Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945f46
1946-03-01 · 71 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 70 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:163, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945f46
Dokumentets text
Kungli. Maj:ts proposition nr 163.
1
Nr 163.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945f46; given Stockholms slott den 1 mars 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars
1946.
N är varande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Vid anmälan av propositionen den 4 januari 1946, nr 2, angående utgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anförde jag, att i år liksom
föregående år nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat
borde såvitt möjligt sammanfattas i två propositioner, en avgiven vid slutet
av den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av riksdagen. Sistnämnda
proposition borde avses för avskrivning av å tilläggsstat äskade investeringsanslag.
De anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår, vilka ansetts i detta sammanhang böra föreläggas riksdagen, ha
tidigare denna dag anmälts. En sammanställning omfattande dels de beslut,
Bihang till riksdagens protokoll 194G. 1 sami. Nr 163.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
vilka Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—13) fattat, dels ock de anslagsäskanden
å tilläggsstat II — utöver de i propositionen nr 2 sammanfattade
-— som under den förflutna delen av riksdagssessionen i särskilda propositioner
framlagts för riksdagen, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta
ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda
nya framställningar örn anslag — efter det propositionen nr 2 till
årets riksdag framlades, å tilläggsstat äskats tillhopa 4 miljoner kronor å
driftbudgeten och 16 miljoner kronor å kapitalbudgeten.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Majit enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—13) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Westerlind.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
3
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Andra huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 1 mars 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt
anför därvid följande.
E. Fångvården m. m.
[1.] Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen
har anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
uppförts med 109 300 kronor. Denna anslagspost är till beloppet bestämd.
I skrivelse den 19 februari 1946 har fångvårdsstyrelsen anmält, att ytterligare
i runt tal 22 200 kronor erfordrades för avlöningar åt icke-ordinarie
personal hos styrelsen under innevarande budgetår. Anledningen härtill är, enligt
vad styrelsen upplyser, i huvudsak att befattningshavare åtnjutit tjänstledighet
i avsevärt större utsträckning än styrelsen räknat med vid avgivande
av sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46, vilket medfört ökade
kostnader för vikarier. Styrelsen anför härom närmare:
Förste byråsekreteraren hos styrelsen E. Annell har under den gångna delen
av budgetåret åtnjutit och åtnjuter alltjämt tjänstledighet för att uppehålla
en byråchefsbefattning i medicinalstyrelsen. Vidare lia vikarier måst
förordnas dels för en byråsekreterare, vilken på grund av sjukdom varit
tjänstledig under sju månader av budgetåret, dels för en expeditionsvakt,
som på grund av sjukdom under den gångna delen av budgetåret åtnjutit och
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
fortfarande åtnjuter tjänstledighet dels ock för befattningshavare under ledighet
för havandeskap. Kostnaderna för de vikarier, som i anledning av
dessa ledigheter och nied hänsyn till arbetets behöriga gång måst förordnas,
uppgå till i runt tal lö 200 kronor.
För täckande av de sålunda uppkomna merkostnaderna för vikarier, 16 200
kronor, anser styrelsen överskridande kunna medgivas av Kungl. Maj:t jämlikt
cirkulären den 30 maj 1941, nr 536, och den 22 juni 1945, nr 444. Det
härutöver erforderliga beloppet, 6 000 kronor, avses dels för personalförstärkning
huvudsakligen i anledning av förberedelser för straffverkställighetsreformen
och dels för seni esf ervikarier:
Som förklaring till det härutöver beräknade överskridandet —- 6 000 kronor
— får styrelsen i första hand framhålla, att kamreraretjänsten hos styrelsen
vissa tider måst dubbleras. Sålunda bär t. f. kamreraren beviljats partiell
tjänstledighet dels under tiden juli—augusti 1945 för att handlägga de på
kamreraren ankommande göromålen med fångvårdens bokslut, anslagsäskanden
för fångvårdsstyrelsen, fångvårdsanstalterna, skyddskonsulentorganisationen
m. m. dels ock under tiden januari—februari 1946 för att utarbeta
vissa av justitiedepartementet infordrade anslagsberäkningar i anledning av
den nya lagen om verkställighet av frihetsstraff m. m. Styrelsen avser att bevilja
t. f. kamreraren partiell tjänstledighet jämväl under tiden mars—juni
1946 för att handlägga ärenden örn fångvårdsanstaltemas organisation m. m.
Detta medför, att den ordinarie tjänsteman, som handlägger kamrerargöromålen
i övrigt fått och får uppbära vikariatsersättning jämlikt 21 § 2 moni.
civila avlöningsreglementet, varjämte den avdelning, där sistnämnda tjänsteman
har sin placering, erhållit och måste erhålla förstärkning med en tillfällig
befattningshavare mot arvode örn 450 kronor per månad. Kostnaderna
i anledning av t. f. kamrerarens partiella tjänstledighet beräknas till i runt
tal 3 300 kronor.
De ytterligare behövliga medlen, (6 000 — 3 300) 2 700 kronor, erfordras
för att avlöna vikarier under befattningshavarna författningsenligt tillkommande
semester. De för detta ändamål under anslagsposten beräknade medlen
äro otillräckliga. För budgetåret 1944/45 lämnade riksdagen sitt medgivande
till att posten finge överskridas av bl. a. det skälet, att medlen för
dessa vikariekostnader voro otillräckliga.
I enlighet härmed har styrelsen hemställt att, därest nu ifrågavarande belopp
å 6 000 kronor icke kunde anvisas av till Kungl. Maj:ts förfogande stående
medel, framställning örn bemyndigande att överskrida anslagsposten
till icke-ordinarie personal måtte göras hos riksdagen.
I en sedermera från fångvårdsstyrelsen inkommen, den 25 februari 1946
dagtecknad promemoria har icke-ordinarieposten ansetts böra förstärkas
med ytterligare 3 000 kronor. Promemorian är av följande innehåll.
I anslutning till fångvårdsstyrelsens skrivelse den 19 februari 1946 angående
ytterligare medel till icke-ordinarie personal hos fångvårdsstyrelsen
för budgetåret 1945/46 må framhållas att genomförandet av straffverkställighetsreformen
kräver att följdförfattningar utarbetas, varjämte ny instruktion
för fångvårdsstyrelsen torde bli erforderlig. Nya cirkulär och en rad andra
beslut av styrelsen bli vidare nödvändiga till följd av reformen.
Fångvårdsstyrelsen har den 2 februari 1945 erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag
att verkställa utredning ang. en rationalisering av det frivilliga skydds- och
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
5
hjälparbetet och detta utredningsuppdrag kommer att under den närmaste
tiden föranleda ett flertal sammanträden inom styrelsen, varvid åtskilligt
skrivarbete måste utföras.
Fångvårdsstyrelsen har vidare den 22 innevarande februari erhållit Kungl.
Maj :ts uppdrag att verkställa utredning rörande fångvårdens organisation,
vilket givetvis kommer att medföra ett omfattande arbete med granskning
av fångvårdens olika verksamhetsgrenar.
För att ovanstående uppgifter skola kunna utföras tillräckligt snabbt och
med nödig effektivitet är det nödvändigt att tillräcklig skrivhjälp står till
förfogande. Fångvårdsstyrelsens ordinarie arbetskrafter äro allt för betungade
för att kunna anlitas för särskilda uppgifter.
På grund av det anförda synes ett belopp av ytterligare 3 000 kronor vara
erforderligt som förstärkning av anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal
å styrelsens avlöningsstat för budgetåret 1945/46.
I infordrat utlåtande över de sålunda gjorda framställningarna har statskontoret
uttalat, att Kungl. Majit jämlikt riksdagens i skrivelse nr 18/1945
lämnade bemyndigande torde äga möjlighet att medgiva överskridande av
nu ifrågavarande anslagspost med ett belopp motsvarande de kostnader, som
styrelsen haft i anledning av angivna ledigheter för sjukdom och havandeskap
eller tillhopa 16 200 kronor, men att medel för anslagsförstärkningen i
övrigt icke torde stå till Kungl. Majits förfogande, därest icke andra huvudtitelns
anslag till extra utgifter ansåges böra ifrågakomma. Statskontoret
ansåge för sin del, att Kungl. Majit lämpligen borde begära ett tilläggsanslag
av riksdagen å hela det i framställningen och den bilagda promemorian
äskade beloppet eller 25 200 kronor.
Det förberedande arbetet för genomförande av straffverkställighetsreformen,
vilken skall träda i kraft den 1 juli 1946, har medfört en avsevärd
arbetsökning för fångvårdsstyrelsen. Efter det reformen i december 1945
beslutats av riksdagen, har styrelsen sålunda haft att utarbeta helt nya
anslagsäskanden för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten för nästa budgetår.
Dessa ha avlämnats under februari 1946. Vidare har styrelsen, sedan
1945 års riksdag anvisat medel för ändamålet, fått i uppdrag att anskaffa
ett flertal nya kolonier för fångvårdsändamål samt att avgiva förslag
till modernisering av äldre fångvårdsanstalter (prop. 334/1945 s. 71
ff.). Genom beslut den 22 februari 1946 har härjämte åt styrelsen uppdraga
att med beaktande av principerna i den nya lagen om verkställighet av
frihetsstraff utarbeta och före den 1 juni 1946 till Kungl. Majit inkomma
med plan för omorganisation av fångvårdens anstaltsväsende jämte därtill
knuten personal avsedd att tjäna till ledning vid bedömandet av uppkommande
frågor örn anskaffande och inrättande av nya anstalter, nedläggande
eller modernisering av befintliga anstalter samt anstalternas personalbehov.
Det är tydligt att nu angivna, synnerligen arbetskrävande uppgifter, vilka
falla utanför styrelsens normala arbete, icke kunna fullgöras utan skälig
förstärkning av arbetskrafterna. Med hänsyn härtill och till vad som upp
-
Departements
chefen.
6
Kungl. Maf.ts proposition nr 163.
lysts angående de oförutsedda kostnader för vikarier, som uppkommit under
innevarande budgetår, har jag funnit mig böra tillstyrka styrelsens nu gjorda
framställningar örn medgivande att överskrida de i gällande stat anvisade
medlen till icke-ordinarie personal. I enlighet med vad statskontoret förordat
torde bemyndigande härtill böra utverkas av riksdagen beträffande överskridandet
i dess helhet. Inberäknat det i den särskilda promemorian angivna
beloppet skulle icke-ordinarieposten behöva överskridas med sammanlagt
25 200 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att
den i avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen uppförda
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må
under budgetåret 1945/46 överskridas med högst 25 200 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Leffler.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
7
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 1 mars 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, . statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.
C. Internationella förhandlingar m. m.
[1.] 5. Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, förslagsanslag.
För sagda ändamål upptogs i riksstaten för vart och ett av budgetåren
1937/38—1940/41 ett förslagsanslag av 5 000 kronor efter att tidigare
hava upptagits med varierande belopp. Den sista utbetalningen av
Sveriges andel i kostnaderna för permanenta skiljedomstolens internationella
byrå gjordes i mars 1940 och avsåg kostnaderna för verksamhetsåret 1939.
På grund av kriget ansåg sig svenska regeringen böra avvakta den vidare
utvecklingen, innan ytterligare bidrag erlades. Den för verksamhetsåret 1939
gjorda utbetalningen skedde ur det för budgetåret 1939/40 upptagna anslaget;
sålunda har anslaget för budgetåret 1940/41 icke tagits i anspråk. Från
och med budgetåret 1941/42 har något anslag icke äskats för ändamålet.
I en skrivelse den 15 november 1945 till sändebudet i Haag har den permanenta
skiljedomstolens internationella byrå hemställt, att Sveriges bidrag
för åren 1940—44 måtte erläggas med sammanlagt floriner 11 196: 75, fördelade
på följande sätt:
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Verksamhetsår:
1940 ...
1941 ...
1942 ...
1943 ...
1944 . ..
Floriner:
....... 2 278:50
...... 2 268: —
...... 2 262: —
...... 2 189:25
...... 2 199: —
Summa 11 196: 75.
Enär den permanenta skiljedomstolens administrativa råd på grund av
kriget ej kunnat hålla något sammanträde, hava respektive budgeter och utgiftsredogörelser
för provisoriskt godkännande underställts rådets president.
Rådet har sedermera kallats till sammanträde, varvid på dagordningen upptagits
bland annat godkännande av förvaltningsberättelsen för åren 1940—
44. Någon rapport örn detta sammanträde har ännu icke ingått till utrikesdepartementet,
men man torde kunna utgå ifrån att den föreliggande förvaltningsberättelsen
kommer att godkännas.
En del länder hava redan erlagt sina bidrag för ovannämnda verksamhetsår.
En der andra länder, vilka i likhet med Sverige hittills innehållit sina
bidrag, synas hava för avsikt att erlägga dessa snarast.
Jag finner det under föreliggande omständigheter påkallat, att Sverige snarast
gäldar den skuld, i vilken landet häftar till den permanenta skiljedomstolens
internationella byrå. Med ledning av nu gällande växelkurs bör beloppet
beräknas till 17 700 kronor, och jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag å tilläggsstat II lill riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 17 700.
[2.] 6. Svenska röda korsdelegater i Grekland, reservationsanslag. För
bestridande av kostnaderna för Svenska röda korsdelegater för handhavande
av hjälpen till Greklands befolkning hava hittills beviljats sammanlagt
I 150 000 kronor, nämligen dels, såsom på sin tid i föreskriven ordning anmälts
för riksdagen, från anslaget för oförutsedda utgifter enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 18 juli 1942 ett belopp av 100 000 kronor, dels å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 (prop. nr 163/1943; rd. skr. nr
153/1943) ett reservationsanslag av 150 000 kronor, dels, såsom jämväl anmälts
för riksdagen, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juli 1943 ett belopp
av 200 000 kronor från anslaget för oförutsedda utgifter, dels å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 (prop. nr 2/1944; rd. skr. nr 26/1944)
ett reservationsanslag av 250 000 kronor, dels ock å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45 (prop. nr 2/1945; rd. skr. nr 39/1945) ett reservationsanslag
av 450 000 kronor.
Jag torde få erinra örn att de allierade inför den hungersnöd, som hotade
det grekiska folket under ockupationen, ställde livsmedel m. m. till
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
9
förfogande för att med svenska fartyg transporteras till Grekland, till en början
från Nordamerika och sedermera också, ehuru till mindre del, från Sydamerika.
Svenska regeringen åtog sig gentemot de allierade ansvaret för att
hjälpverksamheten skedde enligt de villkor, som uppställdes för att hjälparbetet
överhuvud taget skulle få bedrivas. För de praktiska uppgifterna
upptogs från svensk sida samarbetet med Internationella röda korset, som
redan tidigare hade upptagit viss verksamhet i Grekland, och en blandad
svensk-schweizisk kommission tillsattes under svenskt ordförandeskap. För
kommissionens räkning arbetade i Grekland omkring 20 svenska delegater,
och svenska regeringen åtog sig kostnaderna för deras verksamhet.
Sedan de tyska trupperna under september och början av oktober 1944
lämnat Grekland och den grekiska regeringen återvänt till landet, förelåg
förutsättningen för en avveckling av den svenska verksamheten. Avvecklingen
kunde dock på grund av förhållandena icke ske omedelbart. Efterhand
övertogs den ena uppgiften efter den andra av grekiska regeringen
under överinseende av och i samarbete med först en allierad militär försörjningsorganisation
och sedan UNRRA. Slutligen kunde den 21 mars 1945 en
överenskommelse träffas mellan den grekiska regeringen och den blandade
svensk-schweiziska kommissionen, varigenom kommissionens verksamhet helt
överlämnades till den grekiska regeringen, som övertog kommissionens tillgångar
och skulder. I och med detta överlämnande kunde de flesta svenska
delegater återvända till Sverige. Kommissionens ordförande, justitieråd^
Emil Sandström och två andra svenska delegater stannade emellertid för att
tillsammans med tre schweiziska delegater slutföra de med avvecklingen förbundna
arbetsuppgifterna.
Enligt de preliminära beräkningar, som hittills föreligga beträffande resultatet
av hjälpverksamheten från dess början under september månad 1942
till den 21 mars 1945, har till Grekland skeppats omkring 640 000 ton livsmedel,
några 1 000-tals ton kläder och därjämte diverse läkemedel, ett stort
antal last- och personbilar jämte drivmedel, allt till ett sammanlagt värde
av 67 miljoner amerikanska dollars. I denna siffra ingå bland annat dels
ett av svenska regeringen skänkt bidrag örn 5 500 ton saltad fisk, 500 ton
marmelad och 200 ton mjölkpulver till ett sammanlagt värde överstigande
3 miljoner kronor, dels 15 stycken volvolasthilar, skänkta av de svenska
redare, som deltagit i hjälptrafiken, dels ock vissa läkemedel, skänkta av
Svenska röda korset.
I vissa avseenden arbetade kommissionen som en stor importfirma med
egna försäljningsorgan över hela landet. Gåvorna fördelades bland ungefär
3,5 miljoner invånare i Athén och landsorten. 1 Athén anlitade kommissionen
bland annat omkring 600 bagerier och 2 600 speceriaffärer för distribuering
av livsmedlen. I landsorten sköttes distributionen under överinseende
av de neutrala delegaterna av ett hundratal centralkommissioner och över
5 000 lokalkommittéer. Ehuru de priser, som sattes på \ aronia, avsågo att
täcka endast kommissionens egna kostnader för lossning, lagring, bearbetning
och transporter jämte allmänna förvaltningskostnader, var kommissio
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
nens finansiella verksamhet mycket betydande. Den månatliga omsättningen
torde i genomsnitt kunna uppskattas till minst 200 000 kronor.
För den finansiella förvaltningen samarbetade kommissionen nied de flesta
av landets bankföretag. I övrigt underhöll kommissionen kommersiella förbindelser
med ett flertal speditörer, transportentreprenörer, industrifirmor
o. s. v. För underhåll och reparationer av lagerlokaler, egna personbilar och
lastfordon, anskaffning av reservdelar för industriföretagens räkning o. s. v.
föranleddes kommissionen att upprätta en egen inköpsorganisation.
Avvecklingsarbetet efter den 21 mars 1945 avsåg dels en råd frågor, som
uppstodo i samband nied verksamhetens överlämnande till grekiska regeringen,
och dels en slutredovisning av kommissionens arbete före nämnda
datum. Kommissionens uppdrag fordrar en redovisning ej endast av de
penningmedel, som tillförts kommissionen, utan även av de varor, som anförtrotts
densamma. En sådan redovisning är nödvändig såväl med hänsyn
till donatorernas intresse av att varorna skulle komma i rätta händer som
också med hänsyn till blockadmakternas intresse av att varorna ej skulle
komma ockupationsmakterna eller av deni beroende organisationer till godo.
Svenska regeringen bär nämligen, såsom ovan nämnts, gentemot de allierade
ansvaret för hur verksamheten bedrevs. Redovisningen synes böra åtföljas
av en slutrapport, som angiver huvuddragen av kommitténs verksamhet.
Justitierådet Sandström återvände i oktober 1945 till Sverige, varför antalet
svenskar, som nu äro sysselsatta i Grekland med att slutföra den slutgiltiga
redovisningen, är två. På grund av verksamhetens stora omfattning
såväl finansiellt som kommersiellt har det synts lämpligt att låta företaga
en yrkesmässig revision. För detta ändamål har beskickningen i Athén anställt
grekiska sakkunniga.
Trots den begränsning av slutredovisningen, som delegaterna ålagts, har
redovisningsarbetet blivit fördröjt på grund av allehanda svårigheter i samband
med den allmänna situationen i Grekland efter befrielsen. Delegaterna
hava emellertid anmodats att slutföra uppdraget med största skyndsamhet
och, örn icke oförutsedda svårigheter tillstöta, torde arbetet kunna vara slutfört
till den 1 juli i år.
