Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till riksförsäkringsanstalten

1946-03-01 · 18 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:141, Angående vissa anslag till riksförsäkringsanstalten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

1

Mr 141.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till

riksförsäkringsanstalten; given Stockholms slott den 1

mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 34 och 35, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna

dels till riksförsäkringsanstalten: avlöningar ett förslagsanslag av

2 995 000 kronor,

dels ock till riksförsäkringsanstalten: omkostnader ett förslagsanslag av

308 000 kronor.

Anledningen till att nämnda anslag i statsverkspropositionen upptagits

med allenast preliminärt beräknade belopp var att jag vid tiden för statsverkspropositionens

avlåtande räknade med att 1938 års arbetarskyddskommitté

inom kort skulle avgiva betänkande med förslag till lag örn skydd

mot ohälsa och olycksfall i arbete m. m. Ett på detta betänkande grundat

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 141. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

förslag till ny arbetarskyddsorganisation skulle nämligen väsentligt påverka

medelsbehovet för bland andra myndigheter även riksförsäkringsanstalten.

Enligt numera erhållna upplysningar är emellertid kommitténs

betänkande att vänta först efter ytterligare någon tid. Vid sådant förhållande

kan därå grundad proposition icke föreläggas riksdagen under innevarande

budgetår. Jag anhåller därför att till fortsatt behandling få upptaga

berörda anslagsfrågor.

l:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1944/45 .............. 2 867 000 3 021 546

1945/46 .............. 2 995 000 —

1946/47 (förslag)...... 3 100 000 —

Kungl. Maj:t har den 8 juni 1945 fastställt följande personalförteckning

för riksförsäkringsanstalten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ......................................... C12

5 byråchefer ............................................. A 30

1 byrådirektör ............................................ A 28

2 förste aktuarier......................................... A 26

3 förste byråingenjörer .................................... A 26

2 förste byråsekreterare ................................... A 26

1 förste aktuarie.......................................... A 24

1 förste byråingenjör....................................... A 24

3 förste byråsekreterare ................................... A 24

1 kamrerare.............................................. A22

9 aktuarier............................................... A21

4 byråingenjörer ......................................... A21

14 byråsekreterare ......................................... A 21

3 förste kontorsskrivare ................................... A17

12 kontorsskrivare ......................................... A 15

1 kassör ................................................. A 14

1 materialförvaltare....................................... A 12

9 kansliskrivare .......................................... All

3 kontorister ............................................. A 9

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av lia klass ........ A 8

2 förste expeditionsvakter ................................. A 7

38 kanslibiträden .......................................... A 7

6 expeditionsvakter ....................................... A 5

100 kontorsbiträden......................................... A 4

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

Tjänstemän å övergångsstat.

3 ledamöter och byrådirektörer ............................ A 28

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

3 byråchefer ............................................. Eo 30

1 byrådirektör............................................ Eo 28

1 förste byråingenjör ..................................... Eo 24

7 förste byråsekreterare ................................... Eo 24

2 aktuarier .............................................. Eo 21

2 byråingenjörer.......................................... Eo21

7 byråsekreterare ......................................... Eo 21

I samband med fastställandet av personalförteckningen har Kungl. Maj:t

föreskrivit, att följande i förteckningen upptagna befattningar från och med

den 1 juli 1945 tills vidare icke må uppehållas, nämligen två befattningar

såsom kontorist i lönegraden A 9, en befattning såsom kanslibiträde i lönegraden

A 7 och tolv befattningar såsom kontorsbiträde i lönegraden A 4.

Vidare har Kungl. Majit samma dag fastställt följande avlöningsstat för

anstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 1 006 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit .................................... » 37 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ » 1 585 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... » 366 600

Summa förslagsanslag kronor 2 995 000

I skrivelse den 29 augusti 1945 har riksförsäkringsanstalten gjort framställning

om avlöningsanslag för anstalten för budgetåret 1946/47.

Anstalten har däri till en början lämnat vissa statistiska uppgifter till belysande

av omfattningen av anstaltens verksamhet. Nämnda uppgifter, vilka

avse åren 1943 och 1944 samt de sju första månaderna av år 1945 samt sedermera

under hand kompletterats till att avse hela år 1945, äro av det innehåll

följande tablå utvisar:

1943

1944

1945

I anstaltens arbetsgivarförteckningar uppförda

arbetsgivare........................ omkring

773 000

779 000

790 000

Inkomna anmälningar om olycksfall, som drabbat

i anstalten försäkrade arbetare ..............

150 105

149 542

100 833

Därav anmälningar om olycksfall, som drabbat

statsarbetare ............................

19 942

22 470

25 253

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

1943

1944

1945

1

Ärenden jämlikt lagen den 14 juni 1929 om för- säkring för vissa yrkessjukdomar............

Inkomna framställningar jämlikt förordningen den

813

1 959

3 203

18 juni 1927 om ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

9 497

9 958

6 460

Ärenden jämlikt förordningen den 28 juni 1941

om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under hemvärnstjänstgöring..........

343

368

199

Ärenden jämlikt förordningen den 28 juni 1941

om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret ....

158

147

72

Riksförsäkringsanstalten framhåller, att skaderegleringsarbetet jämlikt

olycksfallsförsäkrings- och yrkessjukdomslagarna torde komma att få i

huvudsak oförändrad omfattning under nästa budgetår.

