Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945f46

1946-03-01 · 71 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:163, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945f46

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungli. Maj:ts proposition nr 163.

1

Nr 163.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945f46; given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1946.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid anmälan av propositionen den 4 januari 1946, nr 2, angående utgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anförde jag, att i år liksom

föregående år nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat

borde såvitt möjligt sammanfattas i två propositioner, en avgiven vid slutet

av den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av riksdagen. Sistnämnda

proposition borde avses för avskrivning av å tilläggsstat äskade investeringsanslag.

De anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår, vilka ansetts i detta sammanhang böra föreläggas riksdagen, ha

tidigare denna dag anmälts. En sammanställning omfattande dels de beslut,

Bihang till riksdagens protokoll 194G. 1 sami. Nr 163.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

vilka Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—13) fattat, dels ock de anslagsäskanden

å tilläggsstat II — utöver de i propositionen nr 2 sammanfattade

-— som under den förflutna delen av riksdagssessionen i särskilda propositioner

framlagts för riksdagen, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta

ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda

nya framställningar örn anslag — efter det propositionen nr 2 till

årets riksdag framlades, å tilläggsstat äskats tillhopa 4 miljoner kronor å

driftbudgeten och 16 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Majit enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—13) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt

anför därvid följande.

E. Fångvården m. m.

[1.] Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen

har anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

uppförts med 109 300 kronor. Denna anslagspost är till beloppet bestämd.

I skrivelse den 19 februari 1946 har fångvårdsstyrelsen anmält, att ytterligare

i runt tal 22 200 kronor erfordrades för avlöningar åt icke-ordinarie

personal hos styrelsen under innevarande budgetår. Anledningen härtill är, enligt

vad styrelsen upplyser, i huvudsak att befattningshavare åtnjutit tjänstledighet

i avsevärt större utsträckning än styrelsen räknat med vid avgivande

av sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46, vilket medfört ökade

kostnader för vikarier. Styrelsen anför härom närmare:

Förste byråsekreteraren hos styrelsen E. Annell har under den gångna delen

av budgetåret åtnjutit och åtnjuter alltjämt tjänstledighet för att uppehålla

en byråchefsbefattning i medicinalstyrelsen. Vidare lia vikarier måst

förordnas dels för en byråsekreterare, vilken på grund av sjukdom varit

tjänstledig under sju månader av budgetåret, dels för en expeditionsvakt,

som på grund av sjukdom under den gångna delen av budgetåret åtnjutit och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

fortfarande åtnjuter tjänstledighet dels ock för befattningshavare under ledighet

för havandeskap. Kostnaderna för de vikarier, som i anledning av

dessa ledigheter och nied hänsyn till arbetets behöriga gång måst förordnas,

uppgå till i runt tal lö 200 kronor.

För täckande av de sålunda uppkomna merkostnaderna för vikarier, 16 200

kronor, anser styrelsen överskridande kunna medgivas av Kungl. Maj:t jämlikt

cirkulären den 30 maj 1941, nr 536, och den 22 juni 1945, nr 444. Det

härutöver erforderliga beloppet, 6 000 kronor, avses dels för personalförstärkning

huvudsakligen i anledning av förberedelser för straffverkställighetsreformen

och dels för seni esf ervikarier:

Som förklaring till det härutöver beräknade överskridandet —- 6 000 kronor

— får styrelsen i första hand framhålla, att kamreraretjänsten hos styrelsen

vissa tider måst dubbleras. Sålunda bär t. f. kamreraren beviljats partiell

tjänstledighet dels under tiden juli—augusti 1945 för att handlägga de på

kamreraren ankommande göromålen med fångvårdens bokslut, anslagsäskanden

för fångvårdsstyrelsen, fångvårdsanstalterna, skyddskonsulentorganisationen

m. m. dels ock under tiden januari—februari 1946 för att utarbeta

vissa av justitiedepartementet infordrade anslagsberäkningar i anledning av

den nya lagen om verkställighet av frihetsstraff m. m. Styrelsen avser att bevilja

t. f. kamreraren partiell tjänstledighet jämväl under tiden mars—juni

1946 för att handlägga ärenden örn fångvårdsanstaltemas organisation m. m.

Detta medför, att den ordinarie tjänsteman, som handlägger kamrerargöromålen

i övrigt fått och får uppbära vikariatsersättning jämlikt 21 § 2 moni.

civila avlöningsreglementet, varjämte den avdelning, där sistnämnda tjänsteman

har sin placering, erhållit och måste erhålla förstärkning med en tillfällig

befattningshavare mot arvode örn 450 kronor per månad. Kostnaderna

i anledning av t. f. kamrerarens partiella tjänstledighet beräknas till i runt

tal 3 300 kronor.

De ytterligare behövliga medlen, (6 000 — 3 300) 2 700 kronor, erfordras

för att avlöna vikarier under befattningshavarna författningsenligt tillkommande

semester. De för detta ändamål under anslagsposten beräknade medlen

äro otillräckliga. För budgetåret 1944/45 lämnade riksdagen sitt medgivande

till att posten finge överskridas av bl. a. det skälet, att medlen för

dessa vikariekostnader voro otillräckliga.

I enlighet härmed har styrelsen hemställt att, därest nu ifrågavarande belopp

å 6 000 kronor icke kunde anvisas av till Kungl. Maj:ts förfogande stående

medel, framställning örn bemyndigande att överskrida anslagsposten

till icke-ordinarie personal måtte göras hos riksdagen.

I en sedermera från fångvårdsstyrelsen inkommen, den 25 februari 1946

dagtecknad promemoria har icke-ordinarieposten ansetts böra förstärkas

med ytterligare 3 000 kronor. Promemorian är av följande innehåll.

I anslutning till fångvårdsstyrelsens skrivelse den 19 februari 1946 angående

ytterligare medel till icke-ordinarie personal hos fångvårdsstyrelsen

för budgetåret 1945/46 må framhållas att genomförandet av straffverkställighetsreformen

kräver att följdförfattningar utarbetas, varjämte ny instruktion

för fångvårdsstyrelsen torde bli erforderlig. Nya cirkulär och en rad andra

beslut av styrelsen bli vidare nödvändiga till följd av reformen.

Fångvårdsstyrelsen har den 2 februari 1945 erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag

att verkställa utredning ang. en rationalisering av det frivilliga skydds- och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

5

hjälparbetet och detta utredningsuppdrag kommer att under den närmaste

tiden föranleda ett flertal sammanträden inom styrelsen, varvid åtskilligt

skrivarbete måste utföras.

Fångvårdsstyrelsen har vidare den 22 innevarande februari erhållit Kungl.

Maj :ts uppdrag att verkställa utredning rörande fångvårdens organisation,

vilket givetvis kommer att medföra ett omfattande arbete med granskning

av fångvårdens olika verksamhetsgrenar.

För att ovanstående uppgifter skola kunna utföras tillräckligt snabbt och

med nödig effektivitet är det nödvändigt att tillräcklig skrivhjälp står till

förfogande. Fångvårdsstyrelsens ordinarie arbetskrafter äro allt för betungade

för att kunna anlitas för särskilda uppgifter.

På grund av det anförda synes ett belopp av ytterligare 3 000 kronor vara

erforderligt som förstärkning av anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal

å styrelsens avlöningsstat för budgetåret 1945/46.

I infordrat utlåtande över de sålunda gjorda framställningarna har statskontoret

uttalat, att Kungl. Majit jämlikt riksdagens i skrivelse nr 18/1945

lämnade bemyndigande torde äga möjlighet att medgiva överskridande av

nu ifrågavarande anslagspost med ett belopp motsvarande de kostnader, som

styrelsen haft i anledning av angivna ledigheter för sjukdom och havandeskap

eller tillhopa 16 200 kronor, men att medel för anslagsförstärkningen i

övrigt icke torde stå till Kungl. Majits förfogande, därest icke andra huvudtitelns

anslag till extra utgifter ansåges böra ifrågakomma. Statskontoret

ansåge för sin del, att Kungl. Majit lämpligen borde begära ett tilläggsanslag

av riksdagen å hela det i framställningen och den bilagda promemorian

äskade beloppet eller 25 200 kronor.

Det förberedande arbetet för genomförande av straffverkställighetsreformen,

vilken skall träda i kraft den 1 juli 1946, har medfört en avsevärd

arbetsökning för fångvårdsstyrelsen. Efter det reformen i december 1945

beslutats av riksdagen, har styrelsen sålunda haft att utarbeta helt nya

anslagsäskanden för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten för nästa budgetår.

Dessa ha avlämnats under februari 1946. Vidare har styrelsen, sedan

1945 års riksdag anvisat medel för ändamålet, fått i uppdrag att anskaffa

ett flertal nya kolonier för fångvårdsändamål samt att avgiva förslag

till modernisering av äldre fångvårdsanstalter (prop. 334/1945 s. 71

ff.). Genom beslut den 22 februari 1946 har härjämte åt styrelsen uppdraga

att med beaktande av principerna i den nya lagen om verkställighet av

frihetsstraff utarbeta och före den 1 juni 1946 till Kungl. Majit inkomma

med plan för omorganisation av fångvårdens anstaltsväsende jämte därtill

knuten personal avsedd att tjäna till ledning vid bedömandet av uppkommande

frågor örn anskaffande och inrättande av nya anstalter, nedläggande

eller modernisering av befintliga anstalter samt anstalternas personalbehov.

Det är tydligt att nu angivna, synnerligen arbetskrävande uppgifter, vilka

falla utanför styrelsens normala arbete, icke kunna fullgöras utan skälig

förstärkning av arbetskrafterna. Med hänsyn härtill och till vad som upp
-

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maf.ts proposition nr 163.

lysts angående de oförutsedda kostnader för vikarier, som uppkommit under

innevarande budgetår, har jag funnit mig böra tillstyrka styrelsens nu gjorda

framställningar örn medgivande att överskrida de i gällande stat anvisade

medlen till icke-ordinarie personal. I enlighet med vad statskontoret förordat

torde bemyndigande härtill böra utverkas av riksdagen beträffande överskridandet

i dess helhet. Inberäknat det i den särskilda promemorian angivna

beloppet skulle icke-ordinarieposten behöva överskridas med sammanlagt

25 200 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att

den i avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen uppförda

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må

under budgetåret 1945/46 överskridas med högst 25 200 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Leffler.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

7

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, . statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

C. Internationella förhandlingar m. m.

[1.] 5. Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, förslagsanslag.

För sagda ändamål upptogs i riksstaten för vart och ett av budgetåren

1937/38—1940/41 ett förslagsanslag av 5 000 kronor efter att tidigare

hava upptagits med varierande belopp. Den sista utbetalningen av

Sveriges andel i kostnaderna för permanenta skiljedomstolens internationella

byrå gjordes i mars 1940 och avsåg kostnaderna för verksamhetsåret 1939.

På grund av kriget ansåg sig svenska regeringen böra avvakta den vidare

utvecklingen, innan ytterligare bidrag erlades. Den för verksamhetsåret 1939

gjorda utbetalningen skedde ur det för budgetåret 1939/40 upptagna anslaget;

sålunda har anslaget för budgetåret 1940/41 icke tagits i anspråk. Från

och med budgetåret 1941/42 har något anslag icke äskats för ändamålet.

I en skrivelse den 15 november 1945 till sändebudet i Haag har den permanenta

skiljedomstolens internationella byrå hemställt, att Sveriges bidrag

för åren 1940—44 måtte erläggas med sammanlagt floriner 11 196: 75, fördelade

på följande sätt:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Verksamhetsår:

1940 ...

1941 ...

1942 ...

1943 ...

1944 . ..

Floriner:

....... 2 278:50

...... 2 268: —

...... 2 262: —

...... 2 189:25

...... 2 199: —

Summa 11 196: 75.

Enär den permanenta skiljedomstolens administrativa råd på grund av

kriget ej kunnat hålla något sammanträde, hava respektive budgeter och utgiftsredogörelser

för provisoriskt godkännande underställts rådets president.

Rådet har sedermera kallats till sammanträde, varvid på dagordningen upptagits

bland annat godkännande av förvaltningsberättelsen för åren 1940—

44. Någon rapport örn detta sammanträde har ännu icke ingått till utrikesdepartementet,

men man torde kunna utgå ifrån att den föreliggande förvaltningsberättelsen

kommer att godkännas.

En del länder hava redan erlagt sina bidrag för ovannämnda verksamhetsår.

En der andra länder, vilka i likhet med Sverige hittills innehållit sina

bidrag, synas hava för avsikt att erlägga dessa snarast.

Jag finner det under föreliggande omständigheter påkallat, att Sverige snarast

gäldar den skuld, i vilken landet häftar till den permanenta skiljedomstolens

internationella byrå. Med ledning av nu gällande växelkurs bör beloppet

beräknas till 17 700 kronor, och jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i

Haag å tilläggsstat II lill riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 17 700.

[2.] 6. Svenska röda korsdelegater i Grekland, reservationsanslag. För

bestridande av kostnaderna för Svenska röda korsdelegater för handhavande

av hjälpen till Greklands befolkning hava hittills beviljats sammanlagt

I 150 000 kronor, nämligen dels, såsom på sin tid i föreskriven ordning anmälts

för riksdagen, från anslaget för oförutsedda utgifter enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 18 juli 1942 ett belopp av 100 000 kronor, dels å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 (prop. nr 163/1943; rd. skr. nr

153/1943) ett reservationsanslag av 150 000 kronor, dels, såsom jämväl anmälts

för riksdagen, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juli 1943 ett belopp

av 200 000 kronor från anslaget för oförutsedda utgifter, dels å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 (prop. nr 2/1944; rd. skr. nr 26/1944)

ett reservationsanslag av 250 000 kronor, dels ock å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 (prop. nr 2/1945; rd. skr. nr 39/1945) ett reservationsanslag

av 450 000 kronor.

Jag torde få erinra örn att de allierade inför den hungersnöd, som hotade

det grekiska folket under ockupationen, ställde livsmedel m. m. till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

9

förfogande för att med svenska fartyg transporteras till Grekland, till en början

från Nordamerika och sedermera också, ehuru till mindre del, från Sydamerika.

Svenska regeringen åtog sig gentemot de allierade ansvaret för att

hjälpverksamheten skedde enligt de villkor, som uppställdes för att hjälparbetet

överhuvud taget skulle få bedrivas. För de praktiska uppgifterna

upptogs från svensk sida samarbetet med Internationella röda korset, som

redan tidigare hade upptagit viss verksamhet i Grekland, och en blandad

svensk-schweizisk kommission tillsattes under svenskt ordförandeskap. För

kommissionens räkning arbetade i Grekland omkring 20 svenska delegater,

och svenska regeringen åtog sig kostnaderna för deras verksamhet.

Sedan de tyska trupperna under september och början av oktober 1944

lämnat Grekland och den grekiska regeringen återvänt till landet, förelåg

förutsättningen för en avveckling av den svenska verksamheten. Avvecklingen

kunde dock på grund av förhållandena icke ske omedelbart. Efterhand

övertogs den ena uppgiften efter den andra av grekiska regeringen

under överinseende av och i samarbete med först en allierad militär försörjningsorganisation

och sedan UNRRA. Slutligen kunde den 21 mars 1945 en

överenskommelse träffas mellan den grekiska regeringen och den blandade

svensk-schweiziska kommissionen, varigenom kommissionens verksamhet helt

överlämnades till den grekiska regeringen, som övertog kommissionens tillgångar

och skulder. I och med detta överlämnande kunde de flesta svenska

delegater återvända till Sverige. Kommissionens ordförande, justitieråd^

Emil Sandström och två andra svenska delegater stannade emellertid för att

tillsammans med tre schweiziska delegater slutföra de med avvecklingen förbundna

arbetsuppgifterna.

Enligt de preliminära beräkningar, som hittills föreligga beträffande resultatet

av hjälpverksamheten från dess början under september månad 1942

till den 21 mars 1945, har till Grekland skeppats omkring 640 000 ton livsmedel,

några 1 000-tals ton kläder och därjämte diverse läkemedel, ett stort

antal last- och personbilar jämte drivmedel, allt till ett sammanlagt värde

av 67 miljoner amerikanska dollars. I denna siffra ingå bland annat dels

ett av svenska regeringen skänkt bidrag örn 5 500 ton saltad fisk, 500 ton

marmelad och 200 ton mjölkpulver till ett sammanlagt värde överstigande

3 miljoner kronor, dels 15 stycken volvolasthilar, skänkta av de svenska

redare, som deltagit i hjälptrafiken, dels ock vissa läkemedel, skänkta av

Svenska röda korset.

I vissa avseenden arbetade kommissionen som en stor importfirma med

egna försäljningsorgan över hela landet. Gåvorna fördelades bland ungefär

3,5 miljoner invånare i Athén och landsorten. 1 Athén anlitade kommissionen

bland annat omkring 600 bagerier och 2 600 speceriaffärer för distribuering

av livsmedlen. I landsorten sköttes distributionen under överinseende

av de neutrala delegaterna av ett hundratal centralkommissioner och över

5 000 lokalkommittéer. Ehuru de priser, som sattes på \ aronia, avsågo att

täcka endast kommissionens egna kostnader för lossning, lagring, bearbetning

och transporter jämte allmänna förvaltningskostnader, var kommissio
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

nens finansiella verksamhet mycket betydande. Den månatliga omsättningen

torde i genomsnitt kunna uppskattas till minst 200 000 kronor.

För den finansiella förvaltningen samarbetade kommissionen nied de flesta

av landets bankföretag. I övrigt underhöll kommissionen kommersiella förbindelser

med ett flertal speditörer, transportentreprenörer, industrifirmor

o. s. v. För underhåll och reparationer av lagerlokaler, egna personbilar och

lastfordon, anskaffning av reservdelar för industriföretagens räkning o. s. v.

föranleddes kommissionen att upprätta en egen inköpsorganisation.

Avvecklingsarbetet efter den 21 mars 1945 avsåg dels en råd frågor, som

uppstodo i samband nied verksamhetens överlämnande till grekiska regeringen,

och dels en slutredovisning av kommissionens arbete före nämnda

datum. Kommissionens uppdrag fordrar en redovisning ej endast av de

penningmedel, som tillförts kommissionen, utan även av de varor, som anförtrotts

densamma. En sådan redovisning är nödvändig såväl med hänsyn

till donatorernas intresse av att varorna skulle komma i rätta händer som

också med hänsyn till blockadmakternas intresse av att varorna ej skulle

komma ockupationsmakterna eller av deni beroende organisationer till godo.

Svenska regeringen bär nämligen, såsom ovan nämnts, gentemot de allierade

ansvaret för hur verksamheten bedrevs. Redovisningen synes böra åtföljas

av en slutrapport, som angiver huvuddragen av kommitténs verksamhet.

Justitierådet Sandström återvände i oktober 1945 till Sverige, varför antalet

svenskar, som nu äro sysselsatta i Grekland med att slutföra den slutgiltiga

redovisningen, är två. På grund av verksamhetens stora omfattning

såväl finansiellt som kommersiellt har det synts lämpligt att låta företaga

en yrkesmässig revision. För detta ändamål har beskickningen i Athén anställt

grekiska sakkunniga.

Trots den begränsning av slutredovisningen, som delegaterna ålagts, har

redovisningsarbetet blivit fördröjt på grund av allehanda svårigheter i samband

med den allmänna situationen i Grekland efter befrielsen. Delegaterna

hava emellertid anmodats att slutföra uppdraget med största skyndsamhet

och, örn icke oförutsedda svårigheter tillstöta, torde arbetet kunna vara slutfört

till den 1 juli i år.

