Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m

1946-03-08 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:171, Angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

1

Nr 171.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms slott

den 8 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—5:o hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få underställa

Kungl. Majits prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar

m. m., vilka ärenden synts böra föranleda framställning till

riksdagen, samt anför följande.

1 :o.

Mörby nr 1 i Stockholms län.

I skrivelse den 2 december 1943 bar kommunalnämnden i Stocksunds köping,

Stockholms län, anhållit, ali kronan måne utan vederlag lill köpingen

avslå dels den mark av kronoegendomen 1 Vs mantal Mörby nr 1, som i den

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 171.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

för köpingen gällande stadsplanen utlagts till gata, väg eller annan allmän

plats eller avsetts att användas för idrotts- eller andra allmänna ändamål,

dels ock den rätt kronan kunde äga till de i nämnda mark nedlagda ledningar.

Av ärendet tillhörande handlingar och kartor, däribland vissa av arkitekten

Edvin Stenfors upprättade förslag till ändring av köpingens stadsplan

ävensom en av kammarrådet Sten Grönvall år 1942 utarbetad promemoria

angående Mörby tjänstemannasamhälle, inhämtas i huvudsak följande.

Det område av ifrågavarande kronoegendom, som ligger öster örn Roslagsbanan,

är alltsedan år 1913 inkorporerat med Stocksunds köping. Området,

vilket motsvarar stadsägan nr 308, innefattar en areal av cirka 89 hektar.

Genom särskilda tomträttsavtal den 7 maj 1912, 7 juni 1921, 1 februari

1924 och 26 juni 1936 upplät Kungl. Majit — med riksdagens godkännande

— större delen av området, eller cirka 56 hektar, med tomträtt till Tjänstemannasamhällets

vid Mörby egnahemsförening m. b. p. a. En omfattande

bebyggelse har genom föreningens medverkan tillkommit å den med tomträtt

upplåtna marken. Tomträttsavgäldema uppgingo år 1945 till sammanlagt

7 661 kronor 1 öre.

Den inom köpingen belägna, till egnahemsföreningen ännu icke upplåtna

delen av egendomen omfattar 31,5190 hektar. Av denna del äro två områden

örn sammanlagt cirka 25 hektar utarrenderade för jordbruksändamål till den

14 mars 1946 mot en sammanlagd arrendeavgift av 800 kronor. Taxeringsvärdet

å den ännu icke upplåtna delen utgör 45 000 kronor, därav 11 200 kronor

jordbruksvärde, 3 800 kronor skogsvärde samt 30 000 kronor tomt- och

industrivärde. Saluvärdet å skogen har av vederbörande skogstaxator den

21 december 1945, med tillämpning av medelpriserna för senaste tioårsperiod,

uppskattats till 15 000 kronor.

I samband med förenämnda tomträttsupplåtelser föreskrevs, att egnahemsföreningen

inom de upplåtna områdena skulle äga rätt att utan avgift tills

vidare nyttja mark, avsedd för vägar och öppna platser, under villkor att

föreningen iordningställde och väl underhölle desamma.

Vid inkorporeringen med köpingen av ifrågavarande del av kronoegendomen

fastställde Kungl. Majit såsom villkor, att det skulle åligga egnahemsföreningen

att underhålla vägar och allmänna platser under utbyggnadstiden

1912—1915, varefter köpingen skulle övertaga underhållet av då färdiga och

i gott stånd befintliga vägar och öppna platser. År 1932 ingicks ett avtal

mellan köpingen och egnahemsföreningen, varigenom köpingen övertog underhållet

av samtliga då i färdigt skick befintliga vägar och ledningar inom

såväl 1911 som 1920 års upplåtelseområden.

Kostnaderna för iordningställandet av vägar och ledningar — vilket arbete

numera i det närmaste fullbordats — ha i huvudsak bestritts av statsmedel

samt till en mindre del genom bidrag från köpingen.

Stadsplan för den i köpingen ingående delen av kronoegendomen har

fastställts för första utbyggnadsområdet den 8 mars 1912 samt för övriga

utbyggnadsområden den 31 december 1920, varefter vissa ändringar i stads
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

3

planen företagits vid skilda tillfällen. I enlighet med stadsplanelagens bestämmelser

äger köpingen rätt att disponera över samt har skyldighet att

svara för anläggning och underhåll av i stadsplanen upptagna gator, vägar

och andra allmänna platser.

En kronan tillhörig kraftledning finnes framdragen över den nu till överlåtelse

ifrågasatta marken.

Kommunalnämnden i Stocksunds köping har i sin framställning anfort,

att det vore av vikt för köpingen att förvärva full äganderätt till förevarande,

för allmänt ändamål avsedda mark jämte däri framdragna ledningar. Nämnden

har härvid, bland annat, uttalat, att dess framställning anslöte sig till de

grundsatser, som kommit till uttryck i stadsplanelagens bestämmelser om

marks avstående och iordningställande för stadsplaneändamål.

Styrelsen för Tjänstemannasamhällets vid Mörby egnahemsförening m. b.

p. a. har tillstyrkt kommunalnämndens framställning.

Djurgårdskommissionen har i utlåtande den 9 november 1944 föreslagit,

att kronan skulle till köpingen under vissa närmare angivna villkor utan ersättning

överlåta dels den mark av stadsägan nr 308, som enligt gällande

stadsplan avsetts för gata eller allmän plats samt betecknats med litt. Ob

(område för offentlig byggnad o. d.), E (område för kyrkpark och begravningsplats)

, K (område för elektrisk kraftledning), P (område för parkeringsändamål)

och Y (område för idrottsändamål), allt i den mån samma mark

icke besvärades av tomträtt (d. v. s. antingen vore belägen utanför de områden,

som hittills upplåtits till egnahemsföreningen, eller enligt i vederbörande

tomträttsavtal mellan kronan och föreningen åberopade tomtindelningar icke

upptagits såsom tomtmark), dels ock den rätt, kronan kunde äga till vattenoch

avloppsledningar i den till överlåtelse föreslagna marken. I marköverlåtelsen

— som skulle avse en areal av cirka 30 hektar, motsvarande 33 procent

av ifrågavarande stadsplaneområde — borde icke ingå ett område örn

4 936 kvadratmeter av stadsägan nr 308 (skoltomten), som år 1904 av Kungl.

Majit överlåtits till Danderyds församling.

Kommissionen har till stöd för sitt förslag anfört i huvudsak följande.

Såväl tomträtts- som nyttjanderättsupplåtelserna hänföra sig till vid tiden

för upplåtelserna gällande stadsplaner och tomtindelningar. Enligt vad kommissionen

inhämtat ha emellertid de ursprungliga stadsplanerna sedermera på

ett flertal punkter jämkats genom fastställda stadsplaneändringar, så att, utom

annat, gräns mellan tomtmark och annan mark ändrats. Någon reglering av

tomträtts- och nyttjanderättsupplåtelserna synes icke lia ägt rum i anledning

av stadsplaneändringarna, och resultatet har alltså blivit å ena sidan att

egnahemsföreningen i vissa fall har blott nyttjanderätt tills vidare till mark,

sorn ingar eller skall ingå i tomt, samt å den andra att föreningen och vederbörande

enskilda tomtinnehavare ha tomträtt till mark, som enligt den gällande

stadsplanen tillagts gata eller allmän plats. Jämkningarna i fråga synas

genomgående ha varit av mindre omfattning, och någon anledning alt i detta

sammanhang — genom avtal mellan kronan, föreningen och de enskilda tomtinnehavarna

— söka åstadkomma en allmän reglering av upplåtelserna torde

icke föreligga. Emellertid torde det bliva nödvändigt atl vid en marköverlåtelse

till köpingen taga hänsyn till jämkningarna. Det måste nämligen en
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

ligt kommissionens mening anses olämpligt att i en dylik överlåtelse inbegripa

sådana i gata etc. ingående markområden, som äro föremål för tomträtt.

