Sök i Ratio Lex

Med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch famil jepensionsreglementena, m. m

1946-03-01 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:139, Med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch famil jepensionsreglementena, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 139.

1

Nr 139.

Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen med förslag till vissa

ändringar i allmänna tjänste- och famil jepensionsreglementena,

m. m.; given Stockholms slott den 1 mars

1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelser

1) om ändrad lydelse av 1 § 1 och 2 mom. samt 2 § 1 mom. allmänna

tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr 1008),

2) örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1009),

3) örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. reglementet den 12 juni 1942 (nr

453) angående familjepension för efterlevande till arbetare i statens tjänst

(1942 års familjepensionsreglemente för arbetare),

4) örn ändrad lydelse av 1 § 1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 699),

5) örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. folkskolans familjepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 700),

6) örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. familjepensionsreglementet den 30

juni 1943 (nr 511) för de högre kommunala skolorna samt

7) örn ändrad lydelse av 4 § 1 punkten familjepensionsreglementet för

prästerskapet den 28 november 1941 (nr 904);

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 139.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 1 § 1 och 2 mom. samt 2 §

1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1008).

Härigenom förordnas, att 1 § 1 och 2 morn. samt 2 § 1 mom. allmänna

tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan sågs.1

1 §•

1 mom. Detta reglemente---tillämpning å:

a) ordinarie tjänsteman---civila avlöningsreglementet;

b) chefen för---entomologiska avdelning;

c) ordinarie beställningshavare---krigsmaktens reservstater;

d) beställningshavare tillhörande--— löneplanen Mb;

e) extra ordinarie — — — avlöningsreglementet; samt

f) tjänsteman vid---fastställd personalförteckning.

2 mom. Kungl. Majit — — — än i 1 morn. e) eller f) sägs, där----

därtill äro.

2 §•

1 mom. Från reglementets--— är undantagen

a) innehavare av—---dylik tjänst;

b) innehavare av i 1 § 1 mom. b) avsedd professorstjänst — — —

tjänsten; samt

c) extra ordinarie---verket föreskrivna.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946.

1 Senaste lydelse av 1 § 1 morn., se 1945: 476.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunut. Maj:ts proposition nr 139.

3

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 2 § 2 mom. allmänna" familjepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1009).

Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet

den 30 december 1941 skall erhålla följande ändrade lydelse.

2 §■

2 mom. Familjepension eller---sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning---50 år.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946; dock att hittillsvarande

bestämmelser skola äga tillämpning beträffande rätt till familjepension eller

familjelivränta efter den, som före nämnda dag avgått ur tjänst, eller efter

tjänstinnehavare, som icke sedermera vinner befordran, därest han i den ordning

Kungl. Maj:t föreskriver inom sex månader efter kungörelsens ikraftträdande

anmäler, att kungörelsens bestämmelser icke må äga tillämpning

å honom.

Förslag

till

kungörelse örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. reglementet den 12

juni 1942 (nr 453) angående familjepension för efterlevande till

arbetare i statens tjänst (1942 års familjepensionsreglemente

för arbetare).

Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. reglementet den 12 juni 1942 angående

familjepension för efterlevande till arbetare i statens tjänst (1942 års

familjepensionsreglemente för arbetare) skall erhålla följande ändrade lydelse.

2 §•

2 mom. Familjepension eller — — — sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning---50 år.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946; dock alt hittillsvarande

bestämmelser skola äga tillämpning beträffande rätt till familjepension eller

familjelivränta efter arbetare, som före nämnda dag avgått från sin anställning,

eller efter arbetare, som icke sedermera hänföres till högre pensionsgrupp,

därest han i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver inom sex månader

efter kungörelsens ikraftträdande anmäler, att kungörelsens bestämmelser

icke må äga tillämpning å honom.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 1 § 1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 699).

Härigenom förordnas, att 1 § 1 moni. folkskolans tjänstepensionsreglemente

den 18 juli 1942 skall erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

1 mom. Detta reglemente---— tillämpning å:

a) ordinarie och---folkskolans avlöningsreglemente;

b) befattningshavare, för---befattning såsom

lärare vid---extra ordinarie eller

föreståndarinna eller — ---i Tärna, vid nomadskolhem eller vid —

--Norrbottens läns arbetsstugor; samt

c) ordinarie och---för nomadlärare.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946.

Förslag

till

kungörelse örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. folkskolans familjepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 700).

Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. folkskolans familjepensionsreglemente

den 18 juli 1942 skall erhålla följande ändrade lydelse.

2 §•

2 mom. Familjepension eller---— sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning---50 år.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946; dock att hittillsvarande

bestämmelser skola äga tillämpning beträffande rätt till familjepension eller

familjelivränta efter den, som före nämnda dag avgått ur tjänst, eller efter

tjänstinnehavare, som icke sedermera vinner befordran, därest han i den

ordning Kungl. Maj :t föreskriver inom sex månader efter kungörelsens ikraftträdande

anmäler, att kungörelsens bestämmelser icke må äga tillämpning å

honom.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 139.

5

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 2 § 2 mom. familjepensionsreglementet

den 30 juni 1943 (nr 511) för de högre

kommunala skolorna.

Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. familjepensionsreglementet den 30

juni 1943 för de högre kommunala skolorna skall erhålla följande ändrade

lydelse.

2 §•

2 mom. Familjepension eller-----sågs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning---50 år.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946; dock att hittillsvarande

bestämmelser skola äga tillämpning beträffande rätt till familjepension eller

familjelivränta efter den, som före nämnda dag avgått ur tjänst, eller efter

tjänstinnehavare, som icke sedermera vinner befordran, därest han i den

ordning Kungl. Majit föreskriver inom sex månader efter kungörelsens

ikraftträdande anmäler, att kungörelsens bestämmelser icke må äga tillämpning

å honom.

Förslag

till

kungörelse örn ändrad lydelse av 4 § 1 punkten familjepensionsreglementet

för prästerskapet den 28 november 1941 (nr 904).

Härigenom förordnas, att 4 § 1 punkten familjepensionsreglementet för

prästerskapet den 28 november 1941 skall erhålla följande ändrade lydelse.

4 §•

1. Berättigade till--— död äro:

änka, som---nytt äktenskap,

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder, samt

frånskild hustru----mom. sågs.

Pensionsrätt tillkommer —--50 år.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946; dock att hittillsvarande

bestämmelser skola äga tillämpning beträffande rätt till familjepension eller

familjelivränta efter den, som före nämnda dag avgått ur tjänst, eller efter

tjänstinnehavare, som icke sedermera vinner befordran, därest han i den

ordning Kungl. Majit föreskriver inom sex månader efter kungörelsens

ikraftträdande anmäler, att kungörelsens bestämmelser icke må äga tillämpning

å honom.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 mars 19U6.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

1. Av löneregleringen för justitieråden och regeringsråden föranledda

ändringar i allmänna pensionsreglementena.

