Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1946/^7 till fornminnesinventering

1946-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:160, Angående anslag för budgetåret 1946/^7 till fornminnesinventering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 160.

1

Nr 160.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1946/^7 till fornminnesinventering; given

Stockholms slott den 8 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, följande.

Under åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition har Kungl. Majit

under punkten 54 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, beräkna för budgetåret 194&/47 till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering ett reservationsanslag

av 49 200 kronor.

Under anslaget till vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken

lia sedan budgetåret 1938/39 anvisats medel till inventering av

vårt lands fasta fornlämningar i syfte att i enlighet med det av 1937 års

riksdag fattade beslutet om utarbetande av en på flygfotografering grundad

ekonomisk karta kunna på denna upptaga dylika fornlämningar. De anvisade

medlen ha uppgått till följande belopp, nämligen

Bihang till riksdagens ''protokoll 19^6. 1 sami. Nr 160.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 160.

för budgetåret 1938/39 ...............

. kronor 8 600

» »

1939/40 ...............

»

11 600

» »

1940/41 ...............

. »

9 000

» »

1941/42 ...............

. »

14 000

» »

1942/43 ...............

. »

14 000

» »

1943/44 ...............

. »

30 000

» »

1944/45 ...............

»

40 000

» »

1945/46 ...............

. »

49 200.

Vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien har hemställt, att till ifråga-

varande ändamål måtte för budgetåret 1946/47

anvisas

81 000 kronor. I

samband härmed har akademien anhållit örn beredande

av en fastare an-

ställning inom riksantikvarieämbetet åt fyra tjänstemän, vilka året runt äro

sysselsatta med inventeringsarbetet. Dessa skulle enligt förslaget beredas

anställning i lönegraden Eo 18 under benämningen fältarkeologer. Därest erforderliga

medel för detta ändamål anvisades under akademiens avlöningsanslag,

skulle medelsbehovet för fornminnesinventeringen i övrigt kunna begränsas

till i runt tal 58 500 kronor. Till stöd för sin framställning har akademien

anfört i huvudsak följande.

Hittills har kartor med inlagda fornlämningar tryckts över Öland, Gotland

och Kalmar län. Enligt uppgifter, som under hand inhämtats från kartverket,

komme dess arbetsplan för år 1946 att avse cirka 40 kvadratmil inom

Östergötland. Kostnaderna för fornminnesinventeringen inom detta fornminnesrika

område beräknas sålunda:

Fältarbetet.

40 kvmil å 1 600 kronor per kvmil......................kronor 64 000

Byråarbetet.

4 man å 550 kronor per månad under 6 månader.......... kronor 13 200

Kartritningsarbeten .................................. » 3 828

Summa kronor 81 028.

Sammanlagda kostnaderna för de inventeringsarbeten, som behöva utföras

under budgetåret 1946/47 för att sätta kartverket i stånd att inlägga fornlämningarna

på den ekonomiska kartan, uppgå sålunda till 81 028 kronor,

därav 64 000 kronor avse fältarbeten och 17 028 kronor materialets uppordnande

och bearbetning.

På sätt framgår av 1945 års åttonde huvudtitel, sid. 120, anhöll akademien

i sina föregående år avlåtna riksdagspetita, att ett antal s. k. fältarkeologer

skulle beredas en fastare anställning genom deras placering å löneplan

med lön från avlöningsanslag. Dessa fältarkeologer äro sysselsatta med fornminnesinventeringen,

som beräknas pågå minst 45 år framåt, och avlönas

från reservationsanslaget till fornlämningars vård och undersökning. Med

hänsyn till fornminnesinventeringens samband med den ekonomiska kartläggningen,

till vars fortsatta bedrivande slutlig ställning vid denna tidpunkt

ännu icke tagits, ansåg sig dåvarande departementschefen emellertid icke

kunna tillstyrka akademiens förslag om inrättande av fyra icke-ordinarie

befattningar för dessa inventeringsförrättare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition nr 160.