Örn överlåtelsen hänföres till nu gällande stadsplan, synes på grund härav

undantag böra göras för mark, som enligt den tomtindelning, vilken gällde

vid tiden för vederbörande tomträttsupplåtelse, utgjorde tomt. Å andra sidan

saknas anledning att i överlåtelsen inbegripa sådan mark, som tidigare ingått

i gata eller allmän plats och alltså endast innehaves med nyttjanderätt tills

vidare men som enligt nu gällande stadsplan skall utgöra tomtmark.

Beträffande det större (södra) av de båda områden, som enligt stadsplanen

avsetts för offentlig byggnad (litt Ob), märkes följande. Området består delvis

av mark, som enligt den i 1912 års tomträttsupplåtelse åberopade tomtindelningen

utgjorde tomt. Av en generell undantagsbestämmelse i enlighet

med vad förut sagts skulle alltså följa, att området i denna del undantages

från överlåtelse till köpingen. Återstoden av området, å 1912 års tomtindelningskarta

betecknad »Folkskola», utgöres av mark, som redan jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 6 maj 1904 överlåtits till Danderyds församling för

skoländamål. Denna återstod har icke avskilts från stadsägan nr 308, vilket

torde bero på att församlingen icke sökt lagfart därå. Vid en marköverlåtelse

till köpingen i enlighet med den nu föreliggande framställningen lärer uttryckligt

undantag böra göras för detta till församlingen tidigare överlåtna

område.

Vad beträffar det mindre (norra) området för offentlig byggnad, är detta

område ännu odisponerat men torde, enligt vad kommissionen under hand

inhämtat, komma att användas för något köpingens allmänna ändamål. Överlåtelse

till köpingen av detta område lärer icke möta betänkligheter och särskilda

villkorsbestämmelser i denna del synas icke erforderliga.

I fråga örn det område, som enligt stadsplanen är avsett att användas såsom

kyrkpark och begravningsplats (litt. E), torde överlåtelse till köpingen

endast böra medgivas under villkor att köpingen förbinder sig att vid behov

utan ersättning överlåta området till vederbörande församling för angivna

kyrkliga ändamål.

Vid en överlåtelse synes böra knytas villkor örn rätt för kronan att utan

ersättning till köpingen lia kraftledning framdragen över den överlåtna marken

i ungefär den sträckning den nuvarande ledningen har samt försedd med

erforderliga upphängnings- och fästningsanordningar ävensom villkor om

skyldighet för köpingen att hålla kraftledningsgatan (litt. K) i stånd. Till

säkerhet för rätten att bibehålla kraftledning torde köpingen böra medgiva

inteckning i det överlåtna området.

örn den ifrågasatta överlåtelsen äger rum utan lösen, blir kronan jämlikt

stadgandet i 45 § tredje stycket stadsplanelagen intill värdet av överlåten

gatumark framför tomt fri från skyldighet att såsom tomtägare utgiva gatumarksersättning.

Med hänsyn till de villkor för överlåtelsen, som förut föreslagits

och i det följande skola beröras, torde emellertid böra göras uttryckligt

förbehåll härom.

Skyldigheten för kronan såsom tomtägare att utgiva ersättning för köpingens

kostnad för iordningställande av gator och avloppsledningar inom

Mörbyområdet regleras genom gatukostnadsbestämmelser, vilka fastställts

den 17 november 1939. Jämlikt bestämmelsernas 15 § avser ersättningsskyldigheten

icke gatudel eller avloppsledning, vars anläggning påbörjats, då fråga

om gatukostnadsbestämmelser väcktes hos kommunalfullmäktige, d. v. s. den

28 februari 1935; ej heller åligger ersättningsskyldighet ägare av tomt vid

gata, som lagligen skolat vara upplåten till allmänt begagnande vid nyss sagda

tid.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

5

Såsom i ärendet upplysts har som villkor för föreningens nyttjanderätt

lill mark, avsedd för vägar och öppna platser inom de till föreningen upplåtna

delarna av Mörbyområdet, föreskrivits att föreningen skall iordningställa

och väl underhålla dessa vägar och platser. Föreningen är således för närvarande

gentemot kronan ansvarig för iordningställandet av de ännu återstående

gatu- och ledningssträckorna. Underhållsskyldigheten torde däremot

numera sakna praktisk betydelse. Örn äganderätten till gator och andra allmänna

platser av kronan överlåtes till köpingen, synes det skäligt att köpingen

inträder i kronans rättigheter och skyldigheter gentemot föreningen med

avseende på den överlåtna marken samt att kronan i enlighet härmed fritages

från skyldighet att på grund av lag och gatukostnadsbestämmelser såsom

tomtägare bidraga till kostnaden för iordningställande av gator och avloppsledningar

inom de till föreningen upplåtna delarna av Mörbyområdet.

Beträffande den nordligaste, ännu odisponerade delen av Mörbyområdet

torde anledning saknas att i detta sammanhang fritaga kronan från skyldighet

att enligt fastställda gatukostnadsbestämmelser såsom tomtägare bidraga

till köpingens gatukostnader. Detta gäller vare sig området i fråga i framtiden

kommer att upplåtas till föreningen med tomträtt eller exploateras i annan

ordning. Det bör anmärkas, att enligt 10 § av gatukostnadsbestämmelserna

tomtägares bidragsskyldighet icke inträder förrän tomten bebyggts i huvudsaklig

överensstämmelse med stadsplanen eller vid den tidpunkt dessförinnan,

då tomtägaren utnyttjar tomten vidliggande gata i samma omfattning,

som om tomten vore på angivet sätt bebyggd. Bidragsskyldigheten lärer således

icke komma att aktualiseras annat än i den mån exploateringen fortskrider.

Kronan synes dock lämpligen höra förbehålla sig rätt att, innan gatuoch

ledningsarbeten påbörjas, få yttra sig över förslag lill sådana anläggningar.

Örn stadsplanen för Mörbyområdet i fortsättningen skulle ändras så att

mark, som ingår i den nu föreslagna överlåtelsen till köpingen, utlägges till

tomtmark, anser djurgårdskommissionen skäligt att sådan mark utan vederlag

återgår i kronans ägo. Vid överlåtelsen till köpingen torde höra föreskrivas

villkor härom.

Såsom villkor för överlåtelsen torde slutligen böra föreskrivas, att köpingen

skall vidkännas kostnaderna för lagfart å de överlåtna områdena

samt för lagfarten erforderliga mätningsarbeten och förrättningar.

