Sök i Ratio Lex

Angående anslag till anordnande av telefonkabel å bandelen Köping —Frövi m. to

1946-03-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:175, Angående anslag till anordnande av telefonkabel å bandelen Köping —Frövi m. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

1

Nr 175.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till anordnande av telefonkabel å bandelen Köping

—Frövi m. to.; given Stockholms slott den 8 mars

1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet Över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1946.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.

I skrivelse den 4 mars 1946 har järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande

för nästa budgetår av dels 1 100 000 kronor för anordnande av en telefonkabel

å enskilda järnvägen Köping—Frövi i samband med bandelens elektrifiering

och dels 500 000 kronor för en i anledning av elektrifieringen erforderlig

utvidgning av omformarstationen i Frövi.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 175. sia is

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 175.

Innan jag ingår på styrelsens framställning torde jag få erinra om följande.

I sitt den 24 februari 1944 avgivna, i propositionen nr 186 till 1944 års

riksdag i huvudsak återgivna utlåtande angående förvärv av aktierna i Stockholm—Västerås—Bergslagens

Nya Järnvägsaktiebolag uttalade järnvägsstyrelsen

bland annat, att en elektrifiering av järnvägslinjen Stockholm—Tillberga—Köping

syntes naturlig sedan statsförvärvet skett, och att styrelsen

därför redan igångsatt undersökningar rörande förutsättningarna för en sådan

åtgärd. Vidare framhöll styrelsen, att därest en dylik elektrifiering skulle visa

sig ekonomiskt genomförbar, det vore styrelsens avsikt att söka träffa överenskommelse

med Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund örn elektrifiering

jämväl av den sagda bolag tillhöriga linjen Köping Frövi för att på detta sätt

kunna uppnå en naturlig förbindelse med förut elektrifierade linjer och skapa en

genomgående, modernt utrustad transportled mellan huvudorterna norr örn

Mälaren. — Efter av styrelsen framlagd utredning i ärendet och av Kungl.

Majit i anslutning härtill i proposition nr 279 framställt förslag fattade 1944

års riksdag sedermera beslut om elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga

—Köping.

I sin framställning den 16 september 1944 angående anslag för budgetåret

1945/46 meddelade styrelsen i samband med sin hemställan örn fortsättningsanslag

för sistnämnda elektrifiering, att förhandlingar i frågan om elektrifiering

av linjen Köping—Frövi fortskridit sa långt, att en uppgörelse, enligt

vilken statens järnvägars åtagande torde komma att medföra en kostnad av

omkring 1 700 000 kronor, syntes sannolik, men att förhandlingarna ännu ej

vore avslutade, varför styrelsen icke för det dåvarande ansåge sig böra hemställa

örn några medel för ändamålet.

I sin skrivelse av den 4 mars 1946 har järnvägsstyrelsen meddelat, att

förhandlingarna mellan styrelsen och Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund

numera lett till att bolaget förklarat sig villigt att träffa en uppgörelse,

enligt vilken det för själva elektrifieringen behövliga anläggningskapitalet

skulle tillhandahållas av den enskilda banan och järnvägsstyrelsens åtaganden

i vad gällde kapitalbehovet skulle avse den under alla omständigheter

behövliga telefonkabeln på sträckan Köping—Frövi samt utvidgning av omformarstationen

i Frövi. Ett på grundval härav utarbetat förslag till avtal

rörande elektrifieringsarbetet innebure, att järnvägsstyrelsen i egenskap av

entreprenör åtoge sig att utföra anläggningen enligt de normer, som tilllämpades

för statens järnvägars egna elektrifieringar och till ett pris motsvarande

självkostnaderna, i vilka jämväl inräknats styrelsens utgifter för arbetets

administration. Den enskilda banan skulle a sin sida kostnadsfritt upplåta

erforderlig mark och behövliga utrymmen för telefonkabelanläggningen,

och statens järnvägars äganderätt till densamma skulle skyddas genom servitutsinteckning

i den enskilda banans egendom. Energileveransen till banan,

underhållet av de fasta elektriska anläggningarna samt lok- och tågtjänsten

avsåges reglerade genom särskilda avtal i vanlig ordning.