Inventeringsarbetet bedrives i fornminnesavdelningens regi med en platsledare

samt 8 å 10 för ändamålet anställda förrättningsmän med akademisk

utbildning. Dessa uppbära ett arvode av 300—550 kronor för månad jämte

viss traktamentsersättning, samtliga förmåner utgående från nyssnämnda

reservationsanslag. På förrättningsmännen måste ställas stora krav även så

vitt angår sådana kunskaper, som ej kunna inhämtas genom akademiska

studier. I främsta rummet kräves självfallet fornlämningskännedom och färdighet

i kartering. Under senare år ha de mest kvalificerade inventeringsmännen

måst tagas i anspråk även under den tid av året, då fältarbetena ej

kunna bedrivas, för att bearbeta och överföra inventeringsmaterial från fältkartorna

till de kartor, som skola tryckas, samt för att uppordna det insamlade

materialet. De nämnda inventeringsmännen, som tjänstgjort 10 å 11 år,

äro såväl vetenskapligt som praktiskt välmeriterade. Tre av dem ha avlagt

filosofie licentiatexamen och en filosofie kandidatexamen. De ha uppnått en

ålder av 31—36 år och ha bildat familj. Såsom ovan nämndes, hemställde

akademien föregående år om inrättande av fyra tjänster i lönegraden Eo 15

för dessa inventeringsmän. Då förslag sedermera framlagts, att en del av de

tekniska biträdena vid rikets allmänna kartverk, vilka biträden icke behöva

någon speciell högre teoretisk utbildning, skulle placeras i lönegraden A 15,

anser akademien det vara rimligt, att dessa fyra fältarkeologer, som alla

avlagt akademisk examen, placeras i lönegraden Eo 18.

Akademien har däremot förklarat sig vara av den meningen, att de från

och med budgetåret 1944/45 gällande bestämmelserna rörande befordringsgången

för amanuenspersonal vid riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. fl. s. k. lärda verk icke bör tillämpas på de fyra fältarkeologerna.

Akademiens personalförening och för eningen Sveriges yngre museimän

ha med anledning härav hemställt, att nämnda bestämmelser måtte tilllämpas

även för dessa fältarkeologer. Berörda föreningar anföra bland annat

följande.

Akademiens personalförening: Akademiens uppfattning, som icke närmare

motiverats, kan icke delas av personalföreningen. Fältarbetet bedrives med

8—10 för ändamålet anställda förrättningsmän med akademisk utbildning.

Det arbete, de mest kvalificerade av dessa fältarkeologer utföra, kan jämställas

med övriga fältarbeten och undersökningar, som utföras av amanuenserna

på fornminnesavdelningen. Härtill kommer, att materialet från fältarbetena

måste bearbetas och uppordnas. För detta ändamål ha, som akademien

även framhåller, de mest kvalificerade inventeringsmännen måst tagas

i anspråk. Detta arbete kan icke sägas så avvika från de arbetsuppgifter, som

nu åvila amanuenserna vid riksantikvarieämbetet, att någon skillnad i befordringsgången

kan anses befogad.

Föreningen Sveriges yngre museimän: Principiellt synes det oss vara synnerligen

otillfredsställande, att akademiskt utbildade fackmän under en lång

följd av är kunna användas till utförande av nödvändiga, löpande arbetsuppgifter

vid en statsinstitution utan att ens vinna den rättsliga säkerhet i avlönings-

och anställningsförhållanden, som en extra ordinarie befattning

skulle innebära. Att i föreliggande fall välmeriterade förrättningsmän stätt

lill akademiens förfogande under ända upp till 10 år, utgör i och för sig ett

talande exempel på, vilka små möjligheter de fackutbildade, yngre museimännen

hinge haft till siikrad utkomst och befordran inom sitt fack.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

Statskontoret anför, efter att ha erinrat om frågans tidigare behandling,

i huvudsak följande.

Med hänsyn till att fältarkeologerna i motsats till de tekniska biträdena

vid rikets allmänna kartverk ha högre teoretisk utbildning, har akademien

i nu föreliggande framställning hemställt, att ifrågavarande fyra fältarkeologer

skulle uppflyttas till högre lönegrad än tidigare föreslagits, nämligen

till lönegraden Eo 18. I anledning härav må framhållas, att förevarande befattningshavare

som regel ha ett säsongbetonat arbete. Ifrågavarande arvodesbefattningar

torde också ha avsetts såsom utbildningstjänster för yngre

akademiker. Därest emellertid det oaktat helårsanställning skulle anses böra

beredas omförmälda fyra fältarkeologer, torde i vart fall statsmakternas

slutliga ställningstagande till förslaget angående organisationen av den fortsatta

ekonomiska kartläggningen böra avvaktas. Statskontoret, som i utlåtande

den 14 december 1944 avstyrkt den föreslagna differentieringen av

de tekniska biträdesbefattningarna och föreslagit bibehållande av en placering

av dessa i 11 lönegraden, kan för sin del icke tillstyrka en högre lönegradsplacering

för fältarkeologerna än den, som tidigare föreslagits, eller 15

lönegraden.