I innevarande års statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, s. 21—23, och II h. t. s. 21 och 26) har framlagts förslag

örn inordnande av justitieråden och regeringsråden under civila avlöningsreglementet.

Förslaget innebär, bland annat, att justitieråden och regeringsråden

icke skola åtnjuta lön enligt löneplan utan med särskilt fastställt belopp

av 22 000 kronor för år.

Vid genomförande av förslaget erfordras inga andra ändringar av allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena, än att stadgandet i 1 § 1

mom. b) av det förstnämnda bör utgå, efterkommande stadganden i momentet

erhålla ändrad bokstavsbeteckning och hänvisningarna i 1 § 2 mom. och

2 § 1 mom. b) undergå häremot svarande ändring.

2. Pensionsrätt i vissa fall för barn utom äktenskap.

Jämlikt allmänna familjepensionsreglementet, 1942 års familjepensionsreglemente

för arbetare, folkskolans familjepensionsreglemente, familjepensionsreglementet

för de högre kommunala skolorna samt familjepensionsreglementet

för prästerskapet utgår familjepension eller familjelivränta till bland

andra »arvsberättigat barn, som icke uppnått 19 års ålder». Enligt dessa reglementen,

i det följande benämnda de statliga familjepensionsreglementena,

äger följaktligen barn i äktenskap pensionsrätt efter båda föräldrarna;

adoptivbarn härjämte efter adoptivföräldrarna. Beträffande adoptivbarns

pensionsrätt efter adoptivföräldrarna gäller dock som särskilt villkor,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

7

att adoptionen ej ägt rum efter det anställningshavaren fyllt 50 år. Dessutom

äger barn utom äktenskap pensionsrätt efter modern samt efter fadern, örn

barnet är trolovningsbarn, d. v. s. om barnets föräldrar kunna anses ha överenskommit

att ingå äktenskap med varandra, eller fadern avgivit förklaring

att barnet skall ha samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig

börd, s. k. arvsrättsförklaring. övriga utomäktenskapliga barn äro utestängda

från pensionsrätt efter fadern.

I två likalydande motioner till 1945 års riksdag, nr 266 i första och nr

299 i andra kammaren, hemställdes att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam utredning i syfte att barn efter

befattningshavare eller arbetare i statens tjänst, som avlidit, samt barnet ej

uppnått 19 års ålder eller ock vore varaktigt oförmöget till arbete, måtte

komma i åtnjutande av pension även då befattningshavaren eller arbetaren

icke varit gift, men civilrättslig försörjningsplikt mot barnet förefunnits.

I utlåtande över motionerna framhöll statskontoret, att frågan om utomäktenskapliga

barns arvsrätt efter fadern och fädernefränderna vore föremål

för utredning av särskilda av chefen för justitiedepartementet år 1941 tillkallade

sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken. Romme spörsmålet örn

utomäktenskapliga barns civilrättsliga ställning att få den lösningen, att dessa

barn bleve arvsberättigade efter fadern, följde därmed också att de automatiskt

erhölle pensionsrätt. Det i motionerna berörda spörsmålet folie därför

väsentligen inom ramen för den pågående utredningen. Ehuru statskontoret

delade motionärernas uppfattning om angelägenheten av att en förbättring

av de utomäktenskapliga barnens ställning i pensionshänseende snarast

bomme till stånd, ansåge sig ämbetsverket med hänsyn till den pågående

utredningen dock icke böra tillstyrka, att detta spörsmål isolerat upptoges

till avgörande.

Bankoutskottet anförde i utlåtande (nr 44) i anledning av motionen i huvudsak

följande.

Bankoutskottet delar den i motionerna uttalade uppfattningen rörande betydelsen

av att pensionsrätten enligt de statliga familjepensionsreglementena

utsträckes att omfatta jämväl utomäktenskapliga barn. I regel äro sådana

barn beroende av underhåll från faderns sida. Det måste anses vara naturligt,

att detta underhåll efter faderns frånfälle utgår i form av pension enligt

föreskrivna grunder i stället för att, såsom för närvarande sker i många

fall, belasta samhällets sociala hjälpverksamhet. Visserligen skulle frågan

örn pensionsrätten i detta fall lösas, därest utomäktenskapliga barn bleve

lagligen arvsberättigade efter fadern. Med hänsyn till de vittutseende spörsmål,

som de sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken fått sig förelagda,

måste man emellertid ställa sig tveksam rörande möjligheten att få denna

lagstiftningsfråga slutligt ordnad inom en nära framtid. Däremot föreställer

utskottet sig, att det skulle vara en jämförelsevis enkel åtgärd att genom

ändring av de statliga pensionsreglementena tillförsäkra utomäktenskapliga

harn pensionsrätt i likhet med barn av äktenskaplig börd. Denna fråga skulle

alltså utbrytas från sitt samband med det mera omfattande spörsmålet örn

de utomäktenskapliga barnens arvsrätt och torde, såvitt utskottet kan finna,

kunna lösas utan alt eli ställningstagande till nämnda spörsmål föregripes.

I motionerna har ifrågasatts, att pensionsrätten skulle göras beroende av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts pi oposition nr 139.

att fadern varit underhållsskyldig gentemot barnet. Huruvida en dylik begränsning

är påkallad, synes enligt utskottets mening tveksamt. Dels saknas

givetvis någon motsvarande begränsningsregel i fråga örn barn av äktenskaplig

börd, och dels torde de fall, där civilrättslig försörjningsplikt från

faderns sida ej förelegat, vara relativt fåtaliga. Framhållas må även, att begränsningsregeln

.skulle medföra, att barnpensionen skulle upphöra att utgå

samtidigt med att försörjningsplikten upphör, vilket kan inträffa så snart

barnet fyllt 16 år, medan däremot pension åt äktenskapligt barn utgår intill

dess barnet fyllt 19 år.

I skrivelse den 2 juni 1945, nr 323, hemställde riksdagen, under åberopande

av vad bankoutskottet anfört, att Kungl. Majit ville låta verkställa skyndsam

utredning i syfte att pensionsrätt enligt de statliga familjepensionsreglementena

måtte tillkomma utomäktenskapliga barn samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Den begärda utredningen uppdrogs åt statskontoret, som avgav förslag i

ämnet den 27 november 1945.

Statskontorets förslag innebär, att barn utom äktenskap efter anställningshavare

i statens tjänst i pensionshänseende skall likställas med barn i äktenskap.

Pension eller livränta efter fadern skulle således enligt de statliga familjepensionsreglementena

utgå till barn som ej uppnått 19 års ålder, oavsett

om barnet ägde arvsrätt efter fadern eller icke och utan hänsyn till örn civilrättslig

försörjningsplikt från faderns sida förelåge eller icke. Nu gällande

föreskrifter skulle dock lända till efterrättelse för anställningshavare, å vilken

något av de statliga pensionsreglementena blivit tillämpligt före ikraftträdandet

av de ändrade bestämmelserna örn utomäktenskapliga barns pensionsrätt

och som icke därefter vunne befordran, om vederbörande icke inom sex

månader efter ikraftträdandet anmälde, att de nya bestämmelserna finge tilllämpas

å honom.