Kostnaderna för delegaterna hava liksom tidigare bestritts av de anvisade

medlen genom överstyrelsen för Svenska röda korset. Av de anslag, som

hittills av riksdagen beviljats för detta ändamål, återstår för närvarande

odisponerat ett belopp av 46 400 kronor. Röda korset har emellertid utöver

de statsmedel, som redan ställts till dess förfogande, till och med den 31

december 1945 för ändamålet förskotterat i runt tal 105 000 kronor. Av Röda

korset hittills under år 1946 bestridda kostnader hava uppgått till 3 950 kronor.

På grund av kommunikationsförhållandena hava sista tidens utgifter

ännu icke kunnat redovisas till Stockholm och följaktligen ännu icke erlagts.

Dessa kostnader jämte de kostnader, som komma att uppstå intill dess redovisningen

slutförts, kunna emellertid approximativt beräknas till följande

belopp: kostnader för de två delegaternas löner och ersättning för vivre intill

den 1 juli jämte lön under upplupen kontraktsenlig semester 19 750 kro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

11

nor, kostnaderna för delegaternas hemresa 4 000 kronor och arvode till de

grekiska revisorerna 7 500 kronor. Kostnader för försäkringar kunna för närvarande

icke närmare beräknas beroende på att den slutliga avräkningen

med försäkringsgivaren icke kan ske, förrän slutredovisningen inkommit.

För försäkringskostnader samt för oförutsedda utgifter synes böra beräknas

ett belopp av 6 200 kronor. Till täckande av de slutliga kostnaderna skulle följaktligen

erfordras ytterligare ett anslag av (105 000 + 3 950 + 19 750 + 4 000

+ 7 500 + 6 200 — 46 400=) 100 000 kronor. Med hänsyn härtill får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Svenska röda korsdelegater i Grekland å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 100 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

L. Petri.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

13

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Arméförvaltningen.

[1.] 13 a. Arméförvaltningen: Täckning av kostnader för inilitärregistret.

Vid anmälan denna dag i propositionen nr 120 av fråga örn anslag till Arméförvaltningen:

Avlöningar har jag föreslagit, att kostnaderna för det centrala

organet för biluttagningsverksamheten, biluttagningssektionen (militärregistret),

inom arméförvaltningens tygavdelning från och med nästa budgetår

skola bestridas från nämnda anslag. För avlöningar till personal vid

biluttagningssektionen har jag därvid beräknat 80 000 kronor. Beloppet, vari

icke inräknats avlöningsmedel för sektionschef och chef för sektionens militärdetalj,

avser nettolöner. Under anslaget till Arméförvaltningen: Omkostnader

har jag vidare beräknat medel för bestridande av biluttagningssektionens

omkostnader.

Kostnaderna för biluttagningssektionens verksamhet under budgetåret

1945/46 Ira, såsom framgår av vad jag i förenämnda sammanhang anfört,

balanserats å förskottstitel och måste därför anslagsnrässigt regleras. Jag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

förordade, att kostnaderna till den del de belöpte på en organisation av den

omfattning, som av mig godtagits, täcktes medelst särskilt för ändamålet

anvisat anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår och i övrigt avfördes

å avvecklingsanslag. Nämnda anslagsfråga upptager jag i detta sammanhang

till behandling.

Avlöningskostnaderna för personal vid biluttagningssektdonen i dess av

mig förutsatta organisation kunna, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade,

uppskattas till 105 000 kronor, vari alltså icke ingå lönekostnader för kommenderad

militär personal. Omkostnaderna ha uppskattats till 20 500 kronor.

Medelsbehovet för biluttagningssektionens verksamhet under budgetåret

1945/46, till den del densamma kan anses motsvara fredsmässig verksamhet,

kan alltså uppskattas till i runt tal 125 000 kronor.

I förenämnda avlöningsbelopp ingå kostnaderna för avlönande av två

skrivbiträden, med vilka personalorganisationen måste utökas, sedan från

och med den 1 december 1945 arbetet med utskrivandet av militära

besiktningsinstrument, vilket dessförinnan ankommit på besiktningsmännen,

överflyttats till biluttagningssektionen. Arméförvaltningen har i skrivelse

den 17 januari 1946 hemställt örn anvisande av medel för anlitande

av särskild arbetskraft för detta arbete och därvid förutsatt, att kostnaderna

för innevarande budgetår skulle bestridas av de besparingar å anslaget

Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap m. m., som

uppkomma till följd av att avgifter till besiktningsmän för utskrivande av

militära besiktningsinstrument — för vilka medel beräknats under nämnda

anslag — icke utgå efter utgången av november 1945. För egen del anser

jag, att här ifrågavarande kostnader böra beräknas i detta sammanhang.

Såsom framgår av det anförda har så också skett. Besparingar, som uppkomma

å innevarande års anslag till Armén: Uttagning av motorfordon och

motorredskap, böra överföras till budgetutjämningsfonden.

För täckande av de sålunda beräknade kostnaderna under innevarande

budgetår för biluttagningssektionen bör i enlighet med vad som förutsatts i

propositionen 1946: 120 äskas ett anslag av 125 000 kronor å tilläggsstat. Anslagsbeloppet

bör tagas i betraktande vid beräkningen av belastningen å den

för försvarets utbyggande under femårsperioden beräknade kostnadsramen.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Arméförvaltningen: Täckning av kostnader för militärregistret

å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1945/

46 anvisa ett anslag av.................. kronor 125 000.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Monts proposition nr 163.

15

C. Försvarskrafterna.

Armén.

Anskaffning och vård av hästar m. m.

[2.] 30. Armén: Remontering, reservationsanslag. I statsverkspropositionen

till 1945 års riksdag beräknades medelsbehovet för remontering till

2 230 000 kronor, med vilket belopp remonteringsanslaget uppfördes i riksstaten

för budgetåret 1945/46.

Stat för anslaget har fastställts genom brev den 1 juni 1945 (se statsliggaren,

s. 110).

Enligt staten har för inköp av 489 remonter efter ett medelinköpspris av

1 800 kronor beräknats ett belopp av 880 200 kronor. För inköp av 35 stamhästar

för dragbruk och 900 ackordhästar efter ett medelinköpspris av 1 500

kronor ha beräknats 52 500 kronor respektive 1 350 000 kronor.

För budgetåren 1941/42 och 1942/45 har medelinköpspriset för remonter i

samband med anvisande av tilläggsstatsanslag beräknats till 1 650 kronor

respektive 1 900 kronor (jfr propositionen 1945: 163, s. 8). I samband med

äskande av medel å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 framhöll min företrädare

i ämbetet, att den omständigheten, att ett medelpris av 1 900 kronor vid

anslagsberäkningen godtoges, icke innebure ett ställningstagande till frågan

vilket pris som vid inköp av remonter borde slutligt erläggas. Sistnämnda

fråga finge vid den tidpunkt, då inköpen skulle ske, bedömas med ledning

av det utredningsmaterial, som då borde föreligga.

Någon anskaffning av stamhästar för dragbruk och ackordhästar har med

hänsyn till den stora hästanskaffning, som företagits på grund av den ökade

försvarsberedskapen, icke ägt rum under budgetåren 1940/43. För budgetåren

1943/45 beräknades i samband med äskande av medel å tilläggsstat

medelinköpspriset för nämnda kategori av hästar till 1 600 kronor.

Den hästanskaffning, som skall företagas med anlitande av det för budgetåret

1945/46 anvisade anslaget, avses äga rum våren 1946.

Med erinran att för innevarande budgetår medelinköpspriset för remonter

således beräknats till 1 800 kronor samt för stamhästar för dragbruk och

ackordhästar till 1 500 kronor har arméförvaltningen i skrivelse den 26 januari

1946 framhållit, att nämnda priser vore för lågt beräknade, varför det

vore nödvändigt att anvisa medel å tilläggsstat. Ämbetsverket har härom närmare

anfört följande.

Vad inköp av remonter beträffade, finge arméförvaltningen framhålla, att

det under år 1945 liksom de tre sistförflutna åren varit förenat med stora svårigheter

att inköpa i staten fastställt antal remonter, vilket medfört en sänkning

av medelkvaliteten på remonterna. Antal utbjudna remonter och avelsston

de senaste fyra åren hade varit: 1942 — 897, 1943—-840, 1944 — 827

och 1945 — 829. Att ett otillfredsställande remontpris varit huvudorsaken

till minskningen av antalet utbjudna hästar vore otvivelaktigt.

Arméförvaltningen ansåge det vara en angelägenhet av största vikt för

armén, att landets varmblodsavel bevarades och örn möjligt utökades, varigenom

armén tillförsäkrades den reserv av ridhästar, vilken för närvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

.16

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

saknades. En betydelsefull förutsättning härför vore, att remontpriset hölles

på en sådan nivå, att remontaveln bleve lönande för dess utövare.

Arméförvaltningen har i samband härmed framhållit, att dess intendenturavdelning,

såsom av propositionen 1945: 163, s. 8, framginge, under år 1945

erhållit en beräkning från lantbruksstyrelsen rörande uppfödningskostnaden

för remont. Enligt nämnda beräkning utgjorde uppfödningskostnaden lågt

räknat 2 015 kronor. Lantbruksstyrelsen hade meddelat, att någon ändring

i grunderna för nämnda beräkning ej inträtt under innevarande budgetår.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har arméförvaltningen ansett sig icke

kunna föreslå lägre medelinköpspris för remonter för innevarande budgetår

än 2 100 kronor.

På tilläggsstat erfordrades alltså (489 X 300=) 146 700 kronor.

Arméförvaltningen har vidare anfört.

I fråga om inköp av stamhästar för dragbruk och ackordhästar har för det

under föregående budgetår gällande medelinköpspriset icke kunnat inköpas

beräknat antal (35 + 550) hästar. Bristerna hänföra sig till II. och VI. militärområdena.

Medelinköpspriset inom dessa områden har nämligen, oaktat

inköpen verkställts vid tidpunkt då hästpriserna stodo lägst, utgjort omkring

1 800 kronor. Inom mellersta och södra delarna av landet ha inköpen däremot

kunnat ske till ett pris av omkring 1 600 kronor per häst.

Intendenturavdelningen har från statens hästexportberedning inhämtat uppgifter

rörande priserna vid uppköpen av kallblodiga hästar för export under

november 1945. Härav framgår, att medelpriset har utgjort omkring 1 700

kronor. Arméförvaltningen är av den uppfattningen, att ej heller under innevarande

budgetår inköp av här ifrågavarande kategorier hästar för armén

till fastställt antal och av den kvalitet, som bör krävas, kan ske för ett medelinköpspris

av 1 600 kronor per häst. En höjning av nämnda pris till 1 700

kronor anser arméförvaltningen oundgängligen erforderlig.

På tilläggsstat skulle alltså erfordras (35 + 900) X 200= 187 000 kronor.

Under åberopande av det anförda har arméförvaltningen hemställt, att till

remontering å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte anvisas

ett reservationsanslag av (146 700 + 187 000=) i avrundat tal 330 000 kronor.

Som förut anförts har i den för anslaget till remontering för innevarande

budgetår fastställda staten medelinköpspriset för remonter beräknats till

1 800 kronor samt för ackordhästar och stamhästar för dragbruk till 1 500

kronor. Arméförvaltningen har liksom för budgetåret 1944/45 funnit sig böra

för de stundande inköpen av hästar räkna med en höjning av dessa medelinköpspriser

till 2 100 kronor för remonter och 1 700 kronor för stamhästar

för dragbruk och ackordhästar.

Föreliggande uppgifter rörande priserna på hästmarknaden synas utvisa,

att en viss höjning av de i fjol vid anmälan av statsverkspropositionen beräknade

genomsnittspriserna kan vara motiverad. För egen del anser jag mig

dock kunna utgå från att anskaffningen skall kunna genomföras inom ramen

för ett genomsnittspris av 1 900 kronor för remonter och 1 600 kronor för

stamhästar för dragbruk och ackordhästar, d. v. s. med tillämpning av

samma genomsnittspris som det, varmed räknats under de senaste budget
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

17

åren. Härigenom höjas de vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår

uppskattade medelprisen med 100 kronor för häst.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget torde således böra förstärkas,

för remontanskaffning med (489 X 100 =) 48 900 kronor samt för

anskaffning av stamhästar för dragbruk och ackordhästar med [ (35 + 900)

X 100=] 93 500 kronor, eller sålunda med tillhopa i avrundat tal 145 000

kronor. Denna merkostnad, som alltså belöper på prisstegringar utöver den

prisnivå, som legat till grund för de vid 1942 års försvarsbeslut verkställda

kalkylerna, bör med hänsyn härtill falla utanför den vid nämnda beslut

fastställda kostnadsramen.

Med hänsyn till att remontinköpen avses att påbörjas i början av april månad,

är en skyndsam handläggning av anslagsfrågan önskvärd.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Remontering å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av.......................... kronor 145 000.

E. Diverse.

[3.] 12 c. Blankett- och kasernutredningskostnader m. m. för fortsatta

organisationsundersökningar, reservationsanslag. I skrivelse den 13 december

1945 har statens organisationsnämnd hemställt, att utom försvarsgrenarna

måtte anvisas ett anslag av 500 000 kronor för bestridande av de kostnader

för lokaländringar och utgifter för blanketter, som föranleddes av

nämndens organisationsundersökningar.

Beträffande medelsbehovet för blanketter har organisationsnämnden i sin

skrivelse — under hänvisning till vid Älvsborgs regemente pågående organisationsundersökningar

— framhållit följande.

Många av de rationaliseringsåtgärder, som vidtagits vid Älvsborgs regemente,

vore beroende av att nytillkomna eller ändrade blanketter stöde till

förfogande. Hittills hade erforderligt blankettryck kunnat bekostas av de

anslag, som stått till berörda militära myndigheters förfogande. Detta stöde

även i överensstämmelse med de riktlinjer för bestridande av kostnader för

expenser m. m. vid organisationsundersökningarna, som angivits i proposition

nr 1944: 226 (s. 5) angående anslag till organisationsnämnden. Så vore

emellertid icke längre möjligt, sedan expensanslagen blivit starkt begränsade.

Särskilda medel erfordrades därför för det för rationaliseringsåtgärdemas

genomförande nödvändiga blankettrycket. Flertalet blanketter beräknades

framdeles komma till användning inom hela försvarsväsendet, och de nytillkomna

blanketterna komme alt ersätta äldre dylika efter hand som rationaliseringsåtgärdema

genomfördes. Det ordinarie anslaget för blanketter syntes

därför småningom helt kunna övertaga kostnaderna för de nya blanketterna.

Enär en av dessa ofta nog motsvarade flera gamla blanketter, borde kostnaderna

för blanketter framdeles kunna begränsas i ej ringa grad.

I utlåtande över organisationsnämndens framställning har försvarets civilförvaltning

— under framhållande alt nämnden ej kunnat framlägga någon

ingående beräkning av medelsbehoven — uttalat.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 163. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

Det kunde förutsättas att, utöver kostnader för lokaländringar och blankettryck,

även kostnader för maskin- och möbelanskaffningar i ej oväsentlig

omfattning kunde uppkomma. Samtliga med organisationsarbetet förbundna

kostnader måste beräknas bli av en sådan storleksordning, att de i och med

övergången till fredsmässig anslagshushållning icke kunde bestridas av tillgängliga

anslag. Det syntes därför ofrånkomligt, att särskilda medel anvisades.

Då det icke syntes ändamålsenligt, att från fall till fall äska medel

hos riksdagen, borde organisationsnämnden äga tillgång till ett särskilt anslag

från vilket efter särskild framställning från nämnden medel kunde anvisas.

Härigenom förverkligades jämväl önskemålet örn en särskild redovisning

av kostnader förbundna med försöksverksamheten. Reservationsanslag

för ändamålet syntes böra anvisas både på kapital- och driftbudgeten. Ämbetsverket

saknade emellertid möjlighet att uttala sig angående storleken av

medelsbehoven.

Organisationsnämnden har hemställt, alt ett särskilt anslag av 500 000 kronor

måtte anvisas till bestridande av kostnader för lokaländringar samt för

anskaffning av blanketter i samband med fortsatta organisationsundersökningar

inom försvaret. Såsom framgår av propositionen 1946: 62 (s. 13 f.) ha

medel till bestridande av ifrågavarande kostnader för lokaländringar beräknats

under anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. m.

under försvarets fastighetsfond. Under förevarande punkt behandlas medelsfrågan

i övrigt. Härvid må framhållas att anskaffningen av blanketter är

nödvändig för rationaliseringsåtgärdernas genomförande. Härjämte torde, såsom

civilförvaltningen anmärkt, uppkomma kostnader även för anskaffning

av möbler och maskiner m. m. Det synes önskvärt, att denna till driftbudgeten

hörande anskaffning, som synes kunna inrymmas under beteckningen

Blankett- och kasernutredningskostnader m. m., redovisas skild från normalt

erforderlig anskaffning och bekostas från ett särskilt anslag. För ändamålet

synes böra uppföras ett reservationsanslag under rubriken E. Diverse. Medelsbehovet

är vanskligt att beräkna. Jag föreslår, att anslaget uppföres med

100 000 kronor, samt förutsätter, att anslaget får tagas i anspråk efter beslut

i varje särskilt fall av Kungl. Maj:t. Anslaget bör tagas i betraktande vid

beräkningen av belastningen å den i 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen

för försvaret.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Blankett- och kasernutredningskostnader m. m. för

fortsatta organisationsundersökningar å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erland Kock.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition, nr 163.

19

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Mossberg

anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46, statsrådet Möller beträffande punkterna 1, 5—8 och 10 samt statsrådet

Mossberg beträffande punkterna 2—4 och 9. Föredragandena yttra härvid

följande.

A. Socialdepartementet.

[1.] Socialdepartementet: Avlöningar. Den 18 maj 1945 har Kungl. Majit

fastställt avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1945/46. Staten upptager bland annat en anslagspost

till avlöningar till icke-ordinarie personal å 96 000 kronor.

Från berörda anslagspost bestridas utgifterna för två föredragande i regeringsrätten

ävensom icke-ordinarie befattningshavare i amanuens- och biträdesställning.

Den på senare tid inträdda väsentliga ökningen av departementets

arbetsbörda har nödvändiggjort förstärkning av amanuens- och

biträdespersonalen. Utgifterna från anslagsposten under tiden 1 juli 1945—

28 februari 1946 lia uppgått till 68 650 kronor. Med utgångspunkt från

medelsåtgången under februari månad 1946 — något över 9 200 kronor —

skulle lönekostnaden för departementets icke-ordinarie personal under återstoden

av budgetåret komma att utgöra inemot 37 000 kronor. Med hänsyn

till aktuellt behov av viss ytterligare utökning av amanuens- och biträdespersonalen

torde emellertid sistnämnda lönekostnad böra ökas med omkring

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Före
draganden.

2 000 kronor. Av det anförda framgår, att en förstärkning av ifrågavarande

anslagspost med (68 650 + 37 000 + 2 000 — 96 000) i runt tal 12 000

kronor är erforderlig. Jag får därför tillstyrka, att riksdagens medgivande

inhämtas att överskrida posten med högst detta belopp.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för socialdepartementet upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för

budgetåret 1945/46 överskridas med högst 12 000 kronor.

B. Sociala verk och inrättningar.

[2.] Yrkesinspektionen: Avlöningar. I den av Kungl. Majit den 18 maj

1945 för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten för yrkesinspektionen

har upptagits bland annat en anslagspost till avlöningar till ickeordinarie

personal å 139 000 kronor.

I skrivelse den 28 februari 1946 har riksförsäkringsanstalten hemställt,

att nämnda anslagspost måtte för budgetåret 1945/46 få överskridas med

19 250 kronor, och som skäl härför anfört följande.

