Sök i Ratio Lex

Med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m

1946-03-08 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:182, Med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

1

Nr 182.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till viss ändring

i gällande tulltaxa m. m.; given Stockholms slott

den 8 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gunnar Myrdal.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 mars 1946.

Närvaran de:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för finansoch

kommunikationsdepartementen fråga om ändrade bestämmelser rörande

tulltaxering av vissa spinsttrådar samt anför därvid följande.

Inom elektrotekniken användas för vissa ändamål ledningssnören, innehållande

mycket böjliga ledare, som äro tvinnade av ett antal s. k. spinsttrådar

och isolerade genom omspinning och omflätning av spånadsvara. Spinsttrådarna

bestå av en kärna av garn, omkring vilken i jämn och tät spiral

lindats en platt tråd av metall (seg brons, kadmiumkoppar eller annan lämplig

melallegering) med en bredd av några tiondels millimeter.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 182.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Enkla spinsttrådar och av dylika trådar tvinnade ledare utan isolering

tulltaxeras enligt nr 612 i tulltaxan (statistiskt nr 1175), som upptager gulddragartråd,

ävensom paljetter och kantiljer, oavsett materialets beskaffenhet,

med tull av 600 kronor för 100 kilogram jämte tilläggstull av 300 kronor för

100 kilogram enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till

gällande tulltaxa. Med spånadsämne isolerade ledare av spinsttrådar och färdiga

snören, innehållande dylika ledare, falla, om trådtjockleken uppgår till

högst 0,5 mm, under tulltaxenr 1040 (statistiskt nr 1879:2), och örn trådtjockleken

uppgår till mer än 0,5 mm, under tulltaxenr 1041 (statistiskt nr

1880: 2) samt draga en tull av 100 kronor respektive 50 kronor för 100 kilogram.

I en den 26 oktober 1945 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift har

Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson hemställt örn vidtagande av sådana åtgärder,

att s. k. gespinst ( spinst) för industriell förbrukning snarast möjligt

åsättes en tullsats, som bättre överensstämmer med för övrig elektrisk ledningstråd

gällande tullsatser.

Till stöd för framställningen har bolaget anfört följande.

Beträffande en inom telefonindustrien använd vara, s. k. gespinstledare

(»tinsel conductor») för telefonsnören, bestående av textilkärna omlindad

med tunna kopparband och även av flera hoptvinnade dylika gespinsttrådar,

har generaltullstyrelsen i varuhandbok med anvisningar till tulltaxa föreskrivit,

att statistiskt nr 1175 skall tillämpas. Härigenom kommer nämnda vara

med nu gällande tilläggstull att draga en tull av nio kronor per kg. Till jämförelse

må nämnas, att färdig elektrisk ledningstråd tullbeskattas med högst

en krona per kg.

Bolaget har tidigare självt tillverkat huvudparten av den gespint. som erfordrats

för tillgodoseende av det inhemska behovet av telefonsnören. Numera

kunna vi dock på grund av det betydligt ökade behovet i Sverige, bl. a.

för telegrafstyrelsen, ej längre framställa varan i tillräckliga kvantiteter vid

våra fabriker utan hava blivit hänvisade till inköp från utlandet.

Då nyss angivna statistiska nr i tulltaxan huvudsakligen synes omfatta

gulddragararbeten och andra till textil- och konfektionsbranschen hörande

mer eller mindre lyxbetonade varuslag, har det för oss framstått som en

orimlighet, att ett för telefonindustrien avsett halvfabrikat skall i tullhänseende

jämställas med nyssnämnda varor.

över bolagets framställning ha, efter remiss, kommerskollegium och generaltullstyrelsen

avgivit gemensamt utlåtande. Vid utlåtandet ha fogats yttranden

från telegrafstyrelsen, statens industrikommission och Sveriges elektroindustriförening.

