Med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch famil jepensionsreglementena, m. m
1946-03-01 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:139, Med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch famil jepensionsreglementena, m. m
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 139.
1
Nr 139.
Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen med förslag till vissa
ändringar i allmänna tjänste- och famil jepensionsreglementena,
m. m.; given Stockholms slott den 1 mars
1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelser
1) om ändrad lydelse av 1 § 1 och 2 mom. samt 2 § 1 mom. allmänna
tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr 1008),
2) örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1009),
3) örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. reglementet den 12 juni 1942 (nr
453) angående familjepension för efterlevande till arbetare i statens tjänst
(1942 års familjepensionsreglemente för arbetare),
4) örn ändrad lydelse av 1 § 1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente
den 18 juli 1942 (nr 699),
5) örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. folkskolans familjepensionsreglemente
den 18 juli 1942 (nr 700),
6) örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. familjepensionsreglementet den 30
juni 1943 (nr 511) för de högre kommunala skolorna samt
7) örn ändrad lydelse av 4 § 1 punkten familjepensionsreglementet för
prästerskapet den 28 november 1941 (nr 904);
dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 139.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Förslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av 1 § 1 och 2 mom. samt 2 §
1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1008).
Härigenom förordnas, att 1 § 1 och 2 morn. samt 2 § 1 mom. allmänna
tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan sågs.1
1 §•
1 mom. Detta reglemente---tillämpning å:
a) ordinarie tjänsteman---civila avlöningsreglementet;
b) chefen för---entomologiska avdelning;
c) ordinarie beställningshavare---krigsmaktens reservstater;
d) beställningshavare tillhörande--— löneplanen Mb;
e) extra ordinarie — — — avlöningsreglementet; samt
f) tjänsteman vid---fastställd personalförteckning.
2 mom. Kungl. Majit — — — än i 1 morn. e) eller f) sägs, där----
därtill äro.
2 §•
1 mom. Från reglementets--— är undantagen
a) innehavare av—---dylik tjänst;
b) innehavare av i 1 § 1 mom. b) avsedd professorstjänst — — —
tjänsten; samt
c) extra ordinarie---verket föreskrivna.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946.
1 Senaste lydelse av 1 § 1 morn., se 1945: 476.
Kunut. Maj:ts proposition nr 139.
3
Förslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av 2 § 2 mom. allmänna" familjepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1009).
Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet
den 30 december 1941 skall erhålla följande ändrade lydelse.
2 §■
2 mom. Familjepension eller---sägs, samt
barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.
Såsom förutsättning---50 år.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946; dock att hittillsvarande
bestämmelser skola äga tillämpning beträffande rätt till familjepension eller
familjelivränta efter den, som före nämnda dag avgått ur tjänst, eller efter
tjänstinnehavare, som icke sedermera vinner befordran, därest han i den ordning
Kungl. Maj:t föreskriver inom sex månader efter kungörelsens ikraftträdande
anmäler, att kungörelsens bestämmelser icke må äga tillämpning
å honom.
Förslag
till
kungörelse örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. reglementet den 12
juni 1942 (nr 453) angående familjepension för efterlevande till
arbetare i statens tjänst (1942 års familjepensionsreglemente
för arbetare).
Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. reglementet den 12 juni 1942 angående
familjepension för efterlevande till arbetare i statens tjänst (1942 års
familjepensionsreglemente för arbetare) skall erhålla följande ändrade lydelse.
2 §•
2 mom. Familjepension eller — — — sägs, samt
barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.
Såsom förutsättning---50 år.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946; dock alt hittillsvarande
bestämmelser skola äga tillämpning beträffande rätt till familjepension eller
familjelivränta efter arbetare, som före nämnda dag avgått från sin anställning,
eller efter arbetare, som icke sedermera hänföres till högre pensionsgrupp,
därest han i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver inom sex månader
efter kungörelsens ikraftträdande anmäler, att kungörelsens bestämmelser
icke må äga tillämpning å honom.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 139.
Förslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av 1 § 1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente
den 18 juli 1942 (nr 699).
Härigenom förordnas, att 1 § 1 moni. folkskolans tjänstepensionsreglemente
den 18 juli 1942 skall erhålla följande ändrade lydelse.
1 §•
1 mom. Detta reglemente---— tillämpning å:
a) ordinarie och---folkskolans avlöningsreglemente;
b) befattningshavare, för---befattning såsom
lärare vid---extra ordinarie eller
föreståndarinna eller — ---i Tärna, vid nomadskolhem eller vid —
--Norrbottens läns arbetsstugor; samt
c) ordinarie och---för nomadlärare.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946.
Förslag
till
kungörelse örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. folkskolans familjepensionsreglemente
den 18 juli 1942 (nr 700).
Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. folkskolans familjepensionsreglemente
den 18 juli 1942 skall erhålla följande ändrade lydelse.
2 §•
2 mom. Familjepension eller---— sägs, samt
barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.
Såsom förutsättning---50 år.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946; dock att hittillsvarande
bestämmelser skola äga tillämpning beträffande rätt till familjepension eller
familjelivränta efter den, som före nämnda dag avgått ur tjänst, eller efter
tjänstinnehavare, som icke sedermera vinner befordran, därest han i den
ordning Kungl. Maj :t föreskriver inom sex månader efter kungörelsens ikraftträdande
anmäler, att kungörelsens bestämmelser icke må äga tillämpning å
honom.
Kungl. Majlis proposition nr 139.
5
Förslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av 2 § 2 mom. familjepensionsreglementet
den 30 juni 1943 (nr 511) för de högre
kommunala skolorna.
Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. familjepensionsreglementet den 30
juni 1943 för de högre kommunala skolorna skall erhålla följande ändrade
lydelse.
2 §•
2 mom. Familjepension eller-----sågs, samt
barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.
Såsom förutsättning---50 år.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946; dock att hittillsvarande
bestämmelser skola äga tillämpning beträffande rätt till familjepension eller
familjelivränta efter den, som före nämnda dag avgått ur tjänst, eller efter
tjänstinnehavare, som icke sedermera vinner befordran, därest han i den
ordning Kungl. Majit föreskriver inom sex månader efter kungörelsens
ikraftträdande anmäler, att kungörelsens bestämmelser icke må äga tillämpning
å honom.
Förslag
till
kungörelse örn ändrad lydelse av 4 § 1 punkten familjepensionsreglementet
för prästerskapet den 28 november 1941 (nr 904).
Härigenom förordnas, att 4 § 1 punkten familjepensionsreglementet för
prästerskapet den 28 november 1941 skall erhålla följande ändrade lydelse.
4 §•
1. Berättigade till--— död äro:
änka, som---nytt äktenskap,
barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder, samt
frånskild hustru----mom. sågs.
Pensionsrätt tillkommer —--50 år.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946; dock att hittillsvarande
bestämmelser skola äga tillämpning beträffande rätt till familjepension eller
familjelivränta efter den, som före nämnda dag avgått ur tjänst, eller efter
tjänstinnehavare, som icke sedermera vinner befordran, därest han i den
ordning Kungl. Majit föreskriver inom sex månader efter kungörelsens
ikraftträdande anmäler, att kungörelsens bestämmelser icke må äga tillämpning
å honom.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
1 mars 19U6.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.
