Angående anslag till anordnande av telefonkabel å bandelen Köping —Frövi m. to
1946-03-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:175, Angående anslag till anordnande av telefonkabel å bandelen Köping —Frövi m. to
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 175.
1
Nr 175.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till anordnande av telefonkabel å bandelen Köping
—Frövi m. to.; given Stockholms slott den 8 mars
1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet Över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1946.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.
I skrivelse den 4 mars 1946 har järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande
för nästa budgetår av dels 1 100 000 kronor för anordnande av en telefonkabel
å enskilda järnvägen Köping—Frövi i samband med bandelens elektrifiering
och dels 500 000 kronor för en i anledning av elektrifieringen erforderlig
utvidgning av omformarstationen i Frövi.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 175. sia is
2
Kungl. Majlis proposition nr 175.
Innan jag ingår på styrelsens framställning torde jag få erinra om följande.
I sitt den 24 februari 1944 avgivna, i propositionen nr 186 till 1944 års
riksdag i huvudsak återgivna utlåtande angående förvärv av aktierna i Stockholm—Västerås—Bergslagens
Nya Järnvägsaktiebolag uttalade järnvägsstyrelsen
bland annat, att en elektrifiering av järnvägslinjen Stockholm—Tillberga—Köping
syntes naturlig sedan statsförvärvet skett, och att styrelsen
därför redan igångsatt undersökningar rörande förutsättningarna för en sådan
åtgärd. Vidare framhöll styrelsen, att därest en dylik elektrifiering skulle visa
sig ekonomiskt genomförbar, det vore styrelsens avsikt att söka träffa överenskommelse
med Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund örn elektrifiering
jämväl av den sagda bolag tillhöriga linjen Köping Frövi för att på detta sätt
kunna uppnå en naturlig förbindelse med förut elektrifierade linjer och skapa en
genomgående, modernt utrustad transportled mellan huvudorterna norr örn
Mälaren. — Efter av styrelsen framlagd utredning i ärendet och av Kungl.
Majit i anslutning härtill i proposition nr 279 framställt förslag fattade 1944
års riksdag sedermera beslut om elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga
—Köping.
I sin framställning den 16 september 1944 angående anslag för budgetåret
1945/46 meddelade styrelsen i samband med sin hemställan örn fortsättningsanslag
för sistnämnda elektrifiering, att förhandlingar i frågan om elektrifiering
av linjen Köping—Frövi fortskridit sa långt, att en uppgörelse, enligt
vilken statens järnvägars åtagande torde komma att medföra en kostnad av
omkring 1 700 000 kronor, syntes sannolik, men att förhandlingarna ännu ej
vore avslutade, varför styrelsen icke för det dåvarande ansåge sig böra hemställa
örn några medel för ändamålet.
I sin skrivelse av den 4 mars 1946 har järnvägsstyrelsen meddelat, att
förhandlingarna mellan styrelsen och Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund
numera lett till att bolaget förklarat sig villigt att träffa en uppgörelse,
enligt vilken det för själva elektrifieringen behövliga anläggningskapitalet
skulle tillhandahållas av den enskilda banan och järnvägsstyrelsens åtaganden
i vad gällde kapitalbehovet skulle avse den under alla omständigheter
behövliga telefonkabeln på sträckan Köping—Frövi samt utvidgning av omformarstationen
i Frövi. Ett på grundval härav utarbetat förslag till avtal
rörande elektrifieringsarbetet innebure, att järnvägsstyrelsen i egenskap av
entreprenör åtoge sig att utföra anläggningen enligt de normer, som tilllämpades
för statens järnvägars egna elektrifieringar och till ett pris motsvarande
självkostnaderna, i vilka jämväl inräknats styrelsens utgifter för arbetets
administration. Den enskilda banan skulle a sin sida kostnadsfritt upplåta
erforderlig mark och behövliga utrymmen för telefonkabelanläggningen,
och statens järnvägars äganderätt till densamma skulle skyddas genom servitutsinteckning
i den enskilda banans egendom. Energileveransen till banan,
underhållet av de fasta elektriska anläggningarna samt lok- och tågtjänsten
avsåges reglerade genom särskilda avtal i vanlig ordning.
