Angående anslag för budgetåret 1946/^7 till fornminnesinventering
1946-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:160, Angående anslag för budgetåret 1946/^7 till fornminnesinventering
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 160.
1
Nr 160.
Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1946/^7 till fornminnesinventering; given
Stockholms slott den 8 mars 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Tage Erlander.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 mars 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,
Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, följande.
Under åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition har Kungl. Majit
under punkten 54 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, beräkna för budgetåret 194&/47 till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering ett reservationsanslag
av 49 200 kronor.
Under anslaget till vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken
lia sedan budgetåret 1938/39 anvisats medel till inventering av
vårt lands fasta fornlämningar i syfte att i enlighet med det av 1937 års
riksdag fattade beslutet om utarbetande av en på flygfotografering grundad
ekonomisk karta kunna på denna upptaga dylika fornlämningar. De anvisade
medlen ha uppgått till följande belopp, nämligen
Bihang till riksdagens ''protokoll 19^6. 1 sami. Nr 160.
1
2
Kungl. Majlis proposition nr 160.
för budgetåret 1938/39 ...............
. kronor 8 600
» »
1939/40 ...............
»
11 600
» »
1940/41 ...............
. »
9 000
» »
1941/42 ...............
. »
14 000
» »
1942/43 ...............
. »
14 000
» »
1943/44 ...............
. »
30 000
» »
1944/45 ...............
»
40 000
» »
1945/46 ...............
. »
49 200.
Vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien har hemställt, att till ifråga-
varande ändamål måtte för budgetåret 1946/47
anvisas
81 000 kronor. I
samband härmed har akademien anhållit örn beredande
av en fastare an-
ställning inom riksantikvarieämbetet åt fyra tjänstemän, vilka året runt äro
sysselsatta med inventeringsarbetet. Dessa skulle enligt förslaget beredas
anställning i lönegraden Eo 18 under benämningen fältarkeologer. Därest erforderliga
medel för detta ändamål anvisades under akademiens avlöningsanslag,
skulle medelsbehovet för fornminnesinventeringen i övrigt kunna begränsas
till i runt tal 58 500 kronor. Till stöd för sin framställning har akademien
anfört i huvudsak följande.
Hittills har kartor med inlagda fornlämningar tryckts över Öland, Gotland
och Kalmar län. Enligt uppgifter, som under hand inhämtats från kartverket,
komme dess arbetsplan för år 1946 att avse cirka 40 kvadratmil inom
Östergötland. Kostnaderna för fornminnesinventeringen inom detta fornminnesrika
område beräknas sålunda:
Fältarbetet.
40 kvmil å 1 600 kronor per kvmil......................kronor 64 000
Byråarbetet.
4 man å 550 kronor per månad under 6 månader.......... kronor 13 200
Kartritningsarbeten .................................. » 3 828
Summa kronor 81 028.
Sammanlagda kostnaderna för de inventeringsarbeten, som behöva utföras
under budgetåret 1946/47 för att sätta kartverket i stånd att inlägga fornlämningarna
på den ekonomiska kartan, uppgå sålunda till 81 028 kronor,
därav 64 000 kronor avse fältarbeten och 17 028 kronor materialets uppordnande
och bearbetning.
På sätt framgår av 1945 års åttonde huvudtitel, sid. 120, anhöll akademien
i sina föregående år avlåtna riksdagspetita, att ett antal s. k. fältarkeologer
skulle beredas en fastare anställning genom deras placering å löneplan
med lön från avlöningsanslag. Dessa fältarkeologer äro sysselsatta med fornminnesinventeringen,
som beräknas pågå minst 45 år framåt, och avlönas
från reservationsanslaget till fornlämningars vård och undersökning. Med
hänsyn till fornminnesinventeringens samband med den ekonomiska kartläggningen,
till vars fortsatta bedrivande slutlig ställning vid denna tidpunkt
ännu icke tagits, ansåg sig dåvarande departementschefen emellertid icke
kunna tillstyrka akademiens förslag om inrättande av fyra icke-ordinarie
befattningar för dessa inventeringsförrättare.
3
Kungl. Marits proposition nr 160.