1. Av löneregleringen för justitieråden och regeringsråden föranledda
ändringar i allmänna pensionsreglementena.
I innevarande års statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma
frågor, s. 21—23, och II h. t. s. 21 och 26) har framlagts förslag
örn inordnande av justitieråden och regeringsråden under civila avlöningsreglementet.
Förslaget innebär, bland annat, att justitieråden och regeringsråden
icke skola åtnjuta lön enligt löneplan utan med särskilt fastställt belopp
av 22 000 kronor för år.
Vid genomförande av förslaget erfordras inga andra ändringar av allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementena, än att stadgandet i 1 § 1
mom. b) av det förstnämnda bör utgå, efterkommande stadganden i momentet
erhålla ändrad bokstavsbeteckning och hänvisningarna i 1 § 2 mom. och
2 § 1 mom. b) undergå häremot svarande ändring.
2. Pensionsrätt i vissa fall för barn utom äktenskap.
Jämlikt allmänna familjepensionsreglementet, 1942 års familjepensionsreglemente
för arbetare, folkskolans familjepensionsreglemente, familjepensionsreglementet
för de högre kommunala skolorna samt familjepensionsreglementet
för prästerskapet utgår familjepension eller familjelivränta till bland
andra »arvsberättigat barn, som icke uppnått 19 års ålder». Enligt dessa reglementen,
i det följande benämnda de statliga familjepensionsreglementena,
äger följaktligen barn i äktenskap pensionsrätt efter båda föräldrarna;
adoptivbarn härjämte efter adoptivföräldrarna. Beträffande adoptivbarns
pensionsrätt efter adoptivföräldrarna gäller dock som särskilt villkor,
Kungl. Maj.ts proposition nr 139.
7
att adoptionen ej ägt rum efter det anställningshavaren fyllt 50 år. Dessutom
äger barn utom äktenskap pensionsrätt efter modern samt efter fadern, örn
barnet är trolovningsbarn, d. v. s. om barnets föräldrar kunna anses ha överenskommit
att ingå äktenskap med varandra, eller fadern avgivit förklaring
att barnet skall ha samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig
börd, s. k. arvsrättsförklaring. övriga utomäktenskapliga barn äro utestängda
från pensionsrätt efter fadern.
I två likalydande motioner till 1945 års riksdag, nr 266 i första och nr
299 i andra kammaren, hemställdes att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam utredning i syfte att barn efter
befattningshavare eller arbetare i statens tjänst, som avlidit, samt barnet ej
uppnått 19 års ålder eller ock vore varaktigt oförmöget till arbete, måtte
komma i åtnjutande av pension även då befattningshavaren eller arbetaren
icke varit gift, men civilrättslig försörjningsplikt mot barnet förefunnits.
I utlåtande över motionerna framhöll statskontoret, att frågan om utomäktenskapliga
barns arvsrätt efter fadern och fädernefränderna vore föremål
för utredning av särskilda av chefen för justitiedepartementet år 1941 tillkallade
sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken. Romme spörsmålet örn
utomäktenskapliga barns civilrättsliga ställning att få den lösningen, att dessa
barn bleve arvsberättigade efter fadern, följde därmed också att de automatiskt
erhölle pensionsrätt. Det i motionerna berörda spörsmålet folie därför
väsentligen inom ramen för den pågående utredningen. Ehuru statskontoret
delade motionärernas uppfattning om angelägenheten av att en förbättring
av de utomäktenskapliga barnens ställning i pensionshänseende snarast
bomme till stånd, ansåge sig ämbetsverket med hänsyn till den pågående
utredningen dock icke böra tillstyrka, att detta spörsmål isolerat upptoges
till avgörande.
Bankoutskottet anförde i utlåtande (nr 44) i anledning av motionen i huvudsak
följande.
Bankoutskottet delar den i motionerna uttalade uppfattningen rörande betydelsen
av att pensionsrätten enligt de statliga familjepensionsreglementena
utsträckes att omfatta jämväl utomäktenskapliga barn. I regel äro sådana
barn beroende av underhåll från faderns sida. Det måste anses vara naturligt,
att detta underhåll efter faderns frånfälle utgår i form av pension enligt
föreskrivna grunder i stället för att, såsom för närvarande sker i många
fall, belasta samhällets sociala hjälpverksamhet. Visserligen skulle frågan
örn pensionsrätten i detta fall lösas, därest utomäktenskapliga barn bleve
lagligen arvsberättigade efter fadern. Med hänsyn till de vittutseende spörsmål,
som de sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken fått sig förelagda,
måste man emellertid ställa sig tveksam rörande möjligheten att få denna
lagstiftningsfråga slutligt ordnad inom en nära framtid. Däremot föreställer
utskottet sig, att det skulle vara en jämförelsevis enkel åtgärd att genom
ändring av de statliga pensionsreglementena tillförsäkra utomäktenskapliga
harn pensionsrätt i likhet med barn av äktenskaplig börd. Denna fråga skulle
alltså utbrytas från sitt samband med det mera omfattande spörsmålet örn
de utomäktenskapliga barnens arvsrätt och torde, såvitt utskottet kan finna,
kunna lösas utan alt eli ställningstagande till nämnda spörsmål föregripes.
I motionerna har ifrågasatts, att pensionsrätten skulle göras beroende av
8
Kungl. Maj:ts pi oposition nr 139.
att fadern varit underhållsskyldig gentemot barnet. Huruvida en dylik begränsning
är påkallad, synes enligt utskottets mening tveksamt. Dels saknas
givetvis någon motsvarande begränsningsregel i fråga örn barn av äktenskaplig
börd, och dels torde de fall, där civilrättslig försörjningsplikt från
faderns sida ej förelegat, vara relativt fåtaliga. Framhållas må även, att begränsningsregeln
.skulle medföra, att barnpensionen skulle upphöra att utgå
samtidigt med att försörjningsplikten upphör, vilket kan inträffa så snart
barnet fyllt 16 år, medan däremot pension åt äktenskapligt barn utgår intill
dess barnet fyllt 19 år.
I skrivelse den 2 juni 1945, nr 323, hemställde riksdagen, under åberopande
av vad bankoutskottet anfört, att Kungl. Majit ville låta verkställa skyndsam
utredning i syfte att pensionsrätt enligt de statliga familjepensionsreglementena
måtte tillkomma utomäktenskapliga barn samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Den begärda utredningen uppdrogs åt statskontoret, som avgav förslag i
ämnet den 27 november 1945.
Statskontorets förslag innebär, att barn utom äktenskap efter anställningshavare
i statens tjänst i pensionshänseende skall likställas med barn i äktenskap.