I postens belopp ingå icke kostnaderna för avlöningar åt de tre befattningshavare

i lönegraden Ex 21, vilka enligt Kungl. Majits beslut den 29

juni 1945 fortfarande under budgetåret 1945/46 finge vara anställda vid yrkesinspektionen

för tillsyn av arbetsställen, där risk för gengasförgiftning

kunde föreligga. Då några besparingar, varav kostnaden för avlöningar till

nämnda befattningshavare skulle kunna bestridas, ej kunna beräknas uppstå

å icke-ordinarieposten, blir en förstärkning av denna erforderlig med belopp

motsvarande berörda kostnad eller 17 750 kronor jämte utgifterna för

skrivhjälp för dessa befattningshavares verksamhet, 1 500 kronor, eller sålunda

tillhopa 19 250 kronor.

På de skäl riksförsäkringsanstalten anfört tillstyrker jag, att riksdagens

medgivande inhämtas till att icke-ordinarieposten för yrkesinspektionen överskrides

med högst 19 250 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för yrkesinspektionen upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1945/46 överskridas med högst 19 250 kronor.

[3.] Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat

för statens alkoholistanstalt å Venngarn upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är fastställd till 64 000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1945 har anstaltsstyreisen framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för anstalten för budgetåret 1946/47. Härvid har sty
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163-

21

reisen anmält behov att utbygga vårdmöjligheterna vid anstalten. I detta

avseende anför styrelsen i huvudsak följande.

I stora anstaltsbyggnaden anordnades år 1939 en särskild mottagnings- och

sjukavdelning, vilken jämväl avsågs skola fungera såsom övervakningsavdelning.

Vid denna tid utgjorde de, som ansågos vara i behov av särskild övervakning,

ännu ett förhållandevis ringa antal. Anstalten har emellertid under

senare år tillförts ett alltjämt växande klientel av psykiskt abnorma vårdtagare,

och numera företer omkring halva antalet vårdtagare sådana anpassningssvårigheter,

att de icke böra lämnas utan tillsyn. Styrelsen erinrar, att

anstalten i anledning av denna utveckling från och med innevarande budgetår

erhållit ett arvode till en biträdande sinnessjukläkare, vilket tillskott enligt

styrelsens förmenande dock endast kunnat avhjälpa den mest trängande bristen

i fråga örn anstaltens vårdarbete. Många av den nu nämnda kategorien

vårdtagare lida av nervös oro med sömnbesvär och uttalad ömtålighet för

psykiska påfrestningar, och anstaltens ordinarie dagordning med full arbetstid

är icke avpassad för detta klientel. Det har därför befunnits nödvändigt

att vidtaga särskilda åtgärder för att någorlunda tillfredsställande kunna vårda

åtminstone de ej alltför svårskötta intagna av nyssnämnda kategori.

Styrelsen föreslår, att en år 1932 uppförd mindre byggnad, benämnd paviljongen,

inrättas för vård av intagna med lindrigare psykiska sjukdomssymptom.

I denna byggnad har redan från början inrymts en vårdavdelning

för psykiskt ömtåliga klienter. Till densamma ha emellertid endast kunnat

förläggas personer, som icke behövt särskild tillsyn, enär vården därstädes

vilat på en enda befattningshavare, en uppsyningsman med familjebostad

i byggnaden. Efter erforderlig personalförstärkning och viss mindre ombyggnad

skulle paviljongen rymma 26 vårdtagare och vara väl användbar

för angivna ändamål. Styrelsen uppskattar den erforderliga personalförstärkningen

till en sjukvårdare (förste förman) och en förman samt hemställer,

att för nästa budgetår medel anvisas för anställande av nämnda befattningshavare.

I skrivelse den 25 september 1945 har styrelsen, såvitt nu är i fråga, anmält,

att den i det föregående nämnda vårdavdelningen på försök anordnats

tidigare under samma månad samt att styrelsen företagit den erforderliga

personalförstärkningen genom att för ändamålet tillfälligt anställa två förmän.

Emellertid medgåve icke-ordinarie posten anställning av tillfälliga arbetskrafter

allenast i mycket begränsad utsträckning. Då lönen till en tillfälligt

anställd förman borde beräknas till 275 kronor för månad, erfordrades

för driften av den särskilda vårdavdelningen för då återstående cirka nio

månader av budgetåret 1945/46 en förstärkning av avlöningsanslaget med

5 000 kronor.

I avgivet utlåtande vitsordar socialstyrelsen, att anstaltens klientel till avsevärd

del utgöres av psykiskt ömtåliga vårdtagare, som äro i behov av mera

sjukhusmässig vård. Den för sådana vårdtagare inrättade avdelningen å paviljongen

finner socialstyrelsen lämplig. Enligt styrelsens mening medför denna

anordning uppenbarligen behov av ytterligare befattningshavare. Socialstyrelsen

tillstyrker därför anstaltsstyrelsens framställning örn medel till avlönande

av två tillfälligt anställda förman vid paviljongen.

I en den 14 februari 1946 dagtecknad promemoria har direktören för an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mctj.ts proposition nr 163.

Förtdrag

anden.

stätten lämnat vissa uppgifter rörande behovet för innevarande budgetår av

ytterligare medel å anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal. Härvid

har anförts i huvudsak följande.

Förutom de i skrivelsen den 25 september 1945 angivna tillfälligt anställda

förmännen har anstalten nödgats anlita tillfällig arbetskraft för expeditionsoch

skrivgöromål. De för avlöning till de båda förmännen och till den för

sistnämnda göromål anlitade arbetskraften erforderliga medlen beräknas till

6 000 kronor. Vidare ha de vid statberäkningen förutsedda extra ordinarie

och ordinarie befattningarna på grund av brist på lämplig arbetskraft icke

kunnat i full utsträckning tillsättas. Tillfälliga vikarier lia icke kunnat erhållas

mot en ersättning, motsvarande i avlöningsreglementet upptaget grundbelopp,

utan hänsyn har vid lönesättningen måst tagas jämväl till utgående

tillägg. Då medel till dylika tillägg i förevarande fall icke kunnat disponeras

från de anslag, som anvisats till rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt

lönetillägg, har anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal måst tågås i

anspråk för hela lönekostnaden. Med hänsyn till att de tillfälliga vikarierna i

allmänhet fått nöja sig med en ersättning understigande den till extra tjänstemän

utgående beräknas merkostnaden å anslagsposten för innevarande budgetår

stanna vid 2 000 kronor. Ytterligare har med stöd av Kungl. Maj:ts

beslut den 19 januari 1945 fyra vid anstalten anställda kvinnliga ekonomister

tillerkänts en löneförbättring med 30 kronor i månaden, motsvarande

det provisoriska lönetillägg, som utgått till vissa statliga befattningshavare.

Då under innevarande budgetår torde tillkomma ytterligare löneförbättring,

motsvarande det särskilda tillägg å 300 kronor, som beräknas komma att utgå

till vissa andra befattningshavare vid anstalten, erfordras för löneförbättring

åt den kvinnliga ekonomistpersonalen en anslagsförstärkning med tillhopa

2 500 kronor.

Slutligen hemställes, att förevarande anslagspost ytterligare förstärka med

sammanlagt 11 509 kronor, utgörande den beräknade kostnaden för vikarier

å vakanta eller av sina innehavare av olika skäl icke uppehållna ordinarie

befattningar.

Den förutsedda merbelastningen av anslagsposten till övrig icke-ordmane

personal uppskattas sålunda till (6 000 4" 2 000 + 2 500 + 11 509) i runt tal

22 000 kronor.

Ännu är jag icke beredd att taga ställning till frågan om bibehållande

efter utgången av budgetåret 1945/46 av den vårdavdelning för psykiskt

abnorma alkoholister, som försöksvis sedan september 1945 varit anordnad

i den s. k. paviljongen vid alkoholistanstalten å Venngarn. Med hänsyn till

vad anstaltsstyrelsen och socialstyrelsen anfört i ämnet vill jag emellertid

föi-orda, att medel anvisas för avlönande under innevarande budgetår av

de två förmän, vilka anstaltsstyrelsen tillfälligt anställt för driften av avdelningen.

Även i övrigt biträder jag anstaltsstyrelsens hemställan örn anvisande

av ytterligare medel under icke-ordinarieposten.

Jag får därför tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas att överskttida

förevarande anslagspost med det äskade beloppet, 22 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

att den i avlöningsstaten för statens alkoholistanstalt å

Venngarn upptagna anslagsposten avlöningar till övrig ickeordinarie

personal må för budgetåret 1945/46 överskridas

mod högst 22 000 kronor.

[4.1 Länsnykterhetsnänmderna: Avlöningar. Den 18 maj 1945 fastställde

Kungl. Maj:t avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46. Staten upptager bland annat en

anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å 116 000 kronor.

I skrivelse den 15 december 1945 har socialstyrelsen hemställt, att sagda

anslagspost måtte få överskridas med 8 000 kronor, samt till stöd härlör

anfört följande.

Kostnaderna för löner till de tio heltidsanställda ombudsmännen, för arvoden

till övriga ombudsmän och för ersättning åt semestervikarier för de

heltidsanställda ombudsmännen beräknas för innevarande budgetår till respektive

54 900, 44 000 och 4 900 kronor. Från anslagsposten lia vidare de

olika länsnykterhetsnämnderna tilldelats medel för skrivhjälp med tillhopa

11 950 kronor. Till förfogande står sålunda endast ett belopp av 250 kronor.

I särskilda skrivelser den 15 december 1945 hemställer socialstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte medgiva uppfattning i löneklass av ombudsmännen hos

vissa länsnykterhetsnämnder. Vid bifall till dessa framställningar uppstår

behov av ytterligare ett belopp av omkring 2 600 kronor till löner till dessa

ombudsmän.

Vid fördelningen av de anvisade medlen till avlöningar till icke-ordinarie

personal har det icke varit möjligt för socialstyrelsen att i nämnvärd omfattning

reservera medel för ersättning till vikarier för heltidsanställda ombudsmän

vid annan ledighet än semester. I ett fall bar det emellertid redan

visat sig påkallat att medgiva ombudsman tjänstledighet för sjukdom och att

förordna vikarie. Den å anslagsposten avlöningar lill icke-ordinarie personal

belöpande merkostnaden härför intill 1945 års slut har beräknats till

omkring 400 kronor. För eventuella behov av vikarier under återstoden avbudgetåret

torde böra reserveras ett belopp å förslagsvis 500 kronor.

Tolv länsnykterhetsnämnder lia till socialstyrelsen meddelat, att de äro i

oundgängligt behov av ytterligare medel till skrivhjälp under budgetåret med

tillhopa 4 900 kronor. Nämnderna lia därvid som skäl .särskilt anfört, att

ombudsmännen, örn medel till skrivhjälp ej erhållas i erforderlig omfattning,

bliva nödsakade att själva syssla med registrerings- och rent skrivarbete i så

stor utsträckning, att de ej medhinna det arbete med utredningar, inspektioner

och biträde åt kommunala nykterhetsnämnder, som jämväl åvilar

deni. Socialstyrelsen kan vitsorda, att nämnderna äro i behov av ifrågavarande

medel.

Anslagsposten behöver alltså förstärkas med (2 600 + 400 + 500 +4 900 —■- 250) i runt tal 8 000 kronor.

Med utgångspunkt från att det odisponerade beloppet å icke-ordinarieposten

för länsnykterhetsnämnderna uppgår till allenast 250 kronor synes nödvändigt

att underställa riksdagen frågan örn postens överskridande.

Framställningarna örn löneklassuppflyttning för vissa ombudsmän hos

länsnykterhetsnämnderna äro i anledning av förekommen remissbehandling

Före
draganden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

alltjämt föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Vid beräkningen av belastningen

å anslagsposten för innevarande budgetår torde hänsyn böra tagas

varken till berörda framställningar eller till eventuellt behov av sjukvikarier

under återstoden av budgetåret.

Emellertid har en kostnadsökning av 400 kronor inträtt i anledning av att

vikarie förordnats för en ombudsman, som varit tjänstledig för sjukdom.

Med anledning av socialstyrelsens hemställan, att ytterligare ett belopp av

4 900 kronor måtte ställas till förfogande för skrivhjälp hos länsnykterhetsnämnderna,

får jag erinra om att i 1946 års statsverksproposition föreslagits,

att det för ändamålet avsedda beloppet för nästa budgetår skall höjas från

11 600 till 17 600 kronor. Jag biträder socialstyrelsens nu ifrågavarande framställning

och förordar, att riksdagens medgivande inhämtas om överskridande

av icke-ordinarieposten för länsnykterhetsnämndema med (400 + 4 900

— 250) i runt tal 5 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för länsnykterhetsnämndema

upptagna anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1945/46 överskridas med högst

5 000 kronor.

C. Medicinalstaten saint hälso- och sjukvården.

[5.] Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för medicinalstyrelsen

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal är fastställd till 325 000 kronor.

I skrivelse den 8 februari 1946 har medicinalstyrelsen anmält, att det belopp,

varmed posten upptagits, icke komme att förslå till täckande av erforderliga

utgifter under posten. Styrelsen uppgiver, att belastningen å posten

den 31 december 1945 utgjorde 195 690 kronor. För återstående hälft av

budgetåret kunde med bibehållande av den personal, som styrelsen efter

noggrann prövning funnit nödvändig för göromålens behöriga gång, utgifterna

under denna anslagspost icke beräknas till lägre belopp än 235 000

kronor, vilket skulle innebära, att vid budgetårets slut posten komme att

överskridas med (195 690 + 235 000 — 325 000) 105 690 kronor eller i runt

tal 105 000 kronor.

Det väntade överskridandet hade sin grund i skilda omständigheter, som

i stort sett kunde hänföras till tre grupper, nämligen dels av Kungl. Majit

anbefallda eller eljest ofrånkomliga större utredningsuppdrag, dels vissa tillfälliga

förhållanden, vilka medfört en icke förutsedd belastning av ickeordinarieposten,

dels ock den snabbt fortgående utvecklingen av hälso- och

sjukvårdsväsendet, som medfört att medicinalstyrelsens arbetskrafter numera

vöre otillräckliga för att bemästra den löpande arbetsbördan.

I fråga om de utredningsuppdrag, som nödvändiggjort anställande

av särskild arbetskraft, erinrar medicinalstyrelsen till en början om att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

25

Kungl. Majit uppdragit åt styrelsen att vei’kställa viss fortsatt utredning

rörande rättsmedicinalväsendets organisation och att i samband därmed inleda

vissa förhandlingar med Göteborgs stad rörande dels frågan örn beredande

av lokal för en rättsläkarstation i Göteborg och dels frågan om eventuell

förening av rättsläkarbefattningen vid denna station med en kommunal

läkartjänst ävensom att till Kungl. Majit inkomma med de förslag, vartill

förhandlingarna gåve anledning. Då den medlem av styrelsens vetenskapliga

råd, som anförtrotts ifrågavarande utredningsuppdrag, för fullgörande

därav visat sig vara i behov av juridiskt biträde, hade styrelsen förordnat

en av sina äldre amanuenser att tjänstgöra på halvtid såsom sekreterare

vid utredningen. Med hänsyn till utredningens omfattning hade det

emellertid blivit nödvändigt för styrelsen att anmoda ifrågavarande amanuens,

som icke kunnat helt befrias från sina vanliga arbetsuppgifter, att

mot övertidsersättning fullgöra det utredningsarbete, som icke kunnat medhinnas

på fastställd arbetstid. Övertidsersättningen kunde uppskattas till

185 kronor i månaden. Till en halvtidsanställd vikarie för den som sekreterare

tjänstgörande amanuensen utginge ett arvode av 225 kronor i månaden.

För avlönande av skrivhjälp åt utredningen beräknades vidare ett belopp

av minst 600 kronor bli erforderligt under budgetåret. Då av budgetåret

en tid av tio månader beräknades tagen i anspråk för utredningen, räknade

styrelsen med att densamma komme att förorsaka en merbelastning å

styrelsens icke-ordinariepost av [10 X (185 + 225) + 600] 4 700 kronor.

Medicinalstyrelsen framhåller vidare, att efter uppdrag av Kungl. Majit

inom styrelsen påginge utredning rörande den öppna vården vid av landsting

eller kommun bedrivna sjukhus. För fullföljandet av detta utredningsuppdrag,

som kommit att taga stor omfattning, hade styrelsen måst förordna

en av sina amanuenser till sekreterare för utredningen ävensom —■ för att

utredningens material skall kunna sammanställas förhållandevis snabbt — anställa

en befattningshavare med speciella kvalifikationer såsom biträdande

sekreterare åt utredningsmännen, varjämte ett skrivbiträde tillfälligt anställts.

Då styrelsen i månadsarvode tillerkänt vikarien för nämnda amanuens

och utredningens biträdande sekreterare vardera 450 kronor och då

för skrivbiträdet ett genomsnittligt arvode av 270 kronor för månad utginge,

beräknades icke-ordinarieposten av nämnda anledningar under budgetåret

komma att belastas med [12 X (450 + 450 + 270)] 14 040 kronor. För anlitande

av en statistiker för utredningens räkning komme vidare att krävas

omkring 1 000 kronor för innevarande budgetår.

Medicinalstyrelsen erinrar härefter örn att styrelsens chef av Kungl. Majit

meddelats partiell tjänstledighet under tiden 2 januari—30 juni 1946 för

att bliva i tillfälle att utföra vissa utredningsuppdrag. Såsom vikarie för det

medicinalråd, som i anledning härav inträtt i utövningen av generaldirektörens

åligganden, hade Kungl. Majit förordnat en lasarettsläkare, för vilken

arvode och ersättning för mistade löneförmåner skulle utgå från icke-ordinarieposten.

Sistnämnda anordning komme att medföra en ökad belastning

å posten av i runt tal 10 800 kronor. För deltagande i berörda utredning av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majda proposition nr 163.

den öppna vården syntes vidare nödvändigt att bereda t. f. byråchefen å

kameralbyrån partiell tjänstledighet från mitten av februari till budgetårets

utgång, varav komme att föranledas en belastning å posten av cirka 2 000

kronor för anställande av en tillfällig amanuens i succession å nämnda

byrå.

Sammanlagt beräknas alltså utredningen rörande den öppna vården under

budgetåret 1945/46 komma att medföra en merbelastning å icke-ordinarieposten

av (14 040 + 1 000 10 800 + 2 000) 27 840 kronor.

I fortsättningen anmäler styrelsen, att av Kungl. Majit styrelsen meddelade

uppdrag avseende dels ändrad provinsialläkardistriktsindelning dels ock

förslag till bestämmelser rörande abortförebyggande åtgärder komme att

för avlönande av tillfällig arbetskraft kräva anlitande av icke-ordinarieposten

till belopp av 2 700 respektive 3 500 kronor. Sedan vidare chefen för styrelsens

veterinärbyrå av Kungl. Majit meddelats partiell tjänstledighet under

tiden 2 januari—-31 mars 1946 för verkställande av vissa utredningar om

vaccination mot nild- och klövsjuka m. m., därvid byråveterinären hos styrelsen

förordnats såsom vikarie, hade styrelsen förordnat chefsveterinären

hos hushållningssällskapet i Uppsala län att under samma tid uppehålla

byråveterinärsbefattningen mot ett arvode av 900 kronor för månad. Då

samma anordning torde komma att bliva erforderlig jämväl under tiden

1 april—30 juni 1946, kunde icke-ordinarieposten på grund härav beräknas

bli belastad med ytterligare 5 400 kronor. Nödvändigheten av att för särskilda,

förut ej angivna utredningsuppdrag eller ärenden av större omfattning

bereda vissa befattningshavare partiell tjänstledighet hade medfört en

ytterligare belastning av ifrågavarande anslagspost, hänförande sig till det

enligt styrelsens mening ofrånkomliga behovet av tillfälligt anställda amanuenser

såsom ersättare i succession. Avlöningen till dessa tillfälliga amanuenser

under berörda ledigheter -— sammanlagt något över fem månader — hade

efter ett arvode av 450 kronor i månaden uppgått till i runt tal sammanlagt

2 400 kronor. För särskild skrivhjälp i samband med en inom styrelsen verkställd,

av Kungl. Majit anbefalld utredning om ändring av bestämmelserna

angående statsbidrag till lindring av mindre bemedlades kostnader för djursjukvård,

hade slutligen utgivits ett belopp av 300 kronor.