Kostnaderna för delegaterna hava liksom tidigare bestritts av de anvisade
medlen genom överstyrelsen för Svenska röda korset. Av de anslag, som
hittills av riksdagen beviljats för detta ändamål, återstår för närvarande
odisponerat ett belopp av 46 400 kronor. Röda korset har emellertid utöver
de statsmedel, som redan ställts till dess förfogande, till och med den 31
december 1945 för ändamålet förskotterat i runt tal 105 000 kronor. Av Röda
korset hittills under år 1946 bestridda kostnader hava uppgått till 3 950 kronor.
På grund av kommunikationsförhållandena hava sista tidens utgifter
ännu icke kunnat redovisas till Stockholm och följaktligen ännu icke erlagts.
Dessa kostnader jämte de kostnader, som komma att uppstå intill dess redovisningen
slutförts, kunna emellertid approximativt beräknas till följande
belopp: kostnader för de två delegaternas löner och ersättning för vivre intill
den 1 juli jämte lön under upplupen kontraktsenlig semester 19 750 kro
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
11
nor, kostnaderna för delegaternas hemresa 4 000 kronor och arvode till de
grekiska revisorerna 7 500 kronor. Kostnader för försäkringar kunna för närvarande
icke närmare beräknas beroende på att den slutliga avräkningen
med försäkringsgivaren icke kan ske, förrän slutredovisningen inkommit.
För försäkringskostnader samt för oförutsedda utgifter synes böra beräknas
ett belopp av 6 200 kronor. Till täckande av de slutliga kostnaderna skulle följaktligen
erfordras ytterligare ett anslag av (105 000 + 3 950 + 19 750 + 4 000
+ 7 500 + 6 200 — 46 400=) 100 000 kronor. Med hänsyn härtill får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Svenska röda korsdelegater i Grekland å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 100 000.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
L. Petri.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
13
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
1 mars 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46.
B. Centrala förvaltningsmyndigheter.
Arméförvaltningen.
[1.] 13 a. Arméförvaltningen: Täckning av kostnader för inilitärregistret.
Vid anmälan denna dag i propositionen nr 120 av fråga örn anslag till Arméförvaltningen:
Avlöningar har jag föreslagit, att kostnaderna för det centrala
organet för biluttagningsverksamheten, biluttagningssektionen (militärregistret),
inom arméförvaltningens tygavdelning från och med nästa budgetår
skola bestridas från nämnda anslag. För avlöningar till personal vid
biluttagningssektionen har jag därvid beräknat 80 000 kronor. Beloppet, vari
icke inräknats avlöningsmedel för sektionschef och chef för sektionens militärdetalj,
avser nettolöner. Under anslaget till Arméförvaltningen: Omkostnader
har jag vidare beräknat medel för bestridande av biluttagningssektionens
omkostnader.
Kostnaderna för biluttagningssektionens verksamhet under budgetåret
1945/46 Ira, såsom framgår av vad jag i förenämnda sammanhang anfört,
balanserats å förskottstitel och måste därför anslagsnrässigt regleras. Jag
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
förordade, att kostnaderna till den del de belöpte på en organisation av den
omfattning, som av mig godtagits, täcktes medelst särskilt för ändamålet
anvisat anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår och i övrigt avfördes
å avvecklingsanslag. Nämnda anslagsfråga upptager jag i detta sammanhang
till behandling.
Avlöningskostnaderna för personal vid biluttagningssektdonen i dess av
mig förutsatta organisation kunna, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade,
uppskattas till 105 000 kronor, vari alltså icke ingå lönekostnader för kommenderad
militär personal. Omkostnaderna ha uppskattats till 20 500 kronor.
Medelsbehovet för biluttagningssektionens verksamhet under budgetåret
1945/46, till den del densamma kan anses motsvara fredsmässig verksamhet,
kan alltså uppskattas till i runt tal 125 000 kronor.
I förenämnda avlöningsbelopp ingå kostnaderna för avlönande av två
skrivbiträden, med vilka personalorganisationen måste utökas, sedan från
och med den 1 december 1945 arbetet med utskrivandet av militära
besiktningsinstrument, vilket dessförinnan ankommit på besiktningsmännen,
överflyttats till biluttagningssektionen. Arméförvaltningen har i skrivelse
den 17 januari 1946 hemställt örn anvisande av medel för anlitande
av särskild arbetskraft för detta arbete och därvid förutsatt, att kostnaderna
för innevarande budgetår skulle bestridas av de besparingar å anslaget
Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap m. m., som
uppkomma till följd av att avgifter till besiktningsmän för utskrivande av
militära besiktningsinstrument — för vilka medel beräknats under nämnda
anslag — icke utgå efter utgången av november 1945. För egen del anser
jag, att här ifrågavarande kostnader böra beräknas i detta sammanhang.
Såsom framgår av det anförda har så också skett. Besparingar, som uppkomma
å innevarande års anslag till Armén: Uttagning av motorfordon och
motorredskap, böra överföras till budgetutjämningsfonden.
För täckande av de sålunda beräknade kostnaderna under innevarande
budgetår för biluttagningssektionen bör i enlighet med vad som förutsatts i
propositionen 1946: 120 äskas ett anslag av 125 000 kronor å tilläggsstat. Anslagsbeloppet
bör tagas i betraktande vid beräkningen av belastningen å den
för försvarets utbyggande under femårsperioden beräknade kostnadsramen.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Arméförvaltningen: Täckning av kostnader för militärregistret
å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1945/
46 anvisa ett anslag av.................. kronor 125 000.
Kungl. Monts proposition nr 163.
15
C. Försvarskrafterna.
Armén.
Anskaffning och vård av hästar m. m.
[2.] 30. Armén: Remontering, reservationsanslag. I statsverkspropositionen
till 1945 års riksdag beräknades medelsbehovet för remontering till
2 230 000 kronor, med vilket belopp remonteringsanslaget uppfördes i riksstaten
för budgetåret 1945/46.
Stat för anslaget har fastställts genom brev den 1 juni 1945 (se statsliggaren,
s. 110).
Enligt staten har för inköp av 489 remonter efter ett medelinköpspris av
1 800 kronor beräknats ett belopp av 880 200 kronor. För inköp av 35 stamhästar
för dragbruk och 900 ackordhästar efter ett medelinköpspris av 1 500
kronor ha beräknats 52 500 kronor respektive 1 350 000 kronor.
För budgetåren 1941/42 och 1942/45 har medelinköpspriset för remonter i
samband med anvisande av tilläggsstatsanslag beräknats till 1 650 kronor
respektive 1 900 kronor (jfr propositionen 1945: 163, s. 8). I samband med
äskande av medel å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 framhöll min företrädare
i ämbetet, att den omständigheten, att ett medelpris av 1 900 kronor vid
anslagsberäkningen godtoges, icke innebure ett ställningstagande till frågan
vilket pris som vid inköp av remonter borde slutligt erläggas. Sistnämnda
fråga finge vid den tidpunkt, då inköpen skulle ske, bedömas med ledning
av det utredningsmaterial, som då borde föreligga.
Någon anskaffning av stamhästar för dragbruk och ackordhästar har med
hänsyn till den stora hästanskaffning, som företagits på grund av den ökade
försvarsberedskapen, icke ägt rum under budgetåren 1940/43. För budgetåren
1943/45 beräknades i samband med äskande av medel å tilläggsstat
medelinköpspriset för nämnda kategori av hästar till 1 600 kronor.
Den hästanskaffning, som skall företagas med anlitande av det för budgetåret
1945/46 anvisade anslaget, avses äga rum våren 1946.
Med erinran att för innevarande budgetår medelinköpspriset för remonter
således beräknats till 1 800 kronor samt för stamhästar för dragbruk och
ackordhästar till 1 500 kronor har arméförvaltningen i skrivelse den 26 januari
1946 framhållit, att nämnda priser vore för lågt beräknade, varför det
vore nödvändigt att anvisa medel å tilläggsstat. Ämbetsverket har härom närmare
anfört följande.
Vad inköp av remonter beträffade, finge arméförvaltningen framhålla, att
det under år 1945 liksom de tre sistförflutna åren varit förenat med stora svårigheter
att inköpa i staten fastställt antal remonter, vilket medfört en sänkning
av medelkvaliteten på remonterna. Antal utbjudna remonter och avelsston
de senaste fyra åren hade varit: 1942 — 897, 1943—-840, 1944 — 827
och 1945 — 829. Att ett otillfredsställande remontpris varit huvudorsaken
till minskningen av antalet utbjudna hästar vore otvivelaktigt.
Arméförvaltningen ansåge det vara en angelägenhet av största vikt för
armén, att landets varmblodsavel bevarades och örn möjligt utökades, varigenom
armén tillförsäkrades den reserv av ridhästar, vilken för närvarande
opaginerad Kontrollera mot PDF
.16
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
saknades. En betydelsefull förutsättning härför vore, att remontpriset hölles
på en sådan nivå, att remontaveln bleve lönande för dess utövare.
Arméförvaltningen har i samband härmed framhållit, att dess intendenturavdelning,
såsom av propositionen 1945: 163, s. 8, framginge, under år 1945
erhållit en beräkning från lantbruksstyrelsen rörande uppfödningskostnaden
för remont. Enligt nämnda beräkning utgjorde uppfödningskostnaden lågt
räknat 2 015 kronor. Lantbruksstyrelsen hade meddelat, att någon ändring
i grunderna för nämnda beräkning ej inträtt under innevarande budgetår.
Med hänsyn till vad sålunda anförts har arméförvaltningen ansett sig icke
kunna föreslå lägre medelinköpspris för remonter för innevarande budgetår
än 2 100 kronor.
På tilläggsstat erfordrades alltså (489 X 300=) 146 700 kronor.
Arméförvaltningen har vidare anfört.
I fråga om inköp av stamhästar för dragbruk och ackordhästar har för det
under föregående budgetår gällande medelinköpspriset icke kunnat inköpas
beräknat antal (35 + 550) hästar. Bristerna hänföra sig till II. och VI. militärområdena.
Medelinköpspriset inom dessa områden har nämligen, oaktat
inköpen verkställts vid tidpunkt då hästpriserna stodo lägst, utgjort omkring
1 800 kronor. Inom mellersta och södra delarna av landet ha inköpen däremot
kunnat ske till ett pris av omkring 1 600 kronor per häst.
Intendenturavdelningen har från statens hästexportberedning inhämtat uppgifter
rörande priserna vid uppköpen av kallblodiga hästar för export under
november 1945. Härav framgår, att medelpriset har utgjort omkring 1 700
kronor. Arméförvaltningen är av den uppfattningen, att ej heller under innevarande
budgetår inköp av här ifrågavarande kategorier hästar för armén
till fastställt antal och av den kvalitet, som bör krävas, kan ske för ett medelinköpspris
av 1 600 kronor per häst. En höjning av nämnda pris till 1 700
kronor anser arméförvaltningen oundgängligen erforderlig.
På tilläggsstat skulle alltså erfordras (35 + 900) X 200= 187 000 kronor.
Under åberopande av det anförda har arméförvaltningen hemställt, att till
remontering å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte anvisas
ett reservationsanslag av (146 700 + 187 000=) i avrundat tal 330 000 kronor.
Som förut anförts har i den för anslaget till remontering för innevarande
budgetår fastställda staten medelinköpspriset för remonter beräknats till
1 800 kronor samt för ackordhästar och stamhästar för dragbruk till 1 500
kronor. Arméförvaltningen har liksom för budgetåret 1944/45 funnit sig böra
för de stundande inköpen av hästar räkna med en höjning av dessa medelinköpspriser
till 2 100 kronor för remonter och 1 700 kronor för stamhästar
för dragbruk och ackordhästar.
Föreliggande uppgifter rörande priserna på hästmarknaden synas utvisa,
att en viss höjning av de i fjol vid anmälan av statsverkspropositionen beräknade
genomsnittspriserna kan vara motiverad. För egen del anser jag mig
dock kunna utgå från att anskaffningen skall kunna genomföras inom ramen
för ett genomsnittspris av 1 900 kronor för remonter och 1 600 kronor för
stamhästar för dragbruk och ackordhästar, d. v. s. med tillämpning av
samma genomsnittspris som det, varmed räknats under de senaste budget
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
17
åren. Härigenom höjas de vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår
uppskattade medelprisen med 100 kronor för häst.
Det för innevarande budgetår anvisade anslaget torde således böra förstärkas,
för remontanskaffning med (489 X 100 =) 48 900 kronor samt för
anskaffning av stamhästar för dragbruk och ackordhästar med [ (35 + 900)
X 100=] 93 500 kronor, eller sålunda med tillhopa i avrundat tal 145 000
kronor. Denna merkostnad, som alltså belöper på prisstegringar utöver den
prisnivå, som legat till grund för de vid 1942 års försvarsbeslut verkställda
kalkylerna, bör med hänsyn härtill falla utanför den vid nämnda beslut
fastställda kostnadsramen.
Med hänsyn till att remontinköpen avses att påbörjas i början av april månad,
är en skyndsam handläggning av anslagsfrågan önskvärd.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Remontering å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av.......................... kronor 145 000.
E. Diverse.
[3.] 12 c. Blankett- och kasernutredningskostnader m. m. för fortsatta
organisationsundersökningar, reservationsanslag. I skrivelse den 13 december
1945 har statens organisationsnämnd hemställt, att utom försvarsgrenarna
måtte anvisas ett anslag av 500 000 kronor för bestridande av de kostnader
för lokaländringar och utgifter för blanketter, som föranleddes av
nämndens organisationsundersökningar.
Beträffande medelsbehovet för blanketter har organisationsnämnden i sin
skrivelse — under hänvisning till vid Älvsborgs regemente pågående organisationsundersökningar
— framhållit följande.
Många av de rationaliseringsåtgärder, som vidtagits vid Älvsborgs regemente,
vore beroende av att nytillkomna eller ändrade blanketter stöde till
förfogande. Hittills hade erforderligt blankettryck kunnat bekostas av de
anslag, som stått till berörda militära myndigheters förfogande. Detta stöde
även i överensstämmelse med de riktlinjer för bestridande av kostnader för
expenser m. m. vid organisationsundersökningarna, som angivits i proposition
nr 1944: 226 (s. 5) angående anslag till organisationsnämnden. Så vore
emellertid icke längre möjligt, sedan expensanslagen blivit starkt begränsade.
Särskilda medel erfordrades därför för det för rationaliseringsåtgärdemas
genomförande nödvändiga blankettrycket. Flertalet blanketter beräknades
framdeles komma till användning inom hela försvarsväsendet, och de nytillkomna
blanketterna komme alt ersätta äldre dylika efter hand som rationaliseringsåtgärdema
genomfördes. Det ordinarie anslaget för blanketter syntes
därför småningom helt kunna övertaga kostnaderna för de nya blanketterna.
Enär en av dessa ofta nog motsvarade flera gamla blanketter, borde kostnaderna
för blanketter framdeles kunna begränsas i ej ringa grad.
I utlåtande över organisationsnämndens framställning har försvarets civilförvaltning
— under framhållande alt nämnden ej kunnat framlägga någon
ingående beräkning av medelsbehoven — uttalat.
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 163. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
Det kunde förutsättas att, utöver kostnader för lokaländringar och blankettryck,
även kostnader för maskin- och möbelanskaffningar i ej oväsentlig
omfattning kunde uppkomma. Samtliga med organisationsarbetet förbundna
kostnader måste beräknas bli av en sådan storleksordning, att de i och med
övergången till fredsmässig anslagshushållning icke kunde bestridas av tillgängliga
anslag. Det syntes därför ofrånkomligt, att särskilda medel anvisades.
Då det icke syntes ändamålsenligt, att från fall till fall äska medel
hos riksdagen, borde organisationsnämnden äga tillgång till ett särskilt anslag
från vilket efter särskild framställning från nämnden medel kunde anvisas.
Härigenom förverkligades jämväl önskemålet örn en särskild redovisning
av kostnader förbundna med försöksverksamheten. Reservationsanslag
för ändamålet syntes böra anvisas både på kapital- och driftbudgeten. Ämbetsverket
saknade emellertid möjlighet att uttala sig angående storleken av
medelsbehoven.
Organisationsnämnden har hemställt, alt ett särskilt anslag av 500 000 kronor
måtte anvisas till bestridande av kostnader för lokaländringar samt för
anskaffning av blanketter i samband med fortsatta organisationsundersökningar
inom försvaret. Såsom framgår av propositionen 1946: 62 (s. 13 f.) ha
medel till bestridande av ifrågavarande kostnader för lokaländringar beräknats
under anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. m.
under försvarets fastighetsfond. Under förevarande punkt behandlas medelsfrågan
i övrigt. Härvid må framhållas att anskaffningen av blanketter är
nödvändig för rationaliseringsåtgärdernas genomförande. Härjämte torde, såsom
civilförvaltningen anmärkt, uppkomma kostnader även för anskaffning
av möbler och maskiner m. m. Det synes önskvärt, att denna till driftbudgeten
hörande anskaffning, som synes kunna inrymmas under beteckningen
Blankett- och kasernutredningskostnader m. m., redovisas skild från normalt
erforderlig anskaffning och bekostas från ett särskilt anslag. För ändamålet
synes böra uppföras ett reservationsanslag under rubriken E. Diverse. Medelsbehovet
är vanskligt att beräkna. Jag föreslår, att anslaget uppföres med
100 000 kronor, samt förutsätter, att anslaget får tagas i anspråk efter beslut
i varje särskilt fall av Kungl. Maj:t. Anslaget bör tagas i betraktande vid
beräkningen av belastningen å den i 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen
för försvaret.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Blankett- och kasernutredningskostnader m. m. för
fortsatta organisationsundersökningar å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 100 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Erland Kock.
Kungl. Maj.ts proposition, nr 163.
19
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Mossberg
anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46, statsrådet Möller beträffande punkterna 1, 5—8 och 10 samt statsrådet
Mossberg beträffande punkterna 2—4 och 9. Föredragandena yttra härvid
följande.
A. Socialdepartementet.
[1.] Socialdepartementet: Avlöningar. Den 18 maj 1945 har Kungl. Majit
fastställt avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1945/46. Staten upptager bland annat en anslagspost
till avlöningar till icke-ordinarie personal å 96 000 kronor.
Från berörda anslagspost bestridas utgifterna för två föredragande i regeringsrätten
ävensom icke-ordinarie befattningshavare i amanuens- och biträdesställning.
Den på senare tid inträdda väsentliga ökningen av departementets
arbetsbörda har nödvändiggjort förstärkning av amanuens- och
biträdespersonalen. Utgifterna från anslagsposten under tiden 1 juli 1945—
28 februari 1946 lia uppgått till 68 650 kronor. Med utgångspunkt från
medelsåtgången under februari månad 1946 — något över 9 200 kronor —
skulle lönekostnaden för departementets icke-ordinarie personal under återstoden
av budgetåret komma att utgöra inemot 37 000 kronor. Med hänsyn
till aktuellt behov av viss ytterligare utökning av amanuens- och biträdespersonalen
torde emellertid sistnämnda lönekostnad böra ökas med omkring
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Före
draganden.
2 000 kronor. Av det anförda framgår, att en förstärkning av ifrågavarande
anslagspost med (68 650 + 37 000 + 2 000 — 96 000) i runt tal 12 000
kronor är erforderlig. Jag får därför tillstyrka, att riksdagens medgivande
inhämtas att överskrida posten med högst detta belopp.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för socialdepartementet upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för
budgetåret 1945/46 överskridas med högst 12 000 kronor.
B. Sociala verk och inrättningar.
[2.] Yrkesinspektionen: Avlöningar. I den av Kungl. Majit den 18 maj
1945 för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten för yrkesinspektionen
har upptagits bland annat en anslagspost till avlöningar till ickeordinarie
personal å 139 000 kronor.
I skrivelse den 28 februari 1946 har riksförsäkringsanstalten hemställt,
att nämnda anslagspost måtte för budgetåret 1945/46 få överskridas med
19 250 kronor, och som skäl härför anfört följande.
