Sök i Ratio Lex

Angående dels e. o. byråsekreteraren hos statskontoret N. G. Svensons pensionsförmåner, dels ock pension åt ingenjören vid armé för vältning ens tygavdelning E.-E. Stollenwerks efterlevande

1946-03-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:129, Angående dels e. o. byråsekreteraren hos statskontoret N. G. Svensons pensionsförmåner, dels ock pension åt ingenjören vid armé för vältning ens tygavdelning E.-E. Stollenwerks efterlevande

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129.

13

Nr 129.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dels e. o. byråsekreteraren

hos statskontoret N. G. Svensons pensionsförmåner,

dels ock pension åt ingenjören vid armé

för vältning ens tygavdelning E.-E. Stollenwerks efterlevande;

given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Statsrådet Ericsson anmäler uppkomna frågor om dels e. o. byråsekreteraren

hos statskontoret N. G. Svensons pensionsförmåner, dels och pension

åt ingenjören vid arméförvaltningens tygavdelning E.-E. Stollenwerks efterlevande

och anför därvid följande.

l:o.

I skrivelse den 31 januari 1946 har statskontoret hemställt, att Kungl.

Majit ville utverka riksdagens medgivande till att extra ordinarie byråsekreteraren

hos ämbetsverket Nils Gustaf Svenson vid avgång ur tjänst skall

vara berättigad till pension, såsom örn han varit innehavare av ordinarie

tjänst i 21 lönegraden hos ämbetsverket.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Vid statens övertagande av civilstatens änke- och pupillkassa den 1 juli

1937 övergick Svenson, som då var revisor hos kassan, till anställning hos

statskontoret, därvid han förordnades att från och med sistnämnda dag uppehålla

notariebefattning i lönegraden B 21 å extra stat (numera byråsekreterartjänst

i lönegraden Eo 21). Jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 18 juni 1937

skulle beträffande befattningshavare, som vid statsövertagandet av nämnda

kassa var innehavare av ordinarie befattning hos kassan och övergick till

befattning i statens tjänst, gälla att hans avlönings- och pensionsförmåner

icke finge understiga dem, som han vid tiden för övertagandet åtnjöt för sin

tjänst hos kassan, däri inbegripet provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg

enligt då gällande grunder.

I sin nyssnämnda skrivelse har statskontoret anfört i huvudsak följande.

Svenson, som är född den 10 november 1881, hade den 30 december 1912

antagits och förordnats att från och med den 1 januari 1913 vara revisor

hos civilstatens änke- och pupillkassa. I denna befattning, som jämlikt brev

den 30 december 1926 var i lönehänseende hänförd till lönegraden B 21, åtnjöt

Svenson från och med den 1 juli 1925 lön enligt 24 löneklassen. Då

Svenson i förenämnda tjänst hos statskontoret författningsenligt kunde placeras

högst i 23 löneklassen (högstad lönegraden förekommande löneklass), hemställde

ämbetsverket hos Kungl. Majit att till Svenson skulle, räknat från och

med den 1 juli 1937 och så länge han innehade tjänsten i fråga, utgå lön

enligt 24 löneklassen. Denna hemställan blev av Kungl. Majit bifallen enligt

beslut den 6 maj 1938.

Vidare må framhållas, att Svenson, som varit placerad å statskontorets

pensionsbyrå, icke kunnat beredas mot hans kassatjänst svarande ordinarie

tjänst hos ämbetsverket. På pensionsbyrån finnes överhuvud icke någon ordinarie

tjänst i 21 lönegraden, och för ämbetsverkets övriga ordinarie tjänster

i sagda lönegrad — revisors- och byråsekreteraretjänster — har Svenson

icke kunnat komma i fråga.

Med utgången av november 1946 uppnår Svenson den för hans innehavande

extra ordinarie byråsekreterarebefattning gällande pensionsåldern. Han

torde då vara berättigad att avgå från denna tjänst med rätt till med tjänsten

förenad pension. Därjämte torde han enligt förenämnda brev den 18

juni 1937 vara berättigad att intill uppnådda 67 år åtnjuta tillägg till pensionen

med sådant belopp, att de sammanlagda förmånerna motsvara de avlöningsförmåner

han vid tiden för kassaövertagandet åtnjöt för sin tjänst hos

kassan. Svenson har emellertid förklarat sig beredd att kvarstå i sin innehavande

tjänst till fyllda 67 år. Då det med hänsyn till den ännu förekommande

tillämpningen av äldre familjepensionsbestämmelser är till fördel att

tillsvidare påräkna Svensons arbetskraft, har statskontoret för avsikt att

medgiva, att Svenson bibehålies i befattningen hos ämbetsverket tills vidare

under ett år efter pensionsåldern samt att sedermera hos Kungl. Majit

hemställa om medgivande av anstånd med hans entledigande under ytterligare

ett år.

