Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsjrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

1946-03-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:184, Angående vissa byggnadsjrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18Jh

1

Nr 184.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående vissa byggnadsjrågor

m. m. inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde; given Stockholms slott den

8 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 mars 1946.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander följande.

I 1946 års statsverksproposition (Kapitalbudgeten, bilaga 7, punkten 15)

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna för budgetåret

1946/47 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, anhåller jag att ånyo få anmäla

detsamma. I samband härmed torde jag få anmäla vissa andra byggnadsfrågor

inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Bihang till riksdagens protokoll 191/6. 1 sami. Nr 18//.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr I84.

1. Vissa byggnadsfrågor vid dövstumskolorna.

Manilla.

På förslag av Kungl. Maj:t (propositionen nr 221) beslöt 1945 års riksdag

(skrivelsen nr 425) att upphäva riksdagens år 1942 fattade beslut örn nedläggande

av en av de nuvarande fyra upptagningsskolorna för dövstumma

barn. Riksdagen fann sig jämväl böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag, att södra,

västra och norra dövstumskoldistriktens upptagningsskolor fortfarande skulle

vara förlagda till respektive Lund, Vänersborg och Härnösand. Till frågan om

förläggning av östra dövstumskdldistriktets upptagningsskola — nu förlagd

till Manilla — ansåg sig riksdagen i likhet med departementschefen icke för

det dåvarande böra taga slutlig ställning. Riksdagen framhöll dock angelägenheten

av att detta spörsmål utan alltför stor tidsutdräkt bringades till sin

lösning, enär det syntes riksdagen otillfredsställande att låta undervisning av

dövstumma pågå någon längre tid i lokaler av den beskaffenhet, som manil

laskolan erbjöde, innan erforderlig reparation och modernisering verkställts.

De sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 26 oktober

1945 av mig tillkallats för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med

utredning och avgiva förslag rörande dövstumskolväsendet och därmed sammanhängande

frågor, vilka sakkunniga antagit benämningen 1945 års dövstumutredning,

ha i skrivelse den 6 februari 1946 gjort framställning om utverkande

av att belopp av 80 000 kronor för provisoriska restaureringsarbeten

vid dövstumskolan å Manilla. Utredningen har därvid framhållit, att utredningen

vid sin prövning i enlighet med utredningsuppdraget av frågan örn den

framtida förläggningen av östra dövstumskoldistriktets upptagningsskola funnit

skäl lösbryta denna fråga från utredningsuppdraget i övrigt. Utredningen

har därvid kommit till det resultatet, att uppförande av nybyggnad för skolan

i Stockholm eller dess förorter — dock på annan plats än Djurgården —

vore att föredraga framför en ombyggnad. Med hänsyn till att färdigställandet

av en nybyggnad måste beräknas taga åtskillig tid har utredningen

emellertid ansett sig böra föreslå vissa provisoriska förbättringar av de nuvarande

dövstumskolbyggnaderna å Manilla. Av dövstumutredningens

framställning torde här böra återgivas följande.

Prågan om förläggningen av östra dövstumskoldistriktets upptagningsskola

har av utredningen först granskats med hänsyn till geografiska synpunkter och

befolkningsfördelningen inom distriktet. Därvid har utredningen liksom tidigare

skolöverstyrelsen funnit en placering av skolan i Stockholm eller dess

omedelbara närhet önskvärd. Huvudstadens centrala läge i distriktet, dess

goda kommunikationer med distriktets alla delar samt dess höga och växande

invånarantal torde ur de ifrågavarande synpunkterna särskilt böra nämnas.

Styrelsen för Manilla dövstumskola har vid sammanträde med utredningen

betonat önskvärdheten av att genom skolans förläggning inom Stockholms

stad eller dess närmaste förorter det relativt stora antalet elever från nämnda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 184-

orter fortfarande erhåller möjlighet att linder terminerna uppehålla kontakt

med sina hem. Även utredningsmännen lia vid sina överväganden ansett den

av manillastyrelsen framförda synpunkten värd beaktande. Som alternativ

kunna därvid ifrågakomma ombyggnad av de nuvarande skolbyggnaderna

på Manilla med eller utan tillbyggnader, nybyggnader för skolan på den nuvarande

tomten på Djurgården samt nybyggnad på annan plats.