Sättet för reglering av berörda ekonomiska mellanhavanden syntes, fram
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
håller styrelsen, därmed ha nått en fullt tillfredsställande lösning. Statens
järnvägar skulle kunna tillgodogöra sig de trafikmässiga och drifttekniska
fördelar för statsbanedriften, som ifrågavarande elektrifiering kunde väntas
medföra. Dessa fördelar hade styrelsen tidigare haft anledning framhålla
bland annat i en till chefen för kommunikationsdepartementet med skrivelse
den 3 januari 1946 överlämnad promemoria.
Rörande betydelsen ur trafikmässig synpunkt av att ifrågavarande elektrifiering
genomföres snarast möjligt hade i promemorian bland annat framhållits
följande.
Trafikunderlaget för järnvägssträckan Köping—Frövi har under senare år
undergått en icke oväsentlig utveckling. I Enköping har nyuppsatts ett pansarregemente.
Storindustrierna i Västerås ha under krigsåren ökat i omfattning,
vilket ock är fallet i närbelägna industricentra, såsom Hallstahammar,
Surahammar, Köping, Arboga m. fl. Från samtliga dessa platser liksom också
från ett flertal andra ha befolkningens och industriens representanter vid
upprepade tillfällen framhållit vikten av att kommunikationerna förbättras
icke blott i riktning mot Stockholm utan också väster ut samt med Sydsverige.
Järnvägsstyrelsens initiativ att upptaga till behandling frågan örn en snar
elekrifiering av sträckan Köping—Frövi har hälsats med stor tillfredsställelse.
Självfallet måste därför ett uppskjutande av detta företag väcka en ogynnsam
kritik, vilken framstår alltmer berättigad i den mån man gör klart för sig de
rent transporttekniska fördelar, som den föreslagna elektrifieringen erbjuder.
Så länge ångdriften bibehålies på sträckan Köping—Frövi måste lokbyten
ske i såväl Köping som Frövi. På dessa båda platser måste man då dessutom
övergå mellan olika värmesystem i persontågen, i vissa fall också i godstågen.
Dessa åtgärder medföra längre uppehåll på ifrågavarande stationer än vad trafikutbytet
kräver, varigenom en icke oväsentlig förlängning av restiden uppstår.
Man kan icke heller räkna med att på sträckan Köping—Frövi skulle
insättas det antal ånglok, som vore erforderligt för att på ett tillfredsställande
sätt tillgodose transportbehovet på denna sträcka efter Yästeråsbanans elektrifiering.
Införes elektrodrift, erhålles däremot möjlighet att ordna snabba
och täta tågförbindelser hela vägen Stockholm—Enköping—Västerås—Köping
—Arboga—örebro samt mellan dessa orter inbördes. Vidare kunna anslutningarna
till och från tågen i Hallsberg förbättras och därigenom önskvärda,
betydligt snabbare tåglägenheter åstadkommas till södra och västra Sverige
och omvänt. Som exempel på vad som kan vinnas må nämnas, att restiden
mellan Västerås och Hallsberg över Köping och Frövi (131 km) för närvarande
uppgår till drygt 3’/2 timmar, medan restiden med snälltåg på den 2 km längre,
elektrifierade sträckan Stockholm—Katrineholm utgör knappa 2 timmar.
Det kan i detta sammanhang nämnas, att järnvägsstyrelsen gått i författning
om anskaffande av särskilt snabba elektriska motorvagnståg, vilka äro avsedda
att levereras under år 1947. I de uppgjorda planerna för användningen av
dessa tåg ingår även, att snabbturer skulle ordnas runt Mälaren över Orebro
och Hallsberg. Genom ett sådant arrangemang skulle högst avsevärt förbättrade
förbindelser ernås bland annat med huvudstaden och mellan alla berörda
städer och orter inbördes.