Samtliga utredningsuppdrag, vilka nödvändiggjort tillfälligt anställande

av extra personal, kunde sålunda beräknas medföra en ökad belastning av

icke-ordinarieposten med (4 700 + 27 840 + 2 700 + 3 500 + 5 400 + 2 400

+ 300) 46 840 kronor.

Såsom inledningsvis anförts lia jämväl vissa tillfälliga omständigheter

föranlett en icke förutsedd belastning av icke-ordinarieposten. I

detta hänseende erinrar styrelsen örn att Kungl. Majit genom särskilda beslut

förordnat dels en förste läkare vid statens sinnessjukhus att under tiden 1

juli—15 augusti 1945 uppehålla befattningen såsom biträdande föredragande

i rättspsykiatriska ärenden hos styrelsen, dels ock viss stadsveterinär att

under tiderna 1 juli—20 oktober 1945 och 9 januari—31 mars 1946 uppehålla

en vakant befattning såsom statsinspektör över köttkontrollen i riket;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

27

under tiden 22 oktober 1945—8 januari 1946 hade den förutvarande innehavaren

av sistnämnda befattning varit av styrelsen förordnad att mot arvode

uppehålla densamma. Då styrelsen utgått från att förlängt förordnande

komme att meddelas förenämnda stadsveterinär, kunde de i anledning av

ifrågavarande förordnanden utgående ersättningsbeloppen från icke-ordinarieposten

beräknas till sammanlagt 14 690 kronor. Styrelsen hade vidare

meddelat byrådirektören på tandvårdsavdelningen tjänstledighet för enskilda

angelägenheter under tiden 1 oktober 1945—30 juni 1946. Den därav föranledda

merbelastningen å icke-ordinarieposten uppskattades till (9 X 900)

8100 kronor. En av styrelsens ordinarie befattningshavare i lönegraden

A 28 hade därjämte fungerat såsom ledamot av, tillika sekreterare hos 1944

års lönekommitté avseende sjukvårds- och ekonomipersonal. För fullgörande

av berörda uppdrag hade denne tjänsteman hittills åtnjutit tjänstledighet

från sin ordinarie befattning under tre och en halv månader och förutsåges

bliva i behov av dylik ledighet under ytterligare minst två månader av budgetåret.

För att såsom expert biträda statens sjukhusutredning av år 1943

hade en av styrelsens befattningshavare med avlöning från ordinarieposten

måst åtnjuta tjänstledighet från sin befattning, vilken ledighet tillsammans

med vad som ytterligare kunde förutses bliva behövligt under budgetåret

beräknas till minst två månader. Såsom ersättare i succession efter ifrågavarande

båda befattningshavare hade medicinalstyrelsen nödgats anställa en

tillfällig amanuens med arvode av 450 kronor för månad. Sagda ledigheter

för kommittéarbete beräknades till följd härav föranleda en merbelastning

på icke-ordinarieposten av 3 375 kronor. Styrelsen framhåller emellertid,

att nu berörda utgifter å icke-ordinarieposten väl kompenserades av besparingar

å anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat samt

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, varför

dessa överskridanden endast vore av bokföringsteknisk natur.

Ytterligare anför styrelsen i detta sammanhang, att Kungl. Maj;t medgivit,

att under innevarande budgetår finge å styrelsens hälsovårdsbyrå — med

uppgift bland annat att utföra för statens gengasforskningsråds verksamhet

erforderliga kansligöromål — anställas dels en sekreterare mot ett arvode av

930 kronor i månaden och dels ett kvinnligt biträde mot ett arvode av

400 kronor i månaden, att utgå från icke-ordinarieposten. Då denna personal

anställts från och med den 16 november 1945, komme arvodena till densamma

att intill budgetårets utgång uppgå till sammanlagt 9 975 kronor.

Slutligen komme tjänstledighet för havandeskap att under budgetåret bli

erforderlig för ett extra ordinarie kontorsbiträde under två månader, varunder

tillfälligt biträde med månadsarvode av 250 kronor måste anställas. Med

lrånräknande av vederbörligt tjänstledighetsavdrag tor den extra ordinarie

befattningshavaren komme icke-ordinarieposten ali av berörda anledning

vidkännas en belastning av (2 X 250 — 60 X 1) 440 kronor.

Angivna tillfälliga omständigheter kunde sålunda beräknas föranleda en

merbelastning å icke-ordinarieposten med tillhopa (14 690 + 8 100 -j- 3 375

+ 9 975 + 440) 36 580 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Till överskridandet av icke-ordinarieposten har — enligt vad medicinalstyrelsen

inledningsvis framhållit — slutligen medverkat, att styrelsens arbetskrafter

trots den förstärkning, som enligt statsmakternas beslut medgivits

från och med innevarande budgetår, visat sig otillräckliga för de löpande

uppgifternas genomförande. Styrelsen uttalar, att styrelsens arbetsuppgifter

visade en fortgående stegring, vilket medfört ett oundgängligt behov av

att anställa tillfällig personal, i första rummet skrivbiträden, samt att i mån

av bristande tillgång till dylika biträden beordra övertidsarbete, som måste

ersättas. Kostnaderna för avlönande av nu avsedda extra arbetskrafter uppginge

under första hälften av innevarande budgetår till omkring 8 000 kronor.

För hela budgetåret torde för dylikt ändamål, med hänsyn till de ständigt

ökande arbetsuppgifterna, få räknas med ett belopp av minst 20 000 kronor.

Härtill borde läggas ett belopp av 2 200 kronor, som avsåges komma

att utgå till en under cirka fem månaders tid tillfälligt anställd medicinalrådsassistent

å styrelsens sinnessjukvårdsbyrå. Den merbelastning å ickeordinarieposten,

som föranletts av att medicinalstyrelsens personal visat sig

otillräcklig för de löpande uppgifterna, beräknades sålunda för budgetåret

1945/46 till sammanlagt (20 000 + 2 200) 22 200 kronor.

Styrelsen uppgiver slutligen, att en i viss grad bidragande omständighet

till det behövliga anslagsöverskridandet vore, att styrelsen i samband med

statsmakternas beslut om provisoriskt lönetillägg funnit sig böra något jämka

arvodesbeloppen uppåt för viss tillfälligt anställd biträdespersonal. Vad

åter anginge det tillfälliga lönetillägg, som vid riksdagens bifall till det i propositionen

nr 3/1946 framlagda förslaget härom skulle kunna tillerkännas

viss personal, hade styrelsen förutsatt, att —- i enlighet med vad i propositionen

föreslagits — styrelsen senare skulle kunna hos Kungl. Majit hemställa

om medgivande till det överskridande av icke-ordinarieposten. som

för nämnda ändamål kunde bliva behövligt.

Kostnaderna under budgetåret 1945/46 för samtliga de utgiftsändamål, för

vilka i det föregående redogjorts, har styrelsen sålunda uppskattat till sammanlagt

(46 840 + 36 580 + 22 200) 105 620 kronor. Styrelsen finner det

uteslutet att på andra håll göra besparingar på icke-ordinarieposten, varför

styrelsen ser sig nödsakad att begära en förstärkning av posten med i runt

tal 105 000 kronor. Styrelsen tillägger, att nämnda belopp beräknats med så

smal marginal, att oförutsedda omständigheter kunde göra det nödvändigt

för styrelsen att framdeles hemställa om ytterligare förstärkning av anslagsposten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen att å tillläggsstat

för budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett belopp av 105 000 kronor

till förstärkning av den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen uppförda

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Statskontoret har i utlåtande den 25 februari 1945 icke funnit skäl till annat

uttalande än att vissa av de utav medicinalstyrelsen redovisade merutgiftema

för avlöning av icke-ordinarie personal betingades av sådana omständigheter,

som avsåges i riksdagens skrivelse nr 18/1945 angående be
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

29

myndigande för Kungl. Maj :t att i vissa fall medgiva överskridande av maximerade

anslagsposter. Statskontoret funne dock praktiska skäl tala för medicinalstyrelsens

förslag örn anvisande av ett tilläggsanslag, motsvarande

bristens hela belopp.

Såsom medicinalstyrelsens framställning närmare utvisar, torde ett bety- Departementsdande

överskridande av medicinalstyrelsens anslagspost till avlöningar till chefen.

övrig icke-ordinarie personal, som för innevarande budgetår är upptagen

med 325 000 kronor, icke kunna undvikas. Orsakerna härtill äro huvudsakligen

att tillskriva dels vissa större utredningsuppdrag, som anförtrotts åt

styrelsen, dels vissa tillfälliga omständigheter, som icke kunnat förutses

vid anslagspostens beräknande, dels ock den snabbt fortskridande utvecklingen

av hälso- och sjukvården, som medfört ökat behov av personal för

de löpande göromålen. I likhet med statskontoret har jag med hänsyn till

dessa förhållanden ansett mig böra godtaga styrelsens framställning örn

förstärkning av anslagsposten. Härvid förutsätter jag emellertid, att styrelsen

i fortsättningen så disponerar under anslagsposten tillgängliga medel, att

ytterligare överskridande av densamma undvikes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

-4

att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1945/46 överskridas nied högst 105 000 kronor.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[6.] Överståthållarämbetet: Avlöningar. Den 18 maj 1945 fastställde Kungl.

Maj:t av riksdagen godkänd avlöningsstat för Överståthållarämbetet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46. Denna stat upptager

bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

å 112 800 kronor.

Sedan riksdagen i skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring av lagen den 6

juni 1924 (nr 361) örn samhällets barnavård och ungdomsskydd m. m., anmält,

bland annat, att riksdagen medgivit, att sagda anslagspost finge för budgetåret

1945/46 överskridas med högst 5 300 kronor, har Kungl. Majit den 29

juni 1945 föreskrivit, att anslagsposten må för budgetåret 1945/46 överskridas

med det belopp, som erfordras för bestridande av avlöningskostnaden för en

barnavårdsassistent vid ämbetet.

I skrivelse den 2 februari 1946 har Överståthållarämbetet hemställt, att ytterligare

ett belopp av 36 000 kronor måtte ställas till ämbetets disposition för

avlöningar till icke-ordinarie personal. Ämbetet upplyser, att utgifterna under

ifrågavarande anslagspost för tiden 1 juli 1945—31 januari 1946 utgjort 86 700

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

kronor och för återstående delen av innevarande budgetår beräknades till

65 000 kronor. I sistnämnda belopp inninge ett belopp av 2 900 kronor, utgörande

ämbetets kostnad för avlönande under budgetåret av en e. o. barnavårdsassistent.

Då belastningen å anslagsposten sålunda beräknades komma

att uppgå till 151 700 kronor och till överståthållarämbetets förfogande för

ändamålet ställts dels det belopp, varmed anslagsposten finnes upptagen i avlöningsstaten

— 112 800 kronor — och dels ett belopp, motsvarande avlöningskostnaden

för en e. o. barnavårdsassistent — 2 900 kronor — förelåge behov

av ytterligare 36 000 kronor för avlöning av den icke-ordinarie personalen vid

ämbetet. Av sistnämnda belopp hänförde sig 16 800 kronor till personalförstärkning

å passbyrån, 4 200 kronor till vikarier å tjänster, vilkas innehavare

beviljats tjänstledighet för barnsbörd eller militärberedskapstjänstgöring, samt

återstoden till övriga vikarier och tillfällig biträdeshjälp åt ämbetet.

Vad Överståthållarämbetet anfört till stöd för framställningen om medgivande

att ytterligare överskrida ifrågavarande anslagspost föranleder ingen

erinran från min sida. Ehuru Kungl. Majit torde äga befogenhet att medgiva

överskridande av icke-ordinarieposten i den mån så föranledes av tjänstledighet

på grund av militärtjänstgöring m. m., synes riksdagens bemyndigande

böra inhämtas att överskrida förevarande post med det av Överståthållarämbetet

äskade beloppet, i den mån detta icke hänför sig till barnavårdsassistentens

avlöning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1945/46 överskridas med — utöver

jämlikt riksdagens skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, medgivet

belopp — högst 36 000 kronor.

[7.] Länsstyrelserna: Avlöningar, Den 18 maj 1945 fastställde Kungl.

Majit av riksdagen godkänd avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1945/46. Staten upptager bland annat

en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 4 500 000

kronor.

I skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, i anledning av Kungl. Majits proposition

med förslag till lag angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr

361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd m m., har riksdagen anmält,

bland annat, att riksdagen medgivit, att anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal finge för budgetåret 1945/46 överskridas

med högst 112 900 kronor för avlönande av barnavårdsassistenter. Till länsstyrelsernas

förfogande under ifrågavarande anslagspost har sålunda ställts

dels det belopp, varmed anslagsposten finnes upptagen i avlöningsstaten —

4 500 000 kronor — och dels ovannämnda belopp —-112 900 kronor — eller

tillhopa 4 612 900 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

31

Den 29 juni 1945 fördelade Kungl. Maj:t sistnämnda belopp mellan de

olika länsstyrelserna, därvid landskanslierna, landskontoren utom taxeringsavdelningama

samt taxeringsavdelningarna sammanlagt erliöllo respektive

1 414 800, 1 242 800 och 1955 300 kronor. Samtidigt föreskrev Kungl. Maj:t,

att de utgifter, som under budgetåret 1945/46 kunde komma att göras med

stöd av de av Kungl. Maj:t i beslut den 1 september 1939 och i 16 § kungörelsen

den 24 september 1943 (nr 708) givna bemyndigandena att anställa

tillfälliga befattningshavare vid länsstyrelserna, skulle tills vidare

redovisas under särskild rubrik under anslagsposten. Kungl. Maj:t förklarade

sig vilja framdeles meddela beslut örn sättet för täckande av utgifter, som

sålunda orsakades av ifrågavarande personalförstärkning.

Den 28 januari 1946 hava länsstyrelserna anmodats att till socialdepartementet

inkomma med dels uppgift angående utgifterna under tiden 1 juli

1945—31 januari 1946 från ifrågavarande anslagspost och dels en beräkning

av de belopp, som ansåges komma att för återstående del av budgetåret

åtgå till de med anslagsposten avsedda ändamålen.

Med särskilda skrivelser hava länsstyrelserna i anledning härav överlämnat

begärda uppgifter och beräkningar. En sammanställning av de inkomna

uppgifterna ger vid handen, att — med bortseende från utgifterna för avlönande

av de med stöd av förenämnda bemyndiganden anställda tillfälliga

befattningshavarna men med inräknande av utbetald övertidsersättning —

för avlöning av icke-ordinarie personal vid länsstyrelserna för tiden 1 juli

1945—31 januari 1946 utanordnats 3 011 600 kronor, varav 824 400 kronor

komma på landskanslierna, 854 000 kronor på landskontoren utom taxeringsavdelningarna

och 1 333 200 kronor på taxeringsavdelningarna. Det av rådande

krisförhållanden påkallade anställandet av tillfälliga befattningshavare

vid länsstyrelserna har under samma tidsrymd medfört en ytterligare

total utgift av 453 200 kronor. Detta belopp fördelar sig med 360 600 kronor

på landskanslierna och 92 600 kronor på landskontoren.

Vidare hava länsstyrelserna beräknat kostnaderna för avlöning och övertidsersättning

åt för mera ordinära uppgifter avsedd personal under tiden

1 februari—30 juni 1946 till sammanlagt 2 452 700 kronor, varav 679 300

kronor för landskanslierna, 912 100 kronor för landskontoren utom taxeringsavdelningarna

och 861 300 kronor för taxeringsavdelningarna. Vad slutligen

angår den s. k. krispersonalen beräkna länsstyrelserna de sammanlagda

kostnaderna för denna personal under sistnämnda tid till 252 000 kronor,

av vilket belopp 194 700 kronor falla på landskanslierna och 57 300 kronor

på landskontoren.

Under krigsåren lia stora krav ställts på länsstyrelserna dels i samband

med den administrativa försvarsberedskapen, dels ock på grund av den

väsentliga stegring, som ägt rum i länsstyrelsernas mera ordinära arbetsuppgifter.

Som följd härav har en betydande utökning av länsstyrelsernas ickeordinarie

arbetskrafter måst företagas. Även örn den i avlöningsstatema

för länsstyrelserna upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

Deparlements
chefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

personal gjorts till föremål för höjning, har dock för varje budgetår under

kriget ytterligare förstärkning av dessa anslagsmedel under budgetårets senare

del visat sig erforderlig. Länsstyrelsernas uppgifter av kriskaraktär

torde hava efter hand minskat under innevarande budgetår. På grund av

en naturlig eftersläpning av hithörande arbetsuppgifter har dock den härmed

sysselsatta personalen ej kunnat reduceras i motsvarande omfattning.

Länsstyrelserna hava därjämte fått sig ålagda nya uppgifter i samband med

förberedandet av den nya folkbokföringsreformen. För tiden intill den 1

februari 1946 har krispersonalens avlöning dragit en kostnad av 453 200

kronor. Kostnaderna för avlöning av den icke-ordinarie personalen för de

mera ordinära arbetsuppgifterna ha för samma tid uppgått till 3 011 600

kronor.

Länsstyrelserna beräkna medelsbehovet för avlöningar under tiden 1

februari—30 juni 1946 åt den för mera stadigvarande uppgifter avsedda ickeordinarie

personalen till 2 452 700 kronor och åt den tillfälligt anställda

krispersonalen till 252 000 kronor. Mot dessa beräkningar synes intet vara

att erinra.

Ifrågavarande anslagspost är i gällande avlöningsstat upptagen till

4 500 000 kronor. Riksdagen har tidigare medgivit, att anslagsposten må

för budgetåret 1945/46 överskridas med kostnaderna för avlöning av bamavårdsassistenterna,

dock högst 112 900 kronor. Enligt här gjorda kalkyler

uppgår medelsbehovet till (453 200 + 3 011 600 + 2 452 700 + 252 000)

6 169 500 kronor. Med hänsyn härtill är att räkna med att posten måste

överskridas med ytterligare (6 169 500 — 4 500 000) 1 669 500 kronor eller

1 avrundat tal 1 670 000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1945/46 överskridas med — utöver jämlikt

riksdagens skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, medgivet belopp

— högst 1 670 000 kronor.

[8.] Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Den 29 juni 1945 har Kungl.

Maj:t fastställt av riksdagen godkänd avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46. Staten upptager

bland annat en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å

2 132 000 kronor.

Sagda anslagspost är avsedd för avlönande av dels extra ordinarie tjänstemän

— landsfiskalsassistenter och extra ordinarie skrivbiträden — dels

landsfiskalsaspiranter, som antagits till extra tjänstemän, dels ock sådana

tillfälliga befattningshavare och andra tillfälliga arbetsbiträden i landsfiskalsdistrikten,

vilka erfordras för fullgörande av mera stadigvarande arbetsuppgifter.

Kungl. Majit har genom beslut den 29 juni 1945 bestämt antalet extra

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

33

ordinarie tjänster i de olika landsfiskalsdistrikten samt medgivit, att länsstyrelserna

på vissa villkor utan Kungl. Majlis vidare hörande finge, i anledning

av de nuvarande onormalt omfattande kamerala arbetsuppgifterna,

1 landsfiskalsdistrikten anställa extra biträdespersonal i viss angiven utsträckning.

Den 29 juni 1945 har Kungl. Maj:t anvisat medel till avlönande under

budgetåret 1945/46 av omförmäld icke-ordimarie personal i landsfiskalsdistrikten.