Vad angår militärersättningsärendena räknar anstalten med att försvarsberedskapens

upphörande skulle föranleda en avsevärd nedgång i antalet

nya sådana ärenden och härmed en minskning i tredje skaderegleringsbyråns

(militärersättningsbyråns) under de senaste åren mycket betydande

arbetsbörda. Dock kunde förutses, att byråns arbetsbörda även under nästa

budgetår komme att bliva mycket betydande. Ett stort antal av militärskadefallen

komme nämligen att föranleda utgivande av ersättning under

avsevärd tid framåt. Detta gällde särskilt de cirka 8 000 livräntefallen, av

vilka över 5 500 inträffat under den förstärkta försvarsberedskapen. Flertalet

av dessa ärenden vore av den beskaffenhet att de med korta mellanrum

måste omprövas och vore därför som regel avsevärt mera arbetskrävande

än övriga fall. Vidare måste tagas i betraktande den stadigvarande

ökning i antalet militärersättningsärenden, som uppkommit till följd av

den genom 1941 års värnpliktslag genomförda förlängningen av de värnpliktigas

utbildningstid, den av försvarets utbyggnad föranledda ökningen

av antalet för utbildning inkallade värnpliktiga och av krigsmaktens fast

anställda personal ävensom utvidgningen från och med den 1 juli 1944 avtillämpningsområdet

för 1927 års militärersättningsförordning. På grund

av den minskning i arbetet å tredje skaderegleringsbyrån, vilken vore att

förutse, torde det bliva möjligt att efter hand i viss utsträckning nedbringa

antalet befattningshavare å denna byrå. Riksförsäkringsanstalten framhåller,

att den hade sin uppmärksamhet riktad härå och komme att vidtaga

alla inskränkningar, som med hänsyn till arbetets behöriga gång befunnes

möjliga och lämpliga. Under loppet av budgetåret 1945/46 torde byråns

personal kunna reduceras med 13 tillfälliga befattningshavare, varav 3 med

amanuensgöromål och 10 med biträdesarbete. Dessutom syntes två av de

tre tillfälligt inrättade befattningarna som byråsekreterare i lönegraden

Eo 20 kunna avvaras. En av dessa befattningar torde emellertid med hän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

n

syn till den starka ökningen av arbetet å andra skaderegleringsbyråns avdelning

för statens arbetare få överflyttas till denna avdelning. — Det må

erinras om att Kungl. Majit på anstaltens framställning den 14 december

1945 förklarat hinder icke möta att verkställa berörda överflyttning för

tiden till och med den 30 juni 1946.

I övrigt föreslår riksförsäkringsanstalten följande personalförändringar,

nämligen inrättande av en byråingenjörstjänst i lönegrad Eo 21 å arbetarskyddsbyrån

och en aktuariebefattning i lönegrad Eo 21 å försäkringsbyrån,

uppflyttning av kamrerartjänsten från lönegrad A 22 till A 24 samt

uppflyttning av sex i lönegrad Eo 20 placerade befattningar till lönegrad

Eo 21.

Förslaget om inrättande å arbetarskyddsbyrån av en

byråingenjörstjänst har tidigare framförts av riksförsäkringsanstalten.

En redogörelse härför har lämnats i propositionen nr 237/1945 angående

vissa anslag till anstalten för innevarande budgetår, s. 7—9. Anstalten

har tidigare motiverat förslaget i huvudsak på följande sätt.

Genom en den 1 juli 1944 ikraftträdd ändring av arbetarskyddslagen

skapades förutsättningar för bättre kontroll därå, att maskiner och redskap

vid försäljning och upplåtelse äro försedda med nödiga skyddsanordningar

och även i övrigt erbjuda betryggande säkerhet mot olycksfall och ohälsa

(6 a §). För övervakande av bestämmelsens tillämpning inrättades från

och med nämnda dag en byrådirektörsbefattning i lönegraden Eo 28 å riksförsäkringsanstaltens

arbetarskyddsbyrå. Lagändringen föranledde en

högst betydande ökning av antalet ärenden på byrån av ifrågavarande slag.

Vidare föranledde dessa ärenden ett betydligt större antal tjänsteresor än

tidigare. Byrådirektören kunde därför icke i större utsträckning taga befattning

med ärendenas förberedande behandling å byrån. För detta

ändamål måste finnas tillgång till en kunnig och med arbetet väl förtrogen

ingenjör, som under byrådirektörens ledning kunde självständigt utreda

och i övrigt förbereda ärenden. Sådan förberedande behandling avsåge

granskning av ritningar och hållfasthetsberäkningar samt upprättande av

förslag till nya eller ändrade åtgärder för vinnande av erforderligt skydd

mot olycksfall eller ohälsa.

Till stöd för sin nu föreliggande framställning i ämnet åberopar riksförsäkringsanstalten,

att den nye byrådirektörens arbetsbörda ytterligare

undergått en betydande ökning. Antalet ärenden av hithörande slag hade

under år 1944 mer än fördubblats i förhållande till antalet dylika ärenden

år 1943 och en ytterligare ökning vöre att förutse. Till stegringen i byrådirektörens

arbetsbörda hade också bidragit nödvändigheten alt utarbeta

allmänna föreskrifter för tillverkare och försäljare på skilda områden med

hänsyn till 6 a § i arbetarskyddslagen. Till följd av nu anförda förhållanden

hade en betydande anhopning av ärenden uppstått. Anstalten hade på

grund härav fått mottaga berättigade klagomål från tillverkare, försäljare

och kunder över att hos anstalten anhängiggjorda granskningsärenden icke

avslutats inom skälig tid. Med hänsyn till det anförda finner anstalten,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

att ett ytterligare uppskov med inrättandet av ifrågavarande befattning

skulle föranleda synnerligen svåra olägenheter. Såsom tillräckligt kvalificerad

innehavare av den begärda byråingenjörsbefattningen kunde man

enligt anstaltens mening icke räkna med annan person än en ordinarie

distriktsingenjör vid yrkesinspektionen. Anstalten förordar, att befattningen

tills vidare upptages i lönegraden Eo21.