I postens belopp ingå icke kostnaderna för avlöningar åt de tre befattningshavare
i lönegraden Ex 21, vilka enligt Kungl. Majits beslut den 29
juni 1945 fortfarande under budgetåret 1945/46 finge vara anställda vid yrkesinspektionen
för tillsyn av arbetsställen, där risk för gengasförgiftning
kunde föreligga. Då några besparingar, varav kostnaden för avlöningar till
nämnda befattningshavare skulle kunna bestridas, ej kunna beräknas uppstå
å icke-ordinarieposten, blir en förstärkning av denna erforderlig med belopp
motsvarande berörda kostnad eller 17 750 kronor jämte utgifterna för
skrivhjälp för dessa befattningshavares verksamhet, 1 500 kronor, eller sålunda
tillhopa 19 250 kronor.
På de skäl riksförsäkringsanstalten anfört tillstyrker jag, att riksdagens
medgivande inhämtas till att icke-ordinarieposten för yrkesinspektionen överskrides
med högst 19 250 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för yrkesinspektionen upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1945/46 överskridas med högst 19 250 kronor.
[3.] Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat
för statens alkoholistanstalt å Venngarn upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är fastställd till 64 000 kronor.
I skrivelse den 29 augusti 1945 har anstaltsstyreisen framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för anstalten för budgetåret 1946/47. Härvid har sty
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 163-
21
reisen anmält behov att utbygga vårdmöjligheterna vid anstalten. I detta
avseende anför styrelsen i huvudsak följande.
I stora anstaltsbyggnaden anordnades år 1939 en särskild mottagnings- och
sjukavdelning, vilken jämväl avsågs skola fungera såsom övervakningsavdelning.
Vid denna tid utgjorde de, som ansågos vara i behov av särskild övervakning,
ännu ett förhållandevis ringa antal. Anstalten har emellertid under
senare år tillförts ett alltjämt växande klientel av psykiskt abnorma vårdtagare,
och numera företer omkring halva antalet vårdtagare sådana anpassningssvårigheter,
att de icke böra lämnas utan tillsyn. Styrelsen erinrar, att
anstalten i anledning av denna utveckling från och med innevarande budgetår
erhållit ett arvode till en biträdande sinnessjukläkare, vilket tillskott enligt
styrelsens förmenande dock endast kunnat avhjälpa den mest trängande bristen
i fråga örn anstaltens vårdarbete. Många av den nu nämnda kategorien
vårdtagare lida av nervös oro med sömnbesvär och uttalad ömtålighet för
psykiska påfrestningar, och anstaltens ordinarie dagordning med full arbetstid
är icke avpassad för detta klientel. Det har därför befunnits nödvändigt
att vidtaga särskilda åtgärder för att någorlunda tillfredsställande kunna vårda
åtminstone de ej alltför svårskötta intagna av nyssnämnda kategori.
Styrelsen föreslår, att en år 1932 uppförd mindre byggnad, benämnd paviljongen,
inrättas för vård av intagna med lindrigare psykiska sjukdomssymptom.
I denna byggnad har redan från början inrymts en vårdavdelning
för psykiskt ömtåliga klienter. Till densamma ha emellertid endast kunnat
förläggas personer, som icke behövt särskild tillsyn, enär vården därstädes
vilat på en enda befattningshavare, en uppsyningsman med familjebostad
i byggnaden. Efter erforderlig personalförstärkning och viss mindre ombyggnad
skulle paviljongen rymma 26 vårdtagare och vara väl användbar
för angivna ändamål. Styrelsen uppskattar den erforderliga personalförstärkningen
till en sjukvårdare (förste förman) och en förman samt hemställer,
att för nästa budgetår medel anvisas för anställande av nämnda befattningshavare.
I skrivelse den 25 september 1945 har styrelsen, såvitt nu är i fråga, anmält,
att den i det föregående nämnda vårdavdelningen på försök anordnats
tidigare under samma månad samt att styrelsen företagit den erforderliga
personalförstärkningen genom att för ändamålet tillfälligt anställa två förmän.
Emellertid medgåve icke-ordinarie posten anställning av tillfälliga arbetskrafter
allenast i mycket begränsad utsträckning. Då lönen till en tillfälligt
anställd förman borde beräknas till 275 kronor för månad, erfordrades
för driften av den särskilda vårdavdelningen för då återstående cirka nio
månader av budgetåret 1945/46 en förstärkning av avlöningsanslaget med
5 000 kronor.
I avgivet utlåtande vitsordar socialstyrelsen, att anstaltens klientel till avsevärd
del utgöres av psykiskt ömtåliga vårdtagare, som äro i behov av mera
sjukhusmässig vård. Den för sådana vårdtagare inrättade avdelningen å paviljongen
finner socialstyrelsen lämplig. Enligt styrelsens mening medför denna
anordning uppenbarligen behov av ytterligare befattningshavare. Socialstyrelsen
tillstyrker därför anstaltsstyrelsens framställning örn medel till avlönande
av två tillfälligt anställda förman vid paviljongen.
I en den 14 februari 1946 dagtecknad promemoria har direktören för an
-
22
Kungl. Mctj.ts proposition nr 163.
Förtdrag
anden.
stätten lämnat vissa uppgifter rörande behovet för innevarande budgetår av
ytterligare medel å anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal. Härvid
har anförts i huvudsak följande.
Förutom de i skrivelsen den 25 september 1945 angivna tillfälligt anställda
förmännen har anstalten nödgats anlita tillfällig arbetskraft för expeditionsoch
skrivgöromål. De för avlöning till de båda förmännen och till den för
sistnämnda göromål anlitade arbetskraften erforderliga medlen beräknas till
6 000 kronor. Vidare ha de vid statberäkningen förutsedda extra ordinarie
och ordinarie befattningarna på grund av brist på lämplig arbetskraft icke
kunnat i full utsträckning tillsättas. Tillfälliga vikarier lia icke kunnat erhållas
mot en ersättning, motsvarande i avlöningsreglementet upptaget grundbelopp,
utan hänsyn har vid lönesättningen måst tagas jämväl till utgående
tillägg. Då medel till dylika tillägg i förevarande fall icke kunnat disponeras
från de anslag, som anvisats till rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt
lönetillägg, har anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal måst tågås i
anspråk för hela lönekostnaden. Med hänsyn till att de tillfälliga vikarierna i
allmänhet fått nöja sig med en ersättning understigande den till extra tjänstemän
utgående beräknas merkostnaden å anslagsposten för innevarande budgetår
stanna vid 2 000 kronor. Ytterligare har med stöd av Kungl. Maj:ts
beslut den 19 januari 1945 fyra vid anstalten anställda kvinnliga ekonomister
tillerkänts en löneförbättring med 30 kronor i månaden, motsvarande
det provisoriska lönetillägg, som utgått till vissa statliga befattningshavare.
Då under innevarande budgetår torde tillkomma ytterligare löneförbättring,
motsvarande det särskilda tillägg å 300 kronor, som beräknas komma att utgå
till vissa andra befattningshavare vid anstalten, erfordras för löneförbättring
åt den kvinnliga ekonomistpersonalen en anslagsförstärkning med tillhopa
2 500 kronor.
Slutligen hemställes, att förevarande anslagspost ytterligare förstärka med
sammanlagt 11 509 kronor, utgörande den beräknade kostnaden för vikarier
å vakanta eller av sina innehavare av olika skäl icke uppehållna ordinarie
befattningar.
Den förutsedda merbelastningen av anslagsposten till övrig icke-ordmane
personal uppskattas sålunda till (6 000 4" 2 000 + 2 500 + 11 509) i runt tal
22 000 kronor.
Ännu är jag icke beredd att taga ställning till frågan om bibehållande
efter utgången av budgetåret 1945/46 av den vårdavdelning för psykiskt
abnorma alkoholister, som försöksvis sedan september 1945 varit anordnad
i den s. k. paviljongen vid alkoholistanstalten å Venngarn. Med hänsyn till
vad anstaltsstyrelsen och socialstyrelsen anfört i ämnet vill jag emellertid
föi-orda, att medel anvisas för avlönande under innevarande budgetår av
de två förmän, vilka anstaltsstyrelsen tillfälligt anställt för driften av avdelningen.
Även i övrigt biträder jag anstaltsstyrelsens hemställan örn anvisande
av ytterligare medel under icke-ordinarieposten.
Jag får därför tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas att överskttida
förevarande anslagspost med det äskade beloppet, 22 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
att den i avlöningsstaten för statens alkoholistanstalt å
Venngarn upptagna anslagsposten avlöningar till övrig ickeordinarie
personal må för budgetåret 1945/46 överskridas
mod högst 22 000 kronor.
[4.1 Länsnykterhetsnänmderna: Avlöningar. Den 18 maj 1945 fastställde
Kungl. Maj:t avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46. Staten upptager bland annat en
anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å 116 000 kronor.
I skrivelse den 15 december 1945 har socialstyrelsen hemställt, att sagda
anslagspost måtte få överskridas med 8 000 kronor, samt till stöd härlör
anfört följande.
Kostnaderna för löner till de tio heltidsanställda ombudsmännen, för arvoden
till övriga ombudsmän och för ersättning åt semestervikarier för de
heltidsanställda ombudsmännen beräknas för innevarande budgetår till respektive
54 900, 44 000 och 4 900 kronor. Från anslagsposten lia vidare de
olika länsnykterhetsnämnderna tilldelats medel för skrivhjälp med tillhopa
11 950 kronor. Till förfogande står sålunda endast ett belopp av 250 kronor.
I särskilda skrivelser den 15 december 1945 hemställer socialstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte medgiva uppfattning i löneklass av ombudsmännen hos
vissa länsnykterhetsnämnder. Vid bifall till dessa framställningar uppstår
behov av ytterligare ett belopp av omkring 2 600 kronor till löner till dessa
ombudsmän.
Vid fördelningen av de anvisade medlen till avlöningar till icke-ordinarie
personal har det icke varit möjligt för socialstyrelsen att i nämnvärd omfattning
reservera medel för ersättning till vikarier för heltidsanställda ombudsmän
vid annan ledighet än semester. I ett fall bar det emellertid redan
visat sig påkallat att medgiva ombudsman tjänstledighet för sjukdom och att
förordna vikarie. Den å anslagsposten avlöningar lill icke-ordinarie personal
belöpande merkostnaden härför intill 1945 års slut har beräknats till
omkring 400 kronor. För eventuella behov av vikarier under återstoden avbudgetåret
torde böra reserveras ett belopp å förslagsvis 500 kronor.
Tolv länsnykterhetsnämnder lia till socialstyrelsen meddelat, att de äro i
oundgängligt behov av ytterligare medel till skrivhjälp under budgetåret med
tillhopa 4 900 kronor. Nämnderna lia därvid som skäl .särskilt anfört, att
ombudsmännen, örn medel till skrivhjälp ej erhållas i erforderlig omfattning,
bliva nödsakade att själva syssla med registrerings- och rent skrivarbete i så
stor utsträckning, att de ej medhinna det arbete med utredningar, inspektioner
och biträde åt kommunala nykterhetsnämnder, som jämväl åvilar
deni. Socialstyrelsen kan vitsorda, att nämnderna äro i behov av ifrågavarande
medel.
Anslagsposten behöver alltså förstärkas med (2 600 + 400 + 500 +4 900 —■- 250) i runt tal 8 000 kronor.
Med utgångspunkt från att det odisponerade beloppet å icke-ordinarieposten
för länsnykterhetsnämnderna uppgår till allenast 250 kronor synes nödvändigt
att underställa riksdagen frågan örn postens överskridande.
Framställningarna örn löneklassuppflyttning för vissa ombudsmän hos
länsnykterhetsnämnderna äro i anledning av förekommen remissbehandling
Före
draganden.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
alltjämt föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Vid beräkningen av belastningen
å anslagsposten för innevarande budgetår torde hänsyn böra tagas
varken till berörda framställningar eller till eventuellt behov av sjukvikarier
under återstoden av budgetåret.
Emellertid har en kostnadsökning av 400 kronor inträtt i anledning av att
vikarie förordnats för en ombudsman, som varit tjänstledig för sjukdom.
Med anledning av socialstyrelsens hemställan, att ytterligare ett belopp av
4 900 kronor måtte ställas till förfogande för skrivhjälp hos länsnykterhetsnämnderna,
får jag erinra om att i 1946 års statsverksproposition föreslagits,
att det för ändamålet avsedda beloppet för nästa budgetår skall höjas från
11 600 till 17 600 kronor. Jag biträder socialstyrelsens nu ifrågavarande framställning
och förordar, att riksdagens medgivande inhämtas om överskridande
av icke-ordinarieposten för länsnykterhetsnämndema med (400 + 4 900
— 250) i runt tal 5 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för länsnykterhetsnämndema
upptagna anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1945/46 överskridas med högst
5 000 kronor.
C. Medicinalstaten saint hälso- och sjukvården.
[5.] Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för medicinalstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal är fastställd till 325 000 kronor.
I skrivelse den 8 februari 1946 har medicinalstyrelsen anmält, att det belopp,
varmed posten upptagits, icke komme att förslå till täckande av erforderliga
utgifter under posten. Styrelsen uppgiver, att belastningen å posten
den 31 december 1945 utgjorde 195 690 kronor. För återstående hälft av
budgetåret kunde med bibehållande av den personal, som styrelsen efter
noggrann prövning funnit nödvändig för göromålens behöriga gång, utgifterna
under denna anslagspost icke beräknas till lägre belopp än 235 000
kronor, vilket skulle innebära, att vid budgetårets slut posten komme att
överskridas med (195 690 + 235 000 — 325 000) 105 690 kronor eller i runt
tal 105 000 kronor.
Det väntade överskridandet hade sin grund i skilda omständigheter, som
i stort sett kunde hänföras till tre grupper, nämligen dels av Kungl. Majit
anbefallda eller eljest ofrånkomliga större utredningsuppdrag, dels vissa tillfälliga
förhållanden, vilka medfört en icke förutsedd belastning av ickeordinarieposten,
dels ock den snabbt fortgående utvecklingen av hälso- och
sjukvårdsväsendet, som medfört att medicinalstyrelsens arbetskrafter numera
vöre otillräckliga för att bemästra den löpande arbetsbördan.
I fråga om de utredningsuppdrag, som nödvändiggjort anställande
av särskild arbetskraft, erinrar medicinalstyrelsen till en början om att
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
25
Kungl. Majit uppdragit åt styrelsen att vei’kställa viss fortsatt utredning
rörande rättsmedicinalväsendets organisation och att i samband därmed inleda
vissa förhandlingar med Göteborgs stad rörande dels frågan örn beredande
av lokal för en rättsläkarstation i Göteborg och dels frågan om eventuell
förening av rättsläkarbefattningen vid denna station med en kommunal
läkartjänst ävensom att till Kungl. Majit inkomma med de förslag, vartill
förhandlingarna gåve anledning. Då den medlem av styrelsens vetenskapliga
råd, som anförtrotts ifrågavarande utredningsuppdrag, för fullgörande
därav visat sig vara i behov av juridiskt biträde, hade styrelsen förordnat
en av sina äldre amanuenser att tjänstgöra på halvtid såsom sekreterare
vid utredningen. Med hänsyn till utredningens omfattning hade det
emellertid blivit nödvändigt för styrelsen att anmoda ifrågavarande amanuens,
som icke kunnat helt befrias från sina vanliga arbetsuppgifter, att
mot övertidsersättning fullgöra det utredningsarbete, som icke kunnat medhinnas
på fastställd arbetstid. Övertidsersättningen kunde uppskattas till
185 kronor i månaden. Till en halvtidsanställd vikarie för den som sekreterare
tjänstgörande amanuensen utginge ett arvode av 225 kronor i månaden.
För avlönande av skrivhjälp åt utredningen beräknades vidare ett belopp
av minst 600 kronor bli erforderligt under budgetåret. Då av budgetåret
en tid av tio månader beräknades tagen i anspråk för utredningen, räknade
styrelsen med att densamma komme att förorsaka en merbelastning å
styrelsens icke-ordinariepost av [10 X (185 + 225) + 600] 4 700 kronor.
Medicinalstyrelsen framhåller vidare, att efter uppdrag av Kungl. Majit
inom styrelsen påginge utredning rörande den öppna vården vid av landsting
eller kommun bedrivna sjukhus. För fullföljandet av detta utredningsuppdrag,
som kommit att taga stor omfattning, hade styrelsen måst förordna
en av sina amanuenser till sekreterare för utredningen ävensom —■ för att
utredningens material skall kunna sammanställas förhållandevis snabbt — anställa
en befattningshavare med speciella kvalifikationer såsom biträdande
sekreterare åt utredningsmännen, varjämte ett skrivbiträde tillfälligt anställts.
Då styrelsen i månadsarvode tillerkänt vikarien för nämnda amanuens
och utredningens biträdande sekreterare vardera 450 kronor och då
för skrivbiträdet ett genomsnittligt arvode av 270 kronor för månad utginge,
beräknades icke-ordinarieposten av nämnda anledningar under budgetåret
komma att belastas med [12 X (450 + 450 + 270)] 14 040 kronor. För anlitande
av en statistiker för utredningens räkning komme vidare att krävas
omkring 1 000 kronor för innevarande budgetår.
Medicinalstyrelsen erinrar härefter örn att styrelsens chef av Kungl. Majit
meddelats partiell tjänstledighet under tiden 2 januari—30 juni 1946 för
att bliva i tillfälle att utföra vissa utredningsuppdrag. Såsom vikarie för det
medicinalråd, som i anledning härav inträtt i utövningen av generaldirektörens
åligganden, hade Kungl. Majit förordnat en lasarettsläkare, för vilken
arvode och ersättning för mistade löneförmåner skulle utgå från icke-ordinarieposten.
Sistnämnda anordning komme att medföra en ökad belastning
å posten av i runt tal 10 800 kronor. För deltagande i berörda utredning av
26
Kungl. Majda proposition nr 163.
den öppna vården syntes vidare nödvändigt att bereda t. f. byråchefen å
kameralbyrån partiell tjänstledighet från mitten av februari till budgetårets
utgång, varav komme att föranledas en belastning å posten av cirka 2 000
kronor för anställande av en tillfällig amanuens i succession å nämnda
byrå.
Sammanlagt beräknas alltså utredningen rörande den öppna vården under
budgetåret 1945/46 komma att medföra en merbelastning å icke-ordinarieposten
av (14 040 + 1 000 10 800 + 2 000) 27 840 kronor.
I fortsättningen anmäler styrelsen, att av Kungl. Majit styrelsen meddelade
uppdrag avseende dels ändrad provinsialläkardistriktsindelning dels ock
förslag till bestämmelser rörande abortförebyggande åtgärder komme att
för avlönande av tillfällig arbetskraft kräva anlitande av icke-ordinarieposten
till belopp av 2 700 respektive 3 500 kronor. Sedan vidare chefen för styrelsens
veterinärbyrå av Kungl. Majit meddelats partiell tjänstledighet under
tiden 2 januari—-31 mars 1946 för verkställande av vissa utredningar om
vaccination mot nild- och klövsjuka m. m., därvid byråveterinären hos styrelsen
förordnats såsom vikarie, hade styrelsen förordnat chefsveterinären
hos hushållningssällskapet i Uppsala län att under samma tid uppehålla
byråveterinärsbefattningen mot ett arvode av 900 kronor för månad. Då
samma anordning torde komma att bliva erforderlig jämväl under tiden
1 april—30 juni 1946, kunde icke-ordinarieposten på grund härav beräknas
bli belastad med ytterligare 5 400 kronor. Nödvändigheten av att för särskilda,
förut ej angivna utredningsuppdrag eller ärenden av större omfattning
bereda vissa befattningshavare partiell tjänstledighet hade medfört en
ytterligare belastning av ifrågavarande anslagspost, hänförande sig till det
enligt styrelsens mening ofrånkomliga behovet av tillfälligt anställda amanuenser
såsom ersättare i succession. Avlöningen till dessa tillfälliga amanuenser
under berörda ledigheter -— sammanlagt något över fem månader — hade
efter ett arvode av 450 kronor i månaden uppgått till i runt tal sammanlagt
2 400 kronor. För särskild skrivhjälp i samband med en inom styrelsen verkställd,
av Kungl. Majit anbefalld utredning om ändring av bestämmelserna
angående statsbidrag till lindring av mindre bemedlades kostnader för djursjukvård,
hade slutligen utgivits ett belopp av 300 kronor.
