåvarande

innehavare. Vid sådant förhållande kan rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning

icke utan riksdagens hörande medgivas befattningens nuvarande

innehavare, vilken först med tillträdandet av befattningen vunnit anslutning

till pensionsanstalten.

Såsom förhållandena inom det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet

utvecklats, finner pensionsanstalten skäl numera föreligga att i ett

fall som det förevarande åtgärder vidtagas för att bereda befattningshavaren

den sökta rätten. Anstalten vill sålunda ej göra erinran mot att framställning

i detta syfte göres till riksdagen. Ett eventuellt medgivande synes emellertid

böra lämnas endast under villkor, att den engångsavgift, som skulle

hava utgått därest § 6 anstaltens reglemente varit å befattningshavaren tilllämplig,

erlägges.

Statskontoret har anslutit sig till vad statens pensionsanstalt anfört.

I likhet med myndigheterna anser jag mig böra tillstyrka, att Ahlin berättigas

att för erhållande av pension från statens pensionsanstalt tillgodoräkna

den tid, varunder hon varit anställd såsom husmoder och köksföreståndarinna

vid Värnamo sjukstuga och Värnamo lasarett. Såsom villkor

för medgivandet bör föreskrivas, att till statens pensionsanstalt inbetalas engångsavgift

enligt de av pensionsanstalten angivna grunderna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att husmodern vid John och Mathilda Lennings sjukhem

i Norrköping Elsa Lovisa Ahlin må för erhållande av pension

från statens pensionsanstalt tillgodoräkna tiden 1 januari

1918—31 januari 1927, varunder hon varit anställd såsom

husmoder och köksföreståndarinna vid Värnamo sjukstuga

och Värnamo lasarett, dock under villkor att till pensionsanstalten

inbetalas ett belopp, motsvarande den engångsavgift

som skulle hava utgått, därest § 6 anstaltens reglemente

varit i förevarande fall tillämplig.

3:o.

Förra barnmorskan hos Kronobergs läns landsting Elsa Carolina Gissle.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Gissle är född den 30 mars 1890 och alltså nära 56 år gammal;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

9

att hon, efter alt ha utexaminerats såsom barnmorska den 1 april 1915,

omedelbart anställts såsom ordinarie barnmorska (distriktsbarnmorska) i

Dädesjö kommun i Kronobergs län, vilken tjänst hon innehade till och med

den 31 mars 1943, då densamma indrogs;

att hon under tiden 1 april 1943—31 mars 1945 innehade anställning såsom

barnmorska vid Lenhovda sjukstugas barnbördsavdelning;

att tjänstepensionsunderlaget för den av Gissle innehavda bammorsketjänsten

vid Lenhovda sjukstuga, vilken är förenad med pensionsrätt i statens

pensionsanstalt, från och med den 1 januari 1944 höjts från 1 000 till

1 560 kronor;

samt att Gissle den 29 juni 1945 av statens pensionsanstalt förklarats berättigad

till en årlig tjänstepension av 1 251 kronor att utgå från och med

den 1 april 1945.

Genom den jämlikt beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 234; riksd. skr. nr

289) från och med den 1 januari 1944 genomförda pensionsregleringen för

barnmorskorna har tjänstepensionsunderlaget för distriktsbarnmorskoma obligatoriskt

höjts från 1 000 till 1 560 kronor. Vad beträffar övriga barnmorskor

kan på framställning av huvudmannen och efter vederbörligen godkänd

omreglering av befattningen tjänstepensionsunderlaget likaledes höjas

till 1 560 kronor. För att förhöjt pensionsunderlag skall med avseende å

föregående tjänstår bliva gällande för annan barnmorska än innehavare av

distriktsbarnmorskebefattning eller bammorskebefattning, för vilken staten

är huvudman, erfordras att engångsavgift motsvarande hela kostnaden för

pensionsökningen erlägges i den mån huvudmannan önskar tillförsäkra befattningshavaren

rätt att räkna tjänstår efter det högre pensionsunderlaget

jämväl för tid före underlagets höjning. För innehavare av distriktsbarnmorskebefattning

skall sådan engångsavgift erläggas allenast med det belopp,

för vilket huvudmannen enligt § 9 mom. 2 statens pensionsanstalts reglemente

äger att uttaga ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren.

Svenska barnmor skef örbundet har hos Kungl. Majit anhållit, att Gissle

måtte för retroaktiv tillämpning av tjänstepensionsunderlaget 1 560 kronor

med avseende å tjänstetid före den 1 januari 1944 få till statens pensionsanstalt

erlägga engångsavgift enligt de grunder, som gälla för distriktsbarnmorskorna.

Till stöd för framställningen har förbundet anfört, bland annat,

följande:

Enligt uppgift från statens pensionsanstalt utgör av Gissles pensionsbelopp

65 kronor pensionsökning motsvarande avgifter och statsbidrag, som tillgodoräknats

henne enligt reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt,

och återstoden eller 1 186 kronor den efter inträdet i statens pensionsanstalt

intjänta pensionen. Pensionsbeloppet grundar sig på tjänstårsberäkningsrätt

för tiden 30 mars 1920—31 mars 1945, d. v. s. 25 år, och på ett tjänstepensionsunderlag

av 1 176 kronor lill och med den 31 december 1943 och 1 560

kronor för tid därefter.