För sitt förslag örn att barn utom äktenskap i fråga örn rätt till pension

enligt de statliga familjepensionsreglementena skall likställas med barn i äktenskap

har statskontoret anfört i huvudsak följande motivering.

I 1939 års familjepensionsreglemente för arbetare i Stockholms stads tjänst

stadgas rätt till pension för barn, mot vilka arbetaren haft civilrättslig försörjningsplikt

och vilka antingen ej uppnått 19 års ålder -—- efter ändring

1945 höjt till 21 år — eller ock äro fullständigt och varaktigt oförmögna till

arbete, såframt arbetsoförmågan förelegat redan vid uppnåendet av 19 års

ålder — numera 21 års ålder. Under hänvisning till dessa bestämmelser har i

motionerna ifrågasatts, att pensionsrätten skulle göras beroende av att fadern

varit underhållsskyldig gentemot barnet. Häremot kan — såsom ock skett

i utskottets utlåtande — riktas den invändningen att, då underhållsbidrag till

utomäktenskapligt barn som regel upphör, när barnet fyllt 16 år, konsekvensen

av en dylik begränsning bör bli, att barnpensionen skall upphöra att utgå

samtidigt med att försörjningsplikten upphör eller alltså vid 16 års ålder. Ur

social synpunkt ter sig en dylik begränsning föga önskvärd. Å andra sidan

uppställer sig frågan, vilka barn man velat utesluta från pensionsrätt genom

uppställandet av kravet på civilrättslig försörjningsplikt. Jämlikt 4 § lagen

om barn utom äktenskap tager en var av föräldrarna del i kostnaden för barnets

underhåll efter förmåga. Fader eller moder, som ej har vårdnaden om

barnet, skall därvid utgiva underhållsbidrag i pengar. Då faderskapet till ett

barn blivit fastställt, lärer, såvitt statskontoret kan finna, försörjningsplikt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

9

från faderns sida inträda i så gott som samtliga fall. I varje fall torde, om

fadern är innehavare av stadigvarande statlig anställning, han bliva ålagd att

utgiva underhållsbidrag. Gäller såsom förutsättning för rätt till pension, att

anställningshavaren haft civilrättslig försörjningsplikt mot barnet, kan för

övrigt följden bliva, att barnet i visst fall erhåller pensionsrätt efter två personer.

Jämlikt lagen den 11 juni 1920 örn makes underhållsskyldighet mot

andra makens barn är nämligen make underhållsskyldig mot andra makens

barn i tidigare gifte eller utom äktenskap, såvida sistnämnda make har vårdnaden

om barnet. Då denna försörjningsplikt enligt samma lag ej skall medföra

ändring i den underhållsskyldighet, som må åligga den andre av barnets

föräldrar, skulle ett sådant barn således kunna erhålla pensionsrätt

efter såväl föräldrar som den underhållsskyldige andre maken.

Jämlikt 7 § lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete

skola, därest olycksfall medfört arbetarens död, livräntor utgå till varje den

avlidnes barn, som ej fyllt 16 år, evad det fötts inom eller utom äktenskapet.

Såsom förutsättning för sådan livräntas utbekommande gäller alltså icke, att

civilrättslig försörjningsplikt skall ha förelegat gentemot barnet.

Med avseende på konsekvenserna för övriga familjepensionsberättigade av

att alla utomäktenskapliga barn i pensionshänseende likställas medi barn i

äktenskap har statskontoret anfört följande.

I 9 § allmänna familjepensionsreglementet finnas bestämmelser om famiijepensionens

fördelning mellan de efterlevande. Enligt 3 mom. gäller att av

grundbelopp eller del därav, som är gemensamt för två eller flera barn, barnen

äga taga lika del. I enlighet med den av statskontoret intagna ståndpunkten,

att utomäktenskapliga barn i pensionshänseende skola likställas med övriga

barn, får ämbetsverket föreslå, att i pensionsfall, där jämväl utomäktenskapligt

barn finnes, samtliga pensionsberättigade barn skola taga lika del

av pensionen. Någon ändring synes alltså icke böra ske av reglementet i denna

del. Hur de föreslagna pensionsibestämmelsema komma att verka i förhållande

till nu gällande bestämmelser framgår av följande uppställning, där

pensionen angives i procent av familjepensionstalet:

n u

änka 4- 1 u. ä. b.

» + 1 ä. b. + 1 u. ä. b.

. + 2 » -j- 1 .

» 4- 3 » 4-1 »

1 ä. b. 4- 1 u. ä. b.

2 » 4- 1 »

änka 100 %

» 80 % ä. b. 70 %

» 80 % » (45 4- 45 =) 90%

» 80% » (3 x 36,G7 =) 110%

ä. b. 100%

» (75 4- 75 =) 150 %

efter ändring

änka 4- 1 u. ä. b.

» 4- 1 ä. b. 4- 1 u. ä. b.

» 4- 2 » 4- 1 »

» 4- 3 > 4- 1 »

1 ä. b. 4- 1 u. ä. b.

2.4-1

änka 80 %

u. ä. b.

70%

» 80 %

ä. b. 45 %

»

45 %

» 80 %

» (2 X 36,07 =)

73,33 %

36,67

%

. 80%

» (3 X 32,5 =)

1 97,5 %

»

32,5

%

ä. b. 75%

»

75 %

» (2 x

56,67 =) 113,33 %

»

56,07

%

Statskontoret har icke ifrågasatt någon ändring av familjepensionsavdragen

vid införande av pensionsrätt efter fadern för utomäktenskapliga barn

men framhållit, att frågan möjligen torde böra uppmärksammas i ett större

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

sammanhang, sedan erfarenhet vunnits av de ekonomiska verkningarna av

den föreslagna pensionsrätten.

Som skäl för den föreslagna övergångsbestämmelsen har statskontoret anfört,

att då de statliga familjepensionsreglementena saknade bestämmelser

om skyldighet för anställningshavare att underkasta sig ändrade pensionsbestämmelser,

torde den föreslagna ändringen icke kunna sättas i kraft å anställningshavare,

som vid tidpunkten för ändringens ikraftträdande innehade

anställning, å vilken sådant reglemente vore tillämpligt, såframt han icke

därefter vunne befordran. Möjlighet att bliva underkastad dessa bestämmelser

syntes emellertid höra beredas den, som så önskade.

Statskontoret säger sig vidare ha erfarit, att sakkunniga för kodifiering av

ärvdabalken såsom ett första led i lösandet av frågan örn de utomäktenskapliga

barnens arvsrätt ansett sig böra överväga ändring av gällande regler för

bevisning vid fastställande av faderskap. Därest enligt dessa nya regler »exceptio

plurium», d. v. s. rätt för mannen att göra invändning örn att jämväl

annan haft umgänge med modern under konceptionstiden, skulle bliva medgiven,

med därav följande särbestämmelser för underhållsskyldigheten, torde

frågan örn pensionsrätten för dylikt fall få upptagas till omprövning.