Förslaget om inrättande av en aktuarietjänst i lönegraden

Eo 21 å försäkringsbyrån motiverar anstalten sålunda.

Sa kallade större arbetsgivare, d. v. s. arbetsgivare med i regel minst fem

arbetare, påföras försäkringsavgifter med ledning av särskilda av dem avgivna

dagsverks- och löneuppgifter. Dessa uppgifter underkastas givetvis

före avgiftspåföringen en viss granskning och de felaktigheter, som därvid

upptäckas, bliva rättade. Någon allsidig kontroll av uppgifternas fullständighet

kan emellertid icke erhållas på detta sätt. För detta ändamål erfordras

en granskning av arbetsgivarnas avlöningslistor och bokföring i

övrigt. Enligt 17 § olycksfallsförsäkringslagen äger anstalten företaga en

dylik granskning.

På grund av brist på personal har riksförsäkringsanstalten tidigare verkställt

en sådan revision, vilken innebär ett tidsödande och vanskligt arbete,

huvudsakligen endast i de fall, där en onormalt hög olycksfallsfrekvens

givit anledning därtill. Från och med år 1938 bedrives emellertid revisionsarbetet

i större omfattning. För ändamålet inrättades från och med den

1 juli 1939 en aktuariebefattning i lönegraden Eo 21. Med hänsyn till de

genom revisionen vunna resultaten har anstalten i sina petitaskrivelser för

budgetåren 1940/41 och 1944/45 hemställt om inrättande av ytterligare en

aktuariebefattning. Dessa framställningar föranledde icke någon åtgärd.

Revisionsarbetet bedrives efter två linjer. Undersökning sker dels beträffande

sådana arbetsgivare, som anmält ett anmärkningsvärt stort antal

olycksfall i förhållande till den arbetsmängd, som redovisats i dagsverksoch

löneuppgifter, dels länsvis beträffande arbetsgivare inom vissa yrkesgrupper.

Hittills har revisionen avslutats för fyra län, medan den ännu

pågår inom fem län.

Under tiden 1 januari 1938—31 juli 1945 lia sammanlagt 2 900 revisionsärenden

avslutats. Den verkställda revisionen har föranlett ökning av antalet

för riksförsäkringsanstalten kända årsarbetare med omkring 8 200,

av de försäkringspliktiga avlöningssummorna med omkring 21 763 000 kronor,

av försäkringsavgifterna med omkring 502 000 kronor samt av tilläggsavgifterna,

vilka inbetalas till statsverket, med omkring 25 000 kronor. I

de fall, där särskilt avsevärda felaktigheter förelegat, har arbetsgivaren

åtalats. Av stor betydelse är uppenbarligen, att anstalten kan för arbetsgivarna

påvisa, att skäliga åtgärder vidtagits för erhållande av största möjliga

rättvisa vid fördelningen av försäkringsavgifterna dem emellan. Därest

detta icke är fallet, kan arbetsgivarnas förtroende till anstalten komma att

rubbas.

Enligt verkställda beräkningar skulle det med nuvarande personal dröja

minst 40 år, innan länsundersökningar utförts för samtliga län. Detta måste

anses synnerligen otillfredsställande. Undersökningsperiodens längd bör

därför nedbringas högst avsevärt och borde om möjligt icke överskrida

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 141.

/

10 år. För detta ändamål bör ytterligare en tjänsteman insättas på revisionsarbetet.

Gjorda beräkningar utvisa, att undersökningsperioden härigenom

skulle kunna nedbringas till omkring 15 år. Då ifrågavarande arbetsuppgifter

i huvudsak äro av samma slag som de, vilka tillkomma den

aktuarie, som nu ensam utför revisionsarbetet, bör ytterligare en aktuariebefattning

i lönegraden Eo21 inrättas.

Riksförsäkringsanstalten föreslår uppfattning av befattningen

som kamrerare från lönegraden A22 till A24 dels

i utlåtande över en framställning i ämnet av centrala statsförvaltningens

tjänstemannaförbund, dels i petitaskrivelsen för nästa budgetår. I sistnämnda

skrivelse erinrar anstalten om att kamrerartjänsten tillkommit

den 1 juli 1944 genom förändring av en aktuarietjänst i lönegrad A 21.

Emellertid hade anstalten i petita för budgetåret 1944/45 hemställt, att berörda

aktuarietjänst måtte förändras till en i lönegraden A 24 placerad

kamrerarbefattning. Anstalten upplyser, att kamrerarens åligganden bland

annat omfattade bokföring beträffande de av anstalten förvaltade fem fonderna

och anstaltens 26 bankräkningar, kontroll att medel ständigt funnes

tillgängliga för löpande utbetalningar, tillsyn att medel överfördes till räntebärande

konto då så kunde ske, övervakning av den av kassören handhavda

bokföringen rörande förvaltningen av statsmedel samt ansvaret i övrigt för

anstaltens räkenskaper. Han hade vidare att kontrasignera alla utanordningar

av medel från fonder och anslag, att kontrollera att fondernas inkomster

och å kronodebetsedlar debiterade försäkringsavgifter inflyta, att

verkställa kontroll av värdediariet över till anstalten i checker, växlar eller

kontanter direkt inflytande penningmedel, att en gång i veckan inventera

de av kassören handhavda kassorna, att på eget ansvar upprätta alla de

rapporter, som röra anstaltens ekonomiska förvaltning, att upprätta och

ansvara för de inventeringsinstrument över samtliga värdehandlingar, som

skola föreligga vid varje budgetårs slut, att vid varje halvårsskifte till riksbanken

lämna uppgift angående kapitalvärdet av där deponerade lånereverser,

att till sammanträden med fondförvaltningen verkställa erforderliga

sammanställningar och ekonomiska beräkningar rörande fonderna i och för

placering m. m. saint att föra liggare över av arbetsgivare med s. k. självrisk

deponerade värdehandlingar och för byråchefen å administrativa byrån

föredraga frågor örn utbyte eller komplettering av dessa säkerheter.