Djurgårdskommissionen har ansett det lämpligt att Kungl. Maj:t, samtidigt

som förslag rörande marköverlåtelsen förelädes riksdagen, inhämtade

riksdagens bemyndigande till att sådan mark inom Mörbyområdet, som jämlikt

redan fastställd eller blivande stadsplaneändring frånskilts eller skulle

frånskiljas tomt, finge, i den mån så befunnes skäligt, utan ersättning överlåtas

till köpingen, sedan erforderlig jämkning av mellan kronan och egnahemsföreningen

upprättade tomträttsavtal vidtagits.

I utlåtanden den 24 januari och den 4 februari 1946 har domänstyrelsen

förklarat sig icke lia något alt erinra mot djurgårdskommissionens förslag,

därest till detsamma fogades vissa ytterligare villkor. Styrelsen har sålunda

bland annat framhållit, ali köpingen vid den ifrågasatta överlåtelsen borde

åläggas att träffa avtal med vederbörande arrendator angående ersättning för

skada och intrång, som kunde tillfogas honom vid gatu- och ledningsarbeten

inom den till egnahemsföreningen icke upplåtna delen av egendomen, även
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Departements
chefen.

sorn att köpingen borde utgiva ersättning till kronan för kalva värdet (7 500

kronor) av å de överlåtna områdena växande skog.

Kommunalfullmäktige i köpingen ha beslutat godtaga det framlagda förslaget,

sådant detta utformats av domänstyrelsen.

Kammarkollegiet har i utlåtande den 21 februari 1946 anfört i huvudsak

följande.

Mot vederlagsfri överlåtelse av gator inom förevarande område synes med

beaktande av stadsplanelagens bestämmelser rörande bidrag till stads gatukostnad

icke vara något att erinra. Däremot torde väl kunna ifrågasättas,

huruvida tillräckliga skäl föreligga för vederlagsfri överlåtelse av de betydande

områden, som avsetts för allmänna platser m. m. Den omständigheten

att egnahemsföreningen berättigats att tills vidare utan avgift nyttja sådana

områden torde i och för sig knappast kunna motivera en dylik överlåtelse

från kronans sida till Stocksunds köping. I övrigt falla betydande för allmänna

platser m. m. avsedda områden utanför de under tomträtt upplåtna delarna

av Mörbyegendomen. De av kommunalnämnden åberopade bestämmelserna

i stadsplanelagen avse vederlagsfritt avstående av mark till gator och

allmänna ändamål. Förordnande härom skall dock enligt sagda bestämmelser

meddelas i samband med stadsplanens fastställande, alltså före exploateringen,

vilket i detta fall ej skett. Kollegiet anser det följaktligen tveksamt

om överlåtelse av berörda områden bör ske annorledes än mot lösen, på

sätt angives i stadsplanelagen.

Vad särskilt angår det med litt. K betecknade området, avsett för elektrisk

kraftledning, tillhörig vattenfallsstyrelsen, lärer någon anledning för kronan

att avhända sig denna mark knappast förefinnas. Området litt. E, avsett att

användas som kyrkpark och begravningsplats, torde böra överlåtas direkt till

vederbörande församling och ej till köpingen.

Enligt djurgårdskonmiissionens och domänstyrelsens förslag skall, därest

vid stadsplaneändring mark, som ingår i överlåtelsen, utlägges til! tomtmark,

sådan mark av köpingen utan vederlag överlåtas till kronan. Därest den ifrågasatta

vederlagsfria överlåtelsen kommer till stånd, synes det kollegiet vara

av synnerlig vikt att en sådan villkorsbestämmelse för överlåtelsen blir meddelad.

Det bör nämligen icke ifrågakomma, att köpingen framdeles blir i tilli

fälle att ekonomiskt utnyttja delar av de utan vederlag överlåtna områdena.

Vid statsmakternas medgivande till markupplåtelsen år 1911 synes värdesättningen

å tomterna (15 öre per kvadratmeter) lia skett med hänsyn tagen

till det förhållandet, att cirka 1j3 av markområdet skulle av föreningen avgiftsfritt

få nyttjas för gator och allmänna platser. Det ifrågasatta överlåtandet

bör icke få medföra krav från föreningens sida på annan värdesättning

av tomtmarken. Föreningens tillstyrkan av överlåtelsen torde i detta hänseende

få anses innebära, att föreningen icke avser att göra gällande ett anspråk

i sådan riktning.

Med hänsyn lill den befattning Stocksunds köping har att taga med anordnandet

och underhållet av gator, vägar och för annat allmänt ändamål

avsedda områden inom samhället finner jag det lämpligt, att ifrågavarande

mark — jämte den rätt kronan kan äga till däri framdragna ledningar -—

övergår i köpingens ägo. 1 likhet med domänstyrelsen och djurgårdskommissionen

anser jag mig därvid böra förorda, att överlåtelsen må ske utan veder
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj.ts proposition nr 171.

7

lag. Dock synes köpingen för den å överlåtelseområdena växande skogen

böra utgiva ersättning med halva värdet eller 7 500 kronor. Då jag icke heller

i övrigt har något att erinra mot domänstyrelsens föreliggande förslag, vilket

i huvudsak överensstämmer med vad djurgårdskommissionen i ärendet

förordat, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

1) medgiva, att av den i Stocksunds köping belägna delen

(stadsägan nr 308) av kronoegendomen 1 Vs mantal Mörby

nr 1 må till köpingen utan ersättning överlåtas dels den

mark, som enligt för köpingen gällande stadsplan avsetts för

gata eller allmän plats samt betecknats med litt. Ob, E, K, P

och Y, allt i den mån samma mark icke besväras av tomträtt

(d. v. s. antingen är belägen utanför de områden, som

hittills med tomträtt upplåtits till Tjänstemannasamhällets

vid Mörby egnahemsförening m. b. p. a., eller enligt i vederbörande

tomträttsavtal mellan kronan och föreningen åberopade

tomtindelningar icke upptagits såsom tomitmark), dels

ock den rätt, kronan kan äga till i förevarande mark framdragna

vatten- och avloppsledningar;

allt under villkor i övrigt,

att i överlåtelsen icke ingår det område om 4 936 kvadratmeter

(skoltomten), som den 6 maj 1904 överlåtits till Danderyds

församling,

att markområdena överlåtas med tillträdesrätt för köpingen

räknad från den dag, då avtal om överlåtelsen blivit vederbörligen

undertecknat, samt i då befintligt skick,

att köpingen förbinder sig att vid behov, på därom av vederbörande

församling gjord framställning, tilli församlingen

utan ersättning överlåta förenämnda med litt. E betecknade

område eller del därav att användas för kyrkliga ändamål,

att kronan och dess rättsinnehavare skola vara fria från

skyldighet att såsom ägare av tomt utgiva gatumarksersättning

i den mån densamma icke överstiger värdet av överlåten

gatumark framför tomten,

att köpingen inträder i kronans rättigheter och skyldigheter

gentemot egnahemsföreningen med avseende å den överlåtna

marken inom de till föreningen hittills upplåtna delarna

av egendomen,

att kronan och dess rättsinnehavare befria» från skyldighet

att såsom ägare av tomt inom nyssnämnda delar av egendomen

bidraga till kostnaden för iordningställande av gator

och avloppsledningar,

att innan gatu- och ledningsarbeten påbörjas inom den till

egnahemsföreningen icke upplåtna delen av egendomen, do
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