Utredningen har prövat dessa alternativ främst ur pedagogiska, byggnadstekniska

och ekonomiska synpunkter. Därvid har utredningen, vad först avser

eventuell ombyggnad av den nuvarande skolbyggnaden, funnit de yttranden

i frågan, som av byggnadsstyrelsen vid olika tillfällen avgivits, så avgjort tala

mot en ombyggnad, att det inte kan anses försvarbart att ifrågasätta en

sådan. Byggnaden, som på grund av sin ålder torde få anses uttjänt, är nämligen

synnerligen svår att omforma efter nutida krav på en internatskola.

Byggnadsstyrelsens chef har vid förfrågan meddelat, att ämbetsverket vidhåller

sin tidigare uppfattning i fråga om önskvärdheten av en nybyggnad

i stället för ombyggnad av manillaskolan.

Enligt tidigare av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningar skulle kostnaderna

för hel nybyggnad icke avsevärt överskrida kostnaderna för en ombyggnad

med erforderliga, tillbyggnader. Detta förhållande synes utredningen starkt

tala för en lösning av frågan genom uppförande av nybyggnad. Härför synes

ytterligare tala bland annat den frihet i fråga örn val av tomt för skolan, som

ett nybyggnadsprogram medger, samt i någon mån även det förhållandet, att

ombyggnad av den nuvarande skolbyggnaden skulle medföra olägenheter för

elevernas undervisning och förläggning under den tid arbetena påginge.

Vad avser skoltomten vill utredningen framhålla, dels att den nuvarande

manillatomten icke lämnar erforderligt utrymme för tillbyggnader, dels ock att

det under alla förhållanden är önskvärt att för skolan erhålla friare tomtutrymmen

än de manillaskolan erbjuder.

Utredningen vill även fästa uppmärksamheten på att förhållandet, att,

därest ett nybyggnadsprogram kommer att genomföras, det kan ifrågasättas

att genom externering av de äldre eleverna nedbringa kostnaderna för nybyggnaderna.

Utredningen kommer senare att pröva frågan om externatsystemets

för- och nackdelar ur skilda synpunkter.

Utredningen är sålunda liksom tidigare skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen

av den uppfattningen, att uppförande av nybyggnad för skolan på annan

plats än Djurgården i Stockholm eliel• dess förorter är att avgjort föredraga

framför en ombyggnad. Utredningen har för avsikt att undersöka olika alternativ

för dövstumskolans förläggning och sedermera inkomma med förslag

angående nybyggnad å därför lämplig tomt.

Utredningen anser emellertid, att manillaskolans lokaler äro i sådant skick

att det inte kan anses försvarligt att ens provisoriskt, under tiden intill dess

en nybyggnad uppförts där, låta dövstumma barn erhålla vård och undervisning.

Utredningen har i denna fråga samrätt med skolöverläkaren, som ur

skolhygieniska synpunkter kraftigt förordat vissa omedelbara åtgärder. 1 detta

sammanhang vill utredningen även erinra örn, att riksdagen i sin skrivelse

1945:425 framhållit, att det syntes riksdagen otillfredsställande att låta undervisning

av dövstumma pågå någon längre tid i lokaler av den beskaffenhet,

som manillaskolan för närvarande erbjöde. Utredningen har därför i .samråd

jned byggnadsstyrelsen uppgjort ett förslag till provisorisk restauration av

manillaskolan, avseende uppdelning medelst skärmväggar av de stora och

otidsenliga sovsalarna i mindre enheter, anordnande av en sovavdelning för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 184-

ett antal gossar i vissa för närvarande såsom lärosalar m. m. utnyttjade runi

i våningen 3 trappor samt insättande av toaletter och tvättställ i anslutning

härtill, förbättring av belysningen i lärosalarna, inredning av två nya lärosalar,

förbättring av tandläkarmottagningen, anskaffande av skåp till eleverna

för deras privata tillhörigheter, viss uppsnyggning av sov- och undervisningslokalerna,

inrättande av diskrum med diskmaskin, inredning av nytt skolkök

m. m. För förslaget finnes närmare redogjort i bilagda, inom byggnadssty

reisen utförda kostnadsberäkning.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna ha av byggnadsstyrelsen beräknats

till 80 000 kronor inklusive kostnaden för skåp för eleverna, vilken kan

beräknas uppgå till cirka 4 000 kronor.

I kostnadsberäkningen upptages även för installering av värmeledning samt

utförande av vissa sanitära arbeten m. m. i gymnastikbyggnaden en summa

av 39 000 kronor. Utredningen har på grund av att skolans rektor förmenat,

att starka skäl talade för en modernisering av gymnastikbyggnaden, låtit verkställa

ifrågavarande beräkning. Utredningen, som visserligen finner ifrågava

rande modernisering vara ett önskemål, anser dock icke motiverat att för den

korta tid, som avses, på gymnastikbyggnaden nedlägga så avsevärda kostnader.