I samband härmed har Kungl. Maj:t föreskrivit, att de utgifter,

som under budgetåret 1945/46 kunde komma att göras med stöd av de av

Kungl. Majit i beslut den 8 september 1939 och i 16 § kungörelsen den 24

september 1943, nr 708, givna bemyndigandena att förordna behövligt antal

landsfiskalsassistenter och andra tjänstebiträden hos landsfiskalerna för den

s. k. administrativa försvarsberedskapen, skulle tills vidare redovisas under

särskild rubrik under ifrågavarande anslagspost. Kungl. Majit har förklarat

sig framdeles vilja meddela beslut om sättet för täckande av utgifter, som

under budgetåret orsakades av ifrågavarande personalförstärkning.

På anmodan hava länsstyrelserna inkommit med vissa uppgifter angående

utgifterna under anslagsposten till icke-ordinarie personal. En sammanställning

av uppgifterna ger vid handen, att utgifterna för avlöning av icke-ordinarie

personal, avsedd för fullgörande av stadigvarande arbetsuppgifter, för

tiden 1 juli 1945—31 januari 1946 uppgått till 1 312 500 kronor, medan utgifterna

för avlöning av personal, som anställts på grund av rådande krisförhållanden,

under samma tid uppgått till 244 200 kronor. Länsstyrelserna

hava vidare för tiden 1 februari—30 juni 1946 beräknat kostnaderna för avlöning

åt den för mera ordinära uppgifter avsedda personalen till 912 100

kronor och för avlöning åt krispersonalen till 172 200 kronor.

I den för budgetåret 1944/45 gällande avlöningsstaten för landsfiskalerna Departementsm.

fl. var icke-ordinarieposten upptagen till 2 083 000 kronor. Efter därom chRfen
av

Kungl. Majit i propositionen nr 163/1945 (bilaga 3, punkten 6) framlagt

förslag medgav riksdagen (skrivelse nr 187, punkten 6), att berörda anslagspost

finge för budgetåret 1944/45 överskridas med högst 410 000 kronor. Utgifterna

från anslagsposten hava emellertid under budgetåret 1944/45 uppgått

till sammanlagt 2 505 030 kronor. För sagda budgetår föreligger således

ett av riksdagen icke medgivet överskridande av posten å (2 505 030—

2 083 000 — 410 000) 12 030 kronor. Anledningen härtill torde vara, att icke

beräknade kostnadsökningar uppkommit för anställande av dels vikarier

för lönegradsplacerad personal, som beviljats tjänstledighet för militärtjänstgöring,

sjukdom eller barnsbörd, och dels s. k. krispersonal. Ehuru det ytterligare

överskridandet av anslagsposten till en del torde täckas av riksdagens

bemyndigande för Kungl. Majit att medgiva överskridande av vissa maximerade

anslagsposter, har jag likväl velat bringa berörda förhållanden till riksdagens

kännedom.

Vad härefter angår budgetåret 1945/46 skulle enligt länsstyrelsernas beräkningar

utgifterna för avlöningar till den icke-ordinarie personal hos lands
Bihang

litt riksdagens protokoll IDAG. 1 sami. Nr 163.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Före
rågaliden.

fiskalema, som erfordras för mera stadigvarande arbetsuppgifter, och till den

tillfälligt anställda krispersonalen uppgå till (1 312 500 + 912 100) 2 224 600

kronor respektive (244 200 + 172 200) 416 400 kronor. Mot dessa beräkningar

har jag icke något att erinra.

Då ifrågavarande anslagspost i gällande avlöningsstat är upptagen med

2 132 000 kronor och enligt här gjorda beräkningar medelsbehovet för ändamålet

skulle komma att uppgå till (2 224 600 + 416 400) 2 641 000 kronor, är

det att räkna med att posten måste överskridas med ett belopp, vilket med

hänsyn till vad som anförts beträffande budgetåret 1944/45 torde böra bestämmas

till högst 509 000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att

den i avlöningsstaten för landsfiskalerna m. fl. upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för

budgetåret 1945/46 överskridas med högst 509 000 kronor.

E. Polisväsendet.

[9.] Poliskåren i Boden: Avlöningar. Den 5 maj 1944 fastställde Kungl.

Majit av riksdagen godkänd avlöningsstat för poliskåren i Boden, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45. Staten upptager bland

annat en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å 16 400 kronor.

Anslagsposten är avsedd för avlönande av fyra extra ordinarie konstaplar

och en biträdande hästskötare samt för bestridande av vissa kostnader

för vikariatsersättningar.

I skrivelse den 27 februari 1946 har polischefen i Boden hemställt, att

sagda anslagspost måtte få överskridas med högst 29 000 kronor. Av skrivelsen

inhämtas följande.

Under den förflutna delen av budgetåret ha två ordinarie polismän varit

tjänstlediga för uppehållande av militär arvodesbefattning. Detta förhållande

beräknas kvarstå även under återstoden av budgetåret. En ordinarie poliskonstapel

har likaledes sedan budgetårets början åtnjutit tjänstledighet

på grund av sjukdom, men återinträder i tjänst den 1 mars 1946. Tre ordinarie

polismän åtnjuta sedan den 1 september 1945 tjänstledighet för genomgående

av polisskola. De väntas återinträda i tjänst den 1 april 1946. Med

anledning av nämnda ledigheter ha extra konstaplar måst anställas. För tillgodoseende

av personalbehovet under kortare tjänstledigheter på grund av

sjukdom samt under semestrar m. m. har även extra personal behövt anställas.

Då de ordinarie konstaplar, som åtnjuta tjänstledighet för uppehållande

av militär arvodesbefattning, härunder få vidkännas C-avdrag på lönen,

beräknas en besparing å 13 000 kronor uppkomma å posten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän. Merbelastningen stannar alltså vid (29 000—13 000)

16 000 kronor.

Det av polischefen amnälda behovet att överskrida den i avlöningsstaten

för poliskåren upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordi
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

35

naile personal föranleddes väsentligen av förut omförmälda omfattande ledigheter

bland personalen. Då anledning till erinran ej synes föreligga mot

den av polischefen gjorda uppskattningen av medelsbehovet, vill jag tillstyrka

att riksdagens medgivande inhämtas att få överskrida ifrågavarande

anslagspost med högst det av polischefen äskade beloppet, 29 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för poliskåren i Boden upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för

budgetåret 1945/46 överskridas med högst 29 000 kronor.

G. Diverse.

[10.] 18. Extra utgifter, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål har

å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

80 000 kronor. Då från budgetåret 1944/45 fanns en reservation å anslaget

av 58 994 kronor, utgjorde hela det för budgetåret 1945/46 disponibla beloppet

138 994 kronor.

I samband med äskande av medel för ändamålet för nästa budgetår (1946

års statsverksproposition V. punkt 262) anförde jag, att utgifterna från anslaget

under innevarande budgetår visat en starkt stigande tendens, vilket

sammanhängde med att från anslaget plägat bestridas kostnader för resor

utomlands, vilka i studie- eller forskningssyfte enligt Kungl. Maj:ts medgivande

företoges av befattningshavare vid under socialdepartementet sorterande

verk och institutioner. I och med att utlandsförbindelserna nu öppnats

hade framställningarna örn medgivande till sådana resor blivit allt flera.

Jag ansåg mig med hänsyn härtill böra hemställa, att anslaget för nästa

budgetår uppräknades till 100 000 kronor.

Även för innevarande budgetår är tillgången på medel till extra utgifter

alltför knapp. Enligt erhållna uppgifter, avseende den 28 februari 1946, hade

utgifterna nämnda dag uppgått till 91 818 kronor; det anvisade men ej utanordnade

beloppet utgjorde 37 885 kronor. Anslaget hade tillgodoförts inkomster

å 2 766 kronor. Å anslaget återstod således odisponerat ett belopp

av (138 994 — 91 818 — 37 885 + 2 766) 12 057 kronor.

Av de under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår fattade

besluten rörande utgifter från förevarande anslag avse sammanlagt i runt

tal 27 600 kronor utgifter för resor till utlandet. Frågan örn anvisande av

ytterligare medel för sådana resor av angelägen beskaffenhet är redan nu

aktuell.

Då vad som för närvarande återstår å anslaget även med iakttagande av

stor försiktighet vid beslut rörande utgifter från anslaget uppenbarligen ej är

tillräckligt, torde en förstärkning av anslaget vara erforderlig. Med beaktande

av belastningen å anslaget tinder den hittills förflutna delen av budgetåret

synes eli ytterligare belopp av lägst 30 000 kronor behövas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 30 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Stig Hammar.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

37

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 1 mars 1946.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

T. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande

ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 samt anför därvid följande.

C. Vägtrafikväsendet.

[1.] 7. Bidrag till 1946 års trafiksäkerhetskampanj, reservationsanslag.

I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 5 januari 1946

uttalade 1945 års trafiksäkerhetskommitté — under framhållande att återgången

till motorfordonstrafik av normal omfattning efter krissvårighetemas

upphörande kunde antagas komma att medföra risk för en kraftig ökning

av trafikolyckornas antal — önskvärdheten av att en propagandakampanj för

bättre trafikkultur måtte komma till stånd under våren 1946. I anslutning

härtill hemställde kommittén, att departementschefen måtte för omhänderhavandet

av propagandaverksamheten tillkalla dels ett samarbetsråd, bestående

av representanter för statliga och kommunala myndigheter, trafikvårdande

organisationer, fackliga sammanslutningar samt arbetsgivare- och näringsorganisationer

— både allmänna och sådana som hade sin verksamhet

inom trafikens område — läkarkåren, försäkringsverksamheten, nykterhetsrörelsen,

ungdomsorganisationerna, idrottsrörelsen, pressen, radion, filmen,

skolan och polisen med flera, dels ock ett verkställande utskott örn förslagsvis

sju personer, åt vilket borde anförtros att, sedan huvudpunkterna i pro
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

grammet för kampanjen godkänts av samarbetsrådet, fullt självständigt handhava

samtliga frågor rörande programmets verkställande.

I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 5 januari 1946

uttalade jämväl trafikförsäkringsföreningen som sin mening, att en trafiksäkerhetskampanj

borde komma till stånd utan dröjsmål, samt meddelade, att

sedan trafikförsäkringsanstalterna beslutat ställa ett belopp av 200 000 kronor

till föreningens förfogande för trafiksäkerhetsfrämjande verksamhet föreningen

vore villig att av detta belopp tills vidare ställa en summa av 100 000

kronor till departementschefens förfogande för att av honom överlämnas till

den organisation, åt vilken departementschefen kunde linna lämpligt uppdraga

anordnandet av en särskild trafiksäkerhetskampanj.

Med anledning härav tillkallade departementschefen landshövdingen O.

Ekblom, ombudsmannen i svenska transportarbetareförbundet J. Christensson,

överkonstapeln i Göteborg O. Englund, verkställande direktören i kungl,

automobilklubben S. A. O. Hagardt, t. f. föredraganden i regeringsrätten,

andre kanslisekreteraren H. O. G. Hansson, verkställande direktören i trafikförsäkringsföreningen

H. Hellqvist, rektorn E. W. A. Holmstedt och ledamoten

av riksdagens andra kammare, trafikförmannen C. O. Nilsson att såsom

verkställande utskott snarast anordna en propagandakampanj för ökad

trafiksäkerhet efter riktlinjer, som skulle uppdragas av ett samarbetsråd,

vilket departementschefen efter förslag av utskottet ville utse; och uppdrog

departementschefen åt Ekblom att såsom ordförande leda utskottets arbete.

Vidare beslöt departementschefen, att det av trafikförsäkringsföreningen

till hans förfogande ställda beloppet 100 000 kronor skulle av föreningen

efter framställning av utskottet, för att av utskottet disponeras för bestridande

av kostnader för trafiksäkerhetskampanjen, i lämpliga poster utanordnas

till medelsförvaltare, som utskottet utsåge.

Sedan trafikförsäkringsföreningen i skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet

den 31 januari 1946 meddelat, att föreningen ställt ytterligare

50 000 kronor till departementschefens förfogande för att av honom

överlämnas till det av honom den 21 januari 1946 utsedda verkställande utskottet

för anordnande av propagandakampanj för ökad trafiksäkerhet, beslöt

departementschefen, att sistnämnda belopp skulle av föreningen efter

framställning av utskottet, för att av utskottet disponeras för bestridande av

kostnader för propagandakampanjen, i lämpliga poster utanordnas till utskottets

medelsförvaltare.

Med skrivelse den 28 februari 1946 har verkställande utskottet för 1946 års

trafiksäkerhetskampanj överlämnat dels en preliminär plan för trafiksäkerhetskampanjen

och dels en preliminär kostnadsberäkning samt anhållit om

statsbidrag för kampanjens bedrivande.

Enligt utskottets beräkningar erfordras för ett genomförande av kampanjen

enligt den uppgjorda planen minst 400 000 kronor. Förutom de 150 000

kronor, som trafikförsäkringsföreningen ställt till departementschefens förfogande

och som överlämnats till verkställande utskottet, torde omkring

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 163.

39

75 000 kronor kunna påräknas som bidrag från enskilda företagare. Från

Sveriges automobilindustriförening hade därjämte ställts till förfogande ett

annonsutrymme i viss del av svenska pressen, motsvarande ett bruttovärde

av 100 000 kronor. Till detta bidrag vore emellertid fogat dels ett förbehåll

i form av viss samannonsering med de till föreningen anslutna bilfabrikanterna

och dels vissa önskemål beträffande tidpunkten för annonsernas införande.

Detta bidrag hade därför ansetts icke böra ingå i kostnadskalkylen

såsom kontant tillgång. Det belopp, som enligt verkställande utskottets bedömande

vore oundgängligt för kampanjens effektiva genomförande och som

förväntades bliva tillskjutet av statsmedel, vore sålunda 175 000 kronor.

Den vid framställningen fogade kostnadsberäkningen, som betecknats såsom

»Försök till kalkyl», har följande utseende.

Kronor Kronor

1) Publicitet i press och radio..... 30 000

2) Annonser inkl. material

dagspress.................... 235 000

populärpress ................ 15 000 250 000

3) Affischer 10 000 st............. 3 600

Affischplatser................ 16 400 20 000

4) Film: journalfilm.............. 2 000

annonsfilm.............. 13 000 15 000

5) Broschyrer

350 000 ex. till cykelköpare .. 18 000

470 000 ex. till äldre skolbarn 23 000

130 000 ex. till yngre » 14 000 55 000

6) Kansli, expenser, reserv........ 30 000

Summa kronor 400 000

Efter den sammankrympning av motortrafiken, särskilt med personbilar, Departementssom

utmärkt krigsåren, förefaller det icke osannolikt, att en i viss mån kris- chefen•

artad utveckling inom trafikens område kan ske, därest motortrafiken skulle

öka snabbt. Av åtskilliga tecken att döma har man anledning vänta en stark

trafikökning redan detta år. Att den kommande utvecklingen kan motses

med viss oro sammanhänger med att motortrafiken i stor utsträckning kommer

att handhavas av förare, vilkas skicklighet och omdöme på grund av

bristande träning ligger väsentligt under vad som är normalt för vederbörande.

övriga trafikanter hava därjämte under krigsåren vant sig vid att

relativt ostörda av motortrafik få disponera vägar och gator. Härunder hava

både gång- och cykeltrafikanter förvärvat ovanor, vilka även vid låg trafikintensitet

varit oroande. Under de senaste åren har arbetet på vägarnas utbyggnad

och förbättring måst eftersättas, och samtidigt har fordonsparken

åldrats och dess allmänna standard sjunkit.

På grund av här angivna förhållanden får det anses angeläget, att för den

väntade trafiksituationen lämpligt avpassade åtgärder i trafiksäkerhetsfräm
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

jande syfte snarast komma till stånd. Åtgärderna synas i första hand böra

taga sikte på att hos alla trafikantgrupper skärpa vaksamheten och väcka

ansvarskänslan.

I medvetande örn farorna i den kommande utvecklingen har 1945 års trafiksäkerhetskommitté

tagit initiativet till igångsättande under instundande

vår av en korttidskampanj för bättre trafikkultur. För handhavande av arbetet

för denna kampanj har chefen för kommunikationsdepartementet, efter

framställning av kommittén, utsett ett verkställande utskott. Enligt preliminära

beräkningar av utskottet uppgå kostnaderna för kampanjens genomförande

till omkring 400 000 kronor. Trafikförsäkringsföreningen har

såsom bidrag till kostnaderna ställt till förfogande ett belopp av 150 000

kronor, och enligt vad utskottet upplyst torde ytterligare ett belopp av 75 000

kronor kunna påräknas från enskilda företagare. Utgående från en sammanlagd

kostnad av 400 000 kronor skulle sålunda återstå ett medelsbehov av

175 000 kronor. Jag anser, att det bör ankomma även på staten att med

lämpligt belopp bidraga till kostnaderna för kampanjens genomförande. Jag

vill därför förorda, att ett anslag å sistnämnda belopp anvisas. Då anslaget

behöver stå till förfogande redan under detta budgetår, bör det anvisas å tillläggsstat.

Anslaget bör liksom det årliga bidraget till nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till 1946 års Irafiksäkerhetskampanj å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 175 000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. F. von Krusenstierna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

41

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 mars 19 A6.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter

under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt

anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1.] Statskontoret: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statskontoret

upptager för avlöningar till icke-ordinanie personal en obetecknad anslagspost

å 216 000 kronor. I skrivelse den 10 januari 1946 har statskontoret

gjort framställning om medgivande att överskrida nämnda anslagspost

Till stöd för denna hemställan har statskontoret anfört, att ämbetsverkets

lånerörelse — främst de olika slagen av bostadsanskaffningslån — fortsatt

att växa i en takt som gjort viss personalförstärkning å fondbyrån ofrånkomlig

redan under innevarande budgetår. Statskontoret hade måst öka

antalet icke-ordinarie skrivbiträden å fondbyrån med tre. Vidare hade arbetet

med granskning av ersättningsräkningar från kommittéer och sakkunniga

krävt förstärkning av arbetskraften med ett biträde. Kostnaderna under

budgetåret för dessa fyra biträden beräknades till 9 528 kronor. Genom

ianspråktagande av befintlig marginal på anslagsposten samt efter avdrag

av påräkneliga besparingar på grund av tjänstledigheter för icke-ordinarie

personal beräknade statskontoret överskridandet kunna begränsas till 7 500

kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

Samtidigt har verket framhållit, att icke-ordinarieposten belastats med

merutgifter för retroaktiv sjukavlöning, personalförstärkning under ordinarie

befattningshavares tjänstledighet m. m., till vilka kostnaders bestridande

Kungl. Maj:t jämlikt riksdagens bemyndigande ägde medgiva* överskridande

av icke-ordinarieposten. Dylika kostnader beräknades nu för hela budgetåret

till i runt tal 5 000 kronor, och statskontoret hade för avsikt att vid en senare

tidpunkt, då anslagsställningen kunde säkrare överblickas, inkomma med

framställning om medgivande till det ytterligare överskridande, som av dessa

anledningar kunde bliva erforderligt.

Såsom jag framhöll vid anmälan av frågan om anslag till statskontorets

verksamhet för nästa budgetår (1946 års statsverksproposition, VII ht, s.

9—13), har tillväxten av statskontorets arbetsbörda framtvingat en personalökning.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen tillstyrker jag,

att Kungl. Majit inhämtar riksdagens medgivande till att statskontorets ickeordinariepost

under löpande budgetår må överskridas med ett belopp, som i

överensstämmelse med statskontorets förslag torde böra beräknas till 7 500

kronor. Jag hemställer därför att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för statskontoret

uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1945/46 överskridas med högst

7 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

43

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter

under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid

följande.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[1.] 13. Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid

utökning av ofullständiga jordbruk, reservationsanslag. Under denna anslagstitel

har för vartdera av budgetåren 1940/41 och 1941/42 anvisats ett

reservationsanslag av 75 000 kronor. Med hänsyn till tillgängliga reservationer

å anslaget har för budgetåren 1942/43 och 1943/44 anslagsanvisningen

begränsats till 25 000 kronor årligen. För budgetåret 1944/45 har liksom för

innevarande budgetår (IX. H. T. 45, p. 143; r. skr. nr 9) anslaget av samma

anledning endast uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor. Beträffande

bestämmelserna för anslagets användning hänvisas till statsliggaren

s. 800.