mänstyrelsen beredes tillfälle att avgiva yttrande över förslagen

till sådana anläggningar,

att köpingen träffar avtal med vederbörande arrendator

angående ersättning för skada och intrång, som kan tillfogas

honom genom sagda arbeten,

att, därest stadsplanen för köpingen skulle ändras så, att

mark, som ingår i överlåtelsen, utlägges till tomtmark, sådan

mark av köpingen på anfordran överlåtes till kronan utan

vederlag,

att köpingen dels medgiver vattenfallsstyrelsen rätt att å

överlåtet område kostnadsfritt för all framtid bibehålla befintlig

elektrisk kraftledning medi rätt för styrelsens personal

att erhålla obehindrat tillträde till området för ledningens

tillsyn, underhåll och reparation, skolande vattenfallsstyrelsen

ersätta den skada, som orsakas genom vållande av styrelsens

personal, dels underhåller erforderlig kraftledningsgata

ävensom låter borttaga för ledningen hinderliga och för

dess säkerhet farliga fräd och buskar, dels ock bekostar genom

gatas framdragande erforderlig flyttning av anordningar

för ledningens upphängning och fästande,

att vattenfallsstyrelsen till säkerhet för omförmälda rättigheter

må till förmån för den av Kungl. Maj :t och kronan ägda

strömfallsfastigheten Söderfors l2 i Älvkarleby socken erhålla

servitutsinteckning i området,

att köpingen utgiver ersättning till kronan för halva värdet

av å de överlåtna områdena växande skog med 7 500 kronor,

att kontant inbetalas till domänstyrelsen å tillträdesdagen,

att å områdena redan avverkad och utstämplad skog icke

ingår i överlåtelsen,

att samtliga för de överlåtna områdena utgående skatter

skola gäldas av köpingen i den mån de belöpa på tiden från

tillträdesdagen och

att köpingen ensam vidkännes kostnaderna för lagfart å

områdena samt för lagfarten erforderliga mätningsarbeten

och förrättningar;

2) medgiva, att sådan mark inom förevarande del av kronoegendomen,

som jämlikt redan fastställd eller blivande

stadsplaneändring frånskilts eller skall frånskiljas tomt, må,

i den mån så befinnes skäligt, av Kungl. Maj:t utan ersättning

överlåtas till köpingen, sedan erforderlig jämkning vidtagits

av de mellan kronan och Tjänstemannasamhällets i

Mörby egnahemsförening m. b. p. a. upprättade tomträttsavtalen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

9

2:o.

Runby Nedre nr 1 i Stockholms län.

Kronoegendomen 1 mantal Runby Nedre nr 1 (l1) i Eds socken, Stockholms

län, är utarrenderad till den 14 mars 1946 mot en avgäld, som för

innevarande arrendeår utgår med 2 200 kronor.

I en till domänstyrelsen inkommen ansökning har Aktiebolaget Vägförbättringar,

Stockholm, anhållit att få förvärva ett område om cirka 25 000

kvadratmeter av egendomens hemskifte, närmare angivet å en vid ansökningen

fogad kartskiss. Bolaget har därvid förklarat sig ämna dels å området

uppföra i första hand verkstads-, förråds- och garagebyggnader samt

därefter jämväl en cementvarufabrik, dels ock framdraga stickspår till området.

Av ärendet tillhörande handlingar och kartor, däribland en av t. f. distriktslantmätaren

R. Malmberg år 1923 upprättad karta över egendomen

ävensom en inom järnvägsstyrelsen den 26 november 1945 upprättad kartskiss,

inhämtas i huvudsak följande.

Kronoegendomen innehåller i två skiften omkring 130 hektar, därav 33

hektar tomt, åker och äng samt 97 hektar skogsmark.

Hemskiftet är beläget omedelbart väster örn Upplands Väsby järnvägsstation,

24 kilometer från Stockholm.

Marken å det till försäljning ifrågasatta området utgöres av åkerjord i god

hävd. Grundförhållandena äro mindre tillfredsställande.

Egendomens taxeringsvärde utgör 57 900 kronor, därav 35 100 kronor

jordbruksvärde, 1 600 kronor markvärde och 21 200 kronor skogsvärde.

Domänintendenten har tillstyrkt bifall till ansökningen under förutsättning

att bolaget erlade en köpeskilling av 2 kronor per kvadratmeter samt

bestrede avstyckningskostnaderna.

Länsarkitekten har meddelat, att området torde kunna inordnas i en lämplig

byggnadsplan, varför erinran mot den avsedda försäljningen icke syntes

böra göras.

Överlantmätaren har ansett, att hinder mot områdets avstyckning icke

syntes möta under förutsättning att omförmälda planläggning komme till

stånd.

Sedan bolaget i skrivelse till domänstyrelsen förklarat sig godkänna den

föreslagna köpeskillingen, 2 kronor för kvadratmeter, att erläggas kontant

vid tillträdet, lia vissa underhandlingar ägt rum mellan bolaget och järnvägsstyrelsen

rörande framdragandet av erforderliga spåranordningar till

ifrågavarande område. I anslutning härtill har bolaget hos domänstyrelsen

anhållit, att områdets areal måtte utökas till cirka 31 000 kvadratmeter. Enligt

en mellan järnvägsstyrelsen och bolaget sedermera träffad överenskommelse

skulle parterna, därest det ifrågasatta inköpet komme lill stånd, sinsemellan

företaga ett utbyte av vissa smärre markområden i omedelbar när
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Departements
chefen.

het av den nuvarande järnvägslinjen, varjämte statens järnvägar för anläggande

av ett s. k. industristamspår skulle äga att kostnadsfritt taga i anspråk

viss mark utmed saluområdets gräns mot järnvägslinjen.

Med skrivelse den 24 januari 1946 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Med anledning av länsarkitektens yttrande och sedan kommunalnämnden

i Eds kommun framhållit angelägenheten av att hemskiftet blir föremål för

exploatering, har styrelsen vidtagit åtgärder för upprättande av byggnadsplan

för skiftet. Kommunalnämnden har jämväl tillstyrkt, att bidrag av

kommunens medel lämnas till planens upprättande.

Under tiden efter det domänintendenten avgav förslag till saluvärde å området,

lia omständigheter inträffat, som skulle kunna motivera en förhöjning

av detta värde. Sålunda lia, sedan det blivit känt, att det planerade atlantflygfältet

föreslagits skola förläggas till Väsby, ett flertal ansökningar inkommit

till styrelsen örn tillstånd att få inköpa mark från egendomen. Emellertid

anser styrelsen, som träffat preliminärt avtal med bolaget örn försäljning

av området efter ett pris av 2 kronor per kvadratmeter, sig icke nu böra

föreslå någon förhöjning av saluvärdet.

Enligt ett av vederbörande distriktslantmätare under hand avgivet yttrande

bör det av bolaget önskade ägoutbytet lämpligen ske på begäran av domänstyrelsen

före områdets avstyckning. Med anledning härav och efter avdrag

för den markareal, som erfordras för stamspår, kommer försäljningslotten

att innehålla cirka 28 000 kvadratmeter. I köpekontraktet bör intagas

erinran örn vad bolaget jämlikt lagen den 18 juni 1925 (nr 219) har att iakttaga

för erhållande av rätt att förvärva området. Förbehåll bör vidare göras

örn rätt för vederbörande att bibehålla och nyttja en över området framdragen

elektrisk ledning.

