Sök i Ratio Lex

Angående befrielse från viss betalningsskyldighet för varvsarbetaren Oscar Sigurd Andersson m. fl

1946-02-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:147, Angående befrielse från viss betalningsskyldighet för varvsarbetaren Oscar Sigurd Andersson m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående befrielse från

viss betalningsskyldighet för varvsarbetaren Oscar Sigurd

Andersson m. fl.; given Stockholms slott den 22

februari 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Mans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 februari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Statsrådet Ericsson anför följande.

Hos Kungl. Majit ha förre varvsarbetaren August Wilhelm Åkerberg i

Nässjö samt varvsarbetaren Oscar Sigurd Andersson och förre varvsarbetaren

Adolf Severin Malmberg, båda i Stockholm, anhållit att av nåd erhålla

befrielse från dem enligt Svea hovrätts dom den 17 april 1925 åliggande betalningsskyldighet

till statsverket. Genom nämnda dom hade sökandena,

jämte andra, förpliktats att i stämpelavgift för vissa lottsedlar till generalpoststyrelsen

utgiva 6 001 kronor 80 öre jämte sex procents ränta därå från

den 6 maj 1921, tills betalning skedde.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

»Marinens Varvsarbetares semester- och vilohemsförening», som bildats

med ändamål att anskaffa och upprätthålla ett semester- och vilohem för för
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 147.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

eningens medlemmar, erhöll genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 september

1919 rätt att anordna ett varulotteri. Genom beslut den 31 oktober samma år

medgav Kungl. Majit på ansökan av föreningens styrelse — som tillika var

lotteristyrelse och bestod av, förutom sökandena, tunnbindaren Oskar Julius

Jönsson samt plåtslagaren Gustaf Ludvig Blomkvist — att föreningen

finge under de villkor, varom stadgades i 56 § förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften, fritagas från skyldighet att med stämpel

förse de lottsedlar, sorn komme att i lotteriet utlämnas. Vid dragning i lotteriet

i april 1921 bade enligt av notarius publicus utfärdat intyg 60 018 lottsedlar

försålts. Föreningen underlät emellertid att fullgöra den i omförmälda

stadgande föreskrivna skyldigheten att till generalpoststyrelsen inbetala å

försålda lotter belöpande stämpelavgift — 10 öre för varje försåld lottsedel,

eller 6 001 kronor 80 öre — och gick sedermera i likvidation. Generalpoststyrelsen

instämde då föreningens styrelseledamöter till Stockholms rådhusrätt

med yrkande örn åläggande för dem att, vilken bäst gälda gitte, utbetala

nämnda belopp till generalpoststyrelsen. Rätten ogillade styrelsens talan,

enär semester- och vilohemsföreningen ansågs vara en förening av beskaffenhet

att även utan registrering såsom ekonomisk förening kunna förvärva

rättigheter och ikläda sig skyldigheter, till följd varav styrelseledamöterna

ej personligen svarade för föreningens förbindelser. Sedan generalpoststyrelsen

fullföljt sin talan till Svea hovrätt, ålade hovrätten genom förenämda

dom styrelseledamöterna att solidariskt till generalpoststyrelsen utgiva

6 001 kronor 80 öre jämte sex procent ränta från den 6 maj 1921, ävensom

ersättning för generalpoststyrelsens rättegångskostnader vid rådhusrätten.

Styrelseledamöterna ansökte sedermera hos Kungl. Majit att av nåd bli

befriade från erläggandet av omförmälda stämpelavgift. Ansökningen föranledde

dock enligt Kungl. Majits resolution den 31 december 1925 ingen

åtgärd.

Vid av generalpoststyrelsen föranstaltade försök till verkställighet av hovrättens

dom i juni 1925 samt i november och december 1934 befunnos samtliga

gäldenärer sakna utmätningsbara tillgångar.

Jönsson och Blomkvist ha sedermera avlidit utan att, enligt vad efter dem

upprättade bouppteckningar utvisa, efterlämna några tillgångar.

Av sökandena har Åkerberg avlidit den 10 september 1945. Den elter honom

upprättade bouppteckningen utvisade en brist i boet å 14 833 kronor

71 öre, i huvudsak betingad av generalpoststyrelsens ifrågavarande fordran.

Till stöd för ansökningen ha Andersson, som är född den 6 september

1889, och Malmberg, som är född den 20 september 1881, anfört, att det anordnade

lotteriet icke blivit den ekonomiska framgång man räknat med, vilket

medfört att föreningen vid sin avveckling häftat i skuld för stämpelavgifterna.

På grund av medellöshet hade de personligen icke kunnat erlägga

det utdömda beloppet. Malmberg framhåller även, att han sedan flera år

tillbaka vore blind efter olycksfall i arbete.

Generalpoststyrelsen har i utlåtande den 19 januari 1945 anfört att, därest

en av styrelsen igångsatt utredning skulle visa, att sökandena alltjämt sak
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

3

nade tillgångar för betalning av skulden, skäl syntes föreligga att icke vidare

bevaka densamma. Med tillämpning av kungörelsen den 29 september 1911

angående extra ordinarie avskrivning av vissa kronans utestående fordringar

syntes styrelsen kunna avskriva fordringen ur postverkets räkenskaper. Styrelsen

har på grund härav hemställt, att ansökningarna icke måtte föranleda

någon Kungl. Majits åtgärd.

Statskontoret har i utlåtande den 17 februari 1945 framhållit, att den av

generalpoststyrelsen ifrågasatta utvägen att själv avskriva fordringen icke

vore möjlig i förevarande fall, enär dess kapitalbelopp överstege 1 000 kronor.

Ämbetsverket ville dock icke motsätta sig att riksdagens medgivande

inhämtades till en avskrivning av ifrågavarande fordran, därest en av generalpoststyrelsen

ånyo företagen utredning örn sökandenas ekonomiska förhållanden

skulle visa, att de saknade utmätningsbara tillgångar.

Sedan vid förnyade utmätningsförsök hos sökandena i mars 1945 konstaterats,

att de saknade utmätningsbara tillgångar, har generalpoststyrelsen i

utlåtande den 3 april 1945 förklarat sig icke vilja motsätta sig, att riksdagens

medgivande inhämtades till en avskrivning av omförmälda fordran.

Med hänsyn till de särskilda omständigheter, som föreligga i detta ärende,

anser jag i likhet med de hörda myndigheterna lämpligt att den generalpoststyrelsen

jämlikt Svea hovrätts dom den 17 april 1925 tillkommande fordran

å Oscar Sigurd Andersson, Adolf Severin Malmberg och dödsboet efter August

Wilhelm Åkerberg avskrives. Avskrivningen bör därvid icke innebära endast

att fordran avföres ur postverkets räkenskaper utan jämväl innefatta

befrielse från betalningsansvar för sökandena. Härtill erfordras riksdagens

medgivande. Jag förordar, att sådant medgivande inhämtas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att statsverkets fordran jämlikt Svea hovrätts dom den 17

april 1925 gentemot varvsarbetaren Oscar Sigurd Andersson,

förre varvsarbetaren Adolf Severin Malmberg och dödsboet

efter förre varvsarbetaren August Wilhelm Åkerberg må efterskänkas.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Före
draganden.

Ur protokollet:

Sven Bucht.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse från viss betalningsskyldighet för varv sari et ar en Oscar Sigurd Andersson a1 i texten
  2. SU 1946:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående befrielse från viss betalningsskyldighet för varv sarbetaren Oscar Sigurd Andersson m. fl. s. 5 i texten