Under hänvisning till vad i det föregående anförts får utredningen hemställa,

att ett belopp av 80 000 kronor anvisas för provisoriska restaureringsarbeten

vid dövstumskolan å Manilla att utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utredningen i det föregående förordat.

Skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen ha funnit de av dövstumutredningen

föreslagna åtgärderna påkallade och ha icke haft något att erinra mot

bifall till framställningen.

Mogård.

På förslag av Kungl. Majit (propositionen 1943: 269, sid. 6 ff.) beslöt 1943

års riksdag (skrivelsen nr 415) inköpa egendomen Mogård i Finspångs köping

för att vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte skulle kunna förläggas

till en jordbruksegendom. Beslutet örn inköp av nämnda egendom tillkom

efter jämförelse mellan olika egendomar, därvid bland annat togs hänsyn

till nybyggnadskostnadema. De preliminära byggnadsprogram, som då fram

lades av skolöverstyrelsen, omfattade omedelbart erforderliga byggnadsarbeten

till en kostnad av 375 000 kronor och framtida byggnadsarbeten till en

kostnad av 125 000 kronor. I propositionen framhölls, att anstaltens förflyttning

kunde ske först sedan vissa byggnadsarbeten utförts, i främsta rum

met en nybyggnad för inkvartering av skolhemmets elever och arbetshem

mens skyddslingar. För utförande av dessa byggnadsarbeten anvisade riksdagen

samtidigt för budgetåret 1943/44 ett investeringsanslag av 375 000

kronor. Sedan byggnadsstyrelsen anmält, att det för utförande av nämnda

byggnadsarbeten anvisade anslaget visat sig otillräckligt, anvisades å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45 ytterligare 75 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 8 juni 1945 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att för verkställande av utredning rörande ombyggnad av huvudbyggnaden å

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 184-

egendomen Mogård disponera högst 1 800 kronor av reservationsanslaget till

utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.

I skrivelse den 20 december 1945 har nu byggnadsstyrelsen — med överlämnande

av fem av länsarkitektkontoret i Linköping upprättade, den 30

augusti, den 1 september, den 22 november samt den 21 december 1945 dagtecknade

ritningar - - gjort framställning om utverkande för nästa budgetår

av ett anslag av 312 500 kronor för om- och nybyggnadsarbeten å Mogård.

Byggnadsstyrelsen har därvid anfört följande.

Av det av 1943 års riksdag anvisade anslaget å 375 000 kronor beräknades

10 000 kronor för vissa ändringsarbeten inom den befintliga huvudbyggnaden.

Dessa arbeten avsågo att provisoriskt iordningställa byggnaden så, att

den skulle kunna användas de första åren efter det skolan tagits i bruk, och

beräknades icke omfatta mera avsevärda ändringsarbeten. Däremot avsågs

att senast i samband med anstaltens övertagande av lantbruket våren 1948

en genomgripande ombyggnad med full modernisering av köksavdelningen,

anordnande av vissa personalbostäder samt övervåningens iordningställande

till förläggning för kvinnliga skyddslingar skulle äga rum.

Av olika anledningar har emellertid färdigställandet av nybyggnaderna å

Mogård blivit fördröjt och ha några ombyggnadsarbeten inom huvudbyggnaden

icke utförts. På grund härav kan dövstumskolans i Gävle förflyttning

till Mogård icke beräknas ske förrän våren eller försommaren 1946. Vid denna

tidpunkt beräknas antalet skyddslingar uppgå till minst 70 och anstaltens befattningshavare

till omkring 20 personer. Med anledning härav torde det vara

ofrånkomligt att omedelbart iordningställa köksavdelningen samt bereda utrymme

för anstaltens kvinnliga skyddslingar. Den utredning, som byggnadsstyrelsen

vidtagit i samråd med skolöverstyrelsen, har givit vid handen, att

anordnandet av förläggningsutrymmen inom huvudbyggnadens övervåning

icke kan anses försvarligt. Utrymme kräves för omkring 30 skyddslingar, och

att förlägga dessa till övervåningen i ett trähus med dåliga utrymningsmöjligheter

kan ur brandsäkerhetssynpunkt icke tillstyrkas, i all synnerhet då fråga

är om döva och psykiskt efterblivna, som icke kunna alarmeras och dirigeras

på vanligt sätt.

