Sök i Ratio Lex

Kungl. Majlis proposition nr 138

1946-03-01 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:138, Kungl. Majlis proposition nr 138

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 138.

1

Nr 138.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen nied förslag till vissa

ändringar i civila avlöning sreglementet och avlöningsreglementet

för de högre kommunala skolorna, m. m.;

given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelser

1) om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939 (nr 8) och

2) om viss ändring av avlöningsreglementet den 30 juni 1943 (nr 509) för

de högre kommunala skolorna;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 138.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8).

Härigenom förordnas, dels att 49 § 3 mom. 5 punkten, 51 § 3 mom. och

60 § 2 mom. civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt av det följande framgår, dels ock att under 3 avd.

samma avlöningsreglemente skall införas en ny paragraf, betecknad 58 a §,

av den lydelse, som nedan angives.1

49 §.

Andra huvudtiteln.

3 mom. Häradsrätterna.

Vikariats- 5. Tjänsteman i — — — eller vikariatslön. Kan förordnande att förvalta

er^u™ng häradshövdingämbete eller att såsom vikarie uppehålla befattning såsom

tingsdomare eller särskild inskrivningsdomare väntas bliva — — — av

Kungl. Majit.

51 §.

Fjärde huvudtiteln.

3. mom. Garnisonssjukhusen.

Semester. 1. Semestertidens längd utgör årligen:

a) för sjuksköterska å röntgenavdelning 42 dagar;

b) för annan sjuksköterska 25 dagar intill det år, under vilket hon fyller

40 år, samt därefter 35 dagar.

Vissa natura- 2. Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes genom kronans

förmåner. försorg tvätt för tjänstemans enskilda räkning, har han att härför erlägga

ersättning genom avdrag å avlöningen eller på annat sätt i enlighet med bestämmelser,

som meddelas av försvarets sjukvårdsförvaltning.

1 Senaste lydelse av 49 § 3 mom. 5 punkten se 1943:474 och av 51 § 3 mom. se 1944:377.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138. 3

58 a §.

Justitieråd och regeringsråd.

1 mom. Lön.

Justitieråd och regeringsråd åtnjuta lön med 22 000 kronor för år räknat.

2 mom. Tillämpning av vissa bestämmelser i 2 avd.

Bestämmelserna i 22, 24, 29—31 samt 40 §§ skola i tillämpliga delar lända

till efterrättelse beträffande justitieråd och regeringsråd.

3 mom. Vissa särskilda bestämmelser.

I stället för vad i 4 § 2 morn. stadgas skall gälla, att med befattning såsom

justitieråd eller regeringsråd ej må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för företag, som avses i 4 § 2 morn., eller annan

tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag eller uppdrag såsom skiljeman.

60 §.

j

Landshövdingar.

2 mom. Tillämpning av vissa bestämmelser i 2 avd.

Bestämmelserna i 22, 24, 29—31 samt 40 §§ skola i tillämpliga delar lända

till efterrättelse beträffande landshövding.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

Begravnings
hjälp.

Förslag

till

kungörelse om viss ändring av avlöningsreglementet den 30 juni

1943 (nr 509) för de högre kommunala skolorna.

Härigenom förordnas, att i avlöningsreglementet den 30 juni 1943 för de

högre kommunala skolorna skall närmast efter 47 § införas en ny paragraf,

betecknad 47 a §, av den lydelse, som nedan angives.

47 a §.

Vid beräkning av förhöjning av begravningshjälp jämlikt 37 § till dödsbo

efter rektor skall iakttagas, dels att förhöjningen skall utgöra ett belopp,

motsvarande skillnaden mellan, å ena sidan, lön och rektorsarvode för månad

jämte därå belöpande rörligt tillägg samt, å andra sidan, familjepensionen

för månad, dels ock att förhållandena under den manad, då dödsfallet

inträffat, skola läggas till grund för beräkning jämväl av rektorsarvodet.

Denna kungörelse länder till efterrättelse från och med den 1 juli 1943.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

5

Utdrog av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1946.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, försvars-, social- och

ecklesiastikdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet

Wigforss, förslag till vissa ändringar i civila avlöningsreglementet och

avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna, m. m. Departementschefen

anför därvid följande.

1. Lönereglering för justitieråd och regeringsråd.

I innevarande års statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, s. 21—23, och II h. t., s. 21 och 26) har framlagts förslag örn inordnande

av justitieråden och regeringsråden under civila avlöningsreglementet.