I fråga örn tillämpningen av de föreslagna ändringarna i de statliga familjepensionsreglementena

har statskontoret framhållit följande.

Enligt lagen den 14 juni 1917 örn barn utom äktenskap fastställes faderskap

till sådant barn antingen genom att vederbörande inför den präst, som

för kyrkoböckerna i församling, där barnet är kyrkobokfört, eller i tillkallat

vittnes närvaro inför landsfiskal eller notarius publicus eller genom avtal

om underhållsbidrag erkänner sig vara fader till barnet, eller ock efter stämning

till domstol. Då genom erkännande, som ej skett inför pastor i den församling,

där barn utom äktenskap är kyrkobokfört, eller genom dom, som

vunnit laga kraft, fastställts vem som är barnets fader eller att barnet är

trolovningsbarn, skall barnavårdsman jämlikt 4 § kungörelsen den 10 november

1939 (nr 791) härom ofördröjligen göra anmälan hos pastor i förenämnda

församling för vederbörlig anteckning i kyrkobok. Enligt 16 § kvrkobokföringsförordningen

den 3 december 1915 (nr 476) i dess genom kungörelsen

nr 440/1928 ändrade lydelse skall faderskap till barn utom äktenskap

antecknas i födelse- och dopboken för den eller de församlingar, där

barnets födelse är inskriven. För den pensionsbeviljande myndigheten torde

alltså i fråga örn utomäktenskapligt barns rätt till pension bliva avgörande,

huruvida genom prästbevis styrkes barnets börd eller ej.

Slutligen har statskontoret fäst uppmärksamheten vid att en ändring av

de statliga familjepensionsreglementena i enlighet med ämbetsverkets förslag

kunde föranleda ändring av 11 § lagen den 14 juni 1917 örn barn utom

äktenskap. Härom har statskontoret anfört följande.

Jämlikt 11 § lagen örn barn utom äktenskap gäller, att vid faderns död

skall, för det fall utomäktenskapligt barn icke har arvsrätt efter honom, det

belopp, som erfordras till fullgörande för framtiden av hans underhållsskyldighet

emot barnet, före arvs- och testamentslotter utgå av behållningen

i boet; dock att barnet icke härigenom må erhålla större del därav än det

skulle hava bekommit, örn det varit av äktenskaplig börd. Vid genomförande

av pensionsrätt för utomäktenskapligt barn efter fadern kommer pensio
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

11

nen att träda i stället för underhållsbidraget. Där pensionsrätt föreligger, lärer

därför något undanskiftande ur dödsboet enligt 11 § sistnämnda lag till

förmån för det utomäktenskapliga barnet icke vara påkallat i annat fall än

då pensionens kapitaliserade värde understiger det sammanlagda beloppet

av resterande underhållsbidrag. Frågan om hur pensionsrätten bör inverka

å bestämmelserna i 11 § sagda lag torde för övrigt komma att upptagas till

prövning av de sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken. Därest de utomäktenskapliga

barnen bliva likställda med barn av äktenskaplig börd jämväl

i arvshänseende, lärer bestämmelserna i 11 § komma att helt utgå.

Till följd av remiss ha utlåtanden över statskontorets förslag avgivits av

rikets hovrätter, försvarets civilförvaltning, socialstyrelsen, försäkringsinspektionen,

statens pensionsanstalt, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen,

telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen. Yttranden ha vidare inkommit från

statstjänarkartellen, statstjänstemännens riksförbund och tjänstemännens

centralorganisation.

Statskontorets förslag örn att barn utom äktenskap med avseende på rätt

till pension enligt de statliga familjepensionsreglementena skola likställas

med barn i äktenskap har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga remissyttranden

utom två.

Hovrätten för övre Norrland har, med hänsyn till att frågan om de utomäktenskapliga

barnens arvsrätt torde bli föremål för behandling i en nära

framtid, och då möjligheter finnas att för utomäktenskapliga barn erhålla

barnbidrag, ej funnit tillräcklig anledning föreligga att frågan om utomäktenskapliga

barns pensionsrätt avgöres redan nu.

Två av de fem i beslutet deltagande hovrättsledamöterna ha reserverat sig

till förmån för statskontorets förslag.

Statens pensionsanstalt har anfört, att införandet av pensionsrätt för

utomäktenskapliga barn allenast i de fall, där fadern ägt statligt ordnad

familjepensionsrätt, skulle komma att utgöra ett relativt obetydligt led i strävandena

att åstadkomma en utjämning av de olikheter, som i fråga om ställning

i samhället råder mellan barn inom och utom äktenskapet. Den åsyftade

utjämningen skulle komma till synbart uttryck allenast i det fåtal fall,

där fadern avlider, innan det utomäktenskapliga barnet fyllt 19 år.

Svea hovrätt, som i denna del tillstyrkt statskontorets förslag, har anfört.

Såsom statskontoret framhåller hör det till undantagen att fadern genom

arvsrättsförklaring bereder sitt barn utom äktenskap arvsrätt och därmed

rätt till pension eller livränta. Enligt en av socialstyrelsen nyligen företagen

undersökning utgör antalet utomäktenskapliga barn, som i denna ordning

erhållit arvsrätt efter fadern, mindre än 1 % av antalet utomäktenskapliga

barn för vilka faderskapet blivit fastställt. Antalet trolovningsbarn är däremot

betydande. Det har av socialstyrelsen beräknats till 29 %> av de utomäktenskapliga

barn, för vilka faderskapet blivit fastställt. Trolovningsbarnen

äro talrikast inom de yngsta årsklasserna; beträffande de år 1942 födda nämner

socialstyrelsen siffran 43 °/o -— för landsbygden 40 °/o oell för städerna

47 °/o. Antalet fall, i vilka faderskapet icke fastställts oell frågan örn pensionsrätt

efter fadern följaktligen saknar betydelse, har beräknats till omkring

9 «/o av samtliga. Ett betydande antal utomäktenskapliga barn erhålla

genom legitimation äktenskaplig börd; av de under femårsperioden 1926—1930

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

födda — den sisla för vilken statistiska uppgifter äro för hovrätten tillgängliga

— hava icke mindre än 53 % blivit legitimerade. Motsvarande siffra var

för femårsperioden 1901—1905 38,5 % och har sedermera oavbrutet stigit.