Styrelsen har därför i samråd med skolöverstyrelsen kommit till den uppfattningen,

att huvudbyggnaden lämpligen bör tagas i anspråk för köks- och

matsalsavdelningar, arbetssalar samt personalbostäder. För de kvinnliga

skyddslingarna torde i stället böra uppföras en särskild nybyggnad. Denna nybyggnad

avses förlagd framför huvudbyggnaden mitt emot det nya skolhemmet.

Byggnaden bör lämpligen uppföras av sten och till två våningars höjd

och inrymma 12 sovrum för skyddslingar jämte erforderliga bilokaler.

Vidare torde vissa smärre reparationer böra vidtagas inom trädgårdsmästarbostaden

för att möjliggöra, att denna ytterligare någon tid framåt skall kunna

användas för sitt ändamål. Huset är emellertid av så dålig beskaffenhet, att

mera omfattande åtgärder för dess iståndsättande för längre tid icke synas

böra komma i fråga.

De sålunda föreslagna åtgärderna belysas av fem utav länsarkitektkontoret

i Linköping upprättade ritningar. Styrelsen har beräknat kostnaderna här

för till följande belopp: för ombyggnadsarbeten inom huvudbyggnaden

100 000 kronor, varav 10 000 kronor finnas tillgängliga ur tidigare beviljat

anslag, flir nybyggnad av bostadshus för kvinnliga skyddslingar 220 000 lero

lior samt för reparationer inom trädgårdsmästarbostaden 2 500 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departe
mentschefen.

Kungl. Martts proposition nr I84.

Då de föreslagna arbetena enligt vad skolöverstyrelsen framhållit böra vidtagas

snarast möjligt, far byggnadsstyrelsen med stöd av vad sålunda anförts

hemställa, att Kungl. Majit matte föreslå 1946 års riksdag att till byggnadsarbeten

vid Mogårds dövstumskola för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av (100 000 10 000 -f- 220 000 -)- 2 500 =) 312 500 kronor.

På förslag av Kungl. Majit i propositionen 1945:221 har 1945 års riksdag

upphävt det år 1942 fattade beslutet örn nedläggande av en av de fyra

upptagningsskolorna för dövstumma och beslutat, att fyra sådana skolor

tills vidare skola bibehållas. Härvid har även fastslagits, att dövstumskolorna

i Lund, Vänersborg och Härnösand alltjämt skola bibehållas å sina

nuvarande förläggningsorter. I fråga om östra dövstumskoldistriktets upptagningsskola

har lämnats öppet, huruvida den skall kvarbliva å Manilla

eller flyttas till Gävle eller till ort i Stockholms närhet. I nämnda proposition

framhöll min företrädare i ämbetet, att slutlig ställning till frågan om den

framtida förläggningen av östra dövstumskoldistriktets upptagningsskola

borde tågås först sedan ytterligare undersökningar gjorts rörande möjligheterna

att disponera dövstumskolbyggnaden i Gävle för annat ändamål

än dövstumundervisningen. Manillaskolans kvarblivande på den nuvarande

förläggningsplatsen eller dess förflyttning till annan ort i Stockholms närhet

fann departementschefen försvarbar endast under förutsättning, att skollokalerna

i Gävle kunde erhålla annan lämplig användning.

1945 års seminariesakkunniga ha i ett nyligen avgivet betänkande framlagt

förslag om inrättande av tre nya folkskoleseminariet förlagda till Gävle,

Hälsingborg och Stockholm. Enligt de sakkunnigas förslag skall den nuvarande

dövstumskolbyggnaden i Gävle, vilken beräknas bliva ledig instundande

sommar genom vårdanstaltens för dövstumma förflyttning till egendomen

Mogård, tagas i anspråk för det till Gävle förlagda seminariet. De

sakkunnigas betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.

Jag anser mig emellertid vid bedömandet av 1945 års dövstumutrednings

nu föreliggande förslag om anvisande av medel till en provisorisk restaurering

av manillaskolan kunna räkna med att dövstumskolbyggnaden i Gävle

kommer att tagas i anspråk för seminarieorganisationen och att frågan örn

manillaskolans förläggning till Gävle därför kan avföras från dagordningen.

Vid sin prövning av frågan om förläggningen av östra distriktets upptagningsskola

har dövstumutredningen — som synes ha utgått från att dövstumskolbyggnaden

i Gävle kommer att tagas i anspråk för folkskoleseminarieorganisationen

— kommit till den uppfattningen, att uppförande av

nybyggnad för skolan på annan plats än Djurgården i Stockholm eller dess

förorter avgjort är att föredraga framför en ombyggnad. Vägande skäl ha

enligt min mening anförts härför. Slutlig ståndpunkt till denna fråga torde

emellertid böra tågås först i samband med prövningen av det förslag till

nybyggnad, som är att förvänta från utredningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 18Jj.