Förslaget innebär, att justitieråden och regeringsråden icke skola åtnjuta

lön enligt löneplan utan med särskilt fastställt belopp av 22 000 kronor

för år, att å lönen skola utgå rörligt tillägg och kristillägg, att de för närvarande

för justitieråden och regeringsråden gällande särskilda bestämmelserna

i fråga om tjänsteförening skola givas fortsatt tillämpning men intagas i avlöningsreglementet,

samt att i övrigt vissa bestämmelser i civila avlöningsreglementets

2 avd. skola göras tillämpliga å justitieråden och regeringsråden,

däribland bestämmelserna om begravningshjälp men icke bestämmelserna om

sjukvård.

Vid genomförande av förslaget bör i civila avlöningsreglementet införas en

ny paragraf, innefattande de specialbestämmelser, som erfordras i nu angivna

hänseenden. Förslag till denna ändring av civila avlöningsreglementet bör

föreläggas riksdagen.

2. Ersättning i vissa fall till vikarie för tingsdomare eller

särskild inskrivningsdomare vid häradsrätt.

I .samband med den lönereglering för domsagopersonalen, som genomfördes

från och med den 1 juli 1943, infördes genom kungörelsen den 30 juni

1943, nr 474, i civila avlöningsreglementet vissa specialbestämmelser helni

Ilande häradsrätterna. Härvid stadgades bland annat (49 § 3 morn. 5

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

Departements
chefen.

punkten civila avlöningsreglementet), att tjänsteman i högre lönegrad än

A 11, vilken erhållit förordnande att förvalta häradshövdingämbete eller

att såsom vikarie uppehålla annan befattning i domsaga, icke ägde uppbära

vikariatsersättning eller vikariatslön. Örn förordnande att förvalta häradshövdingämbete

kunde väntas bliva av längre varaktighet, skulle dock Kungl.

Maj :t äga medgiva, att den förordnade finge uppbära ersättning enligt grunder,

som av Kungl. Maj:t bestämdes.

Till stöd för förslaget örn införande av denna bestämmelse åberopade

Kungl. Majit i proposition nr 285 till 1943 års riksdag följande uttalande i

propositionen nr 198 angående vissa anslag till hovrätterna, häradsrätterna

och vattendomstolarna.

Vad angår avlöningsförhållandena för domsagopersonalen i övrigt torde

1942 års riksdagsbeslut böra kompletteras beträffande vissa detaljer. I domsagopropositionen

behandlades sålunda ej närmare frågan om ersättning till

vikarie för befattningshavare i domsaga. I fråga om domsagobiträdena torde

i detta hänseende allmänna regler böra gälla. För övriga befattningshavare

synas däremot reglerna örn ersättning vid vikariat böra utformas i huvudsaklig

anslutning till nuvarande bestämmelser i ämnet. Tingsdomare, tingssekreterare

eller tingsnotarie, som förordnas att upprätthålla högre befattning

i domsagan, bör alltså icke vara berättigad att i anledning härav uppbära

särskild vikariatsersättning. Detsamma bör gälla, därest någon, som ej

är befattningshavare i domsagan, förordnas att vikariera för häradshövding,

tingsdomare, chef för inskrivningsavdelning eller tings sekreterare. Kan förordnande

att uppehålla häradshövdingämbetet väntas bliva av längre varaktighet,

torde Kungl. Majit böra äga medgiva, att den förordnade må uppbära

vikariatslön med belopp som bestämmes för varje särskilt fall. Enär

vikarie för häradshövding jämlikt 1 kap. 10 § rättegångsbalken skall förordnas

av hovrätten, bör vikariatslön i dessa fall kunna utgå utan hinder

av att förordnandet ej meddelats i den ordning som är stadgad för den uppehållna

tjänstens besättande med ordinarie innehavare. Vikarie för tingsnotarie

bör åtnjuta ersättning som om han själv vore innehavare av den uppehållna

tjänsten.

I samband med att Kungl. Majit funnit sig icke kunna bifalla en framställning

örn särskild ersättning till en hovrättssekreterare i lönegraden A 26

under ett längre förordnande såsom vikarie å en befattning såsom särskild

inskrivningsdomare, har emellertid ifrågasatts sådan ändring av den återgivna

bestämmelsen i civila avlöningsreglementet, att åt Kungl. Majit inrymdes

möjlighet att medgiva ersättning jämväl till vikarie å befattning såsom

tingsdomare eller särskild inskrivningsdomare.

Principen, att särskild ersättning i regel icke skall utgå vid vikariat å

någon av de högre befattningarna vid häradsrätt, har från början genombrutits

på en punkt, i det att åt Kungl. Majit medgivits rätt att besluta örn

särskild ersättning vid längre vikariat å häradshövdingämbete. Att bemyndigandet

icke utsträckts till alt avse ersättning vid längre vikariat jämväl

å andra befattningar, torde ha berott på att sådana vikariat icke förutsatts

skola komma att meddelas. I ett fall har emellertid förordnande av längre

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

7

varaktighet å anan befattning än liäradshövdingämbete redan meddelats.