Även örn sålunda ett betydande antal av de utom äktenskap födda barnen

numera komma i åtnjutande av arvsrätt efter sin fader, utgör dock alltjämt

den med remissen avsedda frågan ett viktigt socialt problem. Såsom under

ärendets tidigare behandling framhållits sammanhänger detta problem nära

med det ur både principiell och praktisk synpunkt långt viktigare spörsmålet

örn beredande av arvsrätt efter fader åt utomäktenskapliga barn oberoende

av arvsrättsförklaring eller barnets egenskap av trolovningsbarn. Utredningen

av detta spörsmål anförtroddes redan år 1941 åt de då tillkallade sakkunniga

för kodifiering av ärvdabalken. Dessa sakkunnigas arbete har blivit fördröjt

på grund av tidsförhållandena men åtgärder lia numera vidtagits för dess

påskyndande. Enligt vad hovrätten inhämtat är det emellertid ovisst huruvida

de sakkunniga hinna slutföra sin uppgift i så god tid att förslag i förevarande

ämne kan föreläggas 1947 års riksdag.

Den frågan framställer sig då, huruvida det kan anses tillrådligt att reglera

rätten till pension utan att avvakta arvsrättsutredningens resultat. Vid besvarande

av denna fråga torde följande synpunkter förtjäna beaktande.

Om pension efter fader nu skall beredas även barn utom äktenskap, som

ej äga taga arv efter fader, lärer annan utväg ej stå öppen än att på ett

eller annat sätt förknippa pensionsrätten nied rätten till underhåll. Detta är

också förslagets ståndpunkt. Formellt är väl nämnda rätt anknuten till faderskapet

såsom sådant, men härvid åsyftas, att pensionsrätt skall föreligga

så snart faderskapet är fastställt på sätt lagen örn barn utom äktenskap

stadgar såsom förutsättning för underhållsskyldighet. Denna lags regler om

bevisning angående faderskap bygga som bekant på en presumtion, beträffande

vilken motbevisning allenast i begränsad utsträckning är tillåten. En

sådan rättsverkan som arvsrätt kan emellertid knappast medgivas utan att

vägen öppnas för en mera tillförlitlig utredning angående faderskapet; sålunda

kan det visa sig nödvändigt att vidga den nämnda möjligheten till

motbevisning.

Enligt vissa främmande rättssystem, som i princip tillerkänna barn utom

äktenskap arvsrätt efter fadern, kan barnet, då faderskapet ej blivit på sådant

sätt fastställt som för arvsrätt förutsättes, likväl få sig tillerkänt underhållsrätt

mot en man såsom presumtiv fader; stundom kunna flera män

bli på detta sätt underhållspliktiga. Det synes dock ej sannolikt att den

svenska lagstiftningen kommer att slå in på denna väg.

Vinner grundsatsen om utomäktenskapligt barns arvsrätt efter fader erkännande

i svensk rätt, bör tydligen därmed förknippas rätt till pension,

och om, såsom nyss antagits, en av arvsrätt oberoende underhållsrätt ej medgives,

blir de pensionsberättigades krets begränsad till de arvsherättigades.

örn dessa förutsättningar redan nu förelåge, erfordrades ej någon ändring

av gällande pensionsförfattningar, enligt vilka pensionsrätt efter fader tillkommer

alla arvsberättigade barn, även de utomäktenskapliga.

Med hänsyn till vad sålunda anförts kunde måhända övervägande skäl

synas tala för att låta med prövningen om pensionsfrågan anstå i avvaktan

på arvsrättsutredningens slutförande. Enligt hovrättens mening vore emellertid

denna slutsats förhastad. Även örn den arvsrättsliga frågan för framtiden

löses efter de linjer som i det föregående antytts, blir det nämligen, såvitt

angår utomäktenskapliga barn beträffande vilka faderskapet blivit fastställt

enligt nu gällande lag, nödvändigt att beträffande pensionsrätten falla tillbaka

på den fastställelse som sålunda ägt rum. Att i större eller mindre utsträckning

göra pensionsrätten beroende av förnyad faderskapsutredning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

13

kan ej komma i fråga. Man föregriper sålunda icke den blivande lagstiftningen

genom att härutinnan följa den väg som anvisats i det remitterade

förslaget.

Såsom i det föregående framhållits är enligt förslaget pensionsrätten förknippad

med rätten till underhåll. Detta gäller emellertid allenast såtillvida,

att för pensionsrätt förutsättes sådan fastställelse av faderskapet som grundar

underhållsskyldighet. Däremot förutsättes ej att fadern vid sin död är

bidragspliktig och barnet skall enligt förslaget äga uppbära pension tills

det fyller nitton år oberoende av vid vilken tidpunkt faderns underhållsplikt

skulle lia upphört. Från teoretisk synpunkt kunde möjligen vissa erinringar

göras häremot, men vägande sociala och praktiska skäl tala för den likställighet

mellan skilda kategorier av barn som med förslaget åsyftas. Hovrätten

tvekar därför icke att även härutinnan tillstyrka förslaget.

Socialstyrelsen har uttalat, att den remitterade utredningen berörde ett socialt

missförhållande av beaktansvärd räckvidd. Enligt styrelsens mening

vore det angeläget, att alltjämt rådande olikheter mellan barn av äktenskaplig

börd och barn, födda utom äktenskap, utjämnades. Statskontorets

förslag, som byggde på grundsatsen om likställighet i pensionshänseende

mellan nämnda kategorier, hade ur denna synpunkt en uppenbar både principiell

och praktisk betydelse, och detta icke minst med hänsyn till att statens

familjepensionsreglementen i viss omfattning blivit förebildliga för enskilda

pensionskassor. Socialstyrelsen delade statskontorets uppfattning, att

pensionsrätten icke borde göras beroende av örn fadern varit underhållsskyldig

gentemot barnet eller icke. Det förhållandet att faderskap enligt svensk

lagstiftning kunde fastställas även där ovisshet kunde råda, huruvida personen

i fråga verkligen vore barnets fader, borde enligt socialstyrelsen icke

rimligen få föranleda till alt man upprätthölle en bestående olikhet i fråga

om utom- och inomäktenskapligt barns rätt till pension efter fadern eller

den person som skulle anses som fader enligt rättens beslut. Socialstyrelsen

erinrade därvid om att lagen om barn utom äktenskap utan hinder härav

ålade den rättslige fadern en ofta mycket betungande underhållsskyldighet

gentemot barnet. Om ändring av gällande bevisregler i faderskapsmål skulle

ske, syntes detta emellertid, som statskontoret framhållit, nödvändiggöra en

omprövning av föreskrifterna om utomäktenskapliga barns ställning i fråga

örn rätt till pension.

Pensionsstyrelsen har framhållit, att genom lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag

på socialvårdens område full likställighet vore införd mellan de utomäktenskapliga

barnen och barn med äktenskaplig börd i avseende på rätten till

pension efter avliden fader. Detta ansåges riktigt såväl av humanitära skäl

som med hänsyn till att faderns frånfälle även i de fall, då föräldrarna icke

varit gifta, i regel förorsakade en ökad försörjningsbörda för modern och en

försämring i barnens levnadsförhållanden. Enligt pensionsstyrelsens mening

förelåge icke skäl att principiellt bedöma förhållandena annorlunda då frågan

gällde familjepension för utomäktenskapliga barn efter befattningshavare

eller arbetare i statens tjänst, så mycket mera som härvid tillkomme den omständigheten

alt den befattningshavare eller arbetare, som vore läder till barn

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

utom äktenskap, hade att vidkännas familjepensionsavdrag i samma omfattning

som övriga anställda.