Samtliga utredningsuppdrag, vilka nödvändiggjort tillfälligt anställande
av extra personal, kunde sålunda beräknas medföra en ökad belastning av
icke-ordinarieposten med (4 700 + 27 840 + 2 700 + 3 500 + 5 400 + 2 400
+ 300) 46 840 kronor.
Såsom inledningsvis anförts lia jämväl vissa tillfälliga omständigheter
föranlett en icke förutsedd belastning av icke-ordinarieposten. I
detta hänseende erinrar styrelsen örn att Kungl. Majit genom särskilda beslut
förordnat dels en förste läkare vid statens sinnessjukhus att under tiden 1
juli—15 augusti 1945 uppehålla befattningen såsom biträdande föredragande
i rättspsykiatriska ärenden hos styrelsen, dels ock viss stadsveterinär att
under tiderna 1 juli—20 oktober 1945 och 9 januari—31 mars 1946 uppehålla
en vakant befattning såsom statsinspektör över köttkontrollen i riket;
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
27
under tiden 22 oktober 1945—8 januari 1946 hade den förutvarande innehavaren
av sistnämnda befattning varit av styrelsen förordnad att mot arvode
uppehålla densamma. Då styrelsen utgått från att förlängt förordnande
komme att meddelas förenämnda stadsveterinär, kunde de i anledning av
ifrågavarande förordnanden utgående ersättningsbeloppen från icke-ordinarieposten
beräknas till sammanlagt 14 690 kronor. Styrelsen hade vidare
meddelat byrådirektören på tandvårdsavdelningen tjänstledighet för enskilda
angelägenheter under tiden 1 oktober 1945—30 juni 1946. Den därav föranledda
merbelastningen å icke-ordinarieposten uppskattades till (9 X 900)
8100 kronor. En av styrelsens ordinarie befattningshavare i lönegraden
A 28 hade därjämte fungerat såsom ledamot av, tillika sekreterare hos 1944
års lönekommitté avseende sjukvårds- och ekonomipersonal. För fullgörande
av berörda uppdrag hade denne tjänsteman hittills åtnjutit tjänstledighet
från sin ordinarie befattning under tre och en halv månader och förutsåges
bliva i behov av dylik ledighet under ytterligare minst två månader av budgetåret.
För att såsom expert biträda statens sjukhusutredning av år 1943
hade en av styrelsens befattningshavare med avlöning från ordinarieposten
måst åtnjuta tjänstledighet från sin befattning, vilken ledighet tillsammans
med vad som ytterligare kunde förutses bliva behövligt under budgetåret
beräknas till minst två månader. Såsom ersättare i succession efter ifrågavarande
båda befattningshavare hade medicinalstyrelsen nödgats anställa en
tillfällig amanuens med arvode av 450 kronor för månad. Sagda ledigheter
för kommittéarbete beräknades till följd härav föranleda en merbelastning
på icke-ordinarieposten av 3 375 kronor. Styrelsen framhåller emellertid,
att nu berörda utgifter å icke-ordinarieposten väl kompenserades av besparingar
å anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat samt
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, varför
dessa överskridanden endast vore av bokföringsteknisk natur.
Ytterligare anför styrelsen i detta sammanhang, att Kungl. Maj;t medgivit,
att under innevarande budgetår finge å styrelsens hälsovårdsbyrå — med
uppgift bland annat att utföra för statens gengasforskningsråds verksamhet
erforderliga kansligöromål — anställas dels en sekreterare mot ett arvode av
930 kronor i månaden och dels ett kvinnligt biträde mot ett arvode av
400 kronor i månaden, att utgå från icke-ordinarieposten. Då denna personal
anställts från och med den 16 november 1945, komme arvodena till densamma
att intill budgetårets utgång uppgå till sammanlagt 9 975 kronor.
Slutligen komme tjänstledighet för havandeskap att under budgetåret bli
erforderlig för ett extra ordinarie kontorsbiträde under två månader, varunder
tillfälligt biträde med månadsarvode av 250 kronor måste anställas. Med
lrånräknande av vederbörligt tjänstledighetsavdrag tor den extra ordinarie
befattningshavaren komme icke-ordinarieposten ali av berörda anledning
vidkännas en belastning av (2 X 250 — 60 X 1) 440 kronor.
Angivna tillfälliga omständigheter kunde sålunda beräknas föranleda en
merbelastning å icke-ordinarieposten med tillhopa (14 690 + 8 100 -j- 3 375
+ 9 975 + 440) 36 580 kronor.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Till överskridandet av icke-ordinarieposten har — enligt vad medicinalstyrelsen
inledningsvis framhållit — slutligen medverkat, att styrelsens arbetskrafter
trots den förstärkning, som enligt statsmakternas beslut medgivits
från och med innevarande budgetår, visat sig otillräckliga för de löpande
uppgifternas genomförande. Styrelsen uttalar, att styrelsens arbetsuppgifter
visade en fortgående stegring, vilket medfört ett oundgängligt behov av
att anställa tillfällig personal, i första rummet skrivbiträden, samt att i mån
av bristande tillgång till dylika biträden beordra övertidsarbete, som måste
ersättas. Kostnaderna för avlönande av nu avsedda extra arbetskrafter uppginge
under första hälften av innevarande budgetår till omkring 8 000 kronor.
För hela budgetåret torde för dylikt ändamål, med hänsyn till de ständigt
ökande arbetsuppgifterna, få räknas med ett belopp av minst 20 000 kronor.
Härtill borde läggas ett belopp av 2 200 kronor, som avsåges komma
att utgå till en under cirka fem månaders tid tillfälligt anställd medicinalrådsassistent
å styrelsens sinnessjukvårdsbyrå. Den merbelastning å ickeordinarieposten,
som föranletts av att medicinalstyrelsens personal visat sig
otillräcklig för de löpande uppgifterna, beräknades sålunda för budgetåret
1945/46 till sammanlagt (20 000 + 2 200) 22 200 kronor.
Styrelsen uppgiver slutligen, att en i viss grad bidragande omständighet
till det behövliga anslagsöverskridandet vore, att styrelsen i samband med
statsmakternas beslut om provisoriskt lönetillägg funnit sig böra något jämka
arvodesbeloppen uppåt för viss tillfälligt anställd biträdespersonal. Vad
åter anginge det tillfälliga lönetillägg, som vid riksdagens bifall till det i propositionen
nr 3/1946 framlagda förslaget härom skulle kunna tillerkännas
viss personal, hade styrelsen förutsatt, att —- i enlighet med vad i propositionen
föreslagits — styrelsen senare skulle kunna hos Kungl. Majit hemställa
om medgivande till det överskridande av icke-ordinarieposten. som
för nämnda ändamål kunde bliva behövligt.
Kostnaderna under budgetåret 1945/46 för samtliga de utgiftsändamål, för
vilka i det föregående redogjorts, har styrelsen sålunda uppskattat till sammanlagt
(46 840 + 36 580 + 22 200) 105 620 kronor. Styrelsen finner det
uteslutet att på andra håll göra besparingar på icke-ordinarieposten, varför
styrelsen ser sig nödsakad att begära en förstärkning av posten med i runt
tal 105 000 kronor. Styrelsen tillägger, att nämnda belopp beräknats med så
smal marginal, att oförutsedda omständigheter kunde göra det nödvändigt
för styrelsen att framdeles hemställa om ytterligare förstärkning av anslagsposten.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen att å tillläggsstat
för budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett belopp av 105 000 kronor
till förstärkning av den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen uppförda
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Statskontoret har i utlåtande den 25 februari 1945 icke funnit skäl till annat
uttalande än att vissa av de utav medicinalstyrelsen redovisade merutgiftema
för avlöning av icke-ordinarie personal betingades av sådana omständigheter,
som avsåges i riksdagens skrivelse nr 18/1945 angående be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
29
myndigande för Kungl. Maj :t att i vissa fall medgiva överskridande av maximerade
anslagsposter. Statskontoret funne dock praktiska skäl tala för medicinalstyrelsens
förslag örn anvisande av ett tilläggsanslag, motsvarande
bristens hela belopp.
Såsom medicinalstyrelsens framställning närmare utvisar, torde ett bety- Departementsdande
överskridande av medicinalstyrelsens anslagspost till avlöningar till chefen.
övrig icke-ordinarie personal, som för innevarande budgetår är upptagen
med 325 000 kronor, icke kunna undvikas. Orsakerna härtill äro huvudsakligen
att tillskriva dels vissa större utredningsuppdrag, som anförtrotts åt
styrelsen, dels vissa tillfälliga omständigheter, som icke kunnat förutses
vid anslagspostens beräknande, dels ock den snabbt fortskridande utvecklingen
av hälso- och sjukvården, som medfört ökat behov av personal för
de löpande göromålen. I likhet med statskontoret har jag med hänsyn till
dessa förhållanden ansett mig böra godtaga styrelsens framställning örn
förstärkning av anslagsposten. Härvid förutsätter jag emellertid, att styrelsen
i fortsättningen så disponerar under anslagsposten tillgängliga medel, att
ytterligare överskridande av densamma undvikes.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva
-4
att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1945/46 överskridas nied högst 105 000 kronor.
D. Överståthållarämbetet och landsstaten.
[6.] Överståthållarämbetet: Avlöningar. Den 18 maj 1945 fastställde Kungl.
Maj:t av riksdagen godkänd avlöningsstat för Överståthållarämbetet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46. Denna stat upptager
bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
å 112 800 kronor.
Sedan riksdagen i skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring av lagen den 6
juni 1924 (nr 361) örn samhällets barnavård och ungdomsskydd m. m., anmält,
bland annat, att riksdagen medgivit, att sagda anslagspost finge för budgetåret
1945/46 överskridas med högst 5 300 kronor, har Kungl. Majit den 29
juni 1945 föreskrivit, att anslagsposten må för budgetåret 1945/46 överskridas
med det belopp, som erfordras för bestridande av avlöningskostnaden för en
barnavårdsassistent vid ämbetet.
I skrivelse den 2 februari 1946 har Överståthållarämbetet hemställt, att ytterligare
ett belopp av 36 000 kronor måtte ställas till ämbetets disposition för
avlöningar till icke-ordinarie personal. Ämbetet upplyser, att utgifterna under
ifrågavarande anslagspost för tiden 1 juli 1945—31 januari 1946 utgjort 86 700
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
kronor och för återstående delen av innevarande budgetår beräknades till
65 000 kronor. I sistnämnda belopp inninge ett belopp av 2 900 kronor, utgörande
ämbetets kostnad för avlönande under budgetåret av en e. o. barnavårdsassistent.
Då belastningen å anslagsposten sålunda beräknades komma
att uppgå till 151 700 kronor och till överståthållarämbetets förfogande för
ändamålet ställts dels det belopp, varmed anslagsposten finnes upptagen i avlöningsstaten
— 112 800 kronor — och dels ett belopp, motsvarande avlöningskostnaden
för en e. o. barnavårdsassistent — 2 900 kronor — förelåge behov
av ytterligare 36 000 kronor för avlöning av den icke-ordinarie personalen vid
ämbetet. Av sistnämnda belopp hänförde sig 16 800 kronor till personalförstärkning
å passbyrån, 4 200 kronor till vikarier å tjänster, vilkas innehavare
beviljats tjänstledighet för barnsbörd eller militärberedskapstjänstgöring, samt
återstoden till övriga vikarier och tillfällig biträdeshjälp åt ämbetet.
Vad Överståthållarämbetet anfört till stöd för framställningen om medgivande
att ytterligare överskrida ifrågavarande anslagspost föranleder ingen
erinran från min sida. Ehuru Kungl. Majit torde äga befogenhet att medgiva
överskridande av icke-ordinarieposten i den mån så föranledes av tjänstledighet
på grund av militärtjänstgöring m. m., synes riksdagens bemyndigande
böra inhämtas att överskrida förevarande post med det av Överståthållarämbetet
äskade beloppet, i den mån detta icke hänför sig till barnavårdsassistentens
avlöning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1945/46 överskridas med — utöver
jämlikt riksdagens skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, medgivet
belopp — högst 36 000 kronor.
[7.] Länsstyrelserna: Avlöningar, Den 18 maj 1945 fastställde Kungl.
Majit av riksdagen godkänd avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46. Staten upptager bland annat
en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 4 500 000
kronor.
I skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, i anledning av Kungl. Majits proposition
med förslag till lag angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr
361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd m m., har riksdagen anmält,
bland annat, att riksdagen medgivit, att anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal finge för budgetåret 1945/46 överskridas
med högst 112 900 kronor för avlönande av barnavårdsassistenter. Till länsstyrelsernas
förfogande under ifrågavarande anslagspost har sålunda ställts
dels det belopp, varmed anslagsposten finnes upptagen i avlöningsstaten —
4 500 000 kronor — och dels ovannämnda belopp —-112 900 kronor — eller
tillhopa 4 612 900 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
31
Den 29 juni 1945 fördelade Kungl. Maj:t sistnämnda belopp mellan de
olika länsstyrelserna, därvid landskanslierna, landskontoren utom taxeringsavdelningama
samt taxeringsavdelningarna sammanlagt erliöllo respektive
1 414 800, 1 242 800 och 1955 300 kronor. Samtidigt föreskrev Kungl. Maj:t,
att de utgifter, som under budgetåret 1945/46 kunde komma att göras med
stöd av de av Kungl. Maj:t i beslut den 1 september 1939 och i 16 § kungörelsen
den 24 september 1943 (nr 708) givna bemyndigandena att anställa
tillfälliga befattningshavare vid länsstyrelserna, skulle tills vidare
redovisas under särskild rubrik under anslagsposten. Kungl. Maj:t förklarade
sig vilja framdeles meddela beslut örn sättet för täckande av utgifter, som
sålunda orsakades av ifrågavarande personalförstärkning.
Den 28 januari 1946 hava länsstyrelserna anmodats att till socialdepartementet
inkomma med dels uppgift angående utgifterna under tiden 1 juli
1945—31 januari 1946 från ifrågavarande anslagspost och dels en beräkning
av de belopp, som ansåges komma att för återstående del av budgetåret
åtgå till de med anslagsposten avsedda ändamålen.
Med särskilda skrivelser hava länsstyrelserna i anledning härav överlämnat
begärda uppgifter och beräkningar. En sammanställning av de inkomna
uppgifterna ger vid handen, att — med bortseende från utgifterna för avlönande
av de med stöd av förenämnda bemyndiganden anställda tillfälliga
befattningshavarna men med inräknande av utbetald övertidsersättning —
för avlöning av icke-ordinarie personal vid länsstyrelserna för tiden 1 juli
1945—31 januari 1946 utanordnats 3 011 600 kronor, varav 824 400 kronor
komma på landskanslierna, 854 000 kronor på landskontoren utom taxeringsavdelningarna
och 1 333 200 kronor på taxeringsavdelningarna. Det av rådande
krisförhållanden påkallade anställandet av tillfälliga befattningshavare
vid länsstyrelserna har under samma tidsrymd medfört en ytterligare
total utgift av 453 200 kronor. Detta belopp fördelar sig med 360 600 kronor
på landskanslierna och 92 600 kronor på landskontoren.
Vidare hava länsstyrelserna beräknat kostnaderna för avlöning och övertidsersättning
åt för mera ordinära uppgifter avsedd personal under tiden
1 februari—30 juni 1946 till sammanlagt 2 452 700 kronor, varav 679 300
kronor för landskanslierna, 912 100 kronor för landskontoren utom taxeringsavdelningarna
och 861 300 kronor för taxeringsavdelningarna. Vad slutligen
angår den s. k. krispersonalen beräkna länsstyrelserna de sammanlagda
kostnaderna för denna personal under sistnämnda tid till 252 000 kronor,
av vilket belopp 194 700 kronor falla på landskanslierna och 57 300 kronor
på landskontoren.
Under krigsåren lia stora krav ställts på länsstyrelserna dels i samband
med den administrativa försvarsberedskapen, dels ock på grund av den
väsentliga stegring, som ägt rum i länsstyrelsernas mera ordinära arbetsuppgifter.
Som följd härav har en betydande utökning av länsstyrelsernas ickeordinarie
arbetskrafter måst företagas. Även örn den i avlöningsstatema
för länsstyrelserna upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
Deparlements
chefen.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
personal gjorts till föremål för höjning, har dock för varje budgetår under
kriget ytterligare förstärkning av dessa anslagsmedel under budgetårets senare
del visat sig erforderlig. Länsstyrelsernas uppgifter av kriskaraktär
torde hava efter hand minskat under innevarande budgetår. På grund av
en naturlig eftersläpning av hithörande arbetsuppgifter har dock den härmed
sysselsatta personalen ej kunnat reduceras i motsvarande omfattning.
Länsstyrelserna hava därjämte fått sig ålagda nya uppgifter i samband med
förberedandet av den nya folkbokföringsreformen. För tiden intill den 1
februari 1946 har krispersonalens avlöning dragit en kostnad av 453 200
kronor. Kostnaderna för avlöning av den icke-ordinarie personalen för de
mera ordinära arbetsuppgifterna ha för samma tid uppgått till 3 011 600
kronor.
Länsstyrelserna beräkna medelsbehovet för avlöningar under tiden 1
februari—30 juni 1946 åt den för mera stadigvarande uppgifter avsedda ickeordinarie
personalen till 2 452 700 kronor och åt den tillfälligt anställda
krispersonalen till 252 000 kronor. Mot dessa beräkningar synes intet vara
att erinra.
Ifrågavarande anslagspost är i gällande avlöningsstat upptagen till
4 500 000 kronor. Riksdagen har tidigare medgivit, att anslagsposten må
för budgetåret 1945/46 överskridas med kostnaderna för avlöning av bamavårdsassistenterna,
dock högst 112 900 kronor. Enligt här gjorda kalkyler
uppgår medelsbehovet till (453 200 + 3 011 600 + 2 452 700 + 252 000)
6 169 500 kronor. Med hänsyn härtill är att räkna med att posten måste
överskridas med ytterligare (6 169 500 — 4 500 000) 1 669 500 kronor eller
1 avrundat tal 1 670 000 kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1945/46 överskridas med — utöver jämlikt
riksdagens skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, medgivet belopp
— högst 1 670 000 kronor.
[8.] Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Den 29 juni 1945 har Kungl.
Maj:t fastställt av riksdagen godkänd avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46. Staten upptager
bland annat en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å
2 132 000 kronor.
Sagda anslagspost är avsedd för avlönande av dels extra ordinarie tjänstemän
— landsfiskalsassistenter och extra ordinarie skrivbiträden — dels
landsfiskalsaspiranter, som antagits till extra tjänstemän, dels ock sådana
tillfälliga befattningshavare och andra tillfälliga arbetsbiträden i landsfiskalsdistrikten,
vilka erfordras för fullgörande av mera stadigvarande arbetsuppgifter.
Kungl. Majit har genom beslut den 29 juni 1945 bestämt antalet extra
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
33
ordinarie tjänster i de olika landsfiskalsdistrikten samt medgivit, att länsstyrelserna
på vissa villkor utan Kungl. Majlis vidare hörande finge, i anledning
av de nuvarande onormalt omfattande kamerala arbetsuppgifterna,
1 landsfiskalsdistrikten anställa extra biträdespersonal i viss angiven utsträckning.
Den 29 juni 1945 har Kungl. Maj:t anvisat medel till avlönande under
budgetåret 1945/46 av omförmäld icke-ordimarie personal i landsfiskalsdistrikten.
I samband härmed har Kungl. Maj:t föreskrivit, att de utgifter,
som under budgetåret 1945/46 kunde komma att göras med stöd av de av
Kungl. Majit i beslut den 8 september 1939 och i 16 § kungörelsen den 24
september 1943, nr 708, givna bemyndigandena att förordna behövligt antal
landsfiskalsassistenter och andra tjänstebiträden hos landsfiskalerna för den
s. k. administrativa försvarsberedskapen, skulle tills vidare redovisas under
särskild rubrik under ifrågavarande anslagspost. Kungl. Majit har förklarat
sig framdeles vilja meddela beslut om sättet för täckande av utgifter, som
under budgetåret orsakades av ifrågavarande personalförstärkning.