Andra liknande förordnanden kunna tänkas ifrågakomma. Det synes skäligt

att icke helt utesluta långtidsvikarier å befattningar såsom tingsdomare eller

särskild inskrivningsdomare från möjlighet att erhålla särskild ersättning

under vikariatsförordnandena. Med hänsyn härtill tillstyrker jag sådan ändring

av 49 § 3 mom. 5 punkten civila avlöningsreglementet, att Kungl. Maj:t

bemyndigas besluta om särskild ersättning jämväl vid förordnande att uppehålla

befattning såsom tingsdomare eller särskild inskrivningsdomare, därest

förordnandet kan väntas bliva av längre varaktighet.

3. Vissa naturaförmåner till sjuksköterska vid garnisonssjukhus.

Enligt 49 § 5 morn., 52 § 4 mom. 4 punkten, 8 och 9 mom. samt 10 mom.

4 punkten ävensom 55 § 4 mom. 2 punkten och 5 mom. 2 punkten civila avlöningsreglementet

gäller att, därest tjänsteman vid respektive fångvårdsstaten,

statens skyddshem, statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar, statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor, statens anstalt för fallandesjuka,

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet mottager kost in natura

eller om vid vederbörande anstalt tvätt verkställes för tjänstemannens enskilda

räkning, han har att därför erlägga ersättning genom avdrag å avlöning

eller — i vissa fall — på annat sätt i enlighet med bestämmelser, som

meddelas av respektive fångvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,

medicinalstyrelsen och direktionen för karolinska sjukhuset. Beträffande

tjänsteman vid statens sinnessjukhus gäller, enligt 52 § 7 mom. 6 punkten

civila avlöningsreglementet, att ersättning för kost in natura och för tvätt

utgår genom avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser, som meddelas

av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, av medicinalstyrelsen.

Bestämmelser med stöd av denna föreskrift hava av Kungl. Majit

meddelats i 10 § av kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 478) med tilläggsbestämmelser

till civila avlöningsreglementet. Efter ändring av sistnämnda

stadgande genom kungörelsen nr 854/1942 gäller, att medicinalstyrelsen äger

meddela erforderliga bestämmelser i fråga om ersättning för kost och tvätt

åt tjänsteman vid statens sinnessjukhus.

I en gemensam skrivelse den 31 maj 1945 lia försvarets civilförvaltning,

försvarets sjukvårdsförvaltning och arméförvaltningens intendenturavdelning

hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga sådana åtgärder, att ordinarie och

extra ordinarie sjuksköterskor vid försvarsväsendet finge, utöver dem enligt

gällande avlöningsbestämmelser tillkommande förmåner, åtnjuta förmån av

fri tvätt av tjänstekläder. Med »tjänstekläder» avsåge sökandena därvid i

tjänsten begagnade klänningar, förkläden, mössor, hakband och armbindlar.

Som skäl för hemställan har anförts, att sjuksköterskorna vid försvarsväsendet

vore ålagda att i sitt arbete bära särskilda, av dem själva bekostade

tjänstekläder, att i arbetet ofta förekomme olyckshändelser av skilda slag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements•

chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

vilka nödvändiggjorde täta ombyten av tjänstekläderna, samt att förmånen

av fri tvätt vore önskvärd även med hänsyn till att kravet på hygien och renlighet

i fråga örn tjänstekläder måste strängt upprätthållas.

över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits av dels allmänna

lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd gemensamt, dels ock försvarets

fabriksstyrelse och riksräkenskapsverket var för sig. Allmänna lönenämnden

och försvarsväsendets lönenämnd ha ansett sig icke höra tillstyrka,

att sjuksköterskorna vid försvarsväsendet erhölle förmånen av fri tvätt,

men förordat, att i den mån tekniska förutsättningar härför förelåge eller

skapades ett — enligt uppgifter, som lönenämnderna inhämtat -—- vid de

statliga sinnessjukhusen tillämpat system, enligt vilket tvätt av uniformspersedlar

utfördes mot en avgift av två kronor för månad, genomfördes jämväl

inom försvarsväsendet. Försvarets fabriksstyrelse har förklarat, att den tvätt,

varom i framställningen vore fråga, torde vara av en sådan omfattning att

den utan svårighet kunde ombesörjas vid de nya centrala tvätt- och reparationsanstalter,

vilka successivt komme att uppföras och drivas i fabriksstyrelsens

regi. Vidare har fabriksstyrelsen anfört följande.