Pension eller livränta efter fadern skulle således enligt de statliga familjepensionsreglementena
utgå till barn som ej uppnått 19 års ålder, oavsett
om barnet ägde arvsrätt efter fadern eller icke och utan hänsyn till örn civilrättslig
försörjningsplikt från faderns sida förelåge eller icke. Nu gällande
föreskrifter skulle dock lända till efterrättelse för anställningshavare, å vilken
något av de statliga pensionsreglementena blivit tillämpligt före ikraftträdandet
av de ändrade bestämmelserna örn utomäktenskapliga barns pensionsrätt
och som icke därefter vunne befordran, om vederbörande icke inom sex
månader efter ikraftträdandet anmälde, att de nya bestämmelserna finge tilllämpas
å honom.
För sitt förslag örn att barn utom äktenskap i fråga örn rätt till pension
enligt de statliga familjepensionsreglementena skall likställas med barn i äktenskap
har statskontoret anfört i huvudsak följande motivering.
I 1939 års familjepensionsreglemente för arbetare i Stockholms stads tjänst
stadgas rätt till pension för barn, mot vilka arbetaren haft civilrättslig försörjningsplikt
och vilka antingen ej uppnått 19 års ålder -—- efter ändring
1945 höjt till 21 år — eller ock äro fullständigt och varaktigt oförmögna till
arbete, såframt arbetsoförmågan förelegat redan vid uppnåendet av 19 års
ålder — numera 21 års ålder. Under hänvisning till dessa bestämmelser har i
motionerna ifrågasatts, att pensionsrätten skulle göras beroende av att fadern
varit underhållsskyldig gentemot barnet. Häremot kan — såsom ock skett
i utskottets utlåtande — riktas den invändningen att, då underhållsbidrag till
utomäktenskapligt barn som regel upphör, när barnet fyllt 16 år, konsekvensen
av en dylik begränsning bör bli, att barnpensionen skall upphöra att utgå
samtidigt med att försörjningsplikten upphör eller alltså vid 16 års ålder. Ur
social synpunkt ter sig en dylik begränsning föga önskvärd. Å andra sidan
uppställer sig frågan, vilka barn man velat utesluta från pensionsrätt genom
uppställandet av kravet på civilrättslig försörjningsplikt. Jämlikt 4 § lagen
om barn utom äktenskap tager en var av föräldrarna del i kostnaden för barnets
underhåll efter förmåga. Fader eller moder, som ej har vårdnaden om
barnet, skall därvid utgiva underhållsbidrag i pengar. Då faderskapet till ett
barn blivit fastställt, lärer, såvitt statskontoret kan finna, försörjningsplikt
Kungl. Maj.ts proposition nr 139.
9
från faderns sida inträda i så gott som samtliga fall. I varje fall torde, om
fadern är innehavare av stadigvarande statlig anställning, han bliva ålagd att
utgiva underhållsbidrag. Gäller såsom förutsättning för rätt till pension, att
anställningshavaren haft civilrättslig försörjningsplikt mot barnet, kan för
övrigt följden bliva, att barnet i visst fall erhåller pensionsrätt efter två personer.
Jämlikt lagen den 11 juni 1920 örn makes underhållsskyldighet mot
andra makens barn är nämligen make underhållsskyldig mot andra makens
barn i tidigare gifte eller utom äktenskap, såvida sistnämnda make har vårdnaden
om barnet. Då denna försörjningsplikt enligt samma lag ej skall medföra
ändring i den underhållsskyldighet, som må åligga den andre av barnets
föräldrar, skulle ett sådant barn således kunna erhålla pensionsrätt
efter såväl föräldrar som den underhållsskyldige andre maken.
Jämlikt 7 § lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete
skola, därest olycksfall medfört arbetarens död, livräntor utgå till varje den
avlidnes barn, som ej fyllt 16 år, evad det fötts inom eller utom äktenskapet.
Såsom förutsättning för sådan livräntas utbekommande gäller alltså icke, att
civilrättslig försörjningsplikt skall ha förelegat gentemot barnet.
Med avseende på konsekvenserna för övriga familjepensionsberättigade av
att alla utomäktenskapliga barn i pensionshänseende likställas medi barn i
äktenskap har statskontoret anfört följande.
I 9 § allmänna familjepensionsreglementet finnas bestämmelser om famiijepensionens
fördelning mellan de efterlevande. Enligt 3 mom. gäller att av
grundbelopp eller del därav, som är gemensamt för två eller flera barn, barnen
äga taga lika del. I enlighet med den av statskontoret intagna ståndpunkten,
att utomäktenskapliga barn i pensionshänseende skola likställas med övriga
barn, får ämbetsverket föreslå, att i pensionsfall, där jämväl utomäktenskapligt
barn finnes, samtliga pensionsberättigade barn skola taga lika del
av pensionen. Någon ändring synes alltså icke böra ske av reglementet i denna
del. Hur de föreslagna pensionsibestämmelsema komma att verka i förhållande
till nu gällande bestämmelser framgår av följande uppställning, där
pensionen angives i procent av familjepensionstalet:
n u
änka 4- 1 u. ä. b.
» + 1 ä. b. + 1 u. ä. b.
. + 2 » -j- 1 .
» 4- 3 » 4-1 »
1 ä. b. 4- 1 u. ä. b.
2 » 4- 1 »
änka 100 %
» 80 % ä. b. 70 %
» 80 % » (45 4- 45 =) 90%
» 80% » (3 x 36,G7 =) 110%
ä. b. 100%
» (75 4- 75 =) 150 %
efter ändring
änka 4- 1 u. ä. b.
» 4- 1 ä. b. 4- 1 u. ä. b.
» 4- 2 » 4- 1 »
» 4- 3 > 4- 1 »
1 ä. b. 4- 1 u. ä. b.
2.4-1
änka 80 %
u. ä. b.
70%
» 80 %
ä. b. 45 %
»
45 %
» 80 %
» (2 X 36,07 =)
73,33 %
36,67
%
. 80%
» (3 X 32,5 =)
1 97,5 %
»
32,5
%
ä. b. 75%
»
75 %
» (2 x
56,67 =) 113,33 %
»
56,07
%
Statskontoret har icke ifrågasatt någon ändring av familjepensionsavdragen
vid införande av pensionsrätt efter fadern för utomäktenskapliga barn
men framhållit, att frågan möjligen torde böra uppmärksammas i ett större
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
sammanhang, sedan erfarenhet vunnits av de ekonomiska verkningarna av
den föreslagna pensionsrätten.
Som skäl för den föreslagna övergångsbestämmelsen har statskontoret anfört,
att då de statliga familjepensionsreglementena saknade bestämmelser
om skyldighet för anställningshavare att underkasta sig ändrade pensionsbestämmelser,
torde den föreslagna ändringen icke kunna sättas i kraft å anställningshavare,
som vid tidpunkten för ändringens ikraftträdande innehade
anställning, å vilken sådant reglemente vore tillämpligt, såframt han icke
därefter vunne befordran. Möjlighet att bliva underkastad dessa bestämmelser
syntes emellertid höra beredas den, som så önskade.