Anstalten framhåller, att kamrerarens åligganden blivit betydligt utökade

sedan anstalten från och med den 1 juli 1937 fått ny instruktion för penningförvaltningen,

innebärande bland annat, att fullständig bokföring med

redovisning direkt mot statshuvudboken måst uppläggas, samtidigt som

anstalten erhållit dragningsrätt på statsverkets checkräkning. Enligt anstaltens

uppfattning vore anförda göromål av så kvalificerad och ansvarsfull

beskaffenhet, att tvekan icke torde kunna råda örn att kamrerarbefattningen

borde placeras i lönegraden A 24.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:It proposition nr lil.

Motiveringen till förslaget om uppflyttning av sex befattningar

i lönegraden Eo 20 till lönegraden Eo 21 inleder

anstalten med en erinran örn att anstalten i petitaskrivelsen för innevarande

budgetår framhållit, att under årens lopp 16 befattningar i lönegraden

Eo 20 provisoriskt inrättats hos anstalten med anledning av den

ständiga ökningen av arbetsbördan. Anstalten hade räknat med att dessa

befattningar inom en icke alltför lång tidrymd skulle kunna uppflyttas

till den lönegrad, vari de rätteligen borde vara placerade, eller den 21 :a.

De arbetsuppgifter, som anförtrotts befattningarnas innehavare, skilde sig

nämligen kvalitativt pa intet sätt från dem som åvilade befattningshavare

i 21 :a lönegraden och anstalten hade med hänsyn härtill i merithänseende

såsom fullt likvärdiga ansett förordnanden i dessa båda lönegrader. På

framställning av riksförsäkringsanstalten hade Kungl. Majit efter riksdagens

godkännande från och med den 1 juli 1945 uppflyttat sju av de ifrågavarande

befattningarna till lönegraden Eo 21. Anstalten framhåller, att av

de nuvarande nio befattningarna i lönegraden Eo 20 tre vöre endast tillfälligt

inrättade, ursprungligen för förstärkning av personalen å militär - ersättningsbyrån. Någon ändrad lönegradsplacering för sistnämnda befattningar

ville anstalten icke ifrågasätta. Däremot ansåge anstalten, att

de återstående sex befattningarna i nämnda lönegrad från och med nästkommande

budgetår borde uppflyttas i lönegraden Eo 21. Anstalten lämnar

härefter en utförlig redogörelse för de åligganden, som äro förenade

med envar av berörda sex befattningar. Dessa kunna i korthet karakteriseras

såsom två byråingenjörsbefattningar å försäkringsbyrån med alternerande

tjänstgöring å byråns premiesättnings- och tekniska avdelning,

två byråsekreterarbefattningar å första skaderegleringsbyrån, en byråsekreterarbefattning

å andra skaderegleringsbyråns avdelning för statens

arbetare samt en byråsekreterarbefattning å tredje skaderegleringsbyrån.

Riksförsäkringsanstalten övergår härefter till en beräkning av utgifterna

för nästa budgetår under de särskilda i avlöningsstaten förekommande anslagsposterna.

Anstalten föreslår, att anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän upptages till oförändrat belopp, 1 006 000 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, finner anstalten, med hänsyn till möjligheten

att indraga den befattning som biträdande läkare, vilken inrättats i

anledning av ökningen under kriget av militärskadeersättningsärendena,

kunna minskas med kostnaden för berörda läkares arvode, 3 500 kronor,

och alltså bestämmas till 33 900 kronor.

Rörande medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal anför anstalten följande.

Avlöningskostnaderna för nuvarande extra ordinarie tjänstemän med undantag

av en befattningshavare i lönegraden Eo 20 å tredje skadereglerings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 141.

9

byrån torde kunna beräknas till omkring 1 441 000 kronor.

Utgifterna för avlöningar till extra tjänstemän utgöra för närvarande i

runt tal 171 000 kronor för år och kunna för nästa budgetår beräknas till

samma belopp.

Genom beslut den 8 juni 1945 har Kungl. Majit medgivit, att tjänsteman

med lön enligt civila avlöningsreglementet eller 1 avd. civila icke-ordinariereglementet,

vilken efter förordnandets kungörande till ansökning i den

ordning, som är stadgad för tillsättande av förste byråsekreterare i lönegraden

A 24 hos anstalten, av Kungl. Majit förordnas att under budgetåret

1945/46 å anstaltens tredje skaderegleringsbyrå bestrida göromål, vilka eljest

ankomma på ordinarie förste byråsekreterare i lönegraden A 24 hos

anstalten, må äga uppbära vikariatslön, som avses i 21 § 3 mom. civila

avlöningsreglementet eller 19 § 3 mom. civila icke-ordinariereglementet.