Det av statskontoret åberopade förslaget angående den fortsatta ekonomiska

kartläggningen har numera av Kungl. Majit upptagits till slutligt avgörande.

I en den 22 februari 1946 dagtecknad proposition (nr 106) angående

anslag till rikets allmänna kartverk för budgetåret 1946/47 m. m. har sålunda

nämnda förslag blivit föremål för behandling. Av nämnda proposition

inhämtas bland annat följande.

Riksdagens beslut år 1937 angående den ekonomiska kartläggningen (propositionen

nr 237, riksdagens skrivelse nr 287) innebar bland annat, att den

ekonomiska kartan skulle grundas på en genom flygfotografering och på

fotogrammetrisk väg upprättad fotokarta i skalan 1:10 000. Å fotokartan

skulle efter fältarbeten inläggas fastighetsindelning, kommunikationsleder,

sjöar och större vattendrag, bebyggelse, viktigare kraftledningar, fornlämningar

samt av ägoslagen åker och trädgård. Den ekonomiska kartläggningen

skulle i stort sett omfatta hela landet utom vissa delar av Värmlands och

Kopparbergs län samt Norrlands inland. Kartläggningen skulle omfatta i

runt tal 1 970 kvadratmil och beräknades kunna efter en femårig utbyggnadsperiod

fullbordas under en tid av 30 år.

Kartverkets planerade utbyggnad fullföljdes under tiden till och med budgetåret

1939/40 men ställdes därefter på framtiden. Under krigsåren har den

för civila kartarbeten avsedda personalen i stor utsträckning måst tagas i

anspråk för militära ändamål, vilket medfört inskränkningar i de ekonomiska

kartarbetena.

Enligt ett den 7 oktober 1944 avgivet betänkande, utarbetat av expeditionschefen

i jordbruksdepartementet G. A. Bouveng såsom utredningsman,

skulle den ekonomiska kartläggningen fortsättas enligt de vid 1937 års riksdag

fastställda grunderna och den under krigsåren uppkomna förseningen

inhämtas genom en forcering av kartarbetena under en tid av åtta år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits proposition nr 160.

Kungl. Maj:ts ställningstagande till frågan om den ekonomiska kartläggningens

fortsatta bedrivande innebär, att detta arbete skall bedrivas så, att

den ekonomiska kartan kan vara fullbordad på en tid av 15 år i stället för

beräknade omkring 30 år. För att möjliggöra denna forcering föreslås i propositionen

betydande personal- och anslagsförstärkningar för rikets allmänna

kartverk. Sålunda förordas för kartverkets ekonomiska kartbyrå en ökning

av personalen från 56 till 139 befattningshavare, varav 72 »kartassistenter»

mot för närvarande 18 »tekniska biträden». Kartassistenterna föreslås placerade

i följande lönegrader:

5 kartassistenter

i

lönegraden

A

15

3

»

»

»

Eo

15

17

»

»

»

A

12

12

»

»

»

Eo

12

25

»

»

»

Ex

12

10

»

»

»

Ex

7.

Härvid har förutsatts, att en viss befordringsgång normalt skall tillämpas,

så att vederbörande efter visst antal år erhåller en placering i 12 lönegraden.

Antalet tjänster i 15 lönegraden har ansetts böra bestämmas närmast i förhållande

till arbetsuppgifterna men dock avvägas så, att tjänstemän i 12

lönegraden, som på grund av sina kvalifikationer äro väl förtjänta därav,

kunna vinna befordran till 15 lönegraden. I jämförelse med nuvarande förhållanden

innebär Kungl. Majris förslag bland annat dels en allmän höjning

av normallönegraden för ifrågavarande personal från 11 till 12 och dels, att

befattningarna differentieras så, att de mest kvalificerade kunna beredas anställning

i 15 lönegraden.