Generalpoststyrelsen har anslutit sig till statskontorets uppfattning, att pensionsrätt

efter fadern till barn utom äktenskap icke borde göras beroende av

faderns civilrättsliga försörjningsplikt gentemot barnet. Även för det fall att

blott ett fåtal barn därigenom bleve utestängda från pensionsrätt, syntes det

dock få anses principiellt riktigare att låta faderskapet ensamt vara avgörande

för utomäktenskapligt barns rätt till pension efter fadern.

Statstjänstemannens riksförbund har förklarat sig vara av den uppfattningen,

att olikheterna mellan barn av äktenskaplig börd och barn, födda

utom äktenskap, i fråga om deras ställning i samhället borde i möjligaste mån

utjämnas. Statskontorets förslag om utvidgning av utomäktenskapliga barns

rätt till familjepension syntes vara ett riktigt led i strävandena efter en sådan

utjämning.

Yttrandena från statstjänarkartellen och tjänstemännens centralorganisation

innehålla uttalanden av samma innebörd som det senast anförda.

I några yttranden ha ifrågasatts vissa ändringar i det av statskontoret framlagda

förslaget. Sålunda ha försvarets civilförvaltning och statstjänstemännens

riksförbund framhållit, att ett genomförande av statskontorets förslag

skulle medföra viss inskränkning i den pensionsrätt, som för närvarande tillkomme

änka eller barn i äktenskap. Det vore önskvärt om denna olägenhet

kunde förhindras. Enligt statstjänstemännens riksförbund syntes detta icke

kunna ske med mindre barn utom äktenskap i familjepensionshänseende

behandlades fristående från änka och barn i äktenskap. Ett sådant förfaringssätt

ansåge förbundet icke vara alldeles oberättigat i sådana fall, då det utom

äktenskap födda barnet icke vore bosatt tillsammans med änkan och de i

äktenskap födda barnen.

Vidare har statens pensionsanstalt påpekat, att sannolikheten att bliva

adopterad och därigenom vinna pensionsrätt torde kunna antagas vara större

för ett utomäktenskapligt barn än för ett barn av äktenskaplig börd. Ett

utomäktenskapligt barn skulle med andra ord ha större utsikt att komma i

åtnjutande av familjepension efter flera befattningshavare än ett barn i äktenskap,

där icke båda föräldrarna hade tjänst. I betraktande härav skulle

det kunna ifrågasättas, om icke det utomäktenskapliga barnets pensionsrätt

efter fadern borde inskränkas till att avse sådana fall, där icke barnet kommit

eller kunde komma i åtnjutande av familjepension på grund av att det

före faderns frånfälle adopterats av annan än denne. Med hänsyn till frågans

ringa praktiska betydelse ville pensionsanstalten emellertid icke föreslå,

att densamma skulle föranleda några särskilda bestämmelser för de

utomäktenskapliga barnen.

Om såsom pensionsanstalten ifrågasatt förslaget om generell pensionsrätt

för utomäktenskapliga barn icke nu skulle komma till genomförande, borde

villkoren för adoptivbarns pensionsrätt uppmjukas så att sådan rätt skulle

tillkomma adoptantens utomäktenskapliga barn oberoende av befattningshavarens

ålder vid adoptionen. Den sålunda föreslagna ändringen borde gälla

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

15

i avseende å befattningshavare sorn efter ändringens ikraftträdande vore

eller bleve underkastad vederbörande familjepensionsreglemente. Om pension

befunnes böra beredas adopterat utomäktenskapligt barn till befattningshavare,

vilken avlidit eller avgått före ändringens ikraftträdande, syntes frågan

härom böra prövas av statsmakterna med hänsyn till omständigheterna

i varje särskilt fall.

Den av statskontoret föreslagna övergångsbestämmelsen har kritiserats i

vissa utlåtanden. Svea hovrätt har i denna del anfört.

Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen skola för den, som vid tiden

för de nya bestämmelsernas ikraftträdande innehar tjänst, å vilken reglementet

äger tillämpning, äldre föreskrifter lända till efterrättelse, där ej

tjänstinnehavaren i den ordning Kungl. Majit föreskriver inom sex månader

efter ikraftträdandet anmäler, att de nya bestämmelserna må äga tillämpning

å honom. En regel av denna innebörd skulle innefatta en mycket betydelsefull

inskränkning av den nya pensionsregclns tillämpningsområde

för åtskilliga år framåt. Erfarenheterna beträffande stadgandena örn arvsrättsförklaring

ge nämligen anledning befara, att benägenheten att genom

särskild åtgärd sörja för pensionsrätt åt barn utom äktenskap ej skulle visa

sig vara stor, framför allt i sådana fall då mannen i fråga även har barn i

äktenskap. Den nya lagstiftningens syfte skulle otvivelaktigt avsevärt befrämjas,

om den bleve tillämplig även beträffande pension efter den som vid

tiden för ikraftträdandet innehade i reglementet avsedd tjänst, så framt

han ej inom viss frist gjort förbehåll örn fortsatt tillämpning av de äldre

bestämmelserna. En regel av denna innebörd, som har sin motsvarighet i

gällande avlöningsreglementen, synes ej träda befattningshavarens rätt för

nära.

Liknande uttalanden ha gjorts av Göta hovrätt, telegrafstyrelsen och statstjänarkartellen.

Med avseende på övergångsbestämmelserna har statens pensions anst alt anfört

bland annat följande.

De nya bestämmelserna skulle enligt utredningen och författningsförslaget

i allmänhet icke bliva tillämpliga å den, som vid bestämmelsernas ikraftträdande

innehar tjänst, å vilken allmänna familjepensionsreglementet äger

tillämpning. Pensionsanstalten anser sig kunna utgå ifrån att bestämmelserna

ej heller skola tillämpas i fråga örn anställningshavare, som avlidit

eller avgått ur tjänst före ikraftträdandet. Föreskrift om dessa kategoriers

undantagande torde därför böra meddelas. Undantagandet bör i fråga örn

förutvarande befattningshavare upphöra att gälla, örn befattningshavaren

ånyo vinner med pensionsrätt förenad anställning.

Statskontoret har i sin utredning anfört bland annat, alt frågan örn pensionsrätter!

för utomäktenskapligt barn i visst i utredningen angivet fall torde

få upptagas till omprövning, därest pågående utredning örn sådant barns

arvsrätt skulle leda till att s. k. exceptio plurium bleve medgiven med därav

följande särbestämmelser för underhållsskyldigheten. Med hänsyn härtill

och till ali en översyn av de utomäktenskapliga barnens arvsrätt överhuvud

taget är aktuell samt i betraktande av att konsekvenserna av den föreslagna

pensionsrätter! för dessa barn äro svåröverskådliga, vill pensionsanstalten

förorda, ali den föreslagna ändringen i pensionsreglernentena kompletteras

med en föreskrift örn att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig

ändring i rätten lill pension åt utomäktenskapligt barn. Mot en sådan före
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Departements
chefen.

skrift torde så mycket mindre vara att invända som införandet av nämnda

pensionsrätt enligt förslaget ej skulle förknippas med någon höjning av familjepensionsavdragen.