Det synes erforderligt att jämväl för budgetåret 1946/47 bibehålla ifrågavarande

förordnande. Kostnaden härför kan beräknas till 8 109 kronor.

I händelse av bifall till anstaltens i det föregående framförda förslag om

inrättande av en extra ordinarie byråingenjörsbefattning (Eo 21) och en

extra ordinarie aktuariebefattning (Éo 21) samt uppflyttning av sex befattningar

från lönegraden Eo 20 till lönegraden Eo 21 tillkommer ett belopp

av (6 801 + 6 801 + 6 X 393) 15 960 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till tillfälliga tjänstemän, vilka under senast

förflutna budgetår uppgått till i runt tal 225 700 kronor, kunna för nästkommande

budgetår beräknas till 190 000 kronor.

Vidare erfordras till vikariatsersättningar 18 000 kronor, till ackords- och

övertidsersättningar 25 000 kronor och till oförutsedda utgifter 25 000

kronor.

I tjänstledighetsavdrag beräknas avgå 15 000 kronor.

Anstalten uppskattar alltså ifrågavarande anslagspost till (1 441 000 +

171 000 + 8 109 + 15 960 + 190 000 + 18 000 + 25 000 + 25 000 — 15 000)

1 879 069 kronor eller i runt tal 1 879 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås av anstalten höjd från

366 600 kronor till 396 000 kronor.

Det totala medelsbehovet under ifrågavarande anslag har riksförsäkringsanstalten

alltså för nästa budgetår beräknat till (1 006 000 + 33 900 +

1 879 000 + 396 000) 3 314 900 kronor.

I ärendet ha utlåtanden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden.

Statskontoret, som icke anser sig närmare kunna bedöma behovet av de

föreslagna nya befattningarna som byråingenjör och aktuarie i lönegraden

Eo 21, uttalar, att ämbetsverket icke vill göra erinran mot alt kamrerartjänsten

uppflyttas till lönegraden A 24 oell dc sex befattningarna i lönegraden

Eo 20 till lönegraden Eo 21. I fråga om beräkningen av anslagsposten

till avlöningar lill övrig icke-ordinarie personal anför statskontoret

följande.

Posten, vilken under budgetåret 1944/45 belastats med 1 550 251 kronor

och för innevarande budgetår anvisats med 1 585 000 kronor, har i föreliggande

framställning för budgetåret 1946/47 uppräknats med icke mindre

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mcij.ts proposition nr lil.

Departements
chefen.

än 294 000 kronor till 1 879 000 kronor och detta trots den nedgång, som

beräknats inträffa i fråga om arbetsbelastningen å tredje skaderegleringsbyrån.

Statskontoret kan icke finna denna anslagsstegring motiverad av

den redogörelse som lämnats rörande omfattningen av verksamheten vid

anstalten. Med utgångspunkt från nämnda belastningssiffra för budgetåret

1944/45 samt med beaktande av den utgiftsökning för icke-ordinarie

personal, som föranletts av 1945 års riksdags beslut (prop. 237, sid. 33,

riksdagens skr. nr 297) eller (27 000 + 86 500 — 3 300) 110 200 kronor ävensom

de merutgifter, som uppkomma vid bifall till nu framlagda förslag örn

dels inrättande av en e. o. byråingenjörsbefattning och en e. o. aktuarietjänst,

dels uppflyttning av sex befattningar från lönegraden Eo 20 till

lönegraden Eo 21, dels ock medel för bestridande av en vikariatslön såsom

å tjänst i lönegraden A 24 eller (15 960 + 8 109) 24 069 kronor, vill det förefalla

statskontoret som om medelsbehovet å anslagsposten under budgetåret

1946/47 icke borde överskrida (1 550 251 + 110 200 + 24 069) i runt

tal 1 685 000 kronor. Vid denna beräkning har hänsyn visserligen icke tagits

till löneklassuppflyttningar och den omständigheten att lönerna å vissa

befattningar, till vilka medel beviljades av 1945 års riksdag (jfr prop.

237/1945, sid. 38), ingå i belastningssiffran för budgetåret 1944/45 allenast

för en del av året. Detta förhållande torde emellertid motvägas av att reduktion

ej heller skett med anledning av den personalminskning, som kan

beräknas bliva möjlig å tredje skaderegleringsbyrån.

Allmänna lönenämnden förklarar, att förslagen om inrättande av två

nya befattningar i lönegraden Eo21, den ena såsom byråingenjör och den

andra såsom aktuarie, icke föranleda erinran från nämndens sida. Vidare

tillstyrker nämnden den föreslagna uppflyttningen av ytterligare sex befattningar

i lönegraden Eo 20 till lönegraden Eo 21. Beträffande förslaget

om uppflyttning av kamrerarbefattningen från lönegraden A 22 till lönegraden

A 24 finner nämnden av vad i framställningen anförts framgå, att

kamreraren har icke blott att handlägga göromål, som normalt ankomma

på kamrerare inom statsförvaltningen, utan även att bereda vissa ärenden

rörande riksförsäkringsanstaltens fonder, av arbetsgivare deponerade säkerheter

m. m. Lönenämnden finner arbetsuppgifterna vara av beskaffenhet

att motivera en förbättring av kamrerarens löneställning, varför lönenämnden

tillstyrker anstaltens förslag om uppflyttning av kamrerarbefattningen

i lönegrad A 24.