Telegrafstyrelsen tillstyrker bolagets framställning. Efter att ha erinrat om

de gällande tullsatsema för färdiga telefonsnören och gespinstledare till sådana

snören anför styrelsen bland annat följande.

Skillnaden mellan respektive tulltaxebelopp är anmärkningsvärd och torde

sannolikt icke kunna förklaras på annat sätt än, att den för ledaren till telefonsnören

avsedda gespinsten av förbiseende kommit att inrangeras under

mer eller mindre lyxbetonade varuslag (gulddragararbeten för textil- och

konfektionsbranschen). Telegrafstyrelsen har tidigare icke haft anledning att

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts preposition nr 182.

%

påkalla ändring i här förevarande fall, då telegrafverket icke importerat den

i snörena ingående gespinstledaren och först i dagarna inköpt fran utlandet

ett mindre parti färdiga snören. Telegrafverket har tidigare täckt sitt behov

av telefonsnören genom inköp från Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson. Salunda

upphandlade telegrafverkets verkstad under år 1944 apparat-, mikrotelefon-,

hörtelefon- och växelsnören för en sammanlagd inköpskostnad av

405 60o’ kronor. För att belysa oöverensstämmelsen i nu gällande tulltaxa

må nämnas att därest telegrafverket upphandlat de färdiga telefonsnorena

från utlandet skulle tullkostnaden för ifrågavarande kvantitet ha uppgått till

ca 13 000 kronor, medan densamma vid import av enbart de i telefonsnorena

ingående gespinstledama skulle lia uppgått till ca 50 000 kronor, således till

ca fyra gånger högre belopp än för kompletta snören.

Statens industrikommission samt Sveriges elektroindustriförening tillstyrka

bolagets framställning.

I sitt gemensamma utlåtande anföra kommerskollegium och generaltullstyrelsen

bland annat följande.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen linna, att den tull, som utgår

för gulddragare, uppenbarligen icke är avpassad för varor med teknisk

användning Nu ifrågavarande spinsttrådar utgöra emellertid en vara av

samma beskaffenhet som gulddragare, avsedd för prydnadsändamål och

mäste följaktligen enligt gällande bestämmelser hilva hänforliga till tomt

nämnda tulltaxenr 612. Tullmyndigheterna hava dock ansett sig kunna laga

hänsyn till varans tillämnade användning såtillvida, att hoptvinnade spinsttrådar

utan isolering likställas med gulddragartråd och sålunda beläggas

med en tull av 900 kronor för 100 kilogram, under det att motsvarande

artiklar flir prydnadsändamål hänföras till tulltaxenr 614 (statistiskt nr

1177) vilket nummer omfattar vissa andra spånadsvaror i förening med

finare metalltråd än gulddragartråd, med tull av 3 000 kronor för 100 kilogram.

Enligt vad ämbetsverken inhämtat skulle värdet å hoptvinnade spinsttrådar

utan isolering för närvarande utgöra 1 400 a 1 500 kronor för 100

kilogram. Den nu utgående tullen skulle sålunda motsvara minst 60 procent

av varans värde. Det förhållandet, att ifrågavarande halvfabrikat drager en

tull av 900 kronor, under det att varan, överspunnen med spånadsamne,

liksom även de färdiga ledningssnörena äro åsätta en tull av 100 kronor lor

100 kilogram måste vidare anses otillfredsställande ur liera synpunkter. 1 a

grund härav och då verkställd utredning visat, alt något intresse för bibehallande

av den nuvarande höga tullen å enkla eller hoptvinnade spinsttradar

till ledningssnören icke förefinnes inom ifrågavarande bransch, anse ämbetsverken

sig böra tillstyrka en nedsättning av denna tull, förslagsvis till samma

belopp som nu utgår för ledningssnören enligt förut nämnda tulltaxenr 1040

eller 100 kronor för 100 kilogram. Då i fråga örn gespinst importbehovet

efter vad ämbetsverken inhämtat för närvarande kan uppskattas till högst

8 000 kilogram per år, torde en sådan nedsättning ur statsfinansiell synpunkt

visserligen med hänsyn till tullinkomsternas nuvarande storlek icke vara utan

betydelse men likväl icke behöva möta allt lör stora betänkligheter.