Statskontoret säger sig vidare ha erfarit, att sakkunniga för kodifiering av
ärvdabalken såsom ett första led i lösandet av frågan örn de utomäktenskapliga
barnens arvsrätt ansett sig böra överväga ändring av gällande regler för
bevisning vid fastställande av faderskap. Därest enligt dessa nya regler »exceptio
plurium», d. v. s. rätt för mannen att göra invändning örn att jämväl
annan haft umgänge med modern under konceptionstiden, skulle bliva medgiven,
med därav följande särbestämmelser för underhållsskyldigheten, torde
frågan örn pensionsrätten för dylikt fall få upptagas till omprövning.
I fråga örn tillämpningen av de föreslagna ändringarna i de statliga familjepensionsreglementena
har statskontoret framhållit följande.
Enligt lagen den 14 juni 1917 örn barn utom äktenskap fastställes faderskap
till sådant barn antingen genom att vederbörande inför den präst, som
för kyrkoböckerna i församling, där barnet är kyrkobokfört, eller i tillkallat
vittnes närvaro inför landsfiskal eller notarius publicus eller genom avtal
om underhållsbidrag erkänner sig vara fader till barnet, eller ock efter stämning
till domstol. Då genom erkännande, som ej skett inför pastor i den församling,
där barn utom äktenskap är kyrkobokfört, eller genom dom, som
vunnit laga kraft, fastställts vem som är barnets fader eller att barnet är
trolovningsbarn, skall barnavårdsman jämlikt 4 § kungörelsen den 10 november
1939 (nr 791) härom ofördröjligen göra anmälan hos pastor i förenämnda
församling för vederbörlig anteckning i kyrkobok. Enligt 16 § kvrkobokföringsförordningen
den 3 december 1915 (nr 476) i dess genom kungörelsen
nr 440/1928 ändrade lydelse skall faderskap till barn utom äktenskap
antecknas i födelse- och dopboken för den eller de församlingar, där
barnets födelse är inskriven. För den pensionsbeviljande myndigheten torde
alltså i fråga örn utomäktenskapligt barns rätt till pension bliva avgörande,
huruvida genom prästbevis styrkes barnets börd eller ej.
Slutligen har statskontoret fäst uppmärksamheten vid att en ändring av
de statliga familjepensionsreglementena i enlighet med ämbetsverkets förslag
kunde föranleda ändring av 11 § lagen den 14 juni 1917 örn barn utom
äktenskap. Härom har statskontoret anfört följande.
Jämlikt 11 § lagen örn barn utom äktenskap gäller, att vid faderns död
skall, för det fall utomäktenskapligt barn icke har arvsrätt efter honom, det
belopp, som erfordras till fullgörande för framtiden av hans underhållsskyldighet
emot barnet, före arvs- och testamentslotter utgå av behållningen
i boet; dock att barnet icke härigenom må erhålla större del därav än det
skulle hava bekommit, örn det varit av äktenskaplig börd. Vid genomförande
av pensionsrätt för utomäktenskapligt barn efter fadern kommer pensio
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
11
nen att träda i stället för underhållsbidraget. Där pensionsrätt föreligger, lärer
därför något undanskiftande ur dödsboet enligt 11 § sistnämnda lag till
förmån för det utomäktenskapliga barnet icke vara påkallat i annat fall än
då pensionens kapitaliserade värde understiger det sammanlagda beloppet
av resterande underhållsbidrag. Frågan om hur pensionsrätten bör inverka
å bestämmelserna i 11 § sagda lag torde för övrigt komma att upptagas till
prövning av de sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken. Därest de utomäktenskapliga
barnen bliva likställda med barn av äktenskaplig börd jämväl
i arvshänseende, lärer bestämmelserna i 11 § komma att helt utgå.
Till följd av remiss ha utlåtanden över statskontorets förslag avgivits av
rikets hovrätter, försvarets civilförvaltning, socialstyrelsen, försäkringsinspektionen,
statens pensionsanstalt, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen. Yttranden ha vidare inkommit från
statstjänarkartellen, statstjänstemännens riksförbund och tjänstemännens
centralorganisation.
Statskontorets förslag örn att barn utom äktenskap med avseende på rätt
till pension enligt de statliga familjepensionsreglementena skola likställas
med barn i äktenskap har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga remissyttranden
utom två.
Hovrätten för övre Norrland har, med hänsyn till att frågan om de utomäktenskapliga
barnens arvsrätt torde bli föremål för behandling i en nära
framtid, och då möjligheter finnas att för utomäktenskapliga barn erhålla
barnbidrag, ej funnit tillräcklig anledning föreligga att frågan om utomäktenskapliga
barns pensionsrätt avgöres redan nu.
Två av de fem i beslutet deltagande hovrättsledamöterna ha reserverat sig
till förmån för statskontorets förslag.
Statens pensionsanstalt har anfört, att införandet av pensionsrätt för
utomäktenskapliga barn allenast i de fall, där fadern ägt statligt ordnad
familjepensionsrätt, skulle komma att utgöra ett relativt obetydligt led i strävandena
att åstadkomma en utjämning av de olikheter, som i fråga om ställning
i samhället råder mellan barn inom och utom äktenskapet. Den åsyftade
utjämningen skulle komma till synbart uttryck allenast i det fåtal fall,
där fadern avlider, innan det utomäktenskapliga barnet fyllt 19 år.
Svea hovrätt, som i denna del tillstyrkt statskontorets förslag, har anfört.
Såsom statskontoret framhåller hör det till undantagen att fadern genom
arvsrättsförklaring bereder sitt barn utom äktenskap arvsrätt och därmed
rätt till pension eller livränta. Enligt en av socialstyrelsen nyligen företagen
undersökning utgör antalet utomäktenskapliga barn, som i denna ordning
erhållit arvsrätt efter fadern, mindre än 1 % av antalet utomäktenskapliga
barn för vilka faderskapet blivit fastställt. Antalet trolovningsbarn är däremot
betydande. Det har av socialstyrelsen beräknats till 29 %> av de utomäktenskapliga
barn, för vilka faderskapet blivit fastställt. Trolovningsbarnen
äro talrikast inom de yngsta årsklasserna; beträffande de år 1942 födda nämner
socialstyrelsen siffran 43 °/o -— för landsbygden 40 °/o oell för städerna
47 °/o. Antalet fall, i vilka faderskapet icke fastställts oell frågan örn pensionsrätt
efter fadern följaktligen saknar betydelse, har beräknats till omkring
9 «/o av samtliga. Ett betydande antal utomäktenskapliga barn erhålla
genom legitimation äktenskaplig börd; av de under femårsperioden 1926—1930
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
födda — den sisla för vilken statistiska uppgifter äro för hovrätten tillgängliga
— hava icke mindre än 53 % blivit legitimerade. Motsvarande siffra var
för femårsperioden 1901—1905 38,5 % och har sedermera oavbrutet stigit.