Försvarsberedskapens upphävande har föranlett nedgång av antalet nya

ärenden angående ersättning i anledning av kroppsskada under militärtjänstgöring

och härmed också en minskning av arbetsbördan å militärersättningsbyrån

inom riksförsäkringsanstalten. Härav betingade möjligheter

att nedbringa personalen å nämnda byrå ha enligt vad jag inhämtat

väl tillvaratagits. Denna personalminskning synes emellertid komma att

motvägas av det behov av ytterligare personal, som den icke obetydliga

ökningen av skaderegleringsarbetet jämlikt olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringslagarna

kan föranleda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr iil.

11

Riksförsäkringsanstalten har för nästa budgetår föreslagit ett mindre

antal personalförändringar, som beröra personalförteckningen.

Sålunda föreslår anstalten, att befattningen som kamrerare uppflyttas

från lönegraden A 22 till lönegraden A 24. Ehuru kamrerartjänsten tillkommit

så sent som den 1 juli 1944 genom förändring av en aktuariebefattning

i lönegraden A 21, finner jag mig likväl med hänsyn till de arbetsuppgifter

som tillkomma kamreraren —• främst bestyret med anstaltens

fonder och av arbetsgivare deponerade säkerheter — böra biträda nu föreliggande

förslag.

Anstalten hemställer vidare, att å arbetarskyddsbyrån måtte inrättas en

tjänst såsom byråingenjör i lönegrad Eo 21. Byråingenjören skulle biträda

den byrådirektör, vilken från och med budgetåret 1944/45 tillförts byrån

för handläggning av ärenden enligt 6 a § arbetarskyddslagen. Av vad anstalten

anför beträffande utvecklingen och den nuvarande omfattningen av

denna ärendesgrupp synes framgå, att behovet av en medhjälpare åt byrådirektören

är trängande. Då sådan medhjälpare icke torde kunna erhållas

genom omplacering av någon av anstaltens nuvarande befattningshavare,

förordar jag, att en ny byråingenjörstjänst inrättas. Härvid bör emellertid

beaktas, att 1938 års arbetarskyddskommittés väntade förslag till ny arbetarskyddsorganisation

torde komma att beröra arbetarskyddsbyrån inom

riksförsäkringsanstalten. Med hänsyn härtill torde ifrågavarande befattning

icke nu böra göras till extra ordinarie utan förenas med ett arvode, motsvarande

nettolönen i lönegrad Eo 21, löneklass 20, eller i runt tal 9 060

kronor för år. Därest ordinarie distriktsingenjör vid yrkesinspektionen förordnas

att bestrida de med byråingenjörsbefattningen förenade göromålen,

torde arvodet få bestämmas på sådant sätt, att han icke kommer att lida

minskning i de honom såsom ordinarie tjänsteman tillkommande löneförmånerna.

För granskning av de dagsverks- och löneuppgifter, med ledning av vilka

de större arbetsgivarna påföras försäkringsavgifter, föreslår anstalten, att å

försälcringsbyrån inrättas en aktuarietjänst i lönegrad Eo 21. Detta förslag

motiverar anstalten väsentligen därmed, att en så rättvis fördelning som

möjligt av försäkringskostnaderna uppenbarligen vore av stor betydelse,

att redan påbörjad granskning givit resultat, vilka tydligt påvisade behovet

härav, samt att tiden för utförande av länsundersökningar beträffande arbetsgivarna

i samtliga län vid bifall till förslaget komme att nedbringas från 40

till 15 år. På de av anstalten sålunda anförda skälen tillstyrker jag ifrågavarande

förslag.

Vad slutligen angår anstaltens förslag örn uppflyttning till lönegraden

Eo 21 av två byråingenjörs- oell fyra byråsekreterarbefattningar i lönegraden

Eo 20 skulle en sådan uppflyttning innebära fullföljande av ett från

och med innevarande budgetår inlett förfarande. Liksom beträffande de

befattningar, som uppflyttades jior den 1 juli 1945, gäller i fråga örn nu

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

förevarande befattningar, att dessas innehavare utföra göromål som i kvalitativt

avseende icke skilja sig från dem, vilka åligga befattningshavare i

21 :a lönegraden. Jag tillstyrker därför även detta förslag.

Jag övergår härefter till en beräkning av de olika posterna i riksförsäkringsanstaltens

avlöningsstat för nästa budgetår.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

kan alltjämt upptagas till 1 006 000 kronor.

I enlighet med anstaltens förslag torde posten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, kunna

nedsättas med 3 500 kronor till 33 900 kronor.

Beträffande posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, vilken i gällande avlöningsstat är uppförd med

1 585 000 kronor, finner jag i likhet med statskontoret, att anstaltens förslag

till uppräkning av posten med ett så avsevärt belopp som 294 000

kronor icke är tillräckligt motiverat. Jag förordar, att posten i enlighet

med statskontorets beräkning upptages till 1 685 000 kronor.

Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 375 100

kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna för riksförsäkringsanstalten

skulle alltså enligt dessa beräkningar för nästa budgetår uppgå till

(1 006 000 + 33 900 ''-f 1 685 000 + 375 100) 3 100 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för riksför
-

säkringsanstalten :

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän ä ordinarie stat.