Enligt uppgift från egnahemsstyrelsen utgjorde reservationen å anslaget

den 1 juli 1945 omkring 47 000 kronor.

Jag torde få erinra därom, att riksdagen i skrivelse den 21 mars 1945, nr

116, medgivit, att av förevarande anslag finge under budgetåret 1945/46 disponeras

högst 50 000 kronor till viss försöksverksamhet för åstadkommande

av bättre fastighetsarrondering i Norrland. Genom beslut den 25 maj 1945

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departementschefen.

har Kungl. Majit i samband med inrättandet av lokala jordnämnder i Västernorrlands

och Norrbottens län för berörda verksamhet föreskrivit bland

annat, att vardera jordnämnden skulle äga att under budgetåret 1945/46 tills

vidare från ifrågavarande anslag bevilja bidrag till inlösen av byggnader till

belopp av högst 10 000 kronor.

I skrivelse den 25 januari 1946 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas ett anslag

av ytterligare 200 000 kronor för bidrag till inlösen av vissa byggnader vid

utökning av ofullständiga jordbruk. Styrelsen har i sin framställning anfört

bland annat följande.

Åtgången av medel för här ifrågavarande ändamål har under senare tid

visat en kraftig ökning. I avseende härå må nämnas att, medan summan av

beviljade dylika bidrag till inlösen av överflödiga byggnader under budgetåren

1942/43 och 1943/44 stannade vid 46 700 kronor respektive 61 900 kronor,

det sammanlagda bidragsbeloppet under budgetåret 1944/45 ökade till

86 000 kronor och redan under första hälften av innevarande budgetår stigit

till ej mindre än 115 200 kronor.

Denna stora ökning av belastningen å anslaget, vilken icke kunde förutses

vid den jämförelsevis tidiga tidpunkt då medelsbehovet för innevarande

budgetår beräknades, har föranlett att tillgångarna å anslaget nu äro helt

förbrukade. Hos egnahemsstyrelsen föreligga redan åtskilliga ansökningar

örn statsbidrag till inlösen av överflödiga byggnader, vilka ansökningar på

grund av brist på medel måste tills vidare vila. Det är icke anledning vänta

annat än att, såsom regelmässigt är fallet, efterfrågan på dylika medel skall

bliva än större under andra hälften av budgetåret än under första hälften.

Erinras må vidare, att enligt statsmakternas beslut de i Norrland inrättade

lokala jordnämnderna givits bemyndigande att i samband med den av dem

bedrivna verksamheten av nu ifrågavarande anslag under innevarande budgetår

disponera ett belopp av intill 50 000 kronor.

Vid nu angivna förhållanden torde det vara ofrånkomligt att ifrågavarande

reservationsanslag skyndsamt förstärkes, så att inneliggande och inkommande

bidragsansökningar kunna handläggas och verksamheten på området

icke nödgas temporärt stanna av. Egnahemsstyrelsen hemställer därefter att

åtgärder måtte vidtagas för anvisande å tilläggsstat av medel till förstärkning

av anslaget, förslagsvis ett belopp av 200 000 kronor.

Såsom framgår av vad i ärendet anförts, ha de vid ingången av löpande

budgetår för ifrågavarande ändamål disponibla medlen visat sig otillräckliga.

I betraktande av den stora betydelse förevarande bidragsverksamhet

äger för tillskapandet av mera bärkraftiga jordbruk synes en förstärkning

av anslaget böra ske. Vid beräkningen av det ytterligare medelsbehovet böra

jämväl beaktas de anspråk, som under det löpande budgetåret ställas på

anslaget till följd av den beslutade försöksverksamheten för åstadkommande

av en bättre fastighetsarrondering i Norrland. Med hänsyn till nu angivna

förhållanden synes å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 böra

anvisas det av egnahemsstyrelsen angivna beloppet, 200 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

45

att till Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa byggnader

vid utökning av ofullständiga jordbruk å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ..........................kronor 200 000.

I. Fiskeriväsendet.

[2.] 19. Kostnader för viss utprickning i Skagerack. Sedan hösten 1941

lia till ledning för de svenska västkustfiskarena funnits utlagda sjömärken,

utmärkande den västra gränsen av det för fiske tillåtna området öster om

det tyska minbältet i Skagerack. Sådana sjömärken ha efter beslut av Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall anskaffats och iordningställts av lotsstyrelsen, varefter

de utlagts genom chefens för marinen föranstaltande. Sålunda utlades

genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941 tre s. k. konprickar i

härför avsett område. Sedan dessa prickar till följd av den tyska minspärrens

utvidgning 1942 gått förlorade, utsattes jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22

januari 1943 tre nya prickar, varefter genom beslut den 3 mars 1944 utlades

ytterligare två konprickar ii dessa farvatten. Medel till anskaffandet och

iordningställandet av dessa prickar samt, i förekommande fall, för reparation

av dem ha anvisats från anslagen under nionde huvudtiteln till Befrämjande

i allmänhet av fiskerinäringen eller Extra utgifter.

Efter det chefen för marinen i skrivelse den 2 juni 1944 meddelat, att

tre av ifrågavarande prickar kommit att befinna sig inne i det tyska minbältet

samt att möjlighet icke förefunnes att bärga desamma, bemyndigade

Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1944 lotsstyrelsen att snarast möjligt

anskaffa och iordningställa tre nya konprickar, varjämte Kungl. Majit förklarade

sig framdeles vilja meddela beslut i fråga om anvisande av medel

för bestridande av lotsstyrelsens kostnader härför.

I skrivelse den 27 februari 1945 hemställde chefen för marinen sedermera,

att, då samtliga fem konprickar försvunnit från sina platser, fem nya prickar

med förankringsanordningar måtte anskaffas och utläggas. I beslut den 23

mars 1945 uppdrog Kungl. Majit åt lotsstyrelsen att anskaffa och iordningställa

fem prickar. Kungl. Majit förklarade sig tillika såsom i sistberörda beslut

framdeles vilja meddela beslut i fråga örn anvisande av medel för bestridande

av lotsstyrelsens kostnader för omförmälda materiels anskaffande

och iordningställande.

Slutligen anförde chefen för marinen i skrivelse den 4 augusti 1945, att

ifrågavarande fem prickar, vilka av svenska marinen överlämnats till vederbörande

tyska myndigheter för att utläggas genom dessas försorg, på grund

av det tyska sammanbrottet icke blivit utlagda samt att prickarna sedermera

återlämnats till Sverige, därvid dock till prickarna hörande förankringsmateriel

icke återställts. I anledning härav uppdrog Kungl. Majit den

27 september 1945 åt lotsstyrelsen att snarast möjligt anskaffa för ifrågavarande

prickar erforderlig förankringsmaleriel samt alt iordningställa de
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

samma. I samband härmed förklarade sig Kungl. Majit framdeles vilja, på

framställning av lotsstyrelsen, meddela beslut i fråga örn medel till bestridande

av styrelsens samtliga kostnader för utprickning i berörda farvatten.

I skrivelser den 4 oktober 1944 och den 11 december 1945 har lotsstyrelsen

meddelat, att styrelsens sammanlagda kostnader för anskaffande och

iordningställande av utprickningsmateriel jämlikt Kungl. Majis tre sistnämnda

beslut uppgått till 15 313 kronor 40 öre.

Till täckande av lotsstyrelsen utgifter för anskaffande och iordningställande

av ifrågavarande sjömärken ha medel icke anvisats av Kungl. Majit

intill ett belopp av 15 313 kronor 40 öre. Medel synas emellertid snarast böra

ställas till lotsstyrelsen förfogande för detta ändamål. Då härför tidigare använda

anslag icke nu lämpligen kunna anlitas, synas särskilda medel böra

anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i form av ett

särskilt anslag, benämnt Kostnader för viss utprickning i Skagerack. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för viss utprickning i Skagerack å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 15 400.

J. Skogsväsendet.

[3.] Kostnader för virkesmätning. Detta anslag är för innevarande budgetår

uppfört med 80 000 kronor. Från anslaget avses skola beslridas de

kostnader, som kunna uppkomma i anledning av lagen den 30 juni 1942

(nr 453) med vissa bestämmelser örn mätning av ved och annat virke.

Med stöd av Kungl. Majits bemyndiganden den 24 november 1944 och

den 4 maj 1945 ha tillkallats en utredningsman och elva sakkunniga personer

att inom skogsstyrelsen biträda vid överarbetning av vissa föreskrifter

rörande virkesmätning och därmed sammanhängande frågor. Därjämte har

skogsstyrelsen tillkallat fem personer att såsom experter biräda inom styrelsen

vid viss del av utredningen. Utredningsarbetet bedrives efter två linjer,

dels beträffande ifrågasatt ny lagstiftning å området, dels ock för åstadkommande

av enhetliga mätningsföreskrifter avseende i huvudsak timmer och

massaved.

I skrivelse den 13 februari 1946 har skogsstyrelsen hemställt om medgivande

för styrelsen att verkställa vissa provmätningar samt att medel härför

måtte ställas till styrelsens förfogande. Skogsstyrelsen har i sin skrivelse

erinrat att jämlikt kungörelsen den 31 december 1943 (nr 944) mätning av

massaved och sågtimmer m. m. skall, där mätningen är avsedd att ligga till

grund för bestämmande av vederlag för virket, utföras enligt av skogsstyrelsen

meddelade föreskrifter i den mån Kungl. Majit ej därom särskilt förordnat.

Där så finnes påkallat, skola skilda föreskrifter kunna utfärdas för

olika delar av riket. Styrelsen har därefter anfört.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

47

Med stöd av kungörelsen 944 1943 har skogsstyrelsen genom särskilda cirkulär

utfärdat bland annat mätningsinstruktioner för massaved (och träullsved)

av barrträd (cirkulär nr 3 A) samt för sågtimmer av barrträd (cirkulär

nr 4 A). Förstnämnda instruktion innehåller bestämmelser örn mätning av

massaved (träullsved) i travat mått, gällande för hela landet. Sådan mätning

förekommer emellertid huvudsakligen endast i Götaland och Svealand med

undantag av Värmland. För landet i övrigt mätes massaveden regelmässigt

i fast mått. Beträffande sådan mätning är i skogsstyrelsens instruktion angivet,

att de mätningsinstruktioner och övriga föreskrifter, som fastställts av

Norrbottens tumningsförening, Skellefteå tumningsförening, Umeå tumningsförening

u. p. a., Örnsköldsviks tumningsförening, Angermanälvens tumningsförening,

Sundsvalls virkesmätningsförening u. p. a.. Ljusnans tumningsförening,

Dalälvarnas tumningsförening u. p. a. och Wermländska inmätningsföreningen,

tillsvidare må tillämpas för respektive föreningars stadgeenliga

verksamhetsområden. På motsvarande sätt finnes i mätningsinstruktionen

för sågtimmer av barrträd angivet, att de mätningsinstruktioner och föreskrifter

i övrigt, som fastställts av nämnda virkesmätningsföreningar, skola tilllämpas

inom respektive föreningars stadgeenliga verksamhetsområden. Det

bör dock framhållas, att ändring i virkesmätningsföreningarnas berörda instruktioner

icke ina. så länge nuvarande lagstiftning är gällande, vidtagas

utan skogsstyrelsens medgivande.

De av de olika virkesmätningsföreningama utfärdade mätningsinstruktionerna

äro sinsemellan olika. Vad angår mätning av massaved i fast mått

verkställa två föreningar (Ljusnans och Wermländska tumningsföreningarna)

mätningen av veden på mitten. Den ena föreningen mäter veden i fasta och

den andra i varierande längder. Samtliga övriga föreningar, som tillämpa

mätning i fast mått. mäta veden i varierande längder och i topp. Kubikmassan

erhålles med tillhjälp av särskilda kuberingstabeller. s. k. flottningskubiktabeller.

Olika sådana tabeller användas.

För virkets värdesättning är icke endast kvantitet utan även kvalitet av

betydelse. Även där massaveden skall användas till samma fabrikation och

kraven på dess kvalitet borde vara ensartade inom olika områden, behandlas

virket med hänsyn till förekomsten av kvalitetsfel ej likartat inom olika virkesmätningsföreningar.

Sålunda tillåta vissa föreningar icke röta i prima

sulfitved, medan andra härutinnan medgiva viss tolerans i varierande omfattning.

I vissa föreningar tillåtas liven andra fel i begränsad omfattning

utan avdrag medan det inom andra sker mot avdrag å kubikmassan.

Styrelsen, som icke kunnat finna denna ordning med olika mätningsinstruktioner

tillfredsställande, har härom anfört följande.

Försäljning av virke försvåras nu när den skall äga rum inom ett annat

område än där inmätningen verkställts. Ett fullt enhetligt mätningssystem

skulle sålunda underlätta virkeshandeln. Först genom ett sådant möjliggöres

vidare upprättande av en tillförlitlig avverkningsstatistik. Å prisbildningens

område måste det också vara en avgjord fördel med en sådan enhetlighet.

För närvarande kunna nämligen virkespriserna inom olika virkesmätningsloreningars

områden endast med svårighet och ofullständigt jämföras med

varandra. Jämväl andra fördelar av mera organisatorisk natur äro förenade

med enhetliga mätningsregler. Sålunda skulle därigenom mätningspersonalens

utnyttjande underlättas. Slutligen torde ett enhetligt mätningssystem möjliggöra

en rationellare utbildning av mätningspersonal och därigenom på

längre sikt vara ägnat att göra mätningen säkrare och bedömningen enhetligare.

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att ett ändamålsenligt orga
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

niserat virkesmätningsväsende är av direkt nationalekonomisk betydelse. Om

mätningen av virke verkställes på rätt sätt, kan den sålunda väsentligt bidraga

till en lämpligare aptering av virket än vad som eljest vanligen blir

fallet och därigenom till ett större uttag av gagnvirke ur skogen. Genom ett

rationellt mätningssystem möjliggöres vidare en lämplig hushållning med virket

på så sätt att man kan undvika att använda värdefullare virkessortiment

för ändamål som kunna tillgodoses genom mindre värdefulla. De vinster

som i dessa hänseenden kunna ernås äro av betydande storleksordning

men äro svåra att siffermässigt angiva; de framträda såväl för skogsägaren

i form av ökat rotvärde som för landet i dess helhet genom stigande inkomster

av skogsbruket. Betydelsen av en lämplig hushållning med virkesförrådet

är i nuvarande läge med råvarubrist för träindustrien särskilt stor. Även andra

fördelar av ekonomisk art äro emellertid förenade med en ändamålsenlig

virkesmätning. Då en riktig mätning förutsätter en väl genomförd uppläggning

av virket, främjar denna virkesvården därigenom att förluster i form

av lagringsskada och sjunkning i flottled kunna undvikas. Ett enhetligt mätningssystem

underlättar också en rättvisare skattefördelning.

Det av styrelsen bedrivna utredningsarbetet har i vad detsamma avser

åstadkommande av enhetliga mätningsföreskrifter hittills huvudsakligen omfattat

utarbetandet av instruktion för mätning av massaved i fast mått. Styrelsen

har emellertid funnit lämpligt att de förslag som härvid framlagts prövas

i praktisk mätning, innan de slutligen fastställas. Ett program har därför

utarbetats för ganska omfattande provmätningar. Styrelsen har härom anfört.

Dessa provmätningar skola ha till syfte att i olika hänseenden ådagalägga

förslagens fördelar och nackdelar i jämförelse med nu använda instruktioner.

Då förslagen innefatta att veden skall mätas å mitt, böra provmätningarna

sålunda utvisa, huruvida en sådan mätning lämnar ett bättre resultat än

mätning i topp utan alltför stor kostnadsökning. Hos gran, men däremot ej

lika lagbundet hos tall, står stockens avsmalning i viss relation till dess kvistighet.

Granstockarna torde därför kunna kvalitetbedömas i fråga örn förekomsten

av kvist örn avsmalningen fastställts. Genom mätningar å fältet i

samband med fabriksundersökningar torde närmare kunna påvisas, vilken inverkan

virkets avsmalning har å dess kvalitet. I detta sammanhang erbjuder

en av fil. kand. Almqvist och jägmästaren Hallman utarbetad metod för

bestämmande av kubikmassan hos virket särskilt intresse. Metoden innebär

att virket mätes både i topp och rot. Härigenom skulle såväl virkets kubikmassa

som dess avsmalning kunna fastställas till sina rätta värden. En närmare

prövning jämväl av denna metod framträder därför som önskvärd. Genom

provmätningar böra vidare fastställas de svårigheter som föreligga för

att kunna bestämma olika föreslagna kvalitetsklasser även i andra hänseenden

än beträffande kvist. Enär barken saknar värde för massaindustrien

måste särskilt undersökas, om barkning erfordras å mätställena (mitt eller

topp) eller om den verkliga vedvolymen kan bestämmas med tillräcklig noggrannhet

utan barkning. Olika mätningsmetoder äro mer eller mindre arbetskrävande

i fråga om virkets avlastning och uppläggning samt längd- och

diametermätning. Särskilda svårigheter kunna uppstå, om virket måste uppläggas

i trånga bäckdalar eller i högvältor. Även dessa förhållanden böra belysas

genom provmätningar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

49

Beträffande kostnaderna för provmätningarna har styrelsen framhållit att

dessa, som beräknades till 50 000 kronor, syntes böra bestridas från det under

nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Kostnader för virkesmätning.

I likhet med skogsstyrelsen finner jag lämpligt, att de av styrelsen utarbetade

förslagen till instruktion för mätning av massaved prövas i praktisk

mätning innan sådan instruktion slutgiltigt fastställes. Det av styrelsen framlagda

programmet härför giver mig icke anledning till erinran. Riksdagens

medgivande torde böra inhämtas att för ändamålet erforderligt belopp, som

av skogsstyrelsen beräknats till 50 000 kronor, må bestridas från anslaget till

Kostnader för virkesmätning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att för anordnande av i det föregående omförmälda

provmätningar må tagas i anspråk högst 50 000 kronor

av det å riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Kostnader för virkesmätning.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

Departements
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 163.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

51

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför

därvid följande.

F. Diverse.

[1.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats

sammanlagt 250 000 kronor, varav 125 000 kronor på tilläggsstat. Vid ingången

av budgetåret förefanns å anslaget en mindre reservation av i runt

tal 5 900 kronor. Behållningen å anslaget utgjorde vid utgången av februari

1946 i runt tal 67 500 kronor.

Under första kvartalet av löpande budgetår uppgingo kostnaderna för kommittéer

och utredningar genom sakkunniga till i runt tal 62 000 kronor

eller alltså till i det närmaste hälften av det för budgetåret ursprungligen

disponibla beloppet. Större delen av dessa kostnader hänförde sig till fyra

mera omfattande utredningar, vilka börjat sin verksamhet redan tidigare,

nämligen försäkringsutredningen, elkraftutredningen, 1943 års sjöbefälssakkunniga

och tjänstepensionsutredningen.

Under den gångna delen av budgetåret har vidare ett stort antal nya utredningar

igångsatts inom handelsdepartementet. Till avsevärd del äro dessa

utredningar begärda av riksdagen. Bland denna grupp av utredningar märkas

1945 års skoutredning, 1945 års försäkringsutredning, utredningen rörande

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

rationalisering av gat- och kantstensindustrierna samt 1946 års sjömanskommitté.

Även andra utredningar ha emellertid på min hemställan tillkallats.

Åtskilliga av dessa falla inom det ordinära administrativa arbetet såsom

1945 års gruvutredning, utredningen angående reglering av fastighetsmäklaryrket

och utredningen rörande den fortsatta utbyggnaden av statens hantverksinstitut.