Sättet för reglering av berörda ekonomiska mellanhavanden syntes, fram
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

håller styrelsen, därmed ha nått en fullt tillfredsställande lösning. Statens

järnvägar skulle kunna tillgodogöra sig de trafikmässiga och drifttekniska

fördelar för statsbanedriften, som ifrågavarande elektrifiering kunde väntas

medföra. Dessa fördelar hade styrelsen tidigare haft anledning framhålla

bland annat i en till chefen för kommunikationsdepartementet med skrivelse

den 3 januari 1946 överlämnad promemoria.

Rörande betydelsen ur trafikmässig synpunkt av att ifrågavarande elektrifiering

genomföres snarast möjligt hade i promemorian bland annat framhållits

följande.

Trafikunderlaget för järnvägssträckan Köping—Frövi har under senare år

undergått en icke oväsentlig utveckling. I Enköping har nyuppsatts ett pansarregemente.

Storindustrierna i Västerås ha under krigsåren ökat i omfattning,

vilket ock är fallet i närbelägna industricentra, såsom Hallstahammar,

Surahammar, Köping, Arboga m. fl. Från samtliga dessa platser liksom också

från ett flertal andra ha befolkningens och industriens representanter vid

upprepade tillfällen framhållit vikten av att kommunikationerna förbättras

icke blott i riktning mot Stockholm utan också väster ut samt med Sydsverige.

Järnvägsstyrelsens initiativ att upptaga till behandling frågan örn en snar

elekrifiering av sträckan Köping—Frövi har hälsats med stor tillfredsställelse.

Självfallet måste därför ett uppskjutande av detta företag väcka en ogynnsam

kritik, vilken framstår alltmer berättigad i den mån man gör klart för sig de

rent transporttekniska fördelar, som den föreslagna elektrifieringen erbjuder.

Så länge ångdriften bibehålies på sträckan Köping—Frövi måste lokbyten

ske i såväl Köping som Frövi. På dessa båda platser måste man då dessutom

övergå mellan olika värmesystem i persontågen, i vissa fall också i godstågen.

Dessa åtgärder medföra längre uppehåll på ifrågavarande stationer än vad trafikutbytet

kräver, varigenom en icke oväsentlig förlängning av restiden uppstår.

Man kan icke heller räkna med att på sträckan Köping—Frövi skulle

insättas det antal ånglok, som vore erforderligt för att på ett tillfredsställande

sätt tillgodose transportbehovet på denna sträcka efter Yästeråsbanans elektrifiering.

Införes elektrodrift, erhålles däremot möjlighet att ordna snabba

och täta tågförbindelser hela vägen Stockholm—Enköping—Västerås—Köping

—Arboga—örebro samt mellan dessa orter inbördes. Vidare kunna anslutningarna

till och från tågen i Hallsberg förbättras och därigenom önskvärda,

betydligt snabbare tåglägenheter åstadkommas till södra och västra Sverige

och omvänt. Som exempel på vad som kan vinnas må nämnas, att restiden

mellan Västerås och Hallsberg över Köping och Frövi (131 km) för närvarande

uppgår till drygt 3’/2 timmar, medan restiden med snälltåg på den 2 km längre,

elektrifierade sträckan Stockholm—Katrineholm utgör knappa 2 timmar.

Det kan i detta sammanhang nämnas, att järnvägsstyrelsen gått i författning

om anskaffande av särskilt snabba elektriska motorvagnståg, vilka äro avsedda

att levereras under år 1947. I de uppgjorda planerna för användningen av

dessa tåg ingår även, att snabbturer skulle ordnas runt Mälaren över Orebro

och Hallsberg. Genom ett sådant arrangemang skulle högst avsevärt förbättrade

förbindelser ernås bland annat med huvudstaden och mellan alla berörda

städer och orter inbördes.