Med hänsyn till beskaffenheten av de lokaler, som manillaskolan för närvarande

erbjuder, finner jag det erforderligt, att en provisorisk reparation

och modernisering av desamma snarast vidtages i avvaktan på att förläggnings-

och byggnadsfrågan vinner sin slutliga lösning. De av dövstumutredningen

i sådant avseende föreslagna åtgärderna finner jag i likhet med skolöverstyrelsen

och byggnadsstyrelsen påkallade, varför jag tillstyrker, att

medel anvisas för ändamålet. Av de beräknade kostnaderna, 80 000 kronor,

avse 4 000 kronor utgifter för anskaffande av skåp åt eleverna. Kostnaderna

för detta ändamål torde få bestridas från dövstumskolornas omkostnadsanslag,

medan 76 000 kronor torde böra anvisas såsom investeringsanslag

för nästa budgetår.

Då beslut år 1943 fattades om inköp av egendomen Mogård till förläggningsplats

för vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte, beräknades,

att kostnaderna för sådana under de närmaste åren erforderliga byggnadsarbeten

å egendomen, för vilka medel hitintills icke anvisats, skulle

uppgå till omkring 150 000 kronor. Det är beklagligt, att kostnaderna för

de byggnadsarbeten, som nu föreslagits av byggnadsstyrelsen, avsevärt överstiga

de kostnader, som man tidigare haft anledning räkna med. De föreslagna

byggnadsåtgärderna synas emellertid ofrånkomliga. Jag förordar därför,

att medel för ändamålet beräknas för nästa budgetår med av byggnadsstyrelsen

äskat belopp, 312 500 kronor.

Till byggnadsarbeten å Manilla och å Mogård beräknar jag sålunda

för nästa budgetår (76 000 -f- 312 500 —) 388 500 kronor eller i avrundat

tal 390 000 kronor. Jag förordar, att ett investeringsanslag till Örn- och nybyggnadsarbeten

vid dövstumskolorna för nästa budgetår anvisas med sistnämnda

belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av .................................. kronor 390 000.

2. Reparationsarbeten å nomadskolanläggningen i Änge.

Efter förslag av Kungl. Majit (statsverkspropositionen, kapitalbudgeten,

bilaga 6, punkten 9) anvisade 1944 års riksdag (skrivelsen nr 133) till inköp

av nomadskolanläggningen i Änge ett investeringsanslag av 230 000 kronor.

Av anslaget avsåg 30 000 kronor reparationskostnad och återstoden

köpeskilling.

Sedermera anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 15 juni 1944 nomadskolbyggnadskommittén

för Jämtlands län att, med beaktande av vad chefen

för ecklesiastikdepartementet under nämnda punkt anfört, å statens

vägnar med svenska missionssällskapet i egenskap av ägare till nomadskol
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 18I+.

anläggningen i Änge skyndsamt träffa preliminärt avdal angående förvärvande

av nämnda skolanläggning samt att därefter underställa avtalet

Kungl. Majit för godkännande.

Med skrivelse den 21 november 1945 överlämnade kommittén bestyrkt

avskrift av ett den 12 maj och den 1 november 1945 dagtecknat avtal örn

förvärv för statens räkning av ifrågavarande fastighet med därå befintliga

byggnader och anläggningar för en köpeskilling av 200 000 kronor och på

villkor, bland annat, att ett nied fastigheten sammanhängande skogsskifte

på statens bekostnad avstyckades för sammanläggning med angränsande

stamfastighet samt att staten bestrede lagfartskostnaderna å köpet.

Genom beslut den 1 mars 1946 godkände Kungl. Majit det träffade avtalet

samt bemyndigade byggnadsstyrelsen att för utbetalning till nomadskolbyggnadskommittén

av ifrågavarande investeringsanslag disponera

200 000 kronor. Nomadskolbyggnadskommittén anbefalldes därjämte att

utan dröjsmål slutföra köpet samt vidtaga vederbörliga åtgärder för nämnda

avstyckning och för lagfarts vinnande.

I skrivelse den 25 januari 1946 har nomadskolbyggnadskommittén hemställt

om anvisande av ytterligare 23 000 kronor utöver tidigare anvisade

30 000 kronor för reparationsarbeten å ifrågavarande nomadskolanläggning.

Kommittén har därvid anfört följande.