Andra utredningar åter äro betingade av behovet att nu, i samband

med övergången från krisekonomi till en mera normal fredsekonomi,

upptaga till behandling vissa frågor, som fått stå tillbaka under krigsåren.

Det har därjämte visat sig nödvändigt att undersöka av kriget förorsakade

strukturförändringar inom näringslivet. Det må vidare erinras att åtskilliga

frågor, som under krishushållningen utretts genom krisorgan, numera falla

inom handelsdepartementets arbetsområde. Exempel härpå äro spörsmålet

örn förläggning av en superfosfatfabrik till Norrbotten och frågor rörande

vissa beredskapsindustriers fortsatta verksamhet. Större delen av de nu

nämnda utredningarna handhavas av särskilda, inom departementet tillkallade

sakkunniga.

För att det sålunda angivna utredningsprogrammet skall kunna fullföljas,

är det nödvändigt att kommittéanslaget förstärkes. En överslagsberäkning

angående medelsbehovet har givit vid handen, att utgifterna för budgetåret

kunna uppskattas till omkring 375 000 kronor. På grund härav torde anslaget

nu böra förstärkas med 125 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av ....................kronor 125 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

J.-G. Nilsson.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

53

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhusliållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,.

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid

följande.

C. Statlig lagerhållning m. m.

[1.] 5. Täckande av vissa förluster å statens reservförrådsnämnds verksamhet

under räkenskapsåret 1944/45. I propositionen nr 36 till 1939 års

urtima riksdag angående rätt till återköp av varor för statens reservförråd

m. m. framhöll föredragande departementschefen bl. a., att i vissa fall en försäljning

av lagrade varor till lägre pris än dagspriset, dock lägst självkostnadspriset,

kunde tänkas ifrågakomma av prispolitiska skäl. Försäljningssumman

bleve därvid otillräcklig för ett vidmakthållande av lagren och innefattade

icke heller en kapitalvinst, som tilläte nedskrivning av de nyinköpta

varorna till det ursprungliga självkostnadspriset. I dessa fall nåddes ett ur

finansiell synpunkt tillfredsställande resultat, om man tillämpade principen,

att täckning på driftbudgeten omedelbart anvisades för det belopp, varmed

köpeskillingen understege det beräknade dagsvärdet av det försålda lagret.

Erforderliga täckningsmedel torde få utgå av det å förskottsstaten för försvarsväsendet

m. m. uppförda anslaget till allmänna utgifter för pris- och

handelsreglerande åtgärder.

Genom beslut den 3 oktober 1941 ålade Kungl. Majit statens reservförrådsnämnd

att till Kungl. Majit inkomma med uppgift dels efter utgången

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

av varje budgetår om den minskning i inkomster, som uppstått genom att

nämnden i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter vid försäljning

av varor tillämpat priser, understigande gällande marknadspriser å vederbörande

varuslag, dels ock månadsvis örn verkställda inköp och därvid

betingade inköpspriser samt om gällande marknadspris inom Sverige för de

inköpta varorna. Tillika förklarade Kungl. Majit sig vilja med stöd av sådana

uppgifter årligen till prövning upptaga frågan om anvisande av medel

från driftbudgetanslag för ersättning av den inkomstminskning, som uppkommit

på grund av försäljningar under gällande marknadspris eller under

erlagda inköpspris.

Slutligen föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 26 mars 1943, att reservförrådsnämnden,

oavsett av Kungl. Majit lämnat inköpsbemyndigande,

icke finge utan särskilt medgivande av Kungl. Majit verkställa inköp av någon

vara i utlandet i fall köpet skulle föranleda sådan stegring av nämndens

genomsnittliga anskaffningskostnad för varuslaget i fråga, att vid tillämpning

av hittillsvarande regler för prissättningen, nämndens pris vid försäljning

skulle komma att överstiga i Sverige gällande marknadspris för samma

varuslag.

I skrivelse den 22 februari 1946 har statens reservförrådsnämnd hemställt

örn medel för täckande av vissa förluster, vilka under räkenskapsåret 1944/

45 uppstått för nämnden genom försäljning av varor, som nämnden enligt

särskilda uppdrag av Kungl. Majit inköpt. Nämnden har därvid anfört, att

förlusterna uppstått å försäljning av fönsterglas, flytande harts och aluminium.

De föreliggande omständigheterna beträffande dessa tre varuslag behandlas

i det följande var för sig.

a) Fönsterglas. Genom beslut den 26 maj 1944 uppdrog Kungl. Majit åt

reservförrådsnämnden att importera 1 000 ton fönsterglas från Amerikas

förenta stater. I anledning av en från nämnden sedermera gjord framställning

beslöt Kungl. Majit den 23 mars 1945 bemyndiga nämnden att vid försäljning

av fönsterglas från statens reservlager tillämpa vid försåtjningstillfället

gällande marknadspris i Sverige, även om detta vore lägre än nämndens

självkostnadspris.

I sin skrivelse uppgiver reservförrådsnämnden, alt ifrågavarande glas importerats

för en kostnad av 865 461 kronor 10 öre samt därefter försålts till

marknadspris, varvid uppstått en förlust för nämnden av 334 461 kronor

10 öre.

b) Flytande harts. Genom beslut den 15 maj 1942 uppdrog Kungl. Majit

åt reservförrådsnämnden att inköpa omkring 6 000 ton inom landet tillverkad

flytande harts.

Genom beslut den 23 juli 1943 godkände Kungl. Majit ett mellan statens

industrikommission, å ena, samt vissa företag, vilka i förädlingssyfte använde

flytande harts, å andra sidan, träffat avtal örn inrättande inom industrikommissionen

av en clearingkassa för flytande harts. Enligt avtalet

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

55

skulle företagen, under förutsättning av viss höjning av priserna å raffinerat

sulfatharts, hartsbeck och kokillolja, till kassan inbetala en clearingavgift

för av företagen bearbetad flytande harts. Kassans medel skulle användas i

syfte att möjliggöra en merproduktion av flytande harts utan att de därav

betingade ökade produktionskostnaderna nödvändiggjorde en ökning av utförsäljningspriset

ävensom att i övrigt åstadkomma enhetligt utförsäljningspris

å flytande harts. I beslutet bemyndigade Kungl. Maj:t industrikommissionen

bland annat att till företag för förädling av flytande harts utbetala

bidrag till inköp av flytande harts från reservförrådsnämnden med det belopp,

varmed reservförrådsnämndens utförsäljningspris å flytande harts kunde

överstiga eljest gällande marknadspris. Slutligen uppdrog Kungl. Maj:t

åt reservförrådsnämnden att från företag, anslutna till Svenska pappers11

riik stören i ngen, efter anvisningar av industrikommissionen inköpa högst

3 400 ton flytande harts ävensom att, likaledes efter anvisningar av sagda

kommission, försälja av nämnden inköpt flytande harts.

Sedan förut omnämnda clearingavtal på grund av uppsägningar från förädlingsföretagen

upphört att gälla, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den

22 september 1944 åt reservförrådsnämnden att — sedan behållningen i

clearingkassan för flytande harts icke längre försloge för utbetalande av

prisbidrag jämlikt Kungl. Majits beslut den 23 juli 1943 —- vid försäljning

av flytande harts till ifrågavarande förädlingsföretag tillämpa eljest gällande

marknadspris å sådan harts. Tillika förklarade sig Kungl. Majit vilja

framdeles, efter framställning av reservförrådsnämnden, meddela beslut om

täckandet av nämndens förlust på grund av ifrågavarande försäljning av

flytande harts.

I sin nu förevarande skrivelse anför reservförrådsnämnden i denna del i

huvudsak följande: Nämndens lager av flytande harts hade den 1 juli 1944

uppgått till i runt tal 5 563 ton. Nämndens självkostnader för detta parti

hade uppgått till 2 315 650 kronor 23 öre. Partiet hade sedermera försålts

till vid försäljningstillfällena gällande marknadspris i Sverige till ett sammanlagt

belopp av 1 690 458 kronor 83 öre. Å affären hade för reservförrådsnämnden

uppstått en förlust av 625 191 kronor 40 öre. Då behållningen

i clearingkassan för flytande harts — vilken torde få användas för täckande

av nämndens förlust -— uppginge till 301 529 kronor 3 öre, skulle det återstående

belopp, för vilket täckning erfordrades, utgöra 323 662 kronor 37

öre.

c) Aluminium. Genom beslut den 9 oktober 1942 bemyndigade Kungl.

Majit reservförrådsnämnden att med Svenska aloxidverken aktiebolag och

aktiebolaget Svenska aluminiumkompaniet träffa uppgörelse örn inköp av

intill 2 970 ton aluminium av lägst 99,0 procent renhet till ett grundpris av

4 kronor 20 öre per kilogram för aluminiummetall av 99,3 procent renhet.

Tillika förordnade Kungl. Majit, att priset å aluminium med en renhet av

99,3 procent skulle vid försäljning från reservförrådsnämnden tills vidare

utgöra 4 kronor 55 öre för kilogram.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungrl. Maj:ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

Vidare bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 4 februari 1944 reservförrådsnämnden

att dels för en kvantitet om 518 ton aluminium, som

reservförrådsnämnden inköpt av ovannämnda båda bolag efter det nämnden

erhållit täckning för ett till bolagen lämnat förskott å 2 000 000 kronor, erlägga

betalning efter ett pris av 4 kronor 55 öre per kilogram, dels ock av

bolagen under år 1944 till samma pris inköpa ytterligare en kvantitet av

1 100 ton aluminium. För bestridande av kostnaderna för inköp av inom

landet framställt aluminium skulle reservförrådsnämnden ur investeringsanslaget

till Förlagskapital för inköp av förnödenheter m. m. erhålla ett belopp

av högst 5 005 000 kronor.

Genom beslut den 26 januari 1945 bemyndigade Kungl. Maj:t reservförrådsnämnden

att vid försäljning av aluminium från statens reservlager tilllämpa

vid försäljningstillfället gällande marknadspris i Sverige, även örn

detta vore lägre än självkostnadspriset.

I sin nu förevarande skrivelse framhåller reservförrådsnämnden, att nämndens

totala lager av aluminium den 1 juli 1944 uppgått till i avrundat tal

5 310 ton, varav 1 506 ton inköpts före kriget till ett pris av i runt tal 1 krona

80 öre per kilogram. Självkostnaderna för detta lager hade utgjort 19 062 664

kronor 14 öre eller 3 kronor 59 öre för kilogram. Under räkenskapsåret

1944/45 hade försålts sammanlagt 1 875 679 kilogram aluminium till ett genomsnittspris

av 2 kronor 83 öre för kilogram. Nämndens förlust å ifrågavarande

försäljning hade, därest ovannämnda clearade medelinköpspris för

importerad och inhemsk aluminium av 3 kronor 59 öre för kilogram lades

till grund för beräkningen, uppgått till 1 425 516 kronor 4 öre.

Slutligen har reservförrådsnämnden framhållit, att nämndens förluster

under räkenskapsåret 1944/45 på försäljning av nu ifrågavarande varupartier

således uppgått till (334 461:10 + 323662:37 + 1 425 516:04=) 2 083 639

kronor 51 öre, samt anhållit att medel måtte anvisas för täckande av dessa

förluster.

De förluster, för vilka reservförrådsnämnden nu begärt täckning, ha i

samtliga fall uppkommit därigenom, att sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt reservförrådsnämnden

att i prisutjämnande syfte verkställa inköp av vissa

varukvantiteter till import- eller tillverkningspris, varorna med Kungl. Maj:ts

medgivande utförsålts till pris, som understigit inköpspriset. Tidigare

har i sådana fall reservförrådsnämndens förlust täckts genom att medel

anvisats från det å förskottsstat upptagna anslaget till pris- och handelsreglerande

åtgärder. Då emellertid den av riksdagen för budgetåret 1945/46 godkända

beredskapsstaten för försvarsväsendet icke fastställts att lända till

efterrättelse såsom förskottsstat, står denna möjlighet icke längre till buds.

Frågan om utformningen av det finansiella underlaget för den av reservförrådsnämnden

bedrivna verksamheten och örn sättet för reglering av uppkommande

förluster torde böra upptagas till omprövning i samband med

att ställning tages till organisationen av den ekonomiska försvarsberedskapen.

I avvaktan på att så kan ske, synes — trots att de nu anmälda förlusterna

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

57

torde kunna regleras med disponibla överskottsmedel — täckning av dessa

förluster liksom hittills böra ske genom att särskilt anslag anvisas för ändamålet.

Mot reservförrådsnämndens beräkningar av de för förlusternas täckande

erforderliga beloppen har jag intet att erinra. Jag förutsätter därvid, att överskottet

å den inom industrikommissionen upprättade clearingkassan för flytande

harts må, såsom reservförrådsnämnden angivit, användas till täckande

så långt ske kan av reservförrådsnämndens förlust å försäljningar av denna

vara.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Täckande av vissa förluster å statens reservförrådsnämnds

verksamhet under räkenskapsåret 1944/45 å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av .................................. kronor 2 084 000.

[2.] 6. Ytterligare utgifter för undanförsel av varuförråd. Genom beslut

den 20 mars 1942 lämnade Kungl. Majit med stöd av 2 och 3 §§ lagen

den 21 juni 1940 (nr 645) örn skyldighet att bortföra varuförråd, statens

livsmedelskommission bemyndigande att förordna, att ett parti sojabönor,

som upplagts hos aktiebolaget Karlshamns oljefabriker i Karlshamn, skulle

bortföras till ort, som kommissionen bestämde. Med anledning härav förordnade

livsmedelskommissionen genom särskilda beslut den 9 och den 20

april 1942, att ovannämnda parti sojabönor skulle bortföras till Grimslöv i

Kronobergs län.

Ifrågavarande undanförsel verkställdes genom bolagets försorg. Sedan riksvärderingsnämnden

genom utslag den 3 mars 1943, den 29 december 1943,

den 17 maj 1944 och den 23 februari 1945 fastställt, att bolaget vore berättigat

till ersättning för kostnader, som vore förenade med undanförseln, med

sammanlagt 34 572 kronor 78 öre, anvisade Kungl. Majit genom beslut den

7 maj 1943, den 4 februari 1944 och den 11 maj 1945 till täckning av livsmedelskommissionens

kostnader i anledning av undanförseln berörda belopp

ur det under elfte huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till allmänna

utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder.

Sedan ifrågavarande varuparti numera återtransporterats till Karlshamn

och bolaget begärt ersättning för de ytterligare kostnader, som uppkommit i

anledning av undanförseln, har riksvärderingsnämnden genom utslag den 15

februari 1946 fastställt ersättningen till 22 836 kronor 72 öre.

I skrivelse den 1 mars 1946 har livsmedelskommissionen — under förmälan

att kommissionen av tillgängliga men för annat ändamål avsedda medel

utanordna! det genom riksvärderingsnämndens sistberörda utslag fastställda

ersättningsbeloppet, 22 836 kronor 72 öre — hemställt, att Kungl. Majit ville

ställa beloppet i fråga till kommissionens förfogande för täckande av berörda

utgift.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

De ersättningsbelopp, som staten blivit skyldig utgiva i anledning av den

i livsmedelskommissionens framställning avsedda undanförseln, ha tidigare

täckts genom att erforderliga medel anvisats ur det på förskottsstaten för

försvarsväsendet uppförda anslaget till pris- och handelsreglerande åtgärder.

Då emellertid den av riksdagen för budgetåret 1945/46 godkända beredskapsstaten

för försvareväsendet icke fastställts att lända till efterrättelse såsom

förskottsstat, måste det nu ifrågavarande ersättningsbeloppet täckas i annan

ordning.

För ändamålet torde särskilt anslag uppföras under elfte huvudtiteln å

tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Då riksdagen å denna

tilläggsstat redan anvisat ett anslag till Undanförsel av varuförråd, torde

nu förevarande anslag böra benämnas Ytterligare utgifter för undanförsel

av varuförråd. Det för ändamålet erforderliga beloppet har fastställts genom

riksvärderingsnämndens utslag till 22 836 kronor 72 öre. Anslaget torde böra

uppföras med ett till 23 000 kronor avrundat belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare utgifter för undanförsel av varuförråd

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av .......................... kronor 23 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

59

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, och statsrådet Sköld,

i egenskap av särskilt förordnad föredragande, anmäla härefter under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 m. m., varvid

statsrådet Sköld anmäler ärendena under punkterna 1, 2 och 3 samt departementschefen

ärendet under punkt 4.

Statsrådet Sköld anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1.] 1. Vissa byggnadsarbeten m. m. 1943 års riksdags beslut örn anvisande

av medel för de centrala tvätt- och reparationsanstalterna i Stockholm

och Boden samt på Gotland (prop. 179, riksdagens skrivelse nr 320) innebar

bland annat, att kostnaderna intill ett belopp av 1 880 000 kronor skulle bestridas

från de under förs vars väsendets fastighetsfond för budgetåret 1943/

44 anvisade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten m. m., varav

1 230 000 kronor från det under arméförvaltningens delfond uppförda anslaget,

400 000 kronor från det under marinförvaltningens delfond uppförda

anslaget och 250 000 kronor från det under flygförvaltningens delfond uppförda

anslaget.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Sedan försvarets fabriksfond inrättats från och med budgetåret 1944/45,

skola de sålunda angivna anslagsmedlen enligt beslut av Kungl. Maj:t anses

anvisade å fabriksfonden. Medlen ''ha även upptagits till redovisning under

nämnda fond.

Ersättning torde böra beredas nämnda investeringsanslag för de belopp,

som sålunda överförts från dessa anslag. Jag föreslår därför, att såsom investeringar

i försvarets fastighetsfond äskas tilläggsstatsanslag å 1 230 000 kronor,

400 000 kronor och 250 000 kronor till respektive anslag under de olika

delfonderna.

Avskrivning av investeringar i fabriksfonden sker med anlitande av driftmedel

som stå till förfogande för försvarets fabriksstyrelse. Till följd härav

ha de mot förenämnda anslagsbelopp svarande avskrivningsmedlen såsom

icke längre erforderliga överförts till budgetutjämningsfonden. För de av mig

föreslagna investeringarna torde därför erfordras anvisande av däremot svarande

medel för grundavskrivning. Fråga därom torde få anmälas av chefen

för finansdepartementet.

Under respektive delfonder i det följande återkommer jag lill förevarande

anslagsfrågor, såvitt rör marinen och flygvapnet. I detta sammanhang får

jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av .................. kronor 1 230 000.

Marinens delfond.

[2.] 12. Vissa byggnadsarbeten m. m. Under hänvisning till vad jag i det

föregående under punkt 1 anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av .................. kronor 400 000.

Flygvapnets delfond.

[3.] 15. Vissa byggnadsarbeten m. ni. Under hänvisning till vad jag i det

föregående under punkt 1 anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .................................... kronor 250 000.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

61

Härefter anför statsrådet Vougt följande.

VI. Fonden för låneunderstöd.

[4.] a. Värnpliktslån. Enligt beslut av 1945 års riksdag har inrättats en

särskild lånefond, Värnpliktslånefonden, avsedd för värnpliktigt befäl m. ra.

samt visst avgående fast anställt manskap. Förutom från denna fond utgivas

även värnpliktslån dels enligt förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824 med

ändring 1942: 522) om värnpliktslån, dels enligt kungörelsen den 25 maj

1945 (nr 195) om värnpliktslån till viss långtidsinkallad militär personal

och dels enligt kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 495) angående värnpliktslån

till vissa under militärtjänst skadade.