Då försvarets fabriksverk är ett affärsdrivande verk, som för tillverkade

produkter och utförda tjänster erhåller ersättning till täckning av samtliga

med driften förenade kostnader, måste även för sjukskötersketvätten ersättmng

utgå efter styrelsens med denna tvätt förenade självkostnader. Dessa

kostnader torde komma att variera efter anstalternas storleksordning samt

efter omfattningen av de uniformspersedlar, som per sjuksköterska bli föremal

för tvätt. Det later sig icke göra för styrelsen att för närvarande angiva

de med ifrågavarande verksamhetsgren förenade kostnaderna för fabriksstyrelsen.

Enligt styrelsens förmenande bör styrelsen från vederbörliga anslag gottgöras

de verkliga kostnaderna för den tvätt, varom nu är fråga, medan, om

sjuksköterskorna anses böra till någon del själva svara för tvättkostnaderna,

denna ersättning tillgodoföres anslagen som uppbördsmedel.

Riksräkenskapsverket har uttalat, att förslaget att bereda försvarsväsendets

sjuksköterskor förmånen av fri tvätt innebure ett avsteg från det system,

enligt vilket för dem gällande avlöningsreglementen vore uppbyggda, nämligen

bruttolönesystemet. Riksräkenskapsverket bar därför ansett sig av principiella

skäl icke kunna tillstyrka framställningen.

Föisvarsväsendets sjuksköterskor — sjuksköterskorna vid garnisonssjukhusen

^— tillhöra såsom ordinarie lönegrad A 7 civila avlöningsreglementet

men såsom extra ordinarie lönegrad MEo 7 eller MEo 5 militära icke-ordinariereglementet.

Enligt 24 § 2 mom. sistnämnda reglemente gäller generellt

för all extra ordinarie personal, som är underkastad reglementet, att, örn

extra ordinarie tjänsteman av kronan tillhandahålles kost in natura eller örn

genom kronans försorg verkställes tvätt för tjänstemans enskilda räkning,

han har att därför erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen eller på annat

sätt i enlighet med bestämmelser, som meddelas av vederbörande cen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

9

träla förvaltningsmyndighet. Denna bestämmelse gäller alltså även för de

extra ordinarie sjuksköterskorna vid garnisonssjukhusen.

I likhet med lönenämnderna och riksräkenskapsverket kan jag icke tillstyrka,

att försvarsväsendets sjuksköterskor erhålla förmånen av fri tvätt.

Jag räknar emellertid med att successivt möjlighet skall skapas för dem att

genom kronans försorg få sin enskilda tvätt verkställd. I så fall blir ersättningsfrågan

för de extra ordinarie sjuksköterskornas del löst genom det omförmälda

stadgandet i 24 § 2 mom. militära icke-ordinariereglementet. För

de ordinarie sjuksköterskornas del torde frågan böra lösas på samma sätt.

De omförmälda bestämmelserna om ersättning för tvätt innehålla också

allesamman bestämmelser örn ersättning för kost in natura. Det torde vara

mest ändamålsenligt, att även i delta hänseende för de ordinarie sjuksköterskorna

införes en bestämmelse som överensstämmer med de eljest förekommande.

Med hänsyn till vad sålunda anförts tillstyrker jag, att i 51 § 3 mom. civila

avlöningsreglementet intages en bestämmelse av innehåll, att sjuksköterska,

som mottager kost in natura eller för vars enskilda räkning verkställes

tvätt genom kronans försorg, skall erlägga ersättning därför genom

avdrag å avlöningen eller på annat sätt i enlighet med bestämmelser, som

meddelas av försvarets sjukvårdsförvaltning.

4. Begravningshjälp till dödsbo efter landshövding.

Vid tillkomsten av civila avlöningsreglementet inordnades landshövdingarna

under detsamma. De hänfördes emellertid icke till någon allmän löneplan

utan fingo sina avlöningsförhållanden reglerade genom särskilda bestämmelser.

Lönen fastställdes till visst angivet belopp per år och därutöver stadgades,

att vissa av de för befattningshavare i allmänhet gällande bestämmelserna

i avlöningsreglementet skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande

landshövdingarna. Bland dessa bestämmelser medtogos icke bestämmelserna

om sjukvård och begravningshjälp. Någon ändring härutinnan

har hitintills icke vidtagits.

I samband med att i innevarande års statsverksproposition (För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, s. 23) framlagts förslag till lönereglering för

justitieråden och regeringsråden, har ock föreslagits att landshövdingarna ej

längre skola undantagas från rätt till begravningshjälp. Vid genomförande

av detta förslag bör 60 § 2 mom. civila avlöningsreglementet, som stadgar örn

tillämpning beträffande landshövdingarna av vissa bestämmelser i reglementets

2 avd., erhålla ändrad lydelse. Förslag härom bör föreläggas riksdagen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

5. Särskilda förmåner i vissa fall vid tjänstgöring å egen

förläggningsort.