Statens pensionsanstalt och telegrafverket ha framhållit, att en ändring

av de statliga familjepensionsreglementena i enlighet med statskontorets förslag

skulle medföra viss olikhet i pensionshänseende mellan barn i och utom

äktenskap efter befattningshavare, som tidigare varit delägare i vissa av

staten övertagna familjepensionskassor eller som tidigare tillhört statens pensionsanstalt

och numera äro underkastade folkskolans familjepensionsreglemente

eller familjepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna.

Medan pension enligt de statliga familjepensionsreglementena utgår och enligt

statskontorets förslag även framgent skulle utgå endast till barn, som

icke uppnått 19 års ålder, är arvsberättigat barn till sådan befattningshavare

enligt meddelade övergångsbestämmelser pensionsberättigat till dess det fyllt

21 år. För full likställighet i pensionshänseende mellan barn i och utom

äktenskap fordrades sålunda, att den föreslagna ändringen av de statliga

familjepensionsreglementena kompletterades med en ändring av sagda övergångsbestämmelser,

vilka återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 692)

med vissa särskilda övergångsbestämmelser till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena,

samt i 1 mom. av övergångsbestämmelserna till folkskolans

familjepensionsreglemente den 18 juli 1942 (nr 700) och familjepensionsreglementet

för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1943

(nr 511).

Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge lia båda ansett, att

ett genomförande av statskontorets förslag påkallar ändring av 11 § lagen

den 14 juni 1917 örn barn utom äktenskap. Svea hovrätt har därom anfört.

Örn barn utom äktenskap äger uppbära statlig pension eller livränta efter

fadern, bör det belopp, sorn till fullgörande för framtiden av hans underhållsskyldighet

emot barnet skall före arvs- och testamentslotter utgå av

behållningen i boet, minskas med kapitaliserade värdet av pensionen eller

livräntan för den tid underhållsskyldigheten omfattar. Samma grundsats bör

gälla i andra likartade fall, såsom då fadern eller hans arbetsgivare tecknat

familjepensionsförsäkring till förmån för barnet.

Enligt de familjepensionsreglementen, varom här är fråga — allmänna

familjepensionsreglementet, 1942 års familjepensionsreglemente för arbetare,

folkskolans familjepensionsreglemente, familjepensionsreglementet för de

högre kommunala skolorna samt familjepensionsreglementet för prästerskapet

— äga barn utom äktenskap pensionsrätt efter fadern endast under förutsättning

att barnet är trolovningsbarn eller fadern särskilt förklarat, att

barnet skall ha samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig

börd. Härigenom torde mer än två tredjedelar av de utomäktenskapliga

barn, vilkas fader är underkastad något av nämnda reglementen, vara uteslutna

från pensionsrätt efter denne.

Under senare år har man sökt att mer och mer utjämna rådande olikheter

i civilrättslig ställning mellan barn i och utom äktenskap. Redan 1936 års

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 139.

17

riksdag hemställde om utredning rörande utvidgning av familjepensionsrätten

för barn till att, i den omfattning som funnes skälig, gälla även manlig

befattningshavares eller arbetares barn utom äktenskap. Frågan uppsköts

emellertid i avbidan på resultatet av den år 1941 inom justitiedepartementet

påbörjade utredningen angående de utomäktenskapliga barnens rättsliga

ställning i allmänhet. 1945 års riksdag ansåg emellertid att frågan borde

kunna utbrytas från sitt samband med det mera omfattande spörsmålet örn

de utomäktenskapliga barnens arvsrätt och lösas utan att ett ställningstagande

till nämnda spörsmål föregrepes. Då den av statskontoret verkställda

utredningen och remissmyndigheternas yttranden synas bestyrka riktigheten i

detta antagande, bär jag ansett mig böra förelägga riksdagen förslag i ämnet.

Jag delar statskontorets uppfattning, att i princip full likställighet i pensionshänseende

bör genomföras med avseende på barn i och utom äktenskap

till anställningshavare, på vilken något av ifrågavarande familjepensionsreglementen

äger tillämpning.

I de motioner till 1945 års riksdag, som lago till grund för riksdagens begäran

örn den nu verkställda utredningen, ifrågasattes, att pensionsrätten

skulle göras beroende av att fadern varit underhållsskyldig gentemot barnet.

För egen del anser jag mig icke böra föreslå en dylik begränsning, vilken

bestämt avstyrkts av statskontoret och icke heller vunnit stöd i något av

remissyttrandena.

I ett par yttranden har framhållits, att ett genomförande av statskontorets

förslag i vissa fall skulle medföra minskning av pensionsbelopp, som enligt

nuvarande regler skulle utgå till änka eller barn i äktenskap, samt att det

vore önskvärt om denna olägenhet kunde förhindras. Enligt min mening föreligger

icke tillräcklig anledning att meddela några särskilda föreskrifter i

detta hänseende.

Som statens pensionsanstalt framhållit, torde sannolikheten att bliva adopterad

och därigenom vinna dubbel pensionsrätt vara större för utomäktenskapliga

barn än för barn i äktenskap. Då familjepensionsreglementena

emellertid redan innehålla bestämmelser som möjliggöra minskning av sammanträffande

pensionsförmåner, synas särskilda bestämmelser härom för

utomäktenskapliga barn icke vara behövliga.

Enligt den av statskontoret föreslagna övergångsbestämmelsen skulle för

anställningshavare, å vilken något av ifrågavarande familjepensionsreglementen

blivit tillämpligt före ikraftträdandet av de ändrade bestämmelserna örn

utomäktenskapliga barns pensionsrätt och som icke därefter vunne befordran,

äldre föreskrifter lända till efterrättelse, därest vederbörande icke inom

sex månader efter ikraftträdandet anmälde, att de nya bestämmelserna finge

äga tillämpning å honom. Vissa remissmyndigheter ha ansett, att den nya

lagstiftningens syfte .skulle bättre befrämjas, om den automatiskt bleve tilllämplig

beträffande pension efter den som vid tiden för ikraftträdandet innehade

i reglementet avsedd tjänst, såframt han ej inom viss frist gjort förbehåll

örn fortsatt tillämpning av de äldre bestämmelserna. För egen del ansluter

jag mig till den senare uppfattningen. Jag anser sålunda, alt ändring
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 130.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 139.

en, som bör träda i kraft den 1 juli 1946, bör bliva tillämplig icke blott på

den som därefter vinner anställning, varmed är förenad rätt till familjepension

eller familjelivränta enligt något av ifrågavarande familjepensionsreglementen,

utan även beträffande den som omedelbart före nämnda tidpunkt

innehar sådan anställning, såframt han icke inom sex månader därefter anmäler,

att han icke önskar att ändringen skall gälla honom. Det torde få

ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare bestämmelser om den ordning,

vari anmälan må göras.