Kommittén lät år 1942 upprätta ett värderingsinstrument beträffande

erforderliga reparationer och kom då till en kostnad av 37 500 kronor.

Kommittén begärde dock endast 35 000 kronor för ändamålet. Sedan nu

preliminärt avtal träffats om köp av anläggningen, har kommittén låtit länsarkitekten

i Östersund ånyo uppgöra kostnadsförslag till erforderliga reparationer.

Denne har därvid kommit till en kostnad med nuvarande priser av

44 150 kronor. Vederbörande hälsovårdsnämnd kräver dessutom, att avloppsledningen

från anläggningen anordnas efter hälsovårdens krav. Kostnaden

härför beräknas till 4 000 kronor. Vidare måste dräneringar utföras

å tomten och barnens lekplan och väganläggningarna. förbättras, enär allt

sådant fått förfalla. Byggnaderna ha ej under årtionden underhållits. Kostnaderna

för dräneringar och planering, inberäknat reparation av staket å

tomten, beräknas till 2 000 kronor.

Nomadskolbyggnadskommittén anser, att någon inskränkning av de i

1942 års värderingsprotokoll påsynade reparationerna ej kan ske. Pannorna

i skolhemmet äro sönderbrända och utdömda av brandsyn. Bastu är en vid

nutida skolhem ofrånkomlig sak, likaså piskbalkong m. m. I skolhuset

bör värmepannan också utbytas, enär den är både utbränd och otillräcklig.

I lärarbostaden erfordras ny spis.

Kommittén har vidare haft en del utgifter för köpet av anläggningen och

kommer säkerligen att få flera åt lantmätare, arkitekter m. fl. Denna post

kan i runt tal beräknas till 3 000 kronor.

För att sätta nomadskolanläggningen i Änge i ändamålsenligt skick skulle

sålunda i runt tal behövas 53 000 kronor, varav 30 000 kronor redan anvisats.

Kommittén får sålunda hemställa om anvisande av ytterligare 23 000

kronor. Vidare hemställer kommittén om uppdrag att snarast påbörja reparationsarbetena.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition nr 18Jj.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår anvisades år 1944 under

anslagsrubriken »Inköp av nomadskolanläggningen i Änge» 30 000 kronor

till vissa reparationsarbeten å nämnda anläggning. Nomadskolbyggnadskommittén

hade uppskattat kostnaderna för enligt dess mening erforderliga

reparationsarbeten till 37 500 kronor, men föredragande departementschefen

ansåg för sin del, att under dåvarande förhållanden härför borde anslås

endast 30 000 kronor. Förnyad sakkunnig besiktning av anläggningen har

emellertid nu givit till resultat, att de tidigare uppgjorda reparationsplanerna

och kostnadskalkylerna måst revideras och att ett belopp av sammanlagt

50 000 kronor skulle behöva anslås till reparations- och förbättringsarbeten

å nomadskolanläggningen i Änge för att denna skall bli av samma

goda kvalitet som övriga nomadskolor. Härtill komma vissa lantmäteri-,

arkitekt- och kommittékostnader, av byggnadskommittén uppskattade till

3 000 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts har jag ansett mig böra tillstyrka

bifall till nu föreliggande framställning. Kostnadsberäkningen har icke

givit mig anledning till annan erinran än att det erforderliga beloppet synes

böra — för vinnande av erforderlig marginal — avrundas uppåt till 25 000

kronor. Lämpligen synes detta belopp böra anvisas under samma anslagsrubrik

som de för reparationsarbeten förut anvisade medlen.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till hiköp av nomad-skolanläggningen i Ange lör budgetåret

1946/47 å kapitalbudgeten under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

......................................kronor 25 000.

Departe
mentschefen.

3. Statsbidrag till undervisningslokaler för folkskoleväsendet

i Håtuna och Håbo-Tibble skoldistrikt.