Under tjänstgöring å annan ort inom riket än stationeringsorten (förläggningsorten,

tjänstgöringsområdet) äger tjänsteman, underkastad civila avlöningsreglementet

eller militära avlöningsreglementet, åtnjuta tjänstgöringstraktamente

enligt de särskilda bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.

För tjänsteman, underkastad civila eller militära icke-ordinariereglementet,

gäller detsamma, under förutsättning att icke vederbörande myndighet respektive

vederbörande centrala förvaltningsmyndighet annorlunda beslutar.

Manskapsavlöningsreglementets bestämmelse i förevarande hänseende innebär,

att angående ersättning vid tjänstgöring å annan ort inom riket än förläggningsorten

skall gälla, vad därom stadgas i särskilda av Kungl. Majit

eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet

meddelade föreskrifter.

Bestämmelser om tjänstgöringstraktamente ha av Kungl. Majit meddelats

i tilläggsbestämmelserna till civila avlöningsreglementet, militära avlöningsreglementet

och manskapsavlöningsreglementet. För civila befattningshavare

innebära bestämmelserna, att tjänstgöringstraktamente utgår med vissa fastställda

belopp för dag och natt, vilka belopp äro större för de första 15

dygnens tjänstgöring än för tiden därefter. Fortgår tjänstgöringen å samma

ort under längre tid än sex månader, åligger det vederbörande myndighet

att pröva, huruvida tjänstgörings traktamentet för den längre tid tjänstgöringen

varar skall ytterligare nedsättas eller helt upphöra. För tid från och

med 16 :e dygnet utgår tjänstgöringstraktamentet dessutom med olika belopp

för tjänsteman, som är familjeförsörjare, och för annan tjänsteman, i det

traktamentet för den sistnämnde är fastställt till ungefär två tredjedelar av

det reducerade traktamentet för den förre.

För tjänstemän, underkastade militära avlöningsreglementet och militära

icke-ordinariereglementet, gälla såsom huvudregel samma bestämmelser om

tjänstgöringstraktamente som för civila befattningshavare. I vissa fall —

t. ex. vid deltagande i övningsmarscher och annan till vanliga vapenövningar

eller skolor hänförlig tjänstgöring med trupp utom förläggningsorten — gäller

emellertid, att beställningshavare äger åtnjuta fri förläggning och fri

förplägnad samt, om för tjänstgöringen tages i anspråk längre tid än 24 timmar,

dessutom tjänstgöringstraktamente med det belopp, som från och med

16:e dygnet utgår för natt till annan beställningshavare än familjeförsörjare.

Om tjänstgöringen äger rum å plats, där särskilda anordningar vidtagits för

utspisning, eller om vid övningar av längre varaktighet sådant föreskrives av

vederbörande regements- eller likställd chef, utgår i stället för fri förplägnad

och nyss angiven traktamentsersättning tjänstgöringstraktamente med det för

dag fastställda beloppet till annan tjänsteman än familjeförsörjare vid tjänstgöring

från och med 16:e dygnet å en och samma ort.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

11

Motsvarande bestämmelser, som de nu återgivna bestämmelserna för viss

militär personal, gälla ock för beställningshavare tillhörande löneplan Mb i

manskapsavlöningsreglementet (d. v. s. högbåtsmän, överfurirer och flaggkorpraler).

För beställningshavare tillhörande löneplan Ma i samma avlöningsreglemente

(d. v. s. meniga, vicekorpraler, korpraler, furirer o. dyl.)

gäller åter, att de, örn de beordras tjänstgöra utom egen förläggningsort,

äga åtnjuta kommenderingstillägg, under förutsättning att kommenderingen

har en varaktighet av, såvitt angår beställningshavare, som har eget hushåll

samt antingen är gift eller ock varit gift och har minderårigt barn hos sig,

minst 24 timmar och, såvitt angår annan beställningshavare, minst 20 dygn,

av kommenderingen betingade rese- eller färddagar däri inberäknade. Kommenderingstilläggen

utgå med vissa i tilläggsbestämmelserna till manskapsavlöningsreglementet

angivna belopp.

Huvudregeln är alltså, att tjänstgöringstraktamente respektive kommenderingstillägg

utgå endast vid tjänstgöring utom den egna stationerings- eller

förläggningsorten. I ett fall har dock undantag medgivits från denna huvudregel.

Beställningshavare, som är underkastad militära avlöningsreglementet,

militära icke-ordinariereglementet eller manskapsavlöningsreglementet och

som har sin förläggningsort inom fästning, må nämligen åtnjuta tjänstgöringstraktamente

respektive kommenderingstillägg jämväl vid tjänsteutövning

å sin förläggningsort under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret

därunder icke kan bibehållas. För honom gälla under sådan tjänstgöring

samma bestämmelser, som eljest gälla vid tjänstgöring utom den egna

förläggningsorten.