Även örn sålunda ett betydande antal av de utom äktenskap födda barnen
numera komma i åtnjutande av arvsrätt efter sin fader, utgör dock alltjämt
den med remissen avsedda frågan ett viktigt socialt problem. Såsom under
ärendets tidigare behandling framhållits sammanhänger detta problem nära
med det ur både principiell och praktisk synpunkt långt viktigare spörsmålet
örn beredande av arvsrätt efter fader åt utomäktenskapliga barn oberoende
av arvsrättsförklaring eller barnets egenskap av trolovningsbarn. Utredningen
av detta spörsmål anförtroddes redan år 1941 åt de då tillkallade sakkunniga
för kodifiering av ärvdabalken. Dessa sakkunnigas arbete har blivit fördröjt
på grund av tidsförhållandena men åtgärder lia numera vidtagits för dess
påskyndande. Enligt vad hovrätten inhämtat är det emellertid ovisst huruvida
de sakkunniga hinna slutföra sin uppgift i så god tid att förslag i förevarande
ämne kan föreläggas 1947 års riksdag.
Den frågan framställer sig då, huruvida det kan anses tillrådligt att reglera
rätten till pension utan att avvakta arvsrättsutredningens resultat. Vid besvarande
av denna fråga torde följande synpunkter förtjäna beaktande.
Om pension efter fader nu skall beredas även barn utom äktenskap, som
ej äga taga arv efter fader, lärer annan utväg ej stå öppen än att på ett
eller annat sätt förknippa pensionsrätten nied rätten till underhåll. Detta är
också förslagets ståndpunkt. Formellt är väl nämnda rätt anknuten till faderskapet
såsom sådant, men härvid åsyftas, att pensionsrätt skall föreligga
så snart faderskapet är fastställt på sätt lagen örn barn utom äktenskap
stadgar såsom förutsättning för underhållsskyldighet. Denna lags regler om
bevisning angående faderskap bygga som bekant på en presumtion, beträffande
vilken motbevisning allenast i begränsad utsträckning är tillåten. En
sådan rättsverkan som arvsrätt kan emellertid knappast medgivas utan att
vägen öppnas för en mera tillförlitlig utredning angående faderskapet; sålunda
kan det visa sig nödvändigt att vidga den nämnda möjligheten till
motbevisning.
Enligt vissa främmande rättssystem, som i princip tillerkänna barn utom
äktenskap arvsrätt efter fadern, kan barnet, då faderskapet ej blivit på sådant
sätt fastställt som för arvsrätt förutsättes, likväl få sig tillerkänt underhållsrätt
mot en man såsom presumtiv fader; stundom kunna flera män
bli på detta sätt underhållspliktiga. Det synes dock ej sannolikt att den
svenska lagstiftningen kommer att slå in på denna väg.
Vinner grundsatsen om utomäktenskapligt barns arvsrätt efter fader erkännande
i svensk rätt, bör tydligen därmed förknippas rätt till pension,
och om, såsom nyss antagits, en av arvsrätt oberoende underhållsrätt ej medgives,
blir de pensionsberättigades krets begränsad till de arvsherättigades.
örn dessa förutsättningar redan nu förelåge, erfordrades ej någon ändring
av gällande pensionsförfattningar, enligt vilka pensionsrätt efter fader tillkommer
alla arvsberättigade barn, även de utomäktenskapliga.
Med hänsyn till vad sålunda anförts kunde måhända övervägande skäl
synas tala för att låta med prövningen om pensionsfrågan anstå i avvaktan
på arvsrättsutredningens slutförande. Enligt hovrättens mening vore emellertid
denna slutsats förhastad. Även örn den arvsrättsliga frågan för framtiden
löses efter de linjer som i det föregående antytts, blir det nämligen, såvitt
angår utomäktenskapliga barn beträffande vilka faderskapet blivit fastställt
enligt nu gällande lag, nödvändigt att beträffande pensionsrätten falla tillbaka
på den fastställelse som sålunda ägt rum. Att i större eller mindre utsträckning
göra pensionsrätten beroende av förnyad faderskapsutredning
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
13
kan ej komma i fråga. Man föregriper sålunda icke den blivande lagstiftningen
genom att härutinnan följa den väg som anvisats i det remitterade
förslaget.
Såsom i det föregående framhållits är enligt förslaget pensionsrätten förknippad
med rätten till underhåll. Detta gäller emellertid allenast såtillvida,
att för pensionsrätt förutsättes sådan fastställelse av faderskapet som grundar
underhållsskyldighet. Däremot förutsättes ej att fadern vid sin död är
bidragspliktig och barnet skall enligt förslaget äga uppbära pension tills
det fyller nitton år oberoende av vid vilken tidpunkt faderns underhållsplikt
skulle lia upphört. Från teoretisk synpunkt kunde möjligen vissa erinringar
göras häremot, men vägande sociala och praktiska skäl tala för den likställighet
mellan skilda kategorier av barn som med förslaget åsyftas. Hovrätten
tvekar därför icke att även härutinnan tillstyrka förslaget.
Socialstyrelsen har uttalat, att den remitterade utredningen berörde ett socialt
missförhållande av beaktansvärd räckvidd. Enligt styrelsens mening
vore det angeläget, att alltjämt rådande olikheter mellan barn av äktenskaplig
börd och barn, födda utom äktenskap, utjämnades. Statskontorets
förslag, som byggde på grundsatsen om likställighet i pensionshänseende
mellan nämnda kategorier, hade ur denna synpunkt en uppenbar både principiell
och praktisk betydelse, och detta icke minst med hänsyn till att statens
familjepensionsreglementen i viss omfattning blivit förebildliga för enskilda
pensionskassor. Socialstyrelsen delade statskontorets uppfattning, att
pensionsrätten icke borde göras beroende av örn fadern varit underhållsskyldig
gentemot barnet eller icke. Det förhållandet att faderskap enligt svensk
lagstiftning kunde fastställas även där ovisshet kunde råda, huruvida personen
i fråga verkligen vore barnets fader, borde enligt socialstyrelsen icke
rimligen få föranleda till alt man upprätthölle en bestående olikhet i fråga
om utom- och inomäktenskapligt barns rätt till pension efter fadern eller
den person som skulle anses som fader enligt rättens beslut. Socialstyrelsen
erinrade därvid om att lagen om barn utom äktenskap utan hinder härav
ålade den rättslige fadern en ofta mycket betungande underhållsskyldighet
gentemot barnet. Om ändring av gällande bevisregler i faderskapsmål skulle
ske, syntes detta emellertid, som statskontoret framhållit, nödvändiggöra en
omprövning av föreskrifterna om utomäktenskapliga barns ställning i fråga
örn rätt till pension.
Pensionsstyrelsen har framhållit, att genom lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag
på socialvårdens område full likställighet vore införd mellan de utomäktenskapliga
barnen och barn med äktenskaplig börd i avseende på rätten till
pension efter avliden fader. Detta ansåges riktigt såväl av humanitära skäl
som med hänsyn till att faderns frånfälle även i de fall, då föräldrarna icke
varit gifta, i regel förorsakade en ökad försörjningsbörda för modern och en
försämring i barnens levnadsförhållanden. Enligt pensionsstyrelsens mening
förelåge icke skäl att principiellt bedöma förhållandena annorlunda då frågan
gällde familjepension för utomäktenskapliga barn efter befattningshavare
eller arbetare i statens tjänst, så mycket mera som härvid tillkomme den omständigheten
alt den befattningshavare eller arbetare, som vore läder till barn
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
utom äktenskap, hade att vidkännas familjepensionsavdrag i samma omfattning
som övriga anställda.