1937 års riksdagsbeslut rörande vårt lands ekonomiska kartläggning enligt

en på flygfotografering grundad metod innebar bland annat, att fasta

fornlämningar skulle utmärkas på den ekonomiska kartan. Det förutsattes

därvid, att, eftersom beståndet av fasta fornlämningar endast ofullständigt

är känt, en inventering skulle ske genom fältundersökningar. Hittills har

också inventeringsarbetet hållit jämna steg med kartläggningsarbetena i

övrigt. De trakter av landet, vilka under en sommarsäsong bli föremål för

kartverkets fältrekognosceringar, genomforskas sålunda samtidigt av riksantikvarieämbetets

fältarkeologer i syfte att en så fullständig bild som möjligt

skall erhållas av traktens fornlämningsbestånd. Under vinterhalvåret

sker så arbetet med systematisk genomgång av det vid inventeringen insamlade

materialet, vilket efter vetenskapliga metoder granskas, förtecknas

och ordnas; detta arbete utföres för närvarande av de i ärendet omförmälda,

heltidsanställda fyra fältarkeologerna. Samtidigt utmärkas fornlämningarna

i samarbete med kartverket på den blivande ekonomiska kartan.

I samförstånd med kartverket har därvid numera ordnats så, att även

själva ritningsarbetet numera utföres av riksantikvarieämbetets personal.

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

Den systematiska inventering av vårt lands fasta fornlämningar, som sålunda

numera påbörjats, har, enligt vad jag under hand inhämtat, redan

givit synnerligen betydelsefulla resultat. Antalet kända fornlämningar har

högst väsentligt ökats, i vissa trakter flerdubblats. Det är givet, att ett

fullföljande av det påbörjade inventeringsarbetet kommer att kunna få en

grundläggande betydelse för kännedomen av vårt lands fornhistoria, särskilt

dess bebyggelsehistoria.

Den forcering av arbetena med färdigställandet av den ekonomiska kartan,

som i annat sammanhang förordats, kommer att få till följd, att arbetet

med fornminnesinventeringen måste forceras i motsvarande takt, vilket

givetvis kommer att påverka anslagsbehovet. Under hand har jag inhämtat,

att den ökning av kartverkets resurser, som i särskild proposition ifrågasatts,

icke beräknas kunna komma att redan för instundande fältarbetssäsong

medföra någon mera betydande utvidgning av den markyta örn

cirka 40 kvadratmil, som avsetts skola då bli föremål för fältrekognosceringar.

Detta medför i sin tur, att anslagsbehovet för fornminnesinventeringar för

nästa budgetår, enligt vad jag inhämtat, kan väntas stanna inom en ram

av i runt tal 95 000 kronor. Jag erinrar, att vitterhetsakademien i sina

petita räknat med ett belopp av 81 000 kronor såsom erforderligt.

I samband med anslagsäskandena för nästa budgetår torde akademien

böra framlägga utförligt motiverat förslag rörande de åtgärder, som må

befinnas påkallade med anledning av den forcering av kartarbetena, som

kan komma att beslutas av innevarande års riksdag. Förslaget torde böra

åtföljas av så noggranna kostnadsberäkningar som möjligt samt av en

redogörelse för vunna och väntade arbetsresultat och deras betydelse för

den vetenskapliga forskningen. Det synes mig nämligen önskvärt att få

en klarare bild av inventeringsarbetets betydelse i belysning av de kostnader,

arbetet kan väntas medföra.

Den ökade takten i kartläggningen kan måhända mer eller mindre genomgripande

påverka den organisation, som uppbyggts för fornminnesinventeringens

bedrivande. Innan statsmakterna satts i tillfälle att taga ställning

till de förändringar av organisatorisk natur, som kunna föranledas av arbetets

forcering, ser jag mig icke i stånd att förorda akademiens förslag om

beredande av extra ordinarie ställning åt de fyra fältarkeologer, vilka året

runt äro sysselsatta med inventeringsarbetet och det insamlade materialets

bearbetning. En viss förbättring av deras löneförhållanden synes emellertid

påkallad redan nu. Jag förordar för egen del, att ifrågavarande fyra fältarkeologer

tills vidare från och med nästa budgetår tillerkännas arvoden,

motsvarande de kontanta löneförmåner, som tillkomma tjänstemän i lönegraden

Eo 18: 17, d. v. s. i nuvarande indexläge i runt tal 700 kronor i månaden,

däri inbegripet provisoriskt lönetillägg. Dessa högre arvoden tordekunna

rymmas inom förut angivna kostnadsram av 95 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts •proposition nr 160.

Under åberopande av vad sålunda anförts förordar jag, att ifrågavarande

anslag för nästa budgetår uppföres nied 95 000 kronor, samt hemställer,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av kronor 95 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:461 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till fornminnesinventering. a1 i texten
  2. SU 1946:245 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19å6/å7 till fornminnesinventering. s. 4 i texten