I skrivelser till Kungl. Maj:t ha flyg förvaltningen, svenska officersförbundet,

svenska underofficersförbundet och försvarsväsendets underbefälsförbund

anhållit örn sådan ändring av militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet,

att beställningshavare måtte kunna komma i åtnjutande

av tjänstgöringstraktamente respektive kommenderingstillägg vid

tjänstgöring å egen förläggningsort under sådana förhållanden, att det vanliga

kvarteret icke kunde bibehållas. Flygförvaltningen har ock föreslagit

den förutsättningen för ersättningarnas utgående, att det vanliga kvarteret

icke kunde bibehållas under viss tid, exempelvis mer än 24 timmar. Vidare

har chefen för Bohusläns regemente — med förmälan, att regementet, vars

förläggningsort vore Uddevalla stad, hade ett övningsfält, Bulid, som vöre

beläget inom förutvarande Bäve socken på ett avstånd av omkring 7 km

från kasernetablissementet, samt att Bäve socken från och med den 1 januari

1945 inkorporerats med Uddevalla stad, varvid övningsfältet blivit

beläget inom förläggningsorten och den förut befintliga rätten till tjänstgöringstraktamente

och kommenderingstillägg upphört — hemställt, att regementets

fast anställda officerare och underofficerare vid tjänstgöring med

trupp på övningsfältet Bulid måtte, med undantag i förekommande fall av

tjänstgöringstraktamente, alltfort komma i åtnjutande av de förmåner i

fråga örn fri förplägnad och fri förläggning, som tillkommit dem före Bäve

sockens inkorporering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

t

Flygförvaltningen har till stöd för sin framställning anfört bland annat följande.

Vid tidpunkten för militära avlöningsreglementets tillkomst torde tjänstgöring

å förläggningsorten, varvid det vanliga kvarteret icke. kunnat bibehållas,

ha förekommit allenast i rena undantagsfall. De under försvarsväsendets utbyggnad

tillkomna förläggningarna vore emellertid i många fall så belägna i

förhållande till bostadsbebyggelse, att beställningshavare under sammanhängande

övningar även å förläggningsorten icke kunde bibehålla det vanliga kvarteret,

vare sig för vila eller för intagande av måltider. Därtill komme att övningarna

numera ofta överspände flera dygn i följd. För beställningshavarna medförde

sådana övningar uppenbarligen ekonomiska olägenheter. Under beredskapstiden

hade dessa olägenheter icke framträtt. På grund av bestämmelserna

i krigsavlöningsreglementet och därtill anslutna bestämmelser hade, därest beställningshavare

under tjänstgöring icke kunnat bibehålla det vanliga kvarteret,

vederbörande kommit i åtnjutande av fri förläggning och förplägnad

ävensom terminslön.

Över framställningarna ha utlåtanden avgivits av försvarets civilförvaltning,

såvitt avser samtliga framställningar utom flygförvaltningens, och av

försvarsväsendets lönenämnd, såvitt avser samtliga framställningar utom

svenska officers- och underofficersförbundens. Båda remissmyndigheterna ha

ansett vissa skäl tala för bifall till framställningarna. Emellertid har civilförvaltningen

i sina utlåtanden och lönenämnden i sitt yttrande över underbefälsförbundets

framställning förklarat sig anse frågan vara av den beskaffenhet,

att framställningarna borde överlämnas till 1945 års lönekommitté

för att av kommittén tagas i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag.

Därefter har dock lönenämnden i sina utlåtanden över framställningarna

från chefen för Bohusläns regemente och från flygförvaltningen uttalat, att

det syntes lönenämnden ådagalagt, att den förevarande frågan efter beredskapens

upphörande aktualiserats på ett sådant sätt, att med densammas

avgörande icke lämpligen kunde anstå.

Av vad i framställningarna och de däröver avgivna utlåtandena anförts

synes mig framgå, att den förevarande frågan om särskilda förmåner vid

tjänstgöring å egen förläggningsort under sådana förhållanden att det vanliga

kvarteret icke kan bibehållas, redan nu bör upptagas till prövning.

Tjänstgöringstraktamente vid tjänstgöring utom egen förläggningsort är

avsett att bereda tjänstemannen ersättning för de extra kostnader, som normalt

äro förenade med sådan tjänstgöring. För militära beställningshavare

har det i vissa fall ansetts lämpligt att ersätta det eljest utgående tjänstgöringstraktamentet

med fri förläggning och fri förplägnad samt ett mindre traktamente.