1 generaldirektör .......................... C12

5 byråchefer................................ A 30

1 byrådirektör .............................. A 28

2 förste aktuarier ........................... A 26

3 förste byråingenjörer ...................... A 26

2 förste byråsekreterare .................... A 26

1 förste aktuarie............................ A 24

1 förste byråingenjör........................ A 24

3 förste byråsekreterare .................... A 24

1 kamrerare................................ A 24

9 aktuarier ................................ A21

4 byråingenjörer ............................ A21

14 byråsekreterare .......................... A21

3 förste kontorsskrivare .................... A17

12 kontorsskrivare .......................... A15

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

13

1 kassör .................................. A14

1 materialförvaltare ........................ A12

9 kansliskrivare ............................ All

3 kontorister .............................. A 9

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a

klass .................................... A 8

2 förste expeditionsvakter.................... A 7

38 kanslibiträden ............................ A 7

6 expeditionsvakter ........................ A 5

100 kontor sbiträden .......................... A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

3 ledamöter och byrådirektörer .............. A28

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

3 byråchefer .............................. Eo 30

1 byrådirektör.............................. Eo 28

1 förste byråingenjör........................ Eo 24

7 förste byråsekreterare .................... Eo 24

3 aktuarier ................................ Eo 21

4 byråingenjörer ............................ Eo 21

11 byråsekreterare ........................... Eo21;

dels godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 1 006 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit.......... » 33 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................ » 1 685 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 375 100

Summa förslagsanslag kronor 3 100 000;

dels ock till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av kronor 3 100 000

o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1944/45 ................. 287 000 348 124

1945/46 ................. 308 000

1946/47 (förslag) ........ 327 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr lil.

Kungl. Majit har den 8 juni 1945 fastställt följande omkostnadsstat för

riksförsäkringsanstalten, att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 28 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 16 000

3. Expenser, förslagsvis .............................. » 253 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 5 000

5. övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riks
försäkringsanstaltens

fonder), förslagsvis ............ » 7 000

Summa kronor 309 000

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader

..................................... kronor 1 000

Nettoutgift kronor 308 000

Av det för expenser upptagna beloppet ha 38 000 kronor avsetts för

bränsle, lyse och vatten och 215 000 kronor för övriga expenser.

I skrivelse den 29 augusti 1945 har riksförsäkringsanstalten framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Under förklaring, att utgifterna för sjukvård m. m. under budgetåret

1944/45 uppgått till 35 059 kronor, föreslår anstalten, att för ändamålet

måtte för nästa budgetår upptagas ett belopp av 35 000 kronor.

Anstalten uttalar, att det belopp av 13 693 kronor som i reseersättningar

utbetalts under sistförflutna budgetår finge anses lägre än normalt.

Anledningen härtill vore, att vissa befattningshavare å arbetarskyddsoch

försäkringsbyråerna till följd av bristande tid varit förhindrade att

företaga tjänsteresor i önskvärd omfattning. Med hänsyn härtill borde för

reseersättningar icke upptagas lägre belopp än för innevarande budgetår

eller 16 000 kronor.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten ha under budgetåret 1944/45 uppgått

till 40 930 kronor, medan under samma tid för övriga expenser utgivits

248 991 kronor. För nästa budgetår uppskattar anstalten utgifterna

för motsvarande ändamål till 41 000 respektive 250 500 kronor. Av sistnämnda

belopp hänföra sig 49 500 kronor till städning och renhållning,

107 000 kronor till skrivmaterialier, papper, blankettryck m. m., 41 000

kronor till telegram, telefon och annonsering, 30 000 kronor till inköp och

underhåll av inventarier m. m. samt 23 000 kronor till bokinköp, bindning

av böcker och handlingar m. fl. ändamål. Det sammanlagda medelsbehovet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr lil. 15

för expenser beräknar anstalten alltså till (41 000 + 250 000) 291 500

kronor.

Posten till publikationstryck, varå belastningen under budgetåret

1944/45 utgjort 3 855 kronor, finner anstalten kunna för nästa budgetår

upptagas till 4 000 kronor.

Från posten till övriga utgifter bestridas omkostnaderna för

riksförsäkringsanstaltens fonder. Då belastningen å posten under budgetåret

1944/45 uppgått till 7 192 kronor och fonderna alltjämt växa, föreslår

anstalten, att posten för nästa budgetår uppräknas med 500 kronor och

alltså bestämmes till 7 500 kronor.

De särskilda uppbördsmedlen, vilka under budgetåret

1944/45 influtit med 1 599 kronor, böra enligt anstaltens mening upptagas

till oförändrat belopp, 1 000 kronor.

I enlighet härmed har anstalten uppskattat det sammanlagda medelsbehovet

för omkostnader under nästa budgetår till (35 000 + 16 000 +.

291 500 + 4 000 + 7 500 — 1 000) 353 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. m., vilken för innevarande budgetårDepartemenfsuppräknats

med 5 000 kronor till 28 000 kronor, torde i avbidan på ytterligare

erfarenhet få upptagas med oförändrat belopp.

Jämväl för reseersättningar beräknar jag samma belopp som

för löpande budgetår eller 16 000 kronor.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten beräknar jag till oförändrat belopp,

38 000 kronor. Vad anstalten anfört rörande medelsbehovet för övriga

expenser synes påkalla en höjning av den härför avsedda delposten. Jag

kan dock icke tillstyrka, att delposten höjes med mera än 20 000 kronor

och sålunda upptages med 235 000 kronor. De sammanlagda utgifterna för

expenser beräknar jag alltså till 273 000 kronor.

Posten till publikationstryck torde i enlighet med anstaltens

förslag kunna nedsättas till 4 000 kronor.

För övriga utgifter torde oförändrat 7 000 kronor få avses.

Mot anstaltens beräkning av de särskilda uppbördsmedlen

har jag intet att erinra.

Anstaltens omkostnader torde alltså kunna beräknas i enlighet med föl
-

jande sammanställning.