Till Kungl. Maj:ts prövning föreligger fråga örn beviljande av statsbidrag

för nya undervisningslokaler i Håtuna och Håbo-Tibble skoldistrikt i Uppsala

län, oaktat byggnadsföretaget påbörjats, innan beslut i statsbidragsfrågan

meddelats av Kungl. Majit. Likartade ärenden ha tidigare framlagts

för riksdagen i propositionerna 1938: 287 (Stockholms och Tofta skoldistrikt),

1939: 39 (Torps och Ytterhogdals skoldistrikt), 1940:155 (Hjortsberga

skoldistrikt), 1942 års åttonde huvudtitel, punkten 154 (Södra Åsarps

skoldistrikt) samt 1945 års åttonde huvudtitel, punkten 176 (Degerfors

skoldistrikt och Östra Ljungby skoldistrikt). Här må erinras, att såsom

förutsättning för erhållande av statsbidrag till nya undervisningslokaler enligt

kungörelsen 1936: 45 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

(senaste lydelse se kungörelserna 1939:363, 1940:431 och 853

samt 1942:625, 1943:398 och 1944:444) i dess ursprungliga lydelse gällde,

att Kungl. Majit eller — i fall då den högsta kostnadssumma, varå stats

Bihang till riksdagens protokoll 19IfG. 1 sami. Nr 182

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 18/h

bidrag finge beräknas, ej överstege 10 000 kronor —länsstyrelsen lämnat tillstånd

till byggnadsföretagets utförande. Enligt författningsändring, som

trätt i kraft den 1 juli 1940, erfordrades Kungl. Maj:ts tillstånd oavsett

högsta kostnadssummans storlek. Ett liknande stadgande har upptagits i

kungörelsen 1945: 882 angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet,

vilken kungörelse trätt i kraft den 1 januari 1946. Där stadgas

nämligen, att byggnadsarbete, för vilket statsbidrag avses skola utgå,

icke må igångsättas, innan Kungl. Maj:ts beslut i statsbidragsfrågan föreligger.

Vidare må i anledning av riksdagens skrivelse 1938: 290 nämnas,

att skolöverstyrelsen i cirkulärskrivelse den 30 september 1938 till samtliga

folkskolestyrelser och skolråd fäst uppmärksamheten på att statsbidrag

enligt förstnämnda kungörelse icke kunde påräknas, om byggnadsföretaget

igångsattes utan avvaktan på beslut av vederbörande statliga myndighet.

Av handlingarna inhämtas följande:

Inom Håtuna och Håbo-Tibble skoldistrikt upprätthålles bland annat

Håtuna kyrkskola, anordnad enligt andra B-formen utom beträffande klass

7, som centraliserats till annan skola i distriktet. Skolhuset vid Håtuna

kyrka innehöll före läsåret 1945/46 å nedre botten en skolsal med biutrymmen

och en lärarbostad om tre rum och kök samt en trappa upp slöjdsal

och kommunalrum. På småskolestadiet undervisades barnen från Håtuna

kyrkskolas skolområde till och med läsåret 1943/44 i Nyborgs småskola,

som därefter nedlades, enär skolhuset, inrymmande en lärosal samt lärarbostad

örn två rum och kök, befann sig i dåligt skick. En fortsatt användning

av skolhuset för undervisnings- respektive bostadsändamål skulle ha

krävt en fullständig modernisering, kostnadsberäknad till cirka 25 000 kronor.

I brist på lämplig småskolesal förlädes därför under läsåret 1944/45

småskolavdelningens undervisning efter medgivande av vederbörande folkskolinspektör

provisoriskt till kommunalrummet i Håtuna kyrkskolas byggnad.

Under år 1944 uppförde skoldistriktet ny lärarbostad, varigenom lärarbostaden

i Håtuna kyrkskola blev obehövlig.

Skolrådet i distriktet beslöt den 11 juni 1945, att lärarbostaden i Håtuna

kyrkskola skulle ombyggas till lärosal med biutrymmen i enlighet med utarbetade

ritningar för en beräknad kostnad av 5 804 kronor, för vilken statsbidrag

skulle sökas efter en kostnad av 5 000 kronor. Byggnadsarbetet skulle

utföras under sommaren 1945, så att skollokalerna kunde tagas i bruk vid

början av höstterminen samma år.

Beslutet godkändes samma dag av kyrkostämman, varefter byggnadsarbetet

igångsattes den 15 juni 1945. Den 15 augusti 1945 var ombyggnaden

färdig och den nya lärosalen togs i bruk från och med höstterminen 1945.

I till länsstyrelsen ingiven underdånig ansökning, dagtecknad den 26 juni

1945, anhöll skolrådet under åberopande av kungörelsen 1936: 45 dels om

tillstånd att utföra ifrågavarande byggnadsarbeten, dels ock om statsbidrag

till kostnaderna för byggnadsföretaget. Skolrådet uppgav därvid tillika, att

byggnadsföretaget var brådskande och måste utföras under sommaren 1945.

I avgivet yttrande tillstyrkte vederbörande folkskolinspektör ansökningen.