Vid nu angivna förhållanden och med beaktande av att Svenson vid kassaövertagandet

utan att därtill vara förpliktad övergått till anställning i statens

tjänst samt att han under sin tjänstgöring hos statskontoret på ett förtjänstfullt

sätt fullgjort honom ålagda arbetsuppgifter anser statskontoret

skäligt, att Svenson vid sin avgång ur tjänst kommer i åtnjutande av samma

pensionsförmåner — i såväl tjänste- som familjepensionshänseende — som

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

om han varit innehavare av en ordinarie tjänst i 21 lönegraden hos statskontoret.

Med hänsyn till de i ärendet föreliggande särskilda omständigheterna anser

jag skäligt, att Svenson på sätt statskontoret föreslagit i såväl tjänstesom

familjepensionshänseende erhåller samma ställning som om han varit

ordinarie tjänsteman i lönegraden A 21. Jag hemställer därför, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vid bestämmandet av tjänstepension åt extra ordinarie

byråsekreteraren hos statskontoret Nils Gustaf Svenson eller

av familjepension åt hans efterlevande skall så anses, som

om han varit ordinarie tjänsteman i lönegraden A 21.

2:o.

I skrivelse den 17 juli 1945 har arméförvaltningens tygavdelning hemställt,

att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärd i syfte att ingenjören Ernst-Erik Stollenwerks

efterlämnade änka och barn tillförsäkras pension av den storlek

som skulle ha tillkommit dem, om Stollenwerk vid tiden för sitt frånfälle

varit extra ordinarie tjänsteman i lönegrad MEo 21.

Under försök med sprängning av stridsvagnsminor å Marma skjutfält den

21 december 1944 inträffade en svår sprängningsolycka, varvid bland andra

ingenjören hos arméförvaltningens tygavdelning Ernst-Erik Stollenwerk omkom.

Den avlidne, som påbörjat provtjänstgöring hos dåvarande tygdepartementet

den 1 september 1943 och anställts såsom extra tjänsteman i lönegrad

MEx 18 från och med den 1 december 1943 och i lönegrad MEx 20 från och

med den 1 april 1944, anställdes från och med den 6 november 1944 medelst

kontrakt mot lön av 750 kronor för månad i ett för allt såsom chef

för vapenbyråns mingrupp.

Stollenwerk efterlämnade änkan Greta Maria Stollenwerk, född Bohman

den 26 juni 1916, samt sönerna Ernst Åke, född den 10 december 1938, och

Ernst Erik, född den 14 juli 1945. Dödsboets behållning uppgick till 21 410

kronor.

Genom beslut den 28 mars och den 15 oktober 1945 har riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete

tillerkänt änkan och envar av sönerna årliga livräntor å 975 respektive

650 kronor, alt utgå till änkan så länge hon lever ogift och till barnen till

dess de uppnått 16 års ålder.

I sin nyssnämnda skrivelse har arméförvaltningens tygavdelning anfört:

Då Stollenwerk vid tiden för dödsolyckan endast var kontraktsanställd hos

tygavdelningen, saknade han rätt till tjänstepension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,

och hans änka och barn äro ej berättigade att komma

i åtnjutande av pensionsförmåner jämlikt allmänna familjepensionsreglementet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 129.

Under sin anställning hos tygavdelningen har Stollenwerk uteslutande tagits

i anspråk för försöks- och konstruktionsverksamhet inom minområdet.

Han har därvid utfört ett synnerligen gediget och förtjänstfullt arbete, som

varit av stort värde för försvaret. Stollenwerks arbete med minförsök har

ansetts vara av ytterst farlig art, och detta har dessvärre bekräftats genom

den svåra olyckshändelse, som inträffat å Marma skjutfält vid de under

ledning av bland andra Stollenwerk företagna sprängningarna.

Med hänsyn till att Stollenwerk omkommit under utövande av dylik farlig

verksamhet i statens tjänst och då han — därest han ej avlidit — med

största sannolikhet inom kort tid skulle hava av tygavdelningen antagits till

extra ordinarie tjänsteman i lönegrad MEo 21, synas starka billighetsskäl

tala för att Stollenwerks efterlämnade änka och barn tillförsäkras visst ytterligare

understöd.