Inventeringsarbetet bedrives i fornminnesavdelningens regi med en platsledare
samt 8 å 10 för ändamålet anställda förrättningsmän med akademisk
utbildning. Dessa uppbära ett arvode av 300—550 kronor för månad jämte
viss traktamentsersättning, samtliga förmåner utgående från nyssnämnda
reservationsanslag. På förrättningsmännen måste ställas stora krav även så
vitt angår sådana kunskaper, som ej kunna inhämtas genom akademiska
studier. I främsta rummet kräves självfallet fornlämningskännedom och färdighet
i kartering. Under senare år ha de mest kvalificerade inventeringsmännen
måst tagas i anspråk även under den tid av året, då fältarbetena ej
kunna bedrivas, för att bearbeta och överföra inventeringsmaterial från fältkartorna
till de kartor, som skola tryckas, samt för att uppordna det insamlade
materialet. De nämnda inventeringsmännen, som tjänstgjort 10 å 11 år,
äro såväl vetenskapligt som praktiskt välmeriterade. Tre av dem ha avlagt
filosofie licentiatexamen och en filosofie kandidatexamen. De ha uppnått en
ålder av 31—36 år och ha bildat familj. Såsom ovan nämndes, hemställde
akademien föregående år om inrättande av fyra tjänster i lönegraden Eo 15
för dessa inventeringsmän. Då förslag sedermera framlagts, att en del av de
tekniska biträdena vid rikets allmänna kartverk, vilka biträden icke behöva
någon speciell högre teoretisk utbildning, skulle placeras i lönegraden A 15,
anser akademien det vara rimligt, att dessa fyra fältarkeologer, som alla
avlagt akademisk examen, placeras i lönegraden Eo 18.
Akademien har däremot förklarat sig vara av den meningen, att de från
och med budgetåret 1944/45 gällande bestämmelserna rörande befordringsgången
för amanuenspersonal vid riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. fl. s. k. lärda verk icke bör tillämpas på de fyra fältarkeologerna.
Akademiens personalförening och för eningen Sveriges yngre museimän
ha med anledning härav hemställt, att nämnda bestämmelser måtte tilllämpas
även för dessa fältarkeologer. Berörda föreningar anföra bland annat
följande.
Akademiens personalförening: Akademiens uppfattning, som icke närmare
motiverats, kan icke delas av personalföreningen. Fältarbetet bedrives med
8—10 för ändamålet anställda förrättningsmän med akademisk utbildning.
Det arbete, de mest kvalificerade av dessa fältarkeologer utföra, kan jämställas
med övriga fältarbeten och undersökningar, som utföras av amanuenserna
på fornminnesavdelningen. Härtill kommer, att materialet från fältarbetena
måste bearbetas och uppordnas. För detta ändamål ha, som akademien
även framhåller, de mest kvalificerade inventeringsmännen måst tagas
i anspråk. Detta arbete kan icke sägas så avvika från de arbetsuppgifter, som
nu åvila amanuenserna vid riksantikvarieämbetet, att någon skillnad i befordringsgången
kan anses befogad.
Föreningen Sveriges yngre museimän: Principiellt synes det oss vara synnerligen
otillfredsställande, att akademiskt utbildade fackmän under en lång
följd av är kunna användas till utförande av nödvändiga, löpande arbetsuppgifter
vid en statsinstitution utan att ens vinna den rättsliga säkerhet i avlönings-
och anställningsförhållanden, som en extra ordinarie befattning
skulle innebära. Att i föreliggande fall välmeriterade förrättningsmän stätt
lill akademiens förfogande under ända upp till 10 år, utgör i och för sig ett
talande exempel på, vilka små möjligheter de fackutbildade, yngre museimännen
hinge haft till siikrad utkomst och befordran inom sitt fack.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
Statskontoret anför, efter att ha erinrat om frågans tidigare behandling,
i huvudsak följande.
Med hänsyn till att fältarkeologerna i motsats till de tekniska biträdena
vid rikets allmänna kartverk ha högre teoretisk utbildning, har akademien
i nu föreliggande framställning hemställt, att ifrågavarande fyra fältarkeologer
skulle uppflyttas till högre lönegrad än tidigare föreslagits, nämligen
till lönegraden Eo 18. I anledning härav må framhållas, att förevarande befattningshavare
som regel ha ett säsongbetonat arbete. Ifrågavarande arvodesbefattningar
torde också ha avsetts såsom utbildningstjänster för yngre
akademiker. Därest emellertid det oaktat helårsanställning skulle anses böra
beredas omförmälda fyra fältarkeologer, torde i vart fall statsmakternas
slutliga ställningstagande till förslaget angående organisationen av den fortsatta
ekonomiska kartläggningen böra avvaktas. Statskontoret, som i utlåtande
den 14 december 1944 avstyrkt den föreslagna differentieringen av
de tekniska biträdesbefattningarna och föreslagit bibehållande av en placering
av dessa i 11 lönegraden, kan för sin del icke tillstyrka en högre lönegradsplacering
för fältarkeologerna än den, som tidigare föreslagits, eller 15
lönegraden.