På anmodan hava länsstyrelserna inkommit med vissa uppgifter angående
utgifterna under anslagsposten till icke-ordinarie personal. En sammanställning
av uppgifterna ger vid handen, att utgifterna för avlöning av icke-ordinarie
personal, avsedd för fullgörande av stadigvarande arbetsuppgifter, för
tiden 1 juli 1945—31 januari 1946 uppgått till 1 312 500 kronor, medan utgifterna
för avlöning av personal, som anställts på grund av rådande krisförhållanden,
under samma tid uppgått till 244 200 kronor. Länsstyrelserna
hava vidare för tiden 1 februari—30 juni 1946 beräknat kostnaderna för avlöning
åt den för mera ordinära uppgifter avsedda personalen till 912 100
kronor och för avlöning åt krispersonalen till 172 200 kronor.
I den för budgetåret 1944/45 gällande avlöningsstaten för landsfiskalerna Departementsm.
fl. var icke-ordinarieposten upptagen till 2 083 000 kronor. Efter därom chRfen
av
Kungl. Majit i propositionen nr 163/1945 (bilaga 3, punkten 6) framlagt
förslag medgav riksdagen (skrivelse nr 187, punkten 6), att berörda anslagspost
finge för budgetåret 1944/45 överskridas med högst 410 000 kronor. Utgifterna
från anslagsposten hava emellertid under budgetåret 1944/45 uppgått
till sammanlagt 2 505 030 kronor. För sagda budgetår föreligger således
ett av riksdagen icke medgivet överskridande av posten å (2 505 030—
2 083 000 — 410 000) 12 030 kronor. Anledningen härtill torde vara, att icke
beräknade kostnadsökningar uppkommit för anställande av dels vikarier
för lönegradsplacerad personal, som beviljats tjänstledighet för militärtjänstgöring,
sjukdom eller barnsbörd, och dels s. k. krispersonal. Ehuru det ytterligare
överskridandet av anslagsposten till en del torde täckas av riksdagens
bemyndigande för Kungl. Majit att medgiva överskridande av vissa maximerade
anslagsposter, har jag likväl velat bringa berörda förhållanden till riksdagens
kännedom.
Vad härefter angår budgetåret 1945/46 skulle enligt länsstyrelsernas beräkningar
utgifterna för avlöningar till den icke-ordinarie personal hos lands
Bihang
litt riksdagens protokoll IDAG. 1 sami. Nr 163.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Före
rågaliden.
fiskalema, som erfordras för mera stadigvarande arbetsuppgifter, och till den
tillfälligt anställda krispersonalen uppgå till (1 312 500 + 912 100) 2 224 600
kronor respektive (244 200 + 172 200) 416 400 kronor. Mot dessa beräkningar
har jag icke något att erinra.
Då ifrågavarande anslagspost i gällande avlöningsstat är upptagen med
2 132 000 kronor och enligt här gjorda beräkningar medelsbehovet för ändamålet
skulle komma att uppgå till (2 224 600 + 416 400) 2 641 000 kronor, är
det att räkna med att posten måste överskridas med ett belopp, vilket med
hänsyn till vad som anförts beträffande budgetåret 1944/45 torde böra bestämmas
till högst 509 000 kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att
den i avlöningsstaten för landsfiskalerna m. fl. upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för
budgetåret 1945/46 överskridas med högst 509 000 kronor.
E. Polisväsendet.
[9.] Poliskåren i Boden: Avlöningar. Den 5 maj 1944 fastställde Kungl.
Majit av riksdagen godkänd avlöningsstat för poliskåren i Boden, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45. Staten upptager bland
annat en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å 16 400 kronor.
Anslagsposten är avsedd för avlönande av fyra extra ordinarie konstaplar
och en biträdande hästskötare samt för bestridande av vissa kostnader
för vikariatsersättningar.
I skrivelse den 27 februari 1946 har polischefen i Boden hemställt, att
sagda anslagspost måtte få överskridas med högst 29 000 kronor. Av skrivelsen
inhämtas följande.
Under den förflutna delen av budgetåret ha två ordinarie polismän varit
tjänstlediga för uppehållande av militär arvodesbefattning. Detta förhållande
beräknas kvarstå även under återstoden av budgetåret. En ordinarie poliskonstapel
har likaledes sedan budgetårets början åtnjutit tjänstledighet
på grund av sjukdom, men återinträder i tjänst den 1 mars 1946. Tre ordinarie
polismän åtnjuta sedan den 1 september 1945 tjänstledighet för genomgående
av polisskola. De väntas återinträda i tjänst den 1 april 1946. Med
anledning av nämnda ledigheter ha extra konstaplar måst anställas. För tillgodoseende
av personalbehovet under kortare tjänstledigheter på grund av
sjukdom samt under semestrar m. m. har även extra personal behövt anställas.
Då de ordinarie konstaplar, som åtnjuta tjänstledighet för uppehållande
av militär arvodesbefattning, härunder få vidkännas C-avdrag på lönen,
beräknas en besparing å 13 000 kronor uppkomma å posten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän. Merbelastningen stannar alltså vid (29 000—13 000)
16 000 kronor.
Det av polischefen amnälda behovet att överskrida den i avlöningsstaten
för poliskåren upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordi
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
35
naile personal föranleddes väsentligen av förut omförmälda omfattande ledigheter
bland personalen. Då anledning till erinran ej synes föreligga mot
den av polischefen gjorda uppskattningen av medelsbehovet, vill jag tillstyrka
att riksdagens medgivande inhämtas att få överskrida ifrågavarande
anslagspost med högst det av polischefen äskade beloppet, 29 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för poliskåren i Boden upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för
budgetåret 1945/46 överskridas med högst 29 000 kronor.
G. Diverse.
[10.] 18. Extra utgifter, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål har
å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
80 000 kronor. Då från budgetåret 1944/45 fanns en reservation å anslaget
av 58 994 kronor, utgjorde hela det för budgetåret 1945/46 disponibla beloppet
138 994 kronor.
I samband med äskande av medel för ändamålet för nästa budgetår (1946
års statsverksproposition V. punkt 262) anförde jag, att utgifterna från anslaget
under innevarande budgetår visat en starkt stigande tendens, vilket
sammanhängde med att från anslaget plägat bestridas kostnader för resor
utomlands, vilka i studie- eller forskningssyfte enligt Kungl. Maj:ts medgivande
företoges av befattningshavare vid under socialdepartementet sorterande
verk och institutioner. I och med att utlandsförbindelserna nu öppnats
hade framställningarna örn medgivande till sådana resor blivit allt flera.
Jag ansåg mig med hänsyn härtill böra hemställa, att anslaget för nästa
budgetår uppräknades till 100 000 kronor.
Även för innevarande budgetår är tillgången på medel till extra utgifter
alltför knapp. Enligt erhållna uppgifter, avseende den 28 februari 1946, hade
utgifterna nämnda dag uppgått till 91 818 kronor; det anvisade men ej utanordnade
beloppet utgjorde 37 885 kronor. Anslaget hade tillgodoförts inkomster
å 2 766 kronor. Å anslaget återstod således odisponerat ett belopp
av (138 994 — 91 818 — 37 885 + 2 766) 12 057 kronor.
Av de under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår fattade
besluten rörande utgifter från förevarande anslag avse sammanlagt i runt
tal 27 600 kronor utgifter för resor till utlandet. Frågan örn anvisande av
ytterligare medel för sådana resor av angelägen beskaffenhet är redan nu
aktuell.
Då vad som för närvarande återstår å anslaget även med iakttagande av
stor försiktighet vid beslut rörande utgifter från anslaget uppenbarligen ej är
tillräckligt, torde en förstärkning av anslaget vara erforderlig. Med beaktande
av belastningen å anslaget tinder den hittills förflutna delen av budgetåret
synes eli ytterligare belopp av lägst 30 000 kronor behövas.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 30 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Stig Hammar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
37
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 1 mars 1946.
N ärvar ande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
T. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande
ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 samt anför därvid följande.
C. Vägtrafikväsendet.
[1.] 7. Bidrag till 1946 års trafiksäkerhetskampanj, reservationsanslag.
I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 5 januari 1946
uttalade 1945 års trafiksäkerhetskommitté — under framhållande att återgången
till motorfordonstrafik av normal omfattning efter krissvårighetemas
upphörande kunde antagas komma att medföra risk för en kraftig ökning
av trafikolyckornas antal — önskvärdheten av att en propagandakampanj för
bättre trafikkultur måtte komma till stånd under våren 1946. I anslutning
härtill hemställde kommittén, att departementschefen måtte för omhänderhavandet
av propagandaverksamheten tillkalla dels ett samarbetsråd, bestående
av representanter för statliga och kommunala myndigheter, trafikvårdande
organisationer, fackliga sammanslutningar samt arbetsgivare- och näringsorganisationer
— både allmänna och sådana som hade sin verksamhet
inom trafikens område — läkarkåren, försäkringsverksamheten, nykterhetsrörelsen,
ungdomsorganisationerna, idrottsrörelsen, pressen, radion, filmen,
skolan och polisen med flera, dels ock ett verkställande utskott örn förslagsvis
sju personer, åt vilket borde anförtros att, sedan huvudpunkterna i pro
-
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
grammet för kampanjen godkänts av samarbetsrådet, fullt självständigt handhava
samtliga frågor rörande programmets verkställande.
I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 5 januari 1946
uttalade jämväl trafikförsäkringsföreningen som sin mening, att en trafiksäkerhetskampanj
borde komma till stånd utan dröjsmål, samt meddelade, att
sedan trafikförsäkringsanstalterna beslutat ställa ett belopp av 200 000 kronor
till föreningens förfogande för trafiksäkerhetsfrämjande verksamhet föreningen
vore villig att av detta belopp tills vidare ställa en summa av 100 000
kronor till departementschefens förfogande för att av honom överlämnas till
den organisation, åt vilken departementschefen kunde linna lämpligt uppdraga
anordnandet av en särskild trafiksäkerhetskampanj.
Med anledning härav tillkallade departementschefen landshövdingen O.
Ekblom, ombudsmannen i svenska transportarbetareförbundet J. Christensson,
överkonstapeln i Göteborg O. Englund, verkställande direktören i kungl,
automobilklubben S. A. O. Hagardt, t. f. föredraganden i regeringsrätten,
andre kanslisekreteraren H. O. G. Hansson, verkställande direktören i trafikförsäkringsföreningen
H. Hellqvist, rektorn E. W. A. Holmstedt och ledamoten
av riksdagens andra kammare, trafikförmannen C. O. Nilsson att såsom
verkställande utskott snarast anordna en propagandakampanj för ökad
trafiksäkerhet efter riktlinjer, som skulle uppdragas av ett samarbetsråd,
vilket departementschefen efter förslag av utskottet ville utse; och uppdrog
departementschefen åt Ekblom att såsom ordförande leda utskottets arbete.
Vidare beslöt departementschefen, att det av trafikförsäkringsföreningen
till hans förfogande ställda beloppet 100 000 kronor skulle av föreningen
efter framställning av utskottet, för att av utskottet disponeras för bestridande
av kostnader för trafiksäkerhetskampanjen, i lämpliga poster utanordnas
till medelsförvaltare, som utskottet utsåge.
Sedan trafikförsäkringsföreningen i skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet
den 31 januari 1946 meddelat, att föreningen ställt ytterligare
50 000 kronor till departementschefens förfogande för att av honom
överlämnas till det av honom den 21 januari 1946 utsedda verkställande utskottet
för anordnande av propagandakampanj för ökad trafiksäkerhet, beslöt
departementschefen, att sistnämnda belopp skulle av föreningen efter
framställning av utskottet, för att av utskottet disponeras för bestridande av
kostnader för propagandakampanjen, i lämpliga poster utanordnas till utskottets
medelsförvaltare.
Med skrivelse den 28 februari 1946 har verkställande utskottet för 1946 års
trafiksäkerhetskampanj överlämnat dels en preliminär plan för trafiksäkerhetskampanjen
och dels en preliminär kostnadsberäkning samt anhållit om
statsbidrag för kampanjens bedrivande.
Enligt utskottets beräkningar erfordras för ett genomförande av kampanjen
enligt den uppgjorda planen minst 400 000 kronor. Förutom de 150 000
kronor, som trafikförsäkringsföreningen ställt till departementschefens förfogande
och som överlämnats till verkställande utskottet, torde omkring
Kungl. Mctj:ts proposition nr 163.
39
75 000 kronor kunna påräknas som bidrag från enskilda företagare. Från
Sveriges automobilindustriförening hade därjämte ställts till förfogande ett
annonsutrymme i viss del av svenska pressen, motsvarande ett bruttovärde
av 100 000 kronor. Till detta bidrag vore emellertid fogat dels ett förbehåll
i form av viss samannonsering med de till föreningen anslutna bilfabrikanterna
och dels vissa önskemål beträffande tidpunkten för annonsernas införande.
Detta bidrag hade därför ansetts icke böra ingå i kostnadskalkylen
såsom kontant tillgång. Det belopp, som enligt verkställande utskottets bedömande
vore oundgängligt för kampanjens effektiva genomförande och som
förväntades bliva tillskjutet av statsmedel, vore sålunda 175 000 kronor.
Den vid framställningen fogade kostnadsberäkningen, som betecknats såsom
»Försök till kalkyl», har följande utseende.
Kronor Kronor
1) Publicitet i press och radio..... 30 000
2) Annonser inkl. material
dagspress.................... 235 000
populärpress ................ 15 000 250 000
3) Affischer 10 000 st............. 3 600
Affischplatser................ 16 400 20 000
4) Film: journalfilm.............. 2 000
annonsfilm.............. 13 000 15 000
5) Broschyrer
350 000 ex. till cykelköpare .. 18 000
470 000 ex. till äldre skolbarn 23 000
130 000 ex. till yngre » 14 000 55 000
6) Kansli, expenser, reserv........ 30 000
Summa kronor 400 000
Efter den sammankrympning av motortrafiken, särskilt med personbilar, Departementssom
utmärkt krigsåren, förefaller det icke osannolikt, att en i viss mån kris- chefen•
artad utveckling inom trafikens område kan ske, därest motortrafiken skulle
öka snabbt. Av åtskilliga tecken att döma har man anledning vänta en stark
trafikökning redan detta år. Att den kommande utvecklingen kan motses
med viss oro sammanhänger med att motortrafiken i stor utsträckning kommer
att handhavas av förare, vilkas skicklighet och omdöme på grund av
bristande träning ligger väsentligt under vad som är normalt för vederbörande.
övriga trafikanter hava därjämte under krigsåren vant sig vid att
relativt ostörda av motortrafik få disponera vägar och gator. Härunder hava
både gång- och cykeltrafikanter förvärvat ovanor, vilka även vid låg trafikintensitet
varit oroande. Under de senaste åren har arbetet på vägarnas utbyggnad
och förbättring måst eftersättas, och samtidigt har fordonsparken
åldrats och dess allmänna standard sjunkit.
På grund av här angivna förhållanden får det anses angeläget, att för den
väntade trafiksituationen lämpligt avpassade åtgärder i trafiksäkerhetsfräm
-
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
jande syfte snarast komma till stånd. Åtgärderna synas i första hand böra
taga sikte på att hos alla trafikantgrupper skärpa vaksamheten och väcka
ansvarskänslan.
I medvetande örn farorna i den kommande utvecklingen har 1945 års trafiksäkerhetskommitté
tagit initiativet till igångsättande under instundande
vår av en korttidskampanj för bättre trafikkultur. För handhavande av arbetet
för denna kampanj har chefen för kommunikationsdepartementet, efter
framställning av kommittén, utsett ett verkställande utskott. Enligt preliminära
beräkningar av utskottet uppgå kostnaderna för kampanjens genomförande
till omkring 400 000 kronor. Trafikförsäkringsföreningen har
såsom bidrag till kostnaderna ställt till förfogande ett belopp av 150 000
kronor, och enligt vad utskottet upplyst torde ytterligare ett belopp av 75 000
kronor kunna påräknas från enskilda företagare. Utgående från en sammanlagd
kostnad av 400 000 kronor skulle sålunda återstå ett medelsbehov av
175 000 kronor. Jag anser, att det bör ankomma även på staten att med
lämpligt belopp bidraga till kostnaderna för kampanjens genomförande. Jag
vill därför förorda, att ett anslag å sistnämnda belopp anvisas. Då anslaget
behöver stå till förfogande redan under detta budgetår, bör det anvisas å tillläggsstat.
Anslaget bör liksom det årliga bidraget till nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande avräknas mot automobilskattemedlen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till 1946 års Irafiksäkerhetskampanj å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av.................... kronor 175 000,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
C. A. F. von Krusenstierna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
41
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
1 mars 19 A6.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter
under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt
anför därvid följande.
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1.] Statskontoret: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statskontoret
upptager för avlöningar till icke-ordinanie personal en obetecknad anslagspost
å 216 000 kronor. I skrivelse den 10 januari 1946 har statskontoret
gjort framställning om medgivande att överskrida nämnda anslagspost
Till stöd för denna hemställan har statskontoret anfört, att ämbetsverkets
lånerörelse — främst de olika slagen av bostadsanskaffningslån — fortsatt
att växa i en takt som gjort viss personalförstärkning å fondbyrån ofrånkomlig
redan under innevarande budgetår. Statskontoret hade måst öka
antalet icke-ordinarie skrivbiträden å fondbyrån med tre. Vidare hade arbetet
med granskning av ersättningsräkningar från kommittéer och sakkunniga
krävt förstärkning av arbetskraften med ett biträde. Kostnaderna under
budgetåret för dessa fyra biträden beräknades till 9 528 kronor. Genom
ianspråktagande av befintlig marginal på anslagsposten samt efter avdrag
av påräkneliga besparingar på grund av tjänstledigheter för icke-ordinarie
personal beräknade statskontoret överskridandet kunna begränsas till 7 500
kronor.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
Samtidigt har verket framhållit, att icke-ordinarieposten belastats med
merutgifter för retroaktiv sjukavlöning, personalförstärkning under ordinarie
befattningshavares tjänstledighet m. m., till vilka kostnaders bestridande
Kungl. Maj:t jämlikt riksdagens bemyndigande ägde medgiva* överskridande
av icke-ordinarieposten. Dylika kostnader beräknades nu för hela budgetåret
till i runt tal 5 000 kronor, och statskontoret hade för avsikt att vid en senare
tidpunkt, då anslagsställningen kunde säkrare överblickas, inkomma med
framställning om medgivande till det ytterligare överskridande, som av dessa
anledningar kunde bliva erforderligt.
Såsom jag framhöll vid anmälan av frågan om anslag till statskontorets
verksamhet för nästa budgetår (1946 års statsverksproposition, VII ht, s.
9—13), har tillväxten av statskontorets arbetsbörda framtvingat en personalökning.
På grund av den i ärendet förebragta utredningen tillstyrker jag,
att Kungl. Majit inhämtar riksdagens medgivande till att statskontorets ickeordinariepost
under löpande budgetår må överskridas med ett belopp, som i
överensstämmelse med statskontorets förslag torde böra beräknas till 7 500
kronor. Jag hemställer därför att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för statskontoret
uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1945/46 överskridas med högst
7 500 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Erik Westerlind.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
43
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den
1 mars 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter
under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid
följande.
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.
[1.] 13. Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid
utökning av ofullständiga jordbruk, reservationsanslag. Under denna anslagstitel
har för vartdera av budgetåren 1940/41 och 1941/42 anvisats ett
reservationsanslag av 75 000 kronor. Med hänsyn till tillgängliga reservationer
å anslaget har för budgetåren 1942/43 och 1943/44 anslagsanvisningen
begränsats till 25 000 kronor årligen. För budgetåret 1944/45 har liksom för
innevarande budgetår (IX. H. T. 45, p. 143; r. skr. nr 9) anslaget av samma
anledning endast uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor. Beträffande
bestämmelserna för anslagets användning hänvisas till statsliggaren
s. 800.