Efter vissa ytterligare förhandlingar mellan domänstyrelsen och Aktiebolaget

Vägförbättringar har bolaget i en till styrelsen ställd skrift sedermera

anhållit, att försäljningspriset med hänsyn till de dåliga grundförhållandena

å området icke måtte sättas högre än 2 kronor 50 öre för kvadratmeter. Bolaget

har samtidigt förklarat sig villigt att, om så befunnes nödvändigt, vid

inköp av området erlägga ett vid förhandlingarna ifrågasatt pris av 3 kronor

för kvadratmeter.

Statens byggnadsldnebyrå har i en i ärendet avgiven promemoria förklarat

sig anse ett försäljningspris av 3 kronor för kvadratmeter icke vara oskäligt.

Byrån har emellertid framhållit, att någon försäljning icke borde komma

till stånd förrän plan för egendomens fortsatta exploatering blivit upprättad.

Mot en försäljning till Aktiebolaget Vägförbättringar av ifrågavarande område

har jag intet att erinra. Med hänsyn till vad under förhandlingarna förekommit

samt i övrigt i ärendet upplysts torde området böra åsättas ett saluvärde

av 3 kronor för kvadratmeter. 1 anslutning till vad statens byggnadslånebyrå

anfört finner jag mig böra förorda, att försäljningen, därest

Kungl. Majit ej finner skäl annat medgiva, icke genomföres förrän byggnadsplan

för egendomens hemskifte blivit fastställd. Jag förutsätter härjämte,

att domänstyrelsen före saluområdets avstyckning vidtager erforderliga åt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj.ts proposition nr 171.

11

gärder för avstående till statens järnvägar av den mark, som enligt vad i det

föregående nämnts avsetts till stamspår, samt för verkställande av det ifrågasatta

ägoutbytet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Runby Nedre nr 1 (l1) i

Eds socken, Stockholms län, ett område om cirka 28 000

kvadratmeter — vilket närmare angivits å en den 26 november

1945 inom järnvägsstyrelsen upprättad kartskiss — må,

sedan området i vederbörlig ordning avstyckats, försäljas

till Aktiebolaget Vägförbättringar för en köpeskilling, motsvarande

tre kronor för kvadratmeter samt under villkor i

övrigt,

att området försäljes med tillträde vid köpekontraktets underskrivande

i då befintligt skick,

att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet,

att i köpekontraktet intages erinran om att bolaget har

att i lagstadgad ordning söka tillstånd att förvärva området,

att innehavare av över området med vederbörligt tillstånd

framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla

och nyttja densamma utan rätt för köparen till annan ersättning

än gottgörelse av ledningens innehavare för skada

till följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningen,

samt

att i övrigt bestämmelserna i förordningen den 25 maj

1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

3:o.

Grytbäcken nr 1 i Jönköpings län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av vissa områden av kronoegendomen

1ji mantal Grytbäcken nr 1 (l1) i Säby socken, Jönköpings län, verkställde

skogstaxatorn Anton Hellström i samråd med länsarkitekten i Stockholms

län Olof Lundgren år 1945 på domänstyrelsens föranstaltande saluvärdering

av ifrågavarande områden.

Av ärendet tillhörande handlingar, däribland det vid saluvärderingen upprättade

instrumentet, en av länsstyrelsen den 22 april 1943 fastställd byggnadsplan

för Sommens stationssamhälle samt två av distriktslantmätaren J.

E. Holmgren vid påbörjade avstyckningsförrättningar åren 1944 och 1945

upprättade kartor, inhämtats i huvudsak följande.

Kronoegendomen Grytbäcken är belägen å ömse sidor om södra stamba
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

nan omkring 13 kilometer norr örn Tranås. Egendomen innehåller en areal

av 109,4350 hektar, därav 7,9660 hektar åker och tomt, 23,9920 hektar äng

samt 77,4770 hektar avrösningsjord och impediment.

De till försäljning ifrågasatta områdena —- vilka utgöras av fem lotter, å

förenämnda byggnadsplan betecknade A, B, C, D och E — ligga inom Sommens

stationssamhälle 1,5—2 kilometer norr om Sommens järnvägsstation.

Lotterna A—D äro industritomter samt bilda tillsammans ett område, beläget

vid sjön Sommen öster om järnvägslinjen. Lotten E, som ligger väster om

järnvägslinjen, omfattar ett antal bostadstomter.

Lotten A omfattar 7,9300 hektar, varav 6,0380 hektar skogsmark, 0,1620

hektar vägar och 1,7300 hektar vattenområde i sjön Sommen. Av skogsmarken

ligga 0,5240 hektar tidvis under vatten.

Marken är delvis starkt kuperad, varför stora schaktningar måste utföras

innan lotten kan utnyttjas till industriändamål. Skogen utgöres av lövskog.

Viss del av lotten, eller 4,96 hektar, är för tiden till den 14 mars 1946 utarrenderad

till Trävaruaktiebolaget Sommen mot en årlig avgäld av 1 200

kronor. Å lotten finnas sågverksanläggningar, vilka tillhöra bolaget.

Bolaget har gjort framställning om inköp av det arrenderade området

jämte viss intilliggande mark för rationalisering och utökning av sågverksrörelsen.

Saluvärdet å lotten har uppskattats till 45 400 kronor, motsvarande omkring

80 öre för kvadratmeter landareal.

Lotten B innehåller 0,5310 hektar, varav 0,2230 hektar tomtmark och

0,3080 hektar skogsmark.

Å lotten befintlig skog utgöres av lövskog.

Ett område av 0,20 hektar är för tiden till den 14 mars 1946 utarrenderat

till handelsbolaget med firma Sommens Träullsfabrik, Sten Nilsson, Albert

Lätth, Einar Axelsson, mot ett årligt arrende av 130 kronor. Å lotten finnes

en bolaget tillhörig fabriksbyggnad. Bolaget har anhållit att få förvärva det

arrenderade området jämte viss ytterligare mark.

Lottens saluvärde har uppskattats till 5 300 kronor, motsvarande omkring

1 krona för kvadratmeter.

Lotten C omfattar 1,0130 hektar, därav 0,5680 hektar åker (mossjord)

och 0,4450 hektar skogsmark.

Å lottens södra del är marken delvis starkt stenbunden. Skogen utgöres av

lövskog.

Åkerjorden är för tiden till den 14 mars 1946 utarrenderad till arrendatorn

av kronoegendomen Grytbäcken nr 1. Lotten är obebyggd.

Innehavaren av Uno Sommes Trävaruaffär, Uno Somme, har gjort framställning

örn inköp av lotten i syfte att använda densamma till virkesupplag

och för uppförande av en snickerifabrik.

Saluvärdet har uppskattats till 7 600 kronor eller omkring 75 öre för

kvadratmeter.

Lotten D innehåller en areal av 1,9980 hektar, varav 0,0120 hektar åker

och 1,9860 hektar skogsmark.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

13

Marken är delvis starkt kuperad och stenbunden. Å lotten befintlig skog

utgöres av lövskog. Även denna lott är obebyggd.

Handelsbolaget med firma Holavedsträ, Nils Nilsson, Johan Eriksson &

Co., har anhållit att få inköpa lotten för att därå uppföra en snickeri- och

lådfabrik.