På sätt statskontoret föreslagit, bör ändringen utan vidare bliva tillämplig

på den som sedermera vinner befordran, även om han tidigare anmält, att

han icke vill underkasta sig ändringen. Däremot böra äldre bestämmelser

alltjämt gälla beträffande anställningshavare, som avlidit eller slutat sin anställning

före ändringens ikraftträdande.

Jag förutsätter, att en före eller efter den 1 juli 1946 avgången anställningshavare,

som icke blivit underkastad de ändrade bestämmelserna, skall

bliva detta, om han efter deras ikraftträdande vinner ny med familjepensionsrätt

enligt något av de ifrågavarande reglementena förenad anställning.

Jag delar Svea hovrätts uppfattning att det icke kan komma i fråga att

i större eller mindre utsträckning göra pensionsrätten beroende av förnyad

faderskapsprövning, även om man vid arbetet med kodifiering av ärvdabalken

skulle finna, att nya regler för fastställande av faderskap böra genomföras.

Från denna utgångspunkt anser jag det obehövligt att i samband med

ändringen av de ifrågavarande familjepensionsreglementena införa bestämmelser

om att tjänstinnehavare skall vara skyldig att underkasta sig ändring

i rätten till pension åt utomäktenskapligt barn.

Den i två remissutlåtanden påtalade olikheten i pensionshänseende mellan

barn i och utom äktenskap i åldern 19 till 21 år, som i vissa fall skulle kunna

uppkomma, anser jag vara av så ringa praktisk betydelse, att den icke

bör föranleda ändring av de i yttrandena nämnda författningarna.

Statskontoret och två av remissmyndigheterna ha ifrågasatt en ändring

av 11 § lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap. Den ifrågasatta

ändringen skulle innebära, att om barn utom äktenskap ägde uppbära statlig

pension eller livränta efter fadern, borde det belopp, som till fullgörande

för framtiden av hans underhållsskyldighet emot barnet skulle före arvsoch

testamentslotter utgå av behållningen i boet, minskas med kapitaliserade

värdet av pensionen eller livräntan för den tid underhållsskyldigheten omfattade.

Då det gäller att bestämma storleken av det belopp, som vid faderns

död erfordras till fullgörande av hans underhållsskyldighet, måste självfallet

hänsyn tagas till en sådan omständighet som att barnet äger uppbära

pension efter fadern. Även andra förhållanden kunna emellertid härvid inverka,

såsom att barnet genom testamente av fadern eller eljest fått egna tillgångar.

Av denna anledning skulle det vara mindre lämpligt att i lagtexten

införa en uttrycklig bestämmelse för en av de omständigheter som kunna

komma i betraktande vid fastställande av underhållsskyldigheten. Jag finner

därför någon ändring av 11 § lagen örn barn utom äktenskap icke böra

vidtagas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 139.

19

3. Pensionsreglering för föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid nomadskolhem.

Enligt kungörelsen den 18 juli 1942 (nr 704) angående utsträckt tillämpning

av folkskolans avlöningsreglemente m. m., utfärdad med stöd av ett

riksdagens beslut i samband med 1942 års lönereglering för folkskolans lärare,

äro föreståndarinnor vid folkskoleväsendets skolhem och arbetsstugor i

avlönings- och pensionshänseende likställda med ordinarie småskollärare,

d. v. s. hänförda till lönegrad LO 9. Biträdande föreståndarinnor vid samma

skolhem och arbetsstugor äro enligt samma kungörelse hänförda till lönegrad

LO 6, omfattande för kvinnlig befattningshavare löneklasserna 6—9, samt i

övrigt i avlönings- och pensionshänseende likställda med ordinarie småskollärare.

Enligt stadganden i folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen

(SFS 1942 nr 699 och 700) äga dessa reglementen tillämpning å förenämnda

föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor.

I innevarande års statsverksproposition (VIII huvudtiteln, s. 339—343 och

349) har framlagts förslag örn lönereglering för föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid nomadskolhem. Enligt förslaget skola föreståndarinnorna

placeras i lönegraden LO 9 och biträdande föreståndarinnorna i

lönegraden LO 6. Löneregleringen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1946.

Vid ett genomförande av den föreslagna löneregleringen för föreståndarin- Departementsnor

och biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhemmen torde samtidigt chefen.

pensionsreglering böra ske för nämnda befattningshavare. Med hänsyn till att

löneregleringen i huvudsak innebär likställande av nomadskolhemmens och

folkskoleväsendets skolhems föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor,

torde sådan likställighet böra eftersträvas jämväl vid pensionsregleringen.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker jag, under förutsättning att

riksdagen godkänner den föreslagna löneregleringen, att pensionsreglering

från och med den 1 juli 1946 verkställes för föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid nomadskolhemmen. Regleringen torde böra i författningsväg

verkställas därigenom, att i 1 § folkskolans tjänstepensionsreglemente

intages ett stadgande, att reglementet skall äga tillämpning å ifrågavarande

befattningshavare. Förslag till sådan ändring av nämnda författningsrum

torde böra föreläggas riksdagen. Därjämte torde Kungl. Majit böra

utverka riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda erforderliga

övergångsbestämmelser i anledning av pensionsregleringen.

Hemställan.

Inom finansdepartementet ha utarbetats förslag till kungörelser örn ändrad

lydelse av 1 § 1 och 2 mom. samt 2 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1008), örn ändrad lydelse av 2 g

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

2 mom. allmänna familjepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr

1009), örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. reglementet den 12 juni 1942 (nr

453) angående familjepension för efterlevande till arbetare i statens tjänst

(1942 års familjepensionsreglemente för arbetare), om ändrad lydelse av 1 §

1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 (nr 699), örn

ändrad lydelse av 2 § 2 mom. folkskolans familjepensionsreglemente den

18 juli 1942 (nr 700), om ändrad lydelse av 2 § 2 mom. familjepensionsreglementet

den 30 juni 1943 (nr 511) för de högre kommunala skolorna samt

om ändrad lydelse av 4 § 1 punkten familjepensionsreglementet för prästerskapet

den 28 november 1941 (nr 904). Förslagen innefatta de ändringar i

pensionsreglementena, som i det föregående förordats.

Under åberopande av vad sålunda i det föregående i skilda hänseenden

anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förenämnda förslag till kungörelser;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga

övergångsbestämmelser i anledning av pensionsregleringen

för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid

nomadskolhem.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

467427. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:411 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch familiepensionsreglementena, m. m a1 i texten
  2. BU 1946:63 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts propositioner med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementena, m. m., dels ock Ku s. 1 i texten
  3. BU 1946:64 Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning i fråga om vissa ändringar i familjepensionsreglementet för riksdagens verk och riksbanke s. 2 i texten