Enligt uppgift från egnahemsstyrelsen utgjorde reservationen å anslaget
den 1 juli 1945 omkring 47 000 kronor.
Jag torde få erinra därom, att riksdagen i skrivelse den 21 mars 1945, nr
116, medgivit, att av förevarande anslag finge under budgetåret 1945/46 disponeras
högst 50 000 kronor till viss försöksverksamhet för åstadkommande
av bättre fastighetsarrondering i Norrland. Genom beslut den 25 maj 1945
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departementschefen.
har Kungl. Majit i samband med inrättandet av lokala jordnämnder i Västernorrlands
och Norrbottens län för berörda verksamhet föreskrivit bland
annat, att vardera jordnämnden skulle äga att under budgetåret 1945/46 tills
vidare från ifrågavarande anslag bevilja bidrag till inlösen av byggnader till
belopp av högst 10 000 kronor.
I skrivelse den 25 januari 1946 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas ett anslag
av ytterligare 200 000 kronor för bidrag till inlösen av vissa byggnader vid
utökning av ofullständiga jordbruk. Styrelsen har i sin framställning anfört
bland annat följande.
Åtgången av medel för här ifrågavarande ändamål har under senare tid
visat en kraftig ökning. I avseende härå må nämnas att, medan summan av
beviljade dylika bidrag till inlösen av överflödiga byggnader under budgetåren
1942/43 och 1943/44 stannade vid 46 700 kronor respektive 61 900 kronor,
det sammanlagda bidragsbeloppet under budgetåret 1944/45 ökade till
86 000 kronor och redan under första hälften av innevarande budgetår stigit
till ej mindre än 115 200 kronor.
Denna stora ökning av belastningen å anslaget, vilken icke kunde förutses
vid den jämförelsevis tidiga tidpunkt då medelsbehovet för innevarande
budgetår beräknades, har föranlett att tillgångarna å anslaget nu äro helt
förbrukade. Hos egnahemsstyrelsen föreligga redan åtskilliga ansökningar
örn statsbidrag till inlösen av överflödiga byggnader, vilka ansökningar på
grund av brist på medel måste tills vidare vila. Det är icke anledning vänta
annat än att, såsom regelmässigt är fallet, efterfrågan på dylika medel skall
bliva än större under andra hälften av budgetåret än under första hälften.
Erinras må vidare, att enligt statsmakternas beslut de i Norrland inrättade
lokala jordnämnderna givits bemyndigande att i samband med den av dem
bedrivna verksamheten av nu ifrågavarande anslag under innevarande budgetår
disponera ett belopp av intill 50 000 kronor.
Vid nu angivna förhållanden torde det vara ofrånkomligt att ifrågavarande
reservationsanslag skyndsamt förstärkes, så att inneliggande och inkommande
bidragsansökningar kunna handläggas och verksamheten på området
icke nödgas temporärt stanna av. Egnahemsstyrelsen hemställer därefter att
åtgärder måtte vidtagas för anvisande å tilläggsstat av medel till förstärkning
av anslaget, förslagsvis ett belopp av 200 000 kronor.
Såsom framgår av vad i ärendet anförts, ha de vid ingången av löpande
budgetår för ifrågavarande ändamål disponibla medlen visat sig otillräckliga.
I betraktande av den stora betydelse förevarande bidragsverksamhet
äger för tillskapandet av mera bärkraftiga jordbruk synes en förstärkning
av anslaget böra ske. Vid beräkningen av det ytterligare medelsbehovet böra
jämväl beaktas de anspråk, som under det löpande budgetåret ställas på
anslaget till följd av den beslutade försöksverksamheten för åstadkommande
av en bättre fastighetsarrondering i Norrland. Med hänsyn till nu angivna
förhållanden synes å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 böra
anvisas det av egnahemsstyrelsen angivna beloppet, 200 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
45
att till Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa byggnader
vid utökning av ofullständiga jordbruk å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av ..........................kronor 200 000.
I. Fiskeriväsendet.
[2.] 19. Kostnader för viss utprickning i Skagerack. Sedan hösten 1941
lia till ledning för de svenska västkustfiskarena funnits utlagda sjömärken,
utmärkande den västra gränsen av det för fiske tillåtna området öster om
det tyska minbältet i Skagerack. Sådana sjömärken ha efter beslut av Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall anskaffats och iordningställts av lotsstyrelsen, varefter
de utlagts genom chefens för marinen föranstaltande. Sålunda utlades
genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941 tre s. k. konprickar i
härför avsett område. Sedan dessa prickar till följd av den tyska minspärrens
utvidgning 1942 gått förlorade, utsattes jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22
januari 1943 tre nya prickar, varefter genom beslut den 3 mars 1944 utlades
ytterligare två konprickar ii dessa farvatten. Medel till anskaffandet och
iordningställandet av dessa prickar samt, i förekommande fall, för reparation
av dem ha anvisats från anslagen under nionde huvudtiteln till Befrämjande
i allmänhet av fiskerinäringen eller Extra utgifter.
Efter det chefen för marinen i skrivelse den 2 juni 1944 meddelat, att
tre av ifrågavarande prickar kommit att befinna sig inne i det tyska minbältet
samt att möjlighet icke förefunnes att bärga desamma, bemyndigade
Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1944 lotsstyrelsen att snarast möjligt
anskaffa och iordningställa tre nya konprickar, varjämte Kungl. Majit förklarade
sig framdeles vilja meddela beslut i fråga om anvisande av medel
för bestridande av lotsstyrelsens kostnader härför.
I skrivelse den 27 februari 1945 hemställde chefen för marinen sedermera,
att, då samtliga fem konprickar försvunnit från sina platser, fem nya prickar
med förankringsanordningar måtte anskaffas och utläggas. I beslut den 23
mars 1945 uppdrog Kungl. Majit åt lotsstyrelsen att anskaffa och iordningställa
fem prickar. Kungl. Majit förklarade sig tillika såsom i sistberörda beslut
framdeles vilja meddela beslut i fråga örn anvisande av medel för bestridande
av lotsstyrelsens kostnader för omförmälda materiels anskaffande
och iordningställande.
Slutligen anförde chefen för marinen i skrivelse den 4 augusti 1945, att
ifrågavarande fem prickar, vilka av svenska marinen överlämnats till vederbörande
tyska myndigheter för att utläggas genom dessas försorg, på grund
av det tyska sammanbrottet icke blivit utlagda samt att prickarna sedermera
återlämnats till Sverige, därvid dock till prickarna hörande förankringsmateriel
icke återställts. I anledning härav uppdrog Kungl. Majit den
27 september 1945 åt lotsstyrelsen att snarast möjligt anskaffa för ifrågavarande
prickar erforderlig förankringsmaleriel samt alt iordningställa de
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
samma. I samband härmed förklarade sig Kungl. Majit framdeles vilja, på
framställning av lotsstyrelsen, meddela beslut i fråga örn medel till bestridande
av styrelsens samtliga kostnader för utprickning i berörda farvatten.
I skrivelser den 4 oktober 1944 och den 11 december 1945 har lotsstyrelsen
meddelat, att styrelsens sammanlagda kostnader för anskaffande och
iordningställande av utprickningsmateriel jämlikt Kungl. Majis tre sistnämnda
beslut uppgått till 15 313 kronor 40 öre.
Till täckande av lotsstyrelsen utgifter för anskaffande och iordningställande
av ifrågavarande sjömärken ha medel icke anvisats av Kungl. Majit
intill ett belopp av 15 313 kronor 40 öre. Medel synas emellertid snarast böra
ställas till lotsstyrelsen förfogande för detta ändamål. Då härför tidigare använda
anslag icke nu lämpligen kunna anlitas, synas särskilda medel böra
anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i form av ett
särskilt anslag, benämnt Kostnader för viss utprickning i Skagerack. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Kostnader för viss utprickning i Skagerack å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 15 400.
J. Skogsväsendet.
[3.] Kostnader för virkesmätning. Detta anslag är för innevarande budgetår
uppfört med 80 000 kronor. Från anslaget avses skola beslridas de
kostnader, som kunna uppkomma i anledning av lagen den 30 juni 1942
(nr 453) med vissa bestämmelser örn mätning av ved och annat virke.
Med stöd av Kungl. Majits bemyndiganden den 24 november 1944 och
den 4 maj 1945 ha tillkallats en utredningsman och elva sakkunniga personer
att inom skogsstyrelsen biträda vid överarbetning av vissa föreskrifter
rörande virkesmätning och därmed sammanhängande frågor. Därjämte har
skogsstyrelsen tillkallat fem personer att såsom experter biräda inom styrelsen
vid viss del av utredningen. Utredningsarbetet bedrives efter två linjer,
dels beträffande ifrågasatt ny lagstiftning å området, dels ock för åstadkommande
av enhetliga mätningsföreskrifter avseende i huvudsak timmer och
massaved.
I skrivelse den 13 februari 1946 har skogsstyrelsen hemställt om medgivande
för styrelsen att verkställa vissa provmätningar samt att medel härför
måtte ställas till styrelsens förfogande. Skogsstyrelsen har i sin skrivelse
erinrat att jämlikt kungörelsen den 31 december 1943 (nr 944) mätning av
massaved och sågtimmer m. m. skall, där mätningen är avsedd att ligga till
grund för bestämmande av vederlag för virket, utföras enligt av skogsstyrelsen
meddelade föreskrifter i den mån Kungl. Majit ej därom särskilt förordnat.
Där så finnes påkallat, skola skilda föreskrifter kunna utfärdas för
olika delar av riket. Styrelsen har därefter anfört.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
47
Med stöd av kungörelsen 944 1943 har skogsstyrelsen genom särskilda cirkulär
utfärdat bland annat mätningsinstruktioner för massaved (och träullsved)
av barrträd (cirkulär nr 3 A) samt för sågtimmer av barrträd (cirkulär
nr 4 A). Förstnämnda instruktion innehåller bestämmelser örn mätning av
massaved (träullsved) i travat mått, gällande för hela landet. Sådan mätning
förekommer emellertid huvudsakligen endast i Götaland och Svealand med
undantag av Värmland. För landet i övrigt mätes massaveden regelmässigt
i fast mått. Beträffande sådan mätning är i skogsstyrelsens instruktion angivet,
att de mätningsinstruktioner och övriga föreskrifter, som fastställts av
Norrbottens tumningsförening, Skellefteå tumningsförening, Umeå tumningsförening
u. p. a., Örnsköldsviks tumningsförening, Angermanälvens tumningsförening,
Sundsvalls virkesmätningsförening u. p. a.. Ljusnans tumningsförening,
Dalälvarnas tumningsförening u. p. a. och Wermländska inmätningsföreningen,
tillsvidare må tillämpas för respektive föreningars stadgeenliga
verksamhetsområden. På motsvarande sätt finnes i mätningsinstruktionen
för sågtimmer av barrträd angivet, att de mätningsinstruktioner och föreskrifter
i övrigt, som fastställts av nämnda virkesmätningsföreningar, skola tilllämpas
inom respektive föreningars stadgeenliga verksamhetsområden. Det
bör dock framhållas, att ändring i virkesmätningsföreningarnas berörda instruktioner
icke ina. så länge nuvarande lagstiftning är gällande, vidtagas
utan skogsstyrelsens medgivande.
De av de olika virkesmätningsföreningama utfärdade mätningsinstruktionerna
äro sinsemellan olika. Vad angår mätning av massaved i fast mått
verkställa två föreningar (Ljusnans och Wermländska tumningsföreningarna)
mätningen av veden på mitten. Den ena föreningen mäter veden i fasta och
den andra i varierande längder. Samtliga övriga föreningar, som tillämpa
mätning i fast mått. mäta veden i varierande längder och i topp. Kubikmassan
erhålles med tillhjälp av särskilda kuberingstabeller. s. k. flottningskubiktabeller.
Olika sådana tabeller användas.
För virkets värdesättning är icke endast kvantitet utan även kvalitet av
betydelse. Även där massaveden skall användas till samma fabrikation och
kraven på dess kvalitet borde vara ensartade inom olika områden, behandlas
virket med hänsyn till förekomsten av kvalitetsfel ej likartat inom olika virkesmätningsföreningar.
Sålunda tillåta vissa föreningar icke röta i prima
sulfitved, medan andra härutinnan medgiva viss tolerans i varierande omfattning.
I vissa föreningar tillåtas liven andra fel i begränsad omfattning
utan avdrag medan det inom andra sker mot avdrag å kubikmassan.
Styrelsen, som icke kunnat finna denna ordning med olika mätningsinstruktioner
tillfredsställande, har härom anfört följande.
Försäljning av virke försvåras nu när den skall äga rum inom ett annat
område än där inmätningen verkställts. Ett fullt enhetligt mätningssystem
skulle sålunda underlätta virkeshandeln. Först genom ett sådant möjliggöres
vidare upprättande av en tillförlitlig avverkningsstatistik. Å prisbildningens
område måste det också vara en avgjord fördel med en sådan enhetlighet.
För närvarande kunna nämligen virkespriserna inom olika virkesmätningsloreningars
områden endast med svårighet och ofullständigt jämföras med
varandra. Jämväl andra fördelar av mera organisatorisk natur äro förenade
med enhetliga mätningsregler. Sålunda skulle därigenom mätningspersonalens
utnyttjande underlättas. Slutligen torde ett enhetligt mätningssystem möjliggöra
en rationellare utbildning av mätningspersonal och därigenom på
längre sikt vara ägnat att göra mätningen säkrare och bedömningen enhetligare.
Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att ett ändamålsenligt orga
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
niserat virkesmätningsväsende är av direkt nationalekonomisk betydelse. Om
mätningen av virke verkställes på rätt sätt, kan den sålunda väsentligt bidraga
till en lämpligare aptering av virket än vad som eljest vanligen blir
fallet och därigenom till ett större uttag av gagnvirke ur skogen. Genom ett
rationellt mätningssystem möjliggöres vidare en lämplig hushållning med virket
på så sätt att man kan undvika att använda värdefullare virkessortiment
för ändamål som kunna tillgodoses genom mindre värdefulla. De vinster
som i dessa hänseenden kunna ernås äro av betydande storleksordning
men äro svåra att siffermässigt angiva; de framträda såväl för skogsägaren
i form av ökat rotvärde som för landet i dess helhet genom stigande inkomster
av skogsbruket. Betydelsen av en lämplig hushållning med virkesförrådet
är i nuvarande läge med råvarubrist för träindustrien särskilt stor. Även andra
fördelar av ekonomisk art äro emellertid förenade med en ändamålsenlig
virkesmätning. Då en riktig mätning förutsätter en väl genomförd uppläggning
av virket, främjar denna virkesvården därigenom att förluster i form
av lagringsskada och sjunkning i flottled kunna undvikas. Ett enhetligt mätningssystem
underlättar också en rättvisare skattefördelning.
Det av styrelsen bedrivna utredningsarbetet har i vad detsamma avser
åstadkommande av enhetliga mätningsföreskrifter hittills huvudsakligen omfattat
utarbetandet av instruktion för mätning av massaved i fast mått. Styrelsen
har emellertid funnit lämpligt att de förslag som härvid framlagts prövas
i praktisk mätning, innan de slutligen fastställas. Ett program har därför
utarbetats för ganska omfattande provmätningar. Styrelsen har härom anfört.
Dessa provmätningar skola ha till syfte att i olika hänseenden ådagalägga
förslagens fördelar och nackdelar i jämförelse med nu använda instruktioner.
Då förslagen innefatta att veden skall mätas å mitt, böra provmätningarna
sålunda utvisa, huruvida en sådan mätning lämnar ett bättre resultat än
mätning i topp utan alltför stor kostnadsökning. Hos gran, men däremot ej
lika lagbundet hos tall, står stockens avsmalning i viss relation till dess kvistighet.
Granstockarna torde därför kunna kvalitetbedömas i fråga örn förekomsten
av kvist örn avsmalningen fastställts. Genom mätningar å fältet i
samband med fabriksundersökningar torde närmare kunna påvisas, vilken inverkan
virkets avsmalning har å dess kvalitet. I detta sammanhang erbjuder
en av fil. kand. Almqvist och jägmästaren Hallman utarbetad metod för
bestämmande av kubikmassan hos virket särskilt intresse. Metoden innebär
att virket mätes både i topp och rot. Härigenom skulle såväl virkets kubikmassa
som dess avsmalning kunna fastställas till sina rätta värden. En närmare
prövning jämväl av denna metod framträder därför som önskvärd. Genom
provmätningar böra vidare fastställas de svårigheter som föreligga för
att kunna bestämma olika föreslagna kvalitetsklasser även i andra hänseenden
än beträffande kvist. Enär barken saknar värde för massaindustrien
måste särskilt undersökas, om barkning erfordras å mätställena (mitt eller
topp) eller om den verkliga vedvolymen kan bestämmas med tillräcklig noggrannhet
utan barkning. Olika mätningsmetoder äro mer eller mindre arbetskrävande
i fråga om virkets avlastning och uppläggning samt längd- och
diametermätning. Särskilda svårigheter kunna uppstå, om virket måste uppläggas
i trånga bäckdalar eller i högvältor. Även dessa förhållanden böra belysas
genom provmätningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
49
Beträffande kostnaderna för provmätningarna har styrelsen framhållit att
dessa, som beräknades till 50 000 kronor, syntes böra bestridas från det under
nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Kostnader för virkesmätning.
I likhet med skogsstyrelsen finner jag lämpligt, att de av styrelsen utarbetade
förslagen till instruktion för mätning av massaved prövas i praktisk
mätning innan sådan instruktion slutgiltigt fastställes. Det av styrelsen framlagda
programmet härför giver mig icke anledning till erinran. Riksdagens
medgivande torde böra inhämtas att för ändamålet erforderligt belopp, som
av skogsstyrelsen beräknats till 50 000 kronor, må bestridas från anslaget till
Kostnader för virkesmätning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att för anordnande av i det föregående omförmälda
provmätningar må tagas i anspråk högst 50 000 kronor
av det å riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Kostnader för virkesmätning.
Yad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
Departements
chefen.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 163.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
51
Bilaga 8.
Egentliga statsutgifter.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
mars 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför
därvid följande.
F. Diverse.
[1.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats
sammanlagt 250 000 kronor, varav 125 000 kronor på tilläggsstat. Vid ingången
av budgetåret förefanns å anslaget en mindre reservation av i runt
tal 5 900 kronor. Behållningen å anslaget utgjorde vid utgången av februari
1946 i runt tal 67 500 kronor.
Under första kvartalet av löpande budgetår uppgingo kostnaderna för kommittéer
och utredningar genom sakkunniga till i runt tal 62 000 kronor
eller alltså till i det närmaste hälften av det för budgetåret ursprungligen
disponibla beloppet. Större delen av dessa kostnader hänförde sig till fyra
mera omfattande utredningar, vilka börjat sin verksamhet redan tidigare,
nämligen försäkringsutredningen, elkraftutredningen, 1943 års sjöbefälssakkunniga
och tjänstepensionsutredningen.
Under den gångna delen av budgetåret har vidare ett stort antal nya utredningar
igångsatts inom handelsdepartementet. Till avsevärd del äro dessa
utredningar begärda av riksdagen. Bland denna grupp av utredningar märkas
1945 års skoutredning, 1945 års försäkringsutredning, utredningen rörande
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
rationalisering av gat- och kantstensindustrierna samt 1946 års sjömanskommitté.
Även andra utredningar ha emellertid på min hemställan tillkallats.
Åtskilliga av dessa falla inom det ordinära administrativa arbetet såsom
1945 års gruvutredning, utredningen angående reglering av fastighetsmäklaryrket
och utredningen rörande den fortsatta utbyggnaden av statens hantverksinstitut.
Andra utredningar åter äro betingade av behovet att nu, i samband
med övergången från krisekonomi till en mera normal fredsekonomi,
upptaga till behandling vissa frågor, som fått stå tillbaka under krigsåren.