En svårighet vid genomtörande av den nu iörordade t u 11 nedså lj n i ligen ligger

emellertid däri, att de åsyftade varorna icke kunna efter sitt utseende

eller sin beskaffenhet i övrigt med säkerhet skiljas frånmotsvarande artiklar

för prydnadsändamål. De flir elektroteknisk! ändamål avsedda trådarna

äro visserligen i regel tillverkade av en koppa regering, vars rödakliga färgton

torde göra deni mindre lämpade för användning som garneringsmaterial.

Även mässing och metallegeringar, som hava guld- eller silverglans, lära

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

emellertid kunna komma till användning i spinsttrådar. Det torde därför

grU,Ilda hhampningen av den lägre tullen på ett intygstorfarande

En sadan ordning är visserligen ur principiella synpunkter mindre

tilltalande men tillämpas redan i fråga örn vissa andra varuslag, t. ex.

tvätt- appretur- och uppblötmngsmedel, avsedda för användning inom vissa

industrier och omnamnda i en till tulltaxenr 269 (statistiskt nr 602) fogad

knnnlTk,?inign! *uI.ltaxan tord® sålunda, om sökandens framställning skall

kunna ur tulltekniska synpunkter tillgodoses, under nr 612 böra intagas en

axunarkmng av innebord, att dit hänförlig vara, som är avsedd uteslutande

nor aV elekl?.ska ledmngssnören, skall draga en tull av 100 kro
nor

för 100 kilogram. Härjämte bor det varuslag, för vilket nedsättning av

n eljest utgående tullen salunda skulle kunna medgivas, upptagas i 21 S

en 29 november 1929 (nr 373) med tillämpningsföreskrifter till

tulltaxeforordningen, vilket forfattmngsrum innefattar närmare bestämmelser

om mtygstorfarandet.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts förordar jag, att tullen å enkla och

hoptvinnade spinsttrådar till elektriska ledningssnören nedsättes till 100 kronor

för 100 kilogram. Tullnedsättningen synes lämpligen kunna genomföras

pa sätt kommerskollegium och generaltullstyrelsen föreslagit. Till förebyggande

av missförstånd torde emellertid därjämte i förordningen den 31 januari

1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa under nr 612 böra intagas

en anmärkning av innehåll, att tilläggstull icke skall utgå för nyss angivna

spinsttrådar. Det torde böra ankomma på Kung. Majit att bestämma dag för

ikraftträdandet av ändringarna i tulltaxan och förordningen med tillägg till

denna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels antaga följande förslag till ändring i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:

612

Spånadsvaror---inbegripna:

gulddragartråd; — — — beskaffen-

Tull

för 100 kg

kronor

het .......................... E

600: —

Anm. Till detta nummer hänförlig vara, som

är avsedd uteslutande för tillverkning av

elektriska ledningssnören, drager en tull av

100 kr. för 100 kg.

dels antaga följande förslag till ändring i förordningen den

31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

5

Tull-

taxe-

nr

Statis-

tiskt

nr

Varuslag

Tilläggs- tull för

100 kg

kronor

Tull för

100 kg

kronor

Spånadsvaror — — — inbe-

612

1175

gripna:

gulddragartråd;---be- skaffenhet .......... E

300: —

Anm. För vara, som är hänförlig till

detta nummer och som är avsedd

uteslutande för tillverkning av elek- triska ledningssnören, skall tilläggs- tull icke utgå.

dels ock förklara, att dessa ändringar skola träda i kraft

å dag, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siegmund Vogel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:118 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition med förslug till viss ändring i gällande tulltaxa m. m. a1 i texten
  2. BevU 1946:21 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m. s. 7 i texten