Förrättningsmännen ha uppskattat lottens saluvärde till 13 000 kronor,

motsvarande cirka 65 öre för kvadratmeter.

Lotten E, som omfattar 1,4647 hektar delvis starkt kuperad skogsmark,

är bevuxen med gammal, tämligen gles timmerskog av tall. Lotten, som är

obebyggd, är uppdelad i 8 tomter.

Nya Aktiebolaget Sommens Lådfabrik har gjort framställning om förvärv

av lotten för att å nämnda tomter uppföra bostadshus åt bolagets arbetare.

Lotten har åsatts ett saluvärde av 18 300 kronor, motsvarande cirka 1 krona

25 öre för kvadratmeter.

Sommens stationssamhälle saknar gemensamma vatten- och avloppsledningar.

De anordningar, som i detta avseende kunna finnas, ha utförts av

respektive tomtinnehavare.

Förrättningsmännen ha föreslagit, att lotterna försäljas till förenämnda

spekulanter, vilka på förfrågan förklarat sig villiga inköpa respektive lotter

på de ifrågasatta villkoren.

Överlantmätaren har — efter samråd med länsarkitekten — meddelat, att

hinder mot avstyckning av ifrågavarande lotter på angivet sätt icke syntes

möta. Viss mindre jämkning av lotten D vore dock önskvärd ur trafiksynpunkt.

Revirförvaltaren och överjägmästaren ha tillstyrkt, att områdena försåldes,

men ha ansett saluvärdena å de för industriändamål avsedda lotterna vara

alltför låga.

Statens bgggnadslånebgrå, som yttrat sig beträffande det lotten E åsätta

saluvärdet, 1 krona 25 öre för kvadratmeter, har förklarat sig anse nämnda

värde vara skäligt.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 17 januari 1946 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen icke hade något

annat att erinra mot förrättningsmännens förslag än att lotten D borde

jämkas på sätt överlantmätaren ifrågasatt. De av förrättningsmännen åsätta

saluvärdena har styrelsen ansett skäliga.

Jag biträder det framförda försäljningsförslaget. Då ärendet i sin helhet Departementstorde

böra underställas riksdagens prövning, får jag hemställa, att Kungl. chefen■

Maj:l måtte föreslå rikslagen medgiva,

att av kronoegendomen V„ mantal Grytbäcken nr 1 (l1)

i Säby socken, Jönköpings län, må försäljas följande feni lotter,

vilka närmare angivits åtvåav distriktslanlmätaren J. F-.

Holmgren vid avstyckningsförrättniugar åren 1944 och 1945

upprättade kartor, nämligen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

lotten A om 7,9300 hektar till Trävaruaktiebolaget Sommen

för en köpeskilling av 45 400 kronor att kontant erläggas till

domänstyrelsen vid köpekontraktets underskrivande, då

egendomen tillträdes i befintligt skick,

lotten B örn 0,5310 hektar till handelsbolaget med firma

Sommens Träullsfabrik, Sten Nilsson, Albert Lätth, Einar

Axelsson för en köpeskilling av 5 300 kronor att kontant erläggas

till domänstyrelsen vid köpekontraktets underskrivande,

då egendomen tillträdes i befintligt skick,

lotten C örn 1,0130 hektar lill Uno Somme för en köpeskilling

av 7 600 kronor, att kontant erläggas till domänstyrelsen

vid köpekontraktets underskrivande, samt med tillträde

den 14 mars 1946 i då befintligt skick,

lotten D om 1,9980 hektar till handelsbolaget med firma

Holavedsträ, Nils Nilsson, Johan Eriksson & Co. för en köpeskilling

av 13 000 kronor att kontant erläggas till domänstyrelsen

vid köpekontraktets underskrivande, då egendomen

tillträdes i befintligt skick, och

lotten E, uppdelad å åtta tomter om tillhopa 1,4647 hektar,

till Nya Aktiebolaget Sommens Lådfabrik för en köpeskilling

av 18 300 kronor att kontant erläggas till domänstyrelsen

vid köpekontraktets underskrivande, då egendomen

tillträdes i befintligt skick;

skolande såsom villkor i övrigt för försäljningarna gälla,

beträffande en var av samtliga lotter

att köparen är skyldig ombesörja, att påbörjad förrättning

för lottens avstyckning fullföljes,

att köparen är skyldig tåla de jämkningar i lottens areal,

gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas vid

lottens avstyckning,

att med lotten följer de rättigheter, som angivits i protokoll,

upprättat vid nyssnämnda avstyckningsförrättning,

att köparen är skyldig att ensam svara för uppförande

och underhåll av stängsel utefter lottens gräns mot kronoegendomen,

att innehavare av över lotten med vederbörligt tillstånd

framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla

och nyttja ledningen utan rätt för köparen lill annan ersättning

än gottgörelse av ledningens innehavare för skada

till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur,

att köparen ej äger påfordra, att kronan deltager i kostnaden

för anläggande av i gällande byggnadsplan upptagna

vägar,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

15

att köparen bestrider kostnaderna för avstyckning och

lagfart ävensom övriga med köpet förenade utgifter,

att samtliga på tiden från och med tillträdesdagen belöpande

skatter betalas av köparen, och

att köparen ställer sig till efterrättelse de anvisningar och

föreskrifter, som stamfastighetens ägare kan komma att utfärda

beträffande nyttjanderätten till de i byggnadsplanen

upptagna områdena för hamnplats och parkändamål ävensom

beträffande vid avstyckningen till vägar och brandgata

undantagna områden,

beträffande en var av lotterna A, B, D och E

att köparen har att i lagstadgad ordning söka tillstånd att

förvärva lotten,

beträffande en var av lotterna A och B

att det för viss del av lotten gällande arrendekontraktet

upphör att gälla vid tillträdet, och

att försäljningen icke omfattar andra å lotten befintliga

byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,

beträffande en var av lotterna D och E

att försäljningen icke omfattar å lotten växande skog, vilken

köparen dock äger rätt att genom revirförvaltaren inköpa

till i orten gängse pris,

beträffande totten A

att köparen respekterar ett den 30 januari 1937 upprättat

avtal, varigenom bland annat kronoegendomen Grytbäcken

nr 1 tillhörande fiskerätt i sjön Sommen utarrenderats för

tiden till den 14 mars 1952,

beträffande lotten D

att köparen är skyldig tåla, att ett område örn cirka 145

kvadratmeter i lottens sydvästra hörn avsättes till gatumark,

samt

beträffande lotten E

att med lotten följer rätt att, intill dess i förenämnda

byggnadsplan upptagna, lotten berörande vägar blivit anlagda,

för utfart nyttja den mellan fastigheterna Grytbäcken

l2 och l3 belägna vägen.

4:o.

Slättåkra nr 9 i Jönköpings län.