Länsstyrelsen överlämnade med skrivelse den 8 augusti 1945 handlingarna

i ärendet till skolöverstyrelsen med tillstyrkan om bifall till ansökningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr I84. 1]

Skolöverstyrelsen, som i ärendet hort sin arkitekt, har i utlåtande den

26 oktober 1945 hemställt, att statsbidrag måtte få utgå till byggnadsföreaget,

under förutsättning att detsamma utförts i huvudsaklig överensstämretelse

med 1 ärendet företedd ritning samt att viss av överstyrelsens arkitekt

föreslagen ändring genomfördes. Överstyrelsen har därvid anfört bland

annat följande.

Överstyrelsen har på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 22 september

1938 genom cirkulärskrivelse den 30 september 1938 till samtliga folkskolestyrelser

och. skolråd fästat de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet

pa att statsbidrag till anskaffande av nya undervisningslokaler jämlikt kungörelsen

den 6 mars 1936, nr 45, angående statsbidrag till byggnader för

folkskoleväsendet icke kan påräknas, därest byggnadsföretaget igångsättes

utan vederbörligt tillstånd. I nu föreliggande fall har överstyrelsen dock ej

något att erinra mot att skoldistriktet herodes möjlighet att erhålla statsbidrag,

trots att byggnadsföretaget igångsatts utan sådant tillstånd, med

hänsyn till att stort behov förelåg av de nya lokalerna samt då kostnaden

ar ringa och skoldistriktet antagligen med hänsyn härtill ej tillräckligt satt

sig in i gällande statsbidragsbestännnelser.

Folkskolinspektören har sedermera till ecklesiastikdepartementet inkommit

med en skrift i ärendet, vari anförts följande.

Ritning jämte arbetsbeskrivning och kostnadsberäkningar för byggnadsföretaget

uppgjordes under vintern 1944/45. Ansökan örn statsbidrag ingavs

till mig i mars 1945. I samband därmed vidtalades byggmästare, målare

och andra fackmän att under sommaren 1945 utföra arbetet, och material

anskaffades, detta med hänsyn till frågans brådskande natur. Skoldistriktet

hyste tydligen den förvissningen, att beslut om statsbidrag skulle förehgga

vid den tidpunkt på högsommaren, då arbetet måste igångsättas för

att vara färdigt vid höstterminens början. Då jag erhöll ansökningen, stod

det klart, att vissa kompletteringar voro nödvändiga. Jag besökte därför

personligen skolöverstyrelsen, varvid prövningen av lokalbehovet avgjordes

och överenskommelse träffades angående nödiga kompletteringar, varpå

handlingarna återsändes till skoldistriktet. Kompletteringarna gällde vissa

mindre ändringar i ritningen och arbetsbeskrivningen jämte upptagande aven

vuss summa för den gamla, nu ur bruk varande skolsalen i Nyborg,

detta sista huvudsakligen för att kunna nedbringa den redan förut ytterst

låga kostnadssumman till jämnt 5 000 kronor för undvikande av en statsbidragsutbetalning

under 25 år. Dessa ändringar drogo likväl med sig nya

beslut av skoldistriktet, vilket allt krävde en viss tid. När ansökningen sedan

återkom, var densamma åsatt ett nytt datum, vilket också gäller den kompletterade

arbetsbeskrivningen. Då sålunda alla förberedelser för den lilla

byggnationen hade vidtagits och det var ytterst angeläget att få en bättre

lärosal för småskolan, påbörjades arbetet under sommaren utan att skolrådet

hade fullt klart för sig risken av att påbörja detsamma, innan frågan

om statsbidrag var avgjord. Vid inspektion, som företogs under oktober

hunde jag konstatera, att den nya lärosalen, som likväl då icke valmut

färdig, var av utmärkt beskaffenhet. Någon officiell avsyning har

givetvis icke skett. Av det sagda framgår, att skoldistriktet handlat i god

tro och av intresse för skolan, även örn icke de formella villkor, som författningen

föreskriver, i allo blivit uppfyllda.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 184-

Vad i ärendet förekommit synes mig tala för att statsbidrag bör utgå till

ifrågavarande byggnadsföretag, oaktat att skoldistriktet ej iakttagit den för

ärendets handläggning stadgade ordningen. Härför lärer riksdagens medverkan

vara erforderlig. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att statsbidrag må utgå till förutnämnda

byggnadsföretag, utan hinder av att detsamma påbörjats,

innan beslut i statsbidragsfrågan meddelats.

Vad departemenschefen sålunda under punkerna 1—3

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Majit Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

Stockholm 1946 Ivar Hacggströms Boktryckeri A. B.

461006

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:217 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. a1 i texten