Att tjänstgöringstraktamentet icke helt uteslutits i dessa fall, beror

på att tjänstgöringen kan förutsättas medföra flera extrakostnader än för

förläggning och förplägnad. Vid tjänstgöring å egen förläggningsort — även

örn det vanliga kvarteret ej kan bibehållas — synes emellertid sådana extrakostnader

icke behöva uppkomma i sådan omfattning, att det vore motiverat

med något särskilt tjänstgöringstraktamente. Såsom motivering för beviljan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

de av tjänstgöringstraktamente vid dylik tjänstgöring i vanliga fall synes mig

rätteligen ej heller kunna åberopas det förhållandet, att sådan förmån tillerkänts

beställningshavare med förläggningsort i fästning. Däremot synas

skäl kunna åberopas för att beställningshavare vid sådan tjänstgöring, att

han icke kan bibehålla sitt vanliga kvarter, erhåller förmånen av fri förläggning

och fri förplägnad. Av framställningarna synes mig framgå, att detta är

lämpligt ej endast i beställningshavarens eget intresse.

Då fri förläggning och fri förplägnad i avsedda fall utgöra en avlöningsförmån,

som synes gå utöver vad som avses i avlöningsreglementena, torde

Kungl. Majit böra utverka riksdagens bemyndigande att meddela sådana

bestämmelser, att beställningshavare må vid tjänstgöring å egen förläggningsort

under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret därunder icke

kan bibehållas, kunna erhålla fri förplägnad och fri förläggning.

6. Beräkning av begravningshjälp till dödsbo efter rektor

vid högre kommunal skola.

I 42 § avlöningsreglementet den 30 juni 1943 (nr 509) för de högre kommunala

skolorna stadgas, att å lärare, som tillika är rektor, skola i reglementet

eljest meddelade bestämmelser tillämpas, såvida ej föreskrifterna i ett

särskilt kapitel med specialbestämmelser i fråga om rektorer föranleda avvikelse

därutinnan. I det nämnda kapitlet finnes bland annat en bestämmelse

av innebörd, att rektor skall, utöver avlöning såsom lärare, uppbära ett rektorsarvode,

som alltefter skolans placering i arvodesgrupp utgår med något

av följande belopp, för år räknat, nämligen 3 465 — 2 970 — 2 475 — 1 980

_ 1 485 — 990 — 495 kronor. Å rektorsarvode utgår även rörligt tillägg

under härför eljest gällande förutsättningar. Däremot saknas särskild föreskrift

om beräkningen av begravningshjälp till dödsboet efter rektor. För

denna beräkning gälla alltså de för lärare meddelade bestämmelserna. Dessa,

som äro intagna i 37 § av reglementet, äro av följande lydelse.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett

belopp av 400 kronor. Efterlämnar läraren anhöriga, som äro berättigade

till familjepension av statsmedel enligt bestämmelser, som gälla för i detta

reglemente avsedda lärare, skall dock, där lärarens lön för månad jämte därå

belöpande rörligt tillägg överstiger familjepensionen för månad, begravningshjälpen

ökas med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning av lön,

rörligt tillägg och familjepension skola läggas till grund förhållandena under

den månad, då dödsfallet inträffat.

Vid lärares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock förenämnda

belopp minskas med begravningshjälp, vartill dödsboet är berättigat enligt

allmän lag eller särskild författning.

I .skrivelse den 8 juni 1945 har styrelsen för de kommunala mellanskolorna

i Stockholm hemställt, att Kungl. Majit målto — med stöd av ett i avlöningsreglementet

åt Kungl. Majit givet bemyndigande att utfärda erfor
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departements
chefen.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 138.

derliga tillämpningsföreskrifter till bestämmelserna om sjukvård och begravningshjälp

— medgiva sådan tolkning av den nyss återgivna 37 §, att

den förhöjning av begravningshjälpen, som skall utgå till rektors dödsbo,

må beräknas till skillnaden mellan rektors löneförmåner, rektorsarvodet inberäknat,

och familjepensionen. Som stöd för sin hemställan har styrelsen

anfört, att den förevarande bestämmelsen i avlöningsreglementet för de högre

kommunala skolorna överensstämde med civila avlöningsreglementets bestämmelse

örn begravningshjälp samt att sistnämnda bestämmelse, enligt vad

som framginge av förarbetena till reglementet, avsåge att tillförsäkra de efterlevande

oförändrad inkomst under en månad efter dödsfallet.