Generalpoststyrelsen har anslutit sig till statskontorets uppfattning, att pensionsrätt
efter fadern till barn utom äktenskap icke borde göras beroende av
faderns civilrättsliga försörjningsplikt gentemot barnet. Även för det fall att
blott ett fåtal barn därigenom bleve utestängda från pensionsrätt, syntes det
dock få anses principiellt riktigare att låta faderskapet ensamt vara avgörande
för utomäktenskapligt barns rätt till pension efter fadern.
Statstjänstemannens riksförbund har förklarat sig vara av den uppfattningen,
att olikheterna mellan barn av äktenskaplig börd och barn, födda
utom äktenskap, i fråga om deras ställning i samhället borde i möjligaste mån
utjämnas. Statskontorets förslag om utvidgning av utomäktenskapliga barns
rätt till familjepension syntes vara ett riktigt led i strävandena efter en sådan
utjämning.
Yttrandena från statstjänarkartellen och tjänstemännens centralorganisation
innehålla uttalanden av samma innebörd som det senast anförda.
I några yttranden ha ifrågasatts vissa ändringar i det av statskontoret framlagda
förslaget. Sålunda ha försvarets civilförvaltning och statstjänstemännens
riksförbund framhållit, att ett genomförande av statskontorets förslag
skulle medföra viss inskränkning i den pensionsrätt, som för närvarande tillkomme
änka eller barn i äktenskap. Det vore önskvärt om denna olägenhet
kunde förhindras. Enligt statstjänstemännens riksförbund syntes detta icke
kunna ske med mindre barn utom äktenskap i familjepensionshänseende
behandlades fristående från änka och barn i äktenskap. Ett sådant förfaringssätt
ansåge förbundet icke vara alldeles oberättigat i sådana fall, då det utom
äktenskap födda barnet icke vore bosatt tillsammans med änkan och de i
äktenskap födda barnen.
Vidare har statens pensionsanstalt påpekat, att sannolikheten att bliva
adopterad och därigenom vinna pensionsrätt torde kunna antagas vara större
för ett utomäktenskapligt barn än för ett barn av äktenskaplig börd. Ett
utomäktenskapligt barn skulle med andra ord ha större utsikt att komma i
åtnjutande av familjepension efter flera befattningshavare än ett barn i äktenskap,
där icke båda föräldrarna hade tjänst. I betraktande härav skulle
det kunna ifrågasättas, om icke det utomäktenskapliga barnets pensionsrätt
efter fadern borde inskränkas till att avse sådana fall, där icke barnet kommit
eller kunde komma i åtnjutande av familjepension på grund av att det
före faderns frånfälle adopterats av annan än denne. Med hänsyn till frågans
ringa praktiska betydelse ville pensionsanstalten emellertid icke föreslå,
att densamma skulle föranleda några särskilda bestämmelser för de
utomäktenskapliga barnen.
Om såsom pensionsanstalten ifrågasatt förslaget om generell pensionsrätt
för utomäktenskapliga barn icke nu skulle komma till genomförande, borde
villkoren för adoptivbarns pensionsrätt uppmjukas så att sådan rätt skulle
tillkomma adoptantens utomäktenskapliga barn oberoende av befattningshavarens
ålder vid adoptionen. Den sålunda föreslagna ändringen borde gälla
Kungl. Maj.ts proposition nr 139.
15
i avseende å befattningshavare sorn efter ändringens ikraftträdande vore
eller bleve underkastad vederbörande familjepensionsreglemente. Om pension
befunnes böra beredas adopterat utomäktenskapligt barn till befattningshavare,
vilken avlidit eller avgått före ändringens ikraftträdande, syntes frågan
härom böra prövas av statsmakterna med hänsyn till omständigheterna
i varje särskilt fall.
Den av statskontoret föreslagna övergångsbestämmelsen har kritiserats i
vissa utlåtanden. Svea hovrätt har i denna del anfört.
Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen skola för den, som vid tiden
för de nya bestämmelsernas ikraftträdande innehar tjänst, å vilken reglementet
äger tillämpning, äldre föreskrifter lända till efterrättelse, där ej
tjänstinnehavaren i den ordning Kungl. Majit föreskriver inom sex månader
efter ikraftträdandet anmäler, att de nya bestämmelserna må äga tillämpning
å honom. En regel av denna innebörd skulle innefatta en mycket betydelsefull
inskränkning av den nya pensionsregclns tillämpningsområde
för åtskilliga år framåt. Erfarenheterna beträffande stadgandena örn arvsrättsförklaring
ge nämligen anledning befara, att benägenheten att genom
särskild åtgärd sörja för pensionsrätt åt barn utom äktenskap ej skulle visa
sig vara stor, framför allt i sådana fall då mannen i fråga även har barn i
äktenskap. Den nya lagstiftningens syfte skulle otvivelaktigt avsevärt befrämjas,
om den bleve tillämplig även beträffande pension efter den som vid
tiden för ikraftträdandet innehade i reglementet avsedd tjänst, så framt
han ej inom viss frist gjort förbehåll örn fortsatt tillämpning av de äldre
bestämmelserna. En regel av denna innebörd, som har sin motsvarighet i
gällande avlöningsreglementen, synes ej träda befattningshavarens rätt för
nära.
Liknande uttalanden ha gjorts av Göta hovrätt, telegrafstyrelsen och statstjänarkartellen.
Med avseende på övergångsbestämmelserna har statens pensions anst alt anfört
bland annat följande.
De nya bestämmelserna skulle enligt utredningen och författningsförslaget
i allmänhet icke bliva tillämpliga å den, som vid bestämmelsernas ikraftträdande
innehar tjänst, å vilken allmänna familjepensionsreglementet äger
tillämpning. Pensionsanstalten anser sig kunna utgå ifrån att bestämmelserna
ej heller skola tillämpas i fråga örn anställningshavare, som avlidit
eller avgått ur tjänst före ikraftträdandet. Föreskrift om dessa kategoriers
undantagande torde därför böra meddelas. Undantagandet bör i fråga örn
förutvarande befattningshavare upphöra att gälla, örn befattningshavaren
ånyo vinner med pensionsrätt förenad anställning.
Statskontoret har i sin utredning anfört bland annat, alt frågan örn pensionsrätter!
för utomäktenskapligt barn i visst i utredningen angivet fall torde
få upptagas till omprövning, därest pågående utredning örn sådant barns
arvsrätt skulle leda till att s. k. exceptio plurium bleve medgiven med därav
följande särbestämmelser för underhållsskyldigheten. Med hänsyn härtill
och till ali en översyn av de utomäktenskapliga barnens arvsrätt överhuvud
taget är aktuell samt i betraktande av att konsekvenserna av den föreslagna
pensionsrätter! för dessa barn äro svåröverskådliga, vill pensionsanstalten
förorda, ali den föreslagna ändringen i pensionsreglernentena kompletteras
med en föreskrift örn att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig
ändring i rätten lill pension åt utomäktenskapligt barn. Mot en sådan före
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 139.