Kronoegendomen 1 7« mantal Slättåkra nr 9 (91 och 93) i Alseda socken,

Jönköpings län, är för tjugoårsperioden 14 mars 1933—14 mars 1953 utarrenderad

mot en avgäld, som för innevarande arrendeår utgår med 1 241

kronor 50 öre.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Sedan kronoegendomens arrendator Johan Jönsson anhållit att få under

löpande arrendeperiod förvärva egendomen samt Werner Svensson, Vetlanda,

gjort framställning örn inköp av cirka 2,5 hektar hagmark å egendomen

för att tilläggas den honom tillhöriga, från egendomen avstyckade lägenheten

Åkersberg, förordnade domänstyrelsen örn uppskattningsförrättning

å egendomen. Dylik förrättning hölls den 15 juli 1941. Av förrättningsprotokollet

och övriga till ärendet hörande handlingar, däribland två kartor

över egendomen, den ena år 1930 översedd och kompletterad av distriktslantmätaren

Anders Oldenburg samt den andra åren 1941—1942 upprättad

av Oldenburg, inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen — vilken utgöres av fastigheten Slättåkra 91 och den år 1942

därifrån avstyckade fastigheten Slättåkra 93 — är belägen 17 kilometer från

Vetlanda samt 3 kilometer från Alseda järnvägsstation. Arealen utgör tillhopa

135,3 hektar, varav 18,21 hektar åker, 6,14 hektar äng och 110,95 hektar

avrösnings j ord.

Egendomens huvudgård, motsvarande fastigheten Slättåkra 93, omfattar en

areal av 70 hektar, varav 17,96 hektar åker, 6,14 hektar äng, 10,5 hektar

hagmark, 32,1 hektar skogsmark och 3,3 hektar impediment.

Åkerjorden består dels av godartad mulljord, dels av medelgod sandmylla

och dels i mindre omfattning av mossodlingar. Ängen, vilken nyttjas

till bete, är av medelgod beskaffenhet. Skogen, som till övervägande del utgöres

av barrskog, är av god beskaffenhet.

Byggnaderna, av vilka de flesta tillhöra kronan, äro med undantag för

ladugården i medelgott skick. Ladugården, som är inredd av trä, har börjat

förskjuta sig. Kostnaderna för dess iståndsättande torde bliva så höga, att

nybyggnad ställer sig fördelaktigare. Brandförsäkringsvärdet å de kronan

tillhöriga byggnaderna utgör tillhopa 36 000 kronor.

Av byggnaderna äger arrendatorn köksförstuga och skafferi samt veranda

ävensom tröskverkshus, fårhus, redskapsskjul och garage.

Elektriska ledningar samt telefonledning äro framdragna över egendomen.

Den elektriska anläggningen å gården tillhör arrendatorn.

Egendomen har vid taxering åsatts ett jordbruksvärde av 36 100 kronor.

Till egendomen hörande skogsmark är samtaxerad med annan kronan tillhörig

skog.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att kronoegendomens huvudgård,

Slättåkra 93, skulle försäljas till arrendatorn Jönsson, som arrenderat egendomen

sedan år 1939 och väl hävdat densamma. Huvudgårdens saluvärde

har av nämnden uppskattats till 47 500 kronor, varav 23 000 kronor för

växande skog.

Nämnden har härjämte yttrat bland annat följande.

Förutom en ansökan från arrendatorn om förvärv av egendomen föreligger

även en ansökan från Werner Svensson, Vetlanda, om förvärv av 2,5

hektar hagmark från egendomen för att tilläggas den från egendomen tidigare

försålda lägenheten Åkersberg. Denna lägenhet omfattar 10,889 hektar,

varav cirka 3,4 hektar åker. Lägenheten har numera av Svensson utarren
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

17

derats mot ett årlig arrende av 200 kronor. På lägenheten födas 1 häst och

3 kor. Genom röjning å en på lägenheten befintlig beteshage kan rikligare

betestillgång erhållas. Betesbehovet kan vidare lämpligen tillgodoses därigenom,

att innehavaren av lägenheten under den tid djur komma att hållas å

lägenheten får arrendera en del av den betesmark å kronoegendomen som

bör kvarbliva i kronans ägo efter försäljning av inägoområdet. Genom det

av Svensson ifrågasatta förvärvet skulle lägenheten vikersberg ej förstärkas

i tillräcklig grad. Något jordbruk, som kan försörja innehavaren, skulle ej

tillskapas. Med anledning härav anser sig nämnden ej böra tillstyrka försäljning

av skogsmark till Svensson.

Revirförvaltaren och överjägmästaren ha förklarat sig icke ha något att

erinra mot uppskattningsnämndens förslag.

Sedermera har arrendatorn Jönsson i skrift till domänstyrelsen meddelat,

att han ansåge det åsätta saluvärdet vara alltför högt samt att han önskade

förvärva — förutom Slättåkra 93 — den del av Slättåkra 91, som läge öster

om vägen från Alseda by. Till stöd för sin uppfattning att jämväl sistnämnda

område borde medfölja vid en försäljning har Jönsson anfört, att han å

Slättåkra 91 anlagt ett gott bele, att å denna fastighet funnes ett grustag, som

erfordrades för gårdens behov, samt att för nybyggnad av ladugården och

reparation av övriga byggnader erfordrades större mängd virke än som

lämpligen kunde uttagas å Slättåkra 93.

Med anledning härav har revirförvaltaren på domänstyrelsens uppdrag

den 16 februari 1943 verkställt saluvärdering av förenämnda område av

Slättåkra 91 jämte därå växande skog. Området — vilket omfattar en areal

av 28,60 hektar, varav 1,35 hektar åker, 26,55 hektar skog och 0,7 hektar impediment

—- har av revirförvaltaren värderats till 31 100 kronor, därav 4 000

kronor markvärde.

Överjägmästaren har förklarat sig anse saluvärdet å ifrågavarande område

vara alltför högt beräknat samt föreslagit, att detsamma nedsattes till

30 000 kronor.

Domänstyrelsen har föranstaltat örn omräkning av saluvärdet å Slättåkra

93 efter samma beräkningsgrunder, som använts vid värdering av det lill försäljning

ifrågasatta området av Slättåkra 9\ Vid en inom styrelsen företagen

granskning har styrelsen uppskattat saluvärdena för Slättåkra 93 till 56 900

kronor — därvid skogsmarkens värde tillagts och omräkning av skogsvärdet

skett — samt för området av Slättåkra 91 till 30 500 kronor, varav 1 350 kronor

för åker. Saluvärdet å hela den del av kronoegendomen, som Jönsson

önskade förvärva, har av domänstyrelsen uppskattats till 87 400 kronor, därav

64 150 kronor för skogsmark med växande skog. Med anledning av vissa

å skogen inträffade stormskador har styrelsen sedermera nedsatt sistnämnda

båda belopp till 81 250 respektive 58 000 kronor.

Sedan vissa underhandlingar ägt rum mellan domänstyrelsen och arrendatorn

Jönsson, meddelade revirförvaltaren i skrivelse till domänstyrelsen den

14 november 1945, att statens sakrevision den 1 i samma månad besökt egendomen

och därvid förklarat, att revisionen ansåge att erforderliga byggnadsarbeten

icke blott å ladugården utan även å mangårdsbyggnaden skulle bliva

Bihang tilt riksdagens protokoll 1946. I saini. Nr lil
-

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Departements
chefen.

så omfattande och dyrbara, att desamma icke borde komma till utförande. I

stället syntes en försäljning av egendomen böra genomföras. Enligt sakrevisionens

mening borde, hellre än att kronan skulle bekosta dyrbara nybyggnader,

saluvärdet sänkas till ett sådant läge att arrendatorn kunde godtaga

detsamma. Om arrendatorn till billigt pris kunde förvärva salulotten, skulle

han vara i stånd att verkställa behövliga nybyggnader till betydligt lägre

pris, därigenom att han själv kunde utföra en väsentlig del av arbetet.