Över framställningen hava infordrade utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen,

allmänna lönenämnden och statskontoret. Samtliga remissmyndigheter

ha förklarat sig icke ha något i sak att erinra mot att begravningshjälpen

till dödsbo efter rektor vid högre kommunal skola beräknas på sätt i framställningen

föreslagits. Formellt borde dock en sådan bestämmelse enligt

allmänna lönenämndens och statskontorets mening icke meddelas i form av

en tillämpningsbestämmelse till avlöningsreglementet. Den borde i stället intagas

i själva avlöningsreglementet. Enligt allmänna lönenämndens mening

borde den begärda förmånen möjliggöras genom att i den omförmälda 37 §

intoges en föreskrift om att hänsyn i förekommande fall skulle tagas även

till rektorsarvode. Statskontoret åter har ansett, att bestämmelse i ämnet

borde införas under specialkapitlet örn rektorer. Innebörden av bestämmelsen

borde dock enligt statskontorets mening icke vara den, att direkt hänsyn

skulle tagas till rektorsarvodet. Den avsedda förmånen borde i stället

givas därigenom, att — på sätt som gällde i pensionshänseende — rektorstjänstema

vid beräkning av begravningshjälp skulle anses vara hänförda till

vissa angivna högre lönegrader. Såväl allmänna lönenämnden som statskontoret

ha föreslagit, att bestämmelsen gives rektroaktiv verkan.

Det synes skäligt att vid beräkning av begravningshjälpen till dödsbo efter

rektor vid högre kommunal skola hänsyn får tagas även till rektorsarvodet.

Jag tillstyrker därför, att i avlöningsreglementet för de högre kommunala

skolorna intages en bestämmelse därom. Bestämmelsen torde böra givas retroaktiv

tillämplighet från och med den 1 juli 1943, då avlöningsreglementet

trädde i kraft.

Beträffande formen för den ifrågavarande bestämmelsen föreslår jag, att

bestämmelsen intages såsom en särskild paragraf under specialkapitlet för

rektorer och gives den innebörden, att vid beräkning av begravningshjälp till

dödsbo efter rektor lönen skall ökas med rektorsarvodet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

15

7. Fri tjänstebostad m. m. åt försvarsattachéer och biträdande

försvarsattachéer i Moskva.

Enligt 50 § 11 punkten civila avlöningsreglementet gäller, bland annat, att

de såsom beskickningschefer tjänstgörande sändebuden äga — utan hinder

av vissa bestämmelser i reglementet om ersättning för tjänstebostad, bränsle

och belysning — åtnjuta fri tjänstebostad med uppvärmning och belysning.

Huruvida annan befattningshavare än sändebud, som tjänstgör såsom beskickningschef,

må åtnjuta förmån av fri tjänstebostad med uppvärmning

och belysning, beror på prövning av Kungl. Majit och riksdagen i varje

särskilt fall.

I samma proposition, vari framlades förslag till ändrad lydelse av 50 § civila

avlöningsreglementet (proposition nr 28/1939), hemställdes ock, att riksdagen

måtte medgiva, att fri tjänstebostad med uppvärmning och belysning

finge — utan hinder av bestämmelserna i avlöningsreglementet örn ersättning

för tjänstebostad, bränsle och belysning — åtnjutas av, bland andra, samtliga

befattningshavare vid beskickningen i Moskva, å vilka civila avlöningsreglementet

ägde tillämpning. Riksdagen biföll denna hemställan (statsutskottets

utlåtande nr 30; riksdagens skrivelse nr 45). Genom brev den 30

juni 1939 har Kungl. Majit även medgivit, att samtliga vid beskickningen i

Moskva anställda extra ordinarie tjänstemän finge åtnjuta förmånen av fri

bostad med uppvärmning och belysning i av staten förhyrda lägenheter.

Fråga har nu uppkommit örn liknande naturaförmåner åt i Moskva stationerade

försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer.

Enär de förhållanden, som föranlett medgivande av förmånen av fri DepartemenUtjänstebostad

med uppvärmning och belysning åt samtliga civila befatt- cJiefenningshavare

vid beskickningen i Moskva, föreligga jämväl med avseende å

försvarsattachéema och de biträdande försvarsattachéema vid samma beskickning,

vill jag förorda, att Kungl. Majit utverkar riksdagens medgivande

till att samma förmåner måtte få åtnjutas jämväl av sistnämnda befattningshavare.

Hemställan.

Inom finansdepartementet ha utarbetats förslag till kungörelser om ändring

i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8)

och om viss ändring av avlöningsreglementet den 30 juni 1943 (nr 509)

för de högre kommunala skolorna. Förslagen innefatta de ändringar i avlöningsreglementena,

som i det föregående förordats.

Under åberopande av vad sålunda i det föregående i skilda hänseenden

anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

dels godkänna förenämnda förslag till kungörelser;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats meddela

föreskrifter i fråga om

a) fri förläggning och fri förplägnad till beställningshavare

vid tjänstgöring å egen förläggningsort under sådana förhållanden,

att det vanliga kvarteret därunder icke kan bibehållas,

och

b) fri tjänstebostad m. m. åt försvarsattachéer och biträdande

försvarsattachéer i Moskva.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

467367. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:254 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till vissa ändringar i civila avlöning sreglementet och avlöningsreglementet för a1 i texten