Departements
chefen.
skrift torde så mycket mindre vara att invända som införandet av nämnda
pensionsrätt enligt förslaget ej skulle förknippas med någon höjning av familjepensionsavdragen.
Statens pensionsanstalt och telegrafverket ha framhållit, att en ändring
av de statliga familjepensionsreglementena i enlighet med statskontorets förslag
skulle medföra viss olikhet i pensionshänseende mellan barn i och utom
äktenskap efter befattningshavare, som tidigare varit delägare i vissa av
staten övertagna familjepensionskassor eller som tidigare tillhört statens pensionsanstalt
och numera äro underkastade folkskolans familjepensionsreglemente
eller familjepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna.
Medan pension enligt de statliga familjepensionsreglementena utgår och enligt
statskontorets förslag även framgent skulle utgå endast till barn, som
icke uppnått 19 års ålder, är arvsberättigat barn till sådan befattningshavare
enligt meddelade övergångsbestämmelser pensionsberättigat till dess det fyllt
21 år. För full likställighet i pensionshänseende mellan barn i och utom
äktenskap fordrades sålunda, att den föreslagna ändringen av de statliga
familjepensionsreglementena kompletterades med en ändring av sagda övergångsbestämmelser,
vilka återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 692)
med vissa särskilda övergångsbestämmelser till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena,
samt i 1 mom. av övergångsbestämmelserna till folkskolans
familjepensionsreglemente den 18 juli 1942 (nr 700) och familjepensionsreglementet
för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1943
(nr 511).
Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge lia båda ansett, att
ett genomförande av statskontorets förslag påkallar ändring av 11 § lagen
den 14 juni 1917 örn barn utom äktenskap. Svea hovrätt har därom anfört.
Örn barn utom äktenskap äger uppbära statlig pension eller livränta efter
fadern, bör det belopp, sorn till fullgörande för framtiden av hans underhållsskyldighet
emot barnet skall före arvs- och testamentslotter utgå av
behållningen i boet, minskas med kapitaliserade värdet av pensionen eller
livräntan för den tid underhållsskyldigheten omfattar. Samma grundsats bör
gälla i andra likartade fall, såsom då fadern eller hans arbetsgivare tecknat
familjepensionsförsäkring till förmån för barnet.
Enligt de familjepensionsreglementen, varom här är fråga — allmänna
familjepensionsreglementet, 1942 års familjepensionsreglemente för arbetare,
folkskolans familjepensionsreglemente, familjepensionsreglementet för de
högre kommunala skolorna samt familjepensionsreglementet för prästerskapet
— äga barn utom äktenskap pensionsrätt efter fadern endast under förutsättning
att barnet är trolovningsbarn eller fadern särskilt förklarat, att
barnet skall ha samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig
börd. Härigenom torde mer än två tredjedelar av de utomäktenskapliga
barn, vilkas fader är underkastad något av nämnda reglementen, vara uteslutna
från pensionsrätt efter denne.
Under senare år har man sökt att mer och mer utjämna rådande olikheter
i civilrättslig ställning mellan barn i och utom äktenskap. Redan 1936 års
Kungl. Majlis proposition nr 139.
17
riksdag hemställde om utredning rörande utvidgning av familjepensionsrätten
för barn till att, i den omfattning som funnes skälig, gälla även manlig
befattningshavares eller arbetares barn utom äktenskap. Frågan uppsköts
emellertid i avbidan på resultatet av den år 1941 inom justitiedepartementet
påbörjade utredningen angående de utomäktenskapliga barnens rättsliga
ställning i allmänhet. 1945 års riksdag ansåg emellertid att frågan borde
kunna utbrytas från sitt samband med det mera omfattande spörsmålet örn
de utomäktenskapliga barnens arvsrätt och lösas utan att ett ställningstagande
till nämnda spörsmål föregrepes. Då den av statskontoret verkställda
utredningen och remissmyndigheternas yttranden synas bestyrka riktigheten i
detta antagande, bär jag ansett mig böra förelägga riksdagen förslag i ämnet.
Jag delar statskontorets uppfattning, att i princip full likställighet i pensionshänseende
bör genomföras med avseende på barn i och utom äktenskap
till anställningshavare, på vilken något av ifrågavarande familjepensionsreglementen
äger tillämpning.
I de motioner till 1945 års riksdag, som lago till grund för riksdagens begäran
örn den nu verkställda utredningen, ifrågasattes, att pensionsrätten
skulle göras beroende av att fadern varit underhållsskyldig gentemot barnet.
För egen del anser jag mig icke böra föreslå en dylik begränsning, vilken
bestämt avstyrkts av statskontoret och icke heller vunnit stöd i något av
remissyttrandena.
I ett par yttranden har framhållits, att ett genomförande av statskontorets
förslag i vissa fall skulle medföra minskning av pensionsbelopp, som enligt
nuvarande regler skulle utgå till änka eller barn i äktenskap, samt att det
vore önskvärt om denna olägenhet kunde förhindras. Enligt min mening föreligger
icke tillräcklig anledning att meddela några särskilda föreskrifter i
detta hänseende.
Som statens pensionsanstalt framhållit, torde sannolikheten att bliva adopterad
och därigenom vinna dubbel pensionsrätt vara större för utomäktenskapliga
barn än för barn i äktenskap. Då familjepensionsreglementena
emellertid redan innehålla bestämmelser som möjliggöra minskning av sammanträffande
pensionsförmåner, synas särskilda bestämmelser härom för
utomäktenskapliga barn icke vara behövliga.
Enligt den av statskontoret föreslagna övergångsbestämmelsen skulle för
anställningshavare, å vilken något av ifrågavarande familjepensionsreglementen
blivit tillämpligt före ikraftträdandet av de ändrade bestämmelserna örn
utomäktenskapliga barns pensionsrätt och som icke därefter vunne befordran,
äldre föreskrifter lända till efterrättelse, därest vederbörande icke inom
sex månader efter ikraftträdandet anmälde, att de nya bestämmelserna finge
äga tillämpning å honom. Vissa remissmyndigheter ha ansett, att den nya
lagstiftningens syfte .skulle bättre befrämjas, om den automatiskt bleve tilllämplig
beträffande pension efter den som vid tiden för ikraftträdandet innehade
i reglementet avsedd tjänst, såframt han ej inom viss frist gjort förbehåll
örn fortsatt tillämpning av de äldre bestämmelserna. För egen del ansluter
jag mig till den senare uppfattningen. Jag anser sålunda, alt ändring
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 130.
2
18
Kungl. May.ts proposition nr 139.
en, som bör träda i kraft den 1 juli 1946, bör bliva tillämplig icke blott på
den som därefter vinner anställning, varmed är förenad rätt till familjepension
eller familjelivränta enligt något av ifrågavarande familjepensionsreglementen,
utan även beträffande den som omedelbart före nämnda tidpunkt
innehar sådan anställning, såframt han icke inom sex månader därefter anmäler,
att han icke önskar att ändringen skall gälla honom. Det torde få
ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare bestämmelser om den ordning,
vari anmälan må göras.