Försvarets civilförvaltning har hemställt örn engångsersättning till änkan

samt utverkande av uppfostringsbidrag till barnen och därvid anfört huvudsakligen

följande.

Ehuru förevarande framställning synes behjärtansvärd, är civilförvaltningen

av principiella skäl icke beredd att tillstyrka utverkande av årlig

pension åt änkan. Ämbetsverket vill emellertid tillstyrka, att änkan tilldelas

en såsom skälig ansedd engångsersättning av förslagsvis I 500 kronor, motsvarande

i runt tal familjepensionsunderlaget i lönegrad MEo 21 jämte tillläggsförmåner

efter avdrag av livräntebeloppet till änkan. Vidare synas barnen,

såsom tidigare skett i vissa liknande fall, böra tillerkännas årliga uppfostringsbidrag

att utgå till dess barnen uppnått en ålder av 18 år. Bidragen

torde böra bestämmas till 384 kronor för år för vart och ett av barnen.

Statskontoret har i likhet med försvarets civilförvaltning på grund av

föreliggande särskilda omständigheter — trots Stollenwerks korta anställningstid

i statens tjänst — funnit skäligt, att årliga uppfostringsbidrag å 384

kronor bereddes ett vart av Stollenwerks barn. Ämbetsverket kunde däremot

med hänsyn såväl till änkan Stollenwerks ålder som till att behållningen i

dödsboet efter Stollenwerk uppgått till 21 410 kronor icke tillstyrka, att till

änkan skulle utbetalas understöd av statsmedel, således icke heller, på sätt

civilförvaltningen föreslagit, i form av engångsersättning.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har inkommit med en promemoria

i ärendet.

För egen del kan jag vid bedömningen av förevarande ärende icke underlåta

att fästa avgörande vikt vid att Stollenwerk omkommit under utövning

i statens tjänst av verksamhet av ytterst farlig natur. Med hänsyn härtill

och till de i övrigt i detta fall föreliggande omständigheterna finner jag mig

böra förorda, att ersättningsfrågan bedömes efter relativt förmånliga grunder.

Jag anser sålunda — i viss anslutning till den uppfattning som i ärendet hävdats

av arméförvaltningens tygavdelning — skäligt, att Stollenwerks änka

och barn i familjepensionshänseende försättas i samma läge, som örn Stollenwerk

vid sitt frånfälle varit extra ordinarie tjänsteman sedan den 6 november

1944. Tillräcklig anledning att härvid gå utöver den lönegrad, i vilken be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

17

gynnelselönen närmast motsvarar det till Stollenwerk utgående arvodet, eller

lönegrad MEo 20, synes mig emellertid icke föreligga. Pensionsförmånerna

böra utgå från samma anslag, som eljest anlitas för bestridande av familjepensioner

åt efterlevande till pensionsberättigade tjänstemän vid den centrala

statsförvaltningen. Då enligt vad jag inhämtat de från riksförsäkringsanstalten

utgående livräntorna skulle ha utbetalats nied reducerade belopp, därest

Stollenwerk vid sin frånfälle varit tillförsäkrad familjepensionsrätt för sina

efterlevande, bör motsvarande begränsning föreskrivas beträffande utbetalning

av familjepensionsbeloppet i förevarande fall.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att ingenjören vid arméförvaltningens tygavdelning EmstErik

Stollenwerks efterlevande må från de under tolfte huvudtiteln

uppförda förslagsanslagen Pensioner åt efterlevande

till befattningshavare i statens tjänst respektive Kristillägg å

pensioner vid det statliga pensionsväsendet komma i åtnjutande

av de familjepensionsförmåner, som skulle tillkommit

dem, om han vid sitt frånfälle innehaft befattning i lönegraden

MEo 20; skolande å pensionsförmånerna avdrag göras

med belopp, motsvarande vad som enligt olycksfallsförsäkringslagen

skulle hava avdragits å livräntorna, därest Stollenwerk

vid sitt frånfälle varit tillförsäkrad familjepensionsrätt

för sina efterlevande.

Vad föredraganden sålunda under punkterna l:o och

2:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:! Konungen samt förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. t sami. Nr 127 — 120.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels e. o. byråsekreteraren hos statskontoret N. G. Svensons pensionsförmåner, dels oc a1 i texten
  2. BU 1946:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels e. o. bgråsekreteraren hos statskontoret N. G. Svensons pensionsförmåner, dels ock pension dt i s. 1 i texten