Också för godstrafiken skulle en elektrifiering av sträckan Köping—Frövi

få stor betydelse. Redan de nu nödvändiga lokbytena i Frövi ha hindrat en

rationell samordning av godstrafiken. Befordringstiderna ha härigenom blivit

långa. Elimineras lokbytena genom elektrifiering och utnyttjas även i övrigt

elohtrodriftens möjligheter, kunna vagnar, som den ena dagen lastas i Västerås,

Köping eller Arboga, redan påföljande morgon ställas till mottagarens förfo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 175.

gande i t. ex. Nässjö, Jonköping, Göteborg eller Borås, d. v. s. ungefärligen

ett dygn tidigare än nu är fallet. Genom enhetlig driftform vinnes också den

avsevärda fördelen, att tåg med samma vikt (900 ton) skulle kunna framföras

såväl på ömse sidor örn som mellan Köping och Frövi. De nämnda orterna

skulle då icke heller behöva fungera såsom övergångs- eller rangeringsstationer.

Beträffande de driftstekniska förhållandena anförde styrelsen:

Den del av Yästeråsbanan, som omfattar sträckan Tillberga—Köping, erhåller

efter elektrifieringen enkelsidig energimatning så länge sträckan Köping—Frövi

ännu ej inrättats för elektrodrift. Denna omständighet innebär

onekligen för driftsäkerheten en nackdel, vilken framstår så mycket olägligare,

som sträckan Tillberga—Köping i trafikavseende icke är av sekundär betydelse.

Erforderlig reserv för omformarstationen i Tillberga skulle emellertid

erhållas genom den ifrågasatta elektrifieringen, vilken likaledes skulle skapa

behövlig reserv för omformarstationen i Frövi.

Slutligen framhåller styrelsen, att elektrifieringen av sträckan Köping—Frövi

inginge i arbetsplanen för de pågående och väntade elektrifieringarna. Materiel

för densamma hade i stor utsträckning anskaffats, och personaldispositionerna

hade anpassats med hänsyn till att detta arbete skulle komma till

stånd. Uppskötes detsamma, uppstode alltså rubbningar i arbetsprogrammet

med menliga följder för sysselsättningen av elektrifieringsorganisationen.

Departements- I samband med att beslut fattades örn elektrifiering av banan Stockholm—

chefen. Tillberga—Köping förutsattes, att förhandlingar skulle upptagas med ägaren

av banan Köping—Frövi örn elektrifiering av denna bana. Genom en dylik

elektrifiering skulle en naturlig förbindelse med förut elektrifierade linjer erhållas

och en genomgående, modernt utrustad transportled mellan huvudorterna

norr örn Mälaren skapas. Av järnvägsstyrelsens i det föregående omnämnda

promemoria framgår, att de trafikmässiga och drifttekniska fördelarna

av banans elektrifiering äro mycket betydande. Det är sålunda ett allmänt intresse,

att elektrifieringen kommer till stånd.

Förhandlingar mellan järnvägsstyrelsen och Trafikaktiebolaget Grängesberg

—Oxelösund, vilket bolag är ägare av banan Köping—Frövi, ha lett till ett

preliminärt avtal, enligt vilket järnvägsstyrelsen skulle för den enskilda banans

räkning och på dess bekostnad utföra elektrifieringsanläggningen. I samband

därmed skulle emellertid styrelsen för statens järnvägar låta anordna en telefonkabel

mellan Köping och Frövi, vilket arbete anses nödvändigt, oberoende

av om banan elektrifieras eller ej, för förbindelserna mellan statens järnvägars

elektrifierade linjer på ömse sidor om banan Köping—Frövi. En elektrifiering

av banan medför vidare behov av utvidgning av omformarstationen

i Frövi, vilket arbete skulle ankomma på järnvägsstyrelsen att utföra och bekosta.

Kostnaderna för telefonkabeln och arbetena å omformarstationen äro

beräknade till 1 100 000 kronor respektive 500 000 kronor. Jag har icke något

att erinra mot att telefonkabeln anordnas och omformarstationen utvidgas.

De härför erforderliga anslagen böra anvisas för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder, Statens

järnvägar, för budgetåret 1946/47 anvisa

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

dels till Telefonkabel å bandelen Köping—Frövi ett investe
ringsanslag

av .......................................... kronor 1 100 000;

dels ock till Utvidgning av omformar stationen i Frövi ett investeringsanslag

av ....................................... kronor 500 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:175 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till anordnande av telefonkabel å bandelen Köping—Frövi a1 i texten
  2. SU 1946:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående anslag för budgetåret 1946 47 till anordnande av telefonkabel å bandelen Köping—Frövi m. m. s. 1 i texten