På sätt statskontoret föreslagit, bör ändringen utan vidare bliva tillämplig
på den som sedermera vinner befordran, även om han tidigare anmält, att
han icke vill underkasta sig ändringen. Däremot böra äldre bestämmelser
alltjämt gälla beträffande anställningshavare, som avlidit eller slutat sin anställning
före ändringens ikraftträdande.
Jag förutsätter, att en före eller efter den 1 juli 1946 avgången anställningshavare,
som icke blivit underkastad de ändrade bestämmelserna, skall
bliva detta, om han efter deras ikraftträdande vinner ny med familjepensionsrätt
enligt något av de ifrågavarande reglementena förenad anställning.
Jag delar Svea hovrätts uppfattning att det icke kan komma i fråga att
i större eller mindre utsträckning göra pensionsrätten beroende av förnyad
faderskapsprövning, även om man vid arbetet med kodifiering av ärvdabalken
skulle finna, att nya regler för fastställande av faderskap böra genomföras.
Från denna utgångspunkt anser jag det obehövligt att i samband med
ändringen av de ifrågavarande familjepensionsreglementena införa bestämmelser
om att tjänstinnehavare skall vara skyldig att underkasta sig ändring
i rätten till pension åt utomäktenskapligt barn.
Den i två remissutlåtanden påtalade olikheten i pensionshänseende mellan
barn i och utom äktenskap i åldern 19 till 21 år, som i vissa fall skulle kunna
uppkomma, anser jag vara av så ringa praktisk betydelse, att den icke
bör föranleda ändring av de i yttrandena nämnda författningarna.
Statskontoret och två av remissmyndigheterna ha ifrågasatt en ändring
av 11 § lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap. Den ifrågasatta
ändringen skulle innebära, att om barn utom äktenskap ägde uppbära statlig
pension eller livränta efter fadern, borde det belopp, som till fullgörande
för framtiden av hans underhållsskyldighet emot barnet skulle före arvsoch
testamentslotter utgå av behållningen i boet, minskas med kapitaliserade
värdet av pensionen eller livräntan för den tid underhållsskyldigheten omfattade.
Då det gäller att bestämma storleken av det belopp, som vid faderns
död erfordras till fullgörande av hans underhållsskyldighet, måste självfallet
hänsyn tagas till en sådan omständighet som att barnet äger uppbära
pension efter fadern. Även andra förhållanden kunna emellertid härvid inverka,
såsom att barnet genom testamente av fadern eller eljest fått egna tillgångar.
Av denna anledning skulle det vara mindre lämpligt att i lagtexten
införa en uttrycklig bestämmelse för en av de omständigheter som kunna
komma i betraktande vid fastställande av underhållsskyldigheten. Jag finner
därför någon ändring av 11 § lagen örn barn utom äktenskap icke böra
vidtagas.
Kungl. Majlis proposition nr 139.
19
3. Pensionsreglering för föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid nomadskolhem.
Enligt kungörelsen den 18 juli 1942 (nr 704) angående utsträckt tillämpning
av folkskolans avlöningsreglemente m. m., utfärdad med stöd av ett
riksdagens beslut i samband med 1942 års lönereglering för folkskolans lärare,
äro föreståndarinnor vid folkskoleväsendets skolhem och arbetsstugor i
avlönings- och pensionshänseende likställda med ordinarie småskollärare,
d. v. s. hänförda till lönegrad LO 9. Biträdande föreståndarinnor vid samma
skolhem och arbetsstugor äro enligt samma kungörelse hänförda till lönegrad
LO 6, omfattande för kvinnlig befattningshavare löneklasserna 6—9, samt i
övrigt i avlönings- och pensionshänseende likställda med ordinarie småskollärare.
Enligt stadganden i folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen
(SFS 1942 nr 699 och 700) äga dessa reglementen tillämpning å förenämnda
föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor.
I innevarande års statsverksproposition (VIII huvudtiteln, s. 339—343 och
349) har framlagts förslag örn lönereglering för föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid nomadskolhem. Enligt förslaget skola föreståndarinnorna
placeras i lönegraden LO 9 och biträdande föreståndarinnorna i
lönegraden LO 6. Löneregleringen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1946.
Vid ett genomförande av den föreslagna löneregleringen för föreståndarin- Departementsnor
och biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhemmen torde samtidigt chefen.
pensionsreglering böra ske för nämnda befattningshavare. Med hänsyn till att
löneregleringen i huvudsak innebär likställande av nomadskolhemmens och
folkskoleväsendets skolhems föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor,
torde sådan likställighet böra eftersträvas jämväl vid pensionsregleringen.
På grund av vad sålunda anförts tillstyrker jag, under förutsättning att
riksdagen godkänner den föreslagna löneregleringen, att pensionsreglering
från och med den 1 juli 1946 verkställes för föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid nomadskolhemmen. Regleringen torde böra i författningsväg
verkställas därigenom, att i 1 § folkskolans tjänstepensionsreglemente
intages ett stadgande, att reglementet skall äga tillämpning å ifrågavarande
befattningshavare. Förslag till sådan ändring av nämnda författningsrum
torde böra föreläggas riksdagen. Därjämte torde Kungl. Majit böra
utverka riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda erforderliga
övergångsbestämmelser i anledning av pensionsregleringen.
Hemställan.
Inom finansdepartementet ha utarbetats förslag till kungörelser örn ändrad
lydelse av 1 § 1 och 2 mom. samt 2 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
den 30 december 1941 (nr 1008), örn ändrad lydelse av 2 g
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 139.
2 mom. allmänna familjepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr
1009), örn ändrad lydelse av 2 § 2 mom. reglementet den 12 juni 1942 (nr
453) angående familjepension för efterlevande till arbetare i statens tjänst
(1942 års familjepensionsreglemente för arbetare), om ändrad lydelse av 1 §
1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 (nr 699), örn
ändrad lydelse av 2 § 2 mom. folkskolans familjepensionsreglemente den
18 juli 1942 (nr 700), om ändrad lydelse av 2 § 2 mom. familjepensionsreglementet
den 30 juni 1943 (nr 511) för de högre kommunala skolorna samt
om ändrad lydelse av 4 § 1 punkten familjepensionsreglementet för prästerskapet
den 28 november 1941 (nr 904). Förslagen innefatta de ändringar i
pensionsreglementena, som i det föregående förordats.
Under åberopande av vad sålunda i det föregående i skilda hänseenden
anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna förenämnda förslag till kungörelser;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga
övergångsbestämmelser i anledning av pensionsregleringen
för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid
nomadskolhem.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Westerlind.
467427. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1946:411 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch familiepensionsreglementena, m. m a1 i texten
- BU 1946:63 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts propositioner med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementena, m. m., dels ock Ku s. 1 i texten
- BU 1946:64 Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning i fråga om vissa ändringar i familjepensionsreglementet för riksdagens verk och riksbanke s. 2 i texten