Det av statskontoret åberopade förslaget angående den fortsatta ekonomiska
kartläggningen har numera av Kungl. Majit upptagits till slutligt avgörande.
I en den 22 februari 1946 dagtecknad proposition (nr 106) angående
anslag till rikets allmänna kartverk för budgetåret 1946/47 m. m. har sålunda
nämnda förslag blivit föremål för behandling. Av nämnda proposition
inhämtas bland annat följande.
Riksdagens beslut år 1937 angående den ekonomiska kartläggningen (propositionen
nr 237, riksdagens skrivelse nr 287) innebar bland annat, att den
ekonomiska kartan skulle grundas på en genom flygfotografering och på
fotogrammetrisk väg upprättad fotokarta i skalan 1:10 000. Å fotokartan
skulle efter fältarbeten inläggas fastighetsindelning, kommunikationsleder,
sjöar och större vattendrag, bebyggelse, viktigare kraftledningar, fornlämningar
samt av ägoslagen åker och trädgård. Den ekonomiska kartläggningen
skulle i stort sett omfatta hela landet utom vissa delar av Värmlands och
Kopparbergs län samt Norrlands inland. Kartläggningen skulle omfatta i
runt tal 1 970 kvadratmil och beräknades kunna efter en femårig utbyggnadsperiod
fullbordas under en tid av 30 år.
Kartverkets planerade utbyggnad fullföljdes under tiden till och med budgetåret
1939/40 men ställdes därefter på framtiden. Under krigsåren har den
för civila kartarbeten avsedda personalen i stor utsträckning måst tagas i
anspråk för militära ändamål, vilket medfört inskränkningar i de ekonomiska
kartarbetena.
Enligt ett den 7 oktober 1944 avgivet betänkande, utarbetat av expeditionschefen
i jordbruksdepartementet G. A. Bouveng såsom utredningsman,
skulle den ekonomiska kartläggningen fortsättas enligt de vid 1937 års riksdag
fastställda grunderna och den under krigsåren uppkomna förseningen
inhämtas genom en forcering av kartarbetena under en tid av åtta år.
5
Kungl. Marits proposition nr 160.
Kungl. Maj:ts ställningstagande till frågan om den ekonomiska kartläggningens
fortsatta bedrivande innebär, att detta arbete skall bedrivas så, att
den ekonomiska kartan kan vara fullbordad på en tid av 15 år i stället för
beräknade omkring 30 år. För att möjliggöra denna forcering föreslås i propositionen
betydande personal- och anslagsförstärkningar för rikets allmänna
kartverk. Sålunda förordas för kartverkets ekonomiska kartbyrå en ökning
av personalen från 56 till 139 befattningshavare, varav 72 »kartassistenter»
mot för närvarande 18 »tekniska biträden». Kartassistenterna föreslås placerade
i följande lönegrader:
5 kartassistenter
i
lönegraden
A
15
3
»
»
»
Eo
15
17
»
»
»
A
12
12
»
»
»
Eo
12
25
»
»
»
Ex
12
10
»
»
»
Ex
7.
Härvid har förutsatts, att en viss befordringsgång normalt skall tillämpas,
så att vederbörande efter visst antal år erhåller en placering i 12 lönegraden.
Antalet tjänster i 15 lönegraden har ansetts böra bestämmas närmast i förhållande
till arbetsuppgifterna men dock avvägas så, att tjänstemän i 12
lönegraden, som på grund av sina kvalifikationer äro väl förtjänta därav,
kunna vinna befordran till 15 lönegraden. I jämförelse med nuvarande förhållanden
innebär Kungl. Majris förslag bland annat dels en allmän höjning
av normallönegraden för ifrågavarande personal från 11 till 12 och dels, att
befattningarna differentieras så, att de mest kvalificerade kunna beredas anställning
i 15 lönegraden.