Det har därjämte visat sig nödvändigt att undersöka av kriget förorsakade
strukturförändringar inom näringslivet. Det må vidare erinras att åtskilliga
frågor, som under krishushållningen utretts genom krisorgan, numera falla
inom handelsdepartementets arbetsområde. Exempel härpå äro spörsmålet
örn förläggning av en superfosfatfabrik till Norrbotten och frågor rörande
vissa beredskapsindustriers fortsatta verksamhet. Större delen av de nu
nämnda utredningarna handhavas av särskilda, inom departementet tillkallade
sakkunniga.
För att det sålunda angivna utredningsprogrammet skall kunna fullföljas,
är det nödvändigt att kommittéanslaget förstärkes. En överslagsberäkning
angående medelsbehovet har givit vid handen, att utgifterna för budgetåret
kunna uppskattas till omkring 375 000 kronor. På grund härav torde anslaget
nu böra förstärkas med 125 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av ....................kronor 125 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
J.-G. Nilsson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
53
Bilaga 9.
Egentliga statsutgifter.
Elfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över folkhusliållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 1 mars 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,.
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter
under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid
följande.
C. Statlig lagerhållning m. m.
[1.] 5. Täckande av vissa förluster å statens reservförrådsnämnds verksamhet
under räkenskapsåret 1944/45. I propositionen nr 36 till 1939 års
urtima riksdag angående rätt till återköp av varor för statens reservförråd
m. m. framhöll föredragande departementschefen bl. a., att i vissa fall en försäljning
av lagrade varor till lägre pris än dagspriset, dock lägst självkostnadspriset,
kunde tänkas ifrågakomma av prispolitiska skäl. Försäljningssumman
bleve därvid otillräcklig för ett vidmakthållande av lagren och innefattade
icke heller en kapitalvinst, som tilläte nedskrivning av de nyinköpta
varorna till det ursprungliga självkostnadspriset. I dessa fall nåddes ett ur
finansiell synpunkt tillfredsställande resultat, om man tillämpade principen,
att täckning på driftbudgeten omedelbart anvisades för det belopp, varmed
köpeskillingen understege det beräknade dagsvärdet av det försålda lagret.
Erforderliga täckningsmedel torde få utgå av det å förskottsstaten för försvarsväsendet
m. m. uppförda anslaget till allmänna utgifter för pris- och
handelsreglerande åtgärder.
Genom beslut den 3 oktober 1941 ålade Kungl. Majit statens reservförrådsnämnd
att till Kungl. Majit inkomma med uppgift dels efter utgången
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
av varje budgetår om den minskning i inkomster, som uppstått genom att
nämnden i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter vid försäljning
av varor tillämpat priser, understigande gällande marknadspriser å vederbörande
varuslag, dels ock månadsvis örn verkställda inköp och därvid
betingade inköpspriser samt om gällande marknadspris inom Sverige för de
inköpta varorna. Tillika förklarade Kungl. Majit sig vilja med stöd av sådana
uppgifter årligen till prövning upptaga frågan om anvisande av medel
från driftbudgetanslag för ersättning av den inkomstminskning, som uppkommit
på grund av försäljningar under gällande marknadspris eller under
erlagda inköpspris.
Slutligen föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 26 mars 1943, att reservförrådsnämnden,
oavsett av Kungl. Majit lämnat inköpsbemyndigande,
icke finge utan särskilt medgivande av Kungl. Majit verkställa inköp av någon
vara i utlandet i fall köpet skulle föranleda sådan stegring av nämndens
genomsnittliga anskaffningskostnad för varuslaget i fråga, att vid tillämpning
av hittillsvarande regler för prissättningen, nämndens pris vid försäljning
skulle komma att överstiga i Sverige gällande marknadspris för samma
varuslag.
I skrivelse den 22 februari 1946 har statens reservförrådsnämnd hemställt
örn medel för täckande av vissa förluster, vilka under räkenskapsåret 1944/
45 uppstått för nämnden genom försäljning av varor, som nämnden enligt
särskilda uppdrag av Kungl. Majit inköpt. Nämnden har därvid anfört, att
förlusterna uppstått å försäljning av fönsterglas, flytande harts och aluminium.
De föreliggande omständigheterna beträffande dessa tre varuslag behandlas
i det följande var för sig.
a) Fönsterglas. Genom beslut den 26 maj 1944 uppdrog Kungl. Majit åt
reservförrådsnämnden att importera 1 000 ton fönsterglas från Amerikas
förenta stater. I anledning av en från nämnden sedermera gjord framställning
beslöt Kungl. Majit den 23 mars 1945 bemyndiga nämnden att vid försäljning
av fönsterglas från statens reservlager tillämpa vid försåtjningstillfället
gällande marknadspris i Sverige, även om detta vore lägre än nämndens
självkostnadspris.
I sin skrivelse uppgiver reservförrådsnämnden, alt ifrågavarande glas importerats
för en kostnad av 865 461 kronor 10 öre samt därefter försålts till
marknadspris, varvid uppstått en förlust för nämnden av 334 461 kronor
10 öre.
b) Flytande harts. Genom beslut den 15 maj 1942 uppdrog Kungl. Majit
åt reservförrådsnämnden att inköpa omkring 6 000 ton inom landet tillverkad
flytande harts.
Genom beslut den 23 juli 1943 godkände Kungl. Majit ett mellan statens
industrikommission, å ena, samt vissa företag, vilka i förädlingssyfte använde
flytande harts, å andra sidan, träffat avtal örn inrättande inom industrikommissionen
av en clearingkassa för flytande harts. Enligt avtalet
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
55
skulle företagen, under förutsättning av viss höjning av priserna å raffinerat
sulfatharts, hartsbeck och kokillolja, till kassan inbetala en clearingavgift
för av företagen bearbetad flytande harts. Kassans medel skulle användas i
syfte att möjliggöra en merproduktion av flytande harts utan att de därav
betingade ökade produktionskostnaderna nödvändiggjorde en ökning av utförsäljningspriset
ävensom att i övrigt åstadkomma enhetligt utförsäljningspris
å flytande harts. I beslutet bemyndigade Kungl. Maj:t industrikommissionen
bland annat att till företag för förädling av flytande harts utbetala
bidrag till inköp av flytande harts från reservförrådsnämnden med det belopp,
varmed reservförrådsnämndens utförsäljningspris å flytande harts kunde
överstiga eljest gällande marknadspris. Slutligen uppdrog Kungl. Maj:t
åt reservförrådsnämnden att från företag, anslutna till Svenska pappers11
riik stören i ngen, efter anvisningar av industrikommissionen inköpa högst
3 400 ton flytande harts ävensom att, likaledes efter anvisningar av sagda
kommission, försälja av nämnden inköpt flytande harts.
Sedan förut omnämnda clearingavtal på grund av uppsägningar från förädlingsföretagen
upphört att gälla, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den
22 september 1944 åt reservförrådsnämnden att — sedan behållningen i
clearingkassan för flytande harts icke längre försloge för utbetalande av
prisbidrag jämlikt Kungl. Majits beslut den 23 juli 1943 —- vid försäljning
av flytande harts till ifrågavarande förädlingsföretag tillämpa eljest gällande
marknadspris å sådan harts. Tillika förklarade sig Kungl. Majit vilja
framdeles, efter framställning av reservförrådsnämnden, meddela beslut om
täckandet av nämndens förlust på grund av ifrågavarande försäljning av
flytande harts.
I sin nu förevarande skrivelse anför reservförrådsnämnden i denna del i
huvudsak följande: Nämndens lager av flytande harts hade den 1 juli 1944
uppgått till i runt tal 5 563 ton. Nämndens självkostnader för detta parti
hade uppgått till 2 315 650 kronor 23 öre. Partiet hade sedermera försålts
till vid försäljningstillfällena gällande marknadspris i Sverige till ett sammanlagt
belopp av 1 690 458 kronor 83 öre. Å affären hade för reservförrådsnämnden
uppstått en förlust av 625 191 kronor 40 öre. Då behållningen
i clearingkassan för flytande harts — vilken torde få användas för täckande
av nämndens förlust -— uppginge till 301 529 kronor 3 öre, skulle det återstående
belopp, för vilket täckning erfordrades, utgöra 323 662 kronor 37
öre.
c) Aluminium. Genom beslut den 9 oktober 1942 bemyndigade Kungl.
Majit reservförrådsnämnden att med Svenska aloxidverken aktiebolag och
aktiebolaget Svenska aluminiumkompaniet träffa uppgörelse örn inköp av
intill 2 970 ton aluminium av lägst 99,0 procent renhet till ett grundpris av
4 kronor 20 öre per kilogram för aluminiummetall av 99,3 procent renhet.
Tillika förordnade Kungl. Majit, att priset å aluminium med en renhet av
99,3 procent skulle vid försäljning från reservförrådsnämnden tills vidare
utgöra 4 kronor 55 öre för kilogram.
56
Kungrl. Maj:ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
Vidare bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 4 februari 1944 reservförrådsnämnden
att dels för en kvantitet om 518 ton aluminium, som
reservförrådsnämnden inköpt av ovannämnda båda bolag efter det nämnden
erhållit täckning för ett till bolagen lämnat förskott å 2 000 000 kronor, erlägga
betalning efter ett pris av 4 kronor 55 öre per kilogram, dels ock av
bolagen under år 1944 till samma pris inköpa ytterligare en kvantitet av
1 100 ton aluminium. För bestridande av kostnaderna för inköp av inom
landet framställt aluminium skulle reservförrådsnämnden ur investeringsanslaget
till Förlagskapital för inköp av förnödenheter m. m. erhålla ett belopp
av högst 5 005 000 kronor.
Genom beslut den 26 januari 1945 bemyndigade Kungl. Maj:t reservförrådsnämnden
att vid försäljning av aluminium från statens reservlager tilllämpa
vid försäljningstillfället gällande marknadspris i Sverige, även örn
detta vore lägre än självkostnadspriset.
I sin nu förevarande skrivelse framhåller reservförrådsnämnden, att nämndens
totala lager av aluminium den 1 juli 1944 uppgått till i avrundat tal
5 310 ton, varav 1 506 ton inköpts före kriget till ett pris av i runt tal 1 krona
80 öre per kilogram. Självkostnaderna för detta lager hade utgjort 19 062 664
kronor 14 öre eller 3 kronor 59 öre för kilogram. Under räkenskapsåret
1944/45 hade försålts sammanlagt 1 875 679 kilogram aluminium till ett genomsnittspris
av 2 kronor 83 öre för kilogram. Nämndens förlust å ifrågavarande
försäljning hade, därest ovannämnda clearade medelinköpspris för
importerad och inhemsk aluminium av 3 kronor 59 öre för kilogram lades
till grund för beräkningen, uppgått till 1 425 516 kronor 4 öre.
Slutligen har reservförrådsnämnden framhållit, att nämndens förluster
under räkenskapsåret 1944/45 på försäljning av nu ifrågavarande varupartier
således uppgått till (334 461:10 + 323662:37 + 1 425 516:04=) 2 083 639
kronor 51 öre, samt anhållit att medel måtte anvisas för täckande av dessa
förluster.
De förluster, för vilka reservförrådsnämnden nu begärt täckning, ha i
samtliga fall uppkommit därigenom, att sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt reservförrådsnämnden
att i prisutjämnande syfte verkställa inköp av vissa
varukvantiteter till import- eller tillverkningspris, varorna med Kungl. Maj:ts
medgivande utförsålts till pris, som understigit inköpspriset. Tidigare
har i sådana fall reservförrådsnämndens förlust täckts genom att medel
anvisats från det å förskottsstat upptagna anslaget till pris- och handelsreglerande
åtgärder. Då emellertid den av riksdagen för budgetåret 1945/46 godkända
beredskapsstaten för försvarsväsendet icke fastställts att lända till
efterrättelse såsom förskottsstat, står denna möjlighet icke längre till buds.
Frågan om utformningen av det finansiella underlaget för den av reservförrådsnämnden
bedrivna verksamheten och örn sättet för reglering av uppkommande
förluster torde böra upptagas till omprövning i samband med
att ställning tages till organisationen av den ekonomiska försvarsberedskapen.
I avvaktan på att så kan ske, synes — trots att de nu anmälda förlusterna
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
57
torde kunna regleras med disponibla överskottsmedel — täckning av dessa
förluster liksom hittills böra ske genom att särskilt anslag anvisas för ändamålet.
Mot reservförrådsnämndens beräkningar av de för förlusternas täckande
erforderliga beloppen har jag intet att erinra. Jag förutsätter därvid, att överskottet
å den inom industrikommissionen upprättade clearingkassan för flytande
harts må, såsom reservförrådsnämnden angivit, användas till täckande
så långt ske kan av reservförrådsnämndens förlust å försäljningar av denna
vara.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Täckande av vissa förluster å statens reservförrådsnämnds
verksamhet under räkenskapsåret 1944/45 å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av .................................. kronor 2 084 000.
[2.] 6. Ytterligare utgifter för undanförsel av varuförråd. Genom beslut
den 20 mars 1942 lämnade Kungl. Majit med stöd av 2 och 3 §§ lagen
den 21 juni 1940 (nr 645) örn skyldighet att bortföra varuförråd, statens
livsmedelskommission bemyndigande att förordna, att ett parti sojabönor,
som upplagts hos aktiebolaget Karlshamns oljefabriker i Karlshamn, skulle
bortföras till ort, som kommissionen bestämde. Med anledning härav förordnade
livsmedelskommissionen genom särskilda beslut den 9 och den 20
april 1942, att ovannämnda parti sojabönor skulle bortföras till Grimslöv i
Kronobergs län.
Ifrågavarande undanförsel verkställdes genom bolagets försorg. Sedan riksvärderingsnämnden
genom utslag den 3 mars 1943, den 29 december 1943,
den 17 maj 1944 och den 23 februari 1945 fastställt, att bolaget vore berättigat
till ersättning för kostnader, som vore förenade med undanförseln, med
sammanlagt 34 572 kronor 78 öre, anvisade Kungl. Majit genom beslut den
7 maj 1943, den 4 februari 1944 och den 11 maj 1945 till täckning av livsmedelskommissionens
kostnader i anledning av undanförseln berörda belopp
ur det under elfte huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till allmänna
utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder.
Sedan ifrågavarande varuparti numera återtransporterats till Karlshamn
och bolaget begärt ersättning för de ytterligare kostnader, som uppkommit i
anledning av undanförseln, har riksvärderingsnämnden genom utslag den 15
februari 1946 fastställt ersättningen till 22 836 kronor 72 öre.
I skrivelse den 1 mars 1946 har livsmedelskommissionen — under förmälan
att kommissionen av tillgängliga men för annat ändamål avsedda medel
utanordna! det genom riksvärderingsnämndens sistberörda utslag fastställda
ersättningsbeloppet, 22 836 kronor 72 öre — hemställt, att Kungl. Majit ville
ställa beloppet i fråga till kommissionens förfogande för täckande av berörda
utgift.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
De ersättningsbelopp, som staten blivit skyldig utgiva i anledning av den
i livsmedelskommissionens framställning avsedda undanförseln, ha tidigare
täckts genom att erforderliga medel anvisats ur det på förskottsstaten för
försvarsväsendet uppförda anslaget till pris- och handelsreglerande åtgärder.
Då emellertid den av riksdagen för budgetåret 1945/46 godkända beredskapsstaten
för försvareväsendet icke fastställts att lända till efterrättelse såsom
förskottsstat, måste det nu ifrågavarande ersättningsbeloppet täckas i annan
ordning.
För ändamålet torde särskilt anslag uppföras under elfte huvudtiteln å
tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Då riksdagen å denna
tilläggsstat redan anvisat ett anslag till Undanförsel av varuförråd, torde
nu förevarande anslag böra benämnas Ytterligare utgifter för undanförsel
av varuförråd. Det för ändamålet erforderliga beloppet har fastställts genom
riksvärderingsnämndens utslag till 22 836 kronor 72 öre. Anslaget torde böra
uppföras med ett till 23 000 kronor avrundat belopp.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare utgifter för undanförsel av varuförråd
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av .......................... kronor 23 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Curt Nordwall.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
59
Bilaga 10.
Kapitalinvesteringar.
Försvarsdepartementet.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
mars 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, och statsrådet Sköld,
i egenskap av särskilt förordnad föredragande, anmäla härefter under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 m. m., varvid
statsrådet Sköld anmäler ärendena under punkterna 1, 2 och 3 samt departementschefen
ärendet under punkt 4.
Statsrådet Sköld anför därvid följande.
IV. Försvarets fonder.
A. Försvarets fastighetsfond.
Arméns delfond.
[1.] 1. Vissa byggnadsarbeten m. m. 1943 års riksdags beslut örn anvisande
av medel för de centrala tvätt- och reparationsanstalterna i Stockholm
och Boden samt på Gotland (prop. 179, riksdagens skrivelse nr 320) innebar
bland annat, att kostnaderna intill ett belopp av 1 880 000 kronor skulle bestridas
från de under förs vars väsendets fastighetsfond för budgetåret 1943/
44 anvisade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten m. m., varav
1 230 000 kronor från det under arméförvaltningens delfond uppförda anslaget,
400 000 kronor från det under marinförvaltningens delfond uppförda
anslaget och 250 000 kronor från det under flygförvaltningens delfond uppförda
anslaget.
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Sedan försvarets fabriksfond inrättats från och med budgetåret 1944/45,
skola de sålunda angivna anslagsmedlen enligt beslut av Kungl. Maj:t anses
anvisade å fabriksfonden. Medlen ''ha även upptagits till redovisning under
nämnda fond.
Ersättning torde böra beredas nämnda investeringsanslag för de belopp,
som sålunda överförts från dessa anslag. Jag föreslår därför, att såsom investeringar
i försvarets fastighetsfond äskas tilläggsstatsanslag å 1 230 000 kronor,
400 000 kronor och 250 000 kronor till respektive anslag under de olika
delfonderna.
Avskrivning av investeringar i fabriksfonden sker med anlitande av driftmedel
som stå till förfogande för försvarets fabriksstyrelse. Till följd härav
ha de mot förenämnda anslagsbelopp svarande avskrivningsmedlen såsom
icke längre erforderliga överförts till budgetutjämningsfonden. För de av mig
föreslagna investeringarna torde därför erfordras anvisande av däremot svarande
medel för grundavskrivning. Fråga därom torde få anmälas av chefen
för finansdepartementet.
Under respektive delfonder i det följande återkommer jag lill förevarande
anslagsfrågor, såvitt rör marinen och flygvapnet. I detta sammanhang får
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
investeringsanslag av .................. kronor 1 230 000.
Marinens delfond.
[2.] 12. Vissa byggnadsarbeten m. m. Under hänvisning till vad jag i det
föregående under punkt 1 anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
investeringsanslag av .................. kronor 400 000.
Flygvapnets delfond.
[3.] 15. Vissa byggnadsarbeten m. ni. Under hänvisning till vad jag i det
föregående under punkt 1 anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .................................... kronor 250 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
61
Härefter anför statsrådet Vougt följande.
VI. Fonden för låneunderstöd.
[4.] a. Värnpliktslån. Enligt beslut av 1945 års riksdag har inrättats en
särskild lånefond, Värnpliktslånefonden, avsedd för värnpliktigt befäl m. ra.
samt visst avgående fast anställt manskap. Förutom från denna fond utgivas
även värnpliktslån dels enligt förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824 med
ändring 1942: 522) om värnpliktslån, dels enligt kungörelsen den 25 maj
1945 (nr 195) om värnpliktslån till viss långtidsinkallad militär personal
och dels enligt kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 495) angående värnpliktslån
till vissa under militärtjänst skadade.