Också för godstrafiken skulle en elektrifiering av sträckan Köping—Frövi
få stor betydelse. Redan de nu nödvändiga lokbytena i Frövi ha hindrat en
rationell samordning av godstrafiken. Befordringstiderna ha härigenom blivit
långa. Elimineras lokbytena genom elektrifiering och utnyttjas även i övrigt
elohtrodriftens möjligheter, kunna vagnar, som den ena dagen lastas i Västerås,
Köping eller Arboga, redan påföljande morgon ställas till mottagarens förfo
-
4
Kungl. Majlis proposition nr 175.
gande i t. ex. Nässjö, Jonköping, Göteborg eller Borås, d. v. s. ungefärligen
ett dygn tidigare än nu är fallet. Genom enhetlig driftform vinnes också den
avsevärda fördelen, att tåg med samma vikt (900 ton) skulle kunna framföras
såväl på ömse sidor örn som mellan Köping och Frövi. De nämnda orterna
skulle då icke heller behöva fungera såsom övergångs- eller rangeringsstationer.
Beträffande de driftstekniska förhållandena anförde styrelsen:
Den del av Yästeråsbanan, som omfattar sträckan Tillberga—Köping, erhåller
efter elektrifieringen enkelsidig energimatning så länge sträckan Köping—Frövi
ännu ej inrättats för elektrodrift. Denna omständighet innebär
onekligen för driftsäkerheten en nackdel, vilken framstår så mycket olägligare,
som sträckan Tillberga—Köping i trafikavseende icke är av sekundär betydelse.
Erforderlig reserv för omformarstationen i Tillberga skulle emellertid
erhållas genom den ifrågasatta elektrifieringen, vilken likaledes skulle skapa
behövlig reserv för omformarstationen i Frövi.
Slutligen framhåller styrelsen, att elektrifieringen av sträckan Köping—Frövi
inginge i arbetsplanen för de pågående och väntade elektrifieringarna. Materiel
för densamma hade i stor utsträckning anskaffats, och personaldispositionerna
hade anpassats med hänsyn till att detta arbete skulle komma till
stånd. Uppskötes detsamma, uppstode alltså rubbningar i arbetsprogrammet
med menliga följder för sysselsättningen av elektrifieringsorganisationen.
Departements- I samband med att beslut fattades örn elektrifiering av banan Stockholm—
chefen. Tillberga—Köping förutsattes, att förhandlingar skulle upptagas med ägaren
av banan Köping—Frövi örn elektrifiering av denna bana. Genom en dylik
elektrifiering skulle en naturlig förbindelse med förut elektrifierade linjer erhållas
och en genomgående, modernt utrustad transportled mellan huvudorterna
norr örn Mälaren skapas. Av järnvägsstyrelsens i det föregående omnämnda
promemoria framgår, att de trafikmässiga och drifttekniska fördelarna
av banans elektrifiering äro mycket betydande. Det är sålunda ett allmänt intresse,
att elektrifieringen kommer till stånd.
Förhandlingar mellan järnvägsstyrelsen och Trafikaktiebolaget Grängesberg
—Oxelösund, vilket bolag är ägare av banan Köping—Frövi, ha lett till ett
preliminärt avtal, enligt vilket järnvägsstyrelsen skulle för den enskilda banans
räkning och på dess bekostnad utföra elektrifieringsanläggningen. I samband
därmed skulle emellertid styrelsen för statens järnvägar låta anordna en telefonkabel
mellan Köping och Frövi, vilket arbete anses nödvändigt, oberoende
av om banan elektrifieras eller ej, för förbindelserna mellan statens järnvägars
elektrifierade linjer på ömse sidor om banan Köping—Frövi. En elektrifiering
av banan medför vidare behov av utvidgning av omformarstationen
i Frövi, vilket arbete skulle ankomma på järnvägsstyrelsen att utföra och bekosta.
Kostnaderna för telefonkabeln och arbetena å omformarstationen äro
beräknade till 1 100 000 kronor respektive 500 000 kronor. Jag har icke något
att erinra mot att telefonkabeln anordnas och omformarstationen utvidgas.
De härför erforderliga anslagen böra anvisas för nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder, Statens
järnvägar, för budgetåret 1946/47 anvisa
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
dels till Telefonkabel å bandelen Köping—Frövi ett investe
ringsanslag
av .......................................... kronor 1 100 000;
dels ock till Utvidgning av omformar stationen i Frövi ett investeringsanslag
av ....................................... kronor 500 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:175 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till anordnande av telefonkabel å bandelen Köping—Frövi a1 i texten
- SU 1946:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående anslag för budgetåret 1946 47 till anordnande av telefonkabel å bandelen Köping—Frövi m. m. s. 1 i texten