Samtliga enligt dessa författningar beviljade lån utgå från det för budgetåret

1941/42 under Fonden för låneunderstöd anvisade reservationsanslaget

till värnpliktslån enligt 1940 års vämpliktslåneförordning, vilket reservationsanslag

enligt av 1945 ars riksdag lämnat medgivande må disponeras

jämväl under budgetåret 1945/46 (riksdagens skrivelse nr 285). Vid framläggande

för 1945 års riksdag av förslag rörande värnpliktslån till viss långtidsinkallad

militär personal ävensom till vissa under militärtjänstgöring skadade,

ansågos då tillgängliga medel — beräknade till omkring 2 500 000 kronor

vid utgången av januari månad 1945 — av föredragande departementschefen

tills vidare vara tillräckliga jämväl för nu ifrågavarande värnpliktslåneverksamhet

(propositionerna nr 198 angående, bland annat, värnpliktslån

till vissa under militärtjänst skadade och nr 225 angående särskilda övergångsförmåner

åt långtidsinkallad beredskapspersonal). Denna uppfattning

delades av riksdagen.

Under Fonden för låneunderstöd ha till Värnpliktslån anvisats reservationsanslag

å tillsammans 9 000 000 kronor.

Vid en inom statens arbetsmarknadskommission verkställd undersökning,

som omfattar tiden intill den 1 januari 1946, har befunnits, att härav ett

sammanlagt belopp av 8 180 297 kronor tagits i anspråk. Sålunda ha värnpliktslån

intill nämnda dag beviljats till 1 667 sökande enligt 1940 års vämpliktslåneförordning

med ett sammanlagt belopp av 6 816 197 kronor, till 285

långtidsinkallade med tillsammans 1 191 400 kronor och till 57 s. k. beredskapsinvalider

med ett sammanlagt belopp av 172 700 kronor. Av de enligt

1940 års förordning beviljade lånen falla 115 med ett belopp av 191 764 kronor

å innevarande budgetår, medan återstoden hänför sig till låneverksamhel

under tidigare budgetår. Vid ingången av år 1946 kvarstod sålunda en odisponerad

behållning av icke fullt 820 000 kronor.

I skrivelse den 13 februari 1946 har statens arbetsmarknadskommission

meddelat, att vämpliktslåneansökningar alltjämt inkomme till icke oväsentligt

antal. Omkring 150 ärenden hade under år 1946 inkommit till kommissionen

och avsåge dels av värnpliktslånenämnderna underställda beslut örn

beviljande av lån, dels ock av lånesökande anförda besvär över avslagsbeslut

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

av vämpliktslånenämnderna. Huru många ärenden, som vore under behandling

hos vämpliktslånenämnderna, vore icke för närvarande känt av

kommissionen. Under alla förhållanden måste man räkna med ytterligare

ansökningar, främst från långtidsinkallade och från beredskapsinvalider. De

sakkunniga, som framlagt förslag rörande värnpliktslån till långlidsinkallade,

hade beräknat medelsbehovet för dylika värnpliktslån till 2 000 000 kronor.

De hade dock därvid räknat med lägre antal långtidsinkallade än som

senare visat sig göra anspråk på att bli betraktade såsom sådana. Det vore

alltså ofrånkomligt, anför kommissionen, att räkna med icke oväsentligt ytterligare

medelsbehov för utgivande av lån till dylik personal. För beredskapsinvalidemas

del funnes anledning antaga, att låneansökningarna komme

att ökas i samband med att nu pågående omskolning av sådana komme

att avslutas, med följd att åtskilliga av dem behövde hjälp i form av lån för

att kunna etablera sig såsom egna företagare.

Till grund för en beräkning av medelsbehovet syntes, fortsätter kommissionen,

kunna läggas antalet lån som beviljats under december månad 1945. Då

hade beviljats 16 lån enligt värnpliktslåneförordningen med ett genomsnittligt

lånebelopp av 1 675 kronor, 30 lån till långtidsinkallade med ett genomsnittligt

lånebelopp av 4 200 kronor och 15 lån till beredskapsinvalider å i genomsnitt

3 000 kronor. Örn lånefrekvensen komme att vara oförändrad under

återstoden av budgetåret 1945/46 och därunder beviljade lån komme att

uppgå till i genomsnitt samma belopp som nyss angivits för olika kategorier

av låntagare, innebure detta, att under andra hälften av budgetåret 1945/46

medel behövde vara tillgängliga med ett belopp av i avrundat tal 1 200 000

kronor. Då något över 800 000 kronor redan stöde till förfogande i form av

tillgängliga reservationer, skulle alltså för innevarande budgetår behöva anvisas

ytterligare 400 000 kronor. För att i ett sammanhang kunna tillgodose

medelsbehovet jämväl för budgetåret 1946/47, vilket behov måste komma att

bli avsevärt mindre, enär de långtidsinkallades behov av lån borde vara i

huvudsak tillgodosett vid utgången av innevarande budgetår samt 1940 års

värnpliktslåneförordning snart upphörde att vara tillämplig, syntes för nästa

budgetår, såvitt nu kunde bedömas, icke erfordras mer än 100 000 kronor.

Därest för innevarande budgetår å tilläggsstat anvisades ett investeringsanslag

av 500 000 kronor, skulle alltså kunna tillgodoses nu förutsebart

medelsbehov för utgivande av värnpliktslån till vissa därtill berättigade såväl

under återstoden av innevarande budgetår som under budgetåret 1946/47.

Kommissionen har med åberopande av det anförda anhållit, att under

Fonden för låneunderstöd till Värnpliktslån å tilläggsstat till rik sstaten för

budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Departement- De vämpliktslån, som avses i arbetsmarknadskommissionens föreliggande

chefen. framställning, representera -— till skillnad från de lån, som utgå ur Värnpliktslånefonden

— en under avveckling varande låneform, betingad av den

förstärkta försvarsberedskapen. Såsom av kommissionens framställning inhämtas

föreligger dock, såvitt nu kan bedömas, behov av viss ytterligare me
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

63

delsanvisning. De beräkningar som i detta hänseende verkställts giva mig

icke anledning till erinran. Det synes lämpligt, att för ändamålet anvisas ett

investeringsanslag av 500 000 kronor å tilläggsstat II till riksslaten för innevarande

budgetår, till vilket anslag självfallet böra överföras behållningar å

tidigare för ändamålet anvisade reservationsanslag. Fråga örn anvisande av

häremot svarande avskrivningsanslag torde komma att anmälas av chefen

för finansdepartementet. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Värnpliktslån å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .................................... kronor 500 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erland Kock.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 163.

65

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterrerg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler under socialdepartementets

handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför härvid följande.

Fonden för låneunderstöd.

[1.] 3. Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder. För

ifrågavarande ändamål har å riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisats ett

investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

I skrivelse den 31 december 1945 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å

tilläggsstat för innevarande budgetår måtte för ifrågavarande långivning anvisas

ytterligare 3 000 000 kronor och till stöd härför anfört följande.

Tidigare beräkning av medelsbehovet för innevarande budgetår hade grundats

på den faktiska medelsåtgången under budgetåret 1943/44, vilken varit

i runt tal 3 400 000 kronor. Under budgetåren 1939/40—1942/43 hade betydligt

lägre belopp åtgått för ändamålet, nämligen respektive 1 800 000, 700 000

800 000 och 1 200 000 kronor.

Den starka stegring av utlåningen av medel för uppförande och förbättring

av lantarbetarbostäder, som framträdde under budgetåret 1943/44, fortsatte

emellertid även under budgetåret 1944/45. För att möta den ökade efterfrågan

på medel ställdes till egnahemsstyrelsens förfogande dels ett å beredskapsstat

uppfört belopp av 2 000 000 kronor, dels å tilläggsstat ett belopp

av 4 000 000 kronor. Den totala utlåningen för ändamålet uppgick under

budgetåret 1944/45 till nära 6 000 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 163. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

Under innevarande budgetår låg utlåningen till en början tämligen konstant

på i stort sett samma nivå som under budgetåret 1944/45. Under

hösten 1945 förmärktes emellertid en viss ytterligare stegring. Under tiden

1 juli—31 december 1945 ha beviljats lantarbetarbostadslån till ett sammanlagt

belopp av i runt tal 3 300 000 kronor. Till jämförelse må nämnas att

motsvarande utlåning under tiden 1 juli—31 december 1944 uppgick till i

runt tal 3 000 000 kronor. Då efterfrågan på lantarbetarbostadslån kan förväntas

fortgå i ungefär samma omfattning även under tiden den 1 januari—

30 juni 1946 och då som nämnt det för innevarande budgetår för ändamålet

disponibla beloppet är begränsat till 4 000 000 kronor, är en ytterligare medelsanvisning

påkallad därest ett avbrytande av långivningen skall kunna

undvikas. Ett sådant avbrott finner egnahemsstyrelsen med hänsyn till angelägenheten

av att saneringen av lantarbetarbostäderna kan fortgå i nuvarande

takt och helst ytterligare påskyndas icke böra ifrågakomma. Med

hänsyn till den fortsatta ökning av utlåningen, som inträffat under innevarande

budgetår, föreslår egnahemsstyrelsen, att tilläggsanslagets belopp bestämmes

till 3 000 000 kronor.

Av vad egnahemsstyrelsen anfört synes framgå, att för budgetåret 1945/46

ytterligare medel böra anvisas till lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

för fullföljandet av denna låneverksamhet intill budgetårets

utgång. Mot byråns beräkning av det ytterligare medelsbehovet finner jag ej

anledning till erinran.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 3 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Stig Hammar.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

67

Bilaga 12.

Kapitalin vesten ngar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför

därvid följande.

Riksbanksfonden.

[1.] 1. Riksbankens avbctalningslånefond. Jämlikt 7 § reglementet för

riksbankens styrelse och förvaltning kan riksbanken mot säkerhet av borgen

såsom för egen skuld eller med pant av värdepapper utlämna avbetalningslån

och lån utan amortering. För avbetalningslånen utgör, lånetiden

högst åtta år, och lånen skola återbetalas genom halvårsvis skeende amorteringar,

dock att amorteringsfrihet kan medgivas under högst fyra år. Lån

utan amortering kunna utlämnas på högst fyra år. Högsta lånebeloppet utgör

10 000 kronor. Räntan följer det allmänna marknadsläget och utgör för

närvarande 372 procent.

Enligt 1897 års riksbankslag i dess ursprungliga lydelse utgjorde avbetalningslånerörelsen

en del av riksbankens egen rörelse. Avbetalningslånen

fingo dock ej sammanlagt överstiga 12,5 miljoner kronor (25 procent av

riksbankens grundfond å 50 miljoner kronor). I anledning av beslut av

1902 års riksdag inrättades i stället en särskild fond för avbetalningslånerörelsen

under riksbankens förvaltning, till vilken av reserverade fondmedel

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

överfördes ett belopp av 12,5 miljoner kronor. Avbetalningslånefonden ökades

därefter successivt genom tillskott från reserverade vinstmedel, och år

1930 hade fonden stigit till 44 miljoner kronor. I samband med kapitalregleringen

vid 1938 års riksdag inlevererades fondens kapitalbelopp av 44

miljoner kronor till statsverket, och i stället anvisades av lånemedel ett belopp

av 50 miljoner kronor till en särskild avbetalningslånefond, utgörande

en delfond av riksbanksfonden.

I skrivelse den 24 januari 1946 ha fullmäktige i riksbanken framhållit, att

utlåningen från fonden, vilken vid utgången av år 1938 uppgick till 44,2 miljoner

kronor, sedermera ökats och vid utgången av år 1945 uppgick till 49,3

miljoner kronor. Örn utlåningsverksamheten skulle kunna ytterligare utvecklas

måste därför det för ändamålet disponibla beloppet ökas. Fullmäktige

ha föreslagit, att fondens kapital ökas med 10 miljoner kronor, varigenom

fonden skulle komma att uppgå till 60 miljoner kronor. En dylik

ökning av fonden anse fullmäktige bliva tillräcklig under flera år framåt

vid fortsatt utlåningsverksamhet enligt huvudsakligen samma grunder som

hittills. Med hänsyn till den för närvarande ringa marginalen anse fullmäktige

det önskvärt, att nyinvesteringen i fonden sker redan under innevarande

budgetår.

Det synes angeläget, att utlåningen från riksbankens avbetalningslånefond

även framdeles får utvecklas efter hittillsvarande linjer. Jag vill därför ansluta

mig till fullmäktiges förslag om en kapitalökning i fonden med 10 miljoner

kronor. Erforderliga medel synas böra äskas ä tilläggsstat till riksstaten

för löpande budgetår. Det torde få ankomma på fullmäktige att till

riksdagens bankoutskott avlåta förslag om erforderlig ändring av § 7 bankoreglementet,

vilken paragraf innehåller föreskrifter om riksbankens förevarande

utlåning.

Jag hemställer att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksbankens avbetalningslånefond å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .......................... kronor 10 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

Erik Westerlind.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

69

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför

därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1945:229 framlagda förslag

anvisade riksdagen (skr. nr 459) under förevarande anslagsrubrik för budgetåret

1945/46 ett investeringsanslag av 300 000 kronor. Anslaget är avsett

för vissa i propositionen angivna tillredningar och diamantbormingar vid

Adakgruvan inom Adakfältet i Malå socken, Västerbottens län. Nämnda fält

omfattar förutom Adakgruvan jämväl Lindsköldsgruvan och Karlssongruvan.

Brytningen i gruvorna ombesörjes på kronans bekostnad av Bolidens

gruvaktiebolag. Avtal om driften vid gruvorna — de s. k. legodriftsavtalen

— lia enligt bemyndiganden av Kungl. Maj:t träffats mellan kommerskollegium

för Kungl. Majit och kronan samt bolaget. För närmare kännedom

om avtalen samt för upplysning örn tidigare av riksdagen beviljade anslag

till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken torde jag

få hänvisa till propositionen.

I skrivelse den 18 februari 1946 har kommerskollegium meddelat, att

ovanjordsanläggningen vid den s. k. östra Karlssongruvan inom Adakfältet

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

förstörts genom brand, vilken uppkommit av våda. Utförandet av anläggningen,

vilken varit i viss mån provisorisk, hade bestritts av medel från

tidigare anvisat investeringsanslag och av driftmedel. Ny provisorisk anläggning

vid gruvan hade uppförts av driftmedel. För den brunna anläggningen,

som varit försäkrad, hade ersättning utbetalats med 37 035 kronor.

Det mot medel från investeringsanslaget svarande beloppet av brandskadeersättningen,

uppgående till 16 035 kronor, hade inlevererats till kommerskollegium.

I anslutning till det anförda har nu kollegium hemställt, att erforderligt

belopp, dock högst 16 035 kronor, finge ställas till Sveriges geologiska

undersöknings förfogande för utförande av två diamantborrhål vid

Lindsköldsgruvan inom Adakfältet. Till stöd härför har kollegium anfört i

huvudsak följande.

För närvarande utföres diamantborrning från dagen utanför det hittills

utmålslagda området vid Lindsköldsgruvan för undersökning av Lindsköldsfyndighetens

fortsättning. Provningarna utföras av Sveriges geologiska undersökning

med medel från anslaget till Undersöknings- och förberedande

gruvarbeten. Enligt vad geologiska undersökningen meddelat har emellertid

vid dess samarbete med kommerskollegium och Bolidens gruvaktiebolag beträffande

legodriften framkommit önskvärdheten av två nya diamantborrhål

från dagen inom det utmålslagda området vid Lindsköldsgruvan. Genom

dessa skulle vinnas förbättrad kännedom örn fyndigheten till stöd för planläggning

på längre sikt av därstädes pågående gruvarbeten. Arbetet i fråga

synes dock icke vara att räkna till sådana, som avsetts med nyssnämnda av

geologiska undersökningen disponerade anslag. Behovet av borrningarna

hade icke kunnat förutses i investeringsplanen för Adakfältet och berör icke

legodriften så omedelbart att borrningarna böra bekostas av driftmedel. Erforderliga

medel för borrhålen, som överslagsvis beräknas till 15 000 kronor,

synas emellertid kunna beredas av de medel, som inlevererats i brandskadeersättning.

På de i ärendet angivna skälen tillstyrker jag, att ifrågavarande diamantborrhål

vid Lindsköldsgruvan inom Adakfältet komma till utförande. I likhet

med kommerskollegium anser jag, att kostnaderna härför lämpligen

kunna bestridas från de medel som inlevererats till kollegium såsom ersättning

för brandskada vid annan gruva inom samma gruvfält. Medlen torde

därför böra tillföras det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget

till utbyggnad av staten tillhöriga anläggningar i Malå socken m. m.,

samt riksdagens bemyndigande inhämtas, att anslaget må anlitas för bestridande

av kostnaderna för utförande av nämnda borrhål.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att det för budgetåret 1945/46 anvisade investeringsanslaget

till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i

Malå socken m. m. må anlitas för bestridande av kostnaderna

för utförande av två diamantborrhål vid Lindsköldsgruvan

i nämnda socken.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

71

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

J.-G. Nilsson.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

73

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1946 äskade eller, i förekommande

fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 utöver de i propositionen

nr 2 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

Kronor.

III. Utrikesdepartementet.

C: 5 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag,

förslagsanslag....................................... 17 700

C: 6 Svenska röda korsdelegater i Grekland, reservationsanslag. .. 100 000

117 700

/V. Försvarsdepartementet.

Arméförvaltningen:

B: 13 a Täckning av kostnader för militärregistret .............. 125 000

Anskaffning och vård av hästar m. m.:

C: 30 Remontering, reservationsanslag....................... 145 000

E: 12 c Blankett- och kasernutredningskostnader m. m. för fortsatta

organisationsundersökningar, reservationsanslag......... 100 000

370 000

V. Socialdepartementet.

G: 18 Extra utgifter, reservationsanslag........................ 30 000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare:

B: 20 a Markförvärv m. m., reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen ............................ 850 000

C: 7 Bidrag till 1946 års trafiksäkerhetskampanj, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen....... 175 000

1 025 000

Bihang till riksdagens protokoll 19tG. t sami. Nr 163. 6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

VIII. Ecklesiastikdepartementet. Kronor.

D: 2 a Ytterligare bidrag till vetenskapsakademien.............. 89 000

IX. Jordbruksdepartementet.

Egnahemsbildning:

H: 13 Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid utökning av

ofullständiga jordbruk, reservationsanslag............. 200 000

I: 19 Kostnader för viss utprickning i Skagerack............... 15 400

215 400

X. Handelsdepartementet.

F: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

............................................. 125 000

XI. FolkhushåUningsdepartementet.

C: 5 Täckande av vissa förluster å statens reservförrådsnämnds

verksamhet under räkenskapsåret 1944/45 .............. 2 084 000

C: 6 Ytterligare utgifter för undanförsel av varuförråd........ 23 000

__ 2107 000

Summa för driftbudgeten 4 079 100

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I a. Riksbanksfonden.

Finansdepartementet:

1 Riksbankens avbetalningslånefond.................... 10 000 000

III. Statens allmänna fastighets fond.

Handelsdepartementet:

48 Nybyggnad för svenska träforskningsinstitutet......... 500 000

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

1 Vissa byggnadsarbeten m. m.......................... 1 230 000

Marinens delfond:

12 Vissa byggnadsarbeten m. m......................... 400 000

Flygvapnets delfond:

15 Vissa byggnadsarbeten m. m......................... 250 000

1 880 000

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 75

VI. Fonden för låneunderstöd.

Försvarsdepartementet: Kronor

a Värnpliktslån....................................... 500 000

Socialdepartementet:

3 Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder 3 000 000

3 500 000

Summa för kapitalbudgeten 15 880 000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (18)

18 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad p s. 5 i texten
  2. Rskr. 1946:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i råd p s. 6 i texten
  3. Rskr. 1946:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad p s. 8 i texten
  4. Rskr. 1946:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad p a1 i texten
  5. Rskr. 1946:196 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstat en för budgetåret 1945/46, i vad s. 13 i texten

Visa alla 18