Därest den av Gissle innehavda distriktsbarnmorsketjänsten icke hade indragits

förrän i samband med den från och med den 1 januari 1944 genomförda

omläggningen av distriktsbarnmorskeväsendet, skulle Gissle ha fått tillgodoräkna

sig tjänstepensionsunderlag 1 560 kronor för tiden från och med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

den 30 mars 1920 och således kunnat erhålla en pension å (1 560 + 65=)

1 625 kronor för år, om en engångsavgift på omkring 900 kronor hade erlagts

till statens pensionsanstalt. På grund av att Gissle blev tvungen sluta sin anställning

som distriktsbarnmorska före den 1 januari 1944 skulle nu erfordras

en engångsavgift på över 5 000 kronor, för att hon skulle kunna

erhålla nämnda pensionsbelopp. Kronobergs läns landsting har förklarat sig

icke vilja erlägga engångsavgiften och Gissle har själv icke möjligheter att

erlägga densamma.

Det förhållandet att Gissle nio månader före barnmorskeväsendets omläggning

blivit uppsagd från distriktsbarnmorsketjänsten har således haft till följd

att hon kommit i ett avsevärt sämre pensionsläge än distriktsbarnmorskor

med samma eller till och med kortare tjänstgöringstid. Barnmorskeförbundet

anser det orättvist, att Gissle efter tjänstgöring 28 år som distriktsbammorska

och 2 år som anstältsbarninorsk a skall erhålla mindre pension än

exempelvis en barnmorska, som vid pensionsåldern avgår efter allenast 25

års tjänstgöring som distriktsbarnmorska.

Barnmorskeförbundet finner det också vara anmärkningsvärt, att den av

Gissle innehavda distriktsbarnmorsketjänsten indrogs efter det att 1941 års

barnmorskeutrednings förslag angående barnmorskeväsendets omläggning

avgivits. Det synes hava varit naturligt, att indragningen av nämnda tjänst

hade fått anstå tills omläggningen genomförts och att således tjänsten indragits

år 1944 samtidigt med att ett flertal andra distriktsbarnmorskor till

följd av minskningen i antalet tjänster blevo uppsagda. I så fall hade Gissle

automatiskt kommit i åtnjutande av den högre pensionen.

Sammanfattningsvis torde kunna sägas, att Gissle genom ovan anförda

omständigheter utan eget förvållande blivit försatt i en pensionsställning,

som icke svarar mot den av henne fullgjorda tjänstgöringen.

Statens pensionsanstalt har anfört, bland annat, följande:

Gissle blev så sent som allenast nio månader före den med 1944 års ingång

genomförda omläggningen av distriktsbarnmorskeväsendet överflyttad

från den av henne då innehavda distriktsbarnmorskebefattningen till annan

barnmorsketjänst hos landstinget, nämligen vid Lenhovda sjukstugas barnbördsavdelning.

Om hon i stället med bibehållande av distriktsbarnmorskebefattningen

erhållit tjänstledighet för att uppehålla tjänsten vid sjukstugan,

hade hon den 1 januari 1944 automatiskt blivit delaktig av de då ikraftträdande

nya pensionsvillkoren för distriktsbarnmorskor liksom fallet var

med andra distriktsbarnmorskor, åt vilka till följd av distriktsbarnmorskeväsendets

omläggning fortsatt anställning i distriktsbarnmorsketjänst icke

kunde beredas men som övergångsvis med statsbidrag till avlöningen tilllätos

kvarstå i tjänst under del av år 1944. Med hänsyn härtill synes det pensionsanstalten

skäligt, att i enlighet med den gjorda framställningen engångsavgiften

för Gissle för retroaktiv tillämpning av tjänstepensionsunderlaget

1 560 kronor med avseende å tjänstetid före den 1 januari 1944 får beräknas

enligt de grunder som skulle hava tillämpats, om Gissle sistnämnda dag

fortfarande varit innehavare av den frånträdda distriktsbarnmorskebefattningen.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot vad statens

pensionsanstalt i ärendet tillstyrkt.

I likhet med myndigheterna anser jag mig böra tillstyrka, att Gissle berättigas

att för retroaktiv tillämpning å henne med avseende å tjänstetid

före den 1 januari 1944 av det för distriktsbarnmorska numera gällande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

11

tjänstepensionsunderlaget 1 560 kronor erlägga engångsavgift enligt de av

pensionsanstalten angivna grunderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

att engångsavgiften till statens pensionsanstalt för förra

barnmorskan hos Kronobergs läns landsting Elsa Carolina

Gissle för retroaktiv tillämpning å henne med avseende å

tjänstetid före den 1 januari 1944 av det för distriktsbammorska

numera gällande tjänstepensionsunderlaget 1 560

kronor må beräknas i enlighet med de grunder, som skulle

hava tillämpats, därest Gissle den 1 januari 1944 fortfarande

varit innehavare av den av henne den 31 mars 1943 frånträdda

distriktsbammorskebefattningen.