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 28 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 16 000

3. Expenser, förslagsvis .............................. » 273 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 4 000

5. övriga ulgifter (omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder), förslagsvis ............ » 7 000

Summa kronor 328 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 14-1.

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader

.................................... kronor 1 000

Nettoutgift kronor 327 000

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Riks försäkring sanstalten: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 327 000

3:o) Överskridande av viss anslagspost i riksförsäkringsanstaitens avlöningsstat

för budgetåret 1945/46. Såsom framgår av det föregående har

i den av Kungl. Majit den 8 juni 1945 fastställda avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten

upptagits bland annat en anslagspost till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal å 1 585 000 kronor.

I skrivelse den 28 februari 1946 har riksförsäkringsanstalten meddelat,

att för innevarande budgetår en förstärkning av sagda anslagspost erfordrades.

Anstalten erinrar härvid till en början örn att anstalten i sin hösten

1944 avgivna petitaskrivelse anfört, att det under då rådande förhållanden

vore förenat med större svårigheter än eljest att förutse omfattningen av

anstaltens verksamhet under det nästkommande budgetåret men att anstalten

med hänsyn till olika på frågan inverkande omständigheter utginge

från att arbetsbördan under budgetåret 1945/46 komme att vara

ungefär densamma som vid tiden för skrivelsens avlåtande.

Anstalten lämnar härefter vissa statistiska uppgifter till belysande av

omfattningen av anstaltens arbetsbörda, vilka uppgifter i huvudsak sammanfalla

med dem, för vilka förut redogjorts vid behandlingen av frågan

örn avlöningsanslag till anstalten för nästa budgetår. I anslutning härtill

konstaterar anstalten, att arbetsbördan i sin helhet under löpande budgetår

varit icke oväsentligt större än anstalten beräknade i sin skrivelse hösten

1944. Trots att anstalten i besparingssyfte sökt vidtaga alla sådana åtgärder,

som ansetts möjliga och lämpliga, hade därför en viss ökning

i anstaltens personalbestånd icke kunnat undvikas. Visserligen hade nedgången

i antalet militärersättningsärenden föranlett anstalten att försöksvis

minska militärersättningsbyråns personal i huvudsaklig överensstämmelse

med vad anstalten beräknade i sin hösten 1945 avlåtna petitaskrivelse

för budgetåret 1946/47. Å andra sidan hade emellertid ökningen av

försäkringsbyrans samt första och andra skaderegleringsbvråns arbetsbörda

nödvändiggjort viss personalförstärkning för handläggningen av hithörande

ärenden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr lil.

17

Riksförsäkringsanstalten framlägger härefter följande beräkningar rörande

utgifterna under ifrågavarande anslagspost för budgetåret 1945/46.

Belastningen av anslagsposten för tiden 1 juli 1945—31 januari 1946

utgör 1 018 063 kronor. Kostnaden för månad utgör för närvarande omkring

144 000 kronor. Förutsatt att denna kostnad icke komme att undergå

någon större förändring under återstoden av budgetåret, skulle den totala

kostnaden för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal komma att belöpa

sig till (1 018 063 -j- 5 X 144 000) i runt tal 1 738 000 kronor. Emellertid

är en kostnadsökning i förhållande till senaste månadsutgifterna att

vänta. Uppflyttningar i löneklass från och med nästkommande kvartal

kunna förväntas draga en kostnad av inemot 2 000 kronor. Under februari

månad 1946 företagna nyanställningar måste vidare beräknas medföra en

utgiftsökning av omkring 14 000 kronor. Härjämte pågår alltjämt i viss

omfattning nyrekrytering av personal. Kostnaden härför för återstoden

av budgetåret torde komma att utgöra omkring 10 000 kronor. Slutligen

tillkomma omkring 21 000 kronor för avlöningar till erforderliga semestervikarier.

De sammanlagda kostnaderna under löpande budgetår för ifrågavarande

slag av avlöningar ha alltså av anstalten uppskattats till (1 738 000 +

2 000 + 14 000 + 10 000 + 21 000) 1 785 000 kronor, vilket belopp anstalten

med hänsyn till behovet av medel för oförutsedda utgifter ansett

böra höjas till 1 795 000 kronor. Anstalten har därför hemställt örn

medgivande att för innevarande budgetår överskrida anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med (1 795 000—1 585 000)

210 000 kronor.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har riksförsäkringsanstaltenDeP“^™ents"

för att på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra de omfattande arbetsuppgifter,

som åvila anstalten, sett sig nödsakad att vidtaga förstärkningar

av sin icke-ordinarie personal i en omfattning, som icke var möjlig att

förutse vid fastställandet av den i anstaltens avlöningsstat för innevarande

budgetår upptagna anslagsposten till avlöningar lill övrig icke-ordinarie

personal. Väsentligen på grund härav torde del bliva nödvändigt att medgiva

el t överskridande av nämnda anslagspost. Det belopp, varmed överskridande

behöver ske, synes böra uppskattas till 200 000 kronor. Jag får

därför tillstyrka, alt riksdagens medgivande inhämtas till alt den ifrågavarande

posten får överskridas med högst sistnämnda belopp.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, ali Kungl. Maj:t

matie föreslå riksdagen

%

att medgiva, alt den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten

upptagna anslagsposten lill avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46 överskridas

med högst 200 000 kronor.

Ilihung lill riksdagens protokoll lilio. I sami. Nr lil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna l:o)—3:o) med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Hammar.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946

616404

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1946/47 till riksförsäkringsanstalten m. m. s. 4 i texten
  2. SU 1946:169 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1946141 till riksförsäkringsanstalten m. m. s. 1 i texten