Arrendatorn Jönsson har efter ytterligare förhandlingar med domänstyrelsen

förklarat sig villig att för Slättåkra 93 jämte omförmälda del av Slättåkra

91 erlägga en av styrelsen föreslagen köpeskilling av 55 000 kronor.

Med skrivelse den 11 februari 1946 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen anser sig böra biträda det av statens sakrevision gjorda uttalandet

angående lämpligheten av att behålla egendomen i kronans hand. Försäljningslotten

utgör med sina 18 hektar åker ett lämpligt familjejordbruk

och torde icke kunna ifrågakomma för något allmänt ändamål. Det är rimligt.

att vid saluvärdets bestämmande hänsyn tages till kostnaderna för de

förestående byggnadsarbetena. Vid sådant förhållande synes anledning till

erinran mot den preliminärt överenskomna köpeskillingen, 55 000 kronor,

icke föreligga. Arrendatorn, som äger en del hus och anläggningar å egendomen,

vill gärna förvärva denna för att därefter i egen regi utföra nödvändiga

förbättringsarbeten.

På grund av vad uppskattningsnämnden anfört angående den av Werner

Svensson gjorda ansökningen om förvärv av ett mindre hagmarksområde

och då en avstyckning av området för sammanläggning med sökandens fastighet

icke synes kunna medgivas, torde denna ansökning icke böra föranleda

någon åtgärd.

Domänstyrelsen har vid sin skrivelse fogat sådan förklaring och sådant

intyg angående arrendatorn Jönssons ifrågasatta markförvärv, som avses i

2 § kungörelsen den 21 december 1945 (nr 806) rörande tillämpning av lagen

den 21 december 1945 (nr 805) örn inskränkning i rätten att förvärva

jordbruksfastighet.

I enlighet med vad domänstyrelsen anfört vill jag tillstyrka, att fastigheten

Slättåkra 93 ävensom det ifrågasatta området av fastigheten Slättåkra 91

försäljas till egendomens arrendator. Den föreslagna köpeskillingen, 55 000

kronor, synes i betraktande av vad i ärendet förekommit kunna godtagas.

Då jag icke heller i övrigt har något att erinra mot det framlagda försäljningsförslaget,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 Vs mantal Slättåkra nr 9 i Alseda

socken, Jönköpings län, dels fastigheten Slättåkra 9\

dels ock, efter avstyckning, det område av fastigheten Slättåkra

91, som enligt en av distriktslantmätaren Anders Oldenburg

åren 1941—1942 upprättad karta är beläget öster om

vägen till Alseda by, må försäljas till arrendatorn Johan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

19

Jönsson för en köpeskilling av tillhopa 55 000 kronor samt

under villkor i övrigt,

att salulotterna försäljas i befintligt skick med tillträde,

räknat från den 14 mars 1946,

att samtliga mellan Jönsson och kronan varande, på gällande

arrendekontrakt grundade fordringsanspråk med undantag

av till äventyrs förefintliga anspråk på oguldna arrendeavgälder

och skatter skola anses vara reglerade i och

genom försäljningen,

att, därest försäljning kommer till stånd först efter den 14

mars 1946, Jönsson skall vara skyldig erlägga vad på arrendeavgiften

belöper från den 14 mars 1946 till dagen för köpebrevets

utfärdande,

att försäljningen icke omfattar andra å salulotten befintliga

byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra

kronan, samt

att i övrigt bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945

(nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

5:o.

Sunnerby Storgården 11S i Skaraborgs län.

Genom köpekontrakt den 15 februari 1916 försålde ägarna av hemmanet

1 mantal Sunnerby Storegården nr 1 i egenskap av delägare i soldattorpet

Lilla Liden i Otterstads socken, Skaraborgs län, sina gemensamma andelar

i torpet till soldaten A. Djup mot en köpeskilling av 1 800 kronor. Genom

resolution den 28 augusti 1915 fastställde länsstyrelsen det försålda området

såsom avsöndring från 1 mantal Storegården nr 1 med en areal av 4,255

hektar under beteckningen Lilla Liden nr 1. Lagfart å lägenheten, som i

jordregistret redovisas under beteckningen Sunnerby Storegården l18, beviljades

den 14 mars 1916. Lägenheten äges numera av syskonen Gunnar

Sigfrid Djup och Maria Djup enligt lagfart den 29 juli 1936.

I samband med försäljning av vissa salulotter av kronoegendomen 3/4

mantal Sunnerby Kronogården nr 2 utröntes sedermera, att hemmanet Sunnerby

Storegården nr 1 endast till hälften ägt del i ifrågavarande soldattorp

samt att den andra hälften tillkommit Sunnerby Kronogården nr 2. Domänstyrelsen

har i skrivelse den 17 januari 1946 hemställt, att några åtgärder

för bevakande av kronans rätt icke skulle behöva vidtagas. Vid skrivelsen

funnos fogade yttranden av överlantmätaren i Skaraborgs län, kammarkollegium

och domänfiskalen. över domänstyrelsens framställning har statskontoret

den 26 februari 1946 avgivit infordrat remissutlåtande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Departements
chefen.

Domänstyrelsen har i sin skrivelse anfört bland annat.

På grund av vad som blivit upplyst angående äganderättsförhållandena beträffande

soldattorpet Lilla Liden ha åtgärder genom domänfiskalen vidtagits

för iakttagande av kronans rätt. Härvid ha efter hänvändelse till nuvarande

ägarna av soldattorpet, dessa förklarat sig icke villiga göra framställning

till domänverket om att utan ersättning få övertaga kronans andel i torpet,

då deras avlidne fader soldaten A. P. Djup i god tro förvärvat äganderätten

till torpet och fånget i vederbörlig ordning lagfarits, samt de själva varit

ovetande om kronans andel i fastigheten. I ärendet har utretts, att syskonen

Djup befinna sig i små ekonomiska omständigheter. Deras gemensamma förmögenhet

kan sålunda uppskattningsvis beräknas utgöra ca 5 000 kronor

jämte sparmedel ca 150 kronor. Soldattorpets taxeringsvärde utgör 4 000

kronor, därav jordvärde 2 500 kronor och byggnadsvärde 1 500 kronor.

Syskonen Djup ha i anslutning härtill förmenat sig varken skyldiga eller äga

möjlighet att betala ytterligare köpeskilling för soldattorpet.

Beträffande soldaten A. P. Djups fångesmän till soldattorpet finnes i ärendet

utrett, att tre av dessa numera avlidit, envar av dem efterlämnande ett

flertal dödsbodelägare.

Statskontoret, som icke haft något att erinra mot bifall till domänstyrelsens

framställning, har med hänsyn till ärendets beskaffenhet ansett frågan böra

underställas riksdagens prövning.

I anledning av domänstyrelsens framställning hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den rätt till fastigheten Sunnerby Storegården l18 i

Otterstads socken, Skaraborgs län, som tillkommer Kungl.

Maj:t och kronan, må utan vederlag överlåtas på innehavarna

av fastigheten.

Vad departementschefen sålunda under punkterna l:o

—5:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Holmgren.

467366. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:153 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående försäljning av två allmänna arvsfonden tillfallna fastigheter. a1 i texten
  2. JoU 1946:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 26 i texten