1937 års riksdagsbeslut rörande vårt lands ekonomiska kartläggning enligt
en på flygfotografering grundad metod innebar bland annat, att fasta
fornlämningar skulle utmärkas på den ekonomiska kartan. Det förutsattes
därvid, att, eftersom beståndet av fasta fornlämningar endast ofullständigt
är känt, en inventering skulle ske genom fältundersökningar. Hittills har
också inventeringsarbetet hållit jämna steg med kartläggningsarbetena i
övrigt. De trakter av landet, vilka under en sommarsäsong bli föremål för
kartverkets fältrekognosceringar, genomforskas sålunda samtidigt av riksantikvarieämbetets
fältarkeologer i syfte att en så fullständig bild som möjligt
skall erhållas av traktens fornlämningsbestånd. Under vinterhalvåret
sker så arbetet med systematisk genomgång av det vid inventeringen insamlade
materialet, vilket efter vetenskapliga metoder granskas, förtecknas
och ordnas; detta arbete utföres för närvarande av de i ärendet omförmälda,
heltidsanställda fyra fältarkeologerna. Samtidigt utmärkas fornlämningarna
i samarbete med kartverket på den blivande ekonomiska kartan.
I samförstånd med kartverket har därvid numera ordnats så, att även
själva ritningsarbetet numera utföres av riksantikvarieämbetets personal.
Departe
mentschefen.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
Den systematiska inventering av vårt lands fasta fornlämningar, som sålunda
numera påbörjats, har, enligt vad jag under hand inhämtat, redan
givit synnerligen betydelsefulla resultat. Antalet kända fornlämningar har
högst väsentligt ökats, i vissa trakter flerdubblats. Det är givet, att ett
fullföljande av det påbörjade inventeringsarbetet kommer att kunna få en
grundläggande betydelse för kännedomen av vårt lands fornhistoria, särskilt
dess bebyggelsehistoria.
Den forcering av arbetena med färdigställandet av den ekonomiska kartan,
som i annat sammanhang förordats, kommer att få till följd, att arbetet
med fornminnesinventeringen måste forceras i motsvarande takt, vilket
givetvis kommer att påverka anslagsbehovet. Under hand har jag inhämtat,
att den ökning av kartverkets resurser, som i särskild proposition ifrågasatts,
icke beräknas kunna komma att redan för instundande fältarbetssäsong
medföra någon mera betydande utvidgning av den markyta örn
cirka 40 kvadratmil, som avsetts skola då bli föremål för fältrekognosceringar.
Detta medför i sin tur, att anslagsbehovet för fornminnesinventeringar för
nästa budgetår, enligt vad jag inhämtat, kan väntas stanna inom en ram
av i runt tal 95 000 kronor. Jag erinrar, att vitterhetsakademien i sina
petita räknat med ett belopp av 81 000 kronor såsom erforderligt.
I samband med anslagsäskandena för nästa budgetår torde akademien
böra framlägga utförligt motiverat förslag rörande de åtgärder, som må
befinnas påkallade med anledning av den forcering av kartarbetena, som
kan komma att beslutas av innevarande års riksdag. Förslaget torde böra
åtföljas av så noggranna kostnadsberäkningar som möjligt samt av en
redogörelse för vunna och väntade arbetsresultat och deras betydelse för
den vetenskapliga forskningen. Det synes mig nämligen önskvärt att få
en klarare bild av inventeringsarbetets betydelse i belysning av de kostnader,
arbetet kan väntas medföra.
Den ökade takten i kartläggningen kan måhända mer eller mindre genomgripande
påverka den organisation, som uppbyggts för fornminnesinventeringens
bedrivande. Innan statsmakterna satts i tillfälle att taga ställning
till de förändringar av organisatorisk natur, som kunna föranledas av arbetets
forcering, ser jag mig icke i stånd att förorda akademiens förslag om
beredande av extra ordinarie ställning åt de fyra fältarkeologer, vilka året
runt äro sysselsatta med inventeringsarbetet och det insamlade materialets
bearbetning. En viss förbättring av deras löneförhållanden synes emellertid
påkallad redan nu. Jag förordar för egen del, att ifrågavarande fyra fältarkeologer
tills vidare från och med nästa budgetår tillerkännas arvoden,
motsvarande de kontanta löneförmåner, som tillkomma tjänstemän i lönegraden
Eo 18: 17, d. v. s. i nuvarande indexläge i runt tal 700 kronor i månaden,
däri inbegripet provisoriskt lönetillägg. Dessa högre arvoden tordekunna
rymmas inom förut angivna kostnadsram av 95 000 kronor.
7
Kungl. Maj:ts •proposition nr 160.
Under åberopande av vad sålunda anförts förordar jag, att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår uppföres nied 95 000 kronor, samt hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av kronor 95 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Sandberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:461 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till fornminnesinventering. a1 i texten
- SU 1946:245 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19å6/å7 till fornminnesinventering. s. 4 i texten