4:o.

Länsjägmästaren hos skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län Karl Erik

Kallin. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Kallin är född den 31 maj 1882 och alltså inemot 64 år gammal;

att han under tiden 27 juni 1907—16 mars 1908 tjänstgjort såsom extra

jägmästare å distrikt;

att han under tiden 17 mars 1908—30 juni 1916 tjänstgjort i olika befattningar

i domänverket;

att han under tiden 1 juli 1916—31 oktober 1924 varit anställd i enskild

tjänst;

att han sedan 1 december 1924 innehar anställning såsom länsjägmästare

hos skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, från vilken tjänst han beräknas

skola avgå med utgången av maj 1947;

samt att den av Kallin innehavda länsjägmästarbefattningen förenats med

pensionsrätt i statens pensionsanstalt från och med den 1 januari 1925.

Kallin har hos Kungl. Majit anhållit att såsom tjänstår för pension enligt

statens pensionsanstalts reglemente få tillgodoräkna sin anställningstid

inom domänverket, varvid Kallin förklarat sig beredd att till pensionsanstalten

inbetala erforderlig engångsavgift.

Domänstyrelsen har förklarat sig icke ha något att erinra mot den av Kallin

gjorda framställningen.

Statens pensionsanstalt har anfort i huvudsak följande:

Vid inträdet den 31 maj 1947 i pensionsåldern äger Kallin tillgodoräkna

högst 22 år 5 månader såsom tjänstår för pensionens bestämmande. På

framställning av huvudmannen och mot erläggande av föreskriven engångsavgift

kan pensionsanstalten med stöd av § 6 anstaltens reglemente medgiva

honom rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning för december 1924. Med

förevarande framställning synes sökanden avse att erhålla medgivande av

rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning mot engångsavgift för tiden 17 mars

1908—30 juni 1916, varunder han tjänstgjort i olika befattningar i domänverket,

som örn bestämmelserna i § 6 reglementet varit å berörda befattning
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

ar tillämpliga. Motsvarande medgivande har med avseende å tid för anställning

i statens tjänst tidigare lämnats av Kungl. Majit och riksdagen i ett

fall (prop. 1940: 72, p. 1; bankoutsk. uti. nr 17, p. 1.; riksd. skr. nr 125) i

fråga om tid, varunder vederbörande tjänstgjort vid viss försöksverksamhet

vid Alnarps trädgårdar och ansetts hava haft fast anställning Med hänsyn

härtill vill pensionsanstalten icke motsätta sig, att jämväl beträffande sökanden

ett dylikt medgivande lämnas. Härvid anser anstalten dock att endast

tid, varunder sökanden innehaft årsförordnande, eller tiden 1 januari

1911—30 juni 1916, bör tagas i betraktande. Sökandens tidigare anställningar

synas icke ha varit av den beskaffenhet, att medgivande vid sidan av gällande

bestämmelser av rätt till tjänstårsberäkning för pension enligt reglementet

för anstalten bör lämnas beträffande desamma.

Engångsavgiften torde med hänsyn till skogsvåndsstyrelsemas publika natur

och i betraktande av att den för tillgodoräkning ifrågasatta tjänstgöringen

fullgjorts i statens tjänst böra bestämmas till det belopp, för vilket huvudmannen

enligt § 9 mom. 2 anstaltens reglemente skulle ägt uttaga ersättning

av sökanden, därest reglementets § 6 varit tillämplig.

Statskontoret har förklarat sig biträda vad statens pensionsanstalt sålunda

föreslagit.

I likhet med myndigheterna vill jag tillstyrka, att Kallin medgives för

erhållande av pension från statens pensionsanstalt tillgodoräkna viss tid, varunder

han tjänstgjort i olika befattningar i domänverket. Då sökanden innehaft

sammanhängande förordnande med årsarvode under tiden 1 maj 1910

—30 juni 1916, anser jag skäligt att tillgodoräkningen får avse nämnda tid.

Såsom villkor för medgivandet bör föreskrivas att till statens pensionsanstalt

inbetalas engångsavgift enligt de av pensionsanstalten angivna grunderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att läns jägmästaren hos skogs vårdsstyrelsen i Västerbottens

län Karl Erik Kallin må för erhållande av pension

från statens pensionsanstalt tillgodoräkna tiden 1 maj 1910

—30 juni 1916, varunder han innehaft anställning vid domänverket,

dock under villkor att Kallin till pensionsanstalten

inbetalar ett belopp, motsvarande den engångsavgift som

skulle hava belöpt å honom, därest § 6 anstaltens reglemente

varit i förevarande fall tillämplig.

Vad föredraganden sålunda under punkterna Ilo—4:o

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberäkning i pensionshänseende för förre ämnesläraren vid skeppsgosseskolan i a1 i texten
  2. BU 1946:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tjänstårsberäkning i pensions hänseende för förre ämnesläraren vid skeppsgosseskolan i Karlskrona M. s. 4 i texten