Samtliga enligt dessa författningar beviljade lån utgå från det för budgetåret
1941/42 under Fonden för låneunderstöd anvisade reservationsanslaget
till värnpliktslån enligt 1940 års vämpliktslåneförordning, vilket reservationsanslag
enligt av 1945 ars riksdag lämnat medgivande må disponeras
jämväl under budgetåret 1945/46 (riksdagens skrivelse nr 285). Vid framläggande
för 1945 års riksdag av förslag rörande värnpliktslån till viss långtidsinkallad
militär personal ävensom till vissa under militärtjänstgöring skadade,
ansågos då tillgängliga medel — beräknade till omkring 2 500 000 kronor
vid utgången av januari månad 1945 — av föredragande departementschefen
tills vidare vara tillräckliga jämväl för nu ifrågavarande värnpliktslåneverksamhet
(propositionerna nr 198 angående, bland annat, värnpliktslån
till vissa under militärtjänst skadade och nr 225 angående särskilda övergångsförmåner
åt långtidsinkallad beredskapspersonal). Denna uppfattning
delades av riksdagen.
Under Fonden för låneunderstöd ha till Värnpliktslån anvisats reservationsanslag
å tillsammans 9 000 000 kronor.
Vid en inom statens arbetsmarknadskommission verkställd undersökning,
som omfattar tiden intill den 1 januari 1946, har befunnits, att härav ett
sammanlagt belopp av 8 180 297 kronor tagits i anspråk. Sålunda ha värnpliktslån
intill nämnda dag beviljats till 1 667 sökande enligt 1940 års vämpliktslåneförordning
med ett sammanlagt belopp av 6 816 197 kronor, till 285
långtidsinkallade med tillsammans 1 191 400 kronor och till 57 s. k. beredskapsinvalider
med ett sammanlagt belopp av 172 700 kronor. Av de enligt
1940 års förordning beviljade lånen falla 115 med ett belopp av 191 764 kronor
å innevarande budgetår, medan återstoden hänför sig till låneverksamhel
under tidigare budgetår. Vid ingången av år 1946 kvarstod sålunda en odisponerad
behållning av icke fullt 820 000 kronor.
I skrivelse den 13 februari 1946 har statens arbetsmarknadskommission
meddelat, att vämpliktslåneansökningar alltjämt inkomme till icke oväsentligt
antal. Omkring 150 ärenden hade under år 1946 inkommit till kommissionen
och avsåge dels av värnpliktslånenämnderna underställda beslut örn
beviljande av lån, dels ock av lånesökande anförda besvär över avslagsbeslut
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
av vämpliktslånenämnderna. Huru många ärenden, som vore under behandling
hos vämpliktslånenämnderna, vore icke för närvarande känt av
kommissionen. Under alla förhållanden måste man räkna med ytterligare
ansökningar, främst från långtidsinkallade och från beredskapsinvalider. De
sakkunniga, som framlagt förslag rörande värnpliktslån till långlidsinkallade,
hade beräknat medelsbehovet för dylika värnpliktslån till 2 000 000 kronor.
De hade dock därvid räknat med lägre antal långtidsinkallade än som
senare visat sig göra anspråk på att bli betraktade såsom sådana. Det vore
alltså ofrånkomligt, anför kommissionen, att räkna med icke oväsentligt ytterligare
medelsbehov för utgivande av lån till dylik personal. För beredskapsinvalidemas
del funnes anledning antaga, att låneansökningarna komme
att ökas i samband med att nu pågående omskolning av sådana komme
att avslutas, med följd att åtskilliga av dem behövde hjälp i form av lån för
att kunna etablera sig såsom egna företagare.
Till grund för en beräkning av medelsbehovet syntes, fortsätter kommissionen,
kunna läggas antalet lån som beviljats under december månad 1945. Då
hade beviljats 16 lån enligt värnpliktslåneförordningen med ett genomsnittligt
lånebelopp av 1 675 kronor, 30 lån till långtidsinkallade med ett genomsnittligt
lånebelopp av 4 200 kronor och 15 lån till beredskapsinvalider å i genomsnitt
3 000 kronor. Örn lånefrekvensen komme att vara oförändrad under
återstoden av budgetåret 1945/46 och därunder beviljade lån komme att
uppgå till i genomsnitt samma belopp som nyss angivits för olika kategorier
av låntagare, innebure detta, att under andra hälften av budgetåret 1945/46
medel behövde vara tillgängliga med ett belopp av i avrundat tal 1 200 000
kronor. Då något över 800 000 kronor redan stöde till förfogande i form av
tillgängliga reservationer, skulle alltså för innevarande budgetår behöva anvisas
ytterligare 400 000 kronor. För att i ett sammanhang kunna tillgodose
medelsbehovet jämväl för budgetåret 1946/47, vilket behov måste komma att
bli avsevärt mindre, enär de långtidsinkallades behov av lån borde vara i
huvudsak tillgodosett vid utgången av innevarande budgetår samt 1940 års
värnpliktslåneförordning snart upphörde att vara tillämplig, syntes för nästa
budgetår, såvitt nu kunde bedömas, icke erfordras mer än 100 000 kronor.
Därest för innevarande budgetår å tilläggsstat anvisades ett investeringsanslag
av 500 000 kronor, skulle alltså kunna tillgodoses nu förutsebart
medelsbehov för utgivande av värnpliktslån till vissa därtill berättigade såväl
under återstoden av innevarande budgetår som under budgetåret 1946/47.
Kommissionen har med åberopande av det anförda anhållit, att under
Fonden för låneunderstöd till Värnpliktslån å tilläggsstat till rik sstaten för
budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Departement- De vämpliktslån, som avses i arbetsmarknadskommissionens föreliggande
chefen. framställning, representera -— till skillnad från de lån, som utgå ur Värnpliktslånefonden
— en under avveckling varande låneform, betingad av den
förstärkta försvarsberedskapen. Såsom av kommissionens framställning inhämtas
föreligger dock, såvitt nu kan bedömas, behov av viss ytterligare me
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
63
delsanvisning. De beräkningar som i detta hänseende verkställts giva mig
icke anledning till erinran. Det synes lämpligt, att för ändamålet anvisas ett
investeringsanslag av 500 000 kronor å tilläggsstat II till riksslaten för innevarande
budgetår, till vilket anslag självfallet böra överföras behållningar å
tidigare för ändamålet anvisade reservationsanslag. Fråga örn anvisande av
häremot svarande avskrivningsanslag torde komma att anmälas av chefen
för finansdepartementet. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att
till Värnpliktslån å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .................................... kronor 500 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Erland Kock.
Kungl. Majlis proposition nr 163.
65
Bilaga 11.
Kapitalinvesteringar.
Socialdepartementet.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterrerg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler under socialdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför härvid följande.
Fonden för låneunderstöd.
[1.] 3. Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder. För
ifrågavarande ändamål har å riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisats ett
investeringsanslag av 4 000 000 kronor.
I skrivelse den 31 december 1945 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å
tilläggsstat för innevarande budgetår måtte för ifrågavarande långivning anvisas
ytterligare 3 000 000 kronor och till stöd härför anfört följande.
Tidigare beräkning av medelsbehovet för innevarande budgetår hade grundats
på den faktiska medelsåtgången under budgetåret 1943/44, vilken varit
i runt tal 3 400 000 kronor. Under budgetåren 1939/40—1942/43 hade betydligt
lägre belopp åtgått för ändamålet, nämligen respektive 1 800 000, 700 000
800 000 och 1 200 000 kronor.
Den starka stegring av utlåningen av medel för uppförande och förbättring
av lantarbetarbostäder, som framträdde under budgetåret 1943/44, fortsatte
emellertid även under budgetåret 1944/45. För att möta den ökade efterfrågan
på medel ställdes till egnahemsstyrelsens förfogande dels ett å beredskapsstat
uppfört belopp av 2 000 000 kronor, dels å tilläggsstat ett belopp
av 4 000 000 kronor. Den totala utlåningen för ändamålet uppgick under
budgetåret 1944/45 till nära 6 000 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 163. 5
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
Under innevarande budgetår låg utlåningen till en början tämligen konstant
på i stort sett samma nivå som under budgetåret 1944/45. Under
hösten 1945 förmärktes emellertid en viss ytterligare stegring. Under tiden
1 juli—31 december 1945 ha beviljats lantarbetarbostadslån till ett sammanlagt
belopp av i runt tal 3 300 000 kronor. Till jämförelse må nämnas att
motsvarande utlåning under tiden 1 juli—31 december 1944 uppgick till i
runt tal 3 000 000 kronor. Då efterfrågan på lantarbetarbostadslån kan förväntas
fortgå i ungefär samma omfattning även under tiden den 1 januari—
30 juni 1946 och då som nämnt det för innevarande budgetår för ändamålet
disponibla beloppet är begränsat till 4 000 000 kronor, är en ytterligare medelsanvisning
påkallad därest ett avbrytande av långivningen skall kunna
undvikas. Ett sådant avbrott finner egnahemsstyrelsen med hänsyn till angelägenheten
av att saneringen av lantarbetarbostäderna kan fortgå i nuvarande
takt och helst ytterligare påskyndas icke böra ifrågakomma. Med
hänsyn till den fortsatta ökning av utlåningen, som inträffat under innevarande
budgetår, föreslår egnahemsstyrelsen, att tilläggsanslagets belopp bestämmes
till 3 000 000 kronor.
Av vad egnahemsstyrelsen anfört synes framgå, att för budgetåret 1945/46
ytterligare medel böra anvisas till lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
för fullföljandet av denna låneverksamhet intill budgetårets
utgång. Mot byråns beräkning av det ytterligare medelsbehovet finner jag ej
anledning till erinran.
Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 3 000 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Stig Hammar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
67
Bilaga 12.
Kapitalin vesten ngar.
Finansdepartementet.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
mars 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför
därvid följande.
Riksbanksfonden.
[1.] 1. Riksbankens avbctalningslånefond. Jämlikt 7 § reglementet för
riksbankens styrelse och förvaltning kan riksbanken mot säkerhet av borgen
såsom för egen skuld eller med pant av värdepapper utlämna avbetalningslån
och lån utan amortering. För avbetalningslånen utgör, lånetiden
högst åtta år, och lånen skola återbetalas genom halvårsvis skeende amorteringar,
dock att amorteringsfrihet kan medgivas under högst fyra år. Lån
utan amortering kunna utlämnas på högst fyra år. Högsta lånebeloppet utgör
10 000 kronor. Räntan följer det allmänna marknadsläget och utgör för
närvarande 372 procent.
Enligt 1897 års riksbankslag i dess ursprungliga lydelse utgjorde avbetalningslånerörelsen
en del av riksbankens egen rörelse. Avbetalningslånen
fingo dock ej sammanlagt överstiga 12,5 miljoner kronor (25 procent av
riksbankens grundfond å 50 miljoner kronor). I anledning av beslut av
1902 års riksdag inrättades i stället en särskild fond för avbetalningslånerörelsen
under riksbankens förvaltning, till vilken av reserverade fondmedel
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
överfördes ett belopp av 12,5 miljoner kronor. Avbetalningslånefonden ökades
därefter successivt genom tillskott från reserverade vinstmedel, och år
1930 hade fonden stigit till 44 miljoner kronor. I samband med kapitalregleringen
vid 1938 års riksdag inlevererades fondens kapitalbelopp av 44
miljoner kronor till statsverket, och i stället anvisades av lånemedel ett belopp
av 50 miljoner kronor till en särskild avbetalningslånefond, utgörande
en delfond av riksbanksfonden.
I skrivelse den 24 januari 1946 ha fullmäktige i riksbanken framhållit, att
utlåningen från fonden, vilken vid utgången av år 1938 uppgick till 44,2 miljoner
kronor, sedermera ökats och vid utgången av år 1945 uppgick till 49,3
miljoner kronor. Örn utlåningsverksamheten skulle kunna ytterligare utvecklas
måste därför det för ändamålet disponibla beloppet ökas. Fullmäktige
ha föreslagit, att fondens kapital ökas med 10 miljoner kronor, varigenom
fonden skulle komma att uppgå till 60 miljoner kronor. En dylik
ökning av fonden anse fullmäktige bliva tillräcklig under flera år framåt
vid fortsatt utlåningsverksamhet enligt huvudsakligen samma grunder som
hittills. Med hänsyn till den för närvarande ringa marginalen anse fullmäktige
det önskvärt, att nyinvesteringen i fonden sker redan under innevarande
budgetår.
Det synes angeläget, att utlåningen från riksbankens avbetalningslånefond
även framdeles får utvecklas efter hittillsvarande linjer. Jag vill därför ansluta
mig till fullmäktiges förslag om en kapitalökning i fonden med 10 miljoner
kronor. Erforderliga medel synas böra äskas ä tilläggsstat till riksstaten
för löpande budgetår. Det torde få ankomma på fullmäktige att till
riksdagens bankoutskott avlåta förslag om erforderlig ändring av § 7 bankoreglementet,
vilken paragraf innehåller föreskrifter om riksbankens förevarande
utlåning.
Jag hemställer att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Riksbankens avbetalningslånefond å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .......................... kronor 10 000 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet!
Erik Westerlind.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
69
Bilaga 13.
Kapitalinvesteringar.
Handelsdepartementet.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
1 mars 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför
därvid följande.
Fonden för förlag till statsverket.
[1.] Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1945:229 framlagda förslag
anvisade riksdagen (skr. nr 459) under förevarande anslagsrubrik för budgetåret
1945/46 ett investeringsanslag av 300 000 kronor. Anslaget är avsett
för vissa i propositionen angivna tillredningar och diamantbormingar vid
Adakgruvan inom Adakfältet i Malå socken, Västerbottens län. Nämnda fält
omfattar förutom Adakgruvan jämväl Lindsköldsgruvan och Karlssongruvan.
Brytningen i gruvorna ombesörjes på kronans bekostnad av Bolidens
gruvaktiebolag. Avtal om driften vid gruvorna — de s. k. legodriftsavtalen
— lia enligt bemyndiganden av Kungl. Maj:t träffats mellan kommerskollegium
för Kungl. Majit och kronan samt bolaget. För närmare kännedom
om avtalen samt för upplysning örn tidigare av riksdagen beviljade anslag
till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken torde jag
få hänvisa till propositionen.
I skrivelse den 18 februari 1946 har kommerskollegium meddelat, att
ovanjordsanläggningen vid den s. k. östra Karlssongruvan inom Adakfältet
70
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
förstörts genom brand, vilken uppkommit av våda. Utförandet av anläggningen,
vilken varit i viss mån provisorisk, hade bestritts av medel från
tidigare anvisat investeringsanslag och av driftmedel. Ny provisorisk anläggning
vid gruvan hade uppförts av driftmedel. För den brunna anläggningen,
som varit försäkrad, hade ersättning utbetalats med 37 035 kronor.
Det mot medel från investeringsanslaget svarande beloppet av brandskadeersättningen,
uppgående till 16 035 kronor, hade inlevererats till kommerskollegium.
I anslutning till det anförda har nu kollegium hemställt, att erforderligt
belopp, dock högst 16 035 kronor, finge ställas till Sveriges geologiska
undersöknings förfogande för utförande av två diamantborrhål vid
Lindsköldsgruvan inom Adakfältet. Till stöd härför har kollegium anfört i
huvudsak följande.
För närvarande utföres diamantborrning från dagen utanför det hittills
utmålslagda området vid Lindsköldsgruvan för undersökning av Lindsköldsfyndighetens
fortsättning. Provningarna utföras av Sveriges geologiska undersökning
med medel från anslaget till Undersöknings- och förberedande
gruvarbeten. Enligt vad geologiska undersökningen meddelat har emellertid
vid dess samarbete med kommerskollegium och Bolidens gruvaktiebolag beträffande
legodriften framkommit önskvärdheten av två nya diamantborrhål
från dagen inom det utmålslagda området vid Lindsköldsgruvan. Genom
dessa skulle vinnas förbättrad kännedom örn fyndigheten till stöd för planläggning
på längre sikt av därstädes pågående gruvarbeten. Arbetet i fråga
synes dock icke vara att räkna till sådana, som avsetts med nyssnämnda av
geologiska undersökningen disponerade anslag. Behovet av borrningarna
hade icke kunnat förutses i investeringsplanen för Adakfältet och berör icke
legodriften så omedelbart att borrningarna böra bekostas av driftmedel. Erforderliga
medel för borrhålen, som överslagsvis beräknas till 15 000 kronor,
synas emellertid kunna beredas av de medel, som inlevererats i brandskadeersättning.
På de i ärendet angivna skälen tillstyrker jag, att ifrågavarande diamantborrhål
vid Lindsköldsgruvan inom Adakfältet komma till utförande. I likhet
med kommerskollegium anser jag, att kostnaderna härför lämpligen
kunna bestridas från de medel som inlevererats till kollegium såsom ersättning
för brandskada vid annan gruva inom samma gruvfält. Medlen torde
därför böra tillföras det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget
till utbyggnad av staten tillhöriga anläggningar i Malå socken m. m.,
samt riksdagens bemyndigande inhämtas, att anslaget må anlitas för bestridande
av kostnaderna för utförande av nämnda borrhål.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva
att det för budgetåret 1945/46 anvisade investeringsanslaget
till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i
Malå socken m. m. må anlitas för bestridande av kostnaderna
för utförande av två diamantborrhål vid Lindsköldsgruvan
i nämnda socken.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
71
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
J.-G. Nilsson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
73
Bihang.
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1946 äskade eller, i förekommande
fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 utöver de i propositionen
nr 2 upptagna anslagen.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
Kronor.
III. Utrikesdepartementet.
C: 5 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag,
förslagsanslag....................................... 17 700
C: 6 Svenska röda korsdelegater i Grekland, reservationsanslag. .. 100 000
117 700
/V. Försvarsdepartementet.
Arméförvaltningen:
B: 13 a Täckning av kostnader för militärregistret .............. 125 000
Anskaffning och vård av hästar m. m.:
C: 30 Remontering, reservationsanslag....................... 145 000
E: 12 c Blankett- och kasernutredningskostnader m. m. för fortsatta
organisationsundersökningar, reservationsanslag......... 100 000
370 000
V. Socialdepartementet.
G: 18 Extra utgifter, reservationsanslag........................ 30 000
VI. Kommunikationsdepartementet.
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:
B: 20 a Markförvärv m. m., reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen ............................ 850 000
C: 7 Bidrag till 1946 års trafiksäkerhetskampanj, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen....... 175 000
1 025 000
Bihang till riksdagens protokoll 19tG. t sami. Nr 163. 6
74 Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
VIII. Ecklesiastikdepartementet. Kronor.
D: 2 a Ytterligare bidrag till vetenskapsakademien.............. 89 000
IX. Jordbruksdepartementet.
Egnahemsbildning:
H: 13 Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid utökning av
ofullständiga jordbruk, reservationsanslag............. 200 000
I: 19 Kostnader för viss utprickning i Skagerack............... 15 400
215 400
X. Handelsdepartementet.
F: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
............................................. 125 000
XI. FolkhushåUningsdepartementet.
C: 5 Täckande av vissa förluster å statens reservförrådsnämnds
verksamhet under räkenskapsåret 1944/45 .............. 2 084 000
C: 6 Ytterligare utgifter för undanförsel av varuförråd........ 23 000
__ 2107 000
Summa för driftbudgeten 4 079 100
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
I a. Riksbanksfonden.
Finansdepartementet:
1 Riksbankens avbetalningslånefond.................... 10 000 000
III. Statens allmänna fastighets fond.
Handelsdepartementet:
48 Nybyggnad för svenska träforskningsinstitutet......... 500 000
IV. Försvarets fonder.
A. Försvarets fastighetsfond.
Arméns delfond:
1 Vissa byggnadsarbeten m. m.......................... 1 230 000
Marinens delfond:
12 Vissa byggnadsarbeten m. m......................... 400 000
Flygvapnets delfond:
15 Vissa byggnadsarbeten m. m......................... 250 000
1 880 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 75
VI. Fonden för låneunderstöd.
Försvarsdepartementet: Kronor
a Värnpliktslån....................................... 500 000
Socialdepartementet:
3 Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder 3 000 000
3 500 000
Summa för kapitalbudgeten 15 880 000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (18)
18 kopplingar.
- Rskr. 1946:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad p s. 5 i texten
- Rskr. 1946:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i råd p s. 6 i texten
- Rskr. 1946:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad p s. 8 i texten
- Rskr. 1946:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad p a1 i texten
- Rskr. 1946:196 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstat en för budgetåret 1945/46, i vad s. 13 i texten